Post 6552 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1995/96:141 ·
Hämta Doc ·
Aktiv förvaltning av statens företagsägande
Ansvarig myndighet: Näringsdepartementet
Dokument: Prop. 141
Regeringens proposition
1995/96:141
Aktiv förvaltning av statens företagsägande
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 mars 1996
Lena Hjelm-Wallén
Jörgen Andersson
(Näringsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram komplettering till det i budgetpropositionen 1995
(prop. 1994/95:100 bil. 13 s. 51) lämnade förslaget till bemyndigande för
regeringen att förvalta statens företagsägande genom att skapa bättre
förutsättningar för en mer aktiv och professionell statlig ägarroll. Regeringen
föreslås få bemyndigande att utan riksdagens hörande inom angivna gränser
förändra statens ägande i vissa namngivna bolag samt att genomföra
omdispositioner av statens innehav i övriga helägda bolag. Extra
utdelningsinkomster och försäljningsintäkter föreslås i vissa fall kunna
användas till kapitalinsatser i angivna bolag. Det nu föreslagna bemyndigandet
föreslås ersätta det av riksdagen år 1991 lämnade privatiseringsbemyndigandet.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen under det kommande året med
ytterligare förslag till riktlinjer för förvaltningen av statens företagsägande.
Regeringen anmäler samtidigt sin avsikt att väsentligt utöka innehållet i den
årliga redovisningen av de statligt ägda företagens verksamhet, bl.a. med
bedömningar av långsiktiga utvecklings- och ägarfrågor. Riksdagen ges därmed
tillfälle att årligen mer ingående följa regeringens åtgärder samt ta ställning
till regeringens ev. förslag avseende den övergripande utvecklingen och framtida
inriktningen av statens företagsägande. Vidare lämnas förslag till bemyndigande
för regeringen att ändra ägarstrukturen av Apoteksbolaget AB så att samtliga
aktier ägs direkt av staten.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3
2 Ärendet och dess beredning................................. 3
3 Allmän bakgrund till regeringens förslag................... 3
3.1 Vissa tidigare riksdagsbeslut i fråga om förvaltning av
statligt ägda företag............................... 4
3.2 Behovet av effektivare förvaltning ................. 5
3.3 Motiven för statens företagsägande förändras . . . . . . . . 5
4 Riktlinjer och bemyndigande för förvaltningen av
statens företagsägande i kommersiella företag . . . . . . . . . . . . 7
5 Bemyndigande angående Apoteksbolaget AB . . . . . . . . . . . . . .12
6 Regeringens redovisning till riksdagen av företag med statligt
ägande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . 14
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996 . . . . 15
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår, med ändring av vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil.
13 i denna del, att riksdagen
1. godkänner det som regeringen förordar om riktlinjer för förvaltningen av
statens företagsägande,
2. bemyndigar regeringen att vidta förvaltningsåtgärder beträffande statligt
ägda företag enligt vad regeringen förordar samt
3. medger att tolfte huvudtitelns anslag Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag, m.m. får användas enligt vad regeringen förordar.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen
4. godkänner vad regeringen föreslår om att Apoteksbolaget AB skall bli
helägt av staten,
5. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att
Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten.
2 Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen 1995 (prop. 1994/95:100 bil. 13 s. 51) föreslog
regeringen riksdagen att
1. till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m för
budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kronor och
2. bemyndiga regeringen att förvalta företag med statligt ägande samt i
förekommande fall öka eller minska ägandet i dessa enligt vad som anförts i
propositionen.
Riksdagen beslöt den 3 maj 1995 (bet. 1994/95:NU19, rskr. 1994/95:314) att
anvisa det begärda förslagsanslaget. Beträffande det begärda bemyndigandet
uppsköts behandlingen till hösten 1995, sedan utskottet erfarit att regeringen
avsåg att justera förslaget efter viss ytterligare beredning.
Denna beredning har nu avslutats. Där har bl.a. ingått en hearing, dit
näringsministern inbjudit ett trettiotal deltagare med kunskaper om och
erfarenheter från det aktuella området. Regeringen preciserar nu det tidigare
lämnade förslaget och lämnar samtidigt kompletterande underlag för riksdagens
ställningstagande.
3 Allmän bakgrund till regeringens förslag
Regeringens förslag syftar till att åstadkomma en effektivare förvaltning av de
kommersiella och konkurrensutsatta företag staten äger genom att i vissa
avseenden skapa förutsättningar som bättre överensstämmer med dem som råder i
näringslivet. Förslagen innebär inte förändringar av riktlinjerna för verksam-
heten i enskilda företag. Förslagen ger dock staten bättre förutsättningar att
förvalta de angivna enskilda bolagen på liknande villkor som gäller i det övriga
näringslivet. Därmed kan staten i egenskap av företagsägare i högre grad bidra
till tillväxt och utveckling samt få en bättre förräntning av kapitalet i
statens bolag. Möjlighet att från statens sida kunna agera på samma sätt som
övriga ägargrupper utgör en värdefull komplettering till svenskt näringsliv.
3.1 Vissa tidigare riksdagsbeslut i fråga om förvaltning av statligt ägda
företag
Riksdagens och regeringens roll vid förvaltning av statligt ägda företag har
behandlats av riksdagen vid olika tillfällen under 1990-talet.
Våren 1990 beslöt riksdagen att ett förvaltningsbolag skulle bildas för för-
valtningen av vissa statligt ägda bolag (prop. 1989/90:88, bet. 1989/90:NU35,
rskr. 1989/90:249). Motivet var att förvaltningsbolaget ansågs kunna utöva en
mer aktiv och professionell ägarroll genom sina möjligheter att inom vissa ramar
fatta beslut i ägarfrågor på liknande villkor som andra aktörer i näringslivet.
I propositionen motiverades det bl.a. på följande sätt:
För att den statliga industrin skall kunna ge bästa möjliga resultat ställs
också stora krav på staten som ägare. Av avgörande betydelse är därvid att
staten också har möjlighet att utöva sin ägarfunktion på effektivast möjliga
sätt. Det krävs stor kompetens och snabbhet i beslutsfattandet. Vidare
måste ägaren ha möjlighet att mobilisera ekonomiska resurser i en sådan
omfattning att affärsmöjligheter kan tas tillvara i det enskilda företaget.
(s.144)
Våren 1991 beslöt riksdagen att de statliga affärsverk som arbetar i
konkurrens skulle inriktas på omvandling till aktiebolag (Prop. 1990/91:87, bet.
1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). Förbättrade förutsättningar att utöva
ägarrollen i en föränderlig miljö angavs som ett motiv i propositionen. Följande
anfördes:
Affärsverken som förvaltar viktiga delar av samhällets infrastruktur arbetar
på marknader där inslagen av konkurrens blir allt större. Samtidigt sker
en internationalisering avde nationella marknader där affärsverken bedriver
sina verksamheter. Utveckling och förnyelse krävs av affärsverken. ...
Statens affärsverksamhet ges en sådan organisationsform att ägarrollen kan
utövas ändamålsenligt och effektivt. (s. 129)
Efter förslag från den borgerliga regeringen gav riksdagen i december 1991
regeringen bemyndigande att privatisera 35 namngivna statligt ägda företag
(prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). Samtidigt beslutades
att Förvaltningsaktiebolaget Fortia skulle avvecklas. Bemyndigandet ger
regeringen möjligheter att besluta bl.a. om att sälja aktier i de namngivna
företagen och i övrigt omstrukturera dem samt även att förvärva andra aktier
som led i förberedelser för försäljningar.
För riksdagens insyn i förvaltningen lämnar regeringen årligen uppgifter om
företag med statligt ägande i en särskild skrivelse. Vidare har riksdagens
ledamöter för närvarande möjlighet att närvara vid bolagsstämmor i företag med
fler än 50 anställda, om staten äger aktier motsvarande mer än 50 % av
röstetalet. Denna möjlighet har dock sällan utnyttjats.
Riksdagens revisorer har enligt 2 § lagen (1987:518) med instruktion för
Riksdagens revisorer rätt att granska viss statlig verksamhet i bolagsform.
Vidare får Riksrevisionsverket (RRV) enligt lagen (1987:519) om
Riksrevisionsverkets granskning av statliga bolag och stiftelser göra
motsvarande granskning. Regeringen har i förordningen (1993:958) om
Riksrevisionsverkets granskning av statliga bolag och stiftelser preciserat
vilka statliga bolags och stiftelsers verksamhet som RRV får granska.
3.2 Behovet av effektivare förvaltning
Ägarstrukturen i näringslivet har genomgått stora förändringar under de senaste
tio åren. Det institutionella ägandet genom fonder, försäkringsbolag och
stiftelser har ökat kraftigt på bekostnad av ägargrupper som har svarat för
aktivt och långsiktigt ägande av större företag. Antalet långsiktiga och aktiva
ägare i svenskt näringsliv har minskat vilket i ett långsiktigt
tillväxtperspektiv är betänkligt. Aktivt och professionellt ägarskap är
av stor betydelse för de enskilda företagens möjligheter till utveckling.
Staten är sedan länge en av de största ägarna i svenskt näringsliv, med en
andel av sysselsättningen som uppskattats motsvara cirka 7 %. I ett
internationellt perspektiv är andelen statligt ägda företag relativt låg. Den är
väsentligt högre t.ex. i flera EU-länder liksom i Norge. Den av staten direktäg-
da företagsgruppen består av ett 60-tal koncerner i form av bolag och affärsverk
med sammanlagt ca 220 000 anställda samt ett justerat eget kapital på ca 140
miljarder kronor. Samtliga företag exkl. kreditinstituten omsatte år 1994 drygt
230 miljarder kronor. En närmare redovisning av företagen lämnades senast i
regeringens skrivelse 1995/96:20 Företag med statligt ägande.
Staten har traditionellt varit långsiktig som företagsägare. Långsiktigheten
har främst kommit till uttryck genom långvariga och uthålliga engagemang,
särskilt finansiellt. Ägarrollen har i vissa fall utövats förhållandevis passivt
när det gäller insatser för företagens yttre omstrukturering t.ex. bransch-
strukturering eller insatser för att finna industriella partners till de företag
man äger. Initiativ till förändringar har sällan tagits av ägaren. Förändringar
har skett först när problem uppstått eller när företaget tagit upp frågan.
Vid den tidigare nämnda hearingen bedömdes bl.a. statens förmåga att
tillskjuta kapital i tillväxtföretag ha varit begränsad. De synpunkter på det
statliga ägandet som gavs var att det statliga ägandet på olika sätt behöver bli
mer effektivt och ges samma förutsättningar som övriga ägare i näringslivet. De
förslag som nu läggs fram har detta syfte.
3.3 Motiven för statens företagsägande förändras
En mängd olika motiv har ursprungligen medverkat till att staten bildat eller på
annat sätt blivit ägare till enskilda företag. Något förenklat kan man skilja
mellan två huvudkategorier av motiv.
Till den första kategorin hör särskilda sektorpolitiska motiv och mål som
legat till grund för företagsengagemang, ofta i kombination med lagstiftning
eller annan reglering. Statens engagemang har bl.a. berott på önskemål om
kontroll och inflytande över vissa verksamheter av sociala, infrastrukturella
och säkerhets-, beredskaps- eller försörjningsskäl eller omfattande
kapitalbehov. De första egentliga statliga företagsengagemangen ägde rum i
samband med infrastrukturutbyggnaden av post, telegraf, vattenkraft och
järnvägar. De har senare följts av företag som svarar för t.ex. lotteriverksam-
het, provning och kontroll, produktion eller distribution av tobak, alkohol och
läkemedel. Verksamheter av dessa slag har ofta bedrivits i företag som verkat
med särskilda sektorpolitiska mål och restriktioner, ofta under monopol eller
begränsad konkurrens.
Till den andra kategorin hör företag med övervägande affärsmässig verksamhet
som staten engagerat sig i av speciella skäl. Det kan t.ex. ha skett för att ex-
ploatera naturtillgångar eller ny teknik, rekonstruera krisföretag, skapa
sysselsättning, öka konkurrensen eller motverka andra brister i marknads-
ekonomin. Flertalet av dessa företag har bedrivit kommersiell verksamhet på
oreglerade, konkurrensutsatta marknader.
För flertalet företag i den nämnda första kategorin har verksamhetsförut-
sättningarna förändrats starkt under de senaste åren främst som följd av
avreglerings- och omregleringsåtgärder. Det har i många fall inneburit att hela
företag eller delar av deras verksamhet övergått från en tidigare reglerad och
skyddad miljö till en helt eller delvis oreglerad och konkurrensutsatt marknad.
Några exempel på verksamheter som nyligen helt eller delvis genomgått sådana
förändringar är post, telekommunikationer, elproduktion, provning och kontroll,
arbetsmarknadsutbildning, produktion och grossisthandel med alkohol.
Förändringarna har i många fall inneburit att företag som staten tidigare ägt
och drivit för att tillgodose sektorpolitiska målsättningar omvandlats till
enskilda aktörer på konkurrensutsatta marknader. Samtidigt har generella
lagstiftnings-, reglerings- och tillsynsåtgärder i allmänhet införts för att
tillgodose de sektorpolitiska målen.
De konkurrensutsatta företagen i den andra nämnda kategorin har under 1990-
talet främst påverkats av förändrade marknadsförutsättningar. Ett successivt
ökande konkurrenstryck har för vissa av företagen skärpt kraven på dem att
utvecklas i konkurrens och att söka nytt kapital för investeringar. Därmed har
ökade krav ställts på ägarrollen ifråga om uppmärksamhet och engagemang för att
tillvarata verksamhets- och kapitalintressen liksom för att på sikt prioritera
mellan engagemangen. Statens delägarskap i ett successivt ökat antal börsnotera-
de företag har också inneburit krav på en för staten delvis ny ägarroll.
Tidigare har innehaven varit helägda eller delägda i samarbete med olika parter
inom ramen för ett konsortialavtal eller liknande. Ett delägande i ett
börsnoterat företag ställer högre krav på kompetens och effektivitet i utövandet
av ägarrollen, t.ex. avseende möjligheten att snabbt ta ställning till förslag
om nyemission, utgivande av konvertibelt förlagslån samt förvärvserbjudande.
Det bemyndigande som regeringen föreslår avseende ett mera aktivt utövande av
ägarrollen avser företagen i kategori två, dvs. kommersiella och fullt
konkurrensutsatta företag.
4 Riktlinjer och bemyndigande för förvaltningen av statens företagsägande i
kommersiella företag
--------------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Som riktlinjer för förvaltningen av statens |
| företagsägande vad avser de kommersiella företagen fastställs följande|
| huvudprinciper. |
| - Statligt ägda företag skall arbeta under krav på effektivitet, |
| avkastning på det kapital företaget representerar och |
| strukturanpassning. |
| - Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag skall med |
| utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling|
| och vidta nödvändiga åtgärder som behövs för att företaget skall uppfylla|
| kraven på effektivitet, avkastning och strukturanpassning. |
| - Regeringen får beträffande vissa angivna aktiebolag utan godkännande|
| av riksdagen för varje särskilt fall besluta om kapitaltillskott, sälja|
| och köpa aktier, delta i eller i förekommande fall avstå från |
| erbjudanden om nyemissioner samt medverka till utgivande av kon- |
| vertibla skuldebrev. |
| - Minskning av statens ägarandel kräver dock godkännande av riksdagen |
| om minskningen innebär att statens röstmajoritet avskaffas eller att |
| statens röstetal kan komma att understiga 34 % i ett delägt aktiebo- |
| lag, där staten tidigare förfogat över lägst detta röstetal. |
| - De aktiebolag som omfattas av bemyndigandet förutsätts arbeta under |
| konkurrens och har i liten utsträckning särskilda av statsmakterna |
| beslutade uppgifter. Bemyndigandet ersätter riksdagens försäljningsbe-|
| myndigande från år 1991 beträffande särskilt angivna företag (prop. |
| 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). |
| -Tolfte huvudtitelns anslag Kostnader för omstrukturering av vissa |
| statligt ägda företag, m. m. får disponeras för åtgärder i anslutning till|
| det nya bemyndigandet, dock vad gäller kapitalinsatser högst i sådan |
| omfattning att den faktiska belastningen kommer att motsvaras av |
| extra utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter. |
| - Regeringen får beträffande övriga av staten helägda aktiebolag utan|
| godkännande av riksdagen för varje särskilt fall besluta om omstruk- |
| tureringar och omdispositioner av statens innehav genom bl.a. |
| sammanslagningar, fusioner, interna förvärv m.m. i syfte att |
| effektivisera verksamheten utan att minska statens ägande, förutsatt |
| att det inte i övrigt strider mot lagstiftning eller andra |
| tidigare riksdagsbeslut. |
| - Regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag till |
| riktlinjer |
| under det kommande året. |
--------------------------------------------------------------------------
Bakgrund till regeringens förslag:
Nya förutsättningar för statens föret:agsägande
Regeringen har tidigare klargjort att den inte ämnar fortsätta med de
ideologiskt motiverade utförsäljningarna av statligt ägda företag som
genomfördes av den förra regeringen. I stället anser regeringen att staten bör
spela en mer aktiv ägarroll för att främja utvecklingen av företag med statligt
ägande. Riksdagens försäljningsbemyndigande från år 1991 är därmed inte
ändamålsenligt utformat för att möjliggöra och underlätta regeringens
ägarpolitik. Genom att riksdagen år 1991 även beslutade att avveckla
Förvaltningsaktiebolaget Fortia försvann också ett väsentligt medel för staten
att utöva en aktiv ägarroll. Detta är huvudmotiven till att regeringen i budget-
propositionen 1995 föreslog ett bemyndigande för ägarförvaltningen som skulle
ersätta det nu gällande försäljningsbemyndigandet. Behovet av en mer aktiv
ägarpolitik har ökat under de senaste åren och utvidgats till en vidare krets av
företag än de som ingick i Fortia. Det beror i sin tur bl.a. på de förändrade
förutsättningarna för verksamheten i många av företagen.
Inom regeringskansliet har sedan hösten 1994 pågått ett arbete som syftar till
att åstadkomma en mer samordnad och professionell ägarförvaltning.
Förutsättningarna för att utöva en mer aktiv ägarroll kommer att studeras
vidare. Regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag till riksdagen
under kommande höst eller våren 1997.
Innebörden av kraven på aktivt och professionellt ägarskap
Den formella rollfördelningen mellan ägare, styrelse och företagsledning i
aktiebolag finns reglerad i aktiebolagslagen. Staten har i flertalet fall utövat
ägarrollen relativt passivt särskilt när det gäller företagens yttre
omstrukturering Statens ägande jämförs därvidlag ofta med institutionellt
ägarskap, såsom det har utövats av t.ex. försäkringsbolag och aktiefonder. En
skillnad är dock att de senare i allmänhet endast är minoritetsdelägare i större
företag med sammansatta ägarstrukturer, medan staten ofta är den ende eller
dominerande ägaren. I den debatt som sedan en tid förts rörande företagsägande
och -styrning (Corporate Governance), framställs ofta ett ökat passivt ägande av
institutionell karaktär som negativt för såväl företag som samhällsekonomi,
medan aktivt och engagerat ägarskap i motsvarande avseenden bedöms som positivt.
För att den statligt ägda företagssektorn skall kunna utvecklas och bibehålla
sin ställning inför framtiden krävs ett större engagemang, bl.a. för att skapa
en bättre balans gentemot styrelser och företagsledningar. Det är ägarens
uppgift och ansvar att medverka till företagens utveckling. Det kan ske bl.a.
genom tillförsel av kompetens och kapital, men vid behov även medverkan till
verksamhetsanpassning, omstrukturering och i vissa fall ägarförändring, för att
utveckla enskilda företag och företagsgruppen som helhet samt statens kapital i
denna. Det är även en viktig uppgift för staten som ägare att tillse att
företagens verksamhet bedrivs på ett sätt som motsvarar högt ställda krav på
etik och moral.
Förmågan att tillgodose enskilda företags kapitalbehov är en faktor av
väsentlig betydelse för den statliga företagssektorns framtida utveckling. Det
statsfinansiella läget kommer under överskådlig tid att medföra betydande
restriktioner i fråga om möjligheter att tillskjuta nytt kapital till företagen.
Som företagsägare måste staten därför i ökad utsträckning se till att det
betydande kapital som redan arbetar i företagssektorn utnyttjas effektivare.
Outnyttjat kapital bör i vissa fall kunna frigöras för att användas i de företag
som bedöms ha de bästa utvecklings-, tillväxt- och lönsamhetsförutsättningarna.
Nytt kapital kan vid behov som ett alternativ tillföras från riskkapitalmar-
knaden. Kapital kan även frigöras för amortering av statsskulden.
De frågor som tagits upp här är några exempel på krav som i ökad utsträckning
ställs på staten i egenskap av företagsägare. De kan delvis tillgodoses genom
att den löpande förvaltningen av företagsägandet effektiviseras inom ramen för
regeringens förvaltnings- och förfogandebemyndigande enligt 9 kap. 8 §
regeringsformen. I några avseenden krävs dock ett förändrat bemyndigande för
regeringens förvaltning för att denna skall kunna bedrivas effektivt och med
samma villkor som gäller för övriga ägare i dagens näringsliv. Behovet av
utvidgat bemyndigande skiljer sig mellan olika företag.
Skälen för regeringens förslag:
De effektivitetskrav som bör ställas på all förvaltning av statligt ägda
företag bör slås fast i av riksdagen godkända riktlinjer, som med nödvändighet
måste få ett relativt allmänt innehåll och tillämpas efter förutsättningarna i
enskilda fall. Regeringen föreslår därför att riksdagen beslutar att statligt
ägda företag skall förvaltas med krav på effektivitet, avkastning på det kapital
företaget representerar och strukturanpassning förenat med skyldighet för den
som utövar förvaltningen att med utgångspunkt i företagens verksamhetsmål aktivt
verka för att dessa krav uppfylls.
Behovet av ett större ägarengagemang gäller alla av staten direkt ägda
företag. Det bedöms delvis kunna tillgodoses genom att ge regeringen ökad
handlingsfrihet för en begränsad krets företag.
Det bemyndigande som nu föreslås begränsas därför till att avse ett antal
särskilt angivna företag. Regeringen avser att årligen i budgetpropositionen vid
behov återkomma till riksdagen med förslag till förändringar av denna grupp. Den
består huvudsakligen av företag som verkar på konkurrensutsatta marknader. För
dessa företag är behoven av handlingsutrymme i ägarutövningen allra störst,
bl.a. för att skapa förutsättningar för konkurrens på lika villkor med andra
ägarformer.
Det föreslagna bemyndigandet för regeringen att förvalta statens ägande i
angivna företag avgränsas till att inom de ramar som anges nedan besluta om
kapitaltillskott, att sälja och köpa aktier, delta i eller i förekommande fall
avstå från erbjudanden om nyemissioner samt medverka till utgivande av
konvertibla skuldebrev. Regeringen skall även ha bemyndigande att i förekommande
fall göra de ändringar i konsortialavtal, hembudsklausuler och liknande som kan
erfordras.
Bemyndigandet för regeringen att genom ovannämnda åtgärder vid behov kunna
förändra statens ägarandel i nedan nämnda företag bör utformas på följande sätt.
I fråga om delägda företag erfordras handlingsfrihet i ägarförvaltningen på
lika villkor som övriga ägare. I de delägda företag i vilka statens röstandel
för närvarande överstiger 34 % bör statens röstandel kunna minska till lägst 34
%, varvid staten fortfarande kan förhindra att beslut bland ägarna som kräver
kvalificerad majoritet fattas mot statens vilja. En ändring av bolagsordningen
bl.a. avseende bolagets verksamhetsföremål kräver 2/3 majoritet på bolagsstämma.
En ändring av bolagsordningen som strider mot riksdagens ursprungliga beslut att
anslå medel för aktieförvärv eller aktieteckning bör inte ske utan medgivande av
riksdagen. De företag där regeringen behöver bemyndigande är AssiDomän AB och AB
Svensk Exportkredit. I AssiDomän AB avses bemyndigandet endast omfatta möjlighet
för regeringen att ta ställning till ev. förslag om nyemission, men ej direkt
avyttring av aktier. I fråga om AB Svensk Exportkredit kan förändringar i
ägarstrukturen i allmänhet kräva en beredskap från statens sida att agera.
I fråga om det av staten till 100 % ägda Teracom Svensk Rundradio AB föreslås
att statens röstandel får minska till lägst 51 %, varvid staten bibehåller sin
kontroll och röstmajoritet.
I fråga om statens innehav av aktier i Lantbrukskredit AB och SAQ Kontroll AB
bör i likhet med vad som för närvarande gäller statens samtliga aktier eller
delar därav kunna avyttras utan riksdagens hörande. Detsamma gäller SBL Vaccin
AB.
SBL Vaccin AB är ett av staten helägt företag som startade sin verksamhet i
juli 1993 efter att ha övertagit den verksamhet rörande vacciner som bedrivits
vid Statens bakteriologiska laboratorium (SBL). Verksamheten omfattar forskning
och utveckling, tillverkning och marknadsföring av egna vacciner samt grossist-
och detaljhandel med vacciner. Försäljningen beräknas innevarande år uppgå till
ca 300 miljoner kronor.
Alltsedan starten har företaget präglats av en omfattande förändrings- och
utvecklingsprocess. I anledning av ett fastighetsförvärv beslöt riksdagen våren
1995 om ett ägartillskott till företaget om 40 miljoner kronor (prop.
1994/95:150, bet. 1994/95:SoU 27, rskr. 1994/95:384) i syfte att säkerställa
bolagets soliditet. Mot bakgrund av att företaget verkar i en huvudsakligen
såväl kommersiell som konkurrensutsatt miljö uttalade regeringen i detta
sammanhang att det kan finnas anledning att i ett senare skede av företagets
utveckling närmare överväga statens ägarengagemang i bolaget.
Bolagets styrelse har nu konstaterat att förutsättningarna för att kunna bli
ett internationellt framgångsrikt vaccinföretag avsevärt har förstärkts under
det gångna året. För att dessa förutsättningar skall kunna utnyttjas på ett för
företaget optimalt sätt krävs dock stora FoU-insatser och
produktionsinvesteringar under de närmaste åren. För att klara dessa satsningar
erfordras kapitaltillskott.
Det är ägarens uppgift och ansvar att medverka till företagets utveckling,
bl.a. genom att tillföra kapital. Då det enligt regeringens bedömning på sikt
inte föreligger något avgörande skäl för statligt ägande i ett vaccinföretag
samt mot bakgrund av det statsfinansiella läget anser regeringen att frågan om
det ytterligare kapital som kan komma att behövas i företaget bör lösas genom en
ägarförändring. Regeringen avser att med lämpliga ägarintressenter sondera
möjligheterna att säkra företagets långsiktiga utveckling. För att uppnå bästa
möjliga lösning såväl för företaget som för staten som ägare bör regeringen vid
dessa sonderingar ha en betydande handlingsfrihet. Regeringen föreslås således
få bemyndigande att reducera och - om så bedöms lämpligt - helt avveckla statens
ägande i SBL Vaccin AB.
I Pharmacia & Upjohn, i vilket statens röstandel är lägre än 34 % bör statens
återstående aktieinnehav kunna avyttras helt utan riksdagens hörande. Bemyndi-
gandet skall även medge möjlighet till minskning av statens innehav av B-aktier
i Celsius AB men ej av statens innehav av A-aktier. Styrelsen i Celsius AB har
vidare beslutat föreslå bolagsstämman att till aktieägarna dela ut dotterbolaget
Celsius Informationssystem AB, vilket senare kommer att namnändras till Enator
AB. Staten kommer direkt och indirekt att - före föreslagen nyemission - ha 25 %
av kapitalet och rösterna i detta bolag. Enator AB avses noteras på Stockholms
fondbörs. Regeringen bör ha bemyndigande att avyttra samtliga aktier i Enator
AB.
Motivet för det föreslagna bemyndigandet är, som tidigare framgått, att skapa
möjligheter för regeringen att bedriva en mer aktiv och professionell
ägarförvaltning i konkurrens med andra ägare. Detta behöver inte leda till att
omfattningen av statens företagsägande räknat som förmögenhet totalt sett kommer
att minska. Syftet är att med de olika åtgärder som angivits ovan men inte genom
kapitalinsatser öka det förvaltade kapitalet genom en bättre struktur. Med den
föreslagna utformningen av bemyndigandet kan således regeringen inte utan
riksdagens godkännande genomföra förändringar av ägandet som eliminerar statens
bestämmande inflytande, eller i de fall staten idag äger endast en större
minoritetspost, förhindrar statens kontroll och insynsmöjligheter som
minoritetsägare. Vidare ges regeringen genom det föreslagna bemyndigandet
möjlighet att omfördela kapital mellan de angivna företagen. Regeringens förslag
innebär inte att regeringen utan riksdagens hörande kan använda resurser för
insatser på nya områden. Bemyndigandet innebär inte att regeringen utan
riksdagens hörande kan förvärva aktier i bolag i vilka staten inte äger aktier.
Riksdagens tidigare lämnade bemyndigande för regeringen att avyttra statens
aktier i 35 st företag föreslås upphöra när det nu föreslagna bemyndigandet
träder i kraft. Riksdagens beslut (prop. 1992/93:135 bet. 1992/93:NU16, rskr.
1992/93:155) om bemyndigande för regeringen att avveckla statens ägande i Nord-
banken, Securum och Retriva skall gälla även fortsättningsvis. Detsamma gäller
regeringens bemyndigande i fråga om Svenska Skogsplantor AB (prop. 1992/93:226,
bet. 1992/93: JoU15, rskr. 1992/93:352).
I samband med kapitaltillskott, förvärv av aktier och deltagande i nyemis-
sioner kan kapitalinsatser erfordras. I bemyndigandet bör därför ingå möjlighet
för regeringen att med utnyttjande av det nuvarande förslagsanslaget Kostnader
för omstrukturering av statligt ägda företag, m.m. göra sådana kapitalinsatser i
de angivna bolagen. Ett skäl för en kapitalinsats kan vara ett behov att
försvara ägarpositionen. Regeringen kommer att se till att den faktiska be-
lastningen av anslaget kommer att motsvaras av extra utdelningsinkomster eller
försäljningsintäkter. Med extra utdelningsinkomster avses extra utdelning med
anledning av försåld verksamhet samt utdelning utöver fastställt
avkastningskrav.
Regeringens förslag innebär således i realiteten endast en möjlighet till
omdisponering mellan statligt ägda företag av det kapital staten har bundit i
dem och innebär inte någon nettobelastning på statsbudgeten.
Huvudinriktningen är dock att intäkter från försäljning av statligt ägda aktier
skall användas för amortering av statsskulden.
Regeringen har även för avsikt att utöva en mer aktiv ägarroll gentemot övriga
företag med statligt ägande än de ovan nämnda. För att underlätta detta föreslås
att förvaltningsbemyndigandet skall inkludera även möjlighet för regeringen att
utan riksdagens godkännande besluta om inbördes omstruktureringar och
omdispositioner av statens innehav i övriga helägda bolag genom sammanslagning-
ar, fusioner, interna förvärv etc. i syfte att effektivisera och anpassa
verksamheten till nya förutsättningar, förutsatt att det i enskilda fall i
övrigt inte strider mot andra tidigare riksdagsbeslut. Bemyndigandet föreslås
dock inte innefatta möjlighet för regeringen att besluta om minskning av statens
ägande eller lämnande av kapitaltillskott till dessa övriga företag utan
riksdagens godkännande i varje enskilt fall.
Det nyssnämnda anslaget föreslås kunna utnyttjas av regeringen endast för
direkta omkostnader i samband med sådana interna omdispositioner. Nästa budgetår
bör anslaget få en annorlunda konstruktion för att det skall kunna anpassas till
utgiftstaket. Det arbete som för närvarande bedrivs av budgetlagutredningen kan
komma att resultera i förslag som berör regeringens förvaltningsbemyndigande.
5 Bemyndigande angående Apoteksbolaget AB
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riksdagen |
| - godkänner vad regeringen föreslår om att Apoteksbolaget AB |
| skall bli helägt av staten, |
| - bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att |
| Apoteksbolaget skall bli helägt av staten. |
--------------------------------------------------------------------
Bakgrund till regeringens förslag:
När Apoteksbolaget bildades år 1970 (prop.1970:74, 2Lu37, rskr. 234, Su98, rskr.
223) löste staten in de tidigare fristående apoteken. Bolaget övertog samtidigt
vissa administrativa funktioner från Apotekarsocieteten. Bolaget ägdes
inledningsvis till två tredjedelar av staten och till en tredjedel av en
stiftelse grundad av Apotekarsocieteten. År 1981 sålde Apotekarsocieteten sina
aktier till Apoteksbolagets nybildade pensionsstiftelse. Denna äger alltjämt en
tredjedel av aktierna i bolaget.
Stiftelsen har till uppgift att trygga pensionerna, i enlighet med lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser m.m.(tryggandelagen) och
kollektivavtal mellan de anställda och bolaget, för dem som arbetar i
Apoteksbolaget. Enligt tryggandelagen gäller bl.a. att en pensionstiftelse inte,
utan länstyrelsens godkännande, får äga aktier i det bolag som grundat
stiftelsen. Apoteksbolagets pensionsstiftelse har ett sådant medgivande för sitt
aktieinnehav i Apoteksbolaget.
Ägarfrågorna i Apoteksbolaget har under de senaste åren aktualiserats i olika
sammanhang. I Läkemedels- försörjningsutredningens (LFU 92) slutbetänkande
Omsorg och konkurrens (SOU 1994:110) konstateras att ägarbilden inom
Apoteksbolaget är ovanlig då den bygger på en dispens från tillsynsmyndigheten.
Utredningen anser att ägarförhållanderna bör övervägas och att staten bör överta
aktierna, om detaljhandelsmonopolet skall vara kvar. I de fall en avreglering
skall ske kan andra alternativ övervägas som t.ex. att Apoteksbolaget först görs
till ett helägt statligt bolag för att sedan säljas ut.
I departementspromemorian Apoteksbolagets framtida roll - Utgångspunkter och
förslag (Ds 1995:82) konstateras att den nuvarande ägarstrukturen kan försvåra
styrningen av bolaget. Detta då de två ägarna i grunden har olika mål för sitt
ägande. Staten vill använda bolaget för att trygga en effektiv
läkemedelsförsörjning i hela landet medan den andre ägaren, Apoteksbolagets
pensionstiftelse, har till uppgift att trygga de anställdas pensioner genom en
säker kapitalplacering och en god avkastning på sitt kapital. I promemorian
föreslås följaktligen att staten, om detta kan göras till godtagbara villkor,
görs till helägare av Apoteksbolaget.
Skälen för regeringens förslag:
Regeringen delar bedömningen att den nuvarande ägarstrukturen i Apoteksbolaget
bör förändras och bolaget bli helägt av staten. Dispensförfarande från de regler
som anges i tryggandelagen bör i möjligaste mån undvikas. I syfte att
effektivisera läkemedelsförsörjningen bör ägarens styrning av Apoteksbolaget
vara klar och tydlig och potentiella intressekonflikter mellan olika ägare
undvikas.
Frågan om hur staten kan förvärva eller Apoteksbolaget enligt 6 kap.
aktiebolagslagen (1975:1385) kan lösa in pensionstiftelsens aktier bereds för
närvarande inom regeringskansliet. Syftet är att finna en för staten så
förmånlig lösning som möjligt samtidigt som stiftelsen kan fullgöra sina
åtaganden. Regeringen föreslås få bemyndigande att vidta de åtgärder som krävs
för att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten.
6 Regeringens redovisning till riksdagen av företag med statligt ägande
Den skrivelse till riksdagen med redogörelse för statens företagsägande som
årligen lämnas (senast skr. 1995/96:20) kommer att ytterligare utvecklas och
förbättras. Den kommer bl.a. att kompletteras med uppgifter om utdelningar,
omstruktureringar, försäljning av aktier samt nyemissioner med utnyttjande av
det bemyndigande som här föreslås. Vidare avser regeringen att lämna
bedömningar av den långsiktiga utvecklingen samt om aktuella övergripande
ägarfrågor för olika delar av den statligt ägda företagsgruppen. Riksdagen
bereds därmed tillfälle att årligen mer effektivt kontrollera regeringens
åtgärder samt ta ställning till regeringens ev. förslag avseende den över-
gripande utvecklingen och inriktningen av statens företagsägande.
Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Hellström,
Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg, Hedborg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lind, Johansson
Föredragande: statsrådet Andersson
_____________________
Regeringen beslutar proposition 1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens
företagsägande