Post 6450 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1996/97:1 ·
Hämta Doc ·
Förslag till statsbudget för budgetåret 1997,m.m.Enligt 9 kap. 6 § regeringsformen avger regeringen härmed sitt förslag till statsbudget för budgetåret 1997 och föreslår att riksdagen beräknar inkom¶ster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med despecifikationer som fogats till förslaget.Stockholm den 12 september 1996Göran PerssonErik Åsbrink(Finansdepartementet)Propositionens huvudsakliga innehållPropositionen innehåller regeringens förslag till statsbudget förbudgetåret 1997. Förslaget till statsbudget, som omfattar alla inkomsteroch utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov,visar en omslutning på 676,6 miljarder kronor.
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/12
5 Universitet och högskolor
5.1 Högre utbildning och forskning
5.1.1 Allmänt om högre utbildning och forskning
En väsentlig del av det nationella utbildningssystemet utgörs av landets
universitet och högskolor. Grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning
och forskning bedrivs vid sju universitet - Uppsala, Lunds, Göteborgs,
Stockholms, Umeå och Linköpings universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet,
som sorterar under Jordbruksdepartementet - och vid tre fackhögskolor med fasta
forskningsresurser - Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan samt
Högskolan i Luleå. Regeringen föreslår i det följande (avsnitt 5.5.2) vissa
förändringar vad gäller användningen av benämningen universitet. Det finns 16
mindre och medelstora högskolor, inklusive Lärarhögskolan i Stockholm och
Idrottshögskolan i Stockholm, samt sju konstnärliga högskolor i Stockholm.
Konstnärlig utbildning bedrivs även vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå
samt vid Högskolan i Luleå. Härutöver bedrivs högskoleutbildning på Gotland.
Vidare finns 19 landstingskommunala vårdhögskolor. Till detta kommer enskilda
utbildningsanordnare, bl.a. Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen Högskolan
i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm.
År 1996 beräknades anslagen till dessa universitet och högskolor till 14,8
miljarder kronor varav 9,2 miljarder kronor till grundläggande högskoleut-
bildning och 5,6 miljarder kronor till forskning och forskarutbildning. De
sammanlagda anslagen för studiestödet beräknades för år 1996 till drygt 13 mi-
ljarder kronor varav omkring 7 miljarder kronor för studiemedel.
Mål- och resultatuppföljning för universitet och högskolor
Grundläggande högskoleutbildning
Intresset för högre utbildning är fortsatt stort och antalet sökande till
högskolan ökar. Trots expansionen av den högre utbildningen har inte alla
sökande kunnat erbjudas plats. Under de första åren av 1990-talet var antalet
sökande som inte tidigare läst på högskolan omkring 100 000 per år. Hösten 1995
ökade denna grupp sökande med drygt 10 %. Totala antalet, inklusive sökande som
återkommit efter studieuppehåll och studenter som avsåg att fortsätta sina
studier, var då omkring 240 000. I den samordnade antagningen hösten 1996
fortsatte det totala antalet sökande att öka.
Regeringens satsningar på olika stimulansåtgärder inom naturvetenskap och
teknik gav effekter redan läsåret 1995/96 i form av ett ökat intresse och fler
sökande inom dessa områden. Denna positiva utveckling har fortsatt även hösten
1996. Läsåret 1994/95 fanns närmare 270 000 registrerade
studenter inom högskolan (vilket motsvarar omkring 217 000 helårsstudenter).
Antalet helårsstudenter läsåret 1994/95 per lärosäte.1)
Uppgifterna är avrundade till närmaste tiotal.
Universitet/högskola Totalt antal
helårsstudenter
Uppsala universitet 19 100
Lunds universitet 26 620
Göteborgs universitet 21 610
Stockholms universitet 21 200
Umeå universitet 12 720
Linköpings universitet 11 100
Karolinska institutet 2 840
Kungl. Tekniska högskolan 9 090
Högskolan i Luleå 5 340
Danshögskolan 100
Dramatiska institutet 140
Högskolan i Borås 2 500
Högskolan Dalarna 2 970
Högskolan i Gävle/Sandviken 3 070
Högskolan i Halmstad 2 410
Högskolan i Kalmar 2 860
Högskolan i Karlskrona/Ronneby 1 440
Högskolan i Karlstad 6 310
Högskolan Kristianstad 2 330
Högskolan i Skövde 1 920
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 1 440
Högskolan i Växjö 5 040
Högskolan i Örebro 5 790
Högskoleutbildning på Gotland 470
Idrottshögskolan i Stockholm 490
Konstfack 600
Kungl. Konsthögskolan 210
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 570
Lärarhögskolan i Stockholm 4 870
Mitthögskolan 7 120
Mälardalens högskola 3 680
Operahögskolan i Stockholm 50
Teaterhögskolan i Stockholm 70
Sveriges lantbruksuniversitet 2 080
Chalmers tekniska högskola AB 6 770
Stiftelsen Högskolan i Jönköping 3 070
Handelshögskolan i Stockholm 1 420
Övriga enskilda utbildningsanordnare 670
Landstingskommunala vårdhögskolor 20 070
Korrigering, utbildning för annat lärosäte
(dubbelräkning) -2 530
Summa: 217 620
Källa: Högskoleverkets årsrapport 1994/95
1) Med helårsstudenter avses antalet studenter som är förstagångsregistrerade
resp. fortsättningsregistrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med
kurstillfällets poängomfattning under en viss period dividerat med 40.
Den förhållandevis största ökningen har skett vid de mindre och medelstora
högskolorna. Läsåret 1994/95 ökade antalet studenter vid dessa högskolor med 9 %
till totalt cirka 75 000. Detta innebar att var fjärde student läsåret 1994/95
återfanns vid mindre och medelstora högskolor.
Registrerade studenter läsåren 1989/90-1994/95
(tusental)
89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95
Riket totalt 193 203 222 242 256 270
Varav mindre/ 38 42 52 58 69 75
medelstora högsk.
Källa: SCB
Det finns flera orsaker till expansionen av den högre utbildningen under
senare år. Ett skäl är den kraftigt ökade arbetslösheten i början av 1990-talet
som åtföljts av ett markant ökat intresse för högskolestudier bland ungdomar och
till viss del även bland vuxna. Enkätundersökningar i gymnasieskolans
avgångsklasser genomförda av Statistiska centralbyrån (SCB) visar att
situationen på arbetsmarknaden har en avgörande betydelse för många elever när
de väljer att läsa vidare på högskolan. Andra väljer högskolan för att de vill
stärka sin position på arbetsmarknaden i framtiden. Studiebenägenheten för att
minska den egna risken för arbetslöshet förefaller ha ökat under lågkonjunkturen
både inom EU och i Sverige. Antalet högskolestudenter - liksom
ungdomsarbetslösheten - har dock ökat snabbare i Sverige än inom EU som helhet.
I Sverige ökade, enligt SCB, antalet arbetslösa ungdomar i åldersgruppen 16-24
år från cirka 50 000 år 1991 till cirka 70 000 år 1995. Samtidigt ökade antalet
studenter under 25 år i högskolan med uppskattningsvis 50 000 personer. Om
samtliga dessa 50 000 ungdomar i högskolan i stället skulle ha varit arbetslösa,
skulle ungdomsarbetslösheten ha uppgått till cirka 24 % år 1995. Enligt SCB var
den i realiteten cirka 14 %. Genom expansionen inom högskolan under perioden har
således ungdomsarbetslösheten dämpats rejält och framför allt kommer ungdomars
ställning på arbetsmarknaden att förstärkas och deras möjligheter att få ett
arbete att öka.
Många behöriga sökande har inte fått en plats i högskolan. Högskolorna har
tänjt på resurserna för att kunna ta emot så många som möjligt. Det är
vällovligt att resurserna har använts för att så långt som möjligt bereda plats
för studenter. Stora överintag kan dock äventyra kvaliteten i utbildningen.
Högskolorna måste noga pröva om överintagen är förenliga med bibehållen kvalitet
i utbildningen.
Av de 270 000 studenter som genomgick grundläggande högskoleutbildning läsåret
1994/95 var 57 % kvinnor. Vid en genomgång av kvinnors och mäns prestationsgrad
inom olika utbildningsområden visar det sig att kvinnor i genomsnitt presterar
fler akademiska poäng än vad män gör. Sammantaget för alla utbildningsområden
var prestationsgraden 85 % för kvinnor och 80 % för män.
Prestationsgrad i procent läsåret 1994/95
(Helårsprestationer/helårsstudenter)1)
Utbildningsområde Kvinnor Män
Naturvetenskapligt 86 77
Medicinskt 95 86
Övriga 92 87
Juridiskt 86 83
Samhällsvetenskapligt 78 75
Farmaceutiskt 99 96
Undervisning 96 93
Tekniskt 84 82
Vård 93 91
Odontologiskt 96 95
Humanistiskt 77 78
Teologiskt 78 79
Konstnärligt 82 86
Samtliga 85 80
Källa: SCB
1) En prestationsgrad på 100 procent innebär att alla studerande som läser på
helfart klarat 40 poäng under ett läsår.
En rad olika insatser har gjorts för att motverka den sociala snedrekryte-
ringen till högskolan. Fler utbildningsplatser, geografisk spridning av den
högre utbildningen, enhetliga tillträdesbestämmelser, ett överskådligt
antagningssystem och aktiva rekryteringsinsatser är exempel på åtgärder som har
betydelse för en breddad rekrytering till den högre utbildningen. Uppbyggnaden
av högskolor runt om i landet har bidragit till att nya grupper av studenter har
sökt sig till högskolan under de senaste decennierna. Andelen högskolenybörjare
från „lägre tjänstemanna- och arbetarbakgrund„ är omkring 15 procentenheter
högre vid de mindre och medelstora högskolorna än vid universiteten och fack-
högskolorna.
Allt fler studenter väljer att genomgå högskolestudier på distans. Under
läsåret 1994/95 bedrev 25 800 studenter studier på distans vilket är en ökning
med 17 % jämfört med läsåret 1993/94. I genomsnitt har de mindre och medelstora
högskolorna större andel studenter än universiteten, som studerar på distans
(cirka 13 %). Flest studerande på distans har dock Umeå universitet med drygt 5
200 studenter.
Uppskattningsvis 18 000 studenter läste utomlands under läsåret 1994/95. Denna
grupp har ökat läsåret 1995/96. Av dessa deltog cirka 20 % i något
studentutbytesprogram, varav det största är EU-programmet Erasmus. USA,
Storbritannien och Frankrike är de populäraste länderna. Det i särklass
vanligaste utbildningsområdet är humaniora (huvudsakligen språkämnen), följt av
de konstnärliga och samhällsvetenskapliga (huvudsakligen ekonomiämnet). Antalet
gäststudenter och utländska studenter vid svenska universitet och högskolor var
under samma period omkring 3 800.
För varje universitet och högskola har riksdagen fastställt ett utbildnings-
uppdrag för treårsperioden 1993/94-1995/96. I dessa ingår krav på att vissa ex-
amensmål skall uppfyllas. Prognosen för treårsperioden 1993/94-1995/96 är att
examensmålet för minst treåriga högskoleutbildningar kommer att överträffas med
en betydande marginal. Det totala antalet uttagna examina läsåret 1994/95 var 33
500 varav nästan 23 000 var examina från minst treåriga högskoleutbildningar.
Antalet avlagda examina inom områdena naturvetenskap och teknik har läsåret
1994/95 ökat med så mycket som 16 %. I denna ökning ingår civilingenjörsexamina,
som ökat med hela 25 % till 3 300 examina. Examensmålet för lärarutbildningarna
kommer troligtvis att uppfyllas endast för grundskollärarexamen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 1-7. För grundskollärarexamen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9 har endast cirka 30 % av det treåriga uppdraget
nåtts efter två år. För gymnasielärarexamen har cirka 40 % av uppdraget uppnåtts
efter två år. Den låga måluppfyllelsen kan delvis förklaras av att de flesta
universitet och högskolor har haft betydande problem att rekrytera till den
ettåriga praktisk-pedagogiska utbildningen. De examenskrav som ställdes upp
byggde på prognosen att ett relativt stort antal ämneskompetenta studenter
skulle söka sig till den ettåriga utbildningen.
Forskarutbildning och forskning
Studenternas intresse för forskarutbildning är fortsatt stort. Vårterminen 1995
fanns drygt 20 000 registrerade doktorander av vilka drygt 16 000 avsatte mer än
10 % av normal heltid till forskarstudier. Antalet nyantagna till
forskarutbildningen har varit relativt konstant - drygt 2 000 - ända sedan 1970-
talet för att under 1990-talet stiga till nuvarande cirka 3 000. Andelen kvinnor
bland de nyantagna har under samma tid ökat från 23 % till 40 %. Antalet
forskarstuderande som slutligen tar sin doktorsexamen har fördubblats sedan
mitten av 1970-talet för att läsåret 1994/95 uppgå till drygt 1 500. Läsåret
1994/95 var en tredjedel av de nyblivna doktorerna kvinnor. Om man ser på
medeltal för treårsperioder har alla de större fakulteterna haft en utveckling
mot en ökad andel kvinnor bland de examinerade.
Doktorsexamina vid de större fakulteterna. Totalt och andel kvinnor. Medeltal
för perioderna 1982/83-1984/85 och 1992/93-1994/95.
Fakultet Antal/år Kvinnor Antal/år Kvinnor
82/83-84/85 % 92/93-94/95 %
Humanistisk 86 43 103 46
Samhällsvet 88 29 156 36
Medicinsk 278 20 420 34
Matematisk- naturvet* 199 19 256 30
Teknisk 141 8 292 17
Totalt, inkl. övr. fakulteter878 21 1385 21
Källa: SCB
*Teknisk-naturvet. fak. har i tabellen sammanslagits med matematisk-
naturvetenskaplig fak.
Flest forskarstuderande (37 %) fanns inom de tekniska och naturvetenskapliga
ämnesområdena följt av det medicinska området (23 %), det samhällsvetenskapliga
området (20 %) och det humanistiska området (15 %).
Av de tidigare nämnda drygt 16 000 forskarstuderande läsåret 1994/95 hade 37 %
doktorandtjänst, 5 % utbildningsbidrag - flertalet med assistenttjänst, 14 %
annan universitetstjänst, 9 % stipendier/forskningstjänst och 19 % förvärvs-
arbete med forskningsanknytning. Studiefinansieringen var emellertid ojämnt för-
delad mellan fakulteterna. Vårterminen 1995 stod hälften av de forskarstuderande
inom humaniora och teologi och en tredjedel inom de samhällsvetenskapliga ämnena
utan någon form av finansiering av sina studier. Vid övriga fakulteter har
praktiskt taget samtliga forskarstuderande finansiering.
Flera mindre och medelstora högskolor har med hjälp av särskilda medel
etablerat ett närmare samarbete med universiteten. Det har bl.a. inneburit att
vid flera mindre och medelstora högskolor tjänstgör professorer med tjänster som
är inrättade vid universitet. Vidare har regionala samverkansgrupper för
forskning skapats. Antalet forskarstuderande vid mindre och medelstora högskolor
har ökat. Från tidigare i genomsnitt 10-15 forskarstuderande per högskola, ofta
lärare vid högskolan, har allt fler högskolor inrättat doktorandtjänster och
utbildningsbidrag för egna studenter. Dessa forskarstuderande är knutna till en
fakultet vid universitet eller fackhögskola. Läsåret 1994/95 fanns det närmare
800 forskarstuderande vid de mindre och medelstora högskolorna.
Under budgetåren 1993/94 och 1994/95 har antalet professurer ökat med 119. För
den största ökningen svarade de samhällsvetenskapliga fakulteterna med 48
tjänster. Större delen av dessa utgörs av tjänster vid mindre och medelstora
högskolor (men inrättade vid fakulteter). Under den senaste treårsperioden har
antalet anställda vid de statliga universiteten och högskolorna ökat med 10 %.
Vid de mindre och medelstora högskolorna ökade antalet anställda med inte mindre
än 33 %.
Under läsåret 1994/95 utfördes sammanlagt nära 43 000 årsverken av personalen
vid universitet och högskolor. Antalet årsverken mellan åren 1993/94 och 1994/95
har procentuellt sett ökat mer än dubbelt så mycket vid de mindre och medelstora
högskolorna jämfört med universitet och fackhögskolor (10 % respektive 4 %).
Fortfarande svarar dock universiteten och fackhögskolorna för omkring 80 % av
antalet årsverken inom högskoleområdet. Budgetåret 1994/95 var cirka 30 % av
lärarna vid universitet och högskolor kvinnor. För de lärartjänster som kräver
doktorsexamen var andelen kvinnor lägre. Bland professorerna var 8 % kvinnor,
bland lektorerna 22 % och bland forskarassistenterna 27 %.
Personal vid universitet och högskolor. Totalt och andelen kvinnor.
1987(mars) 1991(sept) 1995(okt)
Tjänstekategori Antal % Antal % Antal %
Professorer 1 740 5 2 030 6 2 180 8
Lektorer 3 770 17 4 460 19 5 330 22
Forskarassistenter 580 23 910 23 1 030 27
Forskarutb.tjänster 2 560 25 4 110 32 6 280 34
Särsk. forskn.tjänster 4 010 31 2 850 34 2 230 36
Adjunkter 4 870 43 5 150 42 6 280 45
Timlärare/föreläsare 6 450 45 5 380 46 6 760 47
Summa 23990 32 24890 33 30090 35
Övrig personal 19280 65 18050 64 18450 64
Totalt 1) 43270 47 42940 46 48540 46
1) Exklusive landstingskommunala vårdhögskolor
Källa: SCB
I regeringens ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150) redogörs för rege-
ringens bedömningar och åtgärder med anledning av Riksrevisionsverkets (RRV)
iakttagelser vad gäller universitets och högskolors årsredovisningar för bud-
getåret 1994/95. Regeringen har uppdragit åt RRV att inkomma med en särskild
rapportering över den fortsatta granskningen av de frågor som tagits upp i
regeringsbeslut den 14 mars 1996 gällande åtgärder med anledning av invändningar
i revisionsberättelser och revisionsrapporter 1994/95 för universitet och
högskolor. En sådan rapport har nyligen lämnats till regeringen och rapporten är
föremål för beredning.
I regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 föreskrev regeringen att univer-
siteten och högskolorna utan regeringens tillstånd får balansera resultatet i
den anslagsfinansierade verksamheten i ny räkning under förutsättning av att det
ackumulerade resultatet i den verksamheten inte överstiger 10 % av den
anslagsfinansierade verksamhetens samlade årsomslutning.
Med anledning av årsredovisningarna för budgetåret 1994/95 begärde Utbildnings-
departementet den 12 december 1995 in kompletterande uppgifter från universitet
och högskolor (U95/4235/B).
I regeringens vårproposition 1995/96:150 redogörs för att RRV har påtalat att
många myndigheter redovisar stora belopp som anslagssparande respektive utgående
reservation och att flertalet myndigheters likviditet är god. Många myndigheter
redovisar därför betydligt större belopp som ränteintäkter än som
räntekostnader. Regeringen avser att bättre ta till vara de statsfinansiella
aspekterna i räntekontomodellen. Regeringen har beslutat att återföra 261
miljoner kronor från vissa universitet och högskolor till statsverkets
checkräkning. Av de indragna medlen föreslås i tilläggsbudgeten avseende
budgetåret 1995/96 att 116 miljoner kronor används för nationellt viktiga
ändamål inom högskoleområdet, nämligen till ett forskningsinstitut i Göteborg
och till universitetsdatanätet SUNET. Medlen som anvisas för SUNET motiveras av
den roll SUNET skall ha enligt regeringens ställningstagande i IT-propositionen
(Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik, prop.
1995/96:125). Genom att medel för SUNET har beräknats i tilläggsbudgeten för
budgetåret 1995/96 blir det möjligt att i budgeten för 1997 avsätta medel till
två andra nationellt viktiga ändamål, Gustavianum vid Uppsala universitet och
Skissernas museum vid Lunds universitet. Resterande 145 miljoner kronor av det
återförda beloppet tillfaller staten som en besparing för att minska under-
skottet i statsbudgeten budgetåret 1995/96.
5.1.2 Högskolan inför 2000-talet
Högskolepolitiken inför 2000-talet
Den svenska högskolan har som forum för den högre utbildningen och forskningen
en mycket betydelsfull roll och ett stort ansvar i arbetet att utveckla och
förnya vårt samhälle. Högskolan skall i sin verksamhet främja det demokratiska
samhällets grundläggande värderingar. Den skall erbjuda kvalificerad utbildning
för ett rikt och varierande arbetsliv och utföra forskning och utvecklingsarbete
av hög kvalitet för förnyelse av samhälls- och näringsliv samt främja en
ekologiskt hållbar utveckling.
Högskolans yttersta syfte är således att tjäna det allmännas bästa och befinna
sig i det demokratiska samhällets mitt. Det är därför en självklar utgångspunkt
att ansvaret för högskolan skall vila på statsmakterna. De demokratiska organen
och den statliga finansieringen utgör en garant för det fria utbytet av tankar
och idéer inom utbildning och forskning. Av principiella och praktiska skäl har
de enskilda lärosätena givits en betydande självständighet.
Högre utbildning av god och likvärdig kvalitet skall erbjudas vid universitet
och högskolor över hela landet. För att öka möjligheterna att förverkliga detta
kommer sambandet mellan forskning och utbildning att stärkas genom att alla
högskolor tilldelas permanenta forskningsresurser.
Den högre utbildningen skall ge goda kunskaper och färdigheter för ett
föränderligt arbetsliv och ett vetenskapligt förhållningssätt samt bidra till en
allsidig personlig utveckling. Högskolan måste kunna erbjuda både utbildning för
olika yrkesområden och utbildning som inte styrs av specifika yrkeskrav.
Den svenska högskolan erbjuder i dag avgiftsfri utbildning av en omfattning
som knappast har sin motsvarighet i något annat land. Det är för
kompetensutvecklingen i vårt land av avgörande betydelse att av samhället
anordnad och finansierad högskoleutbildning är avgiftsfri även i framtiden. Ett
avsteg från denna princip skulle innebära att den resursslösande sociala
snedrekryteringen till högre utbildning ytterligare förstärktes.
Regeringens förslag till övergripande mål för forskningen presenteras i den
forskningspolitiska propositionen Forskning och samhälle (1996/97:5 avsnitt
3.4). Forskningen skall bidra till en hög allmän utbildningsnivå och främja den
kulturella utvecklingen, kritiskt tänkande och vetenskapligt förhållningssätt i
samhället och därmed främja och stärka demokratin. Forskningen måste vara basen
för en stor del av kunskapsutvecklingen i övrigt - både i utbildning och
utvecklingsarbete. Högskolan är därmed samhällets viktigaste resurs när det
gäller att skapa och förmedla kunskap. De enskilda forskarna i högskolan har en
avgörande frihet att själv bestämma över inriktningen av sin forskning.
Forskarnas frihet måste dock motsvaras av ett ansvarstagande för kvalitet och
relevans i forskningen och för en hög nivå på utbildningen. De bör även bidra
till att forskningsresultaten blir kända och kommer till nytta i samhället.
Högskolans utbildning och forskning skall bidra till att höja bildningen och
kunskapsnivån i samhället. Högskolornas verksamhet är inte enbart av betydelse
för att lösa de tekniska, medicinska och miljörelaterade problem vi står inför,
utan även avgörande för möjligheterna att bekämpa arbetslösheten, öka syssel-
sättningen och förhindra social utslagning. De snabba förändringarna i samhället
ökar kraven på högskolan och skapar samtidigt nya möjligheter för arbetet inom
högskolan. Den moderna informationstekniken gör det möjligt att erbjuda utbild-
ning i nya former, till nya grupper och i nya situationer. Den förstärker
möjligheterna till samarbete inom högskolan samt mellan olika lärosäten och
andra centrum för kunskapsutveckling.
Högskolans tredje uppgift
Högskolan har traditionellt två huvuduppgifter - utbildning och forskning. Genom
grundutbildningen och forskarutbildningen tillförs fortlöpande samhälle och
näringsliv en mycket omfattande kunskap och kompetens. Sedd i relation till
arbetstagarnas behov av kompetensutveckling uppgår denna överföring av ny
kunskap dock endast till en relativt blygsam del. Begränsar man perspektivet
till att bara se till antalet nytillträdande på arbetsmarknaden varje år uppgår
dessa till högst 3 % av arbetskraften; ser man enbart till dem med
högskoleutbildning är andelen ännu lägre. Det finns således ett mycket stort
behov av att utnyttja och utveckla andra vägar för att föra ut kunskap från
högskolan till det omgivande samhället.
Det finns samtidigt ett mycket stort behov från högskolans sida av att ta till
sig erfarenheter och kunskaper från näringsliv och samhälle. Det sker
naturligtvis i viss utsträckning genom de studerande som kommer till högskolan.
De resurser av kunskap och kompetens inom utbildning och forskning som finns
samlade inom de svenska universiteten och högskolorna representerar mycket stora
värden. Ur samhällets och näringslivets synvinkel finns det således starka skäl
att ägna den svenska högskolan stor uppmärksamhet. Inom högskolan måste på
motsvarande sätt finnas en mycket stark vilja att låta dessa samlade resurser
komma det omgivande samhället och näringslivet till del på olika sätt.
Högskolans tredje uppgift är att samverka med det omgivande samhället. Denna
uppgift omfattar högskolans samarbete med såväl näringslivet - arbetsgivare och
fackliga organisationer - som med övriga delar av samhället. Högskolan måste
spela en betydligt större roll både som förmedlare av kunskap och som mottagare
av erfarenheter och problem utifrån. Högskolornas forskare måste ha nära kontak-
ter med det omgivande samhället för att fånga upp problemställningar och ta
tillvara kunskaper och erfarenheter. Att informera utomstående om forskning och
utvecklingsarbete är en viktig del av högskolans arbete. Omvänt måste samhället
- företag, fackliga och andra organisationer och offentliga myndigheter - satsa
mer på att hålla sig informerat om och ta till sig vad som händer inom ut-
bildningen och forskningen. Det är särskilt angeläget att utbildningens in-
riktning och innehåll utvecklas med mycket god kännedom om de krav, önskemål och
kunskaper som finns inom samhälle och näringsliv. För det ändamålet är det
viktigt att utveckla goda former för högskolans kontakter med det omgivande
samhället så att dessa kan ske på ett väl strukturerat sätt. Regeringen anser
att högskolans tredje uppgift bör förtydligas och föreslår därför en ändring i
högskolelagen (avsnitt 5.9).
Högskolan skall vara tillgänglig för alla
Det långsiktiga målet är att göra högskoleutbildning tillgänglig för alla som
önskar studera och som uppfyller kraven på behörighet. Därmed främjas ekonomisk,
social och kulturell jämlikhet liksom samhällets ekonomiska utveckling.
Regeringen anser att högre utbildning även i nuvarande svåra statsfinansiella
situation skall prioriteras och föreslår därför en utbyggnad i hela landet.
Utbyggnaden av den högre utbildningen kommer i allt väsentligt att ske vid de
mindre och medelstora högskolorna (avsnitt 5.3.2). Det har visat sig att det är
stora skillnader mellan universiteten och de mindre och medelstora högskolorna
när det gäller den sociala fördelningen av högskolenybörjare. Universitet och
högskolor har det direkta ansvaret för rekryteringen till den högre ut-
bildningen. I den situation som nu råder, där många utbildningar har många fler
sökande än antalet tillgängliga platser, varierar insatserna i rekryterings-
arbetet i hög grad mellan lärosätena. De har dock ett gemensamt ansvar att vid-
makthålla en hög rekrytering till högre utbildning.
Särskilt angeläget är att öka rekryteringen av studerande från grupper med
svag studietradition eller från regioner med låg utbildningsnivå bland befolk-
ningen. Här är det nödvändigt att öka erfarenhetsutbytet lärosäten emellan vad
gäller metoder i detta arbete. De erfarenheter som finns visar vikten av goda
kontakter mellan högskolan och gymnasieskolorna. Företag och fackliga organisa-
tioner på orten bör också engageras i rekryteringsarbetet.
Högskolan har ett särskilt ansvar att ta till vara den kompetens studerande
som invandrat har samt att hjälpa och stödja studenter med annat modersmål än
svenska.
Kvalitet och förnyelse
Utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Forskningens metoder, resultat och allmänna förhållningssätt utgör en central
grund för utbildningen i högskolan. Grundutbildningen och forskarutbildningen
måste hålla hög kvalitet vid alla högskolor. Det är en förutsättning för den
fortsatta utbyggnaden. Högskolans utbildning och forskning bör vara ömsesidigt
berikande. Undervisningen och arbetet med att utveckla och förbättra den skall
för högskolans lärare vara lika viktig som forskningen. Högskolan har självklart
behov av goda lärare med forskarutbildning, men det finns många utbildningar där
yrkeserfarenhet är lika viktig. Det gäller inte minst inom det tekniska området.
De flesta lärare inom högskolan har eller bör ha doktorsexamen. Detta bör
emellertid inte ses som ett ovillkorligt krav. Mycket god undervisning kan för-
visso ges också av lärare utan doktorsexamen och med andra yrkeserfarenheter.
Krav på pedagogisk skicklighet bör emellertid alltid ställas. En diskussion bör
föras inom högskolan om hur dessa behov kan tillgodoses. Studenterna måste få
uppmuntran och inspiration i sitt lärande. De måste också få del av forskningens
kritiskt ifrågasättande attityd till etablerade sanningar. Det är
högskoleledningarnas ansvar att lärarna har tillräckliga kunskaper och
pedagogisk kompetens för sina arbetsuppgifter. Pedagogiskt utvecklingsarbete är
ett reguljärt inslag i de flesta högskolors verksamhet men det pedagogiska för-
nyelsearbetet måste intensifieras. För att nå framgång i detta arbete måste
studenternas uppfattningar tillmätas stor vikt. Det är angeläget att lärarnas
pedagogiska insatser bedöms. Detta måste ske på ett systematiskt sätt för att
utgöra en grund för fortsatt pedagogiskt utvecklingsarbete. Högskoleledningarna
har ett ansvar för att skapa goda förutsättningar för de studerande och deras
organisationer att delta i detta arbete. Regeringen kommer att begära en redo-
visning av högskolornas arbete på detta område (avsnitt 5.3.1).
Mindre och medelstora högskolor
En god spridning av högskoleutbildning över hela landet ger högskolan helt andra
möjligheter till kontakter med omvärlden än en koncentration till ett fåtal
orter. Utbyggnaden av högskolan i olika delar av landet har visat sig vara en
betydelsefull faktor för den regionala utvecklingen, inte minst vad gäller nä-
ringslivets utveckling. Redan idag, med de begränsade resurser de mindre och
medelstora högskolorna har, finns många goda exempel på framgångsrik samverkan
mellan avancerad forskning vid dessa högskolor och det omgivande samhället, nä-
ringsliv och offentlig sektor i respektive region. Därtill har de mindre och
medelstora högskolorna visat sig kunna rekrytera nya grupper till högre studier.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen en kraftig förstärkning av forsknings-
resurserna till dessa högskolor (avsnitt 5.5.3).
Ökad jämställdhet och genusperspektiv
Ökad jämställdhet leder till ökad kvalitet både i undervisning och forskning -
vid sidan av alla andra goda samhällseffekter. I propositionen Jämställdhet
mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet.
1994/95:UbU18, rskr. 1994/95:405) framhölls att universitet och högskolor måste
intensifiera arbetet med jämställdhetsfrågorna. Den skeva könsfördelning som
råder inom stora delar av det akademiska livet måste brytas. Regeringen avser
t.ex. att i en proposition nästa år presentera mål för andelen kvinnor bland
nyrekryterade professorer.
Regeringen föreslår i denna proposition (avsnitt 5.6) en rad åtgärder för att
främja genusforskning. Förutom den inomvetenskapliga betydelsen av denna
forskning har den även betydelse för att öka inslaget av genusperspektiv mer
generellt. Ett genusperspektiv bör kunna finnas i all undervisning och forsk-
ning.
5.2 Omvärldsanalys
Samhälle i förändring
Den nya teknikens genombrott och den sammanflätade internationella ekonomin
orsakar stora förändringar. För så gott som alla delar av arbets-
marknaden och typer av arbetsuppgifter har utbildningskraven ökat och
yrkesstrukturen har förändrats så att allt fler yrken ställer krav på högre
utbildning. Undersökningar om arbetskraftens fördelning på olika yrkessektorer
över åren visar att den kunskapsproducerande sektorn blir allt mer dominerande
och att en ökad sysselsättning väntas återfinnas i denna sektor.
Arbetskraftens fördelning på yrkessektorer vid olika tidpunkter
Sektor 1970 1985 2010
Kunskapsproducerande 27 % 34 % 50 %
Tjänsteproducerande 31 % 37 % 40 %
Varuproducerande 42 % 29 % 10 %
Källa: SOU 1996:120
Den pågående strukturomvandlingen i samhället och utvecklingen inom arbets-
livet ställer krav på nya former och kombinationer av kompetens och ökade krav
på högre utbildning. Lågutbildade kommer att ha sämre förutsättningar än de med
hög utbildningsnivå. I framtiden kommer ett stort behov att finnas av personer
med teknisk och naturvetenskaplig kompetens, t.ex. inom biomedicin och
informationsteknologi. Det kommer även att vara viktigt att kompetensen är
flerdisciplinär och innehålla kombinationer av exempelvis teknik, språk,
ekonomi, miljöfrågor och konstnärliga ämnen. Nya krav på kommunikativ kompetens
ställs både i arbetslivet och vardagslivet. Det rör kommunikation i vid
bemärkelse, från det talade språket till språket i informationsteknologisk
bemärkelse. Det blir allt viktigare att kunna hantera information och sortera ut
de betydelsefulla detaljerna till en meningsfull helhet, att kunna omvandla
information till kunskap och att kunna kritiskt analysera, tolka och värdera
stora mängder information.
I en undersökning från år 1995 (Nils-Gustav Lundgren, Högskolan i Luleå) om
sambandet mellan utbildningsnivå och sysselsättning under krisåren på 1990-talet
framgår att under perioden 1987-1993 försvann drygt 800 000 arbetstillfällen för
lågutbildade i Sverige. Under samma period fick 175 000 högskoleutbildade
arbete.
Högskolans betydelse för den regionala utvecklingen
Det råder en betydande regional obalans i befolkningens utbildningsnivå i
landet. Som tidigare redovisats (figur 16.3.3) bor merparten av de lågutbildade
och de personer som endast har en kortare gymnasieutbildning utanför
universitets- och storstadsregionerna. I universitetslänen och storstadslänen
har i genomsnitt 30 % av befolkningen i åldern 25-64 år högskoleutbildning. I
övriga län är denna andel omkring 20 %. Ett av de viktigaste medlen för att
åstadkomma en nödvändig regional balans och tillväxt är en satsning på de mindre
och medelstora högskolorna. Den satsning på högre utbildning som skett under de
senaste åren har redan givit påtagliga resultat. Det visar sig på bl.a. antalet
högskolenybörjare per 1 000 invånare i åldrarna 18-64 år.
Rekryteringstäthet läsåren 1985/86-1994/95
Antal högskolenybörjare per 1000 inv. i åldern 18-64 år
Län 1985/86 1994/95
Stockholms 9,1 9,8
Uppsala 9,5 11,2
Södermanlands 7,5 11
Östergötlands 8,3 10,1
Jönköpings 8,1 12
Kronobergs 8,6 11,7
Kalmar 7,5 11,9
Gotlands 6 9,4
Blekinge 8,3 11,6
Kristianstads 8,6 10,8
Malmöhus 9,3 10,6
Hallands 7,7 11,6
Göteborg och Bohus 9 11
Älvsborgs 7,6 10,9
Skaraborgs 7,7 9,9
Värmlands 7,1 11,1
Örebro 7,7 10,6
Västmanlands 9 11,3
Dalarnas 6,5 10,4
Gävleborgs 7,8 10,4
Västernorrlands 7,7 13,6
Jämtlands 8,7 11,9
Västerbottens 9 15,6
Norrbottens 8 13
Hela riket 8,6 11,8
Källa: SCB SM 9601
I mitten av 1980-talet hade storstads- och universitetsregionerna högst antal
högskolenybörjare. Som framgår av ovanstående tabell inträffade en stor
förändring under slutet av 1980- och början av 1990-talen som innebar att
Västerbottens, Västernorrlands och Norrbottens län uppvisade det högsta antalet
högskolenybörjare i landet.
Genom att bygga ut högskolan över hela landet ges ett kraftfullt stöd för den
regionala utvecklingen. De nya högskolorna har haft en stor betydelse för
rekrytering av högutbildad arbetskraft till skilda regioner. Det har visat sig
att de nya högskolorna varit framgångsrika på ett antal områden, bl.a. i
kontakterna och samarbetet med näringslivet. Studier gjorda av de
samhällsekonomiska effekterna av etableringen av Umeå universitet (Holm, Einar &
Wiberg, Ulf, 1995) visar på mycket positiva effekter på kompetensförsörjningen,
sysselsättningen och näringslivsutvecklingen i regionen. Liknande erfarenheter
finns från etablerandet av Linköpings universitet. Det finns dock en rad andra
faktorer som påverkar den regionala utvecklingen. Regeringen har tillsatt en
utredning (den s.k. Reko-Stat-utredningen, dir. 1995:144) som skall undersöka de
regionala konsekvenserna av förändringar i den statliga sektorn. Denna utredning
skall bl.a. analysera åtgärder inom den högre utbildningen och dess regionalpo-
litiska effekter. Som ett led i detta skall en genomgång göras av betydelsen av
regionala högskolor. Vidare kommer att redovisas effekterna vad avser bl.a.
rekrytering av studenter, näringslivets rekrytering av utbildad arbetskraft och
den regionala utvecklingen i stort.
Slutsatser
Högskolan har expanderat kraftigt under de senaste tio åren - antalet studenter
har ökat med närmare 50 % och är nu, inklusive forskarutbildningen, uppe i
omkring 300 000. Ökningen har varit särskilt stor vid de mindre och medelstora
högskolorna. Antalet studenter vid dessa högskolor är en fjärdedel av det totala
studentantalet, men de får mindre än en åttondel av statsanslagen för utbildning
och forskning. Undersökningar visar att de senaste årens satsning på den högre
utbildningen och etableringen av högskolor runt om i landet har haft positiva
effekter på sysselsättning, regional tillväxt och regional balans. Det finns
således starka skäl för att bygga ut de mindre och medelstora högskolorna under
den kommande treårsperioden.
5.3 Grundläggande högskoleutbildning
5.3.1 Kvalitet och förnyelse inom den högre utbildningen
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Det pedagogiska reformarbetet vid uni- |
| versitet och högskolor inom såväl grundutbildning som forskarut-|
| bildning bör förstärkas. Studenternas synpunkter bör tillmätas |
| större vikt. |
| Den pedagogiska utbildningen av högskolans lärare måste |
| intensifieras. Högskolan bör erbjuda pedagogisk fortbildning och|
| vidareutbildning samt utbildning som behandlar |
| jämställdhetsfrågor. |
| Universitet och högskolor skall redovisa omfattningen av och |
| innehållet i det pedagogiska reformarbetet samt insatserna för |
| lärarnas fortbildning och vidareutbildning, både vad gäller |
| pedagogiska frågor och jämställdhet. |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens bedömning: Grundutbildning och forskarutbildning måste
hålla hög kvalitet vid alla universitet och högskolor. Detta är en förutsättning
för den fortsatta utbyggnaden av den högre utbildningen. Universitets- och
högskoleledningarna har huvudansvaret för att utbildning och forskning håller
hög kvalitet. Det är angeläget att det systematiska kvalitetsarbete som pågår
vid universitet och högskolor fortsätter och utvecklas.
Statsmakternas uppgift är att understödja och kontrollera att kvaliteten
upprätthålls. Högskoleverkets utvärderingar och tillsynsansvar är ett led i
detta. Högskoleverket har nyligen genomfört granskning och bedömning av
kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i
Karlstad, Lärarhögskolan i Stockholm samt Stiftelsen Högskolan i Jönköping
(Högskoleverkets rapportserie 1996:16, 17, 19, 20, 21). Dessa utvärderingar är
värdefulla för det fortsatta kvalitetsarbetet och som underlag för olika
överväganden och beslut. Värderingarna framhåller flera goda inslag i
högskolornas kvalitetsarbete, men visar också på brister i bl.a. undervisningens
uppläggning, examinationen, hur studenternas synpunkter tas till vara,
förhållandet till omvärlden och ledningsstrukturen.
Det pedagogiska utvecklingsarbete som bedrivs inom högskolan är den viktigaste
delen i kvalitetsarbetet. Stora insatser görs av enskilda lärosäten.
I samhällsdebatten och i utredningar framförs synpunkter på kvaliteten i den
högre utbildningen - i vissa fall utan referens till fakta och gjorda
utvärderingar. Regeringen har uppdragit åt Högskoleverket att genomföra en
utvärdering av utbildningen inom några stora nybörjarämnen i syfte att få en
bild av förändringar i kvaliteten och jämställdheten över en 20-årsperiod. En
rapport om detta skall lämnas senast den 15 december 1996.
Pedagogisk förnyelse
Under de senaste tio åren har antalet studenter inom högskolan fördubblats.
Samtidigt har studenternas förkunskaper förändrats, mycket beroende på
studenternas egna intressen och olika gymnasieskolors utbildningsprogram. Detta
ställer stora krav på flexibilitet och nytänkande i universitetens och
högskolornas undervisning.
Pedagogiskt utvecklingsarbete är ett reguljärt inslag i de flesta universitets
och högskolors verksamhet. Högskoleverket stödjer en del av denna verksamhet.
Den hittillsvarande takten i det pedagogiska förnyelsearbetet är emellertid för
långsam. Det pedagogiska reformarbetet måste ges hög prioritet. Högskolan måste
ständigt utvärdera, ompröva och vidareutveckla utbildningen i takt med
förändrade krav från omvärlden. Högskolan måste prioritera undervisning och ut-
bildning.
I lärosätenas pedagogiska utvecklingsarbete måste studenternas synpunkter och
utvärderingar spela en betydande roll.
Regeringen har anslagit medel till Linköpings universitet för att i samverkan
med andra universitet och högskolor genomföra ett utvecklingsprojekt syftande
till förnyelse av högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna. Ett av
målen är att förbättra rekryteringen av kvinnor till dessa utbildningar (avsnitt
5.3.2.2).
En stor del av högskolans undervisning och examination sker fortfarande i
traditionella former. Högskolan måste göra rejäla ansträngningar för att förnya
undervisningen mot mer självständigt arbete och problemorienterad inlärning och
projektbaserade studier, som premierar kritisk analys, kreativitet och ett
självständigt kunskapsinhämtande. Examinationen skall ses som en integrerad del
av undervisningen. Gjorda utvärderingar visar att examinationen i många fall
utförs i former som direkt motverkar kraven på kreativt tänkande, kritisk analys
och självständighet. Det återstår mycket att göra för högskolan när det gäller
att utveckla och pröva alternativa examinationsformer.
Högskolan skall tillse att lärarna ges lämplig pedagogisk utbildning. En
viktig faktor för att bevara och utveckla kvaliteten i utbildning och forskning
är lärarkåren och dess kompetens. Större krav måste ställas på lärarnas
pedagogiska utbildning och meritering. Detta har även framhållits av Sveriges
Förenade Studentkårer i en skrivelse till regeringen den 8 augusti 1996. Det är
högskoleledningens ansvar att tillse att lärarna har tillräckliga kunskaper och
pedagogisk kompetens för sina arbetsuppgifter, och många högskolor erbjuder viss
pedagogisk utbildning av lärarna. Trots att väsentliga förbättringar har skett
finns ett stort behov av att stärka högskolelärarnas pedagogiska kunskaper och
förmåga.
Enligt regeringens uppfattning bör högskolan i sin fortbildning och
vidareutbildning av lärarna särskilt uppmärksamma de pedagogiska möjligheter som
den moderna informationstekniken erbjuder.
Regeringen bedömer det vidare som mycket angeläget att öka kunskapen om
jämställdhetsaspektens betydelse hos högskolans lärare. Det är viktigt att
verksamheten inom högskolan bedrivs på jämlika villkor och att ökad jämställdhet
uppnås. Kvalitet i utbildning och forskning främjas av samverkan mellan personer
med olika erfarenheter och perspektiv. Skillnaden mellan kvinnors och mäns
erfarenheter och perspektiv är i detta avseende av stor betydelse. Jämställdhet
är således inte bara en rättvisefråga, utan också en kvalitetsfråga. Det är
därför som Högskoleverket i den ovan nämnda utvärderingen om
kvalitetsförändringar i nybörjarämnen, även skall uppmärksamma förändringar
beträffande jämställdheten. Regeringens åtgärder för att främja jämställdheten
inom högskolan redovisas i avsnitt 5.6.
Den pedagogiska skickligheten måste fortsättningsvis tillmätas väsentligt
större betydelse vid tillsättningen av lärartjänster. Det är en förutsättning
för tillfredsställande utveckling av högskolan att pedagogiskt och vetenskapligt
kompetenta och skickliga lärare undervisar och forskar. Regeringen har bl.a. mot
den bakgrunden tillsatt utredningen En förändrad tjänsteorganisation för lärare
vid statliga universitet och högskolor (dir. 1996:3). Utredningen skall lämna
sitt betänkande den 6 december 1996. Regeringen avser att återkomma till denna
fråga i en proposition om högskolans ledningsstruktur och tjänsteorganisation
under år 1997.
Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att utvärdera lärosätenas
insatser beträffande det pedagogiska utvecklingsarbetet samt lärarnas
fortbildning och vidareutbildning i pedagogik och i jämställdhetsfrågor.
Högskolorna bör även i sina årsredovisningar uppmärksamma dessa frågor. Av
redovisningarna bör även framgå på vilket sätt studenterna involveras i det
pedagogiska reformarbetet.
Det pedagogiska utvecklingsarbetet omfattar självfallet även forskarut-
bildningen. Regeringen avser att i en proposition till riksdagen under år 1997
lämna förslag beträffande forskarutbildningen.
Tillgången på lärare
Den högre utbildningen har byggts ut kraftigt under 1990-talet. I och med
regeringens satsning på 30 000 nya permanenta utbildningsplatser, en utbyggnad
av Södertörns högskola, en ny högskola i Malmö samt den utökade
högskoleutbildningen på Gotland har det dock i den allmänna debatten vid flera
tillfällen ifrågasatts om inte den planerade ökningen av studenter inom den
grundläggande högskoleutbildningen innebär risker för en sänkning av
lärarkompetensen.
Rekryteringen av lärare inom universitet och högskolor uppvisar dock ingen
entydig bild. Detta beror på att det inte finns en arbetsmarknad för
högskolelärare utan tvärtom ett stort antal delarbetsmarknader beroende på
kraven på kompetens och specialisering samt även högskolornas geo-grafiska
lokalisering.
Antalet doktorsexamina har under den senaste tioårsperioden ökat med närmare
70 % och de bedömningar som universitet och högskolor gör tyder på att en ökande
examination kan förväntas inom de närmaste åren. Detta borde också medföra en
ökad rekrytering av kvinnliga lärare för att leda till en bättre balans mellan
könen i lärarkåren.
Därutöver finns de invandrade akademikerna som en resurs för högskolans
undervisning och forskning. Regeringens förslag till åtgärder för utländska
akademiker presenteras i avsnitt 5.7. Det är vidare möjligt att rekrytera lärare
från andra länder inom den Europeiska Unionen.
Regeringen bedömer därför att det bör vara möjligt att rekrytera nya lärare
till högskolan i tillräcklig omfattning.
5.3.2 Kraftig utbyggnad av den högre utbildningen
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Den högre utbildningen byggs ut kraftigt i |
| hela landet med 30 000 nya permanenta platser (helårsstudenter) |
| under budgetperioden. Utbyggnaden påbörjas hösten 1997 med 15 000|
| platser och de återstående 15 000 platserna tillkommer hösten |
| 1999. Utbyggnaden skall huvudsakligen ske vid de mindre och |
| medelstora högskolorna. Cirka hälften av platserna avser |
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag: För att stärka och utveckla vårt samhälle är
utbildning och forskning och en välutbildad arbetskraft av central betydelse.
Utöver att öka Sveriges internationella konkurrenskraft är en expansion av den
högre utbildningen - som tidigare nämnts - av stor regionalpolitisk betydelse.
Utbildning är även av stort värde för den enskildes personliga utveckling och
möjlighet till en stark ställning på arbetsmarknaden.
Regeringen har i tidigare propositioner, i den s.k. tillväxtpropositionen
(prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling, s. 74) och i
den s.k. sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att
halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96,
finansiering m.m. s. 6.28f, bet. 1995/96:FiU15 s. 98) framhållit att en fortsatt
utbyggnad av den högre utbildningen är nödvändig för att dels bereda fler
ungdomar plats, dels ge möjlighet för vuxna att antingen genomgå en
grundläggande högskoleutbildning eller att vidareutbilda sig.
Regeringen föreslår att utbyggnaden i första hand skall ske vid de mindre och
medelstora högskolorna. En god spridning av den högre utbildningen över hela
landet ger helt andra möjligheter till kontakter med omvärlden än en
koncentration till ett fåtal orter. Etableringen av högskolor på nya orter visar
vilken viktig roll högskolan har för den regionala utvecklingen också vad gäller
näringslivets utveckling (avsnitt 5.2). En förbättrad tillgänglighet underlättar
också rekryteringen till högre utbildning och motverkar därmed social
snedrekrytering. För att tillgodose näringslivets behov av hög kompetens inom
naturvetenskap och teknik bör minst hälften av platserna avse naturvetenskapliga
och tekniska utbildningar.
Högskolornas egna bedömningar avseende möjligheten att anordna fler platser
samt att öka antalet platser inom naturvetenskap och teknik har ingått i
underlaget i regeringens överväganden avseende förslaget till fördelning av de
30 000 platserna på respektive universitet och högskola samt över budgetperio-
den. I sysselsättningspropositionen angavs en fördelning av platserna som plane-
ringsunderlag inför budgetpropositionen.
Regeringen föreslår nu att dessa platser fördelas under treårsperioden på
följande sätt:
Fördelning av nya platser perioden 1997-1999
(ökningen avser höstterminen respektive budgetår)
1997 1998 1999 Totalt
Uppsala universitet 250 0 250 500
Lunds universitet 250 0 250 500
Göteborgs universitet 350 0 350 700
Stockholms universitet 250 0 250 500
Umeå universitet 500 0 500 1 000
Linköpings universitet 1 150 0 1 150 2 300
Kungl. Tekniska högskolan 400 0 400 800
Högskolan i Luleå 300 0 300 600
Högskolan i Borås 300 0 300 600
Högskolan Dalarna 550 0 550 1 100
Högskolan i Gävle/Sandviken 300 0 300 600
Högskolan i Halmstad 500 0 300 800
Högskolan i Kalmar 500 0 600 1 100
Högskolan i Karlskrona/Ronneby 500 0 600 1 100
Högskolan i Karlstad 700 0 700 1 400
Högskolan Kristianstad 250 0 250 500
Högskolan i Skövde 350 0 350 700
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 400 0 600 1 000
Högskolan i Växjö 800 0 800 1 600
Högskolan i Örebro 900 0 1 000 1 900
Högskoleutbildning på Gotland 250 0 450 700
Mitthögskolan 1 800 0 2 500 4 300
Mälardalens högskola 1 200 0 0 1 200
Högskola i Malmö 1 500 0 1 500 3 000
Chalmers tekniska högskola AB 250 0 250 500
Stiftelsen Högskolan i Jönköping 300 0 300 600
Sveriges lantbruksuniversitet* 200 0 200 400
Summa 15 000 0 15 000 30 000
* under utgiftsområde 23
Tillkommer:
Södertörns högskola 1 000 1 000 1 000 3 000
NT-utbildning** 9 000
Stiftelsen Högskolan i Jönköping 100 100
Summa totalt 42 100
**Naturvetenskapliga och tekniska utbildningar för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (s.k. NT-utbildning)
Den förhållandevis kraftiga ökningen som föreslås för Linköpings universitet
avser främst en utbyggnad av den högre utbildningen i Norrköping.
Även för högskoleutbildningen på Gotland föreslås en förhållandevis stor
ökning av antalet platser. Regeringen föreslår att högskoleutbildningen på
Gotland organiseras som självständig högskola (avsnitt 5.4.3).
De enskilda universitetens och högskolornas utbildningsuppdrag samt förslag
till anslag redovisas under respektive högskola.
5.3.2.1 En förnyad lärarutbildning
Bakgrund
Lärarutbildningen, dvs. de utbildningar som leder till lärarexamina enligt
högskoleförordningen, är en av de mest omfattande och viktiga uppgifterna för
högskolan med nära 35 000 registrerade studenter. Lärarutbildningens inriktning,
kvalitet och dimensionering är ett betydelsefullt medel för statsmakterna att
upprätthålla nationella mål och en över hela landet likvärdig kvalitet inom
skola och förskola. Detta har blivit allt viktigare med anledning av de stora
förändringar som har genomförts inom skolan. Samtidigt har högskolan genomgått
stora organisatoriska förändringar, vilket medfört att lärarutbildningens
organisation och innehåll varierar mellan lärosätena. Detta har givit utrymme
för nytänkande vilket är till nytta för lärarutbildningens utveckling under
förutsättning att den likvärdiga kvaliteten upprätthålls.
Lärarutbildning bedrivs vid de flesta universitet och högskolor och är väl
spridd över landet. Enligt högskoleförordningen (1993:100) finns det tolv olika
lärarexamina. De numerärt största utbildningarna är de som leder till barn- och
ungdomspedagogisk examen och till grundskollärarexamen.
Den förändring som pågår inom skolan, till följd både av samhällsförändringar
och en reformering av skolans organisation och styrning, har konsekvenser för
lärarnas arbetssituation och ställer nya krav på yrkeskunnande. Detta samt
allmänt ökade krav på effektivt utnyttjande av offentliga medel har ökat
uppmärksamheten på kvalitetsfrågorna i skolan. Det ställs krav på andra
yrkeskunskaper än tidigare på de lärare som skall bidra till att förverkliga de
mål som uttrycks i läroplaner och kursplaner.
De organisatoriska förutsättningarna för lärarutbildningarna har också
förändrats på ett genomgripande sätt; först genom den grundskollärar- och
gymnasielärarutbildning som infördes i högskolan år 1988 och senare genom de
förändringar i högskolan som genomfördes år 1993.
I februari 1995 gav regeringen dåvarande Kanslersämbetet, senare
Högskoleverket, i uppdrag att genomföra en uppföljning rörande vissa aspekter på
grundskollärarutbildningen med utgångspunkt från den utvärdering som dåvarande
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) redovisat (UHÄ-rapport 1992:21).
Högskoleverket har lämnat sin rapport i januari 1996 (1996:1 R) med förslag till
åtgärder.
Mot bakgrund av förändringarna såväl inom skolan som i högskolan tillsatte
Utbildningsdepartementet i april 1995 en arbetsgrupp för översyn av
lärarutbildningen (U 1995:B). Arbetsgruppens uppgift var att göra en inventering
av problem och frågeställningar inom lärarutbildningen mot bakgrund av de
förändringar som skett i samhället, skolan och högskolan och de därav förändrade
kraven på lärarna vad gäller kunskaper och kompetens för läraryrket.
Arbetsgruppen har redovisat sina förslag i rapporten Lärarutbildning i
förändring (Ds 1996:16). Denna har remissbehandlats.
En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig hos Utbild-
ningsdepartementet (dnr U96/1026/UH).
Arbetsgruppens förslag
Arbetsgruppen har behandlat lärarutbildningen utifrån tre perspektiv; ett yrkes-
, ett forsknings- och ett regionalt perspektiv. Gruppen har koncentrerat sin
uppmärksamhet på lärarutbildningens strukturfrågor och understryker vikten av en
väl sammanhållen lärarutbildning. Arbetsgruppens diskussion och dess förslag
bygger på en analys av vad som genom samhällsutvecklingen har förändrats i
lärarnas arbete. Gruppen beskriver en ny lärarroll benämnd en „reflekterande
praktiker„.
En av arbetsgruppens slutsatser är att man bör se lärarutbildningen i ett
vidgat perspektiv där ämnesinstitutioner, metodik- och pedagogikinstitutioner
och skola har ett gemensamt ansvar för utbildningen.
En annan slutsats är att man inom lärarutbildningen måste förstärka både
teori- och forskningsanknytningen samt yrkespraktikens ställning. Det råder en
ojämn fördelning av forskningsresurser när det gäller skolan som kunskapsområde
jämfört med andra områden. Skolan har idag ett alltför begränsat inflytande över
lärarutbildningarnas uppläggning, forskningsfrågor samt annan
kunskapsutveckling.
En tredje slutsats är att den decentralisering som skett såväl inom högskolan
som skolan kräver ett regionalt ansvarstagande och en bättre fungerande
samverkan mellan högskolan och skolan.
Arbetsgruppens rapport ger dels en bakgrund för principdiskussioner bland de
ansvariga för lärarutbildningen på lokal och regional nivå, dels förslag till
centrala åtgärder. Arbetsgruppen har också behandlat Högskoleverkets utvärdering
av grundskollärarutbildningen.
Remissinstanserna
Flertalet remissinstanser instämmer i arbetsgruppens probleminventering och
diskussion om hur förändringarna i skola, förskola, arbetsliv och samhälle
ställer nya och annorlunda krav på lärarna.
Rapporten anses av många vara ett konstruktivt och värdefullt underlag för att
utveckla lärarutbildningen. Medan vissa uttrycker uppskattning över att
arbetsgruppen förlitar sig på högskolans kraft och förmåga att självständigt
bearbeta de flesta problemen, uttrycker andra uppfattningen att många av
förslagen är till intet förpliktigande och att alltför mycket överlåts till
högskolorna för att åstadkomma nödvändiga förändringar. Flera beklagar att vissa
aspekter inte tagits upp till behandling t.ex. den sneda könsfördelningen inom
många av utbildningarna eller rekryteringen till utbildningar inom
naturvetenskapliga ämnen samt att arbetsgruppen ibland enbart påtalat brister
utan att samtidigt lämna förslag till lösningar.
Ett antal högskolor och vissa remissinstanser hänvisar till utredningen om
kompetenskraven för gymnasielärare i yrkesämnen, Höj Ribban! - Lärarkompetens
för yrkesutbildning (SOU 1994:101) och behovet av att påskynda genomförandet av
förslag som utredaren lägger fram.
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Resurser avsätts för lärarutbildningarnas |
| forskningsanknytning. |
| Resurser avsätts för kompetensutveckling av lärarutbildare. |
| |
| Regeringens bedömning: Bildandet av regionala utvecklingscent- |
| rum bör stimuleras. |
| Vid varje universitet och högskola med lärarutbildning bör hög-|
| skoleledningen ta ett samlat ansvar för denna. Lärarutbildningen|
| bör vara väl sammanhållen, av hög kvalitet och likvärdig med |
| lärarutbildningarna vid övriga lärosäten i landet. |
| Yrkeserfarenhet från andra områden än skolan bör tas tillvara |
| inom lärarutbildningen. |
| Utbildningen av lärare med inriktning mot undervisning i |
| naturvetenskapliga och tekniska ämnena bör öka. |
| För budgetåren 1998 och 1999 bör planeringsförutsättningen vara|
| att lärarutbildningarna erhåller ytterligare medel för |
| forskningsanknytning. |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Regeringen vill liksom
arbetsgruppen betona att kvaliteten i lärarutbildningen är av avgörande
betydelse för kvaliteten i skolans verksamhet och utveckling. Vidare vill
regeringen understryka vikten av att den enskilda högskolan tar ett samlat
ansvar för lärarutbildningen och utnyttjar hela bredden av sin kompetens för
denna uppgift samt anpassar sin beslutsstruktur därefter. Regeringen vill
särskilt påpeka att lärarutbildningen omfattar såväl den utbildning som är
förlagd till lärarutbildningsinstitutioner som den som är förlagd vid
ämnesinstitutioner och den som är skolförlagd. Det är också angeläget att den
enskilda högskolan finner former för goda kontakter med kommuner och arbetsliv.
Regeringen avser att komplettera högskoleförordningen med en bestämmelse om
varje högskolelednings uppgift att säkerställa en väl sammanhållen
lärarutbildning.
Forskningsanknytning
Regeringen instämmer i arbetsgruppens bedömning att det finns ett stort behov av
att förstärka lärarutbildningarnas vetenskapliga bas och att kontakter måste
skapas mellan olika forskningsområden, skolan och lärarutbildningen.
Denna bas är självfallet betydligt bredare än enbart den forskning som bedrivs
inom lärarutbildningen i snäv mening. Kontakter måste därför skapas mellan de
lärarstuderande och forskning av olika slag. Det gäller att öka intresset för
skolan och vad som sker där inom olika forskningsområden, t.ex. ung-
domskulturforskning, etik och invandrarforskning. Det gäller att inleda en
process som dels leder till att forskningsresurser byggs upp direkt vid
lärarutbildningsinstitutioner, dels stimulerar forskning för skolans och
lärarutbildningens behov vid ämnesinstitutioner som medverkar i lärarut-
bildningen. Detta senare kan vara t.ex. ämnesdidaktisk forskning eller
tvärvetenskaplig didaktisk forskning. Det finns ett stort behov av praktiknära
forskning där det gäller att fånga fenomen och frågor som är viktiga för
lärarpraktiken. Det är angeläget att lärare i skolan och förskolan, skolledare
och skolpolitiker ges möjlighet att stimulera till och delta i forskning som ett
led i skolans utvecklingsarbete. En ökad forskning är även av betydelse för att
höja andelen lärare och lärarutbildare med forskarutbildning samt för att höja
kvaliteten på de lärarstuderandes examensarbeten. Det är nödvändigt att
universitet och högskolor utvecklar möjligheter som underlättar för studenter
med lärarexamen att börja forska.
Regeringen föreslår därför en satsning på forskning inom lärarutbildningens
område med 8 miljoner kronor budgetåret 1997. Forskningen skall ha relevans för
skolområdet och lärarutbildningen. Den skall vidare omfatta forskarutbildning
för yngre lärarutbildade medarbetare på respektive högskola. Forskningsprojekten
kan bygga på samarbete mellan institutioner som medverkar i lärarutbildningen.
Projekten förutsätts till viss del finansieras av respektive högskola. Det organ
regeringen bestämmer skall besluta om fördelningen av dessa forskningsmedel. Se
även avsnitt 5.5.1.
Medel anvisas under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och
högskolor m.m.
För de två följande åren bör planeringsförutsättningen vara en fortsatt sats-
ning om ytterligare 8 miljoner kronor budgetåret 1998 respektive 9 miljoner
kronor budgetåret 1999.
Kompetensutveckling av lärarutbildare
Med särskilda medel för kompetensutveckling av lärarutbildare förstärks
högskolans möjligheter att utveckla kompetensen för lärarutbildning och att
bygga upp forskningsmedverkan på angelägna forskningsområden.
Regeringen instämmer också i arbetsgruppens förslag om särskilda medel för
kompetensutveckling av lärarutbildare och föreslår att 15 miljoner kronor
avsätts för budgetåret 1997. Medlen skall kunna utnyttjas för t.ex.
magisterprogram för lärarutbildare, kurser inom forskarutbildning och för
lärarutbildare utan egen omfattande erfarenhet av aktuella skolfrågor. Det organ
regeringen bestämmer skall besluta om fördelningen av dessa medel för kompetens-
höjning.
Medel anvisas under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och
högskolor m.m.
Som planeringsförutsättning bör gälla en fortsatt satsning budgetåret 1998 om
10 miljoner kronor respektive budgetåret 1999 om 5 miljoner kronor.
Regionala utvecklingscentrum
Decentraliseringen på utbildningsområdet ställer krav på en fördjupad lokal
diskussion om skolans och lärarutbildningens innehåll och planering. Ett regio-
nalt utvecklingscentrum skulle kunna bli ett självklart forum för högskola,
skola och förskola i gemensamma frågor om grundutbildning, kompetensutveckling,
fortbildning, vidareutbildning, forskning osv.
Regeringen instämmer i arbetsgruppens analys av behovet av regionala forum där
utbildningsväsendets intressenter möts och kan utveckla ett samarbete i den
omgivande regionen. Syftet med verksamheten vid dessa centrum är att stärka de
praktiska och teoretiska delarna i lärarutbildningen, skapa forum för
erfarenhetsutbyte och stärka möjligheterna till vidareutbildning och
fortbildning. Förutsättningarna för framgång är dock ett gemensamt intresse och
ansvarstagande från kommuner, skola, förskola och högskola.
Formerna för regionala centrum måste kunna variera och anpassas efter de
skilda förutsättningar som finns inom olika regioner. Redan idag finns goda
erfarenheter av regionalt samarbete mellan högskola och skola att bygga vidare
på. Regeringen förutsätter att högskolorna utvecklar samarbetsmodeller
tillsammans med förskolor, skolor och kommuner.
Regeringen avser att stödja utvecklingen av regionala utvecklingscentrum genom
att t.ex. utnyttja dessa för skilda uppdrag.
Övriga ställningstaganden med anledning av arbetsgruppens förslag
Kompetensutveckling av lärare
På samma sätt som högskolan har ett ansvar för att erbjuda lämplig fortbildning
och vidareutbildning för vuxna i andra delar av arbetslivet bör högskolan i sitt
utbud även ha utbildning som är anpassad för yrkesverksamma lärare i förskola
och skola.
Regeringen ser med tillfredsställelse på de utvecklingsförsök som görs med
användande av ny teknik, distansutbildning, kurser med anpassad studietakt m.m.
för att tillgodose lärares efterfrågan på fortbildning och vidareutbildning och
förutsätter att högskolorna avsätter resurser för att erbjuda ett stort och
varierat utbud av sådana utbildningar. Med en utveckling av regionala
utvecklingscentrum skulle sådana kunna få en betydelsefull roll i utformningen
av kompetensutvecklingen.
Examensbeskrivningarna för gymnasielärare
I arbetsgruppens rapport har betonats behovet av en översyn av examens-
beskrivningarna, i synnerhet såvitt avser kraven på gymnasielärarexamen.
Regeringen har beslutat om en ändring av examensbeskrivningen för
gymnasielärarexamen i högskoleförordningen (1993:100). Härigenom har regeringen
behandlat de förslag till förändringar i lärarutbildningen för lärare i gym-
nasieskolans yrkesämnen som lämnades i betänkandet Höj Ribban! - Lärarkompetens
för yrkesutbildning (SOU 1994:101).
Ändringen innebär en höjning av kraven på teoretisk utbildning för lärare i
yrkesämnen genom krav på högskoleutbildning i de fall relevant sådan erbjuds.
Här har behandlats de förslag i betänkandet som är inriktade mot lärarut-
bildningen; dvs. ett höjt kompetenskrav om 80 poäng för antagning till gym-
nasielärarutbildning i yrkesämnen och alternativa möjligheter till heltids-
studier i en decentraliserad form.
Av de remissinstanser som yttrat sig om höjningen av de teoretiska kraven för
antagning till lärarutbildning instämmer nästan samtliga i att kompetenskraven
behöver höjas, såväl teoretiskt som vad avser praktisk yrkeskunskap. Flera
remissinstanser påpekar dock att kraven på teoretiska kunskaper varierar mellan
olika yrkesområden. Huruvida nivån skall ligga på 80 poäng råder det mycket
delade meningar om.
Förslaget till alternativ studietakt och decentraliserade studieformer bemöts
positivt av de flesta remissinstanser som yttrat sig över det. Några
remissinstanser pekar på problem med en alltför utdragen studietid för såväl
studenterna som eleverna i de skolor där praktiken sker. Flera remissinstanser
pekar på andra varianter av förläggningen av studierna och praktiken.
Förordningsändringen innebär en höjning av kraven på teoretisk utbildning för
lärare i yrkesämnen genom krav på högskoleutbildning om minst 60 poäng i de fall
relevant sådan erbjuds. Ändringen är ett uttryck för regeringens önskan att
balansera kraven på teoretisk kunskap och yrkeskunskap i gymnasielärarexamen.
För att underlätta integrationen mellan olika lärarkategorier i gymnasieskolan
lämnas i förordningen utrymme för en examen som ger möjlighet att kombinera
undervisning i kärnämne och karaktärsämne; i föregående examensbeskrivning
benämnda allmänt ämne och yrkesämne.
Högskolornas ökade möjligheter till distansutbildning underlättar uppläggning-
en av studierna i former som tillmötesgår utredarens förslag.
Regeringen avser att noga följa konsekvenserna av ändringen av examensbeskriv-
ningen.
Praktikanknytning
Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning om behovet av ett bättre samspel
mellan praktik och teori i utbildningen med anledning av de förändrade kraven på
lärarna. Ett sådant samspel kräver att lärares yrkespraktik får en starkare
ställning i lärarutbildningarna.
Det är nödvändigt att högskolan tar ett samlat ansvar för alla delar i utbild-
ningen och preciserar vilka kunskapsmål som skall uppnås med praktiken. Rege-
ringen vill här påminna om vad som framförts i propositionen Tillträde till
högre utbildning m.m. (prop. 1995/96:184, bet. 1995/96:UbU11, rskr. 1995/96:264)
om lärosätenas ansvar vad gäller avskiljande av studenter inom utbildningarna
för undervisningsyrken.
Skola och förskola bör ges ett stort inflytande över lärarutbildningen i alla
dess delar. Praktiken har en nyckelroll i en fördjupad samverkan mellan hög-
skolan, förskolan och skolan. Med kommunernas driftsansvar för skola och för-
skola kommer tyngdpunkten i en sådan samverkan att ligga på lokal nivå. Detta är
en del av motiven för regeringens förslag om regionala utvecklingscentrum.
Lärarnas användning av informationsteknik
Lärarnas användning av informationsteknik, IT, som hjälpmedel i det pedagogiska
arbetet är av central betydelse för att ge eleverna IT-kompetens och för att
skolan skall kunna använda IT för att bättre uppfylla sina mål. Högskolornas
insatser inom lärarutbildningarna vad gäller att utnyttja den nya tekniken
varierar. Arbetsgruppen föreslår att universitet och högskolor utarbetar
handlingsprogram för användningen av informationsteknik i lärarutbildningen.
Regeringen anser att alla lärare skall ha kunskap och erfarenhet inom IT-
området. Regeringen har anmält detta i propositionen Åtgärder för att bredda och
utveckla användningen av informationsteknik (prop. 1995/96:125, bet.
1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282). För att skärpa kraven på de blivande lärarna
har regeringen beslutat om ett tillägg till examensbeskrivningarna för berörda
lärarexamina, om krav på förmåga att använda datorer och andra information-
stekniska hjälpmedel samt kunskap om hur dessa kan användas i undervisningen,
att gälla för lärarexamina från och med 1998.
Vidare har regeringen i den nyss nämnda propositionen anmält att 15 miljoner
kronor bör avsättas för lärarutbildare. Medlen är avsedda för att säkerställa
kompetens inom informationsteknikområdet hos de examinerade lärarna. I samma
proposition anmäldes även särskilda forskningsresurser om 5 miljoner kronor för
pedagogikämnet med inriktning på användning av IT i undervisningen. Regeringen
avser att ge Högskoleverket i uppdrag att fördela dessa medel mellan lärosätena.
Skolans samhällsansvar - demokrati, jämställdhet m.m.
Skolans värdegrund och fostrande uppgift måste ägnas stor uppmärksamhet inom
lärarutbildningen. Att kunnigt och engagerat behandla frågor som rör demokrati,
etik, mobbning, främlingsfientlighet och rasism, elev- och föräldrainflytande,
kulturskillnader m.m. är en viktig uppgift för varje lärare i den svenska
skolan. Utbildningsdepartementet avser därför att tillsätta en arbetsgrupp med
uppgift att förbättra samverkan vad gäller arbete med skolans värdegrund.
För att öka jämställdheten i skolan och samhället har lärarna en viktig
uppgift såväl som förebilder som i sin undervisning. Obalans i antalet kvinnliga
och manliga lärare råder främst i de lägre stadierna i skolan och i vissa
program i gymnasieskolan. För att öka kvaliteten i skolans arbete och för att
barn och ungdomar skall få goda förebilder bland både kvinnor och män är det
viktigt att öka jämställdheten på alla nivåer i skolan. Här spelar rekryteringen
till lärarutbildningen en nyckelroll. Det är därför nödvändigt att högskolan i
sin rekrytering till lärarutbildningarna verkar för att öka andelen studenter av
underrepresenterat kön. Självfallet måste studenterna också få kunskap om hur
jämställdhet bäst kan främjas i skolans arbete.
Mångkulturell skola
Många barn i dagens skola har invandrarbakgrund. Trots detta finns det ytterst
få personer med denna bakgrund i högskolans lärarutbildningar, bland
lärarstuderande och skolans aktiva lärare. Detta hotar att leda till att barn
och ungdomar med invandrarbakgrund inte uppfattar den svenska skolan som sin,
vilket ökar risken för att de inte heller uppfattar det svenska samhället som
sitt. Regeringen anser det ytterst värdefullt att den mångkulturella skolan
utvecklas i olika avseenden och instämmer i arbetsgruppens förslag att
universitet och högskolor bör verka för att en större andel studenter med
invandrarbakgrund rekryteras till lärarutbildningen.
Som ett led i denna utveckling har regeringen tilldelat Lärarhögskolan i
Stockholm särskilda medel för att utveckla metoder för att förbereda och utbilda
blivande lärarstudenter med invandrarbakgrund i svenska språket och om svenska
samhällsförhållanden.
Regeringen föreslår vidare i avsnitt 5.5 Forskning och forskarutbildning att
särskilda medel för forskning och utveckling av undervisning i svenska som andra
språk tilldelas Göteborgs universitet år 1997. Beträffande fortsatt forskning
inom invandrarområdet hänvisas till ovannämnda avsnitt.
Breddad rekryteringsbas
Regeringen anser det angeläget att finna nya vägar in i lärarutbildningen. Det
kan vara nödvändigt när det gäller att rekrytera något äldre studerande med
arbetslivserfarenhet, eller personer med yrkeserfarenhet från andra områden, i
synnerhet från det tekniskt-naturvetenskapliga området. Härigenom kommer skilda
livserfarenheter lärarutbildningen och läraryrket och därmed eleverna tillgodo.
Det kan t.ex. vara militär personal med önskemål om en civil karriär eller
fritidspedagoger med önskemål om vidareutbildning inom det naturvetenskapliga
området. För att vidga rekryteringsbasen bör högskolorna erbjuda ökade
möjligheter till studier på deltid och på distans samt ge möjlighet för
studerande med ovannämnda bakgrund att tillgodoräkna sig tidigare
yrkeserfarenhet av relevans för lärarutbildningen.
8 Gemensamma ändamål
8.1 Allmänt
--------------------------------------------------------------------
| Under detta verksamhetsområde finns två anslag till gemensamma |
| ändamål för utbildning och forskning. Det är medel dels för Sveri-|
| ges medlemskap i Unesco, dels för utvecklingsarbete m.m. inom |
| Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. |
--------------------------------------------------------------------
Svenska Unescorådet har under budgetåret 1994/95 tillsammans med andra
organisationer och myndigheter arbetat med en rad olika projekt i linje med
Unesco:s program och informerat om Unesco:s verksamhet.
Medlen under anslaget Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
m.m. har under budgetåret 1994/95 använts i första hand till utveckling av det
ADB-baserade studieregistret LADOK och för statistik inom utbildningsområdet.
En ökning av resurserna för Unesco-verksamheten föreslås med hänsyn till
Sveriges åtaganden. De förändringar som föreslås under anslaget E2.
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. är i huvudsak av
teknisk natur.
Verksamhetsområdets anslagsutveckling
(miljoner kronor)
- Utgift 1994/95 49,3
- Anvisat 1995/96 77,2
- Utgiftsprognos 1995/96 72,2
- därav för 1996 68,1
- Förslag 1997 54,8
- Beräknat 1998 59,1
- Beräknat 1999 60,4
E 1. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.
--------------------------------------------------------------------
1994/95 Utgift 34 914
1995/96 Anslag 35 596 Utgiftsprognos 35 596
därav 1996 34 596
1997 Förslag 35 828
1998 Beräknat 36 473
1999 Beräknat 37 369
Beloppen anges i tusental kronor
I rådets instruktion (SFS 1996:646) sägs att Svenska Unescorådet har till
uppgift att för Sveriges del vara sådant nationellt samarbetsorgan som enligt
stadgan för Unesco förutsätts finnas för att samordna de viktigaste nationella
organen inom Unescos område med organisationens verksamhet. Rådet skall främja
Unescos verksamhet i Sverige och stödja svenska insatser inom ramen för
organisationens program.
Medlemsländernas bidrag till Unescos reguljära budget fastställs av
generalkonferensen, som hålls vartannat år. Den svenska andelen av Unescos
budget utgör ca 1,7 %. Beloppet betalas dels i franska franc dels i amerikanska
dollar. Det innebär att anslaget till stor del är valutaberoende. Årsavgiften
för 1996 och 1997 fastställdes av generalkonferensen 1995. För 1996 uppgår
avgiften till 33 488 000 kr.
Avgiften till konventionen om världens natur och kulturarv och bidraget till
det internationella centret för konservering i Rom (ICCROM) uppgår vardera till
1 % av Sveriges årsbidrag till Unesco. Unescorådet har under tidigare budgetår
erlagt ett bidrag till Unescos Internationella kulturfond. För kommande budgetår
beräknas bidraget till 100 000 kr.
Förutom årsavgifterna till Unesco och konventionerna m. m. ingår även medel
för de administrativa kostnaderna för Svenska Unescorådet. För innevarande
budgetår är dessa kostnader beräknade till 2 355 000 kr.
Sverige har sedan generalkonferensen 1995 en ledamot i Unescos styrelse.
Styrelseuppdraget innebär ökade uppgifter för Svenska Unescorådet och extra
kostnader för styrelseuppdraget. Det gäller bl. a. ersättning för förlorad lön
och ökade resekostnader.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att kostnaderna
översteg budgeten med drygt 10 miljoner kronor. Den ökade kostnaden sammanhänger
med dels att medlemsavgiften till Unesco höjdes, dels fördyringar på grund av
valutaförändringarna under budgetåret.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| Förutom att anordna konferenser, seminarier m.m. inom olika |
| delar av Unesco:s program skall Svenska Unescorådet under de |
| närmaste åren arbeta med frågor som är relaterade till Sveriges |
| representation i Unescos styrelse. Genom representationen ges |
| Sverige goda möjligheter att utöva inflytande på Unescos |
| verksamhet. Behovet av nordiskt samarbete inom Unesco-området |
| inför styrelsens möten skall tillgodoses. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 35 828 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Svenska Unescorådet har i sin anslagsframställning anmält behov av ytterligare
medel för 1997 med hänvisning till ökade kostnader för resor, uppehälle, arvoden
etc. bl a i samband med Unescos generalkonferens under 1997, ersättning m.m. för
svenska ledamoten i Unescos styrelse samt för förberedelsearbete inför en
kulturministerkonferens i Sverige 1998.
Mot denna bakgrund har vissa medel omfördelats inom utgiftsområde 16 för att
finansiera de ökade kostnaderna under anslaget. För nästa budgetår beräknas
anslaget till totalt 35 858 000 kr.
E 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.
--------------------------------------------------------------------
1994/95 Utgift 14 423
1995/96 Anslag 41 616 Utgiftsprognos 36 616
därav 1996 33 516
1997 Förslag 18 947
1998 Beräknat 22 615
1999 Beräknat 23 040
Beloppen anges i tusental kronor
De utgifter som belastar anslaget avser utveckling av system som skall leda till
effektiviseringar och kostnadsminskningar i myndigheternas verksamheter eller av
system som ger ökad tillgång till information nationellt och internationellt
samt viss övergripande statistik. Anslaget kan även tas i anspråk för vissa
andra myndighetsövergripande verksamheter av tillfällig art.
I nu gällande ansvarsfördelning för officiell statistik inom utbildnings-
ningsdepartements område finansieras den officiella skolstatistiken via anslag
till Skolverket och högskolestatistiken via anslag till Högskoleverket. Den
statistik som gäller utbildningsväsendet som helhet finansieras via anslag till
SCB. Detta gäller utbildningsregistret, elevuppföljningar,
personalutbildningsstatistik, analyser av utbildning/arbetsmarknad m.m. Från
förevarande anslag finansieras särskilt översiktspublikationerna
Utbildningsstatistisk årsbok (utkommen senast 1995) och Fickskolan (utkommen
senast 1996). För detta ändamål har 520 000 kr anvisats under innevarande
budgetår. Samtidigt har 1 800 000 kr anvisats för en undersökning av invandrares
utbildning. Undersökningen har genomförts och slutrapporterats och resultatet
har används för att uppdatera utbildningsregistret.
SCB har i sin anslagsframställning anmält ett ökat medelsbehov på 600 000 kr
för gemensamma utbildningsändamål såsom ökad tillgänglighet, frekventare
publicering av Utbildningsstatistisk årsbok, internationellt uppgiftslämnande
m.m.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 18 947 tkr |
| |
| Övrigt |
| |
| Anslaget skall användas för utveckling av system som skall leda|
| till effektiviseringar och kostnadsminskningar i |
| myndigheternas verksamheter eller av system som ger ökad |
| tillgång till information nationellt och internationellt samt |
| viss övergripande statistik. Även vissa andra |
| myndighetsövergripande verksamheter eller projekt av tillfällig |
| art skall kunna finansieras från anslaget. |
--------------------------------------------------------------------
De medel som under innevarande budgetår beräknats för försöksverksamheten med
medieburen utbildning inom skolväsendet (16 385 000 kr; räknat på 18 mån) har
överförts till anslagen A 2. Skolutveckling och A 13. Bidrag till viss
verksamhet inom vuxenutbildning. Vidare har anslaget minskats med 3 400 000 kr
engångsvis för 1997 som ett led i finansieringen av andra åtgärder.
De framtida födelsetalen är en viktig faktor som bl.a. påverkar utbild-
ningsplaneringen. De hittills under 1996 konstaterade födelsetalen är lägre än
vad som någon gång konstaterats i Sverige. Om nivån blir bestående är det fråga
om en viktig samhällsförändring. I denna osäkra situation har Utbildnings- och
Socialdepartementen tagit initiativ till ett särskilt analysarbete inom SCB och
en ny befolkningsprognos förbereds.
För statistikändamål behöver 2 miljoner kronor användas under detta anslag.
Vidare räknar regeringen med att fortsättningen av OECD-CERIS:s
indikatorprojekt, det s.k. INES-projektet skall finansieras från anslaget.
Projektet producerar och publicerar årligen statistiska rapporter för ut-
bildningsområdet. Medlen för detta ändamål har för innevarande budgetår
beräknats under åttonde huvudtitelns anslag A 4. Stöd för utveckling av
skolväsendet (anslagsposten 5).
För innevarande budgetår har Socialdepartementet avsatt 5 miljoner kronor för
framtagning av statistikuppgifter inom barnomsorgsområdet. Medlen är anvisade
under första huvudtitelns anslag B 1. Regeringskansliet, anslagsposten 4.
Socialdepartementet, delposten Utredningar, utveckling, samverkan m.m. Med
hänvisning till att ansvaret för barnomsorgsfrågor överförts från
Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet föreslås nu att 5 miljoner
kronor beräknas under förevarande anslag för att användas för motsvarande
ändamål. Regeringen avser att senare under planeringsperioden återkomma till
frågan under vilket anslag medlen skall beräknas.
Rättsdatablad
--------------------------------------------------------------------
Författningsrubrik Bestämmelser som inför, Celexnummer för bak-
ändrar, upphäver eller omliggande EG-regler
upprepar ett
normgivningsbemyndi-
gande
--------------------------------------------------------------------
Lag om ändring i 15 kap. 6 §
skollagen (1985:1100)