Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 1995/96:124 1995 års redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll Skr. 1995/96:124 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 21 december 1995 Ingvar Carlsson Laila Freivalds (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1994 - den 30 juni 1995. Förord I samband med införandet av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll ansågs att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar terrorist- bestämmelserna och reglerna om tvångsåtgärder - liksom under tidigare år - bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse därom till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72, bet. 1990/91:JuU29 s. 32). Den senaste redogörelsen lämnades i regeringens skrivelse 1994/95:132. Bakgrund Särskilda bestämmelser med syfte att bekämpa terrorism infördes i svensk lagstiftning genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Reglerna syftade till att göra det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att komma in i eller stanna kvar i vårt land och att skapa utrymme för kontroll i de fall då de av asylrättsliga skäl ändå måste beredas en fristad i landet. Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfällen. Sedan den 1 juli 1991 åter- finns de i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Vid den nya lagens tillkomst konstaterades att särskilda bestämmelser alltjämt behövs som ger utrymme för att ur landet avlägsna sådana utlänningar som bedöms som farliga med hänsyn till risken för terrorhandlingar (prop. 1990/91:118 s. 30). Enligt lagen skall en utlänning kunna utvisas om det behövs av hänsyn till rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om hans tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han kommer att begå eller medverka till en brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för politiska syften. Bestämmelserna i utlänningslagen (1989:529) om avvisning och utvisning skall dock tillämpas i första hand. Tidigare krävdes att utlänningen skulle tillhöra en viss organisation för att lagen skulle kunna tillämpas. Detta krav avskaffades i den nya lagen. En annan skillnad är att bestämmelsen om utvisning kan tillämpas även vid brottslig gärning i en främmande stat. Detta gäller dock inte en gärning som har övervägande karaktär av politiskt brott. Möjlighet att föreskriva om s.k. kommunarrest samt om byte av bostad och arbete har avskaffats. Bestämmelser om skyldighet för utlänning att på vissa tider anmäla sig hos en polismyndighet, s.k. anmälningsplikt, finns kvar. Förutsättningarna för att tillgripa tvångsåtgärder i spaningssyfte, t.ex. husrannsakan och hemlig teleavlyssning har skärpts. Ett beslut om anmälningsplikt eller ett förordnande om befogenhet att tillämpa tvångsmedelsbestämmelserna är giltigt i högst tre år. Efter giltighets- tidens utgång skall frågan prövas av allmän domstol. Terroristbestämmelserna och reglerna om särskilda tvångsåtgärder fick vid sin tillkomst en begränsad giltighetstid vilket innebar en kontrollmöjlighet över regeringens och myndigheternas handlande. När terroristbestämmelserna perma- nentades år 1975 bestämdes att regeringen varje år skulle lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av terroristbestämmelsernas tillämpning (prop. 1975/76:18 s. 161). En motsvarande redovisningsskyldighet infördes år 1982 såvitt avsåg bestämmelserna om särskilda tvångsåtgärder. I samband med införandet av lagen om särskild utlänningskontroll ansågs, som nämnts ovan, att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar terrorist- bestämmelserna och reglerna om tvångsåtgärder även i fortsättningen bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse härom till riksdagen. Redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll Rikspolisstyrelsen har i skrivelser till regeringen den 1 och den 8 december 1995 redogjort för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1994 - den 30 juni 1995. Lagen har tillämpats fem gånger under perioden. I ett fall beslutade rege- ringen med stöd av 1 § första stycket 1 lagen om särskild utlänningskontroll att utvisa en rysk medborgare som misstänktes för spioneri. Ärendet avgjordes av regeringen utan att föregås av en sådan förhandling som avses i 3 och 6 §§ lagen om särskild utlänningskontroll. I fyra fall har regeringen efter ansökan av Säkerhetspolisen beslutat utvisa utländska medborgare enligt 1 § första stycket 2 i lagen. Tre fall har rört utlänningar från Mellanöstern och ett fall en medborgare från ett nordafrikanskt land. I tre av de sistnämnda fallen har sådan förhandling som avses i 3 och 6 §§ lagen om särskild utlänningskontroll hållits vid Stockholms tingsrätt. I samtliga fall där lagen tillämpats under perioden har utlänningen tagits i förvar av Säkerhetspolisen och chefen för Justitiedepartementet har därefter förordnat om fortsatt förvar. Utvisningarna har verkställts genom Säkerhetspolisens försorg. Som en jämförelse redovisas antalet fall där lagen tidigare har tillämpats. - 1991/1992 - lagen tillämpades vid tre tillfällen - 1992/1993 - lagen tillämpades vid tre tillfällen - 1993/1994 - lagen tillämpades inte vid något tillfälle Från Utrikesdepartementet har följande inhämtats om den internationella terrorismens utveckling under samma tid. Sverige har under perioden varit förskonat från terroristdåd. Det bör dock nämnas att två svenskar, anställda vid Skanskas verksamhet i Colombia, kidnappades av landets största regeringsfientliga motståndsgrupp i december 1994. Efter långvariga ansträngningar frisläpptes bägge oskadda i maj 1995. Den internationella bilden av utvecklingen på terrorismens område har uppvisat både positiva och negativa drag. Till de positiva hör att terrorismen fortsatt att minska totalt sett. Hit hör också att utvecklingen i den nordirländska frågan föranledde IRA att avbryta den väpnade kampen den 31 augusti 1995. Unionisterna svarade med samma åtgärd något senare. Vapenvilan ser ut att hålla. Till det negativa hör att motståndet från vissa extremistgruppers sida mot fredsprocessen i Mellanöstern fortsatt att ta sig uttryck i terrorhandlingar. I Turkiet har kampen mellan turkiska regeringsstyrkor och den kurdiska PKK- gerillan fortsatt - en kamp som kännetecknas av PKK:s terrormetoder och säkerhetsstyrkornas hårdföra motåtgärder. I Algeriet fortsätter kampen mellan regeringsstyrkor och fundamentalistiska aktivistgrupper. I Europa har Frankrike drabbats av utlöpare av den senare konflikten. Terrordåd av delvis ny karaktär inträffade under perioden. Ett sådant är nerv- gasattacken i Tokyos tunnelbana i mars 1995, som förknippas med den japanska s.k. domedagssekten. Ett annat är bombattentatet mot ett kontorskomplex i Oklahoma City, USA, som innehöll ett flertal myndigheter. Denna gärning förknippas med regeringsfientliga extremistkretsar på högerkanten. Det internationella arbetet med att bekämpa terrorism har fortsatt. Som medlem av Europeiska unionen (EU) medverkar Sverige numera i det arbete som bedrivs på detta område såväl inom ramen för samarbetet inom utrikes- och säkerhetspoliti- ken som inom ramen för samarbetet på de rättsliga och polisiära områdena. Samtidigt fortsätter arbetet mot terrorism inom FN. I det gemensamma anförandet, som hölls när frågan behandlades vid den 50:e generalförsamlingen, underströk EU:s talesman, att det krävs internationell samordning mellan staterna för att effektivt kunna bekämpa terrorismen, men också att staternas kamp mot terrorism måste ske i enlighet med internationell rätt. De som ännu inte anslutit sig till alla de internationella konventionerna på området uppmanades göra detta. Det kan nämnas att Sverige för sin del anslutit sig till de internationella konventioner som riktar sig mot terrorismen. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 december 1995 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Freivalds Regeringen beslutar skrivelse 1995/96:124 1995 års redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.