Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 6471 av 7178 träffar
Propositionsnummer · 1995/96:186 ·
Nya regler för bostadsbidrag
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Prop. 186
Regeringens proposition 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 mars 1996 Lena Hjelm-Wallén Anna Hedborg (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnas förslag till ändrade regler för bostadsbidrag. Förslagen omfattar i första hand ett nytt inkomstprövningssystem. Detta system beräknas ge upphov till en betydande minskning av kostnaderna för bidragsgivningen, samtidigt som kostnadskontrollen förstärks. Vidare föreslås ytterligare ett antal besparingsåtgärder, som tillsammans med det nya inkomstprövningssystemet beräknas ge upphov till kostnadsminskningar för bostadsbidragen på ca 2 300 miljoner kronor per helår. De nya bestämmelserna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1997. Vissa bestämmelser om begränsning av bidragsgrundande bostadsyta föreslås dock införas den 1 juli 1996. 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut........................3 2 Lagförslag.........................................3 3 Ärendet och dess beredning........................14 4 Bakgrund..........................................14 5 Nuvarande bestämmelser............................17 6 Principiella utgångspunkter för nya regler om bostadsbidrag19 7 Nytt system för inkomstprövning...................21 7.1 Faktorer som påverkar bostadsbidraget.........22 7.2 Preliminärt bostadsbidrag efter inkomstprövning utifrån aktuell inkomst...............................23 7.3 Slutligt bostadsbidrag efter avstämning mot fastställd taxerad inkomst...............................24 7.4 Avstämning av den uppskattade aktuella inkomsten25 7.5 Administrativa konsekvenser...................27 8 Individuella inkomstgränser.......................28 9 Förmögenhetsprövning..............................29 10 Förmögenhet i egnahem och bostadsrätter...........31 11 Realisationsvinster inkluderas i den bidragsgrundande inkomsten.........................................33 12 Bostadsbidragsgrundande inkomst för egenföretagare34 13 Avdragsregler för resor och övriga kostnader......35 14 Begränsning av bidragsgrundande bostadsyta........36 15 Det särskilda bidraget............................38 16 Bostadsbidrag till ungdomar under 29 år...........38 17 Genomförande, administrativa och ekonomiska effekter40 18 Register- och ADB-frågor..........................42 19 Författningsregleringen...........................42 20 Anslagsfrågor.....................................43 21 Övriga frågor.....................................44 21.1 Direktutbetalning av bostadsbidrag..........44 21.2 Kretsen bidragsberättigade..................46 21.3 BTP och bostadsbidrag till hushåll utan barn47 21.4 Folkbokföring och bostadsbidrag.............48 22 Författningskommentar.............................49 Bilaga 1 Fördelningseffekter och risk för övervältring på social- bidragen....................................56 Bilaga 2 Förteckning över myndigheter och organisationer som inbjudits till hearing om Bostadsbidragsutredningens förslag Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning - besparingar (SOU 1995:133)................60 Bilaga 3 Sammanställning av synpunkter framförda vid hearing om Bostadsbidragsutredningens förslag Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning - besparingar (SOU 1995:133)..............................61 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 199668 Rättsdatablad........................................69 2 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bo- stadsbidrag. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag dels att 6 § skall upphöra att gälla, dels att 2-5, 7-10, 12-16, 18, 21, 22, 24-26 och 28 §§ skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 22 § skall sättas närmast före 23 §, dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a, 21 a och 21 b §§, samt fyra nya rubriker, närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§, av följande lydelse. ------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 a § ------------------------------------------------------- Rätten till bostadsbidrag och bidragets storlek är beroende av den sökandes bidragsgrundande inkomst och de andra faktorer som anges i denna lag. Bostadsbidrag betalas ut löpande som preliminärt bidrag, beräknat efter en uppskattad bidrags- grundande inkomst. Bostadsbidraget bestäms slutligt i efterhand på grundval av den fastställda bidragsgrundande in- komsten. 2 § ------------------------------------------------------- I lagen förstås med I lagen förstås med 1. förvärvsinkomst: 1. hushåll: barnfamiljer, inkomst av tjänst och makar utan barn och inkomst av närings- ensamstående utan barn, verksamhet, 2. barn: den som är under 2. bidragsgrundande 18 år eller som får förlängt inkomst: för 12 månader barnbidrag eller framåt beräknad studiehjälp, förvärvsinkomst med de tillägg som följer av 5-7 §§, 3. makar: makar som 3. hushåll: barnfamiljer, lever tillsammans. makar utan barn och ensamstående utan barn, 4. barn: den som är under 18 år eller som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp, 5. makar: makar som lever tillsammans. 3 § ------------------------------------------------------- Vid tillämpningen av denna lag skall en man och en kvinna som är gifta med varandra anses leva tillsammans om det inte styrks att de lever åtskilda. Om inte skäl visas för annat skall med makar jämställas man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och 1. har eller har haft gemensamt barn eller 2. är folkbokförda på samma adress. ------------------------------------------------------- Bidragsgrundande inkomst 4 §1 ------------------------------------------------------- Förvärvsinkomst beräknas för Bidragsgrundande inkomst varje sökande efter samma utgörs av summan av inkomst grunder som enligt av näringsverksamhet och kommunalskattelagen inkomst av tjänst enligt (1928:370) med de undantag kommunalskattelagen som anges i andra och (1928:370) och inkomst av tredje styckena. kapital enligt lagen I inkomstslaget tjänst (1947:576) om statlig beaktas kostnader för resor inkomstskatt, med de mellan bostaden och tillägg och avdrag som arbetsplatsen till den del anges i andra och tredje kostnaderna beräknas styckena samt 5 och 7 §§. överstiga 5 000 kronor. Beloppet enligt första Övriga kostnader i stycket skall ö k a s m e inkomstslaget tjänst d beaktas till den del 1. inkomst, inklusive kostnaderna beräknas kostförmån, som beskattas överstiga 2 000 kronor. enligt lagen (1958:295) om I inkomstslaget sjömansskatt, näringsverksamhet beaktas 2. inkomst som på grund inte underskott som av bestämmelserna i 54 § uppkommit ett tidigare år. första stycket f) kommunalskattelagen eller avtal om undvikande av dubbelbeskattning inte ingår i inkomst av näringsverksamhet, tjänst eller kapital, 3. studiemedel i form av studiebidrag, 4. icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kronor per månad, 5. belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har minskats genom avdrag för - avsättning till 1 Senaste lydelse periodiseringsfond 1994:1569. - ökning av expansionsmedel - utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän för- säkring - underskott från tidigare beskattningsår, och 6. belopp varmed inkomst av kapital har minskats genom avdrag, utom där - realisationsvinst har minskats med rea- lisationsförlust uppkommen under beskattningsåret - avdrag har gjorts enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, eller - avdrag har gjorts för negativ räntefördelning. Beloppet enligt första stycket skall m i n s k a s m e d belopp varmed inkomst av näringsverk- samhet har ökats genom - återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodi- seringsfond - minskning av expansionsmedel. 5 § ------------------------------------------------------- Till varje sökandes Tillägg till den förvärvsinkomst skall läggas bidragsgrundande inkomsten inkomst av kapital till skall göras för förmögenhet den del inkomsten enligt vad som anges i överstiger 2 000 kronor. denna paragraf. Tillägg Inkomst av kapital skall göras för varje sökande beräknas efter samma och varje barn som avses i grunder som enligt lagen 10 § med undantag av första (1947:576) om statlig in- stycket 2 och 3 samt komstskatt. Till inkomst tredje stycket. Som för- av kapital skall dock inte mögenhet räknas den beskatt- räknas vinst vid icke ningsbara förmögenheten yrkesmässig avyttring (rea- enligt lagen (1947:577) om lisationsvinst) samt inte statlig förmögenhetsskatt, heller statligt beräknad med bortseende från räntebidrag. Avdrag för privatbostadsfastighet kostnader i förvärvskällan fåreller bostadsrätt för vilken inte göras. bostadsbidrag söks och skulder med säkerhet i denna egendom. Tillägg skall göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor, avrundat nedåt till helt tiotusental kronor. Tillägg för barns förmögenhet skall fördelas lika mellan makar. 7 § ------------------------------------------------------- Om ett eller flera barn Om ett eller flera barn som avses i 10 § med som avses i 10 § med undantag av första stycket undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje styck- 2 och 3 samt tredje et har inkomst av kapital, stycket har inkomst av skall till sökandens kapital, skall till förvärvsinkomst läggas varje sökandens bidragsgrundande barns inkomst av kapital inkomst läggas varje barns till den del inkomsten inkomst av kapital till överstiger 1 000 kronor. den del inkomsten Vid beräkning av inkomst överstiger 1 000 kronor. av kapital tillämpas 5 § Vid beräkning av inkomst andra stycket. av kapital tillämpas 4 § andra stycket 6. Tillägg enligt denna para- graf skall fördelas lika mellan makar. 8 § ------------------------------------------------------- Makar anses leva Bidragsgrundande inkomst tillsammans om skäl inte skall avse samma kalenderår visas för annat. För dem som bostadsbidraget och skall bidragsgrundande in- skall anses vara lika komst beräknas gemensamt. fördelad på varje månad i kalenderåret. Bostadskostnader 9 § ------------------------------------------------------- Om hushållet disponerar Vid tillämpningen av över ansenlig förmögenhet fårdenna lag beaktas bostadsbidrag bestämmas bostadskostnader i enlig- till lägre belopp än som het med föreskrifter som följer av 13-17 §§. meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande Riksförsäk- ringsverket. 10 § Rätt till bostadsbidrag har den som 1. har vårdnaden om barn och varaktigt bor tillsammans med barnet, 2. efter en myndighets beslut har tagit emot barn för vård i familjehem, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader, eller 3. på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem. Bostadsbidrag lämnas även för barn som för vård eller undervisning inte varaktigt bor hemma men vistas i hemmet under minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier. Om barnet bor i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende, får föräldern eller föräldrarna bidrag även i andra fall, om det finns särskilda skäl att bidrag lämnas. Bestämmmelserna i första och andra styckena tillämpas även i fråga om den som är över 18 år och som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp. ------------------------------------------------------- Bostadsbidrag enligt första stycket 3 lämnas inte för bostäder som omfattar mindre än två rum utöver kök eller kokvrå, eller med en bostadsyta understigande 40 kvadratmeter. 12 §2 ------------------------------------------------------- Rätt till bostadsbidrag Rätt till bostadsbidrag har den som har den som 1. har fyllt 18 men inte 1. har fyllt 18 men inte 29 år och 29 år, 2. bor i en bostad som 2. får han eller hon äger eller - studiestöd enligt 3, 4 innehar med hyres- eller eller 7 kap. bostadsrätt. studiestödslagen (1973:349) eller enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för ar- betslösa, eller - utbildningsbidrag, i den utsträckning regeringen eller efter regeringens bemyndigande Riks- försäkringsverket föreskriver, och 3. bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt. Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte om sökanden eller dennes make 1. har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller 2. får bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer eller på grund av bestämmelserna om inkomstprövning inte får sådant tillägg. Har sökandens make fyllt 29 år lämnas inte bostadsbidrag enligt första stycket. 13 §3 ------------------------------------------------------- Bostadsbidrag bestäms Bostadsbidrag bestäms enligt 14 och 15 §§, om den enligt 14-15 a §§, om den bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 117 000 inte överstiger för en kronor. Om den bidrags- sökande 117 000 kronor grundande inkomsten är eller för makar 58 500 högre, skall bidraget kronor för var och en av minskas med 20 procent av dem. Om den bi- den överskjutande in- dragsgrundande inkomsten är komsten. högre, skall bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten. Bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor för helt år betalas inte ut. 14 §4 ------------------------------------------------------- Bostadsbidrag lämnas Bostadsbidrag lämnas månadsvis som månadsvis som 1. särskilt bidrag med 1. särskilt bidrag med - 600 kronor för ett - 600 kronor för ett barn, barn, - 900 kronor för två barn - 900 kronor för två barn, och 2 Senaste lydelse 1995:473. - 1 200 kronor för tre 3 Senaste lydelse barn, 1995:473. - 1 500 kronor för fyra 4 Senaste lydelse barn och 1995:473. - 1 800 kronor för fem - 1 200 kronor för tre eller flera barn, samt eller flera barn, samt 2. bidrag till kostnader för bostad med 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad 2. bidrag till kostnader som för familjer med för bostad med 75 procent - ett barn överstiger 2 av den del av 000 kronor men inte 3 000 bostadskostnaden per månad kronor, som för familjer med - två barn överstiger 2 - ett barn överstiger 2 000 kronor men inte 3 300 000 kronor men inte 3 000 kronor, kronor, - tre eller flera barn - två barn överstiger 2 överstiger 2 000 kronor men 000 kronor men inte 3 300 inte 3 600 kronor. kronor, - tre eller flera barn överstiger 2 000 kronor men inte 3 600 kronor. Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket 2, lämnas bidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till - 5 300 kronor för familjer med ett barn, - 5 900 kronor för familjer med två barn, - 6 600 kronor för familjer med tre eller flera barn. Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad. 15 a § ------------------------------------------------------- Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 14 § skall bortses från bostadskostnader som belöper på bostadsytor överstigande 1. för hushåll med ett barn 90 kvadratmeter, 2. för hushåll med två barn 110 kvadratmeter, 3. för hushåll med tre barn 130 kvadratmeter, 4. för hushåll med fyra barn 150 kvadratmeter, och 5. för hushåll med fem eller flera barn 170 kvadratmeter. Större bostadsytor än som anges i första stycket får beaktas, om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad. 16 §5 Bostadsbidrag bestäms till det belopp som följer av 17 § första och andra styckena, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 5 Senaste lydelse 1995:473. 41 000 kronor för en ensamboende och 58 000 kronor för makar. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidraget minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten. ------------------------------------------------------- Bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor för helt år betalas inte ut. 17 a § ------------------------------------------------------- Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 17 § skall bortses från bostadskostnader som belöper på bostadsytor överstigande 70 kvadratmeter. Större bostadsyta än som anges i första stycket får beaktas, om sökanden eller maken är funktionshindrad. 18 §6 Frågor om bostadsbidrag handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Beslut om bidrag fattas av den allmänna försäkringskassa hos vilken bidragssökanden är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om sökanden uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Denna kassa får dock uppdra åt en annan kassa att handlägga ärendet. ------------------------------------------------------- Beslut om bidrag skall innehålla uppgift om den bidragsgrundande inkomstens storlek, fördelad på inkomstslag och gjorda tillägg. 21 §7 ------------------------------------------------------- Bidrag lämnas tills Bidrag lämnas från och med vidare från och med månaden månaden efter den då rätten efter den då rätten till till bidrag har uppkommit bidrag har uppkommit samt samt till och med den månad till och med den månad då då rätten till bidrag har rätten till bidrag har ändrats eller upphört dock ändrats eller upphört. Om längst tolv månader. Om rätten till bidrag upp- rätten till bidrag kommit den första dagen i uppkommit eller upphört den en månad, skall dock första dagen i en månad, bidraget lämnas från och med skall dock bidraget lämnas den månaden. Bidrag får inte eller upphöra från och med lämnas för längre tid den månaden. Bidrag får inte tillbaka än en månad före an-lämnas för längre tid sökningsmånaden. Bidrag får tillbaka än ansök- dock lämnas för en längre tidningsmånaden. Bidrag får tillbaka, om en ansökan om dock lämnas för en längre tid bidrag avseende höjning av tillbaka, om en ansökan om hyra eller avgift, ges in bidrag avseende höjning av till försäkringskassan inom hyra eller avgift ges en en månad från den dag den till försäkringskassan inom 6 Ändringen innebär att tredje stycket upphävs. 7 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs. ------------------------------------------------------- sökande fick kännedom om en månad från den dag den hyres- eller sökande fick kännedom om avgiftshöjningen. hyres- eller Om det finns särskilda skäl, får bidrag lämnas för enavgiftshöjningen. begränsad tid. Ett sådant bidrag får förenas med villkor. ------------------------------------------------------- Preliminärt bostadsbidrag 21 a § ------------------------------------------------------- Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad bi- dragsgrundande inkomst och skall så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidrag som kan antas komma att bestämmas enligt denna lag. För sökande som har inkomst av näringsverksamhet skall denna inkomst antas vara minst lika hög som fastställts vid senaste taxeringsbeslut, om inte sökanden visar särskilda skäl för att inkomsten skall uppskattas till lägre belopp. Preliminärt bostadsbidrag betalas ut med ett månadsbelopp, som avrundas nedåt till närmast jämna hundratal kronor. Slutligt bostadsbidrag 21 b § ------------------------------------------------------- Slutligt bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. Slutligt bostadsbidrag bestäms efter den tidpunkt då taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) senast skall ha meddelats. 22 § ------------------------------------------------------- Bidrag betalas ut Bestäms det slutliga månadsvis. Bidrag under 100 bostadsbidraget till högre kronor i månaden betalas belopp än vad som för samma inte ut. år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas ut. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till lägre belopp än vad som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas till- baka. Belopp under 100 kronor skall inte betalas ut eller betalas tillbaka. På belopp som skall betalas ut eller betalas tillbaka enligt första stycket skall avgift och ränta betalas i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande Riksförsäkringsverket. 24 § ------------------------------------------------------- Den som får bidrag skall Den som får eller har fått omgående anmäla till preliminärt bostadsbidrag är försäkringskassan skyldig att omgående till 1. om hushållet flyttar försäkringskassan anmäla till en annan bostad, sådana ändringar i fråga om 2. om hushållets inkomst och andra för- sammansättning ändras, hållanden, som kan antas 3. om hushållets innebära att slutligt bidragsgrundande inkomst bostadsbidrag inte kommer beräknas öka eller har ökat att beviljas eller kommer med mer än 6 000 kronor att beviljas med lägre under sex månader i för- belopp än det preliminära hållande till den inkomst bidraget. som låg till grund för bidragsbeslutet, 4. om den bostad som berättigar till bidrag hyrs ut helt eller delvis eller om bostadskostnaden i annat fall minskar, 5. när ett barn i hushållet fyller 18 år eller när förlängt barnbidrag eller studiehjälp inte längre lämnas till ett äldre barn, eller 6. om en medlem i ett hushåll utan barn beviljats studiemedel eller inte längre uppbär studiemedel. 25 § ------------------------------------------------------- Beslut om bidrag skall Beslut om preliminärt ändras om något förhållande bidrag skall ändras om något har inträffat som skall förhållande har inträffat som påverka storleken av skall påverka storleken av bidraget. Försäkringskassan bidraget. Försäkringskassan får underlåta att besluta om får underlåta att besluta om ändring av bidrag, om ändring, om ändringen endast ändringen endast i ringa mån i ringa mån påverkar bi- påverkar bidraget. draget. 26 § ------------------------------------------------------- För att utreda rätten till För att utreda rätten till och storleken av bidrag, och storleken av bidrag, får försäkringskassan föreläggafår försäkringskassan förelägga den som uppbär bidraget att den som får eller har fått lämna de uppgifter som har preliminärt bidrag att lämna betydelse för bi- de uppgifter som har bety- dragsprövningen. Ett sådant delse för bidragsprövningen. föreläggande får delges. Om Ett sådant föreläggande får föreläggandet inte följs, fårdelges. Om föreläggandet försäkringskassan dra in inte följs, får eller sätta ned bidraget. försäkringskassan dra in eller sätta ned bidraget. 28 § ------------------------------------------------------- Försäkringskassan skall Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av besluta om återbetalning bostadsbidrag, om den som enligt 22 § och om erhållit bidrag genom att återbetalning av bostadsbi- lämna oriktiga uppgifter drag som i övrigt har eller genom att underlåta lämnats felaktigt eller med att fullgöra en uppgifts- för högt belopp. Om det eller anmälningsskyldighet finns särskilda skäl för det eller på annat sätt har för- får kassan efterge krav på orsakat att bidrag har återbetalning helt eller lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma delvis. gäller om bidrag i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och den som erhållit bidraget skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl får kassan efterge kravet på åter- betalning helt eller delvis. Vid en senare utbetalning av bostadsbidrag eller annan ersättning som skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala tillbaka bidrag enligt första stycket får kassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket. 29 a § ------------------------------------------------------- Om sökandens taxering änd- ras efter det att slutligt bostadsbidrag bestämts och ändringen innebär att bostadsbidraget skulle ha varit högre eller lägre, skall ett nytt slutligt bostadsbidrag bestämmas, om sökanden begär det inom ett år från det att beslutet om taxeringsändring meddelades eller om försäkringskassan tar upp frågan inom samma tid. En fråga om nytt slutligt bostadsbidrag enligt denna paragraf får inte tas upp sedan mer än två år har förflutit från den dag det slutliga bostadsbidraget bestämdes, om inte taxeringsändringen motsvarar en väsentlig höjning eller sänkning av bostadsbidraget. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Lagen skall, med det undantag som anges i punkt 2, tillämpas på bidrag som avser tid från och med den 1 januari 1997, då rätten till bidrag på grund av motsvarande äldre bestämmelser upphör. De nya bestämmelserna i 15 a och 17 a §§ skall också tillämpas på bidrag som avser tid från och med den 1 juli 1996 och som beviljas efter ansökningar - dock ej ansökningar som avser endast ändring av bidrag - gjorda efter den 30 juni 1996. 2. Bestämmelserna i 14 § första stycket skall fortfarande tillämpas i sin äldre lydelse i fråga om särskilt bidrag för barn för vilket utges fler- barnstillägg enligt de upphävda bestämmelserna i 2 a och 2 b §§ lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag. 3 3 Ärendet och dess beredning Regeringen tillkallade (dir. 1995:65) den 18 april 1995 en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av sättet att beräkna bidragsgrundande inkomst vid prövning av rätt till bostadsbidrag och att föreslå sådana förändringar i bostadsbidragssystemet att kostnaderna för bidragsgivningen fr.o.m. den 1 juli 1996 minskar med 1 500 miljoner kronor per helår. För budgetåret 1995/96 skall förändringarna innebära att kostnaderna minskar med 750 miljoner kronor. I utredarens uppdrag låg även att lämna sådana förslag till åtgärder att kostnadsutvecklingen för bidragsgivningen kan kontrolleras. Den 9 november 1995 beslöt regeringen vidare att i tilläggsdirektiv (dir. 1995:146) ge utredaren i uppdrag att analysera orsakerna till den fortsatt kraftiga kostnadsökningen för bidragsgivningen, att pröva förslag till åtgärder om besparingar på ytterligare 610 miljoner kronor per helår och att granska den sammantagna ekonomiska situationen för bostadsbidragstagarna. Utredarens betänkande Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning - besparingar (SOU 1995:133) överlämnades till statsrådet Anna Hedborg den 15 december 1995. Socialdepartementet anordnade den 16 januari 1996 en hearing med inbjudna myndigheter och organisationer angående förslagen i betänkandet. En förteckning över de närvarande vid denna hearing bifogas propositionen som bilaga 2. En sammanställning över de synpunkter - i vissa fall skriftliga - som framförts bifogas propositionen som bilaga 3. I ärendet har dessutom ett antal skrivelser inkommit från organisationer och enskilda. 4 Bakgrund De totala kostnaderna för bostadsbidragen har stigit kraftigt under senare år. Under budgetåret 1989/90 utbetalades totalt drygt 2 750 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas utgifterna, under tolvmånadersperioden den 1 juli 1995 till den 1 juli 1996, uppgå till ca 9 000 miljoner kronor. Ur statsfinansiell synpunkt är det nödvändigt att den kraftiga utgiftsökningen bryts och att åtgärder vidtas för att öka kostnadskontrollen inom systemet. Samhällets kostnader för bostadsbidragen är starkt beroende av inkomst-, bostadskostnads- och arbetslöshetsutvecklingen och är därför nära kopplade till den samhällsekonomiska utvecklingen i stort. Den ekonomiska situationen under senare år med hög arbetslöshet, stigande bostadskostnader - en effekt bl.a. av höga realräntor och minskade räntebidrag - samt en allmänt försämrad ekonomisk situation för många hushåll har därför bidragit till att kostnaderna för bidragen ökat. Utgiftsökningen inom bostadsbidragsystemet är också en effekt av den utbyggnad av systemet som riksdagen beslutade i samband med skattereformen år 1991. Skatteomläggningen innebar bl.a. att hushållen själva fick bära en större andel av bostadens totala kostnader. En ökning av kostnaderna för bostadsbidragen ansågs därför vara fördelningspolitiskt motiverad för att skydda ekonomiskt svaga hushåll. Bostadsbidragssystemet byggdes ut så att det i betydligt större utsträckning rymde kostnaderna för nybyggda bostäder (prop. 1989/90:144, bet. 1989/90:BoU21, rskr. 1989/90:340). Från och med år 1991 lämnades vidare bostadsbidrag inte bara till barnfamiljer och ungdomar utan även till en ny grupp, hushåll utan barn, där någon av familjemedlemmarna är äldre än 28 år. Bostadsbidragen utgjorde till de senare till stor del en kompensation för de inkomstgrupper som fått begränsat utbyte av skattereformen. Den 1 januari 1994 övertog staten hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen och administrationen av bidragen överfördes från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna. I samband med övertagandet infördes ett nytt system för bidragsgivningen. Det nya systemet innebar vissa större regelförändringar. Bland annat prövas numera bostadsbidragen i allt väsentligt mot en beräknad aktuell inkomst i ett s.k. rullande system, utan att nya ansökningar görs varje år. De bidragssökande uppger själva sin beräknade inkomst för en period av tolv månader framåt i tiden. Avsikten med att införa denna nya prövning av bostadsbidraget i stället för, som tidigare, en prövning baserad på inkomstuppgifter enligt taxeringen året före bidragsåret, var bl.a. att den fördelningspolitiska träffsäkerheten i systemet skulle förbättras. Även sedan det nya systemet introducerades har emellertid kostnaderna för bidragsgivningen fortsatt att öka. I flera rapporter har konstaterats kostnadsdrivande faktorer inom bostads- bidragssystemet. Riksförsäkringsverket (RFV) fick våren 1994 regeringens uppdrag att dels redovisa effekter och resultat av det nya regelsystem som infördes år 1994, dels analysera vilka faktorer som påverkat de senaste årens kostnadsutveckling för bidragsgivningen. Verket har, hösten 1995, redovisat resultatet av sitt arbete i rapporten Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. (RFV redovisar 1995:19). RFV konstaterar bl.a. att den regelförändring som främst har påverkat kostnadsutvecklingen har samband med det nya inkomstprövningssystemet, vilket lett dels till högre bidragsbelopp, dels till att fler hushåll än tidigare blivit berättigade till bostadsbidrag. Genom den efterkontroll, som in- leddes i slutet av mars 1995 för bidrag som löpt utan ändring under en 15- månadersperiod, har verket konstaterat dels att i drygt 30 % av de fall som granskats har bostadsbidrag betalats ut med för högt belopp, dels att återkrav gjorts endast i mindre än hälften av dessa fall. Efterkontrollen grundar sig på drygt 86 000 ärenden eller ca 16 % av det totala antalet bidragsberättigade hushåll. Orsaken till felutbetalningarna har till övervägande del varit icke rapporterade förändringar av hushållens bidragsgrundande inkomster. Vidare har Riksrevisionsverket (RRV) gjort en kartläggning av i vilken omfattning det förekommer fusk med förmåner och bidrag av social karaktär m.m. Uppdraget har i juni 1995 redovisats till regeringen i rapporten FUSK - systembrister och fusk i välfärdssystemen (RRV 1995:32). Av rapporten framgår att det förekommer ett betydande läckage i form av systembrister och direkt fusk i flera stora bidrags- och försäkringssystem, däribland bostadsbidragssystemet. För bostadsbidragen indikerar resultaten bl.a. kraftigt underskattade inkomstuppgifter. RRV har också i en effektivitetsrevision granskat bostadsbidragen såsom ett social- och bostadspolitiskt instrument. Resultatet av granskningen redovisas i revisionsrapporten Bostadsbidrag - effektivitetsrevision av ett socialpolitiskt instrument (RRV 1996:3). Verket konstaterar att måluppfyllelsen är förhållandevis hög i systemet, men att effektiviteten likväl är låg. Anledningen är att målen nås till ett alltför högt pris, läckagen är omfattande. De felaktiga utbetalningarna beror bl.a. på att den genomsnittliga kvaliteten i lämnade uppgifter om inkomster är låg och på att det kan antas att en del skenseparationer sker i syfte att få ökat bostadsbidrag. För att få kontroll över de offentliga finanserna har riksdagen beslutat genomföra ett omfattande budgetsaneringsprogram. Detta program, som redovisats i propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25), budgetpropositionen (prop. 1994/95:100) och kompletteringspropositionen (prop.1994/95:150), omfattar budgetförstärkningar på sammanlagt 118 miljarder kronor. Förstärkningarna består dels av utgiftsminskningar, dels av skatte- och avgiftshöjningar. Minskningar av transfereringar till hushållen och statlig konsumtion utgör den större delen av besparingarna. När det gäller bostadsbidragen har riksdagen beslutat (prop. 1994/95:100 bil. 6, bet. 1994/95:BoU14, rskr. 1994/95:312) om vissa förändringar av bidragssystemet fr.o.m. år 1996, som beräknas minska kostnaderna för bidragsgivningen med ca 690 miljoner kronor per helt år. Dessa förändringar innebär bl.a. att bostadsbidrag till hushåll utan barn, där någon av hushållsmedlemmarna är 29 år eller äldre, inte längre lämnas. För bostadsbidragen har riksdagen vidare (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448) fattat ett principbeslut, som innebär att kostnaderna för bidragen på årsbasis skall minska med ytterligare 1 500 miljoner kronor. Regeringen tillkallade (dir. 1965:65) en särskild utredare med uppgift att föreslå sådana förändringar i bostadsbidragssystemet så att denna minskning av kostnaderna kan åstadkommas. Mot bakgrund av den fortsatt kraftiga kostnadsökningen för bidragsgivningen redovisade regeringen i propositionen 1995/96:25 En politik för arbete trygghet och utveckling att överskridanden på bostadsbidragsanslaget skulle finansieras. Regeringen gav mot denna bakgrund tilläggsdirektiv (dir. 1995:146) till den särskilda utredaren. Tilläggsdirektiven innebar bl.a. att utredaren skulle pröva förslag till åtgärder om besparingar på ytterligare 610 miljoner kronor per helår. Detta belopp skulle kunna komma att justeras efterhand som prognoserna för utfallet för budgetåret 1995/96 blev säkrare. För närvarande pekar prognoserna på ett överskridande per helår på 715 miljoner kronor. För budgetåret 1995/96 har riksdagen anvisat ett anslagsbelopp där hänsyn tagits till kommande regelförändringar motsvarande 750 miljoner kronor. I syfte att ge tid och möjlighet till god förberedelse inför ett förändrat bostadsbidragssystem föreslås besparingsåtgärderna i denna proposition träda i kraft den 1 januari 1997. Vissa bestämmelser om begränsning av bidragsgrundande bostadsyta föreslås dock införas den 1 juli 1996. Detta innebär en besparing med ca 130 miljoner kronor under innevarande budgetår. Det återstående överskridandet för budgetåret 1995/96 finansieras genom att besparingen inom bostadsbidragssystemet för kommande budgetår görs större än vad som tidigare angetts. Den större besparingen inom bostadsbidragsystemet har också gjort det möjligt att delfinansiera de avsedda besparingarna inom den statliga assistansersättningen. 5 Nuvarande bestämmelser Bostadsbidrag lämnas i dag dels till barnfamiljer, dels till ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn. Från och med bidragsåret 1996 lämnas inte längre bostadsbidrag till hushåll utan barn där någon av familjemedlemmarna är 29 år eller äldre. Riksförsäkringsverket (RFV) har, fr.o.m. år 1994, som central myndighet ansvar för tillsyn, uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen. Beslut om bostadsbidrag fattas av de allmänna försäkringskassorna. Bestämmelser om bostadsbidrag finns i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, bostadsbidragsförordningen (1993:739) och förordningen (1995:1016) om bostadsbidragsregister. Härutöver finns tre författningar med tillämpningsföreskrifter meddelade av RFV. Bostadsbidragen prövas i allt väsentligt mot en beräknad framtida inkomst med efterkontroll i ett s.k. rullande system utan att nya ansökningar görs varje år. Den som söker bidrag uppger sin beräknade inkomst för tolv månader framåt. Bostadsbidraget ändras därefter successivt till följd av nya uppgifter som bidragstagaren är skyldig att lämna, t.ex. ändrade inkomst- eller bostadskostnadsförhållanden. För dem som vid kontroll ertappas med att ha lämnat felaktiga uppgifter sker avstämning och återkrav ställs. Efterkontroll skall alltid göras senast inom 15 månader från det att beslut om bidrag har fattats. Vid denna kontroll skall en granskning göras av samtliga bidragsgrundande faktorer. Bidragsgrundande inkomst är för hushållet för viss tid (tolv månader) beräknad varaktig skattepliktig inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. Endast kapitalinkomster som överstiger 2 000 kronor per sökande och som överstiger 1 000 kronor för varje hemmavarande barn skall beaktas. Till bidragsgrundande inkomst skall också läggas sjöinkomster och vissa skattefria transfereringar, såsom bidragsdelen av studiemedel och dagpenning för militärtjänstgöring. Vissa övriga inkomster såsom underhållsbidrag, bidragsförskott och realisationsvinster beaktas inte. Bestämmelserna anknyter till inkomstskattereglerna, men däremot inte till inkomsttaxeringen som sådan. Det senare vore inte möjligt eftersom beslut om bostadsbidraget fattas innan taxering har ägt rum. Den bostadskostnad på vilken bostadsbidrag baseras för olika upplåtelseformer redovisas närmare i kapitel 10. Bostadsbidrag till barnfamiljer (ensamstående och gifta/sammanboende) består dels av ett särskilt bidrag för hemmavarande barn, dels av ett belopp som beror av bostadskostnadens storlek och antalet barn. Barn får räknas med i bidragshushållet till och med den månad då det fyller 18 år eller då studiehjälpen eller det förlängda barnbidraget upphör. Det särskilda bidraget lämnas per månad med 600 kronor för familjer med ett barn, 900 kronor för familjer med två barn och 1 200 kronor för familjer med tre eller flera barn. Det särskilda bidraget utges även till familjer som saknar egen bostad. Det bostadskostnadsberoende bidragsbeloppet grundas på bostadskostnaden mellan en nedre och en övre gräns. Mellan dessa gränser lämnas bidrag med 75 resp. 50 % av bostadskostnaden i två olika intervall. Bostadskostnadsgränserna år 1996 för hushåll med olika antal barn framgår av följande sammanställning. Bostadskostnadsgränser år 1996 för hushåll med barn (kr/mån) Familjer med Lägsta bidrags-Bidrag med 75%Bidrag med 50% grundande bo-upp till en bo-upp till en bo- stadskostnad stadskostnad avstadskostnad av 1 barn 2 000 3 000 5 300 2 barn 2 000 3 300 5 900 3 eller flera barn2 000 3 600 6 600 Bostadsbidraget till barnfamiljer är behovsprövat, dvs. bidragets storlek be- stäms av det enskilda hushållets inkomster och andra ekonomiska resurser. Det maximala bidragsbelopp som kan räknas fram med hänsyn till det antal barn och den bostadskostnad som familjen har reduceras med 20 % av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 117 000 kronor per år. Bidrag enligt reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas även till ensamboende och makar/samboende som har umgängesrättsbarn. Bidraget avser i dessa fall endast den del av stödet som beror av bostadskostnadens storlek. Bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn är beroende av bostadskostnadens storlek. Bidragsbeloppet grundas, på samma sätt som för barnfamiljer, på bostadskostnaden mellan en nedre och en övre gräns för bostadskostnaden. Mellan dessa gränser lämnas bidrag med 75 resp. 50 % av bostadskostnaden i två olika intervall. Bidraget lämnas enligt samma regler oavsett om någon i hushållet studerar eller inte. Bostadskostnadsgränserna år 1996 för ungdomar utan barn framgår av följande sammanställning. 14 Bostadskostnadsgränser år 1996 för ungdomar utan barn (kr/mån) Lägsta bidrags- Bidrag med 75% Bidrag med 50% grundande bo- upp till en bo- upp till en bo- stadskostnad stadskostnad av stadskostnad av 1 800 2 600 3 600 Även bostadsbidraget till ungdomar är behovsprövat och reduceras med 1/3 av den del av den bidragsgrundande inkomsten som för ensamstående överstiger 41 000 per år och för makar/samboende 58 000 kronor per år. 6 Principiella utgångspunkter för nya regler om bostadsbidrag Bostadsbidragen i deras nuvarande utformning har vuxit fram genom en serie av reformer. Sitt ursprung har de i de stödformer som började utvecklas vid mitten av 1930-talet. Bidragen har haft till mål att höja bostadsstandarden, särskilt för barnfamiljer, att minska trångboddheten och att utjämna kostnadsskillnader för de boende, dels mellan olika regioner i landet, dels mellan nyare och äldre bostäder med likvärdig standard. Bostadsbidragen har dessutom haft till mål att allmänt stärka de ekonomiskt svaga hushållens bärkraft. Betoningen av dessa delmål har varierat över tiden. I dag har bostadsbidragen såväl bostadspolitiska som familjepolitiska syften. Bostadsbidragens uppgift är således att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Bostadsbidragen ingår vidare som en viktig del i det ekonomiska familjestödet, som främst syftar till att ge en ekonomisk grundtrygghet för barnfamiljer under den period de har en stor försörjningsbörda. Familjer med barn är generellt sett unga och har ofta låga inkomster. Genom bostadsbidragen omfördelas resurser dels över livscykeln, dvs. från perioder när familjen inte har barn till perioder när familjen har barn, dels från familjer med goda inkomster till familjer med, i förhållande till försörjningsbördan, lägre inkomster. Bostadsbidragen omfördelar också resurser från de familjer som inte har barn till de familjer som har barn. Genom inkomstprövningen gynnar bostadsbidragen särskilt de hushåll som har de lägsta inkomsterna. En stor del av dessa är ensamstående med barn. Det värderingar som styrt utformningen av bostadsbidragen ligger fast. För att få balans i de offentliga utgifterna krävs kraftfulla insatser för ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och sanerade statsfinanser. För att inte vissa grupper skall drabbas orimligt hårt har regeringen lagt stor vikt vid att besparingarna skall delas av alla medborgare. Det innebär att även de familjer som får bostadsbidrag påverkas av en del av de besparingar som måste göras. Regeringen konstaterar att bostadsbidragen fyller en mycket viktig funktion när det gäller att uppnå både familjepolitiska och bostadspolitiska mål. Bidragens betydelse ökar också när nedskärningar sker i de generella bostadssubventionerna och i socialförsäkringssystemen. För många barnfamiljer har bostadsbidragen karaktären av ett näst sista socialt skyddsnät. Var fjärde hushåll med barn som år 1994 fick bostadsbidrag var också socialbidragstagare. Detta ställer särskilda krav när det gäller utformningen av förslag till bespa- ringsåtgärder inom bostadsbidragssystemet. Risken för att minskade bostadsbidrag ökar behoven av socialbidrag är stor. Ändrade regler för bostadsbidrag bör utformas så att de fördelningspolitiska målen värnas samtidigt som träffsäkerheten skärps. Systemet bör byggas upp på ett sådant sätt att det är långsiktigt hållbart. Det gäller både reglernas utformning och kostnadskontrollen inom systemet. Bidragsreglerna måste konstrueras så att överutnyttjande kan förebyggas och bättre kontroll underlättas. En effektiv administration skall eftersträvas. De ekonomiskt sämst ställda barnfamiljerna bör prioriteras och behovs- prövningen av bostadsbidragen ske utifrån tydliga kriterier. Bidragen till de hushåll som i utgångsläget har den minsta betalningsförmågan bör värnas. Besparingsåtgärderna bör utformas på ett sådant sätt att de inte ytterligare försvårar möjligheterna för barnfamiljer med låg ekonomisk bärkraft att efterfråga en bostad med rimlig standard. Risken för att besparingsåtgärderna leder till övervältringar på kostnader för socialbidragen bör minimeras. Jämställdheten mellan könen är betydelsefull inte enbart på ett allmänt plan utan även när det gäller utformningen av regelsystemet. Den s.k. arbetslinjen bör stärkas och höjda marginaleffekter undvikas. Hushåll med likartade förhållanden bör ha rätt till lika stort bostadsbidrag. Boendekostnaderna bör beräknas på liknande sätt oavsett upplåtelseform. Boende i olika regioner i landet bör behandlas likvärdigt. Förutom bostadsbidragen finns andra bidragssystem för stöd till boendet. Det dominerande är härvid bostadstillägg till pensionärer (BTP), som också administreras av försäkringskassan. Reglerna för beräkning av bostadskostnad är i avgörande delar desamma för bostadsbidrag och bostadstillägg medan inkomstprövningsreglerna är helt olika. I samband med denna proposition har regeringen övervägt möjligheterna att få till stånd mer enhetliga regler i de båda systemen men någon ökad likriktning föreslås inte här. Orsaken till det är att målen och målgrupperna för de två stöden är olika. En ökad grad av samordning får därför underordnas andra krav på de olika systemen. I det följande lämnas förslag till ändrade regler för bostadsbidragen. Förslagen omfattar i första hand ett nytt inkomstprövningssystem. Detta system beräknas ge upphov till en betydande minskning av kostnaderna för bidragsgivningen, samtidigt som kostnadskontrollen förstärks. Vidare föreslås ett antal övriga besparingsåtgärder, som tillsammans med det nya inkomstprövningssystemet beräknas ge upphov till kostnadsminskningar för bostadsbidragen på ca 2 300 miljoner kronor per helår. Med hänsyn till förslagens långsiktiga besparingseffekter, till de administrativa konsekvenser som åtgärderna föranleder och till att de hushåll som får bostadsbidrag i god tid bör få kännedom om planerade förändringar, föreslås de nya bestämmelserna träda i kraft den 1 januari 1997. Nya bestämmelser om begränsning av bidragsgrundande bostadsyta föreslås dock, för nyansökningar om bostadsbidrag, träda i kraft den 1 juli 1996. Förslagens budgetmässiga effekter, beräknade brutto på helårsbasis, redovisas separat för varje åtgärd. Flera åtgärder överlappar delvis varandra varför dessa effekter inte är helt additativa. En analys av fördelningseffekter och risk för övervältring på socialbidragen redovisas i bilaga 1. 7 Nytt system för inkomstprövning ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Preliminärt bostadsbidrag betalas| |ut efter prövning av ansökan där uppskattad årsinkomst| |anges. Inkomst av näringsverksamhet skall normalt | |antas vara minst lika hög som enligt senaste taxe- | |ringsbeslut. Preliminärt bostadsbidrag beviljas och | |utbetalas för högst tolv månader och i normalfallet från| |och med den månad ansökan inkommit till | |försäkringskassan. Preliminärt bidrag kan sättas ned. En| |ökning av det preliminära bidraget skall kräva en ny | |ansökan. | | Bostadsbidrag fastställs slutligt på grundval av de| |inkomstuppgifter som skattemyndigheterna fastställer | |vid taxeringen avseende det kalenderår då preliminärt| |bostadsbidrag har betalats ut, med vissa tillägg och | |justeringar. | | För högt respektive för lågt preliminärt bostadsbidrag| |korrigeras vid fastställandet av det slutliga | |bostadsbidraget. Ränta och avgift betalas på | |återbetalade och utbetalade belopp i enlighet med före-| |skrifter som regeringen eller, efter regeringens | |bemyndigande, Riksförsäkringsverket meddelar. | ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig i frågan är flertalet positiva. Försäkringskasseförbundet (FKF) och Riksförsäkringsverket (RFV) tillstyrker, men anser att hänsyn måste tas till resursbehovet hos försäk- ringskassorna vid förändringen av bostadsbidragssystemet. Skälen för regeringens förslag: Utredningen anser att uppskattad aktuell inkomst är att föredra framför senast taxerad inkomst som grund för inkomstprövningen. Som skäl härför anför utredningen bl.a. att en inkomstprövning som utgår från en uppskattning av hur stor inkomsten kommer att bli under den närmaste framtiden medför att bostadsbidraget beräknas utifrån hushållets inkomster under det år då bidraget utgår. Bidraget stämmer då bättre överens med det behov av inkomsttillskott som hushållet har under den period då bidraget betalas ut. Den fördelningspolitiska träffsäkerheten blir bättre. Regeringen delar utredningens bedömning och anser att aktuella inkomstförhållanden är att föredra framför senast taxerad inkomst vid inkomstprövningen. En av de stora bristerna med det nuvarande systemet för inkomstprövning är att det i efterhand är svårt att kontrollera hur stora belopp som totalt sett betalats ut utifrån felaktiga inkomstuppgifter. Skattemyndigheternas inkomstuppgifter skulle kunna användas för en sådan kontroll, men de avser alltid beskattningsår, dvs. kalenderår. Detta avviker från de inkomstuppgifter som återfinns i nuvarande bostadsbidragsregister, vilka avser den förväntade inkomsten för löpande tolvmånadersperioder. Regeringen delar utredningens bedömning att det är nödvändigt att införa ett system för inkomstprövningen med realistiska möjligheter att göra definitiva avstämningar och fastställande av det utbetalade bidragsbeloppet. En slutlig avstämning och efterjustering av felaktigt utbetalda belopp minskar kostnaderna för bostadsbidragen och ökar tilltron till systemet. Regeringen anser därför att bostadsbidragen bör slutligt beräknas utifrån inkomstuppgifter som fastställs vid den årliga taxeringen och som finns att tillgå i skatteregister. Uppgifter som inte finns att tillgå i skatteregister skall lämnas av sökanden och får kontrolleras på annat sätt, t.ex. genom förfrågningar. 7.1 Faktorer som påverkar bostadsbidraget Bostadsbidraget beräknas med utgångspunkt i tre olika faktorer, nämligen hushållets sammansättning, den bidragsgrundande inkomsten och bostadskostnaden. Den nu föreslagna modellen med preliminära och slutligt fastställda bostadsbidrag avser endast den bidragsgrundande inkomsten, övriga faktorer bör behandlas på samma sätt som i gällande system. Det är således endast den bidragsgrundande inkomsten som bör vara preliminär och stämmas av mot de inkomstuppgifter som fastställs vid taxeringen. Bidragstagaren bör, liksom i dag, vara skyldig att anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar storleken på bostadsbidraget. Det är inte ovanligt att bostadsbidraget förändras på grund av att hushållets sammansättning förändras t.ex. genom att barn tillkommer eller flyttar hemifrån eller familjen byter bostad och får andra boendekostnader. För högt eller för lågt bidrag kan komma att betalas om bidragstagaren glömt, låtit bli eller för sent anmält sådana ändringar. I det nuvarande rullande systemet regleras för högt respektive för lågt utbetalt bostadsbidrag alltid löpande när felaktigheten upptäcks. Det är regeringens bedömning att detta bör gälla även i det system som nu föreslås. Bidragsbeloppet bör omgående kunna ändras och återkrav ställas om försäkringskassan uppmärksammar att för högt preliminärt bidrag betalats ut på grund av att bidragstagaren inte anmält ändring som skulle medföra ett lägre bostadsbidrag. I dessa fall är det inte rimligt att försäkringskassan skall behöva invänta taxeringsbeslut och fastställande av bostadsbidraget. Ändrade förhållanden som kan leda till ökat bostadsbidrag förutsätter enligt gällande regler en skriftlig ansökan. Enligt den nu föreslagna ändringen i lagen om bostadsbidrag lämnas inte bidrag längre tid tillbaka än ansökningsmånaden. Det innebär att en bidragstagare som dröjer med att göra en ansökan om en ökning av bidraget till följd av ändring av andra faktorer än inkomst kan gå miste om ökningen. Undantag bör liksom i dag gälla för retroaktiva höjningar av hyra eller bostadsrättsavgift om ansökan inges till försäkringskassan inom en månad från den dag då sökanden fick kännedom om hyres- eller avgiftshöjningen. Utredningens förslag om ett löpande preliminärt bidrag beräknat på en uppskattad bidragsgrundande inkomst, och avstämning i efterhand mot den fastställda bidragsgrundande inkomsten, innebär att en ny sorts återbetalningar införs vid sidan av dem som förekommer enligt nuvarande bestämmelser. Detta behandlas närmare i avsnitt 7.4 Avstämning av den uppskattade aktuella inkomsten. 7.2 Preliminärt bostadsbidrag efter inkomstprövning utifrån aktuell inkomst Preliminärt bostadsbidrag bör bestämmas med ledning av uppskattade inkomster för det eller de kalenderår som ansökan berör. För egenföretagare bör inkomsten av näringsverksamhet antas uppgå till minst det belopp som fastställts vid den senaste taxeringen, om inte den sökande visar särskilda skäl för att inkomsten skall uppskattas till ett lägre belopp. Preliminärt bostadsbidrag bör beviljas och utbetalas för högst tolv månader från och med den månad ansökan inkommit till försäkringskassan. Bidraget bör, till skillnad från nuvarande system, automatiskt upphöra att betalas ut då perioden löper ut. För den som inkommer med en ny ansökan, eller under löpande period behöver ändra något i den tidigare ansökningen, bör ett nytt preliminärt bidrag bestämmas för en ny tolvmånadersperiod. Systemet innebär att den period för vilken preliminärt bidrag beviljas ofta inte sammanfaller med kalenderår. Den bidragssökande måste i sådant fall ange vilka inkomster han eller hon förväntar sig dels under det innevarande kalenderåret, dels under nästkommande kalenderår. Den bidragsgrundande inkomsten bör då anses vara lika fördelad på varje månad i beskattningsåret - kalenderåret. Försäkringskassan bör liksom i dag göra en rimlighetsbedömning av inkomstuppgifterna genom att stämma av dem mot t.ex. inkomstuppgiften vid senaste taxering eller löneavi, samtidigt som boendekostnader och övriga för bidraget relevanta förhållanden kontrolleras i erforderlig omfattning. Därefter bör försäkringskassan besluta om utbetalning av preliminärt bidragsbelopp för de delar av innevarande och nästkommande kalenderår som berörs. Därvid kan bidragsbeloppet bli olika för de två kalenderåren om inkomsten beräknas komma att förändras. En närmare precisering av hur systemet skall hanteras admini- strativt bör ske genom föreskrifter och allmänna råd från RFV. 15 Det är viktigt i det system som nu föreslås att den som beviljas preliminärt bostadsbidrag blir fullt medveten om att bidraget endast är preliminärt såvitt gäller inkomsten och att en avstämning sker mot den inkomst som fastställs vid den årliga taxeringen. Om inkomsten vid taxeringen är högre än den uppskattade inkomsten skall bidragstagaren betala tillbaka för högt utbetalt bidragsbelopp. Det är därför av största vikt att den bidragstagande erhåller nödvändig information så att så korrekta preliminära beslut som möjligt kan fattas. Utredningen redovisar sammanställningar som försäkringskassorna gjort över sitt arbete med efterkontroller i dagens system. Där framgår bl.a. att det är relativt få krav på återbetalningar som ställts. Utredningen konstaterar att med nuvarande system är det rimligt att förmoda att ovissheten bland bidragstagarna är stor huruvida deras inkomstuppgifter i efterhand kommer att kontrolleras eller inte. Som tidigare nämnts bör den bidragstagande vara skyldig att rapportera alla förändringar av inkomsten under kalenderåret. För att begränsa behovet av efterjusteringar bör ett effektivt system för rapportering av inkomständringar skapas. Vidare bör drivkrafter finnas som gör att bidragstagarna vid bedömningen av sin årsinkomst inte underskattar den. Mot den bakgrunden bör ränta och avgift betalas på återbetalade och utbetalade belopp i enlighet med föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket meddelar. I början av året, direkt efter det att kontrolluppgifterna inför inkomst- taxeringen sänts ut, vet de flesta bidragstagarna hur stora inkomster de hade under bidragsåret. Utredningen anser att bidragstagarna då bör ges möjlighet att justera sina tidigare rapporterade uppskattningar av inkomsten under bidragsåret och göra s.k. fyllnadsinbetalningar på motsvarande sätt som inom skattesystemet. RFV ställer sig i remissyttrande utifrån administrativa synpunkter tveksamt till detta förfarande då sådana rutiner, enligt verket, kan bli resurskrävande för försäkringskassorna. Regeringen anser, trots att det kan antas att dessa ärenden kan komma att kräva viss manuell hantering på försäkringskassan, att det är rimligt att bidragstagaren bör ges möjlighet att själv justera upp sin uppskattade inkomst och göra en förtida återbetalning. 7.3 Slutligt bostadsbidrag efter avstämning mot fastställd taxerad inkomst Det slutliga bostadsbidraget kan fastställas efter november månads utgång då taxeringsperioden gått ut. En viktig förutsättning för att ett system med preliminära bostadsbidrag som senare fastställs mot taxerad inkomst skall vara effektivt, är att försäkringskassan får tillgång till de uppgifter om de bidragssökandes inkomstförhållanden som finns i skatteregistren. Försäkringskassan behöver även tillgång till uppgifter om inkomster som inte är skattepliktiga, men som kan finnas i andra myndigheters register. Detta har också framförts av såväl RFV som FKF. Uppgifterna behövs dels vid fastställandet av det slutliga bostadsbidraget, dels för att en rimlighetsbedömning av de preliminära inkomstuppgifterna skall vara möjlig att göra. De inkomstuppgifter som inte finns att tillgå i register måste vid fastställandet av bostadsbidraget även fortsättningsvis lämnas av sökanden och kontrolleras manuellt. Register- frågan berörs vidare i kapitel 18. Det är viktigt att administrationen av det nya systemet utformas på ett sådant sätt att försäkringskassans handläggning sker så effektivt som möjligt. Därför bör manuella rutiner i största möjliga omfattning begränsas. Avstämningen bör göras maskinellt och besked om det slutliga bostadsbidraget bör automatiskt översändas till bidragstagaren. Utredningen anför att det bör krävas att bidragstagaren intygar riktigheten i de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av bostadsbidraget. RFV invänder mot detta och framhåller betydelsen av att avstämning sker helt maskinellt. Regeringen anser att det avgörande i detta sammanhang är att kommunikationen präglas av tydlighet. Hur förfarandet skall utformas är en fråga för verkställighetsföreskrifter. Det kan vara tillräckligt att den bidragstagande bereds tillfälle att yttra sig inom viss tid efter det att han eller hon fått del av de uppgifter som avses ligga till grund för beslut om slutligt fastställt bostadsbidrag. Härvid har bidragstagaren naturligtvis liksom tidigare under den period preliminärt bidrag utbetalats en skyldighet att upplysa försäkringskassan om ändrade förhållanden som påverkar bidraget. Hör bidragstagaren inte av sig inom viss angiven tid bör försäkringskassan kunna fastställa det slutliga bostadsbidraget. 7.4 Avstämning av den uppskattade aktuella inkomsten Vid avstämningstillfället bör för högt respektive för lågt utbetalt preliminärt bostadsbidrag korrigeras. Avstämningen bör endast avse den bidragsgrundande inkomsten. Bidraget justeras på grundval av differensen mellan uppskattad och efter taxeringen fastställd bidragsgrundande inkomst. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till högre belopp än vad som har betalats ut i preliminärt bidrag betalar försäkringskassan ut det överskjutande beloppet till bidragstagaren. Bestäms det slutliga bidraget till lägre belopp än det preliminära bidraget skall bidragstagaren betala tillbaka det överskjutande beloppet till försäkringskassan (avstämningsåterbetalning). Ränta och eventuellt avgift bör krävas på belopp som skall betalas tillbaka, och ränta bör lämnas på i efterskott utbetalade utfyllnadsbelopp. Återbetalningen vid avstämningen bör vara ovillkorlig, men en möjlighet bör finnas för försäkringskassan att efterge kravet om särskilda skäl motiverar detta. För bostadsbidragshandläggningen gäller sedan tidigare en regel om återbetalning av bidrag som har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Regeln är uppbyggd på samma sätt som 20 kap. 4 § lagen om allmän försäkring och motsvarar vad som gäller för i stort sett all återbetalning på socialförsäkringsområdet. Den omfattar de två fallen att den försäkrade har orsakat felutbetalningen - genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att lämna uppgifter eller på något annat sätt - och att den försäkrade utan att ha förorsakat felutbetalningen dock skäligen borde ha insett att det var fel. Om det finns särskilda skäl för det får försäkringskassan efterge återbetalningsskyldigheten helt eller delvis. Utbetalningar av bidrag som kan konstateras vara felaktiga bör även i fortsättningen kunna återkrävas när felaktigheten upptäcks, utan att av- stämningstillfället avvaktas. Ett bibehållande av den befintliga återkravsregeln i oförändrat skick skulle emellertid få till följd att försäkringskassan tvingas hantera återkravsärenden om bostadsbidrag enligt två olika modeller - ett för avstämningsåterbetalningen och ett för återbetalning till följd av övriga faktorer, hushållets sammansättning och bostadskostnader. RFV anser i remissyttrande att återkrav liksom i dagens system bör kunna ställas men att möjligheterna till återkrav inte bör göras beroende av frågan om försummad uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller insikten om betydelsen för bostadsbidraget. FKF hänvisar i denna del till yttranden från försäkringskassorna. Flera försäkringskassor bl.a. Malmöhus läns allmänna försäkringskassa pekar på nackdelar med två olika modeller för återkrav. Malmöhus läns allmänna försäkringskassa framhåller att återbetalningsskyldigheten bör renodlas och att samma regler kan gälla återkrav under ärendets gång och avstämningsåterbetalningar. Såväl RFV som FKF har pekat på att ett hushåll på grund av olika regler samtidigt kan ha två krav löpande med olika räntesatser. Ett av målen vid utformningen av det system för bostadsbidrag som föreslås är att en enkel administration skall erhållas. Det som har sagts i det föregående motiverar enligt regeringens bedömning att den för socialförsäkringen gemensamma utformningen av återkravsreglerna frångås för bostadsbidragen, så att de två formerna av återbetalning i sådana ärenden kan handläggas så långt möjligt på samma sätt. Detta bör ske genom att den befintliga återkravsregeln förenklas till att återbetalning skall ske om för mycket bidrag har betalats ut, utan att någon prövning behöver ske av om bidragstagaren har förorsakat felet eller borde ha insett det. Möjligheten till eftergift av återkrav bör dock finnas kvar. En sådan förändring som nu har sagts kan inte anses innebära att alltför stora krav läggs på bidragstagarna. Den förenkling som uppnås innebär också fördelar för den enskilde i form av ett mer lättbegripligt system. Frågan om avgifter och räntesatser vid återbetalning respektive utbetalning av överskjutande belopp avses regleras genom verkställighetsföreskrifter. Belopp som bidragstagaren skall betala tillbaka efter avstämning av den bidragsgrundande inkomsten bör i första hand kvittas mot utbetalningar av bostadsbidrag det år som följer efter avstämningsåret eller genom separata inbetalningar. Därefter bör möjligheter till kvittning mot andra bidrag och utbetalningar från socialförsäkringssystemet som administreras av försäkringskassan prövas. Kvarstående avstämningsbelopp bör i sista hand överlämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning. En närmare precisering av hur avstämningsåterbetalningen praktiskt skall hanteras bör göras av RFV genom föreskrifter och allmänna råd. Om överskjutande belopp efter avstämning skall betalas ut till bidragstagaren är det rimligt att hänsyn tas till eventuella beslut om återkrav av felaktigt utbetalt bostadsbidrag. Bidragstagaren kan ha oreglerade skulder som beror på att bostadsbidraget utgått med fel belopp på grundval av att felaktiga uppgifter uppgivits om hushållets sammansättning eller bostadskostnader. Har bostadsbidraget beräknats gemensamt för två sökande bör överskjutande belopp som skall betalas ut efter avstämning betalas till den sökande som under en bidragsperiod senast mottagit det löpande bostadsbidraget. Vidare bör de två sökandena som huvudregel vara solidariskt ansvariga för att betala tillbaka felaktigt utbetalt bostadsbidrag. Detta följer av att de har ansökt gemensamt. Det behövs emellertid hjälpregler för att förhindra oskäliga resultat till följd av huvudregeln på grund av att hushållets sammansättning ändrats under året. Dessa bör närmare kunna preciseras genom verkställighetsföreskrifter. I de fall sökandena har separerat och återkravet har sin grund i en inkomstökning som inträffat efter separationen är det rimligt att detta beaktas. 7.5 Administrativa konsekvenser Alla bostadsbidragstagare bör inför introduktionen av det nya systemet inkomma med en ny ansökan. Det innebär att arbetsbelastningen inledningsvis kommer att bli stor på försäkringskassorna. Bidraget bör automatiskt upphöra att betalas då tolvmånadersperioden löper ut. För att undvika en återkommande hög arbetsbelastning vid kalenderårets slut bör även i fortsättningen ansökan om bostadsbidrag kunna göras löpande under året. Omsättningen bland bidragstagarna är förhållandevis stor. Sammantaget innebär detta att tidpunkten då bostadsbidraget upphör till följd av tolvmånadersperiodens utgång med tiden blir mer jämnt fördelad under året. Bidrag bör endast betalas ut i månadsbelopp om jämna 100-tal kronor. Bidragsbelopp under 100 kronor bör liksom i gällande system inte betalas ut. Om ett preliminärt bostadsbidrag kan beräknas till ett belopp understigande 1 200 kronor för helt år, dvs. 100 kronor per månad, bör beslut om att inte betala ut bidraget betraktas som slutligt. I dessa fall bör alltså inte något slutligt bostadsbidrag bestämmas vid den tidpunkt då detta annars skulle ske. Vid avstäm- ningen bör inte justeringar leda till att utbetalningar sker eller avstämnings- återbetalningar krävs för belopp under 100 kronor. För att begränsa behovet av efterjusteringar bör ett effektivt system för rapportering av inkomständringar skapas. Bidragstagaren bör ges möjlighet att efter en egen bedömning på ett enkelt sätt få till stånd en sänkning av det preliminärt beviljade månadsbeloppet. Ett beslut om höjning av bidragsbeloppet bör dock kräva en ny skriftlig ansökan och ett nytt beslut. Efterkontrollen av bostadsbidragen torde bli mindre krävande att hantera i det system med avstämning som nu föreslås jämfört med gällande system. Avstämningen bör normalt kunna göras maskinellt utan manuella rutiner vad gäller jämförelsen mellan uppskattad och taxerad inkomst. Det nya inkomsprövningssystemet kräver relativt omfattande förändringar av RFV:s ADB-system. Regeringen har därför i januari 1996 beslutat ge RFV i uppdrag att vidta erforderliga förberedelser för en ny administration av bostadsbidragen (se kapitel 17). De administrativa rutiner som måste byggas upp när det nya inkomstprövningssystemet skall introduceras bör så långt möjligt förenklas och automatiseras. Tilläggsutbetalningar (överskjutande belopp) bör t.ex. kunna ske maskinellt och vad gäller avstämningsåterbetalning bör ett automatiskt avräkningssystem kunna utvecklas. Sammanfattningsvis kan regeringen konstatera att de administrativa kon- sekvenser som följer av det nya inkomstprövningssystemet inledningsvis kommer att bli påtagliga. Ett nytt system för administrationen måste byggas upp. Mot bakgrund av att alla bostadsbidragstagare inför introduktionen av det nya systemet skall inkomma med nya ansökningar torde hanteringen av ansökningar inledningsvis bli betungande. På sikt torde det nya systemet innebära vissa administrativa vinster. Det förslagna inkomstprövningssystemet beräknas minska kostnaderna för bostadsbidragen med ca 1 100 miljoner kronor per helår. 8 Individuella inkomstgränser ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Den nuvarande inkomstgränsen för| |hushåll med barn, 117 000 kronor, ersätts med | |individuella inkomstgränser för den sökande och den | |medsökande. På hushållsnivå skall inkomstgränserna summera| |till samma belopp som i nuvarande system. För | |gifta/sammanboende bestäms därmed de individuella | |inkomstgränserna till 58 500 kronor. För ensamstående| |skall gränsen vara 117 000 kronor. | ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Riksrevisionsverket (RRV) och Svenska Kommunförbundet är positiva. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser att förslaget slår orättvist om den ena sökanden i ett förhållande har inkomster som reducerar bo- stadsbidraget, men sökandena tillsammans har inkomster som ligger under inkomst- gränsen. TCO anser att en spärr mot avräkning borde införas vid den inkomstgräns som gäller för ensamstående. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att förslaget kan slå mot låginkomsttagare. Riksförsäkringsverket (RFV) avstyrker och anser att förslaget innebär ett starkt incitament för gifta och samboende att skenseparera. Skälen för regeringens förslag: Syftet med bostadsbidraget är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Bostadsbidragen ingår vidare som en viktig del i det ekonomiska familjestödet. Den nuvarande gränsen för inkomstprövning baseras på hushållets sammanlagda inkomster. Det bidragsbelopp som räknas fram enligt reg- lerna för särskilt bidrag och bidragsgrundande bostadskostnad reduceras med 20 % av hushållets bidragsgrundande inkomst över 117 000 kronor. Detta kan medföra att bostadsbidraget fungerar som en subvention till de hushåll där någon av för- äldrarna väljer att vara hemma på heltid eller att delvis minska sin arbetstid. Regeringen delar utredningens uppfattning att det inte, mot bakgrund av de kraftiga neddragningar som nu föreslås, är rimligt att via bostadsbidragen subventionera minskningar av arbetstiden till mycket låga nivåer. I de fall någon av föräldrarna valt att vara hemma med barnen på heltid, är hushållets totala omkostnader oftast lägre än de skulle ha varit om båda föräldrarna i stället valt att förvärvsarbeta. Samtidigt får de ett betydligt högre bo- stadsbidrag än ett likvärdigt hushåll där t.ex. en av makarna arbetar heltid och den andra halvtid. Utredningen pekar vidare på att det i nuvarande system kan uppkomma en direkt privatekonomisk förlust om en förälder vill övergå från hemarbete till förvärvs- arbete genom att bostadsbidraget då reduceras betydligt. Med individuella in- komstgränser blir reduktionen av bostadsbidraget avsevärt mindre för de föräldrar som söker sig ut på arbetsmarknaden. Det är regeringens uppfattning att de samlade maginaleffekter som genom nuvarande bostadsbidragssystem uppkommer för dem som vill börja förvärvsarbete bör minskas. Samtidigt bör den s.k. arbetslinjen förstärkas. För ensamstående blir det i praktiken inte någon förändring jämfört med nu- varande system. För gifta/sammanboende där en av sökandena har mycket låga in- komster (under 58 500 kronor) och den andra arbetar heltid blir bostadsbidraget däremot lägre än vad det är i dag. För ett hushåll med en heltidsarbetande förälder och en hemarbetande eller deltidsarbetande förälder blir i gengäld det privatekonomiska utbytet av inkomstökningar upp till den individuella inkomstgränsen större jämfört med nuvarande system, där varje inkomstökning för den hemarbetande eller deltidsarbetande föräldern reducerar bostadsbidraget. Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 300 miljoner kronor. 9 Förmögenhetsprövning ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: I den bidragsgrundande inkomsten| |inkluderas 15 % av den del av ett hushålls | |nettoförmögenhet som överstiger 100 000 kronor. Även | |hemmavarande barns förmögenhet skall medräknas. För- | |mögenhetsvärdet i den bostad för vilken bidragstagaren| |sökt bostadsbidrag exkluderas. Likaså beaktas inte | |skulder med säkerhet i bostaden när nettoförmögenheten| |skall fastställas. Utredningens förslag: Överensstämmer| |i huvudsak med regeringens förslag. | | Remissinstanserna: Sveriges Allmännyttiga | |Bostadsföretag (SABO) tillstyrker. Riksrevisionsverket| |(RRV) påtalar att förslaget minskar risken för att | |bostadsbidrag används för att subventionera privat | |förmögenhetsuppbyggnad. Försäkringsskasseförbundet (FKF)| |anser det vara orimligt och stötande att höga | |förmögenheter inte påverkar bostadsbidrag. Riks- | |försäkringsverket (RFV) och Boverket anser att gränsen| |för bidragsgrundande förmögenhet skall sättas vid 800 000| |kronor på grund av att lägre förmögenheter är svåra att| |kontrollera. Riksskatteverket (RSV) anger att verket | |inte kan tillhandahålla de förmögenhetsuppgifter som | |krävs för prövningen. Dock, anser verket, bör den | |enskilde själv kunna lämna uppgifterna i ansökan om | |bostadsbidrag. Verket påtalar vidare att förmögenhet i| |företag ej har beaktats i utredningens förslag. | | Skälen för regeringens förslag: Vid behovsprövning av| |bostadsbidrag tas i dagens system hänsyn till | |bidragssökandens förmögenhet endast genom att | |förmögenhetens avkastning, med beaktande av vissa | |fribelopp, räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.| |Disponerar hushållet över en ansenlig förmögenhet får dock| |denna, genom den s.k. generalklausulen, beaktas och | |bostadsbidraget fastställas till ett lägre belopp. | |Emellertid påverkas bärkraften i de hushåll som har | |likvida förmögenhetstillgångar inte enbart av den | |avkastning som kapitalet ger. Även kapitalet i sig är| |en tillgång som hushållet kan utnyttja för att hålla en| |tillfredsställande standard. Ur fördelningspolitisk | |synpunkt är det därför inte acceptabelt att då | |bostadsbidraget fastställs bortse från de skillnader i| |stödbehov som faktiskt föreligger mellan hushåll med | |resp. utan förmögenhet. | | Vid beräkning av förmögenhet bör i detta sammanhang| |bortses från den bostad till vilken bidrag lämnas. Det| |är i många fall inte möjligt för hushållen att ta i anspråk| |sådana förmögenhetstillgångar för att täcka löpande | |utgifter. Dessutom är det knappast rimligt att för ett| |bostadsstöd ha regler, som i praktiken förutsätter att| |den bidragssökande skall avyttra den fastighet som | |används som bostad. I gengäld bör inte heller skulder för| |vilka bostaden utgör säkerhet tillåtas minska | |nettoförmögenheten. | | Förmögenhetsprövningen bör, såsom utredningen påpekat,| |kombineras med ett fribelopp på rimlig nivå, med hänsyn| |till behovet av viss ekonomisk buffert för oförutsedda| |utgifter i hushållet. Vidare bör endast viss del av | |hushållets nettoförmögenhet som överstiger dessa | |fribelopp beaktas. | | Vad gäller företagsförmögenhet finns i de gällande | |förmögenhetsskattereglerna undantag som bl.a. innebär| |att både tillgångar och skulder i rörelsedrivande | |fåmansföretag utesluts vid beräkning av skattepliktig| |förmögenhet. Förhållandet gör det svårt att beakta dessa| |tillgångar och skulder vid förmögenhetsprövningen för| |bostadsbidrag. Oavsett vilken lösning som skulle sökas| |skulle handläggningen bli betungande. Regeringen anser| |därför att det åtminstone tills vidare får accepteras att| |detta slags tillgångar och skulder inte omfattas av | |förmögenhetsprövningen. Vid tillämpning av den s.k. | |generalklausulen i 27 § lagen (1993:737) om | |bostadsbidrag, som föreslås finnas kvar oförändrad, kan| |de däremot beaktas. | | Riksskatteverket (RSV) har i sitt remissvar påtalat| |att verket inte kan tillhandahålla vissa av de | |uppgifter som krävs för en förmögenhetsprövning, som | |utformats enligt ovanstående. Detta till följd av att| |uppgifter om förmögenhet under de 800 000 kronor, som| |krävs för att det skall utgå förmögenhetsskatt, inte | |behöver lämnas i deklarationen. Vissa andra | |remissinstanser har vidare angett att gränsen för den| |förmögenhet som skall påverka bostadsbidraget bör sättas| |till en högre nivå än den som regeringen föreslår. | |Systemet skulle därigenom bli enklare att administrera| |och kontrollera. | | Regeringen anser att det är orimligt att högre | |nettoförmögenheter inte påverkar utgående bostadsbidrag.| |Inte minst gäller detta i de fall när förmögenheten | |byggts upp genom sparande av den inkomst som också | |används till bostadskostnaden. Eftersom det i | |skattesammanhang inte finns någon skyldighet att | |deklarera förmögenhetsinnehav under 800 000 kronor, bör| |bidragsansökan kompletteras med en uppgift om sådant | |innehav. Ansvaret för att de uppgifter som lämnas är | |fullständiga och korrekta skall ligga hos den | |enskilde. | | Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på| |ca 60 miljoner kronor. | | | | | | | |10 Förmögenhet i egnahem och bostadsrätter | | | | | | | Utredningens förslag: 5,6 % av taxeringsvärdet eller motsvarande värde inkluderas i den bostadsbidragsgrundande inkomsten. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till utredningens förslag. Riksskatteverket (RSV) pekar på att uppgifter om vilken fastighet som är sökandens bostad eller om värde på bostadsrätt eller andel i bostadsförening/-aktiebolag inte kan hämtas från skatteregistret. Bostadspolitiska utredningen anser att förslaget kan slå mot barnfamiljer som är bosatta i bostadsrätter eller egnahem byggda under åren 1988-1993. Riksförsäkringsverket (RFV) avstyrker och anser att förmögenhet i egnahem i stället bör inkluderas i den generella förmögenhetsprövningen. 16 Skälen för regeringens förslag och bedömning: Utredningen anför att investe- ringar i bostäder ger avkastning på liknande sätt som andra investeringar och att avkastning på kapital bör behandlas likvärdigt oavsett hur kapitalet in- vesteras. Enligt gällande regler behöver den bidragssökande inte räkna in avkastning på kapital som investerats i fastighet i den bidragsgrundande inkomsten. Utredningen framhåller att med nuvarande system bidrar bostadsbidragen delvis till en subventionering av förmögenhetsuppbyggnaden i egnahem och bostadsrätter, genom kombinationen ränteavdrag vid beskattningen och bostadsbidrag till räntor som utgör bostadskostnader. För att ta hänsyn till boendekapitalets avkastning, för att motverka en subventionering av förmögenhetsuppbyggnad och av rättviseskäl bör enligt utredningen 5,6 % av taxeringsvärdet eller motsvarande inkluderas i den bidragsgrundande inkomsten. Förslaget kan enligt utredningen ses som en schablonmässigt beräknad avkastning på det kapital som hushållet investerat i bostaden. Utredningens förslag innebär normalt sett en större höjning av den bi- dragsgrundande inkomsten för egnahemsägare än för bostadsrättsinnehavare, även om det rör sig om bostäder med samma marknadsvärde. Förmögenhetsvärdet för bostadsrätter utgör nämligen ofta en betydligt lägre andel av marknadsvärdet än taxeringsvärdets andel av marknadsvärdet för egnahem. Utredningens förslag berör särskilt gifta/sammanboende med två eller flera barn och som ovan nämnts i stort sett enbart dem som bor i egnahem. Drygt 30 % av alla barnfamiljer med bostads- bidrag bor i småhus och ca 10 % bor i bostadsrätt. Regeringen anser att utredningens förslag i alltför hög grad kommer att drabba barnfamiljer som bor i småhus. Syftet med bostaden är i första hand att bo i den och inte att öka sin förmögenhet. De som investerar i bostäder får visserligen en avkastning på kapitalet i form av ett boendevärde, men det torde vara svårt att motivera att det är en inkomst som bör beaktas vid beräkning av den bostadsbidragsgrundande inkomsten. Regeringen delar dock utredningens bedömning att bostadsbidraget inte bör bidra till förmögenhetsuppbyggnad i egnahem och bostadsrätter. Bostadsbidraget lämnas enligt gällande regler för en bostadskostnad inom vissa intervall, som är olika för olika typer av hushåll. I begreppet bostadskostnad ingår hyra eller avgift beroende på upplåtelseform, räntekostnader för lån samt uppvärmningskostnader. För egnahem och småhus på lantbruksenhet ingår, förutom räntekostnader och uppvärmningskostnader, tomträttsavgäld och driftskostnader. För bostadsrätter gäller vidare att lånet skall ha tagits upp i direkt anslutning till förvärvet. En förutsättning är att bostadsrätten har satts i pant på sådant sätt att den vid bristande betalning kan tas i mät för skulden. Hänsyn tas till skatteeffekten av avdragsrätten för räntor genom att endast 70 % av det verkliga beloppet får tas upp. Regeringen anser att det inte är rimligt att bostadsbidrag lämnas för den del av räntan som utgör en kompensation för inflationen, eftersom detta innebär att bostadbidragen subventionerar en förmögehetsuppbyggnad. Beaktandet av skuldräntor i bostadskostnaderna bör därför begränsas ytterligare utöver den reducering som nu görs för skatteeffekten av ränteavdrag. Det bör ske genom att det föreskrivs att en schablonmässigt angiven andel av skuldräntorna brutto inte skall få inräknas i den bidragsgrundande bostadskostnaden. Förslaget medför dels att subventioneringen av förmögenhetsuppbyggnad minskar, dels att bostadsrätter inte behandlas mer fördelaktigt än egnahem, på det sätt som skulle bli följden av utredningens förslag. Regeringen anser att tre procentenheter för närvarande är en lämplig nivå för reduceringen. Denna procentsats bör därför gälla tills vidare. Procentsatsen bör kunna ändras med anledning av förändringar i inflationstakten. Sådana justeringar bör dock inte göras fortlöpande utan endast vid avsevärda förändringar. Bostadsbidragslagen innehåller i dag inte några bestämmelser om fastställande av bostadskostnad. Dessa bestämmelser finns i författningar av lägre dignitet. Procentsatsen bör lämpligen regleras på samma sätt. Lagen bör dock kompletteras med en föreskrift som ger stöd för reduceringen. Förslaget beräknas ge en besparing på ca 300 miljoner kronor per helår. 11 Realisationsvinster inkluderas i den bidragsgrundande inkomsten ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Under året uppkomna | |realisationsvinster inkluderas i den bidragsgrundande| |inkomsten (i inkomst av kapital). Avdrag mot | |realisationsvinst får göras för realisationsförluster| |under samma beskattningsår. Inga undantag görs för | |realisationsvinster till följd av fastighetsförsäljning.| |Dock skall skattelagstiftningens regler om | |uppskovsavdrag gälla. | ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV), Riksrevisionsverket (RRV), Boverket, Försäkringskasseförbundet (FKF) och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) tillstyrker förslaget. RRV anser att förslaget minskar risken att bostadsbidraget används för att subventionera privat förmögenhetsuppbyggnad. Övriga remissinstanser har inget att erinra mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: I samband med de förändringar som genomfördes av bostadsbidragen år 1994 undantogs realisationsvinster från kapitalinkomsten vid beräkning av bidragsgrundande inkomst. Motiven för detta ställningstagande var främst av administrativ karaktär. I det nu föreslagna inkomstprövningssystemet med en slutlig avstämning av bostadsbidragen kvarstår inte längre dessa motiv. 17 Inkomster i form av realisationsvinster ökar hushållens ekonomiska bärkraft. Det är därför, främst ur fördelningspolitisk synpunkt, inte rimligt att dessa inkomster skall undantas vid behovsprövningen av bostadsbidrag. Avdrag mot realisationsvinst bör få göras för realisationsförluster i den mån de uppstått under samma år. Realisationsvinster som härrör från försäljning av bostad bör särbehandlas endast i den utsträckning som görs vid beskattningen genom tillämpning av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad. Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 100 miljoner kronor. 12 Bostadsbidragsgrundande inkomst för egenföretagare ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Inkomst av näringsverksamhet som| |ingår i bidragsgrundande inkomst skall ökas genom att| |vissa avdrag som till stor del har karaktär av | |vinstdispositioner återläggs. Dessa är avsättning till| |periodiseringsfonder, avdrag för egen pension (viss | |del) samt ökning av expansionsmedel. Även avdrag för | |underskott från tidigare beskattningsår skall återläggas.| ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet (FKF) anser att förslaget i någon mån kan avhjälpa de felaktigheter som i dag råder. Riksförsäkringsverket (RFV) ställer sig tveksamt till förslaget men delar uppfattningen att en översyn är nödvändig. Riksrevisionsverket (RRV) anser att frågan bör utredas ytterligare. Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande regler följer i huvudsak beräkningen av näringsidkares bostadsbidragsgrundande inkomst de regler som återfinns i den skattelagstiftning som gäller för näringsidkare. Skattelagstiftningen ger möjlighet till olika resultatreglerande åtgärder som i bostadsbidragssammanhang gynnar näringsinkomster framför andra inkomster. Utredningen pekar på att det inte är rimligt att relativt omfattande möj- ligheter till resultatreglering av inkomster från näringsverksamhet skall påverka bedömningen av om ett hushåll behöver stöd för att klara sina boendekostnader eller inte. Enligt utredningens mening bör vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten i princip samma beräkningssätt användas för inkomst av näringsverksamhet som används för beräkning av inkomst av tjänst och kapital. Regeringen delar utredningens bedömning. Löntagare och egenföretagare bör vid ansökan om bostadsbidrag i största möjliga utsträckning behandlas på ett likvärdigt sätt. Det bör även påpekas att den taxerade inkomsten anses vara ett bristfälligt mått på den ekonomiska standarden bland egenföretagare. Inkomstbegreppet bör ses över inom flera delar av bidrags- och social- försäkringssystemen. I avvaktan på en samlad översyn av inkomstbegreppet bör den bostadsbidragsgrundande inkomsten beräknas utifrån näringsinkomsten justerad för vissa bokföringsåtgärder som i mer påtaglig grad kan anses ge möjligheter till fördelar för näringsidkare jämfört med löntagare i fråga om rätten till bostadsbidrag. Näringsinkomsten bör ökas med årets avsättning till periodiseringsfonder respektive minskas med årets upplösning av periodiseringsfonder, ökas med avdrag för utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp samt ökas med ökning av expansionsmedel och minskas med minskning av expansionsmedel. Även avdrag för underskott från tidigare beskatt- ningsår bör återläggas. Begränsningen i fråga om pensionsutgift har utformats för att så nära som möjligt motsvara vad som gäller för löntagare. 13 Avdragsregler för resor och övriga kostnader ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Reglerna för avdrag för resor och| |övriga kostnader skall vara desamma inom | |bostadsbidragssystemet som inom inkomst- | | | |skattesystemet. | ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De få instanser som yttrar sig är positiva. Skälen för regeringens förslag: Utredningen har betonat vikten av att bostadsbidragssystemet utformas så att inkomstunderlaget är lätt att stämma av mot de registeruppgifter som finns om bidragstagarnas inkomster. Utredningen framhåller vidare att bostadsbidragen bör beräknas enligt en metod som liknar den som används för inkomstskatten för att förbättra kontrollmöjligheterna. Det är också ur administrativ synpunkt en klar fördel om samma regler kan tillämpas i bostadsbidragssammanhang som i skattesammanhang. I bostadsbidragssammanhang gäller fr.o.m. den 1 januari 1994 att avdrag för resor till och från arbete endast får göras för kostnader som överstiger 5 000 kronor. Inom skattelagstiftningen var motsvarande gräns vid denna tidpunkt 4 000 kronor. Därefter har gränsen i skattelagstiftningen höjts till 6 000 kronor, medan den i bostadsbidragssammanhang fortfarande är 5 000 kronor. Det föreslagna nya systemet för inkomstprövning bygger på principen att beskattningens inkomstmått skall vara bindande, med så få undantag som möjligt. Att ha en annan avdragsgräns än den som gäller vid beskattningen för arbetsresor och andra vanliga avdragsgilla omkostnader kan med denna utgångspunkt inte komma i fråga. RFV har anfört att dessa avdrag orsakar problem därför att det är svårt att i förväg veta vad skattemyndigheterna kommer att godkänna, och har ifrågasatt om det vore möjligt att helt bortse från dem vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten. Enligt regeringens bedömning skulle en sådan lösning emellertid skapa en oacceptabel skillnad i behandlingen mellan personer med och utan sådana kostnader för intäkternas förvärvande. Förslaget beräknas ge upphov till en besparing på ca 20 miljoner kronor per helår. 14 Begränsning av bidragsgrundande bostadsyta ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Den bidragsgrundande bostadsytan| |begränsas enligt följande, för | | | | hushåll med ett barn högst90 m2 | | hushåll med två barn högst 110 m2 | | hushåll med tre barn högst 130 m2 | | hushåll med fyra barn högst 150 m2 | | hushåll med fem eller flera barn högst 170 m2 | | ungdomar mellan 18 och 29 år utan barnhögst70 m2 | | | | Om sökanden eller någon medlem av familjen är | |funktionshindrad får större bostadsyta beaktas. | | För hushåll med en bostadsyta som överstiger den högsta| |bidragsgrundande bostadsytan fastställs den | |bidragsgrundande boendekostnaden genom att den fulla | |boendekostnaden multipliceras med kvoten mellan den | |högsta bidragsgrundande bostadsytan och bostadens yta.| | För hushåll med enbart umgängesrättsbarn används samma| |högsta ytgränser som för hushåll med hemmavarande barn.| |Bidrag till hushåll med enbart umgängesrättsbarn skall| |dock lämnas endast till bostäder på minst två rum och kök| |eller kokvrå och en storlek på minst 40 m2. | ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Utredningen föreslår att för hushåll med ett um- gängesrättsbarn används samma ytgräns som för ett hemmavarande barn. För varje tillkommande umgängesrättsbarn ökas ytgränsen med 10 m2. Förslaget överensstämmer i övrigt med regeringens förslag. Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) och Försäkringskasseförbundet (FKF) tillstyrker förslaget, men avstyrker ett ikraftträdande den 1 juli 1996 av administrativa skäl. Även Riksrevisionsverket (RRV) och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) tillstyrker förslaget och anger att det saknas skäl att subventionera mycket stort boende. Bostadspolitiska utredningen anser att förslaget kan slå mot de hushåll som bor i bostadsrätt eller egnahem tillhörande senare års produktion. Boverket tillstyrker, men föreslår som alternativa åtgärder antingen att en i förhållande till utredningens förslag begränsad ytgräns införs och att de övre bostadskostnadsgränserna i systemet tas bort, eller att ytgränserna differentieras mellan hyresrätt och bostadsrätt resp. egnahem. 18 Skälen för regeringens förslag: När det gäller en bostads utrymmesstandard har de bostadspolitiska målen preciserats i form av olika normer. Den mest generösa av dessa innebär att varje barn skall kunna erbjudas ett eget sovrum. Det betyder att en familj som består av ett barn med föräldrar enligt normen skall bo i tre rum och kök, att en familj som består av två barn med föräldrar skall bo i fyra rum och kök osv. Enligt utredningen finns inga övertygande motiv till en fortsatt subventionering av bostadsytor, som i betydande grad överstiger denna norm. Regeringen delar denna uppfattning. Den bidragsgrundande bostadsytan bör därför begränsas och ytnormen fastställas utifrån en generös tolkning av den aktuella normen omsatt till bostadsyta. Ytgränsen för bidrag till ungdomar utan barn mellan 18 och 29 år bör samordnas med denna princip för begränsning av bidragsgrundande bostadsyta. För bostadsbidrag till hushåll med enbart umgängesrättsbarn har utredningen dels föreslagit en kraftigare ytbegränsning än för hushåll med hemmavarande barn, dels - i samband med särskilda förslag till bostadsbidrag för föräldrar med umgängesrätt - att boendekostnadsgränserna och ersättningsnivåerna i systemet skall sättas lägre för dessa familjer än för andra barnhushåll. Syftet med de bostadsbidrag som lämnas till föräldrar som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har sitt barn boende hos sig är att en sådan förälder skall kunna ge barnet en god bostad de dagar som barnet vistas hos denne. Bidragen skall vidare ge ett stöd till de delar av bostadens kostnader som barnets behov för med sig och som ligger över den baskonsumtion som alla vuxna normalt har för egen del. Bostadsbidrag till hushåll med enbart umgängesrättsbarn bör därför inte lämnas för en bostad som är mindre än 2 rum och kök eller kokvrå och 40 m2. Övrig begränsning i förhållande till de regler som gäller för hushåll med hem- mavarande barn bör inte införas för umgängesrättsfamiljer i fråga om bostadskostnadsgränser och ersättningsnivåer inom de olika bostadskost- nadsintervallen. Bidragstagare i mindre kommuner bor ofta i egnahem. Flera av dessa har jämförelsevis stora bostadsytor i förhållande till antalet barn. För dessa innebär förslaget att bidragsbeloppen sänks jämfört med nuvarande förhållanden. Den hushållskategori som får den största relativa sänkningen är gifta/sammanboende med ett barn. Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 390 miljoner kronor. För nyansökningar om bostadsbidrag bör de nya bestämmelserna träda i kraft den 1 juli 1996 och i övrigt för bostadsbidrag som lämnas fr.o.m. den 1 januari 1997. Under budgetåret 1995/96 beräknas förslaget minska kostnaderna för bostadsbidrag med ca 130 miljoner kronor. 19 15 Det särskilda bidraget ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Det särskilda bidraget höjs från 1| |200 kronor till 1 500 kronor per månad för familjer med| |fyra barn och till 1 800 kronor per månad för familjer| |med fem eller flera barn i takt med att | |flerbarnstilläggen fasas ut. | ------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: I bostadsbidraget till hushåll med hem- mavarande barn ingår ett särskilt belopp, som lämnas oberoende av bostadskostnadens storlek. Bidraget är differentierat beroende på antalet barn i familjen och lämnas under år 1996 till familjer med ett barn med 600 kronor per månad, till familjer med två barn med 900 kronor per månad och till familjer med tre eller flera barn med 1 200 kronor per månad. Det särskilda bidraget skall ses som ett inkomstprövat barnbidrag och utgår därför även till de hushåll som saknar egen bostad. Efter utgången av år 1995 beviljas inga nya flerbarnstillägg. De familjer som före den 1 januari 1996 beviljats sådant stöd får dock behålla det tills dess att rätten upphör enligt gällande regler. Regeringen konstaterar att de familjer som har många barn (fler än tre) i större utsträckning än familjer med färre barn berörs av det förslag om ny beräkning av bidragsgrundande bostadskostnad i egnahem och bostadsrätt som lämnats i det föregående (kap. 10). Det särskilda bidraget i bostadsbidragsystemet bör därför höjas från 1 200 till 1 500 kronor per månad för familjer med fyra barn och till 1 800 kronor per månad för familjer med fem eller flera barn i takt med att flerbarnstilläggen fasas ut. Kostnaden för denna åtgärd kan beräknas till ca 5 miljoner kronor år 1997. 16 Bostadsbidrag till ungdomar under 29 år ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag: Bostadsbidrag till ungdomar | |mellan 18 och 29 år som inte studerar och som inte har| |barn slopas. Bostadsbidrag till studerande ungdomar | |mellan 18 och 29 år som inte har barn behålls tills | |vidare. Frågan om bostadsstöd till studerande utreds | |vidare inom studiestödsutredningen med sikte på att | |bostadsbidraget skall upphöra. | ------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Utredningen föreslår att bostadsbidrag till ungdomar utan barn slopas. För studerande utan barn bör övervägas att utifrån en samlad bedömning av dessa hushålls ekonomiska situation beakta bostadskostnaden inom ramen för studiemedelssystemet. Remissinstanserna: Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) tillstyrker förslaget. Bostadspolitiska utredningen ser fördelar med att stödet till studenternas boende hanteras inom ramen för studiemedelssystemet. Försäkringskasseförbundet (FKF) anser att förslaget är rimligt med hänsyn till det statsfinansiella läget. Riksförsäkringsverket (RFV) har inget att erinra. Riksrevisionsverket (RRV) delar utredningens uppfattning. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) accepterar att ungdomar med barn prioriteras men pekar på att det finns risk för övervältringseffekter. Ungdomsstyrelsen delar utred- ningens allmänna bedömning. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) anser att en analys av effekter för dels studerande, dels de som inte studerar saknas. SFS efterlyser ett helhetsgrepp på ungdomsfrågan. Boverket anser att det finns risk för att besparingen är överskattad. Studiestödsutredningen menar att en tänkbar utformning av stödet till bostadskostnader inom ramen för studiestödssystemet är ett extra studielån. Ett nytt studiestödssystem kan emellertid inte träda i kraft förrän tidigast den 1 juli 1997. Därmed skulle en mellanperiod uppstå från det att ungdomsbostadsbidraget upphör till dess att kompenserande åtgärder kan införas. Hyresgästernas Riksförbund avstyrker. Landstingsorganisationen i Sverige (LO) pekar på att kostnaderna för socialbidrag kommer att öka. Socialstyrelsen (SoS) anser att risken är stor för övervältring på socialbidrag. Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare tillkännagivit som sin mening att det är väsentligt att en betydligt större andel av ungdomskullarna väljer att gå vidare till studier på universitets- och högskolenivå (prop. 1995/96:25). För att stimulera fler ungdomar till att läsa vidare är det väsentligt att studenterna har en acceptabel bostadssituation. Studiestödssystemet är för närvarande under utredning i kommittén för översyn av studiestödssystemet (U 1994:13). Av direktiven (1994:148) framgår att kommit- tén bl.a. skall utreda förutsättningarna för ett mer sammanhållet studiestödssystem, som innefattar stödformer inom både utbildningsdepartementets och arbetsmarknadsdepartementets områden. Kommittén skall belysa frågan om totalbelopp och bidragsnivåer inom ramen för ett sådant sammanhållet studiestöd. Vidare skall kommittén se över lånesystemet och återbetalningsvillkoren. Kommittén skall redovisa sina förslag senast den 1 april 1996. Ett nytt studiestödssystem kan emellertid inte träda i kraft förrän tidigast den 1 juli 1997. Det skulle därmed, vilket studiestödsutredningen pekar på i sitt remiss- yttrande, uppstå en mellanperiod om bostadsbidraget till studerande ungdomar upphörde fr.o.m. det datum som utredningen föreslår, dvs. den 1 januari 1997, till dess att kompenserande åtgärder kan införas inom ett nytt studiestödssystem. Regeringen har den 7 mars 1996 beslutat överlämna Arbetsgruppens för kartläggning och analys av ensamföräldrarnas situation rapport Ensamföräldrarna och den ekonomiska krisen samt Bostadsbidragsutredningens betänkande till Studiestödsutredningen för beaktande i övervägandena kring hur studier också för dem med stor försörjningsbörda och hög boendekostnad skall kunna underlättas. Enligt regeringens mening bör inriktningen vara att det nuvarande bostadsbidraget till studenter skall upphöra. Detta bör ske i samband med att ett nytt studiestödssystem träder i kraft. Studerande ungdomar utan barn bör således med hänsyn till nämnda utredningsarbete tills vidare ha rätt till bostadsbidrag. Utredningen bedömer risken för övervältring på socialbidrag som stor om bostadsbidraget till ungdomar slopas. I utredningen anges att 23 % av totalt utbetalt bostadsbidrag under år 1994 gick till ungdomar med socialbidrag. Vidare anges att 38 % av ungdomar med bostadsbidrag hade socialbidrag någon gång under år 1994. Vid så omfattande besparingsåtgärder som nu måste företas i bostadsbidragssystemet anser regeringen dock att boendestandarden för hushåll med barn måste prioriteras. Hushåll utan barn har normalt en större flexibilitet och anpassningsförmåga än barnhushåll. Regeringen bedömer att bostadsbidraget till ungdomar som inte studerar bör kunna slopas fr.o.m. den 1 januari 1997. Ungdomarnas bostadsmarknad utreds för närvarande. Av direktiven (1995:154) till den ungdomspolitiska kommittén (C 1995:10) framgår att den bl.a. skall analysera utvecklingen av bostadsförsörjningen för ungdomar. Kommittén skall också analysera möjligheten till och kostnaderna för att skapa särskilda stimulanser som ökar ungdomars bosparande. Den ungdomspolitiska kommittén skall redovisa sina förslag senast den 1 oktober 1996. Förslaget beräknas ge upphov till en besparing på 300 miljoner kronor per helår. 17 Genomförande, administrativa och ekonomiska effekter En övergång till ett nytt system för inkomstprövning av bostadsbidragen, som ligger administrationen för fastställande av skatt nära, innebär en betydande administrativ förändring. Introduktionen av detta system, jämte de övriga åtgärder som regeringen föreslagit i det föregående, kräver en noggrann förberedelse för att administrationen av det nya regelsystemet skall fungera på ett fullgott sätt och för att avsedda besparingseffekter skall uppnås. De administrativa konsekvenserna av det nya regelsystemet, främst till följd av ny inkomstprövning av bostadsbidragen, kommer inledningsvis att bli påtagliga. Det gäller bl.a. förändringar av Riksförsäkringsverkets ADB-system, uppbyggnaden av nya administrativa rutiner samt information till och utbildning av försäkringskassornas personal. Informationsinsatser måste vidare göras i stor skala för att bidragstagarna i god tid skall få kännedom om planerade förändringar. Mot denna bakgrund har regeringen den 25 januari 1996 beslutat ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att - under förutsättning av vederbörligt riksdagsbeslut - vidta erforderliga förberedelser för administrationen av ett reformerat bostadsbidragssystem. Verket har beräknat projektkostnaden för en sådan förberedelse till ca 15 miljoner kronor. I beloppet ingår kostnader för projektledning, ADB-utveckling, tillämpning (allmänna råd, information, utbildning), uppföljning/utvärdering m.m. 20 På sikt torde det nya systemet medföra lägre administrationskostnader än dagens system, bl.a. till följd av att den i dagsläget tidskrävande kontrollen av bidragstagarnas inkomstförhållanden till största delen kommer att ersättas av automatiska avstämningar. Regeringen har för avsikt att i vårbudgeten 1996 återkomma med en bedömning av det samlade resursbehov som, på kort och medellång sikt, följer av Riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas administration av bostadsbidragen och vissa andra socialförsäkringssystem. Kammarrätten i Jönköping och Domstolsverket har vidare, i remissyttrande, påtalat att de nya reglerna kan komma att påverka måltillströmningen till de allmänna förvaltningsdomstolarna. Beslut om ett nytt system för bostadsbidragsgivningen kan fattas av riksdagen under våren 1996. Regeringen bedömer därför att det i praktiken inte är möjligt att introducera så omfattande förändringar som det här är fråga om redan fr.o.m. den 1 juli 1996. Det nya systemet bör därför i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1997. Bestämmelser om begränsning av bidragsgrundande bostadsyta för de hushåll som nyansöker om bostadsbidrag kan dock införas redan den 1 juli 1996. Flera remissinstanser, bl.a. Svenska Kommunförbundet och Landsorganisationen i Sverige (LO), har påtalat risken för övervältringseffekter på kommunernas kostnader för socialbidragen till följd av besparingsåtgärder inom bostadsbidragssystemet. Besparingsåtgärder inom bostadsbidragen inverkar på hur mycket socialbidrag som betalas ut, bl.a. eftersom hushåll kan få socialbidrag först efter att de ansökt om de generella bidrag som de är berättigade till. Vidare lämnas bostadsbidrag i betydande del till familjer som har socialbidrag eller som med sänkta bostadsbidrag skulle kunna bli berättigade till socialbidrag. Regeringen har i det föregående angett att särskilda krav måste ställas när det gäller utformningen av förslag till besparingsåtgärder inom bo- stadsbidragsystemet. Ett av kraven är att riskerna för att dessa åtgärder leder till övervältringar på socialbidragen minimeras. Huvuddelen av de besparingar som förslagen i denna proposition ger upphov till uppkommer till följd av förändrad inkomstprövning av bostadsbidragen (nytt inkomstprövningssystem och breddad bas för inkomstprövningen). Eftersom socialbidragen inte inkluderas i bostadsbidragsgrundande inkomst torde många bostadsbidragstagare med socialbidrag inte komma upp i en bidragsgrundande inkomst som överstiger de gällande inkomstgränserna och därmed inte beröras av dessa typer av besparings- åtgärder. Mot denna bakgrund kan övervältringen på de kommunala socialbidragskostnaderna beräknas komma att bli relativt liten i förhållande till den totala ekonomiska effekten av förslagen i propositionen, som med tanke på det statsfinansiella läget ändå bör genomföras fullt ut. I bilaga 1 redovisas beräkningar av den samlade effekten för socialbidragen till följd av föreslagna besparingsåtgärder. Dessa beräkningar skall tolkas som indikatorer på risker för övervältringar, inte som en prognos av utfallet efter det att åtgärderna vidtagits. I bilaga 1 redovisas vidare fördelningseffekter av de kombinerade spar- förslagen för bostadsbidragstagande hushåll. 18 Register- och ADB-frågor I den hittills gällande bidragshandläggningen skall all information om bidragsgrundande faktorer primärt tillhandahållas försäkringskassan av sökandena. Uppgifterna behöver dock kunna kontrolleras, vilket också rutinmässigt görs. I det nu föreslagna nya systemet kvarstår kontrollbehovet men tillkommer också att inkomstuppgifter för den slutliga avstämningen avses primärt bli inhämtade av försäkringskassan direkt från utomstående källor (framför allt skatteregister). Ett rationellt uppgiftsinhämtande förutsätter en tillfredsställande reglering i två avseenden. Det första är uppgiftsskyldighet i lag eller förordning för den som innehar uppgifterna. En sådan skyldighet bryter också sekretess som annars skulle kunna förhindra att uppgifterna lämnas. Det andra är de särskilda restriktioner som gäller för hantering av personuppgifter med automatisk databehandling och på ADB-medium. Uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare m.fl. gäller i bostadsbidragsärenden enligt 20 kap. 9 § lagen om allmän försäkring jämförd med 30 § lagen om bostadsbidrag. Uppgiftsskyldigheten omfattar alla förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av lagen om bostadsbidrag. När det gäller den särskilda ADB-rättsliga regleringen finns i dag för skatteregistrens del i skatteregisterförordningen (1980:556) en föreskrift om utlämnande på ADB-medium av ett begränsat antal uppgifter för kontroll av bostadsbidrag. Föreskriften behöver anpassas till de nu aktuella ändringarna i lagen om bostadsbidrag. Enligt förordningen (1995:1016) om bostadsbidragsregister får detta register tillföras uppgifter från bl.a. skatteregister. Regeringen avser att inför introduktionen av det nya inkomstprövningssystemet se över om det finns behov av författningsändringar utöver den nämnda ändringen i skatteregisterförordningen. 19 Författningsregleringen Lagen om bostadsbidrag innehåller i vissa delar en relativt långtgående detaljreglering. I andra delar är lagen däremot mycket kortfattad och regleringen finns i stället i föreskrifter av lägre valör. Riksförsäkringsverket har i bostadsbidragsförordningen (1993:739) fått ett omfattande bemyndigande att meddela föreskrifter i de avseenden som lagen inte reglerar. Verket har med stöd av bemyndigandet meddelat tre författningar med föreskrifter. Vidare har verket publicerat utförliga "allmänna råd" som samlat presenterar hela regelverket tillsammans med exempel och verkets rekommendationer om tillämpningen. Med det nya system för inkomstprövning som nu föreslås följer en rad nya detaljfrågor i handläggningen. Genom remissynpunkterna på utredningens lagförslag, särskilt från Riksförsäkringsverket och olika försäkringskassor, har belysts att situationer kan uppstå i vilka det inte är självklart hur inkomstprövningssystemet i detalj skall fungera. Den främsta slutsats som bör dras av det som har framkommit i detta hänseende är att det inte är lämpligt att försöka detaljreglera systemet med preliminärt beviljande och avstämning i lagen, eftersom detta kan befaras leda till en fastlåsning vid lösningar som när det praktiska arbetet har kommit igång visar sig vara mindre lämpliga. Lagen måste självfallet ange systemets principer och huvuddrag, och då särskilt klargöra vilka krav som kan ställas på den enskilde i olika avseenden. I övrigt bör emellertid regelverket i de nya delarna utformas med den större flexibilitet som möjliggörs av en reglering genom föreskrifter på lägre nivå än lag. 20 Anslagsfrågor Regeringen har i det föregående lämnat förslag till ett nytt system för bostadsbidragen, som beräknas ge upphov till en betydande minskning av kostnaderna för bidragsgivningen. Systemet har byggts upp så att det skall vara långsiktigt hållbart, både när det gäller reglernas utformning och i fråga om kostnadskontrollen inom systemet. Bidragsreglerna har konstruerats så att överutnyttjande skall förebyggas. Sammantaget beräknas det nya systemet leda till en varaktig minskning av kostnaderna för bidragsgivningen på ca 2 300 miljoner kronor per helår. Mot bakgrund av det nya bostadsbidragssystemets långsiktiga besparingseffekter och med hänsyn till erforderlig förberedelse för en effektiv administration, föreslår regeringen att de nya bestämmelserna i huvudsak skall träda i kraft den 1 januari 1997. Bestämmelser om begränsning av bidragsgrundande bostadyta för de hushåll som nyansöker om bostadsbidrag föreslås dock införas fr.o.m. den 1 juli 1996. För budgetåret 1995/96 beräknas denna senare åtgärd innebära minskade kostnader för bidragsgivningen med ca 130 miljoner kronor. Från och med år 1996 tillämpas inom regeringskansliet en reformerad budgetprocess. Den innebär bl.a. att regeringen i mitten av april, i den s.k. ekonomiska vårpropositionen, lämnar riksdagen förslag till ett flerårigt beslut om utgiftstak och riktlinjer för 27 utgiftsområden inom den statliga budgeten. Efter vårpropositionen vidtar den ramberedning som skall resultera i förslag till fördelning på anslag inom utgiftsområdesramarna. Bostadsbidragen ingår i utgiftsområde 18 "Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande". Slutligt beslut om budgetbeloppen läggs därefter fram till riksdagen i budgetpropositionen. Regeringen avser, i enlighet med den reformerade budgetprocessen, att dels i den ekonomiska vårpropositionen återkomma med en reviderad beräkning av anslagsbelastningen för bostadsbidragen under innevarande budgetår, dels i budgetpropositionen hösten 1996 redovisa det anslagsbehov som för budgetåret 1997 följer av de förslag till nytt bostadsbidragssystem som här redovisats. 21 Övriga frågor 21.1 Direktutbetalning av bostadsbidrag Bostadsutskottet har i betänkandet 1994/95:BoU14 med anledning av två motioner behandlat frågan om direktutbetalning av bostadsbidrag till hyresvärd. Utskottet anförde: I och med att administrationen av bostadsbidragen den 1 januari 1994 flyttades från kommunerna/Boverket till försäkringskassan/RFV förändrades i viss mån de rutiner som tillämpades för utbetalning av bostadsbidrag. Det var tidigare möjligt att få bostadsbidraget utbetalt direkt till hyres- värden/bostadsföretaget. När administrationen överfördes till RFV ändrades dessa rutiner. Bara om det finns särskilda skäl går det nu att få bo- stadsbidraget utbetalat till annan än bidragstagaren. Sådana skäl är enligt RFV fysisk eller psykisk sjukdom eller andra jämförliga tillstånd. Om synnerliga skäl föreligger får försäkringskassan på framställning av socialnämnd betala ut bidraget till lämplig person eller till nämnden. Synnerliga skäl kan t.ex. vara att det är klarlagt att bostadsbidraget används för att finansiera drogmissbruk, spelmissbruk e.d. I de båda motionerna föreslås ett riksdagens tillkännagivande till rege- ringen om att de nuvarande reglerna för utbetalning av bostadsbidrag ändras så att försäkringskassorna ges möjlighet att betala ut bostadsbidrag till hyresvärdarna, dvs. i princip en återgång till de möjligheter som fanns när Boverket/kommunerna administrerade bidragen. Utskottet vill med anledning av de båda motionerna anföra följande. I den bostadsbidragslag som upphävdes vid utgången av år 1993, lagen (1988:786) om bostadsbidrag, fanns alltså en möjlighet att få bidraget utbetalat till någon annan än den som sökt bidraget. I denna angavs i 25 § att bostadsbidraget skall betalas ut till den som har sökt bidraget om inte sökanden begärt att det skall betalas ut till någon annan. Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att det fordrades ett medgivande från bidragstagaren för att det skulle vara möjligt att få bostadsbidraget utbetalat till någon annan än denne. Han måste själv fatta beslut därom. Det är viktigt att ha denna omständighet klar. Det var inte - om inte särskilda eller synnerliga skäl förelåg - fråga om utbetalning till hyresvärden/bostadsföretaget mot bidragstagarens vilja. Den fråga som motionärerna tar upp är således en annan än den som understundom aktualiserades i riksdagen bl.a. i början av 1970-talet och som gick ut på att bostadsbidraget i princip skulle betalas till hyresvärden. Sådana propåer har alltid avvisats av riksdagen bl.a. med hänvisning till det intrång i den personliga integriteten som ett genomförande av dem skulle innebära. Vad frågan nu gäller är emellertid en återgång till en tidigare - och såvitt utskottet har sig bekant - väl fungerande och rationell ordning. Denna ordning innebär att den enskilde bidragstagaren ges möjlighet att medge att bostadsbidraget betalas ut till någon annan, vanligen hyresvärden, utan att därför den personliga integriteten för den skull träds för när. Att utskottet känner sympati för denna möjlighet med utbetalning direkt till värden som fanns tidigare är i och för sig inte förvånande mot bakgrund av vad utskottet ovan och tidigare år anfört om att bostadsbidragen är en del av det bostadspolitiska stödsystemet. Den tidigare ordningen med möjlighet till utbetalning direkt till hyresvärden bör kunna tillämpas även när administrationen av systemet anförtrotts en ny huvudman. Även om utskottet således anser att det av olika skäl finns goda motiv för en återgång till den tidigare ordningen vill utskottet likväl inte nu oreserverat föreslå en sådan. Utskottet anser det emellertid välbetänkt att anmoda regeringen att ta initiativ till en översyn i vilken bör belysas de olika aspekter - samhällsekonomiska, privatekonomiska, administrativa och andra - som kan finnas på frågan. Därefter bör regeringen i förening med sin syn på frågan återkomma till riksdagen i ärendet i sådan tid att den nya ordningen kan börja tillämpas fr.o.m. bidragsåret 1996. Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört (rskr. 1994/95:312). I det nu aktuella lagstiftningsärendet har Sveriges Allmännyttiga Bo- stadsföretag (SABO) i yttrande över bostadsbidragsutredningens betänkande föreslagit en återgång till tidigare förhållanden i fråga om direktutbetalning. Regeringen gör följande bedömning. Enligt 23 § första stycket i den nu gällande lagen om bostadsbidrag får försäkringskassan på begäran av sökanden besluta att bidraget skall betalas ut till någon annan än sökanden. Bestämmelsen överensstämmer i sak med 25 § första stycket i den tidigare gällande lagen. I propositionen med förslag till den nu gällande lagen framhölls att en förutsättning för utbetalning till någon annan än sökanden är att sökanden gör en särskild framställning om önskemålet (prop. 1992/93:174). Riksförsäkringsverket har i sina allmänna råd om bostadsbidrag (1993:6) rekommenderat försäkringskassorna att bifalla en framställning från sökanden om utbetalning till annan endast om det finns särskilda skäl för utbetalning till annan än sökanden, såsom fysisk eller psykisk sjukdom eller andra jämförliga tillstånd. I sak kan allmänt sägas följande i frågan om direktutbetalningar. Det bostadsbidragssystem som infördes år 1994 bygger, vilket poängteras i förarbetena, på ett särskilt samspel mellan den enskilde och försäkringskassan. Ett ökat ansvarstagande har lagts på individen, framför allt när det gäller att anmäla ändringar av olika bidragsgrundande faktorer. I ett nytt inkomstprövningssystem enligt regeringens förslag med preliminära bidrag och en slutlig avstämning torde detta förhållande förstärkas ytterligare. Betalas under dessa omständigheter bostadsbidraget direkt till hyresvärd finns en risk för att den enskilde känner mindre ansvar för att anmäla förändringar av bidragspåverkande faktorer eller blir mindre uppmärksam på dem. I den mån detta blir fallet och leder till att för mycket bidrag betalas ut har direktutbetalningen orsakat onödiga återbetalningssituationer, till skada för både den enskilde bidragstagaren och samhället. Det nya system för inkomstprövning och bidragsbeviljning som föreslås i denna proposition innebär relativt stora förändringar i olika avseenden i fråga om ärendehandläggningen. När det nya systemet har fungerat någon tid skall en utvärdering göras. Regeringen anser under dessa förhållanden att den översyn rörande frågan om direktutbetalning av bostadsbidrag, som riksdagen har anmodat regeringen att ta initiativ till, lämpligen inte bör genomföras nu. 21.2 Kretsen bidragsberättigade Vid 1990/91 års riksmöte togs frågan om kretsen av bidragsberättigade upp i tre motioner, Bo43(fp), Bo45(v) yrkande 4 och Bo46(s). I den förstnämnda och den sistnämnda motionen anfördes att det saknas skäl att behålla den diskriminering som enligt motionärerna ligger i att endast heterosexuella samboende jämställs med makar. I de tre motionerna föreslogs en ändring av den dåvarande lagen (1988:786) om bostadsbidrag så att med makar skulle jämställas samboende såväl av samma som av motsatt kön. Bostadsutskottet (1990/91:BoU16) fann det rimligt att en eventuell vidgning av kretsen bidragsberättigade till att avse personer av samma kön borde göras utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet var alltså inte berett att förorda en begränsad vidgning av kretsen så att endast homosexuella sambor skulle komma att omfattas av de ändrade reglerna. En sådan ändring skulle annars ha kunnat göras genom att bostadsbidragslagen togs in bland de lagar som räknas upp i lagen (1987:823) om homosexuella sambor. Utskottet hänvisade till Partnerskapskommit- téns (Ju 1991:01) då pågående arbete med en översyn av behovet av en lagstiftning om s.k. registrerat partnerskap och gav regeringen till känna att den borde följa frågan och dess återverkan på eventuella förslag till ändringar i bostadsbidragslagen. Frågan om en eventuell vidgning av kretsen bidragsberättigade i enlighet med ovanstående har därefter behandlats av utskottet vid två senare tillfällen (1991/92:BoU25 resp. 1992/93:BoU21). Vid båda tillfällena har utskottet i huvudsak hänvisat till sina tidigare ställningstaganden. År 1993 redovisade Partnerskapskommittén resultatet av sina överväganden i betänkandet Partnerskap (SOU 1993:98). Kommitténs förslag innebar bl.a. att en särskild lagreglering avseende homosexuella samboende skulle införas. Den 1 januari 1995 trädde lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap i kraft. Lagen gör det möjligt för två personer av samma kön att registrera sitt partnerskap. Rättsverkningarna av en registrering motsvarar i huvudsak vad som gäller för äktenskap. Det innebär bl.a. att äktenskapets regler om giftorätt, bodelning, arvsrätt m.m. blir tillämpliga även på partnerskapet. Detsamma gäller för regler om olika bidragsformer. Lagen om registrerat partnerskap innebär således att de som registrerat partnerskap fr.o.m. den 1 januari 1995 kan beviljas bostadsbidrag på samma villkor som för makar, oavsett om det finns barn i hushållet eller inte. Frågan om en vidgning av kretsen bostadsbidragsberättigade till att avse personer av samma kön utan beaktande av samlevnadsform har emellertid därmed endast delvis fått sin lösning. Frågan om bostadsbidrag skall kunna utges till andra samboende av samma kön, dvs. till dem som inte har registrerat ett partnerskap, kvarstår. Bostadsbidrag till barnfamiljer har byggts upp kring ett föräldrapar eller två gifta vuxna som lever tillsammans med barn och har sedan utvidgats till par som lever under äktenskapsliknande förhållanden. Det är inte tänkt att två vuxna som delar bostad men i övrigt inte har några relationer med varandra tillsammans skall kunna få bostadsbidrag. Rätten till bostadsbidrag till hushåll utan barn har byggts upp efter samma principer, dvs. för att ett par skall kunna söka bostadsbidrag tillsammans förutsätts en äktenskapsliknande relation. Enligt regeringens mening skall bostadsbidragen även i fortsättningen ha en familjepolitisk inriktning och stödet vara en del av det familjeekonomiska stödsystemet. Att öppna möjligheten för alla samboende par oavsett samlevnadsform att tillsammans söka bostadsbidrag är inte rimligt med tanke på de ekonomiska konsekvenser som detta medför. Vidare skulle det ursprungliga familjepolitiska syftet med bidragsgivningen väsentligt försvagas, vilket kan åskådliggöras genom följande exempel. Det vore inte rimligt att medge gemensam bostadsbidragsansökan av hyresvärd och inneboende, som inte har någon hushållsrelation utöver hyresförhållandet, även om de är av samma kön. Inte heller för syskon eller föräldrar och barn över gällande åldersgräns som bor tillsammans bör bostadsbidrag kunna utges. Den möjligheten finns inte i dagens system när det gäller syskon eller föräldrar och äldre barn av motsatt kön. Något skäl att öppna den möjligheten för dessa grupper när de är av samma kön finns inte. Inte heller bör bidrag normalt kunna utges till två goda vänner som delar bostad, men som i övrigt inte har någon ekonomisk gemenskap. En sådan bidragsgivning svarar inte mot bostadsbidragens familjepolitiska inriktning och bör därför inte ske. För homosexuella samboende som registrerat partnerskap har möjligheten att söka bostadsbidrag nyligen öppnats. Regeringen är inte beredd att nu förslå en ytterligare vidgning av kretsen bostadsbidragsberättigade av samma kön. 21.3 BTP och bostadsbidrag till hushåll utan barn Enligt 12 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag lämnas inte bostadsbidrag till hushåll utan barn om sökanden eller dennes make uppbär bostadstillägg till pensionärer (BTP). I 2 § samma lag anges vidare att med makar avses makar som lever tillsammans. I motion Bo217(c), som behandlades vid 1993/94 års riksmöte, anfördes bl.a. att bestämmelserna i 12 § lagen om bostadsbidrag kommit att tillämpas även i de fall makar varaktigt bor på skilda håll och har skilda hushåll. Detta kan enligt motionären i enskilda fall få orimliga konsekvenser. Om t.ex. den ene maken varaktigt bor på servicehus och där uppbär BTP kan inte den andre maken samtidigt uppbära bostadsbidrag för sitt boende, trots att inkomstförhållanden och bostadskostnader är sådana att bidrag hade lämnats om den andre maken hade betraktats som ensamboende. Riksdagen angav (1993/94:BoU16, rskr. 1993/94:301) att det vid regeltilllämpningen i detta och andra liknande fall bör finnas utrymme för att beakta att särskilda omständigheter finns, som innebär att makar lever åtskilda. Den 1 januari 1996 har rätten till bostadsbidrag för hushåll utan barn, där någon av familjemedlemmarna är 29 år eller äldre, upphört. Regeringen anser att en ändring i enlighet med ovanstående av bostadsbidragslagen eller dess tillämpning därmed har förlorat aktualitet. 21.4 Folkbokföring och bostadsbidrag Regeringen har anmodats (1994/95:BoU14, rskr. 1994/95:312) att förelägga riksdagen förslag till ändring av lagen (1993:737) om bostadsbidrag så att krav ställs på att bostadsbidragssökanden, om inte särskilda skäl föreligger, skall vara folkbokförd på den bostad han söker bidrag för. Regeringen delar riksdagens uppfattning att sådant krav skall ställas. Regeringen kan dock konstatera att någon ytterligare lagreglering i frågan inte synes nödvändig. Bostadsbidrag i form av bidrag till bostadskostnader lämnas enligt 1 § bostadsbidragslagen för den bostad där sökanden är bosatt. Eftersom enligt folkbokföringslagen (1991:481) var och en skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han enligt folkbokföringslagens närmare bestämmelser är att anse som bosatt, skall sökanden normalt vara folkbokförd på den fastighet där bostaden för vilken han söker bostadsbidrag är belägen. Saken kan också uttryckas så, att det förhållandet att sökanden inte är folkbokförd på nämnda fastighet från försäkringskassans sida bör kunna uppfattas som en stark presumtion för att han inte är bosatt där. Såsom berördes i propositionen om administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m. (prop. 1992/93:174) finns det emellertid vissa undantagssituationer, som gör att ett ovillkorligt krav på folkbokföring inte kan gälla. Speciella fall kan inträffa när det råder oklarhet om sökandens rätta folkbokföringsort eller godtagbara skäl finns för att en flyttningsanmälan inte har gjorts. Enligt folkbokföringslagen finns möjlighet att medge kvarskrivning på den gamla folkbokföringsorten om någon har blivit utsatt för allvarlig eller upprepad brottslighet. I dessa undantagssituationer torde det ankomma på sökanden att redovisa skälen till att han inte är folkbokförd på fastigheten och på lämpligt sätt styrka att han uppfyller kravet att vara bosatt där. 22 Författningskommentar 1 a § Den föreslagna nya paragrafen innehåller - efter en introduktion i första stycket som något antyder bidragets konstruktion och härvid lyfter fram den bidragsgrundande inkomstens betydelse - i andra stycket den nya principen att bidraget fastställs först när inkomsten är slutligt känd, och att det bidrag som betalas ut dessförinnan är preliminärt. 2 § Definitionerna i de nuvarande punkterna 1 och 2 är i och med övriga föreslagna ändringar inte längre aktuella. 3 § Bevisregeln om makars sammanlevnad har flyttats hit som ett nytt första stycke från 8 § och samtidigt omredigerats, utan någon avsedd saklig ändring. Paragrafen är i övrigt oförändrad. 4 § Det centrala i den bidragsgrundande inkomsten är summan av de vid den årliga taxeringen fastställda inkomsterna av de tre inkomstslagen näringsverksamhet, tjänst och kapital. Det valda inkomstmåttet innebär att allmänna avdrag inte minskar den bidragsgrundande inkomsten. Som huvudregel gäller däremot att avdrag i en förvärvskälla får sådan effekt. Undantag från denna huvudregel finns, för förvärvskällor i inkomstslagen näringsverksamhet och kapital, i andra stycket. Av punkterna avseende tillägg i andra stycket har 1-4 överförts från nuvarande 6 §. I punkt 1 har därvid gjorts ett förtydligande om kostförmån, som föranleds av sjömansskattelagens speciella konstruktion. Kostförmånens värde kan bestämmas med ledning av de föreskrifter som Riksförsäkringsverket årligen meddelar för beräkningen av pensionsgrundande inkomst. Punkt 2 har kompletterats med inkomster som på grund av dubbelbeskattningsavtal inte ingår i den taxerade inkomsten. Punkt 5 avser ett antal avdragsposter i näringsverksamhet som skall återläggas. Det är avdrag som har karaktär mer av frivilliga dispositioner än nödvändiga omkostnader, och som i likhet med allmänna avdrag inte bör tillåtas minska den bidragsgrundande inkomsten. Vidare undantas underskott från tidigare beskattningsår. Punktens innehåll har kommenterats i avsnitt 12. Genom punkt 6 begränsas verkan av avdrag från inkomst av kapital till tre fall. De två första gäller realisationsvinster, som inte tidigare har ingått i bidragsgrundande inkomst. Kvittning tillåts här mot realisationsförluster under samma beskattningsår, och minskning av kapitalinkomsten tillåts genom uppskovsavdrag enligt lagen om uppskovsavdrag vid byte av bostad. Att näringsidkares avdrag för negativ räntefördelning inte återläggs beror på att beloppet, vilket beskattas som intäkt i näringsverksamhet, då skulle ingå dubbelt i den bidragsgrundande inkomsten. Övriga avdrag från inkomst av kapital skall återläggas. I återläggningsfallen skall den bidragsgrundande inkomsten ökas med de belopp som de nämnda avdragen har minskat näringsinkomst respektive kapitalinkomst. Härmed avses avdragens inkomstminskande verkan ned till noll, inte uppkomsten av underskott. Avdrag skall således inte återläggas till den del de överstiger de inkomster de skall jämföras med. Minskningsposterna i tredje stycket är endast nödvändiga avstämningsposter till punkt 5. Beträffande allt som har varit föremål för beslut vid taxeringen gäller att taxeringsbeslutet är bindande för beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten. Anknytningen till den inkomst som fastställs i inkomsttaxeringsförfarandet innebär att avstämningen och fastställandet av det slutliga bidraget alltid görs per bidragstagarens beskattningsår, som alltid är detsamma som kalenderår. Tillägg i form av icke skattepliktiga intäkter får hänföras i tiden på samma sätt som skulle ha skett om intäkterna hade varit skattepliktiga. Tillägg för förmögenhet (enligt den följande paragrafen) får anses belöpa på det beskattningsår som gäller för för- mögenhetstaxeringen, dvs. det kalenderår vars utgång utgör beskattnings- tidpunkten för förmögenheten. Det innebär att tillägget hänförs till det kalenderår vid vars utgång förmögenheten finns. 5 § Beaktandet av förmögenhetsinnehav har kommenterats i avsnitt 9. Anknytningen till lagen om statlig förmögenhetsskatt sker på två sätt. Om den beskattningsbara förmögenheten uppgår till mer än 800 000 kronor och således ett beskattningsbeslut fattas, är detta beslut bindande i fråga om den beskattningsbara förmögenhetens storlek. I andra fall är det reglerna i lagen om statlig förmögenhetsskatt som gäller, och förmögenheten skall bestämmas till det belopp som skulle ha blivit innehållet i ett taxeringsbeslut om ett sådant hade fattats. En följd av anknytningen till skattereglerna är att det undantag för företagsförmögenhet som finns där slår igenom. Denna fråga har berörts i avsnitt 9. I fråga om relevant tidpunkt gäller reglerna för förmögenhetstaxeringen, vilket innebär att det är innehavet vid utgången av beskattningsåret dvs. kalenderåret som är avgörande. Se även kommentaren till föregående paragraf. Att det är förhållandena vid utgången av varje kalenderår som är avgörande innebär att frågan om förmögenheten i princip måste uppmärksammas av alla sökande inför avstämningen, så att ändringar i förhållande till vad som preliminärt angivits i ansökningen i förekommande fall anmäls och kan påverka det slutliga bostadsbidraget. Regeln om avrundning nedåt till närmaste hela tiotusental kronor minskar dock antalet justeringar på grund av sådana ändringar. Fördelningsregeln i andra stycket behövs på grund av den föreslagna uppdelningen av inkomstgränsen för makar (se 13 §). 7 § Fördelningsregeln i tredje stycket behövs på grund av den föreslagna uppdelningen av inkomstgränsen för makar (se 13 §). 8 § Bevisregeln om makars sammanlevnad har flyttats till 3 §. Bestämmelsen att bidragsgrundande inkomst skall beräknas gemensamt för makar har tagits bort, i konsekvens med att det för barnfamiljer föreslås införande av individuella inkomstgränser vid bidragsberäkningen. Beträffande inkomstberäkningen för övriga makar torde bestämmelsen inte heller behövas. Beskattningsåret är för alla fysiska personer lika med kalenderår. Den tolvmånadersperiod för vilken preliminärt bidrag normalt beviljas kommer regelmässigt att avvika från beskattningsåret, men avstämningen och fastställandet av det slutliga bidraget görs alltid per beskattningsår. Vid nybeviljning och upphörande av bostadsbidrag kan dock även perioden för det slutliga bidraget avvika från beskattningsåret, genom att vara kortare än detta. I sådana fall skall den bidragsgrundande inkomsten anses vara lika fördelad över beskattningsårets månader. Regeln innebär att det är hushållets ekonomiska situation sedd över hela året som är avgörande även i fråga om bidrag som bara avser en del av året. Ett särskilt fall är det där två makar separerar under året. Separationen är då för det första en omständighet som skall bryta den pågående bidragsperioden; bidrag för tid efter separationen förutsätter ny ansökan av var och en av makarna. Men makarnas respektive ekonomiska för- hållanden efter separationen skall inte heller inverka på bidraget före separationen såvitt gäller den andra maken. Detta måste bli den nödvändiga följden av att makars inbördes beroende av varandras förhållanden när det gäller rätten till förmåner inte kan bli bestående efter det att gemenskapen dem emellan har upphört. På grund av denna - överordnade - regel kan för- delningsregeln inte alltid upprätthållas i dessa fall. Det blir då i stället nödvändigt att utreda inkomsternas fördelning över året. Frågan om lämpliga lösningar kan bli föremål för verkställighetsföreskrifter. Några undantag från fördelningsregeln i förhållande till en och samma person eller ett under året oförändrat hushåll skall inte förekomma. 9 § Såsom framgår av avsnitt 10 avser regeringen att - som en väg att beakta förekomst och tillväxt av förmögenhet i form av den bostad för vilken bidrag söks - införa en särskild begränsning av den kapitalkostnad som får räknas in i bostadskostnaden för ägda bostäder. Eftersom det kan hävdas att föreskrifter om detta går utöver rena verkställighetsföreskrifter och även utgör en avvikelse från vad som får anses gälla enligt lagen, ges föreskrifterna stöd i lagen genom denna paragraf. 10 § Det föreslagna nya femte stycket innehåller en storleksbegränsning som gäller rätten till bostadsbidrag för s.k. umgängesrättsbarn. Begreppet bostadsyta får definieras närmare genom verkställighetsföreskrifter. 12 § Genom den nya punkten 2 i första stycket avskaffas rätten till bostadsbidrag för andra ungdomar utan barn än studerande. Kretsen av bidragsberättigade enligt punkt 2 utgörs av dels studerande som uppbär studiestöd enligt 3, 4 eller 7 kap. studiestödslagen eller enligt lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, dels sådana studerande med utbildningsbidrag som i detta sammanhang bör jäm- ställas med de förstnämnda, enligt en avgränsning som regeringen eller Riksförsäkringsverket kommer att besluta. 13 § Förslaget om individuella inkomstgränser för makar har kommenterats i avsnitt 8. Att bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor per helt år - med år avses kalenderår - inte betalas ut är detsamma som att rätt till bidrag i sådana fall inte föreligger. Om bidrag löper under bara en del av kalenderåret får beloppet 1 200 kronor proportioneras. Preliminärt bidrag skall i dessa fall inte betalas ut. Någon avstämning/prövning av slutligt bostadsbidrag i efterhand skall då inte heller ske. 14 § Höjningen av det särskilda bidraget har behandlats i avsnitt 15 och kommenteras nedan under Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. 15 a § Begränsningen av den bidragsgrundande bostadsytan har kommenterats i avsnitt 14. Begreppet bostadsyta får definieras närmare genom verkställighetsföreskrifter. 16 § Det nya andra stycket motsvarar det nya andra stycket i 13 §. 17 a § Paragrafen har kommenterats i avsnitt 14. 18 § Tredje stycket skulle behöva modifieras för att passa till det nya systemet med preliminära och slutliga beslut. Det kan emellertid knappast finnas skäl att reglera denna fråga i lag, varför bestämmelsen föreslås utgå. 21 § När en ansökan bifalls betyder det att preliminärt bostadsbidrag kommer att utges under högst tolv månader. För tid därefter krävs en ny ansökan. Regeln om ändring i rätten till bidrag den första dagen i en månad har ändrats efter påpekanden att den nuvarande ensidiga regeln kan leda till att en person får en dubbel rätt till bidrag en månad. Huvudregeln om retroaktivitet föreslås ändrad så att bidrag inte längre lämnas för tid före ansökningsmånaden. Andra styckets bestämmelse om bidrag för begränsad tid torde i och med övriga ändringar inte längre tjäna något påtagligt syfte, och föreslås upphävd. 21 a § Att preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst för att så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidraget är den överordnade normen om preliminärt bidrag. Den innebär att preliminärt bidrag skall beräknas för varje kalenderår för sig i de fall bidrag söks för en period som sträcker sig över två kalenderår. Om för något kalenderår bidraget kan beräknas till mindre än 100 kronor per månad eller 1 200 kronor per helt år föreligger ingen rätt till bidrag för det året. Regeln innebär också, i förening med bestämmelsen om ändring i 25 §, att en ändring som görs när redan ett för högt månadsbelopp har betalats ut under någon tid skall syfta till att om möjligt få totalbeloppet för hela kalenderåret att stämma. Uppgifter om förväntad inkomst från sökande som är näringsidkare kan vara svårare att kontrollera än uppgifter från löntagare. För dessa sökande ges därför en sär- skild presumtionsregel om uppskattningen av bidragsgrundande inkomst. 21 b § Paragrafen har kommenterats i avsnitt 7. 22 § Paragrafen har kommenterats i avsnitt 7. 24 § Bestämmelsen om skyldighet att anmäla ändrade förhållanden föreslås få en generell lydelse i fråga om vilka omständigheter den omfattar. Vilka de omständigheter är som har betydelse måste göras klart för bidragsmottagaren redan vid ansökningen, framför allt via de blanketter som används. Anmälningsskyldigheten avses kunna uppfyllas, förutom genom en formlig anmälan som leder till ett nytt beslut, på det förenklade sätt som berörs i avsnitt 7. Paragrafens lydelse har också jämkats för att täcka sådan tid före avstämningstidpunkten under vilken något preliminärt bostadsbidrag av någon anledning inte längre betalas ut. 25 § Paragrafen är ändrad till att gälla det preliminära bidraget. 26 § Paragrafens lydelse har jämkats för att täcka dels den tid under vilken någon uppbär bidrag - numera preliminärt bidrag -, dels eventuell tid därefter fram till dess avstämningen för det aktuella kalenderåret äger rum. 28 § I denna paragraf har sammanförts den hittills existerande återbetal- ningsbestämmelsen och den nya återbetalningen efter avstämning av inkomst. Kravet i den äldre bestämmelsen att bidragstagaren skall ha antingen förorsakat felutbetalningen eller skäligen bort inse den har tagits bort. Hur det förhåller sig i dessa avseenden är något som kan ingå i bedömningen av om eftergift bör ges. Paragrafen innehåller en eftergiftsregel med en sedvanlig utformning. Till frågan vad som allmänt sett skall anses utgöra tillräckliga skäl för eftergift av återkrav av socialförsäkringsersättningar finns en rätt rikhaltig rättspraxis. Att för bostadsbidrag återbetalning av preliminärt bidrag efter inkomstavstämning är ett reguljärt inslag i systemet och därmed något i viss mån förutsebart påkallar dock en särskilt restriktiv tillämpning. 29 a § Inkomstberäkningens bindning till inkomst- och i förekommande fall förmögenhetstaxeringen innebär att ändringar i beskattningsbeslut direkt kan påverka vad som är rätt bostadsbidrag. Om en taxeringsändring avser höjning av inkomst eller förmögenhet är det fråga om att bidraget borde ha varit lägre. Enligt 28 § i den föreslagna nya lydelsen skall bostadsbidrag som har lämnats felaktigt eller med för högt belopp återbetalas. Det kan alltså hävdas att 28 § blir tillämplig vid taxeringsändring i höjande riktning. Samtidigt är det inte utan vidare naturligt att tala om att bidrag har lämnats med för högt belopp om avstämning har gjorts i enlighet med ett vid tidpunkten gällande beskattningsbeslut. För taxeringsändringar i sänkande riktning torde det inte finnas någon bestämmelse som kan åberopas till stöd för en höjning av bostadsbidraget i efterhand. I förevarande paragraf regleras uttryckligen frågan om omprövning av beslut om slutligt bostadsbidrag till följd av taxeringsändring i både sänkande och höjande riktning. Taxeringsändringar till den skattskyldiges fördel kan förekomma inom fem år efter taxeringsåret. Taxeringsändringar till den skattskyldiges nackdel kan förekomma under året efter taxeringsåret och, om oriktig uppgift har lämnats, i form av eftertaxering under ytterligare fyra år. Härtill kommer eventuell tid för processer i förvaltningsdomstol. I paragrafens andra stycke begränsas möjligheten till nya beslut efter två år genom ett krav att den ifrågasatta höjningen eller sänkningen av bostadsbidraget då skall vara väsentlig. Härmed avses att det varken beloppsmässigt eller procentuellt av bidraget skall vara fråga om endast en mindre höjning eller sänkning. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Tidpunkterna då de olika ändringarna föreslås få verkan har behandlats i avsnitt 17. Övergångsbestämmelsen i punkt 2 innebär att höjningen av det särskilda bidraget får verkan successivt i takt med att flerbarnstilläggen avskaffas enligt övergångsbestämmelserna till den ändringen i barnbidragslagen. 21 Fördelningseffekter och risk för övervältring på socialbidragen I följande bilaga presenteras en fördelningsanalys av en kombination av ett antal sparförslag. Beräkningarna, som utförts på samma sätt som i bilaga 3 till Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning - besparingar, avser enbart familjer med barn. Med hjälp av en mikrosimuleringsmodell som SCB (Statistiska Centralbyrån) utarbetat tillsammans med regeringskansliet har fördelningseffekterna analyserats. Beräkningarna baseras på en urvalsundersökning varför resultaten omgärdas med en statistisk osäkerhet. I modellen bygger redan bidragsgrundande inkomst på taxeringsdata, därför betraktas i huvudalternativet det nya inkomstprövningssystemet som infört. Dessutom används en bidragsgrundande inkomst som inkluderar reavinster och där de nya avdragsreglerna för resor och övriga kostnader tillämpas. Effekterna av dessa tre sparförslag finns alltså inte inkluderade i kombinationsförslaget. Dessutom kan inte sparförslaget som begränsar bidragsgrundande boendeytan för umgängesrättsföräldrar beaktats utifrån denna urvalsundersökning. Referensen utgörs av 1996 års ekonomiska förutsättningar och jämförelserna har gjorts, undantaget ovan givna förutsättningar, utifrån 1996 års regelsystem. De sparförslag som kombinerats finns beskrivna i kapitel 8, 9, 10, 12 och 14. Sparförslaget i kapital 12 har endast schablonmässigt beaktats. Samtliga förslag analyseras endast för barnfamiljer. Risk för övervältring på socialbidrag på grund av förslag om att slopa bostadsbidrag till ungdomar mellan 18 och 24 år som inte studerar berörs i kapitel 16. Resultat Disponibel inkomst och konsumtionsenhet Disponibel inkomst definieras som den inkomst som ett hushåll har kvar efter att hänsyn tagits till skatter och bidrag. För att kunna göra jämförelser mellan hushåll av olika storlek har för varje hushåll den disponibla inkomsten dividerats med antalet konsumtionsenheter. En konsumtionsenhet är en vikt för varje individs konsumtion. Disponibel inkomst efter boendekostnad definieras som disponibel inkomst minus det minsta värdet av faktisk bostadskostnad och skälig bostadskostnad enligt de normer som tillämpas hos socialtjänsten och som bl.a. används vid fastställande av underhåll. När de fem förslagen införs utifrån huvudalternativet kommer ca 200 000 bostadsbidragshushåll att beröras, vilket motsvarar ca 4,1 % av samtliga hushåll i riket. Dessa hushåll kommer i snitt att förlora ca 5 800 kronor per år, vilket motsvarar 3,6 % procent av deras disponibla inkomst. Om man skulle slå samman effekterna för varje enskilt förslag skulle en överskattning av den samlade effekten av sparförslagen göras eftersom förslagen till viss del överlappar varandra. Fördelningsmått Ginikoefficienten är ett av de vanligaste förekommande måtten på graden av ojämnhet i en inkomstfördelning. Koefficienten kan anta värden mellan noll och ett. Ju högre värden koefficienten antar desto större är inkomstspridningen. Decilkvoten är ett mått på inkomstskillnaden mellan höginkomsthushåll och låginkomsthushåll. Ju högre värde på decilkvoten desto större är skillnaden. Vid mätning av decilkvoten görs först en rangordning av hushållen efter storleken på disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Därefter delas hushållen in i tio olika grupper, deciler. I den första decilgruppen finns de 10 % av hushållen som har de lägsta disponibla inkomsterna per konsumtionsenhet. I den andra decilgruppen finns de 10 % av hushållen som har de näst lägsta disponibla inkomsterna per konumtionsenhet osv. Själva decilkvoten beräknas genom att medelinkomsten för decil nio divideras med medelinkomsten för decil två. För att få jämförbarhet redovisas fördelningsmåtten beräknade för hela befolkningen. Ginikoefficienten som är mycket trögrörlig ökar från 0,261 till 0,262. Decilkvoten, också den trögrörlig, ökar från 2,40 till 2,41. Risk för övervältring på socialbidrag Bostadsbidragen utges i hög grad till familjer som har socialbidrag eller som med sänkta bostadsbidrag skulle bli berättigade till socialbidrag. Tre indikatorer har använts vid bedömning av riskerna för att besparingsförslagen leder till att kostnaderna till viss del övervältras på socialbidragen. Den första indikatorn ger en uppskattning av hur andelen bostadsbidragstagande hushåll under socialbidragsnormen kan komma att förändras till följd av de besparingsåtgärder som analyserats. Den andra indikatorn mäter den summerade skillnaden mellan socialbidragsnivån och den disponibla inkomsten för de hushåll som har inkomster under socialbidragsnivå (resursgapet). Vad gäller de båda första indikatorerna bör påpekas att många hushåll med låg förvärvsfrekvens, förmögenhet, utlandsinkomster, underhåll från annat håll eller som är näringsidkare, studerar eller bor på institution kan ha inkomster under socialbidragsnivån utan att vara berättigade till socialbidrag. Dessutom söker endast en del av de socialbidragsberättigade hushållen bidrag. Därför tenderar dessa indikatorer att i betydande grad överskatta risken för övervältring på socialbidragen. Den tredje indikatorn kan i stället sägas ge ett minimimått på det ökade socialbidragsbehovet. Den uppskattar nämligen minskningen av bostadsbidragen för de bostadsbidragstagare som enligt databasen hade socialbidrag någon gång under kalenderåret. För dessa hushåll är det rimligt att anta att besparingarna leder till direkta övervältringar på socialbidragen. Uppskattningarna bör tolkas med stor försiktighet eftersom de baseras på ett relativt begränsat urval av bostadsbidragshushåll. I huvudalternativet beräknas 33,4 % av de bostadsbidragsberättigade ha en inkomst under socialbidragsnormen. Genom att införa kombinationssparförslaget ökar denna andel till 34,1 %. Detta i kombination med minskningen av bostadsbidragen för de som redan före förändringen låg under socialbidragsnormen leder till att den samlade inkomstsumman under socialbidragsnormen (resursgapet) enligt de approximativa beräkningarna kommer att öka med ca 250 Mkr. Minskat bostadsbidrag till de bostadsbidragstagare, som enligt databasen erhållit socialbidrag någon gång under det kalenderåret som simuleringarna baseras på (år 1993), har uppskattats till 80 Mkr. Redovisningsgrupper Hushållen har i redovisningen delats in i decilgrupper efter den disponibla inkomsten som korrigerats för försörjningsbörda. (I decilgrupp 1 kan förekomma hushåll som har relativt hög inkomst, men som har många barn att försörja. På motsvarande sätt kan i decilgrupp 10 förekomma hushåll med låga inkomster och få familjemedlemmar.) De grupperingar som används vid fördelningsanalysen är decilgrupp, hushållskategori, boendeform och boenderegion. Hushållskategorierna betecknas E1, E2, E3+, G/S1, G/S2 och G/S3+. Dessa beteckningar betyder ensamstående eller gifta/sammanboende med 1, 2, 3 eller flera barn. Antal hushåll per decilgrupp uppräknat till riksnivå uppgår till ca 33 000 Hushållstyp Antal hushåll upp- räknat till riksnivå E1 97 000 E2 67 000 E3+ 28 000 G/S1 27 000 G/S2 49 000 G/S3+ 60 000 Boendeform Antal hushåll upp- räknat till riksnivå hyreslägenhet 191 000 bostadsrätt 38 000 egnahem 88 000 övriga 10 000 Region Antal hushåll upp- räknat till riksnivå Stor-Stockholm 63 000 Stor-Göteborg 24 000 övriga mer än 75 000 inv82 000 övriga 160 000 Fördelningsanalysen Diagrammen nedan visar den relativa förändringen av disponibel inkomst före och efter boendekostnader för enbart populationen bostadsbidragsberättigade barnfamiljer. Ungdomar under 29 år har exkluderats. Därefter har populationen delats in i de olika redovisningsgrupperna (se definitioner). Observera att diagrammen delvis har olika skalor för att profilen av effekterna ska kunna observeras. 56 Förteckning över myndigheter och organisationer som inbjudits till hearing om Bostadsbidragsutred- ningens förslag Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning - besparingar (SOU 1995:133) (De som inte deltagit anges kursivt) Myndigheter Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Västernorrlands län, Domstolsverket, Datainspektionen, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Centrala studiestödsnämnden, Boverket, Ungdomsstyrelsen, Utredningen om översyn av bostadspolitiken (N 1995:01), Kommittén för översyn av studiestödssystemet (U 1994:13) och Sjuk- och arbetsskadeberedningen (S 1993:07). Organisationer Svenska Kommunförbundet, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen, Försäkringskasseförbundet, Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Fastighetsägareförbund och Sveriges Förenade Studentkårer. 57 Sammanställning av synpunkter framförda vid hearing om Bostadsbidragsutredningens betänkande Bostadsbidragen - effektivare inkomstprövning - besparingar (SOU 1995:133) (Muntliga synpunkter har i vissa fall kompletterats med skriftliga synpunkter.) Allmänna synpunkter Boverket anser att utredningens förslag är acceptabla i stora drag men saknar en närmare utredning av de administrativa kostnaderna. Centrala studiestödsnämnden (CSN) anser att det extra tillägg, som finns inom studiehjälpssystemet och som lämnas till inkomstsvaga föräldrar, bör överföras till det särskilda bidraget inom ramen för bostadsbidragssystemet. Datainspektionen har från integritetssynpunkt inget att erinra. Inspektionen pekar på att det är viktigt att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet utreds vilka register som kommer att beröras. Domstolsverket har i sak inget att invända mot förslaget. Verket påpekar dock att förslagen sannolikt kommer att leda till en ökad måltillströmning hos de allmänna förvaltningsdomstolarna. Försäkringskasseförbundet (FKF) är positivt till förslagen men samtidigt tveksamt till utredningens bedömning av administrativa besparingar. Riksförsäkringsverket (RFV) står i huvudsak bakom förslaget. Verket är positivt till att bättre kontrollmöjligheter kommer att uppnås. RFV ställer sig dock tveksamt till två genomförandetidpunkter. Riksrevisionsverket (RRV) har i allt väsentligt inget att erinra mot förslaget. Riksskatteverket (RSV) anser att det borde klargöras vilka uppgifter som man för bostadsbidragsändamål behöver från skatteregistren. Socialstyrelsen (SoS) anser att det bör vara rimligt med en övergångsperiod innan de nya reglerna träder i kraft. Styrelsen konstaterar att huvudförslaget har små effekter för socialbidragstagarna. Vidare framhåller styrelsen att det är mycket viktigt med information till bidragstagarna, bl.a. när det gäller återbetalningskravet. Svenska Kommunförbundet anser att de samlade övervältringseffekterna på socialbidragen är oroande. Förbundet kan acceptera delar av förslaget som inte slår direkt på kommunerna, men är kritiskt mot att ungdomsbostadsbidragen slopas. Landsorganisationen i Sverige (LO) framför att förslaget kommer att medföra övervältringar på socialbidragen. Författningsförslag Domstolsverket anser att det lagtekniskt kan vara lämpligt att omarbeta förslaget till en löpande paragrafnumrering. Kammarrätten i Jönköping framför synpunkter av juridiskt-teknisk karaktär. RFV anser att författningstexten behöver bearbetas för att göras mer lättläst. RSV framhåller att det behövs en teknisk genomgång av författningstexten. Vissa uppgifter som försäkringskassan behöver få tillgång till kan vara sekretessskyddade. Nytt system för inkomstprövning av bostadsbidragen Utredningens förslag: Preliminärt bostadsbidrag betalas ut efter prövning av an- sökan där uppskattad årsinkomst anges. Preliminärt bostadsbidrag beviljas och utbetalas för högst tolv månader och i normalfallet från och med den månad ansökan inkommit till försäkringskassan. Preliminärt bidrag kan sättas ned. En ökning av det preliminära bidraget skall kräva en ny ansökan. Bostadsbidrag fastställs slutligt på grundval av de inkomstuppgifter som skattemyndigheterna fastställer vid taxeringen avseende det kalenderår då preliminärt bostadsbidrag har betalats ut, med vissa tillägg och justeringar. För högt respektive för lågt preliminärt bostadsbidrag korrigeras vid fastställandet av det slutliga bostads- bidraget. Ränta betalas på återbetalade och utbetalade belopp. Remissinstanserna: Boverket tillstyrker, men anser det vara komplicerat med bidragsbeslut som gäller mer än ett kalenderår. CSN anser att en uttömmande information till bidragstagarna är viktig. Ändringsbeslut under löpande bidrags- period bör tillåtas. FKF och RFV tillstyrker, men anser att hänsyn måste tas till resursbehovet hos försäkringskassorna. FKF pekar på att försäkringskassorna måste få tillgång till de uppgifter som behövs via befintliga ADB-register hos andra myndigheter. Förbundet ställer sig frågande till hur nuvarande system med återbetalning skall samordnas med föreslaget avstämningssystem och anser att ett system bör räcka. Såväl FKF som RFV anser att bidraget bör betraktas som preliminärt endast med hänsyn till hushållets inkomster. RFV anser att en förutsättning är att ett lämpligt ADB-system kan byggas upp och att ett genom- förande 1 januari 1997 är möjligt om bidragsansökningarna kan tas emot tre månader före detta datum. RFV förordar ett solidariskt betalningsansvar vid återbetalning om det finns flera medlemmar i familjen. Hyresgästernas Riksför- bund tillstyrker förslaget. Kammarrätten i Jönköping har inget att erinra, men anmärker att de nedskärningar som föreslås sannolikt kommer att medföra ökningar av mål om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen och därmed öka personalbehovet i förvaltningsdomstolarna. LO anser att förslaget är bra, men kommer bli svårt att tillämpa. RRV tillstyrker och anser att förslaget uppfyller de krav som RRV efterlyste i FUSK-rapporten (RRV 1995:32). Sveriges Allmän- nyttiga Bostadsföretag (SABO) tillstyrker. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) är i princip positiv, men påtalar att de administrativa kostnaderna bör utredas närmare i den fortsatta beredningen. RSV pekar på att det inte finns individrelaterade inkomstuppgifter förrän i december året efter inkomståret. Ett genomförande den 1 januari 1997 är enligt RSV väl optimistiskt. Bostadsbidragsgrundande inkomst för egenföretagare Utredningens förslag: I avvaktan på en med andra bidragssystem samordnad utredning om inkomstberäkningar för näringsidkare bör inkomster från näringsverksamhet i bostadsbidragssammanhang beräknas utifrån den taxerade in- komsten ökad med årets avsättning till periodiseringsfonder minskat med årets upplösning av periodiseringsfonder samt ökad med den del av avdrag för pensionsförsäkring som överstiger 0,25 basbelopp. Remissinstansern: FKF anser att förslaget i någon mån kan avhjälpa de felaktigheter som råder i dag. RFV och RRV anser att en översyn av inkomstbegreppet bör företas. Inkludera realisationsvinster i bidragsgrundande inkomst Utredningens förslag: Under året uppkomna realisationsvinster inkluderas i den bidragsgrundande inkomsten. Avdrag mot realisationsvinst får göras för realisationsförluster som uppkommit under samma år. Inga undantag görs för rea- lisationsvinster till följd av fastighetsförsäljning. Dock skall skattelag- stiftningens regler om uppskov gälla. Remissinstanserna: Boverket, FKF, RFV, RRV och SABO tillstyrker förslaget. RRV anser att förslaget minskar risken att bostadsbidraget används för att subven- tionera privat förmögenhetsuppbyggnad. Förmögenhetsprövning Utredningens förslag: 15 % av den del av ett hushålls nettoförmögenhet som överstiger 200 000 kronor vad avser makar och 100 000 kronor vad avser ensam- stående inkluderas i bidragsgrundande inkomst. Förmögenhetsvärdet i den bostad för vilken bidragstagaren sökt bostadsbidrag exkluderas. Likaså beaktas inte skulder på bostad när nettoförmögenheten skall fastställas. Remissinstanserna: RRV och SABO tillstyrker förslaget. FKF anser det vara orimligt och stötande att höga förmögenheter inte påverkar bostadsbidrag. Om förmögenhet skall inkluderas måste lämnade uppgifter kunna kontrolleras. RSV anger att verket inte kan tillhandahålla de förmögenhetsuppgifter som krävs för prövningen. Dock bör den enskilde själv kunna lämna uppgifterna i ansökan om bo- stadsbidrag. Boverket och RFV anser att gränsen för bidragsgrundande förmögenhet skall sättas vid 800 000 kronor på grund av att lägre förmögenheter är svåra att kontrollera. Boverket anser att generalklausulen bör tillämpas i större ut- sträckning. Förmögenhet i eget hem och bostadsrätt Utredningens förslag: 5,6 % av taxeringsvärdet eller motsvarande inkluderas i den bidragsgrundande inkomsten. Remissinstanserna: Hyresgästernas Riksförbund och SABO tillstyrker. FKF har inga invändningar. RRV påtalar att förslaget minskar risken för att bostads- bidrag används för att subventionera privat förmögenhetsuppbyggnad. RSV pekar på att uppgifter om vilken fastighet som är sökandens bostad eller om värde på bo- stadsrätt eller andel i bostadsförening/-aktiebolag inte kan hämtas från skatteregistret. Bostadspolitiska utredningen anser att förslaget kan slå mot barnfamiljer som är bosatta i bostadsrätter eller egna hem byggda under åren 1988-1993. RFV avstyrker och anser att förmögenhet i egnahem bör inkluderas i den generella förmögenhetsprövningen. Bidragsförskott och underhållsbidrag Utredningens förslag: De som erhåller underhållsbidrag och/eller bidragsförskott skall inkludera ett belopp (för närvarande 1 173 kronor) som motsvarar bidragsförskottet för ett barn, samt de delar av underhållsbidraget som överstiger bidragsförskottsnivån, i den bidragsgrundande inkomsten. Remissinstanserna: SABO tillstyrker. FKF anser att ett bidragsförskott bör räknas in, dock inte underhållsbidrag därutöver. Förslaget kommer att drabba ensamstående föräldrar. RFV anser inte att belopp som överstiger bidragsför- skottsnivån bör beaktas. RRV anser att det finns starka skäl att inkludera bidragsförskott och underhållsbidrag i BGI. Hyresgästernas Rikförbund anser att förslaget med hänsyn till ensamståendes ekonomiska situation inte bör genomföras. LO anser att förslaget inte bör genomföras då det kommer att leda till ökade kostnader för socialbidragen. TCO pekar på att förslaget kommer att drabba ensamstående. Avdragregler för resor och övriga kostnader Utredningens förslag: Reglerna för avdrag för resor och övriga kostnader skall vara desamma inom bostadsbidragssystemet som inom inkomstskattesystemet. Remissinstanserna: RFV tillstyrker. FKF har inga invändningar. RRV delar uppfattningen att likartade regler i olika system inom välfärdsområdet bör eftersträvas, men anför att det i princip bör undvikas att en aktivitet, exempelvis en arbetsresa, "subventioneras två gånger". Bostadsbidrag till ungdomar under 29 år Utredningens förslag: Bostadsbidraget till ungdomar utan barn slopas. För studerande utan barn bör övervägas att utifrån en samlad bedömning beakta bostadskostnaden i studiemedelssystemet. Remissinstanserna: SABO tillstyrker förslaget. Bostadspolitiska utredningen ser fördelar med att stödet till studenternas boende hanteras inom ramen för studiemedelssystemet. FKF anser att förslaget är rimligt med hänsyn till det statsfinansiella läget. RFV har inget att erinra. RRV delar utredningens upp- fattning. TCO accepterar att ungdomar med barn prioriteras men pekar på att det finns risk för övervältringseffekter. Ungdomsstyrelsen delar utredningens all- männa bedömning. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) anser att en analys av effekter för dels studerande, dels de som inte studerar saknas. SFS efterlyser ett helhetsgrepp på ungdomsfrågan. Boverket anser att det finns risk för att be- sparingen är överskattad. Studiestödsutredningen menar att en tänkbar utformning av stödet till bostadskostnader inom ramen för studiestödssystemet är ett extra studielån. Ett nytt studiestödssystem kan emellertid inte träda i kraft förrän tidigast den 1 juli 1997. Därmed skulle en mellanperiod uppstå från det att ungdomsbostadsbidraget upphör till dess att kompenserande åtgärder kan införas. Hyresgästernas Riksförbund avstyrker. LO pekar på att kostnaderna för socialbidrag kommer att öka. SoS anser att risken är stor för övervältring på socialbidrag. Hushåll utan boendekostnad Utredningens förslag Bidragsbelopp som överstiger boendekostnaden utbetalas ej. De som inte har någon boendekostnad blir därmed ej heller berättigad till det särskilda bidraget för hemmavarande barn. Remissinstanserna: FKF och RRV tillstyrker. RFV anser att nuvarande regler bör behållas. Begränsningar av den bidraggrundande bostadsytan Utredningens förslag: Den bidragsgrundande bostadsytan begränsas enligt följande: För hushåll med ett barn högst 90 m2 För hushåll med två barn högst 110 m2 För hushåll med tre barn högst 130 m2 För hushåll med fyra barn högst 150 m2 För hushåll med fem eller fler barnhögst 170 m2 För hushåll med en bostadsyta som överstiger dessa gränser fastställs den bidragsgrundande boendekostnaden genom att den fulla boendekostnaden multiplice- ras med kvoten mellan den högsta bidragsgrundande bostadsytan och bostadens yta. Biytor räknas inte in. För hushåll med enbart umgängesrättsbarn används samma ytgräns som för ett hemmavarande barn. För varje tillkommande umgängesrättsbarn ökas ytgränsen med 10 kvm. Remissinstanserna: Boverket tillstyrker, men föreslår som alternativa åtgärder antingen att en i förhållande till utredningens förslag begränsad ytgräns införs och att de övre bostadskostnadsgränserna i systemet tas bort, eller att ytgränserna differentieras mellan hyresrätt och bostadsrätt resp. egnahem. FKF har inga invändningar. RFV, RRV och SABO tillstyrker förslaget. RRV och SABO anger att det saknas skäl att subventionera mycket stort boende. Bostadspolitiska utredningen anser att förslaget kan slå mot de hushåll som bor i bostadsrätt eller egnahem tillhörande senare års produktion. Regional differentiering av den övre boendekostnadsgränsen Utredningens förslag: Den övre boendekostnadsgränsen sänks med 500 kronor för alla utanför Stor-Stockholm och Stor-Göteborg. Remissinstanserna: RRV anser att förslaget ligger i linje med principen att boende i stora bostäder inte bör subventioneras fullt ut. SABO tillstyrker en differentiering av den övre boendekostnadsgränsen men motsätter sig en generell sänkning. Bostadspolitiska utredningen anser att förslaget kan slå mot de hushåll som bor i bostadsrätt eller egnahem tillhörande senare års produktion. Boverket anser att byggnadsår och inte ort avgör kostnaden. FKF anser att bostadsbidraget bör vara lika i hela landet. Hyresgästernas Riksförbund pekar på att höga hyror även förekommer utanför storstäderna. LO ställer sig tveksam. RFV framhåller att det snarare är byggnadsår som avgör hyreskostnaden. Individuella inkomstgränser Utredningens förslag: Den nuvarande inkomstgränsen för hushåll med barn, 117 000 kr, ersätts med individuella inkomstgränser för den sökande och den medsökande. Den individuella inkomstgränsen skall vara 58 500 kronor för gifta/sammanboende. För ensamstående skall gränsen vara 117 000 kr. För gifta/sammanboende fördelas barnens inkomster lika mellan makarna. Remissinstanserna: RRV anser att förslaget bidrar till att stärka arbets- linjen. RFV avstyrker och anser att förslaget innebär ett starkt incitament för gifta och sammanboende att skenseparera. Svenska Kommunförbundet anser att det är bra att arbetslinjen förstärks. LO anser att förslaget kan slå mot lågin- komsttagare. TCO anser att förslaget slår orättvist om den ena sökanden i ett förhållande har inkomster som reducerar bostadsbidrag, men sökandena tillsammans har inkomster som ligger under inkomstgränsen. TCO anser att en spärr mot av- räkning borde införas vid den inkomstgräns som gäller för ensamstående. Bostadsbidrag för föräldrar med umgängesrätt Utredningens förslag: De som enbart får bostadsbidrag för umgängesrättsbarn ges bidrag med 50 % av boendekostnaden i det nedre boendekostnadsintervallet. I det övre intervallet utgår ingen ersättning. För de som får bostadsbidrag för både hemmavarande och umgängesrättsbarn höjs den övre boendekostnadsgränsen för varje umgängesrättsbarn med ett belopp som är hälften så stort som höjningen för varje ytterligare hemmavarande barn. Till föräldrar med enbart umgängesrätt skall bostadsbidrag utgå enbart för bostäder på minst 2 rum och kök och en storlek på minst 40 kvm. Remissinstanserna: RFV och SABO tillstyrker förslaget. FKF har inga invänd- ningar och anser att det är viktig att bostaden är tillräckligt stor för um- gänget. RRV anser att förslaget bidrar till att minska incitament till skensepa- rationer. TCO accepterar förslag om minsta bostadsstandard, men påtalar att kostnaderna för barnets boende kvarstår även då barnet inte vistas hos umgänges- rättsföräldern. Hyresgästernas Riksförbund anser att umgängesrättsföräldrarna är en viktig grupp att stödja. Många barn bor lika lång tid hos resp. förälder. LO avstyrker förslaget och anser att krav på vistelsetid i stället bör införas. Tillfälliga kostnadssänkande åtgärder Utredningens förslag: Gränsen för inkomstprövning sänks tillfälligt. Den andel av den bidragsgrundande boendekostnaden som ersätts sänks tillfälligt från t.ex. 75 % till 70 % respektive 50 % till 45 % eller med det antal procentenheter som krävs för att besparingen skall uppgå till det belopp som erfordras. Den nedre boendekostnadsgränsen höjs för gifta/sammanboende med barn. Det bidrag som utbetalas sänks tillfälligt med samma belopp för alla bidragstagare. Alla bidragstagare bör dock få behålla minst 100 kr. Remissinstanserna: Bostadspolitiska utredningen anser att kortsiktiga åtgärder riskerar att försvåra administrationen och skada förtroendet för bidragssystemet. Boverket instämmer i att det finns brister med tillfälliga lösningar. FKF anser att det är bättre med långsiktiga lösningar. Hyresgästerna Riksförbund anser att besparingarna måste ha långsiktigt perspektiv för att ge trovärdighet. RFV avstyrker bl.a. mot bakgrund av de problem som utredningen pekat på. RRV anser att regeringen i första hand bör överväga lösningar som kan uppfattas som långsiktigt stabila. Svenska Kommunförbundet är kritiskt mot till- fälliga besparingar och anser att övervältringseffekter för dessa förslag bör beräknas. SABO avstyrker samtliga förslag. TCO avstyrker och anser att förslagen borde genomsyras av långsiktighet och stabila regler. Övriga frågor Administrationskostnader RFV har beräknat kostnader för tillverkning av ADB-system, tillämpningsföre- skrifter, utbildning, information m.m. till 15 miljoner kronor. Under 1994-1995 har behovet av resurserna varit avsevärt större än vad som beräknats och till- delats kassorna. Vid förändring av bostadsbidragssystemet måste resursbehovet för framtiden grundas på det behov som funnits för åren 1994 och 1995 och det behov som finns innevarande år 1996. RSV framhåller att merkostnader kommer att uppstå på grund av förfrågningar dels från bidragstagarna, dels från försäk- ringskassorna. Direktutbetalning till hyresvärd SABO föreslår en direktutbetalning av bostadsbidrag till hyresvärd. Svenska Kom- munförbundet stödjer SABO:s förslag. 58 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996 Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Hellström, Pe- terson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Hedborg Regeringen beslutar proposition 1995/96:186 Nya regler för bostadsbidrag. 59 Rättsdatablad ------------------------------------------------------- Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande häver eller upp- EG- repar ett regler normgiv- ningsbemyndigande ------------------------------------------------------- Lag om ändring i 9, 12, 22 §§ lagen (1993:737) om bostadsbidrag 60