Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 9 maj 1996 Göran Persson Anna Lindh (Miljödepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen läggs fram förslag till en ändring i bilagan till lagen (1985:426) om kemiska produkter. Ändringen innebär att alkylatbensin likställs med annan bensin som hänförs till miljöklass 2 enligt bilagan till lagen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter 3 3 Ärendet och dess beredning................................. 6 4 Bakgrund................................................... 6 5 Alkylat likställs med miljöklass 2 bensin i ett första steg 7 6 Författningskommentarer.................................... 9 Bilaga 1 Sammanfattning av Miljöklassutredningens betänk- ande (SOU 1995:30)....................................................10 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna över Miljöklass- utredningens delbetänkande (SOU 1995:30) Miljöklassning av alkylatbensin...............................................12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 maj 1996...... 13 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter Regeringen har följande förslag till lagtext. Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1985:426) om kemiska produkter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Bilaga1 Krav Miljöklass 2 Miljöklass 3 kategori 2a kategori 2b avsedd för for-avsedd för for- don med kataly-don utan kataly- tisk avgasreningtisk avgasrening Svavelhalt, högst 0,01 0,03 - massprocent Ångtryck vid 37,8oC, 701/952 701/952 - högst kilopascal Ångtryck vid 37,8oC, 451/652 451/652 - lägst kilopascal Förångat vid 100oC, 471/502 471/502 - lägst volymprocent Slutkokpunkt, högst oC 205 200 - Bensenhalt vid 15oC, 3 3 5 högst volymprocent Aromatindex3, högst 5,5 6 - Syrehalt, högst mass- 2 2 - procent Blyhalt vid 15oC, 5 5 13 högst milligram per liter Fosforhalt, högst Inte 2 - milligram per liter mätbar Tillsatsämnen *4 Bensin i miljöklass 2 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings- respektive insprutningsventiler. 1 Avser tiden fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD- län samt tiden fr.o.m. den 15 april t.o.m. den 30 september i övriga län. 2 Avser övrig tid än den som anges under 1. 3 Med aromatindex avses halten aromatiska kolväten dividerat med 13 med tillägg av bensenhalten varvid halterna uttrycks i volymprocent. 4 Får ej innehålla askbildande ämnen. **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1994:1390. Föreslagen lydelse Bilaga Krav Miljöklass 2 Miljöklass 3 kategori 2a kategori 2b kategori 2c avsedd för for-avsedd för for- don med kataly-don utan kataly- tisk avgasreningtisk avgasrening Svavelhalt, högst 0,01 0,03 0,005 - massprocent Ångtryck vid 37,8oC, 701/952 701/952 65 - högst kilopascal Ångtryck vid 37,8oC, 451/652 451/652 50 - lägst kilopascal Förångat vid 70oC, - - 15-42 - volymprocent Förångat vid 100oC, 471/502 471/502 45-72 - lägst volymprocent Förångat vid 180oC, - - 95 - lägst volymprocent Slutkokpunkt, högst oC205 200 200 - Bensenhalt vid 15oC, 3 3 0,1 5 högst volymprocent Aromatindex3, högst 5,5 6 - - Aromathalt, - - 0,5 - högst volymprocent Syrehalt, högst mass- 2 2 - - procent Blyhalt vid 15oC, 5 5 2 13 högst milligram per liter Fosforhalt, högst Inte 2 - - milligram per liter mätbar Tillsatsämnen *4 Densitet vid 15oC - - 680-720 - kg/m3 Olefinhalt - - 0,5 - högst volymprocent n-Hexanhalt - - 0,5 - högst volymprocent Bensin i miljöklass 2 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings- respektive insprutningsventiler. 1 Avser tiden fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD- län samt tiden fr.o.m. den 15 april t.o.m. den 30 september i övriga län. 2 Avser övrig tid än den som anges under 1. 3 Med aromatindex avses halten aromatiska kolväten dividerat med 13 med tillägg av bensenhalten varvid halterna uttrycks i volymprocent. 4 Får ej innehålla askbildande ämnen. ____________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 3 Ärendet och dess beredning Riksdagen fattade den 16 november 1994 beslut om miljöklasser för bensin (prop. 1994/95:4, bet. 1994/95:JoU5, rskr. 1994/95:15, prop. 1994/95:11, bet. 1994/95:SkU1, rskr. 1994/95:16 ). Ändringarna trädde i kraft den 1 december 1994. I en skrivelse till Miljö- och naturresursdepartementet daterad den 29 november 1994 (M94/4761/7) påtalade Statens naturvårdsverk att verket uppmärksammats på att specifikationen av miljöklass 2 bensin leder till att beskattningen höjs för vissa specialprodukter framtagna främst av arbetsmiljöskäl, s.k. alkylatbensin. Naturvårdsverket fann detta olyckligt och hemställde att alkylatbensin, oaktat att den inte uppfyller alla de ställda kraven på placering som miljöklass 2-bensin, skulle omfattas av samma skattereduktion som miljöklass 2-bensin. Naturvårdsverkets skrivelse överlämnades genom regeringsbeslut den 22 december 1994 till Utredningen om vidareutveckling av systemet med miljöklasser för bilar m.m., (Miljö- klassutredningen, M 1993:08). Den 1 mars 1995 redovisade miljöklassutredningen sitt betänkande Miljöklassning av alkylatbensin (SOU 1995:30). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns som bilaga 2. En remissammanställning finns tillgänglig i Miljödepartementet (dnr M95/993/7). I maj 1995 har regeringen ansökt om undantag enligt artikel 8.4 i rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatten på mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10.1992, s. 12 Celex 392L0081) hos kommissionen för den skattedifferentiering som görs beroende på vilken miljöklass bensinen tillhör. Rådet har den 22 april 1996 medgett den svenska ansökan. Lagrådet Lagförslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Förslaget innebär ingen principiell förändring i gällande lag, lagen (1985:426) om kemiska produkter. Dessutom blir konsekvenserna av lagförslaget en skattelindring för den enskilde. Något yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats. 4 Bakgrund Vid användning av bensinmotordrivna arbetsredskap eller andra små bensinmotorer som saknar avgasrening blir utsläppen av oförbränt eller delvis förbränt bränsle (kolväteutsläppen) stora. De största utsläppen sker vid användning av tvåtaktsmotorer som t.ex. finns i motorsågar, fritidsbåtar och snöskotrar. Utsläpp av kolväten vid användning av olika typer av arbetsredskap utgör främst ett arbetsmiljöproblem men utsläppen har även en negativ inverkan på den yttre miljön. När det gäller kolväteutsläppen från fritidsbåtar är påverkan på vattenmiljön av stor vikt. Utsläppen från fritidsbåtstrafiken är som intensivast under sommaren. Denna årstid är en känslig period för det biologiska livet i vattenmiljön. Den i dag införda specifikationen för bättre bensinkvalitet, miljöklass 2, togs fram för att snabbt kunna förbättra kvaliteten på den bensin som används i stora volymer i den befintliga bilparken. Den förbättrade kvaliteten skulle kunna uppnås genom begränsade investeringar i befintliga raffinaderier och distributionssystem. Naturvårdsverket utreder för närvarande hur miljöklassystemet för bensin kan vidareutvecklas bl.a. mot bakgrund av den pågående utvecklingen på området inom EU. Verket avser att i detta arbete beakta frågeställningar förknippade med alkylatbensin. Alkylatbensin är en specialprodukt som tagits fram genom utvecklingsarbete vid Arbetsmiljöinstitutet i Umeå i samarbete med bl.a. användare inom skogsindustrin. Alkylatbensin skiljer sig fysikaliskt genom främst en lägre densitet och en lägre flyktighet jämfört med annan bensin. Alkylatbensin uppfyller därför inte specifikationen för miljöklass 2 i vissa avseenden. Alkylatbensin bygger på helt andra kolväten än de som är vanliga i handelsbensin, vilket leder till att utsläppen av vissa hälsopåverkande komponenter i avgaserna reduceras. Det är däremot inte visat att den här typen bränsle ger någon större effekt på de samlade kolväteutsläppens storlek. Tillgången till alkylatbensin är i dag begränsad. Det krävs investeringar i raffinaderikapacitet för att denna situation ska kunna förändras. Den skattereduktion som ges för miljöklass 2 genom lagen (1994:1776) om skatt på energi är 6 öre per liter, vilket i stort motsvarar skillnaderna i produktionskostnader mellan sådan bensin som i dag hänförs till miljöklass 2 och annan blyfribensin av miljöklass 3. Skattereduktionens storlek motsvarar däremot inte merkostnaden för produktionen av alkylat. Alkylatbensin fördyras även av att den ofta säljs i småförpackningar. Inköp av alkylat i något större volymer har visats kunna reducera priset.En svensk standard för Motorbränslen - Specialbensin för motordrivna arbetsredskap, som bygger på alkylatbensinens egenskaper, har under våren 1995 fastställts av SIS-Standardiseringen i Sverige. 5 Alkylat likställs med miljöklass 2 bensin i ett första steg -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Bilagan till lagen (1985:426) om kemiska | | produkter ändras så att alkylatbensin förs in under miljöklass 2| | bensin. I bilagan anges vilka krav alkylatbensinen skall | | uppfylla. Ändringen träder i kraft den 1 januari 1997. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet av instanserna är positivt inställda till utredningens förslag bland annat Vägverket, Kommunikationsforskningsberedningen, Riksrevisionsverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Statens naturvårdsverk, Kemikalieinspektionen och Svenska Petroleum Institutet. Några remissinstanser, Väg- och transportforskningsinstitutet, Skogsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet och Chalmers tekniska högskola, anger dock att utredningen borde ha föreslagit en större skattesänkning medan flera instanser liksom utredningen hävdar att underlaget för ett sådant förslag måste fördjupas. Statskontoret avstyrker förslaget med motivet att beslutsunderlaget är bristfälligt. Skälen för regeringens förslag: Utsläppen från små bensinmotorer som saknar avgasrening är oproportionerligt stora. Detta är av betydelse från såväl arbetsmiljö- som yttre miljösynpunkt. Lägre utsläpp åstadkommes främst genom en introduktion av nya motorer med bättre utsläppsegenskaper. Regeringen har nyligen anmält ett förslag till avgas- och bullerkrav för nya motorer till fartyg med en skrovlängd om högst 24 m. Miljöklassutredningens förslag till miljöklassning av snöskotrar bereds för närvarande av regeringen. Genom SIS Miljömärkning - Nordiska svanen - har kriterier för miljömärkning av gräsklippare och motorer till fritidsbåtar införts. Regeringen har även gett Naturvårdsverket i uppdrag (M95/2562/7) att utforma förslag till åtgärder som minskar emissionerna av luftföroreningar och buller från olika typer av arbetsfordon och arbetsredskap. Utöver åtgärder som innebär att nya motorer med lägre utsläpp introduceras för olika användningsområden är det viktigt att vidta åtgärder som minskar hälso- och miljöpåverkan av avgasutsläppen från motorer i bruk. En sådan åtgärd är att stimulera användning av alkylatbensin. Alkylatbensin bör därför inte beskattas högre än den bättre bensinkvaliteten för bruk i bilar, miljöklass 2 bensin. Ytterligare åtgärder som stimulerar ökad användning av alkylatbensin bör övervägas bland annat mot bakgrund av den kommande redovisningen från Naturvårdsverket angående möjligheterna att vidareutveckla systemet med miljöklassning av bensin. Skattedifferentieringen på bensin har åstadkommits genom att höja skatten på annan bensin än miljöklass 2 med 6 öre per liter. Vid en fullständig övergång till den miljövänligaste bensinen är, enligt regeringens proposition 1994/95:11, dessa regler neutrala i förhållande till de offentliga finanserna jämfört med utgångsläget hösten 1994. Användningen av alkylatbensin utgör ungefär 0,1 procent av totala bensinförbrukningen. Bestämmelser om skatt på bensin och andra mineraloljor finns i direktiven 92/81/EEG och 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatserna för mineraloljan, (EGT nr L316, 31.10.1992, s. 19, Celex 392L0082). Enligt direktiv 92/81/EEG gäller att skattesatsen för varje bränslekategori skall vara enhetlig. I artikel 8.2 i direktivet 92/81/EEG nämns vissa fall då medlemsstaterna får göra undantag från denna regel. I artikel 8.4 ges dessutom en generell möjlighet för medlemsstaterna att få rådets godkännande för ytterligare avvikelser från regeln om enhetlig skattesats. Det finns ett flertal godkännanden för olika typer av undantag från det aktuella direktivet. En översyn av dessa undantag pågår för närvarande. I förhandlingarna om ett svenskt medlemskap har EU, med stöd av nämnda undantagsregel, medgett att Sverige tills vidare kan behålla nuvarande miljöklassystem för oljor. Sverige har även sökt godkännande för miljöklassystemet för bensin. Ansökan har godkänts av rådet den 22 april 1996. Den nu föreslagna ändringen av utformningen av miljöklassystemet för bensin bedöms inrymmas i detta undantag från direktiv 92/81/EEG. Förslaget behöver däremot anmälas till kommissionen enligt direktiv 83/189/EG av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT, nr L 109, 26.4.1983, s. 8, Celex 383L0189). Eftersom ändringen enbart är kopplad till användning av ekonomiska styrmedel bedöms dock inte utfallet av anmälan behöva avvaktas. 6 Författningskommentarer Miljöklassindelningen grundar sig på bensinens innehåll av vissa kemiska ämnen, bl.a. svavel, bensen, aromater, bly och fosfor. Även bensinens ångtryck och slutkokpunkt påverkar utsläppens storlek. I bilagan till lagen (1985:426) om kemiska produkter återfinns miljöklassindelningens närmare utformning. Indelningen omfattar för närvarande två miljöklasser, 2 och 3. I miljöklass 2 ingår kategori 2a och 2b, som är avsedda för fordon med eller utan katalysator. Förslaget innebär att miljöklass 2 nu indelas i 3 kategorier. Den tredje kategorien kallas 2c. Av praktiska skäl kommer klass 2c främst att omfatta sådan bensin som används i olika typer av arbetsredskap. Någon formell begränsning av användningsområdet uppställs dock inte i bilagan. Av bilagan framgår under vilka förutsättningar en bensinsort kan hänföras till miljöklass 2. För klass 2c motsvaras kraven av flertalet av de egenskapskrav som ställs på alkylatbensin i svensk standard SS 15 54 61 Motorbränslen - specialbensin för motordrivna arbetsredskap. Sammanfattning av Miljöklassutredningens betänkande (SOU 1995:30) Miljöklassutredningens delbetänkande Alkylat och miljöklassning av bensin Sammanfattning och förslag Användningen av motoriserade färdmedel har ökat markant i våra natur- och rekreationsområden under de senaste decennierna. Hit hör snöskotrar och fritidsbåtar m.fl. Motorerna i dessa är till största delen bensindrivna tvåtaktsmotorer. Dessa avger en relativt stor mängd oförbränt bränsle tillsammans med olika förbränningsprodukter när de används. Genom att förbränningen i motorn inte är fullständig bildas också en rad mer eller mindre hälsofarliga ämnen. Den specialbensin som tagits fram i första hand av yrkeshygieniska skäl för motorsågar, s.k. alkylatbensin, kan genom ett vidare användningsområde ge en positiv miljöeffekt. Bensindrivna motorer i bl.a. tvåtakts- och fyrtaktstillämpningar bidrar till en relativt liten andel av totalutsläppen. För kolväten gäller t.ex. att arbetsmaskiner svarar för ca 4 % av totalutsläppen i landet. Detta hindrar dock inte att vissa av dessa maskintyper har betydelse från lokal eller regional luftföroreningssynpunkt. Det gäller t.ex. användning av utombordsmotorer i fritidsbåtar, förbränningsmotordrivna trädgårdsredskap i bostadsområden och användning av snöskotrar som är koncentrerad till fjällområdena i norrlandslänen. En ökad användning av alkylatbensinen är ett steg mot mer miljövänliga bränslen för användning i arbetsmaskiner, trädgårdsredskap, mopeder, skotrar, utombordsmotorer m.fl. Den successiva övergången till sådan bensin bör stimuleras. Tillverkning av alkylatbensin sker i dag vid raffinaderier som har katalytisk kracker. Den avgörande faktorn vid bedömningen av en utökad användning av alkylatbensin som ersättning för bensin är den knappa tillgången. Eftersom inte någon tillverkning av alkylat sker i Sverige importerar oljebolagen de bästa komponenterna från europeiska raffinaderier och därmed försämras möjligheten till att införa bättre bensinkvaliteter i andra länder. En investering i ett svenskt raffinaderi som har förutsättning att tillverka alkylatbensin bör kunna bidra till att det inhemska behovet skulle kunna tillgodoses utan dessa negativa effekter. En förutsättning är givetvis att det är möjligt att finna ett lämpligt utformat styrmedel för en sådan utveckling. I takt med att raffinaderierna kan ställa om sin produktion kan alkylatbensin och jämförbara kvaliteter på sikt även kunna användas i bilar. I ett första steg jämställs alkylatbensinen med miljöklass 2-bensin enligt lagen om kemiska produker under förutsättning att den uppfyller kraven i den kommande standarden för Motorbränsle - Specialbensin för motordrivna arbetsredskap. Detta innebär en skattesänkning med 6 öre per liter. Regeringen bör bemyndigas, förutsatt att standarden inte föreligger vid riksdagsbehandlingen av propositionen, att närmare ange vilka krav som skall ställas på alkylatbensin. De nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli 1995. Tänkbara vägar för att ytterligare främja övergången till alkylatbensin kan vara en skattebefrielse för småförpackningar eller att alkylatbensin jämställs i skattehänseende med den framtida miljöklass 1-bensinen. Detta ryms inte inom tidsramen för betänkandet. Förslag till en framtida beskattning av alkylatbensin kan komma att ske i anslutning till att uppdraget om en eventuell miljöklassning av snöskotrar m.m. avrapporteras hösten 1995. Förteckning över remissinstanserna över Miljöklassutredningens delbetänkande (SOU 1995:30) Miljöklassning av alkylatbensin Efter remiss har yttranden inkommit från Göta hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Kommerskollegium, Sjöfartsverket, Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Kommunikationsforskningsberedningen, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Chalmers Tekniska Högskola Sektionen för miljövetenskap, Skogsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Arbetarskyddsstyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Sveriges provnings- och forskningsinstitut, Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län, Miljö- och hälsoskyddsnämnden Stockholms kommun, Konsumentverket, Statens naturvårdsverk, Kemikalieinspektionen, Svenska kommunförbundet, Grossistförbundet svensk handel, Svenska petroleum Institutet, Bil- industriföreningen/AB Bilstatistik, AB Svensk Bilprovning, Svenska båtunionen, Båtbranschens riksförbund, Föreningen Gröna Bilister, Motorbranschens Riksförbund, Motormännens riksförbund, OK Petroleum AB, Svenska Taxiförbundet. Generaltullstyrelsen, Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC), Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Landsorganisationen i Sverige har beretts tillfälle att yttra sig men avstått. MILJÖDEPARTEMENTET Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 maj 1996 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Messing Föredragande: statsrådet Lindh Regeringen beslutar proposition 1995/96:202 Miljöklassning av alkylatbensin.