Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 6493 av 7212 träffar
Propositionsnummer · 1995/96:195 · Hämta Doc ·
Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Marocko
Ansvarig myndighet: Utrikesdepartementet
Dokument: Prop. 195/4
AVDELNING II DEFINITION AV BEGREPPET „URSPRUNGSVAROR„ Artikel 2 Ursprungskriterier Vid tillämpningen av avtalet och utan att det påverkar bestämmelserna i artiklarna 3, 4 och 5 i detta protokoll avses med 1. varor med ursprung i gemenskapen: a) varor som helt framställts inom gemenskapen i enlighet med artikel 6 i detta protokoll, b) varor som framställts inom gemenskapen och som innehåller material som inte helt framställts där, dock förutsatt att dessa varor har genomgått tillräcklig bearbetning och förädling inom gemenskapen i enlighet med artikel 7 i detta protokoll. 2. varor med ursprung i Marocko: a) varor som helt framställts i Marocko i enlighet med artikel 6 i detta protokoll, b) varor som framställts i Marocko och som innehåller material som inte helt framställts där, om dessa produkter har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling i Marocko i enlighet med artikel 7 i detta protokoll. Artikel 3 Bilateral kumulering 1. Trots bestämmelserna i artikel 2.1 b skall varor som enligt detta protokoll har sitt ursprung i Marocko anses vara varor med ursprung i gemenskapen, och det är inte nödvändigt att sådant material har genomgått tillräcklig bearbetning eller förädling i Marocko, dock förutsatt att det har genomgått bearbetning eller förädling utöver den som beskrivs i artikel 8 i detta protokoll. 2. Trots bestämmelserna i artikel 2.2 b skall varor som enligt detta protokoll har sitt ursprung i gemenskapen anses som varor med ursprung i Marocko, och det är inte nödvändigt att sådant material har genomgått tillräcklig bearbetning eller förädling i gemenskapen, dock förutsatt att det har genomgått bearbetning eller förädling utöver den som beskrivs i artikel 8 i detta protokoll. Artikel 4 Kumulering med material med ursprung i Algeriet eller Tunisien 1. Trots bestämmelserna i artikel 2.1 b och utan att det påverkar bestämmelserna i punkterna 3 och 4 skall varor, med ursprung i Algeriet eller Tunisien enligt protokoll nr 2, som utgör bilaga till avtalet mellan gemenskapen och dessa länder, anses ha ursprung i gemenskapen, och det är inte nödvändigt att sådant material har genomgått tillräcklig bearbetning eller förädling, dock förutsatt att det har genomgått bearbetning och förädling utöver den som anges i artikel 8 i detta protokoll. 2. Trots bestämmelserna i artikel 2.2 b och utan att det påverkar bestämmelserna i punkterna 3 och 4 skall material med ursprung i Algeriet eller Tunisien enligt protokoll nr 2, som utgör bilaga till avtalet mellan gemenskapen och dessa länder, anses vara material med ursprung i Marocko, och det är inte nödvändigt att sådant material har genomgått tillräcklig bearbetning eller förädling, dock på villkor att det har genomgått bearbetning och förädling utöver den som beskrivs i artikel 8 i detta protokoll. 3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 om material med ursprung i Algeriet är inte tillämpliga utom i den mån som handeln mellan gemenskapen och Algeriet och mellan Marocko och Algeriet omfattas av samma ursprungsregler. 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 om material med ursprung i Tunisien är inte tillämpliga utom i den mån handeln mellan gemenskapen och Tunisien och mellan Marocko och Tunisien omfattas av samma ursprungsregler. Artikel 5 Kumulering med bearbetning eller förädling 1. Vid tillämpingen av artikel 2.1 b skall bearbetning eller förädling som utförts i Marocko eller, när villkoren i artikel 4.3 och 4.4 är uppfyllda, i Algeriet eller Tunisien, anses ha utförts inom gemenskapen när de produkter som framställs senare bearbetas eller förädlas i gemenskapen. 2. Vid tillämpningen av artikel 2.2 b skall bearbetning eller förädling som utförts i gemenskapen eller, när villkoren i artikel 4.3 och 4.4 är uppfyllda, i Algeriet eller Tunisien, anses ha utförts i Marocko när de produkter som framställs senare bearbetas eller förädlas i Marocko. 3. Vid tillämpningen av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall de ursprungsprodukter som framställs i två eller flera av de stater som anges i dessa bestämmelser, eller i gemenskapen, anses som ursprungsprodukter i den stat eller i gemenskapen, där den senaste bearbetningen eller förädlingen utförts, i den mån denna bearbetning eller förädling går utöver den som anges i artikel 8. Artikel 6 Helt framställda produkter 1. I enlighet med artiklarna 2.1 a och 2.2 a skall följande produkter anses vara helt framställda antingen inom gemenskapen eller i Marocko: a) Mineraliska produkter som utvunnits ur deras jord eller havsbotten. b) Vegetabiliska produkter som skördats där. c) Levande djur som fötts och uppfötts där. d) Produkter som erhållits från levande djur som uppfötts där. e) Produkter från jakt eller fiske som utövats där. f) Produkter från havsfiske och andra varor som hämtats ur havet av deras fartyg. g) Produkter som framställts ombord på deras fabriksfartyg, ej inberäknat de varor som avses i f. h) Begagnade föremål som tillvaratagits där och som endast kan användas för återvinning av råvaror, inbegripet begagnade bildäck som endast kan användas för regummering eller som avfall. i) Avfall och skrot som uppkommit vid tillverkningsprocesser som bedrivs där. j) Produkter som utvunnits från eller under havsbottnen utanför Tunisiens territorialvatten, förutsatt att landet såvitt avser exploatering har ensamrätt till den havsbottnen. k) Varor som framställts uteslutande av de produkter som anges i a-j. 2. Med uttrycket „deras fartyg„ och „deras fabriksfartyg„ i punkterna 1 f och g avses endast fartyg - som är registrerade eller anmälda för registrering i en medlemsstat eller i Marocko, - som för en medlemsstats eller Marockos flagg, - som till minst hälften ägs av medborgare i medlemsstaterna eller Marocko, eller av ett bolag med huvudkontor i en medlemsstat eller i Marocko, och vars direktör eller direktörer, styrelseordförande, samt majoriteten av styrelseledamöter är medborgare i en av gemenskapens medlemsstater eller i Marocko och vidare, i fråga om handelsbolag eller aktiebolag, för vilka minst hälften av kapitalet tillhör medlemsstater eller Marocko, deras offentliga organ eller deras medborgare, - vars befälhavare och övriga befäl är medborgare i medlemsstaterna eller i Marocko, - vars besättning till minst 75 % består av medborgare i medlemsstaterna eller i Marocko. 3. I den mån handeln mellan Marocko eller gemenskapen och Algeriet eller Tunisien omfattas av samma ursprungsregler skall uttrycken „deras fartyg„ och „deras fabriksfartyg„ i punkterna 1 f och g även vara tillämpliga på algeriska och tunisiska fartyg och fabriksfartyg enligt bestämmelserna i punkt 2. 4. Begreppen „Marocko„ och „gemenskapen„ skall också omfatta Marockos och gemenskapens medlemsstaters territorialvatten. Havsgående fartyg, inklusive fabriksfartyg på vilka resultatet av fisket bearbetas eller förädlas skall anses utgöra en del av gemenskapens eller Marockos territorium, förutsatt att de uppfyller villkoren i punkt 2. Artikel 7 Tillräckligt bearbetade eller förädlade varor 1. Vid tillämpningen av artikel 2 anses icke- ursprungsmaterial vara tillräckligt bearbetat eller förädlat om den framställda produkten klassificeras enligt ett annat tulltaxenummer än det enligt vilket alla de icke-ursprungsmaterial som har använts vid tillverkningen klassificeras, om inte annat följer av punkten 2 och artikel 8. 2. För en produkt som anges i kolumnerna 1 och 2 i förteckningen i bilaga II måste de villkor som anges i kolumn 3 för produkten i fråga uppfyllas i stället för regeln i punkt 1. För produkterna i kapitel 84-91 kan exportören välja mellan villkoren i kolumn 3 och de som anges i kolumn 4. Då det i förteckningen i bilaga II används en procentregel vid bestämning av ursprungsstatus för en produkt som har framställts inom gemenskapen eller i Marocko, skall värdeökningen till följd av bearbetningen eller förädlingen motsvara den framställda produktens pris fritt fabrik minskat med värdet på det material från tredje land som har importerats till gemenskapen eller Marocko. 3. Dessa villkor anger, i fråga om alla produkter som omfattas av detta avtal, den bearbetning eller förädling som måste utföras på det icke-ursprungsmaterial som används vid framställningen av dessa varor och tillämpas endast med avseende på sådana material. Av detta följer att om en produkt, som har fått ursprungsstatus genom att uppfylla villkoren i förteckningen för den produkten, används vid framställningen av en annan vara, är de tillämpliga villkoren för den vara i vilken den införlivas inte tillämpliga på den, och ingen hänsyn skall tas till det icke-ursprungsmaterial som kan ha använts vid framställningen. Artikel 8 Otillräckliga bearbetnings- eller förädlingsåtgärder Vid tillämpning av artikel 7 skall följande åtgärder för behandling eller förädling anses otillräckliga för att ge status som ursprungsvaror, oavsett om det sker en ändring av tulltaxenummer eller inte: a) Behandling i syfte att säkerställa att varorna bevaras i gott skick under transport och lagring (luftning, utspridning, torkning, kylning, inläggning i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller i andra konserverande vattenlösningar, avlägsnande av skadade delar och liknande åtgärder). b)Enkel behandling bestående i avlägsnande av damm, siktning eller sållning, sortering, klassificering, hoppassning (inklusive sammanföring av varusatser), tvättning, målning eller delning. c) i) Ompackning, uppdelning eller sammanföring av kollin. ii)Förpackning på flaskor, i säckar, fodral eller askar, på plattor m.m. samt alla andra enkla förpackningsåtgärder. d) Anbringande av märken, etiketter eller liknande kännetecken på varor eller förpackningar. e) Enkel blandning av varor, även av skilda slag, om en eller flera i blandningen ingående beståndsdelar inte uppfyller villkoren i detta protokoll för att kunna anses ha ursprung i gemenskapen eller Marocko. f) Enkel sammansättning av delar av artiklar i avsikt att framställa en komplett artikel. g) En kombination av två eller flera av de åtgärder som anges under a till f. h) Slakt av djur. Artikel 9 Kvalificerande enhet 1. Den kvalificerande enheten för tillämpning av bestämmelserna i detta protokoll skall vara varje produkt som används som basenhet vid fastställandet av klassificering i enlighet med Harmoniserade systemets nomenklatur. Av detta följer att a) när en produkt, som är sammansatt av en grupp eller en samling artiklar, klassificeras under ett enda tulltaxenummer i Harmoniserade systemet utgör helheten den kvalificerande enheten, b) när ett parti består av ett antal identiska varor som klassificeras enligt samma tulltaxenummer i Harmoniserade systemet skall varje produkt beaktas individuellt vid tillämpning av bestämmelserna i detta protokoll. 2. Om förpackningarna vid tillämpningen av den allmänna regeln 5 i Harmoniserade systemet klassas tillsammans med den produkt som de innehåller, bör de anses såsom utgörande en helhet tillsammans med produkten vid ursprungsbestämningen. Artikel 10 Tillbehör, reservdelar och verktyg Tillbehör, reservdelar och verktyg som levereras tillsammans med en utrustning, en maskin, en apparat eller ett fordon skall tillsammans med dessa anses som en enhet när de utgör standardutrustning och ingår i priset för ifrågavarande utrustning, maskin, apparat eller fordon eller inte har fakturerats särskilt. Artikel 11 Satser Varor i satser, i den mening som avses i den allmänna regeln 3 i Harmoniserade systemet, anses som ursprungsvaror under förutsättning att alla i satsen ingående komponenter utgör ursprungsvaror. Varor i satser som består av såväl ursprungsvaror som icke-ursprungsvaror skall dock i sin helhet anses vara ursprungsvaror, förutsatt att värdet av icke-ursprungsvarorna inte överstiger 15 % av satsens pris fritt fabrik. Artikel 12 Neutrala element För att avgöra om en produkt har ursprung i gemenskapen eller i Marocko skall det bortses från om elektrisk energi, bränsle, anläggningar och utrustning liksom maskiner och verktyg som använts för framställning av denna produkt, eller om någon vara som använts under produktionen och som inte ingått och som inte var avsedd att ingå i den slutliga sammansättningen av produkten, är ursprungsvaror eller inte. AVDELNING III TERRITORIELLA VILLKOR Artikel 13 Territorialitetsprincip De villkor i avdelning II som gäller erhållande av ursprungsstatus skall uppfyllas utan avbrott inom gemenskapen eller i Marocko om inte annat följer av bestämmelserna i artiklarna 4 eller 5. Artikel 14 Återimport av varor Om varor med ursprungsstatus som exporteras från gemenskapen eller Marocko till ett annat land återsänds, skall de, förutom då bestämmelserna i artiklarna 4 eller 5 tillämpas, anses vara icke-ursprungsvaror om det inte på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt kan visas a) att de återsända varorna är samma varor som de som exporterades, och b) att de inte har undergått någon åtgärd utöver den som var nödvändig för att bevara dem i gott skick medan de var i det landet eller under export. Artikel 15 Direkttransport 1. Den förmånsbehandling som avses i detta avtal gäller endast för varor eller material som transporteras mellan gemenskapens och Marockos territorier eller, vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 4 och 5, Algeriets eller Tunisiens territorier, utan att föras in på andra territorier. Varor med ursprung i Marocko eller i gemenskapen som bildar en enda försändelse som inte delas upp, får emellertid transporteras genom andra territorier än gemenskapens och Marockos eller, vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 3, Algeriets eller Tunisiens territorier, i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring på de territorierna, i den mån som varorna har stått under uppsikt av tullmyndigheten i transit- eller lagringslandet och de inte har undergått annan behandling än lossning och lastning, eller någon åtgärd för att bevara dem i gott skick. Varor med ursprung i Marocko eller inom gemenskapen får transporteras i ledning genom annat territorium än gemenskapens eller Marockos. 2. För att styrka att villkoren i punkt 1 har uppfyllts skall för tullmyndigheterna i importlandet uppvisas a) antingen ett enda, i exportlandet utfärdat transportdokument som gäller för transporten genom transiteringslandet, b) eller ett intyg utfärdat av tullmyndigheterna i transiteringslandet innehållande i) en noggrann produktbeskrivning, ii) datum för varornas lossning och lastning, eller för deras inskeppning eller utskeppning samt, i förekommande fall, namnet på det fartyg som används, iii)uppgift om de villkor under vilka varorna befunnit sig i transiteringslandet, c) eller, i avsaknad härav, andra skriftliga underlag. Artikel 16 Utställningar 1. Varor som har sänts från en av de avtalsslutande parterna till en utställning i tredje land och som efter utställningen sålts för att importeras till en annan avtalsslutande part skall vid importen dra fördel av bestämmelserna i avtalet, förutsatt att varorna uppfyller villkoren i detta protokoll för att anses ha ursprung inom gemenskapen eller i Marocko och att det för tullmyndigheterna på ett tillfredsställande sätt styrks a) att en exportör har sänt varorna från en av de avtalsslutande parterna till utställningslandet och ställt ut dem där, b) att denna exportör har sålt eller på annat sätt avyttrat varorna till någon annan avtalsslutande part, c) att varorna under utställningen eller omedelbart därefter har sänts till den senare avtalsslutande parten i samma skick som de sändes till utställningen, och d) att varorna, sedan de sändes till utställningen, inte har använts för annat ändamål än för visning på utställningen. 2. Ett ursprungsintyg skall på vanligt sätt utfärdas eller upprättas i enlighet med bestämmelserna i avdelning IV och uppvisas för tullmyndigheterna i det importerande landet. Beteckning för och adress till utställningen skall tydligt anges på intyget. Vid behov får ytterligare skriftliga bevis om produkternas art och de villkor på vilka de har ställts ut krävas. 3. Bestämmelserna i punkt 1 är tillämpliga på alla handels-, industri-, jordbruks- och hantverksutställningar samt på mässor eller offentliga visningar av liknande karaktär under vilka varorna förblir under tullkontroll, dock med undantag för sådana som i privat syfte anordnas i butiker eller affärslokaler för försäljning av utländska varor. AVDELNING IV URSPRUNGSINTYG Artikel 17 Varucertifikat EUR.1 Intyg om varors ursprungsstatus enligt detta protokoll skall ges i form av ett varucertifikat EUR.1, för vilket en förlaga finns i bilaga III till detta protokoll. Artikel 18 Normalt förfarande för utfärdande av varucertifikat EUR.1 1. Ett varucertifikat EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheterna i den exporterande staten på skriftlig ansökan av exportören eller, på exportörens ansvar, från dennes befullmäktigade företrädare. 2. För det ändamålet skall exportören eller dennes befullmäktigade företrädare fylla i både varucertifikat EUR.1 och ansökningsblanketten, för vilka förlagor finns i bilaga III. Dessa blanketter skall fyllas i på något av de språk som avtalet har upprättats på, i enlighet med bestämmelserna i exportlandets nationella lagstiftning. Om blanketterna fylls i för hand skall detta ske med bläck och tryckbokstäver. Uppgift om varuslag skall anges i det fält som är reserverat för det ändamålet varvid alla rader skall fyllas i. Om ett fält inte fylls i fullständigt skall en vågrät linje dras under sista raden under varuslag och det tomma utrymmet korsas över. 3. En exportör som ansöker om ett varucertifikat EUR.1 skall vara beredd att när som helst på begäran av tullmyndigheterna i exportlandet där varucertifikatet EUR.1 utfärdas framvisa alla relevanta handlingar som styrker de berörda varornas ursprungsstatus samt att övriga krav i detta protokoll är uppfyllda. 4. Varucertifikatet EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheterna i en av Europeiska gemenskapens medlemsstater om de varor som skall exporteras kan anses vara varor med ursprung i gemenskapen i enlighet med artikel 2.1 i detta protokoll. Varucertifikat EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheterna i Marocko om de varor som skall exporteras kan anses vara varor med ursprung i Marocko i enlighet med artikel 2.2 i detta protokoll. 5. Vid tillämpning av bestämmelserna i artiklarna 2 till 5 om kumulering får tullmyndigheterna i medlemsstaten eller i Marocko utfärda varu-certifikat EUR.1 enligt villkoren i detta protokoll om de varor som skall exporteras kan anses vara varor med ursprung i gemenskapen eller Marocko i enlighet med detta protokoll och förutsatt att de varor som omfattas av varucertifikat EUR.1 befinner sig i gemenskapen eller i Marocko. I dessa fall skall varucertifikat EUR.1 utfärdas mot uppvisande av ett tidigare utfärdat eller upprättat ursprungsintyg. Detta ursprungsintyg måste tullmyndigheterna i exportstaten behålla i minst tre år. 6. Exportlandets tullmyndigheter som utfärdar varucertifikat EUR.1 skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera varornas ursprungsstatus och att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda. För det ändamålet skall de ha rätt att begära alla slags bevis och att utföra alla slags kontroller av exportörens räkenskaper, eller varje annan kontroll som de bedömer lämplig. De tullmyndigheter som har till uppgift att utfärda varucertifikat EUR.1 skall också säkerställa att de blanketter som avses i punkt 2 är vederbörligen ifyllda. Den skall särskilt kontrollera om utrymmet för varubeskrivningen har fyllts i på ett sådant sätt att det utesluter varje möjlighet till bedrägliga tillägg. 7. Dagen för utfärdande av varucertifikat EUR.1 skall anges i det fält på certifikatet som är reserverat för tullmyndigheterna. 8. Varucertifikat EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheterna i exportstaten när de berörda varorna exporteras. Det skall ställas till exportörens förfogande så snart utförseln ägt rum eller garanteras. Artikel 19 Varucertifikat EUR.1 som utfärdas i efterhand 1. Trots vad som sägs i artikel 18.8 får varucertifikat EUR.1 också undantagsvis utfärdas efter exporten av produkterna i följande fall: a) Det utfärdades inte vid tidpunkten för exporten på grund av misstag, förbiseende eller särskilda omständigheter. b) Det har på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt visats att ett varucertifikat EUR.1 utfärdades men inte godtogs vid importen av tekniska skäl. 2. För tillämpningen av punkt 1 skall exportören i sin skriftliga ansökan ange plats och tidpunkt för exporten av de varor som EUR.1-certifikatet avser och ange skälen för ansökan. 3. Tullmyndigheterna får utfärda varucertifikat EUR.1 i efterhand endast efter att ha kontrollerat att de uppgifter som lämnas i exportörens ansökan stämmer överens med uppgifterna i motsvarande dokument. 4. EUR.1-certifikat som utfärdas i efterhand måste förses med en av följande påskrifter: „NACHTRÄGLICH AUSGESTELLT„, „DÉLIVRÉ A POSTERIORI„, „RILASCIATO A POSTERIORI„, „AFGEGEVEN A POSTERIORI„, „ISSUED RETRO-SPECTIVELY„, „UDSTEDT EFTERFØLGENDE„, „EK*O*EN EK T*N Y*TEP*N„, „EXPEDIDO A POSTERIORI„, „EMITADO A POSTERIORI„, „ANNETTU JÄLKIKÄTEEN„, „UTFÄRDAT I EFTERHAND„, [arabisk version]. 5. Den påskrift som avses i punkt 4 skall föras in i fältet „Anmärkningar„ på varucertifikatet EUR.1. Artikel 20 Utfärdande av duplikat av varucertifikat EUR.1 1. Vid stöld, förlust eller förstörelse av ett varucertifikat EUR.1 får exportören vända sig till de tullmyndigheter som utfärdat det och skriftligen ansöka om ett duplikat som upprättas på grundval av de exportdokument som finns hos tullmyndigheterna. 2. Ett duplikat som utfärdas på detta sätt måste förses med en av följande påskrifter: „DUPLIKAT„, „DUPLICATA„, „DUPLICATO„,„ANTI*PA*O„, „DUPLICAAT„, „DUPLICATE„, „DUPLICADO„, „SEGUNDA VÍA„, „KAKSOISKAPPALE„, [arabisk version]. 3. Den påskrift som avses i punkt 2 samt utfärdandedagen och det ursprungliga certifikatets löpnummer skall föras in i fältet „Anmärkningar„ på varucertifikatet EUR.1. 4. Duplikatet skall ha samma utfärdandedag som det ursprungliga varucertifikatet EUR.1 och gälla från och med samma dag. Artikel 21 Ersättning av certifikat 1. Det skall när som helst vara möjligt att ersätta ett eller flera varucertifikat EUR.1 med ett eller flera andra certifikat, förutsatt att detta görs av det tullkontor som ansvarar för varukontrollerna. 2. Vid tillämpningen av detta protokoll, inklusive bestämmelserna i denna artikel, skall ersättningscertifikatet betraktas som ett slutgiltigt varucertifikat EUR. 3. Ersättningscertifikatet skall utfärdas på grundval av en skriftlig ansökan som görs av återexportören efter det att de berörda myndigheterna har kontrollerat de uppgifter som har lämnats i ansökan. Datum och löpnummer för det ursprungliga varucertifikatet EUR.1 skall anges i fält 7. Artikel 22 Förenklat förfarande vid utfärdande av certifikat 1. Trots vad som sägs i artiklarna 18, 19 och 20 i detta protokoll kan ett förenklat förfarande användas för utfärdande av varucertifikat EUR.1 i enlighet med följande bestämmelser. 2. Tullmyndigheterna i exportlandet får tillåta en exportör, nedan kallad „godkänd exportör„, som ofta exporterar varor, för vilka varucertifikat EUR.1 får utfärdas, och som på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt erbjuder alla nödvändiga garantier för kontroll av varornas ursprungsstatus, att inte till tullkontoret i exportlandet överlämna varorna eller en ansökan om varucertifikat EUR.1 avseende dessa varor vid tiden för exporten, för att erhålla ett varucertifikat EUR.1 enligt de villkor som fastställs i artikel 18 i detta protokoll. 3. I det tillstånd som avses i punkt 2 skall tullmyndigheterna, om de så önskar, föreskriva att fält nr 11 „Tullmyndighetens intyg„ på varu-certifikatet EUR.1 skall a) antingen attesteras på förhand med en stämpel från exportlandets behöriga tullkontor och med en handskriven eller tryckt namnunderskrift av en tjänsteman på det kontoret, eller b) attesteras av den godkända exportören med en särskild stämpel som är godkänd av tullmyndigheterna i exportlandet och motsvarar förlagan i bilaga V till detta protokoll. Stämpeln får vara förtryckt på formuläret. 4. I de fall som avses i punkt 3 a skall en av följande påskrifter föras in i fält nr 7 „Anmärkningar„ på varucertifikatet EUR.1: „PROCEDIMIENTO SIMPLIFICADO„, „FORENKLET PROCEDURE„, „VEREINFACHTES VERFAHREN„, „A**OY*TEYMENH *IA*IKA*IA„, „SIMPLIFIED PROCEDURE„, „PROCÉDURE SIMPLIFIÉE„, „PROCEDURA SEMPLIFICATA„, „VEREENVOUDIGDE PROCEDURE„, „PROCEDIMENTO SIMPLIFICADO„, „YKSINKERTAISTETTU MENETTELY„, „FÖRENKLAT FÖRFARANDE„, [arabisk version]. 5. Fält nr 11 „Tullmyndighetens intyg„ på varucertifikatet EUR.1 skall om nödvändigt fyllas i av den godkända exportören. 6. Den godkända exportören skall, om nödvändigt, i fält nr 13 „Begäran om kontroll„ på varucertifikatet EUR.1 ange namn och adress på den myndighet som är behörig att utföra kontroll av certifikatet. 7. Om det förenklade förfarandet tillämpas, får tullmyndigheten i exportlandet föreskriva användning av varucertifikat EUR.1 försett med kännetecken för att de skall kunna identifieras. 8. I det tillstånd som avses i punkt 2 skall tullmyndigheterna särskilt ange a) på vilka villkor ansökningar om varucertifikat EUR.1 skall göras, b) på vilka villkor dessa ansökningar skall bevaras under minst tre år, c) i fråga om de fall som avses i punkt 3 b, vilken myndighet som är behörig att utföra den efterkontroll som avses i artikel 33 i detta protokoll. 9. Tullmyndigheterna i exportlandet får förklara att vissa kategorier av varor inte berättigar till den särskilda behandling som avses i punkt 2. 10. Tullmyndigheterna skall vägra sådant bemyndigande som avses i punkt 2 till exportörer, som inte erbjuder de garantier som bedöms nödvändiga. Tullmyndigheterna kan återkalla bemyndigandet när som helst. Återkallandet skall göras om den godkända exportören inte längre uppfyller villkoren eller inte längre lämnar dessa garantier. 11. Den godkända exportören kan åläggas att informera tull-myndigheterna, i enlighet med de bestämmelser som de fastställer, om de varor som han ämnar avsända, så att det behöriga tullkontoret eventuellt kan utföra en kontroll före avsändandet av varorna. 12. Tullmyndigheterna i exportlandet får utföra alla de kontroller som de anser vara nödvändiga av godkända exportörer. Exportörerna skall tillåta att detta görs. 13. Bestämmelserna i denna artikel skall inte utgöra något hinder för tillämpningen av gemenskapens, medlemsstaternas och Marockos bestämmelser för tullformaliteter och användningen av tulldokument. Artikel 23 Uppgiftsformulär och förklaring 1. Om artiklarna 3 till 5 skall tillämpas vid utfärdandet av varucertifikat EUR.1 skall det behöriga tullkontoret vid utfärdande av certifikat för produkter som innehåller produkter med ursprung i Algeriet, Tunisien eller gemenskapen ta hänsyn till den förklaring enligt förebilden i bilaga 6 som exportören i ursprungslandet skall lämna antingen på fakturan för dessa produkter eller i en bilaga till fakturan. 2. Dock kan det berörda tullkontoret av exportören begära att han skall uppvisa ett uppgiftsformulär, utlämnat i enlighet med punkt 3 och utformat i enlighet med förlagan i bilaga 7, antingen för att kontrollera riktigheten i de upplysningar som avser förklaringen enligt punkt 1 eller för att få kompletterande uppgifter. 3. Uppgiftsformuläret för de berörda produkterna utlämnas på begäran av exportören av dessa produkter, antingen i det fall som anges i punkt 2 eller på denne exportörs initiativ, av det behöriga tullkontoret i den stat från vilken produkterna exporterats. Det skall upprättas i två exemplar,varav ett exemplar återlämnas till den sökande, som det åligger att överlämna det antingen till exportören av de slutligt framställda produkterna eller till det tullkontor där varucertifikat EUR.1 begärs för dessa produkter. Det andra exemplaret skall förvaras av det tullkontor som har utfärdat det under minst tre år. Artikel 24 Varucertifikatens giltighetstid 1. Ett varucertifikat EUR.1 skall gälla i fyra månader räknat från utfärdandedagen i exportlandet och visas upp för tullmyndigheterna i importlandet inom den tiden. 2. Varucertifikat EUR.1 som lämnas in till tullmyndigheterna i importlandet efter sista dagen för uppvisande enligt punkt 1 får godkännas för förmånsbehandling om underlåtelsen att lämna in certifikaten senast den föreskrivna dagen beror på force majeure eller exceptionella omständigheter. 3. Förutom dessa fall av försenat uppvisande får tullmyndigheterna i importlandet godkänna varucertifikaten EUR.1 om varorna har lämnats in till dem före ovannämnda sista dag. Artikel 25 Uppvisande av varucertifikat Varucertifikat EUR.1 skall lämnas in till tullmyndigheterna i importlandet i enlighet med de bestämmelser som gäller i den staten. Samma myndighet kan begära en översättning av ett varucertifikat EUR.1. Den kan också kräva att importanmälan åtföljs av ett intyg från importören om att varorna uppfyller de villkor som gäller för tillämpningen av avtalet. Artikel 26 Import av delleveranser När isärtagna eller inte hopsatta produkter enligt den allmänna regeln 2 a i kapitel 84 eller 85 i harmoniserade systemet på importörens begäran och på villkor som fastställts av importlandets tullmyndigheter importeras genom delleveranser behöver endast ett bevis om ursprung uppvisas för tullmyndigheterna vid import av den första delleveransen. Artikel 27 Fakturaförklaring 1. Trots vad som sägs i artikel 17 skall intyg om ursprungskaraktären hos produkterna enligt detta protokoll lämnas genom en förklaring, vars text återfinns i bilaga 4, och som skall anges av exportören på fakturan, en leveranssedel eller annan affärshandling som beskriver de berörda produkterna på ett tillräckligt detaljerat sätt för att de skall kunna identifieras (nedan kallat „fakturaförklaring„) för partier som endast innehåller ursprungsprodukter och för vilket värdet av varje parti inte överstiger 5 110 ecu. 2. Fakturaförklaringen skall fyllas i och undertecknas av exportören eller, på dennes ansvar av hans befullmäktigade företrädare, i enlighet med detta protokoll. 3. En fakturaförklaring skall upprättas för varje försändelse. 4. Den exportör som har upprättat en fakturaförklaring skall på begäran av tullmyndigheterna i exportlandet tillhandahålla all redovisning rörande användningen av denna förklaring. 5. Artiklarna 24 och 25 gäller i tillämpliga delar för fakturaförklaringen. Artikel 28 Undantag från ursprungsintyg 1. Varor som sänds som småpaket till privatpersoner, eller ingår i en resandes personliga bagage, skall godtas som ursprungsvaror utan att ett ursprungsintyg behöver uppvisas, förutsatt att det rör sig om import som inte har någon kommersiell karaktär och att varorna har deklarerats uppfylla kraven i detta protokoll samt att det inte finns något tvivel om riktigheten i en sådan förklaring. I fråga om postpaket kan denna försäkran göras på tullblankett C2/CP3 eller på ett blad som bifogas den blanketten. 2. Import som har tillfällig karaktär och uteslutande avser varor för mottagarens, den resandes eller deras familjers personliga bruk skall inte anses vara import av kommersiell karaktär, förutsatt att det på grund av varans art och mängd är uppenbart att syftet inte är kommersiellt. 3. Dessutom får det sammanlagda värdet av dessa varor inte överstiga 500 ecu ifråga om småpaket eller 1 200 ecu ifråga om varor som ingår i en resandes personliga bagage. Artikel 29 Bevarande av ursprungsintyg och bevishandlingar 1. Den exportör som ansökt om varucertifikat EUR.1 skall under minst tre år bevara de handlingar som anges i artiklarna 18.1 och 18.3. 2. Den exportör som upprättat en fakturaförklaring skall bevara en kopia av denna under minst tre år liksom de handlingar som anges i artikel 27.1. 3. Tullmyndigheterna i exportlandet som utfärdar ett varucertifikat EUR.1 skall bevara den ansökningsblankett som anges i artikel 18.2 under minst tre år. 4. Tullmyndigheterna i importlandet skall bevara varucertifikaten EUR.1 under tre år. Artikel 30 Avvikelser och formella fel 1. Upptäckten av mindre avvikelser mellan uppgifterna i varucertifikatet EUR.1 eller fakturaförklaringen och uppgifterna i de handlingar som lämnats in till tullkontoret med avseende på formaliteterna vid importen av varorna medför inte i sig att varucertifikatet EUR.1 eller fakturaförklaringen blir ogiltiga, förutsatt att det vederbörligen fastställs att dokumentet svarar mot de inlämnade varorna. 2. Uppenbara formella fel som skrivfel i ett varucertifikat EUR.1 eller fakturaförklaringen skall inte leda till att dokumentet inte tas emot, om felen inte är av den arten att det uppstår tvivel om att uppgifterna i dokumentet är riktiga. Artikel 31 Belopp i ecu 1. De belopp i exportlandets nationella valuta som motsvarar de belopp som uttrycks i ecu skall fastställas av exportlandet och meddelas de andra avtalsslutande parterna. Om beloppen överstiger motsvarande belopp som fastställts av importstaten, skall importstaten godta dem om varorna är fakturerade i exportlandets valuta eller i någon av de i artikel 4 i detta protokoll nämnda ländernas valuta. Om varan är fakturerad i en annan medlemsstats valuta, skall importlandet godkänna det belopp som har anmälts av det berörda landet. 2. Fram till och med den 30 april 2000 skall de belopp som skall användas i varje angiven valuta utgöra motvärdet i denna nationella valuta till beloppen uttryckta i ecu per den 1 oktober 1994. För varje följande period på fem år skall beloppen i ecu och deras motvärde i medlemsstaternas nationella valuta ses över av associeringsrådet på grundval av ecuns växelkurser den första arbetsdagen i oktober månad året omedelbart före femårsperioden. Vid denna översyn skall associeringsrådet säkerställa att någon sänkning inte sker av de belopp som skall användas i nationell valuta och skall dessutom beakta önskemål om att bevara effekten av berörda gränser i reella termer. För det ändamålet får associeringsrådet besluta om att ändra beloppen i ecu. AVDELNING V METODER FÖR ADMINISTRATIVT SAMARBETE Artikel 32 Meddelande om stämplar och adresser Tullmyndigheterna i medlemsstaterna och i Marocko skall genom Europeiska gemenskapernas kommission förse varandra med prov på den stämpelmärkning som används vid deras tullkontor vid utfärdande av varucertifikat EUR.1 och med adresserna till de tullmyndigheter som är behöriga att utfärda varucertifikat EUR.1 och att kontrollera certifikaten och fakturaförklaringen. Artikel 33 Kontroll av varucertifikat EUR.1 och fakturaförklaringarna och uppgiftsformulären 1. Kontroll i efterhand av varucertifikat EUR.1 och fakturaförklaringar skall utföras stickprovsvis eller så snart som tullmyndigheterna i importlandet på goda grunder hyser tvivel om dokumentets äkthet eller om riktigheten av uppgifterna rörande varornas ursprungsstatus eller om att kraven i detta protokoll har uppfyllts. 2. För tillämpningen av punkt 1 skall tullmyndigheterna i importlandet återsända varucertifikat EUR.1 eller fakturaförklaringen eller en kopia av dessa, till tullmyndigheterna i exportlandet och, i tillämpliga fall, ange skälen i fråga om innehåll eller form för en undersökning. Till stöd för begäran om kontroll i efterhand skall de tillhandahålla alla de erhållna handlingar och upplysningar som talar för att uppgifterna i varucertifikat EUR.1 eller fakturaförklaringen inte är riktiga. 3. Kontrollen genomförs av exportlandets tullmyndigheter. För det ändamålet skall de ha rätt att begära alla slags bevis och att utföra alla slags kontroller av exportörens räkenskaper, eller varje annan kontroll som de bedömer användbar. 4. Om tullmyndigheterna i importlandet beslutar att uppskjuta beviljandet av förmånsbehandling för den berörda produkten i avvaktan på resultatet av kontrollen, skall de erbjuda importören att varorna utlämnas, med förbehåll för de säkerhetsåtgärder som bedöms nödvändiga. 5. De tullmyndigheter som begär kontrollen skall så snart som möjligt och senast inom tio månader underrättas om resultatet av denna. Resultatet måste klart utvisa om dokumenten är äkta och om de berörda varorna kan anses vara ursprungsvaror och uppfyller kraven i detta protokoll. 6. Om, vid välgrundad misstanke, inget svar erhålls före utgången av tiomånadersperioden, eller om svaret inte innehåller tillräckliga uppgifter för att avgöra om dokumentet i fråga är äkta eller varornas verkliga ursprung, skall de kontrollerande tullmyndigheterna avslå ansökan om förmånsbehandling, utom i fall av force majeure eller under exceptionella omständigheter. 7. Kontrollen i efterhand av uppgiftsformuläret enligt artikel 23 skall utföras i de fall som anges i i punkt 1 och enligt motsvarande metoder som anges i punkterna 2-6. Artikel 34 Tvistlösning Om det uppstår tvister i samband med de kontrollförfaranden som avses i artikel 33 och som inte kan lösas mellan de tullmyndigheter som begär kontroll och de tullmyndigheter som ansvarar för utförandet av denna kontroll eller leder till frågor angående tolkningen av detta protokoll skall dessa överlämnas till tullsamarbetskommittén. Tvister mellan importören och tullmyndigheterna i importstaten skall avgöras enligt lagstiftningen i den staten. Artikel 35 Sanktioner Sanktioner skall riktas mot varje person som upprättar, eller låter upprätta, en handling som innehåller oriktiga upplysningar i syfte att erhålla förmånsbehandling för varor. Artikel 36 Frizoner 1. Gemenskapens medlemsstater och Marocko skall vidta alla nöd-vändiga åtgärder för att säkerställa att varor med vilka handel sker på grundval av ett varucertifikat EUR.1, och som under transporten lagras i en frizon på deras territorier, inte ersätts med andra varor och att de inte undergår någon hantering annan än normala förfaranden för att förhindra dem från att försämras. 2. Med undantag från bestämmelserna i punkt 1 skall, när varor med ursprung i gemenskapen eller i Marocko som importeras till en frizon på grundval av ett varucertifikat EUR.1 där genomgår bearbetning eller förädling, de berörda myndigheterna på exportörens begäran utfärda ett nytt varucertifikat EUR.1, om den genomförda bearbetningen eller förädlingen är förenlig med bestämmelserna i detta protokoll. AVDELNING VI CEUTA OCH MELILLA Artikel 37 Tillämpning av protokollet 1. Begreppet „gemenskapen„ som används i detta protokoll omfattar inte Ceuta och Melilla. Begreppet „varor med ursprung i gemenskapen„ omfattar inte varor med ursprung i dessa zoner. 2. Detta protokoll skall tillämpas på motsvarande sätt på varor med ursprung i Ceuta och Melilla, men endast enligt de särskilda villkor som anges i artikel 38. Artikel 38 Särskilda villkor 1. De följande punkterna skall tillämpas i stället för artiklarna 2 till 4, punkterna 1 och 2, och hänvisningar till dessa artiklar skall också betraktas som hänvisningar till den här artikeln. 2. Förutsatt att varorna har transporterats direkt i enlighet med bestämmelserna i artikel 15, skall följande anses som 1. varor med ursprung i Ceuta eller Melilla: a) Varor helt framställda i Ceuta eller Melilla. b) Varor framställda i Ceuta och Melilla vid vilkas framställning andra varor än de som avses i a har använts, förutsatt att i) dessa varor har undergått tillräcklig bearbetning eller förädling i enlighet med artikel 7 i detta protokoll, eller att ii) varorna enligt detta protokoll har sitt ursprung i Marocko eller i gemenskapen eller, när villkoren enligt artiklarna 4.3 och 4.4 är uppfyllda, i Algeriet eller i Tunisien, förutsatt att de har överlämnats till bearbetning eller förädling i högre grad än den otillräckliga bearbetning eller förädling som avses i artikel 8. 2. varor med ursprung i Marocko: a) Varor helt framställda i Marocko. b) Varor framställda i Marocko vid vilkas framställning andra varor än de som avses i a har använts, förutsatt att i) dessa varor har undergått tillräcklig bearbetning eller förädling i enlighet med artikel 7 i detta protokoll, eller att ii) varorna enligt detta protokoll har sitt ursprung i Ceuta och Melilla eller i gemenskapen, eller, när villkoren enligt artikel 4.3 och 4.4 är uppfyllda, i Algeriet eller Tunisien, förutsatt att de har överlämnats till bearbetning eller förädling i högre grad än den otillräckliga bearbetning eller förädling som avses i artikel 8. 3. Ceuta och Melilla skall anses som ett enda territorium. 4. Exportören eller hans befullmäktigade representant skall ange „Marocko„ och „Ceuta och Melilla„ i fält 2 på varucertifikat EUR.1. Avseende varor som har sitt ursprung i Ceuta eller Melilla, skall detta dessutom anges i fält 4 på varucertifikat EUR.1. 5. De spanska tullmyndigheterna skall ansvara för tillämpningen av detta protokoll i Ceuta och Melilla. AVDELNING VII SLUTBESTÄMMELSER Artikel 39 Ändringar i protokollet Associeringsrådet kan besluta att på begäran av den ena eller andra parten, eller tullsamarbetskommittén, ändra tillämpningen av bestämmelsen i detta protokoll. Artikel 40 Tullsamarbetskomitté 1. Härmed inrättas en tullsamarbetskommitté med ansvar för administrativt samarbete med avseende på en riktig och enhetlig tillämpning av detta protokoll, vilken kommitté också skall utföra alla andra uppgifter på tullområdet som kan komma att anförtros den. 2. Kommittén skall vara sammansatt av å ena sidan experter från medlemsstaterna och tjänstemän från Europeiska gemenskapernas kommissions enheter med ansvar för tullfrågor och å andra sidan experter som utses av Marocko. Artikel 41 Bilagor Bilagorna till detta protokoll skall utgöra en integrerad del av protokollet. Artikel 42 Genomförande av protokollet Både gemenskapen och Marocko skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av detta protokoll. Artikel 43 Överenskommelser med Algeriet och Tunisien De avtalsslutande parterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att ingå sådana överenskommelser med Algeriet och Tunisien som gör det möjligt att tillämpa detta protokoll. De skall underrätta varandra om vilka åtgärder som vidtagits för det ändamålet. Artikel 44 Varor under transitering eller i lager Bestämmelserna i avtalet får tillämpas på varor som uppfyller villkoren i detta protokoll och som på dagen då avtalet träder i kraft antingen befinner sig under transitering eller är tillfälligt lagrade i tullager eller i frizoner i gemenskapen eller i Marocko eller, då bestämmelserna i artiklarna 3 till 5 tillämpas, i Algeriet eller Tunisien, förutsatt att ett varucertifikat EUR.1, som har attesterats i efterhand av de behöriga myndigheterna i exportlandet, tillsammans med dokument som visar att varorna har transporterats direkt, inom fyra månader från den dagen har överlämnats till tullmyndigheterna i importlandet. BILAGA I ANMÄRKNINGAR Inledning Dessa anmärkningar skall, om nödvändigt, tillämpas på alla varor som tillverkas av icke-ursprungsmaterial, även om de inte omfattas av de särskilda villkor som anges i förteckningen i bilaga II, utan omfattas av regeln om ändring av tulltaxenummer som fastställs i artikel 7.1. Anmärkning 1 1.1 I förteckningens första två kolumner beskrivs den framställda produkten. Den första kolumnen innehåller det tulltaxe- eller kapitelnummer som används i Harmoniserade systemet och den andra kolumnen innehåller den varubeskrivning som används i detta system för detta tulltaxenummer eller kapitel. För varje uppgift i de första två kolumnerna finns en regel angiven i kolumn 3 eller 4. Om en post i den första kolumnen föregås av ordet „ur„, betyder detta att regeln i kolumn 3 eller 4 endast gäller för den del av numret eller kapitlet som anges i kolumn 2. 1.2 Om flera tulltaxenummer är grupperade tillsammans i kolumn 1, eller ett kapitelnummer angivits och varubeskrivningen i kolumn 2 därför angivits i allmänna termer, gäller den motsvarande regeln i kolumn 3 eller 4 för alla de varor som enligt Harmoniserade systemet klassificeras enligt de olika numren i kapitlet eller enligt något av de tulltaxenummer som är grupperade där. Anmärkning 2 2.1 Om ett tulltaxenummer eller en del av ett tulltaxenummer inte finns med i förteckningen, tillämpas den regel om ändring av tulltaxenummer som avses i artikel 7.1. Om regeln om ändring av tulltaxenummer tillämpas på något nummer eller utdrag ur nummer som finns i förteckningen, anges detta i kolumn 3. 2.2 Den bearbetning eller förädling som krävs enligt en regel i kolumn 3 skall utföras endast såvitt avser de icke-ursprungsmaterial som används. På samma sätt tillämpas de begränsningar som anges i kolumn 3 endast på det icke- ursprungsmaterial som används. 2.3 Om en regel anger att material enligt vilket tulltaxenummer som helst kan användas, kan också material som anges under samma tulltaxenummer som produkten användas, dock under förutsättning av särskilda begränsningar som också kan anges i regeln. Uttrycket „tillverkad av material enligt vilket tulltaxenummer som helst, inklusive andra material enligt tulltaxenummer ...„ innebär att endast material som är klassificerat enligt samma tulltaxenummer som en produkt i en annan beskrivning än den produkt som anges i kolumn 2 i förteckningen får användas. 2.4 Om en produkt, som är gjord av icke-ursprungsmaterial, och som har uppnått ursprungsstatus under tillverkningen genom tillämpning av regeln om ändring av tulltaxenummer eller den regel i förteckningen som avser den produkten, används som material under en annan produkts tillverkningsprocess, är inte reglerna rörande den produkt som den ingår i tillämpliga på den. Exempel: En motor enligt tulltaxenummer 8407, för vilken regeln föreskriver att värdet av det icke-ursprungsmaterial som ingår inte får överstiga 40 % av priset fritt fabrik, är tillverkad av „annat legerat stål, grovt tillformat genom smidning„ enligt tulltaxenummer 7224. Om detta smide har smitts i det berörda landet av ett göt med icke- ursprungsstatus, har det redan fått ursprungsstatus med stöd av regeln för tulltaxenummer 7224 i förteckningen. Smidet kan sedan räknas som ursprungsvara vid beräkningen av värdet på icke-ursprungmaterialet som kan användas vid tillverkningen av motorn enligt nr 8407, utan hänsyn till om det framställts i samma fabrik eller i en annan. Värdet av götet med icke- ursprungsstatus skall därför inte räknas med när värdet av icke- ursprungsmaterial som använts läggs samman. 2.5 Även om bestämmelsen om förändring av nummer eller andra bestämmelser i förteckningen uppfylls skall en produkt inte få ursprungsstatus om den genomförda bearbetningen i sin helhet är otillräcklig enligt artikel 6. Anmärkning 3 3.1 Regeln i förteckningen anger den minsta bearbetning eller förädling som fordras och ytterligare bearbetning eller förädling ger också urspungsstatus. Däremot kan utförandet av mindre bearbetning eller förädling inte ge ursprungsstatus. Om en regel alltså fastslår att icke- ursprungsmaterial i ett visst tillverkningsstadium får användas, är användning av sådana material i ett tidigare tillverkningsstadium tillåten medan användningen av sådana material i ett senare tillverkningsstadium inte är tillåten. 3.2 Om en regel i förteckningen anger att en produkt får tillverkas av mer än ett material, innebär detta att vilket eller vilka som helst av dessa material får användas. Det krävs inte att alla material används. Exempel Regeln för tyger anger att naturliga fibrer får användas och att bl.a. kemiska material också får användas. Denna regel innebär inte att naturfibrer och kemiska material måste användas tillsammans. Det är möjligt att använda det ena eller andra av dessa material eller båda tillsammans. Om en begränsning gäller för det ena materialet, och andra begränsningar gäller för andra material, tillämpas dessa begränsningar endast på de material som faktiskt används. Exempel Regeln för symaskiner specificerar att både trådspännings-mekanismen och mekanismen för sicksackning måste ha ursprungsstatus. Dessa två begränsningar tillämpas endast om de berörda mekanismerna faktiskt ingår i symaskinen. 3.3 Om en regel i förteckningen anger att en produkt måste tillverkas av ett särskilt material, hindrar villkoret uppenbarligen inte användning av andra material som, på grund av sin beskaffenhet, inte kan uppfylla det villkoret. Exempel Regeln för tulltaxenummer 1904, som uttryckligen utesluter användning av spannmål eller av varor härledda från spannmål, hindrar inte användning av mineralsalter, kemikalier och andra tillsatsämnen som inte har framställts av spannmål. Exempel I fråga om en produkt som tillverkas av bonade material är det, om det endast är tillåtet att använda garn som utgör icke-utgångsmaterial för detta slag av produkt, inte möjligt att använda bonad duk som utgångsmaterial - även om bonad duk normalt inte kan tillverkas av garn. I detta fall befinner sig utgångsmaterialet normalt i stadiet före garnstadiet - dvs. fiberstadiet (se också anmärkning 6.3 avseende textilier). 3.4 Om två eller flera procentsatser anges i en regel i förteckningen för det högsta värdet för icke-ursprungsmaterial som kan användas, får dessa procentsatser inte läggas samman. Värdet av allt icke-ursprungsmaterial som används får med andra ord aldrig överstiga den högsta av de ana procentsatserna. Dessutom får de enskilda procentsatserna för de särskilda material som de är tillämpliga på inte överskridas. Anmärkning 4 4.1 Begreppet „naturfibrer„ används i förteckningen för att ange andra fibrer än konst- eller syntetfibrer och är begränsat till stadiet innan spinningen äger rum, inklusive avfall, och, om inte annat anges, inbegriper begreppet „naturfibrer„ sådana fibrer som har kardats, kammats eller beretts på annat sätt, men inte spunnits. 4.2 Begreppet „naturfibrer„ inbegriper tagel enligt nr 0503, natursilke enligt nr 5002 och 5003 samt ullfibrer, fina eller grova djurhår enligt nr 5101-5105, bomullsfibrer enligt nr 5201-5203 och andra vegetabiliska fibrer enligt nr 5301-5305. 4.3 Begreppen „textilmassa„, „kemiska material„ och „material för papperstillverkning„ används i förteckningen för att ange de material som inte klassificeras i kapitel 50-60 och som kan användas för tillverkning av syntet-, konst- eller pappersfibrer eller -garn. 4.4 Begreppet „konststapelfibrer„ används i förteckningen för att ange fiberkabel av syntetfilament eller av regenatfilament, stapelfibrer eller avfall enligt nr 5501-5507. Anmärkning 5 5.1 I fråga om de varor, som klassificeras enligt de tulltaxenummer i förteckningen för vilka det görs en hänvisning till denna anmärkning, skall inte villkoren i kolumn 3 i förteckningen tillämpas på bastextilmaterial som används vid deras tillverkning, och som sammanlagt utgör 10 % eller mindre av totalvikten på alla de bastextilmaterial som har använts (se också anmärkning 5.3 och 5.4 nedan). 5.2 Denna tolerans gäller emellertid endast för blandvaror som har tillverkats av två eller flera bastextilmaterial. Följande är bastextilmaterial: — Silke. — Ull. — Grova djurhår. — Fina djurhår. — Tagel. — Bomull. — Material för papperstillverkning och papper. — Lin. — Mjukhampa. — Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål. — Sisal och andra textilfibrer från växter av släktet Agave. — Kokosfibrer, manillahampa, rami och andra vegetabiliska textilfibrer. — Syntetkonstfilament. — Regenatkonstfilament. — Syntetkonststapelfibrer. — Regenatkonststapelfibrer. Exempel Ett garn enligt nr 5205 tillverkat av bomullsfibrer enligt nr 5203 och syntetstapelfibrer enligt nr 5506 är ett blandgarn. Därför får syntetiska stapelfibrer som inte uppfyller ursprungsreglerna (vilka kräver tillverkning från kemiska material eller textilmassa) användas upp till 10 % av garnets vikt. Exempel Ett tyg av ull enligt nr 5112 tillverkat av ullgarn enligt nr 5107 och syntetiskt garn av stapelfibrer enligt nr 5509 är ett blandat tyg. Syntetiskt garn som inte uppfyller ursprungsreglerna (vilka kräver tillverkning från kemiska material eller textilmassa) eller garn av ull som inte uppfyller ursprungsreglerna (vilka kräver tillverkning från naturfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt förberedda för spinning) eller en kombination av de två kan användas upp till 10 % av tygets vikt. Exempel En tuftad duk av textilmaterial enligt nr 5802 tillverkad av bomullsgarn enligt nr 5205 och bomullsvävnader enligt nr 5210 är en blandprodukt endast om bomullstyget självt är ett blandtyg gjort av garn som klassificeras enligt två skilda tulltaxenummer, eller om de använda bomullsgarnerna själva är blandningar. Exempel Om den tuftade dukvaran av textilmaterial varit tillverkad av bomullsgarn enligt nr 5205 och syntetiskt tyg enligt nr 5407 är de använda garnerna två skilda bastextilmaterial och den tuftade dukvaran av textilmaterialet är följaktligen en blandprodukt. Exempel En tuftad matta tillverkad av både regenatgarn och bomullsgarn och på baksidan förstärkt med jute är en blandprodukt eftersom tre basextilmaterial använts. Allt icke-ursprungsmaterial som använts i ett senare tillverkningsstadium än vad regeln tillåter får således användas, förutsatt att dess sammanlagda vikt inte överstiger 10 % av textilmaterialens vikt i mattan. Både den juteförstärkta baksidan och regenatgarnet skulle kunna importeras vid detta stadium, förutsatt att viktvillkoren är uppfyllda. 5.3 I fråga om tyger som innehåller „garn av segmenterad polyuretan med mjuka segment av polyeter, även överspunnet„ är denna tolerans 20 % för sådant garn. 5.4 I fråga om tyger som innehåller remsor som utgörs av en kärna, bestående av antingen aluminiumfolie eller av plastfilm med eller utan överdrag av aluminiumpulver, med en bredd som inte överstiger 5 mm, och som är sammanfogad mellan två plastfilmer med hjälp av klister, är denna tolerans 30 % för sådana remsor. Anmärkning 6 6.1 Ifråga om de textilvaror i förteckningen som är märkta med en fotnot som hänvisar till denna anmärkning, får textilmaterial, med undantag av foder och mellanfoder, som inte uppfyller regeln i kolumn 3 i förteckningen för de berörda konfektionsvarorna användas, förutsatt att de klassificeras enligt ett annat tulltaxenummer än varan och att deras värde inte överstiger 8 % av varans pris fritt fabrik. 6.2 Material som inte klassificeras enligt kapitel 50-63 får användas fritt, oavsett om de innehåller textilmaterial. Exempel Om en bestämmelse i förteckningen anger att garn skall användas för en viss beklädnadsprodukt, t.ex. byxor, förhindrar inte detta användandet av metallföremål som t.ex. knappar, eftersom knappar inte klassificeras enligt kapitel 50-63. Av samma skäl förhindras inte användandet av blixtlås även om blixtlås normalt innehåller textilmaterial. 6.3 Då en procentregel gäller, måste hänsyn tas till utstyrselns och tillbehörens värde vid beräkningen av värdet av ingående icke- ursprungsmaterial. Anmärkning 7 7.1 I fråga om numren ur 2707, 2713-2715, ur 2901, ur 2902 och ur 3403 avses med „särskilda processer„ följande: a) Vakuumdestillation. b) Omfattande fraktionerad omdestillation1. c) Krackning. d) Reformering. e) Extraktion med selektiva lösningsmedel. f) Den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling med koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller svaveltrioxid och efterföljande neutralisering med alkali samt blekning och rening med naturligt aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol eller bauxit. g) Polymerisation. h) Alkylering. i) Isomerisering. 7.2 Med „särskild process„ enligt nr 2710, 2711 och 2712 förstås följande: a) Vakuumdestillation b) Omfattande fraktionerad omdestillation. c) Krackning. d) Reformering. e) Extraktion med selektiva lösningsmedel. f) Den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling med koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller svaveltrioxid och efterföljande neutralisering med alkali samt blekning och rening med naturligt aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol eller bauxit. g) olymerisering. h) Alkylering. i) Isomerisering. j) Endast för tungoljor enligt nr ur 2710: avsvavling med hydrogen om de bearbetade produkternas svavelinnehåll reduceras med minst 85 % (ASTM D 1266—59 T). k) Endast för tungoljor enligt nr 2710: avparaffinering på annat sätt än genom enkel filtrering. l) Endast för tungoljor enligt nr ur 2710: hydrogenbehandling, annan än avsvavling, vid vilken hydrogen vid ett tryck över 20 bar och en temperatur över 250°C aktivt deltar i en kemisk reaktion med hjälp av en katalysator. Efterföljande hydrering av smörjoljor enligt nr ur 2710 (t.ex. hydrofinishing eller **FOOTNOTES** 1 Se förklarande tilläggsnot 4b i kapitel 27 i Kombinerade nomenklaturen. avfärgning) för att framför allt förbättra färg eller stabilitet skall emellertid inte räknas som en särskild process. m) Endast för eldningsoljor enligt nr ur 2710; atmosfärisk destillation om mindre än 30 volymprocent destillat (inklusive destillationsförluster) erhålls vid 300°C enligt ASTM D 86. n) Endast för andra tungoljor än dieselbrännoljor och eldningsoljor enligt nr ur 2710: bearbetning vid elektrisk högfrekvens-urladdning. 7.3 I fråga om numren ur 2707, 2713-2715, ur 2901, ur 2902 och ur 3403 enkel behandling bestående i rengöring, dekantering, avsaltning, vattenseparering, filtrering, färgning, ett svavelinnehåll som är resultatet av att produkter med olika svavelinnehåll blandas eller någon kombination av dessa behandlingar medför inte ursprungsstatus. ___________________