Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1995/96:100 Vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 26 oktober 1995 Ingvar Carlsson Ines Uusmann (Kommunikationsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen behandlas förslag som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar. I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar. I lagen föreskrivs att alla fartyg som har en skrovlängd på minst 2,5 och högst 24 meter och är avsedda att användas för sport- och fritidsändamål, samt utrustning till dessa, skall uppfylla vissa väsentliga krav beträffande säkerhet och miljö. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att undanta vissa slag av fritidsbåtar från lagens tillämpning. För att få släppas ut på marknaden skall fritidsbåtarna vara CE-märkta som ett bevis på att de uppfyller de föreskrivna säkerhets- och miljökraven. I lagen meddelas även bestämmelser om tillsyn över lagens efterlevnad. Lagen föreslås träda i kraft den 16 juni 1996. Det föreslås dock att det skall vara tillåtet att på den svenska marknaden släppa ut fritidsbåtar utan att visa att de uppfyller de föreskrivna säkerhets- och miljökraven till och med den 15 juni 1998. Innehållsförteckning Propositionens huvudsakliga innehåll............................. 1 Innehållsförteckning............................................. 2 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3 2 Lagtext.................................................... 3 3 Ärendet och dess beredning.................................. 5 4 EG:s direktiv om säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar . 5 4.1 Allmänt............................................. 5 4.2 Fritidsbåtsdirektivets närmare innehåll............. 6 5 Den svenska regleringen.................................... 8 5.1 Nuvarande regler.................................... 8 5.2 Utformningen av svenska regler....................... 9 5.3 Tillsyn............................................. 10 6 Kostnadskonsekvenser....................................... 11 7 Ikraftträdande............................................. 13 8 Författningskommentar...................................... 13 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar............................... 17 Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag......................... 43 Bilaga 3 Lagrådets yttrande.................................. 45 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 1995. 46 Rättsdatablad.................................................... 47 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar. Härigenom föreskrivs följande1. Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag skall tillämpas på fartyg som har en skrovlängd på minst 2,5 och högst 24 meter och som är avsedda för sport- och fritidsändamål (fritidsbåtar) samt på viss utrustning för fritidsbåtar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att lagen inte skall tillämpas på vissa slag av fritidsbåtar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utrustning för fritidsbåtar som skall omfattas av lagen. Säkerhets- och miljökrav 2 § Den som tillverkar eller importerar fritidsbåtar och utrustning till dessa för bruk i Sverige ansvarar för att de uppfyller väsentliga säkerhets- och miljökrav när de släpps ut på marknaden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vilka krav som skall uppfyllas och om hur man skall bedöma om fritidsbåtarna och utrustningen uppfyller kraven. Märkningsskyldighet 3 § Den som ansvarar för att fritidsbåtar och utrustning till dessa uppfyller föreskrivna krav skall tillse att produkterna bär en CE-märkning när de släpps ut på marknaden. Beträffande CE-märkning gäller lagen (1992:1534) om CE-märkning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om denna märkning. Tillsyn 4 § Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) skall se till att denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller ett bemyndigande enligt lagen följs. Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen och föreskrifterna skall följas. Ett sådant föreläggande eller förbud får förenas med vite. 5 § Om tillsynsmyndigheten konstaterar att CE-märkta fritidsbåtar eller CE-märkt utrustning till dessa kan äventyra säkerheten eller hälsan för personer, egendom eller miljön, eller i annat väsentligt avseende inte uppfyller ställda krav, får tillsynsmyndigheten ålägga tillverkaren att återkalla produkterna från marknaden. Om tillverkaren inte har sitt säte i Sverige får åläggandet i stället avse tillverkarens representant i Sverige. Tillsynsmyndigheten får därvid även helt eller delvis förbjuda att produkterna släpps ut på marknaden eller tas i bruk. Om tillsynsmyndigheten meddelar ett sådant åläggande eller förbud skall myndigheten genast underrätta Europeiska gemenskapernas kommission om denna åtgärd. Avgifter 6 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva att särskilda avgifter skall tas ut för tillsyn och annan kontroll enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Avgift får tas ut av den som ansvarar för att fritidsbåtar och utrustning till dessa uppfyller föreskrivna krav när de släpps ut på marknaden. Överklagande 7 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. _______________________ 1. Denna lag träder i kraft den 16 juni 1996. 2. Produkter som omfattas av denna lag får släppas ut på den svenska marknaden till och med den 15 juni 1998 även om de inte uppfyller de krav som uppställs i lagen eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. **FOOTNOTES** 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar (EGT nr L 164, 30.6.1994, s. 15, Celex 394L0025). 3 Ärendet och dess beredning Inom EG har antagits Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar, i det följande kallat fritidsbåtsdirektivet. Genom gemensamma EES-kommitténs beslut nr 44/94 av den 15 december 1994 omfattas fritidsbåtsdirektivet av EES-avtalet. Genom EES-avtalet och efter den 1 januari 1995 även som medlem i Europeiska unionen (EU) är Sverige skyldigt att införliva direktivet med svensk rätt. Fritidsbåtsdirektivet bifogas som bilaga 1. En korrigering av fritidsbåtsdirektivet har skett avseende direktivets bilaga 4. Denna korrigering innebär att CE-märkningen inte behöver åtföljas av de sista två siffrorna av det årtal då CE-märkningen utförs. Ett utkast till lagrådsremiss om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar har behandlats på en hearing på Kommunikations- departementet. Vid denna hearing deltog representanter för Kommerskollegium, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Sjöfarts-inspektionen, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll SWEDAC, Båtbranschens Riksförbund, Båtbesiktningsmännens Riksförening samt AB Volvo Penta. De synpunkter som framfördes vid denna hearing finns redovisade i Kommunikationsdepartementets ärende nr K95/3626/RS. Lagrådet Regeringen beslutade den 12 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Lagrådets granskning har föranlett viss redaktionell ändring i lagtexten. 4 EG:s direktiv om säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar 4.1 Allmänt Av fritidsbåtsdirektivets ingress framgår att de lagar och andra författningar som finns i EU:s medlemsstater angående säkerhetskraven på fritidsbåtar skiljer sig åt både till omfattning och till innehåll. Sådana skillnader kan skapa såväl handelshinder som ojämlika konkurrensvillkor på den inre marknaden. Det enda sättet att undanröja dessa hinder är en harmonisering av medlemsstaternas regler på området. Detta mål kan emellertid inte uppnås av de enskilda medlemsstaterna. I fritidsbåtsdirektivet fastställs endast de väsentliga krav som är nödvändiga för fritidsbåtars fria rörlighet. De väsentliga kraven skall baseras på harmoniserade europeiska standarder, antagna av den Europeiska organisationen för standardisering (CEN) eller av den Europeiska organisationen för standardisering inom elområdet (Cenelec) på uppmaning av kommissionen. Direktivet innehåller även bestämmelser om miljöskydd genom att det ställs krav på fritidsbåtens konstruktion i den del denna har direkt effekt på miljön. De fritidsbåtar och den utrustning till dessa som omfattas av direktivet och som uppfyller de väsentliga kraven skall CE-märkas. Fritidsbåtsdirektivet innehåller inte några bestämmelser som är avsedda att begränsa fritidsbåtars användning efter det att de har tagits i bruk. Inte heller påverkar direktivet medlemsstaternas rätt att fastställa de krav som de anser vara nödvändiga rörande framförande i vissa vatten i syfte att skydda miljön och vattenvägarnas uppbyggnad eller för att trygga säkerheten på vattenvägarna. 4.2 Fritidsbåtsdirektivets närmare innehåll Tillämpnin gsområde Fritidsbåtsdirektivet skall tillämpas på fritidsbåtar, delvis färdigställda fritidsbåtar och på viss i direktivets bilaga 2 angiven utrustning, såväl separat som installerad (artikel 1.1). Med fritidsbåt avses varje båt, oavsett typ och framdrivningssätt, med en skrovlängd mellan 2,5 och 24 meter, avsedd för sport- och fritidsändamål (artikel 1.2). Det finns dock vissa undantag i direktivet, t.ex. omfattas inte båtar avsedda för hastighetstävling, kanoter, kajaker, vindsurfingbrädor och vattenskotrar (artikel 1.3 a-d). Inte heller originalbåtar och individuellt byggda kopior av historiska båtar, konstruerade före år 1950, omfattas om de är byggda huvudsakligen av ursprungligt material (artikel 1.3 e). Experimentbåtar som inte släpps ut på marknaden samt båtar byggda för eget bruk och inte under de första fem åren utsläppta på marknaden omfattas inte heller av direktivet (artikel 1.3 f-g). Båtar som är avsedda att ha besättning och befordra passagerare kommersiellt undantas också från tillämpning (artikel 1.3 h). Slutligen är även undervattensbåtar, svävare och bärplansbåtar undantagna från direktivets tillämpning (artikel 1.3 i-k). Säkerhets- och miljökrav De produkter som omfattas av direktivet skall uppfylla vissa väsentliga krav avseende säkerhet, hälsa, miljö- och konsumentskydd (artikel 3). Dessa krav finns föreskrivna i direktivets bilaga 1. I bilagan indelas och definieras fritidsbåtarna i olika kategorier. Vissa allmänna krav t.ex. om att varje båt skall vara märkt med en skrovidentitetsbeteckning och ha en permanent anbringad tillverkarskylt ställs upp. Vidare ställs krav på båtens integritet och skrovstyrka samt på manöveregenskaper. Slutligen ställs vissa monteringsföreskrifter upp, bl.a. avseende motor, bränslesystem, elektriska system och brandskydd. Miljökraven är begränsade till att omfatta förebyggande av sådana oavsiktliga utsläpp av förorenande ämnen som beror på fritidsbåtens konstruktion samt en föreskrift beträffande fritidsbåtar som är utrustade med toalett. Bedömning av överensstämmelse m.m. I direktivets artikel 8 samt i direktivets bilagor 5-12 regleras vilka förfaranden som skall tillämpas vid en bedömning av om produkter inom respektive båtkategori uppfyller direktivets krav. Varje medlemsstat skall till kommissionen och till övriga medlemsstater anmäla vilka organ de har utsett att utföra denna bedömning (artikel 9). För att få bli ett sådant anmält organ krävs att vissa i direktivets bilaga 14 angivna kriterier är uppfyllda. Krav på CE-märkning De fritidsbåtar och den utrustning som omfattas av direktivet och som uppfyller de krav som ställs skall bära en CE-märkning om överensstämmelse när de släpps ut på marknaden (artikel 10.1). Märkningen skall framträda på ett väl synligt, läsligt och outplånligt sätt på fritidsbåten och på den utrustning som omfattas av direktivet (artikel 10.2). Beträffande utrustning kan märkningen även sättas på förpackningen. Medlemsstaternas åligganden Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de båtar och den utrustning som omfattas av direktivet släpps ut på marknaden endast om de uppfyller direktivets krav (artikel 2.1). Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller förhindra att de produkter som omfattas av direktivet och som har föreskriven CE-märkning släpps ut på marknaden (artikel 4.1). Vidare skall medlemsstaterna utgå ifrån att det föreligger överensstämmelse mellan de väsentliga krav som ställs upp i artikel 3 för de produkter som omfattas av direktivet och som uppfyller de nationella standarder som antagits i enlighet med de harmoniserade standarder vars referenser har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (artikel 5). Om en medlemsstat anser att dessa harmoniserade standarder inte uppfyller de väsentliga kraven skall medlemsstaten underrätta den kommitté som inrättats i enlighet med rådets direktiv 83/189/EEG (artikel 6.1). Om en medlemsstat konstaterar att de båtar och den utrustning som omfattas av direktivet och som bär föreskriven CE-märkning kan äventyra säkerheten och hälsan för personer, egendom eller miljön skall medlemsstaten vidta alla lämpliga provisoriska åtgärder för att återkalla produkten från marknaden eller för att förhindra att den släpps ut (artikel 7.1). Medlemsstaten skall genast underrätta kommissionen om sin åtgärd. Om en medlemsstat konstaterar att en produkt som faller under direktivet är CE-märkt trots att den inte uppfyller direktivets krav skall lämpliga åtgärder vidtas av den medlemsstat som har jurisdiktion över den som utfört märkningen (artikel 7.3). Varje beslut som fattas med stöd av fritidsbåtsdirektivet och som leder till en begränsning av utsläppandet på marknaden av de produkter som direktivet skall tillämpas på skall vara motiverat och den som berörs av beslutet skall underrättas om hur och inom vilken tidsfrist ett överklagande skall ske (artikel 11). Ikraftträdande Enligt direktivet skall medlemsstaterna senast den 16 december 1995 anta och offentliggöra de lagar som är nödvändiga för att uppfylla fritidsbåtsdirektivet (artikel 13.1). Medlemsstaterna skall tillämpa bestämmelserna från och med den 16 juni 1996. Medlemsstaterna skall dock godta att de båtar och den utrustning som omfattas av direktivet och som uppfyller de bestämmelser som är i kraft inom deras territorium vid dagen för antagandet av direktivet, vilket skedde den 16 juni 1994, släpps ut på marknaden och tas i bruk under en period av fyra år från och med den dagen (artikel 13.3). 5 Den svenska regleringen 5.1 Nuvarande regler Det finns idag i princip inga tvingande regler om hur fritidsbåtar skall vara konstruerade. Sjöfartsverket har dock i samråd med övriga nordiska sjöfartsadministrationer, Det Norske Veritas och båtbranschen tagit fram frivilliga typprovningsregler. Dessa regler gäller för båtar med en skrovlängd på högst 15 meter. Reglerna gäller huvudsakligen utformningen av båtens skrov samt vissa installationer, t.ex. av motor. Som bevis på att en båt är konstruerad i enlighet med dessa regler får den förses med en s.k. „blå skylt„. Dessutom finns det regler om sjövärdighetsbesiktning för fritidsbåtar som har en bruttodräktighet av minst 20. Det finns dock redan idag möjligheter för Sjöfartsverket att utfärda föreskrifter om den övervägande delen av de krav som ställs upp i fritidsbåtsdirektivet. Sjöfartsverket har enligt 2 kap 5 § fartygs- säkerhetslagen (1988:49) och 2 kap 4 § första stycket fartygssäkerhets- förordningen (1988:594) möjlighet att meddela föreskrifter om hur ett fartyg skall vara konstruerat, byggt och hållet i stånd för att det skall anses sjövärdigt. Sjöfartsverket har således redan idag möjlighet att utfärda föreskrifter om de flesta av de säkerhetskrav som ställs upp i direktivets bilaga 1, t.ex. om kraven på integritet och skrovstyrka, om manöveregenskaper och om installationsarbeten. Däremot saknas möjlighet att föreskriva att fritidsbåtar skall vara märkta med skrovidentitetsbeteckning med vissa tillverkningsuppgifter samt ha en permanent anbringad skylt med uppgift om bl.a. tillverkarens namn, båtkategori och vilket antal personer som tillverkaren rekommenderar under färd (direktivets bilaga 1, avsnitt 2.1 och 2.2). Dessutom saknas möjlighet att föreskriva att alla fritidsbåtar skall vara utrustade med en instruktionsbok innehållande vissa uppgifter (direktivets bilaga 1, avsnitt 2.5). I 4 kap 1 § lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg och i 4 kap 1 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg finns ett bemyndigande för Sjöfartsverket att meddela de föreskrifter om fartygs konstruktion, utrustning eller drift som behövs för att förebygga eller begränsa vattenföroreningar. Här finns det således redan idag möjlighet att utfärda regler som uppfyller de krav som direktivet ställer när det gäller förebyggande av oavsiktliga utsläpp (direktivets bilaga 1, avsnitt 5.8). Den svenska definitionen av båt finns i 1 kap 2 § sjölagen (1994:1009). Där anges att ett fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter betecknas skepp. Ett fartyg som inte uppfyller dessa mått kallas båt. Denna gränsdragning stämmer inte överens med den som görs i fritidsbåtsdirektivet, vilket omfattar fartyg med en skrovlängd mellan 2,5 och 24 meter och där skrovbredden saknar betydelse. Lagen om CE-märkning (1992:1534) innehåller regler som i huvudsak överensstämmer med direktivets krav i det avseendet. 5.2 Utformningen av svenska regler -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: I en lag om vissa säkerhets- och miljökrav på| | fritidsbåtar meddelas de grundläggande föreskrifter som behövs för| | att uppfylla fritidsbåtsdirektivet. I lagen meddelas även de | | bemyndiganden som behövs för att regeringen eller den myndighet | | som regeringen bestämmer skall kunna meddela de | | detaljföreskrifter som är nödvändiga. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Regleringen i fritidsbåtsdirektivet är detaljerad. Det kan efter hand visa sig nödvändigt att justera föreskrifterna med hänsyn till utvecklingen inom EU. Lagen bör därför endast innehålla grundläggande bestämmelser om bl.a. tillämpningsområde, märkningsskyldighet och tillsyn. Föreskriftsrätten bör så långt det är möjligt delegeras till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den myndighet som det ligger närmast till hands att delegera föreskriftsrätten vidare till är Sjöfartsverket. Föreskrifternas materiella innehåll måste stämma överens med EG:s regler och föreskrifterna kan inte heller gå längre än dessa. Det är också naturligt och får förutsättas att detaljerade myndighetsföreskrifter utarbetas efter samråd med berörda myndigheter och branschorganisationer. Sammanfattningsvis föreslås alltså att det materiella innehållet i fritidsbåtsdirektivet införs i svensk rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I en lag om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar ges de bemyndiganden för regeringen som behövs. För anmälan av det organ som skall ha till uppgift att göra bedömningen av överensstämmelse finns bestämmelser i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. 5.3 Tillsyn -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Sjöfartsverket skall ha hand om tillsynen | | över att föreskrifterna följs. | | Tillsynsmyndigheten bör i första hand söka nå rättelse på frivillig| | väg. Om detta inte hjälper får tillsynsmyndigheten meddela de | | förelägganden och förbud som behövs för att se till att meddelade| | föreskrifter följs. Sådana förelägganden och förbud får förenas med| | vite. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Enligt fritidsbåtsdirektivet skall medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att fritidsbåtar och utrustning till dessa släpps ut på marknaden och tas i bruk för avsett ändamål endast om de inte äventyrar säkerheten och hälsan för personer, egendom eller miljön (artikel 2.1). Direktivet förutsätter alltså att medlemsstaterna aktivt övervakar att dessa produkter uppfyller direktivets krav. Sjöfartsverket är central förvaltningsmyndighet för de frågor som rör sjöfarten. Verket ansvarar bl.a. för tillsynen över sjösäkerheten och för skyddet för miljön mot förorening från fartyg. Verket har således redan erfarenhet och kompetens inom dessa områden. Det är därför naturligt att låta verket sköta marknadskontrollen enligt fritidsbåtsdirektivet. Även Kustbevakningen har till uppgift att svara för kontroll och tillsyn av sjöfarten, inklusive fritidsbåtstrafiken. Dessa uppgifter utförs i nära samarbete med Sjöfartsverket. Om Kustbevakningen i sitt tillsynsarbete eller i sin övervakande verksamhet uppmärksammar något som rör marknadskontrollen enligt fritidsbåtsdirektivet ankommer det på Kustbevakningen att anmäla detta till Sjöfartsverket som därefter har att ta ställning till vilka nationella eller gemenskapsrättsliga åtgärder som skall vidtas. För att åstadkomma en effektiv övervakning måste tillsynsmyndigheten i vissa fall kunna ingripa med tvingande åtgärder. Marknadsföringslagen innehåller generella föreskrifter om otillbörlig marknadsföring m.m. Fritidsbåtsdirektivets föreskrifter om CE-märkning har emellertid delvis ett annat syfte än marknads- föringslagen. Bestämmelserna i fritidsbåtsdirektivet har tillkommit för att åstadkomma enhetliga regler om märkning och därigenom underlätta en fri rörlighet av fritidsbåtar. Syftet med reglerna är således inte i första hand att komma till rätta med otillbörliga förfaranden vid marknadsföring av fritidsbåtar. Det är därför varken lämpligt eller möjligt att använda marknadsföringslagens sanktionssystem för att komma till rätta med tänkbara former av överträdelser av märkningsföreskrifterna. I likhet med vad som i allmänhet gäller på det marknadsrättsliga området bör emellertid tillsynsmyndigheten i första hand försöka nå rättelse på frivillig väg. Det kan ske genom information om reglernas innebörd och råd till tillverkarna hur de skall förfara för att uppfylla de föreskrivna kraven. Om rättelse inte kan nås på frivillig väg bör tillsynsmyndigheten ha rätt att meddela de förelägganden och förbud som behövs. Sådana förelägganden och förbud bör kunna förenas med vite. I lagen (1992:1534) om CE-märkning finns en bestämmelse om att den som CE-märkt en produkt trots att denna inte överensstämmer med kraven för en sådan märkning skall dömas till böter. Genom att denna lag görs tillämplig på CE-märkningen enligt fritidsbåtsdirektivet finns således även ett straffrättsligt sanktionssystem. Övervakningen i dessa hänseende ankommer på Polisen och Kustbevakningen. Medlemsstaterna skall utgå ifrån att de produkter som överensstämmer med de standarder som ligger till grund för bedömningen uppfyller direktivets krav. Det kan emellertid tänkas förekomma fall där en fritidsbåt eller utrustning till denna är sådan att den, trots att den har en korrekt åsatt CE-märkning, enligt tillsynsmyndighetens bedömning kan äventyra hälsan och säkerheten för personer, egendom eller miljön. Om tillsynsmyndigheten gör denna bedömning får den endast meddela provisoriska åtgärder i avvaktan på att kommissionen, efter anmälan av medlemsstaten, prövar saken. Denna regel, som återfinns i artikel 7.1 i fritidsbåtsdirektivet, innebär alltså ett undantag från principen om att medlemsstaten skall utgå från att en CE-märkt produkt uppfyller direktivets krav. I lagförslagets 5 § har intagits en bestämmelse som motsvarar artikel 7.1. Utformningen av 5 § har skett i överensstämmelse med vad som framförts bl.a. av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll SWEDAC vid hearingen på Kommunikationsdepartementet. I de fall då det är uppenbart att en CE-märkning är falsk eller felaktigt åsatt skall inte detta förfaringssätt tillämpas utan i de fallen har tillsynsmyndigheten rätt att själv meddela ett slutligt beslut om t.ex. återkallelse från marknaden. Detta beslut kan sedan givetvis överklagas på sedvanligt sätt. 6 Kostnadskonsekvenser -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: Sjöfartsverkets kostnader för tillsyn över| | efterlevnaden av reglerna om säkerhets- och miljökrav på | | fritidsbåtar bör till viss del täckas via anslag inom befintliga| | ramar men skall på sikt huvudsakligen finansieras via avgifter. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens bedömning: Som nämnts tidigare finns det idag, utöver den allmänna regeln i 1 kap 9 § sjölagen om att alla fartyg som hålls i drift skall vara sjövärdiga, inga tvingande regler om hur fritidsbåtar skall vara konstruerade. Den föreslagna lagstiftningen kommer därför sannolikt att belasta de svenska tillverkarna i båtbranschen med vissa kostnader för förfarandet med bedömning av om produkterna uppfyller kraven och den efterföljande märkningen. Samtidigt medför genomförandet av EG-reglerna i Sverige att de svenska tillverkarna kan konkurrera på den europeiska marknaden med utländska tillverkare på lika villkor. En stor del av de produkter som omfattas av fritidsbåtsdirektivet importeras för närvarande från tillverkare som är etablerade inom EU. Det får förutsättas att dessa produkter, i enlighet med bestämmelserna i fritidsbåtsdirektivet, kommer att vara CE-märkta redan vid införseln. Extra kostnader för svenska importörer torde därför bara aktualiseras vid import från tillverkare utanför EU. Det kan emellertid antas att även dessa tillverkare kommer att CE-märka sina produkter i enlighet med kraven i fritidsbåtsdirektivet för att på så sätt få tillträde till hela EU-marknaden. Kostnaderna för den svenska importbranschen kan därför antas bli begränsade. Även tillsynen över lagens efterlevnad kommer att dra kostnader. Fritidsbåtsdirektivet ställer inga konkreta krav på hur marknadsövervakningen skall bedrivas. Det sägs inte heller något särskilt om omfattningen av kontrollen. Det torde dock stå klart att informationssatsningar och kontrollinsatser i form av i första hand stickprovskontroller kommer att krävas. Någon beräkning av kostnaderna för marknadskontrollen kan inte göras för närvarande. Det är Sjöfartsverket som kontrollerar att de frivilliga regler som finns idag uppfylls av de tillverkare som vill märka sina båtar med en s.k. „blå skylt„. Detta system omsluter idag omkring 1,5 miljoner kronor årligen. När fritidsbåtsdirektivets regler trätt i kraft fullt ut kommer inte denna verksamhet att finnas kvar varför det kan antas att det av denna anledning kommer att frigöras vissa resurser inom Sjöfartsverket. Regeringen bedömer därför att kraven på Sjöfartsverket som tillsynsmyndighet bör, med viss avgiftsfinansiering, kunna klaras av inom ramen för de resurser som Sjöfartsverket får idag via anslaget Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. Regeringen anser att det är en rimlig ordning att en viss del av tillsynsmyndighetens kostnader får bäras av dem som ansvarar för att fritidsbåtarna uppfyller lagens krav när de släpps ut på marknaden, dvs. de som tillverkar eller importerar fritidsbåtar. Av denna anledning har i lagförslaget tagits in ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om särskilda avgifter för tillsynsmyndighetens tillsyn och kontroll. Intäkterna från dessa avgifter skall disponeras av Sjöfartsverket och användas för de kostnader som tillsynsverksamheten medför, t.ex. kostnaden för att informera båtbranschen om det nya regelsystemet. Avgiftsintäkterna skall inte föras upp i statens budget. Sjöfartsverket skall årligen i årsredovisningen särredovisa verksamhetens inkomster och utgifter. I initialskedet, då verksamheten huvudsakligen kommer att gå ut på att utarbeta och sprida information om de nya reglerna, kommer större delen av kostnaderna att få tas från anslaget medan verksamheten efter något år, då den egentliga tillsynsverksamheten kommit igång, till övervägande del får finansieras via avgifterna. I sammanhanget bör även kostnadskonsekvenserna för domstolarna beröras. Vissa beslut av tillsynsmyndigheten bör kunna överklagas. I linje med den pågående reformeringen av instansordningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna bör överklagandet ske hos länsrätt. En föreskrift med detta innehåll har tagits in i lagförslaget. Enligt lagen (1985:206) om viten prövar länsrätten frågor om utdömande av viten. När ett förelagt vite skall dömas ut tas således också domstolsresurser i anspråk.Det kan på goda grunder antas att antalet ärenden som grundar sig på den föreslagna lagen kommer att bli ytterst begränsat. Som har sagts tidigare bör tillsynsmyndigheten i första hand försöka nå rättelse på frivillig väg. De kostnader som kan uppstå för domstolarna måste därför betraktas som försumbara. 7 Ikraftträdande -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Lagen om vissa säkerhets- och miljökrav på | | fritidsbåtar skall träda i kraft den 16 juni 1996. En övergångstid| | gäller dock för produkter som endast skall släppas ut på den | | svenska marknaden. Dessa behöver inte uppfylla fritids- | | båtsdirektivets krav förrän den 16 juni 1998 . | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 13.1 i fritidsbåtsdirektivet skall medlemsstaterna tillämpa bestämmelserna i direktivet från och med den 16 juni 1996. Enligt en övergångsbestämmelse i artikel 13.3 skall medlemsstaterna dock godta att produkter som uppfyller de bestämmelser som är i kraft i medlemsstaten den 16 juni 1994 släpps ut på den inhemska marknaden till och med den 15 juni 1998. Enligt ett protokoll (jämför Kommunikationsdepartementets ärende nr EUK95/2007/SM(2)) från ett möte den 24 april 1995 med den ständiga kommitté som enligt artikel 6.3 biträder kommissionen skall bestämmelsen i artikel 13.3 omfatta inte bara medlemsstater med tvingande regleringar utan även de medlemsstater som har frivilliga regelsystem. Detta medför för svensk del att fritidsbåtsdirektivets regler blir obligatoriska för de produkter som endast är avsedda för den svenska marknaden först den 16 juni 1998. 8 Författningskommentar Som har anförts i det föregående (avsnitt 5.2) bör lagen endast innehålla grundläggande bestämmelser medan rätten att meddela närmare föreskrifter bör delegeras till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag skall tillämpas på fartyg som har en skrovlängd på minst 2,5 och högst 24 meter och som är avsedda för sport- och fritidsändamål (fritidsbåtar) samt på viss utrustning för fritidsbåtar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att lagen inte skall tillämpas på vissa slag av fritidsbåtar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utrustning för fritidsbåtar som skall omfattas av lagen. I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. I paragrafens första stycke anges att lagen skall tillämpas på fartyg som har en skrovlängd på minst 2,5 och högst 24 meter och som är avsedda för sport- och fritidsändamål. Trots att det inte stämmer överens med den i sjölagen intagna definitionen av båt har regeringen valt att föreslå att de fartyg som omfattas av lagen benämns fritidsbåtar. Begreppet är redan idag väl inarbetat i branschen och det torde inte heller uppstå några svårigheter när det gäller att avgöra om en viss typ av fartyg skall omfattas av lagen eller ej. Båtbesiktningsmännens Riksförening har dessutom framhållit att det enligt deras uppfattning är viktigt att ordet skepp inte används i den aktuella lagen. Fritidsbåtsdirektivet omfattar inte alla fritidsbåtar, bl.a. är kanoter och kajaker undantagna från tillämpningsområdet. I paragrafens andra stycke ges regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer rätt att föreskriva om dessa undantag. Fritidsbåtsdirektivet skall tillämpas även på viss utrustning till fritidsbåtar, t.ex. bränsletankar. I paragrafens första stycke anges att lagen skall tillämpas på viss utrustning för fritidsbåtar. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigas sedan i paragrafens tredje stycke att meddela föreskrifter om vilken utrustning som skall omfattas av lagens bestämmelser. Säkerhets- och miljökrav 2 § Den som tillverkar eller importerar fritidsbåtar och utrustning till dessa för bruk i Sverige ansvarar för att de uppfyller väsentliga säkerhets- och miljökrav när de släpps ut på marknaden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vilka krav som skall uppfyllas och om hur man skall bedöma om fritidsbåtarna och utrustningen uppfyller kraven. I paragrafens första stycke anges att de produkter som omfattas av lagen skall uppfylla väsentliga säkerhets- och miljökrav för att få släppas ut på marknaden. Om produkten tillverkas i Sverige ansvarar tillverkaren för att dessa krav är uppfyllda. Vid import är det importören som har detta ansvar. Om tillverkaren har en representant i Sverige torde det oftast vara denne som är att anse som importör. I paragrafens andra stycke ges regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer rätt att meddela närmare föreskrifter om vilka dessa krav är liksom om hur proceduren för att bedöma om produkterna uppfyller kraven skall vara utformad. Märkningsskyldighet 3 § Den som ansvarar för att fritidsbåtar och utrustning till dessa uppfyller föreskrivna krav skall tillse att produkterna bär en CE-märkning när de släpps ut på marknaden. Beträffande CE-märkning gäller lagen (1992:1534) om CE-märkning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om denna märkning. Fritidsbåtsdirektivets krav om CE-märkning uppfylls genom att lagen (1992:1534) om CE-märkning görs tillämplig. Eftersom fritidsbåtsdirektivet ställer upp krav på att CE-märkningen skall åtföljas av det anmälda organets identifikationsnummer, vilket saknar motsvarighet i lagen om CE-märkning, har i paragrafens tredje stycke tagits in en rätt för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om denna märkning. Det får även ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föreskriva om att utrustning får bära CE-märkningen på sin förpackning. Tillsyn 4 § Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) skall se till att denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller ett bemyndigande enligt lagen följs. Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen och föreskrifterna skall följas. Ett sådant föreläggande eller förbud får förenas med vite. I paragrafens första stycke bemyndigas regeringen att bestämma vilken myndighet som skall utöva tillsynen över lagens efterlevnad. Som nämnts ovan (avsnitt 5.3) ligger det närmast till hands att utse Sjöfartsverket som tillsynsmyndighet. 5 § Om tillsynsmyndigheten konstaterar att CE-märkta fritidsbåtar eller CE-märkt utrustning till dessa kan äventyra säkerheten eller personer, egendom eller miljön, eller i annat väsentligt avseende inte uppfyller ställda krav, får tillsynsmyndigheten ålägga tillverkaren att återkalla produkterna från marknaden. Om tillverkaren inte har sitt säte i Sverige får åläggandet i stället avse tillverkarens representant i Sverige. Tillsynsmyndigheten får därvid även helt eller delvis förbjuda att produkterna släpps ut på marknaden eller tas i bruk. Om tillsynsmyndigheten meddelar ett sådant åläggande eller förbud skall myndigheten genast underrätta Europeiska gemenskapernas kommission om denna åtgärd. Denna paragraf motsvarar artikel 7 i fritidsbåtsdirektivet. Som tidigare har redovisats (avsnitt 5.3) utgör denna bestämmelse en möjlighet för tillsynsmyndigheten att ingripa med provisoriska åtgärder i de fall där tillsynsmyndigheten anser att en formellt korrekt CE-märkt produkt inte uppfyller de väsentliga kraven. Avgifter 6 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva att särskilda avgifter skall tas ut för tillsyn och annan kontroll enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Avgift får tas ut av den som ansvarar för att fritidsbåtar och utrustning till dessa uppfyller föreskrivna krav när de släpps ut på marknaden. Som tidigare angivits (avsnitt 6) är det rimligt att tillsyns- verksamheten till viss del avgiftsfinansieras. I denna paragraf bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva om avgifter för tillsyn och annan kontroll. Det är regeringens avsikt att noga följa vilka avgifter som föreskrivs och kontrollera att dessa hålls på en rimlig nivå. Överklagande 7 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. I denna paragraf anges ordningen för överklagande av tillsynsmyndighetens beslut. Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar. Härigenom föreskrivs följande2. Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag skall tillämpas på fartyg som har en skrovlängd på minst 2,5 och högst 24 meter och som är avsedda för sport- och fritidsändamål (fritidsbåtar) samt på viss utrustning för fritidsbåtar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att lagen inte skall tillämpas på vissa slag av fritidsbåtar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utrustning för fritidsbåtar som skall omfattas av lagen. Säkerhets- och miljökrav 2 § Den som tillverkar eller importerar fritidsbåtar och utrustning till dessa för bruk i Sverige ansvarar för att de uppfyller väsentliga säkerhets- och miljökrav när de släpps ut på marknaden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vilka krav som skall uppfyllas och om hur man skall bedöma om fritidsbåtarna och utrustningen uppfyller kraven. Märkningsskyldighet 3 § Den som ansvarar för att fritidsbåtar och utrustning till dessa uppfyller föreskrivna krav skall tillse att produkterna bär en CE-märkning när de släpps ut på marknaden. Beträffande CE-märkning gäller lagen (1992:1534) om CE-märkning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om denna märkning. Tillsyn 4 § Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) skall se till att denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller ett bemyndigande enligt lagen följs. Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen och föreskrifterna skall följas. Ett sådant föreläggande eller förbud får förenas med vite. 5 § Om tillsynsmyndigheten konstaterar att CE-märkta fritidsbåtar eller CE-märkt utrustning till dessa kan äventyra säkerheten och hälsan för personer, egendom eller miljön, eller i annat väsentligt avseende inte uppfyller ställda krav, får tillsynsmyndigheten ålägga tillverkaren att återkalla produkterna från marknaden. Om tillverkaren inte har sitt säte i Sverige får åläggandet i stället avse tillverkarens representant i Sverige. Tillsynsmyndigheten får därvid även helt eller delvis förbjuda att produkterna släpps ut på marknaden eller tas i bruk. Om tillsynsmyndigheten meddelar ett sådant åläggande eller förbud skall myndigheten genast underrätta Europeiska gemenskapernas kommission om denna åtgärd. Avgifter 6 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva att särskilda avgifter skall tas ut för tillsyn och annan kontroll enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Avgift får tas ut av den som ansvarar för att fritidsbåtar och utrustning till dessa uppfyller föreskrivna krav när de släpps ut på marknaden. Överklagande 7 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. _______________________ 1. Denna lag träder i kraft den 16 juni 1996. 2. Produkter som omfattas av denna lag får släppas ut på den svenska marknaden till och med den 15 juni 1998 även om de inte uppfyller de krav som uppställs i lagen eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. **FOOTNOTES** 2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar (EGT nr L 164, 30.6.1994, s. 15, Celex 394L0025). Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1995-10-20 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Enligt en lagrådsremiss den 12 oktober 1995 (Kommunikations-departementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar. Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Catarina Barketorp. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Kommunikationsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 1995 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Uusmann Regeringen beslutar proposition 1995/96:100 Vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar. Rättsdatablad -------------------------------------------------------------------- Författningsrubrik Bestämmelser som inför, Celexnummer för ändrar, upphäver eller bakomliggande EG- upprepar ett regler normgivnings- bemyndigande -------------------------------------------------------------------- Lag om vissa 1-4 §§ och 6 § 394L0025 säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar -------------------------------------------------------------------- EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar ----------------------------------------------------------------------------------------- EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS enlighet med artikel 100a.5 i fördraget får RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV vidta provisoriska åtgärder för att begränsa eller förbjuda att fritidsbåtar eller delar med beaktande av Fördraget om upprättandet av sådana släpps ut på marknaden och används i av Europeiska gemenskapen, särskilt fall då de utgör en särskild risk för människor artikel 100a i detta, och, i tillämpliga fall, för husdjur eller egendom, förutsatt att åtgärderna omfattas av med beaktande av kommissionens förslag1, ett av gemenskapens kontrollförfaranden. med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande2, Mottagaren av ett beslut som fattas med stöd av detta direktiv måste upplysas om i enlighet med det förfarande som skälen till beslutet och om sina möjligheter föreskrivs i artikel 189b i fördraget3, och att överklaga. med beaktande av följande: Det är nödvändigt att fastställa ett Den inre marknaden skall omfatta ett övergångsförfarande som möjliggör att område utan inre gränser där den fria fritidsbåtar och utrustning till sådana som rörligheten för varor, personer, tjänster tillverkas i enlighet med nationell och kapital är säkerställd. lagstiftning som är i kraft den dag då detta direktiv antas, kan saluföras och tas i Lagar och andra författningar i de olika bruk. medlemsstaterna skiljer sig till omfattning och innehåll i fråga om Detta direktiv innehåller inte några säkerhets-kraven på fritidsbåtar. Sådana bestämmelser som är avsedda att begränsa skillnader riskerar att skapa användningen av en fritidsbåt efter det att handelshinder och ojämlika den har tagits i bruk. konkurrensvillkor på den inre marknaden. En harmonisering av nationell Fritidsbåtars konstruktion kan påverka miljön lagstiftning är det enda sättet att genom utsläpp av förorenande ämnen. Det är undanröja dessa hinder för den fria därför nödvändigt att ta med bestämmelser om handeln. Detta mål kan inte uppnås på ett miljöskydd i direktivet i den utsträckning tillfredsställande sätt av enskilda som dessa bestämmelser rör fritidsbåtens medlems-stater. I detta direktiv konstruktion utifrån dess direkta effekt på fastställs endast de krav som är nödvändiga miljön. för fritidsbåtars fria rörlighet. Detta direktiv bör omfatta endast Bestämmelserna i detta direktiv bör inte fritidsbåtar som är minst 2,5 och högst 24 m påverka medlems-staternas rätt att i långa, enligt ISO-standard. enlighet med fördraget fastställa sådana krav som de anser vara nödvändiga rörande Avlägsnandet av tekniska hinder i fråga om navigering i vissa vatten i syfte att fritidsbåtar och utrustning till dessa, i skydda miljön och vattenvägarnas uppbyggnad den utsträckning som detta inte kan ske och att trygga säkerheten på vattenvägarna, förutsatt att detta inte innebär att fritidsbåten ändras på ett sätt som strider mot bestämmelserna i detta direktiv. 1 EGT nr C 123, 15.5.1992, s. 7. 2 EGT nr C 313, 30.11.1992, s. 38. 3 Europaparlamentets yttrande av den 16 november 1992 (EGT nr C 337, 1 EGT nr L 220, 30.8.1993, s. 23. 21.12.1992, s. 17). Rådets gemensamma ståndpunkt av den 16 december 1993 (EGT HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. nr C 137, 19.5.1994, s. 1.). Europaparlamentets beslut av den 9 mars 1994 (EGT nr C 91, 28.3.1994). KAPITEL I genom ömsesidigt erkännande av likvärdighet mellan samtliga medlemsstater, bör följa det nya förfarande som föreskrivs i rådets Artikel 1 resolution av den 7 maj 19854 och som manar till en definition av grundläggande säkerhetskrav och andra aspekter som är 1. viktiga för det allmänna välbefinnandet. I Detta direktiv skall tillämpas på de artikel 100a punkt 3 föreskrivs att fritidsbåtar, de delvis färdigställda båtar kommissionen i sina förslag rörande hälsa, och den utrustning som anges i bilaga 2, säkerhet, miljö- och konsumentskydd skall såväl separat som installerad. utgå ifrån en hög säkerhetsnivå. Dessa grundläggande krav utgör de kriterier som 2. fritidsbåtar, delvis färdiga båtar och Med fritidsbåt avses varje båt, oavsett typ utrustning till dessa, separat eller och framdrivningssätt, med en skrovlängd på installerad, måste uppfylla. 2,5 - 24 m, mätt enligt tillämpliga harmoniserade standarder, avsedd för sport- Därför föreskrivs i detta direktiv endast och fritidsändamål. Den omständigheten att grundläggande krav. För att underlätta samma båt kan användas för charterverksamhet uppgiften att bevisa efterlevnaden av de eller för fritidsbåtutbildning får inte grundläggande kraven är en harmoniserad hindra att den omfattas av detta direktiv europeisk standard enligt bilaga 2 när den släpps ut på marknaden för nödvändig för fritidsbåtar och utrustning fritidsändamål. till dessa. Harmoniserade europeiska standarder upprättas av privata organ och 3. måste bibehålla sin icke bindande status. I Följande omfattas inte av detta direktiv: detta syfte är Europeiska organisationen för standardisering (CEN) och Europeiska a) Båtar avsedda endast för oganisationen för standardisering inom hastighetstävling, inbegripet elområdet (Cenelec) de erkända organ som är roddtävlingsbåtar och övningsroddbåtar som behöriga att anta de harmoniserade benämns så av tillverkaren. standarder som följer de allmänna riktlinjerna för samarbetet mellan b) Kanoter och kajaker, gondoler och kommissionen och dessa två organ, som vattencyklar. undertecknades den 13 november 1984. Vid tillämpningen av detta direktiv avses med c) Vindsurfingbrädor. en harmoniserad standard en teknisk specifikation (europeisk standard eller d) Motordrivna surfingbrädor, harmoniseringsdokument) som har antagits vattenskotrar och andra liknande av ett av eller båda dessa organ på motordrivna båtar. uppmaning av kommissionen i enlighet med rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars e) Originalbåtar och individuellt byggda 1983 om ett informationsförfarande kopior av historiska båtar, beträffande tekniska standarder och konstruerade före år 1950, byggda föreskrifter5 och i enlighet med de huvudsakligen av ursprungligt material allmänna riktlinjer som avses ovan. och benämnda som sådana av tillverkaren. Med tanke på de risker som användningen av f) Experimentbåtar, såvida de inte därefter fritidsbåtar och utrustning till dessa släpps ut på marknaden inom gemenskapen. innebär är det nödvändigt att inrätta förfaranden för utvärdering av g) Båtar byggda för eget bruk, förutsatt att överensstämmelsen med de grundläggande de därefter under en femårsperiod inte kraven i direktivet. Dessa förfaranden släpps ut på gemenskapens marknad. måste inrättas med hänsyn till den risknivå som fritidsbåtar och utrustning till dessa h) Båtar som är särskilt avsedda för att ha kan innebära. Därför bör varje kategori av besättning och befordra passagerare överensstämmelse kompletteras med ett kommersiellt, utan att det påverkar lämpligt förfarande eller ett val mellan tillämpningen av punkt 2, särskilt sådana flera likvärdiga förfaranden. De antagna som avses i direktiv 82/714/EEG av den förfarandena är förenliga med rådets beslut 4 oktober 1982 om tekniska föreskrifter 93/465/EEG av för fartyg i inlandssjöfart2, oavsett antalet passagerare. 4 EGT nr C 136, 4.6.1985, s. 1. 2 EGT nr L 301, 28.10.1982, s. 1. 5 EGT nr L 109, 26.4.1983, s. 8. Direktivet senast ändrat genom direktiv i) Undervattensbåtar. 88/182/EEG (EGT nr L 81, 26.3.1988, s. j) Svävare. 75). k) Bärplansbåtar. den 22 juli 1993 om moduler för olika Artikel 2 stadier i förfaranden vid bedömning av överensstämmelse samt regler för anbringande Utsläppande på marknaden och ibruktagande och användning av CE-märkning om överens- stämmelse, avsedda att användas i tekniska 1. Medlemsstaterna skall vidta alla harmoniserings-direktiv1. nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de produkter som anges i artikel 1.1 släpps ut på marknaden och tas i bruk för avsedda Rådet har föreskrivit att CE-märkning skall ändamål endast om de inte äventyrar säkerheten utföras antingen av tillverkaren eller och hälsan för personer, egendom eller miljön hans representant inom gemenskapen. Denna när de har byggts och underhålls på ett märkning innebär att fritidsbåten och korrekt sätt. utrustningen uppfyller samtliga de grundläggande krav och de förfaranden vid 2. Bestämmelserna i detta direktiv skall bedömning som föreskrivs i gemenskapens inte hindra medlemsstaterna från att i lagstiftning och som är tillämpliga på enlighet med fördraget anta bestämmelser om produkten. navigering i vissa vatten i syfte att skydda miljön och vattenvägarnas uppbyggnad och att trygga säkerheten på dessa, förutsatt Det är lämpligt att medlemsstaterna i att detta inte kräver ändringar av de båtar ----------------------------------------------------------------------------------------- som är i överensstämmelse med detta direktiv. Artikel 3 Väsentliga krav De produkter som anges i artikel 1.1 skall uppfylla de väsentliga krav avseende säkerhet, hälsa, miljö- och konsumentskydd som föreskrivs i bilaga 1. Artikel 4 Fri rörlighet för de produkter som anges i artikel 1.1 1. Medlemsstaterna får inte inom sitt territorium förbjuda, begränsa eller förhindra att de produkter som anges i artikel 1.1 och som har den CE-märkning som avses i bilaga 4 till tecken på sin överensstämmelse med samtliga bestämmelser i detta direktiv, inklusive de förfaranden om överensstämmelse som föreskrivs i kapitel II, släpps ut på marknaden och tas i bruk. 2. Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller för-hindra att delvis färdigställda båtar släpps ut på marknaden när tillverkaren eller hans representant inom gemenskapen eller den person som ansvarar för utsläppandet på marknaden, i enlighet med bilaga 3 a försäkrar att de är avsedda att färdigställas av andra. 3. Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller för-hindra att den utrustning som anges i bilaga 2 och som har den CE-märkning som avses i bilaga 4 till tecken på att den 394L0025/S Nr L 164/Europeiska gemenskapernas officiella tidning30.6.94 ----------------------------------------------------------------------------------------- uppfyller de tillämpliga väsentliga kraven c) brister i själva de standarder som släpps ut på marknaden och tas i bruk när avses i artikel 5. denna utrustning är avsedd att ingå i fritidsbåtar i enlighet med den försäkran som avses i bilaga 3 b från tillverkaren, 2. Kommissionen skall samråda med de hans representant inom gemenskapen eller, berörda parterna snarast möjligt. Om i fråga om import från tredje land, från den kommissionen efter ett sådant samråd finner person som släpper ut utrustningen på att gemenskapens marknad. — åtgärderna är berättigade, skall den 4. Vid handelsmässor, utställningar, genast underrätta den medlemsstat som demonstrationer etc. får medlemsstaterna tog initiativet och de övriga medlems- inte ställa upp hinder för förevisandet av staterna; när det beslut som anges i sådana produkter som anges i artikel 1.1 punkt 1 hänför sig till brister i och som inte uppfyller kraven i detta standarderna skall kommissionen efter direktiv, förutsatt att en synlig skylt samråd med de berörda parterna hänskjuta klart anger att sådana produkter inte får ärendet till den kommitté som avses i saluföras eller tas i bruk förrän de artikel 6.1 inom två månader, om den uppfyller kraven. medlemsstat som har fattat beslutet avser att vidhålla det, och skall 5. När de produkter som anges i artikel initiera det förfarande som avses i 1.1 omfattas av andra direktiv som rör artikel 6.1, andra aspekter och som även de föreskriver CE-märkning skall märkningen visa att sådana — åtgärderna inte är berättigade, skall den produkter även uppfyller bestämmelserna i genast informera den medlemsstat som dessa andra direktiv. Skulle emellertid tog inititativet och tillverkaren ett eller flera av dessa direktiv tillåta eller hans representant inom tillverkaren att under en övergångstid välja gemenskapen. vilket förfarande han skall tillämpa, skall CE-märkningen visa att produkterna 3. När sådan utrustning som anges i bilaga uppfyller bestämmelserna endast i de 2 eller en båt inte uppfyller kraven men bär direktiv som tillämpas av tillverkaren. Om en CE-märkning skall lämpliga åtgärder vidtas så är fallet, skall kraven i dessa av den medlemsstat som har jurisdiktion direktiv, offentliggjorda i Europeiska över den som har utfört märkningen. gemenskapernas officiella tidning, anges Medlemsstaten i fråga skall underrätta i de handlingar, meddelanden eller kommissionen och de övriga medlemsstaterna instruktioner som krävs i direktiven och om detta. som åtföljer sådana produkter. 4. Kommissionen skall säkerställa att medlemsstaterna hålls underrättade om Artikel 5 utvecklingen och utgången av detta förfarande. Medlemsstaterna skall utgå ifrån att överensstämmelse föreligger med de väsentliga krav som avses i artikel 3 för de produkter som anges i artikel 1.1 och som KAPITEL II uppfyller de tillämpliga nationella standarder som har antagits i enlighet Bedömning av överensstämmelse med de harmoniserade standarder vars referenser har offentliggjorts i Artikel 8 Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Medlemsstaterna skall Innan de produkter som anges i artikel 1.1 offentliggöra hänvisningarna till sådana tillverkas och saluförs skall tillverkaren nationella standarder. eller hans representant inom gemenskapen tillämpa följande förfaranden för båt- kategorierna A, B, C och D enligt avsnitt Artikel 6 1 i bilaga 1: 1. Om en medlemsstat eller kommissionen 1. För kategorierna A och B: är av den uppfattningen att de harmoniserade standarder som avses i — Båtar med en skrovlängd understigande artikel 5 inte helt uppfyller de 12 m: Den interna väsentliga krav som avses i artikel 3 tillverkningskontroll med skall kommissionen eller medlemsstaten provningar (modul Aa) som avses i underrätta den kommitté som inrättats i bilaga 6. enlighet med direktiv 83/189/EEG med angivande av skälen till detta. Kommittén — Båtar med en skrovlängd på 12-24 m: skall snarast avge sitt yttrande. Den EG-typkontroll (modul B) som avses i bilaga 7, kompletterad med Mot bakgrund av kommitténs yttrande skall modul C (typöverensstämmelse) som kommissionen underrätta medlemsstaterna avses i bilaga 8, eller någon av huruvida de berörda standarderna skall följande moduler: B + D, B+ F, G återkallas från det offentliggörande som eller H. avses i artikel 5. 2. 2. För kategori C: Kommissionen får fatta beslut om varje a) Båtar med en skrovlängd på 2,5-12 m: lämplig åtgärd i syfte att säkerställa att — När de harmoniserade standarder detta direktiv tillämpas på ett praktiskt som rör avsnitt 3.2 och 3.3 i och enhetligt sätt i enlighet med punkt 3. bilaga 1 uppfylls: Den interna tillverkningskontroll (modul A) 3. som avses i bilaga 5. Kommissionen skall biträdas av en ständig — När de harmoniserade standarder kommitté som skall bestå av företrädare för som rör avsnitt 3.2 och 3.3 i medlemsstaterna och ha en företrädare för bilaga 1 inte uppfylls: Den kommissionen som ordförande. interna tillverkningskontroll med provningar (modul Aa) som Den ständiga kommittén skall själv fastställa avses i bilaga 6. sin arbets-ordning. b) Båtar med en skrovlängd på 12-24 m: Kommissionens företrädare skall förelägga Den EG-typkontroll (modul B) som kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén avses i bilaga 7, följd av modul C skall yttra sig över förslaget inom den tid (typöverensstämmelse) som avses i som ordföranden bestämmer med hänsyn till bilaga 8, eller någon av följande hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom moduler: B + D, B + F, G eller H. omröstning. 3. För kategori D: Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att Båtar med en skrovlängd på 2,5-24 m: Den begära att få sin uppfattning tagen till interna tillverkningskontroll (modul protokollet. A) som avses i bilaga 5. Kommissionen skall ta största hänsyn till 4. För den utrustning som anges i bilaga det yttrande som kommittén avgivit. Den 2: Någon av följande moduler: B + C, B + skall underrätta kommittén om det sätt på D, B + F, G eller H. vilket dess yttrande har beaktats. 4. Artikel 9 Den ständiga kommittén får därutöver granska varje fråga om tillämpningen av detta Anmälda organ direktiv som väcks av dess ordförande, antingen på ordförandens eget initiativ 1. eller på begäran av en medlemsstat. Medlemsstaterna skall till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla de organ som de har utsett att utföra de uppgifter som hänger samman med de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som anges i artikel 8, Artikel 7 tillsammans med de särskilda uppgifter som dessa organ utses att utföra och de Skyddsklausul identifikationsnummer som på förhand har tilldelats dem av kommissionen. 1. Om en medlemsstat konstaterar att de Kommissionen skall i Europeiska fritidsbåtar eller den utrustning som gemenskapernas officiella tidning anges i bilaga 2 och som bär den CE- offentliggöra en förteckning över de anmälda märkning som avses i bilaga 4 när de är organen tillsammans med de byggda, monterade och underhållna på ett identifikationsnummer som har tilldelats korrekt sätt och används på avsett sätt kan dem samt de uppgifter för vilka de har äventyra säkerheten och hälsan för personer, anmälts. Kommissionen skall säkerställa att egendom eller miljön skall medlemsstaten förteckningen hålls uppdaterad. vidta alla lämpliga provisoriska åtgärder för att återkalla dem från marknaden eller 2. förbjuda eller begränsa att de släpps ut på Medlemsstaterna skall tillämpa de kriterier marknaden eller tas i bruk. som föreskrivs i bilaga 14 när de fastställer de organ som skall tas upp i en sådan Medlemsstaten skall genast underrätta anmälan. De organ som uppfyller de kommissionen om sådana åtgärder med bedömningskriterier som föreskrivs i de angivande av skälen för sitt beslut, tillämpligaa harmoniserade standarderna särskilt när bristen på överensstämmelse beror skall antas uppfylla dessa kriterier. på 3. a) att de väsentliga krav som avses i En medlemsstat skall återkalla sitt artikel 3 inte har uppfyllts, godkännande av ett sådant organ om det konstateras att organet inte längre b) en felaktig tillämpning av de uppfyller de kriterier som anges i bilaga standarder som avses i artikel 5, om 14. Den skall genast underrätta det hävdas att dessa standarder har kommissionen och de övriga medlemsstaterna tillämpats, om detta. KAPITEL III ----------------------------------------------------------------------------------------- CE-märkning område som omfattas av detta direktiv. Artikel 10 3.Medlemsstaterna skall godta att de produkter som anges i artikel 1.1 och som uppfyller 1. De fritidsbåtar och den utrustning som de bestämmelser som är i kraft inom deras anges i bilaga 2 och som anses uppfylla territorium vid dagen för antagandet av de väsentliga krav som avses i artikel 3 detta direktiv släpps ut på marknaden och skall bära en CE-märkning om överensstämmelse tas i bruk under en period av fyra år från när de släpps ut på marknaden. och med den dagen. 2. CE-märkningen om överensstämmelse, som visas i bilaga 4, skall framträda på ett väl Artikel 14 synligt, läsligt och outplånligt sätt på fritidsbåten enligt punkt 2.2 i bilaga 1, Detta direktiv träder i kraft samma dag som och på den utrustning som avses i bilaga 2 det offentliggörs i Europeiska och/eller på dess förpackning. gemenskapernas officiella tidning. CE-märkningen skall åtföljas av identifikationsnumret på det anmälda organ som ansvarar för tillämpningen av de Artikel 15 förfaranden som avses i bilagorna 6, 9, 10, 11 och 12. Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. 3. Anbringandet av sådana märkningar eller inskriptioner på fritidsbåten som sannolikt kan vilseleda tredje man med avseende på betydelsen eller utformningen av CE- märkningen skall förbjudas. Varje annan Utfärdat i Bryssel den 16 juni 1994. märkning får utföras på firitidsbåten och den utrustning som anges i bilaga 2 och/eller på dess förpackning, förutsatt att CE- På Europaparlamentets vägnarPå rådets vägnar märkningens synlighet och läslighet inte E. därigenom minskas. KLEPSCHY. PAPANTONIOU 4. Utan att det påverkar tillämpningen av OrdförandeOrdförande bestämmelserna i artikel 7 skall a) när en medlemsstat konstaterar att CE- märkningen har utförts på ett felaktigt sätt, tillverkaren eller hans representant inom gemenskapen åläggas att upphöra med överträdelsen på de villkor som föreskrivs av medlems- staten, b) när bristen på överensstämmelse fortsätter, medlems-staten vidta alla lämpliga åtgärder för att begränsa eller förbjuda att den berörda produkten släpps ut på marknaden eller säkerställa att den återkallas från marknaden, i enlighet med förfarandet i artikel 7. KAPITEL IV Slutbestämmelser Artikel 11 Närmare skäl skall anges för varje beslut som fattas med stöd av detta direktiv och som leder till en begränsning av utsläppandet på marknaden och ibruktagandet av de produkter som anges i artikel 1.1. Den berörda parten skall underrättas om beslutet snarast, tillsammans med uppgift om möjligheterna till upprättelse enligt gällande lagstiftning i den berörda medlemsstaten och inom vilka tidsfrister ett överklagande skall väckas. Artikel 12 Kommissionen skall vidta nödvändiga åtgärder för att säker-ställa att uppgifter som påverkar alla tillämpliga beslut om handhavandet av detta direktiv görs tillgängliga. Artikel 13 1. Medlemsstaterna skall anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 16 december 1995. De skall genast underrätta kommissionen om detta. Medlemsstaterna skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 16 juni 1996. Den ständiga kommitté som avses i artikel 6.3 får påbörja sina uppgifter från och med dagen för ikraftträdandet av detta direktiv. Medlemsstaterna får vidta de åtgärder som avses i artikel 9 från och med den dagen. När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i första stycket skall dessa innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda. 2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det 394L0025/S Nr L 164/Europeiska gemenskapernas officiella tidning30.6.94 ----------------------------------------------------------------------------------------- 394L0025/S Nr L 164/Europeiska gemenskapernas officiella tidning30.6.94 BILAGA 1 VÄSENTLIGA SÄKERHETSKRAV FÖR UTFORMNINGEN OCH KONSTRUKTIONEN AV FRITIDSBÅTAR 1. BÅTKATEGORIER --------------------------------------------------------------- Kategori | Vindstyrka |Signifikant våghöjd |(Beaufort-skalan) | (H1/3, meter) --------------------------------------------------------------- A -Ocean | överstigande 8 | överstigande 4 B -Utanför öppen kust|upp till och med 8 |upp till och med 4 och utomskärs | | C -Kustfarvatten |upp till och med 6 |upp till och med 2 och inomskärs | | D -Skyddade |upp till och med 4 | upp till och med farvatten | | 0,5 --------------------------------------------------------------- Definitioner: A. OCEAN: Konstruerade för längre färder då vindstyrkan kan överstiga 8 (Beaufort-skalan) och med en signifikant våghöjd på 4 m eller mer, då dessa båtar skall kunna klara sig själva. B. UTANFÖR ÖPPEN KUST OCH UTOMSKÄRS: Konstruerade för färder utanför kusten då vindstyrkan kan vara upp till och med 8 och med en signifikant våghöjd på upp till och med 4 m. C. KUSTFARVATTEN OCH INOMSKÄRS: Konstruerade för färder nära kusten, i stora bukter, flodmynningar, sjöar och floder då vindstyrkan kan vara upp till och med 6 och med en signifikant våghöjd på upp till och med 2 m. D. SKYDDADE FARVATTEN: Konstruerade för färder på mindre sjöar, floder och kanaler då vindstyrkan kan vara upp till och med 4 och med en signifikant våghöjd på upp till och med 0,5 m. Båtarna inom varje kategori skall vara konstruerade och byggda så att de under beskrivna förhållanden bibehåller sin stabilitet och flytkraft och uppfyller andra tillämpliga väsentliga krav som anges i bilaga 1 samt så att de är lättmanövrerade. 2. ALLMÄNNA KRAV Fritidsbåtar och utrustning enligt bilaga 2 skall uppfylla de väsentliga kraven i den utsträckning dessa är tillämpliga. 2.1Skrovidentitet Varje båt skall vara märkt med en skrovidentitetsbeteckning med uppgift om — tillverkarens kod, — tillverkningsland, — unikt serienummer, — tillverkningsår, — årsmodell. De tillämpliga harmoniserade standarderna anger detaljerna för dessa krav. 2.2Tillverkarskylt Varje båt skall bära en permanent anbringad skylt separat från skrovidentitetsbeteckningen, med uppgift om — tillverkarens namn, — CE-märkning (se bilaga 4), — båtkategori enligt avsnitt 1, — tillverkarens rekommenderade maximala last enligt avsnitt 3.6, — antal personer som tillverkaren rekommenderar under färd och för vilket båten konstruerats. 2.3Skydd mot fall överbord och sätt att åter ta sig ombord Beroende på båtkategori skall varje båt vara utformad för att minimera riskerna för att falla överbord och för att underlätta att åter ta sig ombord. 2.4Synfält från huvudsaklig styrplats För motorbåtar skall den huvudsakliga styrplatsen ge föraren god sikt runt om under normala användningsvillkor (hastighet och last). 2.5Ägarens instruktionsbok Varje båt skall vara utrustad med en instruktionsbok på det eller de officiella språk som bestäms av den medlemsstat i vilken båten saluförs i enlighet med fördraget. Denna instruktionsbok skall särskilt betona brandrisken och risken för inträngande vatten och innehålla de uppgifter som anges i avsnitt 2.2, 3.6 och 4 liksom båtens vikt i kg utan last. 3. KRAV PÅ INTEGRITET OCH SKROVSTYRKA 3.1Skrovstyrka Valet och kombinationen av material och deras konstruktion skall säkerställa att båten är stark nog i alla avseenden. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt kategorin enligt avsnitt 1 och tillverkarens rekommenderade maximala last i enlighet med avsnitt 3.6. 3.2Stabilitet och fribord Båten skall ha tillräcklig stabilitet och tillräckligt fribord med avseende på dess kategori enligt avsnitt 1 och tillverkarens rekommenderade maximala last enligt avsnitt 3.6. 3.3Reservdeplacement och flytmedel Båten skall vara byggd så att den har erforderliga flytegenskaper för sin kategori enligt avsnitt 3.1 och tillverkarens rekommenderade maximala last enligt avsnitt 3.6. Alla beboeliga båtar med flera skrov skall vara så konstruerade att de har tillräcklig flytkraft och håller sig flytande upp och ner i vattnet. Båtar med en längd på under 6 m skall ha flytmedel med hänsyn till kategori så att de håller sig flytande om de vattenfylls. 3.4Öppningar i skrov, däck och överbyggnad Öppningar i skrov, däck och överbyggnad får inte sätta ner båtens skrovstyrka eller dess täthet när de är stängda. Fönster, ventiler, dörrar och luckor skall motstå det vattentryck som det är troligt att de kan utsättas för, liksom de punktlaster som uppstår när personer går på däck. Skrovgenomföringar under den vattenlinje som motsvarar tillverkarens rekommenderade maximala last enligt avsnitt 3.6 skall vara utrustade med avstängningsanordningar som skall vara lätt åtkomliga. 3.5Inträngande vatten Varje båt skall vara utformad så att risken för att den skall sjunka är minimal. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt — sittbrunnar och andra brunnar som bör vara självdränerande eller utrustade för att på annat sätt hålla vatten borta ur båtens innandöme, — ventilationsöppningar, — länsning med pump eller på annat sätt. 3.6Tillverkarens rekommenderade maximala last Tillverkarens rekommenderade maximala last av bränsle, vatten, proviant, annan utrustning och personer (i kg) för vilken båten är utformad, enligt märkning på tillverkarskylten, skall bestämmas i enlighet med båtkategori (avsnitt 1), stabilitet och fribord (avsnitt 3.2) samt reservdeplacement och flytmedel (avsnitt 3.3). 3.7 Förvaring av livflottar Alla båtar i kategori A och B, och båtar i kategori C och D som är längre än sex meter, skall vara utrustade med plats för en eller flera livflottar som är stora nog att rymma det antal personer som båten är utformad att ta med enligt tillverkarens rekommendation. Förvaringsplatsen eller -platserna skall vara lätt åtkomliga vid varje tidpunkt. 3.8 Utrymning Alla beboeliga båtar med flera skrov som är längre än 12 m skall vara utrustade med fungerande utrymningsanordningar om båten skulle hamna upp och ner i vattnet. Alla beboeliga båtar skall vara utrustade med fungerande utrymningsanordningar i händelse av brand. 3.9 Ankring, förtöjning och bogsering Alla båtar skall, med hänsyn till sin kategori och sina egenskaper, vara utrustade med fästen eller andra anordningar som på ett betryggande sätt kan ta upp de laster som uppstår vid ankring, förtöjning eller bogsering. 4. MANÖVEREGENSKAPER Tillverkaren skall säkerställa att båtens manöveregenskaper är tillfredsställande i förhållande till den starkaste motor för vilken båten är utformad och konstruerad. I fråga om alla marina motorer för fritidsbruk skall maximal motoreffekt anges i instruktionsboken i enlighet med den harmoniserade standarden. 5. MONTERINGSFÖRESKRIFTER 5.1 Motor och motorrum 5.1.1Inombordsmotor Alla inombordsmotorer skall placeras i ett utrymme separat från boendeutrymmen och installeras för att minimera risken för brand eller spridning av brand liksom risken för giftig rök, hetta, buller eller vibrationer i boendeutrymmen. Motordelar och tillbehör som kräver regelbunden tillsyn eller service skall vara lätt åtkomliga. Isoleringen i motorrum skall vara av icke brännbart material. 5.1.2Ventilation Motorrummet skall vara ventilerat. Alla luftöppningar skall säkras mot vatteninträngning i motorrummet. 5.1.3Friliggande delar Såvida inte motorn skyddas av en huv eller genom placering i eget utrymme skall friliggande rörliga eller heta delar av motorn som kan orsaka personskador avskärmas effektivt. 5.1.4Utombordsmotor Alla båtar med utombordsmotor skall ha en anordning som förhindrar start med ilagd växel utom a) när motorn åstadkommer en statisk dragkraft på mindre än 500 newton, b) när motorn är försedd med ett gasreglage som begränsar dragkraften till 500 newton när motorn startas. 5.2 Bränslesystem 5.2.1Allmänt Utrustning och installationer för påfyllning, förvaring, ventilation och tankning av bränsle skall vara konstruerade och installerade så att risken för brand och explosion minimeras. 5.2.2Bränsletankar Bränsletankar, ledningar och slangar skall sättas fast och vara skilda eller skyddade från varje värmekälla. Det material som tankarna är tillverkade av och deras konstruktion skall vara anpassade till deras kapacitet och typen av bränsle. Alla tankutrymmen skall vara ventilerade. Flytande bränsle med en flampunkt under 55º C skall förvaras i tankar som inte utgör en del av skrovet och skall vara a) isolerade från motorrummet och från varje annan gnistkälla, b) skilda från boendeutrymmen. Flytande bränsle med en flampunkt som är lika med eller över 55º C får förvaras i tankar där skrovet utgör en del. 5.3 Elektriska system Elektriska system skall vara utformade och installerade för att säkerställa att båten fungerar korrekt under normala förhållanden och för att minimiera risken för brand och elektriska stötar. Alla grupper, utom motorns startkrets, som får ström från batterier skall skyddas mot överbelastning och kortslutning. Ventilation skall förhindra att eventuell gas från batterierna kan ansamlas. Batterierna skall vara ordentligt fastsatta och skyddade från inträngande vatten. 5.4 Styrsystem 5.4.1Allmänt Styrsystemet skall vara utformat, konstruerat och installerat för att ge överföring av styrkrafter under förutsebara förhållanden. 5.4.2Nödutrustning Segelbåtar och båtar med en enkel inombordsmotor med fjärrstyrt roderstyrsystem skall vara utrustade med en nödutrustning som gör det möjligt att styra båten med nedsatt hastighet. 5.5 Gasanläggningar Gasanläggningar för hushållsbruk skall vara av den typ som använder gas i förångad form och vara konstruerade och installerade för att undvika läckor och explosionsrisk och skall kunna täthetskontrolleras. Material och utrustning skall vara lämpliga för den särskilda gas som används för att motstå de påkänningar och den miljö som de utsätts för till sjöss. Varje anordning skall vara utrustad med en tändsäkring som verkar på samtliga brännare. Varje gasförbrukande anordning måste vara försedd med en separat ledning för tillförsel av gas, och varje anordning måste ha en separat stängningsanordning. Tillräcklig ventilation måste finnas för att förhindra risker p.g.a. läckor och förbränningsprodukter. Varje båt med en fast installerad gasanläggning skall vara utrustad med ett särskilt utrymme för förvaring av gasbehållare. Utrymmet skall vara skilt från boendeutrymmen, tillgängligt endast från utsidan och ventilerat till fria luften så att varje gasutsläpp försvinner över bord. Varje fast installerad gasanläggning skall testas efter installationen. 5.6 Brandskydd 5.6.1Allmänt Vid valet av utrustning som installeras och båtens utformning skall hänsyn tas till risken för brand och dess spridning. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt omgivningen närmast öppna lågor, varma platser eller motorer och hjälpmotorer, olja- och bränsleöversvämning, oskyddade olje- och bränsleledningar och undvikande av elektriska ledningar i närheten av varma maskindelar. 5.6.2Brandskyddsutrustning Båtar skall vara utrustade med en lämplig brandskyddsutrustning anpassad till brandrisken. Bensinmotorrum skall skyddas genom en brandskyddsanordning som gör att motorrummet inte behöver öppnas i händelse av brand. Bärbara eldsläckare, om sådana monteras, skall finnas lätt åtkomliga och en skall vara placerad så att den lätt kan nås från båtens huvudstyrplats. 5.7 Navigationsljus När navigationsljus installeras skall de vara i överensstämmelse antingen med bestämmelserna i 1972 års Colreg eller CEVNI-bestämmelserna. 5.8 Förebyggande av utsläpp Båtar skall vara konstruerade så att oavsiktliga utsläpp av förorenande ämnen (olja, bränsle osv.) förhindras. Båtar som är utrustade med toalett skall ha antingen a) spillvattentank, eller b) anordningar som gör att en spillvattentank tillfälligt kan installeras när båten används i områden där utsläpp av toalettavfall är förbjudet. Därutöver skall varje öppning i skrovet avsedd för toalettavfall vara försedd med en ventil som kan stängas och förseglas. BILAGA 2 UTRUSTNING 1. Gnistskyddad utrustning för inombordsmotorer med backslag och inombordsmotorer med drev. 2. Skydd mot att utombordsmotorer kan startas med en växel ilagd. 3. Rattar, styrmekanismer och styrkabelsatser. 4. Bränsletankar och bränsleslangar. 5. Prefabricerade luckor och fönster. 394L0025/S Nr L 164/Europeiska gemenskapernas officiella tidning30.6.94 BILAGA 3 FÖRSÄKRAN FRÅN TILLVERKAREN ELLER HANS REPRESENTANT INOM GEMENSKAPEN, ELLER DEN PERSON SOM ANSVARAR FÖR UTSLÄPPANDET PÅ MARKNADEN (Artikel 4.2 och 4.3) a) Den försäkran från tillverkaren eller hans representant inom gemenskapen som avses i artikel 4.2 (delvis färdigställda båtar) skall innehålla följande uppgifter: — Tillverkarens namn och adress. — Namn och adress till tillverkarens representant i gemenskapen eller, i tillämpliga fall, den person som ansvarar för utsläppandet på marknaden. — En beskrivning av den delvis färdigställda båten. — En uppgift om att den delvis färdigställda båten skall färdigställas av andra personer och att den uppfyller de väsentliga krav som är tillämpliga på detta konstruktionsstadium. b) Den försäkran från tillverkaren, hans representant inom gemenskapen eller den person som ansvarar för utsläppandet på marknaden som avses i artikel 4.3 (utrustning) skall innehålla följande uppgifter: — Tillverkarens namn och adress. — Namn och adress till tillverkarens representant inom gemenskapen eller, i tillämpliga fall, till den person som ansvarar för utsläppandet på marknaden. — En beskrivning av utrustningen. — En uppgift om att utrustningen uppfyller de tillämpliga väsentliga kraven. BILAGA 4 CE-MÄRKNING CE-märkning om överensstämmelse skall bestå av initialerna "CE" med följande utformning: /*(394L0025/26)*/ Om märkningen förminskas eller förstoras skall de ovan angivna proportionerna iakttas. De olika komponenterna i CE-märkningen skall ha ungefär samma vertikala dimension, som inte får vara mindre än 5 mm. CE-märkningen skall åtföljas av det anmälda organets identifikationsnummer, om organet deltar i produktions-kontrollen, liksom de två sista siffrorna av det årtal då CE-märkningen utförs. BILAGA 5 INTERN TILLVERKNINGSKONTROLL (modul A) 1. Tillverkaren eller hans representant inom gemenskapen, som uppfyller de i punkt 2 fastställda skyldigheterna, försäkrar att de berörda produkterna uppfyller de krav i direktivet som gäller för dem. Tillverkaren eller hans representant inom gemenskapen skall utföra CE-märkningen på varje produkt och upprätta en skriftlig försäkran om överensstämmelse (se bilaga 15). 2. Tillverkaren skall utarbeta den tekniska dokumentation som beskrivs i punkt 3 och han eller hans representant inom gemenskapen skall under minst 10 år efter det att tillverkningen av produkten har upphört hålla den tillgänglig för granskning av de behöriga nationella myndigheterna. Om varken tillverkaren eller hans representant finns i gemenskapen skall skyldigheten att hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig åvila den person som släpper ut produkten på gemenskapens marknad. 3. Den tekniska dokumentationen skall göra det möjligt att bedöma produkternas överensstämmelse med kraven i direktivet. Den skall täcka produkens konstruktion, tillverkning och funktion i den mån det är av betydelse för sådan bedömning (se bilaga 13). 4. Tillverkaren eller hans representant skall behålla en kopia av försäkran om överensstämmelse tillsammans med den tekniska dokumentationen. 5. Tillverkaren skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillverkningsprocessen tillgodoser de tillverkade produkternas överensstämmelse med den tekniska dokumentation som avses i punkt 2 och med de tillämpliga kraven i direktivet. BILAGA 6 INTERN TILLVERKNINGSKONTROLL MED PROVNINGAR (modul Aa, alternativ 1) Denna modul består av modul A, enligt bilaga 5, samt följande ytterligare krav: På en eller flera båtar som representerar tillverkarens produktion skall en eller flera av följande provningar, en motsvarande beräkning eller kontroll utföras av tillverkaren eller för dennes räkning: — Provning av stabiliteten i enlighet med punkt 3.2 i de väsentliga kraven. — Provning av flytkraftsegenskaperna i enlighet med punkt 3.3 i de väsentliga kraven. Bestämmelser som gäller båda alternativen: Dessa provningar, beräkningar eller kontroller skall utföras under ledning av ett anmält organ som väljs av tillverkaren. Under ledning av det anmälda organet skall tillverkaren anbringa organets identifikationsnummer på produkten under tillverkningsprocessen. BILAGA 7 EG-TYPKONTROLL (modul B) 1. Ett anmält organ förvissar sig om och intygar att ett provexemplar som är representativt för den planerade produktionen uppfyller de bestämmelser i direktivet som är tillämpliga på det. 2. Ansökan om EG-typkontroll skall ges in av tillverkaren eller hans representant inom gemenskapen hos ett anmält organ som han väljer. Ansökan skall omfatta — tillverkarens namn och adress och, om ansökan ges in av den som representerar honom, även dennes namn och adress, — en skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har givits in hos något annat anmält organ, — den tekniska dokumentation som beskrivs i punkt 3. Sökanden skall för det anmälda organet hålla tillgängligt ett provexemplar som är representativt för den planerade tillverkningen, nedan kallat "typ"*. Det anmälda organet får begära ytterligare provexemplar om så behövs för att utföra provningsprogrammet. 3. Den tekniska dokumentationen skall göra det möjligt att bedöma produktens överensstämmelse med kraven i direktivet. Den skall, i den utsträckning som behövs för bedömningen, omfatta produktens konstruktion, tillverkning och funktion (se bilaga 8). 4. Det anmälda organet skall 4.1granska den tekniska dokumentationen, förvissa sig om att typen har tillverkats i överensstämmelse med den tekniska dokumentationen och identifiera såväl de delar som har utformats i enlighet med relevanta bestämmelser i de standarder som avses i artikel 5, som de komponenter som är konstruerade utan tillämpning av de relevanta bestämmelserna i dessa standarder, 4.2utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och nödvändiga provningar för att kontrollera huruvida, i de fall då de standarder som avses i artikel 5 inte har tillämpats, de lösningar som tillverkaren har använt uppfyller de väsentliga kraven i direktivet, 4.3utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och nödvändiga provningar för att kontrollera huruvida, när tillverkaren har valt att tillämpa relevanta standarder, dessa faktiskt har tillämpats, 4.4enas med sökanden om på vilken plats undersökningarna och de nödvändiga provningarna skall utföras. 5. När typen uppfyller bestämmelserna i direktivet skall det anmälda organet utfärda ett EG-typintyg till sökanden. Intyget skall innehålla namn och adress till tillverkaren, slutsatser från undersökningen, villkoren för intygets giltighet och nödvändiga uppgifter för identifiering av den godkända typen. En förteckning över de relevanta delarna i den tekniska dokumentationen skall fogas som bilaga till intyget och det anmälda organet skall behålla en kopia. Om tillverkaren får avslag på sin ansökan om typintyg skall det anmälda organet utförligt motivera avslaget. 6. Sökanden skall underrätta det anmälda organ som har den tekniska dokumentationen rörande EG-typintyget om alla ändringar som görs avseende den godkända produkten och dessa skall godkännas separat när sådana förändringar kan påverka överensstämmelsen med de väsentliga kraven eller de föreskrivna villkoren för produktens användning. Detta nya godkännande ges i form av ett tillägg till det ursprungliga EG-typintyget. 7. Varje anmält organ skall till övriga anmälda organ meddela relevanta uppgifter avseende EG-typinyg och de tillägg som har utfärdats eller återkallats. * En typ får omfatta flera versioner av produkten, förutsatt att skillnaderna mellan varianterna inte påverkar säkerhetsnivån och de övriga kraven rörande produktens prestanda. 394L0025/S Nr L 164/Europeiska gemenskapernas officiella tidning30.6.94 8. De övriga anmälda organen får begära kopior av EG-typintygen eller tilläggen till dem. Bilagorna till intygen skall stå till övriga anmälda organs förfogande. 9. Tillverkaren eller hans representant skall tillsammans med den tekniska dokumentationen förvara kopior av EG-typintygen och deras tillägg under minst 10 år efter det att tillverkningen av produkten har upphört. När varken tillverkaren eller hans representant finns i gemenskapen skall skyldigheten att hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig åvila den person som släpper ut produkten på gemenskapens marknad. BILAGA 8 ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYPEN (modul C) 1. Tillverkaren eller hans representant inom gemenskapen säkerställer och försäkrar att de berörda produkterna är i överensstämmelse med den typ som beskrivs i EG-typintyget och att det uppfyller tillämpliga krav i direktivet. Tillverkaren skall utföra CE-märkningen på varje produkt och upprätta en skriftlig försäkran om överensstämmelse (se bilaga 15). 2. Tillverkaren skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att tillverkningsprocesssen säkerställer de tillverkade produkternas överensstämmelse med den typ som beskrivs i EG-typintyget och med tillämpliga krav i direktivet. 3. Tillverkaren eller hans representant skall behålla en kopia av försäkran om överensstämmelse under minst 10 år efter det att tillverkningen av produkten har upphört. När varken tillverkaren eller hans representant finns i gemenskapen skall skyldigheten att hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig åvila den person som släpper ut produkten på gemenskapens marknad (se bilaga 13). 394L0025/S Nr L 164/Europeiska gemenskapernas officiella tidning30.6.94 BILAGA 9 KVALITETSSÄKRING AV TILLVERKNING (modul D) 1. Den tillverkare som uppfyller skyldigheterna i punkt 2 säkerställer och försäkrar att de berörda produkterna är i överensstämmelse med den typ som beskrivs i EG-typintyget och att de uppfyller tillämpliga krav i direktivet. Tillverkaren eller hans representant inom gemenskapen skall utföra CE- märkningen på varje produkt och upprätta en skriftlig försäkran om överensstämmelse (se bilaga 15). CE-märkningen skall åtföljas av identifikationsnumret på det anmälda organ som är ansvarigt för den övervakning som anges i punkt 4. 2. Tillverkaren skall tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för tillverkning, kontroll av färdiga produkter och provning enligt punkt 3 och vara föremål för den övervakning som anges i punkt 4. 3. Kvalitetssystem 3.1Tillverkaren skall ge in en ansökan om bedömning av sitt kvalitetssystem hos ett anmält organ som han väljer för de berörda produkterna. Ansökan skall omfatta — alla relevanta uppgifter om den planerade produktkategorin, — dokumentation av kvalitetssystemet, — i förekommande fall den tekniska dokumentationen för den godkända typen (se bilaga 8) och en kopia av EG-typintyget. 3.2Kvalitetssystemet skall säkerställa att produkterna överensstämmer med den typ som beskrivs i EG-typintyget och med tillämpliga krav i direktivet. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till skall dokumenteras på ett systematiskt och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, rutiner och anvisningar. Dokumentationen över kvalitetssystemet skall tillåta en konsekvent tolkning av kvalitetsprogram, planer, manualer och dokument. Dokumentationen skall särskilt omfatta en korrekt beskrivning av — kvalitetsmålen och strukturen på organisationen, ledningens ansvarsfördelning och befogenheter med avseende på produktkvalitet, — de tekniker, processer och systematiska förfaranden som skall användas vid tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring, — de undersökningar och provningar som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen och med vilken frekvens, — kvalitetsdokument, som exempelvis granskningsrapporter och provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelser för den berörda personalens kvalifikationer m.m., — de medel som används för övervakning av hur den åsyftade produktkvaliteten uppnås och att kvalitetssystemet fungerar effektivt. 3.3Det anmälda organet skall bedöma kvalitetssystemet för att kunna avgöra huruvida det uppfyller de krav som avses i punkt 3.2. Organet skall utgå ifrån överensstämmelse med dessa krav i fråga om kvalitetssystem som tillämpar relevanta harmoniserade standarder. Bland bedömarna skall minst en ha erfarenhet av bedömning av den berörda produkttekniken. Bedömningsförfarandet skall omfatta ett kontrollbesök i tillverkarens anläggning. Beslutet skall meddelas tillverkaren. Meddelandet skall innehålla slutsatserna från undersökningen och motiverat beslut om bedömningen. 3.4Tillverkaren skall åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att vidmakthålla det så att det förblir ändamålsenligt. Tillverkaren eller hans representant skall hålla det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet underrättat om eventuella planerade ändringar av kvalitetssystemet. Det anmälda organet skall utvärdera de föreslagna ändringarna och avgöra huruvida det ändrade kvalitetssystemet fortfarande uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning krävs. Organet skall meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet skall innehålla slutsatserna från granskningen och motiverat beslut om bedömningen. 4. Övervakning på det anmälda organets ansvar 4.1Syftet med övervakningen är att säkerställa att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet. 4.2Tillverkaren skall ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning, kontroll, provning och lagring och ge det all nödvändig information, särskilt — dokumentation över kvalitetssystemet, — kvalitetsdokumenten, såsom granskningsrapporter och provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelse för den berörda personalens kvalifikationer m.m. 4.3Det anmälda organet skall regelbundet utföra kontrollbesök för att säkerställa att tillverkaren vidmakthåller och tillämpar kvalitetssystemet och lämna en kontrollrapport till tillverkaren. 4.4Därutöver får det anmälda organet göra oanmälda kontrollbesök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda organet vid behov utföra provningar eller låta utföra provningar som visar att kvalitetssystemet fungerar korrekt. Det anmälda organet skall lämna en besöksrapport om kontrollbesöket till tillverkaren samt en provningsrapport, om en provning har utförts. 5. Tillverkaren skall, under minst 10 år efter det att tillverkningen av produkten har upphört, hålla följande tillgängligt för de nationella myndigheterna: — Den dokumentation som avses i punkt 3.1 andra stycket andra strecksatsen. — De ändringar som avses i punkt 3.4 andra stycket. — De beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkt 3.4 sista stycket, punkt 4.3 och 4.4. 6. Varje anmält organ skall ge övriga anmälda organ relevant information om de godkännanden av kvalitetssystem som har utfärdats eller återkallats. 394L0025/S Nr L 164/Europeiska gemenskapernas officiella tidning30.6.94 BILAGA 10 PRODUKTVERIFIKATION (modul F) 1. I denna modul beskrivs det förfarande med vilket en tillverkare eller hans representant inom gemenskapen kontrollerar och intygar att de produkter som omfattas av bestämmelserna i punkt 3 är i överensstämmelse med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget och uppfyller tillämpliga krav i direktivet. 2. Tillverkaren skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att tillverkningsprocessen säkerställer att produkterna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget och med tillämpliga krav i direktivet. Tillverkaren eller hans representant inom gemenskapen skall utföra CE- märkningen på varje produkt och upprätta en försäkran om överensstämmelse (se bilaga 15). 3. Det anmälda organet skall utföra lämpliga undersökningar och provningar för att kontrollera produktens överens-stämmelse med kraven i direktivet antingen genom undersökning och provning av varje produkt enligt punkt 4 eller genom undersökning och provning av produkter på ett statistiskt urval enligt pukt 5, enligt tillverkarens val. 3a.Tillverkaren eller hans representant skall behålla en kopia av försäkran om överensstämmelse under minst 10 år efter det att tillverkningen av produkten har upphört. 4. Verifikation genom undersökning och provning av varje produkt 4.1Varje produkt skall undersökas och provas individuellt på lämpligt sätt enligt de relevanta standarder som avses i artikel 5 eller skall motsvarande provningar utföras för att verifiera produkternas överensstämmelse med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget och med tillämpliga krav i direktivet. 4.2Det anmälda organet skall anbringa, eller låta anbringa, sitt identifikationsnummer på varje godkänd produkt och utfärda ett skriftligt intyg om överensstämmelse på grundval av utförda provningar. 4.3Tillverkaren eller hans representant skall på begäran kunna visa upp det anmälda organets intyg om överensstämmelse. 5. Statistisk verifikation 5.1Tillverkaren skall förete sina produkter i enhetligt sammansatta partier och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att tillverkningsprocessen säkerställer enhetlighet hos varje tillverkat parti produkter. 5.2Samtliga produkter skall finnas tillgängliga för verifikation i form av enhetligt sammansatta partier. Ett slumpmässigt urval skall göras ur varje parti. Provenheterna skall undersökas och provas individuellt på lämpligt sätt enligt de relevanta standarder som avses i artikel 5 eller skall motsvarande provningar utföras för att säkerställa deras överensstämmelse med tillämpliga krav i direktivet för att fastställa huruvida partiet godkänns eller underkänns. 5.3Det statistiska förfarandet skall omfatta följande faktorer: — Den statistiska metod som skall tillämpas. — Provtagningsplan och dess operationella karakteristika. 5.4I fråga om godkända partier skall det anmälda organet anbringa, eller låta anbringa, sitt identifikationsnummer på varje produkt och utarbeta ett skriftligt intyg om överensstämmelse på grundval av utförda prov. Varje produkt i partiet får släppas ut på marknaden, med undantag av de provenheter som inte uppfyllde kraven på överensstämmelse. 394L0025/S Nr L 164/Europeiska gemenskapernas officiella tidning30.6.94 Om partiet underkänns skall det anmälda organet eller den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att partiet släpps ut på marknaden. I händelse att det ofta förekommer att partier underkänns får det anmälda organet tills vidare upphöra med statistisk verifikation. Tillverkaren får, på det anmälda organets ansvar, anbringa organets identifikationsnummer under tillverknings-processen. 5.5Tillverkaren eller hans representant skall på begäran kunna visa upp det anmälda organets intyg om överensstämmelse. BILAGA 11 VERIFIKATION AV ENSTAKA OBJEKT (modul G) 1. I denna modul beskrivs förfarandet när tillverkaren säkerställer och försäkrar att den berörda produkten, för vilken det i punkt 2 nämnda intyget har utfärdats, överensstämmer med tillämpliga krav i direktivet. Tillverkaren eller hans representant inom gemenskapen skall utföra CE-märkningen på produkten och upprätta en försäkran om överensstämmelse (se bilaga 15). 2. Det anmälda organet skall undersöka den enskilda produkten och utföra lämpliga provningar enligt de tillämpliga standarder som anges i artikel 5 eller motsvarande provningar för att säkerställa att produkten överensstämmer med tillämpliga krav i direktivet. Det anmälda organet skall anbringa, eller låta anbringa, sitt identifikationsnummer på den godkända produkten och utfärda ett intyg om överensstämmelse på grundval av utförda prov. 3. Syftet med den tekniska dokumentationen är att möjliggöra bedömning av överensstämmelse med direktivets krav samt att förstå produktens konstruktion, tillverkning och funktion. 394L0025/S Nr L 164/Europeiska gemenskapernas officiella tidning30.6.94 BILAGA 12 FULLSTÄNDIG KVALITETSSÄKRING (modul H) 1. I denna modul beskrivs förfarandet när den tillverkare som uppfyller förpliktelserna i punkt 2 säkerställer och försäkrar att de berörda produkterna uppfyller tillämpliga krav i direktivet. Tillverkaren eller hans representant inom gemen-skapen skall utföra CE-märkningen på varje produkt och upprätta en skriftlig försäkran om överensstämmelse (se bilaga 15). CE- märkningen skall åtföljas av identifikationsnumret på det anmälda organ som ansvarar för den övervakning som anges i punkt 4. 2. Tillverkaren skall använda ett godkänt kvalitetssystem för konstruktion, tillverkning samt kontroll av den färdiga produkten och provning enligt punkt 3 och skall vara föremål för den övervakning som avses i punkt 4. 3. Kvalitetssystem 3.1Tillverkaren skall ge in en ansökan om utvärdering av sitt kvalitetssystem hos ett anmält organ. Ansökan skall omfatta — samtliga relevanta uppgifter för den planerade produktkategorin, — kvalitetssystemets dokumentation. 3.2Kvalitetssystemet skall säkerställa att produkterna överensstämmer med tillämpliga krav i direktivet. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren har tagit hänsyn till skall dokumenteras på ett systematiskt och åskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, rutiner och anvisningar. Denna dokumentation av kvalitetssystemet skall säkerställa en enhetlig tolkning av program, planer, manualer och register. Dokumentationen skall framför allt innehålla en fullgod beskrivning av — kvalitetsmålen och strukturen på organisationen, ledningens ansvarsfördelning och befogenheter med avseende på konstruktions- och produktkvaliteten, — de tekniska specifikationer rörande konstruktion, inbegripet standarder, som kommer att tillämpas och, när de standarder som avses i artikel 5 inte kommer att tillämpas till fullo, de medel som kommer att användas för att säkerställa att de tillämpliga väsentliga kraven i direktivet kommer att uppfyllas, — de tekniker, processer och systematiska förfaranden för konstruktionskontroll och konstruktionsverifikation som kommer att användas vid konstruktionen av produkter inom den berörda produktkategorin, — de motsvarande tekniker, processer och systematiska förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring som därvid kommer att användas, — de undersökningar och provningar som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen och med vilken frekvens, — kvalitetsdokumenten, som exempelvis granskningsrapporter och provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelser för den berörda personalens kvalifikationer m.m., — de medel som används för övervakning av hur den krävda produktkvaliteten uppnås och att kvalitetssystemet fungerar effektivt. 3.3Det anmälda organet skall bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller de krav som avses i punkt 3.2. Det skall utgå ifrån överensstämmelse med dessa krav i fråga om kvalitetssystem som tillämpar den relevanta harmoniserade standarden (EN 29001). Bland bedömarna skall minst en ha erfarenhet av bedömning av den berörda produkttekniken. Bedömningssförfarandet skall omfatta ett kontrollbesök i tillverkarens anläggning. Beslutet skall meddelas tillverkaren. Meddelandet skall innehålla slutsatserna från undersökningen och motiverat beslut om bedömningen. 3.4Tillverkaren skall åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att vidmakthålla det så att det förblir ändamålsenligt. Tillverkaren eller hans representant skall hålla det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet underrättat om eventuella planerade ändringar av kvalitetssystemet. Det anmälda organet skall utvärdera de föreslagna ändringarna och avgöra huruvida det ändrade kvalitetssystemet fortfarande uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning krävs. Organet skall meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet skall innehålla slutsatserna från granskningen och motiverat beslut om bedömningen. 4. EG-övervakning på ett anmält organs ansvar 4.1Syftet med övervakningen är att säkerställa att tillverkaren uppfyller de krav som uppstår som en följd av det godkända kvalitetssystemet. 4.2Tillverkaren skall för kontroll ge det anmälda organet tillträde till lokaler för konstruktion, tillverkning, kontroll, provning och lagring och skall vidare tillhandahålla all nödvändig information, särskilt — dokumentation över kvalitetssystemet, — de dokument som förutsätts i kvalitetssystemets konstruktionsdel, såsom resultat av analyser, beräkningar, prover etc. — de dokument som förutsätts i kvalitetssystemets tillverkningsdel, såsom granskningsrapporter och provnings-resultat, kalibreringsresultat, redogörelser för berörd personals kvalifikationer m.m. 4.3Det anmälda organet skall regelbundet utföra kontrollbesök för att säkerställa att tillverkaren vidmakthåller och tillämpar kvalitetssystemet och lämna en kontrollrapport till tillverkaren. 4.4Därutöver får det anmälda organet göra oanmälda kontrollbesök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda organet vid behov utföra provningar eller låta utföra provningar som visar att kvalitetssystemet fungerar korrekt. Det anmälda organet skall lämna en rapport om kontrollbesöket till tillverkaren samt en provningsrapport, om en provning har utförts. 5. Tillverkaren skall, under minst 10 år efter det att tillverkningen av produkten har upphört, hålla följande tillgängligt för de nationella myndigheterna: — Den dokumentation som avses i punkt 3.1 andra stycket andra strecksatsen. — De ändringar som avses i punkt 3.4 andra stycket. — De beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkt 3.4 sista stycket, punkt 4.3 och 4.4. 6. Varje anmält organ skall ge övriga anmälda organ relevant information om de godkännanden av kvalitetssystem som har utfärdats eller återkallats. 394L0025/S Nr L 164/Europeiska gemenskapernas officiella tidning30.6.94 BILAGA 13 DEN TEKNISKA DOKUMENTATION SOM TILLVERKAREN TILLHANDAHÅLLER Den tekniska dokumentation som avses i bilaga 5, 7, 8, 9 och 11 skall innehålla alla relevanta uppgifter och medel som tillverkaren använder för att säkerställa att utrustningen eller båten uppfyller de väsentliga krav som gäller för dem. Den tekniska dokumentationen skall göra det möjligt att förstå produktens konstruktion, tillverkning och funktion och möjliggöra bedömning av överensstämmelsen med kraven i detta direktiv. Dokumentationen skall så långt detta är tillämpligt för bedömningen omfatta följande: — En allmän beskrivning av typen. — Konstruktions- och tillverkningsritningar och skisser av utrustning, delmontage, kretsar osv. — De beskrivningar och förklaringar som är nödvändiga för att förstå ovan nämnda ritningar och skisser och produktens funktion. — En förteckning över de standarder som avses i artikel 5 och som tillämpas helt eller delvis och en beskrivning av de lösningar som valts för att uppfylla de väsentliga kraven när de standarder som avses i artikel 5 inte har tillämpats. — Resultatet av konstruktionsberäkningar, utförda undersökningar osv. — Provningsrapporter eller beräkningar av stabiliteten enligt punkt 3.2 i de väsentliga kraven och av reservdeplacement och flytmedel enligt punkt 3.3 i de väsentliga kraven. 394L0025/S Nr L 164/Europeiska gemenskapernas officiella tidning30.6.94 BILAGA 14 DE MINIMIKRITERIER SOM MEDLEMSSTATERNA SKALL BEAKTA NÄR DE UTSER ANMÄLDA ORGAN 1. Det organ, dess chef och den personal som ansvarar för utförandet av verifikationer får inte vara konstruktören, tillverkaren, leverantör eller montör av de båtar eller den utrustning som de inspekterar och inte heller representant för någon av dessa. De får inte delta direkt eller som representant i utformningen, konstruktionen, saluförandet eller underhållet av nämnda produkter. Detta utesluter inte möjligheten av ett utbyte av teknisk information mellan tillverkaren och organet. 2. Organet och dess personal skall utföra verifikationerna med största yrkesmässiga integritet och tekniska kompetens och vara fria från alla påtryckningar och påverkan, särskilt av ekonomisk natur, som skulle kunna påverka deras omdöme eller resultatet av verifikationerna, särskilt från personer eller grupper av personer som har ett intresse i resultatet av verifikationerna. 3. Organet skall till sitt förfogande ha nödvändig personal och de medel som behövs för att korrekt kunna utföra de administrativa och tekniska uppgifter som hänger samman med verifikationerna. Det skall också ha tillgång till den utrustning som behövs för särskild kontroll. 4. Personal som ansvarar för kontroller skall ha — god teknisk yrkesutbildning, — tillräcklig kunskap om kraven för de kontroller de utför och tillräcklig praktisk erfarenhet av sådana kontroller, — förmåga att upprätta intyg, protokoll och rapporter för att återge resultatet av kontrollerna. 5. Den personal som utför kontroller skall vara opartisk. Deras lön får inte vara beroende av antalet provningar som utförs eller resultatet av sådana provningar. 6. Organet skall vara ansvarsförsäkrat såvida inte staten påtar sig ansvaret enligt nationell lagstiftning eller kontrollerna utförs direkt av medlemsstaterna. 7. Organets personal är bunden av tystnadsplikt som omfattar allt de får veta vid utförandet av sina utgifter (utom gentemot de behöriga administrativa myndigheterna i den medlemsstat där verksamheten utförs) enligt detta direktiv eller de nationella bestämmelser varigenom direktivet är i kraft. 394L0025/S Nr L 164/Europeiska gemenskapernas officiella tidning30.6.94 BILAGA 15 SKRIFTLIG FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE 1. Den skriftliga försäkran om överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet skall alltid åtfölja — fritidsbåten och förvaras i ägarens instruktionsbok (bilaga 1, punkt 2.5), — den utrustning som avses i bilaga 2. 2. Den skriftliga försäkran om överensstämmelse skall omfatta följande1: — Namn och adress till tillverkaren eller hans representant inom gemenskapen2. — En beskrivning av båten 3 eller utrustningen 3. — Hänvisningar till de relevanta harmoniserade standarder som använts eller hänvisningar till de specifikationer enligt vilka överensstämmelsen försäkras. — Om detta är tillämpligt, en hänvisning till det EG-typintyg som har utfärdats av ett anmält organ. — Om det är tillämpligt, namn och adress till det anmälda organet. — Identiteten på den person som är bemyndigad att underteckna för tillverkarens räkning eller för hans representant inom gemenskapen. 1 och upprättas på det/de språk som avses i punkt 2.5 i bilaga 1. 2 Företagets namn och fullständiga adress. Representanten skall också ange tillverkarens företagsnamn och adress. 3 Beskrivning av produkten, märke, typ och, i tillämpliga fall, serienummer.