Post 6566 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1995/96:130 ·
Hämta Doc ·
Öresundsförbindelsens ekonomi
Ansvarig myndighet: Kommunikationsdepartementet
Dokument: Skr. 130
Regeringens skrivelse
1995/96:130
Öresundsförbindelsens ekonomi
Skr.
1995/96:130
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 1 februari 1996
Ingvar Carlsson
Ines Uusmann
(Kommunikationsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för den fasta Öresundsförbindelsens ekonomi
enligt reviderad budget i november 1995.
Innehållsförteckning
1 Bakgrund................................................... 3
2 Kust-till-kustförbindelsen................................. 3
2.1 Tillstånd för kust-till-kustförbindelsens genomförande 3
2.2 Upphandlingen av byggentreprenader.................. 4
2.3 Anläggningskostnader................................ 5
3 Svenska landanslutningar................................... 7
3.1 Tillstånd för de svenska landanslutningarna......... 7
3.2 Upphandlingen av byggentreprenader.................. 8
3.3 Anläggningskostnader................................ 8
4 Öresundsförbindelsens ekonomi.............................. 9
4.1 Kust-till-kustförbindelsen.......................... 9
4.2 De svenska landanslutningarna....................... 11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 1 februari 1996.............................................. 12
1 Bakgrund
Sveriges och Danmarks regeringar slöt den 23 mars 1991 ett avtal om en fast
förbindelse över Öresund. Efter förslag från regeringen godkände riksdagen
avtalet samt gav tillstånd till erforderlig bolagsbildning och upptagande av lån
m.m. (prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379). Riksdagen
förutsatte i beslutet att regeringen för riksdagen skulle redovisa resultatet av
upphandlingen av Öresundsbron samt årligen återkomma till riksdagen med
redovisning av hur projektet framskrider och i vilken omfattning
garantiåtaganden har ianspråktagits. Riksdagen
beslutade år 1994 om kapitaltäckningsgarantier för Svedabs egna kapital (prop.
1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50). Riksdagen betonade
samtidigt vikten av att regeringen för riksdagen årligen redovisar hur
Öresundsbroprojektet framskrider.
2 Kust-till-kustförbindelsen
2.1 Tillstånd för kust-till-kustförbindelsens genomförande
Med anledning av avtalet mellan Sverige och Danmark om en fast förbindelse över
Öresund bildades i Sverige Svensk-Danska Broförbindelsen AB (Svedab) och i
Danmark A/S Øresundsforbindelsen. Dessa två helstatligt ägda bolag bildade den
27 januari 1992 ett konsortium som gavs namnet Öresundskonsortiet.
Den 15 augusti 1991 beslutade regeringen att den planerade anläggningen för
järnvägs- och vägtrafik över Öresund skulle prövas enligt 4 kap. 2 § NRL.
Öresundskonsortiet ansökte den 1 juli 1992 om tillstånd enligt 4 kap. NRL att
uppföra och driva den svenska delen av Öresundsförbindelsen, omfattande dels
landfästet vid Lernacken söder om Malmö, dels högbron från Lernacken till
gränsen mellan Sverige och Danmark. Regeringen biföll konsortiets ansökan den 16
juni 1994. Samtidigt fastställde regeringen villkoren för tillståndet och
uppdrog åt Koncessionsnämnden för miljöskydd att fastställa de närmare villkor
som kan behövas från miljöskyddssynpunkt. Regeringen beslutade också att
Koncessionsnämnden för miljöskydd skulle pröva den svenska delen av Öresunds-
förbindelsen samt dess väg- och järnvägsanslutningar enligt miljöskyddslagen.
Den 30 juni 1995 gav Koncessionsnämnden för miljöskydd Öresundskonsortiet
tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva den fasta förbindelsen
på svenskt område. Tillståndet, som är förbundet med vissa villkor, har av två
intressenter överklagats till regeringen. En av de överklagande är
Naturvårdsverket som kräver villkor för den framtida avgiftssättningen. Detta
påverkar dock inte igångsättandet av anläggningsarbetena.
Den 13 juli 1995 meddelade Växjö tingsrätt, vattendomstolen, sin
tillståndsdom. I domen lämnas Öresundskonsortiet tillstånd att uppföra den
svenska delen av förbindelsen. Vidare fastställs de miljökrav som
Öresundskonsortiet skall uppfylla i samband med byggaktiviteterna på svenskt
sjöterritorium. Vattendomstolens dom har överklagats. Vattenöverdomstolen har i
beslut den 13 september 1995 avvisat klagandenas talan med motiveringen att de
inte är sakägare. Samtidigt har Vattenöverdomstolen meddelat ett s.k.
verkställighetsförordnande, vilket innebär att anläggningsarbetena kan påbörjas
utan att domen vunnit laga kraft. Vattenöverdomstolens avvisningsbeslut har
överklagats till Högsta domstolen, som den 17 januari 1996 meddelade
prövningstillstånd i ärendet.
I Danmark har det mot bakgrund av EU:s direktiv om bedömning av vissa projekts
inverkan på miljön (MKB-direktivet 85/337/EEG) anordnats offentliga høringer om
anläggandet av Öresundsförbindelsen. Som resultat av dessa høringer har den
danske trafikministern den 8 juli 1994 beslutat om anläggningens utformning och
linjeföring på danskt sjöterritorium, den 28 mars 1995 beslutat om
miljökvalitetsmålsättningar och kriterier samt den 23 oktober 1995 beslutat om
ändring i utformningen av anläggningen innebärande att den konstgjorda ön skall
utföras som en sammanhängande ö och inte som planerat som två öar. I anslutning
till nyss nämnda beslut har dessutom ett stort antal tillstånd meddelats från
danska myndigheter.
2.2 Upphandlingen av byggentreprenader
Kust-till-kustförbindelsen har av Öresundskonsortiet uppdelats i fem
delentreprenader. Dessa entreprenader avser muddrings- och utfyllnadsarbeten,
tunnel under Drogden, högbro över Flintrännan, anslutningsbroar till högbron
samt el- och signalinstallationer m.m.
Upphandlingen av entreprenader har slutförts på fyra av de fem del-
entreprenaderna. Endast upphandlingen av installationsentreprenaden återstår att
slutföra.
För muddrings- och utfyllnadsarbete har Öresundskonsortiet tecknat avtal med
Øresund Marine Joint Venture bestående av Per Aarsleff A/S (DK), Ballast Nedam
Dredging (NL) och Great Lakes Dock & Dredge (USA). De olika deltagarna är
solidariskt ansvariga gentemot Öresundskonsortiet för genomförandet av
entreprenaden. Kontraktssumman är 1 388 miljoner DKK (prisnivå februari 1995).
Entreprenaden omfattar muddring av ränna för tunnel, upprätning av farleden
Flintrännan, kompensationsmuddringar etapp 1, muddring av nödvändiga mindre
farleder och arbetshamnar, utfyllnad av en konstgjord ö samt järnvägs- och väg-
arbeten på de konstgjorda öarna.
Öresundskonsortiet har tecknat kontrakt med Øresund Tunnel Contractors I/S
angående utbyggnaden av den 3,5 km långa sänktunneln mellan Kastrup och den
konstgjorda ön. Deltagare i konsortiet är NCC AB (S), GTM Scandinavia AB (F &
S), John Laing Construction Sweden AB (UK & S), E. Phil & Søn A/S (DK) och
Boskalis Scandinavia AB (NL & S). De olika deltagarna är solidariskt ansvariga
gentemot Öresundskonsortiet för genomförandet av entreprenaden. Kontraktssumman
är 3 766 miljoner DKK (prisnivå februari 1995). Entreprenaden omfattar 3,5 km
sänktunnel (20 element à 175 m) samt ramper vid tunnelportalerna. Gjutningen av
tunnelelementen sker i en fabrik vid Köpenhamns nordhamn. Produktionen av
tunnelelement kommer att pågå från sommaren 1996 till sommaren 1998.
Utplaceringen av tunnelelementen beräknas ske från sommaren 1997 till sommaren
1998.
Den 27 november 1995 undertecknade Öresundskonsortiet det största enskilda
kontraktet för den fasta Öresundsförbindelsen. Entreprenör är det
internationella konsortiet Sundlink Contraktors HB bestående av Skanska AB (S),
Højgaard & Schultz A/S, Monberg & Thorsen A/S (DK) och Hochtief AG (D). De olika
deltagarna är solidariskt ansvariga gentemot Öresundskonsortiet för
genomförandet av entreprenaden. Kontrakten omfattar högbron över Flintrännan
samt de båda tillfartsbroarna på var sida om högbron. Kontraktssumman är totalt
på 5 349,7 miljoner DKK. Den västra tillfartsbron har en längd av 3 000 m och
den östliga en längd av 3 720 m. Bron utförs i två plan och rymmer en fyrfältig
motorväg och en tvåspårig järnväg. Högbron utförs som en 1 092 m lång
snedkabelbro med ett 490 m brett huvudspann samt två sidospann. Snedkabelbrons
pyloner sträcker sig 203,5 m över havet. Den fria seglingshöjden i Flintrännan
blir 57 m. Den västliga tillfartsbron blir 3 013 m lång och är uppdelad i 22
brospann. Den östliga tillfartsbron är 3 739 m lång och uppdelad i 27 brospann.
Högbrons och tillfartsbroarnas underbyggnader utförs i betong medan
överbyggnaden utförs som ett stålfackverk.
2.3 Anläggningskostnader
Med anledning av ingångna entreprenadkontrakt har Öresundskonsortiet företagit
en revidering av anläggningsbudgeten för kust-till-kustförbindelsen. Den totala
anläggningsbudgeten för projektet uppgår till 13 975 miljoner DKK i prisnivå
juli 1990 exkl. reserver. Det motsvarar en budgetökning på totalt 1 845 miljoner
DKK jämfört med ursprunglig budget på totalt 1 130 miljoner DKK efter användning
av 715 miljoner DKK avsatta på reservkontot för osäkerheter till och med
upphandlingsfasen. Av nedanstående tabell framgår reviderad budget jämfört med
ursprunglig budget.
---------------------------------------------------------------------
|Milj. DKK | Reviderad budget | Ursprunglig budget|
|(prisnivå juli 1990) | | |
---------------------------------------------------------------------
|Anläggningskostnad | 11 734 | 10 155|
---------------------------------------------------------------------
|Byggherre- | 2 038 | 1 772|
|organisation | | |
---------------------------------------------------------------------
|Danska landanläggningar| 180 | 180|
|Ersättningar m.m. | | |
| | 23 | 23|
---------------------------------------------------------------------
|Budget, exkl. reserver | 13 975 | 12 130|
---------------------------------------------------------------------
|Reserver | 200 | 915|
---------------------------------------------------------------------
|Budget totalt | 14 175 | 13 045|
---------------------------------------------------------------------
|EU-bidrag | -250 | |
---------------------------------------------------------------------
Budgetökningen i projektet beror på följande faktorer:
- Öresundskonsortiet har valt att utöka projektet med en utrymningsfil på
broarna till en merkostnad av 110 miljoner DKK.
- Anbudssummorna på de olika delentreprenaderna ligger över vad som tidigare
har beräknats. Tillsammans med vissa tilläggsarbeten och justeringar av
projektet har anläggningen fördyrats 934 miljoner DKK.
- Vissa byggherrekostnader är direkt avhängiga entreprenadkostnaderna och de
högre anbudssummorna. Totalt medför detta en budgetökning på 287 miljoner
kronor utöver tidigare budget.
- Till följd av merutgifter vid uppförandet av järnvägstunneln i gränsområdet
mellan danska landanläggningar och kust-till-kustförbindelsen på Kastrup
halvö har projektet fördyrats med 220 miljoner DKK.
- Det av vattendomstolen och den danske trafikministern fastlagda kontroll-
och övervakningsprogrammet har fördyrat projektet med 112 miljoner DKK.
- Upprätningen och muddringen av Flintrännan på en sträcka på 7 sjömil, mot
tidigare beräknade 2 sjömil, medför merkostnader på 91 miljoner DKK.
- Statliga energiavgifter vid fartygsbunkring i samband med muddrings- och
utfyllnadsarbeten belastar projektet med 91 miljoner DKK.
Till följd av Sveriges medlemskap i EU har Öresundsförbindelsen blivit klassad
som ett viktigt projekt inom ramen för det Europeiska transportnätverket.
Öresundskonsortiet har enligt Rådets förordning 2236/95 ansökt om stöd i form av
direkt bidrag och räntetillskott för förprojektering och entreprenadarbeten.
Europeiska kommissionen har år 1995 beviljat finansiellt stöd till
Öresundsförbindelsen om totalt 15 miljoner ECU för år 1995. Öresundskonsortiet
anser det möjligt att kunna erhålla EU-bidrag för sin del av projektet om minst
250 miljoner DKK.
Anläggningsbudgeten har hittills innehållit en reserv på 915 miljoner DKK,
varav 200 miljoner DKK har utgjort en generell reserv under anläggningsperioden.
I den reviderade budgeten har en stor del av reserven använts. Endast den
generella reserven finns kvar. I den mån det skulle uppstå behov av ökade
reserver kommer Öresundskonsortiet att redovisa detta för regeringen. Om så
skulle bli fallet kommer regeringen att redovisa detta i den årliga redogörelsen
för projektets genomförande.
3 Svenska landanslutningar
3.1 Tillstånd för de svenska landanslutningarna
Såvitt gäller de svenska landanslutningarna till Öresundsförbindelsen har Svedab
ansökt om att Koncessionsnämnden för miljöskydd skall pröva de svenska
landanslutningarna enligt miljöskyddslagen. Koncessionsnämnden beslutade i
november 1995 om villkoren för de svenska landanslutningarna.
Koncessionsnämndens beslut innebär att utbyggnaden av den nya dubbelspåriga
järnvägen och den nya motorvägen mellan kust-till-kustförbindelsens östra
landfäste till Fosieby (delsträcka I) får utföras i huvudsak enligt Svedabs och
Vägverkets gemensamma ansökan. På Lernacken finns miljöfarliga deponier som
måste flyttas och hanteras på visst sätt. Koncessionsnämnden godkände det sätt
att hantera dessa massor som Svedab föreslagit i sin ansökan. Beslutet har
överklagats till regeringen.
Beträffande delsträckan II, Kontinentalbanan, fann Koncessionsnämnden att man
inte kunde lämna tillstånd till den sökta verksamheten på grund av bedömningen
att ett betydande antal människor skulle få sina levnadsförhållanden väsentligt
försämrade om järnvägstrafik kommer till stånd enligt Banverkets och Svedabs
ansökan. Koncessionsnämnden fann dock att det är av synnerlig betydelse från
allmän synpunkt att järnvägstrafiken kan upprätthållas på Kontinentalbanan till
dess nödvändiga alternativa spårsträckningar har utförts. Koncessionsnämnden
överlämnade därför, enligt 16 § miljöskyddslagen (1969:387), ärendet till
regeringens avgörande. I sitt yttrande till regeringen har Koncessionsnämnden
föreslagit att regeringen lämnar ett begränsat tillstånd till viss del av den
sökta järnvägstrafiken till år 2003 samt föreslagit villkor för ett sådant
tillstånd. Koncessionsnämnden har därvid bl.a. föreslagit att den godstrafik som
nu går mellan Helsingborg och Danmark inte får trafikera Kontinentalbanan under
tillståndstiden. Koncessionsnämnden har vidare påpekat att alternativa
sträckningar bör utredas och komma till stånd snarast möjligt. Regeringen
bereder för närvarande ärendena.
3.2 Upphandlingen av byggentreprenader
Anläggningsarbetet med de svenska landanslutningarna påbörjades i december 1995
då saneringsarbetet på Lernacken påbörjades. Arbetet, som är speciellt till sin
karaktär, genomförs i egen regi av Svedab. I övrigt har endast smärre
entreprenadkontrakt tecknats eller anläggningsarbeten kommit igång.
Koncessionsnämnden har i sitt beslut beträffande delsträcka I lämnat ett
verkställighetsförordnande, vilket innebär att arbetena kan påbörjas trots att
beslutet inte vunnit laga kraft. För delsträcka II, Kontinentalbanan, kan
arbetena påbörjas först efter det att regeringen fattat beslut i ärendet.
3.3 Anläggningskostnader
Budgeten för de svenska landanslutningarna, exkl. kapitaltjänstkostnader, moms
och utredningskostnader för Citytunneln har av riksdagen beräknats till 1,9
miljarder SEK i prisnivå juli 1990. Budgeten för de svenska landanslutningarna,
som ännu inte reviderats på grund av att upphandlingen av entreprenader inte
kommit så långt, fördelar sig på följande poster:
----------------------------------------------
|Milj. SEK | Ursprunglig budget|
----------------------------------------------
|Administration | 119|
----------------------------------------------
|Försäkringar | 16|
----------------------------------------------
|Information | 45|
----------------------------------------------
|Marklösen | 62|
----------------------------------------------
|Projektering | 98|
----------------------------------------------
|Byggande | 1 560|
----------------------------------------------
|SUMMA | 1 900|
----------------------------------------------
De svenska landanslutningarna är uppdelade i tre delprojekt.
Delprojekt 1 avser nybyggnad av en dubbelspårig järnväg samt nybyggnad av en
motorväg från kust-till-kustförbindelsens östra landfäste till Fosieby ca 10 km
från kusten. Budgeten för delprojekt 1 är 703 miljoner SEK i prisnivå juli 1990.
Delprojekt 2 avser en komplettering av befintlig järnväg, Kontinentalbanan,
till dubbelspår samt i övrigt kapacitetshöjande åtgärder, standardförbättringar
samt bullerdämpande åtgärder. Budgeten för delprojekt 2 är 562 miljoner SEK i
prisnivå juli 1990.
Delprojekt 3 avser kapacitetshöjande åtgärder längs södra stambanan från Sege
å fram till Malmö C, en sträcka på 5 km. Budgeten för delprojekt 3 är 455
miljoner SEK i prisnivå juli 1990.
Först i slutet av år 1996 beräknas de stora upphandlingarna av bygg-
entreprenader vara slutförda. Det är då som budgeten kan revideras. Regeringen
avser därför att redovisa resultatet av de större entreprenadupphandlingarna för
riksdagen i nästa redogörelse för Öresundsförbindelsens ekonomi, vilket beräknas
ske i början av år 1997. Redan nu kan dock konstateras att saneringsarbetena vid
Lernacken blir mer omfattande än beräknat. Dessutom kan merkostnader uppstå
utöver budget för att uppfylla de villkor som slutgiltigt fastställs efter pröv-
ningen enligt miljöskyddslagen.
4 Öresundsförbindelsens ekonomi
4.1 Kust-till-kustförbindelsen
Öresundsbroprojektets ekonomi bestäms i allt väsentligt av tre huvudfaktorer,
anläggningskostnader, trafikintäkter och finansieringskostnader. Därtill kommer
drift- och underhållskostnader samt de utdelningar som kommer att göras av
Öresundskonsortiet till Svedab och A/S Øresundsforbindelsen.
Såsom redovisats i avsnitt 2 är budgeten för kust-till-kustförbindelsen exkl.
reserver och förväntade EU-bidrag, 13 975 miljoner DKK i prisnivå juli 1990.
De förväntade trafikintäkterna för projektet grundas, i enlighet med
kalkylerna bakom avtalet mellan Sveriges och Danmarks regeringar, på en
trafikmängd som under öppningsåret år 2000 är 3 000 000 personbilar, 560 000
lastbilar och 60 000 bussar, vilket motsvarar ett genomsnittligt trafikflöde om
10 000 fordon per dygn.
I tilläggsprotokollet till avtalet mellan Sveriges regering och Danmarks
regering om en fast förbindelse över Öresund föreskrivs under punkten 3 att
nivån på färjetaxorna vid Helsingborg-Helsingör skall vara utgångspunkten vid
fastställande av taxorna för vägtrafiken.
Taxan på Öresundsförbindelsen beräknas i prisnivå år 1990 till 160 kronor per
passage för personbilar, 810 kronor per passage för lastbilar och 690 kronor per
passage för bussar. Omräknat till dagens prisnivå motsvarar det taxor på 177,
890 resp. 760 DKK.
Intäkterna från tågtrafiken är enligt regeringsavtalet fastlagda till totalt
300 miljoner DKK från järnvägsföretagen i Sverige och De danske statsbaner i
prisnivå den 1 januari 1991.
Utbyggnaden av kust-till-kustförbindelsen finansieras av Öresundskonsortiet
genom lån på marknaden som tas upp mot en solidarisk statsgaranti från Sverige
och Danmark. I övrigt har den solidariska statsgarantin hittills inte
utnyttjats. Öresundskonsortiet hade vid utgången av år 1995 en långfristig skuld
på totalt 3 520 miljoner SEK. Den totala upplåningen fram till förbindelsens
öppnande år 2000 skall förutom anläggnings- och byggherrekostnader också täcka
de under perioden löpande räntekostnaderna. Baserat på en budget på 13 975
miljoner DKK, en realränta på 4 % och en inflation på 2,5 % per år beräknas
Öresundskonsortiets skuld i löpande priser uppgå till ca 18,8 miljarder DKK år
2000 varav ca 3,3 miljarder DKK är ränta under byggtiden och ca 1,6 miljarder
DKK är en följd av den förväntade inflationen. Finansieringskostnaden för
upptagna lån har under år 1994 varit 5,5 % och under år 1995 4,4 % vilket med en
genomsnittlig inflation i perioden på ca 2,5 % ger en real finansieringskostnad
inom 4 %, vilket ligger till grund för projektets budget.
Utgifterna för drift och underhåll av kust-till-kustförbindelsen har
Öresundskonsortiet beräknat till 115 miljoner DKK per år under perioden från
förbindelsens öppnande fram tills Öresundskonsortiet återbetalat alla lån.
Från och med kust-till-kustförbindelsens öppnande betalas en årlig utdelning
till ägarna, Svedab och A/S Øresundsforbindelsen, på totalt 390 miljoner DKK,
vilket motsvarar 195 miljoner DKK till var och en.
Öppnandet av Öresundsförbindelsen beräknas kunna ske under år 2000.
Mot bakgrund av ovanstående faktorer kan en beräkning av projektets
räntabilitet göras. Öresundskonsortiet beräknar att samtliga lån för kust-till-
kustförbindelsens uppförande kommer att vara återbetalda 26 år efter det att
förbindelsen öppnats för trafik. En känslighetsanalys visar att en
realränteökning med 0,5 % jämfört med antagen realräntenivå förlänger
återbetalningstiden med 3 år till 29 år. En realränteökning på 1 % jämfört med
antagen nivå ökar återbetalningstiden med 8 år till 34 år. På motsvarande sätt
ger en ökning av byggkostnaden med 1 miljard DKK en ökning av
återbetalningstiden med 3 år, en ökning av antalet fordon med 2 000 per dygn en
minskning av återbetalningstiden med 4 år. Till synes små förändringar i de
faktorer som påverkar projektets räntabilitet kan således både öka och minska
den tid det tar att betala Öresundsförbindelsen.
Återbetalningstid av lån för kust-till-kustförbindelsen vid olika antaganden om
realränta och budget för projektet.
--------------------------------------------------------------------
| Milj. DKK | 4 % | 4,5 % | 5 % |
--------------------------------------------------------------------
| 13 925 | 26 år | 29 år | 34 år |
--------------------------------------------------------------------
| + 500 | 27 år | 30 år | 36 år |
--------------------------------------------------------------------
| +1 000 | 29 år | 33 år | 39 år |
--------------------------------------------------------------------
4.2 De svenska landanslutningarna
Utbyggnaden av de svenska landanslutningarna finansieras av lån som Svedab tar
upp i Riksgäldskontoret. Ränta och amortering på Svedabs lån betalas genom den
utdelning om 195 miljoner DKK per år som Öresundskonsortiet skall utbetala till
Svedab fram till skuldfritt år för konsortiet. Svedabs skulder kommer enligt nu
gällande budget och med de antaganden som i övrigt gäller vad avser utdelning
från konsortiet, kostnader för drift och underhåll av landanläggningarna samt
kapitaltjänstkostnader att vara återbetalda efter 20 år. Skulle kostnaderna för
landanläggningarna öka kommer denna tid att öka. Svedabs låneskuld vid utgången
av år 1995 var totalt 260 miljoner kronor i löpande pris vilket motsvarar 212
miljoner kronor i 1990 års prisnivå.
Kommunikationsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 februari 1996
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hellström,
Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Hedborg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Uusmann
Regeringen beslutar skrivelse 1995/96:130 Öresundsförbindelsens ekonomi.