Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1995/96:229 Skattereduktion för utgifter för byggnads- arbete på bostadshus Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 maj 1996 Göran Persson Thomas Östros (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås en skattereduktion för utgifter avseende byggnadsarbeten på bostadshus. Skattereduktionen skall på vissa villkor kunna erhållas av fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare. Skattereduktionen uppgår till 30 % av ett underlag som består av nedlagda arbetskostnader. För småhus uppgår skattereduktionen till högst 10 500 kr. För hyreshus är motsvarande belopp det högsta av beloppen 20 000 kr och tre gånger den fastighetsskatt som beräknas för bostadsdelen för hela kalenderåret 1996. En nyhet i förhållande till tidigare lagstiftning av motsvarande slag är att skattereduktion också kan medges bostadsrättsinnehavare. Skattereduktionen kan i sådana fall uppgå till högst 5 000 kr per lägenhet. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996 och avse byggnadsarbeten under tiden den 15 april 1996 - 31 december 1997. 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus 4 2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)9 3 Ärendet och dess beredning 13 4 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus . 13 4.1 Förslagets allmänna utformning 13 4.2 Underlaget för skattereduktionen 15 4.3 Skattereduktionens storlek 16 4.4 Ansökan och beslut 18 4.5 Omprövning och straffansvar 20 5 Ikraftträdande 21 6 Effekter på offentliga finanser m.m. 21 7 Författningskommentarer 22 7.1 Förslaget till lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus . 22 7.2 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)24 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 maj 1996.25 2 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1.lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, 2.lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343). 3 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 § Skattereduktion enligt denna lag medges ägare till bostadshus eller innehavare av bostadsrätt som haft utgifter av det slag som avses i 2 §, om inte annat framgår av 4 § fjärde stycket. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall likställas med ägare. I fråga om handelsbolag tillkommer rätten till skattereduktion i stället delägarna. Med bostadshus avses byggnad som vid fastighetstaxeringen betecknats som småhus eller hyreshus, i fråga om hyreshus dock endast till den del det utgör en värderingsenhet för bostäder. Med bostadsrätt avses lägenhet eller småhus som upplåtits till medlem i förening eller delägare i aktiebolag (bostadsrättsinnehavare) om föreningen eller bolaget är av det slag som avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (bostadsföretag). Avgörandet vid denna bedömning är de förhållanden som rådde vid ingången av detkalenderår då de åtgärder som avses i 2 § första stycket utfördes. Underlag för skattereduktion 2 § Underlag för skattereduktion är utgifter för reparation och underhåll samt utgifter för om- och tillbyggnad av bostadshus (byggnadsarbete). Som byggnadsarbete räknas inte åtgärder som enbart avser service på maskiner och andra inventarier eller installationer eller rengöring. I underlaget inräknas inte utgifter för material och utrustning och inte heller värdet av byggnadsarbete som utförts av fastighetsägaren eller bostadsrättsinnehavaren eller, i fall som avses i 1 § andra stycket, delägarna i handelsbolaget. Med ägare eller innehavare jämställs i detta hänseende företag som ingår i samma koncern eller annars står under i huvudsak gemensam ledning med fastighetsägaren eller bostadsrättsinnehavaren. I underlaget inräknas inte heller utgifter för åtgärder för vilka försäkringsersättning lämnats eller för vilka bidrag beviljats enligt - förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egna hem, - förordningen (1991:1933) om räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder, - förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention, 4 - förordningen (1993:166) om särskilt ombyggnadsbidrag i fråga om bostäder för äldre m.fl., -förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt- och mögelskador i småhus, m.m., - förordningen (1994:1994) om extra statligt stöd för förbättring av bostäder, - förordningen (1994:2030) om bidrag för förbättring av inomhusklimatet i bostäder eller - förordningen (1995:802) om bidrag för förbättring av inomhusmiljön i bostäder och vissa lokaler. 3 § Underlaget för skattereduktionen omfattar endast utgifter för byggnadsarbete som har utförts under tiden den 15 april 1996 - 31 december 1997 och som är betalda vid tidpunkten för ansökan. Utgifter för byggnadsarbete inräknas i underlaget endast om arbetet utförts av någon som innehar F-skattesedel vid den tidpunkt när avtalet om arbete träffades eller när ersättningen utbetalades. En uppgift om innehav av en F-skattesedel får tas för god om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer. Detta gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattesedel är oriktig. Skattereduktionens storlek 4 § Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underlaget. Skattereduktionen får dock sammanlagt inte överstiga 1. för småhus som utgör en taxeringsenhet 10 500 kronor, 2. för hyreshus som utgör en taxeringsenhet det högsta av beloppen 20 000 kronor och ett belopp motsvarande tre gånger fastighetsskatten för bostadsdelen för hela kalenderåret 1996, 3. för en bostadsrätt 5 000 kronor om inte annat framgår av fjärde stycket. Om sökandens underlag inte uppgår till sammanlagt minst 2 000 kronor medges inte någon skattereduktion. I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som till övervägande del upplåtits med hyresrätt får reglerna tillämpas som om småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om skattereduktionen därigenom blir högre. I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som upplåtits med bostadsrätt, skall varje bostadsrättsinnehavare medges skattereduktion som om han eller hon ägde det med bostadsrätt upplåtna småhuset. I sådant fall har fastighetsägaren inte rätt att erhålla skattereduktion. Skattereduktionen för en delägare i en fastighet eller i en bostadsrätt utgör högst så stor andel av den totala skattereduktionen för fastigheten eller bostadsrätten som svarar mot hans eller hennes andel i fastigheten eller bostadsrätten när arbetet utfördes. Ansökan 5 § Ansökan om skattereduktion görs skriftligen hos en skattemyndighet. 6 § Ansökningen skall innehålla uppgift om 1. sökandens personnummer eller organisationsnummer samt, om sökanden är bostadsrättsinnehavare, föreningens eller bolagets organisationsnummer, 2. fastighetens beteckning samt om sökanden är bostadsrättsinnehavare, lägenhetens eller småhusets beteckning, 3. sökandens andel i fastigheten eller i bostadsrätten när arbetet utfördes, 4. det byggnadsarbete som utförts på fastigheten eller på bostadsrätten och när arbetet utförts, 5. underlaget för den skattereduktion som begärs, 6. organisationsnummer eller personnummer för den som utfört byggnadsarbetet, samt 7. huruvida sådan ersättning eller sådant stöd som avses i 2 § tredje stycket har beviljats. Om sökanden har förvärvat fastigheten eller bostadsrätten under något av åren 1996 eller 1997, skall ansökningen också innehålla uppgift om förvärvet och om den som fastigheten eller bostadsrätten förvärvats från. Till ansökningen skall fogas kopia av faktura eller motsvarande handling utvisande vilket byggnadsarbete som utförts och utgiften för detta arbete, uppgift om utgiften för material och utrustning samt, om sökanden är bostadsrättsinnehavare, intyg från föreningen eller bolaget som visar att han eller hon är medlem i föreningen eller delägare i bolaget och bostads- rättsinnehavare. Av ansökningen eller en handling som fogas till denna skall framgå när betalning har ägt rum. 7 § Ägs fastigheten eller innehas bostadsrätten av ett handelsbolag skall i ansökningen uppges hur skattereduktionen skall fördelas mellan delägarna. 8 § Utgår sådan ersättning eller beviljas sådant stöd som avses i 2 § tredje stycket efter det att ansökan om skattereduktion lämnats in skall sökanden, inom en månad från den dag ersättningen eller stödet beviljades, anmäla detta till den skattemyndighet som handlägger ansökningen eller till vilken ansökningen har lämnats in. 9 § Om en fastighet eller en bostadsrätt har bytt ägare eller innehavare och två eller fler ägare eller innehavare på grund av detta är berättigade till skattereduktion skall den vars ansökan först kom in till en skattemyndighet i första hand medges skattereduktion. Kom ansökningarna in till en eller flera skattemyndigheter samma dag, skall skattereduktionen fördelas mellan sökandena i förhållande till storleken av de underlag för skattereduktion, beräknade med beaktande av 4 § andra stycket, som ansökningarna avser. 10 § Ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till en skattemyndighet senast den 1 mars 1998. Om en ansökan om skattereduktion har kommit in före den 1 mars 1997 skall skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av skatt på grund av 1997 eller 1998 års taxering efter vad som anges i ansökningen. Kommer ansökningen in senare tillgodoräknas skattereduktionen vid debitering på grund av 1998 års taxering. Beslut 11 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket bestämmer vilken eller vilka skattemyndigheter som beslutar i ärenden enligt denna lag. Sedan en skattemyndighet avgjort ett sådant ärende får en ny ansökan inte prövas förrän efter utgången av år 1997, om inte ansökningen avser utgifter på minst 1 000 kronor som ingår i sökandens underlag för skattereduktion. Omprövning och överklagande 12 § Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får omprövas, förutom i fall som anges i förvaltningslagen (1986:223), om sökanden har lämnat oriktig uppgift eller sådan ersättning eller sådant stöd som avses i 2 § tredje stycket har beviljats efter det att ansökningen gjordes. Beslut får också omprövas om det föranleds av ett annat beslut av skattemyndighet eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt denna lag, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt. Beslut får vidare, på begäran av sökanden, omprövas om denne begärt att skattereduktion skall tillgodoräknas honom eller henne vid debitering av skatt på grund av 1997 års taxering och beslutad skattereduktion därefter inte fullt ut kunnat tillgodoräknas honom eller henne vid denna debitering. Omprövning får ske intill utgången av femte kalenderåret efter det år då beslut om skattereduktion meddelades. Omprövning enligt första stycket andra meningen får ske även efter den tid som anges i föregående mening men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen. 13 § Beslut av skattemyndigheten får överklagas av sökanden hos länsrätten i det län där skattemyndigheten är belägen inom tre veckor från det sökanden fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut får överklagas av Riksskatteverket hos samma länsrätt inom tre veckor från dagen för beslutet. 5 Om länsrätten helt eller delvis bifallit ett överklagande av sökanden, får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet. Om sökanden överklagar ett beslut, förs det allmännas talan i länsrätten och kammarrätten av skattemyndigheten. Överklagar Riksskatteverket skall det allmännas talan föras av verket. Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten. Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol. Övriga bestämmelser 14 § I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som gäller om skattereduktion i 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272) om inte annat är föreskrivet. Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar och skattereduktion enligt uppbördslagen. 15 § Skattereduktion enligt denna lag skall inte beaktas vid beräkning av preliminär skatt eller jämkning av sådan skatt. Jämkning av sjömansskatt får dock ske som för skattereduktion på grund av underskott av kapital enligt 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt i fråga om skattskyldiga som skall betala sådan skatt. 16 § Bestämmelser om registrering av uppgifter och beslut enligt denna lag finns i skatteregisterlagen (1980:343). Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. 6 2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ skatteregisterlagen (1980:343)1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §2 För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje län. Registren skall användas vid beskattning för 1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska personer, 2. revisions- och annan kontrollverksamhet, 3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst, 4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272), mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter samt lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst. Registren skall dessutom användas för 1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, ------------------------------------------------------- 2. bestämmande av skatte- 2. bestämmande av reduktion enligt lagen skattereduktion enligt (1993:672) om skat- lagen (1993:672) om tereduktion för utgifter för skattereduktion för byggnadsarbete på bostadshus utgifter för byggnadsarbete och lagen (1995:1623) om på bostadshus, lagen skattereduktion för (1995:1623) om riskkapitalinvesteringar, skattereduktion för riskkapitalinvesteringar och lagen (1996:000) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, 3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. 7 §3 För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. 2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sam- manträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen (1953: 272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts. 3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990: 659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. 5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. 6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen. 7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2- 4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. 8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen. 9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen, 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen om sjömansskatt. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt. 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell. ------------------------------------------------------- 20. Uppgift för beräkning 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för av skattereduktion för fackföreningsavgift, fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen och andra styckena lagen (1993:672) om (1993:672) om skattereduktion för utgifter skattereduktion för för byggnadsarbete på utgifter för byggnadsarbete bostadshus och uppgifter på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) enligt 7 § la-gen om skattereduktion för (1995:1623) om skatte- riskkapitalinvesteringar för reduktion för bestämmande av riskkapitalinvesteringar skattereduktion enligt och uppgifter enligt 6 § nämnda lagar samt uppgift om första och andra styckena beslut om sådan skattereduk- lagen (1996:000) om tion. skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 §§ mervärdes- skattelagen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. 7 3 Ärendet och dess beredning I proposition 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatteområdet aviserades införandet av en skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten på bostadshus. Propositionen överlämnades till riksdagen den 15 april 1996. Inom regeringskansliet har frågan om skattereduktion varit föremål för ett beredningsarbete och ett förslag har utarbetats inom Finansdepartementet. Förslaget är utformat med lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (prop. 1992/93:150, bet. 1992/93:SkU36, rskr. 1992/93:422 ) som förebild. Erfarenheter från till- lämpningen av 1993 års lag har beaktats. Synpunkter på förslaget har under hand inhämtats från Riksskatteverket ( RSV). Lagrådet Lagstiftningen är av det slag som bör granskas av Lagrådet. Med hänsyn till att lagförslagen i allt väsentligt är utformade med den tidigare lagrådsgranskade lagstiftningen om skattereduktion som förebild anser regeringen att Lagrådets hörande i detta fall skulle sakna betydelse. 4 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus 4.1 Förslagets allmänna utformning Regeringens förslag: Ägare av småhus och av hyreshus och bostadsrättsinnehavare medges skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete som utförts under tiden den 15 april 1996 - 31 december 1997. Skälen för regeringens förslag: Som anförts i proposition 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatteområdet är en tillfällig stimulans av reparationer och andra renoveringsåtgärder angelägen av konjunkturskäl. En metod för att uppnå denna stimulans som tidigare prövats med gott resultat är att ge en skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete. Syftet med stimulansen är att öka kapacitetsutnyttjandet inom byggsektorn och att motverka arbetslösheten. Den bör av den anledningen vara begränsad till den tid då det kan bedömas särskilt angeläget med stimulansåtgärder. Åtgärder under åren 1996 och 1997 bör omfattas av stimulansen. Beträffande år 1996 bör dock i viss utsträckning undantas åtgärder som redan vidtagits. Eftersom förslagen presenterades för riksdagen den 15 april 1996 och då gjordes allmänt kända bör reglerna omfatta arbeten som utförts under tiden den 15 april 1996 - 31 december 1997. Skattereduktionen bör medges efter särskild ansökan hos skattemyndigheten. Ärenden om skattereduktion bör handläggas åtskilda från inkomsttaxeringen. Äldre regler som gällde byggnadsarbeten under tiden den 15 februari 1993 - 31 december 1994 avsåg endast åtgärder som fastighetsägare lät utföra på bostadshus. I det följande föreslås att reglerna byggs ut till att också omfatta åtgärder som bostadsrättsinnehavare låter utföra. Skattereduktion skall således kunna erhållas av fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare. När det gäller fastighetsägare bör man knyta an till begrepp som finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och som också används i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Med ägare bör i detta sammanhang således också anses den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen skall likställas med ägare. Däribland finns tomträttshavare men däremot inte den som arrenderar eller hyr sin bostad. Med bostadsrättsinnehavare avses den som innehar en bostadsrätt. Med bostadsrätt avses lägenhet eller småhus som innehas av medlem i bostadsrättsförening, bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag (bostadsföretag). Föreningen eller bolaget skall vara av det slag som avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, dvs. ett “äkta„ bostadsföretag. Frågan om ett bostadsföretag är “äkta„ eller inte bör endast ha betydelse när det gäller en bostadsrättsinnehavares rätt till skattereduktion. Ett bostadsföretag bör, oavsett om det är “äkta„ eller inte, behandlas som andra hyreshusägare. Frågan om föreningen eller bolaget är “äkta„ eller inte bör avgöras utifrån förhållandena vid det aktuella årets ingång. De byggnader som bör komma i fråga när systemet för skattereduktionen utformas är de som används för bostadsändamål. Även här är det lämpligt att knyta an till de definitioner som används vid fastighetstaxeringen och vid uttag av fastighetsskatt. Således bör reglerna om skattereduktion avse dels sådana byggnader som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus, dels hyreshus till den del de avser värderingsenheter för bostäder. För ägare av konventionellt beskattade hyreshus och småhus medges enligt gällan rätt avdrag för kostnader för om- och tillbyggnad samt reparationer och underhåll vid inkomsttaxeringen. För att uppnå önskad stimulanseffekt bör denna omständighet dock inte föranleda att de konventionellt beskattade fastigheterna undantas. Dessutom skulle enligt regeringens mening omotiverad skillnad uppstå till nackdel för konventionellt beskattade fastigheter mot bakgrund av att man vid fastställandet av schablonen för schablonbeskattade fastigheter har beaktat att avdrag inte medges för bl.a. reparationskostnader. Avslutningsvis kan konstateras att här föreslagna regler inte påverkar de skattskyldigas rätt att vid reavinstbeskattningen dra av kostnader som också legat till grund för skattereduktion. 13 4.2 Underlaget för skattereduktionen Regeringens förslag: Underlaget för skattereduktionen utgörs av fastighetsägarens eller bostadsrättsinnehavarens kostnader för reparations- och underhållsarbeten samt utgifter för om- och tillbyggnad. Utgifter för material får inte ingå i underlaget. Skälen för regeringens förslag: Såväl utgifter för om- och tillbyggnad som kostnader för reparationer och underhåll bör grunda rätt till skattereduktion. Att begränsa underlaget till endast vissa av de nu nämnda åtgärderna skulle leda till besvärliga avgränsningsproblem. Det kan inte heller anses motiverat med hänsyn till syftet med skattereduktionen. Begränsningen till arbeten på bostadshus innebär att markarbeten endast får ingå i underlaget när de avser ledningar, anläggning för värmeförsörjning, m.m. i direkt anslutning till en byggnad. Eftersom skattereduktionen kommer att vara av förhållandevis begränsad storlek kan det inte antas att den skulle få någon nämnvärd effekt när det gäller att stimulera nybyggande av bostadshus. Utgifter för att uppföra en ny byggnad bör därför inte ingå i underlaget. För att förstärka skattereduktionens effekt på sysselsättningen bör reduktion medges endast för arbetskostnader och inte för materialkostnader. Att dra gränsen mellan arbetskostnader och materialkostnader är inte alldeles enkelt. För att uppnå den eftersträvade effekten ligger det närmast till hands att undanta utgifter för material inkl. därpå belöpande mervärdesskatt, samt att kräva att utgifter för material specificeras på fakturan eller motsvarande. Erfarenheterna från hanteringen av den skattereduktion som medgavs enligt 1993 års lag om skattereduktion visar också att detta är en väl fungerande metod. Genom att material undantas från underlaget kommer t.ex. den som reparerar sitt kök att kunna få skattereduktion för arbetskostnaderna för att måla om köket. Däremot erhålls ingen skattereduktion för inköp av färg och tapeter. För att inte dubbel kompensation skall utgå i vissa fall bör i underlaget för skattereduktionen inte ingå utgifter för vilka beviljats statligt ombyggnads-, förbättrings- eller upprustningsbidrag. Om fastighetsägarens eller bostadsrättsinnehavarens utgifter helt eller delvis täcks av en försäkringsersättning bör skattereduktion inte medges för utgifterna. En rätt till skattereduktion skulle i ett sådant fall inte innebära den av regeringen eftersträvade stimulansen. För att ge rätt till skattereduktion skall arbetet vara utfört av näringsidkare som innehar F-skattesedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när betalningen sker. En uppgift om innehav av F-skattesedel får tas för god om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer. Detta är dock inte tillräckligt för att erhålla skattereduktion i de fall den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om F-skattesedel är oriktig. I denna situation skall alltså skattereduktion inte medges. Arbete som utförs av fastighetsägaren eller bostadsrättsinnehavaren själv bör inte grunda rätt till skattereduktion. Det torde vara tveksamt om skattereduktionen kan anses ha någon stimulanseffekt i dessa fall. En näringsidkare som utför arbeten på den egna villan får alltså ingen skattereduktion. Detsamma gäller ett företag som med egna anställda utför t.ex. reparationer på företagets fastigheter. Med ägare eller innehavare bör jämställas företag som ingår i samma koncern som eller eljest står under i huvudsak gemensam ledning med ägaren eller innehavaren. 4.3 Skattereduktionens storlek Regeringens förslag: Skattereduktion medges med ett belopp motsvarande 30 % av underlaget. Reduktionen är dock på visst sätt begränsad. För småhus kan reduktionen uppgå till högst 10 500 kr och för hyreshus det högsta av beloppen 20 000 kr och ett belopp motsvarande tre gånger den fastighetsskatt som beräknas för bostadsdelen för hela kalenderåret 1996. För en bostadsrätt får skattereduktionen ej överstiga 5 000 kr . Särskilda regler gäller för bostadsrättslägenheter i småhus och, i vissa fall, för uthyrda småhus. . Skälen för regeringens förslag: Skattereduktion bör medges med 30 % av underlaget. Skattereduktionen får dock för småhus sammantaget inte överstiga 10 500 kr. För hyreshus bör dock gälla andra gränser. Eftersom antalet lägenheter i ett hyreshus varierar även mellan hus med lika stor bostadsyta är det inte lämpligt att knyta skattereduktionen till antalet lägenheter. Det kan dessutom ibland vara oklart vad som skall anses som en lägenhet, t.ex. i fråga om uthyrningsrum med pentry, avdelade lägenheter m.m. Att knyta skattereduktionen till antalet lägenheter skulle också innebära att maximigränsen för skattereduktionen skulle kunna variera kraftigt mellan lika stora hus. Enligt regeringens mening är det lämpligare att i stället ha gränser som knyter an till den fastighetsskatt som beräknas för den del av fastigheten som utgör värderingsenhet för bostäder. För hyreshus bör skattereduktionen sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande tre gånger den fastighetsskatt som beräknas för bostadsdelen för hela kalenderåret 1996. För att inte mindre hyreshus med låga taxeringsvärden skall missgynnas i förhållande till småhus bör dock ett alternativt tak för skattereduktion på 20 000 kr per taxeringsenhet få tillämpas om det är förmånligare för fastighetsägaren. Ägare till nybyggda bostadshus betalar under en femårsperiod ingen fastighetsskatt (3 § andra stycket lagen om statlig fastighetsskatt). Med den nu föreslagna lösningen kommer skattereduktionen i sådana fall att högst kunna uppgå till 20 000 kr. Med hänsyn till att reparationsbehovet för sådana bostadshus får anses vara mycket begränsat anser regeringen att denna konsekvens är rimlig. Vad nu sagts om hyreshus gäller även om hyreshuset ägs av ett bostadsföretag. En nyhet i förhållande till tidigare reglering på området är att också bostadsrättsinnehavare skall kunna erhålla skattereduktion. Förslaget innebär att en innehavare av en bostadsrätt bör kunna medges skattereduktion med ett belopp som, med hänsyn till att också bostadsföretaget har rätt till skattereduktion, bör vara lägre än vad som gäller för småhus. En rimlig nivå är enligt regeringens uppfattning 5 000 kr per lägenhet. Det kan antas att en bostadsrättsinnehavare i första hand utför reparationsarbeten m.m. i den egna bostaden. Det finns emellertid inget hinder mot att reduktionen grundas på åtgärder som avser andra delar av företagets fastighet än den egna bostaden men som betalas av bostadsrättsinnehavaren. Bostadsföretag kan även äga småhus som upplåts med bostadsrätt. Eftersom småhus som ingår i ett bostadsföretag tillsammans utgör en taxeringsenhet kan detta komma att innebära att ett företag som exempelvis består av 100 småhus skulle få en skattereduktion med sammanlagt högst 10 500 kr eller 150 kr per hus. För att undvika en sådan konsekvens bör vid beräkning av skattereduktion för småhus som ägs av ett bostadsföretag gälla samma regler som för småhus som innehas med äganderätt. Detta innebär att skattereduktion kan erhållas med sammanlagt 10 500 kronor per småhus i stället för 5 000 kr. Ett bostadsföretag vars medlemmar eller delägare kan erhålla skattereduktion enligt de regler som gäller för ägare till småhus, bör dock inte för egen del kunna erhålla någon skattereduktion. För de fall två eller flera småhus på en och samma taxeringsenhet till övervägande del upplåts med hyresrätt får reglerna för hyreshus tillämpas om skattereduktionen därigenom blir högre. Om en fastighet eller en bostadsrätt har flera ägare eller innehavare bör en proportionering av taket för skattereduktion ske i förhållande till ägarens eller innehavarens andel i fastigheten eller bostadsrätten. Om två personer äger hälften av ett småhus blir således det maximala underlaget för skattereduktionen 17 500 kr för var och en av dem. Av praktiska skäl bör skattereduktionen konstrueras som en allmän skattereduktion. En hänvisning till bestämmelserna i 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272) bör därför införas i lagtexten. Detta innebär att skattereduktionen sker mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och statlig fastighetsskatt. Av administrativa skäl bör skattereduktion komma i fråga endast om underlaget under den aktuella tiden sammantaget uppgår till ett visst minsta belopp. Detta kan skäligen bestämmas till 2 000 kr. Skattereduktionen påverkar inte det kommunala skatteunderlaget eftersom detta baseras på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Av praktiska skäl bör skattereduktionen inte beaktas vid bestämmandet av preliminär F-skatt, särskild A-skatt, jämkning av preliminär skatt eller vid återbetalning av preliminär skatt som betalats med för högt belopp. Skattskyldig som betalar sjömansskatt bör dock ha rätt att få denna jämkad på grund av skattereduktion enligt de här föreslagna reglerna på samma sätt som sker för skattereduktion på grund av underskott av kapital. 4.4 Ansökan och beslut Regeringens förslag: En ansökan om skattereduktion skall vara skriftlig och ges in till skattemyndigheten. Ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 1 mars 1998. Beslut i ärenden om skattereduktion fattas av den eller de skattemyndigheter regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, RSV bestämmer. Skälen för regeringens förslag: En ansökan om skattereduktion skall vara skriftlig och lämnas in till skattemyndigheten. Ansökan bör kunna lämnas in till vilken skattemyndighet som helst. Om samtliga skattemyndigheter i landet eller endast ett begränsat antal skall handlägga ärenden om skattereduktion är en fråga som regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, RSV bör avgöra. En beslutad skattereduktion på grundval av en ansökan som kommit in till skattemyndigheten senast den 1 mars 1997 bör avräknas vid 1997 års taxering om inte sökanden begär att avräkning skall ske vid 1998 års taxering eller fördelas mellan 1997 och 1998 års taxeringar och beslutad skattereduktion på grundval av ansökan som kommit in därefter bör avräknas vid 1998 års taxering. Det blir då möjligt för fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare att för arbeten som utförts under år 1996 och början av år 1997 i viss utsträckning fördela skattereduktionen mellan 1997 och 1998 års taxeringar, vilket kan ha betydelse för effekterna av skattereduktionen. En beviljad skattereduktion som inte kan utnyttjas helt vid den taxering då den enligt bestämmelserna skall avräknas kan inte sparas till ett senare år. Däremot bör i ett sådant fall omprövning kunna ske på sökandens begäran. För att en ansökan med säkerhet skall hinna behandlas och leda till skattereduktion som tillgodoförs sökanden vid den taxering han begärt, måste sista dagen för ansökan bestämmas till den 1 mars resp. år. För att en ansökan skall att kunnna läggas till grund för ett beslut om skattereduktion måste den innehålla uppgifter om sökandens personnummer eller organisationsnummer, fastighetens beteckning, sökandens andel i fastigheten eller bostadsrätten, vilka arbeten som utförts på fastigheten eller i bostadsrätten och när dessa utförts, underlaget för skattereduktionen, organisations- eller personnummer för den som utfört arbetet samt försäkran att räntebidrag eller liknande inte beviljats eller försäkringsersättning utgått för det arbete för vilket skattereduktionen yrkas. Om ansökan avser en bostadsrätt måste den också innehålla uppgift om föreningens organisationsnummer samt lägenhetens eller småhusets beteckning. Om en fastighet eller en bostadsrätt har förvärvats under år 1996 eller år 1997 behövs också uppgift om detta och om vem fastigheten eller bostadsrätten har förvärvats från. Har fastigheten eller bostadsrätten bytt ägare under den här aktuella tiden kan det finnas flera personer som uppfyller kraven för skattereduktion. Det kan förutsättas att det normalt i samband med överlåtelsen av fastigheten eller bostadsrätten klaras ut i vad mån skattereduktion skall utnyttjas av den tidigare eller den nye ägaren. Det bör dock finnas en regel som klargör vad som skall gälla i förhållande till skattemyndigheten om båda berättigade inger en ansökan om skattereduktion. Av enkelhetsskäl bör den som först ansöker om reduktion medges reduktionen, givetvis under förutsättning att kraven i övrigt är uppfyllda. Om hela reduktionen inte utnyttjas genom den första ansökningen får naturligtvis den som söker senare utnyttja återstoden. Skulle båda ansökningarna komma in samtidigt är det enligt regeringens mening skäligt att fördela skattereduktionen mellan sökandena i förhållande till storleken av de underlag för vilka rätt till skattereduktion i och för sig föreligger. Till ansökan bör av kontrollskäl fogas kopia av faktura eller liknande av vilken framgår vilket arbete som utförts. Av fakturan bör också framgå eventuella utgifter för material. Framgår inte det sistnämnda får sökanden på annat sätt visa vad som belöper på detta. Till ansökan skall också fogas uppgift om när arbetet betalts. Om ansökan avser en bostadsrätt bör till denna även fogas ett intyg från bostadsföretaget som visar att sökanden är medlem eller aktieägare i företaget samt bostadsrättsinnehavare. Om en fastighetsägare efter det att ansökan lämnats in till skattemyndigheten beviljats räntebidrag m.m. eller försäkringsersättning för den åtgärd för vilken skattereduktion sökts skall han inom en månad anmäla detta till skattemyndigheten. Skattemyndigheten får då möjlighet att ompröva sitt beslut med beaktande av de nya fakta som tillkommit i ärendet. Handelsbolag är inte egna skattesubjekt. Beskattning sker i stället hos delägarna i bolaget. För att det skall bli möjligt att tillgodoföra delägare i ett handelsbolag som äger en fastighet eller en bostadsrätt skattereduktion enligt den här föreslagna ordningen bör det krävas att det i ansökningen anges hur skattereduktionen skall fördelas mellan delägarna i bolaget. En ansökan får prövas av skattemyndigheten så snart underlaget uppgår till minst 2 000 kr. För att få en effektiv hantering av ärendena och för att inte skattemyndigheterna skall behöva handlägga alltför många ansökningar där underlaget är mycket lågt bör, sedan beslut fattats i det första ärendet, någon ny ansökan inte få prövas av skattemyndigheten förrän efter utgången av år 1997 om inte ytterligare utgifter på minst 1 000 kr som utgör underlag för skattereduktion uppkommit. Ett beslut i ärende om skattereduktion fattas sedan en fullständig ansökan kommit in till skattemyndigheten. För att uppnå bästa möjliga effektivitet vid handläggningen bör det ankomma på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, RSV att besluta om vilken eller vilka skattemyndigheter som skall handlägga ärenden om skattereduktion enligt den här föreslagna lagen. Sökanden skall dock oavsett detta kunna lämna in sin ansökan till den skattemyndighet som han finner lämpligast. 14 Sökande som är missnöjd med skattemyndighetens beslut i ett ärende om skattereduktion skall kunna överklaga detta hos länsrätt inom tre veckor från det han fått del av beslutet. RSV skall kunna överklaga skattemyndighetens beslut inom tre veckor från dagen för beslutet. Om länsrätten helt eller delvis bifaller ett överklagande av den som sökt skattereduktion får skattemyndigheten överklaga länsrättens beslut. Det allmännas talan i dessa ärenden skall i länsrätt och kammarrätt föras av skattemyndigheten. RSV får överklaga ett beslut av länsrätt eller kammarrätt även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet. I Regeringsrätten bör det allmännas talan föras av RSV. RSV bör dock alltid ha rätt att uppdra åt tjänsteman vid skattemyndighet att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol. I övrigt bör förvaltningslagens (1986:223) regler gälla för handläggningen av ansökningarna. För att uppnå en effektiv handläggning av ärenden om skattereduktion och för att få en fungerande kontrollmöjlighet bör skatteregistret vid handläggningen av dessa ärenden få tillföras dels vissa uppgifter som skall finnas med i ansökan om skattereduktion, dels uppgifter om beslutad skattereduktion. 4.5 Omprövning och straffansvar Regeringens förslag: Beslut om skattereduktion skall kunna göras till föremål för rättelse och omprövning. Oriktiga uppgifter kan föranleda ansvar enligt skattebrottslagen (1971:69). Skälen för regeringens beslut: Ett beslut om skattereduktion som blivit felaktigt till följd av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende kan rättas enligt reglerna i 26 § förvaltningslagen (1986:223). Omprövning kan också ske enligt reglerna i 27 § förvaltningslagen. Omprövning bör också , på begäran av sökanden, kunna ske i de fall då denne ansökt om och beviljats skattereduktion vid 1997 års taxering men sedan inte kan tillgodoräkna sig den beslutade skattereduktionen fullt ut detta år. Har skattereduktion beviljats med för högt belopp på grund av att sökanden lämnat oriktig uppgift bör beslutet också kunna omprövas. Detsamma bör gälla om det efter det att ansökan om skattereduktion beviljats också beviljas sådant statligt stöd eller utgår sådan ersättning som avses i 2 § tredje stycket i den föreslagna lagen. Omprövning bör kunna företas intill utgången av femte kalenderåret efter det år då beslutet om skattereduktion meddelades. Att vid ansökan om skattereduktion uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämna oriktig uppgift och därigenom föranleda att skattereduktion beviljas eller beviljas med för högt belopp omfattas av reglerna om straffansvar i skattebrottslagen i dess lydelse enligt förslaget i proposition 1995/96:170 Översyn av skattebrottslagen. Förslaget om ändring i skattebrottslagen är avsett att träda i kraft den 1 juli 1996. Någon särskild straffbestämmelse kan därför inte anses behövlig i den nu föreslagna lagen om skattereduktion. 5 Ikraftträdande Det är av stimulansskäl angeläget att åtgärder som ger rätt till skattereduktion enligt denna lag kommer igång så snabbt som möjligt. De föreslagna reglerna bör därför träda i kraft redan vid halvårsskiftet 1996 och i enlighet med vad som redan föreslagits omfatta åtgärder som företagits fr.o.m. den 15 april 1996 då planerna på den aktuella lagstiftningen offentliggjordes. 6 Effekter på offentliga finanser m.m. Det aktuella förslaget bidrar till att stimulera byggnadsverksamheten under en period där man kan förutse en inte obetydlig avmattning. Förutom den rena stimulanseffekten bidrar också åtgärden i ett mer långsiktigt tidsperspektiv till att bevara kapacitet i byggbranschen i form av arbetskraft och realkapital, kapacitet som i annat fall skulle ha slagits ut. Såvitt gäller förslagets budgeteffekter har regeringen nyligen i prop. 1995/96:198 redovisat sin bedömning. Med vägledning av utfallet från den tidigare tillämpningen av i princip samma regler under perioden den 15 februari 1993-31 december 1994 bedömdes de primära budgeteffekterna att komma att uppgå till ett inkomstbortfall på 1,5 miljarder kr vid 1997 års taxering och till 2,0 miljarder kr vid 1998 års taxering. Budgetbelastningen inträffar under budgetåren 1997 och 1998. Dessa primära budgeteffekter, som består av de prognostiserade reduktionsbeloppen, kommer dock att motverkas av indirekta budgeteffekter. Storleken av de indirekta effekterna blir bl.a. beroende av i vilken ut- sträckning aktiviteten i byggsektorn kommer att öka utöver den planerade nivån på grund av den temporära skattelättnaden. En ökad aktivitet bidrar till ökade skatte- och avgiftsintäkter (mervärdesskatt, socialavgifter och inkomstskatter) och till minskade utgifter i form av arbetslöshetsunderstöd till den del den ökade sysselsättningen reducerar arbetslösheten. De indirekta effekterna på sysselsättning och arbetslöshet är dock svåra att kvantifiera och av försiktighetsskäl har regeringen valt att inte beakta dessa vid budgetbedömningen. 15 7 Författningskommentar 7.1 Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus 1 § I paragrafen finns de grundläggande bestämmelserna om skattereduktionen för byggnadsarbeten. Paragrafen är, med undantag för de nya reglerna om skattereduktion för bostadsrättsinnehavare, utformad på samma sätt som 1 § lagen om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus. Reglerna om skattereduktion för bostadsrättsinnehavare finns i första och fjärde styckena. 2 och 3 §§ I paragraferna behandlas frågan om underlaget för skattereduktionen. Stadgandena motsvarar 2 och 3 §§ i 1993 års lag. Uppräkningen i 2 § tredje stycket av vissa bidrag är dock mer omfattande än motsvarande bestämmelse i 1993 års lag och innefattar dessutom försäkringsersättningar. Beträffande dessa gäller, på samma sätt som för bidragen, att om ersättning utgått för ett visst arbete, får utgifterna för detta arbete inte till någon del läggas till grund för skattereduktion, även om ersättningen endast delvis täcker utgifterna. Reglerna i 3 § andra - fjärde styckena om F-skattebevis har getts en utformning som överensstämmer med reglerna i uppbördslagen. En i förhållande till 1993 års lag ny bestämmelse innehåller ett förbud mot skattereduktion om den som utfört visst arbete ingår i samma koncern som fastighetsägaren eller bostadsrättsinnehavaren eller eljest står under i huvudsak gemensam ldening med denne. 4 § Bestämmelsen innehåller regler om skattereduktionens storlek och motsvarar, med undantag för de regler som tar sikte på bostadsrätter, 4 § i 1993 års lag. I punkt 3 återfinns beloppsgränsen för bostadsrätter. I fjärde stycket finns en regel som avser den situationen att småhus innehas med bostadsrätt. 5 och 6 §§ Paragraferna som behandlar förhållandena kring ansökan om skattereduktion och dess innehåll motsvarar bestämmelserna i 5 och 6 §§ i 1993 års lag. De skillnader som finns betingas av att reglerna också omfattar bostadsrätter. 7 § Paragrafen som motsvarar 7 § i 1993 års lag behandlar det fallet att fastighetsägaren eller bostadsrättsinnehavaren är ett handelsbolag. Bestämmelsen är, bortsett från att den också omfattar bostadsrätter, identisk med motsvarande bestämmelse i 1993 års lag. Bestämmelser om dödsbon i motsvarande paragraf i 1993 års lag saknar motsvarighet i den nya lagen eftersom delägarbeskattning av dödsbon inte längre förekommer. 8 § I paragrafen föreskrivs att den som ansökt om skattereduktion i vissa fall är skyldig att anmäla om han beviljats vissa bidrag eller försäkringsersättning som utesluter skattereduktion. Bestämmelsen är utformad på motsvarande sätt som 8 § i 1993 års lag. 9 § Paragrafen avser den situationen att en fastighet eller en bostadsrätt bytt ägare resp. innehavare och att flera personer till följd av detta är berättigade till skattereduktion. Bestämmelsen stämmer överens med 9 § i 1993 års lag med bortseende från att den också omfattar bostadsrätter. 10 § I stadgandet anges när en ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten för att skattereduktion skall kunna tillgodoräknas vid 1997 resp. 1998 års taxering. Paragrafen motsvarar i sak 10 § i 1993 års lag. 11 § I paragrafens första stycke finns regler som gäller beslutsmyndighet. Detta stycke liksom stadgandet i andra stycket är utformade som motsvarande stycken i 11 § i 1993 års lag. 12 och 13 §§ Bestämmelserna innehåller regler om omprövning och överklagande. Dessa är utformade på i princip samma sätt som motsvarande paragrafer i 1993 års lag. Reglerna om försäkringsersättning är dock nya. 14 § Bestämmelsen tar sikte på hur skattereduktionen skall utföras. Stadgandet motsvaras av bestämmelsen i 15 § i 1993 års lag. 15 och 16 §§ Paragraferna motsvaras av bestämmelserna i 16 och 17 §§ i 1993 års lag. 7.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 1 § Ändringen innebär att de centrala och regionala skatteregistren skall användas för bestämmande av skattereduktion enligt lagen om skattereduktion på bostadshus. 7 § Ändringen innebär att det centrala skatteregistret får innehålla uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen om skattereduktion för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgifter om beslut om sådan skattereduktion. 16 Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 maj 1996 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Östros Regeringen beslutar propositionen 1995/96:229 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus. **ENDNOTES** 1. Lagen omtryckt 1983:143. 2. Senaste lydelse 1995:1627. 3. Senaste lydelse 1995:1628. 17