Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 oktober 1995 Mona Sahlin Jan Nygren (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller en rad olika förslag som syftar till ökad konkurrens på bankmarknaden. I propositionen föreslås en tydligare definition av vad som avses med bankrör- else enligt bankrörelselagen (1987:617). Mottagande av kundmedel på konto för kundens framtida betalningar av ett företags varor eller tjänster skall inte betraktas som inlåningsverksamhet om behållningen på kontot begränsas till 15 000 kronor. Vidare föreslås att inlånings- och finansieringsverksamhet som sker i vissa mindre ekonomiska föreningar skall falla utanför det tillståndspliktiga området. Förslaget innebär även att de ekonomiska föreningar som bedriver sparkasseverksamhet skall få fortsätta med det under en övergångsperiod i avvaktan på en särskild lagstiftning för denna verksamhet. Propositionen innehåller också ett förslag till en ny lag om medlemsbanker. Lagen medför att det blir möjligt att bedriva bankverksamhet i ekonomisk förening. Vidare innehåller propositionen förslag om vidgning av möjligheten för icke- finansiella företag att äga banker. Dessutom föreslås utökade möjligheter för bankerna att distribuera banktjänster genom ombud. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996 med undantag för den del som avser icke-finansiella ägare till banker. Den ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1996. 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Lagtext ............................................6 2.1 Förslag till lag om medlemsbanker..............6 2.2 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)....................................37 2.3 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)....................................55 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag...........................56 2.5 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)....................................58 2.6 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)....................................59 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.............................60 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt..........................62 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att bedriva försäkrings- rörelse i Sverige.............................64 2.10 Förslag till lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)....................................65 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.....................66 2.12 Förslag till lag om ändring i ackordslagen (1970:847)67 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om under- stödsföreningar...............................68 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovs- mannakonto....................................69 2.15 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)....................................70 2.16 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)72 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.73 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om själv- deklaration och kontrolluppgifter.............75 2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut.....77 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder..........................78 2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet...............79 2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv..........81 2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapital- täckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.........................82 2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.......83 2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag.........................................84 3 Ärendet och dess beredning.........................87 4 Konkurrensen på bankmarknaden......................88 5 Bankrörelsedefinitionen............................91 5.1 Allmänt.......................................91 5.2 EG-rätten.....................................93 5.3 Behovet av lagstiftning.......................94 5.4 Ny bankrörelsedefinition......................95 5.4.1 Inlåningsverksamhet........................96 5.4.2 Insättning av kundmedel....................98 5.4.3 Allmänhetsbegreppet, sparkassorna och mindre sparlåne- föreningar ...............................103 6 Finansiell verksamhet i föreningsform.............108 6.1 Allmänt......................................108 6.2 Bankverksamhet i ekonomisk förening..........109 6.3 Ny lag om medlemsbanker......................111 6.4 Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening.119 7 Banktjänster genom ombud..........................121 7.1 Inledning....................................121 7.2 Nuvarande ordning............................122 7.3 Överväganden och förslag.....................125 7.3.1 Banks verksamhet från bankkontor (huvudregel)..............................125 7.3.2 Utvidgning av möjligheten att tillhandahålla banktjänster genom ombud .................126 7.3.3 Kontotjänster och betalningsförmedling genom ombud ....................................130 7.3.4 Andra banktjänster genom ombud............136 8 Icke-finansiella bankägare........................139 9 Justering av lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank146 10 Övergångsbestämmelser m.m........................147 11 Ekonomiska konsekvenser.........................147 12 Författningskommentar............................149 12.1 Förslaget till lag om medlemsbanker.......149 12.2 Övriga lagförslag.........................156 12.2.1 Förslagen till lag om ändring i bankrörelse- lagen (1987:617).....................157 12.2.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.............. 161 12.2.3 Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolags- lagen (1987:618).....................162 12.2.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank ....162 12.2.5 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)...........................162 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser (SOU 1994:66)163 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser (Icke-finansiella ägare)....................................165 Bilaga 3 De till Lagrådet remitterade lagförslagen.166 Bilaga 4 Lagrådets yttrande........................251 Utdrag ur protokoll vid regeringens sammanträde den 10 oktober 1995 2 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om medlemsbanker, 2. två lagar om ändring i bankrörelselagen (1987:617), 3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, 4. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618), 5. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619), 6. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 7. lag om ändring i lagen (1947:526) om statlig inkomstskatt, 8. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkrings- företag att bedriva försäkringsrörelse i Sverige, 9. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142), 10. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 11. lag om ändring i ackordslagen (1970:847), 12. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar, 13. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, 14. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 15. lag om ändring i konkurslagen (1987:672), 16. lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, 17. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 18. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, 19. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder, 20. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet, 21. lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjäm- ningsreserv, 22. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, 23. lag om ändring i lag (1994:2015) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, 24. lag om ändring i lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. 3 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om medlemsbanker Härigenom föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om hur en medlemsbank bildas och om dess organisation m.m. Bestämmelser om den rörelse som en medlemsbank får driva samt andra bestämmelser som är gemensamma för bankaktiebolag, sparbanker och medlems- banker finns i bankrörelselagen (1987:617). 2 § En medlemsbank är en ekonomisk förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva bankverksamhet i vilken medlemmarna deltar genom att använda bankens tjänster som insättare eller på annat sätt. Bestämmelser i andra författningar om ekonomiska föreningar gäller även me- dlemsbanker, om inte annat följer av denna lag eller i övrigt är särskilt föreskrivet. 3 § För en medlemsbanks förpliktelser svarar endast bankens tillgångar. 4 § Varje medlem skall betala insats i medlemsbanken i enlighet med vad som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i pengar. En medlemsbank skall när bankens rörelse påbörjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om oktroj motsvarar minst fem miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 5 lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag finns bestämmelser om vad som utgör bundet eget kapital. Om balansomslutningen i den planerade verksamheten kan beräknas uppgå till högst etthundra miljoner kronor, får regeringen medge att bolaget har lägre bundet eget kapital än det som anges i första stycket, dock lägst motsvarande en miljon ecu. 5 § En medlemsbank är moderföretag och en annan juridisk person är dotterföretag, om medlemsbanken 1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen, 2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, 3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse, eller 4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensam utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar. Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans 1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen, 2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller 3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan. Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och på grund av avtal med denna eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförliga stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföretaget. Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. 6 § I de fall som avses i 5 § första stycket 1-3 och andra stycket skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen. Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de aktier eller andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller aktier eller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning. 2 kap. Bildande av medlemsbank 1 § En medlemsbank skall ha minst tre medlemmar. Medlemmarna skall anta stadgar samt välja styrelse och revisorer. 2 § Medlemsbankens stadgar skall stadfästas. Till ansökan om stadfästelse skall en plan för verksamheten fogas. Stadfästelse av stadgar meddelas av regeringen. Vid behandlingen av en ansökan om stadfästelse av stadgar prövas dels att stadgarna överensstämmer med denna lag, bankrörelselagen (1987:617) och andra författningar samt dels om och i vad mån det behövs särskilda bestämmelser med hänsyn till omfattningen och arten av medlemsbankens verksam- het. Regeringen skall stadfästa stadgarna och bevilja oktroj, om 1. den planerade rörelsen kan antas komma att uppfylla kraven på en sund bank- verksamhet, och 2. det inte kan antas att de som kommer att äga ett sådant kvalificerat innehav i banken som avses i 1 kap. 3 § 2 bankrörelselagen, kommer att motverka en sund utveckling av verksamheten i banken. Oktroj får inte vägras på den grunden att det inte behövs någon ytterligare bank. 3 § Om stadgarna ändras skall även ändringen stadfästas. Regeringen kan uppdra åt Finansinspektionen att pröva frågor om stadfästelse av ändring av stadgarna i sådana fall som inte är av principiell betydelse eller i övrigt av synnerlig vikt. 4 § Stadgarna skall ange 1. medlemsbankens firma, 2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte, 3. de rörelsegrenar som banken avser att driva, 4. villkoren för medlemskap i banken, 5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken utsträckning medlemmar får delta i banken med insats utöver vad de är skyldiga att delta med, 6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för deras uppdrag, 7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag, 8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom, 9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma, 10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upplöses, samt 11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma, vad som skall gälla för dessa. 5 § En nybildad medlemsbank skall anmälas för registrering senast fyra månader efter det att dess stadgar har stadfästs. För registrering krävs att medlemsbanken har minst tre medlemmar och att dessa har betalt in insatsbelopp enligt stadgarna. För registrering av en medlemsbank krävs att banken har ett så stort bundet eget kapital som föreskrivs i 1 kap. 4 §. Frågan om medlemsbankens bildande har fallit, om anmälan för registrering inte har skett inom den tid som anges i första stycket eller om Finansinspektionen genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering. I sådant fall svarar styrelseledamöterna solidariskt för återbetalningen av insatser och uppkommen avkastning, med avdrag för kostnader på grund av åtgärder enligt 6 § första stycket tredje meningen. 6 § Innan en medlemsbank har registrerats, kan den inte förvärva rättigheter eller ta på sig skyldigheter. Den kan inte heller föra talan inför domstolar eller andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i mål rörande bankens bildande och i övrigt vidta åtgärder för att få in utfästa insatser. Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på medlemsbankens vägnar före registreringen, svarar de som har beslutat om eller deltagit i åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på banken, om förpliktelsen har tillkommit efter det att banken har bildats. Har före registreringen ett avtal för medlemsbanken slutits med en medkontra- hent som visste att banken var oregistrerad kan denne, om inte annat följer av avtalet, frånträda detta endast om frågan om bankens bildande har fallit enligt 5 § fjärde stycket. Om medkontrahenten inte visste att banken var oregistrerad, kan han frånträda avtalet innan banken har registrerats. 7 § Den nybildade medlemsbanken skall genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar tillkännage när den börjar sin rörelse. Banken skall till Finansin- spektionen anmäla vilken dag som kungörande har skett. 3 kap. Bankens medlemmar 1 § En medlemsbank får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av bankens verksamhet eller bankens syfte eller annan omständighet. En juridisk person som en medlemsbank har ett dominerande inflytande i får inte vara medlem i banken. Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av stadgarna. I stadgarna får det föreskrivas att inträdesansökan skall göras skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens bevittnade namnunderskrift. 2 § Den som genom bodelning, arv eller testamente har förvärvat en medlems andel har rätt att efter anmälan inträda som medlem i medlemsbanken, om inte annat följer av 1 § andra stycket eller föreskrivs i stadgarna. Anmälan om inträde skall, vid förvärv av en avliden medlems andel, göras senast sex månader efter dödsfallet eller vid den senare tidpunkt då dödsboet avgår ur medlemsbanken enligt 5 §. I annat fall än det som avses i andra stycket skall anmälan göras senast sex månader efter det att andelen vid bodelning har lagts ut på andra makens lott. Ansöker förvärvaren inte om inträde inom denna tid, skall medlemmen därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §. 3 § Den som genom överlåtelse har förvärvat en medlems andel skall ansöka om inträde i medlemsbanken inom sex månader efter överlåtelsen. Om han antas, inträder han som medlem i överlåtarens ställe. Ansöker han inte om inträde inom föreskriven tid eller avslås hans ansökan, skall överlåtaren därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §. 4 § En medlem har rätt att säga upp sig till utträde ur medlemsbanken. I stad- garna får det föreskrivas att en uppsägning skall göras skriftligen och att upp- sägningshandlingen skall vara försedd med medlemmens bevittnade namnunderskrift. I stadgarna får det även föreskrivas att uppsägning inte får göras förrän efter viss tid, högst två år, från inträdet. Tiden får utsträckas till högst fem år, om Finansinspektionen medger det. Föreskrifter i stadgarna om att uppsägning får göras först efter viss tid gäller inte i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket och 10 kap. 3 § andra stycket. En medlem får uteslutas ur medlemsbanken på sådan grund som anges i stadgarna. Föreningsstämman skall besluta om uteslutningen, om inte något annat föreskrivs i stadgarna. 5 § Avgång ur en medlemsbank sker, utom i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket samt 10 kap. 3 § andra stycket, vid utgången av det räkenskapsår som slutar tidigast en månad eller den längre tid, dock högst sex månader, som har bestämts i stadgarna, efter det att medlemmen har sagt upp sig till utträde eller uteslutits eller någon annan omständighet som föranlett avgången har inträffat. En medlem som har uteslutits ur medlemsbanken förlorar genast sin rätt att delta i överläggningar och beslut om bankens angelägenheter. 6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall innehålla uppgift om 1. varje medlems namn och postadress, 2. det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt den senast fastställda balansräkningen, samt 3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det räkenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna. Medlemsförteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på annat liknande sätt. Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken för var och en som vill ta del av den. Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av banken om sitt medlemskap och om sina inbetalda insatser. 4 kap. Återbetalning av medlemsinsatser 1 § En medlem som har avgått ur en medlemsbank har rätt att sex månader efter avgången få ut sina inbetalda medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga hans andel i förhållande till övriga medlemmar av bankens egna kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången. Vid beräkning av bankens egna kapital skall man bortse från reservfonden, fonden för orealiserade vinster, uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna. Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar få ut sin andel av beslutad vinstutdelning. Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången eller med- delas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs, skall den av- gångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grunderna för reglerna om skifte av bankens tillgångar. En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket. 2 § Om medlemsbanken försätts i konkurs på en ansökan som har gjorts inom ett år från en medlems avgång, är denne skyldig att betala tillbaka vad han har fått ut av sina medlemsinsatser i den utsträckning det behövs för att bankens skulder skall kunna betalas. 3 § En medlem som deltar i medlemsbanken med högre insatsbelopp än han är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut överskjutande belopp utan att avgå ur banken. Beträffande uppsägningen samt medlemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid räknas från utgången av det räkenskapsår som efter det att uppsägningen har gjorts slutar tidigast en månad eller den längre tid, dock högst sex månader, som har bestämts i stadgarna. Dessutom gäller att sådant insatsbelopp får betalas ut endast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersföretag. 5 kap. Förlagsinsatser 1 § En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas, utöver vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av andra än med- lemmar. Förlagsinsatser får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan av gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser i medlemsbanken. 2 § Stadgarna får innehålla föreskrifter om begränsningar i fråga om vem som har rätt att tillskjuta förlagsinsatser och genom överlåtelse förvärva de rättigheter som är förenade med förlagsinsatserna (förlagsandelar). För redan gjorda insatser får inte strängare begränsningar införas än vad som gällde när insatsen gjordes. Förvärv av förlagsandelar i strid mot föreskrifter som avses i första stycket är ogiltiga. 3 § Om medlemsbanken upplöses och det vid upplösningen finns överskott, har in- nehavarna av förlagsandelar rätt att så långt överskottet räcker få för- lagsinsatserna inlösta med belopp motsvarande insatsernas storlek, innan utbe- talning sker för andra ändamål. Finns det flera förlagsinsatser och förslår inte överskottet till full betalning av samtliga, skall överskottet fördelas på insatserna i förhållande till deras storlek. 4 § För varje förlagsinsats skall medlemsbanken utfärda ett förlagsandelsbevis. Beviset skall ställas till viss person, till innehavaren eller till viss person eller order och innehålla uppgift om 1. bankens firma, 2. nummer eller annan beteckning för beviset, 3. insatsens storlek, 4. den rätt till utdelning som insatsen medför, 5. det sätt på vilket utdelning skall betalas ut och inlösen ske, 6. föreskrifter som avses i 2 § första stycket, samt 7. upplysning om vad 2 § andra stycket innehåller. Förlagsandelsbeviset skall undertecknas av banken. Styrelseledamöters eller firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning eller på liknande sätt. 5 § I fråga om förlagsandelsbevis tillämpas, om inte annat följer av denna lag, vad som föreskrivs i lagen (1936:81) om skuldebrev. Bevis som har ställts till viss person jämställs med enkelt skuldebrev, och bevis till innehavaren eller till viss person eller order jämställs med löpande skuldebrev. Den som innehar ett förlagsandelsbevis ställt till viss person eller order och som enligt medlemsbankens anteckning på beviset är ägare till förlagsandelen är likställd med den som enligt 13 § andra stycket samma lag förmodas ha rätt att göra skuldebrevet gällande. Anteckning på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av den förlagsandel som beviset avser. 6 § Styrelsen skall föra en förteckning över samtliga förlagsinsatser. Denna kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem eller föras med automatisk databehandling eller på annat liknande sätt. Förteckningen skall innehålla uppgift om storleken på varje förlagsinsats, om tidpunkten för varje insats och om den rätt till utdelning som insatsen medför. Förteckningen skall hållas tillgänglig för var och en som vill ta del av den. 7 § Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst tidigast fem år efter tillskottet under förutsättning att han skriftligen säger upp beloppet minst två år i förväg. Medlemsbanken får lösa in en förlagsinsats tidigast fem år efter tillskottet under förutsättning att banken skriftligen säger upp beloppet minst sex månader i förväg. Inlösen enligt denna paragraf sker till det belopp som utgör insatsens storlek enligt förlagsandelsbeviset. Beloppet får dock inte överstiga innehavarens andel i förhållande till övriga förlagsinsatser av medlemsbankens egna kapital enligt den senast fastställda balansräkningen, utan anlitande av reservfond eller uppskrivningsfond. Om banken försätts i konkurs på en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, skall vad som föreskrivs i 4 kap. 2 § om återbetalning tillämpas i fråga om förlagsinsatsen. 6 kap. Medlemsbankens ledning 1 § En medlemsbank skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Styrelsen skall förvalta bankens angelägenheter i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag och bankrörelselagen (1987:617). Styrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt. Särskilda bestämmelser om att styrelseledamot kan utses av annan än stämman finns i 4 §. En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Uppdrag- stiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas så att upp- draget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken styrelseval förrättas. Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter. Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. 2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som har utsett ledamoten begär det. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsstämma vill avgå, även hos den som har tillsatt ledamoten. Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 3 § upp- kommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon suppleant som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den förutvarande ledamoten var arbetstagarrepre- sentant som avses i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatan- ställda. Skall ledamoten väljas på föreningsstämma, kan valet vänta till nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter och deras antal inte understiger fem. Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning än genom val av föreningsstämman inte har utsetts, skall Finansinspektionen förordna en ersättare på ansökan av en styrelseledamot, medlem, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda banken. 3 § Minst hälften av styrelseledamöterna skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen i särskilda fall tillåter något annat. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud. Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i medlemsbanken, om inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av sty- relsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i banken, även om stadgarna saknar föreskrift om det. Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatan- ställda. Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i medlemsbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbetstagarrep- resentanter som har utsetts enligt lagen om styrelserepresentation för de pri- vatanställda. 4 § Styrelsen skall utse en eller, om det behövs, flera verkställande direktörer att under styrelsens inseende leda verksamheten i banken. Styrelsen får även utse ställföreträdare för verkställande direktör. Om någon annan än en styrelseledamot utses till verkställande direktör, skall han ingå som ledamot i styrelsen. Om någon annan än en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant utses till ställföreträdare för verkställande direktör, skall han ingå som suppleant i styrelsen. Verkställande direktör skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Fi- nansinspektionen i särskilda fall tillåter något annat. Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla också för ställföreträdare för verkställande direktör. 5 § När en styrelseledamot tillträder sitt uppdrag, skall han för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som medlemsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad. Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt insiderlagen (1990:1342). 6 § Styrelsen får, med den inskränkning som följer av 7 §, uppdra åt verkstäl- lande direktör eller någon annan att ensam eller tillsammans med annan vidta sådana åtgärder som det annars är styrelsens uppgift att vidta. En person som har fått ett sådant uppdrag kallas delegat. Delegation enligt första stycket får även ske till särskilda ledningsorgan för visst område (regionstyrelse) eller för ett eller flera bankkontor (kontorssty- relse). Styrelsen skall i en instruktion meddela föreskrifter om de befogenheter som verkställande direktör och andra delegater skall ha. Instruktionen skall fastställas för ett år i sänder. Avser uppdraget att bevilja kredit, skall grun- derna för kreditgivningen fastställas. Om det har utsetts flera verkställande direktörer, skall instruktionen ange hur ledningen av medlemsbankens verksamhet skall fördelas mellan dem. Styrelsen skall så snart det kan ske sända en kopia av instruktionen till Finansinspektionen samt, när ändringar vidtagits i instruktionen, underrätta inspektionen om detta. Uppdrag som avses i första stycket kan när som helst återkallas eller inskränkas. Även om styrelsen har lämnat delegatuppdrag får styrelsen själv avgöra ärenden av varje slag. 7 § Styrelsen får inte uppdra åt en enskild styrelseledamot eller någon annan att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt. Styrelsen får inte i något fall uppdra åt en enskild styrelseledamot eller någon annan att bevilja kredit till fysisk eller juridisk person som omfattas av bestämmelserna i 2 kap. 17 § bankrörelselagen (1987:617). Trots bestämmelserna i andra stycket får styrelsen uppdra åt någon annan att inom fastställda gränser bevilja kredit i och för en rörelse som drivs av låntagaren. Styrelsen får endast i enlighet med de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen meddelar uppdra åt en enskild styrelseledamot eller någon annan att ensam eller i förening med annan bevilja kredit till andra anställda och delegater än sådana som avses i andra stycket och till fysiska eller juridiska personer som står i ett sådant förhållande till dem som anges i 2 kap. 17 § första stycket 6 och 7 bankrörelselagen. Bestämmelserna i denna paragraf om kredit gäller även garantiförbindelse som medlemsbanken åtar sig. 8 § Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i en medlemsbank får inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvudsakliga verksamhet består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som driver emissions- rörelse. I andra företag får de vara styrelseledamöter, om bankens styrelse i varje särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som tillståndet avser får inte delta i styrelsens beslut i frågan. Första stycket gäller inte om företaget ingår i samma koncern som banken. 9 § Om en medlemsbank har blivit moderföretag, skall styrelsen meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna styrelsen för banken de upplysningar som behövs för att bedöma koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet. 10 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen skall välja ordförande om inte annat föreskrivs i stadgarna eller beslutas av föreningsstämman. Styrelsen får även utse vice ordförande. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning. Verkställande direktör eller annan anställd i medlemsbanken får inte vara ordförande eller vice ordförande. 11 § Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. På begäran av en styrelseledamot skall styrelsen sammankallas. Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som undertecknas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser till det. Styrelseledamot har rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt. 12 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseleda- möter eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande. Beslut i ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga styrelseleda- möter fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot inte kan komma och det finns en suppleant som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten ges tillfälle till det. Suppleant för arbetstagarledamot som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, skall dock alltid få underlag och ges tillfälle att delta i ärendets behandling på samma sätt som en styrelseledamot. Om inte stadgarna föreskriver särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i stadgarna. Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:617) skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter. 13 § En styrelseledamot eller en delegat får inte handlägga frågor om avtal mellan honom och medlemsbanken. Han får inte heller handlägga frågor om avtal mellan banken och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bankens. Han får inte heller delta i beslut om avtal mellan banken och tredje man, som han ensam eller tillsammans med annan får företräda. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan. 14 § Styrelsen företräder medlemsbanken och tecknar dess firma. Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot eller någon annan att företräda medlemsbanken och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna. Minst en av dem som bemyndigas att företräda banken och teckna dess firma skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsom- rådet, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansin- spektionen i särskilda fall tillåter något annat. I övrigt gäller i fråga om den som inte är styrelseledamot vad som sägs i 3 § första och andra styckena och 13 § om styrelseledamot. Rätten att teckna medlemsbankens firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras. Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra stycket. Om medlemsbanken inte har någon behörig ställföreträdare som är bosatt i Sverige, skall styrelsen bemyndiga en person som är bosatt här att på bankens vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte lämnas till någon som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. 15 § Styrelsen eller annan ställföreträdare för medlemsbanken får inte företa rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för banken eller annan medlem. En ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av föreningsstämman- eller annat föreningsorgan som inte är gällande därför att de står i strid med denna lag, bankrörelselagen (1987:617), lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller stadgarna. 16 § Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog en rättshandling för medlemsbanken, gäller inte rättshandlingen mot banken, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds. 17 § Medlemsbanken skall anmäla för registrering vem som har utsetts till styrelseledamot, suppleant och firmatecknare och vem som enligt 14 § bemyndigats att på bankens vägnar ta emot delgivning samt deras postadress och personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om någon ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de pri- vatanställda, skall detta anges. Banken skall även anmäla för registrering vilka som tecknar bankens firma och på vilket sätt detta skall ske. Anmälan görs första gången när medlemsbanken enligt 2 kap. 5 § anmäls för registrering och därefter genast efter det att en ändring har inträffat i ett förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Även den som anmälningen gäller har rätt att göra anmälan. Om medlemsbankens postadress ändras, skall banken genast anmäla det för regi- strering. 7 kap. Föreningsstämma 1 § Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i medlemsbankens angelägenheter utövas vid föreningsstämman. Varje medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna. Av 12 § framgår att föreningsstämmans befogenheter helt eller delvis kan överlämnas åt särskilt valda fullmäktige. 2 § En medlems rätt vid föreningsstämman utövas av medlemmen personligen eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud med skrift- lig, dagtecknad fullmakt. Fullmakten gäller högst ett år från utfärdandet. Ingen får som ombud företräda mer än en medlem, om inte annat anges i stadgarna. En medlem får vid föreningsstämman ha högst ett biträde. 3 § En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om 1. talan mot honom, 2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot medlemsbanken, eller 3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande någon annan, om medlemmen har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot bankens. Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för medlem. 4 § Föreningsstämman skall hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. I stadgarna kan det dock föreskrivas att föreningsstämman skall eller kan hållas på annan angiven ort. Om utomordentliga omständigheter föranleder det, får stäm- man hållas på annan plats inom Sverige. 5 § Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom fyra månader efter utgången av varje räkenskapsår. Vid en sådan stämma skall styrelsen lägga fram årsredovis- ningen och revisionsberättelsen samt, i en medlemsbank som är moderföretag, kon- cernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen. Vid stämman skall beslut fattas 1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i medlemsbank som är moderföretag, koncernresultaträkningen och koncernbalans- räkningen, 2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, 3. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt 4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag, bankrörelselagen (1987:617) eller stadgarna. Beslut i en fråga som avses i andra stycket 1-3 skall dock skjutas upp till en fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet som består av minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. Den fortsatta stämman skall hållas minst en och högst två månader efter den ordinarie stämman. Något ytterligare uppskov är inte tillåtet. 6 § Extra föreningsstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till det. En sådan stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen begärs av flertalet av revisorerna eller av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna. Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den dag då begäran kom in till medlemsbanken. 7 § En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma, om han begär det på det sätt och inom den tid som kan vara bestämd i stadgarna. Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall medlemmen skriftligen framställa sin begäran hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Den som har uteslutits ur medlemsbanken har inte rätt att få ärende behandlat vid stämman, även om han ännu inte har avgått ur banken. 8 § Styrelsen kallar till föreningsstämma. Kallelsen får utfärdas tidigast fyra veckor före stämman. Om inte stadgarna föreskriver längre tid skall kallelsen utfärdas senast två veckor före ordinarie och senast en vecka före extra stämma. Om stämman skjuts upp till en dag som infaller senare än fyra veckor efter det att stämman har inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt denna lag eller stadgarna krävs att ett stämmobeslut skall fattas på två stämmor för att det skall bli giltigt, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall det anges vilket beslut den första stämman har fattat. Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid sändas till varje medlem vars postadress är känd för medlemsbanken, om 1. ordinarie föreningsstämma skall hållas på annan tid än som föreskrivs i stadgarna, eller 2. föreningsstämma skall behandla fråga om a) sådan ändring av stadgarna som avses i 15 § första eller andra stycket, b) bankens försättande i likvidation, eller c) bankens uppgående i en annan bank genom fusion. I kallelsen skall de ärenden som skall förekomma på stämman anges tydligt. Om stämman skall behandla ett ärende om medlemsbankens uppgående i en annan bank genom fusion eller ett ärende om bankens försättande i likvidation, skall förs- laget och grunden för detta anges i kallelsen. Om ett ärende avser ändring av stadgarna, skall det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen. Ett fullständigt förslag till stadgeändringen skall efter det att kallelse har utfärdats hållas tillgängligt för medlemmarna hos banken och genast sändas till medlemmar som begär det och uppger sin postadress. Under minst en vecka före den stämma som avses i 5 § skall redovisningshand- lingarna och revisionsberättelsen samt, i medlemsbank som är moderföretag, kon- cernredovisningshandlingarna och koncernrevisionsberättelsen eller kopior av dessa hållas tillgängliga för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar hos banken och genast sändas till medlemmar och innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress. 9 § Om bestämmelser i denna lag, bankrörelselagen (1987:617) eller stadgarna rörande kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar har åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan samtycke av alla medlemmar som berörs av felet. Stämman får dock även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelsen, om ärendet enligt stadgarna skall förekomma på stämman eller omedelbart föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Den får också besluta att extra föreningsstämma skall sammankallas för behandling av ärendet. 10 § Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den som styrelsen har utsett. Stämman utser ordförande vid stämman. I stadgarna kan det dock bestämmas vem som skall öppna stämman och vara ordförande vid denna. Stämmans ordförande skall, om det behövs, upprätta en förteckning över närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd). Uppgift om medlemmarnas rösträtt skall lämnas i röstlängden, om det förekommer olika rösträtt bland medlemmarna. Sedan röstlängden har godkänts av stämman, skall den tillämpas till dess att stämman beslutar om ändring. Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande vardag, skall en ny röstlängd upprättas om det behövs. Ordföranden skall se till att det förs protokoll vid stämman. I fråga om protokollets innehåll gäller 1. att röstlängden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet, 2. att stämmans beslut skall föras in i protokollet, samt 3. om röstning har skett, att resultatet skall anges i protokollet. Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman som utses av stämman. Senast tre veckor efter stämman skall det justerade protokollet hållas tillgängligt hos medlemsbanken för medlemmarna och inneha- varna av förlagsandelar. Protokollen skall förvaras på betryggande sätt. 11 § Styrelsen skall, om en medlem begär det och styrelsen finner att det kan ske utan väsentlig nackdel för medlemsbanken eller nämnvärd olägenhet för enskild, på föreningsstämman lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömandet av bankens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman. Ingår banken i en koncern avser upplysningsplikten även bankens förhållande till andra koncernföretag samt, om banken är moderföretag, koncernredovisningen liksom sådana förhållanden som kan inverka på bedömningen av dotterföretagens ställning. Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter hållas skriftligen tillgänglig för medlemmarna hos medlemsbanken samt sändas till de medlemmar som har begärt upplysningen. Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlemmarna utan väsentlig nackdel för medlemsbanken eller nämnvärd olägenhet för enskild, skall upplysningen på medlemmens begäran i stället lämnas till bankens revisorer inom två veckor efter stämman. Revisorerna skall inom en månad efter stämman skriftligen yttra sig till styrelsen om huruvida den begärda upplysningen har lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande bank som är moderföretag, i koncernrevisionsberättelsen, liksom huruvida upplysningen i övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinran anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande till- gängligt hos banken för medlemmarna samt sända en kopia av det till de medlemmar som har begärt upplysningen. 12 § I stadgarna får det bestämmas att föreningsstämmans befogenheter helt eller delvis skall utövas av särskilt valda fullmäktige. En fullmäktige får inte väljas för längre mandatperiod än tre år. Till fullmäktig får utses endast medlem i medlemsbanken eller någon som utan att vara medlem enligt 6 kap. 3 § andra stycket ändå kan väljas till styrelseledamot. Ett fullmäktigsammanträde anses som en föreningsstämma. I fråga om fullmäktig gäller bestämmelserna i 1-11 §§ om medlem i medlemsbanken. Dock får en fullmäktig inte rösta genom ombud. Angående beslut av fullmäktige i ärenden som avses i 15 § eller 10 kap. 3 § skall medlemmarna underrättas på det sätt som stadgarna föreskriver. Även om fullmäktige har utsetts, har medlemmarna i medlemsbanken sådan rätt som avses i 7 §, 8 § fjärde stycket och 10 § fjärde stycket andra meningen. 13 § Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av stämman innan valet förrättas. Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag, bankrörelselagen (1987:617) eller stadgarna. Beträffande beslut som avses i 14 och 15 §§ kan dock i stadgarna endast föreskrivas villkor som går längre än som anges i dessa paragrafer. 14 § Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är giltigt om samtliga röstberättigade har förenat sig om det. Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §. 15 § Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems för- pliktelse att erlägga insatser till medlemsbanken ökas eller att hans rätt till årsvinst inskränks är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande. Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems rätt till medlemsbankens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av samtliga röstande. Det- samma gäller, om ändringen innebär en inskränkning i en medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att en medlems utträde ur banken försvåras och ändringen skall gälla även dem som var medlemmar i banken när frågan avgjordes. Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första och andra styckena får inte tillämpas mot en medlem som inte har samtyckt till ändringen och som säger upp sig till utträde ur medlemsbanken inom en månad från det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av fullmäktige, från det medlemmen underrättades om beslutet. I ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur banken vid utgången av det räkenskapsår som slutar tidigast en månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen den rätt som en avgående medlem har enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena. 16 § Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registrering sedan ändringen har stadfästs. Beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett. Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får inte verkställas förrän ett år efter registreringen. 17 § Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att ge otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för medlemsbanken eller annan medlem. 18 § Om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller i övrigt strider mot denna lag, bankrörelselagen (1987:617), lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller stadgarna, kan talan mot medlemsbanken om att beslutet skall upphävas eller ändras föras av medlem, innehavare av förlagsandelar, styrelsen eller styrel- seledamot. Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad. Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när 1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla medlemmars samtycke, 2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och sådant samtycke inte har getts, eller 3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för medlemsbanken har eftersatts i något väsentligt avseende. En dom varigenom föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras gäller även för de medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inte har fört talan. Rätten kan ändra föreningsstämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är föreningsstämmans beslut sådant som enligt denna lag eller bankrörelselagen skall anmälas för registrering, skall rätten underrätta Finansinspektionen för registrering, om beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under rättegången har förordnat att föreningsstämmans beslut inte får verkställas. 19 § Om styrelsen vill väcka talan mot medlemsbanken, skall styrelsen samman- kalla en föreningsstämma för val av ställföreträdare att föra bankens talan i tvisten. Stämning delges med den ställföreträdare som har valts. Ett förbehåll i stadgarna att tvister mellan medlemsbanken och styrelsen, styrelseledamot, likvidator, medlem, innehavare av förlagsandel eller röstbe- rättigad som inte är medlem skall hänskjutas till skiljemän, har samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot banken, till- ämpas första stycket. Är det fråga om en klandertalan av styrelsen mot föreningsstämmans beslut, är rätten till talan inte förlorad enligt 18 § andra stycket, om styrelsen inom den klandertid som anges där har kallat till före- ningsstämma enligt första stycket. 8 kap. Överskottsutdelning och annan användning av medlemsbankens egendom 1 § Medlemsbankens medel får betalas ut till medlemmarna endast i form av över- skottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap., utbetalning vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid bankens likvida- tion. Med överskottsutdelning avses i denna lag 1. gottgörelse i form av återbäringar eller liknande som grundas på rörelsens resultat utan att ha räknats in i redovisade årsresultat, och 2. utdelningar från redovisade årsresultat i form av medlemsåterbäring eller på annat sätt (vinstutdelning). Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av behållna tillgångar vid medlemsbankens likvidation följer av 2 kap. 4 §. 2 § Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräkningen och, i fråga om medlemsbank som är moderföretag, i den fastställda koncern- balansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som bankens eller kon- cernens fria egna kapital med avdrag för 1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet eget kapital eller, i fråga om bank som är moderföretag, det belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och 2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat ändamål än utdelning till medlemmarna. Vinstutdelning som beräknas på annat sätt än i förhållande till den omfattning i vilken medlemmarna har deltagit i medlemsbankens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för år på inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter. 3 § Gottgörelser som avses i 1 § andra stycket 1 får inte lämnas i vidare mån än att föreskriven avsättning kan ske till reservfonden. Överskottsutdelning får inte ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till medlemsbankens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed. 4 § Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den omfattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar. Även vinstutdelning av det slag som avses i 2 § andra stycket får lämnas till innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inte den begränsning i fråga om utdelningens höjd som anges där. 5 § Föreningsstämman fattar beslut om överskottsutdelning. Den får uppdra åt styrelsen att fatta beslut om gottgörelser. Stämman får inte besluta om utdelning av större belopp än styrelsen har föreslagit eller godkänt. 6 § Till reservfonden skall avsättas minst tjugofem procent av den del av med- lemsbankens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgörelser. Uppgår reservfonden till minst tio procent av bankens utlåning vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret, behöver sådan avsättning till reservfond som avses i detta stycke inte ske. Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som 1. medlem vid avgång ur medlemsbanken inte får tillbaka av sina insatser, 2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats, 3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden, 4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden. Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte kan täckas av fritt eget kapital. 7 § Sker utbetalning till en medlem eller någon annan i strid mot denna lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med ränta beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635) från det att utbetalningen erhållits intill dess att högre ränta skall betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag. Detta gäller dock inte om mottagaren hade skälig anledning att anta att utbetalningen utgjorde laglig överskottsutdelning. För den brist som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt 5 kap. 1-4 §§ bankrörelselagen (1987:617) de som medverkat till att besluta om eller verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig balansräkning som legat till grund för beslutet. 8 § Föreningsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed jäm- förliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, medlemsbankens ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Styrelsen får för sådana ändamål endast använda tillgångar som med hänsyn till bankens ställning är av ringa betydelse. 9 kap. Likvidation och upplösning Frivillig likvidation 1 § Föreningsstämman kan besluta att medlemsbanken skall träda i likvidation. Ett beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga röstberättigade förenat sig om beslutet eller detta har fattats på två på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Längre gående villkor för att beslutet skall bli giltigt får före- skrivas i stadgarna. Likvidationen inträder omedelbart eller den senare dag som stämman beslutar. Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om det gäller ett beslut enligt 19 § andra stycket eller om det finns grund för tvångslikvidation enligt 2 eller 4 §. Vid lika röstetal utgörs stämmans beslut av den mening som ordföranden biträder. Ett beslut om likvidation enligt detta stycke har omedelbar verkan. Tvångslikvidation 2 § Om antalet medlemmar går ned under det lägsta antal som föreskrivs i 2 kap. 1 §, skall styrelsen snarast möjligt till föreningsstämman hänskjuta frågan huruvida medlemsbanken skall träda i likvidation. Inträder inte ett tillräckligt antal medlemmar inom tre månader efter det att antalet gått ned under det föreskrivna lägsta antalet, skall styrelsen, om inte stämman beslutar att medlemsbanken skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att medlemsbanken försätts i likvidation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot, en revisor, en medlem eller en innehavare av förlagsandel. En anmälan till rätten om samma förhållanden kan även göras av Finansinspektionen. Görs ansökan eller anmälan enligt första stycket, förordnar rätten att medlemsbanken skall träda i likvidation, om det inte under ärendets handläggning i första instans styrks att det föreskrivna lägsta medlemsantalet har uppnåtts. 3 § Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt 2 § första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna underlåtenhet handlar på medlemsbankens vägnar solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för banken. En styrelseledamot undgår dock ansvar, om han visar att underlåten- heten inte beror på försummelse av honom. Solidariskt ansvar för de för- pliktelser som uppkommer för banken inträder även för sådana medlemmar som med vetskap om att banken är skyldig att träda i likvidation enligt 2 § första stycket ändå deltar i beslut att fortsätta bankens verksamhet. Ansvarighet- enligt denna paragraf gäller dock inte för förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens prövning eller sedan ett tillräckligt antal medlemmar har inträtt efter den tid som anges i 2 § första stycket. 4 § Rätten skall besluta att medlemsbanken skall träda i likvidation, om 1. medlemsbankens rörelse inte öppnats inom ett år från dess bildande, 2. oktrojen för medlemsbanken har återkallats, eller 3. medlemsbanken efter en konkurs som avslutats med överskott inte inom före- skriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 19 § andra stycket. Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvida- tionsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans. Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av Finansinspek- tionen eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, medlem eller innehavare av förlagsandel. I det fall som avses i första stycket 3 prövas frågan även på ansökan av borgenär eller av annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda medlemsbanken. Förfarandet hos rätten 5 § Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 4 §, skall rätten genast kalla medlemsbanken, Finansinspektionen samt de medlemmar och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på en bestämd dag, då frågan om skyldighet för banken att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges banken, om det kan ske på annat sätt än enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). Rätten skall se till att kallelsen kungörs i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före inställelsedagen. 6 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för expeditioner i ett ärende enligt 2 eller 4 §, skall kostnaderna betalas av medlemsbankens medel, om banken förpliktas träda i likvidation eller om rätten i annat fall finner det skäligt. När anmälan har gjorts av Finansinspektionen skall dessa kostnader betalas av banken. Genomförandet av likvidationen 7 § Föreningsstämman eller den domstol som beslutar att medlemsbanken skall- träda i likvidation skall genast anmäla beslutet till Finansinspektionen för registrering. Finansinspektionen skall därvid utan dröjsmål utse två eller flera likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens ställe och har till uppgift att genomföra likvidationen. 8 § Bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:617) om styrelse och styrelseledamöter skall tillämpas på likvidatorerna, i den utsträckning inte annat följer av detta kapitel. Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att medlemsbanken träder i likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall tillämpas under likvidationen. I revisionsberättelsen skall anges om likvidationen enligt revisorernas mening onödigt fördröjs.- 9 § När föreningsstämma hålls under likvidation skall bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:617) om föreningsstämma tillämpas, om inte något annat följer av detta kapitel. 10 § När medlemsbanken har trätt i likvidation, skall styrelsen genast lämna en redovisning för sin förvaltning av bankens angelägenheter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på föreningsstämma. Redovisningen skall läggas fram på stämman så snart det kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall tillämpas. Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild redovisning lämnas för detta år. I en medlemsbank som är moderföretag skall denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning. 11 § Likvidatorerna skall ansöka om kallelse på medlemsbankens okända borgenärer. 12 § Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla medlemsbankens egendom till pengar, i den utsträckning det behövs för likvidationen, samt betala bankens skulder. Bankens rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skälig tid på sig för att skaffa nya anställningar. 13 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår lämna en årsredovisning, som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på stämman tillämpas inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 denna lag. Bestämmelserna i 5 kap. 17-23 §§ och 6 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:000) samt 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag behöver inte heller tillämpas. I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital. Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om det för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas gå åt ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade avsättningen eller skulden, skall vid tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen. 14 § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna skifta medlemsbankens behållna tillgångar. Om det råder tvist om något skuldbelopp eller om skuldbeloppet inte är förfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall så mycket av bankens medel som kan behövas för denna be- talning behållas och återstoden skiftas. De medlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill klandra skiftet skall väcka talan mot medlemsbanken senast tre månader efter det att slutredovisningen lades fram på föreningsstämman. Om en medlem eller innehavare av en förlagsandel inte inom fem år efter det att slutredovisningen lades fram på föreningsstämman har anmält sig för att lyfta vad han har fått vid skiftet, har han förlorat sin rätt till detta. Om medlen är ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan rätten på anmälan av likvidatorerna förordna att medlen skall tillfalla Allmänna arvsfonden. I annat fall skall 17 § tillämpas. 15 § När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redogörelse för skiftet. Redovisningshandlingar för hela likvidationstiden skall fogas till berättelsen. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall lämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen. Efter det att revisionsberättelsen har lämnats till likvidatorerna skall dessa genast kalla medlemmarna till en föreningsstämma för granskning av slutredo- visningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och revisions- berättelsen skall hållas tillgängliga och sändas till medlemmar och innehavare av förlagsandelar enligt bestämmelserna i 7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman. Föreskrifterna i 7 kap. 5 § andra stycket 3 och tredje stycket om beslut på föreningsstämma om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna skall tillämpas på likvidatorerna. 16 § När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen är medlemsbanken upp- löst. Detta skall genast anmälas för registrering. En tiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidatorerna att en föreningsstämma kallas in för att behandla en fråga om talan skall väckas enligt 5 kap. 7 § bankrörelselagen (1987:617). 17 § Om det efter medlemsbankens upplösning enligt 16 § visar sig att den har tillgångar eller om talan väcks mot den eller om det av någon annan orsak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för registrering. Kallelse till första föreningsstämman efter återupptagandet skall utfärdas enligt stadgarna. Där- utöver skall skriftliga kallelser sändas till varje medlem vars postadress är känd för medlemsbanken. 18 § Om en medlemsbank har trätt i likvidation på grund av föreningsstämmans beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att likvidationen skall upphöra och bankens verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation på grund av denna lag eller stadgarna, eller om utskiftning har ägt rum. När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas. Föreningsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av en styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän Finansinspektionen lämnat tillstånd till detta och registrering har skett. Om ett likvidationsbeslut som avses i 1, 2 eller 4 § har blivit upphävt genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft, skall likvidatorerna genast anmäla detta för registrering samt kalla till föreningsstämma för val av styrelse. När likvidation har upphört enligt denna paragraf, skall 15 § tillämpas. Konkurs 19 § Om en medlemsbank har försatts i konkurs och denna avslutas utan överskott, är banken upplöst när konkursen avslutas. Om det finns överskott, skall föreningsstämman inom en månad från det att konkursen avslutades besluta att banken skall träda i likvidation. Om inte ett sådant beslut fattas gäller 4 §. Var medlemsbanken i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvida- tionen fortsättas enligt 17 §, om konkursen avslutas med överskott. 20 § Om en medlemsbank försätts i konkurs, skall tingsrätten sända en underrättelse om beslutet till Finansinspektionen för registrering. Under konkursen företräds banken som konkursgäldenär av den styrelse eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytill- sättning. När en konkurs har avslutats skall tingsrätten genast underrätta Finansinspek- tionen om detta för registrering samt ange om överskott finns eller inte. Tingsrätten skall även för registrering underrätta Finansinspektionen när en överrätt genom beslut som vunnit laga kraft har upphävt ett beslut att försätta medlemsbanken i konkurs. 10 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag Fusion genom absorption 1 § Enligt ett avtal om fusion kan en medlemsbank (den överlåtande banken) gå upp i en annan medlemsbank (den övertagande banken). En sådan fusion innebär att medlemmarna i den överlåtande banken blir medlemmar i den övertagande banken och att den överlåtande banken upplöses utan likvidation samt att dess tillgångar och skulder övertas av den övertagande banken. För att avtalet skall bli giltigt skall det godkännas av föreningsstämman i den överlåtande banken. Fusion kan ske trots att den överlåtande banken har trätt i likvidation. I ett sådant fall skall likvidationen avslutas när tillstånd till fusionen enligt 5 § har regi- strerats. Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade, med- lemmarna och innehavarna av förlagsandelar i den överlåtande medlemsbanken under minst en vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram på stämman: 1. förslag till föreningsstämmans beslut, 2. fusionsavtalet, 3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för medlemsbanken och insättarna, 4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt 5. en kopia av den övertagande medlemsbankens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret, försedd med anteckning om föreningsstämmans beslut rörande bankens vinst eller förlust, samt en kopia av revisionsberättelsen för samma räkenskapsår. Skall den överlåtande medlemsbankens årsredovisning inte behandlas på den stämma som anges i andra stycket eller har den övertagande bankens årsredovis- ning för det senaste räkenskapsåret inte behandlats på en stämma i den banken, skall i stället för de handlingar som anges i andra stycket 5 följande hand- lingar hållas tillgängliga och läggas fram på den förstnämnda stämman i enlighet med vad som anges i andra stycket: 1. en kopia av medlemsbankens senaste årsredovisning, försedd med anteckning om föreningsstämmans beslut om bankens vinst eller förlust, samt en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser, 2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig be- tydelse för bankens ställning som har inträffat efter det att årsredovisningen har lämnats, samt 3. revisorernas yttrande över styrelsens redogörelse enligt 2. Handlingarna skall genast sändas till varje röstberättigad, medlem eller innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress. Fusion genom kombination 2 § Enligt ett avtal om fusion kan två eller flera medlemsbanker (de över- låtande bankerna) förenas genom att bilda en ny medlemsbank (den övertagande banken). En sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlåtande bankerna blir medlemmar i den nya banken och att de överlåtande bankerna upplöses utan likvidation samt att den nya banken övertar deras tillgångar och skulder. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av föreningsstämman i varje över- låtande medlemsbank. Bestämmelsen i 1 § första stycket fjärde meningen skall tillämpas. De handlingar som anges i 1 § andra stycket 1-4 och tredje stycket skall upp- rättas för varje överlåtande medlemsbank. De skall hållas tillgängliga för de röstberättigade, medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i de överlåtande bankerna under minst en vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om god- kännande av fusionsavtalet skall behandlas. Handlingarna skall genast sändas till röstberättigad, medlem och innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på stämmorna. Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya medlems- banken och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de överlåtande bankerna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet med avtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i den nya banken. Fusionsförfarandet 3 § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det på stäm- man har biträtts av samtliga röstberättigade eller har fattats på två på var- andra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjede- lar av de röstande. I stadgarna får föreskrivas villkor som går längre. En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till fusionen, får säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket. 4 § När fusionsavtalet har godkänts av föreningsstämman, skall det anmälas av den överlåtande medlemsbanken för registrering. Om detta inte har skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om Finansinspektionen genom ett beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registre- ring av avtalet, har frågan om fusion fallit. Hinder mot registrering möter, om fusionen har förbjudits enligt konkur- renslagen (1993:20) eller lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde eller om prövning av fusionen pågår enligt någon av dessa lagar. Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, skall registreringsanmälan innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i 7 kap. 12 § fjärde stycket skett. 5 § Senast två månader efter det att avtalet om fusion har registrerats skall såväl överlåtande som övertagande medlemsbanker ansöka om regeringens tillstånd att verkställa avtalet. Tillstånd att verkställa fusionsavtalet skall meddelas, om fusionen kan anses förenlig med deras intressen, som är insättare i de berörda bankerna eller i övrigt har fordringar på dessa banker, samt om fusionen framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt. När beslut om sådant tillstånd som avses i första stycket meddelas skall stadgeändringar eller, i fall som avses i 2 §, den nybildade medlemsbankens stadgar stadfästas och oktroj beviljas. Har inte ansökan om tillstånd att verkställa fusionsavtalet gjorts inom den i första stycket föreskrivna tiden eller har ansökan avslagits, skall Finansin- spektionen förklara att frågan om fusion har fallit. 6 § Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till den överlåtande medlemsbanken, gäller om stiftelsens överförande till den övertagande banken bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. 7 § När ett lagakraftvunnet beslut om tillstånd att verkställa fusionsavtalet har registrerats och nödvändiga stadgeändringar eller, vid fusion enligt 2 §, stadgar för den nybildade medlemsbanken har stadfästs och oktroj har beviljats, anses fusionen genomförd och överlåtande medlemsbank upplöst. Den överlåtande bankens medlemmar blir då medlemmar i den övertagande banken, om inte uppsägning har skett enligt 3 § andra stycket. Samtidigt övergår den överlåtande bankens tillgångar och skulder till den övertagande banken. Fusion mellan en medlemsbank och ett helägt dotteraktiebolag 8 § Om en medlemsbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan medlems- bankens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär att dotterbolaget skall gå upp i medlemsbanken. Styrelserna skall anmäla avtalet för registrering hos Finansinspektionen. Därvid gäller 5-7 §§ i tillämpliga delar. Dotterbolaget är upplöst när regeringens eller Finansinspektionens beslut om tillstånd enligt 5 § har registrerats. Finansinspektionen skall lämna uppgifter om fusionen till Patent- och registreringsverket, som skall registrera tillståndet enligt 5 §. Fusion enligt första stycket får ske även om det i dotterbolaget finns egendom som medlemsbanken inte får förvärva. Sådan egendom måste avyttras senast ett år från registreringen. Om det finns särskilda skäl, kan Finansinspektionen förlänga denna frist. Inlösen av aktier i ett dotterbolag 9 § Om en medlemsbank själv eller tillsammans med ett eller flera dotterföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har medlemsbanken rätt att av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in de återstående aktierna. Den som har aktier som kan lösas in har också rätt att få dessa inlösta av medlemsbanken. En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (1929:145) om skiljemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för skilje- mannaförfarandet skall bäras av medlemsbanken, om inte skiljemännen av särskilda skäl ålägger en annan aktieägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader. En part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det att han fick del av skiljedomen i original eller bestyrkt kopia. Rätt domstol är tingsrätten i den ort där bolagets styrelse har sitt säte. Har medlemsbanken förvärvat större delen av sina aktier i bolaget på grund av att en vidare krets inbjudits att till banken överlåta sådana aktier mot viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen, om det inte finns särskilda skäl för annat. 10 § Om en medlemsbank vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 9 § men en överenskommelse om detta inte kan träffas, skall banken hos bolagets styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän. Banken skall samtidigt uppge sin skiljeman. Görs en begäran enligt första stycket, skall bolagets styrelse genast genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även sändas med brev till varje sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget. Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och mot vilka lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna tiden har uppgett en gemensam skiljeman, skall bolagets styrelse begära hos rätten i den ort där styrelsen har sitt säte att god man förordnas. Denne skall hos samma rätt ansöka om för- ordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevaka de frånvarande aktieägarnas rätt. 11 § Om en tvist om inlösen enligt 9 § prövas av skiljemän eller domstol och det är ostridigt mellan parterna att det föreligger lösningsrätt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har förklarats att sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt har fastställts är aktieägarna skyldiga att till medlemsbanken överlämna sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse eller, när frågan är om aktier i ett avstämningsbolag, att låta moderbolaget registreras som ägare till aktierna enligt bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827). Denna skyldighet föreligger dock endast om medlemsbanken ställer sådan säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta som godkänns av skiljemännen eller, om tvisten är anhängig vid domstol, av domstolen. Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det att säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning. 12 § Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aktieägare utan att denne har överlämnat sina aktiebrev eller, i fråga om avstämningsbolag, låtit medlemsbanken registreras som ägare, skall medlemsbanken utan dröjsmål sätta ned lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Me- dlemsbanken får inte göra förbehåll om rätt att återta det nedsatta beloppet. 13 § Medlemsbanken är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt 11 § eller om nedsättning har skett enligt 12 §. Innan aktiebreven i ett dotterbolag som inte är avstämningsbolag har överlämnats till medlemsbanken medför breven i sådana fall endast rätt för innehavaren att mot överlämnande av breven till banken eller länsstyrelsen få ut lösenbeloppet med ränta. Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från det att medlemsbanken blev ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som är ställt till banken. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till banken, skall det i sin tur lämnas vidare till bolaget för att makuleras. Aktier i ett avstämningsbolag skall i fall som avses i första stycket första meningen på begäran av medlemsbanken registreras med denna som ägare enligt bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827). Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996, då föreningsbankslagen (1987:620) skall upphöra att gälla. 6 2.2 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617), dels att i 2 kap. 6 a och 8 §§, 3 kap. 2 och 15 §§, 5 kap. 8 § samt 6 kap. 3 § orden "central föreningsbank" och ordet "föreningsbank" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ordet "medlemsbank" i motsvarande form, dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 3 a, 5, 6, 9, 10, 13, 17 - 19 §§, 3 kap. 1, 4, 5, 7 och 11 §§, 5 kap.1, 3 och 7 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 4, 5, 10, 11, 13, 14, 21, 22 och 24 §§ samt 8 kap.1, 2, 4, 5 och 8 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i 1 kap. skall införas nya bestämmelser, 2 a-c §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §1 ------------------------------------------------------- Denna lag innehåller Denna lag innehåller bestämmelser om den rörelse bestämmelser om den rörelse som en bank får driva samt som en bank får driva samt vissa andra för banker vissa andra för banker ge- gemensamma bestämmelser. Be- mensamma bestämmelser. Be- stämmelser om hur en bank stämmelser om hur en bank bildas och om dess organi- bildas och om dess organi- sation m.m. finns i sation m.m. finns i bank- bankaktiebolagslagen aktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och förenings- (1987:619) och lagen bankslagen (1987:620). (1995:000) om medlems- Med bank förstås i denna banker. lag bankaktiebolag, Med bank förstås i denna sparbank och föreningsbank lag bankaktiebolag, (central föreningsbank och sparbank och medlemsbank. lokal föreningsbank). Med en banks stadgar Med en banks stadgar förstås i denna lag bolag- förstås i denna lag bolag- sordning för bankaktie- sordning för bankaktiebolag, bolag, reglemente för spar- reglemente för sparbank och bank och stadgar för stadgar för föreningsbank. medlemsbank. För utländska bankföretags verksamhet genom filial i Sverige gäller be- stämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. Denna lag gäller inte för verksamhet som bedrivs av Sveriges riksbank. 2 §2 ------------------------------------------------------- Med bankrörelse avses i Med bankrörelse avses i denna lag verksamhet i vil- denna lag verksamhet i ken ingår inlåning från all- vilken ingår inlåning på mänheten på sådan räkning somkonto om behållningen är bank allmänt använder. nominellt bestämd och Bankrörelse får, efter tillgänglig för insättaren tillstånd (oktroj) av rege- med kort varsel. ringen, drivas av Bankrörelse får drivas bankaktiebolag, sparbanker endast efter tillstånd och centrala (oktroj) av regeringen. föreningsbanker. Vidare får Tillstånd får ges endast bankrörelse drivas av utländ-till banker. Bestämmelser ska bankföretag under de om utländska bankföretags förutsättningar som anges i 4rätt att driva bankrörelse och 5 §§. finns i 4 och 5 §§. ------------------------------------------------------- 2 a § Om ett företag tar emot kundmedel på konto, utgör det inte sådan inlåning som avses i 2 § första stycket, om behållningen för varje kund uppgår till högst 15 000 kronor och behållningen är tillgänglig för kunden endast 1. för betalning av varor och tjänster som framställs eller säljs av företaget eller av ett annat företag som ingår i samma koncern eller i samma företagsgrupp med nära ekonomisk samhörighet, eller2. i samband med att kontoförhållandet upphör. 2 b § Bankrörelse enligt 2 § första stycket skall inte anses föreligga, när en eko- nomisk förening bedriver inlåningsverksamhet, om föreningen 1. tar emot insättningar endast från de egna medlemmarna, 2. har till ändamål endast att med användande av medlemsinsättningar till- godose finansieringsbehov hos medlemmarna, 3. antar endast fysiska personer till medlemmar, samt 4. har högst 1 000 medlemmar 2 c § Ett företag som erbjuder kontoinsättningar enligt 2 a eller 2 b § skall vid annonsering, skyltning och annan marknadsföring om kontotjänsten informera om att kontobehållningen inte omfattas av insättnings- garantin enligt lagen (1995:000) om insätt- ningsgaranti. Innan ett kontoavtal sluts enligt 2 a eller 2 b § skall det kontoförande företaget informera insätta- ren om att kontobe- hållningen inte omfattas av insättningsgarantin. Infor- mationen skall lämnas skriftligen. Om ett företag inte lämnar information som anges i första eller andra stycket eller som annars är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt, gäller marknadsföringslagen (1995:450). 2 kap. 3 a §3 ------------------------------------------------------- Om det finns särskilda skäl En banks verksamhet får regeringen eller, efter skall drivas av bankens regeringens bemyndigande, egen personal och i ban- Finansinspektionen tillåta kens egna lokaler. Uttag att en bank låter verksam- från konto utan bankbok får heten bedrivas av annan än dock tillhandahållas även på bankens egen personal och i annat sätt. andra lokaler än bankens Finansinspektionen får ge egna. en bank tillstånd att tillhandahålla följande tjänster för bankens räkning genom ombud utanför bankens lokaler, nämligen 1. insättning på bankkonto, 2. uttag från konto med bankbok, och 3. betalningsförmedling. Finansinspektionen får också ge en bank tillstånd att tillhandahålla andra särskilt angivna tjänster än de som anges i andra stycket genom visst eller vissa angivna ombud utanför bankens lokaler. Tillstånd enligt andra och tredje styckena får ges endast om 1. banken svarar för verksamheten mot kunden, och 2. det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas under kontrol- lerade och säkerhetsmässigt betryggande former. 5 §4 ------------------------------------------------------- En bank får förvärva ett En bank får förvärva en bankaktiebolags eller en annan banks rörelse, om sparbanks rörelse, om över- övertagandet inte kan anses tagandet inte kan anses vara till skada för det vara till skada för det all- allmänna. Om förvärvet avser männa. Om förvärvet avser helahela eller en inte eller en inte obetydlig del obetydlig del av rörelsen av rörelsen krävs det att krävs det att regeringen regeringen eller, efter eller, efter regeringens regeringens bemyndigande, bemyndigande, Finansin- Finansinspektionen lämnar spektionen lämnar tillstånd tillstånd till förvärvet. till förvärvet. Ett bankaktiebolag får förvärva en central föreningsbanks rörelse i samband med ombildning enligt 11 kap. föreningsbankslagen (1987:620). 6 §5 ------------------------------------------------------- Efter tillstånd av Efter tillstånd av regeringen eller, efter regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får en Finansinspektionen får en bank förvärva aktie i bank förvärva aktie eller bankaktiebolag samt aktie andel i svenskt eller eller andel i utländskt utländskt bankföretag och i bankföretag och i svenskt svenskt eller utländskt eller utländskt företag, varsföretag, vars ändamål kan ändamål kan anses vara till anses vara till nytta för nytta för bankväsendet eller bankväsendet eller det det allmänna. allmänna. Vad som sägs i första stycket gäller även i fråga om garantifondsbevis, förlagsbevis eller förlagsandelsbevis som har utfärdats av företag som avses i första stycket. Med banks förvärv av garantifondsbevis jämställs utfärdande av garantifondsförbindelse. Beträffande förvärv av aktier eller andelar i försäkringsföretag gäller 6 a §. 9 §6 Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. ------------------------------------------------------- En banks kapitalbas får En banks kapitalbas får inte understiga det belopp inte understiga det belopp som enligt 1 kap. 2 § tredje som enligt 1 kap. 2 § stycket bankaktiebolagsla- tredje stycket bankaktie- gen (1987:618), 2 kap. 2 § bolagslagen (1987:618), andra stycket sparbanks- 2 kap. 2 § andra stycket lagen (1987:619) eller sparbankslagen (198- 1 kap. 4 § tredje stycket 7:619) eller 1 kap. 4 § föreningsbankslagen andra eller tredje stycket (1987:620) krävdes när lagen (1995:000) om med- rörelsen påbörjades. lemsbanker krävdes när rörelsen påbörjades. 10 §7 ------------------------------------------------------- Ett bankaktiebolag, en En bank skall ha en med sparbank och en central hänsyn till rörelsens art föreningsbank skall ha en och omfattning tillräcklig med hänsyn till rörelsens artbetalningsberedskap. och omfattning tillräcklig betalningsberedskap. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om betalningsberedskapen. 13 § Kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från sådan säkerhet om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger särskilda skäl att avstå från säkerhet. Bestämmelsen i 6 kap. 9 § första stycket bankaktiebolagslagen (1987:618) om förbud för ett bankaktiebolag att som pant ta emot egen aktie tillämpas också på förlagsbevis som bolaget utfärdat. En sparbank får inte som pant ta emot förlagsbevis, som sparbanken utfärdat, och inte heller bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i sparbanken. ------------------------------------------------------- En föreningsbank får inte En medlemsbank får inte som pant ta emot förlagsbe- som pant ta emot förlagsbe- vis eller förlagsandelsbevis vis eller förlagsandels- som har utfärdats av en bevis som banken utfärdat central föreningsbank eller eller bevis om andel i bevis om andel i eller eller tillskott till tillskott till förenings- banken. banken själv eller annan föreningsbank. 17 §8 En bank får inte på andra villkor än sådana som banken normalt ställer upp lämna kredit till 1. styrelseledamot, 2. delegat i ledande ställning som ensam eller i förening med annan får avgöra på styrelsens ankommande kreditärenden, 3. anställd som innehar en ledande ställning inom banken, ------------------------------------------------------- 4. annan aktieägare än 4. annan aktie- eller staten med ett aktieinnehav andelsägare än staten med som motsvarar minst tre ett innehav som motsvarar procent av hela aktie- minst tre procent av hela- kapitalet, kapitalet, 5. sådan revisor i banken som avses i 3 kap. 5 § femte stycket, 6. make eller sambo till person som avses under 1-5 eller 7. juridisk person i vilken sådan person som avses under 1-6 har ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem. ------------------------------------------------------- En lokal föreningsbank får inte utan tillstånd av den centrala föreningsbanken lämna kredit till person eller företag som avses i första stycket. Finansinspektionen prövar om delegat eller anställd har sådan ledande ställning som avses i första stycket 2 och 3. Bankens styrelse skall i en förteckning föra in uppgifter om de krediter som har beviljats personer eller företag som avses i första stycket. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen får utfärda föreskrifter om vilka uppgifter som skall antecknas i förteckningen. ------------------------------------------------------- Första-fjärde styckena Första-tredje styckena tillämpas på motsvarande sätttillämpas på motsvarande sätt beträffande krediter mot beträffande krediter mot säkerhet av borgen eller säkerhet av borgen eller fordringsbevis som utfärdats fordringsbevis som utfär- av någon som avses i första dats av någon som avses i stycket. Detsamma gäller för första stycket. Detsamma en fordran som banken för- gäller för en fordran som värvar och för vilken någon banken förvärvar och för vil- som avses i första stycket ärken någon som avses i första betalningsskyldig. stycket är betalnings- skyldig. 18 § ------------------------------------------------------- Bestämmelserna om kredit i Bestämmelserna om kredit i 13 - 17 §§ skall tillämpas 13 - 15 a och 17 §§ skall också på garantiförbindelser tillämpas också på som banken ikläder sig. garantiförbindelser som banken ikläder sig. 19 § Förfallotiden för lån skall bestämmas så att den är förenlig med villkoren för bankens förbindelser. Ställs ett lån inte att betalas inom ett år, skall banken förbehålla sig rätt att säga upp lånet till återbetalning senast inom den sagda tiden. Banken får dock lämna ut lån med en längre löptid än ett år utan förbehåll enligt andra stycket till ett sammanlagt belopp som vid varje tidpunkt svarar mot högst tjugofem procent av summan av, såvitt avser ------------------------------------------------------- 1. bankaktiebolag, dess 1. bankaktiebolag och eget kapital och dess inlå- medlemsbank, dess eget ning kapital och dess inlåning, 2. sparbank, dess egna fonder och dess inlåning, ------------------------------------------------------- 3. föreningsbank, den centrala föreningsbankens och anslutna lokala före- ningsbankers eget kapital och den centrala förenings- bankens inlåning. En lokal föreningsbank får bevilja kredit som avses i tredje stycket endast efter medgivande av den centrala föreningsbanken. Om staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet helt eller delvis svarar för betalningen av ett lån, gäller inte bestämmelserna i andra och tredje styckena. 3 kap. 1 §9 En bank skall ha minst två revisorer. Revisorerna väljs av stämman om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera av dem, dock inte alla, skall utses på annat sätt. En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om uppdraget inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie stämman på vilken revisorsval skall förättas. ------------------------------------------------------- Stämman kan utse en eller Stämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i denna lag, Bestämmelserna i denna lag, bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och förenings- (1987:619) och lagen bankslagen (1987:620) om (1995:000) om medlemsban- revisorer gäller i ker beträffande revisorer tillämpliga delar om gäller i tillämpliga delar revisorssuppleanter. om revisorssuppleanter. 4 § ------------------------------------------------------- Minst en av de revisorer Minst en av de revisorer som stämman utser skall i som stämman utser i en bank ett bankaktiebolag, en skall vara auktoriserad sparbank och en central revisor. föreningsbank vara auktori- serad revisor och i en lokal föreningsbank auktoriserad eller godkänd revisor. 5 § Den kan inte vara revisor som 1. är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i banken eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller bankens kontroll däröver, 2. är anställd hos banken eller på något annat sätt intar en underordnad eller beroende ställning till banken eller till någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder banken vid grundbok- föringen eller medelsförvaltningen eller bankens kontroll däröver, 3. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avse under 1 eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller 4. står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka banken eller ett sådant företag har ställt säkerhet. Vad som angetts i första stycket 4 gäller också när skulden eller för- pliktelsen avser revisorns make eller sambo eller juridisk person i vilken sådan person eller revisorn själv har ett väsentligt ekonomiskt intresse. En revisor är obehörig också om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans oberoende. Den som är huvudman i sparbank får inte vara sådan revisor som avses i 4 §. ------------------------------------------------------- I fråga om annan revisor i I fråga om annan revisor en föreningsbank än sådan somi en medlemsbank än sådan avses i 4 § gäller vad som som avses i 4 § gäller vad sägs i första stycket 4 och som sägs i första stycket 4 andra stycket endast om och andra stycket endast låneskulden eller säkerheten om låneskulden eller går utöver vad som normalt säkerheten går utöver vad som sammanhänger med medlemskap normalt sammanhänger med i föreningsbanken. Den som medlemskap i banken. inte är behörig att vara revisor i en föreningsbank kan inte heller vara revisor i en annan föreningsbank. Den som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor i en bank kan inte heller vara revisor i ett dotterföretag till banken. Revisorerna får vid revisionen inte anlita någon som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor. Har banken anställda eller delegater med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta bankens interna revision, får revisorerna dock anlita dessa i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed. 7 § Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser revisor, göra anmälan hos Finansinspektionen om ------------------------------------------------------- 1. auktoriserad eller 1. auktoriserad revisor godkänd revisor inte är inte är utsedd enligt 4 §, utsedd enligt 4 §, 2. en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 5 § eller enligt stadgarna, eller 3. en bestämmelse i denna lag eller stadgarna om antalet revisorer har åsidosatts. Var och en kan göra anmälan enligt första stycket. Bestämmelser om Finansinspektionens möjligheter att åstadkomma rättelse finns i 7 kap. Lydelse enl. prop. 1995/96:10Föreslagen lydelse 11 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till stämman. Berättelsen skall överlämnas till bankens styrelse senast två veckor före den ordinarie stämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt nämnda lag skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske. ------------------------------------------------------- Har revisorerna vid sin Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse, somåtgärd eller försummelse, som kan föranleda ersätt- kan föranleda ersätt- ningsskyldighet, ligger en ningsskyldighet, ligger en styrelseledamot till last styrelseledamot till last eller att en eller att en styrelseledamot på annat sättstyrelseledamot på annat handlat i strid mot denna sätt handlat i strid mot lag, lagen om årsredovisning denna lag, lagen om i kreditinstitut och årsredovisning i värdepappersbolag, bankakti- kreditinstitut och ebolagslagen (1987:618), värdepappersbolag, bank- sparbankslagen (1987:619) aktiebolagslagen (1987: eller föreningsbankslagen 618), sparbankslagen (1987:620) eller mot (1987:619) eller lagen stadgarna, skall det (1995:000) om medlemsban- anmärkas i berättelsen. Revi-ker eller mot stadgarna, sionsberättelsen skall även skall det anmärkas i be- innehålla ett uttalande i rättelsen. Revisions- frågan om ansvarsfrihet för berättelsen skall även inne- styrelseledamöterna. Reviso- hålla ett uttalande i frågan rerna kan även i övrigt i om ansvarsfrihet för berättelsen anteckna de upp- styrelseledamöterna. lysningar som de önskar med- Revisorerna kan även i dela aktieägarna, huvudmännenövrigt i berättelsen anteck- eller medlemmarna. na de upplysningar som de önskar meddela aktieägarna, huvudmännen eller medlemmarna. I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att banken inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272), 2. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 eller 11 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, eller 3. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-2. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att banken inte har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-3, skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten. Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsbe- rättelsen. I en moderbank skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena tillämpas. ------------------------------------------------------- I en central föreningsbank, till vilken det finns anslutna lokala föreningsbanker, skall revisionsberättelsen innehålla särskilda uttalanden om gruppen i dess helhet på grundval av den sammanställning som föreskrivs i 2 kap. 1 § fjärde stycket lagen om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. 5 kap. 1 § ------------------------------------------------------- Om en stiftare, huvudman, Om en stiftare, styrelseledamot eller huvudman, styrelseledamot delegat uppsåtligen eller av eller delegat uppsåtligen oaktsamhet skadar banken då eller av oaktsamhet skadar han fullgör sitt uppdrag, banken då han fullgör sitt skall han ersätta skadan. uppdrag, skall han ersätta Detsamma gäller när skadan skadan. Detsamma gäller när vållas en aktieägare, en skadan vållas en aktieägare, medlem eller någon annan en medlem eller någon annan genom överträdelse av denna genom överträdelse av denna lag, lagen (1995:000) om lag, lagen (1995:000) om årsredovisning i årsredovisning i kreditinstitut och värde- kreditinstitut och värde- pappersbolag, bankaktiebo- pappersbolag, bankaktiebo- lags- lagen lags-lagen (1987:618), (1987:618), sparbankslagen sparbankslagen (1987:619) (1987:619) eller eller lagen (1995:000) om föreningsbankslagen medlemsbanker eller ban- (1987:620) eller bankens kens stadgar. stadgar. 3 § En aktieägare är skyldig att ersätta den skada som han genom att medverka till överträdelse av denna lag, lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, bankaktiebolagslagen (1987:618) eller bolagsordningen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bankaktiebolaget, en aktieägare eller någon annan. ------------------------------------------------------- En medlem i en förenings- En medlem i en bank eller en röstberättigad medlemsbank eller en som inte är medlem är skyldigröstberättigad som inte är att ersätta den skada som medlem är skyldig att han genom att medverka till ersätta den skada som han överträdelse av denna lag, genom att medverka till lagen (1995:000) om årsredo- överträdelse av denna lag, visning i kreditinstitut lagen (1995:000) om och värdepappersbolag, före- årsredovisning i ningsbankslagen (1987:620) kreditinstitut och värde- eller stadgarna uppsåtligen pappersbolag, lagen eller av grov oaktsamhet (1995:000) om medlemsban- tillfogar föreningsbanken, ker eller stadgarna uppsåt- en medlem eller någon annan. ligen eller av grov oaktsam het tillfogar medlemsbanken, en medlem eller någon annan. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § ------------------------------------------------------- Talan om skadestånd till Talan om skadestånd till en föreningsbank enligt 1-3 §§en medlemsbank enligt 1-3 §§ kan väckas om vid en före- kan väckas om vid en före- ningsbanksstämma majoriteten ningsstämma majoriteten eller en minoritet bestående eller en minoritet av minst en tiondel av bestående av minst en samtliga röstberättigade har tiondel av samtliga biträtt ett förslag om att röstberättigade har biträtt väcka skadeståndstalan eller ett förslag om att väcka har röstat mot ett förslag omskadeståndstalan eller har att bevilja någon styrel- röstat mot ett förslag om seledamot ansvarsfrihet. En att bevilja någon sty- uppgörelse om skades- relseledamot ansvars- tåndsskyldigheten kan träffasfrihet. En uppgörelse om endast av föreningsbanks- skadeståndsskyldigheten kan stämman och bara under förut-träffas endast av före- sättning att inte en tiondel ningsstämman och bara under av samtliga röstberättigade förutsättning att inte en röstar mot förslaget till tiondel av samtliga röstbe- uppgörelse. Om en medlem för rättigade röstar mot för- skadeståndstalan för före- slaget till uppgörelse. Om ningsbankens räkning, kan en medlem för skadeståndsta- någon uppgörelse inte träffaslan för bankens räkning, kan utan hans samtycke. Talan någon uppgörelse inte träffas mot en delegat om skadestånd utan hans samtycke. Talan till föreningsbanken får utanmot en delegat om skade- hinder av vad nu sagts stånd till banken får utan väckas av styrelsen. hinder av vad nu sagts Talan om skadestånd till väckas av styrelsen.Talan om skadestånd till föreningsbanken får föras av medlemsbanken får föras av röstberättigade som utgör röstberättigade som utgör minst en tiondel av minst en tiondel av samtliga röstberättigade. Om samtliga röstberättigade. Om en röstberättigad sedan talanen röstberättigad sedan väckts avstår från talan, kantalan väckts avstår från likväl de övriga fullfölja talan, kan likväl de övriga denna. Den som har väckt fullfölja denna. Den som talan svarar för rättegångs- har väckt talan svarar för kostnaderna men har rätt rättegångskostnaderna men till ersättning av förenings-har rätt till ersättning av banken för den kostnad som banken för den kostnad som täcks av vad som kommit täcks av vad som kommit föreningsbanken till godo banken till godo genom genom rättegången. rättegången. Talan för föreningsbankens Talan för medlemsbankens räkning mot en styrelseleda- räkning mot en mot om skadestånd på grund avstyrelseledamot om skade- ett beslut eller en åtgärd stånd på grund av ett beslut under ett räkenskapsår skall eller en åtgärd under ett väckas senast ett år från deträkenskapsår skall väckas att årsredovisningen och senast ett år från det att revisionsberättelsen för rä- årsredovisningen och kenskapsåret lades fram på revisionsberättelsen för rä- föreningsbanksstämma. kenskapsåret lades fram på Har ett beslut fattats om föreningsstämma. att bevilja ansvarsfrihet Har ett beslut fattats eller att inte föra om att bevilja skadeståndstalan utan att ansvarsfrihet eller att det minsta antalet inte föra skadeståndstalan röstberättigade som anges i utan att det minsta första stycket röstat mot antalet röstberättigade som beslutet eller har tiden för anges i första stycket talan försuttits enligt röstat mot beslutet eller tredje stycket, kan trots har tiden för talan detta talan enligt första försuttits enligt tredje eller andra stycket väckas, stycket, kan trots detta om det i årsredovisningen talan enligt första eller eller i revisionsberättelsen andra stycket väckas, om eller på något annat sätt tilldet i årsredovisningen föreningsbanksstämman inte eller i revisions- har lämnats i väsentliga hän-berättelsen eller på något seenden riktiga och full- annat sätt till förenings- ständiga uppgifter om det stämman inte har lämnats i beslut eller den åtgärd som väsentliga hänseenden ligger till grund för talan. riktiga och fullständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan. Skadeståndstalan som grundas på brott kan alltid föras av styrelsen 6 kap. 1 §10 ------------------------------------------------------- Ett bankaktiebolags firma Ett bankaktiebolags skall innehålla ordet bank firma skall innehålla ordet och ordet aktiebolag eller bank och ordet aktiebolag förkortningen AB. Ett eller förkortningen AB. Ett publikt bankaktiebolags publikt bankaktiebolags firma skall åtföljas av firma skall åtföljas av beteckningen (publ) såvida beteckningen (publ) såvida det inte av bolagets firma det inte av bolagets firma framgår att bolaget är pub- framgår att bolaget är pub- likt. En sparbanks firma likt. En sparbanks firma skall innehålla ordet skall innehålla ordet sparbank, en central före- sparbank. En medlemsbanks ningsbanks firma orden cen- firma skall innehålla ordet tral föreningsbank samt en medlemsbank. lokal föreningsbanks firma ordet föreningsbank. Firman skall registreras i bankregistret. Om firman skall registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse anges i bankens stadgar. 7 kap. 4 §11 En banks styrelse är skyldig att genast låta upprätta en särskild balans- räkning, om det finns anledning att anta att 1. ett bankaktiebolags eget kapital understiger nio tiondelar av det registrerade aktiekapitalet, ------------------------------------------------------- 2. en sparbank eller en 2. en sparbank eller en central föreningsbank med medlemsbank inte kan upp- anslutna lokala förenings- fylla kravet på kapitaltäck- banker inte kan uppfylla ning enligt lagen kravet på kapitaltäckning (1994:2004) om kapitaltäck- enligt lagen (1994:2004) om ning och stora kapitaltäckning och stora exponeringar i kreditin- exponeringar i kre- stitut och värdepappers- ditinstitut och bolag. värdepappersbolag. Balansräkningen skall granskas av revisorerna. Om antagandet om bankens ställning bekräftas skall styrelsen genast underrätta Finansinspektionen. 5 §12 ------------------------------------------------------- Finansinspektionen skall Finansinspektionen skall förordna en eller flera förordna en eller flera revisorer att med övriga revisorer att med övriga revisorer delta i revi- revisorer delta i revi- sionen av en bank. sionen av en bank. Inspektionen får dock avstå från att förordna revisor i en lokal föreningsbank. Inspektionen får när som helst återkalla ett revisorförordnande och utse en ny revisor. Revisorn har rätt till skäligt arvode för sitt arbete av banken. Arvodets storlek bestäms av inspektionen. Finansinspektionen skall utfärda en instruktion för revisor som förordnats av inspektionen. 10 §13 ------------------------------------------------------- Ett direkt eller indirekt Ett direkt eller förvärv av aktier i en ban- indirekt förvärv av aktier kaktiebolag, som medför att eller andelar i en bank, förvärvarens sammanlagda som medför att förvärvarens innehav utgör ett kvalifice- sammanlagda innehav utgör rat innehav, får ske bara ett kvalificerat innehav, efter tillstånd av får ske bara efter tillstånd Finansinspektionen. Det- av Finansinspektionen. samma gäller förvärv som Detsamma gäller förvärv som innebär att ett kvalificerat innebär att ett innehav ökar så att det uppgårkvalificerat innehav ökar så till eller överstiger 20, att det uppgår till eller 33, eller 50 procent av överstiger 20, 33, eller 50 aktiekapitalet eller procent av kapitalet eller röstetalet för samtliga röstetalet för samtliga aktier eller så att banken aktier eller andelar eller blir dotterföretag. så att banken blir dotterföretag. 11 §14 Finansinspektionen skall ge tillstånd till förvärv enligt 10 §, om det inte kan antas att förvärvaren kommer att motverka en sund utveckling av bankens verksamhet. Ett förvärv, som innebär att ett icke-finansiellt företag blir moderföretag till en bank, skall dock tillåtas bara om det finns synnerliga skäl. ------------------------------------------------------- Inspektionen får föreskriva Inspektionen får föreskri- en viss tid inom vilken ett va en viss tid inom vilken förvärv skall genomföras. Ettett förvärv skall genomföras. tillstånd enligt första Ett tillstånd enligt första stycket andra meningen får stycket andra meningen får förenas med villkor om skyl- förenas med villkor om dighet att inom viss tid skyldighet att inom viss avyttra så stor del av tid avyttra så stor del av aktieinnehavet att banken innehavet att banken upphör upphör att vara dotterföre- att vara dotterföretag. tag. Finansinspektionen skall meddela beslut i ett ärende enligt denna paragraf inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes. 13 §15 ------------------------------------------------------- När ett bankaktiebolag får När ett bankaktiebolag kännedom om att aktier i eller en medlemsbank får banken blivit föremål för ettkännedom om att aktier sådant förvärv som avses i 10 §eller andelar i banken eller för en sådan avyttring blivit föremål för ett sådant som avses i 12 §, skall ban- förvärv som avses i 10 § ken snarast anmäla förvärvet eller för en sådan avyttring eller avyttringen till Fi- som avses i 12 §, skall nansinspektionen. banken snarast anmäla för- Ett bankaktiebolag skall värvet eller avyttringen årligen till till Finansinspektionen. Finansinspektionen anmäla Ett bankaktiebolag eller namnen på de aktieägare som en medlemsbank skall årli- har ett kvalificerat gen till Finansinspektio- innehav av aktier i banken nen anmäla namnen på de ägare samt storleken på innehaven. som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i banken samt storleken på innehaven. 14 §16 ------------------------------------------------------- Om ägaren till ett Om ägaren till ett kvalificerat innehav av kvalificerat innehav av aktier utövar eller kan an- aktier eller andelar utövar tas komma att utöva sitt eller kan antas komma att inflytande på ett sätt som utöva sitt inflytande på ett motverkar en sund sätt som motverkar en sund utveckling av verksamheten utveckling av verksamheten i banken, får Finansin- i banken, får Finansin- spektionen besluta att spektionen besluta att aktierna inte får företrädas aktierna eller andelarna vid bolagsstämman. inte får företrädas vid stäm- Om ägaren till ett man. kvalificerat innehav av Om ägaren till ett aktier har underlåtit att kvalificerat innehav av ansöka om tillstånd till ett aktier eller andelar har förvärv som avses i 10 § ellerunderlåtit att ansöka om har förvärvat aktier i strid tillstånd till ett förvärv med inspektionens beslut, som avses i 10 § eller om får inspektionen besluta att förvärvet har skett i strid aktierna inte får företrädas med inspektionens beslut, vid bolagsstämman eller att får inspektionen besluta röster avgivna för sådana att aktierna eller andelar aktier skall vara ogiltiga. inte får företrädas vid stäm- man eller att röster avgivna för sådana aktier Finansinspektionen får eller andelar skall vara också förelägga en aktieägareogiltiga. som sägs i första och andra Finansinspektionen får styckena att avyttra så stor också förelägga en ägare som del av aktierna att inne- sägs i första och andra havet därefter inte är styckena att avyttra så kvalificerat. stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalifi- cerat. 21 §17 ------------------------------------------------------- Om någon tar emot inlåning Om någon driver bankrörel- på räkning från allmänheten se utan att vara berättigad utan att vara berättigad till det, skall Fi- till det, skall Fi- nansinspektionen förelägga nansinspektionen förelägga honom att upphöra med honom att upphöra med verksamheten. verksamheten. Är det osäkert om verksamheten omfattar inlåning, får inspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna det upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma om så är fallet. I fråga om utländska företag får ett föreläggande enligt denna paragraf riktas mot såväl företaget som den som här i landet är verksam för företagets räkning. 22 §18 ------------------------------------------------------- Bankaktiebolag, sparban- Svenska banker samt ut- ker, centrala ländska bankföretag med föreningsbanker samt utländ- filial här i landet skall ska bankföretag med filial med årliga avgifter bekosta här i landet skall med årligaFinansinspektionens avgifter bekosta Finansin- verksamhet enligt de spektionens verksamhet närmare föreskrifter som enligt de närmare föreskrif- regeringen meddelar. ter som regeringen med- delar. 24 §19 Finansinspektionens beslut enligt 6 § och 21 § andra stycket får inte överklagas. ------------------------------------------------------- Beslut som avses i 21 § Beslut som avses i 21 § första stycket får överklagasförsta stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdoms- hos allmän förvaltningsdoms- tol. Inspektionens beslut i tol. Inspektionens beslut övrigt enligt denna lag, i övrigt enligt denna lag, bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och förenings- (1987:619) och lagen bankslagen (1987:620) får (1995:000) om medlemsban- överklagas hos regeringen, ker får överklagas hos rege- om annat inte är föreskrivet.ringen, om annat inte är föreskrivet. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller återkallelse skall gälla omedelbart. 8 kap. 1 §20 ------------------------------------------------------- Finansinspektionen skall Finansinspektionen skall föra ett bankregister för föra ett bankregister för registrering enligt denna registrering enligt denna lag, bankaktiebolagslagen lag, bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619), föreningsbank- (1987:619), lagen slagen (1987:620) eller (1995:000) om medlems- andra författningar. banker eller andra författ- ningar. 2 §21 Finansinspektionen skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i bankregistret med undantag för registrering av underrättelse enligt ------------------------------------------------------- 1. 2 kap. 17 § 1. 2 kap. 17 § bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), 2 kap. 14 § (1987:618), 2 kap. 14 § sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619) och 2 kap. 7 § och 2 kap. 7 § lagen föreningsbankslagen (1995:000) om medlems- (1987:620) om dagen för banker om dagen för kungörelse om rörelsens kungörelse om rörelsens öppnande, öppnande, 2. 10 kap. 20 § bankaktie- 2. 10 kap. 20 § bolagslagen, 6 kap. 19 § bankaktiebolagslagen, 6 sparbankslagen och 9 kap. kap. 19 § sparbankslagen 20 § föreningsbankslagen frånoch 9 kap. 20 § lagen om tingsrätten om att banken medlemsbanker från blivit försatt i konkurs, tingsrätten om att banken att beslut om konkurs upp- blivit försatt i konkurs, hävts eller att konkurs av- att beslut om konkurs upp- slutats samt hävts eller att konkurs av- 3. 11 kap. 13 § bankaktie- slutats samt bolagslagen och 7 kap. 5 § 3. 11 kap. 13 § sparbankslagen om fusion- bankaktiebolagslagen, 7 stillstånd. kap. 5 § sparbankslagen och 10 kap. 5 § lagen om med- lemsbanker om fusionstillstånd. En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret skall endast ange ändringens art. 4 §22 Om en sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad som är före- skrivet om anmälan skall han föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller om Finansinspektionen finner att ett beslut, som anmäls för registering och för vars giltighet regeringens stadfästelse inte krävs, eller en handling som bifogas anmälningen 1. inte har tillkommit i behörig ordning, 2. till sitt innehåll strider mot denna lag eller annan författning eller stadgarna, eller 3. i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande avfattning. Om sökanden inte rättas sig efter förläggandet, skall anmälningen avskrivas. En underrättelse om denna påföljd skall tas in i föreläggandet. Finns det även efter det att yttrandet har avgivits något hinder mot registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande. ------------------------------------------------------- Bestämmelserna i första Bestämmelserna i första stycket utgör inte hinder stycket utgör inte hinder mot registrering av ett mot registrering av ett beslut av stämman, om rätten beslut av stämman, om rätten till talan mot beslutet har till talan mot beslutet gått förlorad enligt 8 kap. har gått förlorad enligt 8 16 § andra stycket kap. 16 § andra stycket bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), 4 kap. 17 § (1987:618), 4 kap. 17 § andra stycket andra stycket sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619) eller 7 kap. 18 § andra eller 7 kap. 18 § andra stycket föreningsbankslagen stycket lagen (1995:000) (1987:620). om medlemsbanker. 5 §23 Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta banken när inspektionen 1. nedsatt aktiekapitalet enligt 4 kap. 14 § andra stycket bankaktie- bolagslagen (1987:618) 2. förklarat ett beslut om nedsättning av aktiekapitalet förfallet enligt 6 kap. 7 § tredje stycket bankaktiebolagslagen, ------------------------------------------------------- 3. förklarat fråga om 3. förklarat fråga om fusion förfallen enligt 11 fusion förfallen enligt 11 kap. 17 § bankakti- kap. 17 § bankakti- ebolagslagen 7 kap. 7 § ebolagslagen 7 kap. 7 § tredje stycket sparbank- tredje stycket sparbank- slagen (1987:619) eller 10 slagen (1987:619) eller 10 kap. 5 § tredje stycket före-kap. 5 § tredje stycket ningsbankslagen (1987:620), lagen (1995:000) om medlemsbanker, 4. förelagt vite enligt denna lag, eller ------------------------------------------------------- 5. förklarat fråga om en 5. förklarat fråga om en sparbanks eller en sparbanks ombildning till föreningsbanks ombildning bankaktiebolag förfallen till bankaktiebolag för- enligt 8 kap. 8 § spar- fallen enligt 8 kap. 8 § bankslagen. sparbankslagen respektive 11 kap. 9 § före- ningsbankslagen. 8 § ------------------------------------------------------- Ett beslut av Ett beslut av Finansinspektionen som Finansinspektionen som innebär att en anmälan av- innebär att en anmälan av- skrivits eller en skrivits eller en registrering har vägrats registrering har vägrats enligt 4 § andra stycket får enligt 4 § andra stycket får överklagas hos överklagas hos allmänförvaltningsdomstol allmänförvaltningsdomstol inom två månader från inom två månader från beslutets dag detsamma beslutets dag detsamma gäller ett sådant beslut av gäller ett sådant beslut av Finansinspektionen som Finansinspektionen som avses i 8 kap. 4 a § denna avses i 8 kap. 4 a § denna lag, 4 kap. 14 § andra lag, 4 kap. 14 § andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket och 11 kap. 17 § stycket och 11 kap. 17 § bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), 7 kap. 7 § (1987:618), 7 kap. 7 § tredje stycket och 8 kap. 8 §tredje stycket och 8 kap. sparbankslagen (1987:619) 8 § sparbankslagen samt 10 kap. 5 § tredje (1987:619) samt 10 kap. 5 § stycket och 11 kap. 9 § tredje stycket lagen föreningsbankslagen (1995:000) om (1987:620). medlemsbanker. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Sparkasseverksamhet som inte fordrade tillstånd enligt äldre lag får -om den bedrivs i en ekonomisk förening med en icke-finansiell huvudverksamhet - fortsättas längst till den 31 december 1997. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1992:1613. 2Senaste lydelse 1992:1613. 3Senaste lydelse 1992:1613. 4Senaste lydelse 1992:1059 5Senaste lydelse 1991:1768. 6Senaste lydelse 1994:2007. 7Senaste lydelse 1991:1768. 8Senaste lydelse 1991:1768. 9Senaste lydelse 1992:1613. 10Senaste lydelse 1994:1939. 11Senaste lydelse 1994:2007. 12Senaste lydelse 1992:1613. 13Senaste lydelse 1992:1613. 14Senaste lydelse 1992:1613. 15Senaste lydelse 1992:1613. 16Senaste lydelse 1992:1613. 17Senaste lydelse 1992:1613. 18Senaste lydelse 1992:1613. 19Senaste lydelse 1995:66. 20Senaste lydelse 1991:1768. 21Senaste lydelse 1994:1939. 22Senaste lydelse 1991:1768. 23Senaste lydelse 1994:1939. 7 2.3 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 11 § bankrörelselagen (1987:617) skall ha följande lydelse. Lydelse enl. lagförslag 2.2Föreslagen lydelse 7 kap. 11 §1 ------------------------------------------------------- Finansinspektionen skall Finansinspektionen skall ge tillstånd till förvärv ge tillstånd till förvärv enligt 10 §, om det inte kan enligt 10 §, om det inte antas att förvärvaren kommer kan antas att förvärvaren att motverka en sund ut- kommer att motverka en veckling av bankens sund utveckling av bankens verksamhet. Ett förvärv, som verksamhet. Inspektionen innebär att ett icke- får förskriva en viss tid finansiellt företag blir inom vilken ett förvärv moderföretag till en bank, skall genomföras. skall dock tillåtas bara om det finns synnerliga skäl. Inspektionen får föreskriva en viss tid inom vilken ett förvärv skall genomföras. Ett tillstånd enligt första stycket andra meningen får förenas med villkor om skyldighet att inom viss tid avyttra så stor del av innehavet att banken upphör att vara dotterföretag. Finansinspektionen skall meddela beslut i ett ärende enligt denna paragraf inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. **FOOTNOTES** 1Lydelse enligt denna proposition (avsnitt 2.2). 8 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och 3 kap. 1 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 3 §1 Tillstånd krävs inte om finansieringsverksamheten 1. drivs av statlig eller kommunal myndighet, 2. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av företaget, 3. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av annat företag i samma koncern eller med annat nära samband och medel för verksamheten inte anskaffas från allmänheten, 4. tillgodoser finansieringsbehov endast inom en grupp näringsidkare med ekonomisk intressegemenskap och medel för verksamheten inte anskaffas från allmänheten, 5. utgör en normal likviditetsförvaltning och inte kan anses ha ett själv- ständigt syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet, 6. utgör pantbanksverksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000) ------------------------------------------------------- 7. ingår i verksamhet som 7. ingår i verksamhet som står under tillsyn av står under tillsyn av Finansinspektionen i annan Finansinspektionen enligt lag, eller annan lag, 8. drivs av ett aktiebolag, om - bolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare eller bolaget är moderbolag till ett sådant bolag, - staten äger så många aktier i bolaget att staten har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller bolaget är dotterbolag till ett bolag vari staten äger aktier i den omfattningen, och ------------------------------------------------------- - medel för verksamheten - medel för verksamheten inte anskaffas från inte anskaffas från allmänheten. allmänheten, eller 9. drivs av en ekonomisk förening som a) tar emot insättningar endast från de egna medlemmarna, b) har till ändamål endast att med användande av medlemsinsättningar till- godose finansieringsbehov hos medlemmarna, c) antar endast fysiska personer till medlemmar, samt d) har högst 1 000 medlemmar. Nära samband, som avses i 3, skall anses föreligga om företagen leds av samma eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av företagens verksamhet helt eller till betydande del skall, direkt eller indirekt, tillfalla samma eller i huvudsak samma personer. 3 kap. 1 § Ett kreditmarknadsbolag får endast driva finansieringsverksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband därmed. Kreditmarknadsbolaget får, med iakttagande av vad som föreskrivs i detta kapitel, i sin verksamhet bland annat ------------------------------------------------------- 1. låna upp medel, bland 1. låna upp medel, bland annat genom att ge ut annat genom att ge ut obligationer och andra obligationer och andra jämförbara fordringsrätter, jämförbara fordringsrätter, dock ej ta emot inlåning på räkning från allmänheten, 2. lämna och förmedla kredit, bland annat i form av konsumentkredit, kredit mot panträtt i fast egendom och i fordringar, 3. medverka vid finansiering, bland annat genom att förvärva fordringar och upplåta lös egendom till nyttjande (leasing), 4. förmedla betalningar, 5. tillhandahålla betalningsmedel, 6. ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden, 7. lämna ekonomisk rådgivning, 8. förvara värdepapper, 9. vara förvaringsinstitut för värdepappersfonder, 10. medverka vid försäljning av försäkringstjänster, 11. tillhandahålla inkassotjänster, 12. tillhandahålla värdefackstjänster, 13. driva valutahandel under de förutsättningar som föreskrivs i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, samt 14. lämna kreditupplysning under de förutsättningar som föreskrivs i kreditup- plysningslagen (1973:1173). Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1995:1003. 9 2.5 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 2 kap. 1 § bankaktiebolagslagen (1987:618) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § ------------------------------------------------------- Denna lag innehåller Denna lag innehåller bestämmelser om hur ett bestämmelser om hur ett bankaktiebolag bildas och bankaktiebolag bildas och om dess organisation m.m. om dess organisation m.m. Bestämmelser om den rörelse Bestämmelser om den rörelse som ett bankaktiebolag får som ett bankaktiebolag får driva samt andra för driva samt andra för bankaktiebolag, sparbanker bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker gemen- och medlemsbanker gemen- samma bestämmelser finns i samma bestämmelser finns i bankrörelselagen (1987:617). bankrörelselagen (1987:617). 2 kap. 1 §1 Ett bankaktiebolag skall bildas av en eller flera stiftare. Stiftarna skall vara fysiska personer och bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud. Utan hinder av andra stycket får ett bankaktiebolag bildas av 1. ett eller flera utländska bankföretag ------------------------------------------------------- 2. en eller flera svenska 2. en eller flera sparbanker eller centrala svenska sparbanker om föreningsbanker, om bildandet av bildandet av bankaktiebolaget utgör ett bankaktiebolaget utgör ett led i en ombildning enligt led i en ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen 8 kap. sparbankslagen (1987:619). (1987:619) respektive 11 kap. föreningsbankslagen (1987:620). Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om annat följer av bestämmelserna om fusion i 11 kap. 2 §. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1992:1611. 10 2.6 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 1 § och 4 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619)1 ordet "föreningsbank" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "medlemsbank" i motsvarande böjningsform. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse av 4 kap. 2 § 1994:1948 11 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Härigenom föreskrivs att 3 och 13 §§ lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §1 ------------------------------------------------------- Med bankinstitut förstås i Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, denna lag bankaktiebolag, sparbanker, centrala sparbanker, medlemsbanker föreningsbanker och utländskaoch utländska bankföretag bankföretag som med stöd av 1som med stöd av 1 kap. 4 kap. 4 eller 5 § eller 5 § bankrörelselagen bankrörelselagen (1987:617) (1987:617) driver ban- driver bankrörelse från krörelse från filial här i filial här i landet. landet. Med kreditinstitut förstås Med kreditinstitut förstås bankinstitut, lokala bankinstitut, föreningsbanker, kredit- kreditmarknadsbolag, värde- marknadsbolag, värdepappers- pappersinstitut, allmänna institut, allmänna pensionsfonden, pensionsfonden, försäk- försäkringsföretag med svensk ringsföretag med svensk kon- koncession, landshypoteks- cession, landshypoteks- och och stadshypoteksinstitu- stadshypo- tionerna, Svenska teksinstitutionerna, Sven- skeppshypotekskassan samt ska skeppshypotekskassan utländska företag som med samt utländska företag som stöd av 2 kap. 8, 9 eller med stöd av 2 kap. 8, 9 10 § lagen (1992:1610) om eller 10 § lagen (1992:1610) kreditmarknadsbolag driver om kreditmarknadsbolag verksamhet från filial i driver verksamhet från Sverige. filial i Sverige. 13 §2 I valutapolitiskt syfte får Riksbanken ta upp utländsk kredit och kredit i utländsk valuta, bevilja kredit till annan centralbank och till Internationella valutafonden, bevilja kredit inom ramen för verksamheten i Banken för internationell betalningsutjämning samt bevilja kredit för Europeiska unionens system för medelfristigt finansiellt stöd. ------------------------------------------------------- Efter medgivande av riks- Efter medgivande av dagen får Riksbanken i riksdagen får Riksbanken i valutapolitiskt syfte be- valutapolitiskt syfte vilja kredit till andra in- bevilja kredit till andra ternationella finansorgan internationella som Sverige är medlem i och finansorgan som Sverige är sluta avtal om långsiktiga medlem i och sluta avtal internationella låne- med annan än centralbank om åtaganden. långsiktiga internationella låneåtaganden. Riksbanken får också efter medgivande av riksdagen av egna medel tillskjuta insatskapital i Internationella valutafonden. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1992:1619. 2Senaste lydelse 1995:969 12 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse. 2 § 41 mom. Bestämmelserna i andra--åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner enligt 1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385), 2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 3. 11 kap. 1 och 18 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618), 4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619), ------------------------------------------------------- 5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ 5. 10 kap. 1, 2 och 8 §§ föreningsbankslagen lagen (1995:000) om (1987:620), medlemsbanker, 6. 15 a kap. 1 och 18 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713). Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellan- skillnaden som intäkt. Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren. Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det över- låtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret. Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsföretag. Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som avses i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) vid utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att moderbolaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid den sistnämnda tidpunkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom. Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i 25--31 §§ till en annan juridisk person såvida överlåtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och femte styckena. Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vidare -- utöver vad som anges i nionde stycket -- om aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst. I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen inte ske. Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyldig- het för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas bestämmelserna i andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningarna om det utdelande företaget inte uttagsbeskattats enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1994:1859 13 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att bedriva försäkringsrörelse i Sverige Härigenom föreskrivs att i 5 a § lagen (1950:272) om rätt för utländska för- säkringsföretag att bedriva försäkringsrörelse i Sverige1 ordet "föreningsbank" byts ut mot "medlemsbank". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1987:632 14 2.10 Förslag till lag om ändring i skogskontolagen (1954:142) Härigenom föreskrivs att i 1 och 10 §§ skogskontolagen (1954:142)1 ordet "föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse av 1 § 1993:1550 och av 10 §, 1982:325. 15 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut- fästelse m.m. Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 23 §1 ------------------------------------------------------- Övergår näringsverksamhet Övergår näringsverksamhet från en arbetsgivare till en från en arbetsgivare till annan och avtalas därvid att en annan och avtalas därvid ansvaret för pen- att ansvaret för pen- sionsutfästelse skall sionsutfästelse skall överflyttas på efterträdaren,överflyttas på efterträdaren, skall samtycke till skall samtycke till överflyttningen inhämtas frånöverflyttningen inhämtas från innehavaren av pensions- innehavaren av pensions- fordringen. Tillsynsmyndig- fordringen. Till- heten äger medge att sam- synsmyndigheten äger medge tycke icke behöver inhämtas, att samtycke icke behöver om efterträdaren kan anses inhämtas, om efterträdaren god för pensionsutfästelsen. kan anses god för Något samtycke behövs inte pensionsutfästelsen. Något vid ombildning enligt 8 samtycke behövs inte vid kap. sparbankslagen ombildning enligt 8 kap. (1987:619) eller 11 kap. sparbankslagen (1987:619). föreningsbankslagen (1986:620). Har det i författning meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande av fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa i stället för reglerna i första stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock inte underrättas eller kallas enligt 14 kap. 13, 16 och 26 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) eller för- tecknas och kallas i ärende om fusion enligt 12 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 § tredje stycket 3 aktiebolagslagen. Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästelsen ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1994:805. 16 2.12 Förslag till lag om ändring i ackordslagen (1970:847) Härigenom föreskrivs att i 48 § ackordslagen (1970:847)1 orden "central föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse av 48 § 1992:1617 17 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar Härigenom föreskrivs att i 24 § lagen (1972:262) om understödsföreningar1 orden "central föreningsbank" och "föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse av 24 § 1992:1624. 18 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto Härigenom föreskrivs att i 2 och 13 §§ lagen (1979:611) om upphovsmannakonto1 ordet "föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse av 2 § 1994:494 19 2.15 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 17 a §1 ------------------------------------------------------- Ett försäkringsbolag får Ett försäkringsbolag får enligt de förutsättningar somenligt de förutsättningar anges i denna paragraf som anges i denna paragraf förvärva aktier eller andelarförvärva aktier eller ande- i företag som driver någon lar i företag som driver form av finansiell någon form av finansiell verksamhet. Ett försäkrings- verksamhet. bolag som är moderbolag till ett bankbolag får inte vara dotterföretag till något annat företag än ett bank- bolag. För förvärv av aktier eller andelar som, tillsammans med försäkringsbolagets övriga aktier eller andelar i samma företag, motsvarar ett röstetal som överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i företaget krävs tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen. Om försäkringsbolaget ingår i en koncern, skall första meningen tillämpas på koncernens samlade innehav. Vid beräkningen av koncernens innehav skall dock, intill ett innehav motsvarande fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar, bortses från aktier eller andelar som innehas av företag i koncernen som driver någon form av finansiell verksamhet eller av dotterföretag till sådana företag. Tillstånd enligt andra stycket får ges endast om värdet av de förvärvade aktierna eller andelarna - tillsammans med det bokförda värdet av försäk- ringsbolagets sammanlagda innehav av aktier och andelar som kräver tillstånd enligt andra stycket samt av vad som skjutits till som aktiekapital eller i annan form i ett annnat försäkringsbolag - inte överstiger summan av A. för livförsäkringsbolag 1. eget kapital och garantikapital samt 2. fyra procent av - försäkringstekniska skulder, - återbäringsmedel och - femtio procent av övervärden i tillgångar, B. för skadeförsäkringsbolag 1. eget kapital, garantikapital, regleringsfond för trafikförsäkring och utjämningsfond, 2. sjuttio procent av - skatteutjämningsreserv och - återstående del av uppskovsbeloppet enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver samt 3. fyra procent av - försäkringstekniska skulder, - säkerhetsreserv och - femtio procent av övervärden i tillgångar. För tillstånd krävs att förvärvet ingår som ett led i organisationen av verksamheten. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1991:1767. 20 2.16 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Härigenom föreskrivs att i 7 kap. 13 § och 9 kap. 5 § konkurslagen (1987:672)1 orden "central föreningsbank" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "medlemsbank" i motsvarande böjningsform. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1 Senaste lydelse av 7 kap. 13 § och 9 kap. 5 § 1989:1084 21 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda Härigenom föreskrivs att 2 och 13 §§ lagen (1987:1245) om styrelserepresenta- tion för de privatanställda skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut, försäkringsbolag och ekonomisk förening. ------------------------------------------------------- Med koncern avses i denna Med koncern avses i lag svenska juridiska denna lag svenska personer som juridiska personer som enligt bestämmelserna i 1 enligt bestämmelserna i 1 kap. 5 § aktiebolagslagen kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 6 § (1975:1385), 1 kap. 6 § bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8 § förenings- 1 kap. 5 § lagen (1995:000) bankslagen (1987:620), om medlemsbanker, 1 kap. 9 § 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 1 kap. 4 § (1982:713) eller 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar är ekonomiska föreningar är moderföretag och dotter- moderföretag och dotter- företag i förhållande till företag i förhållande till varandra. varandra. 13 § En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget. ------------------------------------------------------- Om ett beslut enligt 7 Om ett beslut enligt 7 kap. 6 § andra stycket kap. 6 § andra stycket bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), 3 kap. 6 § andra (1987:618), 3 kap. 6 § stycket sparbankslagen andra stycket (1987:619) eller 6 kap. 6 § sparbankslagen (1987:619) andra stycket förenings- eller 6 kap. 6 § andra bankslagen (1987:620) inne- stycket lagen (1995:000) bär att ett uppdrag ges åt enom medlemsbanker innebär regionstyrelse eller ett att ett uppdrag ges åt en motsvarande organ i en regionstyrelse eller ett region, har de anställda motsvarande organ i en inom regionen rätt att region, har de anställda bestämma att en representant inom regionen rätt att för dem och en suppleant bestämma att en skall omfattas av upp- representant för dem och en draget. En sådan suppleant skall omfattas representant har motsva- av uppdraget. En sådan rande rätt som avses i förstarepresentant har motsva- stycket. rande rätt som avses i första stycket. Om arbetstagarorganisationerna inte enas om annat, utses den representant som avses i första och andra styckena av den organisation som företräder det största antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1994:1944 22 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 16 §1 Fåmansföretag och företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag skall i självdeklarationen lämna uppgifter om delägares eller honom närstående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det förekommer olika röstvärden för innehavet, dessa skall anges; dock behöver uppgifter inte lämnas för närstående person, som inte uppburit ersättning från, träffat avtal med eller haft liknande förhållande med företaget. Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag. Skall den skattskyldige enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200) redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, skall han lämna de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdesskatten. ------------------------------------------------------- Dotterföretag enligt 1 Dotterföretag enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 4 § (1975:1385), 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekono- lagen (1987:667) om ekono- miska föreningar, 1 kap. 6 § miska föreningar, 1 kap. 6 § bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8 § förenings- 1 kap. 5 § lagen (1995:000) bankslagen (1987:620), 1 om medlemsbanker, 1 kap. 9 § kap. 9 § försäkringsrörelselagen försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 1 kap. 1 § (1982:713) eller 1 kap. 1 § lagen (1980:1103) om lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa årsredovisning m. m. i vissa företag, skall i själv- företag, skall i deklarationen lämna uppgift självdeklarationen lämna om namn och organi- uppgift om namn och organi- sationsnummer för sationsnummer för moderföretag jämte aktie- moderföretag jämte aktie- eller andelsinnehav med eller andelsinnehav med angivande av röstvärde samt, angivande av röstvärde samt, i förekommande fall, i förekommande fall, uppgifter om namn och uppgifter om namn och organisationsnummer för organisationsnummer för dettas moderföretag. dettas moderföretag. Ägaruppgifterna skall avse Ägaruppgifterna skall avse förhållandena vid senast förhållandena vid senast avslutade beskattningsår. avslutade beskattningsår. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1994:1876. 23 2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut Härigenom föreskrivs att i 13 och 14 §§ lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut ordet "föreningsbank" byts ut mot "medlemsbank". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 24 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder Härigenom föreskrivs att 7 § lagen om periodiseringsfonder (1993:1538) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §1 ------------------------------------------------------- Vid fusion som avses i 2 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig (1947:576) om statlig inkomstskatt och vid om- inkomstskatt och vid om- bildning enligt 8 kap. bildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619) eller 11 kap. och vid övertagande som av- föreningsbankslagen ses i 5 eller 6 § lagen (1987:620) och vid överta- (1992:702) om inkomstskat- gande enligt 10 kap. 8 a § teregler med anledning av föreningsbankslagen och vid vissa omstruktureringar övertagande som avses i 5 inom den finansiella sek- eller 6 § lagen (1992:702) torn, m. m. samt vid om- om inkomstskatteregler med bildning och tillskott anledning av vissa enligt 2 § respektive 3 § omstruktureringar inom den första meningen lagen finansiella sektorn, m. m. (1994:758) om ombildning samt vid ombildning och av landshypoteksin- tillskott enligt 2 § stitutionen anses över- respektive 3 § första låtande och övertagande före- meningen lagen (1994:758) tag som ett företag. Har en om ombildning av lands- ekonomisk förening skiftat hypoteksinstitutionen anses ut aktier enligt 3 § 8 mom. överlåtande och övertagande tredje stycket lagen om företag som ett företag. Har statlig inkomstskatt, en ekonomisk förening skall föreningen och det skiftat ut aktier enligt 3 § aktiebolag vars aktier 8 mom. tredje stycket lagen skiftats ut anses som ett om statlig inkomstskatt, företag. skall föreningen och det aktiebolag vars aktier skiftats ut anses som ett företag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1994:1887. 25 2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet Härigenom föreskrivs att 4 och 12 §§ lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §1 Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett företag (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföretaget. En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller ett moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över ett annat företag (det nya dotterföretaget). ------------------------------------------------------- Vid tillämpning av första Vid tillämpning av första och andra styckena skall och andra styckena skall ett företag anses ha ett ett företag anses ha ett bestämmande inflytande över bestämmande inflytande över ett annat företag om det ett annat företag om det senare företaget är senare företaget är dotterföretag till det förra dotterföretag till det förra företaget enligt 1 kap. 5 § företaget enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 4 § (1975:1385), 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekono- lagen (1987:667) om ekono- miska föreningar, 1 kap. 6 §miska föreningar, 1 kap. 6 § bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8 § förenings- 1 kap. 5 § lagen (1995:000) bankslagen (1987:620) eller om medlemsbanker eller 1 1 kap. 9 § kap. 9 § försäkringsrörel- försäkringsrörelselagen selagen (1982:713). Ett (1982:713). Ett utländskt utländskt bolag skall anses bolag skall anses ha ett ha ett bestämmande in- bestämmande inflytande över flytande över ett företag om ett företag om företaget företaget skulle ha varit skulle ha varit ett dotter- ett dotterföretag till det företag till det utländska utländska bolaget om detta bolaget om detta varit ett varit ett svenskt aktiebo- svenskt aktiebolag. lag. 12 §2 ------------------------------------------------------- I fråga om sådan fusion som I fråga om sådan fusion anges i 2 § 4 mom. första som anges i 2 § 4 mom. stycket lagen (1947:576) om första stycket lagen statlig inkomstskatt, (1947:576) om statlig in- ombildning enligt 8 kap. komstskatt, ombildning sparbankslagen (1987:619) enligt 8 kap. sparbank- eller enligt 11 kap. slagen (1987:619) och vid föreningsbankslagen övertagande som avses i 5 § (1987:620) och vid över- lagen (1992:702) om in- tagande enligt 10 kap. 8 a § komstskatteregler med föreningsbankslagen och vid anledning av vissa övertagande som avses i 5 § omstruktureringar inom den lagen (1992:702) om in- finan-siella sektorn, m.m. komstskatteregler med skall vid tillämpning av anledning av vissa denna lag det överlåtande omstruktureringar inom den och det övertagande före- finansiella sektorn, m.m. taget anses som ett och skall vid tillämpning av samma företag. Har en denna lag det överlåtande ochekonomisk förening skiftat det övertagande företaget ut aktier enligt 3 § 8 mom. anses som ett och samma tredje stycket lagen om företag. Har en ekonomisk statlig inkomstskatt, förening skiftat ut aktier skall föreningen och det enligt 3 § 8 mom. tredje aktiebolag vars aktier stycket lagen om statlig skiftats ut anses som ett inkomstskatt, skall och samma företag. föreningen och det aktiebolag vars aktier skiftats ut anses som ett och samma företag. Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde.Om det överlåtande och övertag- ande företaget ingick i samma koncern före fusionen, ombildningen eller övertagandet gäller inte andra stycket. Förelåg i sådant fall begränsning enligt 8 § avseende koncernbidrag mellan företagen har dock det övertagande företaget rätt till avdrag för gammalt underskott först vid den taxering då begränsningen skulle ha upphört om fusionen inte ägt rum. I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 § 8 mom. lagen om statlig inkomstskatt. I fråga om sådana fusioner som anges i 12 kap. 1 eller 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller inte bestämmelserna i andra och tredje styckena. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1994:1890. 2Senaste lydelse 1994:1889. 26 2.22 Förslag till lag om ändring i lag (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjäm- ningsreserven skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 §1 ------------------------------------------------------- Vid fusion som avses i 2 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig (1947:576) om statlig inkomstskatt, vid ombild- inkomstskatt, vid ombild- ning enligt 8 kap. spar- ning enligt 8 kap. spar- bankslagen (1987:619) eller bankslagen (1987:619) och 11 kap. föreningsbankslagen vid övertagande som avses i (1987:620) och vid 5 § lagen (1992:702) om in- övertagande enligt 10 kap. 8 komstskatteregler med an- a § föreningsbankslagen och ledning av vissa vid övertagande som avses i omstruktureringar inom den 5 § lagen (1992:702) om in- finansiella sektorn, m.m. komstskatteregler med anses överlåtande och anledning av vissa övertagande företag som ett omstruktureringar inom den företag. Har en ekonomisk finansiella sektorn, m.m. förening skiftat ut aktier anses överlåtande och på sätt anges i 3 § 8 mom. övertagande företag som ett tredje stycket lagen om företag. Har en ekonomisk statlig inkomstskatt, förening skiftat ut aktier påskall föreningen och det sätt anges i 3 § 8 mom. aktiebolag vars aktier tredje stycket lagen om skiftats ut anses som ett statlig inkomstskatt, skall företag. föreningen och det aktie- bolag vars aktier skiftats ut anses som ett företag. Denna lag träder i kraft 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1994:1891. 27 2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 1 § och 2 kap. 6 § lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag ordet "föreningsbank" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "medlemsbank" i motsvarande böjningsform. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 28 2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 2 § lagen (1981:981) om värdepappersrörelse i dess lydelse enligt lagen (1994:2015) om ändring i nämnda lag ordet "före- ningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank" 29 2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, dels att i 1 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 4 § samt 9 kap. 1 § orden "föreningsbank" eller "central föreningsbank" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "medlemsbank" i motsvarande böjningsform, dels att 2 kap. 1 §, 6 kap. 2 §, 8 kap. 5 § samt 9 kap. 1 och 3 §§ skall ha följande lydelse. Lydelse enl. prop. 1995/96:10Föreslagen lydelse 2 kap. 1 § Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kreditinstitut och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt den- na lag. I kreditinstitut eller värdepappersbolag som enligt 10 kap. 3 § andra stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning i vissa företag m.m. är skyldiga att ha auktoriserad revisor, skall även en finansieringsanalys ingå i årsredovisningen. I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i årsredovisningen. ------------------------------------------------------- Årsredovisningen för en central föreningsbank skall innehålla en sammanställning av de egna och de anslutna lokala föreningsbankernas balansräkningar och resultaträkningar. 6 kap. 2 § ------------------------------------------------------- En föreningsbank skall i En medlemsbank skall i förvaltningsberättelsen även förvaltningsberättelsen även ange ange 1. väsentliga förändringar i 1. väsentliga förändringar medlemsantalet och summorna i medlemsantalet och av insatsbelopp som skall summorna av insatsbelopp återbetalas under nästa som skall återbetalas under räkenskapsår enligt 4 kap. 1 nästa räkenskapsår enligt och 3 §§ föreningsbankslagen 4 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:620), (1995:000) om medlemsbanker, 2. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför, samt 3. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall lösas in under de två närmast följande räkenskapsåren. Lydelse enl. prop. 1995/96:10Föreslagen lydelse 8 kap. 5 § ------------------------------------------------------- En bank och ett En bank och ett hypoteksinstitut skall ge hypoteksinstitut skall ge in bestyrkta kopior av års- in bestyrkta kopior av års- redovisningen och revi- redovisningen och revi- sionsberättelsen för det sionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret tillförflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten så registreringsmyndigheten så snart det kan ske efter det snart det kan ske efter att balansräkningen och det att balansräkningen och resultaträkningen blivit resultaträkningen blivit fastställda. En lokal för- fastställda. eningsbank är dock skyldig att ge in handlingarna endast om regi- streringsmyndigheten begär det. Hos en lokal föreningsbank skall bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen hållas tillgängliga för envar senast en månad efter det att balansräkningen och resul- taträkningen blivit fast- ställda. Envar skall ha rätt att på begäran få kopior av handlingarna. Priset på På kopian av årsredovis- sådana kopior får inte ningen som ges in till överstiga administra- registreringsmyndigheten tionskostnaden. skall en styrelseledamot På kopian av årsredovis- teckna bevis om att ningen som ges in till balansräkningen och resul- registreringsmyndigheten taträkningen har fastställts eller hålls tillgänglig med uppgift om enligt andra stycket skall fastställelsedagen. Beviset en styrelseledamot teckna skall även innehålla uppgift bevis om att balansräkningen om stämmans beslut be- och resultaträkningen har träffande bankens eller fastställts med uppgift om institutets vinst eller fastställelsedagen. Beviset förlust. skall även innehålla uppgift om stämmans beslut be- träffande bankens eller in- stitutets vinst eller förlust. 9 kap. 3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser: 1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av del- årsrapport skall delårsrapporten i banker och hypoteksinstitut genast lämnas även till de huvudmän och medlemmar som begär det samt sändas in till Finansin- spektionen så snart det kan ske. ------------------------------------------------------- 2. Uppgifter för koncern 2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket enligt 3 § andra stycket skall alltid lämnas av ett skall alltid lämnas av ett moderföretag som är bank moderföretag som är bank eller hypoteksinstitut. På eller hypoteksinstitut. motsvarande sätt skall en central föreningsbank som har anslutna lokala föreningsbanker lämna uppgif- ter för gruppen. 3. I delårsrapport skall, utöver vad som anges i 3 §, lämnas uppgifter om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång. 30 3 Ärendet och dess beredning Våren 1992 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en särskild utredare (lagmannen Anders Nordström) med uppdrag att utreda behovet av normgivning och tillsyn inom vissa delar av betalningsväsendet. I tilläggsdirektiv hösten 1992 (dir. 1992:95) och våren 1993 (dir. 1993:56) utvidgades utredningens uppdrag till att omfatta en analys av bankverksamhet som bedrivs i butik samt en översyn av den inlånings- och finansieringsverksamhet som drivs av sparkassor och andra föreningar. Utredningen var närmast påkallad av den snabba datatekniska utvecklingen inom betalningsväsendet, såväl nationellt som internationellt, och av att en växande del av betalningsför- medlingen sköts av företag som inte omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Vad angår finansiell verksamhet i föreningsform härrörde utredningsbehovet från det faktum att ett stort antal föreningar bedriver såväl in- som utlåningsverksamhet utanför Finansinspektionens tillsyn. De möjligheter som den numera upphävda finansbolagslagen erbjöd att bedriva finansieringsverksamhet i föreningsform har inte tagits med i den år 1992 beslutade kreditmarknadsbolagslagen. Med hänsyn också till de förpliktelser som Sverige i och med EES-avtalet åtagit sig att respektera såvitt avser en harmonisering av de europeiska regelsystemen på det finansiella området, ansåg regeringen att det var nödvändigt att snarast utreda hur sparkassorna och de övriga föreningar som driver inlånings- eller finan- sieringsverksamhet skulle regleras i framtiden. Den 30 maj 1994 överlämnade utredningen ett delbetänkande, Finansiella tjänster i förändring SOU 1994:66, som behandlar bl.a. inlåningsbegreppet i bankrörelselagen samt sådan finansieringsverksamhet som bedrivs i föreningsform. Vidare lämnas förslag om banktjänster genom ombud. Betänkandet har remissbehand- lats. En förteckning av remissinstanserna finns i bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Fi 94/1942). Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria, Ändringar i lagstift- ningen för kreditinstitut och värdepappersbolag med anledning av nya EG- direktiv, m.m. (Ds 1994:78). Huvuddelen av promemorians för-slag har lett till lagstiftning (prop. 1994/95:50, bet. 1994/95:NU12 och rskr. 1994/95:164). Promemorian innehåller dock även förslag angående icke-finansiella företag som ägare till banker. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Fi 95/1565). Lagrådet Regeringen beslutade den 21 september 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet har framfört vissa synpunkter på lagtexten. Regeringen har följt Lagrådets förslag och synpunkter. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren, avsnitt 12. 4 Konkurrensen på bankmarknaden Generellt gäller att ju fler företag som uppträder på en marknad desto mindre är risken för ett konkurrensbegränsande beteende, och desto större är chansen till ett brett utbud av varor och tjänster av hög kvalitet, till konkurrenspressade priser. På bankmarknaden betyder konkurrenspressade priser framför allt att konsumenterna får lägre utlåningsräntor och högre inlåningsräntor - dvs. räntemarginalen minskar. En skarp konkurrens på en marknad medför också, visar erfarenheten, att konsumenterna får större valfrihet och bättre service. Bankmarknaden utgör inget undantag. En ökad konkurrens på bankmarknaden kan således förväntas bidra till bl.a. minskade räntemarginaler. Dessa har varit relativt höga under de senaste åren. Den höga räntemarginalen kan främst förklaras av bankkrisen, men även av att konkurrensen är ofullständig. Den svenska bankmarknaden har av tradition dominerats av ett fåtal stora aktörer. Det höga ränteläget har inneburit påfrestningar både på hushåll och företag. En ökad konkurrens och lägre marginaler är därför önskvärda även ur ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv. Härigenom kan den ekonomiska tillväxten stimu- leras genom ökad privat efterfrågan och ökade investeringar. Bankmarknaden kan dock inte lämnas helt oreglerad av flera skäl. Regler behövs för att främja det finansiella systemets stabilitet och ett gott konsumentskydd. Stabilitetsmålet avser skyddet av betalningssystemet, så att inte enskilda instituts problem via effekter på betalningssystemet orsakar allvarlig skada för den ekonomiska aktiviteten i samhället. Det är således olämpligt att formulera regler som skall ge ökad konkurrens på bankmarknaden utan att samtidigt bevaka att de två andra målen tillgodoses. Konsumentskyddet och systemskyddet måste vara de vägledande principerna vid utformningen av åtgärder som skall leda till ökad bankkonkurrens. Mycket tyder på att de negativa effekterna av den oligopolliknande struktur som har kännetecknat den svenska bankmarknaden och som i viss mån förstärkts av bankkrisen har minskat till följd av ökad konkurrens om framförallt inlåningstjänsterna. Denna utveckling har bl.a. orsakats av framväxten av en ny kategori banker som är mera specialiserade, s.k. nischbanker. Dessa banker använder nya och mindre kostnadskrävande distributionsvägar. Så har t.ex. ett antal nya s.k. telefonbanker lyckats attrahera inlåningskunder från de etablerade bankerna genom förmånligare villkor. Regeringen ser positivt på denna utveckling eftersom den innebär en effektivisering av hanteringen av banktjänster, vilket i slutändan kommer kunderna till godo. Denna utveckling har tillsammans med andra faktorer lett till att räntemarginalen minskat något den senaste tiden. Samtidigt är det viktigt att inte slå sig till ro med uppfattningen att konkurrenssituationen inte kan förbättras ytterligare. Det gäller att systematiskt söka efter företeelser i det finansiella systemet och inslag i regelverket som begränsar konsumenternas möjligheter till säkerhet, valfrihet och service till konkurrenspressade priser. Regeringen anser att åtgärder behövs för att öka konkurrensen på bankmarknaden. Denna proposition innehåller en rad olika förslag som skall bidra till att regleringen av bank- marknaden blir ännu mer konsumentvänlig. Den positiva utvecklingen med nya nischbanker kan förklaras med den tekniska utvecklingen och med senare års liberaliseringar av ägar- och verksamhetsregler. För att denna utveckling ytterligare skall befästas är det lämpligt att de kvarvarande ägarrestriktionerna ses över. Idag krävs mycket starka skäl för att ett icke-finansiellt företag skall få äga en bank. Motivet för detta har varit risken för intressekonflikter, för maktkoncentration och för att blandade koncernbildningar kan medföra att banklagstiftningens rörelse- och tillsynsregler får en begränsad verkan och kringgås. Emellertid kan det hävdas att risken för intressekonflikter och maktkoncentration inte nödvändigtvis är större i blandade koncerner än i rena finansiella koncerner. Dessutom, med ökad internationalisering av bankmarknaden, som bl.a. innebär att utländska banker med icke-finansiella moderbolag kan vara verksamma med egna filialer i Sverige, har dessa regler urholkats. Det finns därtill flera andra skäl till att liberalisera reglerna om ägande av banker. Detta skulle förutom att medverka till ökad mångfald och konkurrens även öppna nya möjligheter till riskkapitalförsörjning för bankerna. Regeringen föreslår därför att det nuvarande kravet om att det skall föreligga synnerliga skäl för att ett icke- finansiellt företag skall få vara moderföretag till en bank skall tas bort. Den tekniska utvecklingen och ökad konkurrens medför vissa negativa bieffekter såtillvida att kostnader för att ställa om verksamheter uppkommer, vilket kan påverka många enskilda individer på ett påtagligt sätt. Detta kommer t.ex. till uttryck när bankerna till följd av ökade krav på kostnadseffektivitet skär ned kontorsnäten. Även om det i växande utsträckning är möjligt att nå bankernas tjänster utan att utnyttja bankkontor, t.ex. via telefon, finns det en mängd tjänster som kan erhållas bara på bankkontor. Utvecklingen mot färre bankkontor i landet riskerar att leda till en sämre service till konsumenter och företag, framförallt i glesbygdsområden. På orter där det inte bedöms som lönsamt att hålla ett bankkontor finns det en allvarlig risk för utarmning av näringslivet samtidigt som enskilda konsumenters dagliga liv försvåras. Det finns således ett behov av åtgärder som motverkar denna försämrade situation för konsumenterna. Därför lägger regeringen fram ett förslag om vidgade möjligheter för bankerna att distribuera banktjänster genom ombud. Det är lämpligt att bankerna i större utsträckning kan välja det sätt på vilket man skall nå ut till sina kunder under förutsättning att verksamheten uppfyller de erforderliga säkerhetskraven. Regeringen föreslår att banktjänster skall kunna tillhandahållas i andra lokaler än bankens egna och med annan personal än bankens över hela landet. Återigen skall dessa flexiblare rörelseregler samordnas med bestämmelser som säkerställer kundens säkerhet - i detta fall genom krav på särskilt tillstånd. Genom de nya reglerna ökar också sannolikheten för att konsumenterna på många orter får en reell möjlighet att välja mellan olika banker. Ett annat inslag i en konkurrensfrämjande bankpolitik är att se över i vilken utsträckning vissa företeelser verkligen måste omfattas av de stränga bankrörelsereglerna. Det saknas anledning att förbjuda de aktörer som inte är banker att tillhandahålla vissa tjänster om det inte behövs av systemskydds- eller konsumentskyddsskäl. Den traditionella strukturen på den svenska bankmarknaden har förändrats de senaste åren till följd av utvecklingen på elektronikens och datateknikens område. Företag som hittills inte omfattats av den finansiella lagstiftningen tillhandahåller tjänster som liknar de som bankerna erbjuder. Exempel på detta är att icke-finansiella företag inom t.ex. dagligva-ruhandeln erbjuder sina kunder att göra insättningar på s.k. kundmedelskonton för användning till framtida köp av varor. Regeringens bedömning är att denna utveckling i grunden är positiv eftersom den ger konsumenten en bättre service och valfrihet. Kontokort knutna till ett kundmedelskonto är ett praktiskt och bekvämt sätt för konsumenterna att sköta betalningen av främst dagligvaror. Att kontona dessutom är räntebärande är en fördel för konsumenterna. Det är därför viktigt att bara förbehålla banksektorn de kontoformer som är särskilt betydelsefulla från ett systemskydds- och konsumentskyddsperspektiv. Eftersom transaktionskonton är viktiga såväl för betalningssystemet som för konsumenternas förmåga att effektivt utföra löpande betalningar bör dessa inrymmas i inlåningsdefinitionen och därmed vara inordnade i bankrörelselagstiftningen. Däremot kan inte insättningar på kundmedelskonton betraktas som vitala för betalningssystemet. Dessa verksamheter kan således undantas från bankrörelsedefinitionen under förutsättning att säkerhetsintressen är tillvaratagna. För att mottagande av medel på kundmedelskonto inte skall omfattas av begreppet inlåningsverksamhet och därmed stå utanför kravet på oktroj bör begränsningar införas för högsta tillåtna kontobehållning samt för vilket ändamål dessa insatta medel får användas. Även mindre spar- och låneföreningar kan undantas från bankrörelsedefi- nitionen. Dessa förutsätter normalt ett nära förhållande mellan medlemmarna och föreningen som innebär att medlemmarna förväntas delta i verksamheten och därtill ha relativt stor insyn i rörelsen. 5 Bankrörelsedefinitionen 5.1 Allmänt Sedan länge har enbart banker haft rätt att bedriva inlåningsverksamhet från allmänheten. Skälet för denna ensamrätt är främst att bankernas inlåningskonton utgör basen för det allmänna betalningssystemet. Genom att ålägga bankerna en strängare reglering än andra finansiella företag har lagstiftaren verkat för ett stabilt betalningssystem. Utöver detta s.k. systemskyddsintresse motiveras bankernas inlåningsmonopol av ett konsumentskyddsintresse i vanlig bemärkelse. Insättarna är nämligen beroende av att de företag som förvaltar deras transaktions- och sparmedel driver en stabil verksamhet. Ett fallissemang i ett företag som förvaltar hushållens transaktions- och sparmedel kan få allvarliga privatekonomiska konsekvenser för berörda hushåll, som är beroende av medlen för sina dagliga betalningstransaktioner och sitt långsiktiga kontosparande. För att värna dessa intressen har lagstiftaren valt att förbehålla bankerna - som ju kringgärdas av särskilt stränga regler - rätten att ta emot insättningar från allmänheten. I själva verket är det just inlåningsmomentet som definierar vad som är bankrörelse. Med bankrörelse avses nämligen enligt 1 kap. 2 § bankrörelselagen (1987:617) verksamhet i vilken ingår inlåning från allmänheten på sådan räkning som bank allmänt använder. Denna definition kan tyckas något oegentlig eftersom bankerna vanligtvis erbjuder allmänheten ett bredare produktsortiment. Detta kommer till uttryck i 2 kap. bankrörelselagen, där de verksamhetsgrenar som är tillåtna för banker räknas upp. Hänvisningen till inlåningsverksamhet kan således inte sägas till fullo klargöra innebörden av begreppet bankrörelse i en vidare bemärkelse. Om å andra sidan en definition skulle utformas så att den omfattade alla de verksamheter som typiskt sett in- ryms under bankrörelsebegreppet enligt gängse språkbruk skulle den täcka ett större område än lagstiftaren funnit särskilt skyddsvärd. Som antytts ovan träffas även andra finansiella företag av näringsrättslig reglering. Särskilt kreditmarknadsbolagen, som ägnar sig åt tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan att driva inlåningsrörelse, omfattas av ett regelverk som i stora stycken påminner om bankernas. Beträffande t.ex. förutsättningarna för kreditgivning och rätten att göra placeringar i andra företag har bankerna emellertid, av skäl som utvecklats kortfattat ovan, ålagts mera ingripande restriktioner än kreditmarknadsbolagen. Insättningsgaranti I regeringens proposition 1995/96:60 har föreslagits en ny lag om insättningsgaranti avsedd att träda i kraft den 1 januari 1996. Det primära syftet med att införa en garanti för insättningar är att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar i bank och komplettera den övriga skyddsreglering som omger bankerna. Därutöver är Sverige som medlemsstat i EU skyldigt att införa ett system för insättningsgaranti i enlighet med EG:s direktiv (94/19/EEG) om system för garanti för insättningar. Enligt regeringens förslag om insättningsgaranti kommer insättningar i bank på sådana inlåningskonton som avses i 1 kap. 2 § bankrörelselagen att ersättas i händelse av bankinstitutets konkurs upp till 250.000 kr. Genom detta system kommer alltså skyddet för en av betalningssystemets vitalaste delar, nämligen avistainlåningen, ytterligare att stärkas. Nuvarande bankrörelsedefinition Bankrörelsedefinitionen i 1 kap. 2 § bankrörelselagen har fått sitt huvudsakliga innehåll genom 1911 års banklagstiftning. I prop. 1990/91:154 angående rörelseregler för bank anförde föredragande statsrådet bl.a. följande om inlåningsbegreppets innebörd (s. 52): "Inlåningsverksamhet i bankrörelse kännetecknas av ett antal faktorer. Den avser kontoinlåning från allmänheten med i princip likalydande villkor för alla insättare. Behållningen är nominellt säker och helt likvid. Inlåningen är inte förknippad med några skyldigheter för insättarna, och den är inte kopplad till någon annan typ av näringsverksamhet eller rörelse. Det är viktigt att inlåningsverksamhet med dessa kännetecken förbehålls bankerna. Som auktorisationspliktig inlåningsverksamhet bör inte anses sådan inlåning till sparkassa som utan vinstsyfte drivs av en förening, vars uppgift är att tillgodose finansieringsbehov hos föreningens medlemmar. Den sparkasserörelse som KF och HSB bedriver har således sedan länge ansetts falla utanför bankverksamhetsbegreppet eftersom insättarna måste vara medlemmar i respektive organisation. Andra former av kontoinsättningar med anknytning till viss affärsverksamhet har blivit allt vanligare. Skiljelinjen mellan sådana kontoinsättningar och inlåning i bank är inte alltid helt tydlig". En företeelse som inte är ny men som under senare tid har ökat i omfattning är detaljhandelsföretags erbjudande till kontokortskunder att sätta in medel på räntebärande konto. Sådana företag bedriver inte någon finansiell verksamhet mot allmänheten. Insatta medel är i samtliga fall avsedda att användas vid köp av företagets varor eller tjänster. I flertalet fall är rätten att sätta in pengar begränsad genom att tillgodohavandet får uppgå till ett visst högsta belopp. Att beloppsbegränsning finns kan bero på att företagen själva vill ha en beloppsbegränsning, men även på att Finansinspektionen i en skrivelse år 1991 på fråga från ICA Kort AB förklarade att bolaget genom att ta emot insättning av medel på konto inte bedrev tillståndspliktig verksamhet enligt bankrörelselagen om bl.a. den högsta tillåtna behållningen på kontot begränsades till 8 000 kr. I prop. 1990/91:154 uttalades (s. 52) att en förutsättning för att sådana kontoinsättningar skall falla utanför bankinlåningsbegreppet är att de har nära anknytning till någon annan affärsverksamhet än bankrörelse eller annan finansiell rörelse. En till inlåningsverksamhet gränsande företeelse utgör mottagande av kundmedel på konto enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Enligt 3 kap. 4 § i lagens lydelse från och med den 1 januari 1996 får värdepappersbolag och vissa utländska företag efter tillstånd från Finansinspektionen ta emot kunders medel på konto för att underlätta värde- pappersrörelsen. Sådant tillstånd får endast meddelas tillsammans med tillstånd att lämna kunder kredit mot säkerhet för placeringar i finansiella instrument enligt 3 kap. 4 § p. 4 och 5 samma lag. För de värdepappersföretag som avser att ta emot kundmedel gäller vissa särskilda inskränkningar som i allt väsentligt har sin upprinnelse i EG-rättens krav på reglering, varom mer nedan (avsnitt 5.2). Ytterligare en verksamhet som tangerar bankrörelselagens inlåningsbegrepp är utgivning av s.k. kontobaserade obligationer. Obligationsmarknaden har utvecklats så att gränsdragningen mellan inlåning och s.k. upplåning har blivit allt mindre tydlig. Vid obligationsutgivning har det blivit vanligt att förvärvaren av obligationen endast registreras i ett ADB-baserat kontoregister utan att erhålla något värdepapper av utgivaren. Som bevis på registreringen erhåller förvärvaren i stället ett kontoutdrag. För att uppfylla kraven på fondpapper enligt lagen (1991:980) om finansiella instrument fordras dock att det vid obligationsutgivningen sker en utgivning av ett fysiskt värdepapper eller en offentlig registrering enligt aktiekontolagen (1989:827). Vid sådan registrering sker ägarbyten genom att registreringen ändras i stället för en tradering av ett fysiskt värdepapper. Registreringen fullgör de civilrättsliga funktioner som annars är knutna till själva innehavet av värdepapper. Genom registreringsmöjligheten är dessa obligationer omsättningsbara på värdepappersmarknaden. Vissa av de på marknaden förekommande kontobaserade obligationerna har dock ingen andrahandsmarknad. Benämningen obligation kan därmed tyckas något oegentlig. Däremot kan de lösas in vid varje tillfälle hos utgivaren som, om räntan är bunden, tillgodogör sig eller betalar räntekom- pensation vid förtida inlösen. 5.2 EG-rätten I EG-rätten finns bestämmelser som rör inlånings- och kreditgivningsverksamhet bl.a. i direktivet den 12 december 1977 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och bedriva verksamhet i kreditinstitut (77/780/EEG), det s.k. första banksamordningsdirektivet, och direktivet av den 15 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (89/646/EEG), det s.k. andra banksamordningsdirektivet. EG-rättens grundläggande principer kan i korthet sägas innehålla följande. En auktorisation som ett finansiellt företag erhållit i det medlemsland där före- taget hör hemma skall ha giltighet i EU-området. Genom EES-avtalet utsträcks giltighetsområdet till att avse hela EES-området (EU:s medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge). Företaget skall med stöd av denna enda auktorisation obehindrat kunna erbjuda tjänster till mottagare i andra medlemsländer utan att det där ställs krav på etablering eller särskilt tillstånd. Verksamheten skall - var den än bedrivs inom EES - i princip stå under hemlandstillsyn, d.v.s. hemlandets myndigheter skall ha huvudansvaret även för filialer etablerade i andra EES-stater. En ordning med en enda auktorisation och hemlandstillsyn förutsätter i princip att varje EES-land godtar övriga EES- länders regler för finansiell rörelse och offentlig tillsyn som tillräckliga för att tillgodose det egna landets anspråk på sundhet i rörelsen. Denna ordning kallas för principen om ömsesidigt erkännande. Därför har i direktivform - bl.a. de två banksamordningsdirektiven - lagts fast vissa minimiregler som syftar till harmonisering av grundläggande regler för verksamheten i olika typer av finansiella företag. EG:s banksamordningsdirektiv avser - såvitt nu är i fråga - främst kreditinstitut enligt den definition som återfinns i första banksamordningsdirektivet. Med kreditinstitut avses där ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar och andra återbetalningspliktiga medel och att bevilja kredit för egen räkning. I ingressen till direktivet förtydligas att definitionen omfattar företag som tar emot medel från allmänheten, antingen genom insättningar eller i annan form, såsom fortlöpande utgivning av obligationer eller andra jämförbara värdepapper. Definitionen träffar alltså såväl svenska banker som kreditmarknadsbolag som bedriver upplåning från allmänheten. Från direktivens tillämpningsområde har undantagits centralbanker, postgiroinstitut samt vissa namngivna kreditinstitut i olika medlemsstater. Enligt EG-direktiven är det således kombinationen av inlåning eller upplåning från allmänheten å ena sidan och kreditgivning å den andra som skall vara föremål för särskild reglering. Därutöver skall medlemsstaterna enligt artikel 3 i andra banksamordningsdirektivet förbjuda personer eller företag som inte är kreditinstitut att driva rörelse som omfattar mottagandet av insättningar och andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten. Från förbudet undantas emellertid bl.a. verksamhet som omfattas av nationell lagstiftning, under förutsättning att verksamheten är underkastad regler och övervakning till skydd för insättare och investerare. 5.3 Behovet av lagstiftning Som framgått av föregående avsnitt förekommer i institut utanför banksektorn idag vissa verksamhetsformer som i mångt och mycket liknar inlåningsverksamhet enligt bankrörelselagen i dess nuvarande lydelse. Allt fler marknadsaktörer utanför banksfären tenderar att erbjuda allmänheten kontoformer som ligger nära den traditionella bankinlåningstjänsten. Det är därför angeläget att bank- rörelsedefinitionen på ett klart och tydligt sätt markerar gränserna mellan å ena sidan den särskilt skyddsvärda bankinlåningen och å andra sidan övriga näraliggande finansiella tjänster. Såväl de som tillhandahåller tjänsterna, deras kunder och de berörda myndigheterna är betjänta av att denna gränsdragning görs klar på ett sätt som är lätt att tillämpa. I takt med att inlåningsliknande verksamheter vuxit fram utanför banksektorn har svagheterna hos den nuvarande inlåningsdefinitionen gjort sig påminda. Enligt 1 kap. 2 § bankrörelselagen är bankrörelse - som alltså förbehållits banker - verksamhet i vilken ingår inlåning från allmänheten på sådan räkning som bank allmänt använder. Idén att koppla inlåningsdefinitionen till bankernas existerande kontoformer må ha fungerat väl i en tid då det finansiella produktutbudet var mindre diversifierat än idag. I takt med att bankerna nu får vidkännas ett högre mått av konkurrens måste emellertid inlåningsdefinitionen förtydligas. Vid sidan av svårigheterna att bestämma vad som menas med inlåning i 1 kap. 2 § bankrörelselagens mening kan tillämpningsproblem uppkomma också beträffande begreppet "allmänheten" i samma lagrum. Som anförts i avsnitt 5.1 anses sedan länge att exempelvis KF:s och HSB:s sparkasseverksamheter inte fordrar bankoktroj eftersom de endast bedrivs gentemot medlemmarna, låt vara att medlemskap i föreningarna i princip står öppet för envar. Allmänhetsbegreppet, och dess tolkning, måste sedan Sverige anslutit sig till det EG-rättsliga regelverket också ses i nytt ljus. Enligt andra banksamordningsdirektivet får nämligen inga andra företag än kreditinstitut ta emot inlåning från allmänheten. Vad som avses med allmänheten i detta direktivs mening har inte närmare angetts i direktivet. Frågan har inte heller prövats av EG-domstolen. Eftersom det inte är otänkbart att en utomstående betraktare skulle kunna komma fram till att i vart fall de stora kooperativen riktar sin sparkasseverksamhet mot allmänheten - medlemskap står ju öppet för envar - finns det skäl att diskutera i vilken mån den svenska uttolkningen av allmänhetsbegreppet i bankrörelselagen är förenlig med de EG-rättsliga principerna. 5.4 Ny bankrörelsedefinition I föregående avsnitt har beskrivits syftet med principen om bankernas ensamrätt till inlåning från allmänheten. Såsom tidigare nämnts överensstämmer det regelverk som styr bankerna i stora stycken med de regler som gäller för kreditmarknadsbolagen. Vissa skillnader kvarstår dock. Som exempel kan nämnas bankrörelselagens regler om matchning av tillgångar och skulder (2 kap. 19 § första stycket), inskränkningar i bankens rätt att bevilja långfristiga lån (2 kap. 19 § andra stycket), begränsningar av en banks rätt att förvärva aktier och fast egendom (2 kap. 4 och 15 a §§), kravet på säkerhet vid kreditgivning (2 kap. 13 §) samt banksmittobestämmelsen (1 kap. 11 §). Såsom Riksbanken har påpekat i sitt remissvar kan det finnas skäl att ifrågasätta om skillnaderna är tillräckligt betydande för att behålla en vattendelare mellan å ena sidan de inlånande bankerna och å andra sidan övriga kreditinstitut. Regeringen vill emellertid inte i detta sammanhang överge principen att inlåning skall vara för- behållen bankerna. En sådan fråga fordrar ingående överväganden. Utvecklingen får visa om det även i framtiden krävs en särreglering för bankerna i för- hållande till andra företag som bedriver finansieringsverksamhet men som inte ägnar sig åt just inlåning från allmänheten. 5.4.1 Inlåningsverksamhet Utredningens förslag: Med inlåning skall avses insättning av medel på konto om insättning kan ske fortlöpande och om kontobehållningen utgörs av värdet av pengar och är disponibel för insättaren. Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser som yttrat sig på denna punkt har välkomnat ett tydliggörande av bankrörelsebegreppet. Finansinspektionen har föreslagit att till inlåningsdefinitionen fogas rekvisitet "nominellt bestämt". Svenska Bankföreningen anser att den nuvarande definitionen av bankrörelse skall behållas just därför att den förutsätter att inlåning skall ske i bank. Advokatsamfundet anser att bankrörelse skall definieras som verksamhet "vari ingår inlåning från allmänheten", och att övriga tolkningsdata får inhämtas motivledes; annars blir definitionen snart överspelad. Skälen för regeringens förslag: Som redan berörts i det föregående avsnittet måste bankrörelsedefinitionen tydliggöras, främst på grund av att andra företag än banker i allt högre utsträckning driver inlåningsliknande verksamhet. I avsnittet om inlåningsbegreppets innebörd har beskrivits skälen till att bankerna förbehållits rätten att ta emot inlåning från allmänheten. Särskilt viktigt i detta sammanhang är samhällets intresse av att upprätthålla ett stabilt och effektivt allmänt betalningssystem. Det är sålunda särskilt de kontoformer som är ägnade att integreras i detta betalningsystem som bör förbehållas banksektorn. Så är fallet med de konton som är sammanlänkade med någon form av generellt betalningsinstrument, t. ex debetkort, check eller gireringsfunktion, s.k. transaktionskonton. Inlåningsmonopolet är också motiverat av att de flesta konsumenter är beroende av ett väl fungerande transaktionskonto med låg risk för sina löpande betalningar. Även konsumentskyddsintresset gör sig därför starkt påmint vad gäller transaktionskonton men är naturligtvis också av stor betydelse för mer långsiktigt sparande. Karaktäristiskt för transaktionskonton är att kunden deponerar, oftast fortlöpande, pengars värde enligt på förhand standardiserade allmänna villkor. Det inlånade beloppet är nominellt bestämt. Vanligtvis utgår ränta på beloppet. Behållningen är oftast helt likvid i den bemärkelsen att bankkunden har rätt att få ut pengarna på anfordran, låt vara att bankerna för vissa kontotyper har förbehållit sig rätten till uttagsavgifter. Dessa kännetecken bör tjäna som utgångspunkt för den närmare avgränsningen av inlåningsbegreppet. Med inlåning avses redan enligt gängse språkbruk någon form av insättning av medel som insättaren ensam, eller tillsammans med annan kontohavare, förfogar över. Det är således fråga om en deposition av pengar på vilka insättaren har krav på återbetalning. Vidare förutsätts någon form av kontoförhållande, dvs. ett ramavtal enligt vilket kontohavaren får göra fortlöpande insättningar. Storleken på de insatta beloppen har inte bestämts på förhand. Härigenom skiljer sig inlåning från bl.a. obligationsutgivning. Att en medlem i en ekonomisk förening låter återbäring eller s.k. efterlikvid stå kvar på konto i föreningen bör inte betraktas som insättning av medel på konto. I dessa fall avser insatta medel endast medel som genererats från föreningens verksamhet. Ett annat särdrag för de kontoslag som bör omfattas av inlåningsbegreppet är att behållningen är nominellt bestämd, vilket innebär att kontobehållningen kan beräknas med utgångspunkt från insättningarnas nominella belopp; en insättning av 100 kronor motsvarar ett värde om 100 kronor, jämte eventuell ränta. Att behållningen är nominellt bestämd innebär således att insättarens disponibla behållning aldrig kommer att understiga det belopp eller summan av de belopp som han har satt in på kontot. Det kanske mest framträdande kännetecknet för insättningar som är relaterade till betalningssystemet är att insättaren har rätt att vid anfordran ta ut insatta medel. Detta kan även uttryckas så att behållningen är tillgänglig (disponibel) för insättaren eller, med ett annat ord, likvid. Insatta medel är disponibla genom att de i normalfallet är omedelbart tillgängliga för uttag vid anfordran. Detta moment i inlåningsavtalet gör kontot särskilt ägnat att anslutas till ett eller flera generella betalningsinstrument. Även en inlånings- tjänst som tillåter uttag först efter en viss kortare uppsägningstid kan fungera väl för deposition av transaktionsmedel. Ju sämre tillgänglighet till följd av uppsägningstid, desto mindre är sannolikheten att kontoformen integreras i betalningssystemet. Regeringen bedömer att ett inlåningskonto med längre uppsägningstid än en månad inte kommer att attrahera transaktionsmedel. Behållningen på sådana konton bör därför inte bedömas som tillgängliga i bankrörelselagens mening. Medlen anses dock vara disponibla för insättaren även om de är tillgängliga endast under vissa förutsättningar. Exempel på sådana förutsättningar kan vara att uttag endast får ske mot viss avgift eller efter viss kortare uppsägningstid. Det bör inte vara någon skillnad om insättaren själv gör uttag från kontot eller om kontohållaren verkställer betalningen först efter anvisning - t.ex. en check - från insättaren. Typiskt för idag förekommande bankinlåning är också att insättaren får viss avkastning på insatta medel (vanligtvis i form av ränta), att inlåningen er- bjuder insättarna likalydande villkor och att inlåningen inte innebär några skyldigheter för insättarna. Även dessa kriterier skulle kunna användas vid bestämningen av bankförbehållen inlåning. Eftersom samtliga i definitionen uppställda kriterier skall vara uppfyllda för att verksamheten skall anses utgöra bankrörelse kan enbart det förhållandet att en kontoform är räntelös inte få till följd att insättningen faller utanför definitionen. Det förhållandet att man väljer att erbjuda insättarna villkor som inte i alla avsenden är lika- lydande bör inte heller medföra att insättningen faller utanför bankrörelse- begreppet. Även rekvisitet att inlåningen inte får innebära några skyldigheter för insättarna är mindre lämpligt eftersom även detta kan skapa utrymme för ett kringgående av definitionen. Inget av dessa tre kriterier bör alltså tas med vid bestämningen av inlåningsdefinitionen. 5.4.2 Insättning av kundmedel Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att kundmedelskonton inte skall få vara räntebärande men inte heller vara förenade med något tak beträffande högsta tillåtna behållning. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har tillstyrkt utredningens förslag att tillåta näringsföretag att ta emot insättning av kundmedel, dock med rätt för företaget att ge ränta på insatt belopp. Flera remissinstanser, däribland Riksbanken, Bankstödsnämnden, Konsumentverket och Konkurrensverket, Posten, LO och Företagarnas Riksorganisation har i stället för ränteförbud förordat att insättningar av kundmedel tillåts ske till ett visst högsta belopp för varje insättare. Finansinspektionen har avstyrkt förslaget om kundmedelskonton, främst på grund av att man med den föreslagna konstruktionen riskerar att tillskapa en med bankinlåning snarlik verksamhet, som inte kommer att omfattas av tillsyn och på grund av sin förväxlingsrisk med bankinlåning kan medföra att insättare tror att den omfattas av samma insättarskydd som bankernas. Skälen för regeringens förslag: Såsom nämnts i avsnitt 5.1 under rubriken "nuvarande bankrörelsedefinition" förekommer idag att vissa detaljhandelsföretag tar emot insättningar från sina kunder. I prop. 1990/91:154 anförde föredragande statsrådet (s. 52) att kontoinsättningar med anknytning till viss affärsverksamhet faller utanför bankinlåningsdefinitionen om insättningarna har nära anknytning till någon annan affärsverksamhet än bankrörelse eller annan finansiell rörelse. Regeringen anser alltjämt att sådana kundmedelskonton i normalfallet skall hållas utanför inlåningsbegreppet i bankrörelselagen. Vid tilllämpningen av den inlåningsdefinition som regeringen nu föreslår kan det uppstå viss tvekan om kundmedelsinsättningar skall anses utgöra tillståndspliktig inlåning eller inte. Det finns därför skäl att särskilt tydliggöra kundmedelskontonas ställning härvidlag och under vilka förutsättningar kundmedelskontona kan undantas från det tillståndspliktiga området. Enligt vad som framgått i föregående avsnitt företer kundmedelsinsättningar vissa likheter med bankinlåning. På behållningen utgår vanligtvis ränta. Någon skyldighet att betala med insatta medel förekommer inte, utan kunderna kan när som helst avsluta kontot och få ut kontobehållningen kontant. I detta avseende fungerar kontot som ett sparkonto i bank. Enligt gällande praxis godtas s.k. kontantavrundning upp till 300 kr, vilket innebär att kunderna kan få 300 kr direkt i handen i samband med att kontot belastas vid betalning av företagets produkter. Å andra sidan företer kundmedelskontona även betydande likheter med en vanlig förskottsbetalning. Insättningarna är ju ägnade att användas just för betalning av företagets produkter. Vidare sker insättningarna vanligtvis regelbundet, till täckande av konsumentens löpande behov. Insättningarna kan därmed i likhet med förskottsbetalningar sägas ske i anslutning till själva köpet. Redan det förhållandet att de kundmedelskonton, som idag förekommer på marknaden, till sin karaktär ligger nära förskottsbetalningen talar för att hålla denna verksamhet utanför inlåningsdefinitionen. Fördelarna med dessa s.k. kundmedelskonton är i huvudsak följande. I likhet med inlåning på bankkonto underlättar kundmedelskontona det löpande betalningsförhållandet mellan säljföretaget och kunden. Kontosystemet erbjuder även en rationell kassahanteringsrutin. Med kontotjänsten följer också att insättaren får konto- utdrag med förteckning över gjorda inköp. Därmed ges insättaren ökade möjligheter att planera sin ekonomi. För näringsföretagen har kundkontona den fördelen att de bidrar till kartläggningen av kundernas köpbeteenden vilket underlättar företagens planering av inköp och lagerhållning. Kundmedelskonton erbjuder alltså såväl konsumenter som näringsföretag utanför den finansiella sektorn betydande fördelar. Det finns mot den bakgrunden ingen anledning för statsmakterna att förhindra förekomsten av företeelsen. De närmare förutsättningarna för tillhandahållandet av dessa kontotjänster bör bedömas med utgångspunkt från de system- och konsumentrisker som motiverar bankernas inlåningsmonopol. I vilka företag bör kundmedlen få användas för betalning? Såsom framgått ovan syftar inlåningsmonopolet bl. a. till att värna betal- ningssystemets stabilitet. Det är därför viktigt att kundmedelskontona inte kopplas till några generella betalningsinstrument. De insatta medlen får därför i princip användas enbart för betalning av de produkter det kontohållande företaget erbjuder. En kommersiell förutsättning för kundmedelskontotjänster torde emellertid i många fall vara att kunderna har möjlighet att använda sina insatta medel för betalning i flera olika butiker. Kundmedelsinsättningar torde dessutom ha sin största praktiska betydelse i dagligvaruhandeln som vanligtvis organiserar sig i större företagsgrupper där varje säljföretag är en egen juridisk person. Därutöver torde investeringskostnaderna för ett kundmedelskontosystem kräva en förhållandevis stor företagsorganisation för att företeelsen skall bli lönsam. Idag sker således kontoinsättningarna oftast i ett annat företag än det eller de säljföretag som kunden betalar till. I vissa fall låter företagsgruppen ett kreditmarknadsbolag, som inte ingår i samma företagsgrupp som säljföretaget, administrera kontokortsverksamheten. I de fall insättningarna sker i ett annat företag än säljföretaget blir för- skottstanken inte lika tydlig. Det är därför viktigt att noga definiera den koppling som krävs mellan det kontohållande företaget och säljföretaget för att kundmedelskontona skall kunna anses ligga utanför det allmänna betal- ningssystemet. I 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar anges förutsättningarna för att ett koncernförhållande skall anses föreligga, som huvudregel. Företag som ingår i samma koncern har således ett nära ekonomiskt samband. Insättningar i ett koncernföretag bör därför kunna användas för betalning av produkter som tillhandahålls av andra koncernföretag. Vissa företagsgrupper är uppbyggda så att en egentlig koncerngemenskap enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen eller 1 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar inte föreligger mellan säljföretaget och det kontohållande företaget, trots att företagen ändå har en mycket nära ekonomisk samhörighet. Denna samhörighet består i att flera olika säljföretag i samma handelsled tillsammans - direkt eller via andra mellanliggande företag - äger och har inflytande över det kontoförande företaget. Även i en sådan företagsgrupp finns det alltså en stark ekonomisk koppling mellan företagen. Ett kontoförande företag som ingår i en sådan företagsstruktur och som i sin helhet ägs direkt eller indirekt av sälj- företagen gemensamt har ofta en så stark ekonomisk samhörighet att det bör tillåtas att ta emot medel från ägarföretagens kunder. En förutsättning härför måste emellertid vara att företagsgruppens huvudsakliga syfte är att tillgodose andra intressen än kundmedelshanteringen. En sammanslutning med huvudsakligt syfte att tillvarata medlemmarnas intressen utan att samarbetet manifesteras i en väsentlig ekonomisk samverkan kan inte skapa den nära anknytning som avses här. Samarbetet inom gruppen måste utgöras av ekonomisk verksamhet och vara så pass ingående att man kan tala om en nära ekonomisk samhörighet. Att företags- gruppens huvudsakliga intresse inskränker sig till gemensamma marknadsförings- insatser eller varumärkessamarbete kan därvid inte anses tillräckligt för att företagen skall anses ha en tillräckligt nära anknytning. För att erforderlig samhörighet skall anses föreligga måste också krävas att det kontohållande företagets huvudsakliga verksamhet omfattar just kund- medelshanteringen inom företagsgruppen eller någon annan verksamhet som utgör grunden för samarbetet. Ett företag som vid sidan av kundmedelsadministrationen huvudsakligen sysslar med annan verksamhet än sådan som är relaterad till företagsgruppens kärnverksamhet kan därför inte anses ha tillräcklig ekonomisk samhörighet i detta avseende. Av det ovan sagda följer att kundmedlen inte får användas för annat än betalningar av varor och tjänster som tillhandahålls av företag i det konto- hållande företagets koncern eller av företag som har tillräcklig ekonomisk samhörighet enligt vad som utvecklats ovan. En motsatt ordning skulle föra alltför långt från den grundläggande förutsättningen att kundmedlen skall utgöra förskottsbetalning och att kundmedelskontona inte skall ingå i det allmänna betalningssystemet. Konsumentskyddsaspekter Kundmedelsmottagande företag blir enligt regeringens förslag inte till- ståndspliktiga för den verksamheten och omfattas alltså inte av Finansin- spektionens tillsyn. Eftersom kundmedelskontona i vissa avseenden företer likheter med bankinlåning, men till skillnad från bankinlåning inte skall om- fattas av insättningsgaranti, bör ytterligare restriktioner införas i syfte att begränsa de förluster en kund kan göra för det fall det kontohållande företaget råkar i betalningssvårigheter. Betaltjänstutredningen har föreslagit att kundmedelskontona inte skall medföra rätt till ränta för att kunderna inte skall lockas till att ha alltför stora medel innestående på kontona. Enligt utredningen skulle kontohavarna i stället kunna erbjudas rabatter och bonus i förhållande till kontoställningen. Såsom Konsumentverket har anfört kan det finnas anledning att befara att ett sådant system försvårar för konsumenterna att jämföra butikernas prisnivåer samt i övrigt att bedöma de olika kontonas för- och nackdelar. Räntan är däremot en mer konsumentvänlig form av ersättning som inte påverkas negativt av att kunden gör sina inköp hos ett konkurrerande säljföretag. Rätten att ge ränta kommer därmed, vilket också Riksbanken och Konkurrensverket har framhållit, sannolikt att stimulera konkurrensen. Samtliga nu nämnda remissinstanser har i stället för ränteförbud förordat ett beloppstak för kundmedelsinsättningar. En sådan begränsning framstår enligt regeringens mening onekligen som mer ändamålsenlig än ett ränteförbud. Utgångspunkten för bedömningen av hur stort belopp varje insättare maximalt skall tillåtas ha innestående på ett kundmedelskonto bör vara kontots karaktär av betalningsinstrument för varor och tjänster som tillhandahålls av säljföretaget. Det skall här understrykas att syftet med själva kundmedelskontoföreteelsen är att underlätta kundernas betalningsrutiner vid köp av framför allt dagligvaror. Kontovillkoren bör däremot inte vara utformade så att de attraherar sparmedel i egentlig mening. Regeringen anser att 15 000 kr per person är en väl avvägd beloppsbegränsning. Beloppet är relaterat till kontohavaren och inte till hushållet. Några remissinstanser, däribland Konsumentverket och Konkurrensverket, har föreslagit att ett försäkringsarrangemang bör övervägas till skydd för insättarna. Grundvalen för regeringens förslag är emellertid att insättningarna på kundmedelskonton är att anse som förskottsbetalningar, låt vara kontobaserade. Några regler om obligatorisk försäkring eller liknande arrangemang finns inte beträffande andra typer av förskottsbetalningar. Dessutom föreslår regeringen, som framgått, strikta begränsningar för kundmedelskonton. Med hänvisning till det sagda anser regeringen att det inte finns något behov av ytterligare skyddsregler. Det är dock naturligtvis av största betydelse att kunderna på ett klart och tydligt sätt informeras om att det kontohållande före- taget inte omgärdas av de skyddsregler som gäller för bankerna. Särskilt viktigt är detta med hänsyn till att inlåningskonton på bank, till skillnad mot vad som gäller för kundmedelskonton utanför banksektorn, är tänkta att omfattas av den av regeringen föreslagna insättningsgarantin (prop.1995/96:60). De företag som vill erbjuda sina kunder kontoinsättningar skall således vid annonsering, skylt- ning och annan marknadsföring beträffande kontotjänsten informera om att konto- behållningen inte omfattas av den insättningsgarantin. Därutöver åligger det dessa företag att innan ett kontoavtal sluts skriftligen lämna sådan information och övriga uppgifter som kan vara av betydelse från konsumentsynpunkt. Efter förebild i 8 § konsumentkreditlagen (1992:830) bör en hänvisning göras till reglerna i marknadsföringslagen (1995:540) som ger Konsumentombudsmannen möjlighet att framtvinga den föreskrivna informationen. Konsumentombudsmannen skall således kunna väcka talan om vitesföreläggande i Marknadsdomstolen om de kundmedelsmottagande företagen inte efterlever informationskravet. 5.4.3 Allmänhetsbegreppet, sparkassorna och mindre sparlåneföreningar Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att allmänhetsrekvisitet skall tolkas så att inlåningsverksamhet i föreningar där medlemskapet står öppet för envar skall kräva bankoktroj. Remissinstanserna: Finansinspektionen, Bankstödsnämnden, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Konkurrensverket och Svenska Bankföreningen har tillstyrkt utred- ningens förslag. Hovrätten, Kammarrätten i Sundsvall och HSB har anfört att allmänhetsrekvisitet måste förtydligas i lagtexten. Konsumentverket, som har sagt sig inte ha någon invändning mot utredningens bankrörelsedefinition, har uttalat att inlåning bör kunna ske i föreningar förutsatt att de är föremål för särskild reglering. Riksbanken är av samma mening som Konsumentverket med tillägget att sådana föreningar inte bör få bedriva någon finansieringsverksamhet. Skälen för regeringens förslag: För att inlåningsverksamhet skall anses utgöra bankrörelse krävs enligt 1 kap 2 § bankrörelselagen att inlåningen sker från allmänheten. Allmänhetsrekvisitet infördes på tillskyndan av bankoutskottet i samband med tillkomsten av 1911 års banklag. Lagstiftaren ville nämligen inte motverka den inlåning på sparkasseräkning som i ganska stor utsträckning bedrevs av bruk och inrättningar för mottagande av personalens besparingar, samt den kooperativa sparkasserörelse som öppnats i skilda delar av landet. Det saknades nämligen anledning att hämma dessa rörelser, vars - som det uttrycktes - nytta och betydelse inte kunde förnekas. Sparkassorna inom den kooperativa rörelsen är nämligen tänkta att vara till nytta för såväl föreningarna som för de enskilda medlemmarna. Genom att finansiera sin rörelse med sparkassemedel från medlemmarna stärks kooperationens finansiella självständighet i förhållande till externa finansiärer. Därutöver erbjuder sparkassorna åt medlemmarna en alternativ inlåningstjänst utanför banksektorn, ofta med konkurrenskraftig nominell ränta. Frågan om vad som skall falla under begreppet allmänheten har varit föremål för flera utredningar mot bakgrund särskilt av KF:s och HSB:s expanderande sparkasseverksamheter. Hittills har dock dessa verksamheter inte ansetts utgöra bankrörelse eftersom de vänder sig enbart till organisationernas medlemmar. Frågan om allmänhetsrekvisitet skall finnas kvar i bankrörelsebegreppet, och i så fall, fastställandet av dess innebörd, bör lämpligen behandlas med utgångspunkt från de skäl som kan framläggas till stöd för att undanta viss begränsad inlåningsverksamhet från den kontrollagstiftning som bankrörelselagen utgör. Varför har inlåningsverksamhet som inte bedrivs gentemot allmänheten hållits utanför bankrörelsedefinitionen? Karaktäristiskt för den typ av inlåningsverksamhet som lagstiftaren velat hålla utanför bankrörelsebegreppet är att den bedrivits inom den kooperativa formens ram eller i starkt begränsad omfattning. Kännetecknande för de stora kooperativen som bedriver sparkasseverksamhet är att dessa föreningar har ett annat huvudsyfte än att erbjuda sina medlemmar inlåningstjänster. På senare år har dock även bildats föreningar vars huvudsyfte är att bedriva finansiell verksamhet, låt vara utan vinstsyfte. Dessa föreningar behandlas utförligare nedan. I de sammanhang som allmänhetsbegreppet tidigare varit uppe till bedömning har förutsatts att insättarna - i den mån inte ansetts ingå i allmänhetskollektivet - haft insyn i verksamheten, antingen i egenskap av medlemmar i den förening som bedrivit inlåningsrörelsen eller på annat sätt, samt varit fullt införstådda med det faktum att sparkassorna i väsentliga avseenden skiljer sig från bankerna. Att de sparkasseverksamheter som bedrivs i kooperativ form har hållits utanför allmänhetsbegreppet har till stor del att göra med de ekonomiska föreningarnas associationsrättsliga särart. Kännetecknande för den ekonomiska föreningen är kravet på kooperativitet. Medlemmarna i föreningen förväntas delta i verksamheten antingen som förbrukare, tjänstetillhandahållare eller på annat sätt. Medlemskapet ger också rätt till viss insyn i rörelsen. Till skillnad från vad som är fallet i aktiebolaget är medlemsinflytandet i normalfallet inte relaterat till det kapital som medlemmen deltar med. Om inte stadgarna föreskriver annat gäller principen en medlem, en röst. Det är alltså det nära samspel som förutsätts äga rum mellan medlemmarna och föreningen som motiverat att vissa sparkassor hållits utanför det tillståndspliktiga området. Det får dock antas att detta samspel och dessa kontrollmöjligheter står i omvänd proportion till föreningens storlek. Det finns därför skäl att tro att många sparare i de stora sparkassorna, t.ex. HSB:s och KF:s, jämställer sina insättningar med vanligt banksparande. Sparkassemedel är oftast nominellt bestämda, likvida, räntebärande etc. Insättaren kan därmed komma att bortse från de betydande skillnader som faktiskt finns i det att bankernas verksamhet, till skillnad från sparkassornas, kringgärdas av en omfattande skyddslagstiftning. Därutöver används de insatta medlen på helt olika sätt i bank respektive sparkassa. En bank placerar till övervägande delen insättningarna i krediter med iakttagande av de regler som gäller för banker be- träffande riskspridning, krav på säkerhet och kapitaltäckning m.m., allt under Finansinspektionens tillsyn. En sparkassa däremot saknar för närvarande mot- svarande skyddslagstiftning. De inlånade medlen används ofta i företagets rörelse, som normalt inte avser kreditgivning som i en bank. Dessa skillnader mellan bank och sparkassa kommer att ytterligare tydliggöras i och med införandet av en lag om insättningsgaranti. Enligt propositionen om insättnings- garanti har regeringen beslutat föreslå att sparkassorna inte skall omfattas av den för bankerna obligatoriska insättningsgarantin. Anledningen härtill är att det föreslagna garantisystemet är solidariskt. En förutsättning för systemet är därmed att samtliga deltagare verkar under samma regelsystem. En grundläggande princip i detta regelsystem är bestämmelserna om riskspridning. Denna princip kan sägas strida mot grundidén med sparkassorna, nämligen att de insatta medlen skall vara till gagn för föreningens verksamhet. Regeringen har därför ansett det mindre lämpligt att låta sparkassorna ingå i insättningsgarantisystemet. Bör sparkassorna även fortsättningsvis hållas oreglerade? Enligt vad som framgått ovan i avsnitt 5.2 har allmänhetsbegreppet en EG- rättslig dimension. Enligt artikel 3 i andra banksamordningsdirektivet (89/646/EEG) får sålunda inga andra företag än kreditinstitut ta emot inlåning eller upplåning från allmänheten om inte verksamheten är föremål för särskild reglering och kontroll enligt den nationella lagstiftningen. Även begreppet kreditinstitut definieras med hjälp av allmänhetsbegreppet. Ett kreditinstitut är sålunda ett företag vars verksamhet omfattar både inlåning eller upplåning från allmänheten och kreditgivning för egen räkning. De föreningar som ägnar sig både åt inlåning eller upplåning samt kreditgivning kommer således att omfattas av EG:s bankdirektiv i den mån deras inlåningsverksamhet anses riktad mot allmänheten. De skäl som tidigare har funnits för att hålla sparkasseinlåning utanför bank- rörelsebegreppet har i takt med att medlemskadrarna vuxit förlorat sin bärkraft. Flera nordiska sparkassor har drabbats av uttagsanstormningar i samband med att föreningarna visat svaga resultat, vilket visar att spararna inte uppfattar de sparade medlen som medlemmarnas bidrag till föreningens - företagets - rörelsekapital. Detta har i sin tur ytterligare försvagat föreningarnas ekonomiska ställning. Som ovan anförts företer sparkasseverksamhet betydande likheter med bankinlåningsverksamhet, utan att omfattas av någon reglering till skydd för insättarna. Även om sparkassorna inte är integrerade i det allmänna betalningssystemet torde insättarna i konsumentskyddshänseende vara lika skydds- värda som bankkunderna. Vissa större sparkassor har nämligen åtskilliga in- sättare och förvaltar betydande belopp. Det rör sig också om, i många fall, ett långsiktigt sparande, ofta motiverat av ett socialt viktigt sparmål, t.ex. bostadssparande. Därutöver utgör de medlemsfinansierade kooperativen en viktig del av samhällsekonomin. Det finns därför anledning att se till att sparkassorna inordnas under ett regelsystem som är ägnat att skapa förtroende bland medlemskollektivet, något som är till gagn för hela den kooperativa rörelsen. Att låta sparkassorna inordna sig under bankrörelselagens regler förefaller dock mindre välavvägt eftersom den lagen är avpassad för just bankverksamhet som ju enligt vad som tidigare sagts i grunden skiljer sig från icke-finansiell verksamhet. Behovet av regelsystem för sparkassorna har föranlett regeringen att tillkalla en särskild utredare som enligt utredningsdirektiven (dir. 1995:100) skall utreda vilka regler som bör gälla för ekonomiska föreningar som tar emot insättningar. Utredaren skall överväga vilka kvalitativa och kvantitativa krav som bör ställas på ekonomiska föreningar som tar emot insättningar och som har en icke-finansiell huvudverksamhet. Vidare skall han bedöma i vilken ut- sträckning offentlig kontroll över dessa föreningar skall utövas och föreslå en rättslig reglering som tillfredsställer de krav och behov som bedöms föreligga till skydd för insättarna. Slutligen skall han överväga hur ett särskilt skydd för sparare i sparkassor kan utformas. Utredaren skall presentera sitt förslag i december 1995. Regeringen avser alltså att så snart som möjligt föreslå regler för ekonomiska föreningar som bedriver sparkasseverksamhet. Allmänhetsrekvisitet - som ju tillkommit för just sparkassornas skull - torde därmed ha tjänat ut sin roll. Frågan är därför om man inte redan nu skall utmönstra allmänhetsrekvisitet ur bankrörelsedefinitionen. Det är osäkert om den nuvarande tolkningen av allmänhetsrekvisitet - nämligen att all medlemsinlåning faller utanför det finansiella regelsystemet om inlåningen enbart sker från medlemmarna - är förenlig med motsvarande bestämmelser i första och andra banksamordningsdirek- tiven om verksamheten har en betydande omfattning och medlemskap i föreningen står öppet för envar. Att under en övergångsperiod införa en ny tolkning av bankrörelselagens allmänhetsbegrepp framstår som mindre lämpligt. Regeringen föreslår i stället att allmänhetsrekvisitet tas bort, men att de föreningar som vid lagens ikraftträdande bedriver tillståndsfri sparkasseverksamhet - det vill säga när föreningen har en annan huvudverksamhet än finansiell verksamhet - skall få fortsätta med det till och med den 31 december 1997. Före nämnda datum avser regeringen på grundval av den nyss nämnda utredningen ha klargjort förutsättningarna för ekonomiska föreningar att bedriva sparkasseverksamhet. Koncerninterna transaktioner Det förekommer att företag inom samma koncern - eller liknande företagsgrupper - samordnar sin likviditetsförvaltning på så sätt att ett företag förvaltar ett annat företags överskott av likvida medel under former som påminner om kontoinlåning. Det skulle vara främmande att inordna denna koncerninterna likviditetshantering under inlåningsbegreppet och därmed göra ett regelsystem som skapats av system- och konsumentskyddskäl tillämpligt. Mindre spar- och låneföreningar Enligt vad som nämnts ovan har allmänhetsrekvisitet i bankrörelsedefinitionen sin största praktiska betydelse genom att det undantar de sparkassor som bedrivs i till exempel konsument- och bostadskooperationen från kravet att omfattas av de näringsrättsliga regler som gäller för banker. Dessa sparkassor driver sin verksamhet integrerade i en ekonomisk förening som har en icke finansiell huvud- verksamhet. Att inlåningsverksamhet måste bedrivas gentemot allmänheten för att träffas av bankrörelsedefinitionen har emellertid också haft relevans för vissa ekonomiska föreningar som bedriver en renodlad finansiell verksamhet. Enligt en undantagsbestämmelse i den numera upphävda finansbolagslagen (1988:606) kunde dessa föreningar bedriva tillståndsfri finansieringsverksamhet om Finansinspektionen efter särskild prövning fann att verksamheten drevs utan vinstsyfte och föreningens enda syfte var att tillgodose medlemmarnas finansieringsbehov. Genom att föreningarna refinansierade sig genom inlåningsverksamhet enbart från de egna medlemmarna - och således inte från allmänheten - krävdes alltså ingen bankoktroj. I samband med lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag tillkomst togs undantagsbestämmelsen i finansbolagslagen bort med hänvisning till att man inom regeringskansliet övervägde hur dessa föreningar - vars verksamhet närmast ansågs kunna jämställas med bankrörelse - skulle regleras i framtiden (prop. 1992/93:89 s. 211). I och med regeringens förslag om medlemsbanker kommer flera av de större spar- och låneföreningarna att kunna fortsätta med sin finansiella verksamhet i bankform om de uppfyller de kvalitativa och kvantitativa krav som uppställs i banklagstiftningen. Flera remissinstanser, däribland Konkurrensverket, Konsumentverket, Kooperativa Institutet och Nordiska Sparlån ek. för. har uttalat att det är olämpligt att inlåning i vissa mindre spar- och låneföreningar där medlemskapet står öppet för envar skall fordra tillstånd enligt utredningens förslag. Rege- ringen vill i den frågan anföra följande. Såväl lagen (1992:1610) om kreditmark- nadsbolag som den här föreslagna lagen om medlemsbanker (se avsnitt 6.3) fordrar ett startkapital på minst en miljon ecu för bank- respektive finansierings- verksamhet. Detta krav står i överensstämmelse med EG:s första banksamordnings- direktiv och gäller för kreditinstitut, det vill säga företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning (art. 1 dir. 77/780/EEG). Detta kapitalkrav omöjliggör verksamhet i de spar- och låneföreningar som är för små för att uppbringa det erforderliga minimikapitalet. Även andra regler i bank- rörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag, t.ex tillstånds- och tillsyns- reglerna, förefaller onödigt försvårande för dessa mindre föreningar. Såsom Konkurrensverket påpekat kan det ifrågasättas om det är nödvändigt att samtliga föreningar, oavsett verksamhetens omfattning, verkligen skall tvingas söka tillstånd. Vissa mindre spar- och låneföreningar saknar nämnvärd betydelse från systemrisksynpunkt. Om medlemmarna klart och tydligt informeras om föreningarnas särart i förhållande till bankerna är även de konsumentpolitiska kraven upp- fyllda. Regeringen anser därför att mindre spar- och låneföreningar inte omfattas av så starka skyddsintressen att de måste inordnas under den finansiella lagstiftningen. Sådana föreningar bör alltså kunna bli föremål för en undantagsregel i bankrörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag. En förut- sättning härför är emellertid att föreningarna inte får anses vända sig till allmänheten i den mening som avses i första banksamordningsdirektivet. Verk- samheten bör därför bedrivas i just en ekonomisk förening som inte är större än att de fördelar med föreningsformen beträffande t.ex. insyn och med- lemsinflytande som beskrivits i föregående avsnitt, finns kvar. En förening med ett medlemsantal på högst 1 000 bör enligt regeringens uppfattning kunna hållas utanför det reglerade området. För att undvika att flera små spar- och låneföreningar slår sig samman i större federationer utanför det reglerade området bör dessutom krävas att medlemskap i föreningen får beviljas endast fysiska personer. Motsvarande undantagsregel bör också föras in i lagen om kreditmarknadsbolag. Vissa mindre spar- och låneföreningar skall alltså lämnas utanför det finansiella regelverket. Enligt vad som ovan anmärkts finns det dock ett starkt konsumentpolitiskt intresse av att de medlemmar som väljer att förlägga delar eller kanske till och med hela sitt sparande till en sådan förening klart och tydligt informeras om att föreningen står utanför den samhälleliga kontroll och det garantisystem som gäller för bankerna. Informationsplikten bör utformas på samma sätt som regeringen föreslår beträffande kundmedelskontona, se avsnitt 5.4.2. En förening som erbjuder sina medlemmar inlåningstjänster med stöd av undantagsbestämmelserna skall således vid annonsering, skyltning och annan marknadsföring beträffande inlåningstjänsten informera om att kontobehållningen inte omfattas av insättningsgarantin enligt den föreslagna lagen om insättnings- garanti. Samma information skall därutöver skriftligen överlämnas till medlemmarna innan ett kontoavtal sluts. I fråga om underlåtelse att lämna denna information och andra uppgifter som kan vara av betydelse från konsumentskyddssynpunkt bör - efter förebild i 8 § konsumentkreditlagen (1992:830) - en hänvisning göras till marknadsföringslagen (1995:540). Denna hänvisning ger Konsumentombudsmannen möjligheter att genom vitesföreläggande framtvinga den information som i olika fall kan anses ha särskild betydelse från konsumentskyddssynpunkt. 6 Finansiell verksamhet i föreningsform 6.1 Allmänt Finansiell verksamhet i föreningsform har en lång tradition i landet. Före- ningarna har varierat såväl i fråga om verksamhetsinriktning som medlemskategorier. De senaste årtiondena har bank- eller annan finansierings- verksamhet bedrivits i huvudsak av föreningsbanksrörelsen och - till en viss grad - av de tre hypoteksorganisationerna Stadshypotek, Landshypotek och Skeppshypotek. Utöver dessa institut har det länge funnits föreningar av varierande storlek och verksamhetsinriktning som genom att de har riktat sig endast till sina medlemmar inte har underkastats auktorisationskrav och tillsyn. De tre hypoteksinstituten har var för sig varit föremål för särskild lagstiftning beträffande såväl verksamhet som organisationsform. Genom lagändringar 1992 och 1994 har riksdagen emellertid beslutat att Stadshypotek och Landshypotek skall ombildas. Stadshypotek och Landshypotek bedriver numera sin verksamhet huvudsakligen i aktiebolagsform. Landshypotek skall emellertid, enligt riksdagens beslut, erbjudas lagliga förutsättningar att verka i den ekonomiska föreningens form. Även föreningsbankerna har varit föremål för ombildning, något som möj- liggjordes efter en lagändring 1992. Deras verksamhet bedrivs numera i ett bankaktiebolag. Föreningsbanksrörelsen har sina rötter i jordbrukskassorna som startades av jordbrukare 1915. Syftet var att genom samverkan skapa en egen kreditinstitution som utjämnade sparandeöverskott och kreditbehov inom jordbruksrörelsen. Verksamheten bedrevs från starten i ekonomiska föreningar och vände sig under en långsam men stadig tillväxtperiod enbart till lantbrukare. Genom den nya banklagstiftningen 1969 öppnades möjligheter för jordbrukskassorna att vända sig till andra kundgrupper. Föreningsbankerna var fram till 1991 organiserade i tre led: Lokala och centrala föreningsbanker; Sveriges Föreningsbankers Förbund ek.för. samt bankaktiebolaget Föreningsbankernas Bank. Lokalbankerna var anslutna medlemmar i en central föreningsbank och svarade för den huvudsakliga utlåningen och andra banktjänster. Lokalbankerna hade dock ingen inlåning, utan denna förmedlades till den centrala föreningsbanken som hade bankoktroj. 6.2 Bankverksamhet i ekonomisk förening Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Skälen för regeringens förslag: I och med att föreningsbanksrörelsen överförde sin verksamhet till ett bankaktiebolag finns det för närvarande ingen bank som driver verksamhet enligt föreningsbankslagen. Föreningsbanksrörelsens historiska koppling till lantbruksnäringen har markerats i ändamålsbestämmelsen i 1 kap. 2 § föreningsbankslagen. Enligt denna bestämmelse har en föreningsbank till ändamål att bedriva bankverksamhet och därvid, bl.a., särskilt främja utvecklingen inom lantbruket. I propositionen med förslag till föreningsbankslagen (prop. 1986/1987:12 band 4 s. 1) anmärkte departementschefen att ändamålsbestämmelsen samt föreskriften att föreningsbankernas verksamhetsområden skulle vara åtskilda innebar att bankrörelse i den ekonomiska föreningens form även framöver endast kunde bedrivas av den dåvarande föreningsbanksrörelsen. I regeringens proposition om ombildning av föreningsbanker aviserade föredragande statsrådet ett förslag om föreningsbankslagens avskaffande efter det att ombildningen verkställts (prop. 1992/93:69). Uttalandet skall delvis ses i ljuset av att föreningsbankslagen är en lagteknisk konstruktion som avpassats efter den föreningsbanksrörelse som i och med ombildningen övergivit den kooperativa organisationsstrukturen. Men även om avsikten var att avskaffa förutsättningarna att driva bankverksamhet i föreningsform finns det skäl att nu anlägga ett mer nyanserat synsätt såvitt gäller den kooperativa organisationsformens lämplighet för bankverksamhet. Under våren 1994 behandlade riksdagen de kooperativa företagens ställning i förhållande till andra företagsformer. Näringsutskottet hade uttryckt sin positiva syn på den kooperativa företagsformen (bet. 1993/94:NU15). Enligt utskottets mening är det helt oacceptabelt om statsmakterna genom utformning av regelsystem som missgynnar den kooperativa företagsformen åstadkommer en styrning bort från denna företagsform. Utskottet hemställde att riksdagen genom ett uttalande till regeringen skulle klarlägga att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr. 1993/94:222). Vid bedömningen om en viss associationsform skall accepteras som grund för bankverksamhet är utgångspunkten att kravet på finansiell stabilitet inte får efterges. De krav som ansetts rimliga att ställa på finansiell verksamhet har manifesterats genom bl. a. regler om startkapital, rörelsens bedrivande och särskilda regler om avsättning till reservfond eller motsvarande. Dessa krav kan ställas på föreningar i lika hög grad som på aktiebolag. De skäl som i olika sammanhang har anförts mot tanken att bedriva bank- verksamhet i föreningsform går huvudsakligen ut på att aktiebolaget är överlägset föreningen beträffande förmågan att attrahera riskkapital. Vidare sägs att aktiebolaget utgör en etablerad och välkänd företagsform, vilket är en viktig förutsättning för all finansiell verksamhet. Det är i och för sig riktigt att aktiebolagsformen har fördelar framför föreningsformen när det gäller att från en bredare allmänhet uppbringa nytt riskkapital. Detta förhållande kan emellertid inte utgöra ett tillräckligt skäl att kategoriskt diskriminera föreningsformen i nu angivet avseende. Frågan om ett visst företag är lämpat för en viss verksamhet får bedömas utifrån företagets egna förutsättningar från fall till fall. Redan enligt gällande regler och praxis beviljas oktroj bara om bankföretagets kapital bedöms vara tillräckligt med hänsyn till den planerade verksamhetens omfattning och inriktning, innefattande rörelsens risknivå. Därvidlag kommer inte förhållandet att vara annorlunda för ekonomiska föreningar än för t.ex bankaktiebolag. 6.3 Ny lag om medlemsbanker Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag, dock att utredningen föreslagit att minsta startkapital om minst en miljon ecu får tillåtas endast om banken skall bedriva verksamhet bara inom Sverige och rörelsen i allt väsentligt skall avse inlåning, kreditgivning och därmed sammanhängande verksamhet. Utredningen har föreslagit att bankformen skall betecknas andelsbank. Remissinstanserna: Förslaget har antingen tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Kooperativa Institutet har efterlyst att förutsättningarna för när startkapitalet i en medlemsbank kan begränsas till en miljon ecu tydliggörs, att reglerna om obligatorisk reservfondsavsättning mjukas upp samt att vissa möjligheter som EG:s bankdirektiv erbjuder kooperativa banker införlivas i den svenska banklagstiftningen. Institutet har också liksom Svenska Bankföreningen hemställt att de regler som rör distinktionen mellan lokala och centrala föreningsbanker bibehålls. Skälen för regeringens förslag: I och med propositionen 1986/87:12 om ny banklagstiftning disponerades banklagstiftningen så att bankrörelselagen kom att innehålla sådana bestämmelser om bankverksamhet som är gemensamma för de tre bankkategorier som då förekom på marknaden, nämligen bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker. Dessa tre associationsformer tillägnades var sin egen lag som var för sig behandlar i huvudsak associationsrättsliga regler. Som nämnts i det föregående utgjorde föreningsbankslagen en anpassning till det förslag till ny lag om ekonomiska föreningar (1987:667) som sedermera antogs av riksdagen. Med hänsyn till den nära kopplingen till den alltjämt gällande lagen om ekonomiska föreningar - som ju är tillämplig på såväl stora som små föreningar - kan föreningsbankslagen tjäna som förebild för den nya lagen, med de modifikationer som anges nedan. Såsom tidigare berörts återspeglar föreningsbankslagen den dåvarande föreningsbanksrörelsens federativa struktur. Föreningsbankslagen gör således en åtskillnad mellan lokala och centrala föreningsbanker. De lokala föreningsbankerna ansvarade för ut- låningsverksamheten, medan de centrala föreningsbankerna tog emot inlåning och var därigenom innehavare av bankoktrojen. Svenska Bankföreningen och Kooperativa institutet har uttalat att distinktionen mellan lokala och centrala föreningsbanker bör behållas. Möjligheterna att bygga upp en bankfederation bestående av flera medlemsbanker står emellertid öppen även utan denna indelning. Beträffande frågan om lindringar i kapitalkrav för vissa banker som ingår i en sådan federation hänvisas till avsnittet nedan om kapitalbasen i medlemsbanker. Namnfrågan I samband med ombildningen av föreningsbanksrörelsen till aktiebolag beslutades att det nybildade bolaget, efter medgivande från Finansinspektionen, skulle få behålla rätten att använda ordet "föreningsbank" i sin firma, dock med rätt för inspektionen att återkalla medgivandet, t. ex. vid ändrade ägarförhållanden. Det skulle i och för sig vara möjligt att nu hänvisa Föreningsbanken till samma firmaregler som gäller för andra bankaktiebolag och att använda ordet "föreningsbank" i den nu föreslagna lagen. En sådan ändring skulle emellertid innebära betydande arbete och kostnader för Föreningsbanken. Dessutom tillkommer att ordet "föreningsbank" som firma vid det här laget är väl inarbetat för den särskilda verksamhetsinriktning som Föreningsbanken står för. Utredningen har därför föreslagit beteckningen "andelsbank" på den nya bankformen. Såsom Svenska Bankföreningen påpekat ger emellertid beteckningen "medlemsbank", som ju syftar till själva medlemskapet i den ekonomiska föreningen, en naturligare association till den verksamhetsform som lagen avser. Regeringen anser därför att den kooperativa bankformen skall betecknas medlemsbank. På samma sätt som gäller för bankaktiebolag och sparbanker skall en medlemsbanks firma innehålla ordet medlemsbank. Ägarprövningsregler EG:s andra banksamordningsdirektiv (89/646/EEG) stadgar i artikel 11 skyldighet för länderna att föreskriva krav på förvärvare av kvalificerat innehav i kreditinstitut att underrätta landets behöriga myndigheter om förvärvet. Sådan underrättelse skall också lämnas om avsikten är att öka ett kvalificerat innehav så att andelen av rösterna eller kapitalet kommer att uppgå till 20, 33 eller 50 procent eller så att kreditinstitutet blir dotterföretag. Myndigheten skall vidare enligt direktivet ha rätt att motsätta sig förvärvet med hänvisning till att förvärvaren inte motsvarar kravet på en sund och ansvarsfull ledning av kreditinstitutet. Ägarprövningsregler har införts i bankrörelselagen och lagen om kredit- marknadsbolag. Dessa regler är endast tillämpliga på aktiebolag och bankaktie- bolag. Frågan är om ägarprövningen kan och bör avse även innehav i medlemsbanker. EG:s direktiv är associationsneutralt i detta avseende. Vare sig den svenska lagen om ekonomiska föreningar eller den nuvarande föreningsbankslagen stadgar något förbud mot att en person, eller flera personer med internt samband, äger flera andelar i föreningen. Inget hindrar heller att rösträttsreglerna utformas på annat sätt än enligt principen en medlem - en röst, även om detta är lagens huvudregel. Det finns inte heller något som hindrar att en förenings medlemmar helt eller delvis består av juridiska personer, vare sig dessa i sin tur bedrivs i form av ekonomisk förening, aktiebolag eller i annan associationsform. Hur förhållandena kommer att vara i nya medlemsbanker går inte att förutsäga med någon bestämdhet. Några absoluta restriktioner föreslås inte beträffande andels- eller röstinnehav i den nya lagen. Man bör därför utgå från att det kan komma att finnas medlemsbanker som kontrolleras genom sådana innehav som avses i EG-direktivet. Finansdepartementet har i juni 1995 gett justitierådet Torkel Gregow i uppdrag att göra en mer allmän översyn av ägarprövningsreglerna i den finansiella lagstiftningen, bl. a med anledning av ett nyligen antaget EG-direktiv som bl. a. tar sikte på att förhindra uppkomsten av koncernstrukturer som kan försvåra tillsynen över finansiella företag, det s.k. BCCI-direktivet (95/26/EEG). I uppdraget ingår också att närmare överväga och lämna förslag till ägarprövningsregler för de nu föreslagna medlemsbankerna liksom att se över motsvarande regler beträffande bankaktiebolag. Med hänsyn till avfattningen av ägarprövningsreglerna i det andra banksamordningsdirektivet anser regeringen att ett införlivande av dessa bör ske redan i förevarande lagförslag. De regler som berör ägarprövningen bör därför ändras så att de blir tillämpliga även på innehav i de nu föreslagna medlemsbankerna. Eventuella justeringar föranledda av den pågående översynen får göras senare. Startkapitalfrågan I överensstämmelse med vad som gäller enligt EG:s andra banksamordningsdirektiv, innehåller såväl banklagstiftningen som lagen om kreditmarknadsbolag bestämmelser om krav på minsta startkapital. För bankaktiebolagen gäller ett krav på eget bundet kapital om minst 5 miljoner ecu. Samma krav ställdes på de förutvarande centrala föreningsbankerna. Minimikravet för sparbankerna är 1 miljon ecu, vilket grundar sig på en särskild möjlighet i direktivet till undantag för "särskilda kategorier av kreditinstitut". Detta minimikrav är således tillämpligt generellt för sparbankerna, oavsett bankens storlek. När de nya reglerna om minsta startkapital infördes för sparbankerna anfördes som skäl för deras särbehandling att det efter sparbanksrörelsens omstrukturering, som innebar att de största sparbankerna sällat sig till bankaktiebolagskoncernen Sparbanken Sverige, inte fanns några tungt vägande skäl mot att hindra till- komsten av nya regionala banker inom en väl fungerande sparbanksstruktur. De nya medlemsbankerna skall kunna verka utan någon inbördes geografisk uppdelning. Med hänsyn till de senaste årens erfarenheter kan förväntas att bankrörelse av större omfattning kommer att bedrivas av bankaktiebolag. Det kan dock inte uteslutas att bankrörelse av större omfattning i en del fall kan komma att bedrivas även av en medlemsbank. Det största värdet av den nya lagen kommer emellertid sannolikt bestå i en ny möjlighet att bedriva bankrörelse inom ett visst område eller med ett visst syfte. Det finns därför goda skäl att utnyttja den möjlighet till ett lägre minsta startkapital som andra banksamordningsdirektivet erbjuder. Bankrörelse i medlemsbank bör därför i vissa fall tillåtas med ett lägsta startkapital om 1 miljon ecu. EG-direktivets undantagsbestämmelse avser särskilda kategorier av kreditinstitut. Med hänsyn härtill och till undvikande av gränsdragningsproblem bör det lägre startkapitalet kunna komma i fråga för medlemsbanker av viss begränsad storlek. Liksom är fallet i lagen om kreditmarknadsbolag bör värdet av tillgångarna i bankverksamheten användas som måttstock för verksamhetens omfattning. Den gräns som gäller för kreditmarknadsbolag, nämligen en balansomslutning på högst 100 miljoner kronor, finner regeringen väl avvägd. Regler om kapitalbas m.m. i medlemsbanker På samma sätt som var fallet för föreningsbankerna kommer de allmänna rörelse- regler som finns i banklagstiftningen att gälla även för de nya medlemsbankerna i tillämpliga delar. Detta innebär att reglerna om kapitalbas och kapitaltäckning som numera återfinns i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar i kreditinstitut och värdepappersbolag får samma tillämpning på medlemsbankerna som för övriga banker och kreditinstitut. De krav som uppställts i denna lag motsvarar de EG-rättsliga föreskrifter som intagits bl.a. i direktivet om kapitalbasen i kreditinstitut (89/299/EEG) och direktivet om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut (89/647/EEG). Syftet med dessa regler är att tillse att ett kreditinstitut har en minsta kapitalbas i förhållande till dess kreditrisker till skydd för insättarna och för banksystemet i stort. Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital. Med primärt kapital menas i medlemsbanker eget kapital med undantag för förlagsinsatser - det vill säga ett slags förlagslån som kan tillskjutas av andra än bankens medlemmar - samt kapitalandelen i skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond. I det supplementära kapitalet får inräknas vissa förlagslån och andra skuldför- bindelser som uppfyller de i lagen angivna kraven. Det har inte ingått i utredningens uppdrag att överväga eller föreslå förändringar i reglerna om kapitalbas och kapitaltäckning i bankrörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag. Kooperativa institutet har emellertid anfört att EG-direktiven om kapitalbasen i kreditinstitut medger kooperativa banker att beräkna sin kapitalbas på ett sätt som tar hänsyn till dessa instituts särart. Enligt kapitalbasdirektivet får i ett kooperativt kreditinstituts kapitalbas i vissa fall inräknas sådana förpliktelser som medlemmarna iklätt sig i förhållande till institutet, men som ej är inbetalda. I första bank- samordningsdirektivet finns vidare regler om lättnader av kapitalkraven för vissa kreditinstitut som ingår i en central företagsenhet vars verkställande ledning är bemyndigad att utfärda instruktioner till den verkställande ledningen för det underställda institutet (art. 2, punkt 4). Vad först gäller möjligheterna för en medlemsbank att i sin kapitalbas räkna in ej inbetalda medlemsförpliktelser gör regeringen följande överväganden. En av grundprinciperna för de svenska reglerna om kapitalbas är att de poster som får ingå i basen motsvaras av tillgångar som är omedelbart tillgängliga för förlusttäckning. Karaktäristiskt för finansieringsföretag är att deras kreditvärdighet är svårbedömd. Om en bank skulle tillåtas att i sin kapitalbas inräkna garanterade men ännu inte inbetalda insatser skulle bedömningen av bankens ekonomiska stabilitet ytterligare försvåras. Kapitalbasen är tänkt att utgöra den hårda kärna kring vilken bankens mer svårgenomlysta in- och utlåningsverksamhet skall byggas. Bankens kapitalbas bör därför inte ens delvis ersättas av poster som motsvaras av fordringar som varierar i säkerhet och dessutom kan vara omständliga att driva in. Regeringen avvisar således Kooperativa Institutets förslag i denna del. Beträffande frågan om lättnader i kapitalkraven för lokala medlemsbanker konstaterar regeringen att den bestämmelse som Kooperativa Institutet åsyftar tar sikte endast på sådana federationer som vid direktivets ikraftträdande redan existerade. Som framgått av föregående avsnitt har föreningsbanksrörelsen ombildats till aktiebolag. Någon annan kooperativ bankfederation finns alltså inte för närvarande i Sverige. EG-direktiven tillåter inte de lättnader i kapitalkraven som institutet föreslagit. Kooperativa Institutet har även föreslagit att medlemmens rätt att låna pengar i banken skall relateras till insatsbeloppets storlek. Låntagaren skulle därmed vara tvungen att ha en viss summa av lånebeloppet placerad som insatskapital i banken under hela lånetiden vilket skulle främja bankens kapitaltäckning. Utredningen har avvisat en sådan ordning med hänvisning till att det måste stå varje bank fritt att avgöra på vilket sätt kapitaltäckningen skall upprätthållas. Regeringen delar utredningens uppfattning i denna fråga. Ingenting hindrar sålunda att en medlemsbank inför en sådan ordning i sina stadgar. Reservfond I 8 kap. 6 § föreningsbankslagen finns bestämmelser om bankens reservfond. Reservfonden utgör vid sidan av insatskapital och uppskrivningsfond bankens bundna eget kapital som alltså inte är tillgängligt för vinstutdelning. Till reservfonden skall avsättas minst tjugofem procent av den del av föreningsbankens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgörelser, det vill säga ett slags överskottsutdelning i form av återbäring eller liknande som grundas på rörelsens resultat. Uppgår reservfonden till minst tio procent av föreningsbankens utlåning vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret, behöver någon avsättning till reservfond inte göras. I ett bankaktiebolag skall avsättning till reservfond ske med endast tio procent av den del av nettovinsten som inte går åt att täcka balanserad förlust, till dess att fonden motsvarar tjugo procent av aktiekapitalet. Kooperativa Institutet har hävdat att kraven på reservfondsavsättningarna i betaltjänstutredningens förslag - vilket i denna del helt överensstämmer med föreningsbankslagen - är alltför stränga. Instititutet har pekat på de inlåsningseffekter som reservfondsavsättningarna medför. Reservfonden måste nämligen byggas upp med medel som annars vore tillgängliga för överskottsutdelning till medlemmarna. Inte förrän fondens storlek uppnått erforderliga tio procent av bankens utlåning upphör avsättningsskyldigheten. Detta skapar enligt Kooperativa institutet orättvisor mellan olika medlemsgenerationer. Förklaringen till att reservfondsreglerna i föreningsbankslagen har fått en annan utformning än motsvarande bestämmelse i bankaktiebolagslagen är att insatskapitalet i en föreningsbank inte är bundet på samma sätt som aktiekapitalet i ett aktiebolag. Aktiekapitalet får inte betalas tillbaka till aktieägarna utan rättens tillstånd; rätten skall i sin bedömning ta hänsyn till fordringsägarnas intressen. En föreningsbank ansamlar alltså, till följd av de nyss nämnda reglerna, medel i reservfonden i betydligt större utsträckning än ett bankaktiebolag. En bank med den senare associationsformen bygger snarare upp fritt eget kapital, dvs. kapital som kan delas ut till ägarna. Reglerna får alltså olika effekter beroende på associationsform. Som redan nämnts anser regeringen - liksom riksdagen, se bet. 1993/94:NU15, rskr. 1993/94:222 - att kooperativa företag skall ges en likvärdig behandling jämfört med andra företag. Mot den bakgrunden bör regeln om reservfondsavsättningar ses över. Det bör emellertid göras i samband med en analys av om det finns anledning att ställa upp regler som syftar till att säkerställa det primära kapitalets funktion som riskkapital om kapital- täckningssituationen är ansträngd. Analysen bör inbegripa alla slags banker oavsett associationsform. I väntan på denna översyn - regeringen avser att återkomma till frågan i ett annat sammanhang - bör regeln i föreningsbankslagen föras över till lagen om medlemsbanker utan saklig ändring. Redovisningsfrågor Enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall för varje räkenskapsår den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut. Enligt 4 kap. 1 § bankrörelselagen skall banker för varje räkenskapsår avge årsredovisning. I fråga om årsbokslut enligt bokföringslagen och årsredovisningen enligt bankrörelselagen gäller förutom bestämmelserna i bokföringslagen övriga bestämmelser i 4 kap. bankrörelselagen. Enligt 4 kap. 10 § bankrörelselagen skall en moderbank för varje räkenskapsår avge en koncernredovisning. Närmare bestämmelser om koncern- redovisningen finns i 10 och 11 §§ samma kapitel. Regeringen har i en nyligen avgiven proposition (prop. 1995/96:10) föreslagit nya års- och koncernredovisningsregler för bl.a. banker och andra kreditinstitut samt värdepappersbolag. Genom förslagen harmoniseras de svenska redovisningsreglerna med de regler som finns i EG:s direktiv (86/635/EEG) om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (bankredovisningsdirektivet). I nyss nämnda proposition föreslås bl.a. att en ny allmän redovisningslag som skall gälla för aktiebolag och vissa handelsbolag tillkommer. Vidare innehåller den förslag till två därtill anknutna redovisningslagar, dels en lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), dels en lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). Förslagen innebär i ett flertal avseenden förändringar i förhållande till de bestämmelser som i dag gäller för års- och koncernredovisning. ÅRKL är avsedd att träda i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 januari 1996. Bestämmelserna i den lag om medlemsbanker som regeringen nu föreslår överensstämmer i allt väsentligt med den nuvarande i föreningsbankslagen. Bortsett från vissa redaktionella ändringar innebär förslaget i huvudsak endast vissa sakliga ändringar, nämligen att de särskilda reglerna om centrala och lokala föreningsbanker inte överförs till den nya lagen om medlemsbanker och att termen "föreningsbank" ersätts med "medlemsbank". Vid utformningen av ÅRKL har inte här behandlade frågor om medlemsbanker kunnat beaktas. Däremot har justeringar föreslagits i föreningsbankslagen. Mot den angivna bakgrunden kan bestämmelserna i ÅRKL relativt enkelt anpassas till den nya lagen om medlemsbanker. I huvudsak blir det fråga om att dels i lagens tillämpningsområde ersätta hänvisningen till lagen om föreningsbanker med en hänvisning till lagen om medlemsbanker, dels låta de bestämmelser i ÅRKL som avser föreningsbanker i stället avse medlemsbanker och dels ta bort de bestämmelser i ÅRKL som avser centrala och lokala föreningsbanker. I övrigt kommer medlemsbanker att i allt väsentligt jämställas med andra banker vid till- lämpningen av den nya redovisningslagstiftningen. De regler för redovisningen som kommer att gälla för medlemsbanker framgår närmare av författnings- kommentaren till förslag till ändringar i ÅRKL. Införandet av ÅRKL förutsätter i sin tur ett flertal följdändringar i bank- lagstiftningen. I prop. 1995/96:10 har till följd av ÅRKL bl.a. föreslagits ändringar i föreningsbankslagen. Dessa ändringar har beaktas vid utformningen av förslaget till lag om medlemsbanker. Nu angivna ändringar framgår närmare av författningskommentaren till ÅRKL. Ombildningsregler m.m Genom lagändringar 1992 i bl.a. föreningsbankslagen infördes en möjlighet för föreningsbanksrörelsen att ombildas till bankaktiebolag. Syftet med förändringen var att banken genom den nya associationsformen skulle få bättre förutsättningar att klara kapitalförsörjningen och att säkra en stabil utveckling av bankrörelsen. Utredningen har föreslagit att dessa regler skall föras över till den nya lagen med hänsyn till samhällets intresse av av ett stabilt finansiellt system. Kooperativa institutet har invänt att dessa regler utgör en misstroendeför- klaring mot föreningsformen och att regleringen inte kan anses stå i samklang med det riksdagsuttalande 1994 om att alla företagsformer skall behandlas lika. Såsom nyss nämnts tillskapades ombildningsreglerna i föreningsbankslagen med anledning av de finansiella problem som den dåvarande föreningsbanksrörelsen befann sig i. Reglerna var delvis betingade av den tvådelsorganisation som karaktäriserade den dåvarande föreningsbanksgruppen. Organisationen bestod således av en central föreningsbank - Sveriges Föreningsbank - och 332 lokala föreningsbanker. Reglerna innebar bl a. att den centrala föreningsbanksstämman fick besluta att banken tillsammans med de lokala föreningsbankerna skulle upplösas utan likvidation för att ombildas till aktiebolag. Ombildningen tillgick sedan så att den centrala och de lokala föreningsbankernas samtliga tillgångar och skulder överläts på ett nybildat bankaktiebolag. Som vederlag erhöll föreningsbanken aktier i bolaget som sedan utskiftades till bankens med- lemmar. Ombildningsreglerna i föreningsbankslagen består delvis av rent asso- ciationsrättsliga ändringar i föreningsbankslagen bl.a. av innebörd att ett ombildningsbeslut fordrar en viss kvalificerad majoritet och att medlem som motsätter sig ombildning under vissa förhållanden medges rätt att säga upp sig till utträde eller, utan att utträde begärs, rätt att säga upp ett eventuellt överskjutande insatsbelopp. Vidare innebär ombildningsbestämmelserna att ombildningsbeslutet skall anmälas för registrering hos Finansinspektionen och att tillstånd skall sökas hos regeringen för att få verkställa ombildningen. Förutom dessa bestämmelser möjliggjordes genom ändringar i bankrörelselagen och bankaktiebolagslagen att en föreningsbank kan uppträda som stiftare av ett bankaktiebolag, att en föreningsbanksrörelse kan överlåtas till ett bankaktiebolag samt att aktier i ett bankaktiebolag redan i samband med nybildning kan tecknas mot apport av den överlåtna rörelsen. Slutligen gjordes vissa förändringar på skatteområdet i syfte att eliminera olämpliga skatteeffekter i samband med ombildningen. Regeringen anser att en ombildning från en associationsform till en annan inte onödigtvis bör försvåras. En ombildning behöver inte nödvändigtvis vara föranledd av en medlemsbanks kapitalförsörjningsproblem - något som ensamt kan motivera särskilda ombildningsregler - utan kan vara ett naturligt led i en strukturförändring inom banksektorn. Flera av de lagändringar som kom till stånd i samband med ombildningsreglernas tillkomst bör kunna tillämpas även på medlemsbanker. Sålunda bör en medlemsbanks rörelse kunna överlåtas till en annan bank efter regeringens medgivande. Vidare bör en medlemsbank kunna teckna aktier mot apport av den egna rörelsen. Vad gäller ombildningsförfarandet i övrigt anser regeringen att medlemsbankerna bör inordnas under samma principer som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet. Några särskilda ombildningsregler har inte ansetts behövliga i föreningslagen. Däremot återfinns särskilda skatteregler i 3 § 8 mom lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt samt 4 stycket första punkten anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Om föreningens tillgångar och skulder överförs på ett aktiebolag mot betalning av aktier som sedan utskiftas till föreningens medlemmar utgår varken någon uttagsskatt i föreningen eller utskiftningsskatt hos medlemmarna. Dessa regler kommer att bli tillämpliga även på medlemsbankerna. Det innebär att om behov av ombildning föreligger innehåller lagstiftningen inte några hinder mot det. Sammanfattningsvis anser regeringen att det - utöver vad som angetts ovan - inte finns något behov av några särregler för medlemsbankernas ombildning till bank- aktiebolag. Den nya lagens innehåll i övrigt Utöver de frågor som behandlats i detta avsnitt innebär den nya lagstiftningen för medlemsbanker i huvudsak endast redaktionella ändringar i förhållande till föreningsbankslagen. Reglerna om bankens bildande och dess medlemmars förlagsinsatser, bankens ledning, föreningsstämma, överskottsutdelning, likvidation och fusion m.m. har alltså överförts helt utan materiella förändringar. En rad följdändringar - huvudsakligen föranledda av den nya bankbeteckningen - har införts i berörda lagar. 6.4 Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening Enligt vad som utförligt beskrivits i avsnitt 5 är det just inlånings- verksamheten som befunnits så skyddsvärd att den måste vara föremål för den reglering - innefattande bl.a. krav på oktroj - som återfinns i banklagstiftningen. Med bankoktrojen följer emellertid också rätt att bedriva en rad andra finansiella verksamheter. En bank får således jämte inlåningsverksamheten bl.a. lämna och förmedla krediter, medverka vid finansieringsverksamhet och ikläda sig garantiförpliktelser. Ett företag som vill bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan att samtidigt bedriva inlåningsverksamhet behöver dock inte ansöka om bankoktroj. Ett sådant företag måste i stället ha tillstånd enligt lagen om kreditmarknadsbolag vars bestämmelser, enligt vad som beskrivits i avsnitt 5.4, inte är lika begränsande som bankrörelselagens. Till skillnad mot vad som gäller för bankverksamhet föreskriver lagen om kreditmarknadsbolag att endast aktiebolag kan komma i fråga för tillståndspliktig finansieringsverksamhet. I avsnitt 6.2 har beskrivits skälen för en associationsneutral banklag- stiftning. Enligt vad som uttalats där är det förutsättningarna för det enskilda företaget och inte den associationsrättsliga verksamhetsformen som skall avgöra om oktroj kan beviljas för den tilltänkta verksamheten. Vidare har riksdagen uttalat att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag. Betaltjänstutredningen har i sitt betänkande föreslagit att verksamhet som är tillståndspliktig enligt lagen om kreditmarknadsbolag skall få bedrivas i associationsformen ekonomisk förening. Regeringen anser att de skäl som talar för att bankverksamhet skall få drivas i den ekonomiska föreningens form i lika hög grad gör sig gällande beträffande finansieringsverksamhet som kräver tillstånd enligt den nuvarande lagen om kreditmarknadsbolag. Frågan om möjligheten att bedriva just finansieringsverk- samhet i ekonomisk förening har dessutom behandlats av riksdagen i samband med dess beslut om ombildning av Landshypoteksinstitutionen (prop. 1993/94:216). Riksdagen beslutade då att Landshypoteks rörelse skall bedrivas i aktiebolag, men att om Landshypotek så önskar och vissa kapitaltäckningskrav är uppfyllda, får institutet efter den 1 januari 1998 driva verksamheten i ekonomisk förening (rskr. 93/94:446). Mot bakgrund av det sagda anser regeringen att möjligheten att bedriva till- ståndspliktig finansieringsverksamhet utan inslag av inlåningsrörelse bör göras associationsneutral. Detta görs lämpligen, såsom Betaltjänstutredningen föreslagit, genom att lagen om kreditmarknadsbolag görs tilllämplig även på ekonomiska föreningar. Regeringen lägger trots detta inte nu fram något förslag till lagändring. Skälen till detta är följande. Regeringen har, som nämnts tidigare i avsnitt 6.3, nyligen lämnat en propo- sition till riksdagen om bl.a. nya års- och koncernredovisningsregler för bl.a. banker och andra kreditinstitut samt värdepappersbolag (prop. 1995/96:10). Genom förslagen harmoniseras de svenska redovisningsreglerna med de regler som finns i EG:s direktiv (86/635/EEG) om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut, det s.k. bankredovisningsdirektivet. Kreditmarknadsbolag är sådana kreditinstitut som omfattas av bankredovisningsdirektivet och följaktligen av den nya redovisningslagstiftning som regeringen föreslagit. Det samma skulle gälla även ekonomiska föreningar som drev verksamhet enligt en ändrad lag om kreditmarknadsbolag. Betaltjänstutredningen har inte under sitt arbete haft möjlighet att beakta de kommande nya reglerna om redovisning. Inte heller har under beredningen av redovisningsreglerna en associationsneutral lagstiftning om kreditmarknadsverksamhet kunnat läggas till grund för det i propositionen föreslagna regelverket. Vid utformingen av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag har det beaktats att bankverksamhet kan drivas i en ekonomisk förening enligt föreningsbankslagen, där också vissa följdändringar föreslås. Det innebär att redovisningsreglerna relativt enkelt kunnat infogas i den här föreslagna lagen om medlemsbanker. Förhållandet är ett annat när det gäller kreditmarknadsverksamhet i ekonomisk förening. Sådan verksamhet som avses i kreditmarknadsbolagslagen kan nu inte drivas av en ekonomisk förening. Särskilda redovisnings- och redovisningsrelaterade regler finns inte i kreditmarknadsbolagslagen. Inte heller finns det några särskilda regler i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar som tillgodoser de behov som föranleds av att ett företag driver finansiell verksamhet. Det innebär att det för närvarande inte finns någon lagstiftning som är anpassad till ekonomiska föreningar som driver finansiell verksamhet. Lagen om ekonomiska föreningar låter sig inte utan vidare användas som grund för redovisningsregler för sådana föreningar som skulle driva kreditverksamhet. Lagen är nämligen ännu inte anpassad till vederbörliga EG-direktiv, i synnerhet inte till bankredovisningsdirektivet. Det innebär att ytterligare överväganden fordras för att det skall vara möjligt att skapa ändamålsenliga redovisningsregler. Med tanke på det behov som finns av en reform som gör det möjligt att driva finansieringsverksamhet i den ekonomiska föreningens form ämnar regeringen emellertid återkomma snarast till riksdagen med förslag i ämnet. Regeringen föreslår emellertid redan nu ett undantag i kreditmarknadsbolagslagen som möjliggör för vissa mindre ekonomiska föreningar att bedriva sparlåneverksamhet, se avsnitt 5.4.3. 7 Banktjänster genom ombud 7.1 Inledning Bankverksamheten genomgår för närvarande en stark förändring. Med t.ex. nya tekniska lösningar som nu erbjuds kan mycket av det arbete som i dag utförs på bankkontoren utföras till lägre kostnader. Kunder i flera banker är genom telefonkontakter i kombination med elektroniska hjälpmedel inte längre hänvisade till bankkontorens öppettider, utan kan göra sina affärer vid vilken tid på dygnet som helst. Detta innebär att banken inte nödvändigtvis behöver bära stora kostnader för ett omfattande kontorsnät. Kontorsnätet, låt vara att det alltjämt i många fall utgör en viktig konkurrensfaktor, spelar inte längre samma självklara roll. Också detaljhandelsföretagen och bensinbolagen har tagit upp konkurrensen inom delar av bankmarknaden, främst inom områdena kontokortsverksamhet och kontobaserade förskottsbetalningar. Utvecklingen avseende kunders insättning av medel på konto inom detaljhandeln, som kan förklaras med ny teknik och en förändrad syn på service för kunderna, har gått allt fortare under de senaste åren. Genom det spridda butiksnät som finns inom detaljhandeln och butikernas ofta generösa öppettider kan kunderna erbjudas kontokortstjänster på ett praktiskt och ändamålsenligt sätt. En hårdnad konkurrens kan förväntas leda till att bankerna i framtiden tvingas bli än mer kostnadseffektiva. Detta kan i sin tur på sikt leda till att fler bankers kontorsnät minskar i omfång. Men även om undersökningar visar att dagens bankkunder besöker bankkontoren allt mer sällan, kommer kunderna sannolikt även i framtiden att efterfråga möjligheten till personlig kontakt med bankpersonal eller annan företrädare för banken. Detta gäller först och främst bankärenden av mer komplicerad natur. Även för banktjänster av enklare slag kommer sannolikt viss personlig service att efterfrågas. 7.2 Nuvarande ordning Av en oskriven huvudregel framgår att en banks verksamhet skall bedrivas i bankens lokaler och av bankens anställda. Bankverksamheten skall således bedrivas i bankkontor. Någon uttrycklig bestämmelse som anger vad som skall förstås med bankkontor finns inte i banklagstiftningen. Enligt 2 kap. 22 § bankrörelselagen är emellertid en bank som beslutat att inrätta ett bankkontor skyldig att anmäla detta till Finansinspektionen. Enligt inspektionens allmänna råd till banker angående bankkontors verksamhet och bankservice i butik m.m. (BFFS 1987:22) är ett bankkontor ett bemannat expeditionsställe där banken bedriver verksamhet som omfattar in- eller utlåning. Den beskrivna verksamheten skall bedrivas från ett fast expeditionsställe med särskilda tider för öppethållande. Dessa allmänna råd syftar till att ge stadga åt verksamheten och underlätta kontrollen. Bankkontor kan enligt de allmänna råden även finnas i andra lokaler än bankens egna under förutsättning att bankverksamheten inte sammanblandas med annan verksamhet och att verksamheten bedrivs endast av bankens egen personal. Undantag För att tillgodose invånarnas behov av service i glesbygd har sedan ett antal år enklare banktjänster, främst olika former för kontantuttag, tillhandahållits i andra lokaler än i bankens egna. Genom samverkan mellan bank, post och butik har stordriftsfördelar och samhällsekonomiska vinster kunnat uppnås. En kombination av tjänster har kunnat erbjudas till en lägre kostnad än om tjänsterna skulle erbjudas separat. Den 1 januari 1993 infördes genom bestämmelsen i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen möjligheter för banker att tillhandahålla vissa enklare banktjänster av annan än bankens egen personal och i andra lokaler än bankens egna. Bestämmelsen, som ut- gör ett undantag från huvudregeln, gör det möjligt för en bank att lägga ut vissa banktjänster på entreprenad. Förutsättningen är att banken erhållit tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen. För att tillstånd skall beviljas för att bedriva bankverksamhet av andra än bankanställda och i andra lokaler än bankens egna krävs att det föreligger särskilda skäl. Enligt motiven (prop. 1992/93:89 s. 173) kan sådant tillstånd ges endast för verksamhet som bedrivs i glesbygd eller på mindre orter, allt under förutsättning att banken är rättsligt ansvarig gent- emot kunden och att verksamheten organiseras på sådant sätt att den uppfyller tillfredsställande krav på säkerhet. I förarbetena anges att aktuella bank- tjänster får tillhandahållas i butik. Vad som närmare avses med butik anges dock inte. Begreppet glesbygd Vad som skall anses vara glesbygd respektive mindre ort anges inte i för- arbetena. Begreppet glesbygd kan tolkas på olika sätt. Enligt förordningen (1990:643) om glesbygdsstöd och enligt Glesbygdsdelegationen, som har till uppgift att främja utvecklingen av servicen i glesbygd, avses med glesbygd stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till sysselsättning eller service samt skärgårdar och liknande områden. Begreppet glesbygd har behandlats av Glesbygdsdelegationen i dess betänkanden (Ds I 1984:20 och Ds 1990:10). Statistiska centralbyrån (SCB) definierar tätort som en ort där det bor 200 invånare eller fler. Övriga orter är enligt SCB:s definition glesbe- byggelse. Enklare banktjänster och säkerhetskrav 2 kap. 3 a § bankrörelselagen avser att göra det möjligt för en bank att träffa avtal med en butik på en mindre ort om att det i butikslokalen skall tillhanda- hållas vissa enklare banktjänster. Som exempel på enklare banktjänster nämns insättning på bankkonto, uttag från bankkonto och betalningsförmedling. Kreditupplysningsverksamhet anges däremot som en sådan verksamhet som inte bör få utföras i en butik. Beslut om kreditgivning skall fattas av banken själv. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 1992/93:89 s. 172) uttalas följande beträffande bl.a. säkerhetskraven. "Banken och inte bankens ombud, butiksföretaget, måste i alla transaktioner vara den som är rättsligt ansvarig gentemot kunden. Höga krav måste också ställas på de butiker som erbjuder banktjänster. Butikens personal bör genomgå den utbildning som krävs för en professionell handläggning av bankärenden innefattande bl.a. att erforderlig sekretess iakttas. Kontroll av redovisning måste ske. Butiken skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för skydd mot brott som t.ex. rån och inbrott. Den bank som anlitar en butik måste följa upp butikens arbetsmetoder och verksamhet. Föreskrifter i dessa avseenden kan ges som villkor när tillstånd till bankverksamhet i en butik ges eller inom ramen för Finansinspektionens allmänna föreskriftsrätt." Behovet av att bedriva verksamhet på det sätt som anges i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen skall enligt förarbetena (prop. 1992/93:89 s. 188) avgöras av banken. Inspektionens prövning skall vara inriktad på de säkerhetsmässiga för- utsättningarna. Av Finansinspektionens beslut skall klart framgå vilka tjänster som omfattas av tillståndet. Banktjänster på postkontor I motiven till 2 kap. 3 a § bankrörelselagen anförde föredragande statsrådet att det redan fanns ett visst utrymme att bedriva bankverksamhet utanför bankens egna lokaler eller av andra än bankens anställda (prop. 1992/93:89 s. 171). Därvid hänvisades till att statsmakterna verkat för avtal om samarbete mellan Posten och Nordbanken. Samarbetsavtalet, som ingicks 1991, innebär att vissa av Nordbankens tjänster kunnat nås på de ordinarie postkontoren. Verksamheten har ansetts tillåten utan särskild lagstiftningsåtgärd. I propositionen om Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket m.m. (prop. 1993/94:38) diskuterades förhållandet mellan den nya bestämmelsen och bolagiseringen av Postverket. I propositionen anfördes (s. 140) att det av förarbetena till 2 kap. 3 a § bankrörelselagen framgår att avsikten inte varit att inskränka eller reglera den verksamhet som bankerna enligt redan träffade avtal tillhandahåller på postkontoren. En bolagisering av Postverket ansågs därför inte medföra någon ändring i detta avseende. Det ansågs inte heller finnas skäl för att ändra bestämmelsen. Banktjänster i post-i-butik Posten bedriver för egen del verksamhet hos ombud bestående av t.ex. butiker och bensinstationer. Inom ramen för det ovan angivna samarbetsavtalet har Posten på Nordbankens vägnar även avtalat med butiksföretag om uttagsservice vid dessa entreprenörsställen. Verksamheten har också innefattat in- och utbetalningar över postgirot. Verksamheten bedrivs i en avskild del av butiken över en separat postdisk av samma typ som finns på Postens kontor. Posten står för investeringskostnaderna medan banken är rättsligt ansvarig gentemot kunden. Post- och bankärendena utförs av butikens personal, som utbildats av Posten. Tillstånd som har meddelats I den praktiska tillämpningen har uppkommit fråga på vilket sätt 2 kap. 3 a § bankrörelselagen skall tillämpas och tolkas. Finansinspektionen har vid flera tillfällen prövat frågor om tillstånd till banktjänster genom ombud. Den 20 juni 1994 meddelade Finansinspektionen två tillstånd till Förenings- banken att tillhandahålla banktjänster genom ombud. Inspektionen har vidare genom beslut den 24 april 1995 meddelat Nordbanken resp. Postgirot Bank tillstånd att tillhandahålla banktjänster i post-i-butik på åtskilliga ställen. Inspektionen har emellertid i besluten rörande Nordbanken och Postgirot Bank avslagit ansökningarna beträffande flertalet orter. Genom beslut den 31 augusti 1995 har Postgirot Bank getts tillstånd avseende ytterligare orter. Sparbanken Sverige har den 12 september 1995 fått tillstånd att driva bankverksamhet i butik i ett fall. 7.3 Överväganden och förslag 7.3.1 Banks verksamhet från bankkontor (huvudregel) Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte yttrat sig över förslaget. TCO tillstyrker att huvudprincipen lagfästs. Riksbanken anser att det är olämpligt att i lagstiftningen slå fast vilken produktionsteknik som skall användas vid utbjudande av olika banktjänster och avstyrker därför utredningens förslag att lagfästa var bankverksamhet skall ske och av vem den skall bedrivas. Även Konkurrensverket, Svenska Bankföreningen och Bankkundernas Riksförbund ifrågasätter om det behöver lagregleras i vilka lokaler m.m. som bank får bedriva verksamhet. Skälen för regeringens förslag: Det saknas uttryckliga bestämmelser om i vilka lokaler en banks verksamhet skall bedrivas. Det är dock allmänt vedertaget att en banks verksamhet skall bedrivas i bankens egna lokaler och av bankens egen personal. Finansinspektionen har i sina allmänna råd dragit upp riktlinjerna för vad ett bankkontor är. Enligt riktlinjerna är ett bankkontor ett bemannat expeditionsställe där banken bedriver verksamhet som omfattar in- eller utlåning. Bankkontor kan inrättas i andras lokaler under förutsättning att banktjänsterna inte sammanblandas med annan verksamhet, att verksamheten bedrivs endast av bankpersonal och att särskilda öppethållandetider gäller. Förutsättningarna för att bedriva bankverksamhet genom ombud i andra lokaler än bankens utgår således från en i dag oskriven huvudregel. Det finns anledning, särskilt som det råder en viss osäkerhet om under vilka former banktjänster får tillhandahållas, att utgå från en huvudregel som inte enbart bör komma till uttryck i Finansinspektionens rekommendationer utan uttryckas direkt i lag. En banks verksamhet skall således som huvudregel drivas i bankens egna lokaler och av bankens egen personal. Med egen lokal menas här inte bara bankkontor, d.v.s. lokal där in- och utlåningsverksamhet, bl.a. kassatjänster förekommer, utan också representationskontor eller s.k. bankbutik. De krav som bör ställas på en banklokal skall bestämmas med utgångspunkt från 7 kap. 3 § bankrörelselagen och 2 kap. 3 § tredje stycket bankaktiebolagslagen (1987:618). Av dessa bestämmelser och av motsvarande bestämmelser i 2 kap. 3 § sparbankslagen (1987:619) och 2 kap. 2 § i den föreslagna lagen om medlemsbanker (se avsnitt 6.3) följer att bankverksamheten skall vara sund. Med stöd av sundhetskreteriet skall bankens organisation, bolagsordning samt inre kontroll och säkerhetsuppbyggnad prövas. Sundhetskravet innefattar även vissa standard- krav vad gäller organisationsformerna för en banklokal och det sätt på vilket verksamheten bedrivs. Någon ändring bör inte ske i dessa grundläggande avseen- den. Det är naturligtvis att märka att kraven i allt väsentligt gör sig gällande beträffande bankkontor. Det måste vara fråga om en särskild lokal eller del av lokal med ett fast expeditionsställe. Om bankens lokal utgör en del av en större lokal skall bankens lokal vara avskild och tydligt avgränsad från annan verksamhet som bedrivs i samma lokal. Vidare skall bankens verksamhet till- handahållas av bankens egen personal. I ett bankkontor kan all bankverksamhet bedrivas. Av det nu sagda bör också följa att en bank måste ha ett kontor dit allmän- heten och bankens kunder kan vända sig för att personligen uträtta sina bank- ärenden. Hittills har kontantuttag kunnat ske i olika former genom ombud utan krav på särskilt tillstånd. Denna möjlighet finns oavsett om kontantuttag sker i samband med betalning för en vara eller en tjänst eller utan sådant samband. Endast för det fall att uttag sker från ett bankkonto med bankbok ställs krav på särskild hantering. Kontantservice som hittills inte fordrat tillstånd bör även i framtiden kunna erbjudas utanför bankkontor utan krav på särskilt tillstånd. All kontantservice, med undantag för uttag som sker från konto med bankbok, bör således kunna tillhandahållas av andra än bankens egen personal och i andra lokaler än bankens egna. 7.3.2 Utvidgning av möjligheten att tillhandahålla banktjänster genom ombud Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte yttrat sig över förslaget. Riksbanken tillstyrker att det inte bör föreligga några geografiska begränsningar till glesbygd och mindre orter utan det bör vara bankerna själva som avgör var och i vilken utsträckning banktjänster bör tillhandahållas. Sveriges Advokatsamfund, HSB Riksförbund och Lantbrukarnas Riksförbund tillstyrker att viss bankverksamhet får bedrivas genom ombud. Även Svenska Bankföreningen tillstyrker förslaget eftersom det medger en större flexibilitet när det gäller att tillhandahålla vissa banktjänster och anför att den givna utgångspunkten att banken ansvarar gentemot kunden är viktig att upprätthålla. Posten anger att det är angeläget att osäkerheten kring bestämmelsens geografiska tillämpning undanröjs. Valfrihet när det gäller olika former av bankservice har stor betydelse i såväl glesbygd som i vissa storstäders ytterområden. Finansinspektionen avstyrker förslaget eftersom, vid en avvägning mellan å ena sidan intresset av att skydda insättarna och att upprätthålla ett stabilt betalningsväsende och å andra sidan intresset av att underlätta tillgängligheten av enklare banktjänster i glesbygd och på mindre orter, insättarskyddet annars får stå tillbaka för andra och inte lika tungt vägande intressen. Skälen för regeringens förslag: Det har skapats ökade möjligheter att till- handahålla banktjänster genom ombud utan att detta har fordrat särskilt till- stånd. Som exempel kan nämnas dels kontantuttag från konto utan bankbok (se avsnitt 7.3.1), dels att det inom ramen för vad som kan kallas normal kontokortshantering skapats möjligheter att registrera insättningar på bankkonto. Även i övrigt finns behov av att närmare överväga under vilka förut- sättningar som banktjänster bör få tillhandahållas genom ombud. Nya tekniska lösningar kan förväntas leda till att allt fler banktjänster kommer att kunna erbjudas bankkunderna på elektronisk väg. Det är emellertid inte sannolikt att utvecklingen kommer att gå så långt att det över huvudtaget inte kommer att finnas behov av kundkontakt och ett relativt utbrett kontorsnät. Bankkunderna kommer även i framtiden att efterfråga den traditionella direktkontakten med banken. Det finns för närvarande möjlighet att via bankomattekniken göra insättningar och betalningsöverföringar på ett sätt som liknar kontantuttag vid kassadisk. På platser där det finns tillräckligt kundunderlag för att bära kostnaderna för dylika investeringar kommer dessa tjänster troligtvis att ersätta och i vissa avseenden att konkurrera ut tjänster som tillhandahålls genom personal, i vart fall vad gäller enklare banktjänster. På orter där det inte är tillräckligt lönsamt varken att driva bankkontor eller att installera automater kommer det sannolikt att bli svårt att upprätthålla service till kunderna. Om banktjänster inte kan erbjudas i någon annan form finns risk att även andra verksamheter, t.ex. dagligvaruhandeln och annan service, blir lidande och i värsta fall försvinner från orten. Detta kan på sikt medföra att vissa orter utarmas. Det var i syfte att förhindra en sådan utveckling som bestämmelsen i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen infördes. Bestämmelsen i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen tar för närvarande sikte enbart på banktjänster i glesbygd eller på mindre orter. Trots att det är mest angeläget att tillgodose behovet av alternativa former för bankser-vice på sådana orter kan behovet vara stort även på andra orter. De företagsmässiga överväganden som styr etablering och bibehållande av kontor har medfört att kundunderlaget ansetts vara för lågt även på vissa större orter, till och med i storstädernas ytterområden. På grund av ett glesare kontorsnät kan det även på dessa orter vara svårt att nå ett bankkontor under kontorets öppethållandetider. Dessa förhållanden talar för att möjligheterna att bedriva bankverksamhet även på andra orter än glesbygd och mindre orter borde utvidgas. Mot detta kan invändas att intresset av att kunna tillhandahålla banktjänster genom ombud hittills inte varit så stort. Det har emellertid rått en viss osäkerhet om på vilket sätt bestämmelsen i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen skall tillämpas och vad som i övrigt gäller för bankverksamhet som bedrivs utanför bankens lokaler. En strävan att finna praktiska lösningar bör inte förhindras. Härtill kommer att aktörerna på marknaden bör ha valfrihet när det gäller att finna olika former av bankservice, allt under förutsättning att verksamheten håller en hög säkerhets- nivå. En ökad valfrihet för bankerna i förening med en ökad konkurrens på bank- marknaden kan bereda vägen för en utvidgad service. Till gagn för såväl kunderna som bankerna bör därför bankerna i större utsträckning än hittills få möjlighet att välja det sätt på vilket man vill nå ut till sina kunder. Till detta skall läggas att den nuvarande ordningen skapar en rad gränsdragningsproblem. Det är förenat med vissa svårigheter att avgöra vilka orter som skall hänföras till glesbygd och mindre orter. Även detta talar för att det inte bör finnas någon formell begränsning såvitt avser den ort på vilken banktjänster skall kunna tillhandahållas genom ombud. Det anförda kan sägas utgöra så tungt vägande skäl för att utvidga möjlig- heterna att tillhandahålla banktjänster genom ombud att de överväger de risker som Finansinspektionen anför i sitt remissyttrande. Naturligtvis skall insättarna skyddas och ett stabilt betalningsväsende garanteras. Dessa intressen får emellertid anses beaktade genom de krav på säkerhet m.m. som är en förutsättning för att tillstånd skall kunna medges (se avsnitt 7.3.3). Det förefaller naturligt att bankerna som ombud i första hand väljer daglig- varubutiker. I sådana butiker är sannolikt förutsättningarna störst för en bred och daglig kundkontakt. Även andra lokaler kan vara intressanta för ombudsverksamhet, t.ex. servicecentra, bensinstationer och kiosker. Beträffande valet av ombud bör, på motsvarande sätt som gäller för val av ort, inte uppställas några formella begränsningar. Det bör understrykas att de förslag som lämnas i det följande inte tar sikte på något annat än tillhandahållande av olika banktjänster genom ombud. Avsikten är inte att vad som nu gäller om bankens inre angelägenheter skall påverkas. Det är alltså inte så att ett bankföretag endast skall vara en kuliss med oktroj som i själva verket drivs av ett annat företag. Bankens styrelse skall vara fullt ansvarig för bankens verksamhet. Banken måste givetvis ha en egen företagsledning och den egna personal som behövs för skötseln av bankens egna angelägenheter. Ett ökat utnyttjande av ombud för distribution av bankens tjänster får således - och behöver - inte medföra att den interna kontrollen urholkas eller den finansiella styrningen försämras. Ombudets rättsliga ställning Entreprenören kommer att inta ställning som ombud för banken. Detta förutsattes även i förarbetena till 2 kap. 3 a § bankrörelselagen. Benämningen ombud används här i dess strikt avtalsrättsliga betydelse. Ett ombud företar rättshandlingar i huvudmannens namn och för dennes räkning. Konsekvensen av detta är att huvudmannen omedelbart kommer att stå i direkt partsförhållande till den gentemot vilken ombudet företar rättshandlingen, dvs. kunden. Egenskapen av ombud kan framgå av en separat handling i vilken huvudmannen deklarerar ombudets behörighet (fullmakt). Den kan också framgå av innehållet i skriftliga handlingar från avtalstillfället (anbud, kontrakt, kvitton e.d.), genom utformningen av skyltning eller uniform eller på annat sätt. Det avgörande för att inte ombudet själv skall bli bunden av avtalet är att tredje man har anledning att uppfatta vederbörande som ombud och inte som motpart. När en bank tillhandahåller sina tjänster genom ombud bör det således alltid klart framgå för kunden att bankärendet handläggs med direkt rättsverkan mellan banken och kunden och att den som hanterar ärendet endast är ombud för banken. Det torde räcka att detta framgår av ett tilläggsavtal till kontoavtalet mellan kunden och banken. I fråga om huvudmannens bundenhet gäller avtalslagens regler om fullmakt. Av fullmakten följer en behörighet för ombudet att företa rättshandlingar som faller inom behörighetens gränser. Ibland är befogenheten inskränkt på ett sätt som inte framgår av fullmakten. När det gäller förhållandet till kunden är det då vad denne insett eller borde ha insett som sätter den yttersta gränsen för ombudets befogenhet. Beträffande rättsförhållanden mellan en näringsidkare och en konsument har i rättspraxis ställts stora krav på att avtalet utformas så att innebörden är klar för konsumenten (jfr bl.a. NJA 1986 s. 596). Det innebär i huvudsak att det anses att kunden borde ha insett att ombudet överskred sin befogenhet - och banken därför inte blir bunden av ombudets rättshandling - bara om mycket speciella omständigheter föreligger. Om några oegentligheter skulle förekomma vid hanteringen av ett bankärende, t.ex. om en terminal utsätts för manipulation eller om någon obehörigen tar befattning med utrustningen och skada därvid uppkommer, kan banken i vissa fall undgå ansvar gentemot kunden. För sådana fall bör avtalsförhållandet mellan banken och kunden innehålla ett mer vidsträckt ansvar för banken. En begränsning av detta ansvar bör endast komma i fråga när kunden medverkat till skadan eller underlåtit att förebygga eller minimera densamma. Tillstånd skall inte beviljas om inte kunden tillförsäkras betryggande villkor i detta hänseende. Något behov av särskild avtalsrättslig regel om detta anser regeringen inte finns. Ombudet är som regel skyldigt att med tillgängliga medel skydda huvudmannens redovisningsfordran mot ombudets övriga borgenärer. Enligt lagen (1944:181) om redovisningsmedel är huvudmannens fordran skyddad om medel som tillkommer huvudmannen har satts in på särskilt bankkonto eller på annat sätt avskilts och detta har skett "utan dröjsmål". Så länge dröjsmål inte föreligger är huvudmannens fordran också skyddad om medlen varit omedelbart tillgängliga för avskiljande. Detta kan ha betydelse om ombudet före avskiljandet försätts i konkurs eller drabbas av utmätning. Av rättspraxis framgår att det inte krävs att medlen har avskilts redan vid den tidpunkt då de mottogs av ombudet (NJA 1985 s. 836 och 1989 s. 781). Vad som nu sagts om skyldigheten att hålla medlen avskilda eller om redovisningsskyldigheten utgör inte hinder mot att ombudet kvittar sina fordringar mot huvudmannens. Det gäller oavsett om ombudets ford- ringar härrör från fullmaktsförhållandet eller från ett annat rättsligt mellan- havande (jfr NJA 1971 s. 122). Ombudets skyldigheter i angivet avseende torde inte utgöra något hinder mot att i vissa fall hantera bankärenden sammanblandat med butikens egen kassa. Av- skiljande bör då ske när dagens arbete är slut (jfr NJA 1987 s. 517). 7.3.3 Kontotjänster och betalningsförmedling genom ombud Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag utom vad avser att utredningen föreslår att också kreditförmedling skall ingå i de enklare banktjänsterna samt att utredningens förslag avser en individuell prövning av varje enskilt ombud. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte yttrat sig över förslaget. Posten anser att det är lämpligt att begränsa de tjänster som får förekomma genom ombud. Sveriges Köpmannaförbund har inget att erinra mot att det i lagtexten tydliggörs vilken typ av tjänster som kan tillhandahållas genom ombud och anser därvid att insättning på konto, uttag från konto med bankbok, betalningsförmedling samt kreditförmedling är naturliga och lämpliga. Kammarrätten ansluter sig till utredningens förslag men menar att det av lagtexten bör framgå att Finansinspektionen har bemyndigats att meddela närmare föreskrifter. Sveriges Köpmannaförbund anför att det bör klart anges för Finansinspektionen inom vilka ramar säkerhetskraven skall ligga, med tanke på att de belopp som kommer att hanteras är relativt blygsamma och det alltid är banken som är rättsligt ansvarig gentemot kunden. Glesbygdsmyndigheten förutsätter att villkoren för tillståndsgivningen är flexibel och tar hänsyn till orten, verksamhetens omfattning, ombudet, lokalen samt övriga förutsättningar för verksamheten. Posten menar att verksamheten skall bedrivas under kontrollerade former och med betryggande säkerhet, men att kassaverksamheten för post- och banktjänster anslutna till Postens redovisningsverksamhet måste kunna utföras i samma expedition. Kravet på att in- och utbetalningar omedelbart skall registreras maskinellt post för post är inte nödvändigt för de ombud vars banktransaktioner inordnats i Postens redovisnings- system. Riksbanken anför att tillstånd även fortsättningsvis bör krävas för att via ombud bjuda ut banktjänster. Enligt Posten bör en bank ges möjlighet att efter ett generellt tillstånd tillhandahålla enklare banktjänster i butik. Sveriges Köpmannaförbund och Kooperativa förbundet anser att Finansinspektionens tillstånd inte behövs i varje enskilt fall eftersom en sådan ordning är onödigt komplicerad. Det vore, enligt förbunden, att föredra att inspektionen utfärdade generella regler för hur bankverksamheten utanför en banklokal skall bedrivas medan det åligger banken att kontrollera att ombuden tillgodoser kraven. Finansinspektionen uppger att det prövningsförfarande som i och med förslaget åläggs inspektionen inte är förenligt med inspektionens nuvarande arbetssätt eftersom det blir en mycket detaljinriktad prövning medan inspektionens tillsyn är anpassad utifrån behovet att inom tillsynsområdet formulera övergripande principer, identifiera stora systemrisker m.m. TCO avstyrker förslaget eftersom den snabba tekniska utvecklingen på bankområdet inte tillräckligt beaktats och det dessutom saknas personalutbildning, kompetens samt säkerhet förknippad med banktjänster genom ombud. Skälen för regeringens förslag: Nedan följer en redogörelse för vad som avses med enklare banktjänster, vilka förutsättningarna är för tillstånd för sådana banktjänster och tillståndets räckvidd. Även vilka krav som bör ställas på den tekniska säkerheten för redovisning och kontroll, den fysiska säkerheten, sekretessfrågor samt utbildning av personal anges. Enklare banktjänster Bankrörelse får bedrivas endast efter särskilt tillstånd (oktroj). Beviljande av sådant tillstånd föregås av en ingående prövning av verksamhet, säkerhet, organisation, kompetens m.m. Denna omfattande prövning syftar till en sund och seriös bankverksamhet. Flera av de tjänster som bankerna får tillhandahålla är av komplicerad natur och ställer stora krav på utbildning och kompetens hos dem som skall utföra uppgifterna. Felaktigt hanterade kan vissa av tjänsterna orsaka bankkunderna ekonomiska förluster, orsaka störningar på betalningssystemet samt ge bankerna ett dåligt renommé hos allmänheten. Vissa av tjänsterna kräver också speciella säkerhetsarrangemang rent lokalmässigt. Mot denna bakgrund är det naturligtvis väsentligt att de verksamhetsgrenar som generellt får komma i fråga för entreprenad består av enklare banktjänster. Av banktjänsterna som bör kunna tillhandahållas genom alla typer av ombud kan därför endast de vara aktuella som bl.a. med hjälp av tekniska landvinningar kan bedrivas med en tillräcklig grad av säkerhet. För att kvalitet och säkerhet inte skall försämras är det också - inte minst för bankernas egen kontroll - lämpligt att begränsa det antal tjänster till ett fåtal som generellt får bedrivas på entreprenad. Vilka banktjänster som kan ifrågakomma bör bestämmas med utgångspunkt från kundernas behov. Endast tjänster som kunderna önskar ha tillgång till med viss regel- bundenhet bör komma i fråga. Med hänsyn till vad som ovan anförts bör begränsning ske av de banktjänster genom ombud som kan komma i fråga för alla typer av ombud. De tjänster som bör omfattas är insättning på bankkonto, uttag från konto med bankbok och betalningsförmedling. Här har den tekniska utvecklingen nått så långt att säkerhetsfrågorna kan lösas tillfredsställande. För att en bank skall kunna tillhandahålla andra banktjänster än kontotjänster och betalningsförmedling genom ombud bör ställas andra och högre krav (se avsnitt 7.3.4). Till sådana banktjänster bör räknas kreditförmedling. Det bör ställas särskilda krav på kompetens hos ombudet för kreditförmedling. Även om inte ombudet utan banken själv fattar beslut om att bevilja krediten innefattar nämligen en förmedling ofta frågor som är av stor betydelse för kunden, såsom totala lånekostnader och eventuella borgensmäns ansvar. Rådgivning om krediter bör alltså inte förekomma bland de tjänster för vilka en bank kan erhålla ett generellt tillstånd att anlita ombud. Att däremot bara tillhandahålla en ansökningsblankett resp. att ta emot och vidarebefordra en färdig låneansökan kan inte anses rymmas under begreppet kreditfömedling. Förutsättningarna för tillstånd till enklare banktjänster Undantagsbestämmelsen i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen bör kunna tillämpas flexibelt. Kraven bör kunna anpassas med hänsyn till den tekniska utvecklingen, ortens beskaffenhet, verksamhetens omfattning och övriga förutsättningar. Det är därför inte möjligt eller ens lämpligt att i detalj slå fast vilka krav som skall gälla. Det är därför lämpligt att det överlämnas till Finansinspektionen att genom föreskrifter eller genom villkor vid tillståndsgivningen ange vilka krav som skall vara uppfyllda för att distribution av banktjänster genom ombud skall få förekomma. Vid utformningen av föreskrifterna kommer säkerligen olika intressen att behöva balanseras mot varandra. Så kommer exempelvis kraven på säkerhet att ställas mot kravet på att reglerna inte i alltför stor utsträckning inskränker de positiva effekter i olika avseenden som distribution av bank- tjänster genom ombud syftar till. Genom sin föreskriftsrätt kan Finansin- spektionen anpassa kraven till bl.a. verksamhetens omfattning. Förutsättningen för att få tillhandahålla banktjänster i andra lokaler än bankkontor är att verksamheten kan förväntas bli bedriven på ett tillräckligt säkert sätt. Banken, och inte bankens ombud, måste i alla transaktioner vara den som är rättsligt ansvarig gentemot kunden. Höga krav måste därför ställas på ombuden. Kunden skall inte behöva utsättas för större risker när banktjänster tillhandahålls genom ombud än när de tillhandahålls av bankens egen personal. Av betydelse vid bedömningen av om verksamheten kan förväntas bli bedriven med tillräcklig säkerhet är den tekniska säkerheten för redovisning och kontroll, den fysiska säkerheten, utbildning av personal samt sekretessfrågor. Finansinspektionen skall inte ha tillsyn över ombuden. Tillsynen skall i stället omfatta banken eftersom det är banken som skall ta ansvar för den verksamhet ombudet bedriver för banken och banken därvidlag står ansvarig för de handlingar som ombudet företar. Innebörden av detta är att banken på lämpligt sätt måste se till att ombuden uppfyller de krav som ställs. Finansinspektionen skall därvid kunna kontrollera att banken i sin tur utövar tillräcklig kontroll av ombudet. Vidare skall inspektionen kunna göra stickprovskontroller hos både banken och ombudet för att kontrollera att de uppfyller kraven. Detta handläggningsförfarande kan inte anses vara oförenligt med Finansinspektionens arbetssätt eftersom inspektionen även enligt nuvarande bestämmelse måste utföra granskning av den tillståndspliktiga verksamhetens form och säkerhet. Finansinspektionen bör kunna meddela föreskrifter om bankens kontroll över ombudet, säkerhetskrav hos ombuden, utbildning av ombudets personal samt krav på den redovisning som ombudet skall lämna. Enligt Lagrådets mening har regeringen möjlighet att meddela sådana föreskrifter, och även att överlåta åt Finansinspektionen att meddela dessa föreskrifter, utan att det behöver anges i lag (se 8 kap. 13 § regeringsformen). Regeringen delar den bedömningen. Något särskilt bemyndigande att meddela föreskrifter behövs således inte. Nedan anges exempel på frågor som kan komma att behandlas i föreskrifterna. Den tekniska säkerheten för redovisning och kontroll De allmänna kraven på säkerhet och en sund utveckling av bankverksamhet innebär att vissa standardkrav måste upprätthållas vad gäller bl.a. det sätt på vilket bankverksamheten skall hållas avskild från annan verksamhet. Ett rimligt krav är att expeditionen hålls avskild från övrig ekonomisk verksamhet i butiken. Denna avskildhet kan ordnas vid en särskild disk i butiken där det inte sker andra ekonomiska transaktioner av någon omfattning. Sådan expedition bör vara markerad med bankens beteckning och bemannad endast med sådan butikspersonal som erhållit särskild utbildning för att hantera bankärenden. Hos ombud där ett litet antal ärenden med liten omsättning förekommer är en separering av bankärenden från övriga verksamheter dock ofta ett alltför strängt krav. I sådana fall kan man i stället tänka sig att transaktionerna sker i de vanliga butikskassorna med samma utrustning som används för normal kontokortshantering. Frågan om att låta bank- tjänster utföras i butikskassan är också avhängig av vilka tjänster det är fråga om. Det bör i sådana fall endast röra sig om insättningar och uttag som kan ske via kontokortsterminalen. Detta innebär att, när det gäller betalningsförmed- ling, även ombud med en mycket begränsad verksamhet såvitt avser banktjänster bör ha en separat disk. Det krävs även tillgång till terminal för täcknings- kontroll vid uttag från bankkonto/postgirokonto. Kravet på redovisning har främst aktualitet när insättningar sker på konto, men även vid olika former av betalningsförmedling. För att banken skall kunna kontrollera redovisningen av transaktionerna måste vissa krav ställas på redovisningen. In- och utbetalningar bör omedelbart registreras maskinellt post för post. Med hänsyn till teknikutvecklingen bör all maskinell registrering kunna ske med direktuppkoppling till aktuell central enhet. Undantagsvis, och då under en kortare övergångstid, bör övervägas om man som alternativ skall kunna acceptera att inträffade affärshändelser fastställs i en manuell rutin varvid kvitto på mottagna inbetalningar och noteringar i bankbok undertecknas av två personer från butiken. Även i dessa fall bör dock en övergång till maskinell hantering vara en prioriterad fråga. I samband med ansökan om tillstånd bör banken kunna ange när en övergång till direktuppkopplad maskinell registering kommer att ske. Posten AB har i sitt remissyttrande angett att lantbrevbärarlinjerna inte kan leva upp till ett krav på att in- och utbetalningar skall registreras maskinellt omedelbart. Eftersom lantbrevbärare arbetar ensamma är det, enligt Posten, inte heller möjligt att lämna ett kvitto som är undertecknat av två personer. Posten uppger att de sedan lång tid tillbaka har mycket väl fungerande kvitto- och kontrollrutiner för de manuella kassorna. Lantbrevbärarnas bank- och betalningstransaktioner registreras dessutom normalt i kassaterminal av en postkassör när lantbrevbäraren har återvänt till postkontoret. Med hänsyn till vad Posten har anfört bör det inte föreligga någon skyldighet för Posten att ändra på sitt nuvarande redovisningssystem för lantbrevbärarna. För den händelse bankkunder i något hänseende skulle drabbas på ett negativt sätt krävs inte någon särskild sanktionsmöjlighet gentemot butiken eftersom det är bankens ansvar när verksamheten bedrivs genom ombud. Den fysiska säkerheten I olika sammanhang har framförts farhågor för att bankverksamhet i butiker skulle kunna äventyra butikpersonalens fysiska säkerhet. Inte minst har en ökad risk för rån nämnts. I bankens skyldigheter ingår att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra brott. Härmed avses främst rånrisken. Säkerhetsrutinerna bör kunna utformas olika beroende på lokala variationer. Försäkringsbolagens krav bör dock alltid vara tillgodosedda. Säkerhetsåtgärder bör ta sikte på larmanordningar, placering och utformning av kassaskrin och värdeskåp samt säkerhetsglas och kamerabevakning. Behovet av säkerhetsåtgärder får anpassas efter lokalens förutsättningar och verksamhetens omfattning. Det förtjänar också att anmärkas att vad som troligen blir en av de vanligaste banktjänsterna, nämligen uttag av kontanter, bidrar till att balansera den ökning av mängden pengar som andra tjänster leder till. Sammanfattningsvis anser regeringen att kloka säkerhetskrav i tillräcklig grad motverkar dessa risker som i och för sig inte skall undervärderas. Sekretessfrågor Enligt 1 kap. 10 § första stycket bankrörelselagen får enskildas förhållanden till bank inte obehörigen röjas. Enligt andra stycket i samma paragraf tillämpas i det allmännas verksamhet i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100). I 8 kap. 5 § sekretesslagen skyddas i första hand affärs- eller driftsförhållanden i statlig myndighets verksamhet som består i tillstånds- givning eller tillsyn med avseende på bl.a. bankväsendet. För att inskärpa vikten av att sekretess iakttas i ombudets hantering av bank- ärenden bör personalens utbildning alltid innehålla frågor om sekretess. För att få hantera bankärenden bör personalen som genomgått erforderlig utbildning också underteckna en särskild sekretessförbindelse. Den tekniska utrustningen bör vara så anordnad att personalen hos ombudet inte kan ta del av andra uppgifter om kundens förhållanden med banken än vad som krävs för genomförandet av transaktionen. När det gäller tjänster utförda över kortterminaler behöver kontobehållningen således inte göras åtkomlig för ombudet på annat sätt än vad som framgår av att transaktionen accepteras eller inte accepteras. Som nämnts tidigare ställs inte några begränsningar upp för vilka företag som kan anlitas som ombud av en bank (annat än sådana som må följa av en eventuell reglering av det företagets verksamhet). Det innebär att andra finansiella företag, som i sig står under tillsyn, kan komma att uppträda som ombud för en bank. En oundviklig följd av detta blir att personal hos ombudet, som således driver finansiell verksamhet av ett eller annat slag, i sin kontakt med bankens kund och vid hanteringen av dennes ärende, får insyn i sådant som normalt är skyddat av banksekretessen. Det är naturligtvis av största betydelse att ombudet inte genom banken får tillgång till andra uppgifter än de som är absolut oundgängliga för att kunna utföra den tjänst det är fråga om, låt vara att den kund som väljer att anlita ett sådant ombud givetvis är medveten om att uppgifter som rör hans relation till banken kommer ombudets personal till del. Lika viktigt är att den som utfört tjänsten inte delar med sig av informationen inom det egna företaget. Utbildning av personal Utgångspunkten för möjligheten att tillhandahålla vissa banktjänster genom ombud är att verksamheten skall kunna bedrivas av ombudets personal. Förutsättningen för att detta skall kunna accepteras är att ombudets personal genomgår den utbildning som krävs för att banktjänsterna skall kunna handläggas professionellt. Nyss har nämnts den kunskap om sekretess som krävs. Personalen måste också bl.a. få tillräckliga kunskaper om insikter i regelverket om penningtvätt. Kraven på utbildning, inte minst i banktekniska ämnen, får naturligtvis anpassas till de banktjänster som ombudet skall tillhandahålla. Tillståndets räckvidd för enklare banktjänster En förutsättning för att enklare banktjänster skall kunna tillhandahållas genom ombud skall vara att tillstånd beviljas av Finansinspektionen. Det skall vara banken som ansöker om och beviljas tillstånd att tillhandahålla banktjänster genom ombud. I tillståndsprövningen bör ingå att pröva om förutsättningarna - kontrollerade former och betryggande säkerhet - kommer att uppfyllas. Det är därvid banken som prövas och inte de ombud som banken avser att anlita. Det är således en generell prövning av banken och de system som banken har byggt upp resp. avser att bygga upp för att trygga att ombudet uppfyller kraven på säkerhet, kompetens och rapportering. 7.3.4 Andra banktjänster genom ombud Utredningens förslag innebär att kreditförmedling jämställ med kontotjänster och betalningsförmedling och att tillståndet för dessa skall lämnas efter individuell prövning. Dessa tjänster är de enda tjänster som en bank, enligt utredningen, skall kunna få tillstånd att låta ett ombud tillhandahålla. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte anfört något i denna del. Riksbanken och Svenska Bankföreningen anser att det i lagstiftningen inte bör regleras vilka tjänster som skall kunna erbjudas genom ombud men tillstånd bör, enligt Riksbanken, även fortsättningsvis krävas för att via ombud bjuda ut banktjänster. Posten förutsätter att Betaltjänstutredningens förslag inte innebär en reglering av den bankverksamhet som tillhandahålls på postkontoren. Vidare anser Posten att det bör vara möjligt att lämna en bank ett generellt tillstånd att använda postkontoren som ombud. Möjligheten bör, enligt Posten, stå till buds också när det gäller andra ombud under förutsättning att banken följer ett genomgående upplägg och med en genomgående säkerhetsstandard. Posten motsätter sig utredningens förslag om det innebär inskränkningar i den bankverksamhet som i dag tillhandahålls på postkontor. Om förslaget innebär inskränkningar bör i stället möjligheten att medge generella tillstånd för banker att tillhandahålla sina tjänster på postkontor övervägas. Postgirot Bank och Nordbanken tillhandahåller i dag på postkontor andra banktjänster än de som föreslås kunna tillhandahållas genom ombud. Skälen för regeringens förslag: Nedan följer en redogörelse för vad som avses med andra banktjänster, vilka förutsättningarna för tillstånd bör vara för sådana banktjänster och tillståndets räckvidd. Andra banktjänster Med andra banktjänster avses här andra tjänster än de som behandlats i avsnitt 7.3.3, dvs andra banktjänster än kontotjänster och betalningsförmedling. I andra banktjänster ingår således kreditförmedling och de övriga banktjänster som räknas upp i 2 kap. 2 § bankrörelselagen. I sitt remissyttrande har Posten uppgett att Postgirot Bank och Nordbanken i dag på postkontoren tillhandahåller även andra banktjänster än de som föreslås kunna tillhandahållas genom ombud. Posten har därvid uppgett att det på postkontoren i dag tillhandahålls i stort sett samma banktjänster som Nordbankens kontor tillhandahåller åt privatpersoner, med undantag för kreditbeslut. Som exempel nämns att Posten som ombud åt Postgirot Bank och Nordbanken för in räntor i bankböcker, öppnar och avslutar konton, utfärdar bankböcker, gör överföringar mellan konton, lämnar ut bankkort, förmedlar krediter, lämnar rådgivning samt utför säljaktiviteter. Möjligheten att tillhandahålla vissa andra banktjänster än kontotjänster och betalningsförmedling på postkontor har varit väsentliga inslag i förut- sättningarna för Postens bolagisering och bildandet av Postgirot Bank samt för Postens möjligheter att fullgöra åtagandet att tillhandahålla daglig rikstäckande kassaservice. Det är banken som ansvarar gentemot kunderna. Verksamheten står under Finansinspektionens tillsyn. De banktjänster som en lantbrevbärare utför jämställs med de banktjänster som kan utföras på post- kontoren. Det föreligger således i dag ett behov av att tillhandahålla mer avancerade banktjänster på postkontoren. Det bör därför enligt regeringens mening tillåtas att banker tillhandahåller även andra banktjänster än kontotjänster och betalningsförmedling på postkontoren. Den framtida utvecklingen kan också medföra behov av att tillhandahålla andra banktjänster än kontotjänster och betalningsförmedling genom ombud även utanför postkontoren. I den mån bankerna vill utföra mer avancerade banktjänster genom ombud bör detta därför vara möjligt. Det bör således finnas en möjlighet för bankerna att erhålla tillstånd för att tillhandahålla sådana banktjänster genom ombud. Någon begränsning av de banktjänster som kan erbjudas bör inte finnas. Den här föreslagna modellen för reglering av andra banktjänster genom ombud är mer resurskrävande för Finansinspektionen än för enklare banktjänster. Det är dock svårt att bedöma vilket intresse det finns för sådan verksamhet, förutom vad gäller verksamheten på postkontor. Utvecklingen får visa om det i framtiden kan behövas en annan uppläggning av lagstiftningen om andra banktjänster genom ombud. En ändring kan aktualiseras om denna föreslagna reglering skulle ställa alltför stora krav på resurser för tillståndsprövning vid Finansinspektionen. Förutsättningarna för tillstånd till andra banktjänster Förutsättningarna för tillstånd att tillhandahålla andra banktjänster än kontotjänster och betalningsförmedling utanför bankens lokaler och med annan än bankpersonal bör bestämmas med utgångspunkt från de förutsättningar som angetts i avsnitt 7.3.3. Kraven på banken och ombuden bör emellertid generellt ställas högre för de fall att ombudet skall tillhandahålla andra banktjänster än kontotjänster och betalningsförmedling. Det kan även finnas anledning att ställa olika höga krav på säkerhetsnivån beroende på orten, kundunderlaget, verksam- hetens omfattning, organisatoriska förutsättningar och övriga säkerhetsarrange- mang. Kraven bör således utgå från ett mer flexibelt synsätt och differentieras mellan olika ombud framför allt beroende på vilka tjänster banken planerar att tillhandahålla genom ombudet. Ju mer avancerade banktjänster som avses utföras genom ombudet, desto högre ställs kraven på den tekniska säkerheten samt på vilken kompetens ombudets personal skall besitta. I vissa fall kan det tänkas att höga krav på den fysiska säkerheten måste uppfyllas, medan i andra fall den aspekten inte är så framträdande. Enligt propositionen om Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket m.m. (prop. 1993/94:38) var det inte avsikten att inskränka eller reglera den verksamhet som bankerna enligt redan träffade avtal tillhandahåller på postkontoren. Med den nu föreslagna lagändringen kan tillstånd i stället meddelas för den verksamhet som tillhandahålls på postkontoren. Den bankverksamhet som utövas på postkontoren jämställs därigenom med alla andra banktjänster som sker genom ombud. Tillståndets räckvidd för andra banktjänster Förutsättningen för att andra banktjänster än kontotjänster och betal- ningsförmedling skall kunna tillhandahållas genom ombud bör vara att tillstånd beviljas av Finansinspektionen. Det bör vara banken som ansöker om och beviljas tillstånd att tillhandahålla banktjänster genom ombud. I tillståndsprövningen ingår att pröva om förutsättningarna - kontrollerade former och betryggande säkerhet - kommer att uppfyllas (se avsnitt 7.3.3). Det bör normalt ske en individuell prövning av varje enskilt ombud och dennes förutsättningar att vara ombud. Vilka krav som skall uppfyllas bör vara beroende av vilka tjänster som ombudet skall tillhandahålla. Om förhållandena är likartade hos flera ombud bör ett tillstånd kunna gälla för alla dessa individuellt angivna ombud. Som exempel på ombud som kan tänkas ha likartade förhållanden kan nämnas postkontoren. 8 Icke-finansiella bankägare Promemorians förslag: Överensstämmer i princip med regeringens förslag. Prome- morian innehåller dock inte något förslag om följdändring av för- säkringsrörelselagen. Remissinstanserna: Riksbanken, Konkurrensverket, Svenska Bankföreningen och Sveriges Bankkunders Riksförbund har tillstyrkt förslaget. Finansinspektionen har tillstyrkt förslaget under förutsättning att inspektionen får möjlighet att förhindra att en bank kommer att ingå i en företagsgrupp som är så svåröverskådlig att en meningsfull tillsyn inte kan bedrivas. Inspektionen har även anfört att den s.k. banksmittobestämmelsen bör kompletteras med en regel som ger inspektionen rätt att föreskriva en lämplig koncernstruktur som villkor för att medge undantag från bestämmelsen. LO, som har avstyrkt förslaget, anser i huvudsak att de principiella betänkligheterna mot dominerande ägarandelar för icke-finansiella företag - risken för intressekonflikter och maktmissbruk - är så stora att någon ändring av nuvarande regler inte bör ske. Kammarrätten i Jönköping har anfört att den föreslagna ändringen inte bör vidtas utan att bankrörelselagen ses över i dess helhet. Bakgrund Före den 1 juli 1987 fanns det inte några regler som förbjöd koncernbildningar med bankbolag som dotterföretag. Sedan riksdagen antagit prop. 1986/87:148 om finansiella koncerner m.m., som behandlades parallellt med prop. 1986/87:12 om ny banklagstiftning, kom den nya bankaktiebolagslagen (1987:618) att innehålla följande bestämmelse (1 kap. 4 §). "Ett bankaktiebolag får ingå som dotterbolag i en koncern endast om ett annat bankbolag är moderbolag. Om det finns särskilda skäl får regeringen medge undantag från första stycket." I propositionen åberopades principen om att ägande och kreditgivning skall hållas isär. Om en bank skulle ingå som dotterföretag i en koncern skulle banken kunna utnyttja andra koncernbolag för verksamheter som är förbjudna för banker. Andra koncernbolag skulle för egen del eller i sin affärsverksamhet kunna dra fördel av att banken ingår i koncernen. Allmänhetens förtroende för banken skulle kunna rubbas med hänsyn till det nära organisatoriska sambandet. Enligt propositionen måste det allmänna ha möjlighet att påverka en sådan koncerns sammansättning och verksamhet. En koncern som inrymmer en bank måste präglas av stabilitet, säkerhet och sundhet och det allmänna måste kunna ställa krav på koncernen i dess helhet och få rätt till insyn i koncernen. Detta var bakgrunden till att det infördes ett förbud för bankaktiebolag att ingå som dotterbolag i en koncern i vilken moderföretaget inte är bank. Från huvudregeln kunde undantag medges så att en bank kunde ingå i en s.k. finansiell koncern. Enligt propositionen fick undantag medges av regeringen endast om samtliga koncernföretag drev sådan finansiell verksamhet som en bank tillåts driva eller i övrigt utgjorde sådana företag som en bank skulle kunna äga. Därmed kunde industri- och handelsföretag inte ingå i en koncern som moder- eller systerföretag till bank. En förutsättning för undantag var vidare att moderföretaget till banken inte i sin tur var dotterföretag. Efter lagändring år 1991 tilläts även försäkringsföretag vara moderföretag till en bank (prop. 1990/91:154, bet. 1990/91:NU41, rskr. 1990/91:367). De nu gällande bestämmelserna rörande finansiella koncerner trädde i kraft den 1 januari 1993 (prop. 1992/93:89, bet. 1992/93:NU9, rskr. 1992/93:109). Förbudet för ett bankaktiebolag att ingå som ett dotterbolag i en koncern i vilken moderföretaget inte är ett finansiellt företag togs bort men det krävs synnerliga skäl för att en sådan koncern skall tillåtas. Med begreppet icke- finansiellt företag förstås ett företag som inte står under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk tillsynsmyndighet. Enligt propositionen är det befogat med stor återhållsamhet vid tillståndsgivningen med hänsyn till risken för ett obehörigt utnyttjande av en bank som ingår i en koncern med icke-finansiella företag. Det pekas i propositionen bl.a. på att blandade koncernbildningar kan medföra risk för att banklagstiftningens rörelse- och tillsynsregler får en begränsad verkan och blir föremål för kringgående. Exempelvis kan överföringar och transaktioner mellan koncernbolagen vara svåra att kontrollera. Det anges vidare att det är framför allt i situationer när en bank behöver tillföras externt kapital som tillstånd kan ges. Bestämmelserna om att det krävs synnerliga skäl för att ett icke-finansiellt företag skall få vara moderföretag till en bank fördes in i 7 kap. 11 § bankrörelselagen, dvs. i anslutning till reglerna om ägarprövning. Det angavs i propositionen att de möjligheter som bestämmelserna om ägarprövning ger att förhindra ett obehörigt utnyttjande av en ställning som stark ägare samt den s.k. banksmittobestämmelsen minskar betänkligheterna att tillåta att en bank ingår som dotterföretag i en icke-finansiell koncern. Banksmittobestämmelsen, som finns i 1 kap. 11 § bankrörelselagen, innebär att om en bank ingår i en koncern skall bankrörelselagens bestämmelser om banks rörelse och om tillsyn över bank gälla i tillämpliga delar för övriga företag i koncernen. Försäkringsföretag som ingår i en sådan koncern omfattas emellertid inte av denna bestämmelse. För dessa företag gäller i likhet med andra försäkringsföretag försäkringsrörelselagens rörelse- och tillsynsregler. Finansinspektionen kan även medge undantag från banksmittobestämmelsen i andra fall om det finns särskilda skäl. I samband med att möjligheten öppnades för icke-finansiella företag att vara moderföretag för en bank infördes också en upplysningsskyldighet i förhållande till inspektionen för såväl moderföretaget som övriga företag i koncernen. Även de företag inom koncernen som själva står under tillsyn omfattas av denna upplysningsskyldighet som avser uppgifter om företagets verksamhet och sådana därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen behöver för att kunna fullgöra tillsynen över banken. Det bör dock understrykas att den upplysningsskyldighet som följer av banksmittobestämmelsen endast gäller om banken ingår i ett koncernförhållande och inte om den ingår i en företagsgrupp där ägandet till banken är mer spritt (koncernbegreppet är enhetligt; se exempelvis koncerndefinitionen i 1 kap. 3 § bankaktiebolagslagen). Regeringens förslag Sedan de nu gällande bestämmelserna om finansiella koncerner trädde i kraft den 1 januari 1993 har villkoren för bankernas verksamhet påverkats i olika avseenden. En serie lagändringar, senast genom införlivandet av EG:s båda banksamordningsdirektiv, har gjort det möjligt för utländska banker att etablera inte endast dotterbanker utan även filialer samt att driva gränsöverskridande verksamhet här. Detta har lett till en ökad internationalisering av den svenska bankmarknaden. Ägarreglerna varierar ganska mycket mellan olika länder. Åtskilliga länder i främst Europa har inga principiella förbud mot icke-finansiella ägare till banker. I vissa länder krävs dock tillstånd för att inneha kontrollposter. I andra länder finns absoluta gränser för icke-finansiella företags ägarandelar i banker. Utan att bilden är entydig överväger antalet länder med mer liberala regler. Såvitt känt har det inte förekommit några allvarliga problem. Utländska banker med hemvist inom EES-området kan numera vara verksamma med egna filialer här. De kan även driva gränsöverskridande verksamhet från sitt hemland. Vem som får äga en sådan bank regleras av hemlandets bestämmelser. Oavsett om de svenska reglerna tillåter icke-finansiella ägare eller inte kan det således på den svenska marknaden komma att finnas bl.a. filialer till utländska banker som ägs av andra än finansiella ägare. Den finansiella krisen har inneburit stora påfrestningar för flertalet banker i Sverige och medfört omstruktureringar på marknaden. Ägarna till ett antal banker har skjutit till nytt kapital - i vissa fall med hjälp av staten - för att rädda verksamheten. Flera banker har i samband härmed haft anledning att se över sina system för riskhantering och internkontroll eftersom de visat sig vara bristfälliga. Under de senaste åren har intresset för att starta bankrörelse ökat. Regeringen har beviljat oktroj för flera nya banker. Det finns flera skäl för att liberalisera reglerna om ägande av banker. Att en sådan liberalisering torde medverka till ökad mångfald och konkurrens på marknaden talar starkt till förmån för nya regler. Dessutom kan hävdas att starka ägare kan utöva en ansvarsfull och styrande ägarroll på ett effektivare sätt. Erfarenheterna från bankkrisen visar att de traditionella ägarkategorierna i olika avseenden haft svårt att fullgott utöva en styrande och kontrollerande ägarfunktion. Ett annat skäl för en liberalisering är ökad tillgång till kapital. Även om den till följd av finanskrisen uppkomna kapitalbristen i svenska banker har funnit tillfredsställande lösningar har nyttan av en stark icke-finansiell ägare i något fall tydligt demonstrerats. Som nämnts är den oligopolstruktur som traditionellt varit gällande på den svenska bankmarknaden och som i viss mån har förstärkts av bankkrisen på väg att förändras genom att en ny kategori banker med smalare affärskoncept etableras. Senare års liberaliseringar av ägar- och verksamhetsregler är en viktig förklaring till den utvecklingen, vilken inneburit ökad konkurrens samt bättre service och valfrihet för kunderna. För att denna i grunden positiva utveckling ytterligare skall befästas finns skäl att, såsom Konkurrensverket och Bankkunderna anfört, utvidga ägarkretsen. Mot denna bakgrund är det motiverat att pröva om de motiv för nuvarande ägarrestriktioner som anförts i ovan redovisade propositioner alltjämt är relevanta och tillräckligt tungt vägande. De principiella betänkligheterna mot dominerande ägarandelar för icke- finansiella företag rör, som LO påpekat, i huvudsak risken för intressekon- flikter och maktmissbruk. Därtill kommer risken för att banken smittas av problem i andra delar av företagsgruppen. Att det finns latenta risker för intressekonflikter kan inte avfärdas. Det torde dock kunna hävdas att dessa konfliktrisker inte är större eller av en allvarligare art inom s.k blandade koncerner än inom olika former av nu tillåtna finansiella koncerner. Sedan länge är de största svenska bankerna universella i den meningen att de förenar utlåning med olika former av före- tagsfinansieringsverksamhet i vid bemärkelse, exempelvis emissionsverksamhet och värdepappersrörelse. Här finns inbyggda intressekonflikter som bankerna sedan länge måst anpassa sina interna regler och kontroll till. Inom nu existerande finansiella grupper där banker kan ägas av exempelvis försäkringsbolag kan på liknande sätt föreligga intressekonflikter som måste kunna bemästras. Likaså måste även i dag interntransaktioner som dränerar banken på kapital och motverkar en sund bankverksamhet kunna kontrolleras och förhindras. En väsentlig fråga är om förekomsten av dominerande icke-finansiella ägare i sig skulle innebära en förhöjd risknivå, dvs. i någon mening utgöra ett starkare incitament att utnyttja banken för osunda transaktioner eller leda till ett osunt beroendeförhållande. I banklagstiftningen finns regler som direkt begränsar riskerna för att banken utnyttjas på ett sätt som i vid bemärkelse skulle skada dess ställning eller anseende. Hit hör reglerna om ägarprövning och förbud för banken att ge koncernbidrag utan Finansinspektionens medgivande; men även nya regler om stora exponeringar (prop. 1994/95:50, bet. 1994/95:NU12 och rskr. 1994/95:164). Enligt reglerna om stora exponeringar begränsas bankens kreditgivning till en icke- finansiell ägare hårdare än till andra ägare. I stället för den normala gränsen 20 procent av kapitalbasen gäller i dessa fall högst 10 procent. Det innebär således att en banks exponeringar mot ett icke-finansiellt företag tillåts bli väsentligt mindre om företaget är moderbolag till banken jämfört med ett utom- stående företag. Av reglerna följer vidare att en annan bank kan ha väsentligt större exponeringar mot ett icke-finansiellt företag än vad en dotterbank kan ha mot samma företag. Samma begränsning till 10 procent gäller bankens exponeringar mot övriga företag i den icke- finansiella koncernen såvida inte möjligheten finns att göra undantag till följd av reglerna om gruppbaserad tillsyn (mer om dessa tillsynsregler nedan). Av mer principiell karaktär är frågan om en banks oberoende blir svårare eller mer krävande att upprätthålla gentemot en dominerande icke-finansiell ägare, inte minst om denne råkar i problem. Det kan inte bortses från att banken, inom ramen för tillåtna exponeringar, potentiellt utsätter sig för vissa risker att hamna i ett beroendeförhållande. I första hand gäller detta den direkta kreditgivningen till ägaren. Här måste tillsynsmyndigheten i princip förlita sig på de allmänna regler som gäller för en banks organisation, rutiner och kontrollsystem. I dessa fall kan en tillsyn särskilt inriktad på tillämpningen av interna regler vara befogad. Det är också angeläget att här fästa uppmärksamheten på betydelsen av att personer med uttalad integritet från annat håll än ägarkretsen engageras i styrelsearbetet. Detta kan nämligen vara ett viktigt inslag för att upprätthålla balansen mellan de intressen banken i sig har och de som ägaren har. Vad gäller risken att banken som dotterbolag smittas av allvarliga problem i moderbolaget torde det i praktiken i hög grad vara bankens egen ekonomiska och finansiella ställning som avgör i vad mån den skulle påverkas av problem i moderföretaget. Detta oavsett om moderbolaget är ett finansiellt eller ett icke- finansiellt företag. Det är dessutom tänkbart att problem inom en renodlat finansiell koncern får större smittoeffekter än inom en koncern med blandad finansiell och kommersiell verksamhet. Möjligheterna till en tillfredsställande insyn i icke-finansiella företag i egenskap av dominerande ägare till en bank är en annan omständighet av stor betydelse. Ett villkor bör vara att koncernens struktur och ägarförhållanden är så överskådliga att Finansinspektionens tillsyn av banken inte förhindras. Som Finansinspektionen anför är det också av största vikt att inspektionen har möjlighet att ingripa och förhindra att ett sådant svåröverskådligt koncernförhållande uppstår. Den 1 januari 1995 infördes regler om gruppbaserad tillsyn (prop. 1994/95:50, bet. 1994/95:NU12, rskr. 1994/95:164). Syftet är att utvidga och förbättra tillsynen över koncerner och finansiella företagsgrupper. Ett icke-finansiellt moderföretag och dess övriga dotterföretag skall lämna sådan information till tillsynsmyndigheten som kan vara av betydelse för tillsynen av banken, s.k. samlad information enligt 7 kap. 5 § lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Detta gäller, som angetts tidigare, redan enligt den s.k. banksmittobestämmelsen i 1 kap. 11 § bankrörelselagen. Denna bestämmelse kompletteras nu med en möjlighet för inspektionen att genomföra undersökning för att kontrollera lämnade uppgifter. Om moderföretaget eller något av dotterföretagen är beläget i ett annat EES-land kan inspektionen begära hos behöriga myndigheter i det landet att kontroll företas. Sammantaget innebär dessa regler att tillsynsmyndighetens möjligheter till insyn i olika koncern- och gruppstrukturer avsevärt förbättras. Redan i dag ger, som nämnts ovan, ägarprövningsbestämmelserna i 7 kap. bankrörelselagen Finansinspektionen möjlighet att ingripa mot ägaren till en bank om denne utövar eller kan antas komma att utöva sitt inflytande så att en sund utveckling av bankens verksamhet äventyras. Denna bestämmelse ger dock sannolikt inte inspektionen någon möjlighet att ingripa och förhindra att en bank, efter det att oktroj beviljats, kommer att ingå i en företagsgrupp som är så svåröverskådlig att en meningsfull tillsyn inte kan bedrivas. Europaparlamentet och Rådet har den 29 juni i år antagit ett direktiv, som bl.a. tar sikte på att förhindra uppkomsten av svåröverskådliga koncernstruktur- er som kan försvåra tillsynen över en bank - direktiv (95/26/EEG) om ändring av direktiv 77/780/EEG och och 89/646/EEG om kreditinstitut, direktiv 73/239/EEG och 92/49/EEG om andra direkta försäkringar än livförsäkringar, direktiv 79/267/EEG och 92/96/EEG om direkta livförsäkringar, direktiv 93/22/EEG om tjänster inom värdepappersområdet och direktiv 85/611/EEG om företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i syfte att stärka tillsynen på dessa områden - det s.k. BCCI-direktivet. Direktivet innebär förstärkt tillsyn över koncerner och finansiella företagsgrupper. Direktivets art. 2 behandlar "genomlysning" (transparency) för en grupp av företag (definie- rat i direktivet) i vilken finansiella företag ingår. Verksamhetstillstånd för ett finansiellt företag ingående i en sådan företagsgrupp skall vägras om gruppens organisation hindrar en effektiv tillsyn. Direktivet förutsätter att tillsynsmyndigheten kan återkalla tillståndet om koncernstrukturen blir svåröverskådlig ur tillsynssynpunkt. Av nyss nämnd bestämmelse följer vidare att finansiella företag fortlöpande skall underrätta tillsynsmyndigheten om ändrade organisatoriska förhållanden så att tillsynsmyndigheten kan bevaka att en svåröverskådlig koncernstruktur inte uppstår. Det är givetvis väsentligt att Finansinspektionen har möjlighet att ingripa och förhindra att en bank kommer att ingå i en företagsgrupp som är så svåröverskådlig att en effektiv tillsyn inte kan bedrivas. Den principen bör komma till klart uttryck i lagstiftningen. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder beträffande tillämpligheten av ägarprövningsbestämmelserna på denna punkt, och med hänsyn till att frågan om vilka åtgärder som bör vidtas av tillsynsmyndigheten om en svåröverskådlig koncernstruktur uppkommer bör belysas, har finansministern uppdragit åt en utredningsman (justitierådet Torkel Gregow) att bl.a. se över dessa regler. Arbetet skall bedrivas med beaktande av BCCI- direktivets art. 2 och slutföras under hösten. Någon allmän översyn av rörelsereglerna för banker som Kammarrätten i Jönköping har efterlyst anser regeringen i detta sammanhang inte vara nödvändig. Regeringen har emellertid nyligen tillsatt en kommitté - banklagskommittén - (Fi 1995:09, dir. 1995:86) som bl.a. skall utreda behovet av ändringar i det regelverk som styr bankers och andra kreditinstituts verksamhet. Kommittén skall även utreda behovet av ändringar i tillsynens innehåll och inriktning på detta område. Om det är lämpligt skall den föreslå ändringar av regelverket. Sammanfattningsvis kan sägas att affärs- och konkurrensmiljön för modern bankverksamhet i många avseenden har förändrats. Förändringarna inverkar även på bankägarnas funktion. Det finns i dag starka skäl - speciellt att ägarbreddningen torde leda till ökad mångfald och konkurrens - för att de restriktiva regler som ännu gäller för icke-finansiella företags bankägande skall liberaliseras och likställas med reglerna för övriga ägarkategorier. Även om de principiella skälen mot ett icke-finansiellt ägande fortfarande i viss mån kan sägas vara gällande har de avsevärt minskat i tyngd samtidigt som det är svårt att peka på negativa internationella erfarenheter av ett sådant ägande. Mot den beskrivna bakgrunden bör en ändring nu göras av bestämmelserna om finansiella koncerner. Kravet i 7 kap. 11 § bankrörelselagen om att det skall föreligga synnerliga skäl för att ett icke-finansiellt företag skall få vara moderföretag till en bank bör tas bort. Som en följd av detta bör bestämmelsen i 7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen ändras så att även ett försäkringsbolag som är moderbolag till en bank får vara dotterföretag till andra företag än banker. På grund av vikten av att en bank inte kommer att ingå i en koncernstruktur som är sådan att tillsynen försvåras bör lagändringarna inte träda i kraft förrän den nyss nämnda utredningen slutförts och regeringen kunnat lägga fram förslag om erforderliga lagändringar. Banksmittobestämmelsen (1 kap. 11 § tredje stycket bankrörelselagen) bör som i dag omfatta alla företag utom försäkringsföretag som ingår i en koncern där också en bank ingår. När det gäller finansiella företag inom koncernen torde bestämmelsen inte medföra några tillämpningsproblem. De icke-finansiella företagen som inte står under Finansinspektionens tillsyn har däremot normalt svårigheter att uppfylla regeln. Inspektionen har också möjlighet att medge undantag från bestämmelsen om särskilda skäl föreligger. Det faktum att det nu föreslås att icke-finansiella företag skall kunna äga en bank bör dock inte medföra att kravet på särskilda skäl för undantag från banksmittobestämmelsen tas bort. Även om undantag från banksmittobestämmelsen vanligen medges för ett icke-finansiellt företag bör det även i fortsättningen i varje enskilt fall noga övervägas om och i vilken utsträckning, helt eller delvis, undantag från bestäm- melsen skall tillåtas. Något behov av att ändra regeln på sätt Finansin- spektionen föreslagit föreligger därför inte. Även om undantag medges från alla eller vissa rörelse- och tillsynsregler så har samtliga företag som ingår i kon- cernen en upplysningsskyldighet gentemot Finansinspektionen när det gäller för- hållanden som har relevans för tillsynen av banken. Förbudet för banken att ge koncernbidrag utan Finansinspektionens medgivande (1 kap. 11 § fjärde stycket bankrörelselagen) bör finnas kvar även i fortsättningen. 9 Justering av lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Skälen för regeringens förslag: I en skrivelse till riksdagen (1994/95:RB2) föreslog fullmäktige i Sveriges riksbank att 13 § andra stycket i riksbankslagen skulle ändras så att Riksbanken skulle kunna medverka i ett valutasamarbete med andra centralbanker som innebär långsiktiga internationella låneåtaganden. Finansutskottet tillstyrkte den föreslagna lagändringen (bet. 1994/95:FiU6). Därmed gjordes, anförde utskottet, klart att Riksbanken i valutapolitiskt syfte utan föregående medgivande från riksdagen dels får ingå långsiktiga internationella låneåtaganden med andra centralbanker, dels att Riksbanken får avtala om eventuella förändringar i sådana låneåtaganden. Riksdagen biföll den 20 december 1994 utskottets hemställan (rskr. 1994/95:147). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 1995 (SFS 1994:2058). Vid en ändring av 13 § första och tredje styckena riksbankslagen (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447) beaktades genom ett förbiseende inte den ändring som skett i 13 § andra stycket riksbankslagen genom SFS 1994:2058. Ändringen av 13 § riksbankslagen trädde i kraft den 1 juli 1995 (SFS 1995:969). 13 § andra stycket riksbankslagen bör emellertid ändras så att bestämmelsen får den lydelse som stämmer överens med SFS 1994:2085. 10 Övergångsbestämmelser m.m. De föreslagna lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1996. På grund av de skäl som angetts i avsnitt 8 bör ändringarna i 7 kap. 11 § bankrörelselagen och 7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen rörande icke- finansiella bankägare träda i kraft först den 1 juli 1996. Den förstnämnda paragrafen måste emellertid ändras redan den 1 januari 1996 till följd av införandet av ägarprövningsregler i den föreslagna lagen om medlemsbanker. Bestämmelserna i det avseendet kommer dock att förlora sin aktualitet i och med den senare lagändringen. Enligt vad som närmare har behandlats i avsnitt 4.4.3 erfordras särskilda övergångsbestämmelser för de sparkassor som vid lagens ikraftträdande bedriver verksamhet med stöd av nuvarande lag. Sådana sparkassor skall få fortsätta med sin verksamhet till och med den 31 december 1997. 11 Ekonomiska konsekvenser Gemensamt för samtliga de förslag som har redovisats är att de skall bidra till en ökad konkurrens på bank- och finansieringsmarknaderna. Erfarenheten visar att en bättre konkurrens gynnar konsumenterna. De positiva effekterna för konsumenterna kan bestå såväl i lägre priser som ett utökat produktutbud. Det torde emellertid inte vara möjligt att här försöka kvantifiera de vinster som konsumenterna bör kunna tillgodoräkna sig genom förslagen. För befintliga och mindre konkurrenskraftiga institut kan en ökad konkurrens givetvis innebära lägre vinstmarginaler och därmed försämrad lönsamhet. Någon utslagning av institut till följd av förslagen är dock inte att vänta. För Finansinspektionens del torde förslagen innebära bl.a. följande. Inled- ningsvis kommer visst föreskriftsarbete att bli nödvändigt. Förslagen kommer även att innebära att inspektionen åläggs att pröva och behandla till- ståndsansökningar. Kostnaden för detta arbetet bör finansieras genom att en särskild avgift tas ut av de sökande. Avgiftens storlek bör bestämas i enlighet med lämplig avgiftsklass enligt avgiftsförordningen (1992:191). Avgiftsinkomsterna redovisas under en inkomsttitel på statsbudgeten. Beträffande den löpande tillsynen innebär förslagen att omfattningen av Finansinspektionens uppgifter ökar, bl.a. kan nya tillsynsobjekt tillkomma genom etablering av medlemsbanker. Vidare kan till följd av de liberaliserade ägar- reglerna tillsynen komma att bedrivas i koncernstrukturer som kan vara mer svåröverskådliga än vad som tidigare varit fallet. Regeringen beslutade den 16 mars 1995 att inspektionen skall genomgå fördjupad prövning inför perioden 1997-1999. Regeringen har för avsikt att i en sådan prövning långsiktigt analysera ambitionsnivån och resursbehov för den finansiella tillsynen. Regeringen avser att i det sammanhanget återkomma till riksdagen i frågan om utökade anslag behövs för inspektionen med anledning av de förslag som redovisats här. 87 Förteckning över remissinstanser avseende Betal- tjänstutredningens delbetänkande (SOU 1994:66) Finansiella tjänster i förändring Remissinstanserna Sveriges riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, Kommerskollegium, Bankstödsnämnden, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Konkurrensverket, Posten AB, Konsumentverket, Kooperativa Rådet, Svenska Bankföreningen, Sveriges Allmänna Hypoteksbank och Landshypotek, Stadshypotek AB, Finansbolagens Förening, Glesbygdsmyndigheten, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), SACO Sveriges akademikers centralorganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Företagarnas Riks- organisation, Sveriges Industriförbund, Svenska kommunförbundet, Sveriges köpmannaförbund, Svenska handelskammarförbundet, Grossistförbundet Svensk handel, Kooperativa förbundet, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna, Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Sveriges Advokatsamfund, Obligationsfrämjandet, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Handelns utredningsinstitut (HUI), American Express Company AB, HSB Riksförbund, JAK - Jord Arbete Kapital - ekonomisk förening, Sveriges Bankkunders Riksförbund, Konsumenternas Bankbyrå, Forex AB, ICA Handlarnas AB, Kooperativa institutet, Nordiska Sparlån ekonomisk förening, Petroleumhandelns riksförbund, Riksbyggen sparkassa ekonomisk förening, Samspar ekonomisk förening, Sparkassan SOLA - Fria Kulturfonden ekonomisk förening, Stockholms Kooperativa bostadsförening ekonomisk förening, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Sweden Tax-Free Shopping STS AB (Eurochange), Valutaspecialisten AB och Fristående Sparbankers Riksförbund. Efter remiss har yttranden avgetts över Betaltjänstutredningens delbetänkande (SOU 1994:66) Finansiella tjänster i förändring av Sveriges riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, Bankstödsnämnden, Finans- inspektionen, Riksgäldskontoret, Konkurrensverket, Posten AB, Konsumentverket, Kooperativa Rådet, Svenska Bankföreningen, Sveriges Allmänna Hypoteksbank och Landshypotek, Finansbolagens Förening, Glesbygdsmyndigheten, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Företagarnas Riksorganisation, Sveriges köpmannaförbund, Grossistförbundet Svensk handel, Kooperativa förbundet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Sveriges Advokatsamfund, Föreningen Auktoriserade Revi- sorer (FAR), HSB Riksförbund, JAK - Jord Arbete Kapital - ekonomisk förening, Sveriges Bankkunders Riksförbund, ICA Handlarna AB, Kooperativa institutet, Nordiska Sparlån ekonomisk förening, Petroleumhandelns riksförbund, Riksbyggen sparkassa ekonomisk förening, Sparkassan SOLA - Fria Kulturfonden ekonomisk förening, Stockholms Kooperativa bostadsförening ekonomisk förening och Lant- brukarnas Riksförbund (LRF). Yttranden har dessutom inkommit från Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, Försäkringsförbundet, Skandia och Margareta Lidberg. 163 Förteckning över remissinstanser (icke-finansiella ägare) Efter remiss har yttrande avgetts över promemorian Ändringar i lagstiftningen för kreditinstitut och värdepappersbolag med anledning av nya EG-direktiv, m.m. (Ds 1994:78) - i den del som avser icke-finansiella företag som ägare till banker - av Sveriges riksbank, Finansinspektionen, Kammarrätten i Jönköping, Konkurrensverket, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Bankföreningen och Sveriges bankkunders riksförbund. 165 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om medlemsbanker Härigenom föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om hur en medlemsbank bildas och om dess organisation m.m. Bestämmelser om den rörelse som en medlemsbank får driva samt andra bestämmelser som är gemensamma för bankaktiebolag, sparbanker och medlems- banker finns i bankrörelselagen (1987:617). 2 § En medlemsbank är en ekonomisk förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva bankverksamhet i vilken medlemmarna deltar genom att använda bankens tjänster som insättare eller på annat sätt. Bestämmelser i andra författningar om ekonomiska föreningar gäller även me- dlemsbanker, om inte annat följer av denna lag eller i övrigt är särskilt föreskrivet. 3 § För en medlemsbanks förpliktelser svarar endast bankens tillgångar. 4 § Varje medlem skall betala insats i medlemsbanken i enlighet med vad som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i pengar. En medlemsbank skall när bankens rörelse påbörjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om oktroj motsvarar minst fem miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 5 lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag finns bestämmelser om vad som utgör bundet eget kapital. Om balansomslutningen i den planerade verksamheten uppgår till högst etthundra miljoner kronor, får regeringen medge att bolaget har lägre bundet eget kapital än det som anges i första stycket, dock lägst motsvarande en miljon ecu. 5 § En medlemsbank är moderföretag och en annan juridisk person är dotterföretag, om medlemsbanken 1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen, 2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, 3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse, eller 4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensam utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar. Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans 1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen, 2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller 3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan. Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och på grund av avtal med denna eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförliga stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföretaget. Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. 6 § I de fall som avses i 5 § första stycket 1-3 och andra stycket skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen. Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de aktier eller andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller aktier eller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning. 2 kap. Bildande av medlemsbank 1 § En medlemsbank skall ha minst tre medlemmar. Medlemmarna skall anta stadgar samt välja styrelse och revisorer. 2 § Medlemsbankens stadgar skall stadfästas. Till ansökan om stadfästelse skall en plan för verksamheten fogas. Stadfästelse av stadgar meddelas av regeringen. Vid behandlingen av en ansökan om stadfästelse av stadgar prövas att stadgarna överensstämmer med denna lag, bankrörelselagen (1987:617) och andra författningar samt om det behövs särskilda bestämmelser med hänsyn till omfattningen och arten av medlemsbankens verksamhet. Regeringen skall stadfästa stadgarna och bevilja oktroj om 1. den planerade rörelsen kan antas komma att uppfylla kraven på en sund bank- verksamhet, och 2. det inte kan antas att de som kommer att äga ett sådant kvalificerat innehav i banken som avses i 1 kap. 3 § 2 bankrörelselagen, kommer att motverka en sund utveckling av verksamheten i bolaget. Oktroj får inte vägras på den grunden att det inte behövs någon ytterligare bank. 3 § Om stadgarna ändras skall även ändringen stadfästas. Regeringen kan uppdra åt Finansinspektionen att pröva frågor om stadfästelse av ändring av stadgarna i sådana fall som inte är av principiell betydelse eller i övrigt av synnerlig vikt. 4 § Stadgarna skall ange 1. medlemsbankens firma, 2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte, 3. de rörelsegrenar som banken avser att driva, 4. villkoren för medlemskap i banken, 5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken utsträckning medlemmar får delta i banken med insats utöver vad de är skyldiga att delta med, 6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för deras uppdrag, 7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag, 8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom, 9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma, 10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upplöses, samt 11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma, vad som skall gälla för dessa. 5 § En nybildad medlemsbank skall anmälas för registrering senast fyra månader efter det att dess stadgar har stadfästs. För registrering krävs att medlemsbanken har minst så många medlemmar som anges i 1 § och att dessa har betalt in insatsbelopp enligt stadgarna. För registrering av en medlemsbank krävs att banken har ett så stort bundet eget kapital som föreskrivs i 1 kap. 4 §. Frågan om medlemsbankens bildande har fallit, om anmälan för registrering inte har skett inom den tid som anges i första stycket eller om Finansinspektionen genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering. I sådant fall svarar styrelseledamöterna solidariskt för återbetalningen av insatser och uppkommen avkastning, med avdrag för kostnader på grund av åtgärder enligt 6 § första stycket tredje meningen. 6 § Innan en medlemsbank har registrerats, kan den inte förvärva rättigheter eller ta på sig skyldigheter. Den kan inte heller föra talan inför domstolar eller andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i mål rörande bankens bildande och i övrigt vidta åtgärder för att få in utfästa insatser. Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på medlemsbankens vägnar före registreringen, svarar de som har beslutat om eller deltagit i åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på banken, om förpliktelsen har tillkommit efter det att banken har bildats. Har före registreringen ett avtal för medlemsbanken slutits med en medkontra- hent som visste att banken var oregistrerad kan denne, om inte annat följer av avtalet, frånträda detta endast om frågan om bankens bildande har fallit enligt 5 § fjärde stycket. Om medkontrahenten inte visste att banken var oregistrerad, kan han frånträda avtalet innan banken har registrerats. 7 § Den nybildade medlemsbanken skall genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar tillkännage när den börjar sin rörelse. Banken skall till Finansinspektionen an- mäla vilken dag som kungörande har skett. 3 kap. Bankens medlemmar 1 § En medlemsbank får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av bankens verksamhet eller bankens syfte eller annan omständighet. En juridisk person som en medlemsbank har ett dominerande inflytande i får inte vara medlem i banken. Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av stadgarna. I stadgarna får det föreskrivas att inträdesansökan skall göras skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens bevittnade namnunderskrift. 2 § Den som genom bodelning, arv eller testamente har förvärvat en medlems andel har rätt att efter anmälan inträda som medlem i medlemsbanken, om inte annat följer av 1 § andra stycket eller föreskrivs i stadgarna. Anmälan om inträde skall, vid förvärv av en avliden medlems andel, göras senast sex månader efter dödsfallet eller vid den senare tidpunkt då dödsboet avgår ur medlemsbanken enligt 5 §. I annat fall än det som avses i andra stycket skall anmälan göras senast sex månader efter det att andelen vid bodelning har lagts ut på andra makens lott. Ansöker förvärvaren inte om inträde inom denna tid, skall medlemmen därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §. 3 § Den som genom överlåtelse har förvärvat en medlems andel skall ansöka om inträde i medlemsbanken inom sex månader efter överlåtelsen. Om han antas, inträder han som medlem i överlåtarens ställe. Ansöker han inte om inträde inom föreskriven tid eller avslås hans ansökan, skall överlåtaren därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §. 4 § En medlem har rätt att säga upp sig till utträde ur medlemsbanken. I stadgarna får det föreskrivas att en uppsägning skall göras skriftligen och att upp- sägningshandlingen skall vara försedd med medlemmens bevittnade namnunderskrift. I stadgarna får det även föreskrivas att uppsägning inte får göras förrän efter viss tid, högst två år, från inträdet. Tiden får utsträckas till högst fem år, om Finansinspektionen medger det. Föreskrifter i stadgarna om att uppsägning får göras först efter viss tid gäller inte i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket och 10 kap. 3 § andra stycket. En medlem får uteslutas ur medlemsbanken på sådan grund som anges i stadgarna. Föreningsstämman skall besluta om uteslutningen, om inte något annat föreskrivs i stadgarna. 5 § Avgång ur en medlemsbank sker, utom i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje styck- et samt 10 kap. 3 § andra stycket, vid utgången av det räkenskapsår som slutar tidigast en månad eller den längre tid, dock högst sex månader, som har bestämts i stadgarna, efter det att medlemmen har sagt upp sig till utträde eller uteslutits eller någon annan omständighet som föranlett avgången har inträffat. En medlem som har uteslutits ur medlemsbanken förlorar genast sin rätt att delta i överläggningar och beslut om bankens angelägenheter. 6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall innehålla uppgift om 1. varje medlems namn och postadress, 2. det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt den senast fastställda balansräkningen, samt 3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det räkenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna. Medlemsförteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på annat liknande sätt. Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken för var och en som vill ta del av den. Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av banken om sitt medlemskap och om sina inbetalade insatser. 4 kap. Återbetalning av medlemsinsatser 1 § En medlem som har avgått ur en medlemsbank har rätt att sex månader efter avgången få ut sina inbetalade medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga hans andel i förhållande till övriga medlemmar av bankens egna kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden före avgången. Vid beräkning av bankens egna kapital skall man bortse från reservfonden, fonden för orealiserade vinster, uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna. Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar få ut sin andel av beslutad vinstutdelning. Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången eller med- delas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs, skall den av- gångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grunderna för reglerna om skifte av bankens tillgångar. En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket. 2 § Om medlemsbanken försätts i konkurs på en ansökan som har gjorts inom ett år från en medlems avgång, är denne skyldig att betala tillbaka vad han har fått ut av sina medlemsinsatser i den utsträckning det behövs för att bankens skulder skall kunna betalas. 3 § En medlem som deltar i medlemsbanken med högre insatsbelopp än han är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut överskjutande belopp utan att avgå ur banken. Beträffande uppsägningen samt medlemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid räknas från utgången av det räkenskapsår som efter det att uppsägningen har gjorts slutar tidigast en månad eller den längre tid, dock högst sex månader, som har bestämts i stadgarna. Dessutom gäller att sådant insatsbelopp får betalas ut endast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersföretag. 5 kap. Förlagsinsatser 1 § En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas, utöver vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda insatser (för- lagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av andra än med- lemmar. Förlagsinsatser får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan av gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser i medlemsbanken. 2 § Stadgarna får innehålla föreskrifter om begränsningar i fråga om vem som har rätt att tillskjuta förlagsinsatser och genom överlåtelse förvärva de rättigheter som är förenade med förlagsinsatserna (förlagsandelar). För redan gjorda insatser får inte strängare begränsningar införas än vad som gällde när insatsen gjordes. Förvärv av förlagsandelar i strid mot föreskrifter som avses i första stycket är ogiltiga. 3 § Om medlemsbanken upplöses och det vid upplösningen finns överskott, har inneha- varna av förlagsandelar rätt att så långt överskottet räcker få för- lagsinsatserna inlösta med belopp motsvarande insatsernas storlek, innan utbe- talning sker för andra ändamål. Finns det flera förlagsinsatser och förslår inte överskottet till full betalning av samtliga, skall överskottet fördelas på insatserna i förhållande till deras storlek. 4 § För varje förlagsinsats skall medlemsbanken utfärda ett förlagsandelsbevis. Beviset skall ställas till viss person, till innehavaren eller till viss person eller order och innehålla uppgift om 1. bankens firma, 2. nummer eller annan beteckning för beviset, 3. insatsens storlek, 4. den rätt till utdelning som insatsen medför, 5. det sätt på vilket utdelning skall betalas ut och inlösen ske, 6. föreskrifter som avses i 2 § första stycket, samt 7. upplysning om vad 2 § andra stycket innehåller. Förlagsandelsbeviset skall undertecknas av banken. Styrelseledamöters eller firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning eller på liknande sätt. 5 § I fråga om förlagsandelsbevis gäller, om inte annat följer av denna lag, i till- ämpliga delar vad som föreskrivs i lagen (1936:81) om skuldebrev. Bevis som har ställts till viss person jämställs med enkelt skuldebrev, och bevis till innehavaren eller till viss person eller order, med löpande skuldebrev. Den som innehar ett förlagsandelsbevis ställt till viss person eller order och som enligt medlemsbankens anteckning på beviset är ägare till förlagsandelen är lik- ställd med den som enligt 13 § andra stycket samma lag förmodas ha rätt att göra skuldebrevet gällande. Anteckning på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av den förlagsandel som beviset avser. 6 § Styrelsen skall föra en förteckning över samtliga förlagsinsatser. Denna kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem eller föras med automatisk databehandling eller på annat liknande sätt. Förteckningen skall innehålla uppgift om storleken på varje förlagsinsats, om tidpunkten för varje insats och om den rätt till utdelning som insatsen medför. Förteckningen skall hållas tillgänglig för var och en som vill ta del av den. 7 § Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst tidigast fem år efter tillskottet under förutsättning att han skriftligen säger upp be- loppet minst två år i förväg. Medlemsbanken får lösa in en förlagsinsats tidigast fem år efter tillskottet under förutsättning att banken skriftligen säger upp beloppet minst sex månader i förväg. Inlösen enligt denna paragraf sker till det belopp som utgör insatsens storlek enligt förlagsandelsbeviset. Beloppet får dock inte överstiga innehavarens andel i förhållande till övriga förlagsinsatser av medlemsbankens egna kapital enligt den senast fastställda balansräkningen, utan anlitande av reservfond eller uppskrivningsfond. Om banken försätts i konkurs på en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, skall vad som föreskrivs i 4 kap. 2 § om återbetalning tillämpas i fråga om förlagsinsatsen. 6 kap. Medlemsbankens ledning 1 § En medlemsbank skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Styrelsen skall förvalta bankens angelägenheter i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag och bankrörelselagen (1987:617). Styrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt. Särskilda bestämmelser om att styrelseledamot kan utses av annan än stämman finns i 4 §. En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Uppdrag- stiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas så att upp- draget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken styrelseval förrättas. Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter. Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. 2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den som har utsett ledamoten begär det. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsstämma vill avgå, även hos den som har tillsatt ledamoten. Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 3 § upp- kommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon suppleant som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den förutvarande ledamoten var arbetstagarrepre- sentant som avses i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatan- ställda. Skall ledamoten väljas på föreningsstämma, kan valet vänta till nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter och deras antal inte understiger fem. Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning än genom val av föreningsstämman inte har utsetts, skall Finansinspektionen förordna en ersättare på ansökan av en styrelseledamot, medlem, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda banken. 3 § Minst hälften av styrelseledamöterna skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen i särskilda fall tillåter något annat. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud. Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i medlemsbanken, om inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av sty- relsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i banken, även om stadgarna saknar föreskrift om det. Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatan- ställda. Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i medlemsbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbetstagarrep- resentanter som har utsetts enligt lagen om styrelserepresentation för de pri- vatanställda. 4 § Styrelsen skall utse en eller, om det behövs, flera verkställande direktörer att under styrelsens inseende leda verksamheten i banken. Styrelsen får även utse ställföreträdare för verkställande direktör. Om någon annan än en styrelseleda- mot utses till verkställande direktör, skall han ingå som ledamot i styrelsen. Om någon annan än en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant utses till ställföreträdare för verkställande direktör, skall han ingå som suppleant i styrelsen. Verkställande direktör skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Fi- nansinspektionen i särskilda fall tillåter något annat. Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla också för ställföreträdare för verkställande direktör. 5 § När en styrelseledamot tillträder sitt uppdrag, skall han för införing i aktie- bok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern som medlemsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad. Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt insiderlagen (1990:1342). 6 § Styrelsen får, med den inskränkning som följer av 7 §, uppdra åt verkställande direktör eller någon annan att ensam eller tillsammans med annan vidta sådana åtgärder som det annars är styrelsens uppgift att vidta. En person som har fått ett sådant uppdrag kallas delegat. Delegation enligt första stycket får även ske till särskilda ledningsorgan för visst område (regionstyrelse) eller för ett eller flera bankkontor (kontorssty- relse). Styrelsen skall i en instruktion meddela föreskrifter om de befogenheter som verkställande direktör och andra delegater skall ha. Instruktionen skall fastställas för ett år i sänder. Avser uppdraget att bevilja kredit, skall grun- derna för kreditgivningen fastställas. Om det har utsetts flera verkställande direktörer, skall instruktionen ange hur ledningen av medlemsbankens verksamhet skall fördelas mellan dem. Styrelsen skall så snart det kan ske sända en kopia av instruktionen till Finansinspektionen samt, när ändringar vidtagits i instruktionen, underrätta inspektionen om detta. Uppdrag som avses i första stycket kan när som helst återkallas eller inskränkas. Även om styrelsen har lämnat delegatuppdrag får styrelsen själv avgöra ärenden av varje slag. 7 § Styrelsen får inte uppdra åt en enskild styrelseledamot eller någon annan att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt. Styrelsen får inte i något fall uppdra åt en enskild styrelseledamot eller någon annan att bevilja kredit till fysisk eller juridisk person som omfattas av bestämmelserna i 2 kap. 17 § bankrörelselagen (1987:617). Trots bestämmelserna får styrelsen uppdra åt någon annan att inom fastställda gränser bevilja kredit i och för en rörelse som drivs av låntagaren. Styrelsen får endast i enlighet med de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen meddelar uppdra åt en enskild styrelseledamot eller någon annan att ensam eller i förening med annan bevilja kredit till andra anställda och delegater än sådana som avses i andra stycket och till fysiska eller juridiska personer som står i ett sådant förhållande till dem som anges i 2 kap. 17 § första stycket 6 och 7 bankrörelselagen. Bestämmelserna i denna paragraf om kredit gäller även garantiförbindelse som medlemsbanken åtar sig. 8 § Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i en medlemsbank får inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvudsakliga verksamhet består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som driver emissionsrörelse. I andra företag får de vara styrelseledamöter, om bankens styrelse i varje särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som tillståndet avser får inte delta i styrelsens beslut i frågan. Första stycket gäller inte om företaget ingår i samma koncern som banken. 9 § Om en medlemsbank har blivit moderföretag, skall styrelsen meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna styrelsen för banken de upplysningar som behövs för att bedöma koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet. 10 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen skall välja ordförande om inte annat föreskrivs i stadgarna eller beslutas av förenings- stämman. Styrelsen får även utse vice ordförande. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning. Verkställande direktör eller annan anställd i medlemsbanken får inte vara ordförande eller vice ordförande. 11 § Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. På begäran av en styrelseledamot skall styrelsen sammankallas. Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som undertecknas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser till det. Styrelseledamot har rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt. 12 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande. Beslut i ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot inte kan komma och det finns en suppleant som skall träda in i hans ställe, skall suppleanten ges tillfälle till det. Suppleant för arbetstagarledamot som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, skall dock alltid få underlag och ges tillfälle att delta i ärendets behandling på samma sätt som en styrelseledamot. Om inte stadgarna föreskriver särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i stadgarna. Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:617) skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter. 13 § En styrelseledamot eller en delegat får inte handlägga frågor om avtal mellan honom och medlemsbanken. Han får inte heller handlägga frågor om avtal mellan banken och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bankens. Han får inte heller delta i beslut om avtal mellan banken och tredje man, som han ensam eller tillsammans med annan får företräda. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan. 14 § Styrelsen företräder medlemsbanken och tecknar dess firma. Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot eller någon annan att företräda medlemsbanken och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna. Minst en av dem som bemyndigas att företräda banken och teckna dess firma skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsom- rådet, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansin- spektionen i särskilda fall tillåter något annat. I övrigt gäller i fråga om den som inte är styrelseledamot vad som sägs i 3 § första och andra styckena och 13 § om styrelseledamot. Rätten att teckna medlemsbankens firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras. Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra stycket. Om medlemsbanken inte har någon behörig ställföreträdare som är bosatt i Sverige, skall styrelsen bemyndiga en person som är bosatt här att på bankens vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte lämnas till någon som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. 15 § Styrelsen eller annan ställföreträdare för medlemsbanken får inte företa rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för banken eller annan medlem. En ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av föreningsstämman- eller annat föreningsorgan som inte är gällande därför att de står i strid med denna lag, bankrörelselagen (1987:617), lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller stadgarna. 16 § Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog en rättshand- ling för medlemsbanken, gäller inte rättshandlingen mot banken, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds. 17 § Medlemsbanken skall anmäla för registrering vem som har utsetts till styrelsele- damot, suppleant och firmatecknare och vem som enligt 14 § bemyndigats att på bankens vägnar ta emot delgivning samt deras postadress och personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om någon ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, skall detta anges. Banken skall även anmäla för registrering vilka som tecknar bankens firma och på vilket sätt. Anmälan görs första gången när medlemsbanken enligt 2 kap. 5 § anmäls för registrering och därefter genast efter det att en ändring har inträffat i ett förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt att göra anmälan har även den som anmälningen gäller. Om medlemsbankens postadress ändras, skall banken genast anmäla det för regi- strering. 7 kap. Föreningsstämma 1 § Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i medlemsbankens angelägenheter utövas vid föreningsstämman. Varje medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna. Av 12 § framgår att föreningsstämmans befogenheter helt eller delvis kan överlämnas åt särskilt valda fullmäktige. 2 § En medlems rätt vid föreningsstämman utövas av medlemmen personligen eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakten gäller högst ett år från utfärdandet. Ingen får som ombud företräda mer än en medlem, om inte annat anges i stadgarna. En medlem får vid föreningsstämman ha högst ett biträde. 3 § En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om 1. talan mot honom, 2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot medlemsbanken, eller 3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om medlemmen har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot bankens. Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för medlem. 4 § Föreningsstämman skall hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. I stad- garna kan det dock föreskrivas att föreningsstämman skall eller kan hållas på annan angiven ort. Om utomordentliga omständigheter föranleder det, får stämman hållas på annan plats inom Sverige. 5 § Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom fyra månader efter utgången av varje räkenskapsår. Vid en sådan stämma skall styrelsen lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i en medlemsbank som är moderförening, kon- cernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen. Vid stämman skall beslut fattas 1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i medlemsbank som är moderförening, koncernresultaträkningen och koncernbalans- räkningen, 2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, 3. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt 4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag, bankrörelselagen (1987:617) eller stadgarna. Beslut i en fråga som avses i andra stycket 1-3 skall dock skjutas upp till en fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet som består av minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. Den fortsatta stämman skall hållas minst en och högst två månader efter den ordinarie stämman. Något ytterligare uppskov är inte tillåtet. 6 § Extra föreningsstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till det. En sådan stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen begärs av flertalet av revisorerna eller av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna. Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den dag då begäran kom in till medlemsbanken. 7 § En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma, om han begär det på det sätt och inom den tid som kan vara bestämd i stadgarna. Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall medlemmen skriftligen framställa sin begäran hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Den som har uteslutits ur medlemsbanken har inte rätt att få ärende behandlat vid stämman, även om han ännu inte har avgått ur banken. 8 § Styrelsen kallar till föreningsstämma. Kallelsen får utfärdas tidigast fyra veckor före stämman. Om inte stadgarna föreskriver längre tid skall kallelsen utfärdas senast två veckor före ordinarie och senast en vecka före extra stämma. Om stämman skjuts upp till en dag som infaller senare än fyra veckor efter det att stämman har inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt denna lag eller stadgarna krävs att ett stämmobeslut skall fattas på två stämmor för att det skall bli giltigt, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall det anges vilket beslut den första stämman har fattat. Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid sändas till varje medlem vars postadress är känd för medlemsbanken, om 1. ordinarie föreningsstämma skall hållas på annan tid än som föreskrivs i stadgarna, eller 2. föreningsstämma skall behandla fråga om a) sådan ändring av stadgarna som avses i 15 § första eller andra stycket, b) bankens försättande i likvidation, eller c) bankens uppgående i en annan bank genom fusion. I kallelsen skall de ärenden som skall förekomma på stämman anges tydligt. Om stämman skall behandla ett ärende om medlemsbankens uppgående i en annan bank genom fusion eller ett ärende om bankens försättande i likvidation, skall förs- laget och grunden för detta anges i kallelsen. Om ett ärende avser ändring av stadgarna, skall det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen. Ett fullständigt förslag till stadgeändringen skall efter det att kallelse har utfärdats hållas tillgängligt för medlemmarna hos banken och genast sändas till medlemmar som begär det och uppger sin postadress. Under minst en vecka före den stämma som avses i 5 § skall redovisningshand- lingarna och revisionsberättelsen samt, i medlemsbank som är moderförening, kon- cernredovisningshandlingarna och koncernrevisionsberättelsen eller kopior av dessa hållas tillgängliga för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar hos banken och genast sändas till medlemmar och innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress. 9 § Om bestämmelser i denna lag, bankrörelselagen (1987:617) eller stadgarna rörande kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar har åsido- satts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan samtycke av alla medlemmar som berörs av felet. Stämman får dock även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelsen, om ärendet enligt stadgarna skall förekomma på stämman eller omedelbart föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Den får också besluta att extra föreningsstämma skall samman- kallas för behandling av ärendet. 10 § Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den som styrelsen har utsett. Stämman utser ordförande vid stämman. I stadgarna kan det dock bestämmas vem som skall öppna stämman och vara ordförande vid denna. Stämmans ordförande skall, om det behövs, upprätta en förteckning över närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd). Uppgift om medlemmarnas rösträtt skall lämnas i röstlängden, om det förekommer olika rösträtt bland medlemmarna. Sedan röstlängden har godkänts av stämman, skall den tillämpas till dess att stämman beslutar om ändring. Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande vardag, skall en ny röstlängd upprättas om det behövs. Ordföranden skall se till att det förs protokoll vid stämman. I fråga om protokollets innehåll gäller 1. att röstlängden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet, 2. att stämmans beslut skall föras in i protokollet, samt 3. om röstning har skett, att resultatet skall anges i protokollet. Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman som utses av stämman. Senast tre veckor efter stämman skall det justerade protokollet hållas tillgängligt hos medlemsbanken för medlemmarna och inneha- varna av förlagsandelar. Protokollen skall förvaras på betryggande sätt. 11 § Styrelsen skall, om en medlem begär det och styrelsen finner att det kan ske utan väsentlig nackdel för medlemsbanken eller nämnvärd olägenhet för enskild, på föreningsstämman lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömandet av bankens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman. Ingår banken i en koncern avser upplysningsplikten även bankens förhållande till andra koncernföretag samt, om banken är moderförening, koncernredovisningen liksom sådana förhållanden som kan inverka på bedömningen av dotterföretagens ställning. Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter hållas skriftligen tillgänglig för medlemmarna hos medlemsbanken samt sändas till de medlemmar som har begärt upplysningen. Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlemmarna utan väsentlig nackdel för medlemsbanken eller nämnvärd olägenhet för enskild, skall upplysningen på medlemmens begäran i stället lämnas till bankens revisorer inom två veckor efter stämman. Revisorerna skall inom en månad efter stämman skriftligen yttra sig till styrelsen om huruvida den begärda upplysningen har lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande bank som är moderförening, i koncernrevisionsberättelsen, liksom huruvida upplysningen i övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinrinan anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande till- gängligt hos banken för medlemmarna samt sända en kopia av det till de medlemmar som har begärt upplysningen. 12 § I stadgarna får det bestämmas att föreningsstämmans befogenheter helt eller delvis skall utövas av särskilt valda fullmäktige. En fullmäktige får inte väljas för längre mandatperiod än tre år. Till fullmäktig får utses endast medlem i medlemsbanken eller någon som utan att vara medlem enligt 6 kap. 3 § andra stycket ändå kan väljas till styrelseledamot. Ett fullmäktigsammanträde anses som en föreningsstämma. I fråga om fullmäktig gäller bestämmelserna i 1-11 §§ om medlem i medlemsbanken. Dock får en fullmäktig inte rösta genom ombud. Angående beslut av fullmäktige i ärenden som avses i 15 § eller 10 kap. 3 § skall medlemmarna underrättas på det sätt som stadgarna föreskriver. Även om fullmäktige har utsetts, har medlemmarna i medlemsbanken sådan rätt som avses i 7 §, 8 § fjärde stycket och 10 § fjärde stycket andra meningen. 13 § Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av stämman innan valet förrättas. Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag, bankrörelselagen (1987:617) eller stadgarna. Beträffande beslut som avses i 14 och 15 §§ kan dock i stadgarna endast föreskrivas villkor som går längre än som anges i dessa paragrafer. 14 § Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är giltigt om samtliga röstberättigade har förenat sig om det. Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §. 15 § Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems förpliktelse att erlägga insatser till medlemsbanken ökas eller att hans rätt till årsvinst inskränks är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande. Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems rätt till medlemsbankens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av samtliga röstande. Det- samma gäller, om ändringen innebär en inskränkning i en medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att en medlems utträde ur banken försvåras och ändringen skall gälla även dem som var medlemmar i banken när frågan avgjordes. Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första och andra styckena får inte tillämpas mot en medlem som inte har samtyckt till ändringen och som säger upp sig till utträde ur medlemsbanken inom en månad från det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av fullmäktige, från det medlemmen underrättades om beslutet. I ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur banken vid utgången av det räkenskapsår som slutar tidigast en månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen den rätt som en avgående medlem har enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena. 16 § Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registrering sedan ändringen har stadfästs. Beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett. Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får inte verkställas förrän ett år efter registreringen. 17 § Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att ge otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för medlemsbanken eller annan medlem. 18 § Om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller i övrigt strider mot denna lag, bankrörelselagen (1987:617), lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller stadgarna, kan talan mot medlemsbanken om att beslutet skall upphävas eller ändras föras av medlem, innehavare av förlagsandelar, styrelsen eller styrelseledamot. Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad. Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när 1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla medlemmars samtycke, 2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och sådant samtycke inte har getts, eller 3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för medlemsbanken har eftersatts i något väsentligt avseende. En dom varigenom föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras gäller även för de medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inte har fört talan. Rätten kan ändra föreningsstämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är föreningsstämmans beslut sådant som enligt denna lag eller bankrörelselagen skall anmälas för registrering, skall rätten underrätta Finansinspektionen för registrering, om beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under rättegången har förordnat att föreningsstämmans beslut inte får verkställas. 19 § Om styrelsen vill väcka talan mot medlemsbanken, skall styrelsen sammankalla en föreningsstämma för val av ställföreträdare att föra bankens talan i tvisten. Stämning delges med den valda ställföreträdaren. Ett förbehåll i stadgarna att tvister mellan medlemsbanken och styrelsen, styrelseledamot, likvidator, medlem, innehavare av förlagsandel eller röstbe- rättigad som inte är medlem skall hänskjutas till skiljemän, har samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrelsen begär skiljemannaförfarande mot banken, till- ämpas första stycket. Är det fråga om en klandertalan av styrelsen mot föreningsstämmans beslut, är rätten till talan inte förlorad enligt 18 § andra stycket, om styrelsen inom den klandertid som anges där har kallat till före- ningsstämma enligt första stycket. 8 kap. Överskottsutdelning och annan användning av medlemsbankens egendom 1 § Medlemsbankens medel får betalas ut till medlemmarna endast i form av över- skottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap., utbetalning vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid bankens likvida- tion. Med överskottsutdelning avses i denna lag 1. gottgörelse i form av återbäringar eller liknande som grundas på rörelsens resultat utan att ha räknats in i redovisade årsresultat, och 2. utdelningar från redovisade årsresultat i form av medlemsåterbäring eller på annat sätt (vinstutdelning). Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av behållna tillgångar vid medlemsbankens likvidation följer av 2 kap. 4 §. 2 § Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräkningen och, i fråga om medlemsbank som är moderförening, i den fastställda koncern- balansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som bankens eller kon- cernens fria egna kapital med avdrag för 1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet eget kapital eller, i fråga om bank som är moderförening, det belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och 2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat ändamål än utdelning till medlemmarna. Vinstutdelning som beräknas på annat sätt än i förhållande till den omfattning i vilken medlemmarna har deltagit i medlemsbankens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för år på inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter. 3 § Gottgörelser som avses i 1 § andra stycket 1 får inte lämnas i vidare mån än att föreskriven avsättning kan ske till reservfonden. Överskottsutdelning får inte ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till medlemsbankens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed. 4 § Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den om- fattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar. Även vinstutdelning av det slag som avses i 2 § andra stycket får lämnas till innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inte den begränsning i fråga om utdelningens höjd som anges där. 5 § Föreningsstämman fattar beslut om överskottsutdelning. Den får uppdra åt styrelsen att fatta beslut om gottgörelser. Stämman får inte besluta om utdelning av större belopp än styrelsen har föreslagit eller godkänt. 6 § Till reservfonden skall avsättas minst tjugofem procent av den del av medlems- bankens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgör- elser. Uppgår reservfonden till minst tio procent av bankens utlåning vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret, behöver sådan avsättning till reservfond som avses i detta stycke inte ske. Till reservfonden skall vidare det belopp avsättas som 1. medlem vid avgång ur medlemsbanken inte får tillbaka av sina insatser, 2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats, 3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden, 4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden. Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte kan täckas av fritt eget kapital. 7 § Sker utbetalning till en medlem eller någon annan i strid mot denna lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med ränta beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635) från det att utbetalningen erhållits intill dess att högre ränta skall betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag. Detta gäller dock inte om mottagaren hade skälig anledning att anta att utbetalningen utgjorde laglig överskottsutdelning. För den brist som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt 5 kap. 1-4 §§ bankrörelselagen (1987:617) de som medverkat till att besluta om eller verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig balansräkning som legat till grund för beslutet. 8 § Föreningsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, medlemsbankens ställning och omstän- digheterna i övrigt kan anses skäligt. Styrelsen får för sådana ändamål endast använda tillgångar som med hänsyn till bankens ställning är av ringa betydelse. 9 kap. Likvidation och upplösning Frivillig likvidation 1 § Föreningsstämman kan besluta att medlemsbanken skall träda i likvidation. Ett beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga röstberättigade förenat sig om beslutet eller detta har fattats på två på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Längre gående villkor för att beslutet skall bli giltigt får före- skrivas i stadgarna. Likvidationen inträder omedelbart eller den senare dag som stämman beslutar. Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om det gäller ett beslut enligt 19 § andra stycket eller om det finns grund för tvångslikvidation enligt 2 eller 4 §. Vid lika röstetal utgörs stämmans beslut av den mening som ordföranden biträder. Ett beslut om likvidation enligt detta stycke har omedelbar verkan. Tvångslikvidation 2 § Om antalet medlemmar går ned under det lägsta antal som föreskrivs i 2 kap. 1 §, skall styrelsen snarast möjligt till föreningsstämman hänskjuta frågan huruvida medlemsbanken skall träda i likvidation. Inträder inte ett tillräckligt antal medlemmar inom tre månader efter det att antalet gått ned under det föreskrivna lägsta antalet, skall styrelsen, om inte stämman beslutar att medlemsbanken skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att medlemsbanken försätts i likvi- dation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot, en revisor, en medlem eller en innehavare av förlagsandel. En anmälan till rätten om samma för- hållanden kan även göras av Finansinspektionen. Görs ansökan eller anmälan enligt första stycket, förordnar rätten att medlemsbanken skall träda i likvidation, om det inte under ärendets handläggning i första instans styrks att det föreskrivna lägsta medlemsantalet har uppnåtts. 3 § Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt 2 § första stycket, svarar den och andra som med vetskap om denna underlåtenhet handlar på medlemsbankens vägnar solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för banken. En styrelseledamot undgår dock ansvar, om han visar att underlåten- heten inte beror på försummelse av honom. Solidariskt ansvar för de för- pliktelser som uppkommer för banken inträder även för sådana medlemmar som med vetskap om att banken är skyldig att träda i likvidation enligt 2 § första stycket ändå deltar i beslut att fortsätta bankens verksamhet. Ansvarighet- enligt denna paragraf gäller dock inte för förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens prövning eller sedan ett tillräckligt antal medlemmar har inträtt efter den tid som anges i 2 § första stycket. 4 § Rätten skall besluta att medlemsbanken skall träda i likvidation, om 1. medlemsbankens rörelse inte öppnats inom ett år från dess bildande, 2. oktrojen för medlemsbanken har återkallats, eller 3. medlemsbanken efter en konkurs som avslutats med överskott inte inom före- skriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 19 § andra stycket. Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvida- tionsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans. Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av Finansinspek- tionen eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, medlem eller innehavare av förlagsandel. I det fall som avses i första stycket 3 prövas frågan även på ansökan av borgenär eller av annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda medlemsbanken. Förfarandet hos rätten 5 § Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 4 §, skall rätten genast kalla medlemsbanken, Finansinspektionen samt de medlemmar och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på en bestämd dag, då frågan om skyldighet för banken att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges banken, om det kan ske på annat sätt än enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). Rätten skall se till att kallelsen kungörs i Post- och Inrikes Tid- ningar minst två och högst fyra månader före inställelsedagen. 6 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för expeditio- ner i ett ärende enligt 2 eller 4 §, skall kostnaderna betalas av medlemsbankens medel, om banken förpliktas träda i likvidation eller om rätten i annat fall finner det skäligt. När anmälan har gjorts av Finansinspektionen skall dessa kostnader betalas av banken. Genomförandet av likvidationen 7 § Föreningsstämman eller den domstol som beslutar att medlemsbanken skall träda i likvidation skall genast anmäla beslutet till Finansinspektionen för registre- ring. Finansinspektionen skall därvid utan dröjsmål utse två eller flera likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens ställe och har till uppgift att genomföra likvidationen. 8 § Bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:617) om styrelse och styrelseledamöter skall tillämpas på likvidatorerna, i den utsträckning inte annat följer av detta kapitel. Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att medlemsbanken träder i likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida likvidationen, enligt revisorernas mening, onödigt fördröjs. 9 § I fråga om föreningsstämma under likvidation skall bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:617) om föreningsstämma tillämpas, i den utsträckning inte annat följer av detta kapitel. 10 § När medlemsbanken har trätt i likvidation, skall styrelsen genast lämna en redovisning för sin förvaltning av bankens angelägenheter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på föreningsstämma. Redovisningen skall läggas fram på stämman så snart det kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall tillämpas. Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild redovisning lämnas för detta år. I en medlemsbank som är moderföretag skall denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning. 11 § Likvidatorerna skall ansöka om kallelse på medlemsbankens okända borgenärer. 12 § Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla medlemsbankens egendom till pengar, i den utsträckning det behövs för likvidationen, samt betala bankens skulder. Bankens rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skälig tid på sig för att skaffa nya anställningar. 13 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår lämna en årsredovisning, som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på stämman tillämpas inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 denna lag. Bestämmelserna i 5 kap. 17-23 §§ och 6 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:000) samt 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag behöver inte heller tillämpas. I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital. Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om det för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas gå åt ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade avsättningen eller skulden, skall vid tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen. 14 § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna skifta medlemsbankens behållna tillgångar. Om det råder tvist om något skuldbelopp eller om skuldbeloppet inte är förfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall så mycket av bankens medel som kan behövas för denna be- talning behållas och återstoden skiftas. De medlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill klandra skiftet skall väcka talan mot medlemsbanken senast tre månader efter det att slutredovisningen lades fram på föreningsstämman. Om en medlem eller innehavare av en förlagsandel inte inom fem år efter det att slutredovisningen lades fram på föreningsstämman har anmält sig för att lyfta vad han har fått vid skiftet, har han förlorat sin rätt till detta. Om medlen är ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan rätten på anmälan av likvidatorerna förordna att medlen skall tillfalla Allmänna arvsfonden. I annat fall skall 17 § tillämpas. 15 § När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall redovisningshandlingar för hela likvidationstiden fogas. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall lämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen. Efter det att revisionsberättelsen har lämnats till likvidatorerna skall dessa genast kalla medlemmarna till en föreningsstämma för granskning av slutredo- visningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och revisions- berättelsen skall hållas tillgängliga och sändas till medlemmar och innehavare av förlagsandelar enligt bestämmelserna i 7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman. Föreskrifterna i 7 kap. 5 § andra stycket 3 och tredje stycket om beslut på föreningsstämma om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna skall tillämpas på likvidatorerna. 16 § När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen är medlemsbanken upplöst. Detta skall genast anmälas för registrering. En tiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidatorerna att en föreningsstämma kallas in för att behandla en fråga om talan skall väckas enligt 5 kap. 7 § bankrörelselagen (1987:617). 17 § Om det efter medlemsbankens upplösning enligt 16 § visar sig att den har tillgångar eller om talan väcks mot den eller om det av någon annan orsak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för registrering. Kallelse till första föreningsstämman efter återupptagandet skall utfärdas enligt stadgarna. Där- utöver skall skriftliga kallelser sändas till varje medlem vars postadress är känd för medlemsbanken. 18 § Om en medlemsbank har trätt i likvidation på grund av föreningsstämmans beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att likvidationen skall upphöra och bankens verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation på grund av denna lag eller stadgarna, eller om utskiftning har ägt rum. När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas. Föreningsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av en styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän Finansinspektionen lämnat tillstånd till detta och registrering har skett. Om ett likvidationsbeslut som avses i 1, 2 eller 4 § har blivit upphävt genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft, skall likvidatorerna genast anmäla detta för registrering samt kalla till föreningsstämma för val av styrelse. När likvidation har upphört enligt denna paragraf, skall 15 § tillämpas. Konkurs 19 § Om en medlemsbank har försatts i konkurs och denna avslutas utan överskott, är banken upplöst när konkursen avslutas. Om det finns överskott, skall föreningsstämman inom en månad från det att konkursen avslutades besluta att banken skall träda i likvidation. Om inte ett sådant beslut fattas gäller 4 §. Var medlemsbanken i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvida- tionen fortsättas enligt 17 §, om konkursen avslutas med överskott. 20 § Om en medlemsbank försätts i konkurs, skall tingsrätten sända en underrättelse om beslutet till Finansinspektionen för registrering. Under konkursen företräds banken som konkursgäldenär av den styrelse eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytill- sättning. När en konkurs har avslutats skall tingsrätten genast underrätta Finansinspek- tionen om detta för registrering samt ange om överskott finns eller inte. Tingsrätten skall även för registrering underrätta Finansinspektionen när en överrätt genom beslut som vunnit laga kraft har upphävt ett beslut att försätta medlemsbanken i konkurs. 10 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag Fusion genom absorption 1 § Enligt ett avtal om fusion kan en medlemsbank (den överlåtande banken) gå upp i en annan medlemsbank (den övertagande banken). En sådan fusion innebär att med- lemmarna i den överlåtande banken blir medlemmar i den övertagande banken och att den överlåtande banken upplöses utan likvidation samt att dess tillgångar och skulder övertas av den övertagande banken. För att avtalet skall bli giltigt skall det godkännas av föreningsstämman i den överlåtande banken. Fusion kan ske trots att den överlåtande banken har trätt i likvidation. I ett sådant fall skall likvidationen avslutas när tillstånd till fusionen enligt 5 § har regi- strerats. Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade, med- lemmarna och innehavarna av förlagsandelar i den överlåtande medlemsbanken under minst en vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram på stämman: 1. förslag till föreningsstämmans beslut, 2. fusionsavtalet, 3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för medlemsbanken och insättarna, 4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt 5. en kopia av den övertagande medlemsbankens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret, försedd med anteckning om föreningsstämmans beslut rörande bankens vinst eller förlust, samt en kopia av revisionsberättelsen för samma räkenskapsår. Skall den överlåtande medlemsbankens årsredovisning inte behandlas på den stämma som anges i andra stycket eller har den övertagande bankens årsredovis- ning för det senaste räkenskapsåret inte behandlats på en stämma i den banken, skall i stället för de handlingar som anges i andra stycket 5 följande hand- lingar hållas tillgängliga och läggas fram på den förstnämnda stämman i enlighet med vad som anges i andra stycket: 1. en kopia av medlemsbankens senaste årsredovisning, försedd med anteckning om föreningsstämmans beslut om bankens vinst eller förlust, samt en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser, 2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig be- tydelse för bankens ställning som har inträffat efter det att årsredovisningen har lämnats, samt 3. revisorernas yttrande över styrelsens redogörelse enligt 2. Handlingarna skall genast sändas till de röstberättigade, medlemmar eller innehavare av förlagsandel, som begär det och uppger sin postadress. Fusion genom kombination 2 § Enligt ett avtal om fusion kan två eller flera medlemsbanker (de överlåtande bankerna) förenas genom att bilda en ny medlemsbank (den övertagande banken). En sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlåtande bankerna blir medlemmar i den nya banken och att de överlåtande bankerna upplöses utan likvidation samt att den nya banken övertar deras tillgångar och skulder. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av föreningsstämman i varje överlåtande medlemsbank. Bestämmelsen i 1 § första stycket fjärde meningen skall tillämpas. De handlingar som anges i 1 § andra stycket 1-4 och tredje stycket skall upp- rättas för varje överlåtande medlemsbank. De skall hållas tillgängliga för de röstberättigade, medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i de överlåtande bankerna under minst en vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om god- kännande av fusionsavtalet skall behandlas. Handlingarna skall genast sändas till röstberättigad, medlem och innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på stämmorna. Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya medlems- banken och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de överlåtande bankerna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet med avtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i den nya banken. Fusionsförfarandet 3 § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det på stämman har biträtts av samtliga röstberättigade eller har fattats på två på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. I stadgarna får föreskrivas villkor som går längre. En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till fusionen, får säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket. 4 § När fusionsavtalet har godkänts av föreningsstämman, skall det anmälas av den överlåtande medlemsbanken för registrering. Om detta inte har skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om Finansinspektionen genom ett beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit. Hinder mot registrering möter, om fusionen har förbjudits enligt konkur- renslagen (1993:20) eller lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde eller om prövning av fusionen pågår enligt någon av dessa lagar. Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, skall registreringsanmälan innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i 7 kap. 12 § fjärde stycket skett. 5 § Senast två månader efter det att avtalet om fusion har registrerats skall såväl överlåtande som övertagande medlemsbanker ansöka om regeringens tillstånd att verkställa avtalet. Tillstånd att verkställa fusionsavtalet skall meddelas om fusionen kan anses förenlig med deras intressen, som är insättare i de berörda bankerna eller i övrigt har fordringar på dessa banker, samt om fusionen fram- står som ändamålsenlig från allmän synpunkt. När beslut om sådant tillstånd som avses i första stycket meddelas skall stadgeändringar eller, i fall som avses i 2 §, den nybildade medlemsbankens stadgar stadfästas och oktroj beviljas. Har inte ansökan om tillstånd att verkställa fusionsavtalet gjorts inom den i första stycket föreskrivna tiden eller har ansökan avslagits, skall Finansin- spektionen förklara att frågan om fusion har fallit. 6 § Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till den överlåtande me- dlemsbanken, gäller om stiftelsens överförande till den övertagande banken bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. 7 § När ett lagakraftvunnet beslut om tillstånd att verkställa fusionsavtalet har registrerats och nödvändiga stadgeändringar eller, vid fusion enligt 2 §, stad- gar för den nybildade medlemsbanken har stadfästs och oktroj har beviljats, anses fusionen genomförd och överlåtande medlemsbank upplöst. Den överlåtande bankens medlemmar blir då medlemmar i den övertagande banken, om inte uppsägning har skett enligt 3 § andra stycket. Samtidigt övergår den överlåtande bankens tillgångar och skulder till den övertagande banken. Fusion mellan en medlemsbank och ett helägt dotteraktiebolag 8 § Om en medlemsbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan medlemsbankens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär att dotterbolaget skall gå upp i medlemsbanken. Styrelserna skall anmäla avtalet för registrering hos Finansinspektionen. Därvid gäller 5-7 §§ i tillämpliga delar. Dotterbolaget är upplöst när regeringens eller Finansinspektionens beslut om tillstånd enligt 5 § har registrerats. Finansinspektionen skall lämna uppgifter om fusionen till Patent- och registreringsverket, som skall registrera tillståndet enligt 5 §. Fusion enligt första stycket får ske även om det i dotterbolaget finns egendom som medlemsbanken inte får förvärva. Sådan egendom måste avyttras senast ett år från registreringen. Om det finns särskilda skäl, kan Finansinspektionen förlänga denna frist. Inlösen av aktier i ett dotterbolag 9 § Om en medlemsbank själv eller tillsammans med ett eller flera dotterföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har medlemsbanken rätt att av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in de återstående aktierna. Den som har aktier som kan lösas in har också rätt att få dessa inlösta av medlemsbanken. En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (1929:145) om skiljemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för skilje- mannaförfarandet skall bäras av medlemsbanken, om inte skiljemännen av särskilda skäl ålägger en annan aktieägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader. En part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det att han fick del av skiljedomen i original eller bestyrkt kopia. Rätt domstol är tingsrätten i den ort där bolagets styrelse har sitt säte. Har medlemsbanken förvärvat större delen av sina aktier i bolaget på grund av att en vidare krets inbjudits att till banken överlåta sådana aktier mot viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen, om det inte finns särskilda skäl för annat. 10 § Om en medlemsbank vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 9 § men en över- enskommelse om detta inte kan träffas, skall banken hos bolagets styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän. Banken skall samtidigt uppge sin skiljeman. Görs en begäran enligt första stycket, skall bolagets styrelse genast genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även sändas med brev till varje sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget. Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och mot vilka lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna tiden har uppgett en gemensam skiljeman, skall bolagets styrelse begära hos rätten i den ort där styrelsen har sitt säte att god man förordnas. Denne skall hos samma rätt ansöka om för- ordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevaka de frånvarande aktieägarnas rätt. 11 § Aktieägarna är skyldiga att till medlemsbanken överlämna sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse eller, när frågan är om aktier i ett avstämningsbolag, att låta moderbolaget registreras som ägare till aktierna enligt bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827), om en tvist om inlösen enligt 9 § prövas av skiljemän eller domstol och det är ostridigt mellan parterna att det föreligger lösningsrätt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har förklarats att sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt har fastställts. Skyldighet enligt vad nu sagts föreligger dock endast om medlemsbanken ställer sådan säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta som godkänns av skiljemännen eller, om tvisten är anhängig vid domstol, av domstolen. Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det att säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning. 12 § Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aktieägare utan att denne har överlämnat sina aktiebrev eller, i fråga om anstämningsbolag, låtit medlemsbanken registreras som ägare, skall medlemsbanken utan dröjsmål sätta ned lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Me- dlemsbanken får inte göra förbehåll om rätt att återta det nedsatta beloppet. 13 § Medlemsbanken är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt 11 § eller om nedsättning har skett enligt 12 §. Innan aktiebreven i ett dotterbolag som inte är avstämningsbolag har överlämnats till medlemsbanken medför breven i sådana fall endast rätt för innehavaren att mot överlämnande av breven till banken eller länsstyrelsen få ut lösenbeloppet med ränta. Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från det att medlemsbanken blev ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som är ställt till banken. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till banken, skall det i sin tur lämnas vidare till bolaget för att makuleras. Aktier i ett avstämningsbolag skall i fall som avses i första stycket första meningen på begäran av medlemsbanken registreras med denna som ägare enligt bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827). Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 då föreningsbankslagen (1987:620) skall upphöra att gälla. 166 2.2 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617), dels att i 2 kap. 6 a och 8 §§, 3 kap. 2 och 15 §§, 5 kap. 8 § samt 6 kap. 3 § orden "central föreningsbank" och ordet "föreningsbank" i olika böjningsformer skall bytas ut mot ordet "medlemsbank" i motsvarande form, dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 3 a, 5, 6, 9, 10, 13, 17 och 19 §§, 3 kap. 1, 4, 5 och 11 §§, 5 kap.1, 3 och 7 §, 6 kap. 1 §, 7 kap. 4, 5, 10, 11, 13, 14, 21, 22 och 24 §§ samt 8 kap.1, 2, 4, 5 och 8 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i 1 kap. skall införas nya bestämmelser, 2 a-c §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §2 ------------------------------------------------------- Denna lag innehåller Denna lag innehåller bestämmelser om den rörelse bestämmelser om den rörelse som en bank får driva samt som en bank får driva samt vissa andra för banker vissa andra för banker ge- gemensamma bestämmelser. Be- mensamma bestämmelser. Be- stämmelser om hur en bank stämmelser om hur en bank bildas och om dess organi- bildas och om dess organi- sation m.m. finns i sation m.m. finns i bank- bankaktiebolagslagen aktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och förenings- (1987:619) och lagen bankslagen (1987:620). (1995:000) om medlems- Med bank förstås i denna banker. lag bankaktiebolag, Med bank förstås i denna sparbank och föreningsbank lag bankaktiebolag, (central föreningsbank och sparbank och medlemsbank. lokal föreningsbank). Med en banks stadgar Med en banks stadgar förstås i denna lag bolag- förstås i denna lag bolag- sordning för bankaktie- sordning för bankaktiebolag, bolag, reglemente för spar- reglemente för sparbank och bank och stadgar för stadgar för föreningsbank. medlemsbank. För utländska bankföretags verksamhet genom filial i Sverige gäller be- stämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. Denna lag gäller inte för verksamhet som bedrivs av Sveriges riksbank. 2 §3 ------------------------------------------------------- Med bankrörelse avses i Med bankrörelse avses i denna lag verksamhet i vil- denna lag verksamhet i ken ingår inlåning från all- vilken ingår inlåning på mänheten på sådan räkning somkonto om behållningen är bank allmänt använder. nominellt bestämd och Bankrörelse får, efter till- disponibel för insättaren. stånd (oktroj) av rege- Bankrörelse får, efter ringen, drivas av tillstånd (oktroj) av rege- bankaktiebolag, sparbanker ringen, drivas av och centrala bankaktiebolag, sparbanker föreningsbanker. Vidare får och medlemsbanker. Vidare bankrörelse drivas av utländ-får bankrörelse drivas av ska bankföretag under de utländska bankföretag under förutsättningar som anges i 4de förutsättningar som anges och 5 §§. i 4 och 5 §§. ------------------------------------------------------- 2 a § Om ett företag tar emot kundmedel på konto utgör det inte sådan inlåning som avses i 2 § första stycket om behållningen 1. är disponibel för kunden endast för betalning av varor och tjänster som framställs eller säljs av företaget eller ett annat företag i samma koncern eller med annan nära ekonomisk anknytning till företaget, eller i samband med att kontoförhållandet upphör samt 2. uppgår till högst 15 000 kr. 2 b § Tillstånd enligt 2 § andra stycket krävs inte för en ekonomisk förening som bedriver inlåningsverk- samhet om föreningen - tar emot insättningar endast från de egna medlemmarna - endast har till ändamål att med användande av medlemsinsättningar till- godose finansieringsbehov hos medlemmarna - antar endast fysiska personer till medlemmar samt - har högst 1 000 medlemmar 2 c § Ett företag som erbjuder kontoinsättningar enligt 2 a § eller 2 b § skall vid annonsering, skyltning och annan marknadsföring om kontotjänsten informera om att kontobehållningen inte omfattas av insättnings- garantin enligt lagen (1995:000) om insätt- ningsgaranti. Innan ett kontoavtal sluts enligt 2 a § eller 2 b § skall det kontoförande företaget informera insätta- ren om att kontobe- hållningen inte omfattas av insättningsgarantin. Infor- mationen skall lämnas skriftligen. Om ett företag inte lämnar information som anges i första eller andra stycket eller som annars är av be- tydelse från konsumentsyn- punkt, gäller marknads- föringslagen (1995:450). 2 kap. 3 a §4 ------------------------------------------------------- Om det finns särskilda skäl En banks verksamhet får regeringen, eller efter skall drivas av bankens regeringens bemyndigande, egen personal och i ban- Finansinspektionen tillåta kens egna lokaler. Uttag att en bank låter verksam- från konto utan bankbok får heten bedrivas av annan än dock tillhandahållas även på bankens personal och i annat sätt. andra lokaler än bankens Finansinspektionen får ge egna. en bank tillstånd att tillhandahålla följande tjänster för bankens räkning genom ombud 1. insättning på bankkonto, 2. uttag från konto med bankbok, och 3. betalningsförmedling. Finansinspektionen får också ge en bank tillstånd att tillhandahålla andra särskilt angivna tjänster än de som anges i andra stycket genom visst eller vissa ombud. Tillstånd enligt andra och tredje styckena får ges endast om 1. banken svarar för verksamheten mot kunden, och 2. det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas under kontrol- lerade och säkerhetsmässigt betryggande former. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får med- dela närmare föreskrifter om kontroll-, säkerhets-, sekretess- och utbild- ningskrav samt om ombudets redovisning. 5 §5 ------------------------------------------------------- En bank får förvärva ett En bank får förvärva en bankaktiebolags eller en annan banks rörelse, om sparbanks rörelse, om över- övertagandet inte kan anses tagandet inte kan anses vara till skada för det vara till skada för det all- allmänna. Om förvärvet avser männa. Om förvärvet avser helahela eller en inte eller en inte obetydlig del obetydlig del av rörelsen av rörelsen krävs det att krävs det att regeringen regeringen eller, efter eller, efter regeringens regeringens bemyndigande, bemyndigande, Finansin- Finansinspektionen lämnar spektionen lämnar tillstånd tillstånd till förvärvet. till förvärvet. Ett bankaktiebolag får förvärva en central föreningsbanks rörelse i samband med ombildning enligt 11 kap. föreningsbankslagen (1987:620). 6 §6 ------------------------------------------------------- Efter tillstånd av Efter tillstånd av regeringen eller, efter regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får en Finansinspektionen får en bank förvärva aktie i bank förvärva aktie eller bankaktiebolag samt aktie andel i svenskt eller eller andel i utländskt utländskt bankföretag och i bankföretag och i svenskt svenskt eller utländskt eller utländskt företag, varsföretag, vars ändamål kan ändamål kan anses vara till anses vara till nytta för nytta för bankväsendet eller bankväsendet eller det det allmänna. allmänna. Vad som sägs i första stycket gäller även i fråga om garantifondsbevis, förlagsbevis eller förlagsandelsbevis som har utfärdats av företag som avses i första stycket. Med banks förvärv av garantifondsbevis jämställs utfärdande av garantifondsförbindelse. Beträffande förvärv av aktier eller andelar i försäkringsföretag gäller 6 a §. 9 §7 Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. ------------------------------------------------------- En banks kapitalbas får En banks kapitalbas får inte understiga det belopp inte understiga det belopp som enligt 1 kap. 2 § tredje som enligt 1 kap. 2 § stycket bankaktiebolagsla- tredje stycket bankaktie- gen (1987:618), 2 kap. 2 § bolagslagen (1987:618), andra stycket sparbanks- 2 kap. 2 § andra stycket lagen (1987:619) eller sparbankslagen (198- 1 kap. 4 § tredje stycket 7:619) eller 1 kap. 4 § föreningsbankslagen andra eller tredje stycket (1987:620) krävdes när lagen (1995:000) om med- rörelsen påbörjades. lemsbanker krävdes när rörelsen påbörjades. 10 §8 ------------------------------------------------------- Ett bankaktiebolag, en En bank skall ha en med sparbank och en central hänsyn till rörelsens art föreningsbank skall ha en och omfattning tillräcklig med hänsyn till rörelsens artbetalningsberedskap. och omfattning tillräcklig betalningsberedskap. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om betalningsberedskapen. 13 § Kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från sådan säkerhet om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger särskilda skäl att avstå från säkerhet. Bestämmelsen i 6 kap. 9 § första stycket bankaktiebolagslagen (1987:618) om förbud för ett bankaktiebolag att som pant ta emot egen aktie tillämpas också på förlagsbevis som bolaget utfärdat. En sparbank får inte som pant ta emot förlagsbevis, som sparbanken utfärdat, och inte heller bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i sparbanken. ------------------------------------------------------- En föreningsbank får inte En medlemsbank får inte som pant ta emot förlagsbe- som pant ta emot förlagsbe- vis eller förlagsandelsbevis vis eller förlagsandels- som har utfärdats av en bevis som banken utfärdat central föreningsbank eller eller bevis om andel i bevis om andel i eller eller tillskott till tillskott till förenings- banken. banken själv eller annan föreningsbank. 17 §9 En bank får inte på andra villkor än sådana som banken normalt ställer upp lämna kredit till 1. styrelseledamot, 2. delegat i ledande ställning som ensam eller i förening med annan får avgöra på styrelsens ankommande kreditärenden, 3. anställd som innehar en ledande ställning inom banken, ------------------------------------------------------- 4. annan aktieägare än 4. annan aktie- eller staten med ett aktieinnehav andelsägare än staten med som motsvarar minst tre ett innehav som motsvarar procent av hela aktie- minst tre procent av hela- kapitalet, kapitalet, 5. sådan revisor i banken som avses i 3 kap. 5 § femte stycket, 6. make eller sambo till person som avses under 1-5 eller 7. juridisk person i vilken sådan person som avses under 1-6 har ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem. ------------------------------------------------------- En lokal föreningsbank får inte utan tillstånd av den centrala föreningsbanken lämna kredit till person eller företag som avses i första stycket. Finansinspektionen prövar om delegat eller anställd har sådan ledande ställning som avses i första stycket 2 och 3. Bankens styrelse skall i en förteckning föra in uppgifter om de krediter som har beviljats personer eller företag som avses i första stycket. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen får utfärda föreskrifter om vilka uppgifter som skall antecknas i förteckningen. ------------------------------------------------------- Första-fjärde styckena Första-tredje styckena tillämpas på motsvarande sätttillämpas på motsvarande sätt beträffande krediter mot beträffande krediter mot säkerhet av borgen eller säkerhet av borgen eller fordringsbevis som utfärdats fordringsbevis som utfär- av någon som avses i första dats av någon som avses i stycket. Detsamma gäller för första stycket. Detsamma en fordran som banken för- gäller för en fordran som värvar och för vilken någon banken förvärvar och för som avses i första stycket ärvilken någon som avses i betalningsskyldig. första stycket är betalningsskyldig. 19 § Förfallotiden för lån skall bestämmas så att den är förenlig med villkoren för bankens förbindelser. Ställs ett lån inte att betalas inom ett år, skall banken förbehålla sig rätt att säga upp lånet till återbetalning senast inom den sagda tiden. Banken får dock lämna ut lån med en längre löptid än ett år utan förbehåll enligt andra stycket till ett sammanlagt belopp som vid varje tidpunkt svarar mot högst tjugofem procent av summan av, såvitt avser ------------------------------------------------------- 1. bankaktiebolag, dess 1. bankaktiebolag och eget kapital och dess inlå- medlemsbank eget kapital ning och dess inlåning 2. sparbank, dess egna fonder och dess inlåning, ------------------------------------------------------- 3. föreningsbank, den centrala föreningsbankens och anslutna lokala före- ningsbankers eget kapital och den centrala förenings- bankens inlåning. En lokal föreningsbank får bevilja kredit som avses i tredje stycket endast efter medgivande av den centrala föreningsbanken. Om staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet helt eller delvis svarar för betalningen av ett lån, gäller inte bestämmelserna i andra och tredje styckena. 3 kap. 1 §10 En bank skall ha minst två revisorer. Revisorerna väljs av stämman om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera av dem, dock inte alla, skall utses på annat sätt. En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om uppdraget inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie stämman på vilken revisorsval skall förättas. ------------------------------------------------------- Stämman kan utse en eller Stämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i denna lag, Bestämmelserna i denna lag, bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och förenings- (1987:619) och lagen bankslagen (1987:620) om (1995:000) om medlemsban- revisorer gäller i ker beträffande revisorer tillämpliga delar om gäller i tillämpliga delar revisorssuppleanter. om revisorssuppleanter. 4 § ------------------------------------------------------- Minst en av de revisorer Minst en av de revisorer som stämman utser skall i som stämman utser i en bank ett bankaktiebolag, en skall vara auktoriserad sparbank och en central revisor. föreningsbank vara auktori- serad revisor och i en lokal föreningsbank auktoriserad eller godkänd revisor. 5 § Den kan inte vara revisor som 1. är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i banken eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller bankens kontroll däröver, 2. är anställd hos banken eller på något annat sätt intar en underordnad eller beroende ställning till banken eller till någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder banken vid grundbok- föringen eller medelsförvaltningen eller bankens kontroll däröver, 3. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avse under 1 eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller 4. står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka banken eller ett sådant företag har ställt säkerhet. Vad som angetts i första stycket 4 gäller också när skulden eller för- pliktelsen avser revisorns make eller sambo eller juridisk person i vilken sådan person eller revisorn själv har ett väsentligt ekonomiskt intresse. En revisor är obehörig också om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans oberoende. Den som är huvudman i sparbank får inte vara sådan revisor som avses i 4 §. ------------------------------------------------------- I fråga om annan revisor i I fråga om annan revisor en föreningsbank än sådan somi en medlemsbank än sådan avses i 4 § gäller vad som som avses i 4 § gäller vad sägs i första stycket 4 och som sägs i första stycket 4 andra stycket endast om och andra stycket endast låneskulden eller säkerheten om låneskulden eller går utöver vad som normalt säkerheten går utöver vad som sammanhänger med medlemskap normalt sammanhänger med i föreningsbanken. Den som medlemskap i banken. inte är behörig att vara revisor i en föreningsbank kan inte heller vara revisor i en annan föreningsbank. Den som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor i en bank kan inte heller vara revisor i ett dotterföretag till banken. Revisorerna får vid revisionen inte anlita någon som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor. Har banken anställda eller delegater med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta bankens interna revision, får revisorerna dock anlita dessa i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed. Lydelse enl. prop. 1995/96:10Föreslagen lydelse 11 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till stämman. Berättelsen skall överlämnas till bankens styrelse senast två veckor före den ordinarie stämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt nämnda lag skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske. ------------------------------------------------------- Har revisorerna vid sin Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse, somåtgärd eller försummelse, som kan föranleda ersätt- kan föranleda ersätt- ningsskyldighet, ligger en ningsskyldighet, ligger en styrelseledamot till last styrelseledamot till last eller att en eller att en styrelseledamot på annat sättstyrelseledamot på annat handlat i strid mot denna sätt handlat i strid mot lag, lagen om årsredovisning denna lag, lagen om i kreditinstitut och årsredovisning i värdepappersbolag, bankakti- kreditinstitut och ebolagslagen (1987:618), värdepappersbolag, bank- sparbankslagen (1987:619) aktiebolagslagen (1987: eller föreningsbankslagen 618), sparbankslagen (1987:620) eller mot (1987:619) eller lagen stadgarna, skall det (1995:000) om medlemsban- anmärkas i berättelsen. Revi-ker eller mot stadgarna, sionsberättelsen skall även skall det anmärkas i be- innehålla ett uttalande i rättelsen. Revisions- frågan om ansvarsfrihet för berättelsen skall även inne- styrelseledamöterna. Reviso- hålla ett uttalande i frågan rerna kan även i övrigt i om ansvarsfrihet för berättelsen anteckna de upp- styrelseledamöterna. lysningar som de önskar med- Revisorerna kan även i dela aktieägarna, huvudmännenövrigt i berättelsen anteck- eller medlemmarna. na de upplysningar som de önskar meddela aktieägarna, huvudmännen eller medlemmarna. I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att banken inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272), 2. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 eller 11 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, eller 3. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-2. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att banken inte har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-3, skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten. Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsbe- rättelsen. I en moderbank skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena tillämpas. ------------------------------------------------------- I en central föreningsbank, till vilken det finns anslutna lokala föreningsbanker, skall revisionsberättelsen innehålla särskilda uttalanden om gruppen i dess helhet på grundval av den sammanställning som föreskrivs i 2 kap. 1 § fjärde stycket lagen om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Lydelse enl. prop 1995/96:10Föreslagen lydelse 5 kap. 1 § ------------------------------------------------------- Om en stiftare, huvudman, Om en stiftare, styrelseledamot eller huvudman, styrelseledamot delegat uppsåtligen eller av eller delegat uppsåtligen oaktsamhet skadar banken då eller av oaktsamhet skadar han fullgör sitt uppdrag, banken då han fullgör sitt skall han ersätta skadan. uppdrag, skall han ersätta Detsamma gäller när skadan skadan. Detsamma gäller när vållas en aktieägare, en skadan vållas en aktieägare, medlem, eller någon annan en medlem, eller någon genom överträdelse av denna annan genom överträdelse av lag, lagen (1995:000) om denna lag, lagen årsredovisning i (1995:000) om årsredovis- kreditinstitut och värde- ning i kreditinstitut och pappersbolag, bankaktiebo- värdepappersbolag, lags- lagen bankaktiebolags-lagen (1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) eller (1987:619) eller lagen föreningsbankslagen (1995:000) om med- (1987:620) eller bankens lemsbanker eller bankens stadgar. stadgar. 3 § En aktieägare är skyldig att ersätta den skada som han genom att medverka till överträdelse av denna lag, lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, bankaktiebolagslagen (1987:618) eller bolagsordningen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bankaktiebolaget, en aktieägare eller någon annan. ------------------------------------------------------- En medlem i en förenings- En medlem i en bank eller en röstberättigad medlemsbank eller en som inte är medlem är skyldigröstberättigad som inte är att ersätta den skada som medlem är skyldig att han genom att medverka till ersätta den skada som han överträdelse av denna lag, genom att medverka till lagen (1995:000) om årsredo- överträdelse av denna lag, visning i kreditinstitut lagen (1995:000) om och värdepappersbolag, före- årsredovisning i ningsbankslagen (1987:620) kreditinstitut och värde- eller stadgarna uppsåtligen pappersbolag, lagen eller av grov oaktsamhet (1995:000) om medlemsban- Lydelse enl. prop. ker eller stadgarna uppsåt- 1995/96:10 ligen eller av grov oaktsam tillfogar föreningsbanken, Föreslagen lydelse en medlem eller någon annan. het tillfogar medlemsbanken, en medlem eller någon annan. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § ------------------------------------------------------- Talan om skadestånd till Talan om skadestånd till en föreningsbank enligt 1-3 §§en medlemsbank enligt 1-3 §§ kan väckas om vid en före- kan väckas om vid en före- ningsbanksstämma majoriteten ningsstämma majoriteten eller en minoritet bestående eller en minoritet av minst en tiondel av bestående av minst en samtliga röstberättigade har tiondel av samtliga biträtt ett förslag om att röstberättigade har biträtt väcka skadeståndstalan eller ett förslag om att väcka har röstat mot ett förslag omskadeståndstalan eller har att bevilja någon styrel- röstat mot ett förslag om seledamot ansvarsfrihet. En att bevilja någon sty- uppgörelse om skades- relseledamot ansvars- tåndsskyldigheten kan träffasfrihet. En uppgörelse om endast av förenings- skadeståndsskyldigheten kan banksstämman och bara under träffas endast av före- förutsättning att inte en ningsstämman och bara under tiondel av samtliga röstbe- förutsättning att inte en rättigade röstar mot förslagettiondel av samtliga röstbe- till uppgörelse. Om en med- rättigade röstar mot för- lem för skadeståndstalan för slaget till uppgörelse. Om föreningsbankens räkning, kanen medlem för skadeståndsta- någon uppgörelse inte träffaslan för bankens räkning, kan utan hans samtycke. Talan någon uppgörelse inte träffas mot en delegat om skadestånd utan hans samtycke. Talan till föreningsbanken får utanmot en delegat om skade- hinder av vad nu sagts stånd till banken får utan väckas av styrelsen. hinder av vad nu sagts Talan om skadestånd till väckas av styrelsen. föreningsbanken får föras av röstberättigade som utgör Talan om skadestånd till minst en tiondel av medlemsbanken får föras av samtliga röstberättigade. Om röstberättigade som utgör en röstberättigad sedan talanminst en tiondel av väckts avstår från talan, kansamtliga röstberättigade. Om likväl de övriga fullfölja en röstberättigad sedan denna. Den som har väckt talan väckts avstår från talan svarar för rätte- talan, kan likväl de övriga gångskostnaderna men har rättfullfölja denna. Den som till ersättning av förenings-har väckt talan svarar för banken för den kostnad som rättegångskostnaderna men täcks av vad som kommit har rätt till ersättning av föreningsbanken till godo banken för den kostnad som genom rättegången. täcks av vad som kommit Talan för föreningsbankens banken till godo genom räkning mot en styrelseleda- rättegången. mot om skadestånd på grund av Talan för medlemsbankens ett beslut eller en åtgärd räkning mot en under ett räkenskapsår skall styrelseledamot om skade- väckas senast ett år från detstånd på grund av ett beslut att årsredovisningen och eller en åtgärd under ett revisionsberättelsen för rä- räkenskapsår skall väckas kenskapsåret lades fram på senast ett år från det att föreningsbanksstämma. årsredovisningen och Har ett beslut fattats om revisionsberättelsen för rä- att bevilja ansvarsfrihet kenskapsåret lades fram på eller att inte föra föreningsstämma. skadeståndstalan utan att Har ett beslut fattats det minsta antalet om att bevilja röstberättigade som anges i ansvarsfrihet eller att första stycket röstat mot inte föra skadeståndstalan beslutet eller har tiden för utan att det minsta talan försuttits enligt antalet röstberättigade som tredje stycket, kan trots anges i första stycket detta talan enligt första röstat mot beslutet eller eller andra stycket väckas, har tiden för talan om det i årsredovisningen försuttits enligt tredje eller i revisionsberättelsen stycket, kan trots detta eller på något annat sätt tilltalan enligt första eller föreningsbanksstämman inte andra stycket väckas, om har lämnats i väsentliga hän-det i årsredovisningen seenden riktiga och full- eller i revisions- ständiga uppgifter om det berättelsen eller på något beslut eller den åtgärd som annat sätt till förenings- ligger till grund för talan. stämman inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan. Skadeståndstalan som grundas på brott kan alltid föras av styrelsen 6 kap. 1 §11 ------------------------------------------------------- Ett bankaktiebolags firma Ett bankaktiebolags skall innehålla ordet bank firma skall innehålla ordet och ordet aktiebolag eller bank och ordet aktiebolag förkortningen AB. Ett eller förkortningen AB. Ett publikt bankaktiebolags publikt bankaktiebolags firma skall åtföljas av firma skall åtföljas av beteckningen (publ) såvida beteckningen (publ) såvida det inte av bolagets firma det inte av bolagets firma framgår att bolaget är pub- framgår att bolaget är pub- likt. En sparbanks firma likt. En sparbanks firma skall innehålla ordet skall innehålla ordet sparbank, en central före- sparbank. En medlemsbanks ningsbanks firma orden cen- firma skall innehålla ordet tral föreningsbank samt en medlemsbank. lokal föreningsbanks firma ordet föreningsbank. Firman skall registreras i bankregistret. Om firman skall registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse anges i bankens stadgar. 7 kap. 4 §12 En banks styrelse är skyldig att genast låta upprätta en särskild balans- räkning, om det finns anledning att anta att 1. ett bankaktiebolags eget kapital understiger nio tiondelar av det registrerade aktiekapitalet, ------------------------------------------------------- 2. en sparbank eller en 2. en sparbank eller en central föreningsbank med medlemsbank inte kan upp- anslutna lokala förenings- fylla kravet på kapitaltäck- banker inte kan uppfylla ning enligt lagen kravet på kapitaltäckning (1994:2004) om kapitaltäck- enligt lagen (1994:2004) om ning och stora kapitaltäckning och stora exponeringar i kreditin- exponeringar i stitut och värdepappers- kreditinstitut och bolag. värdepappersbolag. Balansräkningen skall granskas av revisorerna. Om antagandet om bankens ställning bekräftas skall styrelsen genast underrätta Finansinspektionen. 5 §13 ------------------------------------------------------- Finansinspektionen skall Finansinspektionen skall förordna en eller flera förordna en eller flera revisorer att med övriga revisorer att med övriga revisorer delta i revi- revisorer delta i revi- sionen av en bank. sionen av en bank. Inspektionen får dock avstå från att förordna revisor i en lokal föreningsbank. Inspektionen får när som helst återkalla ett revisorförordnande och utse en ny revisor. Revisorn har rätt till skäligt arvode för sitt arbete av banken. Arvodets storlek bestäms av inspektionen. Finansinspektionen skall utfärda en instruktion för revisor som förordnats av inspektionen. 10 §14 ------------------------------------------------------- Ett direkt eller indirekt Ett direkt eller förvärv av aktier i en ban- indirekt förvärv av aktier kaktiebolag, som medför att eller andelar i en bank, förvärvarens sammanlagda som medför att förvärvarens innehav utgör ett kvalifice- sammanlagda innehav utgör rat innehav, får ske bara ett kvalificerat innehav, efter tillstånd av får ske bara efter tillstånd Finansinspektionen. Det- av Finansinspektionen. samma gäller förvärv som Detsamma gäller förvärv som innebär att ett kvalificerat innebär att ett innehav ökar så att det uppgårkvalificerat innehav ökar så till eller överstiger 20, att det uppgår till eller 33, eller 50 procent av överstiger 20, 33, eller 50 aktiekapitalet eller procent av kapitalet eller röstetalet för samtliga röstetalet för samtliga aktier eller så att banken aktier eller andelar eller blir dotterföretag. så att banken blir dotterföretag. 11 §15 Finansinspektionen skall ge tillstånd till förvärv enligt 10 §, om det inte kan antas att förvärvaren kommer att motverka en sund utveckling av bankens verksamhet. Ett förvärv, som innebär att ett icke-finansiellt företag blir moderföretag till en bank, skall dock tillåtas bara om det finns synnerliga skäl. ------------------------------------------------------- Inspektionen får föreskriva Inspektionen får föreskri- en viss tid inom vilken ett va en viss tid inom vilken förvärv skall genomföras. Ettett förvärv skall genomföras. tillstånd enligt första Ett tillstånd enligt första stycket andra meningen får stycket andra meningen får förenas med villkor om skyl- förenas med villkor om dighet att inom viss tid skyldighet att inom viss avyttra så stor del av tid avyttra så stor del av aktieinnehavet att banken innehavet att banken upphör upphör att vara dotterföre- att vara dotterföretag. tag. Finansinspektionen skall meddela beslut i ett ärende enligt denna paragraf inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes. 13 §16 ------------------------------------------------------- När ett bankaktiebolag får När ett bankaktiebolag kännedom om att aktier i eller en medlemsbank får banken blivit föremål för ettkännedom om att aktier sådant förvärv som avses i 10 §eller andelar i banken eller för en sådan avyttring blivit föremål för ett sådant som avses i 12 §, skall ban- förvärv som avses i 10 § ken snarast anmäla förvärvet eller för en sådan avyttring eller avyttringen till Fi- som avses i 12 §, skall nansinspektionen. banken snarast anmäla för- Ett bankaktiebolag skall värvet eller avyttringen årligen till till Finansinspektionen. Finansinspektionen anmäla Ett bankaktiebolag eller namnen på de aktieägare som en medlemsbank skall årli- har ett kvalificerat gen till Finansinspektio- innehav av aktier i banken nen anmäla namnen på de ägare samt storleken på innehaven. som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i banken samt storleken på innehaven. 14 §17 ------------------------------------------------------- Om ägaren till ett Om ägaren till ett kvalificerat innehav av kvalificerat innehav av aktier utövar eller kan an- aktier eller andelar utövar tas komma att utöva sitt eller kan antas komma att inflytande på ett sätt som utöva sitt inflytande på ett motverkar en sund sätt som motverkar en sund utveckling av verksamheten utveckling av verksamheten i banken, får Finansin- i banken, får Finansin- spektionen besluta att spektionen besluta att aktierna inte får företrädas aktierna eller andelarna vid bolagsstämman. inte får företrädas vid stäm- Om ägaren till ett man. kvalificerat innehav av Om ägaren till ett aktier har underlåtit att kvalificerat innehav av ansöka om tillstånd till ett aktier eller andelar har förvärv som avses i 10 § ellerunderlåtit att ansöka om har förvärvat aktier i strid tillstånd till ett förvärv med inspektionens beslut, som avses i 10 § eller om får inspektionen besluta att förvärvet har skett i strid aktierna inte får företrädas med inspektionens beslut, vid bolagsstämman eller att får inspektionen besluta röster avgivna för sådana att aktierna eller in- aktier skall vara ogiltiga. nehavet inte får företrädas vid stämman eller att röster avgivna för sådana aktier Finansinspektionen får eller innehav skall vara också förelägga en aktieägareogiltiga. som sägs i första och andra Finansinspektionen får styckena att avyttra så stor också förelägga en ägare som del av aktierna att in- sägs i första och andra nehavet därefter inte är styckena att avyttra så kvalificerat. stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalifi- cerat. 21 §18 ------------------------------------------------------- Om någon tar emot inlåning Om någon driver bankrörel- på räkning från allmänheten se utan att vara berättigad utan att vara berättigad till det, skall Fi- till det, skall Fi- nansinspektionen förelägga nansinspektionen förelägga honom att upphöra med honom att upphöra med verksamheten. verksamheten. Är det osäkert om verksamheten omfattar inlåning, får inspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna det upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma om så är fallet. I fråga om utländska företag får ett föreläggande enligt denna paragraf riktas mot såväl företaget som den som här i landet är verksam för företagets räkning. 22 §19 ------------------------------------------------------- Bankaktiebolag, sparban- Svenska banker samt ut- ker, centrala ländska bankföretag med föreningsbanker samt utländ- filial här i landet skall ska bankföretag med filial med årliga avgifter bekosta här i landet skall med årligaFinansinspektionens avgifter bekosta Finansin- verksamhet enligt de spektionens verksamhet närmare föreskrifter som enligt de närmare föreskrif- regeringen meddelar. ter som regeringen med- delar. 24 §20 Finansinspektionens beslut enligt 6 § och 21 § andra stycket får inte överklagas. ------------------------------------------------------- Beslut som avses i 21 § Beslut som avses i 21 § första stycket får överklagasförsta stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdoms- hos allmän förvaltningsdoms- tol. Inspektionens beslut i tol. Inspektionens beslut övrigt enligt denna lag, i övrigt enligt denna lag, bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) och förenings- (1987:619) och lagen bankslagen (1987:620) får (1995:000) om medlemsban- överklagas hos regeringen, ker får överklagas hos rege- om annat inte är föreskrivet.ringen, om annat inte är föreskrivet. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller återkallelse skall gälla omedelbart. 8 kap. 1 §21 ------------------------------------------------------- Finansinspektionen skall Finansinspektionen skall föra ett bankregister för föra ett bankregister för registrering enligt denna registrering enligt denna lag, bankaktiebolagslagen lag, bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619), föreningsbank- (1987:619), lagen slagen (1987:620) eller (1995:000) om medlems- andra författningar. banker eller andra för- fattningar. 2 §22 Finansinspektionen skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i bankregistret med undantag för registrering av underrättelse enligt ------------------------------------------------------- 1. 2 kap. 17 § 1. 2 kap. 17 § bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), 2 kap. 14 § (1987:618), 2 kap. 14 § sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619) och 2 kap. 7 § och 2 kap. 7 § lagen föreningsbankslagen (1995:000) om medlems- (1987:620) om dagen för banker om dagen för kungörelse om rörelsens kungörelse om rörelsens öppnande, öppnande, 2. 10 kap. 20 § bankaktie- 2. 10 kap. 20 § bolagslagen, 6 kap. 19 § bankaktiebolagslagen, 6 sparbankslagen och 9 kap. kap. 19 § sparbankslagen 20 § föreningsbankslagen frånoch 9 kap. 20 § lagen om tingsrätten om att banken medlemsbanker från blivit försatt i konkurs, tingsrätten om att banken att beslut om konkurs upp- blivit försatt i konkurs, hävts eller att konkurs av- att beslut om konkurs upp- slutats samt hävts eller att konkurs av- 3. 11 kap. 13 § bankaktie- slutats samt bolagslagen och 7 kap. 5 § 3. 11 kap. 13 § sparbankslagen om fusion- bankaktiebolagslagen, 7 stillstånd. kap. 5 § sparbankslagen och 10 kap. 5 § lagen om med- lemsbanker om fusionstillstånd. En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret skall endast ange ändringens art. 4 §23 Om en sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad som är före- skrivet om anmälan skall han föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller om Finansinspektionen finner att ett beslut, som anmäls för registering och för vars giltighet regeringens stadfästelse inte krävs, eller en handling som bifogas anmälningen 1. inte har tillkommit i behörig ordning, 2. till sitt innehåll strider mot denna lag eller annan författning eller stadgarna, eller 3. i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande avfattning. Om sökanden inte rättas sig efter förläggandet, skall anmälningen avskrivas. En underrättelse om denna påföljd skall tas in i föreläggandet. Finns det även efter det att yttrandet har avgivits något hinder mot registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande. ------------------------------------------------------- Bestämmelserna i första Bestämmelserna i första stycket utgör inte hinder stycket utgör inte hinder mot registrering av ett mot registrering av ett beslut av stämman, om rätten beslut av stämman, om rätten till talan mot beslutet har till talan mot beslutet gått förlorad enligt 8 kap. har gått förlorad enligt 8 16 § andra stycket kap. 16 § andra stycket bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), 4 kap. 17 § (1987:618), 4 kap. 17 § andra stycket andra stycket sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619) eller 7 kap. 18 § andra eller 7 kap. 18 § andra stycket föreningsbankslagen stycket lagen (1995:000) (1987:620). om medlemsbanker. 5 §24 Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta banken när inspektionen 1. nedsatt aktiekapitalet enligt 4 kap. 14 § andra stycket bankaktie- bolagslagen (1987:618) 2. förklarat ett beslut om nedsättning av aktiekapitalet förfallet enligt 6 kap. 7 § tredje stycket bankaktiebolagslagen, ------------------------------------------------------- 3. förklarat fråga om 3. förklarat fråga om fusion förfallen enligt 11 fusion förfallen enligt 11 kap. 17 § ban- kap. 17 § ban- kaktiebolagslagen 7 kap. 7 § kaktiebolagslagen 7 kap. 7 § tredje stycket sparbank- tredje stycket sparbank- slagen (1987:619) eller 10 slagen (1987:619) eller 10 kap. 5 § tredje stycket före-kap. 5 § tredje stycket ningsbankslagen (1987:620), lagen (1995:000) om medlemsbanker, 4. förelagt vite enligt denna lag, eller ------------------------------------------------------- 5. förklarat fråga om en 5. förklarat fråga om en sparbanks eller en sparbanks ombildning till föreningsbanks ombildning bankaktiebolag förfallen till bankaktiebolag enligt 8 kap. 8 § spar- förfallen enligt 8 kap. 8 § bankslagen. sparbankslagen respektive 11 kap. 9 § före- ningsbankslagen. 8 § ------------------------------------------------------- Ett beslut av Ett beslut av Finansinspektionen som Finansinspektionen som innebär att en anmälan av- innebär att en anmälan av- skrivits eller en skrivits eller en registrering har vägrats registrering har vägrats enligt 4 § andra stycket får enligt 4 § andra stycket får överklagas hos överklagas hos allmänförvaltningsdomstol allmänförvaltningsdomstol inom två månader från inom två månader från beslutets dag detsamma beslutets dag detsamma gäller ett sådant beslut av gäller ett sådant beslut av Finansinspektionen som Finansinspektionen som avses i 8 kap. 4 a § denna avses i 8 kap. 4 a § denna lag, 4 kap. 14 § andra lag, 4 kap. 14 § andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket och 11 kap. 17 § stycket och 11 kap. 17 § bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), 7 kap. 7 § (1987:618), 7 kap. 7 § tredje stycket och 8 kap. 8 §tredje stycket och 8 kap. sparbankslagen (1987:619) 8 § sparbankslagen samt 10 kap. 5 § tredje (1987:619) samt 10 kap. 5 § stycket och 11 kap. 9 § tredje stycket lagen föreningsbankslagen (1995:000) om (1987:620). medlemsbanker. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Sparkasseverksamhet som inte fordrade tillstånd enligt äldre lag får -om den bedrivs i en ekonomisk förening med en icke-finansiell huvudverksamhet - fortsättas längst till den 31 december 1997. **FOOTNOTES** 2Senaste lydelse 1992:1613. 3Senaste lydelse 1992:1613. 4Senaste lydelse 1992:1613. 5Senaste lydelse 1992:1059. 6Senaste lydelse 1991:1768. 7Senaste lydelse 1994:2007. 8Senaste lydelse 1991:1768. 9Senaste lydelse 1991:1768. 10Senaste lydelse 1992:1613. 11Senaste lydelse 1994:1939. 12Senaste lydelse 1994:2007. 13Senaste lydelse 1992:1613. 14Senaste lydelse 1992:1613. 15Senaste lydelse 1992:1613. 16Senaste lydelse 1992:1613. 17Senaste lydelse 1992:1613. 18Senaste lydelse 1992:1613. 19Senaste lydelse 1992:1613. 20Senaste lydelse 1995:66. 21Senaste lydelse 1991:1768. 22Senaste lydelse 1994:1939. 23Senaste lydelse 1991:1768. 24Senaste lydelse 1994:1939. 167 2.3 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 11 § bankrörelselagen (1987:617) skall ha följande lydelse. "Lydelse enl. lagförslag 2.2"Föreslagen lydelse 7 kap. 11 §1 ------------------------------------------------------- Finansinspektionen skall Finansinspektionen skall ge tillstånd till förvärv ge tillstånd till förvärv enligt 10 §, om det inte kan enligt 10 §, om det inte antas att förvärvaren kommer kan antas att förvärvaren att motverka en sund ut- kommer att motverka en veckling av bankens sund utveckling av bankens verksamhet. Ett förvärv, som verksamhet. Inspektionen innebär att ett icke- får förskriva en viss tid finansiellt företag blir inom vilken ett förvärv moderföretag till en bank, skall genomföras. skall dock tillåtas bara om det finns synnerliga skäl. Inspektionen får föreskriva en viss tid inom vilken ett förvärv skall genomföras. Ett tillstånd enligt första stycket andra meningen får förenas med villkor om skyldighet att inom viss tid avyttra så stor del av innehavet att banken upphör att vara dotterföretag. Finansinspektionen skall meddela beslut i ett ärende enligt denna paragraf inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. **FOOTNOTES** 1Lydelse enligt denna lagrådsremiss (avsnitt 2.2). 168 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och 3 kap. 1 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 3 §1 Tillstånd krävs inte om finansieringsverksamheten 1. drivs av statlig eller kommunal myndighet, 2. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av företaget, 3. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av annat företag i samma koncern eller med annat nära samband och medel för verksamheten inte anskaffas från allmänheten, 4. tillgodoser finansieringsbehov endast inom en grupp näringsidkare med ekonomisk intressegemenskap och medel för verksamheten inte anskaffas från allmänheten, 5. utgör en normal likviditetsförvaltning och inte kan anses ha ett själv- ständigt syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet, 6. utgör pantbanksverksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000) ------------------------------------------------------- 7. ingår i verksamhet som 7. ingår i verksamhet som står under tillsyn av står under tillsyn av Finansinspektionen i annan Finansinspektionen enligt lag, eller annan lag, 8. drivs av ett aktiebolag, om - bolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare eller bolaget är moderbolag till ett sådant bolag, - staten äger så många aktier i bolaget att staten har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller bolaget är dotterbolag till ett bolag vari staten äger aktier i den omfattningen, och ------------------------------------------------------- - medel för verksamheten - medel för verksamheten inte anskaffas från inte anskaffas från allmänheten. allmänheten, eller 9. drivs av en ekonomisk förening som - tar emot insättningar från de egna medlemmarna - endast har till ändamål att med användande av medlemsinsättningarna till- godose finansieringsbehov hos medlemmarna - antar endast fysiska personer till medlemmar samt - har högst 1 000 medlemmar. Nära samband, som avses i 3, skall anses föreligga om företagen leds av samma eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av företagens verksamhet helt eller till betydande del skall, direkt eller indirekt, tillfalla samma eller i huvudsak samma personer. 3 kap. 1 § Ett kreditmarknadsbolag får endast driva finansieringsverksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband därmed. Kreditmarknadsbolaget får, med iakttagande av vad som föreskrivs i detta kapitel, i sin verksamhet bland annat ------------------------------------------------------- 1. låna upp medel, bland 1. låna upp medel, bland annat genom att ge ut annat genom att ge ut obligationer och andra obligationer och andra jämförbara fordringsrätter, jämförbara fordringsrätter, dock ej ta emot inlåning på räkning från allmänheten, 2. lämna och förmedla kredit, bland annat i form av konsumentkredit, kredit mot panträtt i fast egendom och i fordringar, 3. medverka vid finansiering, bland annat genom att förvärva fordringar och upplåta lös egendom till nyttjande (leasing), 4. förmedla betalningar, 5. tillhandahålla betalningsmedel, 6. ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden, 7. lämna ekonomisk rådgivning, 8. förvara värdepapper, 9. vara förvaringsinstitut för värdepappersfonder, 10. medverka vid försäljning av försäkringstjänster, 11. tillhandahålla inkassotjänster, 12. tillhandahålla värdefackstjänster, 13. driva valutahandel under de förutsättningar som föreskrivs i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, samt 14. lämna kreditupplysning under de förutsättningar som föreskrivs i kreditup- plysningslagen (1973:1173). Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1995:1003. 169 2.5 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 2 kap. 1 § bankaktiebolagslagen (1987:618) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § ------------------------------------------------------- Denna lag innehåller Denna lag innehåller bestämmelser om hur ett bestämmelser om hur ett bankaktiebolag bildas och bankaktiebolag bildas och om dess organisation m.m. om dess organisation m.m. Bestämmelser om den rörelse Bestämmelser om den rörelse som ett bankaktiebolag får som ett bankaktiebolag får driva samt andra för driva samt andra för bankaktiebolag, sparbanker bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker gemen- och medlemsbanker gemen- samma bestämmelser finns i samma bestämmelser finns i bankrörelselagen (1987:617). bankrörelselagen (1987:617). 2 kap. 1 §1 Ett bankaktiebolag skall bildas av en eller flera stiftare. Stiftarna skall vara fysiska personer och bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud. Utan hinder av andra stycket får ett bankaktiebolag bildas av 1. ett eller flera utländska bankföretag ------------------------------------------------------- 2. en eller flera svenska 2. en eller flera sparbanker eller centrala svenska sparbanker om föreningsbanker, om bildandet av bildandet av bankaktiebolaget utgör ett bankaktiebolaget utgör ett led i en ombildning enligt led i en ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen 8 kap. sparbankslagen (1987:619). (1987:619) respektive 11 kap. föreningsbankslagen (1987:620). Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om annat följer av bestämmelserna om fusion i 11 kap. 2 §. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1992:1611. 170 2.6 Förslag till ändring i sparbankslagen (1987:619) Härigenom föreskrivs att i 4 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619) ordet "föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 171 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Härigenom föreskrivs att 3 och 13 §§ lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §1 ------------------------------------------------------- Med bankinstitut förstås i Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, denna lag bankaktiebolag, sparbanker, centrala sparbanker, medlemsbanker föreningsbanker och utländskaoch utländska bankföretag bankföretag som med stöd av 1som med stöd av 1 kap. 4 kap. 4 eller 5 § eller 5 § bankrörelselagen bankrörelselagen (1987:617) (1987:617) driver ban- driver bankrörelse från krörelse från filial här i filial här i landet. landet. Med kreditinsitut förstås Med kreditinsitut förstås bankinstitut, lokala bankinstitut, värdepappers- föreningsbanker, kredit- institut, allmänna marknadsbolag, värdepappers- pensionsfonden, försäkrings- institut, allmänna företag med svensk pensionsfonden, försäk- koncession, landshypoteks- ringsföretag med svensk kon- och stadshypoteksinstitu- cession, landshypoteks- och tionerna, Svenska stads- skeppshypotekskassan samt hypoteksinstitutionerna, utländska företag som med Svenska stöd av 2 kap. 8, 9 eller skeppshypotekskassan samt 10 § lagen (1992:1610) om utländska företag som med stödkreditmarknadsbolag driver av 2 kap. 8, 9 eller 10 § verksamhet från filial i lagen (1992:1610) om Sverige. kreditmarknadsbolag driver verksamhet från filial i Sverige. 13 §2 I valutapolitiskt syfte får Riksbanken ta upp utländsk kredit och kredit i utländsk valuta, bevilja kredit till annan centralbank och till Internationella valutafonden, bevilja kredit inom ramen för verksamheten i Banken för internationell betalningsutjämning samt bevilja kredit för Europeiska unionens system för medelfristigt finansiellt stöd. ------------------------------------------------------- Efter medgivande av riks- Efter medgivande av dagen får Riksbanken i riksdagen får Riksbanken i valutapolitiskt syfte be- valutapolitiskt syfte vilja kredit till andra in- bevilja kredit till andra ternationella finansorgan internationella som Sverige är medlem i och finansorgan som Sverige är sluta avtal om långsiktiga medlem i och sluta avtal internationella låne- med annan än centralbank om åtaganden. långsiktiga internationella låneåtaganden. Riksbanken får också efter medgivande av riksdagen av egna medel tillskjuta insatskapital i Internationella valutafonden. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1992:1619. 2Senaste lydelse 1995:969. 172 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse. 2 § 4 mom. Bestämmelserna i andra--åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner enligt 1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385), 2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 3. 11 kap. 1 och 18 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618), 4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619), ------------------------------------------------------- 5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ 5. 10 kap. 1, 2 och 8 §§ föreningsbankslagen lagen (1995:000) om (1987:620), medlemsbanker, 6. 15 a kap. 1 och 18 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713). Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellan- skillnaden som intäkt. Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren. Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det över- låtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret. Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsföretag. Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som avses i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) vid utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att moderbolaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid den sistnämnda tidpunkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom. Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i 25--31 §§ till en annan juridisk person såvida överlåtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och femte styckena. Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vidare -- utöver vad som anges i nionde stycket -- om aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst. I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen inte ske. Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyldig- het för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas bestämmelserna i andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningarna om det utdelande företaget inte uttagsbeskattats enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 173 2.9 Förslag till ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att bedriva försäkringsrörelse i Sverige Härigenom föreskrivs att i 5 a § lagen (1950:272) om rätt för utländska för- säkringsföretag att bedriva försäkringsrörelse i Sverige ordet "föreningsbank" byts ut mot "medlemsbank". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 174 2.10 Förslag till ändring i skogskontolagen (1954:142) Härigenom föreskrivs att i 1 och 10 §§ skogskontolagen (1954:142) ordet "föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 175 2.11 Förslag till ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 23 §1 ------------------------------------------------------- Övergår näringsverksamhet Övergår näringsverksamhet från en arbetsgivare till en från en arbetsgivare till annan och avtalas därvid att en annan och avtalas därvid ansvaret för pen- att ansvaret för pen- sionsutfästelse skall sionsutfästelse skall överflyttas på efterträdaren,överflyttas på efterträdaren, skall samtycke till skall samtycke till överflyttningen inhämtas frånöverflyttningen inhämtas från innehavaren av pensions- innehavaren av pensions- fordringen. Tillsynsmyndig- fordringen. Till- heten äger medge att sam- synsmyndigheten äger medge tycke icke behöver inhämtas, att samtycke icke behöver om efterträdaren kan anses inhämtas, om efterträdaren god för pensionsutfästelsen. kan anses god för Något samtycke behövs inte pensionsutfästelsen. Något vid ombildning enligt 8 samtycke behövs inte vid kap. sparbankslagen ombildning enligt 8 kap. (1987:619) eller 11 kap. sparbankslagen (1987:619). föreningsbankslagen (1986:620). Har det i författning meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande av fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa i stället för reglerna i första stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock inte underrättas eller kallas enligt 14 kap. 13, 16 och 26 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) eller för- tecknas och kallas i ärende om fusion enligt 12 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger det. Detsamma gäller i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 § tredje stycket 3 aktiebolagslagen. Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästelsen ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1994:805. 176 2.12 Förslag till ändring i ackordslagen (1970:847) Härigenom föreskrivs att i 48 § ackordslagen (1970:847) orden "central föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 177 2.13 Förslag till ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar Härigenom föreskrivs att i 24 § lagen (1972:262) om understödsföreningar orden "central föreningsbank" och "föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 178 2.14 Förslag till ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto Härigenom föreskrivs att i 2 och 13 §§ lagen (1979:611) om upphovsmannakonto ordet "föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 179 2.15 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 17 a §1 ------------------------------------------------------- Ett försäkringsbolag får Ett försäkringsbolag får enligt de förutsättningar somenligt de förutsättningar anges i denna paragraf som anges i denna paragraf förvärva aktier eller andelarförvärva aktier eller ande- i företag som driver någon lar i företag som driver form av finansiell någon form av finansiell verksamhet. Ett försäkrings- verksamhet. bolag som är moderbolag till ett bankbolag får inte vara dotterföretag till något annat företag än ett bank- bolag. För förvärv av aktier eller andelar som, tillsammans med försäkringsbolagets övriga aktier eller andelar i samma företag, motsvarar ett röstetal som överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i företaget krävs tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen. Om försäkringsbolaget ingår i en koncern, skall första meningen tillämpas på koncernens samlade innehav. Vid beräkningen av koncernens innehav skall dock, intill ett innehav motsvarande fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar, bortses från aktier eller andelar som innehas av företag i koncernen som driver någon form av finansiell verksamhet eller av dotterföretag till sådana företag. Tillstånd enligt andra stycket får ges endast om värdet av de förvärvade aktierna eller andelarna - tillsammans med det bokförda värdet av försäk- ringsbolagets sammanlagda innehav av aktier och andelar som kräver tillstånd enligt andra stycket samt av vad som skjutits till som aktiekapital eller i annan form i ett annnat försäkringsbolag - inte överstiger summan av A. för livförsäkringsbolag 1. eget kapital och garantikapital samt 2. fyra procent av - försäkringstekniska skulder, - återbäringsmedel och - femtio procent av övervärden i tillgångar, B. för skadeförsäkringsbolag 1. eget kapital, garantikapital, regleringsfond för trafikförsäkring och utjämningsfond, 2. sjuttio procent av - skatteutjämningsreserv och - återstående del av uppskovsbeloppet enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver samt 3. fyra procent av - försäkringstekniska skulder, - säkerhetsreserv och - femtio procent av övervärden i tillgångar. För tillstånd krävs att förvärvet ingår som ett led i organisationen av verksamheten. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1991:1767. 180 2.16 Förslag till ändring i konkurslagen (1987:672) Härigenom föreskrivs att i 7 kap. 13 § och 9 kap. 5 § konkurslagen (1987:672) orden "central föreningsbank" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "medlemsbank" i motsvarande böjningsform. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 181 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda Härigenom föreskrivs att 2 och 13 §§ lagen lagen (1987:1245) om styrelserepre- sentation för de privatanställda skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut, försäkringsbolag och ekonomisk förening. ------------------------------------------------------- Med koncern avses i denna Med koncern avses i lag svenska juridiska denna lag svenska personer som juridiska personer som enligt bestämmelserna i 1 enligt bestämmelserna i 1 kap. 5 § aktiebolagslagen kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 6 § (1975:1385), 1 kap. 6 § bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8 § förenings- 1 kap. 5 och 6 §§ lagen bankslagen (1987:620), (1995:000) om med- 1 kap. 9 § lemsbanker, 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 1 kap. 4 § (1982:713) eller 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om lagen (1987:667) ekonomiska föreningar är om ekonomiska föreningar är moderföretag och dotter- moderföretag och företag i förhållande till dotterföretag i varandra. förhållande till varandra. 13 § En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget. ------------------------------------------------------- Om ett beslut enligt 7 Om ett beslut enligt 7 kap. 6 § andra stycket kap. 6 § andra stycket bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), 3 kap. 6 § andra (1987:618), 3 kap. 6 § stycket sparbankslagen andra stycket (1987:619) eller 6 kap. 6 § sparbankslagen (1987:619) andra stycket förenings- eller 6 kap. 6 § andra bankslagen (1987:620) inne- stycket lagen (1995:000) bär att ett uppdrag ges åt enom medlemsbanker innebär regionstyrelse eller ett att ett uppdrag ges åt en motsvarande organ i en regionstyrelse eller ett region, har de anställda motsvarande organ i en inom regionen rätt att region, har de anställda bestämma att en representant inom regionen rätt att för dem och en suppleant bestämma att en skall omfattas av upp- representant för dem och en draget. En sådan suppleant skall omfattas representant har motsva- av uppdraget. En sådan rande rätt som avses i förstarepresentant har motsva- stycket. rande rätt som avses i första stycket. Om arbetstagarorganisationerna inte enas om annat, utses den representant som avses i första och andra styckena av den organisation som företräder det största antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 182 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 § Fåmansföretag och företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag skall i självdeklarationen lämna uppgifter om delägares eller honom närstående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det förekommer olika röstvärden för innehavet, dessa skall anges; dock behöver uppgifter inte lämnas för närstående person, som inte uppburit ersättning från, träffat avtal med eller haft liknande förhållande med företaget. Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag. Skall den skattskyldige enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200) redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, skall han lämna de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdesskatten. ------------------------------------------------------- Dotterföretag enligt 1 Dotterföretag enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 4 § (1975:1385), 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekono- lagen (1987:667) om ekono- miska föreningar, 1 kap. 6 § miska föreningar, 1 kap. 6 § bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8 § förenings- 1 kap. 5 § lagen (1995:000) bankslagen (1987:620), 1 om medlemsbanker, 1 kap. 9 § kap. 9 § försäkringsrörelselagen försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 1 kap. 1 § (1982:713) eller 1 kap. 1 § lagen (1980:1103) om lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa årsredovisning m. m. i vissa företag, skall i själv- företag, skall i deklarationen lämna uppgift självdeklarationen lämna om namn och organi- uppgift om namn och organi- sationsnummer för sationsnummer för moderföretag jämte aktie- moderföretag jämte aktie- eller andelsinnehav med eller andelsinnehav med angivande av röstvärde samt, angivande av röstvärde samt, i förekommande fall, i förekommande fall, uppgifter om namn och uppgifter om namn och organisationsnummer för organisationsnummer för dettas moderföretag. dettas moderföretag. Ägaruppgifterna skall avse Ägaruppgifterna skall avse förhållandena vid senast förhållandena vid senast avslutade beskattningsår. avslutade beskattningsår. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 183 2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut Härigenom föreskrivs att i 13 och 14 §§ lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut ordet "föreningsbank" byts ut mot "medlemsbank". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 184 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder Härigenom föreskrivs att 7 § lagen om periodiseringsfonder (1993:1538) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §1 ------------------------------------------------------- Vid fusion som avses i 2 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig (1947:576) om statlig inkomstskatt och vid om- inkomstskatt och vid om- bildning enligt 8 kap. bildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619) eller 11 kap. och vid övertagande som av- föreningsbankslagen ses i 5 eller 6 § lagen (1987:620) och vid överta- (1992:702) om inkomstskat- gande enligt 10 kap. 8 a § teregler med anledning av föreningsbankslagen och vid vissa omstruktureringar övertagande som avses i 5 inom den finansiella sek- eller 6 § lagen (1992:702) torn, m. m. samt vid om- om inkomstskatteregler med bildning och tillskott anledning av vissa enligt 2 § respektive 3 § omstruktureringar inom den första meningen lagen finansiella sektorn, m. m. (1994:758) om ombildning samt vid ombildning och av landshypoteksin- tillskott enligt 2 § stitutionen anses över- respektive 3 § första låtande och övertagande före- meningen lagen (1994:758) tag som ett företag. Har en om ombildning av lands- ekonomisk förening skiftat hypoteksinstitutionen anses ut aktier enligt 3 § 8 mom. överlåtande och övertagande tredje stycket lagen om företag som ett företag. Har statlig inkomstskatt, en ekonomisk förening skall föreningen och det skiftat ut aktier enligt 3 § aktiebolag vars aktier 8 mom. tredje stycket lagen skiftats ut anses som ett om statlig inkomstskatt, företag. skall föreningen och det aktiebolag vars aktier skiftats ut anses som ett företag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1994:1887. 185 2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet Härigenom föreskrivs att 4 och 12 §§ lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §1 Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett företag (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföretaget. En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller ett moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över ett annat företag (det nya dotterföretaget). ------------------------------------------------------- Vid tillämpning av första Vid tillämpning av första och andra styckena skall och andra styckena skall ett företag anses ha ett ett företag anses ha ett bestämmande inflytande över bestämmande inflytande över ett annat företag om det ett annat företag om det senare företaget är senare företaget är dotterföretag till det förra dotterföretag till det förra företaget enligt 1 kap. 5 § företaget enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 4 § (1975:1385), 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekono- lagen (1987:667) om ekono- miska föreningar, 1 kap. 6 §miska föreningar, 1 kap. 6 § bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8 § förenings- 1 kap. 5 och 6 §§ lagen bankslagen (1987:620) eller (1995:000) om medlemsban- 1 kap. 9 § ker eller 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen försäkringsrörelselagen (1982:713). Ett utländskt (1982:713). Ett utländskt bolag skall anses ha ett bolag skall anses ha ett bestämmande inflytande över bestämmande inflytande över ett företag om företaget ett företag om företaget skulle ha varit ett dotter- skulle ha varit ett företag till det utländska dotterföretag till det bolaget om detta varit ett utländska bolaget om detta svenskt aktiebolag. varit ett svenskt aktiebo- lag. 12 §2 ------------------------------------------------------- I fråga om sådan fusion som I fråga om sådan fusion anges i 2 § 4 mom. första som anges i 2 § 4 mom. stycket lagen (1947:576) om första stycket lagen statlig inkomstskatt, (1947:576) om statlig in- ombildning enligt 8 kap. komstskatt, ombildning sparbankslagen (1987:619) enligt 8 kap. sparbank- eller enligt 11 kap. slagen (1987:619) och vid föreningsbankslagen övertagande som avses i 5 § (1987:620) och vid över- lagen (1992:702) om in- tagande enligt 10 kap. 8 a § komstskatteregler med föreningsbankslagen och vid anledning av vissa övertagande som avses i 5 § omstruktureringar inom den lagen (1992:702) om in- finansiella sektorn, m.m. komstskatteregler med skall vid tillämpning av anledning av vissa denna lag det överlåtande omstruktureringar inom den och det övertagande före- finansiella sektorn, m.m. taget anses som ett och skall vid tillämpning av samma företag. Har en denna lag det överlåtande ochekonomisk förening skiftat det övertagande företaget ut aktier enligt 3 § 8 mom. anses som ett och samma tredje stycket lagen om företag. Har en ekonomisk statlig inkomstskatt, förening skiftat ut aktier skall föreningen och det enligt 3 § 8 mom. tredje aktiebolag vars aktier stycket lagen om statlig skiftats ut anses som ett inkomstskatt, skall och samma företag. föreningen och det aktiebolag vars aktier skiftats ut anses som ett och samma företag. Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde.Om det överlåtande och övertag- ande företaget ingick i samma koncern före fusionen, ombildningen eller övertagandet gäller inte andra stycket. Förelåg i sådant fall begränsning enligt 8 § avseende koncernbidrag mellan företagen har dock det övertagande företaget rätt till avdrag för gammalt underskott först vid den taxering då begränsningen skulle ha upphört om fusionen inte ägt rum. I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 § 8 mom. lagen om statlig inkomstskatt. I fråga om sådana fusioner som anges i 12 kap. 1 eller 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller inte bestämmelserna i andra och tredje styckena. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1994:1890. 2Senaste lydelse 1994:1889. 186 2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1993:1540) om återföring av skattejäm- ningsreserven skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 §1 ------------------------------------------------------- Vid fusion som avses i 2 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig (1947:576) om statlig inkomstskatt, vid ombild- inkomstskatt, vid ombild- ning enligt 8 kap. spar- ning enligt 8 kap. spar- bankslagen (1987:619) eller bankslagen (1987:619) och 11 kap. föreningsbankslagen vid övertagande som avses i (1987:620) och vid 5 § lagen (1992:702) om in- övertagande enligt 10 kap. 8 komstskatteregler med an- a § föreningsbankslagen och ledning av vissa vid övertagande som avses i omstruktureringar inom den 5 § lagen (1992:702) om in- finansiella sektorn, m.m. komstskatteregler med anses överlåtande och anledning av vissa övertagande företag som ett omstruktureringar inom den företag. Har en ekonomisk finansiella sektorn, m.m. förening skiftat ut aktier anses överlåtande och på sätt anges i 3 § 8 mom. övertagande företag som ett tredje stycket lagen om företag. Har en ekonomisk statlig inkomstskatt, förening skiftat ut aktier påskall föreningen och det sätt anges i 3 § 8 mom. aktiebolag vars aktier tredje stycket lagen om skiftats ut anses som ett statlig inkomstskatt, skall företag. föreningen och det aktie- bolag vars aktier skiftats ut anses som ett företag. Denna lag träder i kraft 1 januari 1996. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1994:1891. 187 2.23 Förslag till ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 1 § och 2 kap. 6 § lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag ordet "föreningsbank" skall bytas ut mot "medlemsbank". Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 188 2.24 Förslag till ändring i lag (1994:2015) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 2 § lagen (1981:981) om värdepappersrörelse i den lydelse enligt lagen (1994:2015) om ändring i nämnda lag ordet "förenings- bank" skall bytas ut mot "medlemsbank" Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 189 2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag dels att i 1 kap. 1 § och 3 §, 5 kap. 4 § samt 9 kap. 1 § orden "förenings- bank" eller "central föreningsbank" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "medlemsbank" i motsvarande böjningsform, dels att 2 kap. 1 §, 6 kap. 2 §, 8 kap. 5 § samt 9 kap. 1 och 3 §§ skall ha följande lydelse. Lydelse enl. prop. 1995/96:10Föreslagen lydelse 2 kap. 1 § Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kreditinstitut och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt den- na lag. I kreditinstitut eller värdepappersbolag som enligt 10 kap. 3 § andra stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning i vissa företag m.m. är skyldiga att ha auktoriserad revisor, skall även en finansieringsanalys ingå i årsredovisningen. I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i årsredovisningen. ------------------------------------------------------- Årsredovisningen för en central föreningsbank skall innehålla en sammanställning av de egna och de anslutna lokala föreningsbankernas balansräkningar och resultaträkningar. 6 kap. 2 § ------------------------------------------------------- En föreningsbank skall i En medlemsbank skall i förvaltningsberättelsen även förvaltningsberättelsen även ange ange 1. väsentliga förändringar i 1. väsentliga förändringar medlemsantalet och summorna i medlemsantalet och av insatsbelopp som skall summorna av insatsbelopp återbetalas under nästa som skall återbetalas under räkenskapsår enligt 4 kap. 1 nästa räkenskapsår enligt och 3 §§ föreningsbankslagen 4 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:620), (1995:000) om medlemsbanker 2. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför, samt 3. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall lösas in under de två närmast följande räkenskapsåren. Lydelse enl. prop. 1995/96:10Föreslagen lydelse 8 kap. 5 § ------------------------------------------------------- En bank och ett En bank och ett hypoteksinstitut skall ge hypoteksinstitut skall ge in bestyrkta kopior av års- in bestyrkta kopior av års- redovisningen och revi- redovisningen och revi- sionsberättelsen för det sionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret tillförflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten så registreringsmyndigheten så snart det kan ske efter det snart det kan ske efter att balansräkningen och det att balansräkningen och resultaträkningen blivit resultaträkningen blivit fastställda. En lokal för- fastställda. eningsbank är dock skyldig att ge in handlingarna endast om registreringsmyndigheten begär det. Hos en lokal föreningsbank skall bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen hållas tillgängliga för envar senast en månad efter det att balansräkningen och resul- taträkningen blivit fast- ställda. Envar skall ha rätt att på begäran få kopior av handlingarna. Priset på På kopian av årsredovis- sådana kopior får inte ningen som ges in till överstiga administra- registreringsmyndigheten tionskostnaden. skall en styrelseledamot På kopian av årsredovis- teckna bevis om att ningen som ges in till balansräkningen och resul- registreringsmyndigheten taträkningen har fastställts eller hålls tillgänglig med uppgift om enligt andra stycket skall fastställelsedagen. Beviset en styrelseledamot teckna skall även innehålla uppgift bevis om att balansräkningen om stämmans beslut be- och resultaträkningen har träffande bankens eller fastställts med uppgift om institutets vinst eller fastställelsedagen. Beviset förlust. skall även innehålla uppgift om stämmans beslut be- träffande bankens eller institutets vinst eller förlust. 9 kap. 3 § De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser: 1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av del- årsrapport skall delårsrapporten i banker och hypoteksinstitut genast lämnas även till de huvudmän och medlemmar som begär det samt sändas in till Finansin- spektionen så snart det kan ske. ------------------------------------------------------- 2. Uppgifter för koncern 2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket, enligt 3 § andra stycket, skall alltid lämnas av ett skall alltid lämnas av ett moderföretag som är bank moderföretag som är bank eller hypoteksinstitut. På eller hypoteksinstitut. motsvarande sätt skall en central föreningsbank som har anslutna lokala föreningsbanker lämna uppgif- ter för gruppen. 3. I delårsrapport skall, utöver vad som anges i 3 §, lämnas uppgifter om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång. 190 Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-02 Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presi- denten i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regerings- rådet Leif Lindstam. Enligt en lagrådsremiss den 21 september 1995 (Finansdepartementet) har rege- ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om medlemsbanker, 2. två lagar om ändring i bankrörelselagen (1987:617), 3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknads- bolag, 4. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618), 5. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619), 6. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 7. lag om ändring i lagen (1947:526) om statlig inkomstskatt, 8. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att bedriva försäk- ringsrörelse i Sverige, 9. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142), 10. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 11. lag om ändring i ackordslagen (1970:847), 12. lag om ändring i lagen (1972:262) om understöds- föreningar, 13. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmanna- konto, 14. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 15. lag om ändring i konkurslagen (1987:672), 16. lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelse- representation för de privatanställda, 17. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 18. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, 19. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiserings- fonder, 20. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet, 21. lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv, 22. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värde- pappersbolag, 23. lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, 24. lag om ändring i lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrätts- assessorn Anders Cedhagen samt hovrättsassessorerna Eric Frieberg och Tord Gransbo. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag om medlemsbanker Lagförslaget överensstämmer i sak i stora delar med den hittillsvarande föreningsbankslagen (1987:620). Även redaktionellt ansluter den nya lagen nära till föreningsbankslagen. Lagförslaget föranleder inte någon erinran från Lagrådets sida. Förslaget (2.2) till lag om ändring i bankrörelselagen 1 kap. 2 § första stycket innehåller en definition av begreppet bankrörelse. Enligt det remitterade förslaget skall med bankrörelse avses verksamhet i vilken ingår inlåning på konto, om beställningen är nominellt bestämd och disponibel för insättaren. När det gäller begreppet disponibel sägs i remissprotokollet att insatta medel i normalfallet är disponibla genom att de är omedelbart tillgängliga för uttag vid anfordran. Medel skall emellertid kunna anses disponibla även om uttag kan ske först efter en viss kortare uppsägningstid. Behållningar på konton med längre uppsägningstid än en månad bör emellertid inte bedömas som disponibla i bankrörelselagens mening. Vad som sålunda sägs i remissprotokollet kommer enligt Lagrådets mening bättre till uttryck i lagtexten, om man, när man talar om kontobehållning, använder orden "tillgänglig med kort varsel" i stället för "disponibel". Lagrådet föreslår alltså att 1 kap. 2 § första stycket formuleras på följande sätt: "Med bankrörelse avses i denna lag verksamhet i vilken ingår inlåning på konto, om behållningen är nominellt bestämd och tillgänglig för insättaren med kort varsel." I 1 kap. 2 § andra stycket finns regler om förutsättningarna för att någon skall få driva bankrörelse. För att det klarare än hittills skall framgå dels att, när det gäller svenska institut, det krävs tillstånd (oktroj) av regeringen, dels att tillstånd bara kan ges till banker, bör enligt Lagrådets mening lagrummet omformuleras något (jfr 1 kap. 2 § lagen, 1992:1610, om kreditmarknadsbolag). Vad som faller under begreppet bank anges i 1 kap. 1 § andra stycket och behöver inte upprepas här. Lagrådet föreslår följande lydelse av 1 kap. 2 § andra stycket: "Bankrörelse får drivas endast efter tillstånd (oktroj) av regeringen. Tillstånd får ges endast till banker. I fråga om utländska bankföretags rätt att driva bankrörelse finns bestämmelser i 4 och 5 §§." I en ny 2 a § i samma kapitel har tagits in bestämmelser om insättning på konto av kundmedel. Sådana medel skall inte anses omfattade av begreppet inlåningsverksamhet, om behållningen för varje kund uppgår till högst 15 000 kronor. Dessutom skall medlen i princip få användas endast för betalning av varor och tjänster i det kontohållande företaget. Lagrådet anser att den föreslagna paragrafen bör omformuleras så att innebörden framgår klarare. Paragrafen kan lämpligen ges följande lydelse: "Om ett företag tar emot kundmedel på konto, utgör det inte sådan inlåning som avses i 2 § första stycket, om behållningen för varje kund uppgår till högst 15 000 kronor och behållningen är tillgänglig för kunden endast 1. för betalning av varor och tjänster som framställs eller säljs av företaget eller av ett annat företag som ingår i samma koncern eller i samma företagsgrupp med nära ekonomisk samhörighet, eller 2. i samband med att kontoförhållandet upphör." Vissa justeringar bör också göras i den nya 1 kap. 2 b §, som handlar om inlåningsverksamhet som bedrivs av en del mindre spar- och låneföreningar. Tanken är att verksamheten skall kunna bedrivas utan krav på tillstånd (oktroj) av regeringen och att de föreningar som det är fråga om inte skall anses som banker. Bägge sakerna uppnås enligt Lagrådets mening enklast, om man i paragrafen slår fast att inlåningsverksamheten inte utgör bankrörelse i lagens mening. Lagrådet föreslår att 1 kap. 2 b § utformas på följande sätt: "Bankrörelse enligt 2 § första stycket skall inte anses föreligga, när en ekonomisk förening bedriver inlåningsverksamhet, om föreningen 1. tar emot insättningar endast från de egna medlemmarna, 2. har till ändamål endast att med användande av medlemsinsättningar tillgodose finansieringsbehov hos medlemmarna, 3. antar endast fysiska personer till medlemmar, samt 4. har högst 1 000 medlemmar." I 2 kap. 3 a § har tagits in bestämmelser som ger möjlighet för en bank att bedriva verksamhet genom ombud utanför bankens egna lokaler. I ett sista stycke i det remitterade förslaget sägs att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om kontroll-, säkerhets-, sekretess- och utbildningskrav samt om ombudets redovisning. Enligt Lagrådets mening har regeringen möjlighet att meddela sådana föreskrifter som avses i sista stycket - och att överlåta åt Finansinspektionen att meddela föreskrifterna - utan att det anges i lag (se 8 kap. 13 § regeringsformen). Sista stycket bör därför utgå. Med hänsyn till att 2 kap. 16 § har upphävts i ett tidigare lagstiftningsärende (se SFS 1994:2007) bör 2 kap. 18 § ändras, så att det där talas om bestämmelserna om kredit i 13-15 a och 17 §§. Som en följd av den nya bestämmelsen i 3 kap. 4 § om att minst en av revisorerna i varje bank skall vara auktoriserad bör en ändring göras i 3 kap. 7 §. Punkt 1 i paragrafens första stycke bör lyda: "1. auktoriserad revisor inte är utsedd enligt 4 §". Förslaget till lag om ändring i lagen om kreditmarknadsbolag I den föreslagna punkt 9 i 1 kap. 3 § första stycket bör göras justeringar motsvarande dem som Lagrådet har förordat beträffande 1 kap. 2 b § bankrörelselagen. Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen I 1 kap. 1 § bör ordet "föreningsbanker" bytas ut mot "medlemsbanker". Övriga lagförslag Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. 251 Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 oktober 1995 Närvarande: statsråden Sahlin, ordförande, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Schori, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Johansson Föredragande: statsrådet Nygren Regeringen beslutar proposition 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens 171 Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för införlivar EES- bakomliggande eller EG-regler EG-regler med svensk rätt Lag om insättningsgaranti 394L0019 Lag om skatteregler för 394L0019 erssättning från insätt- ningsgaranti Bankrörelselagen (1987:617)1 kap. 4 och 7 §§,394L0019 7 kap. 16 och 18 §§ Lag om ändring i lagen 1 kap. 6 a §, 394L0019 (1994:2015) om ändring i3 kap. 4 §, lagen (1991:981) om 6 kap. 8 d och 9 §§ värdepappersrörelse 172