Post 6542 av 7186 träffar
Propositionsnummer ·
1995/96:128 ·
Hämta Doc ·
Följdändringar till reformen om tvåpartsprocess vid de allmänna
förvaltningsdomstolarna samt vissa registerfrågor inom
socialförsäkringsadministrationen
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Prop. 128
Regeringens proposition
1995/96:128
Följdändringar till reformen om tvåpartsprocess vid
de allmänna förvaltningsdomstolarna samt vissa
registerfrågor inom socialförsäkringsadministrationen
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 25 januari 1996
Ingvar Carlsson
Anna Hedborg
(Socialdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till erforderliga lagändringar för social-
försäkringsadministrationens del inför införandet av tvåpartsprocess vid de
allmänna förvaltningsdomstolarna. Det föreslås att om ett ärende hos en allmän
försäkringskassa avgjorts av socialförsäkringsnämnd skall försäkringskassan
företrädas av nämnden om beslutet överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Det föreslås också att överklagandetiden för den allmänna försäkringskassan
bestäms till två månader från dagen för beslutet. Vidare föreslås att
försäkringskassorna tillförs vissa medel på tilläggsbudget.
I propositionen föreslås också två ändringar i fråga om lagen (1994:1517) om
socialförsäkringsregister. Den ena ändringen är en förlängning av den tidsfrist
i övergångsbestämmelsen, under vilken motsvarande personregister som har
inrättats före den 1 juli 1995 får föras utan hinder av lagen. Den andra
ändringen innebär att ett socialförsäkringsregister skall kunna få användas för
handläggning gällande återbetalning av ersättningar som är hänförliga till
sådana ärenden för vilkas handläggning i övrigt skall användas lokala register
enligt lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkrings-
kassorna.
1
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut........................3
2 Lagtext............................................3
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring.....................................3
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1517) om social-
försäkringsregister............................5
3 Ärendet och dess beredning.........................6
4 Följdändringar till reformen om tvåpartsprocess....7
4.1 Partsställningen i socialförsäkringsmål m.m....7
4.2 Kostnadskonsekvenser i anledning av tvåpartsprocessen8
5 Vissa registerfrågor inom socialförsäkringsadministrationen9
5.1 En förlängd övergångsperiod....................9
5.2 Övergripande register för återkravshandläggning11
5.3 Datorkraftstrukturen..........................12
6 Författningskommentar.............................12
6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring....................................12
6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1517) om social-
försäkringsregister...........................13
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 januari 199614
Rättsdatablad........................................15
2
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1517) om
socialförsäkringsregister,
3. till Allmänna försäkringskassor på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 under femte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 000
000 kronor.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 18 kap. 21 § och 20 kap. 13 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 kap.
21 §2 En socialförsäkringsnämnd avgör frågor om rätt till
1. förtidspension,
2. särskild efterlevandepension,
3. handikappersättning,
4. vårdbidrag,
dock inte såvitt avser förutsättningarna för rätt till pension enligt 5 kap.
Socialförsäkringsnämnden avgör även frågor om rätt till förmåner enligt vad
som föreskrivs i andra författningar.
-------------------------------------------------------
Om en fråga som avgjorts
av socialförsäkringsnämnd
överklagas, skall nämnden
företräda den allmänna
försäkringskassan om
försäkringskassan skall föra
det allmännas talan i målet.
Nämnden får bemyndiga en
tjänsteman vid försäkrings-
kassan att företräda nämnden
vid domstol.
Socialförsäkringsnämnden är beslutför då minst fyra ledamöter är närvarande.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1991:1974.
I övrigt skall vad i 8-10 §§ föreskrivs med avseende på styrelse ha
motsvarande tillämpning med avseende på socialförsäkringsnämnden. Har
föredraganden från beslutet avvikande mening skall denna antecknas till
protokollet.
20 kap
13 §3 Har ett överklagande inom klagotiden kommit in till en allmän förvalt-
ningsdomstol, Riksförsäkringsverket eller en allmän försäkringskassa, som inte
har meddelat det överklagade beslutet, skall överklagandet översändas till den
myndighet som meddelat beslutet och anses inkommet i rätt tid.
-------------------------------------------------------
Överklagande av beslut i Överklagande av beslut i
mål eller ärenden om mål eller ärenden om
försäkring enligt denna lag försäkring enligt denna lag
skall vara inkommet inom skall vara inkommet inom
två månader från den dag då två månader från den dag då
klaganden fick del av klaganden fick del av
beslutet eller, om över- beslutet eller, om över-
klagandet anförts av klagandet anförts av
Riksförsäkringsverket, inom Riksförsäkringsverket eller
två månader från den dag då allmän försäkringskassa, inom
beslutet meddelades. två månader från den dag då
beslutet meddelades.
Vad som sägs i denna paragraf om överklagande skall i tillämpliga delar gälla
en begäran om omprövning enligt 10 §.
Allmän försäkringskassas, Riksförsäkringsverkets och domstols beslut skall
omedelbart gälla, om inte annat föreskrivits i beslutet eller bestäms av den
domstol som har att pröva beslutet.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1996.
3 Senaste lydelse 1995:17.
3
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1517) om
socialförsäkringsregister
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister
och övergångsbestämmelsen till nämnda lag skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
-------------------------------------------------------
De allmänna försäkringskas- De allmänna försäkringskas-
sorna och Riks- sorna och Riks-
försäkringsverket får, i den försäkringsverket får, i den
utsträckning regeringen utsträckning regeringen
föreskriver, använda ett föreskriver, använda ett
socialförsäkringsregister försocialförsäkringsregister för
den handläggning som anges 1. den handläggning som
i 1 § första stycket. anges i 1 § första stycket,
Försäkringskassorna och 2. förberedande åtgärder
verket får också använda ett för handläggningen,
sådant register för 3. utbetalning av de
förberedande åtgärder för förmåner och ersättningar som
handläggningen. anges i 2 § lagen
(1993:747) om sjukförsäk-
ringsregister hos de
allmänna försäkringskassorna,
4. inbetalning av
avgifter för frivillig
sjukpenningförsäkring och för
sådana försäkringar som avses
i 6 § lagen om sjukförsäk-
ringsregister hos de
allmänna försäkringskassorna,
samt
5. handläggning av
ärenden om återbetalning av
Ett förmåner och ersättningar
socialförsäkringsregister fårenligt 3.
i den utsträckning
regeringen föreskriver
användas för utbetalning av
de förmåner och ersättningar
som anges i 2 § lagen
(1993:747) om sjukför-
säkringsregister hos de
allmänna försäkringskassorna
samt för inbetalning av
avgifter för frivillig
sjukpenningförsäkring och för
sådana försäkringar som avses
i 6 § nämnda lag.
-------------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1995. Ett den 1 juli 1995. Ett
motsvarande personregister motsvarande personregister
som har inrättats före som har inrättats före
ikraftträdandet får utan ikraftträdandet får utan
hinder av lagen föras hinder av lagen föras
intill utgången av juni år intill utgången av juni år
1996 i den mån registret 1997 i den mån registret
inte ersätts av ett inte ersätts av ett
register inrättat enligt register inrättat enligt
denna lag. denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
4
3 Ärendet och dess beredning
I detta lagstiftningsärende tar regeringen upp vissa frågor på socialför-
säkringsadministrationens område.
Regeringen beslutade den 5 oktober 1995 proposition 1995/96:22 Tvåpartsprocess
m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna. I propositionen föreslogs bl.a. att
det skulle införas en obligatorisk tvåpartsprocess i förvaltningsprocessen. Den
föreslagna ändringen omfattade emellertid inte socialförsäkringsmålen utan
regeringen förklarade i propositionen att man ämnade återkomma beträffande dessa
mål.
Justitieutskottet (bet. 1995/96:JuU7) ansåg dock inte att det fanns några
sakliga skäl för att undanta socialförsäkringsmålen från reformen, varför
utskottet föreslog att även socialförsäkringsmålen skulle omfattas av
bestämmelserna om tvåpartsprocess. Utskottet förklarade vidare att man utgår
från att de eventuella lagförslag som kan anses erforderliga med anledning av
detta föreläggs riksdagen i så god tid att de kan träda i kraft den 1 maj 1996
samtidigt som reformen i övrigt och hemställde att detta skulle ges regeringen
till känna. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr. 1995/96:56).
Regeringen lägger i denna proposition fram sådana förslag som föranleds av att
en obligatorisk tvåpartsprocess införs på socialförsäkringsområdet. Vidare
föreslår regeringen att i anslutning till reformen om tvåpartsprocess
försäkringskassorna tillförs vissa medel på tilläggsbudget. Motsvarande medel
kommer inte att utnyttjas under domstolarnas anslag.
I propositionen läggs också fram vissa förslag angående ADB-
registerhanteringen inom socialförsäkringsadministrationen.
Socialförsäkringsadministrationens ADB-system med personregister till stöd för
ärendehandläggningen har blivit föremål för lagstiftning i form av två lagar.
Dessa är lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna, som trädde i kraft den 1 juli 1993, och lagen (1994:1517)
om socialförsäkringsregister, som trädde i kraft den 1 juli 1995. Flertalet av
de register som finns i funktion i dag är register som i princip hör under den
senare lagen men som har inrättats före ikraftträdandet av den lagen och
fortlever med stöd av en övergångsbestämmelse intill utgången av juni 1996.
Arbetet med att tillskapa de lokala sjukförsäkringsregistren för försäkrings-
kassornas lokalkontor har ännu inte kunnat slutföras, och så kommer inte heller
att ha skett vid utgången av juni 1996. Detta aktualiserar en förlängning av
tidsfristen i övergångsbestämmelsen till lagen om socialförsäkringsregister.
Samtidigt har det framkommit skäl som talar för att det finns ett behov av
justering i några avseenden av den gällande författningsregleringen. I en sådan
fråga föreslås redan nu en lagändring men i övrigt avser regeringen att göra en
översyn av de två lagarna och därefter återkomma med förslag till riksdagen.
5
Lagrådet
Förslagen till lag om ändring i 20 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring
och i lagen om socialförsäkringsregister faller inom Lagrådets
granskningsområde. Ändringen i 20 kap. lagen om allmän försäkring innebär att en
bestämmelse införs som anger överklagandetiden när en allmän försäkringskassa
överklagar ett beslut av en länsrätt. I fråga om lagen om
socialförsäkringsregister föreslås en utvidgning av socialförsäkringsregistrens
tillåtna användning i ett specifikt avseende. Utvidgningen berör avgränsningen
mellan tillämpningsområdena för lagen om socialförsäkringsregister och lagen om
sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna. Den tillåtna
användningen får även efter ändringen anses ligga väl inom ramen för vad som
principiellt sett har bedömts som acceptabelt i fråga om registeranvändning vid
tillkomsten av de två - av Lagrådet granskade - lagarna. Vidare föreslås en för-
längning av övergångstiden för motsvarande register tillkomna före
ikraftträdandet av lagen om socialförsäkringsregister. Dessa ändringar är enligt
regeringens bedömning av den beskaffenheten att Lagrådets hörande över dem
skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.
4 Följdändringar till reformen om tvåpartsprocess
4.1 Partsställningen i socialförsäkringsmål m.m.
-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag: I ärenden hos en allmän |
|försäkringskassa som avgjorts av socialförsäkringsnämnd|
|skall nämnden företräda försäkringskassan om beslutet|
|överklagas till allmän förvaltningsdomstol och |
|försäkringskassan skall föra det allmännas talan. Nämnden|
|kan bemyndiga en tjänsteman hos försäkringskassan att|
|företräda nämnden. Om försäkringskassan vill överklaga läns-|
|rätts beslut skall överklagandet ha inkommit inom två|
|månader från dagen för domstolens beslut. |
-------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag: Den 7 december 1995 beslutade riksdagen att
införa en obligatorisk s.k. tvåpartsprocess i de allmänna för-
valtningsdomstolarna. Detta innebär att om ett beslut överklagas till allmän
förvaltningsdomstol skall det allmänna företrädas av den myndighet som först
beslutade i saken. Samtidigt infördes också en bestämmelse i lagen om allmän
försäkring om att Riksförsäkringsverket får överta allmän försäkringskassas
uppgift att föra talan i länsrätt och kammarrätt samt att Riksförsäkringsverket
skall föra det allmännas talan i Regeringsrätten. Bestämmelserna träder i kraft
den 1 maj 1996. Riksförsäkringsverket har dessutom kvar sin möjlighet att
överklaga försäkringskassans beslut.
För socialförsäkringsärenden gäller att det är den allmänna försäkringskassans
styrelse som skall besluta i sådana ärenden i den mån inget annat föreskrivs.
Vanligtvis beslutar emellertid en tjänsteman hos försäkringskassan med stöd av
delegation i enskilda försäkringsärenden. I 18 kap. 21 § och 20 kap. 10 § lagen
om allmän försäkring föreskrivs att socialförsäkringsnämnd skall besluta i vissa
särskilt angivna ärenden, bl.a. om rätten till vissa förmåner som förtidspension
och om omprövning av en tjänstemans beslut i vissa fall. Det senare gäller ex-
empelvis vid indragning och nedsättning av ersättning. Bestämmelser om att
socialförsäkringsnämnd skall besluta finns även i vissa andra författningar. När
en enskild överklagar ett beslut som fattats av en tjänsteman hos försäkrings-
kassan måste beslutet först ha omprövats. Ett beslut som fattats av socialför-
säkringsnämnd skall däremot inte omprövas utan det kan överklagas direkt varvid
ärendet överlämnas till allmän förvaltningsdomstol sedan försäkringskassan
prövat om överklagandet kommit in i rätt tid.
De nya bestämmelserna om tvåpartsprocess innebär att en domstol kan förelägga
eller ge en allmän försäkringskassa tillfälle att yttra sig i ett mål som
överklagats av en enskild. Försäkringskassan kan också kallas till muntlig
förhandling. Enligt den beskrivna huvudregeln gäller därvid att, såvida inte
Riksförsäkringsverket beslutar att överta rätten att föra talan,
försäkringskassans styrelse eller en av styrelsen utsedd tjänsteman skall föra
försäkringskassans talan i dessa fall.
I ärenden som beslutas av socialförsäkringsnämnd bör dock försäkringskassan i
stället företrädas av nämnden eller en av nämnden utsedd tjänsteman.
Bestämmelserna om socialförsäkringsnämndens arbetsuppgifter bör därför
kompletteras med en regel om att nämnden skall företräda försäkringskassan i mål
som avgjorts av nämnden. Detta innebär också att nämnden får överklaga ett
beslut som ändrats av länsrätten. Om nämnden vill bemyndiga en tjänsteman att
företräda nämnden gäller vanliga regler i förvaltningsprocesslagen (1971:291) om
skyldighet att styrka sin behörighet m.m. Ett sådant bemyndigande bör natur-
ligtvis bara ges till en tjänsteman som har tillräcklig kompetens för uppgiften.
Detsamma gäller för övrigt även i andra ärenden när en tjänsteman hos
försäkringskassan företräder kassan. I stället för att bemyndiga en tjänsteman
att företräda kassan kan även ett utomstående ombud anlitas.
Om försäkringskassan vill överklaga ett beslut av länsrätt bör, precis som för
överklaganden av Riksförsäkringsverket, överklagandetiden vara två månader från
dagen för domstolens beslut.
4.2 Kostnadskonsekvenser i anledning av tvåpartsprocessen
-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag: Under innevarande budgetår tillförs|
|de allmänna försäkringskassorna 2 miljoner kronor på |
| |
|tilläggsbudget. |
-------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag: Socialförsäkringsmålen utgör en stor målgrupp
i förvaltningsdomstolarna. Under budgetåret 1994/95 avgjordes ca 20 000
socialförsäkringsmål i länsrätt och ca 6 000 i kammarrätt, vilket motsvarar 15
respektive 17 % av totala antalet avgjorda mål. Socialförsäkringsmålen är oftast
av komplicerat slag med krav på rättsutredningar, inhämtande av yttranden från
medicinskt sakkunniga och omfattande skriftväxling. De ärenden som överklagas
till domstol är också i väsentlig utsträckning sådana ärenden som kräver
medverkan av socialförsäkringsnämnd. Mot bakgrund härav väntas till följd av re-
formen om en obligatorisk tvåpartsprocess arbetsuppgifterna för socialför-
säkringsadministrationen att öka samtidigt som förvaltningsdomstolarnas arbete
underlättas. Det är vidare absolut nödvändigt att försäkringskassorna får
kompetensförstärkning för att kunna klara processföringen. De ökade
arbetsuppgifterna innebär att kostnaderna för administrationen beräknas öka vid
försäkringskassorna. En eventuell förbättrad praxisbildning kan först på sikt
väntas få betydelse för socialförsäkringsadministrationen och ge
kostnadsminskningar. Mot denna bakgrund anser regeringen att ökade resurser bör
tillföras försäkringskassorna. För år räknat beräknas beloppet till 3 miljoner
kronor. För innevarande budgetår föreslås därför att anslaget till de allmänna
försäkringskassorna, utöver tidigare anvisat belopp, tillförs 2 miljoner kronor
på tilläggsbudget. Ett däremot svarande belopp kommer inte att utnyttjas under
anslaget under andra huvudtiteln D 2. Domstolarna m.m.
5 Vissa registerfrågor inom
socialförsäkringsadministrationen
5.1 En förlängd övergångsperiod
-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag: Tidsfristen i övergångsbestämmelsen|
|till lagen om socialförsäkringsregister förlängs med ett|
|år till utgången av juni 1997. |
-------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag: Socialförsäkringsadministrationens ADB-system
omfattar sedan länge ett flertal personregister till stöd för
ärendehandläggningen. Registerhanteringen har under senare tid lagreglerats, i
enlighet med målsättningen att personregister med ett stort antal registrerade
personer och ett särskilt känsligt innehåll bör vara reglerade i lag. Den 1 juli
1993 trädde lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna
i kraft. I lagen regleras inrättandet och förandet av ADB-register för
väsentligen sjukpenning- och rehabiliteringsärenden. Registren skall vara
lokala, dvs. föras av varje lokalkontor.
För registerhanteringen i alla övriga här aktuella ärenden hos försäk-
ringskassorna och Riksförsäkringsverket gäller lagen om socialförsäk-
ringsregister, som trädde i kraft den 1 juli 1995. Enligt en övergångsbe-
stämmelse till den lagen får dock ett motsvarande personregister som har
inrättats före ikraftträdandet föras utan hinder av lagen intill utgången av
juni 1996 i den mån inte registret ersätts av ett register inrättat enligt
lagen. Det handlar här i praktiken om register som har inrättats genom tillstånd
meddelade av Datainspektionen. Med stöd av denna övergångsbestämmelse fortlever
bl.a. Riksförsäkringsverkets centrala sjukförsäkringsregister. Detta register
innehåller i dag, i avvaktan på de lokala sjukförsäkringsregistrens tillkomst,
också uppgifter som i enlighet med bedömningarna i de tidigare
lagstiftningsärendena borde finnas endast i de lokala sjukförsäkringsregistren
och inte centralt.
Arbetet med att tillskapa de lokala sjukförsäkringsregistren har inte kommit
så långt att registren kan vara i drift den 1 juli 1996. Vissa pilotprojekt av-
seende rehabiliteringsverksamheten har påbörjats under hösten 1995. Avsikten är
att, efter utvärdering av pilotinstallationerna, lokala rehabiliteringsregister
skall kunna inrättas successivt under mars-december 1996. Beträffande sjuk-
penningärendena finns ännu inte någon färdig teknisk lösning för den funktion
som lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna förut-
sätter, dvs. kommunikation mellan en central utbetalningsfunktion och lokal
hantering i övrigt. Riksförsäkringsverket har i sammanhanget också pekat på
vissa punkter i lagstiftningen där bestämmelserna bedöms medföra gränsdrag-
ningsproblem och effektivitetsförluster utan att detta uppvägs av någon fördel
ur integritetsskyddssynpunkt. Det gäller bl.a. de två lagarnas olika reglering
av frågan om vilka sambearbetningar mellan register som skall vara tillåtna.
Regeringen avser med hänsyn till vad som har framkommit att se över vissa
bestämmelser i främst lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna. Härvid kan det, bl.a. mot bakgrund av den tekniska
utvecklingen och de tillämpningsproblem Riksförsäkringsverket pekat på samt
kostnadskonsekvenser, finnas anledning att överväga en sammanslagning av de båda
lagarna. Vid översynen måste de ökande effektivitetskraven på socialförsäkrings-
administrationen vägas in där ADB-utvecklingen är av stor betydelse. En given
förutsättning är dock att såväl säkerhetskrav som skyddet för den enskildes
personliga integritet kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.
Vid tillkomsten av lagen om socialförsäkringsregister övervägdes om register
för administrationen av ersättningar till privata vårdgivare borde regleras i
samma lag. Utgången blev att så inte skulle ske. Riksförsäkringsverket fick
regeringens uppdrag att utarbeta förslag till särskild författningsreglering av
sådana register. Uppdraget har redovisats i rapporten Vårdersättningsregister -
ADB (RFV anser 1994:7). Efter att rapporten lämnats har förutsättningarna
ändrats därigenom att försäkringskassornas uppgifter i fråga om vårdersättningar
har reducerats till att gälla endast tandvårdsersättning. Detta gör att det kan
finnas anledning att på nytt överväga frågan om separat eller integrerad
lagreglering, vilket kan ske inom ramen för den nyss nämnda lagöversynen.
Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att tidsfristen i över-
gångsbestämmelsen till lagen om socialförsäkringsregister skall förlängas.
Register som har inrättats före lagens ikraftträdande föreslås få föras intill
utgången av juni 1997 utan hinder av lagens bestämmelser.
5.2 Övergripande register för återkravshandläggning
-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag: Ett socialförsäkringsregister skall|
|kunna få användas för handläggning gällande återbetalning|
|av förmåner och ersättningar som är hänförliga till sådana|
|ärenden för vilkas handläggning i övrigt skall användas|
|lokala register enligt lagen om sjukförsäkringsregister|
|hos de allmänna försäkringskassorna. |
-------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag: Lagen om socialförsäkringsregister och lagen
om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna reglerar, var och
en för sin grupp av ärenden, användningen av personregister i
ärendehandläggningen. En ärendetyp hör antingen till den ena eller till den
andra lagen. Det undantag som finns från denna uppdelning är att
socialförsäkringsregister kan få användas för utbetalningar - och vissa
inbetalningar - i ärenden för vilkas handläggning i övrigt lagen om
sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna gäller. I fråga om
utbetalningar gäller, enligt 3 § andra stycket lagen om
socialförsäkringsregister, att ett socialförsäkringsregister i den utsträckning
regeringen föreskriver får användas för utbetalning av de ersättningar som anges
i 2 § lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna, dvs.
bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning och ersättning för kostnader för
sjuklön. Detta innebär att ett socialförsäkringsregister kan få användas för
utbetalning i alla typer av ärenden oavsett vilken av de två registerlagarna som
gäller för handläggningen i övrigt. Enligt regeringens mening är det rimligt att
i detta hänseende låta samma regler gälla för återbetalning av för mycket
utbetald ersättning. Härigenom möjliggörs att ett socialförsäkringsregister för
återkravshandläggning omfattar alla ersättningar inom socialförsäkringsområdet.
Detta ger i sin tur möjlighet att ha ett heltäckande system som före alla
utbetalningar automatiskt kontrollerar om betalningsmottagaren är
återbetalningsskyldig för någon ersättning. Införandet av ett sådant system har
föreslagits av Riksrevisionsverket i en revisionsrapport avseende granskning av
försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket (revisionsrapport den 31 oktober
1994, Riksrevisionsverkets dnr 30-94-2065).
Att handläggningen av återkrav av för mycket utbetalda socialförsäk-
ringsersättningar kan effektiviseras måste anses angeläget. Den nu behandlade
lagändringen bör med hänsyn härtill genomföras redan nu, oberoende av den
lagöversyn regeringen avser att göra.
Ändringen innebär emellertid inte att något register för återkravshandläggning
inrättas. Inrättandet, liksom en närmare reglering av registerinnehåll och andra
frågor avseende registret, skall i enlighet med lagens bestämmelser beslutas av
regeringen genom förordning.
5.3 Datorkraftstrukturen
-------------------------------------------------------
|Regeringens bedömning: Det bör ankomma på Riksförsäkrings-|
|verket att efter samråd med de allmänna |
|försäkringskassorna bedöma i vilken utsträckning |
|lokalkontorens databaser skall lagras hos andra |
|lokalkontor alternativt centralkontoren vid |
|respektive försäkringskassa. |
-------------------------------------------------------
Skälen för regeringens bedömning: När det gäller datorkraftstrukturen
framhölls i propositionen 1992/93:193 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna att, där så bedömdes lämpligt, mindre lokalkontors databaser
kunde lagras i maskinell utrustning hos större kontor. Det lilla kontorets
register skulle dock, genom speciella s.k. åtkomstnycklar, bara vara
tillgängligt för detta kontors handläggare samt värdkontorets
databasadministratör. Riksdagen anförde ingen annan mening i detta avseende
(bet. 1992/93:SfU19, rskr. 1992/93:366). Enligt regeringens mening bör denna
modell kunna användas i större omfattning. En sådan lösning kan beräknas medföra
betydande kostnadsminskningar. Det viktiga i detta sammanhang är att åtkomsten
till uppgifterna är begränsad, vilket är möjligt genom den tekniska
utvecklingen. Skyddet för den enskildes integritet och datasäkerheten kan
tillgodoses tillfredsställande även med denna tekniska utformning. Det bör
ankomma på Riksförsäkringsverket att efter samråd med försäkringskassorna bedöma
i vilken utsträckning lokalkontorens databaser skall lagras hos andra
lokalkontor alternativt centralkontoren vid respektive försäkringskassa.
Bestämmelserna i lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna hindrar inte att datorkraftstrukturen utformas på detta
sätt.
6 Författningskommentar
6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring
18 kap.
21 §
I paragrafen regleras bl.a. vilka ärenden som skall avgöras av socialför-
säkringsnämnd. Om ett beslut i ett sådant ärende överklagas av en enskild skall
i första hand nämnden företräda den allmänna försäkringskassan i det ärendet.
Paragrafen kompletteras därför med ett nytt tredje stycke som innebär att
nämnden skall företräda försäkringskassan om försäkringskassan skall föra det
allmännas talan i det överklagade ärendet. Nämnden har dock möjlighet att
bemyndiga en tjänsteman vid försäkringskassan att företräda nämnden.
6
Bestämmelsen om nämndens rätt att företräda försäkringskassan gäller även för
de fall då en socialförsäkringsnämnd avgjort en fråga i enlighet med vad som
föreskrivs i andra författningar än lagen om allmän försäkring.
20 kap.
13 §
Ändringen i andra stycket innebär att även för den allmänna försäkringskassan
skall överklagandetiden vara två månader från dagen för beslutet. Detta får dock
endast betydelse för beslut av länsrätt, eftersom försäkringskassan inte kan
överklaga några andra beslut.
6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1517) om
socialförsäkringsregister
3 §
Den sakliga ändringen i paragrafen är ett tillägg till bestämmelsen att ett
socialförsäkringsregister kan få användas för viss handläggning i fråga om
ersättningar för vilka annars lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de
allmänna försäkringskassorna gäller. Tillägget innebär att sådan användning kan
få ske förutom för utbetalning också för handläggning av ärenden om
återbetalningsskyldighet. Ärenden om återbetalningsskyldighet är ärenden enligt
20 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och ärenden enligt motsvarande
bestämmelser i andra författningar inom socialförsäkringsområdet. Den tillåtna
användningen omfattar såväl prövningen av återbetalningsskyldigheten som
åtgärder för att driva in belopp vilka skall återbetalas. Samtidigt med till-
ägget har paragrafen ändrats redaktionellt i syfte att förbättra överskåd-
ligheten. Det föreslagna tillägget finns i punkten 5.
Övergångsbestämmelsen
Ändringsförslaget har kommenterats i avsnitt 5.1.
7
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 januari 1996
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,
Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori,
Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog,
Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Hedborg
Regeringen beslutar proposition 1995/96:128 Följdändringar till reformen om
tvåpartsprocess vid de allmänna förvaltningsdomstolarna samt vissa
registerfrågor inom socialförsäkringsadministrationen.
8
Rättsdatablad
-------------------------------------------------------
Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för
inför, ändrar, upp- bakomliggande
häver eller upp- EG-
repar ett regler
normgiv-
ningsbemyndigande
-------------------------------------------------------
Lag om ändring i 3 §
lagen (1994:1517)
om
socialförsäkrings-
register
9