Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 6489 av 7212 träffar
Propositionsnummer · 1995/96:197 ·
Kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 197
Regeringens proposition 1995/96:197 Kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 april 1996 Göran Persson Thomas Östros (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I proposititionen föreslås att en lag om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak införs. Genom den nya lagen ges beskattningsmyndigheten befogenhet att undersöka transportmedel samt behållare, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras under transport. Myndigheten får också befogenhet att granska ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt att undersöka och ta prov på varor. Lagen innehåller vidare bestämmelser om skyldighet för förare av transportmedel att stanna på anmaning och att legitimera sig samt att tillhandahålla handlingar och lämna uppgifter. För att ge tyngd åt kraven på att ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet i förekommande fall medföljer transporter föreslås att en särskild sanktionsavgift, transporttillägg, skall kunna påföras den skattskyldige och föraren. Ett annat viktigt led i detta är att polisen och i vissa fall även tullen skall medverka vid kontrollen samt att den som inte stannar trots anmaning kan dömas till böter. I propositionen föreslås också att vid omräkning av skattebeloppen på alkoholvaror enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt skall samma period gälla för skatteomräkning för alkohol som för tobak. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1996. 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om kontroll av yrkesmässiga väg- transporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter7 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt 8 3 Ärendet och dess beredning 9 4 Bristerna i nuvarande kontrollmöjligheter 10 5 Kontroll av yrkesmässiga vägtransporter 12 6 Transporttillägg 13 7 Behörighet att fatta beslut m.m. 14 8 Tidpunkten för omräkning av skatten på alkoholvaror15 9 Ekonomiska konsekvenser 16 10 Författningskommentarer 17 10.1 Förslaget till lag om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak 17 10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter21 10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1944:1564) om alkoholskatt 22 Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag 23 Bilaga 2 Lagrådets yttrande 27 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 1996 2 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1.lag om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av mineralolje-produkter, alkohol och tobak, 2.lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter ochprisregleringsavgifter, 3.lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt. 3 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak Härigenom föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde m.m. 1 § Bestämmelserna i denna lag gäller vid kontroll av att det som är eller kan antas vara yrkesmässig transport av varor genomförs i enlighet med bestämmelserna i 1. lagen (1994:1776) om skatt på energi såvitt avser mineraloljepro-dukter enligt 1 kap. 3 a § nämnda lag, 2. lagen (1994:1564) om alkoholskatt och 3. lagen (1994:1563) om tobaksskatt. 2 § Begreppet ledsagardokument har i denna lag samma innebörd som det har i de i 1 § angivna lagarna. Begreppet innefattar även förenklade ledsagardokument. Med bevis om ställd säkerhet avses i denna lag sådan dokumentation om ställd säkerhet för skatt som föreskrivs i de i 1 § angivna lagarna. Med skattskyldig avses i denna lag den som är skattskyldig enligt de lagar som anges i 1 §. Med transportmedel avses varje slag av fordon som används för transport på väg. Kontroll av transporter m.m. 3 § Av de i 1 § angivna lagarna följer att ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet i vissa fall skall medfölja vid transporter mellan länderna i Europeiska unionen. 4 § För kontroll av att transporter av varor genomförs i enlighet med bestämmelserna i de lagar som anges i 1 § är förare av transportmedel skyldig att legitimera sig och att i förekommande fall tillhandahålla beskattnings- myndigheten ledsagardokument samt bevis om ställd säkerhet. Föraren är vidare skyldig att på förfrågan av beskattningsmyndigheten lämna upplysningar om vem som är eller kan antas vara skattskyldig för de transporterade varorna, vem som är uppdragsgivare, vem som är mottagare, varifrån varorna har transporterats, varornas destination samt att även i övrigt lämna upplysningar och tillhandahålla medförda handlingar som kan ha betydelse för beskattningen. 5 § Beskattningsmyndigheten får vid kontrollen undersöka transport-medel samt behållare, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras under transport. Myndigheten får vidare granska ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt undersöka och ta prov på varorna. För uttagna prov betalas inte ersättning. Kontrollen skall genomföras på sådant sätt att den inte onödigt hindrar transporten. Transporttillägg 6 § Om ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet inte medföljer transporten skall beskattningsmyndigheten, om det föreligger en skyldighet att medföra sådana dokument enligt någon av de i 1 § nämnda lagarna, påföra den skattskyldige en särskild avgift (transporttillägg). Transporttillägget är tjugo procent av de punktskatter som belöper på eller kan antas belöpa på varorna. 7 § Om föraren av transportmedlet inte medför eller tillhandahåller ledsagar- dokument eller bevis om ställd säkerhet och det föreligger en skyldighet att medföra sådana dokument enligt någon av de i 1 § nämnda lagarna skall beskatt- ningsmyndigheten påföra honom transporttillägg med 5 000 kronor. 8 § Om den skattskyldige eller föraren inkommer med ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet till beskattningsmyndigheten, skall transporttillägget undanröjas. 9 § Transporttillägg får efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget. 10 § Bestämmelserna om undanröjande och eftergift av transporttillägg skall beaktas även om yrkande om detta inte har framställts. 11 § Transporttillägg tas ut på samma sätt som skatt enligt 5 kap. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter är tillämplig beträffande transporttillägg. Behörighet att fatta beslut m.m. 12 § Av 1 kap. 5 § 1 lagen (1984:151) om punktskatter och pris-reglerings- avgifter framgår att Skattemyndigheten i Kopparbergs län är beskattningsmyndighet beträffande de i 1 § angivna lagarna. Skattemyndigheten i Kopparbergs län får uppdra åt annan skattemyndighet att i visst ärende eller i viss grupp av ärenden fatta beslut i dess ställe enligt denna lag. 13 § Polisen skall på begäran lämna biträde vid genomförandet av kontroll enligt denna lag. Förare av transportmedel är skyldig att stanna på polismans anmaning. Tullmyndighet skall medverka i beskattningsmyndighetens kontroll-verksamhet genom att utöva kontroll i gränsnära områden. Därvid har tullmyndighet samma befogenheter som sådan myndighet har enligt lagen (1996:000) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen. Med gränsnära område avses det område inom vilket tullmyndigheten får ge anmaning att stanna enligt 5 § lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen. Straff 14 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet låter bli att stanna på en anmaning enligt 13 § första stycket. Omprövning och överklagande 15 § Bestämmelserna om omprövning i 4 kap. 3-12 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller i tillämpliga delar beslut om transporttillägg. 16 § Beslut om transporttillägg kan överklagas hos allmän förvaltnings-domstol. Övriga beslut av beskattningsmyndigheten enligt denna lag får inte överklagas. 17 § Bestämmelserna om överklagande i 8 kap. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller i tillämpliga delar beslut om transporttillägg. 18 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i 4 och 8 kap. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter förstås med 1. beskattningsår; det år under vilket beslutet om transporttillägg fattades, 2. skattskyldig; den som påförts transporttillägg och 3. beskattningsbeslut; beslut om transporttillägg. __________________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Härigenom föreskrivs att rubriken närmast före 3 kap. 1 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall lyda Deklarationsgranskning m.m. ___________________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. 4 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 37 §1 För skattepliktiga alkoholvaror tas skatten för år 1996 ut med i 2-6 §§ angivna belopp. För tiden efter utgången av år 1996 skall skatten tas ut med belopp som omräknas enligt andra stycket. ------------------------------------------------------- För kalenderåret 1997 och För kalenderåret 1997 och efterföljande kalenderår efterföljande kalenderår skall skatten tas ut med skall skatten tas ut med belopp som efter en årlig belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i 2-6 §§omräkning motsvarar de i 2- angivna skattebeloppen 6 §§ angivna skattebeloppen multiplicerade med det multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger procent, som anger förhållandet mellan prislägetförhållandet mellan prisläget i oktober månad året närmast i september månad året före det år beräkningen avsernärmast före det år och prisläget i oktober beräkningen avser och 1995. prisläget i september 1995. Regeringen fastställer Regeringen fastställer föreföre oktober månads utgång de november månads utgång de omräknade skattebelopp som omräknade skattebelopp som enligt denna lag skall tas enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. ut för påföljande kalenderår.Beloppen avrundas till Beloppen avrundas till hela hela kronor och ören. kronor och ören. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. **FOOTNOTES** 1 Senaste lydelse 1995:1529. 5 3 Ärendet och dess beredning Genom beslut den 21 december 1995 gav regeringen genom tilläggs-direktiv Skatteflyktskommittén (Fi 1994:04) i uppdrag att kartlägga de brister och problem som finns vid den punktskattekontroll som gäller införsel av EU-interna varor (dir. 1995:165). Genom direktiven fick kommittén bl.a. i uppdrag att utreda hur myndigheternas befogenheter skall vara utformade för att möjliggöra en effektiv punktskattekontroll och att undersöka vilka sanktioner som behövs för det fall föreskrivna ledsagardokument och säkerheter saknas vid transport av skattepliktiga varor. Under början av 1996 har Finansdepartementet fått rapporter från bl.a. tull- och skattemyndigheter om att kontrollproblemen framför allt avseende transporter av mineraloljeprodukter och alkohol har fått en sådan omfattning att det inte finns tid att invänta kommitténs betänkande. Från myndigheternas sida har bl.a. framförts önskemål om en tillfällig lagstiftning som ger myndighet befogenhet att stoppa och kontrollera transporter. Synpunkter har under hand inhämtats från Riksskatteverket, General- tullstyrelsen, Kammarrätten i Sundsvall, Alkoholinspektionen, Skattemyndigheten i Kopparbergs län och Svenska Petroleum Institutet. Samtliga har ansett det angeläget att kontrollmöjligheterna för ifrågavarande varor utökas och att det är befogat med omedelbara åtgärder, men man har samtidigt funnit vissa svagheter i förslaget och ansett att det är angeläget att utredningsarbetet fortsätter. Regeringen ansluter sig till denna bedömning och föreslår därför nu, i avvaktan på Skatteflyktskommitténs förslag, en provisorisk lagstiftning i syfte att råda bot på en del av kontrollproblemen. I propositionen behandlas också en framställning från Vin och Sprit AB om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Lagrådet Regeringen beslutade den 28 mars 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådets yttrande finns i bilaga 2. Förslaget till lag om kontroll av yrkesmässiga transporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak får enligt Lagrådet anses godtagbart. Lagrådet har dock särskilt påpekat att man utgår ifrån att framför allt konstruktionen av sanktioner kommer att ytterligare övervägas i det fortsatta utredningsarbetet. Regeringen förutsätter att Skatteflyktskommittén i sitt fortsatta arbete särskilt kommer att beakta vad Lagrådet anfört i denna del. Lagrådet lämnar förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen har gjorts vissa ändringar av redaktionell karaktär. Yttrande från Lagrådet har inte inhämtats beträffande förslaget till lag om ändring i 37 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Ändringen är praktiskt betingad och innebär att samma tidsfrist kommer att gälla för omräkning av skatt i fråga om såväl alkohol som tobak. Den är lagtekniskt okomplicerad och av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 Bristerna i nuvarande kontrollmöjligheter Inom EU gäller harmoniserade regler för beskattning av alkohol, tobak och mineraloljeprodukter. Enligt rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT nr. L 76/1, 23.3.1992) gäller att punktskattepliktiga varor skall kunna cirkulera fritt, dvs. utan gränskontroller och beskattningskonsekvenser, mellan medlemsländerna ända tills de når den slutlige konsumenten och att beskattning skall ske i konsumtionslandet. Cirkulationsdirektivet föreskriver att vissa dokument skall medfölja transport. Bestämmelserna har efter Sveriges inträde i EU införlivats i svensk lagstiftning genom lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Före EU-medlemskapet hade tullen rätt att i samband med varuimport göra långtgående kontroller vid gränsen och tillgripa tvångsåtgärder. Dessa befogenheter gäller fortfarande för varuimport från tredje land. Medlemskapet i EU har emellertid inneburit en förändring. De EU-interna varorna förutsätts inte längre kontrolleras vid införseln. Samtidigt har skattekontrollen och skattemyndighetens befogenheter inte byggts ut i sådan omfattning att de har kompenserat bortfallet av tullens kontroll. Skattemyndighetens befogenheter att göra en fysisk kontroll kan endast ske inom ramen för en skatterevision. En revision förutsätter emellertid bl.a. att skattemyndigheten känner till namnet på det företag man vill kontrollera. Revisionsinstitutet är därför inte tillräckligt för en effektiv kontroll av sådana transporter som nu avses. I sammanhanget kan dock erinras om att viss kontroll av fordon kan ske med stöd av lagen (1982:821) om transport av farligt gods. Den lagen kan dock inte användas för skattekontroll. Ett exempel på problem som uppkommit är skattebortfallet beträffande den finländska röda oljan, som är belagd med betydligt lägre skatt i Finland än den lågbeskattade gröna oljan i Sverige. Omfattande gränshandel, som inte redovisas till beskattningsmyndigheten, förekommer med rödmärkt olja, särskilt i de norra delarna av Sverige. Enligt beräkningar från skatteförvaltningen uppgår skattebortfallet till betydande belopp. Ett annat exempel är handeln med obeskattad alkohol som enligt en rad indikationer förefaller ha ökat betydligt i omfattning sedan tullens kontrollmöjligheter vid gränsen minskat. Med stöd av den erfarenhet som hittills vunnits av EU-medlemskapet kan således konstateras att skattekontrollen av punktskattepliktiga varor inte fungerar tillfredsställande. Den främsta bristen består i att ingen myndighet har tillräckliga befogenheter när det gäller att kontrollera transporter av sådana varor. Skattemyndigheten måste därför ges ytterligare kontrollinstrument för att kunna fullgöra sina åligganden. Synpunkter har som tidigare nämnts under hand inhämtats från Riksskatteverket, Generaltullstyrelsen, Kammarrätten i Sundsvall, Alkoholinspektionen, Skattemyndigheten i Kopparbergs län och Svenska Petrolium Institutet. Samtliga har ansett det angeläget att kontrollmöjligheterna för ifrågavarande varor utökas och att det är befogat med omedelbara åtgärder, men man har samtidigt funnit vissa svagheter i förslaget och ansett att det är angeläget att utredningsarbetet fortsätter. Regeringen föreslår i detta sammanhang t.ex. inte några bestämmelser som ger beskattningsmyndigheten rätt att beslagta varor på annan grund än att lös egendom med stöd av 16 och 17 §§ betalningssäkringslagen (1978:880) i vissa fall kan tas i förvar. Beskattningsmyndigheten saknar för närvarande i övrigt rätt att göra beslag. Det har framförts från t.ex. Alkoholinspektionen och skatteförvaltningen att detta är en brist i förslaget. Införande av regler om beslag kräver noggranna överväganden. Det är därför inte lämpligt att införa sådana bestämmelser i detta sammanhang. Svenska Petroleum Institutet har även anmärkt att finländska myndigheter förefaller ha möjligheter att återförvisa transporter som ej kan uppvisa erforderlig dokumentation vid distansförsäljning. Det får förutsättas att dessa frågor utreds av Skatteflyktskommittén och att kommittén även gör en jämförelse med de befogenheter som skatteförvaltningarna i andra medlemsländer har vad gäller möjligheten till en effektiv punkt- skattekontroll. De lagförslag som lämnas i det följande är, som påpekats under avsnitt 3, endast av provisorisk karaktär och det bör understrykas att regeringen avser att återkomma med ytterligare åtgärder i syfte att skärpa kontrollen efter det att Skatteflyktskommittén lämnat sina förslag. 6 5 Kontroll av yrkesmässiga vägtransporter Regeringens förslag: Beskattningsmyndigheten ges befogenhet att kontrollera att det som är eller kan antas vara yrkesmässiga vägtransporter av varor genomförs i enlighet med bestämmelserna i lagen (1994:1776) om skatt på energi såvitt avser mineraloljeprodukter enligt 1 kap. 3 a § nämnda lag, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Förare av transportmedel får anmanas att stanna och beskattningsmyndigheten får undersöka såväl själva transportmedlet som behållare, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras under transport. Myndigheten får också granska ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet och undersöka och ta prov på varorna. Föraren skall vara skyldig att legitimera sig samt tillhandahålla ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet. Föraren föreslås vidare vara skyldig att lämna upplysningar om transporten. Den som inte stannar trots anmaning skall kunna dömas till böter. Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts har Skatteflyktskommittén fått i uppdrag att utreda hur myndigheternas befogenheter skall vara utformade för att möjliggöra en effektiv punktskattekontroll. Mot bakgrund av de kontrollproblem som beskrivits i avsnitt 3 och 4, framför allt avseende mineraloljeprodukter och alkohol, är det viktigt att det utan onödig tidsutdräkt i lagstiftningen införs nya möjligheter att kontrollera transporter. Beskattnings-myndigheten bör därför redan nu få befogenhet att kontrollera transporter av mineraloljeprodukter, alkohol och även tobak. En sådan undersökning bör få omfatta såväl transportmedel som behållare, lådor, containrar och andra utrymmen där varor kan förvaras under transport. Myndigheten bör även ges möjlighet att granska ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet. För att möjliggöra kontrollen bör en förare av transportmedel vara skyldig att stanna på anmaning och att ge beskattningsmyndigheten tillfälle att utföra undersökningen. För att kontrollen skall bli verkningsfull bör föraren också vara skyldig att legitimera sig, tillhandahålla handlingar och lämna upplysningar. Polisen och i vissa fall tullen bör dessutom i enlighet med vad som anges i avsnitt 7 vara skyldig att medverka vid kontrollen. Om en förare vägrar att stanna trots anmaning bör han kunna ådömas ett bötesstraff. Lagen bör begränsas till att gälla endast kontroll av yrkesmässiga vägtransporter. Visserligen finns ett behov av att kunna kontrollera även andra transporter. Det skulle dock föra för långt att i detta sammanhang föreslå möjligheter till kontroll av t.ex. sjötransporter. Den kontrollbefogenhet som beskattningsmyndigheten får genom lagen utgör ett komplement till de övriga kontrollbefogenheterna (revision m.m.) som täcker in kontroller av exempelvis upplag och fasta driftställen. Den är således inte avsedd att ersätta revision enligt skatteförfattningarna. Eftersom lagen endast gäller varor under transport skall revisionsbestämmelserna i exempelvis lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter tillämpas när varorna nått sin bestämningsort. En befogenhet att undersöka transporter kan innebära ett visst ingrepp i den personliga integriteten, även om den föreslagna kontrollen endast avser det som är eller kan antas vara yrkesmässiga transporter. Det bör därför framhållas att kontrollen inte får ske på ett sådant sätt att den onödigt hindrar transporten. I detta ligger att proportionalitet skall föreligga mellan myndighetsingripandet och vad som kan förväntas uppnås med ingripandet. 6 Transporttillägg Regeringens förslag: En särskild avgift, transporttillägg, införs. Transport- tillägg skall påföras den skattskyldige om kraven på medförande av ledsagardokument och i förekommande fall bevis om ställd säkerhet inte följts. Föraren skall dessutom påföras tran-sporttillägg om han inte visar upp nämnda dokument. Transporttillägget skall påföras den skattskyldige med tjugo procent av de punktskatter som belöper på eller kan antas belöpa på varorna och föraren av transportmedlet med ett fast belopp om 5 000 kr. Transporttillägget skall undanröjas om den skattskyldige eller föraren inkommer med aktuellt dokument. Det införs vidare en möjlighet att efterge transporttillägget om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget. Skälen för regeringens förslag: EG:s kontrollsystem förutsätter att ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet i regel medföljer transporten. I dag finns det ingen sanktion om dokument inte medförs, vilket gör det lättare att undgå beskattning. Behov av en sanktion finns avseende både den skattskyldige och föraren av transportmedlet. Regeringen föreslår därför att det införs en administrativ sanktionsavgift, transporttillägg. Modellen för transporttillägg har hämtats från reglerna om skattetilllägg. Skillnaden mellan transporttillägg och skattetillägg enligt 7 kap. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP) är bl.a. att den nu föreslagna avgiften inte innebär en sanktion mot att lämna oriktiga uppgifter. Sanktionen träffar i stället den skattskyldige och föraren om föreskrivna dokument inte medförs under transport. Detta medför att konstruktionen avviker något från den vanliga konstruktionen av skattetilläggsbestämmelser. Transporttillägg som påförs den skattskyldige kan grundas på den skatt som kan antas belöpa på varorna. Kan den skattskyldiges uppgifter inte läggas till grund för en tillförlitlig beräkning eller saknas uppgifter från den skattskyldige får beskattningsmyndigheten med stöd av 4 kap. 13 § LPP, fatta beskattningsbeslut efter skälig grund. I sådant fall får även beslut om transporttillägg fattas på ett skönsmässigt bestämt underlag. Transporttillägget skall tas ut i den ordning som gäller för skatt. 7 Behörighet att fatta beslut m.m. Regeringens förslag: Skattemyndigheten i Kopparbergs län, som är beskattningsmyndighet, ges möjlighet att uppdra åt annan skatte- myndighet att i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden fatta beslut enligt lagen. Polisen skall lämna biträde vid genomförandet av kontrollen. Även Tullverket skall medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet när kontrollen sker i gränsnära områden. Bestämmelserna om omprövning och överklagande i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter föreslås i tillämpliga delar gälla transporttillägg. Skälen för regeringens beslut: Behöriga myndigheter Den föreslagna kontrollen är avsedd att kunna genomföras inom ramen för den nuvarande organisationen. Det är lämpligt att den myndighet som är beskattningsmyndighet också får befogenheten att utföra kontrollerna och får fatta beslut om transporttillägg. För att kontrollerna skall kunna genomföras med kort varsel och på ett effektivt sätt finns det emellertid behov av att kunna delegera beslutsbefogenheter i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden till andra skattemyndigheter. De kontroller som föreslås kan som redan nämnts innebära visst ingrepp i den personliga integriteten. Det är därför lämpligt att beslut fattas av tjänstemän som har stor erfarenhet av skattelagstiftningen. Bestämmelser om detta bör lämpligen införas i myndighetens arbets-ordning. 7 Polisens och tullens medverkan Polisen och i vissa fall tullen bör dessutom i viss utsträckning medverka vid kontrollen. Polisens medverkan ökar möjligheterna till en effektiv kontroll eftersom vissa befogenheter som anges i polislagen (1984:387) kan komma till användning. Polisen har också helt andra befogenheter än skatteförvaltningen vid brottsmisstanke. Tullens medverkan bör begränsas till det område inom vilket tullmyndighet får ge anmaning att stanna enligt 5 § lagen (1996:000) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen (jfr prop. 1995/96:166). Det sagda innebär emellertid inte att beskattningsmyndigheten är betagen möjligheten att själv utföra kontroll i gränsnära områden. Det är viktigt att påpeka att det måste finnas en balans mellan de kontroller som sker vid gränsen och de som sker inne i landet så att kontrollerna inte riskerar att strida mot regelsystemet inom EU. Omprövning och överklagande Inom punktskatteområdet gäller en sexårig omprövnings- och överklagandetid för beskattningsbeslut och beslut om skattetillägg. Förfarandereglerna på skatteområdet bör om möjligt vara enhetligt utformade. Regeringen föreslår därför att bestämmelserna om omprövning och överklagande i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter också skall gälla transporttillägg. 8 Tidpunkten för omräkning av skatten på alkoholvaror Regeringens förslag: Förhållandet mellan prisläget i september månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i september månad 1995 läggs till grund för den omräkning av skattebeloppen på alkoholvaror som enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt skall ske för kalenderåret 1997 och efterföljande kalenderår. Skälen för regeringens förslag: Hösten 1993 beslutades att bl.a. alkoholskatten, för vart och ett av kalenderåren 1995 till och med 1998, årligen utan riksdagens medverkan skulle omräknas så att skattesatserna följer den allmänna prisutvecklingen (prop. 1993/94:25, bet. 1993/94:FiU1, rskr. 1993/94:100, SFS 1993:1512). Motsvarande regel infördes i den nya lagen om skatt på alkohol som trädde i kraft den 1 januari 1995 (SFS 1994:1564). Från den 1 januari 1996 har tidsbegränsningen av indexeringen upphört (prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28, rskr. 1994/95:439, SFS 1995:917). Den allmänna pris- utvecklingen skall för kalenderåret 1997 och följande kalenderår mätas genom förändringar i prisläget i oktober året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i oktober 1995 (prop. 1995/96:57, bet. 1995/96:SkU17, rskr. 1995/96:120, SFS 1995:1529). Regeringen skall före november månads utgång fastställa de omräknade skattebelopp som skall tas ut under påföljande kalenderår. Vin & Sprit AB har i en skrivelse till Finansdepartementet anfört att den gällande ordningen med omräkning av skatten efter prisläget fram till oktober månad och tolv månader bakåt ställer till problem för bolaget och för andra i branschen, eftersom prissättning och budgetering sker tidigare under hösten. Bolaget har hemställt att lagen om alkoholskatt ändras så att samma period gäller för skatteomräkning för alkohol som för tobak, dvs. september till september månad med regeringens fastställande av skatterna i oktober månad. För att möjliggöra för den som är skyldig att förse cigarettförpackningar med uppgift om detaljhandelspris enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt att göra detta till den 1 januari påföljande år, ändrades den 1 juli 1995 tidpunkten för beräkningen av förändringen i det allmänna prisläget (prop.1994/95:213, bet. 1994/95:SkU29, rskr. 1994/95:321, SFS 1995:612). Förändringar i prisläget beträffande tobaksskatten beräknas numera från september till september månad och regeringen fastställer före oktober månads utgång de omräknade skattebelopp som skall tas ut för påföljande kalenderår. Skattskyldiga för alkoholskatt har i princip samma svårigheter som den som är skyldig att förse cigarettförpackningar med uppgift om detaljhandelspris till den 1 januari, eftersom leverantörer av alkoholdrycker till Systembolaget i god tid före årsskiftet måste fastställa pris på varorna för att Systembolaget skall kunna fastställa sin prislista till den 1 januari påföljande år. Regeringen föreslår därför att den årliga omräkningen av alkoholskattebeloppen skall avse förhållandet mellan prisläget i september månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i september 1995. Regeringens fastställande av de omräknade skattebeloppen skall därvid ske före oktober månads utgång. Förslaget innebär en ändring i 37 § lagen om alkoholskatt. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1996. 9 Ekonomiska konsekvenser En effektivare kontroll av de punktskattepliktiga varor som omfattas av förslaget till lag om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak kommer troligen att i vart fall på sikt leda till ökade skatteintäkter och därmed förbättrade statsfinanser. Tidigare erfarenheter visar att de resurser som satts in på utbyggd skatte- kontroll gett hög avkastning. Eftersom det är fråga om en helt ny kontrollform som kommer att kräva en viss igångkörningstid innan kontrollen kan bedrivas i full skala är det svårt att i ett kortare perspektiv beräkna resursåtgången. Förslaget kommer att beröra skatteförvaltningen, polis, tull och i viss mån åklagare och domstolar. I ett mer näraliggande perspektiv kommer dock främst skatteförvaltningen, polisen och tullen att beröras. Skatteförvaltningen har fått vissa resursförstärkningar i syfte att förbättra skattekontrollen. Förvaltningen bör genom detta och genom effektiviseringar av verksamheten kunna hantera de nu föreslagna uppgifterna inom ramen för befintliga resurser. Även polisen och tullen bör kunna klara de nya uppgifterna inom givna ekonomiska ramar. 10 Författningskommentarer 10.1 Förslaget till lag om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak 1 § Kontroll enligt lagen får avse endast det som är eller kan antas vara yrkesmässig vägtransport. Genom den valda begränsningen avses att privata transporter skall falla utanför lagens tillämpningsområde. Med yrkesmässiga transporter avses transporter som har kopplingar till yrkesmässig verksamhet. Det kan t.ex. gälla trafik som innebär att fordon yrkesmässigt ställs till allmänhetens förfogande. Begreppet innefattar emellertid också yrkesmässiga transporter som inte riktar sig till utomstående t.ex. transporter som sker inom företag. Det torde regelmässigt finnas skäl att anta att transporter som utförs med tung lastbil är yrkesmässiga. Med transport avses även lastning, lossning, förvaring och annan hantering som utgör ett led i förflyttning (jfr 1 § lagen, 1982:821, om transport av farligt gods). Syftet med kontrollen är att avgöra om yrkesmässiga transporter av varor genomförs enligt de i paragrafen nämnda lagarna vad avser skyldigheten att medföra dokument (jfr 2 § första stycket med 3 §). 2 § Av första och andra styckena följer att ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet måste uppfylla de krav som ställs i lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1563) om tobaksskatt för att vara giltiga. Dokumenten måste således vara utformade och medfölja på det sätt som förutsätts i olika situationer i nyssnämnda lagar. Med ledsagardokument avses även ett förenklat sådant. Av tredje stycket följer att skattskyldigbegreppet i de uppräknade lagarna skall gälla även vid tillämpningen av denna lag. I fjärde stycket definieras transportmedel. Bestämmelsen har utformats med ledning av 3 § 1 lagen (1982:821) om transport av farligt gods. 3 § I paragrafen anges att det av de i 1 § angivna lagarna följer att ledsagar- dokument och i förekommande fall bevis om ställd säkerhet skall medfölja transport. Bestämmelser om dessa dokument återfinns i 6 kap. 3-8 a §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi, 22-27 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt och 23-28 §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Skyldigheten att medföra dokumenten framgår således av dessa lagar. 4 § I första stycket behandlas förarens skyldighet att legitimera sig och att visa upp handlingar som skall följa med transporten. I andra stycket anges att föraren är skyldig att lämna vissa uppgifter och att visa upp medförda handlingar som kan ha betydelse för beskattningen. De handlingar som avses i andra stycket är sådana som inte utgör ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet, vilka behandlats redan i första stycket. Upplysningsplikten innebär att föraren är skyldig att lämna de begärda upplysningarna i den mån han känner till dessa. 5 § I paragrafen anges ramarna för beskattningsmyndighetens rätt att undersöka ett transportmedel. Befogenheterna i första stycket överensstämmer till viss del med tullens befogenheter enligt 57 § 1 tullagen (1994:1550). Beskattningsmyndigheten får undersöka såväl själva transportmedlet som behållare, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras under transport. I begreppet under transport ingår även situationer då varorna tillfälligt är placerade i anslutning till transportmedlet, exempelvis för omlastning. Andra stycket innebär att beskattningsmyndigheten inte behöver betala ersättning för t.ex. olja som tas med som prov. Av tredje stycket framgår att kontrollen inte får ske på ett sådant sätt att den onödigt hindrar transporten. 6 § I paragrafen ges beskattningsmyndigheten rätt att påföra den skattskyldige en särskild avgift, transporttillägg (se även avsnitt 6). 7 § I paragrafen föreskrivs att föraren av transportmedlet kan påföras tran- sporttillägg om han inte medför eller tillhandahåller ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet, om det föreligger en skyldighet att medföra sådana dokument. I detta fall tas tillägget ut med ett fast belopp, 5 000 kr (se även avsnitt 6). 8 8 § I bestämmelsen föreskrivs att beslutet om transporttillägg skall undanröjas om den skattskyldige eller föraren i förekommande fall inkommer med ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet. Som framgår av definitionen av bevis om ställd säkerhet i 2 § avses med detta sådan dokumentation om ställd säkerhet för skatt som föreskrivs i de i 1 § angivna lagarna. Av de där angivna lagarna följer att bevis om ställd säkerhet skall upprättas innan transport. Handlingar som upprättats efter transporten uppfyller därför inte de krav som ställs i de nämnda lagarna och sådana handlingar kan därför inte utgöra grund för undanröjande av transporttillägg. Motsvarande gäller även för ledsagardokument. 9 § Enligt denna paragraf kan transporttillägg efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget. Ett exempel på situationer då det kan framstå som uppenbart oskäligt att ta ut tillägg kan vara då underlåtenheten att medföra dokument beror på omständigheter som den skattskyldige, eller föraren då tillägget träffar denne enligt 7 §, inte råder över. Ett annat exempel är om inte alla delar av ledsagardokumentet medföljer under transport. I sådana situationer kan det framstå som uppenbart oskäligt att ta ut transporttillägg. Om beskattningsmyndighetens kontroll försvåras av att dokumentet är ofullständigt bör dock transporttillägget i regel kvarstå. 10 § Av paragrafen följer att bestämmelserna om undanröjande och eftergift av transporttillägg i 8 och 9 §§ skall beaktas även om yrkande om detta inte har framställts. 11 § I första stycket anges att bestämmelserna i 5 kap. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter är tillämpliga. Transporttillägget inordnas på detta sätt i ett regelsystem avseende betalning, anstånd, åter- betalning, dröjsmålsavgift, ränta och indrivning av skatt. Transporttillägg skall betalas inom den tid som beskattningsmyndigheten bestämmer (jfr 5 kap. 1 § tredje stycket nämnda lag). Hänvisningen till 5 kap. innebär också att ett överklagande av beslutet om transporttillägg inte inverkar på skyldigheten att betala transporttillägget samt att beslutet får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft (se 5 kap. 18 § nämnda lag). Beskattningsmyndigheten kan dock medge anstånd med betalningen. Av andra stycket framgår att lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter är tillämplig beträffande transporttillägg. Bestämmelsens placering grundas på att regeringen i proposition 1995/96:170, Översyn av skattebrottslagen, föreslagit att den s.k. 9 uppräkningsmetoden skall överges i 2 § lagen om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. 12 § I paragrafen ges beskattningsmyndigheten rätt att uppdra åt annan skatte- myndighet att i visst ärende eller viss grupp av ärenden fatta beslut i dess ställe med stöd av lagen. Begränsningen till visst ärende eller viss grupp av ärenden har tillkommit för att klargöra att beskattnings-myndigheten inte tillagts normgivningsbefogenheter. För att snabba kontroller i hela landet skall vara möjliga kan en begränsning till vissa skattemyndigheter inte göras i lagen. Beskattningsmyndigheten bör kunna begränsa uppdraget till den andra skattemyndigheten till att avse kontroller enligt 4 och 5 §§ samt i den mån det bedöms lämpligt påförande av transporttillägg enligt 7 §. Frågan om påförande av transporttillägg enligt 6 § torde dock endast sällan kunna avgöras utan en efterföljande utredning. Med hänsyn till detta och att transporttillägget i dessa fall är nära knutet till själva beskattningsbeslutet torde det ofta inte vara aktuellt att överföra beslutsbefogenheterna i dessa fall. 13 § Första stycket innebär att polisen skall lämna beskattningsmyndigheten biträde vid genomförandet av kontroll enligt lagen. Bestämmelsen innebär även att förare av transportmedel är skyldig att stanna på polismans anmaning för kontroll av att transporter av varor genomförs i enlighet med bestämmelserna i de lagar som anges i 1 §. En skyldighet för vägtrafikant att lyda polismans anvisning för trafiken föreligger i och för sig redan genom 8 § vägtrafikkungörelsen (1972:603). Vägtrafikkungörelsen har emellertid ett helt annat syfte än den föreslagna lagen varför förevarande bestämmelse är motiverad. Polisens medverkan bygger på att de berörda myndigheterna kommer överens om hur kontrollen skall genomföras. Tullverket skall enligt andra stycket medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet när kontrollen sker i gränsnära områden. Även vid kontroller i gränsnära områden får förutsättas att berörda myndigheter kommer överens om hur kontrollen skall genomföras. Beslut om transporttillägg kan endast fattas av beskattningsmyndighet eller skattemyndighet som tillagts denna befogenhet enligt 12 §. Andra stycket innebär att tullmyndigheten kan använda de befogenheter som myndigheten genom regeringens proposition 1995/96:166 föreslås få att utöva kontroll enligt lagen (1996:000) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen även i fråga om kontroll enligt förevarande lag. När kontroller enligt förevarande lag genomförs kommer befogenheterna enligt den nyss nämnda lagen om Tullverkets befogenheter således att omfatta även kontroll av varor enligt förevarande lag. Befogen-heterna enligt lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot annat land inom Europeiska unionen skall dock när de används för kontroll enligt förevarande lag tillämpas enligt de förutsättningar som gäller enligt förevarande lag. Några krav på selektiva kontroller eller att kontrollerna skall avse anmälningsskyldighet föreligger således inte för kontroller som utförs med stöd av denna lag. Kontrollbefogenheterna i dessa avseenden är således längre gående än dem som gäller för Tullverkets kontroller t.ex. avseende tillstånd från Alkoholinspektionen i samband med kommersiell införsel av alkoholdrycker till landet. Vad som menas med gränsnära områden anges i tredje stycket. 14 § Om en förare uppsåtligen eller av oaktsamhet låter bli att stanna på en anmaning enligt 13 § kan han dömas till böter. Eftersom viss bötesform inte är föreskriven för brottet skall brottet dömas ut i dagsböter eller, om brottet bör föranleda lägre straff än trettio dagsböter, i penningböter (jfr 25 kap. 1 § brottsbalken). 15-18 §§ Bestämmelserna om omprövning och överklagande i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller även beslut om transporttillägg. Om beskattningsmyndigheten själv eller med stöd av 12 § uppdragit åt en annan skattemyndighet att fatta beslut om transporttillägg får beslutet om transporttillägg överklagas till den länsrätt som enligt allmänna regler har att pröva den beslutsfattande myndighetens beslut (jfr 14 § andra stycket lagen, 1971:289, om allmänna förvaltningsdomstolar). Eftersom det är fråga om en ny och provisorisk lagstiftning bör det inte föreskrivas att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt. Beslut enligt 4 och 5 §§ kan inte överklagas. Vid tillämpningen av 8 kap. 9 § lagen om punktskatter och prisregle- ringsavgifter skall de bestämmelser som gäller för skatter och avgifter enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 också gälla transporttillägg. Bestäm-melserna i 6 kap. 11, 12, 15 och 16 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller på grund av hänvisningen i tillämpliga delar. 10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Beskattningsmyndigheten kan med stöd av 3 kap. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter bl.a. förelägga skattskyldig att inkomma med uppgifter och handlingar som behövs för beskattningen. Möjligheten att tillgripa föreläggande gäller även vid tillämpningen av den föreslagna lagen om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak. Den nuvarande rubriken Deklarationsgranskning bör, för att det tydligare skall framgå att den även omfattar den nya lagstiftningen, ändras redaktionellt. 10 10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt Ändringen innebär att förhållandet mellan prisläget i september månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i september månad 1995 läggs till grund för den omräkning av skattebeloppen på alkoholvaror som enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt skall ske för kalenderår 1997 och efterföljande kalenderår. De närmare motiven till ändringen framgår av avsnitt 8. 11 Lagrådsremissens lagförslag Förslaget till lag om kontroll av yrkesmässiga transporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak Härigenom föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde m.m. 1 § Bestämmelserna i denna lag gäller vid kontroll av att det som är eller kan antas vara yrkesmässig transport av varor genomförs i enlighet med bestämmelserna i 1. lagen (1994:1776) om skatt på energi såvitt avser mineraloljepro-dukter enligt 1 kap. 3 a § nämnda lag, 2. lagen (1994:1564) om alkoholskatt och 3. lagen (1994:1563) om tobaksskatt. 2 § Begreppet ledsagardokument har i denna lag samma innebörd som det har i de i 1 § angivna lagarna. Begreppet innefattar dock även förenklade ledsagardokument. Med bevis om ställd säkerhet avses i denna lag sådan dokumentation om ställd säkerhet för skatt som föreskrivs i de i 1 § angivna lagarna. Med skattskyldig avses i denna lag den som är skattskyldig enligt de lagar som anges i 1 §. Med transportmedel avses varje slag av fordon som används för transport på väg. Kontroll av transporter m.m. 3 § Av de i 1 § angivna lagarna följer att ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet i vissa fall skall medfölja vid transporter mellan länderna i Europeiska unionen. 4 § För kontroll av att transporter av varor genomförs i enlighet med bestämmelserna i de lagar som anges i 1 § är förare av transportmedel skyldig att legitimera sig och att i förekommande fall tillhandahålla beskattningsmyndigheten ledsagardokument samt bevis om ställd säkerhet. Föraren är vidare skyldig att på förfrågan av beskattningsmyndigheten lämna upplysningar om vem som är eller kan antas vara skattskyldig för de transporterade varorna, vem som är uppdragsgivare, vem som är mottagare, varifrån varorna har transporterats, varornas destination samt att även i övrigt lämna upplysningar och tillhandahålla medförda handlingar som kan ha betydelse för beskattningen. 5 § Beskattningsmyndigheten får vid kontrollen undersöka transport-medel samt behållare, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras under transport. Myndigheten får vidare granska ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt undersöka och ta prov på varorna. För uttagna prov betalas inte ersättning. Kontrollen skall genomföras på sådant sätt att den inte onödigt hindrar transporten. Transporttillägg 6 § Om ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet inte medföljer transporten skall beskattningsmyndigheten, om det föreligger en skyldighet att medföra sådana dokument enligt de i 1 § nämnda lagarna, påföra den skattskyldige en särskild avgift (transporttillägg). Transporttillägget är tjugo procent av de punktskatter som belöper på eller kan antas belöpa på varorna. 7 § Om föraren av transportmedlet inte medför eller tillhandahåller ledsagar- dokument eller bevis om ställd säkerhet och det föreligger en skyldighet att medföra sådana dokument enligt de i 1 § nämnda lagarna skall beskatt- ningsmyndigheten påföra honom transporttillägg med 5 000 kr. 8 § Om den skattskyldige eller föraren inkommer med ledsagar-dokument eller bevis om ställd säkerhet till beskattningsmyndigheten, skall transporttillägget undanröjas. 9 § Transporttillägg får efterges, om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget. 10 § Bestämmelserna om undanröjande och eftergift av transporttillägg skall beaktas även om yrkande om detta inte har framställts. 11 § Transporttillägg tas ut som skatt enligt 5 kap. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter är tillämplig beträffande transporttillägg. Behörighet att fatta beslut m.m. 12 § Av 1 kap. 5 § 1 lagen (1984:151) om punktskatter och pris-regle- ringsavgifter framgår att Skattemyndigheten i Kopparbergs län är beskattnings- myndighet beträffande de i 1 § angivna lagarna. Skattemyndigheten i Kopparbergs län får uppdra åt annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe enligt denna lag. 13 § Polisen skall på begäran lämna handräckning vid genomförandet av kontroll enligt denna lag. Förare av transportmedel är skyldig att stanna på polismans anmaning. Tullmyndighet skall medverka i beskattningsmyndighetens kontroll-verksamhet genom att utöva kontroll i gränsnära områden. Därvid har tullmyndighet samma befogenheter som myndigheten har enligt lagen (1996:000) om Tullverkets befogenheter vid införsel eller utförsel över gräns mot annat land inom Europeiska unionen. Med gränsnära område avses det område inom vilket tullmyndigheten får ge anmaning att stanna enligt 5 § lagen om Tullverkets befogenheter vid införsel eller utförsel över gräns mot annat land inom Europeiska unionen. Straff 14 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet låter bli att stanna på en anmaning enligt 13 § första stycket. Omprövning och överklagande 15 § Bestämmelserna om omprövning i 4 kap. 3-12 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller i tillämpliga delar beslut om transporttillägg. 16 § Beslut om transporttillägg kan överklagas hos allmän förvaltnings-domstol. Övriga beslut av beskattningsmyndigheten enligt denna lag kan inte överklagas. 17 § Bestämmelserna om överklagande i 8 kap. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller i tillämpliga delar beslut om transporttillägg. 18 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i 4 och 8 kap. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter förstås med 1. beskattningsår; det år under vilket beslutet om transporttillägg fattades, 2. skattskyldig; den som påförts transporttillägg och 3. beskattningsbeslut; beslut om transporttillägg. __________________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. 12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Härigenom föreskrivs att rubriken närmast före 3 kap. 1 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall lyda Deklarationsgranskning m.m. ___________________ Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. 13 Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-04-02 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Enligt en lagrådsremiss den 28 mars 1996 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om kontroll av yrkesmässiga transporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak, 2. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Stefan Holgersson och hovrättsassessorn Susanne Åkerfeldt. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet. Lagen om kontroll av yrkesmässiga transporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak I lagrådsremissen anges att den föreslagna lagen skall vara provisorisk i avvaktan på Skatteflyktskommitténs förslag för att avhjälpa de brister och problem som finns vid den punktskattekontroll som gäller införsel av EU-interna varor. Lagförslaget har inte varit föremål för sedvanlig remissbehandling. Lagrådets granskning har till följd härav och till den korta tid som stått till buds för granskningen inte kunnat ske på det sätt som varit önskvärt. Eftersom det får anses angeläget att de kontrollmöjligheter som åsyftas med lagen kan komma till stånd snarast, får förslaget enligt Lagrådets mening emellertid anses godtagbart. Lagrådet utgår ifrån att framför allt konstruktionen av sanktioner kommer att ytterligare övervägas i det fortsatta utredningsarbetet. Så t.ex. kan behöva närmare utredas den skattskyldiges möjligheter att gardera sig mot brister avseende dokumenthantering som förekommit i ett tidigare led. Även sanktion i form av transporttillägg för föraren kan vara förenad med problem i vissa lägen. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt utformningen av bestämmelserna om kontrollmöjligheter för fall då det inte klart framgår att fråga är om yrkesmässig transport av varor. Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Förslaget lämnas utan erinran. 14 Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den den 11 april 1996 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros Föredragande: statsrådet Östros Regeringen beslutar propositionen 1995/96:197 Kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak. 15