Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1995/96:223 Ändring i fiskelagen (1993:787) Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 maj 1996 Göran Persson Annika Åhnberg (Jordbruksdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås en ändring i fiskelagen (1993:787) som innebär att lagens geografiska tillämpningsområde vidgas. Vissa bestämmelser som i dag gäller för svenskt havsfiske på internationellt vatten utanför Sveriges ekonomiska zon utsträcks till att också gälla sådant fiske i andra länders territorialvatten. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3 2 Lagtext.................................................... 3 3 Ärendet och dess beredning................................. 4 4 Fiskelagens tillämplighet vid svenskt havsfiske............ 5 5 Författningskommentarer.................................... 7 Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag......................... 9 Bilaga 2 Lagrådets yttrande.................................. 10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996..... 11 Rättsdatablad.................................................... 12 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) Härigenom föreskrivs att 24 och 25 §§ fiskelagen (1993:787) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 24 §1 -------------------------------------------------------------------- Föreskrifter meddelade med stöd Föreskrifter meddelade med stöd av 19-23 §§ skall även tillämpas vidav 19-23 §§ skall även tillämpas svenskt havsfiske i internatio- vid svenskt havsfiske utanför Sve- nellt vatten utanför Sveriges riges ekonomiska zon i ekonomiska zon. internationellt vatten och i andra vatten där fisket bedrivs med stöd av internationella överenskommelser. 25 § Den som fiskar skall visa hänsyn till andra som vistas i området. Fiske skall bedrivas så att andra fiskande inte onödigtvis hindras. Om flera fiskande vill fiska i samma vatten och det inte kan ske samtidigt, skall de få fiska i den ordning de kommit till platsen. Det egna fiskeredskapet skall användas så att det inte snärjs ihop med eller skadar andras redskap. Efter avslutat fiske får inte någonting lämnas kvar som kan hindra andra fiskande. -------------------------------------------------------------------- Första-fjärde styckena skall även Första-fjärde styckena skall även tillämpas vid svenskt havsfiske i tillämpas vid svenskt havsfiske internationellt vatten utanför utanför Sveriges ekonomiska zon i Sveriges ekonomiska zon. internationellt vatten och i andra vatten där fisket bedrivs med stöd av internationella överenskommelser. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 3 Ärendet och dess beredning Fiskelagen (1993:787) trädde i kraft den 1 januari 1994. Lagen reglerar rätten till fiske samt fisket inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon. I de fall som anges särskilt gäller lagen även svenskt havsfiske utanför den ekonomiska zonen. Denna möjlighet att utsträcka tillämpningsområdet utnyttjas i fråga om lagens bemyndiganden att meddela föreskrifter om fiskevård, hänsyn till naturvården, begränsningar i användningen av fiskeredskap, fartygstillstånd, uppgiftsskyldighet samt märkning och utmärkning av fiskeredskap. Även bestämmelserna om vilken hänsyn den som fiskar skall ta till andra som vistas i samma område gäller för svenskt havsfiske i internationellt vatten utanför den ekonomiska zonen. Sverige inträdde som medlem i Europeiska unionen den 1 januari 1995. Medlemskapet föranledde vissa kompletteringar av lagstiftningen genom lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken (prop. 1994/95:75, bet. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126). Fiskelagstiftningen har senast ändrats hösten 1995 (prop. 1995/96:8, bet. 1995/96:JoU5, rskr. 1995/96:85) med ikraftträdande den 1 januari 1996. Ändringarna innebar bl.a. att bestämmelser om fisket som ursprungligen införts i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken inordnades i fiskelagen. Enligt internationella överenskommelser om fiske och numera inom ramen för Sveriges deltagande i den gemensamma fiskeripolitiken bedrivs ett svenskt havsfiske även i våra grannländers territorialvatten. Fiskeriverket har i en skrivelse till regeringen den 28 februari 1996 föreslagit att tillämpningsområdet för de tidigare nämnda bemyndigandena i fiskelagen skall utsträckas till att gälla även svenskt havsfiske inom andra länders territorialhav. Fiskeriverkets skrivelse har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av Riksåklagaren, Kustbevakningen, Göta hovrätt och Kammarrätten i Göteborg. Remissyttrandena finns i Jordbruksdepartementet (dnr Jo96/554). Sveriges Fiskares Riksförbund och Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund har beretts tillfälle att yttra sig över skrivelsen. Lagrådet Regeringen beslutade den 9 maj 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 2. **FOOTNOTES** 1 Senaste lydelse 1995:1388. 4 Fiskelagens tillämplighet vid svenskt havsfiske -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Föreskrifter som enligt fiskelagen får | | meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen | | bestämmer om fiskevård, hänsyn till naturvården, | | redskapsanvändning, fartygstillstånd, uppgiftsskyldighet, | | märkning och utmärkning av fiskeredskap utsträcks till att | | omfatta även svenskt havsfiske som bedrivs i andra länders | | territorialvatten med stöd av internationella överenskommelser. | | Detsamma skall gälla lagens bestämmelser om den hänsyn en | | fiskande skall visa andra fiskare. | -------------------------------------------------------------------- Fiskeriverkets förslag: Fiskeriverket har föreslagit att bemyndigandet att meddela föreskrifter om fiskevård, hänsyn till naturvården, redskapsanvändning, uppgiftsskyldighet samt märkning och utmärkning av fiskeredskap utsträcks till att omfatta svenskt havsfiske i alla vatten utanför Sveriges ekonomiska zon. Remissinstanserna: Göta hovrätt och Kustbevakningen har tillstyrkt Fiskeriverkets förslag. Även Riksåklagaren och Kammarrätten i Göteborg anser att det finns fog för en utvidgning av bestämmelsernas geografiska tillämpningsområde. Riksåklagaren anför dock att en sådan utvidgning bör begränsas till fiske inom ramen för Sveriges internationella åtaganden. Kammarrätten ifrågasätter om inte den föreslagna ändringen skulle kunna tolkas så att svensk lag ger regeringen eller en myndighet rätt att meddela bestämmelser som skulle kunna innebära ingrepp i ett annat lands ensamrätt att fatta beslut om verksamheten inom sitt territorium. Kammarrätten föreslår att meddelade föreskrifter skall gälla svenskt havsfiske inom annat lands territorium i den mån detta följer av Sveriges anslutning till EU eller annan överenskommelse med annan stat. Skälen för regeringens förslag: Tillämpningsområdet för EG:s fiskeripolitik framgår av artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk (grundförordningen). Enligt artikeln omfattar fiskeripolitiken alla vatten inom ett medlemslands sjöterritorium och ekonomiska zon. Vidare omfattas gemenskapsfartygens fiske i det fria havet och, inom ramen för träffade fiskeöverenskommelser, även fisket i vatten under tredje lands jurisdiktion. De allmänna målen för fiskeripolitiken är enligt grundförordningen att skydda och bevara de levande akvatiska marina resurserna som är tillgängliga och får utnyttjas. Dessa resurser skall långsiktigt nyttjas på ett ändamålsenligt och ansvarsfullt sätt under förhållanden anpassade till fiskesektorns förhållanden och följderna för det marina ekosystemet. Behörigheten att besluta om åtgärder för detta nyttjande av fiskresurserna i havet tillkommer gemenskapen. I många fall sker detta genom att gemenskapen ger nödvändiga ramar för fisket medan det överlämnas till medlemsländerna att utfärda detaljföreskrifter. Enligt förordning (EEG) nr 101/76 av den 19 januari 1976 om fastställande av en gemensam strukturpolitik för fiskerinäringen skall alla gemenskapens fiskefartyg ha lika villkor när det gäller tillträde och nyttjande av medlemsstaternas havsområden. Från denna princip görs undantag i artikel 6 i grundförordningen. Undantaget innebär att medlemsländerna till utgången av år 2002 får begränsa fisket i sina vatten i havsområdet inom 12 sjömil från stranden. Inskränkningen gäller inte medlemsländernas traditionella fiske i varandras vatten. Detta fiske regleras i bilaga 1 till grundförordningen. I fördraget om Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning till EU kompletteras bilagan till grundförordningen med bestämmelser om bl.a. svenskt fiske i finska och danska vatten. Fiske med svenskt fartyg får ske inom 4-12 sjömil från Finlands kust och från Danmarks kust mot Skagerrak samt inom 3-12 sjömil från den danska Kattegatt- och Östersjökusten. Härtill kommer att de särskilda förhållandena i Öresund som regleras genom 1932 års fiskeöverenskommelse ger rätt till svenskt fiske in till sju meters djup på den danska sidan av sundet. Svenska fiskefartyg får som en följd av dessa överenskommelser användas för fiske i andra länders territorialhav inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken och dess regelverk. Det gäller det finska territorialhavet och danskt territorialvatten i Öresund. Som nämnts i det föregående är det gemenskapens uppgift att bestämma regler för hur fiskresurserna skall nyttjas. Medlemsländerna får endast reglera fisket i sina vatten om gemenskapen överlåter uppgiften på dem. Ett exempel på sådan överlåtelse finns i artikel 10 i grundförordningen. Bestämmelsen ger medlemsländerna rätt att vidta åtgärder för att bevara och förvalta fiskresurserna i de egna vattnen. En förutsättning är att åtgärderna rör lokala bestånd som bara är av intresse för fiskare från det egna landet eller att åtgärderna är tillämpliga enbart i fråga om landets egna fiskare. Däremot får medlemsländerna inte reglera övriga länders fiske som utövas med stöd av grundförordningens bilaga 1 eller med stöd av anslutningsfördraget. I den mån det erfordras bestämmelser som kompletterar EG:s föreskrifter för det fiske som bedrivs i andra medlemsländers vatten ankommer det därför på fiskefartygets eget land att utfärda sådana bestämmelser. Enligt förordning (EG) nr 3690/93 av den 20 december 1993 om ett gemenskapssystem för fastställande av bestämmelser om vilka uppgifter som minst måste ingå i fiskelicenser får fiskefartyg inte användas för fiske och till fisket kopplad verksamhet utan att det har utfärdats en fartygslicens enligt en nationell ordning. Vidare kan enligt förordning (EG) nr 1627/94 av den 27 juni 1994 om allmänna bestämmelser för särskilda fisketillstånd rådet vid beslut om nyttjandet av fiskresurserna föreskriva krav på särskilda fisketillstånd för att möjliggöra styrning av de enskilda fiskefartygens fiskeansträngningar. Det ankommer på medlemsländerna att administrera dessa tillstånd. Enligt förordning (EG) nr 3317/94 av den 22 december 1994 om allmänna bestämmelser om tillstånd att bedriva fiske i ett tredje lands vatten inom ramen för ett fiskeavtal faller det på medlemsländerna att meddela nationella föreskrifter för administrationen av sådana tillstånd. Ett väsentligt inslag i den gemensamma fiskeripolitiken är kontrollen av fisket. Grundläggande bestämmelser om denna kontroll av följsamheten mot fiskeripolitiken finns i förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken. Utöver det ansvar länderna har för kontrollen av fisket i egna vatten måste de även övervaka de egna fartygens verksamhet i andra vatten. En viktig del av kontrollen är skyldigheten för de fiskande att lämna uppgifter om fisket. Det gäller bl.a. uppgifter om fångster, fiskeplatser, redskapsanvändning, landningar och omlastningar. Medlemsländerna ansvarar för att uppgifter lämnas även i fråga om de egna fiskefartygens verksamhet i tredje lands vatten. Uppgifterna om fångster används bl.a. för att beräkna när ett land har utnyttjat sin kvot. När medlemslandet bedömer att kvoten har utnyttjats skall landet enligt kontrollförordningen förbjuda sina fartyg att fortsätta med fisket. Ett sådant förbud kan avse fisket i andra länders territorialvatten. Det finns följaktligen behov av nationella föreskrifter som i olika avseenden kompletterar gemenskapens bestämmelser om fisket. Fiskelagen ger i dag stöd för sådana föreskrifter för fisket i svenska vatten, i det fria havet och i andra länders ekonomiska zoner. Svenska fiskefartyg används emellertid även för fiske i andra länders territorialvatten. För att säkerställa att det svenska fisket i sådana vatten utövas på ett sätt som är förenligt med Sveriges skyldigheter enligt den gemensamma fiskeripolitiken och med internationella överenskommelser i övrigt behöver fiskelagens tillämpningsområde vidgas. Bestämmelserna som gäller för svenskt havsfiske i internationellt vatten bör utsträckas till att gälla även havsfiske i andra länders territorialvatten. Regeringen delar Riksåklagarens och Kammarrättens uppfattning att en sådan utvidgning av lagens tillämpningsområde bör begränsas till fiske som sker inom ramen för de internationella överenskommelser som Sverige omfattas av. Föreskrifter som enligt fiskelagen får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om fiskevård, hänsyn till naturvården, redskapsanvändning, fartygstillstånd, uppgiftsskyldighet, märkning och utmärkning av redskap bör således utsträckas till att omfatta svenskt havsfiske som med stöd av internationella överenskommelser bedrivs i andra länders territorialvatten. Motsvarande bör gälla lagens bestämmelser om den hänsyn en fiskande skall visa andra fiskare. 5 Författningskommentarer 24 § Ändringen av paragrafen innebär att nationella föreskrifter som meddelas till komplettering av EG:s förordningar om fisket kan tillämpas även vid svenskt havsfiske i andra länders territorialvatten. Föreskrifterna kan avse bl.a. fartygstillstånd, uppgiftsskyldighet och förbud mot fortsatt fiske när en tilldelad kvot har fiskats upp. 25 § Genom ändringen blir hänsynsreglerna tillämpliga även vid svenskt havsfiske i andra länders territorialvatten när fisket bedrivs med stöd av internationella överenskommelser. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) Härigenom föreskrivs att 24 och 25 §§ fiskelagen (1993:787) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 24 §1 -------------------------------------------------------------------- Föreskrifter meddelade med stöd Föreskrifter meddelade med stöd av 19-23 §§ skall även tillämpas vidav 19-23 §§ skall även tillämpas svenskt havsfiske i internatio- vid svenskt havsfiske utanför Sve- nellt vatten utanför Sveriges riges ekonomiska zon i ekonomiska zon. internationellt vatten och i andra vatten där fisket bedrivs med stöd av internationella överenskommelser. 25 § Den som fiskar skall visa hänsyn till andra som vistas i området. Fiske skall bedrivas så att andra fiskande inte onödigtvis hindras. Om flera fiskande vill fiska i samma vatten och det inte kan ske samtidigt, skall de få fiska i den ordning de kommit till platsen. Det egna fiskeredskapet skall användas så att det inte snärjs ihop med eller skadar andras redskap. Efter avslutat fiske får inte någonting lämnas kvar som kan hindra andra fiskande. -------------------------------------------------------------------- Första-fjärde styckena skall även Första-fjärde styckena skall även tillämpas vid svenskt havsfiske i tillämpas vid svenskt havsfiske internationellt vatten utanför utanför Sveriges ekonomiska zon i Sveriges ekonomiska zon. internationellt vatten och i andra vatten där fisket bedrivs med stöd av internationella överenskommelser. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. **FOOTNOTES** 1 Senaste lydelse 1995:1388. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-05-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Åke Bouvin, regeringsrådet Anders Swartling, justitierådet Bengt Lambe. Enligt en lagrådsremiss den 9 maj 1996 (Jordbruksdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Daniel Samuelson. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Jordbruksdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Åhnberg Regeringen beslutar proposition 1995/96:223 Ändring i fiskelagen (1993:787). Rättsdatablad -------------------------------------------------------------------- Författningsrubrik Bestämmelser som inför, Celexnummer för ändrar, upphäver eller bakomliggande EG- upprepar ett regler normgivnings- bemyndigande -------------------------------------------------------------------- Lag om ändring i 24 § 392R3760 m.fl. fiskelagen (1993:787)