Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1995/96:142 Deltagande i European Cooperation in Meteorology (Ecomet) Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 mars 1996 Lena Hjelm-Wallén Ines Uusmann (Kommunikationsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) får delta i den europeiska ekonomiska intressegrupperingen Ecomet (European Cooperation in Meteorology). Huvudsyftet med Ecomet är att säkerställa ett fortsatt fritt utbyte av meteorologiska data och produkter mellan nationella meteorologiska institut och samtidigt skapa förutsättningar för en konkurrens på lika villkor mellan de nationella instituten och privata aktörer. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3 2 Ärendet och dess beredning................................. 3 3 Ecomet..................................................... 3 4 Deltagande i Ecomet........................................ 5 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996..... 7 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att SMHI deltar i intressegrupperingen European Cooperation in Meteorology (Ecomet), 2. medger att sjätte huvudtitelns ramanslag Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut tas i anspråk för de merkostnader som kan uppkomma till följd av medlemskapet i Ecomet. 2 Ärendet och dess beredning EES-avtalet och etablerandet av den inre marknaden har inneburit att de kommersiella villkoren för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) förändrats. Mot denna bakgrund redogjorde regeringen i prop. 1992/93:100 bil. 7 för SMHI:s planer att tillsammans med 16 andra västeuropeiska meteorologiska institut bilda en ekonomisk intressegruppering (EIG) enligt belgisk lag, registrerad i Bryssel och kallad Ecomet (European Cooperation in Meteorology). SMHI hade vidare begärt att få delta i Ecomet. Regeringen tog i detta läge dock inte ställning till SMHI:s begäran, eftersom det inte förelåg något färdigberett förslag om bildande av Ecomet. Regeringen gav den 7 oktober 1993 i uppdrag åt Statskontoret att utreda konsekvenserna av ett eventuellt deltagande i Ecomet. Uppdraget redovisades den 28 januari 1994 i rapporten „Konsekvenser för SMHI av ökad konkurrens inom väderområdet (1994:3)„. I en skrivelse till regeringen den 3 februari 1995 har SMHI begärt bemyndigande att delta i Ecomet. SMHI har undertecknat en avsiktsförklaring där man meddelar sin avsikt att bli medlem i Ecomet under förutsättning att riksdagen lämnar sitt godkännande. Genom detta förbinder sig SMHI också att följa Ecomet:s regler redan i dag. 3 Ecomet Varje nationellt meteorologiskt institut behöver för sina väderprognoser, förutom egna data, de data som insamlas av andra länders institut. Det har länge varit brukligt att instituten kostnadsfritt utbyter dessa data mellan sig på Europanivå och - för en mindre mängd uppgifter - på världsnivå inom ramen för World Meteorological Organisation (WMO).Flera europeiska institut har under senare år i ökad utsträckning börjat ta betalt för data och produkter. Till följd av framväxten av privata tjänsteföretag som tillhandahåller meteorologiska tjänster i konkurrens med de nationella väderinstituten har viljan att fritt dela med sig av data minskat. För att säkra ett kostnadsfritt datautbyte har därför en informell överenskommelse gällt mellan de europeiska instituten, som innebär att instituten inte konkurrerar på varandras hemmamarknader. En sådan överenskommelse strider dock mot EU:s konkurrensregler. För att säkerställa ett fortsatt fritt utbyte av information och samtidigt skapa förutsättningar för en konkurrens på lika villkor mellan de nationella instituten och privata aktörer ansökte SMHI tillsammans med 15 andra europeiska meteorologiska institut den 23 december 1992 hos kommissionen att få bilda den ekonomiska intressegrupperingen Ecomet. Kommissionen har inte tagit något formellt beslut om att godkänna bildandet. Man har dock tillkännagivit sin avsikt att inta en gynnsam hållning till Ecomet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 223 s. 2 av den 28 augusti 1995. Ecomet bildades den 12 december 1995 genom att sju nationella institut undertecknade huvudavtalet. Ecomet:s sekretariat är placerat i Bryssel. Ecomet skall fungera som en intresseförening genom vilken de nationella instituten, som avser att bli medlemmar, licensierar användare att utnyttja de data, produkter och förädlade tjänster som finns införda i en gemensam produktkatalog. Användare kan vara andra meteorologiska institut eller privata företag. Allt underlag (data och produkter) som en medlem utnyttjar för kommersiellt bruk, även i det egna landet, skall tas upp i katalogen. Härigenom garanteras den privata sektorn tillgång till likvärdigt underlag, vilket hittills inte varit fallet. Medlemmarna har kommit överens om principer för prissättning, vilket innebär att priserna skall inkludera ett bidrag till den meteorologiska infrastrukturen (observationsnät, kommunikationsnät och prognosmodeller). Målsättningen är att minst 3 % av kostnaden för ländernas meteorologiska infrastruktur skall täckas med intäkter från all försäljning, inkl. den i eget land. Intäkterna från Ecomet-försäljning skall fördelas mellan producent, distributör och Ecomet. Överskott av intäkterna till Ecomet skall återföras till medlemmarna på samma grund som medlemsavgiften beräknas. Utbytet av information mellan instituten skall fortfarande vara kostnadsfritt. När informationen används i en medlems affärsverksamhet skall försäljningspriset inkludera ett bidrag till infrastrukturen enligt Ecomet:s principer. På så sätt uppnås en konkurrensneutral situation mellan nationella vädertjänster och privata företag som köper motsvarande underlag från Ecomet. Kostnaderna för medlemskap i Ecomet utgörs av en årlig medlemsavgift samt kostnader för det egna arbetet med redovisning av försäljning till Ecomet, uppdatering av den gemensamma katalogen, deltagande i generalförsamlingen m.m. Den årliga medlemsavgiften, som skall finansiera sekretariatet, kommer att vara BNP-relaterad under de två första åren. Om samtliga 16 nationella institut som står bakom ansökan hos kommissionen ansluter sig till grupperingen beräknas medlemsavgiften för SMHI:s del att uppgå till ca 120 000 kronor per år. Från och med det tredje året kommer 50 % av medlemsavgiften att relateras till de Ecomet- intäkter som genereras av resp. medlem. Medlemmarna är solidariskt betalningsansvariga för Ecomet:s skulder. De enskilda medlemmarnas skyldighet är subsidiär, vilket innebär att betalning i första hand måste begäras hos Ecomet. Om Ecomet inte betalat inom skälig tid får en medlem (eller flera) krävas på betalning. En medlem som betalar en gemensam skuld skall få ersättning av de andra medlemmarna. Betalningsansvaret är fördelat på resp. land efter BNP-andel, vilket för Sveriges del motsvarar ca 3 %. Vid en ackumulerad förlust om 1 miljon ECU skall Ecomet upplösas. 4 Deltagande i Ecomet -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: | | | | - Riksdagen godkänner att SMHI deltar i Ecomet. | | | | - De merkostnader som medlemskapet innebär skall betalas från | | statsbudgetens anslag Bidrag till Sveriges meteorologiska och | | hydrologiska institut. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: SMHI anger i sin skrivelse att tillgången till internationella data och produkter för institutets basverksamhet kommer att säkerställas och ett potentiellt hot mot fortsatt aktivt samarbete mellan de nationella instituten undanröjs genom medlemskap i Ecomet. Vidare kommer den svenska meteorologiska infrastrukturen att få ett ekonomiskt bidrag från de kommersiella användarna, inte bara från SMHI:s egen affärsverksamhet, utan också från andra användare, såväl inom som utom Sverige. Konsekvenserna för SMHI:s anslagsfinansierade verksamhet av att stå utanför Ecomet skulle vid en aktiv svensk kommersiell verksamhet i utlandet med största sannolikhet innebära att övriga europeiska vädertjänster, speciellt de i Ecomet- länderna, skulle visa en restriktivitet i data- och produktutbytet. Detta skulle kunna innebära försämrad kvalitet i väderanalyser och -prognoser. När det gäller att få tillgång till data och produkter från andra länder, utöver reglerat WMO- utbyte, skulle SMHI komma att bli behandlat som ett privat företag och behöva köpa sådan information till katalogpris. Det internationella samarbetet skulle också kunna påverkas menligt genom att SMHI:s möjligheter att få tillgång till resultat från metodutveckling och forskning från Ecomet-länderna skulle minska. SMHI:s marknadsandel i Sverige bedöms i och med Ecomet:s bildande minska genom ökad konkurrens, samtidigt som SMHI ges tillträde till hela den europeiska marknaden. Om SMHI skulle stå utanför Ecomet och SMHI:s affärsverksamhet inte kan behålla sin marknadsandel i Sverige, kommer den anslagsfinansierade verksamheten att drabbas ekonomiskt. Detta skulle kunna leda till ett ökat anslagsbehov eller till nedskärningar i infrastrukturen, vilket i sin tur skulle ge kvalitetsförsämringar i prognos- och varningstjänsten. Regeringen anser att de finansiella riskerna med ett medlemskap i dag måste bedömas som minimala. Om en skuld trots allt skulle uppstå skall denna finansieras inom ramen för anvisade anslag på sjätte huvudtiteln. Sammantaget gör regeringen bedömningen att fördelarna med ett medlemskap i Ecomet i allt väsentligt överväger. SMHI bör därför delta i Ecomet. De merkostnader som medlemskapet innebär ryms inom ramanslaget Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Riksdagen bör dock medge att anslaget får disponeras även för detta ändamål. Kommunikationsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996. Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Uusmann Regeringen beslutar proposition 1995/96:142 Deltagande i European Cooperation in Meteorology (Ecomet).