Post 6607 av 7181 träffar
Propositionsnummer ·
1995/96:57 ·
Hämta Doc ·
Vissa punktskatte- och tullfrågor
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 57
Regeringens proposition
1995/96:57
Vissa punktskatte- och tullfrågor
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 25 oktober 1995
Ingela Thalén
Göran Persson
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en utvidgning av förbudet mot att använda märkta
oljeprodukter i motordrivna fordon till att omfatta även olja som är märkt
enligt finska föreskrifter. Vidare föreslås ändringar av förfarandereglerna för
beskattningen av vissa bränslen samt att omärkt olja skattefritt skall få
användas för vissa elproduktionsändamål. Ändringar föreslås även av uppbörds-
reglerna för skatt på gödselmedel. En höjning föreslås av alkoholskatten på
folköl samt att en uppräkning görs av alkoholskattesatserna med beaktande av
riksdagens tidigare beslut om indexering av vissa punktskatter. Det föreslås
också att tillämpningen av tidigare beslutade bestämmelser om kontrollmärkning
på cigarettförpackning skjuts fram.
I propositionen läggs vidare fram förslag till ändringar i tullagen
(1994:1550) och lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. Ändringarna i tullagen
medför att en bestämmelse om anmälningsskyldighet införs för den som från ett
annat EG-land inför eller låter föra in en vara som inte är i fri omsättning
inom EG:s tullområde, dvs. vara som ännu inte har fått tullstatus som
gemenskapsvara, och att tullmyndigheten i samband med gränspasseringen uppbär
tull för varan. Dessa ändringar innebär att det i fortsättningen skall finnas en
möjlighet att för varusmuggling döma den som till riket inför gods som smugglats
in i gemenskapen och därefter förts till Sverige utan att ha övergått till fri
omsättning. Ändringen i lagen om tullfrihet medför att regeringen får möjlighet
att meddela föreskrifter om tullfrihet för förnödenheter och proviant som
medförs eller tas ombord på transportmedel i trafik inte bara med tredjeland,
vilket gäller i dag, utan även i trafik med andra medlemsstater, om varorna är
avsedda för transportmedlet eller för besättning eller passagerare.
Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1996.
1
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Lagtext 6
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)
om skatt på energi 6
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409)
om skatt på gödselmedel 18
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564)
om alkoholskatt 20
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:917)
om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt23
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563)
om tobaksskatt 24
2.6 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550)25
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547)
om tullfrihet m.m. 26
3 Ärendet och dess beredning 27
4 Förbud mot användning av vissa märkta oljeprodukter
i motordrivna fordon 28
5 Förfarandet vid beskattningen av vissa bränslen 30
5.1 Inledning 30
5.2 Flygbensin och flygfotogen 30
5.3 Utförsel av vissa bränslen till annat EG-land31
6 Användning av omärkt olja för vissa elproduktionsändamål32
7 Ändrade uppbördsregler för skatt på gödselmedel 33
7.1 Skatt på kadmium 33
7.2 Konkurrensneutrala regler 35
8 Ändring i lagen om alkoholskatt 36
9 Ändring i lagen om tobaksskatt 38
10 Anmälningsskyldighet vid införsel från annat EG-land
av tredjelandsvaror som inte är i fri omsättning
inom gemenskapen 39
11 Uttagande av tull som skulle ha tagits ut i ett
annat EG-land 40
12 Proviantering av fartyg i utrikes trafik 41
13 Författningskommentar 41
13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776)
om skatt på energi 41
13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:409)
om skatt på gödselmedel 47
13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564)
om alkoholskatt och i lagen (1995:917) om ändring
i nämnda lag 48
13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563)
om tobaksskatt 48
13.5 Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550)49
13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1547) om
tullfrihet m.m. 49
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 25 oktober 1995 50
Rättsdatablad 51
3
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,
3. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
4. lag om ändring i lagen (1995:917) om ändring i lagen
(1994:1564) om alkoholskatt,
5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
6. lag om ändring i tullagen (1994:1550),
7. lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.
5
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels att 1 kap. 3 a §, 2 kap. 1 och 3 §§, 4 kap. 1 och 11 §§, 7 kap. 1, 2,
5 och 7 §§, 8 kap. 5 §, 10 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ och 11 kap. 10 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 2 kap. 9 a §, 7 kap. 5
a och 5 b §§ samt 8 kap. 4 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
3 a §2
I enlighet med vad som särskilt anges i denna lag tillämpas vissa
förfaranderegler för mineraloljeprodukter som hänförs till följande KN-nr
1. KN-nr 2707 10, 2707 20, 2707 30 och 2707 50,
-------------------------------------------------------
2. KN-nr 2710 00 11 - 2. KN-nr 2710 00 11 -
2710 00 78, dock inte flyg- 2710 00 78,
bensin (KN-nr 2710 00 26)
och flygfotogen (KN-nr
2710 00 51),
3. KN-nr 2711, dock inte naturgas (KN-nr 2711 11 00 och 2711 21 00),
4. KN-nr 2901 10,
5. KN-nr 2902 20, 2902 30, 2902 41 00, 2902 42 00, 2902 43 00 och 2902 44.
I fråga om produkter som hänförs till KN-nr 2710 00 21, 2710 00 25 och
2710 00 59 gäller första stycket endast vid bulkleveranser.
**FOOTNOTES**
1 Jfr rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om
allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om
innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT nr L
76, 23.3.1992 s. 1), 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om
harmonisering av strukturerna för punktskatter på
mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10 1992 s. 12), 92/82/EEG av
den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för
mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10.1992 s. 19), 92/108/EEG av
den 14 december 1992 om ändring av direktiv 92/12/EEG och av
direktiv 92/81/EEG (EGT nr L 390, 31.12.1992 s. 124) samt
94/74/EG av den 22 december 1994 om ändring av direktiv
92/12/EEG och direktiv 92/81/EEG samt av direktiv 92/82/EEG
(EGT nr L 365, 31.12.1994 s. 46).
2 Senaste lydelse 1995:611.
6
2 kap.
1 §3
Nuvarande lydelse
Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1995, om inte annat följer av
andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp
Energiskatt KoldioxidskattSumma skatt
1. 2710 00 27, Bensin, dock inte
2710 00 29 flygbensin, som
eller uppfyller krav för
2710 00 32
a) miljöklass 2 3 kr 22 öre 84 öre 4 kr 06 öre
per liter per liter per liter
b) miljöklass 3 3 kr 28 öre 84 öre 4 kr 12 öre
per liter per liter per liter
2. 2710 00 34 Annan bensin 3 kr 81 öre 84 öre 4 kr 65 öre
eller än som avses per liter per liter per liter
2710 00 36 under 1, dock
inte flygbensin
3. 2710 00 55,Eldningsolja,
2710 00 69 dieselbrännolja,
eller annan fotogen än
2710 00 74- flygfotogen, m.m.
2710 00 78 som
a) har försetts med577 kr per m31 030 kr per m31 607 kr per m3
märkämnen eller
ger mindre än 85
volymprocent destillat
vid 350°C,
b) inte har försetts
med märkämnen och ger
minst 85 volymprocent
destillat vid 350°C,
tillhörig
miljöklass 1 1 442 kr per m31 030 kr per m32 472 kr per m3
miljöklass 2 1 644 kr per m31 030 kr per m32 674 kr per m3
miljöklass 3 1 910 kr per m31 030 kr per m32 940 kr per m3
**FOOTNOTES**
3 Senaste lydelse 1995:912.
7
Nuvarande lydelse
KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp
Energiskatt KoldioxidskattSumma skatt
4. ur 2711 12 11-Gasol som används
2711 19 00 för
a) drift av
motordrivet fordon,90 öre per liter54 öre per liter1 kr 44 öre
fartyg eller per liter
luftfartyg
b) annat ändamål112 kr per 1 080 kr per 1 192 kr per
än som avses 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg
under a
5. ur 2711 29 00Metan som används
för
a) drift av motor-1 498 kr per770 kr per 2 268 kr
drivet fordon, 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
fartyg eller
luftfartyg
b) annat ändamål187 kr per 770 kr per 957 kr per
än som avses 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
under a
6. 2711 11 00, Naturgas som används 2711 21 00
för
a) drift av motor-1 498 kr per770 kr per 2 268 kr per
drivet fordon, 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
fartyg eller
luftfartyg
b) annat ändamål187 kr per 770 kr per 957 kr per
än som avses 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
under a
7. 2701, 2702 Kolbränslen 245 kr per 895 kr per 1 140 kr per
eller 2704 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg
8. 2713 11 00- Petroleumkoks 245 kr per 895 kr per 1 140 kr per
2713 12 00 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg
I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt 12 §
första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användnings-
sätt.
För kalenderåret 1996 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket
angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.
8
Föreslagen lydelse
Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1995, om inte annat följer av
andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:
KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp
Energiskatt KoldioxidskattSumma skatt
1. 2710 00 26, Bensin som
2710 00 27, uppfyller krav
2710 00 29 för
eller
2710 00 32
a) miljöklass 2 3 kr 22 öre 84 öre 4 kr 06 öre
per liter per liter per liter
b) miljöklass 3 3 kr 28 öre 84 öre 4 kr 12 öre
per liter per liter per liter
2. 2710 00 26, Annan bensin 3 kr 81 öre 84 öre 4 kr 65 öre
2710 00 34 än som avses per liter per liter per liter
eller under 1
2710 00 36
3. 2710 00 51,Eldningsolja,
2710 00 55, dieselbrännolja,
2710 00 69, fotogen, m.m.
eller som
2710 00 74-
2710 00 78
a) har försetts med577 kr per m31 030 kr per m31 607 kr per m3
märkämnen eller
ger mindre än 85
volymprocent destillat
vid 350°C,
b) inte har försetts
med märkämnen och ger
minst 85 volymprocent
destillat vid 350°C,
tillhörig
miljöklass 1 1 442 kr per m31 030 kr per m32 472 kr per m3
miljöklass 2 1 644 kr per m31 030 kr per m32 674 kr per m3
miljöklass 3 1 910 kr per m31 030 kr per m32 940 kr per m3
4. ur 2711 12 11-Gasol som används
2711 19 00 för
a) drift av
motordrivet fordon,90 öre per liter54 öre per liter1 kr 44 öre
fartyg eller per liter
luftfartyg
b) annat ändamål112 kr per 1 080 kr per 1 192 kr per
än som avses 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg
under a
9
Föreslagen lydelse
KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp
Energiskatt KoldioxidskattSumma skatt
5. ur 2711 29 00Metan som används
för
a) drift av motor-1 498 kr per770 kr per 2 268 kr
drivet fordon, 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
fartyg eller
luftfartyg
b) annat ändamål187 kr per 770 kr per 957 kr per
än som avses 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
under a
6. 2711 11 00, Naturgas som används 2711 21 00
för
a) drift av motor-1 498 kr per770 kr per 2 268 kr per
drivet fordon, 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
fartyg eller
luftfartyg
b) annat ändamål187 kr per 770 kr per 957 kr per
än som avses 1 000 m3 1 000 m3 1 000 m3
under a
7. 2701, 2702 Kolbränslen 245 kr per 895 kr per 1 140 kr per
eller 2704 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg
8. 2713 11 00- Petroleumkoks 245 kr per 895 kr per 1 140 kr per
2713 12 00 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg
I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt 12 §
första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användnings-
sätt.
För kalenderåret 1996 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket
angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §4
Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för
1. andra mineraloljeprodukter enligt 1 kap. 3 a § än sådana som avses i 1 §,
och
2. andra mineraloljeprodukter än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, om en sådan
produkt säljs eller förbrukas som motorbränsle eller för uppvärmning.
Skatt skall i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som
gäller för motsvarande bränsle enligt 1 §.
-------------------------------------------------------
För flygbensin (KN-nr 2710
00 26) och flygfotogen (KN-
nr 2710 00 51) skall dock
skatt enligt första och and-
ra styckena inte betalas när
bränslet förbrukas för sådan
motordrift som avser drift
av motorer i luftfartyg el-
ler av sådana motorer i pro-
vbädd eller i annan liknande
anordning.
-------------------------------------------------------
9 a §
Bestämmelserna i 9 § första
och andra styckena gäller
även, såvitt avser
bränsletank som förser motor
på motordrivet fordon med
bränsle, oljeprodukt som är
eller har varit försedd med
sådana av regeringen i
föreskrift angivna andra
märkämnen än de som avses i 8 §
första stycket.
4 kap.
1 §5
Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt (skattskyldig)
för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § är
1. den som i Sverige tillverkar eller bearbetar bränsle eller annan som
godkänts som upplagshavare enligt 3 §,
2. varumottagare som avses i 6 eller 7 §,
3. skatterepresentant enligt vad som anges i 8 §,
4. den som i annat fall än som avses i 1-3 från ett annat EG-land till Sverige
för in eller tar emot leverans av bränsle, om bränslet skall användas för annat
än privat ändamål,
5. den som från ett annat EG-land säljer och levererar bränsle till en köpare
i Sverige genom distansförsäljning enligt 9 §,
6. annan än upplagshavare som importerar bränsle från tredje land,
7. den som förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall
betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som säljer eller
förbrukar bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt skall betalas med
högre belopp, och
8. den som för privat ändamål för in bränsle till Sverige enligt vad som anges
i 11 §.
Vad som sägs i första stycket 7 tillämpas även i fråga om bränsle för vilket
antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt 2 kap. 1 §
första stycket 3 a, och som förbrukas i skepp, när skeppet används för privat
ändamål.
Skattskyldighet föreligger inte för bränsle som förs in till Sverige
-------------------------------------------------------
1. i normal bränsletank på 1. i normal bränsletank på
motordrivet fordon eller motordrivet fordon eller
till fordonet kopplad till fordonet kopplad
släpvagn som används släpvagn, fartyg eller
yrkesmässigt om bränslet är luftfartyg som används
avsett att användas i motor yrkesmässigt om bränslet är
på fordonet eller släpvagnen avsett att användas i motor
under transporten, eller på fordonet, släpvagnen,
fartyget eller luftfarty-
get under transporten,
eller
2. under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge
återbetalning av skatten enligt 9 kap. 1 §.
Den som är skattskyldig enligt första stycket 4 skall, innan transporten av
bränslet från det andra EG-landet påbörjas, lämna en redovisning över bränslet
till beskattningsmyndigheten samt hos beskattningsmyndigheten ställa säkerhet
för betalning av skatten.
11 §
Den som för privat ändamål för in bränsle till Sverige från ett annat EG-land
är skyldig att betala skatt för bränslet, om han inte visar att skatt har
betalats för det i Sverige, när det är fråga om
-------------------------------------------------------
1. flytande bränsle som är 1. flytande bränsle som är
avsett för uppvärmning och avsett för uppvärmning och
som förs in på annat sätt än isom förs in på annat sätt än
tankfordon som används genom distansförsäljning
yrkesmässigt, eller enligt 9 §, eller
2. motorbränsle som förs in 2. motorbränsle som förs
på annat sätt än i fordonstankin på annat sätt än i
eller reservdunk som rymmer fordonstank, bränsletank på
högst 10 liter. fartyg eller luftfartyg
eller i reservdunk som
rymmer högst 10 liter.
Första stycket gäller även den för vars räkning införseln äger rum.
7 kap.
1 §
I en deklaration som avser energiskatt och koldioxidskatt på bränslen som
avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b får avdrag göras för skatt på bränsle
1. för vilket skattskyldighet tidigare har inträtt,
2. som tagits tillbaka i samband med återgång av köp,
3. som av den skattskyldige exporterats till tredje land eller förts till
frizon eller frilager för annat ändamål än att förbrukas där,
-------------------------------------------------------
4. som förbrukats eller 4. som förbrukats eller
sålts för förbrukning sålts för förbrukning
a) för annat ändamål än motor-a) för annat ändamål än motor-
drift eller uppvärmning, drift eller uppvärmning,
eller eller
b) i en process där bränslet b) i en process där bränslet
i allt väsentligt används föri allt väsentligt används för
annat ändamål än motordrift annat ändamål än motordrift
eller uppvärmning. eller uppvärmning,
5. som förbrukats för fra-
mställning av skattepliktig
elektrisk kraft i en
gasturbinanläggning som har
en sammanlagd installerad
generatoreffekt av minst
fem megawatt, under
förutsättning att värme inte
samtidigt nyttiggjorts.
Avdrag enligt första stycket 4 får göras även för skatt på bränsle som
förbrukats eller sålts för förbrukning för gas- och värmeproduktion som sker vid
användning av bränsle på sätt som avses i första stycket 4.
2 §
-------------------------------------------------------
I en deklaration som I en deklaration som
avser energiskatt och avser energiskatt och
koldioxidskatt på andra koldioxidskatt på andra
bränslen än som avses i bränslen än som avses i
2 kap. 1 § första stycket 2 kap. 1 § första stycket
3 b, dock inte flygbensin 3 b, dock inte flygbensin
eller flygfotogen, får eller flygfotogen, får av-
avdrag göras enligt 1 §. drag göras enligt 1 § första
stycket 1-4 och andra
stycket.
Avdrag får också göras för skatt
1. på annat bränsle än bensin som förbrukats eller sålts för förbrukning a) i
tåg eller annat spårbundet transportmedel, eller
b) i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål,
2. på annat bränsle än bensin som förbrukats eller sålts för förbrukning i
luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål,
3. på bränsle som förbrukats för framställning av
a) mineraloljeprodukter,
b) kolbränslen och petroleumkoks, eller
c) andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren,
4. på bränsle som förbrukats för framställning av skattepliktig elektrisk
kraft, med de begränsningar som följer av tredje stycket.
Avdrag enligt andra stycket 4 får vid samtidig produktion av värme och
skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning göras för energiskatt
och koldioxidskatt på den del av bränslet som förbrukats för framställning av
skattepliktig elektrisk kraft och för hälften av energiskatten på den del av
bränslet som förbrukats för framställning av nyttiggjord värme.
5 §
-------------------------------------------------------
I en deklaration som I en deklaration som
avser svavelskatt på andra avser svavelskatt på andra
bränslen än flygbensin och bränslen än flygbensin och
flygfotogen får avdrag göras flygfotogen får avdrag göras
enligt 1 § och 2 § andra enligt 1 § första stycket
stycket 1-3. 1-4 och andra stycket och
enligt 2 § andra stycket
1-3.
Avdrag får, i den mån avdrag inte gjorts enligt första stycket, göras även för
skatt på svavel i bränsle som har förbrukats eller sålts för förbrukning i
metallurgiska processer eller processer för framställning av varor av andra
mineraliska ämnen än metaller, vari skall anses ingå även den gas- och
värmeproduktion som sker till följd av sådana processer, eller i sodapannor
eller lutpannor.
Om en skattskyldig har begränsat utsläppet av svavel genom reningsåtgärd eller
genom bindning i någon produkt eller i aska i samband med förbrukning av det
skattepliktiga bränslet, får avdrag göras med 30 kronor per kilogram svavel som
utsläppet har minskat.
-------------------------------------------------------
5 a §
I en deklaration som
avser energiskatt,
koldioxidskatt och svavel-
skatt på flygbensin (KN-nr
2710 00 26) och flygfoto-
gen (KN-nr 2710 00 51) får
avdrag göras enligt 1 §
första stycket 1-4 och
andra stycket.
Avdrag får också göras för
skatt på flygbensin och
flygfotogen som förbrukats
eller sålts för förbrukning
för sådan motordrift som
avser drift av motorer i
luftfartyg eller av sådana
motorer i provbädd eller i
annan liknande anordning.
5 b §
I en deklaration som
avser energiskatt,
koldioxidskatt och svavel-
skatt på annat bränsle än som
avses i 1 kap. 3 a § får
avdrag också göras för skatt
på bränsle som av den skatt-
skyldige förts ut från Sve-
rige till ett annat EG-
land.
7 §6
-------------------------------------------------------
Vad som föreskrivs om av- Vad som föreskrivs om av-
drag för skatt på bränsle somdrag för skatt på bränsle som
avses i 2 kap. 1 § första avses i 2 kap. 1 § första
stycket 3 b, bensin och stycket 3 b, bensin och
gasol tillämpas även på bränslegasol tillämpas även på brä-
för vilket motsvarande skatt nsle för vilket motsvarande
skall betalas enligt 2 kap. skatt skall betalas enligt
3 och 4 §§, dock inte 2 kap. 3 och 4 §§.
flygbensin och flygfotogen.
8 kap.
-------------------------------------------------------
4 a §
Annan än den som är regi-
strerad som skattskyldig
får köpa flygbensin och
flygfotogen utan energi-
skatt, koldioxidskatt och
svavelskatt mot att han
lämnar en försäkran till
leverantören om att bränslet
skall användas för ett sådant
ändamål som avses i 7 kap. 1 §
första stycket 4 eller
andra stycket eller i
7 kap. 5 a § andra stycket.
5 §
-------------------------------------------------------
Vad som föreskrivs om inköp Vad som föreskrivs om in-
mot försäkran av bränsle som köp mot försäkran av bränsle
avses i 2 kap. 1 § första som avses i 2 kap. 1 § för-
stycket 3 b och bensin sta stycket 3 b och bensin
tillämpas även på bränsle förtillämpas även på bränsle för
vilket motsvarande skatt vilket motsvarande skatt
skall betalas enligt 2 kap. skall betalas enligt
3 och 4 §§, dock inte flyg- 2 kap. 3 och 4 §§.
bensin och flygfotogen.
10 kap.
1 §
Den som från oljeprodukter avlägsnar sådana märkämnen som avses i 2 kap. 8 §
första stycket eller på annat sätt tar befattning med oljeprodukter för vilka
energiskatt enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b inte betalats, i syfte att
dessa produkter skall användas i strid mot 2 kap. 9 §, döms till böter eller
fängelse i högst sex månader.
-------------------------------------------------------
För brott enligt första
stycket skall också dömas
den som från oljeprodukter
avlägsnar sådana märkämnen som
avses i 2 kap. 9 a §, i
syfte att dessa produkter
skall användas i strid mot
denna bestämmelse.
Om brottet har rört betydande värden eller det i annat fall är att anse som
grovt skall, om förfarandet inte utgör led i gärning som är belagd med strängare
straff enligt skattebrottslagen (1971:69), dömas till fängelse i högst två år.
2 §
-------------------------------------------------------
För försök eller förberedelseFör försök eller förbere-
till brott enligt 1 § andra delse till brott enligt 1 §
stycket skall dömas till tredje stycket skall dömas
ansvar enligt 23 kap. till ansvar enligt 23 kap.
brottsbalken. brottsbalken.
4 §7
-------------------------------------------------------
Om oljeprodukter där sådana Om oljeprodukter där såda-
märkämnen som avses i 2 kap. na märkämnen som avses i
8 § första stycket har avlägs-2 kap. 8 § första stycket
nats och för vilka skatt eller 9 a § har avlägsnats
enligt 2 kap. 1 § första och för vilka skatt enligt
stycket 3 b inte betalats, 2 kap. 1 § första stycket
anträffas i annat utrymme än 3 b inte betalats,
bränsletank som förser motor anträffas i annat utrymme än
på motordrivet fordon eller bränsletank som förser motor
båt med bränsle och det är på motordrivet fordon eller
uppenbart att oljepro- båt med bränsle och det är
dukterna avsetts för tillför-uppenbart att oljepro-
sel till sådan bränsletank i dukterna avsetts för
strid mot 2 kap. 9 §, påför tillförsel till sådan
beskattningsmyndigheten den bränsletank i strid mot
som ansvarat för att de 2 kap. 9 §, påför
nämnda ämnena avlägsnats, beskattningsmyndigheten
skatt med belopp som den som ansvarat för att de
motsvarar den skatt som nämnda ämnena avlägsnats,
skulle ha tagits ut för skatt med belopp som
oljeprodukterna enligt motsvarar den skatt som
2 kap. 1 § första stycket skulle ha tagits ut för
3 b. oljeprodukterna enligt
2 kap. 1 § första stycket
3 b.
5 §8
-------------------------------------------------------
En särskild avgift skall En särskild avgift skall
betalas för motordrivet for- betalas för motordrivet
don och båt, vars bränsletankfordon och båt, vars bräns-
innehåller oljeprodukter i letank innehåller oljepro-
strid mot 2 kap. 9 §. dukter i strid mot 2 kap.
9 § eller 9 a §.
Avgiften uppgår för personbil och båt till 10 000 kronor. Avgiften beräknas
för lastbilar, bussar, traktorer och tunga terrängvagnar som är registrerade i
bilregistret på följande sätt.
Skattevikt, Avgift, kronor
kilogram
0 - 3 500 10 000
3 501 -10 000 20 000
10 001 -15 000 30 000
15 001 -20 000 40 000
20 001 - 50 000
-------------------------------------------------------
Med skattevikt avses den Med skattevikt avses den
vikt efter vilken fordons- vikt efter vilken fordons-
skatt beräknas enligt for- skatt beräknas enligt for-
donsskattelagen (1988:327). donsskattelagen
Avgiften för annat motordri- (1988:327). Avgiften för
vet fordon än som avses i annat motordrivet fordon än
andra stycket uppgår till som avses i andra stycket
20 000 kronor. Avgiften tas uppgår till 20 000 kronor.
ut för varje tillfälle som Avgiften tas ut för varje
bränsletank påträffas med tillfälle som bränsletank
oljeprodukter i strid mot påträffas med oljeprodukter
2 kap. 9 §. i strid mot 2 kap. 9 §
eller 9 a §.
Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för ytterligare
tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och
en halv gånger det belopp som följer av andra eller tredje stycket.
11 kap.
10 §
-------------------------------------------------------
Avdrag får göras även för Avdrag får göras även för
energiskatt och energiskatt och
koldioxidskatt på annat koldioxidskatt på
bränsle än sådant som 1. bränsle som beskattas
beskattas enligt 2 kap. 1 § enligt 2 kap. 1 § första
första stycket 3 b, om stycket 3 b, om bränslet
bränslet förbrukats vid fram-förbrukats vid framställning
ställning av skattepliktig av skattepliktig elektrisk
elektrisk kraft, med de kraft i en gasturbinan-
begränsningar som följer av läggning som har en samman-
andra och tredje styckena. lagd installerad genera-
toreffekt av minst fem
megawatt, under
förutsättning att värme inte
samtidigt nyttiggjorts,
2. annat bränsle än som
avses under 1, om bränslet
förbrukats vid framställning
av skattepliktig elektrisk
kraft, med de begränsningar
Avdrag enligt första som följer av andra och
stycket får vid samtidig tredje styckena.
produktion av värme och Avdrag enligt första
skattepliktig elektrisk stycket 2 får vid samtidig
kraft i en kraftvärmean- produktion av värme och
läggning göras för energiskattskattepliktig elektrisk
och koldioxidskatt på den kraft i en kraftvärme-
del av bränslet som anläggning göras för energi-
förbrukats för framställning skatt och koldioxidskatt på
av skattepliktig elektrisk den del av bränslet som
kraft och för hälften av förbrukats för framställning
energiskatten på den del av av skattepliktig elektrisk
bränslet som förbrukats för kraft och för hälften av
framställning av nyttiggjord energiskatten på den del av
värme. bränslet som förbrukats för
Avdrag enligt första eller framställning av
andra stycket får göras nyttiggjord värme.Avdrag enligt första
endast i den mån avdrag inte eller andra stycket får
gjorts enligt 9 § första göras endast i den mån
stycket 4, 7 kap. 2 § andra avdrag inte gjorts enligt
stycket 4 eller tredje 9 § första stycket 4, 7 kap.
stycket. 1 § första stycket 5 eller
2 § andra stycket 4 eller
tredje stycket.
Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige framställts i ett
vindkraftverk får göra avdrag med ett belopp som svarar mot den skatt som skall
betalas enligt 3 § första stycket 4.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel
Härigenom föreskrivs att 1 och 4—7 §§ lagen (1984:409) om skatt på
gödselmedel1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
-------------------------------------------------------
Skatt (gödselmedelsskatt) Skatt (gödselmedelsskatt)
skall betalas till staten skall betalas till staten
enligt denna lag vid omsätt- enligt denna lag för
ning eller ianspråktagande gödselmedel.
inom landet av gödselmedel.
Med gödselmedel enligt denna lag avses ammoniak som hänförs till nr 2814 i Kom-
binerade nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23
juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan,
kaliumnitrat och kalciumnitrat som hänförs till KN-nr 2834 samt varor som hän-
förs till KN-nr 3102, 3103 och 3105.
4 §
Med skattskyldig avses i det följande
1. den som inom landet yrkesmässigt tillverkar gödselmedel,
2. den som inför gödselmedel till landet för yrkesmässig återförsäljning eller
för egen yrkesmässig användning inom landet,
-------------------------------------------------------
3. den som har
registrerats som
återförsäljare enligt 6 §
andra stycket.
En verksamhet är yrkesmässig, om den utgör näringsverksamhet enligt 21 §
kommunalskattelagen (1928:370), eller om den bedrivs i former som är jämförliga
med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för
omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kr.
5 §
-------------------------------------------------------
Skattskyldighet inträder Skattskyldighet inträder,
när för skatt som avses i 2 §
första stycket, när
1. ett gödselmedel levere- 1. ett gödselmedel
ras till en köpare, levereras till en köpare
som inte är registrerad,
2. ett gödselmedel tas i anspråk för något annat ändamål än försäljning,
3. den skattskyldige avregistreras och skattskyldigheten därvid inte går över
på någon annan.
-------------------------------------------------------
Skattskyldighet inträder,
för skatt som avses i 2 §
andra stycket, för
1. den som är
skattskyldig enligt 4 §
första stycket 1 när ett
gödselmedel tillverkas,
2. den som är
skattskyldig enligt 4 §
första stycket 2 när ett
gödselmedel förs in till
landet.
6 §
-------------------------------------------------------
Den som är skattskyldig Den som är skattskyldig
skall vara registrerad hos enligt 4 § första stycket 1
beskattningsmyndigheten. eller 2 skall vara
registrerad hos
beskattningsmyndigheten.
Den som inom landet i
större omfattning
yrkesmässigt återförsäljer
gödselmedel kan registreras
hos beskattnings-
myndigheten som återförsälja-
re.
7 §
I en deklaration som avser gödselmedelsskatt får avdrag göras för skatt på
sådana gödselmedel
1. som har förts ut ur landet,
2. för vilka skattskyldighet tidigare har inträtt,
3. som har tagits tillbaka i samband med återgång av köp,
4. som har förbrukats eller sålts för förbrukning för annat ändamål än att
användas som växtnäring.
-------------------------------------------------------
Avdrag enligt första
stycket 2 eller 3 får
endast göras för skatt som
avses i 2 § första stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet. För skatt som avses i 2 § andra stycket
gäller dock följande. Gödselmedel som har tillverkats eller förts in till landet
före ikraftträdandet skall tas upp till beskattning i första
redovisningsperioden efter ikraftträdandet om skattskyldighet då ännu inte har
inträtt.
**FOOTNOTES**
4 Senaste lydelse 1995:611. Ändringen innebär att tredje
stycket upphävs.
5 Senaste lydelse 1995:611.
6 Senaste lydelse 1995:912.
7 Senaste lydelse 1995:912.
8 Senaste lydelse 1995:912.
1 Lagen omtryckt 1995:616.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1995:616.
10
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt
Härigenom föreskrivs att 2-6 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Skatt skall betalas för öl som hänförs till nr 2203 i Kombinerade nomen-
klaturen (KN) enligt förordningen EEG 2658/87 om alkoholhalten överstiger 0,5
volymprocent.
Skatt skall även betalas för produkter innehållande en blandning av öl och
icke-alkoholhaltig dryck hänförlig till KN-nr 2206 om alkoholhalten i bland-
ningen överstiger 0,5 volymprocent.
-------------------------------------------------------
Skatt tas ut per liter Skatt tas ut per liter
med 2,33 kronor för varje med 2,39 kronor för varje
volymprocent alkohol. volymprocent alkohol.
För öl med en alkoholhalt För öl med en alkoholhalt
över 2,25 men inte över 3,5 över 2,25 men inte över 3,5
volymprocent tas skatt dock volymprocent tas skatt
ut per liter med 0,91 kro- dock ut per liter med 1,21
nor för varje volymprocent kronor för varje
alkohol. volymprocent alkohol.
För öl med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med
0 kronor.
3 §
Skatt skall betalas för vin som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 om alkohol-
halten uppkommit enbart genom jäsning och
1. alkoholhalten överstiger 1,2 volymprocent men uppgår till högst 15 volymp-
rocent, eller
2. alkoholhalten överstiger 15 volymprocent men uppgår till högst 18 vo-
lymprocent och vinet producerats utan tillsatser.
-------------------------------------------------------
Skatt tas ut per liter för Skatt tas ut per liter
drycker med en alkoholhalt för
över 2,25 men inte över 4,5 drycker med en alkoholhalt
volymprocent med 9,00 kro- över 2,25 men inte över 4,5
nor, volymprocent med 9,25 kro-
drycker med en alkoholhalt nor,
över 4,5 men inte över 7 drycker med en alkoholhalt
volymprocent med 13,30 kro- över 4,5 men inte över 7
nor, volymprocent med
drycker med en alkoholhalt 13,67 kronor,
över 7 men inte över 8,5 drycker med en alkoholhalt
volymprocent med 18,30 kro- över 7 men inte över 8,5
nor, volymprocent med
drycker med en alkoholhalt 18,81 kronor,
över 8,5 men inte över 15 drycker med en alkoholhalt
volymprocent med 26,20 kro- över 8,5 men inte över 15
nor, och för volymprocent med
drycker med en alkoholhalt 26,93 kronor, och för
över 15 men inte över 18 drycker med en alkoholhalt
volymprocent med 43,50 kro- över 15 men inte över 18
nor. volymprocent med
44,70 kronor.
För vin med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut med
0 kronor.
4 §
Skatt skall betalas för andra jästa drycker än vin eller öl som hänförs till
KN-nr 2206 samt sådana drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte
omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om alkoholhalten överstiger 1,2 men inte 10
volymprocent eller om alkoholhalten överstiger 10 men inte 15 volymprocent under
förutsättning att alkoholhalten uteslutande har uppkommit genom jäsning.
-------------------------------------------------------
Skatt tas ut per liter för Skatt tas ut per liter
drycker med en alkoholhalt för
över 2,25 men inte över 4,5 drycker med en alkoholhalt
volymprocent med 9,00 kro- över 2,25 men inte över 4,5
nor, volymprocent med 9,25 kro-
drycker med en alkoholhalt nor,
över 4,5 men inte över 7 drycker med en alkoholhalt
volymprocent med 13,30 kro- över 4,5 men inte över 7
nor, volymprocent med
drycker med en alkoholhalt 13,67 kronor,
över 7 men inte över 8,5 drycker med en alkoholhalt
volymprocent med 18,30 kro- över 7 men inte över 8,5
nor och för volymprocent med
drycker med en alkoholhalt 18,81 kronor, och för
över 8,5 men inte över 15 drycker med en alkoholhalt
volymprocent med 26,20 kro- över 8,5 men inte över 15
nor. volymprocent med
26,93 kronor.
För andra jästa drycker med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas
skatt ut med 0 kronor.
5 §
Skatt skall betalas för mellanklassprodukter med en alkoholhalt över 1,2 men
inte över 22 volymprocent som hänförs till KN-nr 2204, 2205 och 2206 men som
inte beskattas enligt 2-4 §§.
-------------------------------------------------------
Skatt tas ut per liter för Skatt tas ut per liter
drycker med en alkoholhalt för
om högst 15 volymprocent med drycker med en alkoholhalt
26,20 kronor, och för om högst 15 volymprocent
drycker med en alkoholhalt med 26,93 kronor, och för
över 15 volymprocent med drycker med en alkoholhalt
43,50 kronor. över 15 volymprocent med
44,70 kronor.
6 §1
Skatt skall betalas för varor hänförliga till KN-nr 2207 och 2208 med en alko-
holhalt överstigande 1,2 volymprocent även om dessa ingår i en vara som hänförs
till ett annat KN-kapitel. Skatt skall även betalas för drycker som hänförs till
KN-nr 2204, 2205 och 2206 om alkoholhalten överstiger 22 volymprocent.
-------------------------------------------------------
Skatt tas ut med 474 kro- Skatt tas ut med 487
nor per liter ren alkohol. kronor per liter ren alko-
hol.
**FOOTNOTES**
1 Senaste lydelse 1995:613.
11
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
12
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:917) om
ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt
Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt i paragrafens
lydelse enligt lagen (1995:917) om ändring i nämnda lag skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
37 §
-------------------------------------------------------
För skattepliktiga För skattepliktiga
alkoholvaror tas skatten för alkoholvaror tas skatten
år 1995 ut med i 2-6 §§ an- för år 1996 ut med i 2-6 §§
givna belopp. För tiden angivna belopp. För tiden
efter utgången av år 1995 efter utgången av år 1996
skall skatten tas ut med skall skatten tas ut med
belopp som omräknas enligt belopp som omräknas enligt
andra stycket. andra stycket.
För kalenderåret 1996 och För kalenderåret 1997 och
efterföljande kalenderår efterföljande kalenderår
skall skatten tas ut med skall skatten tas ut med
belopp som efter en årlig belopp som efter en årlig
omräkning motsvarar de i 2-6 §§omräkning motsvarar de i
angivna skattebeloppen 2-6 §§ angivna
multiplicerade med det jäm- skattebeloppen multiplice-
förelsetal, uttryckt i pro- rade med det jämförelsetal,
cent, som anger förhållandet uttryckt i procent, som
mellan prisläget i oktober anger förhållandet mellan
månad året närmast före det årprisläget i oktober månad
beräkningen avser och året närmast före det år
prisläget i oktober 1994. beräkningen avser och
prisläget i oktober 1994.
Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp
som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas
till hela kronor och ören.
13
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt
Härigenom föreskrivs att punkt 4 av ikraftträdandebestämmelserna till lagen
(1994:1563) om tobaksskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-------------------------------------------------------
4. Föreskrifterna i 3-7 §§ 4. Föreskrifterna i 3 och
den nya lagen tillämpas först5 §§ den nya lagen tillämpas
från och med den 1 januari från och med den 1 januari
1996. 1996 och föreskrifterna i
4, 6 och 7 §§ tillämpas från
och med den 1 juli 1996.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
14
2.6 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550)
Härigenom föreskrivs att det i tullagen (1994:1550) skall införas en ny
paragraf, 9 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 a §
-------------------------------------------------------
Den som från en plats
utanför det svenska
tullområdet men inom EG:s
tullområde till det svenska
tullområdet inför eller låter
införa en icke-gemen-
skapsvara, som inte är
underkastad ett
tullförfarande, är skyldig
att anmäla införseln till
tullmyndigheten vid
gränspasseringen.
Tullmyndigheten uppbär
därvid tull för varan och
övervakar att
handelspolitiska åtgärder
vidtas och andra villkor
för övergång till fri
omsättning iakttas.
För kontroll av
anmälningsskyldigheten har
tullmyndigheten rätt att
utföra de kontroller som
framgår av punkt 4 andra
stycket i övergång-
sbestämmelserna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
15
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om
tullfrihet m.m.
Härigenom föreskrivs1 att 7 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
-------------------------------------------------------
Regeringen får meddela Regeringen får meddela
före- före-
skrifter om tullfrihet för skrifter om tullfrihet för
1. förnödenheter och 1. förnödenheter och
proviant som medförs eller proviant som medförs eller
tas ombord på transportmedel tas ombord på trans-
som går i trafik mellan portmedel som går i utrikes
Sverige och tredje land, om trafik, om varorna är
varorna är avsedda för avsedda för transportmedlet
transportmedlet eller för eller för besättning eller
besättning eller pas- passagerare, och
sagerare, och 2. varor som införs av en
2. varor som införs av en person som återvänder hit
person som återvänder hit efter att på grund av sitt
efter att på grund av sitt arbete ha vistats i tredje
arbete ha vistats i tredje land under en längre tid.
land under en längre tid.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
**FOOTNOTES**
1 Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 1995/96:12.
16
3 Ärendet och dess beredning
Problemen med införsel till Sverige från Finland av i Finland lågbeskattade
oljeprodukter har under senare tid uppmärksammats i olika sammanhang. Bl.a. har
Svenska Petroleum Institutet i skrivelser till regeringen hemställt att åtgärder
vidtas för att begränsa denna införsel.Svenska Lantmännen och Hydro Agri AB har
i skrivelser till regeringen framhållit att de nuvarande uppbördsreglerna för
skatt på gödselmedel inte är konkurrensneutrala. De har vidare påtalat att det
föreligger stora praktiska problem för dem som är verksamma i branschen att på
ett korrekt sätt redovisa den skatt som belöper på kadmiuminnehållet.
I propositionen föreslås författningsändringar som hänför sig till de nämnda
frågorna. Vidare behandlas vissa ändringar av förfarandereglerna för
beskattningen av vissa bränslen, som föranleds av en anpassning till
gemenskapsrätten. Härutöver föreslås, mot bakgrund av uppmärksammade praktiska
problem, att omärkt olja skall få användas för vissa elproduktionsändamål.
Ett förslag lämnas i propositionen om en höjning av alkoholskatten på s.k.
folköl för att motverka den sänkning av detaljhandelspriset som den av riksdagen
tidigare beslutade sänkningen av mervärdesskatten medför (prop. 1994/95:150 bil.
7, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447, SFS 1995:931). Vidare föreslås, efter
en framställning från Svenska Tobaks AB, att tillämpningen av de nya
bestämmelserna om kontrollmärkning på cigarettförpackningar skjuts upp till den
1 juli 1996.
Generaltullstyrelsen har i en framställning till regeringen den 20 mars 1995
hemställt att det införs en ny paragraf i tullagen som föreskriver
anmälningsskyldighet vid införsel från annat EG-land till Sverige av vara som
inte är i fri omsättning inom EG:s tullområde. Underlåtenhet att iaktta den
föreskrivna anmälningsskyldigheten skulle medföra ansvar för varusmuggling
enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling (varusmugglingslagen) eller
för tullförseelse enligt tullagen.
Riksåklagaren har i en skrivelse till regeringen den 10 april 1995 beträffande
samma situation föreslagit att frågan regleras genom en ändring i
varusmugglingslagen. Ändringen skulle innebära att bestäm- melsen i 6 § nämnda
lag om olovlig befattning med smuggelgods även skulle omfatta befattning med
varor som smugglats in i EU:s tullområde.
Förslagen har remissbehandlats. Yttranden har lämnats av Göta Hovrätt,
Kommerskollegium, Svenska handelskammarförbundet, Grossistförbundet Svensk
Handel, Sveriges industriförbund och Sveriges Speditörförbund.
I propositionen föreslås vidare, efter framställning från Sveriges
Skeppshandlarförbund, att bestämmelserna i 7 § lagen om tullfrihet ändras så att
tullfrihet medges även för förnödenheter och proviant som medförts på eller
tagits ombord på transportmedel som går i trafik mellan Sverige och annat EG-
land, i stället för som nu endast vid resa till plats utanför EG:s tullområde.
Generaltullstyrelsen, som har yttrat sig över framställningen, har inte några
erinringar mot förslaget. Vid underhandskontakter med Kommerskollegium,
Sjöfartsverket och Grossistförbundet Svensk Handel har inte heller några
erinringar riktats mot förslaget.
Utformningen av författningsförslagen vad gäller punktskatter har skett i
samråd med Riksskatteverket. Beträffande förslagen till ändringar i lagen om
skatt på gödselmedel har synpunkter under hand även inhämtats från Svenska
Lantmännen och Hydro Agri AB.
Lagrådet
Förslagen är enligt regeringens bedömning lagtekniskt av förhållandevis enkel
beskaffenhet. Vidare är förslagen i flertalet fall sådana som innebär
administrativa förenklingar eller andra fördelar för berörda parter. Sammantaget
bedöms därför att förslagen är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.
4 Förbud mot användning av vissa märkta
oljeprodukter i motordrivna fordon
Bakgrunden till regeringens förslag: Den som för privat ändamål för in
motorbränsle till Sverige från ett annat EG-land är skyldig att betala svensk
skatt för bränslet, när det är fråga om bränsle som förs in på annat sätt än i
fordonstank eller reservdunk som rymmer högst 10 liter. Deklaration över
bränslet skall lämnas till beskattningsmyndigheten inom fem dagar från införseln
och skatten skall betalas inom samma tid.
Om bränsle förs in till Sverige från ett annat EG-land för att användas för
annat än privat ändamål, är den som för in eller tar emot leveransen av bränslet
skyldig att betala skatt i Sverige. Om en utländsk säljare ansvarar för
leveransen av bränslet är det dock han som är skyldig att betala skatten.
Olja beskattas olika i såväl Sverige som Finland beroende på använd-
ningsområde. System med märkning av de lågbeskattade oljeprodukterna tillämpas i
båda länderna för att skattemässigt skilja på olja för skilda
användningsområden. Regeringen har föreskrivit vilka ämnen som skall användas
vid märkning enligt svensk lagstiftning. Det rör sig om ett märkämne och ett
färgämne i sådan mängd att oljan får en grön färg. Motsvarande finska system
innebär tillsats av märkämnet furfural och ett rött färgämne.
I Sverige är det förbjudet att använda märkt olja i motordrivna fordon och
båtar. Något förbud finns inte mot att använda olja som är märkt på annat sätt
än enligt de svenska föreskrifterna. Förbudsbestämmelsen är alltså inte
tillämplig på t.ex. sådan olja som är märkt enligt finska föreskrifter.
Den finska nationella lagstiftningen innebär att rödmärkt olja får användas
för uppvärmningsändamål, medan kraftiga sanktioner finns för att förhindra
förbrukning av sådan olja i personbilar, bussar och lastbilar. Vidare får
rödmärkt olja i Finland förbrukas i fartyg, jordbrukstraktorer och motorredskap.
Skälen för regeringens förslag: Den finska skatten på rödmärkt olja är
avsevärt lägre än den svenska skatten på sådan omärkt olja som skall användas i
motordrivna fordon och båtar. Detta förhållande skapar en påtaglig risk för
betydande skatteundandraganden genom införsel till Sverige av rödmärkt olja.
Medlemskapet i EU har medfört kontrollproblem vad gäller införsel av dieselolja
från Finland till Sverige. Regeringen har erfarit att en omfattande gränshandel
med rödmärkt olja förekommer särskilt i de norra delarna av Sverige. Endast
undantagsvis har svensk skatt betalats för inköpen i enlighet med de gällande
svenska skattebestämmelserna.
Regeringen anser mot den angivna bakgrunden att förbudet i lagen om skatt på
energi mot användning av grönmärkta oljeprodukter bör utvidgas till att omfatta
även olja som är försedd med sådana märkämnen som föreskrivs i finsk
lagstiftning. Detta bör lagtekniskt åstadkommas genom att regeringen ges rätt
att meddela föreskrifter om att förbudet kan omfatta även oljeprodukter som är
försedda med andra märkämnen än de som skall tillsättas svensk, lågbeskattad,
olja. Genom en sådan generell bestämmelse skulle regeringen således ges
möjlighet att utvidga användningsförbudet till att omfatta finskmärkt olja.
Regeringen skulle dock även vara berättigad att, om motvarande problem uppkommer
vid införsel av märkt olja från annat land än Finland, utvidga
användningsförbudet till att avse även oljeprodukter som innehåller sådana
märkämnen.
Eftersom rödmärkt olja i Finland lagligt får användas i fartyg, kan det vara
förenat med praktiska problem för båtägare att vid vistelse i finska vatten få
tag på omärkt olja att fylla sina båttankar med. Med hänsyn härtill samt för att
undvika att praktiska problem uppstår för dessa båtägare vid återkomsten till
Sverige, bör förbudet mot användning av rödmärkt olja inte omfatta båtar.
Förbudet bör således endast gälla motordrivna fordon.
Förslaget föranleder ändring av 10 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ lagen om skatt på
energi samt införande av en ny bestämmelse, 2 kap. 9 a §, i lagen. Ändringarna
behandlas närmare i anslutning till dessa bestämmelser i
författningskommentaren.
17
5 Förfarandet vid beskattningen av vissa bränslen
5.1 Inledning
Förfarandet vid beskattning av mineraloljor inom EU regleras i direktiv
92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga
varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor. Ändringar i och
tillägg till detta direktiv har gjorts genom direktiv 92/108/EEG av den
14 december 1992 och direktiv 94/74/EG av den 22 december 1994. Rådet har vidare
under 1992 utfärdat ett direktiv om skattebasen för mineraloljeområdet, direktiv
92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för
punktskatter på mineraloljor. Ändringar i och tillägg till direktiv 92/81/EEG
har gjorts genom de nyss nämnda direktiven 92/108/EEG och 94/74/EG. I lagen om
skatt på energi har gjorts de anpassningar till direktiven som var nödvändiga
vid ett svenskt medlemskap i EU.
Det EG-anpassade beskattningsförfarandet omfattar vissa särskilt uppräknade
mineraloljeprodukter. Förfarandebestämmelserna innehåller bl.a. regler om
skattskyldighetens inträde och förflyttning av varor inom gemenskapen. I
huvudsak tillämpas samma regler såväl vid hantering inom Sverige som vid
utförsel till ett annat EG-land.
Enligt gemenskapsrätten skall dock skatt även tas ut på vissa andra bränslen.
Det rör sig om samtliga produkter som används för motordrift och i princip
samtliga flytande och gasformiga kolväten som används för uppvärmning. Dessa
övriga produkter omfattas dock inte av den särskilda hanteringsordningen och
blir skattepliktiga enbart då de används som motorbränsle eller för uppvärmning
eller säljs för ett sådant ändamål. Vidare tas i Sverige ut energiskatt,
koldioxidskatt och svavelskatt på kolbränslen, petroleumkoks och naturgas samt
svavelskatt på torv. Inte heller dessa bränsleslag omfattas av den särskilda
hanteringsordningen.
5.2 Flygbensin och flygfotogen
Skälen för regeringens förslag: För närvarande gäller i Sverige att skatt inte
skall betalas för flygbensin och flygfotogen som förbrukas för sådan motordrift
som avser drift av motorer i luftfartyg eller av sådana motorer i provbädd eller
i annan liknande anordning. Gemenskapsrätten föreskriver skattefrihet för
bränslen som används vid yrkesmässig flygning, men kräver att beskattning skall
ske av flygbensin och flygfotogen som förbrukas för privat nöjesflygning.
Sverige har dock ansökt om tillåtelse av Ministerrådet att även i fortsättningen
få undanta flygbensin och flygfotogen som används för privat nöjesflygning från
beskattning. Ett flertal andra medlemsstater har getts sådana tillstånd.
Sveriges ansökan är ännu inte behandlad av rådet.
I den nya lagen om skatt på energi undantogs flygbensin och flygfotogen från
det EG-anpassade beskattningsförfarandet. Detta har bl.a. inneburit att
ledsagardokument inte behövt upprättas vid transport av dessa bränslen inom
gemenskapen samt att inte heller övriga gemenskapsrättsliga kontroll- och
hanteringsregler tillämpats.
Flygbensin och flygfotogen ingår i den grupp mineraloljeprodukter som enligt
gemenskapsrätten skall omfattas av EG:s särskilda förfaranderegler. Regeringen
har vid kontakter med förträdare för EG-kommissionen erfarit att ett tillstånd
för Sverige att skattebefria flygbensin och flygfotogen vid privat nöjesflygning
inte innebär att dessa bränslen kan undantas från de kontroll- och
hanteringsregler som följer av direktiv 92/12/EEG. Regeringen föreslår därför
att den särskilda beskattningsordningen utvidgas till att omfatta även
flygbensin och flygfotogen. Förslaget innebär ingen ändring av den nuvarande
skattefriheten för flygbensin och flygfotogen, men medför en i viss mån ökad
administrativ hantering för de näringsidkare som tillverkar och säljer de
aktuella bränslena. Icke skattskyldiga förbrukare ges möjlighet att mot
försäkran skattefritt förvärva aktuellt flygbränsle.
De föreslagna ändringarna behandlas närmare i anslutning till 1 kap. 3 a §,
2 kap. 1 och 3 §§, 7 kap. 5 a och 7 §§, 8 kap. 4 a och 5 §§ lagen om skatt på
energi i författningskommentaren.
5.3 Utförsel av vissa bränslen till annat EG-land
Skälen för regeringens förslag: Skattefrihet för bränsle som används för visst
ändamål åstadkoms för den som är skattskyldig vanligen genom en möjlighet till
avdrag i bränsledeklarationen. Bestämmelser om möjlighet till avdrag för skatt
på bränslen som exporterats fanns tidigare i samtliga lagar på
energiskatteområdet. I den nya lagen om skatt på energi, som trädde i kraft i
samband med det svenska inträdet i EU, inskränktes möjligheten till att avse
export till tredje land, dvs. utförsel från Sverige till ett land som ligger
utanför Europeiska gemenskapens punktskatteområde.
Det EG-anpassade beskattningsförfarandet reglerar beskattningen av
mineraloljor inom gemenskapen. I denna del saknas därför behov av en särskild
reglering för utförsel. Vad gäller övriga skattepliktiga bränslen kan dock
svensk nationell lagstiftning endast reglera förhållanden inom Sverige. Det
finns därför i detta fall behov av en bestämmelse som medför skattefrihet vid
utförsel av bränslet till ett annat EG-land. Regeringen föreslår att en
bestämmelse om detta förs in i 7 kap. 5 b § lagen om skatt på energi. Förslaget
kommenteras närmare i författningskommentaren.
6 Användning av omärkt olja för vissa
elproduktionsändamål
Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt lagen om skatt på energi tillämpas
två nivåer av energiskatt för oljeprodukter. Den högre energiskatten tas ut för
olja som används för drift av motordrivna fordon och båtar. Lågbeskattad olja
får användas för drift av stationära motorer samt för uppvärmning. För att
skilja på olja för olika användningsområden skall den lågbeskattade oljan förses
med särskilda märkämnen, medan den högbeskattade oljan är omärkt. Märkning skall
ha skett senast när skyldighet inträder att betala skatt för oljan och får i
Sverige endast göras på ett skatteupplag som är godkänt för detta ändamål.
Energiskatt tas ut på elektrisk kraft som förbrukas i Sverige. För att undvika
dubbelbeskattning tas inte någon energiskatt och koldioxidskatt ut för annat
bränsle än högbeskattad olja som förbrukas för framställningen av elkraften.
Denna skattefrihet åstadkoms genom avdrag i den skattskyldiges deklaration. Den
som inte är skattskyldig för bränslen kan i stället göra avdrag i sin
deklaration avseende elkraft för skatt på annat bränsle än högbeskattad olja som
förbrukats vid kraftproduktion. Det finns emellertid ingen möjlighet att
skattefritt använda högbeskattad, omärkt, olja för framställning av elektrisk
kraft.
Ett stort antal gasturbinkraftverk av olika utformning finns i det svenska
kraftsystemet. Flertalet av dessa används som s.k. topp- och reservkraftverk och
drivs med lätt olja. Driftskostnaden är mycket hög. En sådan anläggning skall
mycket snabbt kunna startas vid tillfälliga belastningstoppar eller som
ersättning för ordinarie elproduktion vid nätstörningar. Gemensamt för dessa
anläggningar är att driften och antalet drifttimmar är omöjliga att planera.
Innehavaren av en gasturbinanläggning för framställning av elektrisk kraft med
en installerad effekt av minst fem megawatt kan enligt 19 § lagen (1984:1049) om
beredskapslagring av olja och kol åläggas att hålla i lager sådant bränsle som
behövs för att driva anläggningen. Lagringsmängden bestäms av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer, med utgångspunkt i anläggningens eget
beredskapsbehov. Regeringen har delegerat beslutanderätten till Närings- och
teknikutvecklingsverket. Behovet baseras på installerad effekt, bränsleåtgång
per megawattimme och beräknad årlig driftstid för anläggningen. Den sistnämnda
variablen är gemensam för samtliga anläggningar och baseras på krav på
uthållighet i kris- och krigssituationer. Även om anläggningen i princip inte
skall utnyttjas annat än som reserv är anläggningsinnehavaren således skyldig
att hålla ett beredskapslager av betydande storlek.
Skälen för regeringens förslag: Flertalet större elkraftproducenter är
registrerade som upplagshavare enligt lagen om skatt på energi och kan därför
köpa in olja under skattesuspension. Skattskyldighet inträder i det nu aktuella
fallet när oljan förbrukas för kraftproduktion. En följd av de nuvarande
bestämmelserna är att elkraftproducenten, för att få skattefrihet, antingen får
sitt skatteupplag godkänt för märkning och förser oljan med märkämnen senast
strax innan den förbrukas för kraftproduktion eller förvärvar och lagrar oljan i
märkt skick.
När en gasturbinanläggning skall tas i bruk för reservkraftproduktion är det
nödvändigt att anläggningen kopplas in med mycket kort varsel. Det skulle vara
förenat med betydande tekniska problem att tillse att märkämnen i detta läge
tillförs oljan. Kravet på beredskapslagring av olja för vissa
gasturbinanläggningar innebär att vid dessa anläggningar måste innehavaren se
till att en förhållandevis stor mängd olja kontinuerligt finns i lager.
Regeringen har erfarit att lagerhållningen i annat fall skulle kunna hållas på
avsevärt lägre nivåer i de aktuella anläggningarna.
Sammantaget ter det sig mot den angivna bakgrunden lämpligt att utvidga
möjligheten till skattefri användning av bränslen för elkraftproduktion i de
aktuella fallen till att omfatta även omärkt olja. Regeringen föreslår därför
att så sker. Friheten från bränsleskatt bör begränsas till elkraftproduktion som
äger rum vid sådana gasturbinanläggningar som är s.k. reservkraftanläggningar
och som omfattas av kravet på beredskapslagring av bränslen för driften av
anläggningen. Endast anläggningar med en installerad generatoreffekt av minst
fem megawatt bör således komma i fråga och vidare bör som en förutsättning gälla
att värme inte nyttiggörs samtidigt som elproduktionen sker.
Förslagen föranleder ändringar i 7 kap. 1, 2 och 5 §§ samt 11 kap. 10 § lagen
om skatt på energi, vilka närmare kommenteras i författningskommentaren.
7 Ändrade uppbördsregler för skatt på
gödselmedel
7.1 Skatt på kadmium
Bakgrunden till regeringens förslag: Gödselmedelsskatten baseras på dels
mängden kväve och dels mängden kadmium i gödselmedlet. Skatten för kväve är 1 kr
80 öre för varje helt kilogram kväve i gödselmedlet, om andelen kväve i medlet
är minst två procent. För kadmium är den 30 kr för varje helt gram kadmium i
gödselmedlet, till den del kadmiuminnehållet överstiger fem gram per ton fosfor.
För både skatten på kväve och skatten på kadmium gäller att skattskyldigheten
inträder när gödselmedlet levereras till en köpare eller tas i anspråk för något
annat ändamål än försäljning.
Tillverkare och återförsäljare av gödselmedel har för regeringen påtalat att
det med rådande uppbördssystem är omöjligt att på ett korrekt sätt redovisa
skatten på kadmium ner till enskild förpackning.
Det som används som växtnäring är fosfor. Andelen kadmium i fosforråvaran
beror bl.a. på varifrån råvaran kommer och variationerna är stora. Vid lagring
av lösvara av samma produkt som tillverkats vid olika tillfällen är det
ofrånkomligt att partier med olika kadmiuminnehåll blandas. Försäljningen sker i
såväl stora partier som i volymer ner till enskilda säckar. För tillverkare
innebär detta att osäkerheten om kadmiuminnehållet ökar ju längre man kommer i
tillverknings- och distributionskedjan. Vid själva försäljningen är det därför i
praktiken omöjligt att veta på vilket underlag man skall betala skatt för den
enskilda förpackningen.
Flertalet återförsäljare köper såväl svensktillverkade gödselmedel som
gödselmedel tillverkade i utlandet, och det kan gälla även samma sorts
gödselmedel. Kadmiuminnehållet på importerade gödselmedel har man god kontroll
över, sett till varje leverans för sig. Men också återförsäljarna måste i sin
lagerhållning blanda olika partier - även inhemska och utländska - och har
därmed inga möjligheter att vid själva försäljningen identifiera hur mycket
kadmium det är fråga om och således inte heller vilken skatt som man rätteligen
bör redovisa på det enskilda partiet.
Skälen för regeringens förslag: De praktiska svårigheterna med att redovisa
skatten på kadmium bör åtgärdas, bl.a. beroende på att staten annars riskerar
att skatteintäkter går förlorade.
Reglerna för skattskyldighetens inträde bör därför ändras beträffande kadmium.
För gödselmedel tillverkat inom landet bör skattskyldigheten åvila tillverkaren
och inträda när gödselmedlet är tillverkat.
För övriga gödselmedel svarar den som tar in det till landet för skatten och
skattskyldigheten bör inträda när gödselmedlet förs in hit. Någon uppbörd vid
själva gränsen skall dock inte ske utan den skattskyldige får i vanlig ordning
redovisa skatten till beskattningsmyndigheten.
Enligt nuvarande regler får avdrag göras för skatt på sådana gödselmedel för
vilka skattskyldighet tidigare inträtt och för sådana som har tagits tillbaka i
samband med återgång av köp. Som tidigare framgått ökar svårigheterna med att
fastställa kadmiuminnehållet ju längre i distributionskedjan man kommer. En
förutsättning för att det nya systemet skall fungera bättre än det tidigare är
därför att dessa avdragsregler i fortsättningen endast omfattar den del som
avser skatt på kväve.
De nya reglerna förslås träda i kraft den 1 januari 1996. För att inte olika
tidpunkter för skattskyldighetens inträde för kadmiumdelen skall finnas efter
ikraftträdandet, bör skatten på kadmium - för gödselmedel som tillverkats eller
förts in i landet före den 1 januari 1996 - redovisas i deklarationen för den
första redovisningsperioden 1996.
Förslaget föranleder ändringar i 1 §, 5 § och 7 § lagen (1984:409) om skatt på
gödselmedel.
7.2 Konkurrensneutrala regler
Bakgrunden till regeringens förslag: Från såväl tillverkare som återförsäljare
av gödselmedel har påtalats att de nuvarande reglerna om skattskyldighet inte är
konkurrensneutrala mellan gödselmedel som tillverkas i landet och sådana som
importeras.
Om en återförsäljare själv för in gödselmedel blir han automatiskt
skattskyldig och skall redovisa och betala in skatten när gödselmedlet säljs
till någon annan. Om återförsäljaren däremot enbart köper sitt gödselmedel från
en inhemsk leverantör, exempelvis en tillverkare, blir han inte skattskyldig.
Skatten kommer då att ingå i priset och betalas vid inköpstillfället. Den
skattekonsekvens som uppstår kan påverka valet av leverantör.
Även för skattskyldiga återförsäljare kan reglerna påverka valet av
leverantör. Som tidigare nämnts erlägger återförsäljaren skatten för de
gödselmedel han själv för in först vid vidareförsäljning. Om han i stället köper
av en inhemsk leverantör ingår skatten i priset. Skatten får visserligen lyftas
av i redovisningen för inköpsmånaden men det uppkommer en ränteeffekt beroende
på tidsskillnaden mellan betalning till leverantören och avlyftning i
deklarationen. Om månadens inköp är större än försäljningen tillkommer den tid
det tar för beskattningsmyndigheten att behandla kreditdeklarationen.
Skälen för regeringens förslag: Som framgår av redogörelsen ovan innebär lagen
om skatt på gödselmedel i dess nuvarande utformning att återförsäljare av
skattemässiga hänsyn kan välja att själv föra in gödselmedel framför att köpa
gödselmedel tillverkade i Sverige.
En sådan från konkurrenssynpunkt snedvridande effekt - som endast i ringa
omfattning påverkas av ändrade uppbördsregler för kadmium - bör undvikas. Detta
kan ske genom att för det första införa en möjlighet till frivillig registrering
som skattskyldig för återförsäljare av gödselmedel. För det andra genom att
reglera skattskyldigheten så att den inte inträder vid försäljning till en
köpare som är registrerad som skattskyldig. En frivilligt registrerad
återförsäljare kan därigenom köpa svensktillverkat gödselmedel utan att några
skattekonsekvenser uppstår förrän gödselmedlet når slutkonsumenten. Liknande
reglering finns exempelvis beträffande energiskatterna.
För att inte i onödan tynga administrationen av gödselmedelsskatten med
skattskyldiga som endast redovisar små skattebelopp bör möjligheten att
frivilligt registrera sig enbart gälla den som i större omfattning återförsäljer
gödselmedel.
För staten medför de konkurrensneutrala reglerna vissa begränsade
ränteförluster som dock bör uppvägas av att skatten på kadmium kommer att
redovisas tidigare. Några nämnvärda statsfinansiella effekter av ändringarna
uppkommer därför inte.
Förslaget föranleder ändringar i 4-6 §§ lagen (1984:409) om skatt på
gödselmedel.
8 Ändring i lagen om alkoholskatt
Skälen för regeringens förslag: I samband med den av riksdagen beslutade
sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel från 21 till 12 % den 1 januari 1996
har riksdagen uppmanat regeringen att komma med ett förslag till justeringar av
skattereglerna för att åstadkomma att sänkningen av mervärdesskatten på
livsmedel inte slår igenom på detaljhandelspriset på s.k. folköl.
Sverige avviker för närvarande från EG:s regler om en mot alkoholstyrkan
proportionell skatt på öl. Sverige har vid medlemskapsförhandlingarna fått
möjlighet att t.o.m. den 31 december 1997 ha en lägre punktskattesats på s.k.
folköl (öl med en alkoholhalt över 2,25 volymprocent men inte över 3,5
volymprocent), än på övrigt öl. Skatten på folköl tas ut per liter med 91 öre
för varje volymprocent alkohol, vilket innebär en skatt på 3:19 kr per liter för
folköl med en alkoholhalt på 3,5 volymprocent. Skatten på öl med en alkoholhalt
över 3,5 volymprocent tas ut per liter med 2:33 kr för varje volymprocent
alkohol. För s.k. lättöl, alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent, tas ingen
skatt ut. En höjning av alkoholskatten på folköl för att motverka den beslutade
mervärdesskattesänkningen bidrar i viss mån till att minska den rådande
skillnaden i skattesatserna mellan folköl och övrigt öl. Regeringen föreslår
därför att alkoholskatten på folköl höjs för att kompensera för
mervärdesskattesänkningen.
Mervärdesskatten är en värderelaterad skatt medan alkoholskatten på öl tas ut
med ett belopp per liter och volymprocent alkohol. Detta innebär att information
behövs om konsumentpriset på folköl för att den förändring av alkoholskatten som
krävs för att uppnå ett oförändrat konsumentpris skall kunna beräknas.
Literpriset på folköl varierar kraftigt mellan olika ölsorter, förpackningar och
butiker.
Enligt tillgänglig statistik uppgick det volymmässigt vägda genomsnittliga
literpriset på folköl till 14:10 kr under första halvåret 1995. Vid en
mervärdesskattesats på 12 % kommer det genomsnittliga literpriset att falla till
13:05 kr om mervärdesskattesänkningen får fullt genomslag på konsumentpriset.
För att fullt ut motverka denna prissänkning på 1:05 kr måste alkoholskatten per
liter folköl öka med 0:27 kr per volymprocent alkohol till 1:18 kr per
volymprocent alkohol. Regeringen föreslår att en sådan ökning av alkoholskatten
på folköl sker fr.o.m. den 1 januari 1996. Denna höjning av skatten medför att
den varaktiga inkomstförstärkningen för den konsoliderade offentliga sektorn
uppgår till 251 miljoner kr.
Riksdagen har tidigare beslutat att alkoholskattesatserna årligen skall
omräknas utan riksdagens medverkan med hänsyn tagen till den allmänna
prisutvecklingen. Den allmänna prisutvecklingen skall mätas genom förändringar i
prisläget i oktober året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i
oktober 1994. Regeringen skall före november månads utgång fastställa de
omräknade skattebelopp som skall tas ut under påföljande år. Denna automatiska
uppräkning av skattesatserna skall göras för första gången hösten 1995 för
skatteuttaget under år 1996. Indexering enligt gällande regler förutsätter
således att regeringen i november 1995 beslutar om nästa års skattebelopp. Det
kan emellertid antas att riksdagen vid denna tidpunkt ännu inte beslutat om den
nu föreslagna höjningen av skattesatsen för folköl. Regeringen anser därför att
det, i likhet med vad som skedde såväl vid införandet av de nuvarande
indexeringsreglerna samt vid ikraftträdandet av den nya alkoholskattelagen, av
praktiska skäl är lämpligt att riksdagen fastställer det skattebelopp för folköl
som skall gälla för år 1996 och att den "automatiska" omräkningen av
skattebeloppet alltså görs först för skatteuttaget under år 1997.
Någon höjning av alkoholskatten på övriga alkoholvaror föreslås inte i denna
proposition. Regeringen skulle därför i princip kunna göra en indexuppräkning av
dessa alkoholskattebelopp i enlighet med den gällande indexregleringen. Av
praktiska skäl och för att göra reglerna tydligare ter det sig dock lämpligare
att riksdagen även vad gäller övriga alkoholvaror fastställer skattebeloppen och
att den "automatiska" indexeringen skjuts fram ett år.
Inflationen under tiden oktober 1994 - oktober 1995 kan inte exakt anges nu
utan får uppskattas. Regeringen har i sitt förslag räknat upp de nuvarande
alkoholskattebeloppen samt det föreslagna alkoholskattebeloppet på folköl med
2,77 %.
Förslaget föranleder ändring av 2-6 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt och
av 37 § denna lag i paragrafens lydelse enligt lagen (1995:917).
9 Ändring i lagen om tobaksskatt
Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall
cigarettförpackningar fr.o.m. den 1 januari 1996 vara försedda med särskild
märkning med uppgift om förpackningens detaljhandelspris. Med detaljhandelspris
avses enligt nämnda lag varje cigarettprodukts högsta tillåtna
detaljhandelspris, inklusive tobaksskatt och annan statlig skatt eller avgift.
Detaljhandelspriset fastställs av tillverkaren eller hans representant eller, i
fråga om cigaretter som importeras från land utanför EU, av importören. Reglerna
om detaljhandelspris har sin grund i direktiv 72/464/EEG (ändrat genom direktiv
92/78/EEG). Enligt de regler i lagen om tobaksskatt som skall tillämpas fr.o.m.
den 1 januari 1996 gäller vidare att den som tillhandahåller cigaretter till
försäljning på annat sätt än i originalförpackning försedd med särskild märkning
med uppgift om detaljhandelspriset döms till böter eller fängelse i högst sex
månader. I ringa fall skall det inte dömas till ansvar. Denna bestämmelse
innebär i praktiken t.ex. att en detaljhandlare som efter den 1 januari 1996
saluför omärkta cigarettförpackningar kan dömas till böter eller fängelse om
inte fallet bedöms som ringa.
Svenska Tobaks AB har vid kontakt med Finansdepartementet meddelat att bolaget
har svårigheter att få leverans av samtliga beställda banderollmaskiner till den
1 januari 1996, vilket gör att samtliga cigarettförpackningar inte kan levereras
ut till handeln med märkt detaljhandelspris fr.o.m. den 1 januari 1996. Bolaget
har hemställt att tillämpningen av reglerna i lagen om tobaksskatt om
kontrollmärkning på cigarettförpackningar senareläggs till den 1 juli 1996.
Detta skulle också möjliggöra för handeln att sälja ut inneliggande lager av
omärkta cigarettförpackningar innan de nya reglerna börjar tillämpas. Bolaget
menar att det är nödvändigt att tillämpningen av de nya reglerna senareläggs sex
månader för att dessa problem skall hinna lösas.
Tillämpningen av de nya märkningsreglerna förutsätter givetvis att tillverkare
och importörer av cigarettförpackningar kan förse dessa med lagstadgad märkning.
Eftersom det har visat sig att samtliga cigarettförpackningar som tillverkas i
Sverige inte kommer att kunna märkas med detaljhandelspris fr.o.m. den 1 januari
1996 och då det heller inte finns något krav inom EU att detaljhandelspriset
måste finnas angivet på cigarettförpackningarna, är det enligt regeringens
bedömning skäligt att tillämpningen av dessa regler senareläggs. För att också
ge handeln möjlighet att sälja ut lagret av omärkta cigarettförpackningar innan
de nya reglerna införs är det lämpligt att flytta fram tillämpningen av före-
skrifterna i 4 och 6-7 §§ lagen om tobaksskatt till den 1 juli 1996. Efter denna
tidpunkt skall cigarettförpackningar utan uppgift om detaljhandelspris således
inte längre förekomma i handeln. Eventuella omärkta cigarettförpackningar som då
finns kvar i detaljhandeln bör kunna återtas av tillverkaren eller importören
eftersom de har möjlighet att i sina tobaksskattedeklarationer göra avdrag för
skatten på returnerade varor.
10 Anmälningsskyldighet vid införsel från annat
EG-land av tredjelandsvaror som inte är i fri
omsättning inom gemenskapen
Generaltullstyrelsens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Göta hovrätt och Kommerskollegium tillstyrker förslaget.
Göta hovrätt anser emellertid att en ändring också bör göras i 1 § varusmug-
glingslagen, så att det klart framgår att ansvar även kan inträda om t.ex. tull
skulle ha erlagts i annat EG-land enligt tullkodexen. Svenska
handelskammarförbundet och Grossistförbundet Svensk Handel förordar den av
Riksåklagaren föreslagna ändringen i 6 § varusmugglingslagen framför det av
Generaltullstyrelsen lämnade förslaget till ändring i tullagen. Sveriges
industriförbund anser att problemet redan är löst genom föreskrifterna i EG:s
tullagstiftning om anmälan till tullen av gods som inkommer från tredje land,
och att någon ändring i den svenska tullagen inte bör göras. Sveriges
Speditörförbund anser att frågan i första hand bör behandlas i en tullkommitté i
Bryssel så att reglerna blir samordnade inom EU. För det fall regeringen anser
att frågan bör regleras i Sverige, anser förbundet att det är av vikt att tillse
att den som för in en vara till landet utan att ha vetat att den inte varit i
fri omsättning, och inte heller haft anledning att misstänka det, inte blir
straffad i Sverige.
Skälen för regeringens förslag: En förutsättning för att någon skall kunna
fällas till ansvar för varusmuggling är att det föreligger anmälningsskyldighet
till myndighet i anledning av att den svenska gränsen passeras. När det gäller
varor från annat EG-land föreligger överhuvudtaget inte någon anmälningsskyldig-
het, annat än i vissa angivna fall. Sålunda föreskrivs i övergångsbestämmelserna
till tullagen att anmäl-nings- och uppgiftsskyldighet fortfarande skall gälla
för den som för privat bruk för in alkoholdrycker och tobaksvaror som skall
beskattas samt för den som i övrigt från annat EG-land inför vissa särskilt
uppräknade varor, t. ex. narkotika och vapen. Beträffande införsel av flertalet
andra varor, t.ex. kommersiell import av alkoholdrycker och tobaksvaror,
föreligger ingen anmälningsskyldighet. Detta medför att varusmugglingslagen inte
är tillämplig på varor som smugglats in till gemenskapen från ett tredje land
och vilka sedan förts vidare till Sverige. Detta förhållande är naturligtvis
inte tillfredsställande, och en anmälningsskyldighet bör därför införas i sådana
fall. En förutsättning härför är givetvis att varorna inte är hänförda till ett
annat tullförfarande. Sålunda skall varor som är under transitering eller som
befinner sig under temporär import, aktiv förädling, bearbetning under
tullkontroll, passiv förädling eller under tullagerförfarandet inte behöva
hänföras till övergång till fri omsättning.
Industriförbundet har anfört att anmälningsskyldighet redan föreligger enligt
bestämmelserna i tullkodexen. Visserligen föreskrivs i artikel 39.1 om
skyldighet att tillkännage varor i vissa situationer. Denna bestämmel-se kan
emellertid inte anses vara så tydligt utformad att den uppfyller de krav som
enligt legalitetsprincipen fordras för att straffansvar skall kunna utkrävas.
11 Uttagande av tull som skulle ha tagits ut i ett
annat EG-land
Skälen för regeringens förslag: Ytterligare en förutsättning för att någon
skall kunna fällas till ansvar för varusmuggling är att denne till riket inför
eller från riket utför gods för vilket tull, annan skatt eller avgift skall
betalas till statsverket. Det finns för närvarande inte någon möjlighet att i
Sverige ta ut tull eller annan allmän avgift för tredjelandsvaror som smugglats
in i gemenskapen och sedan, utan att ha övergått till fri omsättning, förs till
Sverige från annat EG-land. Därmed skulle inte samtliga förutsättningar för
straff enligt 1 § varusmugglingslagen vara uppfyllda. Inte heller skulle
förutsättningar föreligga för straff enligt 6 § samma lag, eftersom godset i
fråga inte har varit föremål för varusmuggling enligt lagens första paragraf.
Med hänsyn till det anförda bör införas en bestämmelse om att tullmyndigheten i
samband med gränspasseringen uppbär tull för varan.
12 Proviantering av fartyg i utrikes trafik
Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 § lagen (1994:1547) om tullfrihet
m.m. får regeringen föreskriva om tullfrihet för förnödenheter och proviant som
medförs eller tas ombord på transportmedel som går i trafik mellan Sverige och
tredje land, om varorna är avsedda för transportmedlet eller för besättning
eller passagerare. Denna rätt till tullfrihet, som följer av förordningen
(1994:1605) om tullfrihet m.m., gäller sålunda inte då transportmedlet går i
trafik inom gemenskapen. Detta har medfört allvarliga följder för den svenska
skeppshandeln, eftersom fartyg undviker att proviantera i Sverige till följd av
de höga avgifterna.
För att möjliggöra för de svenska skeppshandlarna att konkurrera på samma
villkor som skeppshandlarna inom gemenskapen i övrigt bör bestämmelserna ändras
så att proviantering av transportmedel med icke-gemenskapsvaror kan ske även i
intern trafik inom gemenskapen.
13 Författningskommentar
13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi
1 kap. 3 a §
Den föreslagna ändringen i första stycket 2 innebär att EG:s särskilda
förfaranderegler skall tillämpas även på flygbensin och flygfotogen. Detta
medför bl.a. att dessa produkter under skattesuspension får hanteras
huvudsakligen av godkända upplagshavare i särskilda skatteupplag samt att
förflyttning av varor inom ramen för suspensionsordningen endast får ske mellan
skatteupplag och, vid handel mellan olika medlemsstater eller inom Sverige via
en annan medlemsstat, skall följas av särskilda ledsagardokument.
2 kap. 1 §
De föreslagna ändringarna innebär att undantagen för flygbensin i första stycket
1 och 2 respektive flygfotogen i första stycket 3 slopas samt att KN-nr för
dessa bränslen inkluderas i uppräkningen av aktuella KN-nr för de direkt
skattepliktiga bränslena. Ändringarna är en följd av att flygbensin och
flygfotogen inte längre bör undantas från de EG-anpassade förfarandereglerna
utan görs direkt skattepliktiga.
Den kombinerade nomenklaturen klassificerar visserligen flygbensin, oavsett
blyhalt, under ett gemensamt KN-nr, 2710 00 26. Enligt vad regeringen erfarit
förekommer dock flygbensin på den svenska marknaden i såväl blyade som blyfria
varianter. Flygbensin, som uppfyller kraven för miljöklass 2 eller 3, bör därför
beskattas som blyfri bensin. En hänvisning till KN-nr 2710 00 26 bör således
införas i såväl punkten 1 som punkten 2 i paragrafens första stycke.
Med hänsyn till de föreslagna avdrags- och försäkransbestämmelserna i 7 kap.
5 a § och 8 kap. 4 a § torde det dock endast i undantagsfall bli aktuellt att ta
ut skatt på flygbensin. Förslaget innebär alltså inte någon förändring av de
gällande materiella beskattningsreglerna för flygbränslen.
2 kap. 3 §
Den nuvarande regleringen i paragrafens tredje stycke innebär att skattefrihet
för flygbensin och flygfotogen för drift av luftfartyg och testning av
flygmotorer åstadkoms genom en begränsning av själva skattepliktsbestämmelsen. I
och med att flygbensin och flygfotogen föreslås omfattas av det särskilda, EG-
anpassade, beskattningsförfarandet blir dessa produkter direkt skattepliktiga.
Den nuvarande lagtekniska lösningen för skattefrihet kan därför inte behållas
utan föreslås ersatt av avdrags- respektive försäkransbestämmelser av
motsvarande innehåll. Dessa bestämmelser kommenteras närmare i anslutning till
7 kap. 5 a § och 8 kap. 4 a §.
2 kap. 9 a §§
Förbudet mot att använda vissa oljeprodukter i motordrivna fordon och båtar
omfattar enligt nuvarande regler sådana produkter som är märkta enligt svensk
lagstiftning. Av 2 kap. 8 § andra stycket framgår att den högre
energiskattesatsen inte tas ut om oljeprodukten är försedd med märkämnen.
Regeringen har i 4 § förordningen (1994:1784) om skatt på energi föreskrivit
vilka ämnen som skall användas som märkämnen.
Den föreslagna nya bestämmelsen innebär att förbudsbestämmelsen, såvitt den
avser motordrivna fordon, utvidgas till att omfatta även oljeprodukt som är
försedd med andra märkämnen än de som avses i 2 kap. 8 §. En förutsättning är
dock att regeringen föreskrivit vilka märkämnen som skall omfattas av denna
utvidgning av förbudsbestämmelsen. I den finska lagstiftningen finns
föreskrifter om tillsats av vissa märkämnen till lågbeskattad lätt brännolja för
att skilja denna från dieselolja. De finska märkbestämmelserna framgår av 3 §
den finska förordningen om accis på flytande bränslen och innebär att tillsats,
per liter olja, skall ske av dels 0,0025 gram furfural och dels 0,003 gram 1-[4-
(tolylazo)tolylazo]-2-[(2'-etyl)hexylamino)naftalen eller en sådan mängd 1-[4-
(tolylazo)tolylazo]-2-(tridecylamino)naftalen eller 1-[4-(tolylazo)tolylazo]-2-
hydroxinaftalen som med spektrofotometrisk bestämning ger en lika stark röd färg
eller en blandning av de nämnda färgämnena, som till sin stabilitet och sina
övriga egenskaper uppfyller de ställda kraven. Regeringen avser att i
förordningen om skatt på energi förskriva att inblandning av dessa finska
märkämnen i angivna koncentrationer medför att bestämmelserna i 2 kap. 9 a §
skall gälla för oljeprodukten.
Det föreslagna förbudet mot även annan än grönmärkt olja i motordrivna fordon
innebär inte någon ändring av de nuvarande svenska märkningsreglernas betydelse
för den högre respektive lägre energiskattenivån i 2 kap. 1 § första stycket 3.
En förutsättning för att den lägre energiskatten enligt 2 kap. 1 § första
stycket 3 a skall tillämpas är således alltjämt att oljeprodukten är grönmärkt
enligt vad som föreskrivits med stöd av 2 kap. 8 § första stycket. Även om
rödmärkt olja, eller annan olja som omfattas av det utvidgade förbudet, förs in
till Sverige för att användas för uppvärmning skall alltså den högre
energiskattesatsen enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b betalas. Visserligen
omfattas enligt förslaget inte sådan olja i båtar av användningsförbudet i
2 kap. 9 a §, men om oljan används för sådant ändamål skall den högre
energiskattesatsen betalas. Som närmare framgår av kommentaren till 4 kap. 1 och
11 §§ bör dock inte skatt tas ut för bränsle som förs in i Sverige i normal
bränsletank på fartyg.
Den föreslagna utvidgningen innebär inte i sig något förbud mot införsel till
Sverige av rödmärkt olja, utan riktar sig således mot användningen av en sådan
produkt i motordrivna fordon. Det saknar för tillämpningen av
användningsförbudet betydelse på vilket sätt oljan förts in till Sverige och om
det motordrivna fordonet används privat eller yrkesmässigt.
Förslaget syftar, som nyss utvecklats, till förbud mot användning av rödmärkt
olja i samtliga motordrivna fordon. Visserligen tas enligt gällande bestämmelser
skatt inte ut i Sverige för motorbränsle som förs in i landet i ett motordrivet
fordons normala bränsletank. Den omständigheten att rödmärkt olja har fyllts i
fordonstanken i Finland medför dock inte att fordonsägaren undgår att påföras
den särskilda avgiften som följer av en användning i strid mot 2 kap. 9 a §.
Omärkt dieselolja till motordrivna fordon bör, till skillnad från vad som
torde gälla sjöfarten, i Finland allmänt finnas att tillgå. Den omständigheten
att rödmärkt olja i Finland lagligen kan användas i vissa motordrivna fordon,
nämligen jordbrukstraktorer, motorredskap samt utlandsregistrerade personbilar,
bör därför sakna betydelse för omfattningen av förbudsbestämmelsen. Anledning
saknas således att undanta de nyss nämnda fordonsslagen från förbudet mot
användning av rödmärkt olja.
4 kap. 1 §
Av paragrafens nuvarande lydelse följer att skatt skall tas ut i Sverige även i
de fall då bränsle förs in i landet från ett annat land i ett yrkesfartygs
normala bränsletank. Genom tillämpning av avdrags- respektive återbetalningsbe-
stämmelserna i 7 kap. 2 § andra stycket 1 b och 9 kap. 3 § åstadkoms dock
skattefrihet i sådana fall. I syfte att åstadkomma en enklare lagreglering bör
dock en begränsning göras redan i paragrafens skattskyldighetsregler så att de
inte gäller drivmedel i yrkesfartyg.
Till följd av den föreslagna ändringen av uppbördsreglerna för flygbensin och
flygfotogen skulle paragrafens nuvarande utformning även leda till att skatt
skulle tas ut på innehållet i bränsletank på kommersiellt luftfartyg som
ankommer till Sverige. Inte heller detta bör gälla. Det föreslås således en
ändring i paragrafens andra stycke 1 av innebörd att skattskyldighet inte skall
föreligga i något av de nu redovisade fallen.
Begreppet normal bränsletank har, vad gäller motordrivna fordon, närmare
utvecklats i prop. 1994/95:213 s. 55 f. Vad som där anförs bör i huvudsak kunna
tillämpas även på bränsletank på luftfartyg respektive fartyg.
4 kap. 11 §
I syfte att undanröja tveksamheter vid tillämpningen av bestämmelsen så vitt
avser införsel av uppvärmningsbränsle föreslås en tydligare skrivning av
författningstexten i första stycket 1. Om flytande bränsle som är avsett för
uppvärmning förs in till Sverige, antingen direkt av en privatperson eller av
någon som agerar på dennes uppdrag, medför bestämmelsen att privatpersonen blir
skyldig att betala svensk skatt för bränslet.
I det fall säljaren i det andra EG-landet ansvarar för transporten av bränslet
gäller dock i stället reglerna om distansförsäljning. Dessa innebär att säljaren
är skyldig att betala skatt i Sverige (se 4 kap. 1 § första stycket 5) och bl.a.
skall ställa säkerhet för skattens betalning innan transporten av bränslet
påbörjas (se 4 kap. 10 §). Reglerna om distansförsäljning bör tillämpas även för
det fall den utländske säljaren uppdrar åt annan att ombesörja transporten.
Enligt paragrafens första stycke 2 omfattar skyldigheten att betala skatt för
motorbränsle vid privatinförsel inte sådant bränsle som förs in i fordonstank
eller viss reservdunk. Vad gäller de aktuella situationerna är bränslet frigjort
för konsumtion och därigenom vanligen beskattat i ett annat EG-land. Den
gemenskapsrättsliga bestämmelsen som ligger till grund för den svenska lagregeln
finns i artikel 9.3 i direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna
regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning
av sådana varor. Denna bestämmelse bör tolkas så att möjlighet ges att i den
aktuella situationen inte heller ta ut skatt på bränsle i tank på fartyg eller
luftfartyg. En ändring som åstadkommer detta föreslås därför i paragrafens
första stycke 2.
7 kap. 1 §
Den nuvarande avdragsmöjligheten för skatt på bränslen vid elkraftproduktion
finns i 7 kap. 2 § andra stycket 4. Avdrag med stöd av denna bestämmelse kan
inte göras för skatt på högbeskattad olja. I 7 kap. 1 § första stycket föreslås
nu att en ny punkt 5 införs. Denna gör det möjligt att göra avdrag för
energiskatt och koldioxidskatt på högbeskattad olja för vissa
elproduktionsändamål. Förutsättningarna är att oljan förbrukas för framställning
av skattepliktig elektrisk kraft i en gasturbinanläggning med en viss angiven
minsta generatoreffekt samt att värme inte nyttiggörs samtidigt som
elproduktionen. Genom den sistnämnda förutsättningen utesluts s.k.
gaskombianläggningar från tillämpningen av bestämmelsen och bestämmelsen kan,
såsom avsikten är, således endast tillämpas vid ren elproduktion. På grund av
den höga driftskostnaden för gasturbindrift vid sådan produktion torde
bestämmelsen endast komma att användas för att åstadkomma frihet från
bränsleskatt vid s.k. reservkraftproduktion.
7 kap. 2 §
För att undvika att den förslagna ändringen i 7 kap. 1 § medför en möjlighet
till dubbla avdrag för skatt på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket
3 a för vissa elproduktionsändamål bör en begränsning göras i paragrafens första
stycke.
7 kap. 5 §
Ändringarna i första stycket följer av de ändringar som närmare kommenterats vid
7 kap. 1 §.
7 kap. 5 a § och 8 kap. 4 a §
Som angetts ovan under 2 kap. 3 § medför utvidgandet av den direkta
skatteplikten till att omfatta även flygbensin och flygfotogen att den nuvarande
lagtekniska konstruktionen av skattefrihet för bränsleförbrukning vid flygning
och motortestning inte kan behållas. En lösning som harmonierar med den
nuvarande uppbyggnaden av det svenska beskattningssystemet är att skattefrihet
skapas genom avdragsrätt för skattskyldiga och en motsvarande möjlighet till
inköp mot försäkran för andra än skattskyldiga. I 7 kap. 5 a § andra stycket
föreslås en ny avdragsbestämmelse av detta innehåll. Möjligheten till
försäkransinköp för sådana ändamål föreslås införd genom en ny bestämmelse i
8 kap. 4 a §. Försäkran bör även kunna användas vid inköp för annat ändamål än
motordrift eller uppvärmning, dvs. ändamål som avses i 7 kap. 1 § första stycket
4 eller andra stycket. 8 kap. 4 a § föreslås därför även omfatta denna
situation.
Vad gäller försäkransinköp erinras om möjligheten för förbrukare att, som
alternativ till att avge försäkran vid varje köptillfälle, lämna en s.k. stående
försäkran hos en eller flera leverantörer hos vilka förbrukaren vanligen gör
sina inköp. En sådan försäkran bör, såsom Riksskatteverkets rekommenderat,
omfatta högst ett kalenderår.
Materiellt sett innebär förslaget ingen ändring av skattefrihetens innehåll.
Skattefrihet skall således gälla för drift av dels motorer i luftfartyg, dels
sådana motorer i provbädd eller i annan liknande anordning.
I 7 kap. 5 a § första stycket föreslås att vissa av de avdragsmöjligheter som
finns för andra bränslen även skall gälla för de aktuella flygbränslena.
Avdragsmöjligheterna i 7 kap. 2 § andra stycket och 5 § andra stycket bedöms
sakna praktisk betydelse för dessa bränslen, varför dessa paragrafer inte heller
i fortsättningen bör kunna tillämpas på flygbensin och flygfotogen. Genom att
avdrag för skatt på flygbensin och flygfotogen för förbrukning i luftfartyg
föreslås reglerad i en särskild bestämmelse, 7 kap. 5 a § andra stycket, saknas
även anledning att ändra omfattningen av 7 kap. 2 § andra stycket 2. Denna
bestämmelse torde därför alltjämt komma att ha praktisk betydelse endast för
förbrukning av gasol i varmluftsballonger.
Försäkran kan i praktiken endast tillämpas i den mån förbrukaren köper bränsle
av en leverantör som är skattskyldig enligt den svenska lagstiftningen. En
förbrukare som önskar köpa flygbensin eller flygfotogen skattefritt från en
leverantör i ett annat EG-land måste förfara på ett sätt som står i
överensstämmelse med den EG-anpassade beskattningsordningen. Detta torde, i den
mån bränsleinköp sker från ett EG-land där skatt tas ut på flygbränslen, medföra
att den svenske köparen är godkänd som upplagshavare eller varumottagare i
Sverige och deklarerar sitt bränsleinköp, med åtföljande avdragsmöjlighet vid
förbrukning i flygplan eller för motortestning.
7 kap. 5 b §
I paragrafen föreslås en möjlighet till avdrag för skatt på vissa bränslen som
av den skattskyldige har förts ut från Sverige till ett annat EG-land. Det rör
sig om bränslen som inte omfattas av det EG-anpassade beskattningsförfarandet
och för vilka gemenskapsrätten alltså inte innehåller regler om förfarandet vid
mellangemenskaplig handel. Det är de enskilda medlemsstaterna som har att
bestämma förfarande- och uppbördsregler vid beskattningen av dessa bränslen.
Härav följer att svensk skatt endast kan påföras vid hantering inom landet.
Av 5 kap. 3 § 2 och 4 följer att skattskyldighet inträder vid leverans till
köpare, oavsett var denne befinner sig. Om leverans sker till ett tredje land
tas, med tillämpning av avdragsmöjligheten för export i 7 kap. 1 § första
stycket 3, inte skatt ut. I syfte att begränsa beskattningen till hantering inom
Sverige bör en avdragsmöjlighet införas för skatt även på bränslen som av den
skattskyldige förts ut från Sverige till ett annat EG-land. I paragrafen
föreslås att så sker.
Avdraget kan tillämpas på dels de direkt skattepliktiga produkterna
kolbränslen, petroleumkoks och torvbränslen, dels bränslen som beskattas enligt
2 kap. 3 eller 4 § och som inte omfattas av uppräkningen av mineraloljor i
1 kap. 3 a §. De särskilda förfarandereglerna tillämpas inte heller på naturgas
och avdragsmöjligheten föreslås även gälla för denna produkt. Regler för
utförsel torde dock sakna praktisk betydelse i detta fall.
7 kap. 7 § och 8 kap. 5 §
Enligt förslaget blir flygbensin och flygfotogen direkt skattepliktiga produkter
och beskattas därför inte längre med stöd av 2 kap. 3 §. Anledning saknas därför
att i paragraferna särskilt reglera dessa flygbränslen.
10 kap. 1 och 2 §§
Straffbestämmelsen föreslås omfatta även det fall då någon avlägsnar de
märkämnen som föreskrivs i annat lands lagstiftning från en oljeprodukt i syfte
att den skall användas i ett motordrivet fordon, dvs. i strid mot 2 kap. 9 a §.
Ändringen i 10 kap. 1 § innebär att ett nytt andra stycke införs i paragrafen.
Detta medför att hänvisningen i 10 kap. 2 § ändras till att avse brott enligt 1
§ tredje stycket.
10 kap. 4 §
Rödmärkt olja kan aldrig beskattas med den lägre energiskattesatsen enligt
2 kap. 1 § första stycket 3 a. Till skillnad från vad som gäller vid avfärgning
av olja som är märkt enligt svenska regler ("grön olja") kan det vid avlägsnande
av märkämnen från den finska, röda, oljan därför inte i den situation som
regleras i paragrafen bli tal om att ta ut skillnaden i energiskatt mellan de
belopp som anges i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 a.
10 kap. 5 §
Den föreslagna utvidgningen av användningsförbudet i 2 kap. 9 a § medför
följdenligt att den särskilda avgiften även skall tas ut vid överträdelse av
detta förbud. Detta föranleder ändringar i första och tredje styckena av
paragrafen.
11 kap. 10 §
Som utvecklats vid 7 kap. 1 § föreslås att den som är skattskyldig på
bränslesidan skall ges avdragsrätt för skatt på högbeskattad olja som används
för vissa elproduktionsändamål. Elkraftproducenter som inte är registrerade som
skattskyldiga för bränslen kan i sin deklaration som avser energiskatt på
elektrisk kraft göra avdrag även för energiskatt och koldioxidskatt på bränsle
som förbrukas vid framställning av skattepliktig elkraft. Detta följer av
11 kap. 10 §. Även dessa förbrukare bör ges möjlighet att skattefritt använda
högbeskattad olja på motsvarande sätt som nu föreslås för den som är
skattskyldig på bränslesidan. Detta åstadkoms genom föreslagna ändringar av
paragrafen.
13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:409) om
skatt på gödselmedel
1 §
Ändringen är föranledd av att skattskyldighet för kadmium skall inträda redan
när gödselmedel tillverkas eller förs in till landet.
4 §
Den nya tredje punkten i första stycket innebär att den som frivilligt låtit
registrera sig som återförsäljare enligt 6 § andra stycket är att anse som
skattskyldig.
5 §
Bestämmelsen om skattskyldighetens inträde har delats upp i ett stycke för
skatten på kväve och ett för skatten på kadmium.
Genom ändringen i första stycket, som avser skatten på kväve, inträder inte
någon skattskyldighet vid försäljning så länge som försäljningen sker mellan
sådana som enligt 4 § är att anse som skattskyldiga.
Andra stycket reglerar skattskyldighetens inträde för skatten på kadmium. För
tillverkare av gödselmedel inträder den vid tillverkningen och för dem som för
in gödselmedel vid införseln. Dessa skall alltså till beskattningsmyndigheten
redovisa månadens tillverkning eller införsel. Däremot skall ingen uppbörd ske
vid gränspassering. Någon särskild reglering för dem som frivilligt registrerat
sig som återförsäljare behövs inte, eftersom den som för in gödselmedel till
landet för yrkesmässig återförsäljning automatiskt blir skattskyldig.
6 §
Den som i större omfattning yrkesmässigt återförsäljer gödselmedel skall kunna
registrera sig som återförsäljare och därmed bli skattskyldig enligt 4 § första
stycket tredje punkten. Med större omfattning bör normalt kunna anses en årlig
försäljning om minst 300 ton.
7 §
Genom det nya andra stycket får avdrag inte längre göras för skatten på kadmium
i de situationer som anges i första stycket andra och tredje punkten.
Övergångsbestämmelsen
Övergångsbestämmelsen innebär att den som har gödselmedel i lager, för vilka
skattskyldigheten ännu inte inträtt när de nya reglerna träder i kraft, skall
redovisa den skatt som belöper på kadmiuminnehållet den första
redovisningsperioden efter ikraftträdandet. Det innebär för de allra flesta
berörda att kadmiumskatten för lagret skall redovisas för perioden januari månad
1996.
13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt och i lagen (1995:917) om ändring i nämnda lag
Förslaget har behandlats i avsnitt 8.
13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt
Förslaget har behandlats i avsnitt 9.
18
13.5 Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550)
Förslaget har behandlats i avsnitt 10 och 11.
13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.
Förslaget har behandlats i avsnitt 12.
19
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 oktober 1995
Närvarande: statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden Persson, Heckscher,
Hedborg, Nygren
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1995/96:57 Vissa punktskatte- och tullfrågor.
50
Rättsdatablad
Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för
inför, ändrar, upp-bakomliggande
häver eller upp- EG-regler
repar ett normgiv-
ningsbemyndigande
Lag om ändring i lagen 392L0012
(1994:1776) om skatt 392L0081
på energi 392L0082
392L0108
394L0074
Lag om ändring i tull-
lagen (1994:1550) 392R2913
Lag om ändring i lagen
(1994:1547) om tullfrihet 383R0918
51