Post 6449 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1996/97:1 ·
Hämta Doc ·
Förslag till statsbudget för budgetåret 1997,m.m.Enligt 9 kap. 6 § regeringsformen avger regeringen härmed sitt förslag till statsbudget för budgetåret 1997 och föreslår att riksdagen beräknar inkom¶ster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med despecifikationer som fogats till förslaget.Stockholm den 12 september 1996Göran PerssonErik Åsbrink(Finansdepartementet)Propositionens huvudsakliga innehållPropositionen innehåller regeringens förslag till statsbudget förbudgetåret 1997. Förslaget till statsbudget, som omfattar alla inkomsteroch utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov,visar en omslutning på 676,6 miljarder kronor.
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/11
Förslag till statsbudget för år 1997
Utbildning och universitetsforskning
(Utgiftsområde 16)
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut..........................7
2 Lagtext .................................16
2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100)................................16
2.2 Förslag till lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434)................................17
3 Inledning .................................18
3.1 Allmänt .................................18
3.2 Utvecklingsperspektivet....................18
3.3 EU-samarbetet inom utbildning och
forskning .................................25
3.4 Utgiftsutveckling..........................27
4 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning...............28
4.1 Allmänt .................................28
4.2 Resultatinformation........................32
4.3 Anslag .................................35
A 1. Statens skolverk...........................38
A 2. Skolutveckling.............................40
A 3. Forskning inom skolväsendet................42
A 4. Genomförande av skolreformer...............44
A 5. Statens institut för handikappfrågor
i skolan...................................45
A 6. Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med handikapp.........47
A 7. Specialskolor och resurscenter.............49
A 8. Särskilda insatser på skolområdet..........52
A 9. Sameskolor.................................55
A 10. Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola...............57
A 11. Bidrag till svensk undervisning i utlandet.58
A 12. Statens skolor för vuxna...................60
A 13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxenut-
bildning .................................61
A 14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna....63
A 15. Delegationen för genomförande av
vissa EU-program inom utbildning
och kompetensutveckling m.m................67
4.4 Övriga frågor..............................69
5 Universitet och högskolor...........................70
5.1 Högre utbildning och forskning.............70
5.1.1 Allmänt om högre utbildning
och forskning..............................70
5.1.2 Högskolan inför 2000-talet.................77
5.2 Omvärldsanalys.............................81
5.3 Grundläggande högskoleutbildning...........84
5.3.1 Kvalitet och förnyelse inom den
högre utbildningen.........................84
5.3.2 Kraftig utbyggnad av den högre
utbildningen...............................87
5.3.2.1 En förnyad lärarutbildning.................89
5.3.2.2 Tekniska och naturvetenskapliga ut-
bildningar.................................99
5.3.2.3 Konstnärliga utbildningar.................106
5.3.2.4 Utbildningar inom vårdområdet m.m.........112
5.3.2.5 Fortbildning och vidareutbildning.........117
5.4 Nya högskolor.............................119
5.4.1 Högskola i Malmö..........................119
5.4.2 Södertörns högskola.......................124
5.4.3 Högskola på Gotland.......................126
5.5 Forskning och forskarutbildning...........127
5.5.1 Fakultetsresurser och nya forsknings-
satsningar................................128
5.5.2 Universitetsbegreppet.....................140
5.5.3 Forskning vid mindre och medelstora
högskolor.................................143
5.5.4 Forskarutbildning.........................148
5.6 Jämställdhet och genusforskning...........149
5.6.1 Jämställdhet inom högskolan...............149
5.6.2 Genusforskning............................151
5.7 Invandrare och den högre
utbildningen..............................153
5.8 Informationstekniken - hög-
skolans roll..............................155
5.9 Högskolans tredje uppgift.................160
5.10 Internationellt samarbete.................164
5.10.1 EU-samarbete inom högre utbildning........165
5.10.2 Östersjösamarbete.........................166
5.10.3 Nordiskt samarbete........................167
5.10.4 Gästforskare/gästlärare utomlands.........168
5.11 Organisatoriska frågor....................168
5.12 Anslagstekniska frågor m.m................169
5.12.1 Anslagsberäkningar för universitet
och högskolor.............................169
5.12.2 Justering av per capita-ersättningar......171
5.12.3 Anslagssystem.............................172
5.13 Utbildningsuppdragen för treårs-
perioden 1997-1999........................173
5.14 Anslag ................................176
B 1. Uppsala universitet:
Grundutbildning...........................176
B 2. Uppsala universitet
Forskning och forskarutbildning...........179
B 3. Lunds universitet:
Grundutbildning...........................181
B 4. Lunds universitet:
Forskning och forskarutbildning...........184
B 5. Göteborgs universitet:
Grundutbildning...........................186
B 6. Göteborgs universitet:
Forskning och forskarutbildning...........189
B 7. Stockholms universitet:
Grundutbildning...........................191
B 8. Stockholms universitet:
Forskning och forskarutbildning...........193
B 9. Umeå universitet: Grundutbildning.........195
B 10. Umeå universitet:
Forskning och forskarutbildning...........198
B 11. Linköpings universitet:
Grundutbildning...........................200
B 12. Linköpings universitet:
Forskning och forskarutbildning...........203
B 13. Karolinska institutet:
Grundutbildning...........................205
B 14. Karolinska institutet:
Forskning och forskarutbildning...........207
B 15. Kungl. Tekniska högskolan:
Grundutbildning...........................209
B 16. Kungl. Tekniska högskolan:
Forskning och forskarutbildning...........211
B 17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning........213
B 18. Högskolan i Luleå:
Forskning och forskarutbildning...........215
B 19. Danshögskolan: Grundutbildning............217
B 20. Dramatiska insitutet:
Grundutbildning...........................218
B 21. Högskolan i Borås:
Grundutbildning...........................220
B 22. Högskolan Dalarna:
Grundutbildning...........................222
B 23. Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning...........................225
B 24. Högskolan i Halmstad:
Grundutbildning...........................227
B 25. Högskolan i Kalmar:
Grundutbildning...........................229
B 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning...........................231
B 27. Högskolan i Karlstad:
Grundutbildning...........................233
B 28. Högskolan Kristianstad:
Grundutbildning...........................236
B 29. Högskolan i Skövde:
Grundutbildning...........................238
B 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning...........................240
B 31. Högskolan i Växjö:
Grundutbildning...........................242
B 32. Högskolan i Örebro:
Grundutbildning...........................244
B 33. Högskoleutbildning på Gotland:
Grundutbildning...........................247
B 34. Idrottshögskolan i Stockholm:
Grundutbildning...........................249
B 35. Konstfack: Grundutbildning................250
B 36. Kungl. Konsthögskolan:
Grundutbildning...........................252
B 37. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning...........................253
B 38. Lärarhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning...........................255
B 39. Mitthögskolan: Grundutbildning............258
B 40. Mälardalens högskola:
Grundutbildning...........................260
B 41. Operahögskolan i Stockholm:
Grundutbildning...........................262
B 42. Södertörns högskola:
Grundutbildning...........................264
B 43. Teaterhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning...........................265
B 44. Enskilda och kommunala högskole-
utbildningar m.m..........................266
B 45. Särskilda utgifter vid universitet och
högskolor m.m.............................274
B 46. Forskning och konstnärligt utvecklings-
arbete vid vissa högskolor................277
B 47. Sunet ................................280
B 48. Ersättningar för klinisk utbildning och
forskning ................................282
6 Högskolemyndigheter................................284
6.1 Anslag ................................284
C 1. Högskoleverket............................284
C 2. Verket för högskoleservice................287
C 3. Centrala studiestödsnämnden...............289
7 Nationella och internationella forskningsresurser..292
7.1 Allmänt ................................292
7.2 Resultatinformation.......................294
7.3 Anslag ................................297
D 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation.....................297
D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning........299
D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning................300
D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning..............303
D 5. Medicinska forskningsrådet:
Forskning.................................304
D 6. Medicinska forskningsrådet:
Förvaltning...............................306
D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning.................................307
D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning...............................308
D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning.................................309
D 10. Teknikvetenskapliga forskningrådet:
Förvaltning...............................311
D 11. Rymdforskning.............................312
D 12. Rådet för forskning om universitet och
högskolor.................................313
D 13. Kungl. biblioteket........................314
D 14. Statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek.................................315
D 15. Institutet för rymdfysik..................317
D 16. Polarforskningssekretariatet..............318
D 17. Rådet för forsknings- och utvecklings-
samarbete mellan Sverige och EU...........319
D 18. Europeisk forskningssamverkan.............321
D 19. Särskilda utgifter för
forskningsändamål.........................322
D 20. Medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning................................324
7.4 Bemyndiganden.............................325
8 Gemensamma ändamål.................................327
8.1 Allmänt ................................327
E 1. Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m................................327
E 2. Utvecklingsarbete inom Utbildnings-
departementets område m.m.................329
Rättsdatablad............................................331
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen(1992:1434),
3. godkänner förslaget till ram för år 1997 för statsbidragsberättigade
årselevplatser vid riksinternatskolor, internationella grund- och
gymnasieskolor och IB-utbildningar i enlighet med vad regeringen förordar
under avsnittet A 10,
4. godkänner förslaget till ram för år 1997 för statsbidragsberättigade
årselevplatser vid kompletterande skolor i enlighet med vad regeringen
förordar under avsnittet A 13,
5. godkänner det som regeringen förordar om omfattningen av och principerna
för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1997 - 1999
(avsnitt 5.3.2),
6. godkänner vad regeringen förordar om stöd till lärarutbildningen(avsnitt
5.3.2.1),
7. godkänner vad regeringen förordarom stöd till teknik- och naturve-
tenskapscentrum (avsnitt5.3.2.2),
8. godkänner vad regeringen förordar om åtgärder inom konstnärligautbildningar
(avsnitt 5.3.2.3),
9. godkänner vad regeringen förordar om åtgärder för utbildningarinom
vårdområdet (avsnitt 5.3.2.4),
10. godkänner att en högskola inrättas i Malmö med den inriktning och
omfattning som regeringen förordar (avsnitt 5.4.1),
11. godkänner att en högskola inrättas på Gotland med den inriktning som
regeringen förordar (avsnitt 5.4.3),
12. godkänner vad regeringen förordar om forskningssatsningar vid universitet
och högskolor (avsnitt 5.5.1),
13. godkänner vad regeringen förordar beträffande universitetsbegreppet
(avsnitt 5.5.2),
14. godkänner vad regeringen förordar om forskning vid mindre och medelstora
högskolor (avsnitt 5.5.3),
15. godkänner vad regeringen förordar om genusforskning (avsnitt 5.6),
16. bemyndigar regeringen att vidta nödvändiga åtgärder för att avveckla den
affärsdrivande verksamheten vid Uppsala Datacentral (UDAC) vid Uppsala
universitet (avsnitt 5.9),
17. godkänner vad regeringen förordar om stöd till svenska gästforska-
re/gästlärare i utlandet (avsnitt 5.10.4),
18. godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helår-
sprestationer som regeringen förordar för de olika utbildningsområdena för
budgetåret 1997 (avsnitt 5.12.2),
19. godkänner vad regeringen förordar om generellt utbildningsuppdragför
treårsperioden 1997-1999 (avsnitt 5.13),
20. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala universitet
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 1,
21. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och
forskarutbildning vid Uppsala universitet skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 2,
22. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lunds universitet
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 3,
23. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och
forskarutbildning vid Lunds universitet skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 4,
24. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Göteborgs universitet
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 5,
25. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och
forskarutbildning vid Göteborgs universitet skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 6,
26. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Stockholms universitet
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 7,
27. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och
forskarutbildning vid Stockholms universitet skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 8,
28. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Umeå universitet
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 9,
29. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och
forskarutbildning vid Umeå universitet skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 10,
30. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Linköpings universitet
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 11,
31. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och
forskarutbildning vid Linköpings universitet skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 12,
32. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Karolinska institutet
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 13,
33. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och
forskarutbildning vid Karolinska institutet skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 14,
34. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Kungl. Tekniska
högskolan avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 15,
35. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och
forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B 16,
36. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Luleå
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 17,
37. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och
forskarutbildning vid Högskolan i Luleå skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 18,
38. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Danshögskolan avseende
åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 19,
39. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Dramatiska institutet
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 20,
40. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Borås
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 21,
41. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Dalarna
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 22,
42. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i
Gävle/Sandviken avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 23,
43. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Halmstad
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 24,
44. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Kalmar
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 25,
45. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i
Karlskrona/Ronneby avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 26,
46. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Karlstad
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 27,
47. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Kristianstad
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 28,
48. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Skövde
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 29,
49. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B 30,
50. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Växjö
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 31,
51. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Örebro
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 32,
52. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskoleutbildningen på
Gotland avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet B 33,
53. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Idrottshögskolan i
Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 34,
54. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Konstfack avseende åren
1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B
35,
55. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Kungl. Konsthögskolan
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 36,
56. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 37,
57. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lärarhögskolan i
Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 38,
58. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Mitthögskolan avseende
åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 39,
59. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Mälardalens högskola
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 40,
60. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Operahögskolan i
Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 41,
61. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Södertörns högskola
avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar
i avsnittet B 42,
62. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Teaterhögskolan i
Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 43,
63. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom
Högskoleverkets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet C 1,
64. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Verkets
för högskoleservice ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet C 2,
65. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom
Forskningsrådsnämndens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet D 1,
66. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde skall vara
i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 3,
67. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom
Medicinska forskningsrådets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet D 5,
68. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom
Naturvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet D 7,
69. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom
Teknikvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet D 9,
70. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Kungl.
bibliotekets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet D 13,
71. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens
psykologisk-pedagogiska biblioteks ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet D 14,
72. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom
Institutets för rymdfysik ansvarsområde skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet D 15,
73. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom
Polarforskningssekretariatets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet D 16,
74. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Rådets
för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU
ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet
D 17,
75. bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under
verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som
innebär åtaganden i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 7.4,
och
76. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområdet 16 Utbildning och
universitetsforskning enligt följande uppställning:
Anslag Anslagstyp
Anslagsbelopp
(tusental
kr)
A 1. Statens skolverk ramanslag
242 340
A 2. Skolutveckling ramanslag
161 228
A 3. Forskning inom skolväsendet ramanslag
7 708
A 4. Genomförande av skolreformer ramanslag
122 424
A 5. Statens institut för handikappfrågor i skolan ramanslag
114 375
A 6. Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp ramanslag
20 467
A 7. Specialskolor och resurscenter ramanslag
414 840
A 8. Särskilda insatser på skolområdet ramanslag
243 856
A 9. Sameskolor ramanslag
33 246
A 10. Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola ramanslag
113 812
A 11. Bidrag till svensk undervisning i utlandet ramanslag
81 391
A 12. Statens skolor för vuxna ramanslag
38 411
A 13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxen- ramanslag
130 336
utbildning
A 14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna ramanslag 2
546 348
A 15. Delegationen för genomförande av vissa EU- ramanslag
4 700
program inom utbildning och kompetensutveck-
ling m.m.
B 1. Uppsala universitet: Grundutbildning ramanslag
763 015
B 2. Uppsala universitet:
Forskning och forskarutbildning ramanslag
906 412
B 3. Lunds universitet: Grundutbildning ramanslag 1
228 535
B 4. Lunds universitet:
Forskning och forskarutbildning ramanslag
941 950
B 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning ramanslag
926 538
B 6. Göteborgs universitet:
Forskning och forskarutbildning ramanslag
723 664
B 7. Stockholms universitet: Grundutbildning ramanslag
631 848
B 8. Stockholms universitet:
Forskning och forskarutbildning ramanslag
743 788
B 9. Umeå universitet: Grundutbildning ramanslag
634 097
B 10. Umeå universitet:
Forskning och forskarutbildning ramanslag
500 155
B 11. Linköpings universitet: Grundutbildning ramanslag
577 673
B 12. Linköpings universitet:
Forskning och forskarutbildning ramanslag
323 203
B 13. Karolinska institutet: Grundutbildning ramanslag
307 388
Anslag Anslagstyp
Anslagsbelopp
(tusental
kr)
B 14. Karolinska institutet:
Forskning och forskarutbildning ramanslag
558 025
B 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning ramanslag
622 837
B 16. Kungl. Tekniska högskolan:
Forskning och forskarutbildning ramanslag
487 667
B 17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning ramanslag
322 002
B 18. Högskolan i Luleå:
Forskning och forskarutbildning ramanslag
166 997
B 19. Danshögskolan: Grundutbildning ramanslag
21 995
B 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning ramanslag
52 273
B 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning ramanslag
125 528
B 22. Högskolan Dalarna: Grundutbildning ramanslag
166 828
B 23. Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning ramanslag
166 145
B 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning ramanslag
100 710
B 25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning ramanslag
172 385
B 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning ramanslag
96 554
B 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning ramanslag
247 545
B 28. Högskolan Kristianstad: Grundutbildning ramanslag
126 461
B 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning ramanslag
95 901
B 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning ramanslag
80 533
B 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning ramanslag
197 693
B 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning ramanslag
232 609
B 33. Högskoleutbildning på Gotland:
Grundutbildning ramanslag
31 918
B 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag
33 396
B 35. Konstfack: Grundutbildning ramanslag
95 437
B 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning ramanslag
45 377
B 37. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning ramanslag
80 450
B 38. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag
275 532
B 39. Mitthögskolan: Grundutbildning ramanslag
304 044
B 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning ramanslag
203 776
B 41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag
13 165
B 42. Södertörns högskola: Grundutbildning ramanslag
75 975
B 43. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag
21 743
Anslag Anslagstyp
Anslagsbelopp
(tusental
kr)
B 44. Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m. ramanslag 1
379 837
B 45. Särskilda utgifter vid universitet och
högskolor m.m. ramanslag
534 155
B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete
vid vissa högskolor ramanslag
295 196
B 47. Sunet ramanslag
100 000
B 48. Ersättningar för klinisk utbildning
och forskning ramanslag 1
549 946
C 1. Högskoleverket ramanslag
143 671
C 2. Verket för högskoleservice ramanslag
10 000
C 3. Centrala studiestödsnämnden ramanslag
276 727
D 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation ramanslag
83 276
D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning ramanslag
18 318
D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning ramanslag
210 444
D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning ramanslag
7 795
D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning ramanslag
326 533
D 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning ramanslag
9 771
D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning ramanslag
525 426
D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning ramanslag
18 773
D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning ramanslag
272 237
D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning ramanslag
9 244
D 11. Rymdforskning ramanslag
38 837
D 12. Rådet för forskning om universitet och ramanslag
8 207
högskolor
D 13. Kungl. biblioteket ramanslag
190 162
D 14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek ramanslag
8 029
D 15. Institutet för rymdfysik ramanslag
36 434
D 16. Polarforskningssekretariatet ramanslag
21 850
Anslag Anslagstyp
Anslagsbelopp
(tusental
kr)
D 17. Rådet för forsknings- och utvecklingssam-
arbete mellan Sverige och EU ramanslag
9 506
D 18. Europeisk forskningssamverkan ramanslag
317 367
D 19. Särskilda utgifter för forsknings-
ändamål ramanslag
104 366
D 20. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning ramanslag
90 978
E 1. Kostnader för Sveriges medlemsskap i
i Unesco m.m. ramanslag
35 828
E 2. Utvecklingsarbete inom Utbildnings-
departementets område m.m. ramanslag
18 947
Summa för utgiftsområdet 25
357 109
2 Lagtext
2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 § skollagen (1985:1100)1 skall ha följande
lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 kap.
6 §
--------------------------------------------------------------------
Regeringen får utan hinder av Regeringen får utan hinder av
föreskrifterna i 4 kap. 4 §, 5 föreskrifterna i 4 kap. 4 §, 5 kap.
kap. 21 § och 11 kap. 5 § meddela 21 §, 11 kap. 5 § och 13 kap. 8 §
föreskrifter om skyldighet för den meddela föreskrifter om skyldighet
som vill genomgå särskilt anordnad för den som vill genomgå särskilt
prövning i grundskolan, gymnasie- anordnad prövning i grundskolan,
skolan eller kommunal vuxenut- gymnasieskolan, kommunal vuxenut-
bildning att betala en avgift bildning eller svenskundervisning
som tillfaller huvudmannen för för invandrare att betala en av-
utbildningen. gift som tillfaller huvudmannen
för utbildningen.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
**FOOTNOTES**
1 Lagen omtryckt 1991:1111.
2.2 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434) skall ha
följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
2 §
Staten skall som huvudman anordna högskolor för
1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på
beprövad erfarenhet, och
2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete.
--------------------------------------------------------------------
I forskning och Högskolorna skall också samverka
utvecklingsarbete ingår att med det omgivande samhället och
sprida kännedom om verksamheten informera om sin verksamhet.
samt om hur sådana kunskaper och
erfarenheter som har vunnits i
verksamheten skall kunna
tillämpas.
_____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
3 Inledning
3.1 Allmänt
Utgiftsområdet avser skola och barnomsorg, vuxenutbildning, kvalificerad
yrkesutbildning, högskoleutbildning och forskning samt centrala myndigheter inom
Utbildningsdepartementets område. Förslaget bygger på de förslag regeringen
tidigare presenterat i fråga om satsningar på vuxenutbildning och högskoleut-
bildning, först i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150), sedan i
sommarens sysselsättningsproposition (prop. 1995/96:222). Förslag till
ställningstaganden inom olika utbildningsområden presenteras. Vidare innehåller
budgetförslaget förslag till anslag och andra ställningstaganden i anslutning
till de förslag till mål och riktlinjer för forskningen och forskningspolitiken,
som regeringen presenterar i den forskningspolitiska propositionen (prop.
1996/97:5), vilken beslutas idag. Sistnämnda proposition bygger i vissa delar på
förslagen i propositionen (prop. 1996/97:22) om statliga stiftelser, vilken även
beslutas idag. De resursmässiga konsekvenserna av förslagen i IT- propositionen
(prop. 1995/96:125) tas nu upp. Delar av resurssatsningen inom IT-området har
ett samband med de förslag inom biblioteksområdet som läggs fram i regeringens
proposition (prop. 1996/97:3) om kulturpolitik.
En välutbildad befolkning är en avgörande förutsättning för en ekonomisk
utveckling som kan stärka och utveckla vårt demokratiska välfärdssamhälle.
Därför görs viktiga satsningar på en expansion av vuxenutbildning och högskola.
Detta sker i en statsfinansiell situation där även utbildningen och forskningen
måste bidra till saneringen av statsfinanserna. Regeringen har tidigare
redovisat detta i propositioner enligt vad som ovan nämnts. För att få utrymme
för ytterligare angelägna åtgärder som nu föreslås har omprioriteringar gjorts
inom ramarna.
Förutom vuxenutbildning och högskoleutbildning spelar förskola och skola en
mycket betydelsefull roll för tillväxt och välstånd vilket påpekas alltmer i den
internationella debatten både av OECD (senast i The OECD Jobs Strategy,
Technology, Productivity and Job Creation, 1996) och av fristående ekonomer.
Behov av återkommande utbildning i ett livslångt lärande framhålls. Genomgående
betonas också behovet av nya former för kunskaper, kunskapsproduktion och
lärande.
3.2 Utvecklingsperspektivet
Som ett resultat av framsynta utbildningssatsningar under årtionden är svenska
folket välutbildat. I relation till bruttonationalprodukten, BNP, har den totala
offentliga utbildningskostnaden ökat de senaste åren. Budgetåret 1994/95
beräknades den sammanlagda kostnaden för statens, kommunernas och landstingens
utbildningsverksamhet uppgå till ungefär 7% av BNP, vilket internationellt sett
är en förhållandevis stor andel.
Figur 16.3.1
Offentliga utgifter för utbildningsområdet i procent av BNP
i Sverige jämfört med OECD
Sverige avsätter mer offentliga medel till utbildningsområdet i procent av BNP
än genomsnittligt i övriga OECD-länder. Kostnaden för skola och förskola
minskade i vårt land i relation till BNP mellan år 1991 och 1993, men låg
fortfarande på en relativt hög nivå. Samtidigt har kostnaden för högskoleområdet
ökat i vårt land sedan slutet av 1980-talet.
Expansionen av den eftergymnasiala utbildningen under 1960-talet, utbyggnaden av
gymnasieskolan under 1980-talet samt omfattande satsningar på vidareutbildningar
för vuxna har medfört att stora delar av befolkningen numera har en bred
utbildning på gymnasie- eller högskolenivå. Sedan slutet av 1980-talet pågår
dessutom en kraftig expansion av högskolan. Fortfarande finns dock stora grupper
av vuxna med en utbildning som inte motsvarar det moderna arbetslivets krav.
Vidare är de högutbildade mycket ojämnt fördelade på arbetsmarknaden. Inom till-
verkningsindustrin är andelen med högskoleutbildning knappt 20%, medan den inom
den offentliga sektorn uppgår till över 40%.
Stor vikt har i Sverige sedan länge lagts vid allas behov av grundläggande
utbildning. Internationellt sett är detta ett svenskt kännetecken. 1900-talets
skol- och vuxenutbildningsreformer har varit av stor betydelse. Sverige har
också enligt en OECD-studie (Adult Literacy, 1995) fortfarande ett
internationellt försteg genom befolkningens höga läs- och skrivförmåga. Viktigt
för detta är även vår barnomsorg, som har till uppgift att ge barn pedagogisk
stimulans och som gör det möjligt för småbarnsföräldrar att kombinera arbete
eller studier med föräldraskap. Barnomsorgen har under de senaste 25 åren byggts
ut såväl kvalitativt som kvantitativt.
I Sverige skall skolan inte bara erbjuda undervisning av hög kvalitet till
gagn för framtida välstånd och ekonomisk tillväxt. Genom ett nära samarbete
mellan förskola, skolbarnsomsorg och skola skapas bättre förutsättningar att
möta varje barn på dess individuella nivå. För alla barn och ungdomar utgör
skolan och dess vardag en stor och betydelsefull del av deras liv. För eleverna
är skolan en helhet. Det är lärande och lektioner, men också kamrater, vänner,
vuxenkontakter osv. I den skolpolitiska diskussionen är det viktigt att se
skolan både som en förberedelse för livet och som en stor del av själva livet.
Utifrån detta perspektiv blir frågor om utveckling, kvalitet, rättvisa och
möjligheten att påverka av central betydelse. Skolans betydelse för att skapa
välfärd och åstadkomma en god fördelningspolitik får inte underskattas.
Regeringen avser att återkomma till bl a dessa frågor i en kommande
utvecklingsplan för skolan.
Den svenska utbildningspolitiken har vidare skapat ett öppet utbildningssystem
utan återvändsgränder. Sedan över 30 år tillbaka har vi en gemensam grundskola.
Den nyligen genomförda gymnasiereformen innebär en gymnasieskola för alla där
inget program får bli en återvändsgränd som stänger ute elever från ett aktivt
medborgarskap, ett utvecklat arbetsliv eller vidare studier. Det handlar också
om vuxenutbildningen där folkbildning - studieförbund och folkhögskola - är det
äldre inslaget och komvux det nyare. När den svenska vuxenutbildningen nu skall
utvecklas i en ny form sker det som ett ytterligare steg i en lång utveckling.
Folkbildningens historia är både parallell till och en förutsättning för
demokratiseringen av Sverige under 1800- och 1900-talen. Det öppna
utbildningssystemet, varav folkbildningen är en del, och dess principer är basen
både för den svenska demokratin och för uppnådda ekonomiska framsteg.
Folkbildningen behandlas under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid.
Sverige har även en lång tradition på yrkesutbildningens område. Yrke-
sutbildningen bedrivs i många former inom högskola, gymnasieskola och
vuxenutbildning. Den pågående försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning ger många spännande möjligheter till samverkan mellan kommuner,
näringsliv och högskolor.
Det är också värt att notera att Sverige tillsammans med de andra nordiska
länderna blivit pionjärer i världen för utbildningen för olika kategorier av
funktionshindrade. Detta förhållande är ett av de tydligaste uttrycken för
strävan till ett samhälle där inga utesluts. Framför allt innebar utvecklingen
under 1960- och 1970-talet något nytt. Utbildningens syfte blev att förbereda
för ett liv i samhället och utanför de gamla, stora institutionerna.
Den svenska högskolan bär på en tradition av kvalitet, öppenhet och
nyttoinriktning. Denna inriktning behöver förstärkas. Den tidigare traditionen
är en styrka när nu universiteten och högskolorna utöver att undervisa och
forska i ökad utsträckning skall samverka med det övriga samhället (högskolans
tredje uppgift). Vidare har den svenska högskolan en god regional förankring,
vilket utgör en god grund för fortsatt utveckling.
Figur 16.3.2
I högskolans uppgift att samverka med det övriga samhället ingår i fort-
sättningen att fungera som en stödjepunkt för användningen av informa-
tionsteknologi. Den kompetens och de resurser som universiteten och högskolorna
besitter skall kunna utnyttjas för att ge information och stöd åt medborgarna.
Högskolorna kan även spela en mer aktiv roll inom utbildning, folkbildning och
kultur genom en bredare samverkan med olika utbildningsanordnare och bibliotek
allteftersom dessa ansluts till Internet. Det är också naturligt att högskolan
har en central roll vid genomförandet av de olika åtgärder som nu vidtas som en
uppföljning av den tidigare nämnda IT-propositionen (prop. 1995/96:125).
Åtgärderna skall ses som en samlad nationell satsning för att sprida och öka IT-
användningen. Genom insatser från olika intressenter inom området
utbildning/forskning/kultur kan ett ökat utbud av IT-baserad information
åstadkommas, som kan användas inom många verksamhetsområden.
Universitetsdatanätet SUNET utgör en bas för informationsutbytet. De bättre
möjligheter som skapas är också ett led i regeringens strävan att genomföra
kompetenshöjande åtgärder och sprida utbildningsmöjligheterna.
Högskolans pågående expansion är betydande och har framför allt kommit
ungdomarna tillgodo. Av ungdomar i åldersgruppen 20-21 år var ungefär 12%
registrerade i högskolan år 1990/91. Läsåret 1994/95 hade andelen i motsvarande
åldersgrupp mer än fördubblats och var nästan 25%. Av alla ungdomar går nu
30-35% vidare till högskolan före 25 års ålder och ytterligare 10-15% börjar
senare.
Forskarutbildningen genomgår en fortsatt expansion till skillnad från många
OECD-länder. Med nuvarande utvecklingstakt i forskarutbildningen beräknas
antalet forskarutbildade i befolkningen senast omkring år 2010 att ha
fördubblats jämfört med år 1990.
Det finns ur regional synvinkel fortfarande stora skillnader i befolkningens
utbildningsnivå. Merparten av landets lågutbildade och personer, som har högst
en tvåårig gymnasieskolutbildning, bor utanför universitetsregionerna. Den
satsning som sker inom vuxenutbildningen innebär att 100 000 personer per år,
dvs motsvarande en årskull, får möjlighet att oavsett bostadsort komplettera sin
utbildning till en nivå, som vi redan med självklarhet ger våra ungdomar, och
även få behörighet till högskolan. Vuxenutbildningens former utvecklas genom att
vuxenutbildningssatsningen planeras genomföras som projekt med stort lokalt
ansvar. Inom ramen för en satsning av 30 000 permanenta högskoleplatser sker
samtidigt en förstärkning av de mindre och medelstora högskolorna. Sammantaget
ger detta en snabbare kompetenstillväxt utanför universitetsregionerna och
bidrar på sikt till en minskning av skillnaderna i utbildningsnivå mellan
landets olika delar. Detta är i sin tur en viktig förutsättning för det kom-
petenstillskott som behövs inom näringslivet i alla delar av Sverige.
Figur 16.3.3
Procentandel av befolkningeni åldern 25-64 år som har en
högskoleexamen, den 1 januari 1986 respektive 1996
I storstadslänen Stockholm, Göteborg och Malmö bor nästan 40 procent av Sveriges
befolkning. Av åldersgruppen 25-64 år i dessa län har ungefär 32 procent en
högskoleexamen, vilket är en ökning med 10 procentenheter på tio år. I övriga 21
län har denna andel under samma period, genomsnittligt sett, ökat till cirka 22
procent, vilket motsvarar den andel som storstadslänen hade för tio år sedan.
De regionala högskolorna rekryterar dessutom nya grupper till högskolan. Enligt
SCB:s studier är det påfallande stora skillnader i den sociala fördelningen av
högskolenybörjare mellan å ena sidan universitet och fackhögskolor och å andra
sidan regionala högskolor. Andelen av de yngre nybörjarna under 25 år som kom
från lägre tjänstemanna- och arbetarbakgrund under början av 1990-talet var
50% vid de mindre högskolorna, men bara 35% vid universiteten.
Den satsning på en expansion av den högre utbildningen i Sverige som nu
föreslås är mot bakgrund av tillväxt- och sysselsättningsaspekterna en av de
viktigaste utbildningspolitiska åtgärderna sedan slutet av 1980-talet. Av den
europeiska utvecklingen kan vissa slutsatser dras som bör tas till vara i den
svenska planeringen.
Antalet studerande inom den högre utbildningen har ökat i samtliga EU- och
EES-länder sedan 1970-talet. I bland annat Sverige, Norge, Finland, Italien och
Storbritannien samt på Irland och Island har expansionen dessutom under de
senaste åren varit kraftig. På vissa håll har man börjat tala om så kallad
massutbildning.
I de flesta EU- och EES-länderna har antalet studerande relativt sett ökat mer
än verksamhetens ekonomiska resurser. Trots effektiviseringar har detta på flera
håll skapat en tilltagande oro för kvaliteten i utbildningen.
Den stora utmaningen för länderna med en expanderande högre utbildning,
däribland Sverige, är nu att bibehålla kvaliteten i den högre utbildningen.
Detta fordrar att högskolorna prioriterar frågor som rör utvecklingen av
undervisningen och att enskilda lärare beaktar behoven av egen pedagogisk
fortbildning. Resursmässigt innehåller det svenska systemet en kvalitetssäkring
i så måtto att statens krav på högskolorna i fråga om prestationer åtföljs av en
resurstilldelning som är direkt avpassad till kraven. Kvaliteten i den högre
utbildningen är också beroende av kvaliteten i utbildningsväsendet i övrigt. För
Sveriges del gäller att en kvalitetshöjning i grund- och gymnasieskolan, en
integrering av förskola - skola - barnomsorg, ett fullföljande av
gymnasiereformen och nya läroplaner på sikt bidrar till bättre rustade studenter
och därmed till ökad kvalitet i den högre utbildningen.
Kvaliteten i utbildningen och forskningen är även beroende av i vilken
utsträckning det skapas lika villkor för kvinnor och män. Det fortsatta
jämställdhetsarbetet blir därför viktigt för kvaliteten i verksamheterna.Den
demografiska utvecklingen blir även i fortsättningen en av de styrande
faktorerna för hela utbildningsväsendet. I flertalet av Europas länder förutses
på längre sikt en ganska kraftig minskning av antalet ungdomar under 20 år.
Sverige förutses dock inte under de första decennierna efter sekelskiftet få en
lika kraftig minskning av skolans elevunderlag och av antalet personer i
arbetsför ålder som flertalet av Europas länder. Denna utveckling pekar med
andra ord mot att vi måste fortsätta att kalkylera med i förhållande till andra
länder relativt stora utbildningsbehov på längre sikt både inom skolan,
högskolan och vuxenutbildningen. T ex är de stora årskullarna födda åren 1989 -
1994 nu på väg in i skolåldern.
Figur 16.3.4
Antal elever i grundskola och inskrivna barn inom barnomsorg,
med prognos för åren 1995-2000
Totala antalet elever i grunskolan fortsätter att öka fram till omkring
sekelskiftet medan antalet yngre barn i åldrarna 0-6 år förväntas minska, vilket
kan innebära en viss nedgång av antalet inskrivna barn inom barnomsorgen.
Figur 16.3.5
Antal deltagare (helårspersoner) i olika utbildningsformer
från 16 års ålder, med prognos för åren 1995-2000.
Gymnasieskolans elevantal förväntas bli relativt konstant strax över 300 000
under de närmaste åren. De satsningar som genomförs inom högskole- och
vuxenutbildningsområdet innebär att vi får en fortsatt ökning av
deltagarvolymerna inom dessa utbildningsformer. Däremot beräknas ingen ökning
ske av antalet personer i personal- och arbetsmarknadsutbildning, men denna
utveckling styrs i huvudsak av arbetsmarknaden själv.
3.3 EU-samarbetet inom utbildning och forskning
Utbildnings- och forskningssamarbetet inom Europeiska unionen under det första
året av svenskt medlemskap har tidigare redovisats för riksdagen i regeringens
skrivelse 1995/96:190 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under
1995.
1996 igångsattes samtliga verksamheter i utbildningsprogrammen Sokrates för
skola och högre utbildning och Leonardo da Vinci för yrkesutbildning, som
genomförs t.o.m år 1999. I Sverige har intresset för programmen varit stort. Det
är också angeläget att de möjligheter till nya erfarenheter och kontakter som
programmen ger utnyttjas aktivt och under hela programperioden. Därmed hemförs
även EU-medel till svensk utbildning.
En första redovisning av verksamhetsresultaten i Leonardo kommer att ges i den
utvärdering som kommissionen gör år 1997 på grundval av nationella rapporter.
Rapporterna skall vara inlämnade före utgången av 1996. Hösten 1996 inleder
kommissionen även den översyn av Sokratesbudgeten som rådet och
Europaparlamentet förutsatte när programmet antogs.
Den krets av länder som deltar i utbildningssamarbetet vidgas successivt. Av
särskilt intresse för Sverige är de möjligheter att ytterligare förstärka
Östersjösamarbetet som öppnas när de baltiska staterna och Polen börjar delta i
Sokrates och Leonardo 1997-98.
Europeiska året för livslångt lärande är nu inne i sitt slutskede. Vikten av
livslångt lärande för att rusta människor för informationssamhället börjar dock
uppmärksammas alltmer även i andra sammanhang inom EU. Åtgärder för återkommande
utbildning är en hörnsten i svensk utbildnings- och arbetsmarknadspolitik och
regeringen anser att detta område bör ges hög prioritet i den pågående
utvecklingen av en EU- strategi för sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Av
samma skäl skulle regeringen i utbildningsprogrammen välkomna ökade satsningar
på vuxenutbildning och yrkesutbildning.
Samtidigt måste understrykas att EU:s möjligheter till konkreta insatser på
utbildningsområdet är, och skall vara, begränsade till åtgärder som främjar
rörlighet och utbyten mellan medlemsländerna. Åtgärderna skall också för varje
medlemsland ha ett mervärde och kunna genomföras oavsett utbildningssystem och
nationella, politiska prioriteringar. Det är mot denna bakgrund som Sverige,
liksom andra medlemsländer, varit kritiskt till flera av de åtgärdsförslag som
kommissionen lagt fram i sin vitbok om utbildning, Lära och lära ut - på väg mot
kunskapssamhället.
Däremot har Sverige varit positivt till de initiativ som kommissionen tagit
till förbättringar av systemen för ömsesidigt erkännande av examina samt till
utveckling av användningen av informationsteknik i undervisningen. Åtgärder som
rådet nyligen godkänt inom dessa områden har också sitt ursprung i svenska
förslag - bl.a. kommer nu de svenska och nordiska skoldatanäten att kunna
utvidgas till andra medlemsländer. Utbildningsdepartementet har under året
utarbetat ett diskussionsunderlag om kommissionens vitbok och EU:s
utbildningsarbete. Syftet är att främja en bred debatt i Sverige om
kommissionens överväganden och förslag, inför ett slutgiltigt svenskt
ställningstagande till dessa när rådet återkommer till vitboken under det
nederländska ordförandeskapet år 1997. Samtidigt vill departementet initiera en
diskussion om det framtida utbildningssamarbetet i EU.
Inom forskningsområdet pågår för närvarande EU:s fjärde ramprogram för
forskning och teknisk utveckling (1994-1998). Under år 1996 är en av de
viktigaste frågorna att besluta om ett finansiellt tillägg till detta. Åtta
arbetsgrupper har lämnat förslag till förstärkning av forskningsinsatserna
avseende bl.a. framtidens bil, intermodala transporter, vaccin och virus-
sjukdomar samt miljöfrågor kring vatten. Frågan om EU-forsknnigen behandlas
utförligt i forskningspropositionen (1996/97:5). I juni 1996 överlämnade Sverige
sina preliminära synpunkter på utformning och innehåll beträffande EU:s femte
ramprogram för forskning och utveckling som avser åren 1998-2002. Beredningen av
programmet kommer att fortgå under 1996 och 1997 med målet att beslut skall
kunna fattas i slutet av 1997.
3.4 Utgiftsutveckling
Utgiftsutvecklingen för varje verksamhetsområde inom utgiftsområde 16
framgår av följande sammanställning (miljoner kronor):
Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag
Beräknat
därav
1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998
1999
Barnomsorg, skola och
vuxenutbildning 2 898 5 005 4 202 3 012 4 275 4 563
5 172
Universitet och högskolor 17 478 27 762 27 187 18 660 18 289 18 609
18 551
Högskolemyndigheter 247 536 506 374 430 369
373
Nationella och internationella2 543 3 793 3 678 2 649 2 308 2 211
2 278
forskningsresurser
Gemensamma ändamål 49 77 72 68 55 59
60
Totalt för utgiftsområde 16 23 215 37 173 35 645 24 763 25 357 25 811
26 434
Utgiftsutvecklingen under perioden 1997-1999 beror av de besparingar, som
företas med anledning av saneringsprogrammet för statsfinanserna, och av de
utbildningssatsningar och den finansiering av reformer som regeringen fört fram
i vårpropositionen och sommarens sysselsättningsproposition.
Ramen för utgiftsområde 16 har nedjusterats i förhållande till vårpropo-
sitionen med ca 265 miljoner kronor för 1997. Minskade utgifter har således
beräknats för senareläggningen av utbildningssatsningen inom vuxenutbildningen
med ca 200 miljoner kronor. Vidare har överföringar gjorts till andra
utgiftsområden med sammanlagt ca 100 miljoner kronor, med anledning bl.a. av
kompensation för lokalkostnader inom forskningen samt satsningen på uppsökande
verksamhet och utbildning i samhällsfrågor under UO 17. Utgiftsområdet har eng-
ångsvis tillförts 35 miljoner kronor från utgiftsområde 15 för administration
inom CSN av det föreslagna särskilda utbildningsbidraget.
Enligt sysselsättningspropositionen skall i finansieringssyfte besparingar om
1 000 miljoner kronor vidtas inom Utbildningsdepartementets område år 1999
(prop. 1995/96:222 s. 3.3). Förslag läggs ej nu fram om hur detta skall ske. Av
rent tekniska skäl har dock en besparing om 1 000 miljoner kronor för år 1999
lagts in under verksamhetsområdet Universitet och högskolor (anslaget C 48).
4 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning
4.1 Allmänt
--------------------------------------------------------------------
| De viktigaste frågorna inom verksamhetsområdet är att höja kvali-|
| teten inom området skola och barnomsorg och att utveckla den |
| nyligen beslutade särskilda vuxenutbildningssatsningen som ett |
| led i en successiv förnyelse av vuxenutbildningen. |
--------------------------------------------------------------------
Verksamhetsområdet omfattar anslag till de två skolmyndigheterna, utveckling,
forskning och fortbildning inom skolområdet samt de statliga skolorna
(sameskolor, specialskolor och statens skolor för vuxna). Bidrag lämnas till
särskilda insatser för elever med handikapp i skolan, viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet, driften av fristående skolor (främst kompletterande
skolor) samt till svensk undervisning i utlandet. Vidare ingår i området den
särskilda vuxenutbildningssatsningen och försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning.
Den 1 juli 1996 fördes ansvaret för barnomsorgen över från Socialdepartementet
till Utbildningsdepartementet. Barnomsorgen skall genom pedagogisk
gruppverksamhet ge barnen stöd och stimulans för deras emotionella och
intellektuella utveckling och möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap
med förvärvsarbete eller studier. Socialtjänstlagen anger också att man skall
utgå från barnets behov av barnomsorg. Förskoleverksamhetens uppgift är att
genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn en utvecklande och stimulerande
verksamhet, fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera
skolan samt erbjuda barn stöd i deras utveckling och en meningsfull fritid. Det
decentraliserade ansvaret för skolan med ett större ansvarstagande på lokal nivå
måste kombineras med en politisk styrning på nationell nivå. Det är bl.a. mot
denna bakgrund som riksdagen har beslutat att en utvecklingsplan skall tas fram
vart tredje år. Utvecklingsplanen skall framför allt vara statsmakternas
policydokument för skolverksamheten och skall i viktiga delar underställas
riksdagen (prop. 1990/91:18, bet. 1990/91:UbU4, rskr. 1990/91:76). Avsikten är
att utvecklingsplanen skall vara av betydelse för planerings- och
utvecklingsarbetet på såväl central som lokal nivå. Regeringen har därför för
avsikt att under våren 1997 lämna en nationell utvecklingsplan som omfattar
såväl barnomsorg som skola och vuxenutbildning.
Regeringens viktigaste uppgift inom det samlade verksamhetsområdet är att inom
varje verksamhet vidta kvalitetshöjande åtgärder. Viktiga frågor är härvid bl.a.
att öka integreringen inom skola och barnomsorg, att fortsätta följa och
utveckla gymnasieutbildningen, att öka intresset för naturvetenskap och teknik
bland eleverna samt att utveckla den vuxenutbildningssatsning som redovisats i
den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) och i regeringens
proposition Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade
anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop. 1995/96:222).
Regeringen arbetar för att allmänt höja intresset för naturvetenskap och
teknik i syfte att öka antalet studerande inom dessa ämnen på både skol- och
högskolenivå. En positiv utveckling av svenskt näringsliv och offentlig
verksamhet förutsätter fler naturvetare och tekniker. Kunskaper i naturvetenskap
och teknik behövs också för att alla samhällsmedborgare skall kunna delta aktivt
i debatt och beslut. Regeringen genomför därför sedan ett antal år särskilda
insatser för att bl.a. utveckla pedagogiken på området. Exempel på detta är det
femåriga NOT-projektet, som inleddes 1993/94 och som Skolverket och
Högskoleverket bedriver tillsammans, liksom de nationella resurscentra i kemi,
fysik och teknik som finns vid universiteten i Stockholm, Lund respektive
Linköping. Regeringens åtgärder beskrivs utförligare i avsnitt 5.
Informationstekniken ger nya förutsättningar för skolarbetet, såväl vad gäller
innehåll i undervisningen som arbetsformer och pedagogik. För att alla elever
skall få kunskaper om IT, som minst motsvarar kraven i läroplaner och
kursplaner, krävs att eleverna dels har tillgång till datorer, program och
nätverk, dels får använda datorn som ett verktyg i skolarbetet. Härvid är det
viktigt att de lärare som skall föra ut IT till eleverna särskilt beaktar
skillnaderna mellan flickors och pojkars sätt att nalka sig tekniken. Efter
riksdagens beslut med anledning av propositionen Åtgärder för att bredda och
utveckla användningen av informationsteknik (prop. 1995/96:125, bet.
1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282) har regeringen givit Skolverket ett vidgat
uppdrag i syfte att stimulera användningen av IT, t.ex. vad gäller fortsatt
utveckling av skoldatanätet och initiativ på läromedelsområdet.
Barns och ungdomars lärande och sociala utveckling bör ses som en kontinuerlig
process, i vilken både erfarenheter från vardagslivet i familjen och
kamratkretsen och den pedagogiska verksamheten i förskola/skola spelar roll
utifrån varje barns förutsättningar och behov. Mot den bakgrunden är det
självklart att se förskola och skola i ett sammanhang utifrån en helhetssyn på
utveckling och kunskapstillväxt. Regeringen har därför i propositionen Vissa
skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206) redovisat sin syn på integrationen
förskoleverksamhet - skola - skolbarnsomsorg i syfte att förbättra barns
förutsättningar. Arbetet med dessa frågor kommer att intensifieras i höst och
under det kommande året. Regeringen har vidare tillsatt en särskild kommitté
(dir. 1996:61) med uppdrag att utarbeta ett samlat måldokument för den
obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen.
En kommitté (dir. 1995:19) har i uppdrag att belysa det inre arbetet i det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom och föreslå åtgärder för att
stimulera den pedagogiska utvecklingen. Kommitténs arbete skall vara slutfört
den 1 november 1997. En kommitté (dir. 1994:29 och 1994:128) följer utvecklingen
inom gymnasieskolan. Arbetet skall vara slutfört den 30 juni 1997. Vidare har en
kommitté (dir. 1995:134) i uppdrag att utreda hur ansvaret för utbildning och
omvårdnad i anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall
fördelas mellan stat, kommun och landsting samt vem som skall finansiera
verksamheten. Kommittén skall ha slutfört sitt uppdrag senast den 15 september
1997. En kommitté har även tillsatts för att föreslå åtgärder som kan förebygga
läs- och skrivsvårigheter (dir. 1996:60). Vidare avser regeringen tillsätta en
arbetsgrupp för samverkan kring arbetet med skolans värdegrund.
Riksdagen har beslutat att en särskild vuxenutbildningssatsning skall göras
under fem år med start den 1 juli 1997 (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15,
rskr. 1995/96:307). Detta görs i syfte att öka sysselsättning och tillväxt och
skall utgöra inledningen till en successiv förnyelse av vuxenutbildningen vad
gäller dess organisation, innehåll, arbetsformer och aktörer för att nå nya
målgrupper som i dag inte får del av samhällets utbildningsinsatser. Kommunerna
skall få bidrag för denna satsning enligt en ny modell. De åtgärder mot
arbetslösheten som har funnits under ett antal år i form av särskilda
vuxenutbildningsinsatser skall samtidigt upphöra. Vårterminen 1997 blir därmed
en övergångsperiod med bidrag enligt nuvarande modell, medan den femåriga
särskilda vuxenutbildningssatsningen planeras. Regeringen har den 22 augusti
1996 inrättat en delegation för den särskilda vuxenutbildningssatsningen med
uppgift att förbereda och i ett inledningsskede leda utbildningssatsningen,
utarbeta förslag till fördelning av medlen till kommunerna och följa
verksamheten.
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utreda ett
nationellt kunskapslyft för vuxna (dir. 1995:65), Kunskapslyftskommittén (U
1995:09). Kommittén har lämnat sitt första delbetänkande, En strategi för
kunskapslyft och livslångt lärande (SOU 1996:27), som för närvarande
remissbehandlas. Den beslutade femåriga särskilda vuxenutbildningssatsningen
förändrar förutsättningarna och påverkar tiden för kommitténs arbete. Regeringen
utfärdar i dag tilläggsdirektiv till kommittén som innebär att kommittén skall
följa satsningen och den verksamhet som kommer till stånd. Kommittén skall med
det som utgångspunkt under femårsperioden vid flera tillfällen avrapportera till
regeringen och, för att möjliggöra en successiv reformering, då också ha
möjlighet att lämna delförslag till förändringar och justeringar. Kommittén
kommer också att ha ett samordningsansvar beträffande utvärderingen av
satsningen. Kommittén skall ha slutfört sitt arbete senast den 1 mars år 2000.
Avsikten är att kommitténs förslag skall ligga till grund för en reformering av
vuxenutbildningen som efter femårsperioden avlöser den särskilda vuxenut-
bildningssatsningen.
En särskild utredare (U 1995:07) har tillkallats av regeringen för att föreslå
åtgärder som kan främja användningen av distansmetoder inom främst
vuxenutbildningen och högskolan (dir. 1995:69). Utredaren skall redovisa sina
förslag i denna del till regeringen senast den 31 maj 1998. Utredaren har också
berett och till regeringen lämnat förslag om stöd till projekt som syftar till
att utveckla användningen av distansmetoder i utbildningen. Regeringen har under
våren 1996 fattat beslut om ca 80 miljoner kronor i bidrag till sådana projekt
från anslag inom Utbildningsdepartementets område. Dessutom har regeringen
beviljat medel för ett gemensamt konferenssystem för ett tjugotal av projekten
inom folkbildningsområdet. Distansutbildningen redovisas även under avsnitt 5.
Sverige deltar nu aktivt i EU:s verksamhet inom skolområdet. Leonardo da
Vinci-programmet omfattar yrkesutbildning på alla nivåer. I Sokrates-programmet
ingår skolprogrammet Comenius, distans- och vuxenutbildning samt olika åtgärder
för informations- och erfarenhetsutbyte, t.ex. studiebesöksprogrammet Arion.
Språkprogrammet Lingua ingår i både Sokrates- och Leonardo da Vinci-programmen.
Totalt fick svenska projekt 25 miljoner kronor 1995/96 till Leonardoprogrammet
från EU. För Comenius och Lingua tillsammans fick Sverige under samma tid drygt
6 miljoner kronor. Också CEDEFOP (Europeiska centret för utveckling av yrkes-
utbildning) har ett studiebesöksprogram där Sverige deltar.
Sammanfattning av större utgiftsförändringar inför år 1997
Den största utgiftsökningen inom området är kostnaderna för den särskilda
vuxenutbildningssatsning som genomförs fr.o.m. den 1 juli 1997. Medlen härför
har beräknats under ett nytt anslag, benämnt Särskilda utbildningsinsatser för
vuxna. Satsningen skall vara femårig och regeringens avsikt är att man under
genomförandeperioden i praktiskt utvecklingsarbete och i konkret tillämpning
skall pröva former och få erfarenheter som kan ligga till grund för en successiv
reformering av vuxenutbildningen.
För att höja kvaliteten i gymnasieutbildningen behövs åtgärder på flera plan
och medverkan av flera aktörer som agerar samlat. Regeringen har i
propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206) redovisat behovet av
informationsinsatser. Anslaget Genomförande av skolreformer föreslås få ökade
medel som en engångsanvisning för bl.a. sådana insatser.
I många invandrartäta områden med få elever med svenska som modersmål skapas
en språkmiljö i och utanför skolan, som ger få naturliga tillfällen att använda
det svenska språket. Det skapar särskilda svårigheter när det gäller att
utveckla goda kunskaper i svenska språket. Skolan ensam kan inte lösa detta, men
det är viktigt att skolan gör allt vad den kan för att stödja invandrarelevernas
språkutveckling. Regeringen föreslår därför under anslaget Skolutveckling att 5
miljoner kronor anvisas under 1997 för att ge extra stöd i svenska språket för
elever i invandrartäta områden.
Skolverket har på uppdrag av regeringen utrett frågan om ett utveck-
lingscentrum för svenskundervisning för invandrare (sfi) och svenska som
andraspråk. Utredningen är nu föremål för remissbehandling. Regeringen kommer
därefter att ta ställning till Skolverkets förslag.
För att finansiera kostnaderna för Delegationen för genomförande av vissa EU-
program inom utbildning och kompetensutveckling m.m. om 4,7 miljoner kronor har
vissa omdisponeringar gjorts inom verksamhetsområdet. Således har en mindre
minskning gjorts av anslagen till Skolverket, Statens institut för
handikappfrågor i skolan, Skolutveckling och produktion av läromedel för elever
med handikapp, Särskilda insatser på skolområdet och Statens skolor för vuxna.
Regeringen bedömer att en sådan nedjustering kan ske, bl.a. med hänsyn till det
anslagssparande som finns hos myndigheterna.
Av statsfinansiella skäl föreslås en besparing om 40 miljoner kronor inom
verksamhetsområdet. Denna föreslås fördelad med 20 miljoner kronor av anslaget
Skolutveckling och 20 miljoner kronor av anslaget Forskning inom skolväsendet.
Regeringen gör bedömningen att en stor del av besparingen på sikt skall kunna
kompenseras genom medel från de s.k. löntagarfondsstiftelserna. Dessutom
föreslås under anslaget Statens skolverk att verket ur sitt ramanslag får
bevilja stöd till forskning inom skolväsendet.
Utgiftsutvecklingen för verksamhetsområdet
(miljoner kronor)
- Utgift 1994/95 2 898,9
- Anvisat 1995/96 5 005,4
- Utgiftsprognos 1995/96 4 202,1
- därav 1996 3 012,2
- Förslag 1997 4 275,5
- Beräknat 1998 4 562,7
- Beräknat 1999 5 171,6
4.2 Resultatinformation
De av riksdag och regering fastställda målen för skolan finns i skollag,
läroplaner, programmål och kursplaner. Målen för barnomsorgen återfinns i
socialtjänstlagen och i allmänna råd från Socialstyrelsen. Dessa dokument utgör
de viktigaste delarna av den statliga målstyrningen av en stor verksamhet som
till allra största delen drivs av kommunerna. Statens skolverk svarar för
uppföljning, utvärdering, tillsyn, utveckling och forskning inom skolområdet.
Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i dag motsvarande funktion inom
barnomsorgsområdet med undantag för forskning.
I regeringens skrivelse till riksdagen om utvecklingen inom den kommunala
sektorn (skr. 1995/96:194) redovisas hur såväl barnomsorgen som skolan
utvecklats i förhållande till de nationella mål som statsmakterna satt upp för
verksamheten.
Barnomsorgen skall göra det möjligt för småbarnsföräldrar att kombinera arbete
eller studier med föräldraskap. Barnomsorgen skall också stå för pedagogisk
stimulans för de inskrivna barnen. Barnomsorgen är till för barnen enligt
socialtjänstlagen och har således både en arbetsmarknadspolitisk och en
pedagogisk/utbildningspolitisk betydelse.
Barnomsorg utanför hemmet bedrivs i form av kommunala och enskilda daghem och
fritidshem, familjedaghem, deltidsgrupp, öppen förskola och öppen
fritidsverksamhet för skolbarn. Den kraftigaste utbyggnaden har skett i daghem
och fritidshem medan antalet barn i familjedaghem och deltidsgrupper har minskat
under senare år. Under senare tid har det också skett en snabb utveckling mot en
integration av skolbarnsomsorgen med skolan.
Barnomsorgen har byggts ut under de senaste 25 åren. Från att främst ha varit
ett stöd för ett fåtal förvärvsarbetande ensamma mammor har barnomsorgen
utvecklats till en verksamhet som skall vara tillgänglig för alla barn. Genom
riksdagsbeslutet hösten 1993 är kommunerna skyldiga att tillhandahålla
barnomsorg för barn i åldrarna ett år till och med tolv år.
Socialstyrelsen har i en uppföljning av barnomsorgslagstiftningen våren 1996
redovisat att 254 av landets 288 kommuner kan bereda plats i daghem eller
familjedaghem till förskolebarn efter högst tre-fyra månaders väntetid, medan
274 kommuner uppger att de kan ordna plats i fritidshem eller familjedaghem till
skolbarn. Detta innebär att närmare 90 % av kommunerna uppfyller sin skyldighet
att erbjuda barnomsorg utan oskäliga väntetider, medan 95 % uppfyller sin
skyldighet när det gäller skolbarn. Socialstyrelsens uppföljning visar att
kommunerna har skärpt reglerna som rör rätten till plats för barn till
arbetslösa. Om föräldern är arbetslös är det svårt för barnen att få tillgång
till en barnomsorgsplats. I drygt hälften av kommunerna får varken förskolebarn
eller skolbarn plats om en förälder är arbetslös.
När det gäller hur besparingar har påverkat omsorgens kvalitet gör
Socialstyrelsen i rapporten Barns villkor i förändringstider den bedömningen att
den generella kvaliteten för förskolebarn är god på de flesta håll i landet. Det
finns dock ett växande antal kommuner med brister i flera viktiga
kvalitetskriterier. Speciellt i delar av storstäder och förortskommmuner har
besparingar och förändringar varit så omfattande och snabba att det inte gått
att upprätthålla en verksamhet som överensstämmer med de mål som finns för
barnomsorgen. Rapporten beskriver förhållandena år 1992-93. De olika
uppföljningar som gjorts av hur barnomsorgen har påverkats av en minskad
resurstilldelning visar att kommunerna i huvudsak har mött besparingarna genom
att öka antalet barn i barngruppen. Regeringen har för avsikt att i den tidigare
aviserade utvecklingsplanen även behandla frågor om barnomsorgen och dess
utveckling.
Kostnaderna för barnomsorgen totalt i kommunerna ökade med drygt 3 % mellan
åren 1993 och 1994. Samtidigt ökade antalet platser med 9 %, vilket innebär att
driftkostnaderna för barnomsorgen realt sett minskade.
När det gäller barnomsorgstaxorna har avgifterna, enligt en undersökning av
Svenska Kommunförbundet ökat för samtliga hushållstyper mellan åren 1993 och
1995. Omräknat på årsbasis har avgifterna ökat mellan 6 % och drygt 9 % för
Kommunförbundets typfamiljer. Samtidigt har typfamiljernas bruttoinkomster ökat
med mellan 3 % och 4 % per år, alltså i stort sett hälften.
I Bilden av skolan 1996 (rapport nr 100) redovisar Skolverket skolans
resultat. Där konstateras att vuxna svenskar har - internationellt sett - mycket
goda läsfärdigheter och att även barn och ungdomar läser och skriver bra. Trots
Sveriges goda resultat i olika undersökningar finns det dock både vuxna och barn
som har allvarliga kunskapsbrister. Internationella undersökningar visar att
svenska elevers kunskaper i matematik har förbättrats något jämfört med år 1980
medan elevers kunskaper i naturorienterande ämnen ofta är bristfälliga i den
meningen att de har svårt att tillämpa olika grundläggande naturvetenskapliga
begrepp. I moderna språk finns stora skillnader mellan olika elever. De som kan
mycket vill lära mer, medan andra inte är lika intresserade. I allmänhet är
svenska elever bra på att kommunicera, framför allt på engelska.
Ett ökat intresse för skolans resultat gör det även viktigt att synliggöra
skolans arbetssätt. Skolans uppgift förändras alltmer från att förmedla till att
lära eleverna söka, sovra, tolka, värdera och använda information. Samtidigt har
förutsättningarna för skolans arbete ändrats bl.a. till följd av
samhällsförändringar såsom decentraliserat ansvar, generellt sett minskad
auktoritet för vuxna och att fler elever har en utländsk bakgrund. Arbets-
formerna i skolan är dock i stor utsträckning sig lika. Den vanliga formen,
särskilt för de äldre eleverna i grundskolan, är att lärare talar och frågar,
eleverna lyssnar och svarar. I flera undersökningar har elever framhållit att
eget, självständigt arbete är ett bättre sätt att lära. Enligt Skolverket sker
dock betydande förändringar, framför allt i grundskolans tidiga år, där
katederundervisningen har minskat till förmån för ett mer individuellt och
problemlösande arbetssätt. I olika attitydundersökningar har lärare, elever och
föräldrar önskat att undervisningen skulle förändras till mer av självständigt
arbete och ökad användning av informationsteknik. Antalet datorer i skolan har
också ökat kraftigt sedan år 1993 - i grundskolan en fördubbling - och alltfler
lärare använder nu datorer i undervisningen.
Skolan har liksom andra samhällssektorer fått minskade anslag de senaste åren.
Skolan har dock under hela 1990-talet haft samma andel (29 %) av kommunernas
totala kostnad. Skolverket understryker att det är svårt att mäta om
besparingarna har påverkat skolan negativt. Trots minskade resurser tycks
resultaten på riksnivå inte ha försämrats. En mindre undersökning, genomförd av
Skolverket vid ett antal högstadieskolor, visar att elevernas resultat
samvarierar med föräldrarnas utbildningsbakgrund, men inte med storleken på
resursinsatserna. Det finns dock indikatorer som tyder på att elever får mindre
hjälp i skolan än tidigare, vilket framför allt drabbar de barn som har behov av
extra stöd. Detta tycks i allmänhet inte gå ut över elever med tydliga handikapp
men det finns anledning befara att elever med mindre synliga behov av stöd inte
får den hjälp de skulle behöva. Detta blir mer allvarligt mot bakgrund av att
kommunernas egen styrning enligt rapporten ännu inte fungerar till-
fredsställande.
Av Bilden av skolan framgår vidare att antalet elever i komvux har ökat under
1990-talet. En betydande del av gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning i komvux har dock finansierats av staten i form av
arbetslöshetsåtgärder. Den utveckling mot ökad samverkan mellan gymnasial
vuxenutbildning och gymnasieskolan som Skolverket 1993 rapporterade om har
fortsatt. Trots detta finns ännu inga tydliga resultat som visar att samarbetet
har inneburit ett bredare utbud av kurser, större tillgänglighet eller ökad
valfrihet för de studerande. I kommuner där komvux och gymnasieskolor integreras
påtalar vuxenstuderande vissa problem, nämligen att ungdomar får mer av studie-
och yrkesvägledarnas och lärarnas tid och att generellt större hänsyn tas till
ungdomarna än till vuxenstuderande.
Resultatbedömning
Som angetts tidigare har regeringen i skrivelse till riksdagen om utvecklingen
inom den kommunala sektorn (skr. 1995/96:194) redovisat hur såväl barnomsorgen
som skolan utvecklats i förhållande till de nationella mål som statsmakterna
satt upp för verksamheten. Regeringen har vidare anmält sin avsikt att under
våren 1997 redovisa en utvecklingsplan för området. Avsikten är att i planen
återkomma till frågor om resultatbedömning av verksamhetsområdet, varvid en av
utgångspunkterna kommer att vara Skolverkets rapport Bilden av skolan 1996.
Resultaten vad gäller vuxenutbildning understryker ytterligare behovet av en
förnyelse av vuxenutbildningen och att det inom den särskilda
vuxenutbildningssatsningen utvecklas nya former för att tillgodose vuxnas krav
på utbildningen.
Resultatbedömning av de statliga skolmyndigheternas verksamhet redovisas under
respektive anslag. Sammanfattningsvis visar årsredovisningarna att den
verksamhet de olika myndigheterna ansvarar för i huvudsak genomförts i enlighet
med regeringens prioriteringar. Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat invändning
i revisionsberättelsen över Sameskolstyrelsens årsredovisning. För övriga
myndigheter bedömer RRV att årsredovisningarna i allt väsentligt är rättvisande.
I betänkandet Staten och skolan - styrning och stöd (Ds 1995:60) behandlas
frågan om myndighetsuppgifterna för Skolverket och Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH). Betänkandet har remissbehandlats. Som tidigare
nämnts har regeringen tillsatt en utredning om funktionshindrade elever i
skolan. Såväl SIH:s konsulentorganisation som specialskolornas verksamhet
omfattas av utredningen. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 15
september 1997. Regeringen bedömer därför att de övergripande målen för
myndigheterna inom skolområdet bör kvarstå under budgetåret 1997. För samtliga
myndigheter inom skolområdet gäller att verksamhetsmål och resultatmått behöver
utvecklas ytterligare. Inom Utbildningsdepartementet pågår ett sådant arbete i
samarbete med myndigheterna.
4.3 Anslag
I samband med införandet av den nya budgetprocessen har strukturen för anslagen
inom verksamhetsområdet ändrats. Anslagsindelningen är uppbyggd så att anslagen
som tillhör Skolverkets myndighetsområde kommer i en följd och därefter kommer
anslagen för SIH:s område. Sedan kommer anslagen för de olika verksamheterna.
Samtliga anslag föreslås i fortsättningen vara ramanslag. Under respektive
anslag redovisas de strukturförändringar som gjorts i förhållande till
budgetåret 1995/96. Anslagsförändringarna framgår av följande tabell.
--------------------------------------------------------------------
Anslag 1997 Anslag 1995/96
A 1. Statens skolverk A 1. Statens skolverk
--------------------------------------------------------------------
A 2. Skolutveckling A 4. Stöd för utveckling
av skolväsendet
A 6. Fortbildning m.m.
--------------------------------------------------------------------
A 3. Forskning inom skol- A 5. Forskning inom skol-
väsendet väsendet
--------------------------------------------------------------------
A 4. Genomförande av skol- A 7. Genomförande av skol-
reformer reformer
--------------------------------------------------------------------
A 5. Statens institut för A 2. Statens institut för
handikappfrågor i skolan handikappfrågor i skolan
--------------------------------------------------------------------
A 6. Skolutveckling och pro- A 3. Skolutveckling och pro-
duktion av läromedel för elever duktion av läromedel för elever
med handikapp med handikapp
--------------------------------------------------------------------
A 7. Specialskolor och A 11. Specialskolor m.m.
resurs-
center
--------------------------------------------------------------------
A 8. Särskilda insatser på A 8. Särskilda insatser på
skolområdet skolområdet
--------------------------------------------------------------------
A 9. Sameskolor A 10. Sameskolor
--------------------------------------------------------------------
A 10. Bidrag till viss A 9. Bidrag för viss verksamhet
verksamhet inom det kommunala skolväsen-
motsvarande grundskola och det, utom vissa medel till
gymnasieskola vuxen-
utbildning
A 15. Bidrag till driften av
fristående skolor, medlen till
in-
ternationella skolor och riks-
internatskolor
--------------------------------------------------------------------
A 11. Bidrag till svensk A 14. Bidrag till svensk under-
under- visning i utlandet
visning i utlandet
--------------------------------------------------------------------
A 12. Statens skolor för vuxna A 12. Statens skola för vuxna i
Härnösand
A 13. Statens skola för vuxna i
Norrköping
--------------------------------------------------------------------
A 13. Bidrag till viss A 9. Bidrag till viss
verksam- verksamhet
het inom vuxenutbildning inom det kommunala skolväsen-
det, vissa medel till
vuxenutbild-
ning
A 15. Bidrag till driften av
fri-
stående skolor, medlen till
komp-
letterande skolor
--------------------------------------------------------------------
A 14. Särskilda utbildnings- A 9. Bidrag till viss
insatser för vuxna verksamhet inom det kommunala
skolväsen-
det, anslagsposterna 4 och 5
enligt regleringsbrev med
ändring den 13 juni 1996
--------------------------------------------------------------------
A 15. Delegationen för genom- A 16. Delegationen för genom-
förande av vissa EU-program förande av vissa EU-program inom
inom utbildning och kompetens- utbildning och kompetens-
utveckling m.m. utveckling m.m. Medlen anvisade
på tilläggsbudget
A 1. Statens skolverk
--------------------------------------------------------------------
1994/95 Utgift 235 158 1) Anslagssparande 36 900
1995/96 Anslag 364 409 Utgiftsprognos 361 000
därav 1996 256 373
1997 Förslag 242 340
1998 Beräknat 241 110
1999 Beräknat 248 388
1) Beloppen anges i tusental kr
De övergripande målen för Statens skolverk är att som statlig sektorsföreträdare
på skolområdet genom uppföljning, utvärdering, tillsyn, utvecklingsinsatser samt
nyttjande av forskningsresultat aktivt verka för att de mål och riktlinjer för
skolan förverkligas som riksdagen och regeringen har fastställt.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett överskott på
36 890 000 kr. Överskottet beror huvudsakligen på att Skolverket under sina
första år hade ett flertal vakanta tjänster. En jämförelse mellan anslag och
utfall enbart för år 1994/95 visar ett anslagssparande på 6 244 000 kr.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett överskott
på 3 409 000 kr.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga |
| fast. |
| Skolverket skall dock ta en aktivare del i skolans utveckling |
| genom insatser som är särskilt inriktade på aktuella skolproblem.|
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 242 340 tkr |
| |
| Övrigt |
| |
| Verket bör i samråd med Socialstyrelsen under budgetåret bereda |
| sig för att överta ansvaret för uppföljning, utvärdering, tillsyn|
| och utveckling även av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. |
| Skolverket får ur sitt ramanslag bevilja stöd till forskning |
| inom skolväsendet. |
--------------------------------------------------------------------
Resultatbedömning
Av Skolverkets årsredovisning framgår att verksamheten i stort genomförts i
enlighet med de av regeringen angivna prioriteringarna. Det underlag som
Skolverket redovisar i sin årsredovisning ger emellertid inte regeringen
möjlighet att bedöma vilken påverkan eller effekt Skolverkets arbete har haft på
skolors arbete eller på kommunernas verksamhet och resultat.
Utbildningsdepartementet har därför inlett en diskussion med Skolverket om
behovet av att få till stånd en tydligare redovisning av effekterna av
Skolverkets arbete på skolors måluppfyllelse och resultat, på effekterna för
eleverna etc.
Tillsynsverksamheten ökar markant och tar nästan 7 % av verkets samlade
resurser i anspråk. Regeringen ser med tillfredsställelse att verket framhåller
att den egeninitierade tillsynen ökar och att resultatredovisningar mer än
tidigare kommer att koncentreras till olika problemområden. Skolverkets agerande
gentemot kommuner och skolor när det gäller uppföljning, utvärdering och tillsyn
bör därmed bli tyngre och tydligare, något som regeringen bedömer nödvändigt.
Skolverket har en viktig uppgift som sektorsföreträdare genom att aktivt verka
för att riksdagens och regeringens mål med svensk skola förverkligas. Det är -
enligt regeringens mening - mycket angeläget att Skolverket tar en aktivare del
i skolområdets utveckling. Detta kan ske genom insatser som är särskilt
inriktade på aktuella skolproblem. Även insatser där skolors kvalitet och
undervisningens resultat bedöms bör ges högre prioritet.
Skolverkets fältorganisation har omorganiserats och koncentrerats till elva
regionkontor. I och med omorganisationen har också fältorganisationens uppgifter
setts över.
Översyn av fördelningen av ansvar, arbete och kompetens mellan Skolverket och
Statens institut för handikappfrågor i skolan och mellan dessa och
Utbildningsdepartementet har skett under året. Förslag i betänkandet Staten och
skolan - styrning och stöd (Ds 1995:60) har bl.a. lett till vissa förändringar
och förtydliganden i Skolverkets instruktion.
I propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop.1995/96:206) har regeringen
redovisat sin avsikt att integrera skola med förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg. Ansvaret för frågor om barnomsorg har flyttats över från det
sociala området till utbildningsområdet. En organisatorisk konsekvens av detta
är att Skolverket bör överta ansvar för uppföljning, utvärdering, tillsyn och
utveckling även för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Detta bör förberedas
under det kommande budgetåret. Myndighetens
ekonomiska resultat visar ett betydande överskott. Samtidigt kommer - som
redovisas i forskningspropositionen - anslaget A 3. Forskning inom skolväsendet,
som Skolverket disponerar till forskning, att få vidkännas en besparing på 20
miljoner kronor. Eftersom stöd till forskningsprojekt ofta löper över flera år
kan en snabbt genomförd förändring av stödet till forskning vålla problem.
Skolverket bör därför få rätten att under budgetåret 1997 disponera medel under
sitt ramanslag för att stödja forskning.
Riksdagen har tidigare beslutat om ett effektivitetskrav på 11 % under tre år.
För 1997 innebär detta för Skolverkets del en minskning av anslaget med 3 %.
Vidare minskas anslaget med 1 700 000 kr som en delfinansiering av andra
utgifter inom verksamhetsområdet.
För år 1998 kommer anslaget att påverkas av att Skolverket får utökade
arbetsuppgifter. Detta har inte beaktats i de beräknade utgifterna för år 1998.
Effektivitetskravet kommer att tas ut även detta budgetår. För år 1999 beräknas
inga större förändringar av anslaget.
Slutsats
Sammantaget innebär regeringens bedömning att de övergripande mål som fastlagts
för Skolverket i huvudsak bör gälla även under 1997. Verksamheten bör dock i
ökad utsträckning inriktas på kontroll och värdering av skolans resultat. Ur
ramanslaget får beviljas stöd till forskning inom skolväsendet.
A 2. Skolutveckling
--------------------------------------------------------------------
1994/951) Utgift 149 135 2) Reservation 47 538
1995/961) Anslag 232 806 Utgiftsprognos 252 000
därav 1996 205 030
1997 Förslag 161 228
1998 Beräknat 161 928
1999 Beräknat 165 878
1) Anslagen A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet och A 6. Fortbildning m.m.
2) Beloppen anges i tusental kr
Syftet med anslaget är att ge stöd till skolutveckling.
De utgifter som belastar anslaget är i huvudsak arbetet med kursplaner och
betygskriterier samt visst produktionsstöd till läromedel, stöd till
utvecklingsarbete i övrigt och bidrag till vissa organisationer. Medel för
statlig rektorsutbildning samt för sådan fortbildning av personal inom skolan
som Skolverket beslutar om belastar också anslaget.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att tilldelade medel
under anslagen Stöd för utveckling av skolväsendet och Fortbildning m.m. inte
till fullo utnyttjats. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande
budgetår visar att en del av den uppkomna reservationen kommer att tas i anspråk
detta budgetår.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 161 228 tkr |
| |
| Övrigt |
| Av statsfinansiella skäl föreslås en neddragning av anslaget på 20|
| miljoner kronor. Anslaget tillförs medel för vissa angelägna ända-|
| mål. |
--------------------------------------------------------------------
Som framgår av det inledande avsnittet är syftet med anslaget att ge stöd till
skolutveckling. I enlighet med förslag från Skolverket har de tidigare anslagen
Stöd för utveckling av skolväsendet och Fortbildning m.m. slagits samman. Stöd
för utveckling av skolväsendet och lärarnas kompetensutveckling kan inte ses
isolerat från varandra utan bör komma till uttryck genom ett samlat anslag för
skolutveckling.
De statliga insatserna för att stödja skolutveckling och kompetensutveckling
bör i första hand inriktas mot
- områden som utifrån analys av uppföljnings-, utvärderings- och till-
synsresultat kan identifieras som bristområden, problemområden eller kritiska
områden i en reformering,
- områden som av särskilda skäl bör samordnas nationellt som exempelvis
särskilda insatser inom IT-området, t.ex. Skoldatanätet, eller där det krävs att
Skolverket som sektorsmyndighet agerar ensamt eller tillsammans med andra verk
och myndigheter såsom NOT-projektet eller insatser mot främlingsfientlighet och
rasism,
- områden som lyfts fram i läroplanerna, t.ex. elevaktiva arbetsformer och
ämnesövergripande teman som jämställdhet och genuskunskap, miljö och
internationaliseringen.
Av statsfinansiella skäl bör en besparing göras under anslaget om 20 miljoner
kronor. Regeringen gör bedömningen att en stor del av besparingen på sikt skall
kunna kompenseras genom medel från de s.k. löntagarfondsstiftelserna. Regeringen
bedömer att en mindre besparing därutöver kan göras avseende medel till
pedagogisk utvecklingsverksamhet m.m. för finskspråkiga elever. Vidare bör
anslaget minskas med anledning av att vissa projekt, som finansierats inom
anslaget, upphör.
Genom omprioriteringar av resurser inom skolväsendet har dock vissa medel
kunnat tillföras anslaget för angelägna ändamål. För extra språkträning för
invandrare i svenska har för år 1997 ca 5 miljoner kronor tillförts anslaget.
För ett projekt under tre år med stöd till skolans uterum har vissa medel
beräknats. För ett europeiskt projekt som initierats av Danmark med målet att
ställa samman, utveckla och sprida kunskap om behovet av specialundervisning för
handikappade elever och studerande beräknas 1,5 miljoner kronor under en
treårsperiod. Vidare har avsatts 1 miljon kronor, som bör stå till regeringens
disposition för speciella ändamål.
Skolverkets utredning om ett utvecklingscentrum för svenskundervisning för
invandrare (sfi) och svenska som andraspråk är nu föremål för remissbehandling.
Regeringen kommer att ta ställning till frågan om ett centrum när
remissbehandlingen har slutförts. Eventuella kostnader härför beräknas rymmas
under detta anslag.
För närvarande pågår ett intensivt utvecklingsarbete i kommuner och skolor.
Högskolor knyter kontakter med kommuner och skolor för att finna nya former för
kompetensutveckling och utvecklingsarbete. Regionala utvecklingscentra med olika
inriktning byggs upp. Eftersom det är önskvärt att denna utveckling fortsätter
bör Skolverket på olika sätt stödja denna process.
För år 1998 beräknas anslaget uppgå till 161 928 000 kr och för år 1999 till
165 878 000 kr.
A 3. Forskning inom skolväsendet
--------------------------------------------------------------------
1994/95 Utgift 25 801 1) Reservation 1 161
1995/96 Anslag 40 430 Utgiftsprognos 41 000
därav 1996 27 800
1997 Förslag 7 708
1998 Beräknat 7 955
1999 Beräknat 8 217
1) Beloppen anges i tusental kr
Målet för Skolverkets forskningsprogram är att öka den vetenskapligt grundade
kunskapen om svenskt skolväsendes förutsättningar och resultat. När det gäller
stöd till forskning beträffande skolsituationen för elever med funktionshinder
skall detta ges i samråd med Statens institut för handikappfrågor i skolan.
Samverkan skall ske med internationell forskning. Verket skall vidare sträva
efter effektiv spridning av forskningsresultat.
Från anslaget bekostas forskning om skolväsendet samt information i samband
härmed. Faktorer som bl.a. styr utgifterna på området är dels
forskningsansökningarnas karaktär, dels universitetens debitering av kostnader
för administration och lokaler.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett överskott på
1 161 000 kr. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar
att en del av den uppkomna reservationen kommer att tas i anspråk detta
budgetår.
Skolverket föreslår, i sin fördjupade anslagsframställning om forskning 1997 -
1999, att forskningen inom skolväsendet i stort skall ges den omfattning under
den kommande treårsperioden som den har för närvarande. Den hittillsvarande
inriktningen mot långsiktiga forskningsinsatser, som ger möjlighet till
varaktiga kontakter med centrala forskningsmiljöer, bör fullföljas. För att
undvika den nedskärning av resurser som universitetens debitering av
lokalkostnader de facto resulterat i, begärs en uppräkning av anslaget med 10 %
till 31 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 7 708 tkr |
| |
| Övrigt |
| |
| I forskningspropositionen (prop. 1996/97:5) redovisar |
| regeringen sin bedömning rörande forskning inom skolväsendet. |
--------------------------------------------------------------------
Forskning är en verksamhet vars resultat endast kan bedömas på lång sikt.
Skolverkets forskningsprogram har varit verksamt i drygt tre år. Jämfört med
tidigare utbildningsforskning har under denna tid skett en koncentration av
forskningen genom en nedgång av en-personsprojekt, en ökning av stöd till
forskningsmiljöer och ett ökat samarbete mellan forskare inom området. Dessutom
har forskningen inriktats mot flera nivåer i skolsystemet, forskningsprojekten
har i ökad utsträckning beaktat samhälleliga perspektiv och det har blivit fler
projekt med ett kunskapsutvecklande och analytiskt syfte. Detta är en intressant
och lovande inriktning av forskningen som bör fortsätta även om det ännu är för
tidigt att värdera resultaten av forskningsinriktningen. Det är därför viktigt
att den utvärdering av forskningsprogrammet och dess inriktning, som påbörjats
inom Skolverket, fortsätter.
Av statsfinansiella skäl måste en besparing om 20 miljoner kronor tas ut på
Skolverkets forskningsanslag. Regeringen gör bedömningen att en stor del av
besparingen skall kunna kompenseras genom medel från de s.k.
löntagarfondsstiftelserna. Detta kommer dock inte att kunna ske fullt ut år
1997. Stöd till forskningsprojekt löper ofta över flera år, varför en snabbt
genomförd förändring av stödet till forskning skulle vålla problem. Såsom
föreslagits under anslaget Statens skolverk bör verket därför under år 1997 få
rätten att disponera delar av det relativt betydande överskottet under sitt
ramanslag för att - i den mån verket bedömer det behövligt - stödja forskning.
I forskningspropositionen (prop. 1996/97:5) redovisar regeringen sina förslag
och ställningstaganden i övrigt rörande forskning inom skolväsendet.
För åren 1998 och 1999 beräknas anslaget till oförändrad nivå i förhållande
till år 1997.
A 4. Genomförande av skolreformer
--------------------------------------------------------------------
1994/95 Utgift 158 131 1) Reservation 26 114
1995/96 Anslag 156 277 Utgiftsprognos 173 000
därav 1996 122 730
1997 Förslag 122 424
1998 Beräknat 57 417
1999 Beräknat 4 581
1) Beloppen anges i tusental kr
Anslaget skall användas för information och fortbildning om nya läroplaner och
betygssystem för skolväsendet. Statens skolverk disponerar medel för nationella
insatser. Härutöver finns medel till regeringens disposition.
Anslaget skall vidare användas för insatser i samband med genomförandet av den
nya gymnasieskolan. Skolverket disponerar medel för anordnande av fortbildning.
Enligt förordning (SKOLFS 1993:16) om statsbidrag till kommunerna för planering
och information vid införande av de nya programmen i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan (ändrad SKOLFS 1994:15) lämnas bidrag med 500 kr per elev och
årskurs.
Vidare lämnas innevarande budgetår bidrag till kommunerna för utbildning av
handledare i den arbetsplatsförlagda delen av gymnasieutbildningen samt för
utrustning till skolor som startar program med yrkesämnen i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att det finns en
reservation om 26 114 000 kr på anslaget. Denna beror delvis på att vissa
planerade insatser inte genomförs förrän budgetåret 1995/96. Prognosen för
anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att en del av den uppkomna
reservationen kommer att tas i anspråk detta budgetår.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 122 424 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Den treåriga gymnasieskolan är i stort sett genomförd inför år 1997.
Genomföranderesursen till kommunerna beräknas därför endast uppgå till ca 2
miljoner kronor av anslaget år 1997. Detta innebär att en betydligt större del
av anslaget än tidigare kan användas för övriga insatser.
Behovet av kompetensutveckling är fortfarande stort för lärare i gymnasiala
utbildningar. Kompetensutveckling behövs också för lärare i grundskolan, bl.a.
inom områdena läs- och skrivsvårigheter, miljö och naturvetenskap-teknik.
Informationsinsatser behövs om nya regler för antagning till högskolan och om
rekryteringen till främst Industriprogrammet. Vidare tas initiativ för att på
olika sätt stimulera användningen av IT i undervisningen.
Regeringen har i propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206) bl.a.
redovisat behovet av en samlad informationsinsats för genomförandet av
gymnasiereformen samt att Utbildningsdepartementet tillsammans med Skolverket
och Svenska Kommunförbundet startat ett samarbete för att göra olika
informationsinsatser. Regeringen föreslår att medel tillförs anslaget som
engångsanvisning för bl.a. sådana informationsinsatser.
Medlen under anslaget bör även kunna användas för informationsinsatser i
samband med integreringen mellan skola - förskola - skolbarnsomsorg.
Det bör ankomma på regeringen att besluta om medlens användning.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 57 417 000 kr. För år 1999 beräknas
anslaget till 4 581 000 kr. Beräkningarna utgår från att de 100 miljoner kronor
per år för gymnasieskolans genomförande som anvisades för fem budgetår fr.o.m.
budgetåret 1993/94 upphör med utgången av år 1998.
A 5. Statens institut för handikappfrågor i skolan
--------------------------------------------------------------------
1994/95 Utgift 99 576 1) Anslagssparande 9 737
1995/96 Anslag 167 407 Utgiftsprognos 175 745
därav 1996 124 781
1997 Förslag 114 375
1998 Beräknat 117 400
1999 Beräknat 121 265
1) Beloppen anges i tusental kr
De övergripande målen för Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) är
att ge hjälp och stöd till kommunerna, och till sådana fristående skolor som
står under statlig tillsyn, för att underlätta skolgången för elever med
funktionshinder. SIH skall, som en särskild uppgift, utveckla, framställa och
distribuera läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva och
utvecklingsstörda elever.
SIH är central förvaltningsmyndighet för specialskolorna och Tomtebodaskolans
resurscenter.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om
9 737 000 kr. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar
att en del av det uppkomna anslagssparandet kommer att tas i anspråk detta
budgetår.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga |
| fast. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 114 375 tkr |
| |
| Övrigt |
| |
| De medel om 850 000 kr som är avsedda för fortbildning av SIH:s |
| synkonsulenter bör föras över från specialskolans anslag till |
| SIH:s förvaltningsanslag. |
--------------------------------------------------------------------
Resultatbedömning
Av SIH:s årsredovisning framgår att de verksamhetsmål som lagts fast för
verksamheten i stort sett har uppnåtts. SIH redovisar en tydlig ökning av den
andel tid som konsulenterna använder för råd och stöd till kommunerna. Av
årsredovisningen framgår dessutom att den totala läromedelsproduktionen ökat.
När det gäller läromedelsutveckling visar redovisningen emellertid ett sämre
resultat än föregående verksamhetsår. Enligt SIH måste dock
läromedelsutveckling, till skillnad från läromedelsproduktion, ses över en
längre tidsperiod. Årets resultat skulle därmed anses rymmas inom ramen för en
naturlig fluktuation över åren. Regeringen noterar att det framgår av
redovisningen att SIH arbetar med utvecklingen av instrument för ekonomisk
uppföljning av produktiviteten och effektiviteten på området.
Myndighetens ekonomiska resultat visar ett överskott, som enligt uppgift från
SIH dels beror på vakanser, dels på ett medvetet sparande för att kunna
genomföra vissa informationsinsatser gentemot kommunerna.
Myndigheten har ålagts ett besparingskrav om 1 % för budgetåret 1995/96.
Enligt institutet har de åtgärder man vidtagit för att uppnå besparingskravet
främst berört administration och tryckeriverksamhet.
För år 1997 minskas anslaget med 500 000 kr som en delfinansiering av andra
utgifter inom verksamhetsområdet.
Slutsats
Sammantaget innebär bedömningen att de övergripande mål som fastlagts för SIH
bör gälla även under 1997. Regeringen understryker vikten av att myndigheten
vidareutvecklar produktivitets- och effektivitetsmått. Under det kommande
budgetåret bör SIH dessutom fortsätta att eftersträva en flexibel användning av
konsulentresurserna samt redovisa motiven till den fördelning av
konsulentresurser som görs. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till
117 400 000 kr och för år 1999 till 121 265 000 kr.
Övrigt
De medel om sammanlagt 850 000 kr som är avsedda för fortbildning av
synkonsulenter bör föras över från specialskolans anslag till institutets
myndighetsanslag så att fortbildningsmedel för samtliga konsulenter finns
samlade under ett och samma anslag.
A 6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp
--------------------------------------------------------------------
1994/95 Utgift 16 548 1) Reservation 4 572
1995/96 Anslag 30 405 Utgiftsprognos 33 477
därav 1996 25 260
1997 Förslag 20 467
1998 Beräknat 21 081
1999 Beräknat 21 756
1) Beloppen anges i tusental kr
Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om statsbidrag
till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och produktion
av, samt information om läromedel för elever med funktionshinder. Från anslaget
finansieras även kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och
annan expertis samt köpta tjänster för denna verksamhet. Vidare bekostas av
anslaget olika utvecklingsinsatser enligt bedömning av Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH).
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation om
4 572 000 kr. Inkomster från försäljning av läromedel uppgick under budgetåret
till 10 588 000 kr, vilket är en ökning i förhållande till föregående budgetår
då motsvarande inkomst var 7 607 000 kr. Dessutom visar prognosen för
anslagsbelastningen under innevarande budgetår att en del av den uppkomna
reservationen kommer att tas i anspråk detta budgetår.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| Ramanslag 20 467 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Syftet med anslaget är att bekosta utveckling och produktion av läromedel. I sin
anslagsframställning för 1997 tar SIH upp de problem av arbetsrättslig karaktär
som ökad försäljning av läromedel medför, eftersom regeringen tidigare inte
medgivit SIH att inrätta tjänster under anslaget. För att bl.a. komma till rätta
med nämnda problem föreslår SIH en sammanslagning av detta anslag med
myndighetens förvaltningsanslag. Regeringen är inte beredd att låta sammanföra
de båda anslagen, men anser att det är rimligt att medel från anslaget får
användas till löner för anställda till den del det behövs för verksamheten.
SIH:s läromedelsproduktion har ökat betydligt i förhållande till föregående
budgetår. Av årsredovisningen framgår bl.a. att SIH under verksamhetsåret
levererat punktskriftsböcker för synskadade barn och ungdomar i det offentliga
skolväsendet i den omfattning som krävts för att eleverna skall kunna följa
undervisningen. Såvitt gäller diskettböcker och kassettböcker begränsas
emellertid produktionen, enligt SIH, kraftigt av de upphovsrättsliga reglerna på
området. SIH tar i sin anslagsframställning för budgetåret 1997 ånyo upp frågan
om ett generellt tillstånd för talboksinspelningar. Denna fråga bereds för
närvarande i regeringskansliet. SIH tar i samma anslagsframställning även upp
problemet med de ojämlika villkor som råder beträffande läromedelsförsörjningen
för synskadade elever vid bl.a. kommunal vuxenutbildning. Läromedelskostnaden
för de elever som ej erhåller utbildningsbidrag blir hög för kommunen och kan i
realiteten innebära ett hinder för den enskilde eleven att bedriva studier.
Frågan har överlämnats till Kunskapslyftskommittén (U 1995:09) att beaktas i det
vidare utredningsarbetet.
Den tidigare nämnda Utredningen om funktionshindrade elever i skolan har i
uppgift att kartlägga den statliga läromedelsproduktionen och föreslå hur denna
kan effektiviseras. Utredningen skall redovisa sina förslag senast den 15
september 1997.
För år 1997 minskas anslaget med 500 000 kr som en delfinansiering av andra
utgifter inom verksamhetsområdet.
För åren 1998 och 1999 beräknas anslaget till oförändrad nivå i förhållande
till år 1997.
A 7. Specialskolor och resurscenter
--------------------------------------------------------------------
1994/95 Utgift 344 547 1) Anslagssparande 33 292
1995/96 Anslag 594 515 Utgiftsprognos 610 000
därav 1996 432 569
1997 Förslag 414 840
1998 Beräknat 429 047
1999 Beräknat 444 535
1) Beloppen anges i tusental kr
Utbildningen i specialskolan har som övergripande mål att ge barn och ungdomar
med synskada, dövhet, hörselskada eller talskada en till varje elevs
förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den
utbildning som ges i grundskolan. Resurscentren skall genom utredning och
träning främja den allsidiga utvecklingen hos elever i det offentliga
skolväsendet för barn och ungdom samt informera och fortbilda föräldrar, lärare
och övrig personal.
Döva och hörselskadade elever undervisas antingen vid någon av de fem
regionala skolenheterna belägna i Stockholm (Manillaskolan), Lund
(Östervångsskolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan) och
Härnösand (Kristinaskolan), eller i särskilda klasser förlagda till grundskolan
(s.k. externa klasser). Undervisningen för synskadade elever med eller utan
ytterligare funktionshinder bedrivs vid en skolenhet i Örebro (Ekeskolan).
Skolenheten i Gnesta (Åsbackaskolan) tillhandahåller undervisning för döva eller
hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Vid skolenheten i Sigtuna
(Hällsboskolan) undervisas barn med grava språkstörningar samt döva eller
hörselskadade barn med beteendestörningar eller andra komplikationer.
Det finns specialpedagogiska resurscenter vid Tomtebodaskolan (TRC),
Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan. Resurscentren skall genom utredning
och träning främja elevernas allsidiga utveckling samt informera och fortbilda
föräldrar, lärare och övrig personal.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om
33 292 000 kr. Till viss del beror anslagssparandet på att skolorna inte fullt
ut utnyttjat sina ramposter. Vidare har vissa medel reserverats för höjda
hyreskostnader m.m. i samband med större om- och tillbyggnader vid några skolor.
Prognosen för anslagsbelastning under innevarande budgetår visar att en del av
det uppkomna anslagssparandet kommer att tas i anspråk detta budgetår.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga |
| fast. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 414 840 tkr |
| |
| Övrigt |
| |
| För de kommuner där specialskolorna är belägna bör ersättningen till|
| staten för elever inskrivna vid den skolan sänkas till 51 000 |
| kr. Den avgift som hemkommunen erlägger för en elev vid en s.k. |
| extern klass bör vara av samma storlek som gäller för övriga ele-|
| ver vid specialskolan, såvitt inte kommunen står för en icke |
| obetydlig andel av den totala kostnaden, t.ex. lokalkostnaden. |
| I dessa fall bör även i fortsättningen en reducerad avgift tas |
| ut. |
--------------------------------------------------------------------
Resultatbedömning
Specialskolornas och Tomtebodaskolans resurscenters (TRC) årsredovisningar
uppvisar i likhet med föregående år skiftande utformning, vilket försvårar en
jämförelse mellan skolorna. Även om samtliga skolor redovisat verksamheten i
delområdena undervisning, boende och service samt administration och för vissa
skolor dessutom resurscenter, har fördelningen av kostnader mellan
verksamhetsgrenarna inte skett på ett helt likartat sätt. Detta gäller framför
allt gränsdragningen mellan undervisning och service. Även om praktiskt taget
samtliga årsredovisningar saknar mått på effekter framgår det att skolorna
påbörjat arbetet att ta fram dylika.
Antalet elever i specialskolan beräknas öka till sammanlagt 792 elever läsåret
1996/97. Under läsåret 1995/96 har 770 elever varit inskrivna vid specialskolan.
I den tidigare nämnda Utredningen om funktionshindrade elever i skolan, ingår
i uppdraget att undersöka om ansvaret för specialskolorna helt kan föras över
till kommunerna eller om staten skall vara fortsatt huvudman. Även det stöd som
ges av specialskolornas resurscenter omfattas av utredningsuppdraget.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att de övergripande mål som fastlagts
för verksamheten bör ligga fast. Skolorna bör emellertid i ökad
utsträckning prioritera arbetet med kvalitetssäkring. SIH har fått i uppdrag att
leda en arbetsgrupp med representanter från specialskolorna med uppgift att
utarbeta effektivitetsmått för specialskolorna och Tomtebodaskolans resurscenter
inför årsredovisningarna för år 1997. Regeringen bedömer att kostnaderna för den
beräknade elevökningen ryms inom nuvarande kostnadsram.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 429 047 000 kr och för år 1999 till
444 535 000 kr.
Övrigt
Från och med budgetåret 1995/96 höjdes beloppet för den kommunala ersättningen
för elever i specialskolan från 51 000 kr till 75 000 kr per elev och läsår
enligt förordningen (SKOLFS 1995:47) om ersättning för elever i specialskolan.
En anledning till att regeringen beslutade höja ersättningsnivån var den
betydligt högre kostnaden för en elev i specialskolan jämfört med kostnaden för
en elev i grundskolan. Nämnda höjning av ersättningsnivån fick emellertid icke
förutsedda konsekvenser för några av de kommuner som också står som värdkommun
för en enhet av specialskolan. I Örebro bor t.ex. särskilt många familjer med
barn som går i specialskolan. Många av dessa familjer har valt Örebro som
bostadsort på grund av de speciella möjligheter till utbildning som erbjuds där.
Mot bakgrund av detta anser regeringen att värdkommunens ersättning till staten
för de elever som går i en statlig specialskola och dessutom är skrivna i
kommunen, bör sänkas till 51 000 kr per elev och läsår, dvs. i stort sett
genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan. För elever i s.k. externa
klasser lämnar elevens hemkommun ersättning med ett reducerat belopp, för
närvarande 37 500 kr per elev och läsår. Avsikten med det lägre
ersättningsbeloppet är att kommunen själv skall svara för vissa kostnader, t.ex.
lokaler. Av de olika specialskolorna är det endast Hällsboskolan som har externa
klasser. Dessa externa klasser finns lokalintegrerade i Blackebergsskolan i
Stockholm. Staten svarar för hela kostnaden för verksamheten frånsett den
reducerade ersättning som lämnas av elevernas hemkommuner. Regeringen anser att
samma belopp skall gälla för alla elever vid specialskolan, således även för dem
vid externa enheter, i de fall där staten står för hela kostnaden. I de fall där
kommunen står för en icke obetydlig del av den totala elevkostnaden, exempelvis
lokalkostnader, bör även i fortsättningen en reducerad avgift tas ut.
Vid flera specialskolor har under senare år större om- och tillbyggnader
skett. För anskaffning av inredning och utrustning i samband därmed har
regeringen anvisat särskilda medel och därvid medgett undantag från
kapitalförsörjningsförordningens bestämmelser om lån i Riksgäldskontoret. För
närvarande pågår eller planeras om- och tillbyggnader vid ytterligare några
specialskolor. Regeringen har avsatt särskilda resurser för de ökade
hyreskostnader som uppstår efter om- och tillbyggnad, och därvid reserverat
medel under specialskolans anslag, anslagsposten 11. Kostnaden för ökade hyror
uppkommer emellertid inte förrän ombyggnaden är klar, varför det finns en
reservation under nämnda anslagspost. Eftersom kostnaderna för anskaffningar för
inredning och utrustning i samband med om- och tillbyggnad är av tillfällig
karaktär och relativt stora bör det även i fortsättningen vara möjligt för
regeringen att använda den uppkomna reservationen för finansiering av inredning
och utrustning i samband med om- och tillbyggnad vid specialskolorna och därvid
medge undantag från kapitalförsörjningsförordningens bestämmelser.
A 8. Särskilda insatser på skolområdet
--------------------------------------------------------------------
1994/95 Utgift 222 806 1)
1995/96 Anslag 358 003 Utgiftsprognos 357 446
därav 1996 229 331
1997 Förslag 243 856
1998 Beräknat 257 938
1999 Beräknat 269 689
1) Beloppen anges i tusental kr
De utgifter som belastar anslaget är kostnader
- enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på
skolområdet,
- för ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms
och Umeå kommuner för speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt
rörelsehindrade elever från hela landet,
- till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommunen om viss statlig
ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade
elever samt
- för särskilda statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sörmlands
respektive Västmanlands landsting samt Örebro kommun om bidrag till
kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med
utvecklingsstörning.
De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är antalet elever.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett överskott om
7 365 000 kr. Anslagsprognosen för innevarande budgetår däremot pekar på att
utgiften stämmer överens med anvisat anslag.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 243 856 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) disponerar medel för
särskild undervisning på sjukhus och samordnande utbildningsinsatser för elever
med funktionshinder. Utgifterna härför budgetåret 1994/95 uppgår till
108 299 000 kr, vilket innebär en besparing på 1 095 000 kr.
SIH:s årsredovisning visar att medlen i huvudsak använts enligt följande; ca
60 % avser bidrag till sjukhusundervisning, ca 20 % av medlen har använts för
stöd till regionala undervisningsinsatser och ca 13 % till regionala resurser
för specialpedagogik, dvs. fem kunskapscenter för döva och hörselskadade och
fem för rörelsehindrade. Av övriga 7 % har större delen använts för stöd till
regionala center för datorbaserade hjälpmedel för handikappade och en del för
undervisning i teckenspråk för syskon till döva barn.
SIH har i en särskild rapport redovisat en utvärdering av sjukhusundervisning
och insatser för elever med medicinska handikapp. Sjukhusundervisning startade
under 1920-talet och var då en sporadisk verksamhet. Den fick en mera
regelbunden form på 1950-talet. De första bestämmelserna på området daterar sig
till år 1962. Undervisning ges av fast anställda lärare och bedrevs 1995 av 210
lärare i 42 kommuner. Under den tid sjukhusundervisning anordnats har
förhållandena ändrats för eleverna, framför allt har vårdtiderna kortats.
Sjukhusundervisning är högt värderad av föräldrar. Utvärderingen visar dock att
en bättre samverkan behöver ske mellan hemskolans lärare och lärare vid
sjukhusundervisningen. Rapporten visar också att kommunerna oftast inte lever
upp till bestämmelserna i 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) att anordna särskild
undervisning för elev som på grund av sjukdom eller liknande skäl under längre
tid inte kan delta i vanligt skolarbete. I något fall har tolkningen av
begreppet längre tid varit minst fyra månader. Vidare har konstaterats att de
besparingar som skett i skolan i mycket hög grad drabbat elever med olika
medicinska handikapp. Bristen på kunskap och förståelse hos lärare och
skolledning för de problem eleven har anges som en grundläggande orsak till
detta.
Skolverket har utvärderat utbildningarna vid riksgymnasierna i Örebro för döva
respektive hörselskadade elever (RGD/H) samt särskilt anpassad
gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever (Rh-anpassad utbildning). Av
rapporten beträffande RGD/H kan sammanfattningsvis konstateras att eleverna bor
spridda över landet. Detta gäller särskilt RGH. Vidare framgår att
organisationen av utbildningen behöver utvecklas och att skolledningar och
lärare ytterligare behöver bearbeta och utveckla kunskapsbedömningen enligt de
nya kursplanerna och betygskriterierna. Elevernas kunskapsnivå behöver
fortlöpande utvärderas och undervisningen oftare utformas så att eleverna får
träning i ett mer undersökande arbetssätt.
Beträffande Rh-anpassad utbildning har verket noterat bl.a. att i Göteborg och
Stockholm får eleverna tillgång till ett begränsat antal program i
gymnasieskolan eftersom undervisningen koncentrerats till endast en
gymnasieskola i kommunen, och att riksgymnasieverksamheten kan ge som konsekvens
att hemkommunerna åsidosätter arbetet med att göra kommunens skolor tillgängliga
och anpassade för elever med funktionshinder. Vidare har verket pekat på behovet
av ett samlat huvudmannaskap för de olika verksamheterna (habilitering, boende
och utbildning) som ingår i riksgymnasieverksamheten för Rh-anpassad utbildning.
Den av regeringen tillsatta Utredningen om funktionshindrade elever i skolan
(dir. 1995:134) skall även utreda hur ansvaret för utbildning och omvårdnad i
anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall fördelas mellan
stat, kommun och landsting samt vem som skall finansiera verksamheten. Förslag
beträffande döva och hörselskadade samt svårt rörelsehindrade elever vid
riksgymnasierna skall redovisas senast den 15 oktober 1996.
Döva och hörselskadade elever i Göteborg och närliggande kommuner har sedan
1992 kunnat få sin undervisning i Göteborgs kommuns grundskola istället för i
Vänerskolan, en statlig specialskola i Vänersborg, till vilkens
upptagningsområde de hör enligt gällande regionindelning för de statliga
specialskolorna. Antalet elever som på detta sätt fått sin undervisning i
Göteborg var 30 under läsåret 1995/96 och beräknas omfatta ungefär samma antal
innevarande läsår. Göteborgs kommun har framfört önskemål om särskilt bidrag
till finansieringen, eftersom anordningen innebär lägre statliga kostnader för
Vänerskolan. Regeringen avser att, i avvaktan på förslag från ovan nämnda
utredning, tilldela Göteborgs kommun ett särskilt bidrag på 3 000 000 kr av
medlen under detta anslag.
Av SIH:s rapport om sjukhusundervisningen framgår bl.a. att vårdtiderna
kortats. Enligt regeringens bedömning bör därför bidraget för sjukhus-
undervisning kunna minskas något och ge utrymme för andra ändamål.
Elevantalet vid riksgymnasierna för döva och hörselskadade i Örebro har
läsåret 1995/96 varit något lägre än året dessförinnan men återgår till samma
nivå (ca 430) inför läsåret 1996/97. Elevantalet i Rh-anpassad utbildning har
ökat till 155 elever (+21) läsåret 1996/97 och prognosen visar på fortsatt
ökning den närmaste treårsperioden.
Mot bakgrund av ovanstående bedömer regeringen att verksamheterna i Örebro bör
bedrivas i oförändrad omfattning medan elevplatserna för Rh-anpassad utbildning
behöver utökas. Detta har beaktats vid medelsberäkningen. I avvaktan på förslag
från nämnda utredning beräknar regeringen ingen förändring av övriga medel
under anslaget.
Med hänsyn till ökat antal elever i Rh-anpassad gymnasieutbildning beräknas
medelsbehovet under anslaget år 1998 till 257 938 000 kr och för år 1999 till
269 689 000 kr.
A 9. Sameskolor
--------------------------------------------------------------------
1994/95 Utgift 29 120 1) Anslagssparande 4 842
1995/96 Anslag 48 768 Utgiftsprognos 52 000
därav 1996 37 750
1997 Förslag 33 246
1998 Beräknat 34 223
1999 Beräknat 35 230
1) Beloppen anges i tusental kr
Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge samers barn en
utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen t.o.m.
årskurs 6 i grundskolan.
Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet samiska
förekommer i samtliga årskurser.
Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk.
Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och
Tärnaby. Integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola bedrivs i nio
kommuner.
Från anslaget utgår även bidrag till Samernas folkhögskola.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om
4 842 000 kr. Av årsredovisningen framgår att Sameskolstyrelsen utöver
ramanslaget haft inkomster om 2 499 000 kr. Prognosen för innevarande budgetår
visar att en del av det uppkomna anslagssparandet kommer att tas i anspråk detta
budgetår.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga |
| fast. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 33 246 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultatbedömning
Regeringen noterar att Sameskolstyrelsens resultatredovisning förbättrats i
förhållande till föregående år. Någon utvärdering som kan utgöra grunden för en
bedömning av effektiviteten i verksamheten presenteras emellertid inte i
årsredovisningen. Någon sådan utvärdering finns heller inte i den fördjupade
anslagsframställningen för åren 1997 - 1999. Det framgår dock att den samiska
integreringen i grundskolan expanderat och att denna numera utgör en stor del av
Sameskolstyrelsens verksamhet.
För närvarande pågår ett forskningsprojekt om sameskolan och språken.
Projektets syfte är att utvärdera sameskolans undervisning i samiska och
svenska. Även läromedelssituationen skall granskas. Projektet kommer att
slutföras under läsåret 1996/97.
Antalet elever i sameskolan beräknas öka till sammanlagt 143 elever läsåret
1996/97. Läsåret 1995/96 var 133 elever inskrivna. I den samiskt integrerade
undervisningen deltog samma läsår 140 elever.
Regeringen konstaterar att bokslutet för budgetåret 1994/95 i allt väsentligt
är rättvisande i de delar som avlämnats. Riksrevisionsverkets (RRV)
revisionsberättelse innehåller dock invändning eftersom anslagsredovisning inte
avlämnats. Sameskolstyrelsen har kompletterat årsredovisningen och regeringen
förutsätter att de påpekanden som RRV gjort kommer att beaktas i fortsättningen.
Samernas folkhögskola har i sin fördjupade anslagsframställning för åren 1997
- 1999 redovisat en ökning av antalet elevveckor. Man räknar dessutom med en
positiv utveckling av elevtillströmningen till folkhögskolan. Den utökade
utbildningsverksamheten kommer enligt folkhögskolan bl.a. att kunna genomföras
med extern finansiering i form av EU-medel.
Slutsats
Sammantaget innebär bedömningen att de övergripande mål som fastlagts för
Sameskolstyrelsen bör gälla även under 1997. Tydliga verksamhetsmål och
effektivitetsmått behöver emellertid utarbetas för sameskolan. Härvid är det
elevernas kunskapsutveckling som bör stå i centrum. Utifrån förslag från
Sameskolstyrelsen avser regeringen att fastställa sådana verksamhetsmått.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 34 223 000 kr och för år 1999 till
35 230 000 kr.
A 10. Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola1)
--------------------------------------------------------------------
1994/952) Utgift 49 672 3)
1995/962) Anslag 62 405 Utgiftsprognos 62 405
därav 1996 41 356
1997 Förslag 113 812
1998 Beräknat 117 113
1999 Beräknat 120 229
1) Nytt anslag
2) Anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet
m.m., anslagsposterna 1-3
3) Beloppen anges i tusental kr
Regeringens överväganden
Regeringen har i inledningen redovisat en ny anslagsstruktur för verksam-
hetsområdet Barnomsorg, skola och vuxenutbildning att tillämpas fr.o.m. år 1997.
Därvid har en renodling gjorts så att de medel under nuvarande anslaget A 9.
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. som avser
bidrag till utbildning för vuxna förts till anslaget A 13. Bidrag till viss
verksamhet inom vuxenutbildning. Dessa utbildningar är riksrekryterande teknisk
vuxenutbildning vid Katrineholms Tekniska Skola och utbildningen vid Nordiska
Scenografiskolan i Skellefteå. Medel till bidrag för särskilda
utbildningsinsatser i gymnasieskolan och komvux m.m. redovisas under anslaget A
14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna.
Från nuvarande anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående skolor har
till det nya anslaget även förts medel för bidrag till riksinternatskolor och
internationella grund- och gymnasieskolor.
Under det nya anslaget beräknar regeringen således medel för
- särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala
utbildningar,
- bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen
International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genève, särskilt
statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för IB-utbildning samt
för IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket,
- ersättning till kommun och landsting för merkostnader för nordiska elever på
gymnasial nivå,
- ersättning för personskada till elev i viss gymnasieutbildning,
- statsbidrag till riksinternatskolor samt till internationella grund- och
gymnasieskolor (1995/96: anslaget A 15),
- bidrag enligt förordningen (1996:565) om statsbidrag till kostnader för
utlandssvenska elevers skolgång i Sverige (1995/96: anslagen A 14 och A 15).
De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är antalet elever.
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 113 812 tkr |
--------------------------------------------------------------------
En viss osäkerhet råder vid bedömningen av medelsbehovet, eftersom antalet
elever i hög grad är styrande för belastningen. För att i någon mån motverka
denna osäkerhet föreslår regeringen att den metod som tillämpas för bl.a. bidrag
till internationella gymnasieskolor införs också för internationella
grundskolor. Det innebär att bidrag beviljas med ett av regeringen fastställt
belopp per bidragsår för antalet ianspråktagna årselevplatser inom en fastställd
högsta ram av årselevplatser.
Medelsberäkningen för riksinternatskolor, internationella grund- och
gymnasieskolor och internationell utbildning på gymnasienivå (IB-utbildning) bör
därmed utgå från en ram av årselevplatser som riksdagen fastställer. Regeringen
föreslår således att riksdagen fastställer ramen årselevplatser för 1997
avseende dessa utbildningar till 1 950. Denna ram bör också gälla för åren 1998
och 1999.
Från detta anslag utbetalas också bidrag till en kommun för elever från annat
nordiskt land enligt överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap på
gymnasial nivå. Den enda möjligheten för medelsberäkning är här att uppskatta
medelsbehovet utifrån tidigare års belastning.
Mot bakgrund av vad som anförts beräknar regeringen medelsbehovet för åren
1998 och 1999 till oförändrad nivå i förhållande till år 1997.
A 11. Bidrag till svensk undervisning i utlandet
--------------------------------------------------------------------
1994/95 Utgift 73 623 1)
1995/96 Anslag 125 916 Utgiftsprognos 120 000
därav 1996 80 755
1997 Förslag 81 391
1998 Beräknat 85 798
1999 Beräknat 90 317
1) Beloppen anges i tusental kr
Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1994:519) om statsbidrag till
utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Dessa bestämmelser innebär i
korthet att statsbidrag lämnas till huvudmannen för en svensk utlandsskola,
distansundervining, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid
utländsk skola (internationell skola).
Från anslaget bekostas även de löneförmåner m.m. som tillkommer nationellt
anställda lärare vid de svenska sektionerna av Europaskolorna.
Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett överskott på
4 457 000 kr. Dessutom visar prognosen för anslagsbelastningen under innevarande
budgetår ett överskott på ca 5 916 000 kr.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 81 391 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Anslaget är beroende av elevutvecklingen. Antalet elever i reguljär utbildning
uppgick läsåret 1995/96 till 1 215. Antalet elever som deltog i
distansundervisning med handledning var 124 och i kompletterande svensk
undervisning 3 247. Regeringen bedömer att medlen för svensk undervisning i
utlandet bör ligga kvar på nuvarande nivå. En mindre nedjustering bör göras av
bidraget till Riksföreningen Sverigekontakt. Bidraget för år 1997 beräknas till
720 000 kr. Vidare bör bidraget till kommuner för kostnader i vissa fall för
skolgången för utlandssvenskars barn föras över till anslaget Bidrag till viss
verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola.
En redogörelse för Europaskolorna och dess organisation lämnades i föregående
års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 65 f.). Riksdagen har även
godkänt 1994 års konvention med stadga för Europaskolorna (prop. 1994/95:214,
bet. 1994/95:UbU20, rskr. 1994/95:431). Läsåret 1995/96 finns svenska sektioner
omfattande nursery school och primary school (6-11 år) vid Europaskolorna i
Bryssel II och i Luxemburg. Innevarande budgetår finns 7,5 miljoner kronor
anvisade för ändamålet. För en fortsatt utbyggnad av de svenska sektionerna bör
för år 1997 beräknas ytterligare 500 000 kr.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 85 798 000 kr och för år 1999 till
90 317 000 kr. Beräkningen utgår från en utökning av de svenska sektionerna vid
Europaskolorna till en kostnad om 2 560 000 kr för vardera budgetåren.
A 12. Statens skolor för vuxna
1994/951) Utgift 32 0292 Anslagssparande 11 916
1995/961) Anslag 58 098 Utgiftsprognos 65 000
därav 1996 48 725
1997 Förslag 38 411
1998 Beräknat 38 542
1999 Beräknat 39 890
1) Anslagen A 12. Statens skola för vuxna i Härnösand och A 13. Statens skola
för vuxna i Norrköping
2) Beloppen anges i tusental kr
De övergripande målen för statens skolor för vuxna (SSV) i Härnösand och
Norrköping är att komplettera den kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda
utbildning av i huvudsak samma slag i form av distansutbildning.
Anslaget tillförs inkomster för uppdragsutbildning, avgifter för studie-
material och andra hjälpmedel samt ansökningsavgifter.
En jämförelse mellan anslag och utfall år 1994/95 visar att verksamheten vid
de båda skolorna genererat betydande överskott. Prognosen för 1995/96 visar att
budgeten för innevarande budgetår kommer att överskridas med ca 7 000 000 kr.
Detta överskridande kommer dock att kunna finansieras med skolornas
anslagssparande.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Med hänsyn till att anslagen till Statens skola för vuxna i Härnösand och
Statens skola för vuxna i Norrköping har finansierat samma typ av verksamhet
förs anslagen samman till ett anslag.
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| Det övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga|
| fast. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 38 411 tkr |
| Beräknade avgiftsinkomster 13 000 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) haft invändningar mot att
överskottet i uppdragsutbildningen vid Statens skola för vuxna i Härnösand
(SSVH) överstiger 10 % av omsättningen i denna verksamhet. Regeringen har med
anledning av detta fattat beslut om att SSVH omgående skall se över
avgiftssättningen och redovisningen för den uppdragsverksamhet som bedrivs vid
skolan. Regeringen har vidare beslutat att SSVH får disponera upp till 10 % av
överskottet i uppdragsverksamhet och att återstoden endast får disponeras efter
särskilt beslut av regeringen.Regeringen har uppdragit åt RRV att inkomma med en
särskild rapport beträffande resultatet av verkets fortsatta granskning.
Årsredovisningarna för de båda skolorna saknar information som gör det möjligt
att jämföra skolornas resultat såväl med varandra som med andra
utbildningsanordnare. Ett arbete för att åstadkomma en enhetlig resultatin-
formation har nu påbörjats. Regeringen bedömer att ett sådant arbete är
nödvändigt för att verksamheten skall kunna utvärderas.
Med hänsyn till den höga nivån på skolornas anslagssparande föreslår
regeringen en anslagsbesparing på en miljon kronor. Riksdagen har tidigare
beslutat om ett effektivitetskrav på 11 % under tre år från och med budgetåret
1995/96. För budgetåret 1997 innebär det ett besparingskrav på 3 % på respektive
skola.
För år 1998 beräknas utgifterna till SSV uppgå till 38 542 000 kr och för år
1999 till 39 890 000 kr.
Regeringen vill i det här sammanhanget också erinra om att riksdagens beslut
(bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307) med anledning av regeringens proposition
Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för
budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop. 1995/96:222) gör det möjligt för
kommunerna att inkludera samverkan och samarbete med SSV i sina ansökningar om
att delta i vuxenutbildningssatsningen. Härutöver skall SSV själva kunna ansöka
om extra medel inom ramen för den särskilda vuxenutbildningssatsningen.
A 13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning1)
--------------------------------------------------------------------
1994/952) Utgift 171 410 3)
1995/962) Anslag 274 625 Utgiftsprognos 263 000
därav 1996 173 695
1997 Förslag 130 336
1998 Beräknat 134 116
1999 Beräknat 137 765
1) Nytt anslag
2) Anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående skolor
3 ) Beloppen anges i tusental kr
--------------------------------------------------------------------
Regeringens överväganden
Regeringen har tidigare redovisat en ändrad anslagsstruktur för verksam-
hetsområdet Barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Regeringen anser att medel
som motsvarar vad som under budgetåret 1995/96 anvisats under anslaget A 9.
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. för
vuxenutbildning samt under anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående
skolor, medlen till kompletterande skolor förs samman till ett anslag benämnt
Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning. Vidare bör medel för
försöksverksamhet med mediaburen utbildning inom skolväsendet föras till detta
anslag. Motsvarande belopp har tidigare anvisats under anslaget F 2.
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.
Statsbidrag till internationella skolor och riksinternatskolor som budgetåret
1995/96 utgår från anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående skolor,
återfinns under anslaget A 10. Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola.
De utgifter som belastar det nya anslaget bör således vara
- statsbidrag till kompletterande skolor enligt 2 kap. förordningen (1993:884)
om offentligt stöd till fristående skolor,
- särskilt verksamhetsstöd dels enligt förordningen (SKOLFS 1991:52) om
statsbidrag för riksrekryterande teknisk vuxenutbildning vid Katrineholms
Tekniska skola, dels till Nordiska scenografiskolan i Skellefteå, dels till
Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande kursverksamhet anordnade länsvis i
samverkan med de regionala hemslöjdsföreningarna,
- medel för försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbild-
ningsområdet.
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 130 336 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Enligt 2 kap. förordningen (1993:884) om offentligt stöd till fristående skolor
kan regeringen medge statlig tillsyn och statsbidrag till kompletterande skolor
vars utbildningar anses särskilt värdefulla från nationell synpunkt. Under
innevarande budgetår lämnas bidrag till 36 sådana skolor, varav 12 ger
grundläggande konstnärlig utbildning och 7 kvalificerad hantverksutbildning.
I enlighet med riksdagens beslut med anledning av förslag i propositionen
Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230, bet. 1992/93:UbU17, rskr. 1992/93:406)
skall värdet av utbildningen ur samhällssynpunkt väga tungt vid bedömningen av
om offentligt stöd kan komma i fråga för en kompletterande skola. Regeringen
anser att nuvarande former för det offentliga stödet till kompletterande skolor
inte är tillfredsställande.
Regeringen uppdrog den 21 oktober 1993 åt Statens skolverk att göra en översyn
av utbildningar vid kompletterande skolor med offentligt stöd. Syftet med
översynen var att ge underlag och kriterier för bedömningen av vilka skolor som
i framtiden bör bli berättigade till offentligt stöd i form av endera statlig
tillsyn eller både statlig tillsyn och statsbidrag. Skolverket redovisade
uppdraget i maj 1995.
Regeringen anser emellertid att det finns behov av att ytterligare se över
vilka kompletterande skolor som skall få del av offentligt stöd. Regeringen
avser därför att ta initiativ till en översyn i syfte att med utgångspunkt i
Skolverkets redovisning av de kompletterande skolorna utreda hur tillsynen och
det offentliga stödet till utbildningarna kan förändras.
Riksdagen fastställde i 1995 års budgetproposition 3 428 årselevplatser för
statsbidrag under 1995/96 till kompletterande skolor, till internationella
skolor över grundskolenivån och till riksinternatskolor. Av dessa har 2 048
årselevplatser avsett stöd enligt bestämmelserna i 2 kap. förordningen
(1993:884) om offentligt stöd till fristående skolor, dvs. kompletterande skolor
under detta anslag. Regeringen föreslår att ramen för år 1997 för stöd till
sådana skolor hålls oförändrad och således fastställs till 2 048 årselevplatser.
Under anslaget har medel beräknats för Katrineholms Tekniska skola, Nordiska
scenografiskolan i Skellefteå samt Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande
kursverksamhet.
Från anslaget F 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
m.m. har överförts 8 229 000 kr. Medlen har för budgetåret 1995/96 använts för
att finansiera distansutbildningsprojekt inom ramen för
Distansutbildningskommitténs verksamhet. Regeringen föreslår att dessa medel
även under år 1997 används för fortsatt försöksverksamhet och utvecklingsarbete
inom vuxenutbildningsområdet.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 134 116 000 kr och för år 1999 till
137 765 000 kr.
A 14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna1)
1994/952) Utgift 1 291 301 3)
1995/962) Anslag 2 487 855 Utgiftsprognos 1 627 000
därav 1996 1 200 000
1997 Förslag 2 546 348
1998 Beräknat 2 854 210
1999 Beräknat 3 458 900
1) Nytt anslag
2) Anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet
m.m., anslagsposten 4 och - för budgetåret 1995/96 - även anslagsposten 5. På
tilläggsbudget föreslås att anslagsposten 5 görs till ett nytt ramanslag för
budgetåret 1995/96.
3) Beloppen anges i tusental kr
Regeringens överväganden
Regeringen har tidigare redovisat att en ändrad anslagsstruktur tillämpas för
verksamhetsområdet fr.o.m. 1997. Under det nya anslaget Särskilda
utbildningsinsatser för vuxna föreslås medel för vissa verksamheter inom
vuxenutbildning som under budgetåret 1995/96 finansierats från anslaget A 9.
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.
Under det nya anslaget bör medel beräknas för
- åtgärder mot arbetslösheten i form av särskilda utbildningsinsatser under
första halvåret 1997,
- bidrag för den särskilda vuxenutbildningssatsningen inklusive basår inom
komvux fr.o.m. den 1 juli 1997 (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr.
1995/96:307),
- statsbidrag och särskilda medel för försöksverksamhet med viss kvalificerad
yrkesutbildning enligt förordningen (1996:372) om en försöksverksamhet med
viss kvalificerad yrkesutbildning.
Målet för den särskilda vuxenutbildningssatsningen är att, genom utökad
gymnasial vuxenutbildning som anordnas utöver sådan utbildning som anordnas med
kommunala medel, åstadkomma ett kraftigt kunskapslyft för i första hand
arbetslösa vuxna, som saknar treårig gymnasiekompetens (prop. 1995/96:222,
avsnitt 6.3.1 och 6.4.1). Detta görs i syfte att öka sysselsättning och
tillväxt. Satsningen skall också bidra till att utveckla nya former för att möta
vuxnas utbildningsbehov i framtiden och därmed vara ett aktivt bidrag i
reformeringen av vuxenutbildningen. Målet för försöksverksamhet med viss
kvalificerad yrkesutbildning framgår av lagen (1996:339) om en försöksverksamhet
med viss kvalificerad yrkesutbildning.
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 2 546 348 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Åtgärder mot arbetslösheten i form av särskilda utbildningsinsatser under första
halvåret 1997
Under budgetåret 1995/96 (18 månader) har medel anvisats till bidrag för
särskilda utbildningsinsatser i gymnasieskolan och komvux, fr.o.m. den 1 juli
1996 enbart i komvux.
För läsåret 1995/96 fanns utrymme för sammanlagt 33 000 platser för det s.k.
tredje året, 24 000 platser för gymnasial vuxenutbildning och för
påbyggnadsutbildning samt 1 500 platser för basår inom komvux.
Skolverket har den 27 augusti 1996 redovisat resultatet i en rapport,
Särskilda utbildningsåtgärder mot arbetslösheten 1995/96. Rapporten grundas på
Skolverkets beslut om statsbidrag fram t.o.m. den 15 augusti 1996. Antalet
ianspråktagna platser har därefter ökat något, sedan vissa oklarheter i några
statsbidragsrekvisitioner retts ut. Resultatet kan sammanfattas i följande
tabell.
--------------------------------------------------------------------
Typ av åtgärd Anslagna platser Ianspråktagna plat-
ser
Tredje året, under
20 år 16 000 4 900 (31 %)
Tredje året, över 20
år 17 000 2 860 (17 %)
Gymn. komvux och
påbyggnadsutb. 24 000 29 100 (121 %)
Basår i komvux 1 500 1 100 (73 %)
Totalt 58 500 37 960 (65 %)
För läsåret 1995/96 har alltså sammantaget 65 % av ursprungligen anslagna
helårsplatser tagits i anspråk. Kostnaderna för dessa platser motsvarade 58 % av
den anslagna totalsumman. De lägsta andelarna av platsutnyttjande svarar det
s.k. tredje året för. Eftersom Skolverket hade möjlighet att under pågående
läsår omfördela resurser inom totalramen, kunde gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning ges möjlighet till en ökad volym. Det var 283 kommuner som,
själva eller genom annan kommun eller anordnare, anordnade särskilda
utbildningsåtgärder mot arbetslösheten för vuxna arbetslösa inom komvux. Det
totala antalet kursdeltagare uppgick till knappt 295 000, varav ca 66 % var
kvinnor och 6 % hade invandrarbakgrund. Det bör dock noteras att endast 150 kom-
muner har rapporterat förekomst av invandrare. I dessa kommuner var andelen med
invandrarbakgrund 8 %.
Regeringens bedömning är att kommunerna väl har svarat mot kravet att anordna
utbildning för arbetslösa vuxna. Att alla platser inte kunnat utnyttjas har
flera skäl. De hittillsvarande reglerna för studiestöd har resulterat i att
många inte har påbörjat eller har avbrutit planerade utbildningar. Att
platsutnyttjandet är så lågt för utbildningar inom det s.k. tredje året kan
bl.a. förklaras med att regeringen i den ursprungliga fördelningen av platser av
allt att döma överskattade det kvarstående behovet av sådan utbildning. När
komvux i november fick tillgång till ytterligare platser lyckades man, trots att
planeringstiden var kort, anordna utbildningar motsvarande ytterligare 5 100
årsstudieplatser. Att utnyttjandegraden sammanlagt inte blev högre än 65 %
understryker behovet av att förnya formerna för att fördela de statliga medlen
så att kommunerna ges större möjligheter att nå och rekrytera den prioriterade
målgruppen. Av det skälet kommer medlen för den särskilda
vuxenutbildningssatsningen fr.o.m. den 1 juli 1997 att fördelas på ett nytt
sätt.
När det gäller läsåret 1996/97 finns för innevarande hösttermin utrymme för
4 000 platser för basår inom komvux och 56 300 platser för annan gymnasial
vuxenutbildning och för påbyggnadsutbildning. Skolverket har fördelat dessa
platser mellan kommunerna.
Eftersom bidrag enligt en ny modell, inom ramen för den särskilda
vuxenutbildningssatsning som riksdagen har beslutat om (prop. 1995/96:222, bet.
1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307), införs fr.o.m. den 1 juli 1997 blir
vårterminen 1997 en övergångstermin. Regeringen anser att resurser bör ställas
till förfogande enligt den tidigare modellen för att fullfölja kurser som
startas under hösten 1996 med sikte på att fullföljas under 1997. Likaså bör
utrymme ges för att starta ny utbildning våren 1997. Regeringen har därför
beräknat medel för åtgärder mot arbetslösheten i form av utbildningsinsatser
under vårterminen 1997 på samma sätt som under höstterminen 1996.
Bidrag i denna form skall upphöra i och med utgången av juni 1997. Därefter
skall vuxenutbildningen byggas ut med medel motsvarande 100 000
årsstudieplatser.
Den särskilda vuxenutbildningssatsningen
Regeringen redovisade i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) sin
avsikt att föreslå riksdagen en större varaktig utbildningssatsning. I
propositionen Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000,
ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop. 1995/96:222)
återkom regeringen till denna satsning och föreslog bl.a. att en särskild
vuxenutbildningssatsning skall göras under fem år med start den 1 juli 1997 för
att åstadkomma ett kraftigt kunskapslyft. Målgruppen skall i första hand vara
arbetslösa vuxna som helt eller delvis saknar treårig gymnasiekompetens.
Därutöver skall satsningen också vända sig till anställda som helt eller delvis
saknar denna kompetens. Övriga vuxna skall få delta i mån av plats.
Vuxenutbildningssatsningen skall bidra till förnyelse och omställning i
arbetslivet. Den är betydelsefull för kvinnor och män i yrken som drabbas av
konjunktur- och strukturförändringar och kan bidra till att bryta den
könsmässiga snedfördelningen på arbetsmarknaden. Statens bidrag skall avse
utbildning på gymnasial nivå. Som villkor för bidrag skall gälla att
verksamheten anordnas utöver den gymnasiala vuxenutbildning som i kommunerna
anordnas med kommunala medel och vid statens skolor för vuxna inom ramanslaget.
I den särskilda vuxenutbildningssatsningen skall även resurser för basår inom
komvux ingå. Under utgiftsområde 15 anslaget A 3. Vuxenstudiestöd m.m. föreslår
regeringen också ett särskilt utbildningsbidrag för arbetslösa och i vissa fall
även för anställda.
Riksdagen har godkänt att en utbildningssatsning görs i enlighet med de av
regeringen presenterade riktlinjerna (bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307).
Regeringen har den 22 augusti 1996 inrättat en delegation för den särskilda
vuxenutbildningssatsningen med uppgift att förbereda och i ett inledningsskede
leda och följa den särskilda vuxenutbildningssatsningen. Regeringen kommer,
efter förslag från delegationen, att i förordning fastställa de närmare
kriterierna för bidragen. Under förutsättning att riksdagen anslår medel, skall
delegationen vidare lämna förslag till regeringen om fördelningen av medel till
kommunerna. Med denna konstruktion önskar regeringen säkerställa att satsningen
blir inledningen till en förnyelse av vuxenutbildningen.
Regeringen har under detta anslag beräknat medel för den särskilda
vuxenutbildningssatsningen för andra halvåret 1997. Tillsammans med de platser
som avsätts direkt för folkhögskolan och för försöksverksamhet med viss
kvalificerad yrkesutbildning omfattar satsningen medel motsvarande totalt
100 000 platser inom vuxenutbildning. För central information om vuxenutbild-
ningssatsningen och administration m.m. av verksamheten har medel beräknats inom
ramen för regeringskansliets förvaltningsanslag.
Försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning
Riksdagen har beslutat om försöksverksamhet med en ny kvalificerad
yrkesutbildning på eftergymnasial nivå (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:UbU8,
rskr. 1995/96:224). Målet med utbildningen är att ge sådana fördjupade
teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i
arbetslag utföra kvalificerade uppgifter i en modernt organiserad produktion av
varor eller tjänster. Utbildningen skall förena en praktisk inriktning med
fördjupade teoretiska kunskaper. Under en tredjedel av utbildningstiden utförs
utbildningen i form av lärande i arbete på en arbetsplats. Utbildningen riktar
sig både till ungdomar som kommer direkt från gymnasieskolan och till äldre som
vill fördjupa sina kunskaper.
Försöksverksamheten har förberetts av en organisationskommitté. Denna har
omvandlats till en kommitté, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning
(U1996:02) med uppdrag att fullfölja organisationskommitténs arbete och leda
försöksverksamheten samt svara för uppföljning samt för att en oberoende
utvärdering kommer till stånd. Medel har beräknats så att försöksverksamheten
kan byggas ut under 1997 och 1998 till totalt 3 700 respektive 4 500
årsstudieplatser. Av budgettekniska skäl föreslås på tilläggsbudget att ett nytt
ramanslag för budgetåret 1995/96 införs. Därmed kan de medel som inte utnyttjas
under höstterminen 1996 tas i anspråk 1997 och 1998.
A 15. Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och
kompetensutveckling m.m.
--------------------------------------------------------------------
1995/96 Anslag1) 3 4602) Utgiftsprognos 9 000
därav 1996 6 000
1997 Förslag 4 700
1998 Beräknat 4 827
1999 Beräknat 4 973
1) Anvisade på tilläggsbudget. Ytterligare 5 540 tkr anvisade från anslaget C44.
Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan.
2) Beloppen anges i tusentals kr
Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och
kompetensutveckling m.m. - Svenska EU-programkontoret - började sin verksamhet
den 1 juli 1995. Delegationen utgör svenskt programkontor för de EU-program inom
utbildning och kompetensutveckling som regeringen bestämmer.
De övergripande målen för Programkontoret är att
- aktivt främja och stödja utvecklingsprocesser inom utbildning och
kompetensutveckling inom ramen för Europasamarbetet,
- aktivt medverka till att svenska skolor, företag och organisationer ges bästa
möjliga förutsättningar för att tillvarata de olika möjligheter som
Europasamarbetet inom utbildning och kompetensutveckling erbjuder,
- verka som en sambandsorganisation mellan Sverige och EU inom områdena
utbildning och kompetensutveckling.
För närvarande handhar programkontoret EU-program dels inom
Utbildningsdepartementets område (Leonardo, CEDEFOP och delar av Sokrates), dels
inom Arbetsmarknadsdepartementets område (Adapt, Employment samt Europeiska
socialfondens Mål 4). De delar av Sokratesprogrammet som berör högskolesektorn
ansvarar Högskoleverket för.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga |
| fast. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 4 700 tkr |
| Beräknade avgiftsinkomster 100 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Programkontoret har erhållit 3,1 miljoner kronor från Arbetsmark-
nadsdepartementet genom regeringsbeslut den 15 maj 1996. Bidrag från EU
(hittills ca 5,5 miljoner kronor) har kommit kontoret tillhanda i november 1995.
Ytterligare ca 5,6 miljoner kronor för år 1995 återstår att erhålla.
Överföringen av EU-medel är beroende av bl.a. undertecknandet av
överenskommelser och avtal. Därtill erhålls enligt praxis en första utbetalning
på ca 70 % eller 80 % av beslutat belopp och resterande del efter redovisning av
erhållet belopp. Ett annat problem då det gäller förhållandet till upprättad
budget är kursförändringarna i förhållandet mellan värdet på ecu-valutan och den
svenska kronan.
Regeringen har efter riksdagens beslut att anvisa medel på tilläggsbudget till
statsbudgeten 1995/96 (prop.1995/96:105, bet. 1995/96:UbU7, rskr. 1995/96:194)
den 19 juni 1996 utfärdat regleringsbrev för Programkontoret avseende budgetåret
1995/96 och därvid fastställt låneram och kreditram på räntekontot.
De övergripande målen för verksamheten bör kvarstå under budgetåret 1997.
Utöver föreslagna medel för år 1997 har 1 545 000 kr beräknats under anslaget B
45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. För år 1998 beräknas
anslaget uppgå till 4 827 000 kr och för år 1999 till 4 973 000 kr.
4.4 Övriga frågor
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Bemyndigande i 15 kap. 6 § skollagen |
| (1985:1100) för regeringen att meddela föreskrifter om |
| skyldighet för den som genomgår särskilt anordnad prövning att |
| betala en avgift, skall omfatta också Svenskundervisning för |
| invandrare (sfi). |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag: Enligt 15 kap. 6 § skollagen (1985:1100) får
regeringen meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt
anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning
att betala en avgift som tillfaller huvudmannen för utbildningen. Möjligheterna
till prövning i dessa skolformer regleras i förordningarna för respektive
skolform. Bestämmelserna om avgifter finns i förordningen (1991:1124) om
avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet. Betyg infördes för
svenskundervisning för invandrare (sfi) den 1 juli 1994. Betyg skall sättas
efter avslutad kurs och som betyg skall användas någon av beteckningarna Godkänd
(G) och Väl Godkänd (VG). Det finns invandrare som skaffar sig kunskaper i
svenska på annat sätt än genom att delta i sfi eller som efter att ha fått
betyget Godkänd förkovrar sig i svenska. Det kan för dessa finnas behov av att
kunna visa upp ett dokument som verifierar deras svenskkunskaper, exempelvis för
en arbetsgivare. Regeringen avser därför att utfärda föreskrifter om prövning i
sfi som i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som finns för prövning i
kommunal vuxenutbildning. Huvudmannen för utbildningen bör då ges möjlighet att,
på samma sätt som gäller för andra skolformer, ta ut en avgift av den som vill
genomgå prövningen. Regeringen föreslår att det i 15 kap. 6 § skollagen intagna
bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om skyldighet att betala
avgift utvidgas till att omfatta också sfi. Samråd i ärendet har skett med
Svenska Kommunförbundet. Ett förslag om ändring i skollagen har upprättats inom
Utbildningsdepartementet.
Dimensionering av den framtida lärarutbildningen
Med utgångspunkt i Statistiska centralbyråns (SCB) och Statens skolverks senaste
prognoser över lärarbehovet har examinationsbehovet av lärare på olika stadier
beräknats. I prognoserna konstateras att elevantalet i grundskolan kommer att
öka kraftigt de närmaste åren och vara som högst år 2003 för att sedan minska.
Antalet elever i gymnasieskolan kulminerar först år 2008.
Enligt SCB är det risk för dubbla obalanser i lärarutbudet för grundskolan om
nuvarande dimensionering bibehålls. Obalanserna innebär ett förväntat
långsiktigt överskott på grundskollärare med inriktning mot undervisning i
årskurserna 1-7 (grundskollärare 1-7) och ett underskott på grundskollärare med
inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 (grundskollärare 4-9). Redan i dag
föreligger brist på grundskollärare 4-9 i matematik och naturorienterande ämnen.
Tillströmningen till denna inriktning har dock ökat vid höstens antagning.
För gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen kommer enligt SCB
behovet av lärare att öka med närmare 25 %. Denna ökning inkluderar den
särskilda vuxenutbildningssatsning som skall pågå under fem år med början år
1997. Lärarbehovet för denna utbyggnad av vuxenutbildningen kommer enligt
regeringens bedömning att kunna tillgodoses bl.a. genom det ökade kravet på
antalet examinerade gymnasielärare och genom de flexibla arbetsformerna i
vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen kan dock på sikt komma att påverka
dimensionering och innehåll av lärarutbildningen varför regeringen noga följer
frågan.
Med anledning av den fortsatta integrationen av förskoleverksamhet - skola -
skolbarnsomsorg är efterfrågan på barn- och ungdomspedagoger svår att i detalj
förutse. Regeringen bedömer dock att examinationen av barn- och ungdomspedagoger
bör minska i slutet av planeringsperioden 1997-1999 samt under
planeringsperioden 2000-2002.
Beträffande utvecklingen inom området specialpedagogik avser regeringen att
återkomma.
Krav på examination
Sammanfattningsvis innebär ovanstående att det sammanlagda behovet av antalet
examinerade lärare är lika stort som i dag. Justeringar bör dock göras framför
allt i den senare delen av den kommande planeringsperioden och därefter genom
ett minskat krav på antalet examinerade med barn- och ungdomspedagogisk
utbildning samt grundskollärare 1-7. Samtidigt bör antalet examinerade
grundskollärare 4-9, i synnerhet med naturvetenskapliga och tekniska ämnen samt
gymnasielärare öka.
Sammanlagt kommer i utbildningsuppdragen preliminärt att ställas krav på
examination av följande antal lärare under budgetperioden 1997-1999.För perioden
2000-2002 bedöms lärarefterfrågan komma att utvecklas i samma riktning, dvs.
behovet av barn- och fritidspedagoger samt grundskollärare 1-7 kommer att
minska. Behovet av grundskollärare 4-9 och gymnasielärare kommer att öka under
denna period.
Examensmål för lärarutbildningar 1997-1999 2000-2002
Grundskollärarexamen med
inriktning mot undervisning i
årskurserna 4-9 4 500 5 100
Gymnasielärarexamen 3 700 4 000
För båda lärarkategorierna gäller att åtminstone hälften av de examinerade
lärarna skall ha inriktning mot matematik och naturorienterande ämnen eller mot
teknik. Bedömningarna av lärarbehovet är gjorda utifrån i dag tillämpad
klasstorlek i skolan.
Regionala hänsyn
Regeringen utgår ifrån att minskningen av antalet examinerade grundskollärare 1-
7 skall kunna kompenseras av en ökning av antalet examinerade grundskollärare 4-
9 och av gymnasielärare. Regeringens förslag bygger på att de resurser som finns
för lärarutbildning kan anpassas till efterfrågan på skilda lärarkategorier och
utvecklas i takt med den stadieintegrerade skolan. Regeringen bedömer att
minskningen av utbildningarna av grundskollärare 1-7 samt av barn- och
ungdomspedagoger bör genomföras med hänsynstagande till den regionala
efterfrågan på lärare av dessa kategorier. Av regionalpolitiska skäl föreslås
ingen minskning av den samlade lärarutbildningskapaciteten vid högskolorna i
Trollhättan/Uddevalla samt Borås och högskolorna i Norrland.
För Högskolan i Borås föreslås att en minskning av den barn- och ungdoms-
pedagogiska utbildningen balanseras av den nyinrättade utbildningen av
grundskollärare 1-7. För Högskolan i Halmstad föreslås en nyinrättad utbildning
av grundskollärare 4-9 och gymnasielärare, båda inom områdena matematik och
naturorienterande ämnen.
Regeringen avser att precisera det slutliga examenskravet för planerings-
perioden avseende varje högskola i regleringsbrevet för budgetåret 1997.
Lärarutbildning i praktisk-estetiska ämnen
Behovet av examinerade lärare av denna kategori bedöms uppgå till cirka 2 000
under perioden 1997-1999. Detta ligger inom nuvarande kapacitet och inga
förändringar föreslås.
I detta sammanhang vill regeringen understryka vikten av att tillgodose
skolans efterfrågan på lärare med kompetens i åtminstone två undervisningsämnen.
De resurskrävande praktisk-estetiska utbildningarna bör dock koncentreras till
ett fåtal lärosäten. De högskolor som har examensrätt för ettämnesutbildning
eller har utbildningsområdena musik, idrott och konst eller design erhåller
ersättningsbeloppen för dessa utbildningsområden inom ramen för
tvåämnesutbildning, förutsatt att de har examensrätt för grundskollärare med
inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 eller gymnasielärare.
Lärarhögskolan i Stockholm kommer att tilldelas utbildningsområdena konst och
design, idrott och musik för att beredas möjlighet att bedriva
tvåämnesutbildningar genom samarbete i de praktisk-estetiska
undervisningsmomenten med Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack eller Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm. Vidare tilldelas Umeå universitet utbildningsområdet
idrott för att beredas möjlighet att bedriva tvåämnesutbildning med idrott.
5.3.2.2 Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Ett särskilt stöd skall gå till teknik- och|
| naturvetenskapscentrum. |
| Regeringens bedömning: Satsningen på naturvetenskapliga och |
| tekniska högskoleutbildningar bör fortsätta. Cirka hälften av de|
| 30 000 nya permanenta platserna i regeringens |
| utbildningssatsning bör avse naturvetenskap och teknik. |
| Universiteten och högskolorna bör i utbildningsuppdragen åläggas|
| att öka andelen studenter inom naturvetenskap och teknik liksom |
| andelen kvinnliga studenter inom dessa utbildningsområden. |
| Utbildning av lärare med inriktning mot undervisning i |
| naturvetenskapliga och tekniska ämnen bör öka. |
| För att säkerställa att expansionen sker med bibehållande av god|
| kvalitet bör särskilda insatser för att förnya pedagogiken genom-|
| föras. |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag och bedömning: En positiv utveckling av svenskt
näringsliv och offentlig verksamhet förutsätter fler yrkesverksamma personer med
en naturvetenskaplig och teknisk kompetens. Antalet studerande vid de tekniska
fakulteterna har ökat kraftigt under 1990-talet, men enligt många bedömare bör
rekryteringen till tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar öka
ytterligare. Industriförbundet framhåller i sin skrift Kunskap och kompetens,
Industrins behov av högskoleutbildade, att industrin idag kännetecknas av
ständigt ökat kunskapsberoende och förnyelse i en internationell konkurrens. En
hög kompetens är avgörande för företagens konkurrenskraft. Industriförbundets
undersökning av industriföretagens behov av kompetens visar på ett stort rekry-
teringsbehov av såväl grundutbildade som forskarutbildade. Efterfrågan på civil-
ingenjörer är idag, enligt förbundet, dubbelt så stort som utbudet och inom
elektronik och informationsteknik är behovet fyra gånger större än utbudet.
Sveriges Verkstadsindustrier framhåller i en skrivelse till regeringen att
antalet utexaminerade civilingenjörer inom elektronik och data behöver öka och
att en civilingenjörsutbildning inom elektronikproduktion bör utvecklas. Enligt
Statistiska centralbyrån och Statens skolverk kommer det att uppstå brist på
lärare i naturvetenskapliga och tekniska ämnen till grund- och gymnasieskolan.
För att bättre kunna tillgodose efterfrågan på såväl ingenjörer som lärare
inom naturvetenskap och teknik föreslår regeringen att hälften av de aviserade
30 000 nya platserna under budgetperioden 1997-1999 avsätts för naturvetenskap-
liga och tekniska utbildningar. I varje lärosätes utbildningsuppdrag anger re-
geringen hur stor andel av de nya platserna som skall gälla naturvetenskapliga
och tekniska utbildningar. Dessutom åläggs lärosäten som bedriver utbildning
inom naturvetenskap och teknik att öka andelen helårsstudenter inom dessa
utbildningsområden. Preliminära examenskrav på längre sikt anges. De högskolor
som ger lärarutbildningar åläggs högre examenskrav avseende
grundskollärarutbildningar med inriktning mot undervisning i årskurs 4-9 i
naturvetenskap och teknik, liksom motsvarande gymnasielärarutbildningar, jämfört
med innevarande budgetperiod. För att en fortsatt expansion inom naturvetenska-
pliga och tekniska utbildningsområden skall underlättas bör särskilt rek-
ryteringen av kvinnor öka, varför ett åläggande att öka andelen kvinnliga
studenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena anges i
berörda lärosätens utbildningsuppdrag.
Åtgärder för att stimulera rekryteringen
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stimulera rekryteringen till na-
turvetenskapliga och tekniska utbildningar. Särskilda åtgärder har vidtagits för
att bredda rekryteringen till dessa utbildningar. Målet är en större andel
kvinnliga studenter, äldre studenter, studenter av utländsk härkomst, etc.
Vidare är andelen studenter inom civilingenjörsutbildningarna som kommer från
studieovana hem lägre än inom flertalet övriga utbildningar. Som ett led i att
komma till rätta med den sociala snedrekryteringen till civilingenjörsutbildnin-
garna bör möjligheterna till förbättrad samordning mellan högskoleingenjörs- och
civilingenjörsutbildningarna analyseras närmare.
Flera universitet och högskolor betonar det s.k. tekniskt-naturvetenskapliga
basårets betydelse för möjligheten att rekrytera nya grupper av studenter.
Basåret beskrivs utförligare längre fram i detta avsnitt.
Sedan höstterminen 1995 finns en tidsbegränsad möjlighet för 9 000 personer
mellan 28 och 48 år att studera naturvetenskap och teknik med särskilt vuxen-
studiestöd. Trots den korta tid som fanns för att informera om satsningen antogs
cirka 1 900 personer till höstterminen 1995. Till höstterminen 1996 är cirka
2 800 personer antagna och ytterligare personer kan ha antagits vid de lokala
antagningarna vid terminens början. Sista antagningen till denna
utbildningssatsning sker inför höstterminen 1997.
Av stor betydelse för möjligheterna att bredda rekryteringen är också det sätt
på vilket studenterna bemöts och vilket stöd de får i sina studier. Regeringen
vill betona att högskolan har ett ansvar för att hjälpa studenterna att klara
studierna genom att t.ex. utveckla nya utbildningsvarianter, prova nya pedago-
giska former samt att vid behov erbjuda studenter med invandrarbakgrund stödun-
dervisning i svenska språket.
För att främja den långsiktiga rekryteringen är det viktigt att stimulera int-
resset för naturvetenskap och teknik bland grundskole- och gymnasieelever. På
regeringens uppdrag bedriver Högskoleverket och Skolverket sedan år 1993 ett
femårigt projekt kallat NOT-projektet. NOT står för naturvetenskap och teknik
och projektet drivs i samarbete med skolor, högskolor och övriga samhället. En
av grundtankarna är att de naturvetenskapliga utbildningarnas innehåll och upp-
läggning i grund- och gymnasieskolan måste ändras för att högskolans rekrytering
av studenter i allmänhet och kvinnor i synnerhet skall öka till tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar.
Ett sätt att skapa förutsättningar för en förnyelse av utbildningen är att in-
spirera och stödja grundskolans och gymnasieskolans lärare att undervisa inom
naturvetenskap och teknik på ett stimulerande sätt. Som en länk mellan
forskning, skola och näringsliv fungerar tre nationella resurscentrum i kemi,
fysik respektive teknik vid Stockholms, Lunds respektive Linköpings universitet,
till vilka regeringen har anvisat särskilda medel. Syftet med dessa centrum är
att sprida information om de senaste forskningsresultaten, ge tips om nya
experiment, ge information om fortbildningslitteratur m.m. till lärare inom
grund- och gymnasieskolan.
På flera håll i landet har s.k. teknik- och naturvetenskapscentrum vuxit upp
med stöd av högskolor, muséer, kommuner, landsting och andra intressenter.
Verksamheten syftar till att på ett stimulerande sätt behandla naturve-
tenskapliga fenomen och teknik och att på så sätt öka intresset för natur-
vetenskapens och teknikens möjligheter hos främst barn och ungdomar. Dessa cent-
rum har också inom ramen för NOT-projektet erhållit vissa tillfälliga bidrag för
att utveckla olika former av lärarfortbildning. Regeringen anser att teknik- och
naturvetenskapscentrum är viktiga såväl för folkbildningen som för att stimulera
intresset för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar hos barn och
ungdomar. Regeringen föreslår att 12 miljoner kronor år 1997 skall anvisas som
ett permanent verksamhetsbidrag till ett tiotal teknik- och
naturvetenskapscentrum i landet. Medlen har beräknats under anslaget B 45.
Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Regeringen avser att ge
Högskoleverket i uppdrag att fördela medlen i samverkan med Statens skolverk och
Statens kulturråd.
Regeringen har erfarit att de åtgärder som har vidtagits för att stimulera
intresset för naturvetenskap och teknik redan ger resultat. Inför antagning-en
till hösten 1995 ökade antalet sökande till gymnasiets naturvetenskapsprogram
och till höstterminen 1996 var naturvetenskapsprogrammet det enskilda program
som kunde uppvisa den största ökningen av antalet förstahandssökande jämfört med
året innan. Därmed är naturvetenskapsprogrammet det näst största programmet inom
gymnasieskolan.
Behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår
Den behörighetsgivande förutbildningen, det s.k. basåret, är avsett att förbätt-
ra rekryteringen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar (förordning
(1992:819) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor).
Basåret riktar sig till personer som har grundläggande behörighet för högskole-
studier, men saknar den särskilda behörighet som krävs för att söka en teknisk
eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. En av målsättningarna med basåret är
att rekrytera fler kvinnor till området. Läsåret 1995/96 fördelades sammanlagt
2 570 platser för basår bland alla universitet och högskolor och för läsåret
1996/97 planeras för 3 400 platser. I syfte att främja den regionala rekry-
teringen till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar ges basårsutbildning
från och med hösten 1995 även inom den kommunala vuxenutbildningen. Läsåret
1995/96 fördelades 1 500 platser bland landets kommuner och för läsåret 1996/97
planeras för 4 000 platser.
Resultaten hittills av basåret har varit positiva och basåret har blivit en
viktig rekryteringskälla för flera utbildningar. Av de 1 800 registrerade på
basåret läsåret 1994/95 studerade 72 procent i någon typ av högskolestudier hös-
ten 1995 och 58 procent studerade naturvetenskap och teknik. Hälften av basårs-
studenterna 1994/95 var kvinnor.
Flera universitet och högskolor har i sina anslagsframställningar redovisat
planer att inrätta allmänt högskoleförberedande „basår„ för bl.a. studenter med
en praktiskt inriktad gymnasieutbildning eller från studieovana miljöer.
Regeringen vill emellertid i detta sammanhang hänvisa till de riktlinjer som
presenterades i propositionen Tillträde till högre utbildning m.m. (prop.
1995/96:184, bet. 1995/96:UbU11, rskr. 1995/96:264). Där framhålls bl.a. att den
nya gymnasieskolan skall ge de kunskaper som krävs för högskolestudier.
Högskolorna kan dock frångå de särskilda behörighetskraven om antalet behöriga
sökande till en viss utbildning är färre än antalet platser och rekryteringen
anses angelägen. I dessa fall kan högskolorna samtidigt erbjuda studenterna
särskilt stöd för att under studiernas gång kompensera vissa brister i
förkunskaperna. Genom detta kan man undvika förlängd studietid och därmed ökade
studielån, vilket kan leda till en ökad social snedrekrytering. Vidare bör
beaktas den planerade utbyggnaden av basårsplatserna inom den kommunala vuxenut-
bildningen inom ramen för regeringens vuxenutbildningssatsning.
Pedagogisk förnyelse
Kunskapsutvecklingen inom det tekniska området är mycket snabb och såväl
näringsliv som studenter ställer krav på delvis förändrade kunskaper och
färdigheter. Vid ett idéseminarium om den högre tekniska utbildningen som Ut-
bildningsdepartementet anordnade hösten 1995 underströks behovet av pedagogisk
förnyelse och det förnyelsearbete som pågår vid flera högskolor redovisades.
Bl.a. drivs ett flertal projekt med syfte att förnya utbildningen och öka
andelen kvinnliga studenter. Dessa stöds av Högskoleverket genom Rådet för
grundläggande högskoleutbildning. En förnyelse av de tekniska
högskoleutbildningarna bidrar till att expansionen av antalet utbildningsplatser
sker med bibehållande av god kvalitet.
För att ytterligare intensifiera förnyelsearbetet har regeringen våren 1996
givit Linköpings universitet i uppdrag att, i samverkan med andra högskolor och
Högskoleverket genom Rådet för grundläggande högskoleutbildning, genomföra ett
utvecklingsprojekt inom civilingenjörs- och ingenjörsutbildningarna. Nya former
för utbildningarnas struktur, innehåll, uppläggning, undervisnings- och arbets-
former, lokal- och utrustningsfrågor, examination m.m. skall prövas. Av särskild
vikt är att andelen kvinnliga studenter ökar. Regeringen har anvisat tre
miljoner kronor för projektets första fas. Projektet skall pågå under åren 1996-
1998. Medel för projektets fortsättning kommer att beslutas i särskild ordning.
I uppdraget till Linköpings universitet ingår också att främja ett nationellt
erfarenhetsutbyte kring tekniska utbildningar. På många håll i landet har
exempelvis nya civilingenjörsprogram inrättats i vilka studenterna kan kombinera
teknik med andra ämnen såsom biologi, kemi, journalistik, ekonomi etc. och där
alternativ pedagogik har införts. Det har visat sig att dessa program attraherar
kvinnliga studenter i större omfattning än traditionella utbildningar.
Högskoleingenjörer
En ökning av antalet utexaminerade civilingenjörer räcker inte för att täcka
samhällets samlade behov av tekniskt högskoleutbildade personer, utan även fler
högskoleingenjörer behöver utbildas. Avvägningen av behovet avseende andelen
högskoleingenjörer och civilingenjörer är dock svår att göra. Högskoleingenjörs-
utbildningarna har hittills haft svårt att rekrytera studenter till samtliga
planerade utbildningsplatser. Detta kan till viss del bero på att arbetsmarkna-
dens efterfrågan på utexaminerade har varit låg. Såväl potentiella studenter som
arbetsgivare har varit osäkra på utbildningens innehåll och vilka ar-
betsuppgifter en högskoleingenjör är utbildad för. Benämningen ingenjör har även
orsakat sammanblandning med ingenjörer utexaminerade från äldre gym-
nasieutbildningar, s.k. gymnasieingenjörer. För att motverka en sådan
sammanblandning har regeringen beslutat om en ändring av examensbenämningen i
högskoleförordningen från ingenjör till högskoleingenjör. Högskoleingenjörsut-
bildningarnas attraktivitet förefaller även ha ökat genom att de vid flertalet
lärosäten har förlängts från två till tre år. Andra lärosäten har erbjudit på-
byggnadsutbildningar på högskoleingenjörsexamen på ett eller två år, vilka många
studenter har utnyttjat. Många av dessa har därvid uppnått kraven på kandidat-
eller magisterexamen. I uppdraget till Linköpings universitet m.fl. ingår att
undersöka möjligheterna till gemensam ingång till högskoleingenjörsut-
bildningarna och civilingenjörsutbildningarna, liksom viss samordning mellan
dessa.
Övriga frågor
Civilingenjörer, högskoleingenjörer och arkitekter kommer att i sin yrkesverk-
samhet konstruera och tillverka delar av den fysiska miljö vi vistas i och pro-
dukter som påverkar denna. Miljökunskaper bör därför utgöra en naturlig bes-
tåndsdel i de tekniska utbildningarna. Högskoleverket, genom Rådet för grundläg-
gande högskoleutbildning, har i uppdrag att verka för en integrering av miljö-
kunskap i den ordinarie utbildningen.
De tekniska utbildningarna bör även förmedla kunskaper om estetik och vikten
av att beakta t.ex. arbetsmiljöns, hemmiljöns, boendemiljöns och stadsmiljöns
betydelse. Regeringen föreslår en fortsatt satsning på konstnärers medverkan i
tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och en särskild satsning på design
(avsnitt 5.3.2.3).
I propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3), framhålls arkitekturens och
formgivningens betydelse i samhället och den roll arkitekterna har. Förslag om
en förlängning av arkitektutbildningen har framförts. Omprövning och förnyelse
är viktig i alla utbildningar. Regeringen är för närvarande inte beredd att ta
ställning till en generell förlängning av arkitektutbildningen. Högskolorna kan
emellertid själva, inom ramen för tilldelade resurser, försöksvis anordna olika
former av påbyggnadsutbildningar, vilka kan motsvara de önskemål om förlängning
som framförts. Påbyggnadsutbildning bör försöksvis kunna prövas vid något
lärosäte med intresse härav t.ex. vid Lunds universitet. Erfarenheterna kan
läggas till grund för en utvärdering av arkitektutbildningens innehåll och
omfattning.
Regeringen föreslår en särskild satsning på professurer inom elektronikpro-
duktion (avsnitt 5.5.1) samt att medel avsätts för en forskarskola i
teleinformatik (prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle).
En försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning genomförs för när-
varande. En stor del av försöksutbildningarna ligger på eftergymnasial nivå och
bedrivs i samarbete med högskolan (kapitel 4 Skola och barnomsorg).
Flygsäkerhetsutbildning
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Förutsättningar finns inte för att inrätta|
| ett flygsäkerhetsuniversitet. Det föreligger dock inga hinder |
| mot att anordna utbildning i flygsäkerhet inom ramen för den |
| ordinarie verksamheten. |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens bedömning: En särskild utredare tillkallades år 1994
för att undersöka förutsättningarna för att i Sverige etablera en internationell
högre utbildning avsedd att förbättra flygsäkerheten. Utredningen redovisade
sina slutsatser i betänkandet Förslag om ett internationellt flygsäkerhetsuni-
versitet i Norrköping-Linköping (SOU 1995:57). Ett flygsäkerhetsuniversitet
föreslås vid Linköpings universitet genom samarbete med Luftfartsverket och
Norrköpings kommun. Utbildningen föreslås omfatta två längre program samt
kortare kurser. Utredningen har förutsatt att utbildningen kan finansieras genom
externa medel i form av avgifter betalade av de studerandes arbetsgivare,
internationella biståndsgivare, internationella organisationer, stater och andra
bidragsgivare.
Utredningen har remissbehandlats. Tjugofem remissvar har inkommit. En majoritet
av remissinstanserna instämmer i utredningens allmänna bild av
flygsäkerhetssituationen i världen och att de föreslagna utbildningarna är väl
genomtänkta. Sida är dock tveksam till utbildningens betydelse utanför Sverige.
Flera remissinstanser, såsom Riksrevisionsverket och Statskontoret, anser att
det studerandeunderlag som förutsätts i utredningen är orealistiskt. Kostnads-
beräkningarna anses av en klar majoritet, bl.a. Uppsala, Lunds och Linköpings
universitet samt Luftfartsverket, vara orealistiska. Flera remissinstanser,
bl.a. Linköpings och Umeå universitet beklagar att inte något FN-organ är berett
att stå som huvudman för utbildningen
Regeringen instämmer i vad utredningen anför om att forskning och
utbildning kring flygsäkerhet är viktiga men anser, bland annat av finansiella
skäl, att det inte finns förutsättningar för att inrätta ett särskilt
flygsäkerhetsuniversitet. Däremot föreligger inget hinder för ett lärosäte att
anordna utbildning i flygsäkerhet inom ramen för ordinarie anslag eller som
uppdragsutbildning.
5.3.2.3 Konstnärliga utbildningar
Konstnärlig utbildning bedrivs vid sju konstnärliga högskolor i Stockholm,
nämligen Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan,
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och vid
Teaterhögskolan i Stockholm. Vidare bedrivs konstnärlig utbildning vid Lunds
universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt vid Högskolan i Luleå.
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: |
| |
| Insatser föreslås inom designområdet för att öka konkurrenskraften|
| i svensk design. Medel har beräknats för samarbetsprojekt mellan|
| de konstnärliga och de tekniska utbildningarna och näringslivet.|
| Lunds, Göteborgs och Umeå universitet samt Konstfack tillförs |
| resurser för sammanlagt 50 nya helårsstudenter för utbildning |
| inom området design varav för Lunds universitet 10, Göteborgs |
| universitet 10, Umeå universitet 10 samt Konstfack 20 |
| helårsstudenter. |
| Kungl. Konsthögskolan föreslås erhålla medel för fem helårsstuden-|
| ter för en påbyggnadsutbildning om 40 poäng för arkitekter, konst-|
| närer och tekniker för konstnärlig gestaltning av vägar, broar och|
| övriga trafikmiljöer. |
| Kungl. Musikhögskolan i Stockholm föreslås erhålla en förstärkning|
| av ersättningen till utbildningarna inom elektronisk musikkom- |
| position och dirigering. |
| Mälardalens högskola föreslås erhålla medel för 17 helårsstudenter|
| för att anordna utbildning i kammarmusik i kombination med ut- |
| bildning i annat ämne. |
| Högskolan i Luleå föreslås erhålla medel för skådespelarutbildning.|
| Antagning förutsätts ske vartannat år. |
| Dramatiska institutet föreslås erhålla medel för 16 |
| helårsstudenter för att anordna en TV-producentutbildning om 60 |
| poäng. |
| Anslagen till konstnärligt utvecklingsarbete förstärks. |
| Medel reserveras för projekt som skall genomföras av de |
| konstnärliga högskolorna i Stockholm i samband med att Stockholm|
| skall vara EU:s kulturhuvudstad år 1998. |
| Medel reserveras för projekt avsedda för konstnärers engagemang|
| i den högre utbildningen. |
| Lärarhögskolan i Stockholm tillförs resurser för lärarutbildning|
| som Idrottshögskolan i Stockholm och vissa konstnärliga högskolor|
| i Stockholm utför på uppdrag av Lärarhögskolan i Stockholm. |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag: Den konstnärliga utbildningen är av stor
betydelse för kulturlivet i landet och för samhället som helhet. Det gäller i
första hand att förse landets kulturinstitutioner med välutbildade konstnärer,
men konstnärerna har också betydelse för mångfalden och kvaliteten i den
skapande verksamhet, utan vilken ingen samhällsutveckling äger rum. Därför är
det viktigt att den högre konstnärliga utbildningen ständigt utvecklas och
håller hög internationell standard. Den högre konstnärliga utbildningen skall
samtidigt kunna tjäna som en inspirationskälla och vara vitaliserande för andra
utbildningar i högskolan. Det är också angeläget att de konstnärliga
utbildningarna vid landets lärosäten håller kontakt med näringslivet och det
omgivande samhället i övrigt.
Design- och konstutbildning
Designutbildning
God design är viktig från såväl kommersiell som estetisk och ekologisk synpunkt.
Omsorgsfullt formgivna bruksföremål och miljöer bidrar också till att höja
människors livskvalitet. I flera andra länder görs medvetna och kraftfulla
satsningar för att främja den inhemska formgivningen, vilka resulterat i en
framgångsrik utveckling av produkter som blivit försäljningsframgångar på såväl
den inhemska marknaden som på export. I Sverige har insatserna på området inte
varit lika kraftfulla och konsekventa. Medvetna satsningar från staten och
näringslivet kan leda till höjd kvalitet och till att Sveriges konkurrenskraft
på området ökar. Utbudet av utbildningar för formgivare inom olika områden och
kvaliteten på dessa utbildningar är ett betydelsefullt instrument för att stärka
designområdet. Som ett led i den satsning på formgivning och arkitektur som
regeringen presenterar i propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) föreslår
regeringen olika insatser till stöd för utveckling av utbildningen inom design-
området.
En särskild utredare skall tillkallas med uppgift att lämna förslag till
samarbetsprojekt mellan de konstnärliga och de tekniska utbildningarna och
näringslivet.
För designprojekt har budgetåret 1997 beräknats 4 miljoner kronor under
anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Som
planeringsförutsättning bör gälla att motsvarande belopp anvisas för ändamålet
även för budgetåren 1998 och 1999.
Vidare föreslås att Lunds, Göteborgs och Umeå universitet tillförs resurser
för vardera 10 helårsstudenter samt Konstfack resurser för 20 helårsstudenter
inom utbildningsområde design.
Medel har beräknats under anslagen B 3. Lunds universitet: Grundutbildning, B
5. Göteborgs universitet: Grundutbildning, B 9. Umeå universitet:
Grundutbildning och B 41. Konstfack: Grundutbildning.
Påbyggnadsutbildning/konstnärlig gestaltning
I kulturutredningens slutbetänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84)
understryks den viktiga roll som arkitektur och samhällspla-nering har i
människors vardag och behovet av kvalitet i formgivning och gestaltning. Kungl.
Konsthögskolan har, i samarbete med Vägverket och Konstakademien, bedrivit en
projektutbildning för arkitekter, konstnärer och tekniker kallad Tessinskolan.
Regeringen föreslår permanenta resurser motsvarande fem helårsstudenter för en
påbyggnadsutbildning om 40 poäng för arkitekter, konstnärer och tekniker för
konstnärlig gestaltning av vägar, broar och övriga trafikmiljöer. Verksamheten
ses som ett led i satsningarna på att förbättra vår byggda och anlagda miljö.
Medel har beräknats under anslaget B 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning.
Musikutbildning
Unika musikutbildningar
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har i en skrivelse till regeringen anfört att
den högre utbildningen inom musikområdet tilldelas låga ersättningsbelopp.
Detsamma har anförts av övriga lärosäten som bedriver högre musikutbildning.
Regeringen har i september 1996 givit Högskoleverket i uppdrag att följa upp
resursfördelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen inom
högskolan. Högskoleverket skall inom detta uppdrag genomföra en översyn av
nivåerna för per capitaersättningen för olika utbildningsområden och därvid
klargöra huruvida vissa utbildningar missgynnas i det befintliga systemet, bl.a.
vad gäller musikområdet.
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm är ensam i landet om att ge kvalificerad
utbildning i elektronmusikkomposition, en internationellt erkänd utbildning som
sker inom ramen för programmet för komposition. Utbildningsprogrammet för
dirigering vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm är också unikt i Sverige. Det
är angeläget att dessa utbildningar, som är förhållandevis resurskrävande, även
fortsättningsvis kan bedrivas och ett särskilt resurstillskott har beräknats
under anslaget B 39. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning.
Utbildning i kammarmusik i kombination med utbildning i annat ämne
Vid Mälardalens högskola anordnas sedan höstterminen 1994 i samarbete med Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm en utbildning där studenterna kombinerar utbildning i
kammarmusik med utbildning i annat ämne. Utbildningen har hittills varit
externfinansierad. Utbildningen är ett intressant initiativ.
Ett särskilt resurstillskott har beräknats under anslaget B 40. Mälardalens
högskola: Grundutbildning. Därmed har högskolan förutsättningar att kunna
ersätta Kungl. Musikhögskolan i Stockholm för de lärarresurser som krävs.
Skådespelarutbildning
Frågan om skådespelarutbildning i Norrland har tidigare varit föremål för
utredning. Utredningen visar att det ur ett nationellt kulturperspektiv är
viktigt att det också i norra Sverige kan erbjudas en kvalificerad skådespe-
larutbildning. Regeringen har tilldelat Högskolan i Luleå resurser för att
utveckla och försöksvis bedriva skådespelarutbildning. Den skådespelarutbildning
som kommer att kunna erbjudas vid Högskolan i Luleå är särskilt intressant,
eftersom den kommer att bedrivas i annan form än andra skådespelarutbildningar i
landet och i samarbete med en teaterinstitution (Norrbottensteatern).
Verksamheten kommer att få en stor betydelse för kulturlivet i nordligaste
Sverige.
Medel har beräknats under anslaget B 17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning.
Göteborgs universitet har från den 1 juli 1995 regeringens uppdrag att bedriva
teaterutbildning vid Sotenäs Teaterateljé. Medel har beräknats för perioden 1
januari 1997-30 juni 1997 under anslaget B 5. Göteborgs universitet:
Grundutbildning. Medel för detta ändamål har därefter inte beräknats.
Mediautbildning
Vid Dramatiska institutet bedrivs produktionsledar-producentutbildning som
huvudsakligen är inriktad mot film, men även mot teater och radio. Det är ur ett
kultur- och mediapolitiskt perspektiv viktigt att stimulera nationella TV-
produktioner som speglar den svenska kulturen och som kan utgöra alternativ av
hög kvalitet till det utländska utbudet. En satsning på svensk TV-produktion
befrämjar också sysselsättningen.
Rektor vid Dramatiska institutet har på uppdrag av Utbildningsdepartementet
redovisat vilka krav som bör ställas på producenter av svensk television samt
lämnat förslag beträffande innehåll och omfattning av en TV-producentutbildning.
Utredaren har samrått med representanter för Sveriges Television, TV 3 och TV 4
samt Kommittén för en ny högskola i Malmö (U 1995:12).
Eftersom Dramatiska institutet har de förutsättningar som krävs vad gäller
lärarkompetens, lokaler och utrustning föreslår regeringen att Dramatiska
institutet tillförs resurser för 16 helårsstudenter för att genomföra en TV-
producentutbildning omfattande 60 poäng. Antagning förutsätts ske var tredje
termin. Utbildningen skall genomföras i samarbete med Högskolan i Malmö.
Medel har beräknats under anslaget B 20. Dramatiska institutet: Grund-
utbildning.
Konstnärligt utvecklingsarbete m.m.
Det konstnärliga utvecklingsarbetet är en viktig del i förnyelsen av de
konstnärliga högskoleutbildningarna. En ökning föreslås av anslaget till
konstnärligt utvecklingsarbete vid de universitet och högskolor som bedriver
konstnärligt utvecklingsarbete. De sju konstnärliga högskolorna i Stockholm
föreslås få en ökning på vardera 250 000 kronor. För Lunds universitet föreslås
ökningen bli 300 000 kronor, för Göteborgs universitet 300 000 kronor, för Umeå
universitet 200 000 kronor och för Högskolan i Luleå 150 000 kronor. Den
sammanlagda ökningen av medlen till konstnärligt utvecklingsarbete uppgår till 2
700 000 kronor.
Medlen har beräknats under anslagen B 4. Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning, B 6. Göteborgs universitet: Forskning och fors-karutbildning,
B 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, B 18. Högskolan i
Luleå: Forskning och forskarutbildning samt B 46. Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Regeringen avser att erinra de konstnärliga högskolorna om kravet på
rapportering av det konstnärliga utvecklingsarbetet i årsredovisningen samt om
att analysen av användningen av resurserna generellt bör förbättras.
Konstnärlig fakultet
Regeringen avser under budgetåret 1997 återkomma till frågan om fakul-
tetsindelning i en proposition om högskolans ledningsstruktur och tjäns-
teorganisation.
Kulturprojekt
Kulturhuvudstadsåret 1998
Stockholm har av EU:s kulturministrar utsetts att år 1998 vara EU:s
kulturhuvudstad. Regeringen föreslår att de konstnärliga högskolorna i Stockholm
tilldelas sammanlagt 10 miljoner kronor för att kunna genomföra gemensamma
projekt med kulturinstitutionerna i Stockholm och för att möjliggöra ett utbyte
med motsvarande högskolor i Europa. Övriga lärosäten i landet med konstnärlig
utbildning skall också kunna delta i projekten. Medlen har beräknats under
anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m.
En utgångspunkt inför planeringen av kulturhuvudstadsåret bör vara att
Stockholm också skall manifestera sig som „lärdomsstad„. Detta innebär att även
andra lärosäten i Stockholm än de konstnärliga engagerar sig i
kulturhuvudstadsåret. Engagemanget kan bestå i seminarier, föreläsningsserier på
temat Stockholm som lärdomsstad, symposier m.m. Verksamheten bör ses som ett
naturligt inslag i den ordinarie verksamheten och några särskilda resurser har
inte beräknats för detta ändamål.
Under utgiftsområde 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid samt i
regeringens kulturpolitiska proposition (1996/97:3) redovisas regeringens
samlade insatser för Kulturåret 1998.
Konstnärligt perspektiv berikar naturvetenskap, teknik och medicin
Det är viktigt att konstnärskap i ökad omfattning tas till vara inom utbildning
och forskning. Budgetåret 1995/96 avsatte regeringen 2 miljoner kronor för
projekt avsedda för konstnärers engagemang i den högre utbildningen särskilt
inom områdena naturvetenskap, teknik och medicin. Syftet var att med
konstnärliga infallsvinklar inspirera till förnyelse i andra typer av
utbildningar. Högskoleverket har redovisat fördelningen till regeringen.
Denna satsning bör fortsätta ytterligare ett år. Det ankommer på Hög-
skoleverket att fördela medlen. För att uppnå syftena bör projekten fort-
sättningsvis koncentreras något och för att säkerställa en hög kvalitet väljas
ut i samråd mellan Högskoleverket och Statens kulturråd. Medel, 2 miljoner
kronor, har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet
och högskolor m.m.
Centrum för kulturvetenskaplig forskning med inriktning mot barn- och
ungdomskultur
Regeringen tilldelade hösten 1995 Högskolan i Växjö resurser för att delta i ett
projekt kring barn- och ungdomskultur. Användningen har redovisats till
regeringen. Högskolan har utvärderat ett antal samarbetsprojekt mellan TV,
teater och högskola, genomfört en tvärvetenskaplig seminarieserie samt initierat
ett projekt om hur invånarna i ett avgränsat bostadsområde förhåller sig till
offentlig och privat kulturverksamhet.
Regeringen har föreslagit förstärkta och permanenta forskningsresurser till de
mindre och medelstora högskolorna. För Högskolan i Växjö har förstärkningen
beräknats så att Centrum för kulturvetenskaplig forskning med inriktning mot
barn- och ungdomskultur ryms inom denna.
Ersättningsbeloppen
Musikutbildning
De lärosäten som bedriver musikutbildning har begärt att ersättnings-beloppen
för utbildningsområdet musik skall höjas. Högskoleverket skall - i det uppdrag
som beskrivs ovan under avsnittet Unika musikutbildningar - genomföra en översyn
av per capitaersättningarna till de konstnärliga utbildningsområdena. I avvaktan
på Högskoleverkets utredning föreslår regeringen att tidigare beslutad besparing
(prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353) skall
begränsas till hälften för de konstnärliga utbildningsområdena jämfört med den
besparing som gäller övriga utbildningsområden.
Lärarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm
Lärarhögskolan i Stockholm utbildar grundskollärare med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärare med olika ämneskombinationer i
vilka bl.a. ingår idrott, musik och bild. Ämnesstudierna avseende idrott, musik
och bild anordnas av Idrottshögskolan i Stockholm, Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm och Konstfack på uppdrag av Lärarhögskolan i Stockholm.
Lärarhögskolan i Stockholm föreslås erhålla fyra nya utbildningsområden:
idrott, musik, konst och design. Syftet är att Lärarhögskolan i Stockholm skall
kunna ersätta Idrottshögskolan i Stockholm, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
respektive Konstfack med samma ersättningsbelopp som utgår för ettämneslärare i
idrott, musik respektive bild.
Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 37. Lärarhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning.
Dansutbildning
Utbildning i dans på högskolenivå bedrivs endast vid Danshögskolan. Med
anledning av den nystartade dansarlinjen vid Danshögskolan bör ersätt-
ningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområde
dans höjas med ca 10 procent.
Ersättningsbeloppen redovisas under avsnitt 5.12.2.
5.3.2.4 Utbildningar inom vårdområdet m.m.
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Läkar- och tandläkarutbildningarna skall |
| minska i omfattning. I stället skall vissa andra vårdutbildning-|
| ar, farmaceutiska utbildningar och biomedicinska utbildningar |
| öka i omfattning. Takbeloppen för de enskilda lärosätena påverkas|
| inte. |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag:
Läkarutbildningen
Riksdagen beslutade våren 1994, efter förslag av regeringen, om en minskning av
utbildningsuppdragen till universitet och högskolor för det medicinska
utbildningsområdet. Minskningen innebar att berörda universitet samt Karolinska
institutet skulle minska nyantagningen med 120 platser. Nyantagningen före denna
minskning var cirka 1 000 per år. Skälet för detta var att en utredning i be-
tänkandet Den framtida efterfrågan på läkare m.m. (Ds 1994:57) pekat på att
antalet läkare skulle komma att öka och överstiga den förmodade efterfrågan
under lång tid framåt.
Det är fortfarande svårt för nyexaminerade att erhålla tjänst för allmän-
tjänstgöring, s.k. AT-tjänst, som fordras för legitimation som läkare.
En fortsatt neddragning av läkarutbildningen är nödvändig. Enligt regeringens
mening skall omprioritering till andra vårdutbildningar, farmaceutiska
utbildningar och biomedicinska utbildningar ske vid de lärosäten som bedriver
läkarutbildning. Eftersom det råder brist på logopeder är det önskvärt att en
viss omprioritering till logopedutbildning görs vid de högskolor som har rätt
att ge logopedexamen. Då bristen på logopeder är särskilt besvärande i Norrland,
bör Umeå universitet fullfölja sina planer och starta ett logopedprogram.
Tandläkar- och tandteknikerutbildningen
Riksdagen beslutade under våren 1994 även om en neddragning av ut-
bildningsuppdraget för det odontologiska området. Beslutet innebar en minskning
av nyantagningen till tandläkarutbildningen med närmare 40 % jämfört med
tidigare budgetår. Regeringen föreslår nu, som en konsekvens av detta beslut, en
fortsatt minskning av det högsta antalet helårsstudenter för vilka högskolorna
kan räkna med ersättning för inom det odontologiska området. Hänsyn har tagits
till att även tandteknikerutbildningen omfattas av ersättningsbeloppen för
odontologisk utbildning.
Regeringen har föreslagit (prop. 1995/96:150) att vissa förändringar skall
införas i tandvårdsförsäkringen fr.o.m. den 1 oktober 1996. Riksdagen har
bifallit förslaget. I propositionen angavs att regeringen avser att tillsätta en
arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag som utgår från att samtliga
subventioner i tandvårdsförsäkringen slopas med undantag för ett ekonomiskt
skydd för de grupper som till följd av sjukdom eller funktionshinder har
särskilda tandvårdsbehov. Förändringen planeras träda i kraft den 1 januari
1998. Med anledning av detta beräknar regeringen att en viss minskning bör ske
även för tandteknikerutbildningen och beräknar utbildningsuppdragen med hänsyn
till detta.
Farmaceutiska utbildningar
Inom Apoteksbolaget, som är den största arbetsgivaren när det gäller denna
grupp, kommer det om några år att uppstå brist både på receptarier och apotekare
till följd av stora pensionsavgångar. Även läkemedelsindustrin efterfrågar
apotekare och forskarutbildade farmaceuter. Regeringen har därför infört ett
examensmål beträffande apotekare för Uppsala universitet, som har landets enda
farmaceutiska fakultet och även beräknat extra resurser för denna utbildning.
Biomedicinsk utbildning
Biomedicinsk utbildning expanderar för närvarande kraftigt. Vid samtliga
universitet finns eller kommer att starta fyraåriga biomedicinska utbildningar
som leder till magisterexamen. Syftet är att dessa utbildningar skall förbereda
för medicinsk forskning eller arbete i läkemedelsindustrin. Näringslivet
efterfrågar långt fler biomedicinskt utbildade än vad som i dag utbildas.
Dimensionerings-, kvalitets- och huvudmannaskapsfrågor i de medellånga
vårdutbildningarna
Bakgrund
Samtliga medellånga vårdutbildningar hade före budgetåret 1995/96
landstingskommunalt huvudmannaskap. Därefter har vissa landsting flyttat över
dessa utbildningar till statligt huvudmannaskap. Utbildningarna ges där på
uppdrag av landstingen. I Sverige finns nu 19 vårdhögskolor under
landstingskommunalt huvudmannaskap. Ett statligt bidrag utgår till alla
landsting. Detta bidrag motsvarar cirka 20 % av de totala kostnaderna för
vårdhögskoleutbildningen i Sverige. Högskoleverket beslutar om landstingens rätt
att utfärda de examina som finns upptagna i högskoleförordningen (1993:100) på
samma sätt som för de statliga universiteten och högskolorna.
Landstingen har rätt att utfärda yrkesexamen och högskoleexamen för verksamhet
inom vård och omsorg. De utbildningsprogram som leder till yrkesexamen enligt
högskoleförordningen är arbetsterapeututbildning, barnmorskeutbildning, sjukgym-
nastutbildning, sjuksköterskeutbildning, social omsorgsutbildning och tand-
hygienistutbildning. De utbildningsprogram som leder till högskoleexamen är
audionomutbildning, ortopedingenjörsutbildning, utbildning i hälsovetenskap,
utbildning i laboratorievetenskap samt utbildning i missbruksvård.
Riksdagen beslutade våren 1994 - med anledning av propositionen Utbildning och
forskning Kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU13,
rskr. 1993/94:400) - att skapa utrymme för alternativa samarbets- och
huvudmannaskapsformer för de landstingskommunala vårdutbildningarna i syfte att
höja kvaliteten och forskningsanknytningen i vårdutbildningen. En utgångspunkt
skulle vara att den lösning som valdes skulle vara kostnadsneutral för staten
och dåvarande huvudman. Endast vid de landsting som önskade en förändring skulle
en överflyttning av huvudmannaskapet för vårdutbildningarna till statlig
högskola kunna ske. Regeringen har godkänt avtal om ändrat huvudmannaskap för
vårdutbildningarna vid landstingen i Hallands, Örebro, Västmanlands, Sörmlands,
Västernorrlands, Jämtlands samt Östergötlands län till högskolorna i Halmstad
och Örebro, Mälardalens högskola, Mitthögskolan samt Linköpings universitet.
I kompletteringspropositionen 1994/95 (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:UbU22,
rskr. 1994/95:434) anförde regeringen att det på sikt kunde vara nödvändigt att
ompröva dels var staten i framtiden skall ta över huvudmannaskapet för
vårdhögskoleutbildningen, dels hur ansvaret för vårdhögskoleutbildningarna skall
fördelas mellan staten och landstingen. Innan denna fråga klarlagts skulle
förhandlingar med ytterligare landsting kunna tas upp endast om särskilda skäl
förelåg och om den aktuella vårdhögskolans verksamhet kunde ses som en självklar
del i en framtida nationell struktur. Bägge dessa skäl förelåg vid regeringens
beslut våren 1996 att pröva eventuellt förändrat huvudmannaskap också för
vårdhögskolorna inom landstingen i Stockholm, Göteborg och Västerbotten. Till
motiven hörde att forskningsanknytningen bäst kommer till stånd på
universitetsorterna.
Högskoleverkets utvärdering
Regeringen gav i december 1994 det dåvarande Kanslersämbetet, numera
Högskoleverket, i uppdrag att utvärdera de medellånga vårdutbildningarnas
kvalitet. Syftet var att få underlag för framtida bedömningar avseende
examensrätt. Uppdraget redovisades den 1 april 1996 till regeringen i
utredningen Vårdutbildningar i högskolan - En utvärdering (Högskoleverkets
rapportserie 1996:7 R). Samtliga vårdutbildningar bedömdes vara yrkesrelevanta.
Yrkesrelevans innebär t.ex. att studenten förvärvat sådana kunskaper och
färdigheter som fordras för att självständigt kunna arbeta inom yrket, utvecklat
sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående samt
förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa och
kan initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete.
Högskoleverket konstaterar vidare att utvecklingen mot „högskolemässighet„ har
intensifierats under senare år.
Utredningen föreslår inte några omedelbara åtgärder beträffande vård-
högskolornas rätt att utfärda examina men föreslår att en ny utvärdering skall
genomföras inom en treårsperiod. Denna bör ligga till grund för en förnyad
prövning av examensrätten. Verket rekommenderar att vårdutbildningarna på sikt
samordnas och koncentreras i färre enheter. En ökad anknytning av
vårdhögskolornas verksamhet till de statliga universiteten och högskolorna med
relevant utbildningsmässig och vetenskaplig profil bör stimuleras och läggas
fast i avtal. I fråga om enskilda utbildningsprogram rekommenderar utredningen
bland annat en anknytning av den sociala omsorgsutbildningens samtliga
inriktningar samt av utbildningen i missbruksvård till den statliga högskolans
utbildningar i socialt arbete, dvs. socionomutbildningen. Vidare rekommenderar
verket att en översyn av tandhygienistutbildningen och dess relation till övrig
tandvårdsutbildning görs.
Enligt regeringens mening har utredningen inte tillräckligt beaktat att
högskolans uppgift också är att ge en god yrkesutbildning. De medellånga
vårdutbildningarna står sig väl vad gäller förmedlande av yrkeskompetens, vilket
är minst lika viktigt som ämnesdjup och forskningsförberedande insatser.
Regeringen har med anledning av detta uppdragit till Högskoleverket att
komplettera utvärderingen.
Ett uppdrag till Högskoleverket
Regeringen har den 1 augusti 1996 givit Högskoleverket i uppdrag att lämna
underlag till hur en nationell struktur för vårdhögskoleutbildningen bör
utformas. I uppdraget ingår att ge ett underlag för regeringens bedömning av
geografisk fördelning av den framtida vårdhögskoleutbildningen samt att utreda
om staten bör ta ansvar för vissa vårdutbildningar i framtiden och i så fall för
vilka. Högskoleverket skall även lämna förslag till ett system för statsbidrag
till vårdhögskolorna som bättre överensstämmer med det resurstilldelningssystem
som sedan år 1993 gäller för statliga universitet och högskolor. I uppdraget
ingår dessutom att komplettera den ovannämnda utvärderingen vad gäller
kvaliteten i vårdutbildningarna, med avseende på förmedlande av yrkeskunnande
och yrkeskompetens. Alla förslag skall vara kostnadsneutrala. Uppdraget skall
redovisas till regeringen senast den 15 januari 1997.
Nya möjligheter inom vårdutbildningsområdet
För att till fullo kunna utnyttja den kvalitetshöjning en överflyttning av
vårdhögskoleutbildning till statligt huvudmannaskap kan innebära föreslår
regeringen att de högskolor till vilka kommunala vårdutbildningar överflyttats
erhåller möjlighet till ersättning inom utbildningsområde vård. Detta kan bidra
till framväxten av fler tvärvetenskapliga kurser inom t.ex. utbildningsområdena
vård och teknik samt ett förbättrat utnyttjande av den kompetens som finns inom
området, då högskolorna får möjlighet att avräkna helårsstudenter inom
utbildningsområde vård.
Yrkesexamina inom vårdområdet
Regeringen har erhållit flera skrivelser med begäran om att nya yrkesexamina bör
inrättas. Bland annat har flera vårdhögskolor hemställt om inrättande av
yrkesexamen för utbildning till audionom och vårdförbundet SHSTF - Svenska
hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund - har hemställt om inrättande av
yrkesexamen för biomedicinska analytiker. Regeringen avser inte att vidta några
åtgärder i dessa frågor innan Behörighetskommitténs (S 1994:01) huvudbetänkande
föreligger.
5.3.2.5 Fortbildning och vidareutbildning
Den svenska högskolan har sedan 1960-talet utvecklat ett internationellt sett
unikt och flexibelt system för att tillgodose behovet av olika utbildningar och
studieformer på högskolenivå. Dagsaktuella begrepp såsom livslångt lärande,
kontinuerlig kompetensutveckling, återkommande utbildning etc. blev i viss mån
en realitet i den svenska högskolan redan för drygt tjugo år sedan. År 1969
beslutade riksdagen om den s.k. 25:5-regeln, vilket blev startpunkt för en
successiv ökning av antalet äldre studenter. Ytterligare reformer under 1970-
talet attraherade nya grupper i samhället som inte tidigare kunnat utnyttja
högskolans utbud. Inflödet till högskolan av studenter över 25 år har varit och
är större i vårt land än i något annat OECD-land.
I början av 1980-talet räknade SCB med att mer än var fjärde student på
fristående kurser läste i något slags fortbildnings- eller vidareutbild-
ningssyfte. Det är självfallet komplicerat att exakt beskriva en „avsikt„ i
kvantitativa termer. Däremot går det bra att belysa högskolans utbildningsutbud
och i vilken omfattning olika grupper av studenter använder de olika
studieformer som erbjuds. Sedan slutet av 1980-talet har inflödet av framför
allt ungdomar till högskolan ökat mycket kraftigt, bl.a. tack vare den expansion
av den högre utbildningen som skett. Detta har emellertid inte skett på
bekostnad av äldre studerande. Högskolans öppna och integrerade system för att
ta emot vuxenstuderande samt den allmänna expansionen av den högre utbildningen
har möjliggjort att även inflödet av äldre studerandegrupper kan fortsätta att
öka.
Distansutbildning är en mycket användbar undervisningsform för att möta dagens
och framtida behov av fortbildning och vidareutbildning. Regeringen har under de
senaste åren anvisat särskilda medel för att utveckla och främja genomförandet
av distansutbildning. För att understryka vikten av distansutbildning tillsatte
regeringen våren 1995 en särskild utredare med uppdrag att föreslå en samlad
strategi för den framtida organisationen och användningen av distansmetoder i
utbildningen. Distansutbildningskommittén (U 1995:07) skall avge sitt slut-
betänkande i maj 1998.
Hösten 1995 var drygt en fjärdedel av samtliga studenter registrerade som
deltidsstuderande (halv- eller kvartsfart) eller inskrivna på kurser som
sammanlagt omfattade mindre än 20 poäng. Därutöver läste drygt 7 % på distans.
Flertalet av alla deltids- och distansstuderande var minst 25 år gamla och
påbörjade en högskoleutbildning för första gången eller återkom efter några års
studieuppehåll. Många ungdomar utnyttjar de möjligheter som högskolesystemet
erbjuder när det gäller t.ex. att varva arbete med deltidsstudier.
Olika grupper av registrerade studerande i den statliga högskolans grund-
utbildning hösten 19951)
Yngre än Äldre än
Totalt Totalt 25 år 25 år
antal % % %
Distansstuderande
på hel- och deltid 15 750 7,3 2,6 12,5
Deltidsstuderande som åter-
kommer efter studieuppehåll 12 800 6 1,2 11,2
Deltidsstuderande som läser
i högskolan för första gången9 450 4,4 4,8 3,8
Deltidsstuderande som fort-
sätter från föregående läsår36 100 16,8 13,2 20,4
Heltidsstuderande 143 700 66,9 78,1 52,1
Summa procent 100 100 100
Summa antal 217 800 116 300 101 500
1)Exklusive landstingskommunala vårdhögskolor. Uppgifterna avser enbart hösten
1995, ej hela läsåret 1995/96, ej helårsstudenter.
För att på ett flexibelt sätt kunna möta kommande efterfrågan från såväl yngre
som äldre sökande är det angeläget att högskolorna under treårsperioden 1997-
1999 fortsätter att erbjuda ett varierat utbud av utbildningar och olika
studieformer. Regeringen ställer i utbildningsuppdragen för universitet och
högskolor krav på viss omfattning av fortbildning och vidareutbildning (avsnitt
5.13). Regeringen återkommer i regleringsbrevet med slutgiltiga uppdrag för
respektive universitet och högskola.
5.4 Nya högskolor
5.4.1 Högskola i Malmö
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: En högskola inrättas i Malmö och tillförs |
| resurser motsvarande 3 000 helårsstudenter för budgetperioden |
| 1997-1999. Lunds universitets nuvarande verksamhet i Malmö |
| skall delvis ingå i den nya högskolan. |
| Utbildningen vid den nya högskolan i Malmö skall inriktas mot |
| teknik och ekonomi, lärarutbildning, hälsa och samhälle samt |
| konst och kommunikation. Därutöver skall profilområden utvecklas|
| som bör ingå i nämnda utbildningsområden. Dessa är: internationell|
| migration och etniska relationer, europakunskap, natur- och |
| resurshushållning, Centrum för kompetensutveckling samt jämställd-|
| het och genuskunskap. |
| Utbildningen inom teknik och ekonomi skall prioriteras. |
| Påbyggnadsutbildning samt fortbildning och vidareutbildning |
| skall organiseras i Centrum för kompetensutveckling. |
| Profilområdena skall utgöra inslag i utbildningsplaneringen och |
| uppläggningen av utbildningen inom hela högskolan. |
| Forskningen vid den nya högskolan skall bedrivas i projektform |
| med en permanent grundorganisation finansierad med statliga |
| medel. Medel för forskning beräknas i nästa budgetarbete. |
| Verksamheten skall planeras så att den nya högskolan successivt|
| byggs upp i samarbete med de redan existerande |
| högskoleenheterna i området. |
--------------------------------------------------------------------
Riksdagen behandlade våren 1995 - med anledning av propositionen En politik för
arbete, trygghet och utveckling (prop. 1995/96:25, bet. 1995/96:FiU1, rskr.
1995/96:131-134) - vissa frågor rörande utbyggnaden av den högre utbildningen i
landet. Bl.a. betonades att en utbyggnad av den högre utbildningen ökar Sveriges
konkurrenskraft och är en stark regionalpolitisk faktor. Regeringen aviserade
därvid att en kommitté skulle tillsättas för att utreda hur en etablering av en
högskola i Malmö skulle kunna genomföras. Ett skäl till en högskoleetablering i
Malmö är kommunens lägre utbildningsnivå och en högre arbetslöshet än övriga
storstadskommuner. Riksdagen konstaterade att tillgång till välutbildad
arbetskraft är av central betydelse för näringsliv och sysselsättning men också
för utvecklingen av samhället i övrigt. Regeringen fick i uppdrag att närmare
utreda frågan inför riksdagens slutliga ställningstagande.
Regeringen tillsatte hösten 1995 en kommitté för att bereda frågan om
etableringen av en högskola i Malmö.
Kommitténs huvuduppgift är enligt direktiven (dir. 1995:135) att utreda hur
etableringen av en högskola i Malmö skall kunna genomföras samt lämna förslag
till högskolans inriktning och organisation.
Kommittén, som antagit namnet Kommittén för en ny högskola i Mal-mö (U
1995:12), lämnade sina förslag i betänkandet Högskola i Mal-mö (SOU 1996:36)
som remissbehandlats och i slutbetänkandet Högskolan i Malmö (SOU 1996:120). En
sammanfattning av remissyttrandena finns tillgänglig hos Utbild-
ningsdepartementet (dnr U96/805/UH).
Kommitténs förslag: Kommittén för en ny högskola i Malmö har i sitt
slutbetänkande föreslagit att en ny struktur för högre utbildning och forskning
etableras i Malmö.
Kommittén föreslår att grundutbildningen vid den nya högskolan skall inriktas
i huvudsak mot följande områden:
- teknik och ekonomi,
- lärarutbildning,
- hälsa och samhälle,
- konst och kommunikation.
Därutöver skall fem profilområden utvecklas:
- internationell migration och etniska relationer,
- europakunskap,
- natur- och resurshushållning,
- Centrum för kompetensutveckling (skall organisera påbyggnadsutbildning samt
fortbildning och vidareutbildning,)
- jämställdhet och genuskunskap.
Dessa profilområden skall utgöra inslag i utbildningsplaneringen och
uppläggningen av utbildningen inom hela högskolan.
Kring år 2005 bör utbildningen i Malmö omfatta drygt 14 000 helårsstudenter,
varav 9 000 är nya högskoleplatser. Utbildningen inom teknik och ekonomi
skall prioriteras och omfatta 4 000 helårsstudenter.
Den grundläggande utbildningen bör organiseras så att utbildningsområden med
likartad inriktning eller med behov av samarbete hålls samman.
Forskningen skall bedrivas i projektform med en permanent grundorganisation
finansierad med statliga medel.
Planeringen av utbildning och forskning skall ske i samverkan med omgivande
samhälle.
Remissinstanserna: Efter remiss har synpunkter på delbetänkandet kommit in
från 68 instanser. Därutöver har 5 spontana yttranden inkommit.
Utredningens förslag mottas till övervägande del positivt av remissin-
stanserna.
I stort sett alla remissinstanser stöder utgångspunkterna för kommitténs
förslag och därmed inrättandet av en ny högskola i Malmö. Behovet av en
utbyggnad av den högre utbildningen i landet understryks liksom att särskilda
behov föreligger i Malmö, som har en låg utbildningsnivå i förhållande till
landet i övrigt. Viss kritik riktas mot vad som uppfattas som regionalpolitiska
överväganden. Riksrevisionsverket anser att en högskola bör inrättas utifrån ett
nationellt perspektiv.
Malmöhögskolans föreslagna lokalisering bemöts positivt av i princip samtliga
remissinstanser. Ett sammanhållet campus anses av remissinstanserna stimulera en
kreativ miljö. Från studiesocial synvinkel förefaller även andra fördelar kunna
uppnås. Flera remissinstanser tar upp de svårigheter de nuvarande
högskoleenheterna i Malmö har när det gäller att attrahera studenter på grund av
att de saknar det studentliv som andra, mer sammanhållna högskolor, kan erbjuda.
Det nytänkande avseende organisation av grundutbildning och forskning som
uttrycks i betänkandet tas till övervägande del emot mycket positivt.
Remissinstanserna tillstyrker okonventionella grepp även vad beträffar den
interna organisationen.
Lunds universitet har inga invändningar mot att en ny högskoleenhet inrättas i
Malmö. Den planerade verksamheten är så bred att den mycket väl kan utgöra basen
för en ny enhet. Universitetet påpekar dock att tillkomsten av en ny enhet i
Malmö inte förutsätter att den verksamhet som idag bedrivs i Malmö av Lunds
universitet förs över till den nya strukturen. Statskontoret anför att det finns
en risk att mindre högskolor får höga kostnader för internadministration och
anser därför att högskolan fortsatt bör vara en del av Lunds universitet.
Remissinstanserna är i stort sett eniga med kommittén om de utbild-
ningsinriktningar och prioriteringar som föreslås. Däremot är flertalet
remissinstanser tveksamma till den utbyggnadstakt som föreslås. Målsättningen
drygt 14 000 studenter inom fem år förefaller väl optimistisk. Särskilt
problematiskt tror remissinstanserna att rekryteringen av studenter och
kvalificerade lärare till de tekniska utbildningarna kan bli. Rekryteringen till
ingenjörsutbildningarna är bekymmersam enligt Högskoleverket. Under alla år som
utbildningarna funnits inom högskolan har antalet sökande studenter aldrig nått
upp till antalet utbildningsplatser. Inför valet av utbildningsinriktningar i
Malmö bör det beaktas att de ingenjörsutbildningar som lyckas attrahera sökande
i första hand är otraditionella kombinationer som mediateknik, naturvård och
vattenvård.
Uppsala universitet anför att nya infallsvinklar och stimulerande växelverkan
med näringslivet säkerligen kan resultera i förnyelse av såväl innehåll som
genomförande av utbildningarna. Ett mångvetenskapligt och tvärvetenskapligt
angreppssätt ställer dock högre krav på lärarna.
Remissinstanserna är till stor del eniga om att det är intressant att pröva
modeller för att öka rekryteringsbasen av typen utvidgat basår. Däremot
motsätter sig en stark majoritet av remissinstanserna att andra tillträdesregler
tillämpas. Det betonas att upprätthållandet av kvaliteten är av största vikt,
både för studenterna och för högskolan.
Den föreslagna forskningsmodellen tillstyrks av en majoritet av remiss-
instanserna. NUTEK anser dock att de flesta lärarna förutom forskningsprojekten
även måste ha en fakultetsanknytning till främst Lunds universitet. Även
Köpenhamns universitet kan komma ifråga.
Ett stort antal remissinstanser, däribland Statskontoret och Riksrevi-
sionsverket, efterlyser en ekonomisk analys av olika lösningar och finans-
ieringsmöjligheter i förslaget.
Skälen för regeringens förslag: En betydande nationell utbyggnad av den högre
utbildningen har skett sedan slutet av 1980-talet. För att möta samhällets ökade
behov av utbildning och höja kunskapsnivån i landet bör den högre utbildningen
byggas ut ytterligare.
Det råder en regional obalans i landet vad beträffar högre utbildning.
Utbildningsnivån i Malmö är lägre än i övriga storstadskommuner. Utvecklingen
under efterkrigstiden har lett till att Stockholmsregionen blivit alltmer
dominerande. Stockholms roll som nationellt beslutscentrum och knutpunkt i
nationella och internationella nätverk har stärkts. I Malmöregionen har
utvecklingen varit en annan. Strukturomvandlingen inom näringslivet har
inneburit att den traditionella industrin har minskat i omfattning samtidigt som
nya expansiva verksamheter framför allt etablerats i regionens universitetsstad
Lund. Erfarenheten visar att närheten till högre utbildning har stort inflytande
på ungdomars benägenhet att studera. En ny högskola i Malmö kan därför förväntas
bidra till ökad övergång från gymnasieskola till högskola. Erfarenheten visar
också att de som utexaminerats från en viss högskola i hög utsträckning blir
yrkesverksamma på högskoleorten om de rekryterats från andra delar av landet. En
högskola i Malmö kan alltså förväntas höja utbildningsnivån bland stadens
befolkning och därmed öka attraktionskraften för ett mer utbildnings- och
kunskapsintensivt näringsliv.
Regeringen föreslår därför att den högre utbildningen byggs ut i Malmöområdet
och att detta sker i form av en ny självständig högskola. En sådan etablering
kan förväntas få en positiv inverkan på hela regionen i likhet med vad som skett
vid etablering av högskoleutbildning i andra delar av landet.
I det följande anges de utgångspunkter som bör gälla under det fortsatta
utredningsarbetet inför den nya högskolan.
Organisation
Högskolan skall inte byggas efter traditionellt mönster med utgångspunkt i
ämnesinriktade institutioner. Regeringen föreslår den organisationslösning som
Malmökommittén förordar och som bygger på att i en och samma enhet samla
verksamheter som i någon mening har en sammanhängande inriktning.
Frågan om ett visst utbildningsutbud skall erbjudas av Lunds universitet, en
ny högskola i Malmö eller en annan anordnare av högskoleutbildning bör
analyseras. Det blir en viktig uppgift i det fortsatta utredningsarbetet att
djupare analysera på vilket sätt förhållandet bör vara mellan utbildningar vid
högskolan i Malmö respektive vid Lunds universitet.
Inriktning
Regeringen föreslår att verksamheten vid den nya högskolan inriktas i huvudsak
mot följande grupper av utbildningsområden:
- teknik och ekonomi,
- lärarutbildning,
- hälsa och samhälle,
- konst och kommunikation.
Utbildning inom teknik och ekonomi skall prioriteras.
Därutöver skall fem profilområden utvecklas:
- internationell migration och etniska relationer,
- europakunskap,
- natur- och resurshushållning,
- påbyggnadsutbildning samt fortbildning och vidareutbildning,
- jämställdhet och genuskunskap.
Dessa profilområden skall utgöra inslag i utbildningsplaneringen och
uppläggningen av utbildningen inom hela högskolan. Påbyggnadsutbildning samt
fortbildning och vidareutbildning skall organiseras i Centrum för
kompetensutveckling.
Forskningen föreslås drivas i projektform med en permanent grundorganisation
finansierad med statliga medel enligt den modell som Malmökommittén föreslår. En
intressant forskningsmiljö kan skapas genom att forskningsresurser förs samman
till en flervetenskaplig struktur med en problemorienterad ansats för
verksamheten. Det är angeläget att ett antal högt kvalificerade forskare inom
ett antal nyckelområden knyts till högskolan.
Lokalisering
En viktig förutsättning för att åstadkomma en enhetlig profil vid den nya
högskolan är att lokalisera så mycket som möjligt av utbildning och övriga
resurser till ett gemensamt område.
Ett sådant område skulle kunna vara Västra hamnen. Området ligger nära stadens
centrum och nära till goda kommunikationer. Här kan plats beredas för samtliga
befintliga och tilltänkta utbildningar. Undantaget är hälso-, sjukvårds- och
omsorgsutbildningar vilka bör lokaliseras i anslutning till Malmö Allmänna
Sjukhus, MAS. Även här finns goda förutsättningar att bygga upp ett sammanhållet
högskoleområde.
Omfattning
Under perioden 1997-1999 föreslås högskolan tilldelas resurser för 3 000 helårs-
studenter. Utredningen har framhållit att högskolan år 2005 skulle kunna omfatta
drygt 14 000 helårsstudenter inklusive Lunds universitets verksamhet i Malmö.
Regeringen anser dock att omfattningen av utbyggnaden måste bli beroende av den
finansiering som kan åstadkommas.
Fortsatt planeringsarbete
För att verksamheten skall kunna starta vid den nya högskolan hösten 1997 bör
planeringsarbetet fortsätta under hösten 1996. I avvaktan på riksdagens
ställningstaganden avser regeringen att ge en organisationskommitté i uppdrag
att ta fram ytterligare planerings- och beslutsunderlag för att förbereda
etableringen av den nya högskolan.
När riksdagen fattat beslut angående högskolan blir kommitténs uppdrag att:
- förbereda organisationen och uppbyggnaden av den nya högskolan,
- lämna förslag till hur samarbete med, respektive integration av, befintliga
högskoleutbildningar i Malmö skall ske,
- dra upp riktlinjer för och lämna förslag till forskningsorganisation,
- anställa lärare och förbereda utnämningen av rektor,
- förbereda och lämna ansökan till Högskoleverket om rätt att utfärda vissa
examina,
- rekrytera studenter till den första terminen hösten 1997,
- ansvara för planeringen av den nya högskolans lokaler,
- i inledningsskedet fungera som uppdragsgivare avseende grundutbildning som
anordnas av andra universitet och högskolor.
Verksamheten vid den nya högskolan bör kunna starta hösten 1997. Genom
organisationskommittén bör sammanlagt 1 500 utbildningsplatser kunna utlysas.
5.4.2 Södertörns högskola
Riksdagen beslutade i maj 1995 att en ny högskola skulle inrättas på Södertörn
och att denna huvudsakligen skulle lokaliseras i anslutning till Huddinge
sjukhus, men ha viss utbildning förlagd till Haninge (prop. 1994/95:100 s. 90-
96, bet. 1994/95:UbU11, rskr. 1994/95:359). Regeringen gav i mars 1995
tilläggsdirektiv (Dir. 1995:70) till 1994 års Stockholmskommitté att planera
verksamheten vid Södertörns högskola och göra nödvändiga förberedelser för
verksamhetsstart hösten 1996 samt att under läsåret 1996/97 fungera som
uppdragsgivare avseende grundutbildning som anordnas av andra högskolor.
Organisationskommittén har erhållit ett utbildningsuppdrag för år 1996 som
omfattar utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap,
teknik och farmaci genom regeringsbeslut den 19 oktober 1995. För detta har
organisationskommittén erhållit ett anslag om 34 miljoner kronor. Ersättning har
beräknats för 1 000 platser hösten 1996, då de första studenterna vid högskolan
börjar sina studier. Studenterna antas till utbildning vid andra universitet och
högskolor som på uppdrag av organisationskommittén anordnar kurser vid Söder-
törns högskola. Preliminärt har cirka 1 180 studenter antagits. Antalet sökande
var drygt 6 400. En arkitekttävling har genomförts och de första nya byggnaderna
skall enligt planerna vara inflyttningsklara höstterminen 1999. Vidare har
regeringen anställt en rektor för Södertörns högskola från den 1 januari 1997.
Uppbyggnaden av en ny högskola innebär att högskolan har stora svårigheter att
finansiera sina utbildningskostnader inom de ordinarie ersättningsbeloppen för
olika utbildningsområden. Ersättningsbeloppen är beräknade utifrån
genomsnittliga kostnader för en student. Genomsnittliga kostnader och
marginalkostnader varierar mycket inom t.ex. naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar. En högskola som varit verksam under ett antal år har möjlighet att
vid en ny utbildningssatsning omprioritera medel från andra verksamheter. Denna
möjlighet finns dock inte när en ny högskola skall byggas upp och
marginalkostnaderna är högre än de genomsnittliga kostnaderna för samtliga
utbildningar. De extra kostnaderna har beräknats till 20 miljoner kronor per år
under perioden 1997- 1999. Regeringen har mot denna bakgrund under anslaget B
42. Södertörns högskola: Grundutbildning beräknat särskilda medel om 20 miljoner
kronor under budgetåret 1997. Regeringen avser att återkomma i budget-
propositionen för år 1998 angående ytterligare medel. Enligt regeringens
bedömning bör som planeringsförutsättning gälla att 20 miljoner kronor per år
utgår också budgetåren 1998 och 1999. Finansieringen kommer att prövas i
ordinarie budgetarbete.
Uppbyggnaden av en ny högskola medför dessutom lånekostnader för investeringar
som ej kan täckas av de ordinarie ersättningsbeloppen för helårsstudenter och
helårsprestationer. Total nyanskaffning av all inredning och utrustning medför
betydligt högre lånekostnader än vad som gäller för etablerade högskolor. Dessa
kan kontinuerligt förnya sin inredning och utrustning och belastas inte av den
tillfälligt mycket höga lånekostnad en ny högskola har de första åren då allt
måste nyanskaffas. Dessutom kan inte lokaler, inredning och utrustning utnyttjas
till sin fulla kapacitet och generera ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer (avsnitt 5.12.4). Regeringen avser med anledning av detta att
ta ställning till särskilda medel till Södertörns högskola.
Södertörns högskola föreslås, liksom alla andra mindre och medelstora
högskolor, få fasta forskningsresurser (avsnitt 5.5.3). Dessa forskningsresurser
avser forskning och forskarutbildning inom naturvetenskap och teknik. Forsk-
ningsmedel har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utveck-
lingsarbete vid vissa högskolor. Forskningen inom humaniora och samhällsve-
tenskap med inriktning mot frågor med anknytning till Östersjöområdet förutsätts
stödjas huvudsakligen genom den särskilda stiftelse vars ändamål är att
finansiera forskning och forskarutbildning inom områden med inriktning på
Östeuropa och Östersjöregionen.
Den handledning som krävs för vissa lärarintensiva utbildningsmoment i
naturvetenskapliga kurser saknas vid Södertörns högskola. Dessa moment genomförs
normalt av doktorander knutna till högskolan. Med hänsyn till att doktorander
ännu inte finns vid Södertörns högskola bör tills vidare doktorander vid
Karolinska institutet handleda och undervisa vid Södertörns högskola. Medel har
beräknats för cirka tio doktorander under anslaget B 14. Karolinska institutet:
Forskning och forskarutbildning. Enligt regeringens bedömning bör som
planeringsförutsättning gälla att medel för ytterligare doktorander vid
Karolinska institutet med undervisning vid Södertörns högskola beräknas för
budgetåren 1998 och 1999. Regeringen avser att återkomma till detta i budget-
propositionen för år 1998. Finansieringen kommer att prövas i ordinarie
budgetarbete.
För att bidra till en utveckling mot livslångt lärande och för att möta ett
behov på arbetsmarknaden av fler högskoleutbildade behöver den högre
utbildningen på sikt byggas ut ytterligare i Stockholmsområdet. Strukturella
skäl talar för att utbyggnaden till största delen bör äga rum i södra Stockholm.
En utbyggnad vid Södertörns högskola möjliggör också ökad bredd och ökat djup i
högskolans utbildningar. Högskolan kommer att få en mångkulturell profil
(avsnitt 5.7). Södertörns högskola föreslår i sin fördjupade
anslagsframställning att den ges möjlighet att expandera med ytterligare 1 500
helårsstudenter under budgetåren 2000-2002. Södertörns högskola skulle därmed ha
5 500 helårsstudenter år 2002. Regeringen anser dock att omfattningen av
utbyggnaden måste bli beroende av den finansiering som kan åstadkommas.
5.4.3 Högskola på Gotland
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: En högskola skall inrättas på Gotland. Den |
| nya högskolan tillförs medel för 700 helårsstudenter under |
| treårsperioden 1997-1999 utöver de medel som utgår för verksam- |
| heten i den nuvarande organisationen. |
--------------------------------------------------------------------
Högskoleverkets utredning: Högskoleverket har på regeringens uppdrag
utvärderat Högskoleutbildningen på Gotland och redovisar sina förslag i
rapporten Högskola på Gotland (1996:23 R). Högskoleverket anser att övervägande
skäl talar för en fortsatt högskoleverksamhet på Gotland. Högskoleverket
framhåller att högskoleutbildningen på Gotland är likvärdig med den som ges på
annat håll. Kvaliteten har utvärderats utifrån ett flertal aspekter, bl.a.
förkunskaper hos de studerande som börjar på Högskoleutbildning på Gotland,
kvalitet i undervisningen samt möjligheten för de studerande att få arbete när
de lämnar högskoleutbildningen.
För närvarande bedrivs i första hand ingenjörsutbildning, lärarutbildning och
ekonomutbildning samt fristående kurser främst inom det humanistiska området.
Utnyttjandegrad och prestationsgrad ligger i nivå med övrig högskoleutbildning i
landet. Två profilområden föreslås inför framtiden. Det ena rör Östersjöregionen
och det andra avser kulturområdet. Till kulturområdet hör bl.a. humanistcentrum,
författar-, konst- och tonsättarcentrum. Verkets huvudförslag är att
Högskoleutbildning på Gotland ombildas till en självständig högskola.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade år 1987 med anledning av
regeringens förslag i budgetpropositionen (1987/88:100 bil. 10 sid 33, bet.
1987/88:UbU27, rskr. 1987/88:210) att tillgång till högskoleutbildning skulle
finnas på Gotland. I samband med att verksamheten startade beslutades att en
utvärdering skulle ske efter ett antal år. Regeringen anförde i
budgetpropositionen 1994/95 (prop. 1994/95:100, bil. 9, bet. 1994/95:UbU15,
rskr. 1994/95:353) att utbildningens organisatoriska tillhörighet skulle
övervägas.
Högskoleutbildning på Gotland är för närvarande organisatoriskt inordnad i
Länsstyrelsen i Gotlands län och verksamheten är inrättad som en
beställarorganisation. Den innebär att Högskoleutbildning på Gotland ger uppdrag
till högskolorna på fastlandet. Det är också dessa som bestämmer vilka studenter
som skall antas och som utfärdar examina. Övervägande skäl talar för fortsatt
Högskoleutbildning på Gotland samt att en sammanhållande planering och ledning
behövs för högskoleutbildningen på Gotland. En beställarorganisation kan i
längden inte fullt ut utnyttja den potential som ligger i lärar- och
forskartjänsternas allmänna kompetens. Vidare är det en fördel för Gotland om
högskolan får en fast lärar- och forskarkår som bosätter sig på ön. På sikt är
en självständig högskola det mest lämpliga alternativet. Målsättningen bör vara
att verksamheten i slutet av budgetperioden skall omfatta ca 1 200 helårsstuden-
ter. Regeringen har därför beräknat medel för ytterligare 700 helårsstudenter
för perioden 1997-1999.
En självständig organisation förutsätter dock att beställarorganisationen
bibehålls, åtminstone under de närmaste åren. Eventuellt kan det vara av värde
att en sådan organisation bibehålls som en del av verksamheten.
Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté för att i avvaktan på
riksdagens ställningstagande förbereda omorganisationen av Högskoleutbildningen
på Gotland till en självständig högskola.
Etableringen av den självständiga högskolan bör komma till stånd när prövning
har gjorts av vilka examensrättigheter den nya högskolan på Gotland kan få eller
vad som krävs för att examensrättigheter skall medges.
Regeringen bedömer att de ekonomiska förutsättningarna för detta skall kunna
vara uppfyllda med det resurstillskott som nu föreslås.
5.5 Forskning och forskarutbildning
Forskningspolitiska mål och riktlinjer redovisas i den forskningspolitiska
propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5). I det följande redovisas
regeringens förslag om forskning och forskarutbildning. Förslagen avser
satsningar på olika forskningsområden, kriterier för rätten att benämnas
universitet samt forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Förslag
beträffande Rådet för forskning om universitetet och högskolor behandlas
utförligt i den forskningspolitiska propositionen och under kapitel 6
Högskolemyndigheter anslaget C 1. Högskoleverket i denna proposition.
Utredningen för uppföljningen av 1993 års högskolereform har i betänkandet
Reform och förändring. Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor
efter 1993 års universitetsreform (SOU 1996:21) lämnat förslag vad avser
forskning och forskarutbildning. Utredaren föreslår att avvägningar mellan
forskningsområden bör kunna göras i vidare termer än för närvarande. I stället
för nio fakultetsområden skulle områdena begränsas till fyra: teknik,
naturvetenskap, medicin och kulturvetenskap. Universitet och högskolor föreslås
få rätt att själva besluta om indelningen i fakulteter och därmed om vilka
fakultetsnämnder som skall finnas. Vidare föreslår utredaren att riksdagen ger
universitet och högskolor preciserade treåriga uppdrag för forskning och
forskarutbildning. Uppdragen bör omfatta krav på minsta forskningsvolym och
omfatta åtaganden inom respektive högskolas profilområden.
Regeringen avser att under år 1997 i en proposition till riksdagen lämna
förslag angående vissa organisationsfrågor om högskolans ledningsstruktur,
tjänsteorganisation fakultetsindelning samt principerna för fördelning av
forskningsresurser. Detta innebär att förslagen i det följande bygger på
nuvarande principer för tilldelning av resurser.
En av Utbildningsdepartementet tillsatt utredare har lämnat förslag om
forskarutbildningen i betänkandet Studiefinansiering och examina i fors-
karutbildningen (Ds 1996:35). Detta remissbehandlas för närvarande. Regeringen
avser att lämna förslag om forskarutbildningen i en proposition till riksdagen
under år 1997.
5.5.1 Fakultetsresurser och nya forskningssatsningar
I det följande ges en sammanställning av regeringens förslag till satsningar på
olika forskningsområden inom universitet och högskolor. Medel för de olika
satsningarna för budgetåret 1997 har beräknats under respektive lärosätes
anslag.
De flesta lärosäten har i sina anslagsframställningar begärt omfattande
resursförstärkningar i första hand för lokaler för forskning och undervisning
men också för nysatsningar och utbyggnad av antalet tjänster inom den högre
utbildningen.
Regeringen konstaterar att betydande belopp för närvarande förs över från
forskningsstiftelserna, forskningsråden och andra externa finansiärer till
högskolan och dess forskning. Den större delen av de externa anslagen tillfaller
de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsområdena. Trots det
rådande statsfinansiella läget föreslår regeringen betydelsefulla satsningar för
forskning och utbildning samt medel för vissa byggnadsprojekt. I avsnitt 5.3 i
denna proposition föreslår regeringen en kraftig satsning på grundutbildningen
inklusive nya högskolor i Malmö och på Gotland.
I det följande lämnas förslag till förstärkningar inom vissa angelägna
forskningsområden. Enligt regeringens bedömning är detta samtidigt områden vars
tillgång till andra finansieringskällor är begränsade.
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: |
| |
| - Det tillskott till humanistisk och naturvetenskaplig |
| forskning, den s.k.särskilda fakultetsresursen, som under en |
| femårsperiod tilldelats de humanistiska och matematisk- |
| naturvetenskapliga fakulteterna skall permanentas. |
| - Som en konsekvens av tidigare fattade beslut skall Uppsala |
| universitet erhålla medel för bostads- och byggforskning. |
| - Uppsala universitet skall erhålla medel för ökade |
| lokalkostnader för Gustavianum. |
| - Lunds universitet skall erhålla medel för forskning med |
| inriktning mot Ost- och Sydostasien. |
| - Lunds universitet skall erhålla medel för forskningen vid |
| Skissernas museum. |
| - Göteborgs universitet skall erhålla medel för ett |
| internationellt dokumentations- och forskningscentrum inom |
| området våldsskildringar i medier. |
| - Göteborgs universitet skall erhålla medel för forskning om och|
| utveckling av svenska som andra språk och svenskundervisning |
| för invandrare. |
| - Stockholms universitet skall erhålla resurser för förstärkning|
| av verksamheten vid Institutet för social forskning. |
| - Linköpings universitet skall erhålla resurser för ett nytt |
| tema, tema Genus. |
| - Umeå universitet skall erhålla en förstärkning av anslagen till|
| de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. |
| - Högskolan i Luleå skall erhålla en förstärkning för forskning|
| inom det filosofiska området. En filosofisk fakultet skall |
| inrättas vid högskolan den 1 januari 1997. |
| - Nationella nätverkssekretariat för Europaforskning inom ämnes-|
| områdena statsvetenskap vid Uppsala universitet, ekonomi vid |
| Lunds universitet och juridik vid Stockholms universitet |
| samt ett årsbokssekretariat förlagt till Uppsala universitet |
| skall erhålla stöd. |
| |
| Regeringen föreslår medel för följande professurer: |
| - afrikanska språk vid Göteborgs universitet, |
| - polska språket och litteraturen vid Stockholms universitet, |
| - filmvetenskap vid Stockholms universitet, |
| - museologi vid Umeå universitet, |
| - produktionsteknik med inriktning mot elektronikindustri. |
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: För budgetåret 1998 bör planeringsförut- |
| sättningen vara att |
| - Uppsala universitet erhåller ytterligare medel för ökade |
| lokalkostnader för Gustavianum. |
| - Lunds universitet erhåller ytterligare medel för forskningen |
| vid Skissernas museum. |
| - Linköpings universitet erhåller medel för ett nytt tema Tema |
| Etnicitet. |
| - Kungl. Tekniska högskolan erhåller medel för forskning om |
| infrastrukturens ekonomi. |
| - Högskolan i Luleå erhåller ytterligare medel för förstärkning av|
| forskning och forskarutbildning inom filosofisk fakultet. |
| |
| För budgetåret 1999 bör planeringsförutsättningen vara att |
| - Uppsala universitet erhåller ytterligare medel för ökade |
| lokalkostnader för Gustavianum. |
| - Lunds universitet erhåller ytterligare medel for forskningen |
| vid Skissernas museum. |
--------------------------------------------------------------------
Förslag har också lämnats enligt följande:
- För lärarutbildningarnas forskningsanknytning föreslås resurser (av-snitt
5.3.2.1).
- Göteborgs universitet erhåller medel för ett sekretariat för genusforskning
(avsnitt 5.6).
- De konstnärliga högskolorna i Stockholm samt Lunds, Göteborgs och Umeå
universitet samt Högskolan i Luleå erhåller en förstärkning av medlen för
konstnärligt utvecklingsarbete (avsnitt 5.3.2.3).
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Särskild fakultetsresurs
Riksdagen beslutade med anledning av 1990 års forskningspolitiska proposition Om
forskning (prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:UbU25, rskr. 1989/90:90) att tilldela
universitetens humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteter en
särskild resurs om 5 mil-joner kronor per fakultet och år under fem år, totalt
50 miljoner kronor. Resursen skulle användas till att främja forskning inom för
fakulteterna angelägna områden.
Forskningsfinansieringsutredningen anför i betänkandet Forskning och pengar
(SOU 1996:29) att den särskilda fakultetsresursen vid de humanistiska och
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna på avsett vis har främjat
lektorsforskningen vid dessa fakulteter. Utredningen för uppföljning av 1993 års
högskolereform föreslår i betänkandet Reform och förändring (SOU 1996:21) att
den särskilda fakultetsresursen även skall komma andra fakulteter till del.
Regeringen bedömer att en utökning av forskningsresursen till att omfatta alla
fakulteter kräver, för att få avsedd verkan, ett betydande resurstillskott.
Resursen har spelat en stor roll för forskningen inom humaniora och
naturvetenskap. Det är därför angeläget att dessa fakulteter får behålla medlen,
som även fortsättningsvis skall användas för att finansiera högskolelektorers
forskning under begränsade tidsperioder och på nya områden eller fält som inte
är integrerade inom den ordinarie forskningsorganisationen.
Regeringen föreslår att fakultetsresursen skall permanentas vid de fakulteter
som hittills har erhållit den. Regeringen gör emellertid bedömningen att det
statsfinansiella läget inte medger något liknande tillskott till övriga
fakulteter. Medel har beräknats under respektive lärosätes anslag.
Bostads- och byggforskning, Uppsala universitet
Med anledning av regeringens proposition om samhällsvetenskaplig bostads- och
byggforskning (prop. 1993/94:82, bet. 1993/94:BoU7) beslutade riksdagen att
uppdra åt Uppsala universitet att bygga upp en samhällsvetenskaplig institution
för denna forskning i Gävle. Uppbyggnaden skulle ske stegvis för att slutligen
omfatta 20 miljoner kronor. Riksdagen har tidigare anvisat 16 miljoner kronor
(prop 1993/94:100, bet.UbU6, rskr. 1993/94:287). Som en konsekvens av tidigare
fattade beslut föreslår regeringen att ytterligare 4 miljoner kronor anslås till
Uppsala universitet för bostads- och byggforskning lokaliserad till Gävle. Medel
för satsningen har beräknats under anslaget B 2. Uppsala universitet: Forskning
och forskarutbildning.
Gustavianum, Uppsala universitet
Gustavianum från 1600-talet, med anatomiska teatern, är Sveriges äldsta
universitetsbyggnad. Byggnaden är av nationellt intresse och Uppsala universitet
har därmed ett särskilt ansvar för att bevara Gustavianum. Universitet planerar
en omfattande restaurering av byggnaden. Ett universitetshistoriskt museum skall
inrättas. Regeringen föreslår att Uppsala universitet tilldelas 0,5 miljoner
kronor budgetåret 1997 för täckande av ökade hyreskostnader. Medel för ändamålet
har beräknats under anslaget B 2. Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning.
Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999
Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller ytterligare 0,5
miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1998 och 1999.
Forskning med inriktning mot Ost- och Sydostasien, Lunds universitet
Ost- och Sydostasien, ett av världens folkrikaste områden, tilldrar sig ett
alltmer växande intresse bl.a. på grund av regionens ekonomiska styrka och dess
utvecklingspotential. Den ekonomiska och politiska utvecklingen i länderna
kommer att ha stor betydelse för omvärldens näringsliv och samhällsliv, även för
Sverige. Det leder till en starkt ökad efterfrågan på kunskap och kompetens om
denna region. Behovet av kunskaper om bl. a. regionens ekonomi, språk,
näringsliv, arbetsmarknad och kultur ökar och allt fler högskoleutbildade med
dessa kunskaper kommer att efterfrågas i framtiden.
Vid Lunds universitet har en långsiktig strategi för framtida samarbete med
Ost- och Sydostasien tagits fram. I strategin ingår bl.a. inrättandet av ett
centrum för Ost- och Sydostasienstudier med uppgift att samordna kontakter och
stödja samarbete med universitet i regionen.
Regeringen anser att det är angeläget med ökad forskning om Ost- och
Sydostasien och utvecklingen i detta område och föreslår att 5 miljoner kronor
skall anvisas till Lunds universitet för ändamålet. Det skall vara möjligt att
samla forskare, lärare och studenter från olika discipliner kring gemensamma
forskningsområden. Genom dessa särskilda utvecklingsmedel får universitetet
möjlighet att sprida erfarenheter och kunskaper om samarbetet med regionen och
att ta ett nationellt samordningsansvar. Medel för ändamålet har beräknats under
anslaget B 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning.
Skissernas museum, Lunds universitet
Skissernas museum har av en i världen unik samling av skisser och modeller till
monumentalkonst och offentlig konst. Samlingen består även av ett betydande
bibliotek och ett omfattande bild- och klipparkiv. Samlingarna representerar
stora kulturella och ekonomiska värden. Samlingarna är av nationellt intresse
och Lunds universitet har ett särskilt ansvar att vårda dessa och göra dem
tillgängliga för forskning och undervisning. Lokalsituationen för museet
äventyrar detta åtagande. Det är angeläget att museet erhåller ett bidrag för
att förstärka forskningen kring offentlig konst och monumentalkonst och för att
förse museet med tillfredsställande lokaler. För budgetåret 1997 föreslår
regeringen att 1,5 miljoner kronor anslås. Medel har beräknats under anslaget B
4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning.
Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999
Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller ytterligare 0,5
miljoner kronor för år 1998 och 2,5 miljoner kronor för år 1999.
Forskning om medierna och våldet, Göteborgs universitet
UNESCO anordnade i september 1995 en konferens i Lund om våld i medier och
barnens rättigheter. Konferensen föreslog att Göteborgs universitet, institutet
Nordicom, ges i uppdrag att fungera som internationellt dokumentations- och
forskningscentrum inom området våldsskildringar i medier. UNESCO har anslagit 50
000 US-dollar. Kompletterande finan-siering kan komma att erhållas från EU,
svenska fonder och mediaföretag. Regeringen föreslår att 1,5 miljoner kronor
anslås till Göteborgs universitet. Medel har för ändamålet beräknats under
anslaget B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning.
Forskning om och utveckling av svenska som andraspråk och svenskundervisning för
invandrare
Vid Göteborgs universitet bedrivs forskning om olika problem som relaterar till
Sverige som mångkulturellt samhälle. För att understödja integrationen av
invandrare i samhället behöver forskningen om och utvecklingen av svenska som
andraspråk och undervisningen i svenska för invandrare utvecklas. Se även
avsnitt 5.7 Invandrare och den högre utbildningen. Regeringen föreslår att 2,5
miljoner kronor anslås till Göteborgs universitet. Medel för ändamålet har
beräknats under anslaget B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarut-
bildning.
Forskning inom det sociala området, Stockholms universitet
Det finns ett stort behov av forskning med relevans för det sociala området.
Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet har till
uppgift att bedriva forskning om sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor. Vid
institutet finns en etablerad forskningsmiljö som är lämplig för tillämpad
forskning av detta slag.
Regeringen föreslår att 2 miljoner kronor anslås som en förstärkning av
resurserna för Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Medel
för ändamålet har beräknats under anslaget B 7. Stockholms universitet:
Forskning och forskarutbildning.
Förstärkning av de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteternas anslag,
Umeå universitet
Umeå universitet har i sin anslagsframställning bland annat framhållit att den
humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen har relativt små resurser
jämfört med andra lärosäten. Andelen studiestöd inom forskarutbildningen är
också låg i jämförelse med övriga universitet. Vissa humanistiska och
samhällsvetenskapliga ämnen inom grundutbildningen, bland annat
religionsvetenskap och rättsvetenskap, saknar för närvarande forsk-
ningsanknytning vid universitetet. Regeringen föreslår att de humanistiska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna, Umeå universitet tilldelas en
resursförstärkning med 4 miljoner kronor. Medel för ändamålet har beräknats
under anslaget B 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning.
Tema Genus, Linköpings universitet
Motiveringar redovisas i avsnitt 5.6.2 samt utförligare i den forsknings-
politiska propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5 avsnitt 3.7).
Regeringen föreslår att Linköpings universitet tilldelas ett anslag om 4,9
miljoner kronor för forskning inom ett nytt tema, Tema Genus. Medel för
ändamålet har beräknats under anslaget B 12. Linköpings universitet: Forskning
och forskarutbildning.
Tema Etnicitet, Linköpings universitet - planeringsförutsättning för bud-
getåret 1998
Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att Linköpings
universitet erhåller medel för ett nytt tema Etnicitet. Behovet av forskning om
internationell migration och etniska relationer är stort. Forskningsområdet har
en klart tvärvetenskaplig karaktär. Det svenska samhället står idag inför stora
förändringar betingade av en ökad invandring. En allt större andel av
befolkningen har utländsk härkomst. Forskning kring migration och etnicitet är
en viktig del i en satsning för att ge likvärdiga förutsättningar i samhället
för invandrare och för att ta tillvara invandrares erfarenheter och kompetens.
Denna forskning lämpar sig mycket väl för den tvärvetenskapliga temamodell som
utvecklats vid Linköpings universitet. Det ankommer på Linköpings universitet
att besluta om lokalisering av universitetets verksamhet. Det vore dock
naturligt om tema Etnicitet förlades till Norrköping, dit huvuddelen av
universitetets nytillskott inom grundutbildningen kommer att förläggas och där
Statens invandrarverk är placerat.
Forskning inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena, Högskolan i
Luleå
Budgetåret 1995/96 har Högskolan i Luleå tilldelats 1 miljon kronor för
forskningsstödjande åtgärder inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga
områdena.
Under senare år har det blivit allt vanligare att forskare inom det tekniska
området samarbetar med forskare från andra ämnesområden. Den verkligt nydanande
forskningen sträcker sig ofta över de traditionella fakultetsgränserna.
Regeringen föreslår att Högskolan i Luleå tilldelas en förstärkning för det
filosofiska fakultetsområdet om 4 miljoner kronor år 1997. Medel för ändamålet
har beräknats under anslag B 18. Högskolan i Luleå: Forskning och
forskarutbildning.
Regeringen bedömer att Högskolan i Luleå med detta resurstillskott kommer att
uppfylla kraven för inrättandet av en filosofisk fakultet.
Regeringen bedömer i följande (avsnitt 5.5.2) att högskolan bör erhålla rätten
till benämningen universitet från och med den 1 januari 1997.
Planeringsförutsättning för budgetåret 1998
Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att lärosätet
tilldelas ytterligare medel för förstärkning av forskningen inom den filosofiska
fakulteten.
Nätverk för Europaforskning
En särskild utredare tillsatt av Utbildningsdepartementet, har i rapporten
Nätverk för Europaforskning (Ds 1996:50) föreslagit en satsning för att bygga
upp en nationell nätverksstruktur. Vidare har utredaren föreslagit att en årsbok
skall ges ut för att sprida forskningsresultaten. Rapporten har i augusti 1996
varit föremål för överläggningar med företrädare för högskola och forskningsråd.
Förslaget bemöttes positivt. Det är angeläget att främja framväxandet av en bred
Europaprofil i forskningen. Det bör ske på ett sätt som gagnar såväl förståelsen
av Europeiska Unionen som grundforskningen och forskarutbildningen inom juridik,
ekonomi och statskunskap. En nationell nätverksstruktur i vilken flera
universitet och högskolor ingår bör byggas upp. Strukturen bör bestå av ett
statsvetenskapligt, ett ekonomiskt och ett juridiskt nätverk, vart och ett med
ett koordinerande sekretariat. Både etablerade forskare och doktorander bör ingå
i nätverken.
Medlen för nätverksstöd bör användas till seminarier och kurser på nationell
nivå för äldre och yngre forskare. Dessa förutsätts arbeta inom projekt och
inneha tjänster, vilka finansieras på annat sätt. Resurser finns inom
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), hos sektors-organen
samt inom fakultetsanslagen. Institutioner och fakulteter förutsätts planera
verksamhet, som tar i anspråk dessa medel.
Uppsala universitet föreslås koordinera det statsvetenskapliga nätverket.
Årsboksredaktionen förläggs likaledes till Uppsala universitet. Lunds
universitet föreslås koordinera det nationalekonomiska nätverket. Stockholms
universitet föreslås koordinera det juridiska nätverket. Regeringen föreslår att
sammanlagt 5 miljoner kronor anslås för ändamålet.
Medel för nätverkssekretariaten har beräknats under anslagen B 2. Uppsala
universitet: Forskning och forskarutbildning, B 4. Lunds universitet: Forskning
och forskarutbildning och B 8. Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning. Medel för årsbokssekretariatet har beräknats under anslag B
2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning.
Professurer
Sedan den 1 juli 1995 har regeringen rättighet att inrätta professurer (prop.
1994/95:100, bil. 9 s.103, bet.1994/95:UbU15 rskr. 1994/95:353). I propositionen
framhölls att antalet professurer inrättade av regeringen skulle vara begränsat
och motiverat av ett nationellt behov som annars riskerar att inte tillgodoses.
I normalfallet inrättas professurer av universitet och högskolor. Regeringen
föreslår att medel anslås för inrättande av professurer i följande ämnen av
nationellt intresse: polska språket och litteraturen, filmvetenskap, afrikanska
språk, museologi samt produktionsteknik med inriktning mot elektronikproduktion.
- Afrikanska språk
Kunskap och forskning om folk och kulturer i det Subsahariska Afrika är
betydande. När det gäller afrikanska språk, är emellertid inte kompetensen lika
utvecklad.
Vid Göteborgs universitet finns en unik kompetens och forskning i afrikanska
språk med inriktning mot språkens roll i samhället. Göteborgs universitet har i
en skrivelse betonat det angelägna i att forskning och undervisning i afrikanska
språk tryggas. Yttrande har inhämtats från HSFR, som tillstyrker en professur i
afrikanska språk.
Regeringen föreslår därför att 0,9 miljoner kronor anslås för en professur i
afrikanska språk vid Göteborgs universitet.
Medel för professuren har beräknats under anslaget B 6. Göteborgs universitet:
Forskning och forskarutbildning.
- Polska språket och litteraturen
Det finns idag ingen professur i polska språket och litteraturen vid svenska
universitet. Den stora och ökande betydelsen av en större förståelse för språk
och kultur i Polen, som är ett av våra närmaste grannländer, motiverar en
särskild satsning på forskning om det polska språket och litteraturen.
Skrivelser har inkommit från Uppsala och Stockholms universitet. Skrivelserna
vittnar om en god grundutbildning och viss forskning inom ämnet. Yttrande från
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har inhämtats. I
yttrandet framhålls att forskning och forskarutbildning i polska är etablerade
vid båda lärosätena, men att Stockholms universitet har fler studenter inom
grundutbildningen och bättre kontaktmöjligheter utanför ämnesinstitutionen. HSFR
förordar i valet mellan Uppsala universitet och Stockholms universitet att
professuren förläggs till Stockholms universitet.
Regeringen föreslår att 0,9 miljoner kronor anslås till Stockholms universitet
för en professur i polska språket och litteraturen. Denna professur ingår som en
naturlig del i den satsning på Östersjösamarbete som föreslås i avsnitt 5.10.2.
Medel för professuren har beräknats under anslaget B 8. Stockholms
universitet: Forskning och forskarutbildning.
- Filmvetenskap
Filmen firade år 1995 hundraårsjubileum. Rörliga bildmedier har i dagens
samhälle en stor betydelse både kulturellt och socialt. Filmvetenskap är ett
ämnesområde på stark frammarsch där bl.a. multimedia och interaktiv teknologi
kommer till användning. Endast en professur i filmvetenskap finns i landet och
den har övervägande historisk inriktning. Denna är placerad vid Stockholms
universitet, där det finns ett omfattande forskningsbibliotek. De för film-
forskningen viktiga myndigheterna och institutionerna är också belägna i
Stockholm.
Regeringen bedömer att den nuvarande forskningsverksamheten i filmvetenskap är
underdimensionerad och alltför historiskt inriktad i förhållande till filmens
och övriga bildmediers alltmer ökade samhälleliga och kulturella betydelse och
till den omfattande grundutbildningen vid högskolan. Behov finns också av en
framtidsinriktad professur.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och Stockholms
universitet har yttrat sig i ärendet.
Regeringen föreslår att 0,9 miljoner kronor anslås till Stockholms universitet
för en professur i filmvetenskap för att bredda basen för filmvetenskaplig
forskning och undervisning, främst med inriktning mot nutida och framtida
filmkonst och multimedier. Medlen avses kunna användas för gästprofessorer under
tillsättningstiden.
Medel för professuren har beräknats under anslaget B 8. Stockholms
universitet: Forskning och forskarutbildning.
- Museologi
Umeå universitet har i sin fördjupade anslagsframställning framhållit
ämnesområdet museologi, som med museernas växande arbetsuppgifter och
verksamhetsformer blir av allt större betydelse för utbildning av kvalificerad
museipersonal. Nordens enda institution för museologi finns vid Umeå universitet
och endast där bedrivs forskarutbildning i ämnet. I utredningen Kulturpolitikens
inriktning (SOU 1995:84) framhålls vikten av fasta forskningsresurser och
forskningsanknytning av olika utbildningar inom kulturområdet.
Regeringen föreslår att 0,9 miljoner kronor anslås till Umeå universitet för
en professur i museologi.
Medel för professuren har beräknats under anslaget B 10. Umeå universitet:
Forskning och forskarutbildning.
- Elektronikproduktion
Konstruktion av elektronik är en väsentlig del i den moderna industrin. Inom
detta område råder det för närvarande brist på forskning och undervisning vid
svenska universitet. Sveriges Verkstadsindustrier har i en skrivelse till
regeringen och vid en uppvaktning påtalat detta behov. Regeringen föreslår
därför att 2,8 miljoner kronor anslås till två professurer i produktionsteknik
med inriktning mot elektronikindustrin. Regeringen avser att senare besluta om
placeringen av dessa professurer.
Medel har beräknats under anslag B 45. Särskilda utgifter vid universitet och
högskolor m.m.
Infrastrukturens ekonomi, Kungl. Tekniska högskolan - planeringsförutsättning
för budgetåret 1998
Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att Kungl. Tekniska
högskolan tilldelas medel för professor Åke E. Anderssons forskning inom
infrastrukturens ekonomi.
Forskning inom lantmäteriområdet, Lunds universitet
Riksdagen beslutade med anledning av regeringens proposition om lärarutbildning
m.m. (prop. 1991/92:75, bet.1991/92:UBU20, rskr. 1991/92:282) att utbildning
inom lantmäteri skulle anordnas inom ramen för civilingenjörsutbildningen vid
Lunds universitet. Utbildningen har f.n. ingen fast forskningsanknytning.
Forskning och utveckling inom lantmäteriområdet behöver utvecklas inte minst med
hänsyn till utvecklingen av informationstekniken. Regeringen avser därför att
inrätta en professur inom lantmäteriområdet vid Lunds universitet. Professuren
får finansieras inom ramen för universitetets ordinarie resurser.
Förslag om forskningssatsningar m.m. på följande områden lämnas på annan plats i
denna proposition.
Lärarutbildningens forskningsanknytning
En satsning på forskning och forskarutbildning inom lärarutbildningsområdet
riktas mot ett antal angelägna mål. Lärarutbildningens forskningsanknytning
förstärks och lärarutbildarnas kompetens höjs. Satsningen kommer att på sikt ge
fler forskarutbildade lärare i skolan, vilka får naturliga kontakter med
högskolan. Detta medför en allmän kompetenshöjning av skolans lärare. Slutligen
är det angeläget med en ökad forskning och kunskap om skolan och i förlängningen
bör denna forskning kunna påverka praktiken i skolan och i högskolan.
Regeringen föreslår därför en satsning på forskning med relevans för skol-
området. Forskningen skall bedrivas i projektform. Projekten skall vara viktiga
för skolområdet och lärarutbildningen samt ha ett betydande inslag av
forskarutbildning för yngre lärarutbildade projektmedarbetare. Dessa projekt kan
med fördel ske i samarbete mellan olika ämnesområden, t.ex. pedagogik, fysik och
fysikdidaktik, men varje doktorands institutionella hemvist måste vara klarlagd.
Forskningsprojekten förutsätts få en viss del av sina resurser från respektive
högskola.
Forskningssatsningen understöds av de resurser som föreslås för lärarutbilda-
res kompetensutveckling.
Se vidare avsnitt 5.3.2.1.
Forskning om IT-pedagogik
Regeringens satsning om IT-pedagogik redovisas under avsnitt 5.8.
Genusforskning
Utöver vad som tidigare anförts om Tema Genus vid Linköpings universitet
föreslår regeringen att ett sekretariat för genusforskning inrättas vid
Göteborgs universitet.
Se vidare avsnitt 5.6.2.
Invandrare
Utöver vad som anförts ovan om resurser för forskning om svenska som andra språk
och utveckling av svenskundervisning för invandrare vid Göteborgs universitet
och Tema Etnicitet vid Linköpings universitet redovisas regeringens överväganden
om invandrare och den högre utbildningen i avsnitt 5.7.
Konstnärligt utvecklingsarbete
Det konstnärliga utvecklingsarbetet är en mycket betydelsefull del av det
konstnärliga området och är nödvändigt för att garantera och höja grund-
utbildningens kvalitet.
Regeringen föreslår en förstärkning av resurserna för konstnärligt ut-
vecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm och vid Lunds,
Göteborgs och Umeå universitet samt Högskolan i Luleå.
Se vidare avsnitt 5.3.2.3.
5.5.2 Universitetsbegreppet
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Det statliga lärosäte |
| |
| - som har en grundutbildning och forskning som är väl etablerad|
| och av god vetenskaplig kvalitet, |
| - som har en tillräcklig omfattning av grundutbildningen och |
| utbildning inom ett antal ämnesområden, |
| - som har en tillräcklig omfattning av forskningsverksamheten |
| och forskning inom ett antal ämnesområden, |
| - som har goda infrastrukturella förutsättningar (bibliotek |
| m.m.) för att bedriva grundutbildning och forskning, |
| - som har goda internationella kontakter inom grundutbildning |
| och forskning, |
| - och som uppfyller kraven för att självständigt inrätta |
| professurer och att utfärda doktorsexamen, |
| skall kunna benämnas universitet. |
| |
| Det ankommer på regeringen att besluta om användningen av be- |
| nämningen universitet. |
| |
| Regeringens bedömning: Benämningen av Högskolan i Luleå bör ändras|
| till Luleå tekniska universitet. |
--------------------------------------------------------------------
Riksdagen har hittills beslutat vilka lärosäten inom den högre utbildningen som
har rätt att benämnas universitet. Regeringen har fastställt detta i
högskoleförordningen (1993:100). De kriterier som hittills har gällt är att
lärosätet är statligt, har rätt att utfärda doktorsexamen och att utbildning och
forskning bedrivs vid minst tre fakulteter. Linköpings universitet är det
lärosäte, inom Utbildningsdepartementets område, som senast erhöll benämningen
universitet år 1975. Detta skedde genom att riksdagen underställdes förslag om
en tredje fakultet, Tema, (prop. 1975/76:100, bet. 1975/76:UbU20, rskr.
1975/76:245) och att regeringen, efter riksdagens behandling av frågan,
beslutade om benämningen Linköpings universitet (reg.besl.1975-05-29). År 1977
bildades, genom en sammanslagning av jordbrukets högskolor, Sveriges
lantbruksuniversitet (prop. 1976/77:67, bet. 1976/77:JoU17, rskr. 1976/77:247).
Regeringen fattade beslut om benämningen efter riksdagsbehandlingen av
propositionen.
Högskoleverkets utredning: De tre rektorerna för högskolorna i Karlstad, Växjö
och Örebro överlämnade en promemoria till Utbildningsdepartementet „Kriterier
för benämningen universitet„ den 16 januari 1995. I denna promemoria framhåller
rektorerna fem kriterier som särskilt viktiga för universitetsbegreppet: en viss
storlek (minst 6 000 studenter), grundutbildning inom minst tre fakulteter,
forskning och forskarutbildning inom minst två fakulteter, självständighet inom
forskning och forskarutbildning med rätt att inrätta professurer och rätt att
utfärda doktorsexamen, utbildning och forskning bedrivs i en sammanhållen fysisk
miljö, (en tydlig universitetstradition bör kunna identifieras) samt „en
realistisk utvecklingsplan präglad av entreprenörskap och entusiasm„.
På regeringens anmodan yttrade sig Högskoleverket över skrivelsen.
Högskoleverket framhöll bl.a. att ett universitet kan definieras som ett
lärosäte som bedriver grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning,
inbegripet examination samt forskning. Verksamheten skall dessutom ha en viss
spännvidd. Högskoleverket menade vidare att en högskola efter ansökan och
kvalitativ prövning bör kunna få rätten att utfärda doktorsexamen samt att
benämnas universitet. Därutöver efterlyste verket en fördjupad utredning för att
närmare belysa frågorna om rätten att bedriva forskarutbildning, utfärda
doktorsexamen samt möjligheten till fasta forskningsresurser.
Den 18 december 1995 gav regeringen uppdraget till Högskoleverket att utreda
frågorna om fasta forskningsresurser, rätten att bedriva forskarutbildning och
att utfärda doktorsexamen. Högskoleverket har i utredningen Kriterier för
benämningen universitet (Högskoleverkets rapportserie 1996:12 R) redovisat
uppdraget.
Rätten att utfärda doktorsexamen innebär enligt Högskoleverket en ytterligare
konsolidering av den vetenskapliga verksamheten utöver vad som krävs för att få
inrätta en professur. Om en högskola inom flera områden har nått den nivå som
erfordras för att ansvara för forskarutbildning bör, efter prövning, en
fakultetsorganisation kunna etableras. Denna högskola får då generell rätt att
utfärda doktorsexamen, licentiat- och magisterexamen.
För att få inrätta fakulteter bör, enligt Högskoleverket, vissa villkor vara
uppfyllda. Högskolan skall kunna ansvara för att forskarutbildningen inom flera
mer eller mindre avgränsade vetenskapsområden har minst samma kvalitet som
liknande utbildning vid högskolor med fakultet.
Detta innebär att det för ett vetenskapsområde bl.a. skall finnas ett rimligt
rekryteringsunderlag för forskarutbildningen, att det förutom professorer skall
finnas andra lärare med doktors- och docentkompetens samt att
forskarutbildningen skall ha ett långsiktigt stöd från angränsande
vetenskapsområden inom högskolan. Högskolan skall ha goda ekonomiska och
infrastrukturella förutsättningar för att bedriva vetenskaplig verksamhet, väl
fungerande ämnesinstitutioner skall finnas och de fasta forskningsresurserna
skall vara av en viss omfattning för att kunna garantera oberoende och
långsiktighet.
Högskoleverket föreslår att benämningen universitet ges den högskola som
bedriver utbildning och forskning inom flera större vetenskapsområden.
Utslagsgivande bör vara bredden i studiemiljön vid högskolan.
För att göra det möjligt för en högskola att benämnas universitet föreslår
Högskoleverket att staten anslår medel för en utvecklingsplan för vissa mindre
och medelstora högskolors uppbyggnad av fakultet och forskarutbildning.
Skäl för regeringens förslag och bedömning: Internationella jämförelser visar
att det inte finns någon självklar definition eller användning av begreppet
universitet. Begreppet universitet används för att beteckna enheter av olika
storlek och omfattning. Begreppet används i internationella sammanhang på
skiftande sätt. Det gemensamma är emellertid att enheterna har en betydande grad
av självständighet i grundutbildning, forskarutbildning och forskning.
Regeringen anser det naturligt att en statlig högskola, som har en grund-
utbildning och forskning som är väl etablerad och av god kvalitet, som har en
tillräcklig omfattning av grundutbildningen och utbildning inom ett antal äm-
nesområden, som har en tillräcklig omfattning av forskningsverksamheten och
forskning inom ett antal ämnesområden, som har goda infrastrukturella
förutsättningar (bibliotek m.m.) för att bedriva grundutbildning och forskning,
som har internationella kontakter inom grundutbildning och forskning samt som
uppfyller kraven för att inrätta professurer och att utfärda doktorsexamen,
skall kunna ansöka hos regeringen om och efter prövning av Högskoleverket
tilldelas rätten att använda benämningen universitet. De lärosäten som redan
uppfyller de kriterier för benämningen universitet, som regeringen föreslagit,
såsom Kungl. Tekniska högskolan och Karolinska institutet, och vars namn är
välkända, kan självfallet avstå från att ansöka om att få använda benämningen.
Om de emellertid önskar använda benämningen universitet kan regeringen i sådant
fall, utan hörande av Högskoleverket, besluta om detta.
Högskolan i Luleå har i sin anslagsframställning begärt att få anta namnet
Luleå tekniska universitet. Regeringen bedömer att högskolan i och med de ovan
föreslagna resursförstärkningarna väl uppfyller kraven för att benämnas
universitet och att högskolan inte behöver undergå ytterligare prövning.
Regeringen avser att genom en ändring i högskoleförordningen tilldela Högskolan
i Luleå namnet Luleå tekniska universitet.
Med de resursförstärkningar som i det följande föreslås för de mindre och
medelstora högskolorna (avsnitt 5.5.3) bör det vara möjligt för vissa av dem att
inom en snar framtid kunna uppfylla kriterierna för benämningen universitet.
5.5.3 Forskning vid mindre och medelstora högskolor
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: De mindre och medelstora högskolorna samt |
| Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm skall|
| tilldelas kraftigt ökade och permanenta forskningsresurser. |
| Dessa skall fritt kunna disponeras av respektive högskola så att|
| högskolan kan utveckla forskningen under eget ansvar. |
| Ansvaret för fördelning av den s.k. rörliga resursen för lärare|
| vid de mindre och medelstora högskolorna skall övertas av dessa |
| högskolor inom ramen för deras forskningsresurser. |
| |
| Regeringens bedömning: De mindre och medelstora högskolornas |
| forskningskontakter med näringsliv samt med universitet och hög-|
| skolor med fakultet bör fördjupas. Dessa kontakter bör redovisas|
| i högskolornas årsredovisningar. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningar: Forskningsfinansieringsutredningen föreslår i betänkandet
Forskning och pengar (SOU 1996:29) en ökning om sammanlagt 80 miljoner kronor av
anslaget till forskning vid de mindre och medelstora högskolorna så att detta
bättre skall kunna balansera de externa medlen. Fördelningen föreslås ske med
hänsyn till volymen av externa medel, exklusive särskilda medel från
länsstyrelserna. En eventuell ytterligare ökning bör enligt utredaren fördelas
efter ansökan i likhet med resurstilldelningen för samarbete i nätverk mellan
mindre och medelstora högskolor samt universitet och högskolor med fasta
forskningsresurser eller för forskningssamverkan mellan mindre och medelstora
högskolor och näringslivet.
Betänkandet har remissbehandlats. Flertalet mindre och medelstora högskolor
framhåller att summan 80 miljoner kronor är alldeles för låg och flera
kritiserar de föreslagna fördelningsmodellerna.
Utredningen för uppföljning av 1993 års högskolereform, RUT 93, har i sitt
slutbetänkande Reform och förändring (SOU 1996:21) framhållit att fördelningen
av fakultetsmedel, s.k. rörlig resurs, till lärarna vid de mindre och medelstora
högskolorna inte fungerar tillfredsställande. Denna fördelning får i regel
endast en summarisk behandling i respektive fakultetsnämnd. Samtidigt finns,
enligt utredningen, vid de mindre och medelstora högskolorna inga organ som kan
svara för den vetenskapliga kvalitetsprövning som måste ägnas användningen av
forskningsmedel. Utredningen framhåller dessutom att det inom överblickbar tid
inte kommer att vara möjligt att ge alla lärosäten fakultetsanslag och ansvar
för forskarutbildning.
Betänkandet har remissbehandlats. Inga särskilda synpunkter har inkommit i
denna fråga.
Skälen för regeringens förslag: Anslagen till forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor har successivt ökat. Resurserna för de direkta
forskningsstödjande åtgärderna vid de mindre och medelstora högskolorna uppgår
läsåret 1995/96 (12 månader) till cirka 75 miljoner kronor. Dessutom finns två
tidsbegränsade resurser för forskningen vid dessa högskolor; dels för samarbete
i nätverk mellan mindre och medelstora högskolor samt universitet och högskolor
med fasta forskningsresurser (40 miljoner kronor per år 1993/94-1995/96) och
dels för forskningssamverkan mellan mindre och medelstora högskolor och nä-
ringslivet (40 miljoner kronor per år 1994/95- 1995/96). Lärarhögskolan i
Stockholm förfogar över forskningsresurser, drygt 8 miljoner kronor, som anvisas
inom Stockholms universitets fakultetsanslag. Storleken av dessa samlade
resurser, cirka 163 miljoner kronor, är dock mindre än 3 % av de totala
fakultetsanslagen.
Uppbyggnad av forskning är ett långsiktigt åtagande som kräver uthållighet. I
budgetpropositionen för år 1995/96 (prop. 1994/95:100, bil. 9) uttalade
regeringen sin avsikt att ytterligare förstärka resurserna till forskning vid de
mindre och medelstora högskolorna samt att omvandla dessa medel till permanenta
forskningsresurser.
Ökade forskningsresurser
Omfattningen av utbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna har ökat
markant under senare år. Antalet helårsstudenter mer än fördubblades mellan
läsåren 1989/90 och 1994/95. De mindre och medelstora högskolorna har också
utvecklat nya utbildningar och skapat egna profiler i utbildningsutbudet.
Även forskningen har gått starkt framåt vid de mindre och medelstora
högskolorna. Antalet doktorander och forskarutbildade lärare ökar stadigt;
läsåret 1994/95 fanns vid dessa högskolor sammanlagt närmare 800 doktorander
och, omräknat till heltidstjänster, närmare 700 lärare med doktorsexamen.
Högskolorna har dessutom med framgång lyckats få externa medel till sin forsk-
ningsverksamhet. Vid dessa högskolor finns nu goda miljöer för forskning. Forsk-
ningen har stor betydelse även för grundutbildningens kvalitet och för lärarnas
kompetensutveckling.
År 1994/95 fanns sammanlagt 29 professurer placerade vid de mindre och
medelstora högskolorna men inrättade vid högskolor med fakultet. Sedan den 1
juli 1995 har de mindre och medelstora högskolorna möjlighet att ansöka hos
Högskoleverket om att få inrätta professurer; de första ansökningarna har
behandlats av verket. Sammanlagt har Högskoleverket givit tillstånd till
inrättandet av tio professurer vid Högskolan i Örebro, sju vardera vid
högskolorna i Karlstad och Växjö samt en professur vid vardera Högskolan i
Kalmar, Mitthögskolan och Mälardalens högskola. Mitthögskolan har senare ansökt
om ytterligare 23 professurer, Högskolan i Karlskrona/Ronneby om tio
professurer, Högskolan i Halmstad om sju professurer och Idrottshögskolan i
Stockholm om en professur.
De mindre och medelstora högskolorna har en växande betydelse för det
regionala näringslivet, för tekniköverföring och forskningsinformation, men
också för rekryteringen till högre utbildning och tillgången till kvalificerad
arbetskraft i regionen. Umeå, Linköping och Luleå är goda historiska exempel på
den stora betydelse framväxten av högskolor har för den regionala utvecklingen.
Högskolans regionala betydelse har tidigare behandlats i denna proposition,
avsnitt 5.2.
En profilering av högskolornas forskningsprogram är nödvändig för att inom
utvalda områden uppnå tillräcklig kompetens. Det är varje högskolas ansvar att
utveckla sin profil så att forskningsresurserna utnyttjas optimalt med hänsyn
till högskolans förutsättningar. De mindre forskningsmiljöerna kan många gånger
bättre stimulera till samverkan över ämnesgränserna och har ofta ett större
samarbete med det omgivande samhället. Informationstekniken gör det möjligt för
en mindre eller medelstor högskola att, inom sina profilområden, befinna sig vid
den internationella forskningsfronten.
De mindre och medelstora högskolorna bör således inte eftersträva att i det
mindre formatet kopiera de stora universiteten.
En högskola skall också kunna välja att främst satsa på utbildningen; det kan
vara en konkurrensfördel att kunna redovisa en medveten prioritering av
grundutbildningen och en profil inom vissa utbildningsområden.
Regeringen föreslår att de mindre och medelstora högskolorna samt
Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan för år 1997 tilldelas kraftigt
förstärkta och permanenta forskningsresurser. Utöver nuvarande resurser om
sammanlagt 168 miljoner kronor (12 månader, 1997 års prisläge) föreslås en
förstärkning om 112 miljoner kronor för att utveckla forskningen. Resurserna
skall fritt disponeras av respektive högskola så att denna kan utveckla
forskningen under eget ansvar; det är givetvis styrelsens och rektors ansvar att
tillse att medlen för forskning fördelas med beaktande av sedvanliga vetenska-
pliga kvalitetskriterier.
Vid fördelningen av medlen mellan högskolorna har regeringen bl.a. tagit
hänsyn till forskningens och grundutbildningens omfattning och samt till antalet
forskarutbildade lärare vid de olika högskolorna. Medlen har beräknats under ett
samlat anslag B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor.
Nya universitet
I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) föreslås ett ökat
statligt inflytande över de s.k. löntagarfondsstiftelserna. Regeringen anför där
att stiftelseförordnandena bör ändras och att ändringarna bör komma till stånd
med tillämpning av en ny bestämmelse i stiftelselagen, vilken föreslås i
propositionen Statliga stiftelser (prop. 1996/97:22). Regeringen föreslår i
förstnämnda proposition att riksdagen skall godkänna att riktlinjen för
ändringarna skall vara att regeringen skall utse ledamöterna i stiftelsernas
styreslser. Därmed ökar möjligheterna till samordning mellan stiftelsernas in-
satser och andra statliga insatser, främst inom forskningens område. Enligt
regeringens bedömning bör detta innebära att resurser kan frigöras inom ramen
för statens budget för vissa nysatsningar. Sålunda bör vissa ändamål inom
högskolesektorn som ligger inom stiftelsernas verksamhetsområden, t.ex.
särskilda insatser inom forskarutbildning och internationalisering, kunna
förutses finansieras av stiftelserna och inte med budgetmedel; de resurser som
frigörs skulle bl.a. kunna förstärka de permanenta forskningsresurserna för de
mindre och medelstora högskolorna. I budgetpropositionen för år 1998 finns då
förutsättningar för att föreslå en särskild satsning på forskningen vid vissa
mindre och medelstora högskolor.
Om dessa ytterligare resurser kan ställas till förfogande, har några av de
medelstora högskolorna förutsättningar att få självständig rätt att inrätta
professurer, att få utfärda doktorsexamen samt därmed att kunna ansöka om att få
benämnas universitet. Efter en prövning enligt de kriterier som redovisas i
föregående avsnitt skulle några av dessa högskolor kunna ges ställning som
universitet före år 2000.
Rörlig resurs fördelas ur de permanenta forskningsresurserna
Med anledning av propositionen Universitet och högskolor - frihet för kvalitet
(prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr. 1992/93:103) föreskrev riksdagen att
den s.k. rörliga resursen vid varje fakultet skall fördelas i proportion till
antalet lärare även vid mindre och medelstora högskolor inom fakultetens
ansvarsområde. I budgetpropositionen för år 1995/96 (prop. 1994/95:100, bil. 9)
uttalade regeringen sin avsikt att se över förutsättningarna för denna
fördelning. Universiteten och högskolorna med fakultet har den 1 mars 1996
lämnat in redovisning av fördelningen av den rörliga resursen. Av
redovisningarna samt av betänkandet Reform och förändring (SOU 1996:21) framgår
att fördelningen till lärare vid de mindre och medelstora högskolorna ofta inte
fungerar tillfredsställande.
Med de ökade och permanenta forskningsresurser som föreslås i denna propo-
sition kommer de mindre och medelstora högskolorna själva att kunna ta ansvar
för sina lärares forskning. Liksom högskolor med fakultet har de mindre och
medelstora högskolorna ansvaret för hur forskningsresurserna används och det är
därför naturligt att de även ansvarar för att en rörlig resurs för högskolans
lärare avsätts och fördelas. Fakulteternas ansvar att fördela rörlig resurs till
lärare vid de mindre och medelstora högskolorna bör därför upphöra.
Regeringen avser att i regleringsbrev lämna föreskrifter om att medel för
rörlig resurs till lärare vid de mindre och medelstora högskolorna i stället
skall avsättas från respektive högskolas forskningsresurser.
Kontakter med näringsliv samt med universitet och högskolor med fakultet
Kontakter med näringsliv samt med universitet och högskolor med fakultet är
naturligtvis värdefulla och nödvändiga både för forskningens kvalitet och för
forskningens nyttiggörande. Samarbetet med universitet och högskolor med
fakultet samt med näringslivet bör därför vidmakthållas och fördjupas. Dessa
kontakter bör redovisas i högskolornas årsredovisningar.
5.5.4 Forskarutbildning
Forskarutbildningen är av central betydelse för högskolan. Doktorander utför en
stor del av forskningen och deltar även i viss mån i undervisningen.
Forskarutbildningen skall också tillgodose rekryteringsbehovet av disputerade
högskolelärare. Under kommande år kommer detta behov att växa, dels på grund av
expansionen av grundutbildningen, dels till följd av ökande pensionsavgångar.
En väl fungerande forskarutbildning av hög kvalitet är viktig inte bara för
högskolan. Forskarkompetens i företagen är utomordentligt betydelsefull för det
svenska näringslivets konkurrenskraft. Forskningsintensiva företag, t.ex. inom
läkemedelsindustrin och elektronikindustrin, är ofta mycket framgångsrika. Genom
forskningsprojekt som doktorander genomför i samverkan med näringslivet främjas
utbyte av vetande och metoder och företagen kan rekrytera vetenskapligt skolad
personal. Sådant samarbete främjar också skapande av kontaktnät mellan högskolan
och näringslivet. Det är också önskvärt med fler forskarutbildade i den offent-
liga sektorn och andra delar av samhället för att tillföra verksamheten ökad
kompetens.
Det är därför angeläget att examinationen i forskarutbildningen fortsätter att
öka. År 1994/95 utfärdades drygt 1500 doktorsexamina, vilket kan jämföras med
drygt 1000 år 1989/90. Andelen kvinnor bland de doktors-examinerade ökade från
27 % år 1989/90 till 33 % år 1994/95. Antalet utfärdade doktorsexamina vid de
större fakulteterna under senare år samt andelen kvinnor redovisas närmare i
avsnitt 5.1.1.
Den föreskrivna studietiden för doktorsexamen är fyra år men forskarstudierna
tar i genomsnitt sju år i anspråk. Det är önskvärt att en forskarutbildning kan
avslutas inom rimlig tid, eftersom de enskildas möjligheter att finna arbete
efter avlagd examen därmed ökar. Långt utdragna eller avbrutna studier innebär
också att samhällets resurser utnyttjas ineffektivt.
Det finns en rad problem med forskarutbildningens utformning och effektivitet,
framför allt inom de humanistiska, teologiska och samhällsvetenskapliga
fakulteterna. Det gäller långa studietider, låg examinationsfrekvens och hög
ålder vid disputationen. Doktoranderna vid dessa fakulteter uppvisar
bruttostudietider om i medeltal drygt tio år och de nyblivna doktorernas ålder
är vanligen hög; för humanister ligger genomsnittsåldern på 43,5 år. En
allvarlig indikation på problemen är att mindre än en femtedel av dem som under
ett antal år på 1970-talet antogs till forskarutbildning vid dessa fakulteter
hade disputerat efter 13 års forskarstudier.
Handledningen är kanske den viktigaste delen inom forskarutbildningen och
behöver ägnas ökad uppmärksamhet. Den fungerar ofta väl men har på vissa håll
stora brister. Det är en angelägen uppgift för Högskoleverket att ta initiativ
till en översyn av handledningen och utbildningen av handledare. Många lärosäten
har gjort avsevärda insatser på området men erfarenheterna bör kunna samlas och
bearbetas på nationell nivå.
En god studiefinansiering är av största betydelse för framgångsrika och
effektiva doktorandstudier. Det nuvarande systemet är inte tillfredsställande.
En särskild utredare, knuten till Utbildningsdepartementet, redovisar en översyn
av studiefinansieringen och vissa andra frågor inom forskarutbildningen samt
förslag till förändringar i rapporten Studiefinansiering och examina i
forskarutbildningen (Ds 1996:35). Rapporten remissbehandlas för närvarande.
Vissa frågor som behandlas i rapporten har anknytning till högskolans
tjänsteorganisation för lärare, som för närvarande utreds.
Ytterligare ett antal rapporter om forskarutbildningen har lagts fram på
senare tid. Högskoleverket har bl.a. genomfört en utvärdering av forskar-
utbildningen inom det språkvetenskapliga området. Riksrevisionsverket har
presenterat en studie om effektiviteten inom forskarutbildningen vid de
samhällsvetenskapliga fakulteterna.
Frågor rörande forskarutbildningens utformning och studiefinansieringen för
doktorander kommer att behandlas i en proposition som regeringen avser att
förelägga riksdagen år 1997.
5.6 Jämställdhet och genusforskning
5.6.1 Jämställdhet inom högskolan
Det råder en stor obalans mellan könen i den akademiska världen. På grund-
utbildningssnivå är många utbildningar starkt kvinno- respektive starkt mans-
dominerade. Inom forskarutbildningen finns inget kvinnodominerat
faktultetsområde men flera mansdominerade. I tjänstehierarkin slutligen finns
det genomgående få kvinnor på de högre nivåerna. Detta medför att utbildningens
och forskningens kvalitet blir lidande.
Med anledning av propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom
utbildningsområdet (prop. 1995/96:164, bet. 1995/96:UbU18, rskr. 1995/96:405)
har en rad åtgärder vidtagits i syfte att skapa en jämnare könsfördelning bland
högskolans studenter, lärare och forskare. Åtgärderna redovisas i avsnitt 3.7 i
den forskningpolitiska propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5).
I jämställdhetspropositionen anmälde regeringen att för varje lärosäte kommer
procentmål att ställas upp för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer.
Regeringen avser att i en proposition år 1997 förelägga riksdagen förslag om en
ny organisation för högskolans lärartjänster (avsnitt 5.11). Den nya
tjänsteorganisationen kommer att öka högskoleledningarnas möjligheter att
påverka rekryteringen. Konkreta procentmål kommer därför att läggas fram först i
samband med denna proposition. I avvaktan på detta bör lärosätena intensifiera
sitt arbete med att utjämna obalansen mellan kvinnor och män på olika nivåer.
För att bättre kunna uppnå framtida rekryteringsmål bör högskolorna se över och
förbättra villkoren för kvinnor, såväl inom grundutbildning och forskarut-
bildning som under den fortsatta akademiska karriären.
Hösten 1995 var endast 8 % av rikets professorer kvinnor, vilket dock är en
ökning från 7 % året före. Andelen kvinnliga professorer varierar kraftigt
mellan universiteten, beroende bl.a. på vilka fakulteter de har. Andelen är vid
universitetet i Stockholm 15 %, i Göteborg 10 %, i Lund 9 %, i Umeå 7 %, i
Linköping 6 % och i Uppsala 4 %. Vid Sveriges lantbruksuniversitet är andelen
9 %. Bland fackhögskolorna har Karolinska institutet 7 %, Kungl. Tekniska
högskolan 1,5 % och Högskolan i Luleå 1,4 % kvinnliga professorer.
Hinder för kvinnor att göra vetenskaplig karriär bör särskilt analyseras.
Under år 1996 har två studier lagts fram om meritvärdering vid tjänstetillsätt-
ningar. I rapporten Värdering av kvinnors respektive mäns meriter vid
tjänstetillsättning inom universitet och högskolor (Ds 1996:14) redovisas en
undersökning av tillsättningsärenden vid fyra fakulteter under perioden 1982-
1994. I den andra studien - Peer reviewers favor males - analyseras
tillsättningarna av forskarassistenttjänster vid Medicinska forskningsrådet år
1995. Se vidare avsnitt 3.7 i propositionen Forskning och samhälle (prop.
1996/97:5).
Arbetsgruppen för jämställdhet inom högre utbildning och forskning (JÄST-
gruppen) har granskat högskolornas fördjupade anslagsframställningar för
perioden 1997-1999. JÄST-gruppen konstaterar att det finns en betydande
spännvidd vad gäller kvaliteten i lärosätenas behandling av
jämställdhetsfrågorna. I några fall har frågorna behandlats ambitiöst och med en
genomtänkt analys; framställningen från Högskolan i Karlstad är ett exempel på
detta. Ofta saknas dock all analys av det slag som regeringen efterfrågat i
direktiven. Endast några få lärosäten har följt direktiven att lämna förslag
till procentmål avseende andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer under
den kommande planeringsperioden. En brist i många anslagsframställningar är
dessutom att statistiken över personal och studenter inte är uppdelad på kvinnor
och män.
JÄST-gruppen har sommaren 1996 överlämnat två skrivelser till Utbildnings-
departementet med förslag till jämställdhetsåtgärder, bl.a. ändringar i hög-
skolelagen och högskoleförordningen. Förslagen bereds f.n. i regeringskansliet.
Forskningsfinansieringsutredningen presenterade sitt betänkande Forskning och
pengar (SOU 1996:29) i mars 1996. Där påtalas att kvinnor generellt får lägre
externa forskningsbidrag än män och att varken ålder eller tjänstestruktur kan
förklara detta. Det är angeläget att detta anmärkningsvärda förhållande
uppmärksammas av forskningsråden och Högskoleverket.
Strävan att nå en jämnare könsfördelning bland studenterna är grundläggande
för jämställdhetsarbetet. På grundutbildningsnivån är könsfördelningen i vissa
fall mycket sned. År 1994/95 utgjorde kvinnorna 87 % av studenterna inom vård-
och omsorgsutbildningar och 75 % inom lärarutbildningarna. Inom vissa andra
utbildningar är andelen kvinnor däremot mycket låg; i civilingenjörsutbild-
ningarna var exempelvis bara 20 % av studenterna kvinnor.
För att ytterligare markera vikten av en utveckling mot en jämnare
könsfördelning inom grundutbildningen har regeringen infört ett nytt moment i
utbildningsuppdraget för den kommande treårsperioden. Samtliga lärosäten som har
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar skall vidta åtgärder för att öka
andelen kvinnor inom dessa utbildningar. Motsvarande uppdrag, syftande till att
öka andelen män, ges till berörda lärosäten när det gäller lärar- och
vårdutbildningar.
Regeringens utbildningssatsningar avser till stor del naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar. Ett antal projekt som bl.a. har som mål att öka
rekryteringen av kvinnliga studenter till dessa områden bedrivs med stöd av
Högskoleverket genom Rådet för grundläggande högskoleutbildning. Vidare har
regeringen avsatt medel för ett utvecklingsprojekt inom högskoleingenjörs- och
civilingenjörsutbildningarna vid Linköpings universitet. I projektet ingår att
analysera utbildningarna och efterföljande yrkesliv i ett jämställdhetsper-
spektiv (se avsnitt 5.3.2.2).
På forskarutbildningsnivån har könsfördelningen inom olika fakultetsområden
blivit jämnare på senare år. Skillnaderna är dock fortfarande stora mellan
fakulteterna. Budgetåret 1994/95 svarade kvinnorna för 33 % av samtliga avlagda
doktorsexamina. I avsnitt 5.1.1 redovisas könsfördelningen bland nyexaminerade
doktorer vid de större fakulteterna.
5.6.2 Genusforskning
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Ett sekretariat för genusforskning inrättas.|
| Medel tillförs Göteborgs universitet för detta ändamål. |
| Centrum/forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning ges |
| utökade medel. Utöver de åtta centrum som hittills fått medel |
| tillkommer Jämställdhetscentrum i Karlstad. |
| Resurser för åtgärderna har beräknats under respektive lärosätes|
| anslag. |
| |
| Regeringens bedömning: Linköpings universitet ges medel för |
| inrättande av ett nytt tema - tema Genus. |
| Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitet har |
| förutsättningar att fungera som nationellt ansvarsbibliotek för |
| kvinno-, mans- och genusforskning. Resurser för detta ändamål har|
| beräknats under Kungl. bibliotekets anslag. |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Genusforskning har inte bara
inomvetenskaplig betydelse utan ger också värdefulla nya infallsvinklar på annan
forskning och främjar på sikt jämställdheten. Regeringen föreslår i denna propo-
sition att betydande belopp avsätts för att stimulera genusforskningen. Resurser
för åtgärderna har beräknats under respektive lärosätes anslag. En mer utförlig
bakgrund till förslagen finns i avsnitt 3.7 i propositionen Forskning och
samhälle (prop. 1996/97:5).
Det finns behov av ett organ med uppgift att utreda, skapa opinion, stimulera
och informera om genusforskning. Regeringen föreslår att ett sekretariat skapas
för detta ändamål. Sekretariatet bör förläggas till Göteborgs universitet och
ges ställning som en självständig inrättning. Genom denna placering bör en
ömsesidigt förstärkande effekt kunna uppnås mellan sekretariatet och de
Kvinnohistoriska samlingarna vid universitetet. Resurser för sekretariatet om 5
miljoner kronor har beräknats under anslaget B 6. Göteborgs universitet:
Forskning och forskarutbildning.
Centrum/forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning har en bred
verksamhet med tyngdpunkt på tvärvetenskaplig forskning och utbildning. Det är
angeläget att denna verksamhet kan fortsätta och utvecklas. Regeringen föreslår
att sammanlagt 8,4 miljoner kronor, en förstärkning med cirka 1,5 miljoner
kronor, ges till de åtta centrum/forum som hittills fått medel. Dessutom
föreslås att 350 000 kronor anvisas till Jämställdhetscentrum i Karlstad. Medel
har beräknats under anslagen för respektive högskolor.
Vid Linköpings universitet har det länge funnits en vital kvinno- och
genusforskning. Den temaorganiserade forskningsmodellen ger i många fall ett
bredare perspektiv på metoder och forskningsobjekt än den konventionella,
ämnesinriktade forskningen. Regeringen föreslår att 4,9 miljoner kronor tillförs
universitetet för uppbyggnad av ett nytt tema - tema Genus (avsnitt 5.5.1).
Medel har beräknats under anslaget B 12. Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning.
Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek är sedan 25
år Sveriges dokumentationscentral för kvinnoforskning. De är unika genom sin
storlek och har förutsättningar att fungera som nationellt ansvarsbibliotek för
kvinno-, mans- och genusforskning. För detta ändamål har 0,5 miljoner kronor
beräknats under anslaget D 13. Kungl. biblioteket.
Utöver de satsningar som ovan redovisats föreslår regeringen att medel för 18
tjänster med inriktning mot genusforskning, inklusive sex professurer, ställs
till disposition under anslaget D 19. Särskilda utgifter för forskningsändamål
(avsnitt 7). Totalt har 9 miljoner kronor beräknats för ändamålet.
5.7 Invandrare och den högre utbildningen
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Universitet och högskolor bör ta hänsyn |
| till att studenter som har invandrat kan behöva särskilt stöd. |
| Universitet och högskolor bör även ansvara för att stödundervis-|
| ning i svenska vid behov anordnas. |
| Lärarhögskolan i Stockholm bör särskilt öka rekryteringen av stu-|
| denter med invandrarbakgrund. |
| Södertörns högskola och den nya högskolan i Malmö bör få en |
| mångkulturell profil. |
| Universitet och högskolor bör vid behov anordna särskild kom- |
| pletterande utbildning för personer med utländsk akademisk ut- |
| bildning. |
--------------------------------------------------------------------
Förslag har lämnats om resurser till Göteborgs universitet för forskning om
svenska som andra språk och utveckling av svenskundervisning för invandrare
(avsnitt 5.5.1).
Som planeringsförutsättning för 1998 bör gälla att Linköpings universitet
tilldelas resurser för ett nytt tema, Tema Etnicitet (avsnitt 5.5.1).
Skälen för regeringens bedömning: Högskolan skall på alla sätt bidra till
kampen mot rasism, antisemitism och främlingsfientlighet. Högskolan skall stärka
de många kulturer som i dag finns i det svenska samhället. Universitet och
högskolor skall ta hänsyn till att studenter som har invandrat kan behöva
särskilt stöd. Det är viktigt att ta tillvara den kompetens som invandrare
tillför landet. De personer, som har invandrat till Sverige, är inte någon
homogen grupp när det gäller utbildningsnivån, men det finns en stor grupp
invandrare med akademisk utbildning.
Inom högskolans grundläggande utbildning var höstterminen 1993 cirka 6 % av
studenterna utländska medborgare. Siffran inkluderar gäststudenter. Därtill
kommer studenter från hem där ena eller båda föräldrarna har invandrat.
År 1994 invandrade 974 personer med forskarutbildning. Ungefär en tredjedel av
de invandrade forskarutbildade är kvinnor, vilket innebär ett relativt sett
större nettotillskott av kvinnliga än manliga forskare.
I forskarutbildningen var cirka 16 % av de registrerade doktoranderna
utländska medborgare läsåret 1993/94. Samma läsår hade 18 % av de nyantagna
doktoranderna och 19 % av de examinerade doktorerna utländsk grundexamen.
Regeringen föreslår nu en rad åtgärder för att underlätta för studenter som
har invandrat att framgångsrikt slutföra eller komplettera sin akademiska
utbildning.
Stödundervisning i svenska
Att behärska svenska språket är en nödvändig förutsättning för att ta sig in och
verka i det svenska samhället.
Invandrarpolitiska kommittén har föreslagit att en basutbildning med en eller
två terminers svenska m.m. inrättas vid universitet och högskolor med
efterfrågan på sådan utbildning. Målgruppen skulle vara invandrade studenter och
nyligen invandrade med behörighet att läsa på högskolan.
Enligt regeringens mening bör särskilda basutbildningar för invandrare
undvikas. Sådana innebär en förlängning av utbildningstiden och därmed ökade
kostnader för den enskilde. I stället bör universitet och högskolor ansvara för
att stödundervisning i svenska för studenter som har invandrat anordnas vid
behov.
Vid Göteborgs universitet finns forskning och utveckling av undervisningen av
svenska som andraspråk. Vid universitetet bedrivs även tvärvetenskaplig
forskning och utvecklingsarbete kring teoretiska och praktiska mångkulturella
frågeställningar. Regeringen föreslår därför att Göteborgs universitet (avsnitt
5.5.1) tilldelas särskilda medel för forskning om svenska som andra språk och
utveckling av undervisningen av svenska för invandrare budgetåret 1997.
Lärarutbildning
Om alla barn gavs möjligheter att också möta lärare med utländsk bakgrund,
skulle skolan kunna bli en miljö där kulturell mångfald förverkligas enligt
läroplanens målskrivningar. Få av lärarutbildarna, lärarstudenterna och lärarna
i skolan har invandrarbakgrund. Detta gäller särskilt för grundskolans lärare.
Det är därför viktigt att ansträngningar görs för att öka andelen studerande i
lärarutbildningen med ursprung i andra kulturer än den svenska.
Pedagogkonventet är en frivillig sammanslutning av ansvariga för
lärarutbildningarna vid landets universitet och högskolor. Pedagogkonventet vill
få universiteten och högskolorna att bättre utnyttja den kulturella mångfald som
finns, genom att t.ex. bredda hemspråkslärarnas användbarhet i och utanför
skolan, utnyttja och sprida erfarenheter från mångkulturella skolor, underlätta
för dem som kommer hit med utländska lärarutbildningar att arbeta i den svenska
skolan, locka flera svenskutbildade med bakgrund från eller intresse av andra
kulturer än den svenska att bli lärare och skapa metoder för att utveckla
lärarutbildningens kulturella mångfald för alla.
Av denna anledning har regeringen, efter ansökan från Lärarhögskolan i
Stockholm, fattat beslut om särskilda medel för rekryteringsstöd och insatser
för lärarstudenter med invandrarbakgrund med början vårterminen 1997.
Mångkulturella profiler vid vissa lärosäten
Ett viktigt område är utbildning med inriktning mot invandrings- och
segregationsfrågor. De nya högskolorna, Södertörns högskola och Högskolan i
Malmö, förlagda till regioner med många invandrare föreslås få en mångkulturell
profil både vad gäller utbildning och forskning.
Regeringen planerar att föreslå att Linköpings universitet från och med
budgetåret 1998 erhåller medel för tema Etnicitet.
Aspirantutbildning
Riksdagen har för budgetåret 1995/96 anvisat medel för en särskild teoretisk och
praktisk utbildning som i första hand vänder sig till arbetslösa personer med
utländsk akademisk utbildning. Syftet med utbildningen är att underlätta
inträdet på arbetsmarknaden samtidigt som personernas kompetens tas tillvara.
Med anledning av förslag i propositionen om tilläggsbudget till statsbudgeten
budgetåret 1995/96 (prop. 1995/96:105) har riksdagen beslutat att denna
utbildning får fortsätta under läsåret 1996/97. Medel för 1 200 platser under de
sista sex månaderna av budgetåret 1995/96 har anvisats. Medel för att fullfölja
denna utbildning under vårterminen 1997 har beräknats under berörda universitets
och högskolors anslag.
Regeringen anser att universitet och högskolor inom ramen för tilldelade
anslag i fortsättningen bör ansvara för att särskild teoretisk och praktisk
utbildning för arbetssökande personer med utländsk akademisk utbildning anordnas
vid behov. Arbetsmarknadsmyndigheterna skall vara behjälpliga vid anskaffning av
praktikplatser. Universitet och högskolor skall i övrigt beakta de särskilda
behov som studenter med invandrarbakgrund kan ha.
5.8 Informationstekniken - högskolans roll
Högskolans betydelse för utvecklingen av informationstekniken i samhället
Den högre utbildningen och forskningen är av avgörande betydelse för att
utveckla användningen av informationstekniken i samhället. Informationstekniken
påverkar dessutom både forskningen och utbildningen inom högskolan. En viktig
uppgift för högskolan är därför att genom sin forskning bidra till utvecklingen
av den nya tekniken och att utbilda dem som skall svara för denna utveckling i
framtiden, att visa på möjligheter när det gäller användningen av IT i olika
verksamheter samt att främja användningen av IT inom högskola och samhälle.
Svenska forskare deltar aktivt inom många informationstekniska områden, som
exempelvis utvecklingen av Internet. Stora resurser satsas på forskning om och
utveckling av IT av universitet och högskolor, forskningsråd, sektorsorgan och
andra forskningsfinansiärer. En betydande del av detta forsknings- och
utvecklingsarbete bedrivs i samarbete med näringslivet.
Universitet och högskolor finns i alla delar i landet och har stor betydelse
för den regionala utvecklingen. De har en central ställning och är i många fall
den största arbetsplatsen på orten. Högskolan besitter allmänt en hög och bred
kompetens inom de informationstekniska områdena och bör därför utgöra en
kontaktpunkt för kvalificerad IT-användning i regionen.
I högskolans uppgift bör ingå att fungera som stödpunkt för det omgivande
samhället vad gäller användningen av IT och utnyttjande av den infrastruktur som
finns uppbyggd inom högskoleväsendet. Högskolan bör vidta nödvändiga åtgärder
för att etablera kontakter med det kringliggande samhället i dessa frågor. Detta
bör ske genom att det vid varje universitet och högskola skapas en resurs med
uppgift att bl.a. hjälpa enskilda medborgare, småföretagare, representanter för
olika yrkesgrupper m.fl. att hitta den information eller de kontakter de kan
behöva.
På så sätt öppnas nya möjligheter för olika grupper i samhället att effektivt
kunna utnyttja den kompetens och de resurser som högskolorna i regionerna
besitter. Högskolan har här ett särskilt ansvar att göra informationstekniken
lika tillgänglig för kvinnor som för män. Högskolorna kan även spela en mer
aktiv roll inom utbildning, folkbildning och kultur genom bredare samverkan med
olika utbildningsanordnare och bibliotek, allteftersom dessa ansluts till
Internet. Samarbetet med forskningsbibliotek, arkiv, museer osv. bör utökas.
Under de senaste åren har en mycket snabb utveckling skett när det gäller IT-
baserad forskningsinformation. Samtidigt ifrågasätts i allt högre grad den
traditionella synen på forskningsinformation som en process där vetenskapen
enkelriktat ger information till samhället. Forskningsinformation i ett modernt
kunskapssamhälle bör vara en interaktiv process mellan flera samverkande
intressenter.
Användare av den kunskap som finns inom universitet och högskolor återfinns
bland allmänheten, i näringslivet - inte minst småföretagen - och inom
yrkesgrupper i den offentliga sektorn.
Särskilda satsningar
Regeringen har nyligen lagt fram propositionen Åtgärder för att bredda och
utveckla användningen av informationsteknik (prop. 1995/96:125, bet.
1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282), med förslag till mål för en nationell IT-
strategi. Propositionen anger ett handlingsprogram för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik. Riksdagen har bifallit förslagen i
propositionen. Särskilda satsningar skall ske på följande områden inom
Utbildningsdepartementets ansvarsområde.
Högskolornas handlingsprogram
Universitet och högskolor kommer att i allt högre utsträckning få ta emot
studenter som vuxit upp med ny teknik såväl i hemmet som i skolan. Det kommer
att ställas höga krav på att högskolan förmår att utnyttja IT på ett
ändamålsenligt sätt inom forskning och utbildning, inte minst inom
distansutbildningen. IT bör användas i större utsträckning av högskolans lärare
som ett hjälpmedel för att höja utbildningens kvalitet. Både inom traditionell
utbildning och utbildning på distans bör IT prövas för att modernisera
utbildningen. Det är därför angeläget att högskolans lärare erbjuds möjlighet
att öka sin kompetens med avseende på IT och dess möjligheter inom
undervisningen. Många universitet och högskolor har redan i dag utarbetat
strategier för ökad IT-användning i sina olika verksamheter och erbjuder
nätverksanslutning till sina studenter. Samtliga högskolor bör utarbeta ett
handlingsprogram för användningen av IT inom utbildning och forskning.
Lärarutbildning
Lärarna har en nyckelroll för utvecklingen av IT-användning inom skolväsendet.
Regeringen har därför nyligen genom en ändring i examensbeskrivningen för
lärarutbildningarna antagit ett särskilt IT-mål för dessa. Från och med år 1998
skall samtliga studenter som avlägger lärarexamen ha kunskaper om och egna
erfarenheter av hur IT kan användas i undervisningen. Berörda högskolor föreslås
också ta initiativ till fortbildning av lärare för att öka intresset för och
kunskaperna om IT och dess användningsmöjligheter i skolundervisningen.
I den av Utbildningsdepartementet tillsatta Arbetsgruppen för översyn av
lärarutbildningarna (U 1995:B) har en diskussion förts om behovet av att öka och
fördjupa IT-användningen i skolan. Arbetsgruppens förslag redovisas i denna
proposition (avsnitt 5.3.2.1). Regeringen föreslog i propositionen 1995/96:125
att 15 miljoner kronor skall anvisas för insatser för lärarutbildare. Syftet är
att säkerställa kompetens inom informationsteknikområdet hos de examinerade
lärarna. Medel har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid
universitet och högskolor m.m. Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag
att fördela medlen.
Pedagogisk användning av IT inom den högre utbildningen
Högskoleverket stöder redan genom Rådet för grundläggande högskoleutbildning
utvecklingen av läromedel som utnyttjar IT, t.ex. multimediaprogram inom ett
flertal ämnen. Då dessa multimediaprogram är myc-ket dyrbara att framställa har
nationella utvecklingsprogram skapats för ändamålet inom ämnesområden som
medicin och moderna språk. För att ytterligare främja denna pedagogiska
förnyelse avser regeringen att anvisa 10 miljoner kronor för ändamålet. Medel
har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och
högskolor m.m. Regeringen eller det organ regeringen bestämmer bör besluta om
fördelningen av dessa medel.
Forskning inom IT-pedagogik
För att kunna möta de krav som IT-samhället ställer på lärarna krävs inte enbart
det tekniska kunnandet att använda datorer och nätverk som pedagogiska
hjälpmedel i undervisningen. En förändrad inlärningssituation medför behov av en
pedagogik av annat slag än den traditionella. För att ytterligare stärka
lärarutbildningen avser regeringen därför att avsätta särskilda
forskningsresurser inom ämnet pedagogik med inriktning på användning av IT i
undervisningen. Medel har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid
universitet och högskolor m.m. Beslut om fördelning av dessa medel bör fattas av
regeringen eller det organ regeringen bestämmer.
Forskningsinformationssystem
Regeringen har i ovan nämnda proposition prop. 1995/96:125, föreslagit att ett
nationellt forskningsinformationssystem skall utvecklas som utnyttjar Internet
och är avsett för allmänhet, skolor m.fl. Denna fråga kommenteras ytterligare i
den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5).
SUNET
Regeringen har i prop. 1995/96:125 redogjort för den utvidgade användningen av
SUNET. Denna fråga behandlas vidare under anslaget B 47. SUNET samt i den
forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5, avsnitt 3.10).
Bibliotekens roll
Regeringen ser biblioteksväsendet med de statliga, kommunala och lands-
tingskommunala biblioteken som en enhetlig och samverkande resurs.
Forskningsbibliotekens villkor och det sätt på vilket de integreras i högskolans
verksamhet ses som väsentliga i regeringens forsknings- och utbildningspolitik.
Detta synsätt kommer till uttryck i den forskningspolitiska propositionen.
Högskolorna måste mot bakgrund av det växande antalet studenter, det
pedagogiska förnyelsearbetet och den snabba IT-utvecklingen satsa på sina
bibliotek. Informationskompetens och bättre resurser för självstyrt lärande har
en stor betydelse för utbildningens kvalitet. Det är därför angeläget att
högskolestyrelserna noga följer utvecklingen på IT-området och beaktar den i
sina prioriteringar.
Informationstekniken har på många sätt underlättat tillgängligheten och
tillgången på information och det är av största vikt att nya hinder av ekonomisk
eller praktisk natur inte uppstår.
Studenter som deltar i distansutbildning skall ha samma rätt till god
biblioteksservice som andra studenter. Nya former för biblioteksservice
till distansstuderande, gärna i samarbete med andra högskolor, högskolebibliotek
och folkbibliotek, bör prövas. I detta sammanhang är det viktigt att särskilt
folkbibliotekens förutsättningar för samarbete med högskolebiblioteken beaktas.
Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen behandlat frågorna om
uppdrag till Kungl. biblioteket att utveckla LIBRIS och om utvecklingsstöd till
berörda folkbibliotek i samband med anslutningen av dem till SUNET.
Distansutbildning
Regeringen har under de senaste åren anvisat särskilda medel för att utveckla
och främja genomförande av distansutbildning. Särskilda bidrag har oftast givits
till universitet och högskolor som genom samarbete i nätverksform har kunnat
erbjuda kurser i grundläggande högskoleutbildning för ungdomsstuderande.
I framtiden kommer en allt större andel av befolkningen att under sitt
arbetsliv återkommande behöva fortbilda sig eller söka en ny utbildning på
högskolenivå. Distansutbildning är här en mycket användbar undervisningsform och
bör ytterligare utvecklas med hjälp av den nya informationstekniken.
Utbildningsformen gör högskolan lättare tillgänglig för stora befolknings-
grupper som under olika perioder av sitt liv inte har möjlighet att helt lämna
sin hemort eller sitt arbete. Distansutbildning kan därför på ett betydande sätt
bidra till förbättrad jämlikhet vad gäller tillgång till universitets- och
högskolestudier. Distansutbildning blir även internationellt sett en allt
vanligare och allt mer omfattande undervisningsform på alla stadier i
utbildningssystemet.
Universitet och högskolor bör i framtiden ansvara för utveckling och genomfö-
rande av distansutbildning utan särskilda stödåtgärder från statsmakternas sida.
Det är sålunda av stor vikt att universitet och högskolor prioriterar utveckling
och genomförande av utbildningar på distans.
Den förnyelse som utbildningsformen möjliggör bör kunna effektivisera
undervisningen. Genom den volymökning vad avser antalet studerande som
undervisningsformen kan medföra bör denna också kunna leda till höjd
prestationsgrad och därmed ett bättre resultat för högskolorna i fråga om
ersättningsnivåer.
Mot bakgrund av bl.a. den snabbt utvecklade informationstekniken tillsatte
regeringen våren 1995 en särskild utredare med uppdrag att föreslå en samlad
strategi för den framtida organisationen och användningen av distansmetoder i
utbildningen. Distansutbildningskommittén (U 1995:07) skall avge sitt
slutbetänkande i maj 1998. De förslag som då läggs fram skall bl.a. basera sig
på de erfarenheter som inhämtats från drygt 90 försöksprojekt vilka drivs inom
ramen för kommitténs verksamhet.
Den informationstekniska utvecklingens betydelse för högskolan har fokuserats
på grundläggande utbildning i de flesta sammanhang under senare år men detta
betyder inte att den är mindre viktig för forskningen.
Forskarsamhället har tvärtom länge legat långt framme när det gäller att
utveckla och utnyttja informationstekniken. Det är av största betydelse att nya
forskningsmiljöer kan växa upp oberoende av närhet till stora etablerade
forskningscentra. Vid en mindre eller medelstor högskola kan kvalificerad
forskning äga rum med hjälp av IT oberoende av omedelbar närhet till
forskningsbibliotek, arkiv, nationella och internationella föreläsare. Erfa-
renhetsutbyte med forskande kolleger inom och utom landet kan ske i samma
utsträckning som i de etablerade forskningsmiljöerna, globalt utnyttjande av
forskningsresultat och material kan äga rum i samma omfattning som vid de större
lärosätena.
5.9 Högskolans tredje uppgift
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Högskolan skall i ökad utsträckning samverka|
| med det övriga samhället. Detta föreslås bli högskolans tredje upp-|
| gift vid sidan om utbildning och forskning. Regeringen föreslår |
| en ändring i högskolelagen med denna innebörd. |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag: Högskolan har två huvuduppgifter - utbildning
och forskning. Enligt 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434) ingår i forskning och
utveckling att sprida kännedom om verksamheten samt om hur sådana kunskaper och
erfarenheter som har vunnits i verksamheten skall kunna tillämpas. Denna
formulering är alltför snäv. Enligt regeringens mening bör lärosätenas kontakter
med det övriga samhället öka och fördjupas och kraven på lärosätena behöver
härvid skärpas. Regeringen anser att detta bör komma till uttryck i
högskolelagen.
Högskolans tredje uppgift bör vara att samverka med det omgivande samhället
och informera om sin verksamhet. Uppgiften bör omfatta spridning av forsknings-
information, samverkan med det omgivande samhället för att utveckla högskolans
utbildning och forskning samt att högskolan skall vara till direkt nytta för
allmänheten. Uppgiften skall genomföras inom ramen för högskolans ordinarie
resurser. Det bör samtidigt understrykas att en ökad samverkan med näringslivet
och övriga samhällssektorer inte får inskränka forskningens frihet. Enligt
högskolelagen gäller som allmänna principer att forskningsproblem får fritt
väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt
publiceras. Det är också angeläget att villkoren för samverkan inte resulterar i
att viktiga forskningsresultat inte kommer forskningen eller samhället till
godo.
Information om och spridning av forskningsresultat
Genom att sprida såväl nationella som internationella forskningsresultat kan
universitet och högskolor bidra till ett förbättrat nyttiggörande av kunskapen.
Universitet och högskolor har en viktig roll i att medverka till förändringar
och att hitta nya lösningar på t.ex. produktionstekniska och
arbetsorganisatoriska problem. Utredningen om nyttiggörande av forsknings-
resultat (NYFOR) efterlyser i sitt betänkande Samverkan mellan högskolor och
näringsliv (SOU 1996:70) ett klart mandat till högskolan att samverka med
näringslivet och andra samhällssektorer och föreslår att detta slås fast i
högskolelagen.
Det är enligt regeringens mening angeläget att forskningsinformation får en så
bred spridning som möjligt. Det är därför önskvärt med en ökad rörlighet mellan
högskolan och det övriga arbetslivet för att öka utbytet av information.
Regeringen anser att fler forskarutbildade bör anställas i olika verksamheter i
samhället.
Frågan om forskningsinformation har utförligt behandlats i den forsknings-
politiska propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5). Där behandlas
även NYFOR-utredningens betänkanden (SOU 1996:70 och SOU 1996:89),
remissinstansernas synpunkter samt regeringens ställningstaganden. I den
forskningspolitiska propositionen behandlas även andra rapporter angående olika
aspekter av högskolans samverkan med det omgivande samhället. Bland dessa kan
nämnas en lägesrapport från kommittén för omstrukturering och förstärkning av
industriforskningsinstituten (KOFI), University-industry relationships (arbets-
rapport nr 6 inom ramen för RUT-93:s översyn av 1993 år universitets- och hög-
skolereform) samt RRV:s rapporter Spridning av forskningsresultat (RRV 1996:53),
Högskolans samverkan med näringslivet (RRV 1996:56) och Bisysslor inom
universitet och högskolor (RRV 1995:45). De frågor som tas upp är bl.a.
undantaget för högskolans lärare i lagen om rätten till arbetstagares
uppfinningar och kommersialisering av uppfinningar och forskningsresultat.
Enligt regeringens bedömning kommer omkring hälften av varje årskull i fram-
tiden att någon gång studera vid universitet eller högskola. Det är dock väsent-
ligt att universitet och högskolor även samverkar med personer som inte har stu-
derat eller har för avsikt att studera vid högskolan. Forskare bör vara aktiva
inom folkbildningen och på ett populärvetenskapligt sätt redogöra för de senaste
forskningsrönen i samarbete med skolor, muséer, fackförbund etc. Regeringen
anser att sådana verksamheter bör utvecklas. Högskoleverket kommer därför att få
i uppdrag att genomföra ett projekt syftande till ett erfarenhetsutbyte inom
området.
Högskolans utbildning och forskning
En fortsatt utbyggnad av de mindre och medelstora högskolorna är avsedd att
bl.a. främja högskolans tredje uppgift. En väl avvägd fördelning av lärosäten
över hela landet ökar högskolans möjligheter till kontakter med omvärlden. Varje
universitet och högskola och den kunskap de besitter har stor betydelse för den
regionala utvecklingen och för rekrytering av högutbildad arbetskraft till
regionens företag. Väl utvecklade kontakter utanför den akademiska världen är
nödvändiga för att högskolan skall kunna utforma utbildning och forskning efter
hela samhällets behov. Högskolan är också för sin egen utveckling beroende av
influenser utifrån. En god kontakt med det övriga arbetslivet ger högskolans
forskare insyn i de
aktuella problem och frågeställningar företag och andra organisationer har och
ökar därmed forskningens möjligheter att besvara angelägna frågor. Universiteten
och högskolorna bör därför spela en större roll som mottagare av erfarenheter
och problem utifrån. En modell för ömsesidigt utbyte av kunskap mellan forskare
och arbetsliv är s.k. forskningscirklar t.ex. med fackliga företrädare. Där kan
forskningsresultat föras ut samtidigt som forskare ges impulser och får del av
erfarenheter.
Samarbete med det övriga arbetslivet underlättar studenternas förberedelser
för arbetslivet och förutsättningarna för företagen att rekrytera personer med
adekvat utbildning. Ett exempel på en utbildning där arbetslivet till och med
tar ansvar för delar av själva utbildningen är den s.k. COOP-utbildningen vid
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, som innebär att teori och praktik varvas.
Det allt ökande behovet av återkommande utbildning för redan yrkesverksamma
ställer krav på ökad samverkan mellan högskolan och det övriga samhället.
Fortbildning och vidareutbildning bör i ännu högre utsträckning planeras och
genomföras i samarbete med företag, myndigheter och andra organisationer.
Direktnytta för allmänheten
En viktig del av den tredje uppgiften är att varje lärosäte informerar den egna
regionen om möjligheten att vända sig till högskolan för information av olika
slag. Storföretagen har ofta väl utvecklade kontakter med såväl svenska som
utländska lärosäten. Högskolan bör därför särskilt arbeta för att underlätta för
den egna regionens företag, framför allt för de mindre och medelstora företagen,
att utveckla sina kontakter med den akademiska världen. Högskolan har kunskap om
bl.a. EU, informationsteknologi och forskningens resultat som är av stort värde
för företag och organisationer. Lärosätena har också en unik kontaktyta med and-
ra delar av samhället och med lärosäten utomlands. Högskolan bör därför avsätta
resurser för att sprida kunskap till regionens företag och för att underlätta
för dessa att själva vända sig till högskolan med sina frågor. Högskolan har ett
ansvar för att underlätta för såväl privatpersoner som företag och andra organi-
sationer att hitta fram till information.
Högskolans bibliotek har en viktig funktion när det gäller informationsför-
sörjningen till regionen. För folkbildningen är det därför väsentligt att uni-
versitet och högskolor avsätter tillräckliga resurser för biblioteken och att
biblioteken även är öppna för allmänheten. I såväl den forskningspolitiska pro-
positionen (prop. 1996/95:5) som i den kulturpolitiska propositionen (prop.
1996/97:3) föreslår regeringen flera åtgärder rörande informationsteknologi och
bibliotek. Dessa åtgärder syftar till att skapa ett avgiftsfritt nationellt bib-
liotekssystem som skall ge den informationssökande den information han eller hon
behöver oavsett bostadsort. Landets universitets- och högskolebibliotek och det
svenska universitets- och högskoleväsendets gemensamma datanät (SUNET) har
centrala roller i denna strategi. Högskolan bör fungera som en stödpunkt för det
omgivande samhället vad gäller användningen av informationsteknik och nyttjande
av den infrastruktur som finns uppbyggd inom högskoleväsendet (avsnitt 5.8).
Rekryteringen av nya grupper till högskolan bör främjas. Varje lärosäte bör
aktivt verka för att stimulera intresset för högskolestudier i det egna närom-
rådet t.ex. genom direktsamarbete med grund- och gymnasieskolor. Av särskild
vikt är att detta sker bland grupper med svag studietradition och i områden med
låg utbildningsnivå. Detta är också ett viktigt inslag i kampen mot
arbetslösheten.
Erfarenheter visar på vikten av kontakt mellan högskolans och gymnasieskolans
lärare. Genom besök på högskolan av samtliga elever vid gymnasieskolan eller
genom att unga högskolestudenter får i uppdrag att informera eleverna vid den
gymnasieskola där de själva har studerat får gymnasieelever oavsett bakgrund en
möjlighet att bekanta sig med högskolan. Högskolan bör även bjuda in t.ex.
värnpliktiga, arbetslösa och invandrare till informationsträffar. Företag och
fackliga organisationer på orten bör engageras i rekryteringsarbetet genom att
informera sina anställda om de ökande kraven på kompetens och informera om för-
delarna med högre utbildning. Högskolan har ett särskilt ansvar att ta till vara
den kompetens studerande som har invandrat har samt att hjälpa och stödja
studenter med annat modersmål än svenska.
Högskolan bör vidare ta ett större ansvar för att motverka arbetslivets upp-
delning i kvinno- respektive mansdominerade yrken. Det innebär att lärosätena
måste anstränga sig ytterligare för att i samband med rekrytering bryta upp-
delning i kvinno- och mansdominerade utbildningar. Det är av stor vikt att fler
kvinnor väljer att studera teknik och att fler män studerar inom lärar- och
vårdutbildningarna.
Särorganisationer under universitet och högskolor
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Den affärsdrivande verksamheten vid Uppsala|
| Datacentral (UDAC) skall avvecklas genom försäljning eller på |
| annat lämpligt sätt. Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta |
| nödvändiga åtgärder för denna avveckling. |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag: Genom Riksrevisionsverkets granskning och på
andra sätt har framgått att det har förekommit att statliga universitet och
högskolor utan statsmakternas tillstånd har använt statliga medel för att bilda
bolag och stiftelser och i dem driva verksamhet med anknytning till högskolan.
Enligt 9 kap. regeringsformen ankommer det emellertid på riksdag och regering
att besluta om användningen av statliga medel. Av detta följer att myndigheter
under regeringen inte utan statsmakternas tillstånd får använda statliga medel
till att bilda aktiebolag eller till annat engagemang i privaträttsliga
associationer. Det har från statsmakternas sida ett flertal gånger uttalats att
ett sådant förfarande inte kan accepteras (se t.ex. prop. 1992/93:100 bil. 1 s.
93 f.).
Regeringen har låtit kartlägga förekomsten av olika privaträttsliga engagemang
under universitet och högskolor. Av kartläggningen framgick att de flesta
engagemang ingåtts utan att tillstånd från statsmakterna inhämtats. Regeringen
har den 29 februari 1996 uppdragit åt universitet och högskolor att ompröva sina
engagemang och komma in med utredningar som visar att eventuella kvarstående
engagemang överensstämmer med bl.a. de riktlinjer som angivits i riksdagens
beslut om former för statlig verksamhet (prop. 1995/96:61, bet. 1995/96:LU7,
rskr. 1995/96:79). Redovisningarna skall ha inkommit till regeringen senast den
1 september 1996.
I detta sammanhang har Uppsala universitet inlämnat en redovisning av
verksamheten vid Uppsala Datacentral (UDAC), som är en del av universitetet.
UDAC har en affärsdrivande del som huvudsakligen säljer dataprodukter och
datatjänster till universitet och högskolor, samt till företag och
organisationer inom den offentliga sektorn. Den affärsdrivande verksamheten
särredovisas med egen resultat- och balansräkning. Därmed är den affärsdrivande
verksamheten särskild från myndighetsdelen inom UDAC.
Den affärsdrivande verksamheten vid UDAC, som är en del av Uppsala universitet,
bedrivs i konkurrens med dataföretag på marknaden. Verksamheten kan knappast
betraktas som en angelägenhet för staten. UDAC har även kritiserats för att vara
konkurrenshämmande eftersom verksamheten bedrivs inom myndighet. Av
universitetets redovisning framgår att den affärsdrivande delen av verksamheten
vid UDAC har nått en sådan omfattning och inriktning att kundkretsen i allt
väsentligt kommit att ligga utanför universitets- och högskolesektorn.
Tjänsteproduktionen är likartad med andra dataföretag på marknaden.
Verksamhetens inriktning och omfattning har tagit sådana former att den inte
längre är att betrakta som ett statligt åtagande och inte ska bedrivas inom
myndigheten. Olika alternativ för avveckling, genom försäljning eller på annat
sätt av den affärsdrivande delen av UDAC skall utredas.
5.10 Internationellt samarbete
Den högre utbildningen och forskningen kännetecknas av ett omfattande
internationellt samarbete. Samarbetet bedrivs på alla nivåer. De svenska
universiteten och högskolorna har egna bilaterala samarbetsavtal med lärosäten
över hela världen. Forskare samarbetar även inom ramen för internationella
organisationer såsom European Science Foundation, där de svenska forskningsråden
är medlemmar. Multilateralt samarbete på utbildnings- och forskningsområdena med
medverkan av regerings- och myndighetsföreträdare sker inom ramen för bl.a. EU,
CERN, Europarådet, OECD och Nordiska ministerrådet. Det internationella
forskningssamarbetet behandlas närmare i forskningspropositionen (Forskning och
samhälle, prop. 1995/96:5, avsnitt 3.13).
5.10.1 EU-samarbete inom högre utbildning
Det europeiska multilaterala samarbetet när det gäller högre utbildning sker
framför allt inom ramen för EU:s utbildningsprogram Sokrates. Svenska
universitet och högskolor har även bilaterala avtal och andra kontakter med
europeiska universitet utanför de nätverk som finansieras av EU.
Sokrates är ett sammanhållet program för hela utbildningsväsendet - från
förskola till högskola. Programmet genomförs under perioden 1995 -1999 och har
en budget om 6,7 miljarder kronor.
Delprogrammet Erasmus inom Sokrates-programmet finansierar framför allt
studentutbyte men även olika aktiviteter som främjar den europeiska dimensionen
inom undervisningen vid de deltagande ländernas lärosäten. Antalet svenska
studenter som med hjälp av Erasmus-stipendier studerar vid universitet och
högskolor i andra EU-länder har ökat kontinuerligt och uppgick läsåret 1994/95
till 2 800. Antalet utländska Erasmusstipendiater vid svenska lärosäten uppgick
samma år till cirka 2 200.
Fr.o.m. läsåret 1997/98 kommer nya samarbetsformer att tillämpas inom Erasmus-
programmet. Bidrag kommer att knytas till avtal som sluts mellan ett lärosäte
och EU-kommissionen (s.k. institutional contracts) till skillnad från hittills,
då varje ämnesnätverk inom universitet och högskolor haft separata avtal med
kommissionen. Inom ramen för dessa kontrakt kommer stöd att ges för vissa nya
slag av samarbetsprojekt, såsom gemensam utveckling av kursplaner på olika
nivåer. Ett annat nytt inslag i Erasmus-programmet är stödet till
samarbetsprojekt som bedrivs av universitet och högskolor i ämnen av gemensamt
intresse, s.k. tematiska nätverk.
Erasmus-programmet, som funnits som ett självständigt program i åtskilliga år
innan det integrerades i det övergripande Sokrates-programmet, får bedömas vara
en mycket värdefull och framgångsrik del av det europeiska samarbetet.
Programmet har på ett väsentligt sätt medverkat till att stimulera det europeis-
ka studentutbytet och samverkan mellan universitet och högskolor i Europa. Beto-
ningen på ömsesidighet ger en balans i samarbetet. Programmets struktur med
avtal mellan institutioner, framöver mellan lärosäten, leder till att kontakt-
vägar och nätverk skapas på många olika nivåer och ämnesområden.
Bland EG-projekt inom den högre utbildningen utanför Sokrates-programmet kan
nämnas ett flerårigt pilotprojekt rörande metoder för kvalitetsutvärdering, som
avslutades år 1995. Projektet har för svensk del kommit lämpligt i tiden och
kunnat utnyttjas i det pågående nationella utvecklingsarbetet på området.
Avtal om utbildningssamarbete mellan EU och USA respektive EU och Canada har
trätt i kraft år 1996. Samarbetet är inriktat på högre utbildning och
eftergymnasial yrkesutbildning.
EU:s utbildningssamarbete med länder i Central- och Östeuropa samt med
republikerna i det forna Sovjetunionen bedrivs till stor del inom ramen för
programmet Tempus, som ingår i EU:s särskilda biståndsprogram för dessa stater.
Sverige prioriterar sådana Tempus-projekt som berör lärosäten i Östersjöområdet.
Tempus-programmet är nu inne i sin andra fas, som skall avslutas år 1998. EU-
kommissionen har emellertid föreslagit att programmet skall förlängas till år
2000.
Sveriges deltagande i Tempus har hittills inte finansierats via den svenska
medlemsavgiften till EU, såsom fallet är med övrigt utbildningssamarbete, utan
via ett särskilt anslag under åttonde huvudtiteln. För budgetåret 1997 har medel
beräknats för redan påbörjade Tempus-projekt under anslaget B 45. Särskilda
utgifter vid universitet och högskolor m.m. Fr.o.m. den 1 september 1997 kommer
Sveriges medverkan i Tempus att helt finansieras via medlemsavgiften till EU.
Högre utbildning och forskning intar en viktig plats i de regionalpolitiska
utvecklingsprogram som bedrivs med finansiering från EU:s strukturfonder. I
arbetet med de svenska programmen för perioden 1995-1999 deltar universitet och
högskolor i respektive region mycket aktivt.
Övriga frågor
Sveriges medlemsskap i den Europeiska unionen (EU) har ökat behovet av
kvalificerade tolkar och översättare i de stora europeiska språken. Sverige
kommer under det första halvåret år 2001 att inneha ordförande-skapet i EU. En
översyn bör göras av behoven av tolkar och översättare, dels utifrån
medlemsskapet i EU, dels utifrån det kommande ordförandeskapet.
5.10.2 Östersjösamarbete
Regeringen bedömer att samarbetet med länder inom Östersjöregionen är av central
betydelse för hela regionens utveckling. Universitet och högskolor har, med
bistånd av de medel som ställts till förfogande för samarbete inom detta område,
utvecklat ett gott och omfattande bilateralt samarbete med länderna kring
Östersjön. Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att utvärdera hur
lärosätena har använt dessa medel och vilka resultat som har uppnåtts under den
senaste treårsperioden så att de nya tillkommande resurserna kan användas på
bästa sätt.
I satsningen på utbildnings- och forskningssamarbetet ingår även bland annat
lektorer i svenska språket som placeras vid utländska lärosäten av Svenska
institutet.
Regeringen har i propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling
(prop. 1995/96:25) föreslagit att medel skall avsättas för ett intensifierat
samarbete kring Östersjön under 1997-1999. En av huvudinriktningarna i
satsningen är att uppmuntra svenska studenters studier i Östersjöländerna och
att uppmuntra baltiska, polska och ryska studenters studier i Sverige.
Beredningen angående fördelningen av dessa medel, som uppgår till 100 miljoner
kronor, pågår för närvarande.
Regeringen föreslår i denna proposition (avsnitt 5.10.4) att vissa medel skall
avsättas för svenska gästlärare/gästforskare bland annat i de baltiska staterna.
I denna proposition (avsnitt 5.5.1) föreslår regeringen även att medel skall
utgå för en professur i polska språket och litteraturen vid Stockholms
universitet.
Vidare kommer den nystartade Södertörns högskola (avsnitt 5.4.2) bland annat
ha utbildning och forskning med inriktning mot länderna kring Östersjön.
Högskoleutbildningen på Gotland (avsnitt 5.4.3) har redan verksamhet med denna
inriktning.
För det fortsatta Östersjösamarbetet planeras en kraftsamling. Regeringen har
i propositionen Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000
(prop. 1995/96:222) föreslagit att en 1 miljard kronor avsätts för att
ytterligare stärka samarbetet, bland annat kunskapsutbytet.
5.10.3 Nordiskt samarbete
Nordiska ministerrådet (utbildnings- och forskningsministrarna) undertecknade
den 3 september 1996 en överenskommelse om tillträde till högre utbildning på
samma villkor för utbildningssökande från de nordiska länderna. Överenskommelsen
innebär också att länderna kalenderårsvis betalar varandra viss ersättning för
de studenter från det egna landet som studerar i ett annat nordiskt land. Island
har undantagits från denna bestämmelse.
Enligt överenskommelsen skall varje land betala ersättning för 75 % av det
antal studenter från det egna landet som läser i ett annat land. Den årliga
ersättningen per student är 22 000 danska kronor. Nordiska ministerrådet skall
godkänna storleken av den ersättning vart och ett av de fyra länderna skall
betala. Betalningen mellan länderna skall avräknas som en minskning eller ökning
av deras andel av den årliga budgeten för Nordiska ministerrådet.
Överenskommelsen träder i kraft efter det att samtliga undertecknande länder
har godkänt den, dock tidigast den 1 januari 1997.
Antalet studenter som kommer till Sverige från övriga nordiska länder
överstiger sedan lång tid tillbaka betydligt antalet svenska studenter som
väljer att läsa i ett annat nordiskt land. Efter den avräkning som ovan nämnts
kommer således den slutliga kostnaden för Sveriges andel av Nordiska
ministerrådets budget - att bli något lägre än vad som beräknats under anslaget
B 2. Nordiska ministerrådet under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan. Avräkningen sker emellertid i efterhand och beloppet
som skall komma Sverige till godo kan komma att variera från år till år.
Regeringen föreslår att beloppet från och med budgetåret 1997 skall föras bort
från anslaget B 2. Nordiska ministerrådet som en besparing.-
5.10.4 Gästforskare/gästlärare utomlands
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Som ett led i internationaliseringen av |
| svensk högre utbildning och forskning skall unga svenska |
| akademiker med lägst docentkompetens inom humaniora och |
| samhällsvetenskap beredas tillfälle att under två till tre år |
| tjänstgöra vid ett utländskt universitet. |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag: Det är ett svenskt intresse att kunskaperna om
vårt land utökas, breddas och fördjupas. Undervisningen om Sverige, svenska
förhållanden och svenska språket har i många länder beskurits av ekonomiska
skäl. Undervisningen i skandinavistik har under de senare åren i allt större
utsträckning kommit att omfatta andra områden än rent språkliga, såsom samhälls-
och kulturförhållanden. Det är därför angeläget att forskare och lärare, främst
med humanistisk och samhällsvetenskaplig inriktning, bereds möjligheter att
verka vid utländska lärosäten. De skall ha ett särskilt uppdrag att undervisa om
Sverige, svenska förhållanden och svenska språket men skall i sin forskning och
övrig verksamhet knytas till en lämplig institution vid det aktuella lärosätet.
Därigenom kommer möjligheterna till fördjupade undervisnings- och forsknings-
kontakter mellan svenska och utländska forskare att väsentligt förbättras.
Det bidrag som regeringen föreslår avser att bekosta lönemedel för de svenska
forskarna/lärarna. De mottagande utländska universiteten skall svara för övriga
kostnader.
Regeringen avser att ge Svenska institutet uppdrag att närmare utforma
administrationen av bidragen för svenska gästforskare/gästlärare vid utländska
universitet. I uppdraget skall även ingå att utvärdera stödet.
Regeringen föreslår att ett belopp om 5 miljoner kronor för år 1997 anslås för
1997. Medlen har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid
universitet och högskolor m.m.
5.11 Organisatoriska frågor
Utredningen om uppföljningen av 1993 års högskolereform har i sitt betänkande
Reform och förändring (SOU 1996:21) bland annat behandlat principer för
tilldelning av resurser till forskning och forskarutbildning vid universitet och
högskolor samt vissa andra organisations- och ledningsfrågor.
Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag
om En förändrad tjänsteorganisation för lärare vid statliga universitet och
högskolor (Dir. 1996:3). Uppdraget skall redovisas till regeringen i december
1996.
Regeringen avser att under år 1997 återkomma till riksdagen beträffande dessa
frågor i en proposition om högskolans ledningsstruktur och tjänsteorganisation.
5.12 Anslagstekniska frågor m.m.
5.12.1 Anslagsberäkningar för universitet och högskolor
I det följande återfinns samlat per lärosäte de anslag som detta disponerar. Ett
nytt högskoleanslag har tillkommit, nämligen B 42. Södertörns högskola:
Grundutbildning. Resurser för forskning och forskarutbildning vid de mindre och
medelstora högskolorna samt för konstnärligt utvecklingsarbete vid de
konstnärliga högskolorna har beräknats under ett gemensamt anslag B 46.
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Anslagen för grundutbildning består av dels ett takbelopp, dvs. den högsta
möjliga ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer som kan
erhållas, dels ersättning för särskilda åtaganden, vilket dock inte alla
lärosäten erhåller. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden
inkluderar vissa lärosätens anslag dessutom ersättning för extraordinära
lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar.
Riksdagen har efter förslag av regeringen (prop. 1995/96:105, bet.
1995/96:UbU7, rskr. 1995/96:304 samt prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:UbU7, rskr.
1995/96:194) beslutat att anvisa resurser för tillfälliga utbildningssatsningar
av arbetsmarknadsskäl under hösten 1996. Utbildningssatsningarna avser läsåret
1996/97 och resurser för dessa tillfälliga utbildningssatsningar under
vårterminen 1997 har beräknats för berörda universitet och högskolor och ingår i
respektive lärosätes takbelopp. Detsamma gäller även resurser för de tillfälliga
språkplatserna som upphör efter utgången av budgetåret 1997. Medel för de s.k.
NT-utbildningarna, som kommer att pågå under ett antal år framöver, har
beräknats inom ersättningen för särskilda åtaganden. Resurser för 15 000 nya
platser hösten 1997 (avsnitt 5.3.2) har beräknats under respektive universitets
och högskolas anslag och ingår i takbeloppen. För de lärosäten som erhållit nya
examensrätter har inga ytterligare resurser beräknats med anledning av den
tilldelade rätten.
De besparingar som riksdagen tidigare beslutat om av statsfinansiella skäl
(prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353) uppgår till
526 miljoner kronor i 1997 års prisläge. Av dessa besparingar har 391 miljoner
kronor beräknats på grundutbildningsanslagen och 64 miljoner kronor på
fakultetsanslagen. Resterande del av besparingarna har gjorts genom minskade
takbelopp för Karolinska institutet och de universitet som berörs av den
tidigare beslutade dimensioneringsminskningen avseende läkar- och
tandläkarutbildningen (prop. 1993/94:150 bil. 8, bet. 1993/94:FiU20, rskr.
1993/94:456).
Besparingen på grundutbildningsanslagen innebär att dessa reduceras med 4,7
procent med undantag för anslagsmedel till konstnärliga och idrottsliga
utbildningar som reduceras med hälften, dvs. 2,35 % (avsnitt 5.3.2.3).
Besparingen på fakultetsanslagen innebär att dessa reduceras med 1,15 %.
Därtill kommer ytterligare en besparing motsvarande 0,85 % som tas ut för att
finansiera vissa reformer inom forskningen. Sammantaget innebär detta att
fakultetsanslagen har reducerats med 2 %.
Besparingarna på grundutbildnings- och fakultetsanslagen har beräknats på
anslagen i deras helhet inklusive angivna resursökningar.
Utöver dessa besparingar har såväl grundutbildningsanslagen som
fakultetsanslagen reducerats med anledning av den nedan redovisade justeringen
av ersättning för hyror (avsnitt 5.12.4).
Såväl grundutbildnings- som forskningsanslagen har pris- och löneomräknats med
2,8 %.
Övriga anslagsförändringar framgår under respektive anslag.
För samtliga universitet och högskolor anges under respektive avsnitt ett
beräknat anslagsbelopp (i löpande priser) för åren 1998 och 1999. Dessa anslags-
belopp är beräknade exklusive de av riksdagen beslutade besparingarna för år
1998. De beslutade besparingarna för år 1998, som för grundutbildningen uppgår
till totalt 100 miljoner kronor i 1995/96 års prisläge samt för forskningen
uppgår till totalt 32 miljoner kronor i 1995/96 års prisläge, har beräknats
under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. för
år 1998. Regeringen avser återkomma i budgetpropositionen för budgetåret 1998
med förslag till hur dessa besparingar skall fördelas på respektive lärosätes
anslag.
I inledningen till utgiftsområde 16 har regeringen redovisat att en besparing
om 1 000 miljoner kronor skall tas ut budgetåret 1999. Denna besparing redovisas
nu rent beräkningstekniskt under anslaget B 48. Ersättningar för klinisk
utbildning och forskning.
Regeringen genomförde i anslagsberäkningarna för de sista sex månaderna av
budgetåret 1995/96 en nedjustering av medlen för lokalkostnader i anslagen med
anledning av utvecklingen på hyresmarknaden. Denna nedjustering kommer att
fortsätta tills dess att medlen för lokalkostnader inom anslagen minskat med
omkring 15 % i förhållande till nivån budgetåret 1994/95. I och med förslagen i
denna proposition har två tredjedelar av den totala nedjusteringen om cirka 425
miljoner kronor skett. Regeringen avser att följa upp om en motsvarande faktisk
minskning av hyreskostnaderna kommer att kunna uppnås i samband med att
universitet och högskolor omförhandlar sina hyresavtal.
Principen om full kostnadstäckning för externt finansierad verksamhet vid
universitet och högskolor har i praktiken inte tillämpats, framförallt inte för
verksamhet som betalas av andra statliga myndigheter och då speciellt inte vad
gäller lokalkostnader. I budgetpropositionen 1993/94:100, bil. 9, föreslog rege-
ringen att medel skulle överföras från universitet och högskolor till forsk-
ningsråden för att principen skulle kunna tillämpas; förslaget bifölls av riks-
dagen. Regeringen föreslår nu att medel motsvarande hälften (ca 60 miljoner
kronor) av de beräknade lokalkostnaderna för sektorsorganens verksamhet skall
överföras från universitet och högskolors anslag till utgiftsramarna för berörda
sektorsorgan. Därmed har alla berörda myndigheter att följa principen om full
kostnadstäckning även vad gäller lokalkostnader.
5.12.2 Justering av per capita-ersättningar
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och|
| helårsprestationer skall för budgetåret 1997 vara: |
| |
| Utbildningsområde Ersättning för en Ersättning för en |
| helårsstudent (kr) helårsprestation |
| (kr) |
| |
| Humanistiskt, teolo- |
| giskt, juridiskt, sam- |
| hällsvetenskapligt 13 329 13 953 |
| |
| Naturvetenskapligt, |
| tekniskt, farmaceutiskt, |
| vård- 35 998 32 917 |
| |
| Odontologiskt 32 688 40 876 |
| |
| Medicinskt 43 978 57 678 |
| |
| Undervisnings- 25 754 32 622 |
| |
| Övrigt 30 241 26 039 |
| |
| Design 107 238 68 915 |
| |
| Konst 152 921 68 936 |
| |
| Musik 92 341 61 695 |
| |
| Opera 220 450 139 097 |
| |
| Teater 213 651 111 994 |
| |
| Media 216 090 183 822 |
| |
| Dans 149 850 87 375 |
| |
| Idrottsligt 78 478 38 137 |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag: De ovan redovisade förändringarna avseende
grundutbildningsanslagen innebär att ersättningsbeloppen för helårsstudenter och
helårsprestationer har räknats om på motsvarande sätt. Samtliga ersätt-
ningsbelopp har således räknats upp med 2,8 % (pris- och löneomräkning).
Ersättningsbeloppen inom samtliga utbildningsområden utom de konstnärliga och
idrottsliga har reducerats med 5,08 %, varav 4,7 % avser den beslutade
besparingen och 0,38 % avser hyresjusteringen. Ersättningsbeloppen inom de
konstnärliga och idrottsliga områdena har reducerats med 2,73 %, varav 2,35 %
avser besparingen och 0,38 % avser hyresjusteringen. Ersättningsbeloppen inom
utbildningsområdet Dans har räknats upp med cirka 10 % i enlighet med vad som
anförts under avsnitt 5.3.2.3 Konstnärliga utbildningar.
Regeringen har i september 1996 uppdragit åt Högskoleverket att följa upp
vissa delar av resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleut-
bildningen. Uppföljningen skall avse en översyn av dels nivåerna för per capita-
ersättningarna för olika utbildningsområden, dels om utbildningsutbudet
förskjutits från vissa typer av ämnesområden och kurser vars kostnader är
relativt höga. I uppdraget ingår att klargöra huruvida vissa utbildningar
missgynnas av det befintliga systemet. Högskoleverket skall också enligt
uppdraget föreslå vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att justera det
befintliga systemet.
5.12.3 Anslagssystem
Universitet och högskolor har hittills anvisats medel i form av reservations-
anslag. Från och med budgetåret 1993/94 är ersättningen från anslagen till
grundläggande högskoleutbildning och forskning och forskarutbildning inte
relaterade till de utgifter universiteten och högskolorna har i sin verksamhet.
Ersättningen från anslagen för grundläggande högskoleutbildning relateras till
de prestationer som har utförts. Detta innebär att den slutliga ersättningen för
grundutbildning som universitet och högskolor erhåller från statsbudgeten
fastställs efter det aktuella budgetåret slut.
Regeringen har i propositionen Lag om statsbudgeten (prop. 1995/96:220) anfört
att det är möjligt att för ytterligare några stora förvaltningsområden övergå
från att använda årliga reservationsanslag till att i stället använda ramanslag
för verksamheten. Från och med budgetåret 1997 kommer därför samtliga
universitet och högskolor att anvisas medel för grundläggande högskoleutbildning
samt för forskning och forskarutbildning i form av ramanslag. Eftersom det
nuvarande resurstilldelningssystemet innebär att universitet och högskolor
erhåller ersättning från grundutbildningsanslagen i relation till redovisade
prestationer bör samma principer gälla som hittills avseende anslagens
utformning. Detta innebär således att, i det fall ersättningen för redovisade
helårsstudenter och helårsprestationer understiger takbeloppet, mellanskillnaden
redovisas som ett anslagssparande. Om universitetet eller högskolan redovisar
fler prestationer än vad som kan ge ersättning inom takbeloppet kan sådana
överskjutande prestationer även fortsättningsvis sparas till följande budgetår,
för att då berättiga till ersättning.
Den ordning som gällt under den första treårsperioden med det nya
resurstilldelningssystemet har bl.a. inneburit att möjligheten att fördela
prestationerna mellan åren har begränsats till treårsperioden. Eventuella
sparade prestationer eller outnyttjat takutrymme vid utgången av treårsperioden
har inte kunnat sparas till nästa treårsperiod. Motivet för denna ordning var
att skapa flexibilitet inom de treåriga utbildningsuppdragen.
Ett flertal universitet och högskolor har under den första treårsperioden
redovisat betydligt fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som
kunnat ersättas inom beslutat takbelopp. Det finns en mängd förklaringar till
detta; bl.a. har osäkerheten inför det nya resurstilldelningssystemet medfört
att många universitet och högskolor gjort överintag. Därtill kommer att
arbetsmarknadssituationen medfört att universiteten och högskolorna valt att ge
tillträde till fler studenter än de kunnat få ersättning för.
Det är enligt regeringens uppfattning angeläget att universitet och högskolor
eftersträvar att planera antagningen av studenter med utgångspunkt från anvisat
takbelopp. Stora överintag kan äventyra kvaliteten i utbildningen och bör inte
förekomma.
Det är vidare enligt regeringens uppfattning önskvärt att möjligheten att
spara prestationer respektive outnyttjat takutrymme mellan åren inte begränsas
till treårsperioden, utan att denna möjlighet löper kontinuerligt. Behovet av
flexibilitet och svårigheten att exakt planera antalet helårsstudenter och
helårsprestationer hänger inte direkt samman med treårsperioderna. Därtill
kommer att budgetåren fortsättningsvis kommer att påbörjas och avslutas mitt
under pågående läsår, vilket även gäller treårsperioderna.
Mot denna bakgrund medger regeringen dels att såväl helårsprestationer som
outnyttjat takbelopp (anslagssparande) bör kunna överföras från ett budgetår
till nästa fortlöpande utan begränsning till treårsperioden, dels att
helårsprestationer bör få sparas från ett budgetår till nästa, upp till ett
värde motsvarande 10 % av takbeloppet.
5.13 Utbildningsuppdragen för treårsperioden 1997-1999
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Ett generellt utbildningsuppdrag fastställs|
| för universitet och högskolor vad gäller distansutbildning, |
| fortbildning, vidareutbildning, studenter med |
| invandrarbakgrund, jämställdhet och rekrytering. |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag: Samtliga universitet och högskolor ges nya
utbildningsuppdrag för perioden 1997-1999. Uppdragens inriktning framgår i det
följande samt under respektive universitets och högskolas anslag. De slutliga
uppdragen kommer att anges i regleringsbrev för budgetåret 1997.
I likhet med vad som gällt för perioden 1993/94-1995/96 kommer uppdragen för
flertalet universitet och högskolor att bestå av examensmål, styrning av
utbildningsutbudets inriktning samt ett takbelopp för budgetåret 1997 och i
förekommande fall särskilda åtaganden. Dessutom tillkommer ett generellt
utbildningsuppdrag vad gäller fortbildning, vidareutbildning, rekrytering,
jämställdhet, distansutbildning och för studenter med invandrarbakgrund.
Examensmål kommer att anges såväl för perioden 1997-1999 som för perioden
2000-2002. Anledningen till att examensmål anges även för den senare perioden är
att det är genom förändrad antagning under perioden 1997-1999 som universitet
och högskolor kan påverka antalet examinerade för den senare perioden.
Examensmålen omfattar följande yrkesexamina enligt högskoleförordningen
(1993:100): Grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna
4-9, gymnasielärarexamen, civilingenjörsexamen samt apotekarexamen. Vad gäller
generella examina anges examensmål endast för magisterexamen.
Nedanstående tabell visar krav på sammanlagda antalet examina som gäller för
perioderna 1997-1999 samt 2000-2002 för samtliga universitet och högskolor:
Examensmål
Examen 1997-1999 2000-2002
Magisterexamen 14 500 18 100
Civilingenjörsexamen 11 000 12 300
Grundskollärarexamen med
inriktning mot undervisning
i årskurserna 4-9 4 500 5 110
Gymnasielärarexamen 3 700 4 040
Apotekarexamen 280 350
Den styrning av utbildningsutbudet som gällt för innevarande treårsperiod har
i utbildningsuppdragen uttryckts i form av högsta antal helårsprestationer inom
ett utbildningsområde eller en grupp av utbildningsområden som kan ge
ersättning.
För perioden 1997-1999 avser regeringen att styra utbildningsutbudets
inriktning på följande sätt. För de utbildningsområden där det är önskvärt att
antalet studenter ökar kommer det i utbildningsuppdragen att anges att antalet
helårsstudenter skall öka i förhållande till redovisat antal under perioden
1993/94-1995/96. Regeringens bedömning är att antalet helårsstudenter bör öka
inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Den önskvärda
ökningen kommer att preciseras för varje universitet och högskola. För de
utbildningsområden där det är önskvärt att antalet studenter begränsas kommer
det i utbildningsuppdraget för respektive lärosäte att anges ett högsta antal
helårsstudenter under treårsperioden för vilka ersättning kan utgå. De
utbildningsområden som berörs är de samhällsvetenskapliga, humanistiska,
juridiska, medicinska och odontologiska samt de konstnärliga och idrottsliga
utbildningsområdena. För de universitet och högskolor som har rätt att tillämpa
någon av de konstnärliga ersättningsbeloppen kommer ett högsta antal
helårsstudenter för treårsperioden att anges.
Generellt utbildningsuppdrag för universitet och högskolor
För samtliga universitet och högskolor föreslås följande generella uppdrag för
verksamheten (där annat inte anges).
Universitet och högskolor bör anpassa utbildningsutbudets inriktning till
områden där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka. Förändring och
utveckling i samhället och den efterfrågan på högskoleutbildade som därmed
uppstår bör leda till att nödvändiga omprioriteringar sker mellan olika
ämnesområden i universitets och högskolors utbildningsutbud. Utbildningar inom
informations- och kommunikationsområdet samt det biovetenskapliga området bör
öka. Andra exempel är förändringar som följer av utvecklingen på det tekniska
området, t.ex. inom elektronik och träindustri.
Användningen av distansundervisning skall öka, både som särskild studieform
och som inslag i redan befintlig undervisning (avsnitt 5.8). Universitetet och
högskolor bör erbjuda distansutbildning i minst samma omfattning som under
perioden 1993/94-1995/96.
Universitet och högskolor skall även erbjuda kurser för fortbildning och
vidareutbildning i minst samma omfattning som gällt under perioden 1993/94-
1995/96 (avsnitt 5.3.2.5).
Universitet och högskolor bör uppmärksamma att studenter med invandrarbakgrund
kan behöva särskilt stöd (avsnitt 5.7). Vid behov bör t.ex. stödundervisning i
svenska anordnas.
Arbetet med att öka jämställdheten mellan kvinnor och män skall fortsätta inom
högskolan (avsnitt 5.6).
Universitet och högskolor har ett stort ansvar för rekryteringen till den
högre utbildningen. De skall särskilt främja rekryteringen från grupper med svag
studietradition och i regioner där utbildningsnivån hos befolkningen är låg.
——————
Universitet och högskolor bör anstränga sig att rekrytera fler kvinnor till
forskartjänster och till lärartjänster.
5.14 Anslag
B 1. Uppsala universitet: Grundutbildning
1994/95 Anslag 722 411
1995/96 Anslag 1 092 632
därav 1996 727 874
1997 Förslag 763 015
1998 Beräknat 778 972
1999 Beräknat 812 413
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Uppsala
universitet.
Uppsala universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade universitetet helårsprestationer
motsvarande 83,6 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag
universitetet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att
antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än
vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 1 900 2 200 |
| Apotekarexamen 280 350 |
| Civilingenjörsexamen 550 550 |
| Grundskollärarexamen 4-9 530 450 |
| Gymnasielärarexamen 470 500 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga, tekniska och farmaceutiska utbildningarna |
| samt inom grundskollärarutbildningen 4-9 och inom |
| gymnasielärarutbildningen jämfört med perioden 1993/94-1995/96. |
| Universitetet bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen|
| kvinnor inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt |
| andelen män inom lärarutbildningar och vårdutbildningar. |
| |
| Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom|
| läkarutbildningen samt inom den barn- och ungdomspedagogiska |
| utbildningen och grundskollärarutbildningen 1-7 jämfört med |
| perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 763 015 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 6000. Av dessa skall minst 350
avse civilingenjörsexamen, minst 310 grundskollärarexamen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 1-7, minst 480 grundskollärarexamen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 450 gymnasielärarexamen och minst 290
avse läkarexamen. Prognosen är att utbildningsuppdraget kommer att uppfyllas med
undantag för den del som avser grundskollärarexamina.
Under 1990-talet har antalet helårsstudenter ökat med cirka 40 %. Under
budgetåret 1994/95 fanns det 28 000 studenter i grundutbildningen, varav 54 %
var kvinnor. Av det totala antalet studenter har andelen inom de samhällsveten-
skapliga och juridiska utbildningsområdena minskat mellan läsåren 1993/94 och
1994/95 medan andelen studenter inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena
samt lärarutbildningsområdet har ökat.
Enligt universitetet sker förändringar av undervisningsmetoderna kontinuerligt
i alla delar av grundutbildningen, bl.a. i riktning mot problembaserad inlärning
samt integration mellan teori och praktik. Flera nya program har skapats, ofta i
samverkan mellan olika utbildningsområden. Den andel av kursutbudet som ligger
på 60- och 80-poängsnivån ökar stadigt men är fortfarande lägre än förväntat.
Efter den kraftiga expansionen av grundutbildningen de senaste åren har
universitetet budgetåret 1994/95 avsatt särskilda medel för att möjliggöra för
lärarna att ytterligare utveckla kurser och undervisningsformer och härigenom
främja kvalitetsutvecklingen.
Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovisning
för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och
donationer - var 448 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har
ett särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet. Regeringen har den 19
juni 1996 beslutat att universitetet skall återföra 25 miljoner kronor till
statsverkets checkräkning.
Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid
universitetet (Högskoleverkets rapportserie 1996:17 R). Enligt bedömningen
strävar universitetet mot ett samordnat kvalitetsarbete där det största ansvaret
ligger på fakulteterna. Det påpekas att tillämpningen av det centralt uppgjorda
kvalitetsutvecklingsprogrammen bör uppmärksammas vid institutionerna. Dessutom
framhålls betydelsen av att universitetet utvecklar sina samhällskontakter och
främjar studenternas medverkan i kvalitetsarbetet.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 722 052 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna och till
dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats i avsnitt
5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 40 963 000
kronor, varav 34 541 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och 6 422 000 kronor
avser internationell lärarfortbildning och språkassistentverksamhet m.m.
B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning
1994/95 Anslag 894 519
1995/96 Anslag 1 349 219
därav 1996 899 119
1997 Förslag 906 412
1998 Beräknat 935 026
1999 Beräknat 965 486
Beloppen anges i tusental kr
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Verksamhetsmål |
| |
| De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen före-|
| slår i denna proposition samt riktlinjerna i den |
| forskningspolitiska propositionen bör gälla. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 906 412 tkr |
| |
| Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande |
| belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de |
| belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering|
| inom forskarutbildningen. |
| |
| Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering |
| (tusental kr) |
| Humanistisk 109 557 28 235 |
| Teologisk 18 695 4 452 |
| Juridisk 18 327 4 009 |
| Samhällsvetensk. 112 093 26 110 |
| Medicinsk 129 252 18 017 |
| Farmaceutisk 37 195 11 175 |
| Tekn.-naturvet. 275 888 71 906 |
| Ersättning för |
| lokalhyror, m.m. 205 405 |
| Summa 906 412 |
| |
| I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild |
| fakultetsresurs samt 1,1 miljoner kronor för Centrum för kvinno-|
| forskning. I anslagsposten samhällsvetenskaplig fakultet ingår |
| 1,2 miljoner kronor för ett nätverk i Europaforskning i |
| statsvetenskap, 1,2 miljoner kronor för en årsbok om Europa- |
| forskning samt 4,1 miljoner kronor för avslutande av uppbyggnad |
| av samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i Gävle. I |
| anslagsposten teknisk-naturvetenskaplig fakultet ingår medel för|
| särskild fakultetsresurs. I anslagsposten ersättning för lokal- |
| hyror, m.m. ingår 0,5 miljoner kronor för ökade hyreskostnader för|
| Gustavianum. |
| |
| Övrigt |
| |
| Antalet forskarstuderande vid medicinsk fakultet med medellång |
| vårdutbildning som bakgrund bör öka under perioden 1997-1999 |
| jämfört med perioden 1993/94-1995/96.Planeringsförutsättning för|
| budgetåren 1998 och 1999 |
| |
| Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller|
| ytterligare medel för lokalkostnaderna för Gustavianum med 0,5 |
| miljoner kronor för vardera budgetåren 1998 och 1999. |
| |
| |
| Resultat |
| |
| Antalet avlagda doktorsexamina har ökat i relativt jämn takt |
| under den senaste 15-årsperioden och nådde läsåret 1994/95 den |
| högsta nivån någonsin. Av de 256 nya doktorerna detta år var |
| enligt SCB 32 % kvinnor. Antalet forskarstuderande som avsatte |
| mer än 10 % av heltid uppgick läsåret 1994/95 till drygt 2 300, |
| varav 40 % var kvinnor. Antalet studiefinansieringstillfällen |
| minskade något läsåret 1994/95; andelen doktorandtjänster var 92|
| %. |
| Antalet anställda professorer hösten 1995 var 271, varav 4 % var|
| kvinnor. Bland lektorerna utgjorde kvinnorna 23 % och bland |
| forskarassistenterna 25 %. |
| |
| |
| B 3. Lunds universitet: Grundutbildning |
| |
| 1994/95Anslag 1 193 154 |
| 1995/96Anslag 1 810 729 |
| därav 1996 1 205 623 |
| 1997 Förslag 1 228 535 |
| 1998 Beräknat 1 254 512 |
| 1999 Beräknat 1 303 173 |
| Beloppen anges i tusental kr |
| |
| Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för|
| tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är|
| förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som|
| skall gälla för universitetet. |
| Lunds universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 |
| redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom |
| beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 |
| redovisade universitetet helårsprestationer motsvarande 26,4 |
| miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag |
| som universitetet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 |
| bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under bud-|
| getåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom|
| beslutat takbelopp. |
| |
| |
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens överväganden |
| |
| Sammanfattning |
| |
|
O |
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 8 400. Av dessa skall minst 1
520 avse civilingenjörsexamen, minst 610 grundskollärarexamen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 1-7, minst 580 grundskollärarexamen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 1 000 gymnasielärarexamen, minst 500
läkarexamen samt minst 30 tandläkarexamen. Prognosen för perioden är att utbild-
ningsuppdraget för generella examina kommer att fullgöras. Examensmålet för
civilingenjörsexamen samt tandläkarexamen kommer att nås. Sannolikt kommer inte
målet för läkarexamen att nås. Målen för grundskollärarexamen 1-7 och grund-
skollärarexamen 4-9 respektive gymnasielärarexamen kommer inte att uppnås.
Grundutbildningen har expanderat kraftigt. Antalet registrerade studenter
under läsåret 1994/95 var drygt 32 000. Hälften av studenterna var kvinnor.
Huvuddelen av ökningen har skett inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska
områdena.
Allt fler studenter läser på fördjupningskurser, ett stort antal utbildningar
har förnyats, förlängts eller skapats. Under budgetåret 1994/95 har över 600
kurser förnyats eller tillkommit. Nya undervisningsformer har introducerats,
bl.a. med stöd av ökad användning av informationsteknik. De särskilda medlen för
kvalitetshöjande åtgärder under den senaste budgetperioden har enligt
universitetet haft stor betydelse som stimulans för kvalitetsutvecklingen.
Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovisning
för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och
donationer - var 790 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har
särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet. Regeringen har den 19 juni
1996 beslutat att universitetet skall återföra 62 miljoner kronor till stats-
verkets checkräkning.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 1 163 083 000 kronor. Takbeloppet har
beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna
samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under
avsnitt 5.12.1 samt med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende
designutbildning. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till
65 452 000 kronor. Av ersättningen för särskilda åtaganden avser 28 146 000
kronor s.k. NT-utbildning och 37 306 000 kronor avser ersättning för
tandvårdscentralen och nationellt resurscentrum i fysik.
B 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning
1994/95 Anslag 918 372
1995/96 Anslag 1 394 255
därav 1996 932 100
1997 Förslag 941 950
1998 Beräknat 971 666
1999 Beräknat 1 005 427
Beloppen anges i tusental kr
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Verksamhetsmål |
| |
| De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen |
| föreslår i denna proposition samt riktlinjerna i den |
| forskningspolitiska propositionen bör gälla. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 941 950 tkr |
| |
| Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande |
| belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de |
| belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering|
| inom forskarutbildningen: |
| |
| Fakultet m.m Anslag Studiefinansiering |
| (tusental kr) |
| Humanistisk 92 907 26 071 |
| Teologisk 17 166 4 170 |
| Juridisk 14 254 3 058 |
| Samhällsvetensk. 101 558 29 452 |
| Medicinsk 149 275 20 357 |
| Odontologisk 24 327 4 023 |
| Matem.-naturvet. 183 010 50 376 |
| Teknisk 161 951 46 592 |
| Konstn. utv. 4 187 |
| Ersättning för |
| lokalhyror, m.m. 193 315 |
| Summa 941 950 |
| |
| I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild |
| fakultetsresurs, för Skissernas museum med 1,5 miljoner kronor |
| och för forskning och utvecklingsarbete med inriktning mot Ost- |
| och Sydostasien med 2,5 miljoner kronor. I anslagsposten |
| samhällsvetenskaplig fakultet ingår medel för Kvinnovetenskapligt|
| forum med 1,1 miljoner kronor, för ett nätverk för Europaforsk- |
| ning i ekonomi med 1,2 miljoner kronor samt forskning och ut- |
| vecklingsarbete med inriktning mot Ost- och Sydostasien med |
| 2,5 miljoner kronor. I anslagsposten matematisk- |
| naturvetenskaplig fakultet ingår medel för särskild |
| fakultetsresurs. För konstnärligt utvecklingsarbete beräknas en |
| förstärkning med 0,3 miljoner kronor. |
| |
| Övrigt |
| |
| Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak- |
| grund vid medicinsk fakultet bör öka under perioden 1997-1999 |
| jämfört med perioden 1993/94-1995/96.Planeringsförutsättning för|
| budgetåren 1998 och 1999 |
| |
| Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller|
| ytterligare medel för Skissernas museum med 0,5 miljoner kronor |
| budgetåret 1998 och med 2,5 miljoner kronor budgetåret 1999. |
| Vidare bör gälla att universitetet erhåller medel till ökade |
| hyreskostnader för nya och ombyggda lokaler för Biomedicinskt |
| centrum budgetåret 1998 med 3,9 miljoner kronor samt från och |
| med de tidpunkter då ytterligare etapper färdigställs och |
| lokalerna tas i bruk, dock tidigast budgetåret 1999, med 15,1 |
| miljoner kronor. |
| |
| |
| Resultat |
| |
| Sedan budgetåret 1990/91 har antalet avlagda doktorsexamina ökat|
| med 36 %. Under budgetåret 1994/95 har 289 doktorsexamina |
| avlagts enligt SCB. Detta är fler än någonsin tidigare. Andelen |
| kvinnor som avlagt doktorsexamen uppgick till cirka 30 %. An- |
| talet forskarstuderande som avsatte mer än 10 % av normal |
| heltid uppgick till knappt 2 900, varav 37 % kvinnor. Antalet |
| nyantagna till forskarutbildningen har minskat något och var |
| 490 läsåret 1994/95. I takt med att utbildningsbidragen avveck- |
| las blir antalet doktorandtjänster fler. Antalet doktorand- |
| tjänster har under de senaste åren ökat och uppgick läsåret 1994/95|
| till cirka 1 100. Antalet professorer uppgick hösten 1995 till |
| 350 varav närmare 10 % var kvinnor. |
| |
| B 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning |
| 1994/95Anslag 884 241 |
| 1995/96Anslag 1 315 255 |
| därav 1996 876 940 |
| 1997 Förslag 926 538 |
| 1998 Beräknat 931 870 |
| 1999 Beräknat 972 016 |
| Beloppen anges i tusental kr |
| |
| Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för|
| tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är|
| förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som|
| skall gälla för universitetet. |
| Göteborgs universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 |
| redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom |
| beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 |
| redovisade universitetet helårsprestationer motsvarande 104,4 |
| miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag |
| som universitetet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 |
| bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under |
| budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas |
| inom beslutat takbelopp. |
| |
| Regeringens överväganden |
| |
| Sammanfattning |
| |
|
|
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 6 800. Av dessa skall minst 730
avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7,
minst 1 100 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna
4-9, minst 1 000 gymnasielärarexamen, minst 272 läkarexamen samt minst 170
tandläkarexamen. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för gene-
rella examina, tandläkarexamen och läkarexamen kommer att fullgöras.
Examensmålen för grundskollärarexamen 1-7, grundskollärarexamen 4-9 och gym-
nasielärarexamen kommer inte att uppnås.
Antalet helårsstudenter vid Göteborgs universitet har på fem år ökat med 50 %
till 21 600 budgetåret 1994/95. Antalet registrerade studenter under läsåret
1994/95 var drygt 28 000. 60 % av studenterna var kvinnor. Volymökningen har
skett inom samtliga områden, men framför allt inom de samhällsvetenskapliga,
humanistiska, naturvetenskapliga områdena samt inom undervisningsområdet.
Rekryteringen sker i stor utsträckning från Västsverige.
Universitetet har prioriterat studenternas möjlighet att fritt välja kurser
och ta ansvar för sin utbildning. Vid universitetet har fördjupningsstudier
prioriterats inom samtliga utbildningsområden. Internationaliseringsarbetet vid
Göteborgs universitet har under senare år getts ökad prioritet, både inom
forskningen och bland studenter i grundutbildningen. Kvalitetsarbetet har enligt
universitetet medfört en ökad medvetenhet och ett ökat engagemang för
utbildnings- och utvecklingsfrågor bland lärare och forskare. Intresset för
Göteborgs universitet har ökat starkt från såväl kommunernas som näringslivets
sida. Detta har bl.a. visat sig genom ökat samarbete inom områden som rör kompe-
tensutveckling i regionen och ekonomiskt stöd till kvalitetsutveckling inom
vissa utbildningar.
Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovisning
för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och
donationer - var 277 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har
särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet. Regeringen har den 19 juni
1996 beslutat att universitetet skall återföra 13 miljoner kronor till
statsverkets checkräkning.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 893 618 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt
dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under
avsnitt 5.12.1 samt med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende
designutbildning. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till
32 920 000 kronor, varav 31 983 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och 937 000
kronor avser Sotenäs Teaterateljé.
B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning
1994/95 Anslag 697 438
1995/96 Anslag 1 078 541
därav 1996 716 838
1997 Förslag 723 664
1998 Beräknat 746 098
1999 Beräknat 769 978
Beloppen anges i tusental kr
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Verksamhetsmål |
| |
| De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen före-|
| slår i denna proposition samt riktlinjerna i den |
| forskningspolitiska propositionen bör gälla. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 723 664 tkr |
| |
| Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande |
| belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de |
| belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering|
| inom forskarutbildningen. |
| |
| Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering |
| (tusental kr) |
| Humanistisk 96 632 23 553 |
| Samhällsvetensk. 121 572 30 486 |
| Medicinsk 149 185 19 525 |
| Odontologisk 19 256 3 989 |
| Matem.-naturvet. 122 318 33 473 |
| Sekretariat för genusforskning5 000 |
| Konstn. utv. 6 812 |
| Bot. trädgården 4 790 |
| Ersättning för lokalhyror, m.m.198 099 |
| Summa 723 664 |
| |
| I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild |
| fakultetsresurs, för en professur i afrikanska språk med 0,9 |
| miljoner kronor samt för forskning om svenska som andraspråk och|
| utveckling av svenskundervisning för invandrare med 2,5 |
| miljoner kronor. I anslagsposten samhällsvetenskaplig fakultet |
| ingår medel för Institutionen för Kvinnovetenskap med 1,3 |
| miljoner kronor samt för ett internationellt dokumentations- |
| och forskningscentrum om våldsskildringar i medier vid Nordicom |
| med 1,5 miljoner kronor. I anslagsposten matematisk- |
| naturvetenskaplig fakultet ingår medel för särskild |
| fakultetsresurs samt för två fullmaktstjänster som professor med|
| 2,5 miljoner kronor. För konstnärligt utvecklingsarbete beräknas|
| en förstärkning med 0,3 miljoner kronor. För inrättande av ett |
| sekretariat för genusforskning vid Göteborgs universitet beräknas|
| 5 miljoner kronor. |
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
| Övrigt |
| |
| Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak- |
| grund vid medicinsk fakultet bör öka under perioden 1997-1999 |
| jämfört med perioden 1993/94-1995/96. |
--------------------------------------------------------------------
Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999
Upprustningen av den medicinska fakultetens teoretiska institutioner - nybyggnad
av djurhus m.m. - har försenats. Som planeringsförutsättning bör gälla att
universitetet erhåller hyresmedel då de nya lokalerna tas i bruk med 29,8
miljoner kronor.
Resultat
Sedan läsåret 1991/92 har antalet avlagda doktorsexamina ökat med 11 %. Under
läsåret 1994/95 uppgick antalet avlagda doktorsexamina enligt SCB till 180,
varav 38 % avlagts av kvinnor. Antalet forskarstuderande som avsatte mer än 10 %
av normal heltid var 2 138 hösten 1994, en minskning med 4 % jämfört med hösten
1993. Antalet nyantagna till forskarutbildningen ökade något till 400. Andelen
kvinnor bland de nyantagna var 46 % vilket utgjorde en ökning med 4 % från
läsåret 1993/94. Antalet doktorandtjänster har under de senaste åren ökat och
var läsåret 1994/95 ca 500. Antalet professorer uppgick hösten 1995 till 265
varav 10 % var kvinnor.
B 7. Stockholms universitet: Grundutbildning
1994/95 Anslag 599 792
1995/96 Anslag 903 440
därav 1996 601 620
1997 Förslag 631 848
1998 Beräknat 644 004
1999 Beräknat 673 125
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för de tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Stockholms
universitet.
Stockholms universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade universitetet helårsprestationer
motsvarande 109,5 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag
som universitetet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen
att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara
fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 2 200 2 600 |
| |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med |
| perioden 1993/94-1995/96. Universitetet bör vidta ytterligare |
| åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga |
| och tekniska utbildningarna. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 631 848 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 5 100. Prognosen för perioden är
att utbildningsuppdraget för generella examina kommer att fullgöras.
Grundutbildningen vid universitetet har de senaste åren expanderat kraftigt.
Huvuddelen av ökningen har skett inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska
områdena. Antalet helårsstudenter har på fem år ökat med 31% till 21 000.
Sammanlagt var under läsåret 1994/95 betydligt fler, totalt 30 000, studenter
registrerade. Detta beror bl.a. på att Stockholms universitet har en stor andel
kvällsstuderande, 13 %. Mer än hälften av studenterna var kvinnor. Antalet
kandidat- och magisterexamina ökade under budgetåret 1994/95 med 300, totalt
avlades ca 1 900 kandidat- och magisterexamina. Kvinnors andel av examina
motsvarade deras andel av totala antalet studenter.
De flesta studenterna, ca 70 %, läste fristående kurser utanför program.
Andelen studenter som läser på program har fortsatt minska under budgetåret
1994/95.
Andelen studenter på fördjupningskurser i ämnena ökar, speciellt på 80-poängs-
nivån inom juridisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Universitetet har också
utvecklat nya magisterkurser för att tillgodose den ökade efterfrågan.
Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovisning
för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och
donationer - var 176 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har
särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet. Regeringen har den 19 juni
1996 beslutat att universitetet skall återföra 13 miljoner kronor till stats-
verkets checkräkning.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 591 977 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt
dimensioneringsökningen i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1.
Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 39 871 000 kronor, varav
17 910 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och 21 961 000 kronor avser
nationellt resurscentrum för kemi, kompletteringsutbildning för socialarbetare
med utländsk examen, Tolk- och översättarinstitutet, teckentolkning samt
kostnader för studenter med funktionshinder.
B 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning
1994/95 Anslag 712 511
1995/96 Anslag 1 096 034
därav 1996 728 806
1997 Förslag 743 788
1998 Beräknat 766 845
1999 Beräknat 791 390
Beloppen anges i tusental kr
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Verksamhetsmål |
| |
| De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen före-|
| slår i denna proposition samt riktlinjerna i den |
| forskningspolitiska propositionen bör gälla. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 743 788 tkr |
| |
| Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande |
| belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de |
| belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering|
| inom forskarutbildningen: |
| |
| Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering |
| (tusental kr) |
| Humanistisk 113 240 29 047 |
| Juridisk 22 186 3 217 |
| Samhällsvetensk. 127 787 27 084 |
| Matem.-naturvet. 281 127 53 070 |
| Int. meteorolog. inst 1 645 |
| Ersättning för |
| lokalhyror, m.m. 197 803 |
| Summa 743 788 |
| |
| I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild |
| fakultetsresurs, för en professur i filmvetenskap och för en |
| professur i polska språket och litteraturen med 0,9 miljoner |
| kronor vardera samt för Centrum för kvinnoforskning med 1,1 |
| miljoner kronor. I anslagsposten juridisk fakultet ingår medel |
| för ett nätverk för Europaforskning i juridik med 1,2 miljoner |
| kronor. I anslagsposten samhällsvetenskaplig fakultet ingår |
| medel för förstärkning av verksamheten vid Institutet för social|
| forskning med 2 miljoner kronor. I anslagsposten matematisk- |
| naturvetenskaplig fakultet ingår medel för särskild |
| fakultetsresurs. I anslagsposten ersättning för lokalhyror, m.m.|
| ingår 17,3 miljoner kronor som ett tillskott för ökade hyreskost-|
| nader med anledning av inflyttning i ny geologibyggnad. I |
| anslagsposten ingår vidare lokalkostnader för Manne Siegbahn- |
| laboratoriet med 5,8 miljoner kronor som har överförts från |
| Kungl. Tekniska högskolans anslag för forskning och forskarut- |
| bildning |
| Medel för forskningsverksamhet, inklusive ersättning för |
| lokalhyror m.m., vid Lärarhögskolan i Stockholm beräknas under |
| anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid |
| vissa högskolor. |
--------------------------------------------------------------------
Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999
Som planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 bör gälla att
universitetet tillsammans med Kungl. Tekniska högskolan erhåller ersättning för
ökade hyreskostnader med totalt 31,3 miljoner kronor i samband med inflyttning i
det med högskolan gemensamma Fysikcentrum.
Resultat
Sedan läsåret 1991/92 har antalet doktorsexamina ökat med 25 % till 138 läsåret
1994/95 enligt SCB. Kvinnorna svarar för nästan 40 % av antalet examina. Antalet
forskarstuderande som avsatte mer än 10 % av normal heltid uppgick till cirka
1 900 hösten 1994, en ökning med 6 % jämfört med hösten 1993. De flesta utbild-
ningsbidrag har omvandlats till doktorandtjänster som nu utgör den dominerande
formen för studiefinansiering. Totalt fanns vårterminen 1995 cirka 600 dokto-
randtjänster vid universitetet.
Antalet professorer uppgick till 217 hösten 1995 varav 33 var kvinnor.
Stockholms universitet har den högsta andelen kvinnliga professorer i landet,
15 %.
B 9. Umeå universitet: Grundutbildning
1994/95 Anslag 611 046
1995/96 Anslag 913 782
därav 1996 607 450
1997 Förslag 634 097
1998 Beräknat 655 522
1999 Beräknat 693 518
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Umeå
universitet.
Umeå universitet har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat färre
helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade
takbelopp. Universitetet redovisade således vid utgången av budgetåret 1994/95
en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 27,7 miljoner kronor. På
grundval av det underlag som universitetet lämnat i delårsrapport per den 30
juni 1996 bedömer regeringen att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela
takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 skall fö- |
| ljande examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda exami-|
| na). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 2 000 2 300 |
| Civilingenjörsexamen 150 180 |
| Grundskollärarexamen 4-9 500 530 |
| Gymnasielärarexamen 330 340 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom |
| grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen |
| jämfört med perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom|
| den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskol- |
| lärarutbildningen 1-7. Antalet helårsstudenter bör minska under |
| perioden 1997-1999 inom läkar- och tandläkarutbildningarna. |
| |
| Universitetet bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen|
| kvinnor inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt |
| andelen män inom lärarutbildningarna och vårdutbildningarna. |
| |
| Universitetet bör inleda utbildning av logopeder. |
| |
| Universitetet erhåller ytterligare två utbildningsområden: idrott|
| och teologi. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 634 097 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 3 900. Av dessa skall minst 75
avse civilingenjörsexamen, minst 410 grundskollärarexamen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 1-7, minst 430 grundskollärarexamen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 500 gymnasielärarexamen, minst 269
läkarexamen samt minst 130 tandläkarexamen.
Prognosen för treårsperioden 1993/94-1995/96 är att utbildningsuppdraget inte
kommer att fullgöras när det gäller vissa examina. Examensmålen för
tandläkarexamina samt civilingenjörs- och lärarexamina kommer inte att uppnås.
Den ökade antagningen till grundskollärarutbildningen 4-9 och
gymnasielärarutbildningen kommer att ge resultat först efter treårsperioden.
Antalet studenter har under treårsperioden ökat. Nya undervisningsformer har
etablerats och ett stort antal kurser har tillkommit eller förnyats. Antalet
studerande på fördjupningskurser har ökat.
Antalet registerade studenter var läsåret 1994/95 ca 18 100 och antalet
helårsstudenter ca 12 600. Störst var ökningen inom fristående kurser. Umeå
universitet har det största antalet distansstuderande av landets universitet och
högskolor. Antalet har stadigt ökat och uppgick läsåret 1994/95 till 5 460. Även
sommaruniversitetet har ökat kraftigt.
Under de senaste åren har ett antal nya utbildningsprogram och kurser
utvecklats. Flertalet av dessa är tvärvetenskapliga och som exempel kan nämnas
programmen för vetenskapsjournalistik, transportdesign, servicemanagement,
medieingenjörsutbildning och civilingenjörsutbildning i teknisk biologi.
Universitetet har fastställt en IT-policy. Bl.a. har ett centrum för ut-
bildningsteknik inrättats för att utveckla användningen av IT i undervisningen.
I dess uppgifter ingår ett omfattande utbildningsprogram för lärare, studenter
och administrativ personal samt anslutning av flertalet studentrum till
universitetets datanät.
Universitetets uppdragsverksamhet har ökat och är av betydelse för
kompetensutvecklingen i regionen i väl fungerande kontakt med näringslivet och
andra samhällssektorer. Strukturfondsmedel från EU öppnar nya möjligheter för
samverkan med regionala intressenter. Exempelvis är universitetets forskare
engagerade i verksamheten kopplad till ett Miljö- och rymdforskningsinstitut i
Kiruna.
Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovisning
för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och
donationer - var 294 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har
särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet. Regeringen har den 19 juni
1996 beslutat att universitetet skall återföra 10 miljoner kronor till stats-
verkets checkräkning.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 616 307 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt
dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under
avsnitt 5.12.1 samt med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende
designutbildning. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till
17 790 000 kronor, varav 15 992 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och
1 798 000 kronor avser lektorat i samiska och Bildmuseet.
B 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning
1994/95 Anslag 496 487
1995/96 Anslag 742 419
därav 1996 494 364
1997 Förslag 500 155
1998 Beräknat 515 660
1999 Beräknat 532 165
Beloppen anges i tusental kr
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Verksamhetsmål |
| |
| De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen före-|
| slår i denna proposition samt riktlinjerna i den |
| forskningspolitiska propositionen bör gälla. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 500 155 tkr |
| |
| Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande |
| belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de |
| belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering|
| inom forskarutbildingen: |
| |
| Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering |
| (tusental kr) |
| Humanistisk 51 154 10 804 |
| Samhällsvetensk. 85 106 14 636 |
| Medicinsk 122 648 12 875 |
| Odontologisk 23 433 3 129 |
| Mat.-naturvet. 138 593 24 370 |
| Konstn. utv. 809 |
| Ersättning för lokalhyror, m.m.78 412 |
| Summa 500 155 |
| |
| I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild |
| fakultetsresurs samt för en professur i museologi med 0,9 |
| miljoner kronor och för en allmän förstärkning av anslaget till |
| humanistiska fakulteten med 2 miljoner kronor. I anslagsposten |
| samhällsvetenskaplig fakultet ingår medel för Kvinnovetenskapligt|
| forum med 1,4 miljoner kronor samt för en allmän förstärkning av|
| anslaget till samhällsvetenskaplig fakultet med 2 miljoner |
| kronor. I anslagsposten matematisk-naturvetenskaplig fakultet |
| ingår medel för särskild fakultetsresurs. För konstnärligt utveck-|
| lingsarbete beräknas en förstärkning med 0,2 miljoner kronor. |
| |
| Övrigt |
| |
| Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak- |
| grund vid medicinsk fakultet bör öka under perioden 1997-1999 |
| jämfört med perioden 1993/94-1995/96 . |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
Antalet avlagda doktorsexamina har enligt SCB ökat med 40 % mellan läsåret
1993/94 och 1994/95. Under läsåret 1994/95 uppgick antalet avlagda doktors-
examina till 107 varav 36 % avlagts av kvinnor. Antalet forskarstuderande som
avsatte mer än 10 % av normal heltid uppgick till knappt 890, varav 36 % var
kvinnor. Antalet nyregistrerade forskarstuderande läsåret 1994/95 var 212,
vilket är en ökning med 21 % jämfört med läsåret 1993/94. Andelen kvinnliga
nybörjare var 43 %, vilket är en ökning med 5 % jämfört med läsåret 1993/94.
Antalet professorer hösten 1995 uppgick till 151 varav 10 var kvinnor.
B 11. Linköpings universitet: Grundutbildning
1994/95 Anslag 525 925
1995/96 Anslag 793 665
därav 1996 528 419
1997 Förslag 577 673
1998 Beräknat 615 512
1999 Beräknat 669 466
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för de tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.
Linköpings universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat
fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade universitetet helårsprestationer
motsvarande 20,9 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag
som universitetet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen
att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara
fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 900 1 100 |
| Civilingenjörsexamen 1 500 1 890 |
| Grundskollärarexamen 4-9 315 330 |
| Gymnasielärarexamen 250 250 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom |
| grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen |
| jämfört med perioden 1993/94-1995/96. Universitetet bör vidta |
| ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de |
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt andelen män |
| inom lärarutbildningarna och vårdutbildningarna. Universitetet |
| bör bedriva slöjdlärarutbildning i minst samma omfattning som |
| under perioden 1993/94- 1995/96. |
| |
| Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom|
| läkarutbildningen samt inom den barn- och ungdomspedagogiska |
| utbildningen och grundskollärarutbildningen 1-7 jämfört med |
| perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 577 673 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 3 500. Av dessa skall minst
1 250 avse civilingenjörsexamen, minst 290 grundskollärarexamen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 390 grundskollärarexamen med
inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 250 gymnasielärarexamen
samt minst 150 läkarexamen. Prognosen för treårsperioden 1993/94-1995/96 är att
utbildningsuppdraget för generella examina, civilingenjörsexamina, läkarexamina
samt grundskollärarexamina 1-7 kommer att fullgöras. Utbildningsuppdragen för
grundskollärarexamina 4-9 respektive gymnasielärarexamina kommer troligtvis inte
att uppnås.
Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var cirka 13 500. Andelen
kvinnor var 45 %. Universitetet karaktäriseras av att studenterna till stor del
utgörs av ungdomsstuderande. Två tredjedelar av studenterna är under 25 år. 70 %
av studenterna studerade inom program. Under treårsperioden har antalet kurser
på fördjupningsnivå ökat. Universitetet har infört problembaserad inlärning i
undervisningen vid alla fakulteter.
Sedan den 1 januari 1996 anordnar universitetet medellånga vårdutbildningar på
uppdrag av Landstinget i Östergötland.
Universitetet redovisar att ett omfattande förnyelsearbete har genomförts.
Bland annat har en psykologutbildning utvecklats. Inom den tekniska fakulteten
har nya civilingenjörsprogram i informationsteknologi (IT) och teknisk biologi
tillkommit med ett stort antal sökande av bägge könen. Regeringen har uppdragit
åt Linköpings universitet att i samverkan med andra högskolor utveckla bl.a.
pedagogiken inom ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna (avsnitt 5.3.2.2).
För att utveckla kvaliteten ytterligare inom det pedagogiska området har ett
centrum för universitetspedagogik inrättats.
Universitetet har uppfyllt de särskilda åtagandena budgetåret 1994/95 med
undantag av behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) motsvarande 100
helårsstudenter där målet inte uppnåddes helt. Av universitetets årsredovisning
för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och
donationer - var 342 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har
särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet. Regeringen har den 19 juni
1996 beslutat att universitetet skall återföra 27 miljoner kronor till stats-
verkets checkräkning.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 558 163 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna och
dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under
avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till
19 510 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.
B 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning
1994/95 Anslag 283 815
1995/96 Anslag 487 320
därav 1996 324 952
1997 Förslag 323 203
1998 Beräknat 337 346
1999 Beräknat 348 144
Beloppen anges i tusental kr
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Verksamhetsmål |
| |
| De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen före-|
| slår i denna proposition samt riktlinjerna i den |
| forskningspolitiska propositionen bör gälla. |
| |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 323 203 tkr |
| |
| Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande |
| belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de |
| belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering|
| inom forskarutbildningen: |
| |
| Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering |
| (tusental kr) |
| Filosofisk 10 571 2 185 |
| Medicinsk 72 196 6 709 |
| Teknisk 109 239 32 982 |
| Tema 49 406 9 624 |
| Ersättning för lokalhyror, m.m.81 791 |
| Summa 323 203 |
| |
| I anslagsposten filosofisk fakultet ingår medel för Forum för |
| kvinnliga forskare och kvinnoforskning med 0,8 miljoner kro- |
| nor. Under anslagsposten Tema beräknas medel för ett nytt tema, |
| tema Genus, med 4,9 miljoner kronor. |
| |
| Övrigt |
| |
| Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak- |
| grund vid medicinsk fakultet bör öka under perioden 1997-1999 |
| jämfört med perioden 1993/94-1995/96. |
--------------------------------------------------------------------
Planeringsförutsättning för budgetåret 1998
Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att universitetet
erhåller medel för ett nytt tema, tema Etnicitet, med 4 miljoner kronor.
Resultat
Under läsåret 1994/95 var antalet avlagda doktorsexamina fler än någonsin
tidigare - 95 stycken. Sedan läsåret 1990/91 har examinationen i det närmaste
fördubblats. Höstterminen 1994 uppgick antalet forskarstuderande som avsatte mer
än 10 % av heltid till 1 015 enligt SCB, varav 319 var kvinnor. Andelen
doktorandtjänster har ökat något i förhållande till utbildningsbidragen. Andelen
kvinnor på högre lärartjänster, dvs lektorer, forskarassistenter och
professorer, har ökat från 14 % under budgetåret 1990/91 till 18 % budgetåret
1994/95. Antalet professorer hösten 1995 uppgick till 153 varav 9 var kvinnor.
Den externa forskningsfinansieringen har fortsatt att öka.
B 13. Karolinska institutet: Grundutbildning
1994/95 Anslag 322 182
1995/96 Anslag 475 139
därav 1996 318 002
1997 Förslag 307 388
1998 Beräknat 308 774
1999 Beräknat 318 657
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag
och de särskilda åtaganden som skall gälla för Karolinska institutet.
Karolinska institutet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade institutet helårsprestationer
motsvarande 14,2 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag
som institutet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen
att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara
fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom|
| läkar- och tandläkarutbildningen jämfört med perioden 1993/94- |
| 1995/96. Karolinska institutet bör öka dimensioneringen av andra|
| vårdutbildningar, t.ex. logopedutbildningen, samt fortsätta att |
| utveckla nya längre utbildningar, t.ex. de biomedicinska. Vid- |
| are skall institutet vid behov anordna legitimationskurser för |
| icke-legitimerade optiker. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 307 388 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 100. Av dessa skall minst 740
vara läkarexamina och minst 240 tandläkarexamina.
Prognosen för treårsperioden 1993/94-1995/96 är att utbildningsuppdraget för
läkar- och tandläkarexamen inte kommer att fullgöras.
Intresset för studier vid Karolinska institutet är fortsatt högt med många
förstahandssökande per utbildningsplats. I utbudet av kurser vid Karolinska
institutet har under senare år skett en tyngdpunktsförskjutning och breddning
framför allt genom ökat utbud av fristående kurser men också genom nya
utbildningar.
Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var drygt 4 400. Genom
tidigare beslut om minskning av läkar- och tandläkarutbildningen har antalet
helårsstudenter vid Karolinska institutet minskat. Inom läkar- och tandlä-
karutbildningen är ca hälften av studenterna kvinnor och inom övriga
utbildningar utgör de mellan 70 % och 80 %.
Karolinska institutet har under de senaste åren ägnat stor uppmärksamhet åt
förnyelse av grundutbildningen i enlighet med institutets kvalitetsut-
vecklingsprogram. Vidare har särskilt intresse ägnats åt utvärdering av effekter
och konsekvenser av nya urvalsmetoder och nya pedagogiska modeller som
exempelvis undervisning med problembaserade inslag.
Av Karolinska institutets årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att
myndighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var drygt 402 miljoner
kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver
lämnats av institutet. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att Karolinska
institutet skall återföra 33 miljoner kronor till statsverkets checkräkning.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 234 395 000 kronor. Ersättningen för sär-
skilda åtaganden har beräknats till 72 993 000 kronor. Därvid har beräknats en
minskad ersättning för tandvårdscentralen med 9 600 000 kronor och för AT-provet
för tandläkare med 350 000 kronor.
B 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning
1994/95 Anslag 488 481
1995/96 Anslag 759 358
därav 1996 507 732
1997 Förslag 558 025
1998 Beräknat 578 417
1999 Beräknat 600 123
Beloppen anges i tusental kr
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Verksamhetsmål |
| |
| De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen före-|
| slår i denna proposition samt riktlinjerna i den |
| forskningspolitiska propositionen bör gälla. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 558 025 tkr |
| |
| Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande |
| belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de |
| belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering|
| inom forskarutbildningen: |
| |
| Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering |
| (tusental kr) |
| Medicinsk 323 675 34 846 |
| Odontologisk 31 797 6 142 |
| Ersättning för |
| lokalhyror, m.m. 202 553 |
| Summa 558 025 |
| |
| I anslagsposten medicinsk fakultet ingår medel för studiefi- |
| nansiering i forskarutbildningen - för doktorander som |
| undervisar och handleder vid Södertörns högskola - med 3 miljoner|
| kronor samt medel för Centrum för idrottsforskning med 6,6 |
| miljoner kronor. Regeringen har beräknat en minskning med 5,5 |
| miljoner kronor som avser medel för tre professurer vid |
| Smittskyddsinstitutet. Motsvarande ökning har beräknats under |
| utgiftsområde 9. I anslagsposten ersättning för lokalhyror, m.m.|
| ingår 48,2 miljoner kronor för ökade hyreskostnader med anledning|
| av inflyttningen i den nya laboratoriebyggnaden som ingår i |
| upprustningen av institutets lokaler i Solna. |
| |
| Övrigt |
| |
| Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak- |
| grund bör öka under perioden 1997-1999 jämfört med perioden |
| 1993/94-1995/96. |
--------------------------------------------------------------------
Planeringsförutsättning för budgetåret 1998
Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att Karolinska
institutet erhåller 27,5 miljoner kronor för ökade hyreskostnader med anledning
av upprustningen av institutets lokaler.
Resultat
Antalet avlagda doktorsexamina har minskat med 20 % mellan läsåren 1993/94 och
1994/95. Under läsåret 1994/95 uppgick antalet avlagda doktorsexamina enligt SCB
till 153 varav 45 % avlagts av kvinnor. Av de disputerade vid medicinska
fakulteten läsåret 1994/95 hade 44 % en annan grundutbildning än läkarutbild-
ning.
Antalet forskarstuderande som avsatte mer än 10 % av normal heltid var 1 290
höstterminen 1993. Höstterminen 1994 uppgick antalet till 1 273, varav 46 % var
kvinnor.
Antalet kvinnor på högre lärartjänster har minskat under 1994/95. Antalet
professorer uppgick till 152 varav 7 % var kvinnor.
B 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning
1994/95 Anslag 570 837
1995/96 Anslag 865 903
därav 1996 576 711
1997 Förslag 622 837
1998 Beräknat 644 566
1999 Beräknat 678 809
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbild-
ningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Kungl. Tekniska högskolan har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat
färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av budgetåret
1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 13,1 miljoner kronor.
På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni
1996 bedömer regeringen att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela
takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Civilingenjörsexamen 3 450 3 700 |
| |
| Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinn-|
| liga studenter. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 622 837 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som om-
fattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 2 900 av vilka minst 2 750 skall
avse civilingenjörsexamen. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget
för såväl generella examina som för civilingenjörsexamina kommer att fullgöras.
Kungl. Tekniska högskolan har sedan början av 1980-talet fördubblat antalet
helårsstudenter. Under det senaste året har ökningen varit 600 helårsstudenter.
Läsåret 1994/95 hade högskolan drygt 11 000 registrerade studenter, vilket
motsvarar cirka 9 000 helårsstudenter. Av dessa var 23 % kvinnor. Andelen kvin-
nor av nybörjarna på 180-poängsutbildningar varierade kraftigt, från under 10 %
inom datateknik till knappt 60 % inom kemiteknik. Andelen helårsstudenter inom
utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik uppgick till 5 %
för såväl budgetåret 1994/95 som 1993/94.
Enligt Kungl. Tekniska högskolan har en expansion av högskolans fortbildning
och vidareutbildning ägt rum. Vid högskolan pågår utveckling av olika former av
distansutbildning och fr.o.m. våren 1995 har högskolan det administrativa
ansvaret för Konsortiet för distansutbildning.
Kungl. Tekniska högskolan har under budgetåret 1994/95 erhållit extra medel
för att förbättra tillgången på vetenskapligt meriterade lärare och för
pedagogisk utveckling vilka bl.a. har använts till pedagogisk fortbildning av
lärare. Flera pedagogiska förnyelseprojekt pågår bl.a. syftande till nya
examinationsformer, problem- och projektbaserad inlärning samt att ge möjlighet
för datoranvändning i samtliga kurser för de nyantagna studenterna.
Högskolan har anordnat behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår)
motsvarande 130 helårsstudenter, och nådde inte helt upp till det uppsatta
målet. Av basårsstudenterna var 43 % kvinnor.
Av högskolans årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myn-
dighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 341 miljoner kronor. På
begäran av Utbildningsdepartementet har ett särskilt yttrande därom lämnats av
högskolan. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att högskolan skall återföra
33 miljoner kronor till statsverkets checkräkning.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (tak-
beloppet) kan uppgå till högst 583 817 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med
hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensione-
ringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt
5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 39 020 000
kronor och avser s.k. NT-utbildning.
B 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning
1994/95 Anslag 485 827
1995/96 Anslag 732 139
därav 1996 487 897
1997 Förslag 487 667
1998 Beräknat 503 728
1999 Beräknat 519 851
Beloppen anges i tusental kr
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Verksamhetsmål |
| |
| De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen |
| föreslår i denna proposition samt riktlinjerna i den |
| forskningspolitiska propositionen bör gälla. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 487 667 tkr |
| |
| Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande |
| belopp. Av anslagsposten teknisk fakultet bör minst det belopp |
| som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom |
| forskarutbildningen: |
| |
| Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering |
| (tusental kr) |
| Teknisk 300 796 57 445 |
| Ersättning för lokalhyror, m.m.186 871 |
| Summa 487 667 |
| |
| I anslagsposten teknisk fakultet ingår medel för en fullmakt- |
| stjänst som universitetslektor med 0,4 miljoner kronor. I an- |
| slagsposten ersättning för lokalhyror, m.m. ingår medel för ökade|
| hyreskostnader med anledning av ombyggnaden av högskolans |
| huvudbyggnad med 4,1 miljoner kronor. Vidare ingår i samma |
| anslagspost medel för anpassning av de fysiska resurserna med |
| 15 miljoner kronor. Från anslagsposten har överförts 5,8 miljoner|
| kronor till Stockholms universitets anslag för forskning och |
| forskarutbildning för lokalkostnader för Manne |
| Siegbahnlaboratoriet. |
--------------------------------------------------------------------
Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999
Som planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 bör gälla att högskolan
tillsammans med Stockholms universitet erhåller ersättning för ökade
hyreskostnader med totalt 31,3 miljoner kronor i samband med inflyttning i det
med Stockholms universitet gemensamma Fysikcentrum. Vidare bör gälla att
högskolan år 1998 erhåller medel för professor Åke E. Anderssons
forskningsverksamhet inom infrastrukturens ekonomi.
Resultat
Från höstterminen 1992 till höstterminen 1994 har antalet forskarstuderande -
dvs studerande som avsatte mer än 10 % av normal heltid - ökat med cirka 5 %
till 1 204 enligt SCB. Andelen kvinnliga forskarstuderande är i stort sett oför-
ändrad. Antalet nyantagna till forskarutbildningen har under de senaste fyra
åren varit ungefär konstant och uppgick för läsåret 1994/95 till 284. Andelen
kvinnor bland de nyantagna har under samma period varit cirka 21 %.
Antalet forskarstuderande som innehar doktorandtjänst läsåret 1994/95 uppgick
till 533, varav 93 (17 %) var kvinnor. Av de forskarstuderande med en
aktivitetsgrad över 50 % finansierade 55 % av kvinnorna och 64 % av männen sina
forskarstudier med doktorandtjänster. Antalet examina minskade under läsåret
1994/95 jämfört med föregående läsår, vilket dock bedöms vara en tillfällig
nedgång. Under läsåret 1994/95 examinerades 86 doktorer, av vilka 20 % var
kvinnor.
Antalet professorer var 198 hösten 1995 varav 3 var kvinnor.
B17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning
1994/95 Anslag 291 686
1995/96 Anslag 447 371
därav 1996 297 686
1997 Förslag 322 002
1998 Beräknat 334 968
1999 Beräknat 356 171
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för de tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Högskolan i
Luleå.
Högskolan i Luleå har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat färre
helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade
takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av budgetåret 1994/95 en
reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 6,9 miljoner kronor. På grundval
av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996
bedömer regeringen att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela
takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 325 335 |
| Civilingenjörsexamen 1 100 1 100 |
| Grundskollärarexamen 4 - 9 40 160 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom |
| grundskollärarutbildningen 4-9 jämfört med perioden 1993/94- |
| 1995/96. |
| |
| Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor|
| inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt andelen |
| män inom lärarutbildningarna. |
| |
| Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom|
| den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskollä- |
| rarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Utbildningsuppdraget utökas med skådespelarutbildning. Ersättning|
| för 12 helårsstudenter beräknas för utbildningen. |
| |
| Högskolan erhåller ett ytterligare utbildningsområde; teater. |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 322 002 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 400. Av dessa skall minst 800
avse civilingenjörsexamen, minst 300 grundskollärarexamen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 1-7 och minst 60 grundskollärarexamen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 4-9. Prognosen för perioden är att
utbildningsuppdragen för generella examina, civilingenjörsexamina och
grundskollärarexamen 1-7 kommer att uppnås. Målet för grundskollärarexamen 4-9
kommer inte att kunna uppnås.
Antalet helårsstudenter har på fem år ökat med 58 % till cirka 5 300. Huvud-
delen av ökningen har skett inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska
områdena samt inom utbildningsområdet musik. Antalet registrerade studenter
under budgetåret 1994/95 var cirka 6 700. Hälften av de registrerade studenterna
är kvinnor.
Högskolan arbetar aktivt med att rekrytera kvinnor till tekniska utbildningar
och har inom det tekniska området den högsta andelen kvinnor i landet, omkring
25%. Ett exempel på åtgärd är programmet "Datateknisk ingång för tjejer", som
kombinerar basår och första året på högskolans datateknikprogram. Ingången är
specialanpassad för kvinnor med samhällsvetenskaplig och ekonomisk utbildning
från gymnasiet.
Av högskolans årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myn-
dighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 129 miljoner kronor. På
begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av
högskolan. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att universitetet skall
återföra 20 miljoner kronor till statsverkets checkräkning.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 308 409 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt
dimensioneringsökningen i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1
samt med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende
skådespelarutbildning. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till
13 593 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.
B 18. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning
1994/95 Anslag 164 501
1995/96 Anslag 245 733
därav 1996 163 521
1997 Förslag 166 997
1998 Beräknat 175 267
1999 Beräknat 180 877
Beloppen anges i tusental kr
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Verksamhetsmål |
| |
| De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen |
| föreslår i denna proposition samt riktlinjerna i den |
| forskningspolitiska propositionen bör gälla. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 166 997 tkr |
| |
| Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande |
| belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de |
| belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering|
| inom forskarutbildningen: |
| |
| Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering |
| (tusental kr) |
| Humanistisk och |
| samhällsvetensk. forskning5 264 980 |
| Teknisk 119 225 13 232 |
| Konstn. utv. 833 |
| Ersättning för lokalhyror, m.m.41 675 |
| Summa 166 997 |
| |
| I anslagsposten humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning |
| ingår medel för forskning och forskarutbildning inom det |
| filosofiska fakultetsområdet med totalt 5,4 miljoner kronor. I |
| anslagsposten teknisk fakultet ingår medel för Centrum för |
| kvinnoforskning med 0,7 miljoner kronor. Under anslagsposten |
| konstnärligt utvecklingsarbete ingår en förstärkning med 0,15 |
| miljoner kronor. |
--------------------------------------------------------------------
Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999
Som planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 bör gälla att högskolan
erhåller ytterligare 3 miljoner kronor vardera året för fortsatt uppbyggnad av
humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning.
Resultat
Sedan läsåret 1991/92 har antalet doktorsexamina enligt SCB ökat med 50 % till
24. Kvinnornas andel var 17 %. För att bl.a. öka denna andel startades hösten
1995 en kvinnlig forskarskola. Antalet forskarstuderande som avsatte mer än 10 %
av normal heltid uppgick till 283 hösten 1994 varav 23 % var kvinnor. Antalet
doktorandtjänster har ökat betydligt. Antal professorer var 71 hösten 1995, en
var kvinna.
B 19. Danshögskolan: Grundutbildning
1994/95 Anslag 18 755
1995/96 Anslag 28 772
därav 1996 19 140
1997 Förslag 21 995
1998 Beräknat 22 677
1999 Beräknat 23 403
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag
som skall gälla för Danshögskolan.
Danshögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången
av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsstudenter motsvarande 2
miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan
lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet
helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret 1995/96 kommer att vara
fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| Danshögskolan får anordna utbildning inom utbildningsområdet |
| dans. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 21 995 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 60. Prognosen för treårsperioden
1993/94-1995/96 är att utbildningsuppdraget kommer att fullgöras. Antalet
sökande till Danshögskolans utbildningsprogram läsåret 1994/95 var 192 till 37
nybörjarplatser. Totalantalet studenter var samma år 130. Av helårsstudenterna
läsåret 1994/95 var 88 % kvinnor.
Under treårsperioden har resurser använts för två professurer, den ena i
koreografi och den andra i danspedagogik, vilket enligt högskolan haft stor be-
tydelse för verksamheten i fråga om såväl utbildningen som det konstnärliga
utvecklingsarbetet och forskningen. Högskolan har under perioden utökat sitt
samarbete med de andra konstnärliga högskolorna.
Kapitalförändringen budgetåret 1994/95 var negativ (-520 000 kronor). Resulta-
tet för det förlängda budgetåret 1995/96 förväntas bli ett ännu större under-
skott.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbe-
loppet) kan uppgå till högst 21 493 000 kronor. Ersättning för det särskilda
åtagandet, dansarmedverkan i koreografutbildningen, har beräknats till 502 000
kronor.
Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46.
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
2 597 000 kronor.
B 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning
1994/95 Anslag 45 752
1995/96 Anslag 69 030
därav 1996 45 645
1997 Förslag 52 273
1998 Beräknat 53 893
1999 Beräknat 55 618
Beloppen anges i tusentals kr
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag
som skall gälla för Dramatiska institutet.
Dramatiska institutet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången
av budgetåret 1994/95 redovisade institutet helårsstudenter motsvarande 5,5
miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som institutet
lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet
helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret 1995/96 kommer att vara
fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| Dramatiska institutet får anordna utbildning inom |
| utbildningsområdet media. |
| |
| Utbildningsuppdraget utökas med en TV-producentutbildning, |
| omfattande 60 poäng. Ersättning för 16 helårsstudenter beräknas för|
| utbildningen. Utbildningen skall genomföras i samarbete med den |
| nya högskolan i Malmö. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 52 273 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 70. Prognosen är att uppdraget
kommer att fullgöras.
Dramatiska institutet inledde våren 1992 ett förändrings- och kvalitets-
utvecklingsarbete som har berört varje del av verksamheten. Samtliga utbild-
ningar har genomgått genomgripande förändringar. Dessa innebär bland annat att
nya utbildningar startats. Två adjungerade professorer har knutits till
institutet.
Dramatiska institutet har en betydande kursverksamhet (ca 1 000 personer
årligen) förlagd till olika delar av landet. Enligt institutet spelar kurserna
en viktig roll för yrkesverksammas fortbildning och vidareutbildning inom
teater- och filmområdet. Dramatiska institutet har medvetet vänt sig till in-
vandrartäta områden. Institutet har också inlett ett samarbete med skolan och
vissa lärarutbildningar.
Antalet sökande till Dramatiska institutets längre utbildningar är mycket
stort. Läsåret 1994/95 antogs 52 av 1 291 sökande. Antalet registrerade studen-
ter var under samma läsår 342; av dem var 209 kvinnor.
Dramatiska institutet har följt upp samtliga studenter som examinerats år 1990
eller senare. Praktiskt taget alla, 98 %, har etablerat sig inom yrken som de
utbildats för.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 52 273 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende TV-
producentutbildning. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats
under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 2 199 000 kronor.
B 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning
1994/95 Anslag 100 354
1995/96 Anslag 149 867
därav 1996 99 037
1997 Förslag 125 528
1998 Beräknat 129 758
1999 Beräknat 136 405
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Högskolan i
Borås.
Högskolan i Borås har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer
motsvarande 26,5 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag
som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att
antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än
vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000 - 2002 |
| |
| Magisterexamen 280 325 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med |
| perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor|
| inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt |
| andelen män inom lärarutbildningarna. |
| |
| Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom|
| de barn- och ungdomspedagogiska utbildningarna jämfört med |
| perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 125 528 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 400. Prognosen för perioden är
att utbildningsuppdraget för generella examina kommer att fullgöras.
Intresset för studier vid högskolan är fortsatt högt. Högskolan har inga
problem att rekrytera studenter. Grundutbildningen har expanderat på alla
områden. Antalet helårsstudenter har på fem år ökat med 83 % till 2 500. Under
läsåret var nästan 3 400 studenter registrerade vid högskolan varav två
tredjedelar var kvinnor.
Högskolan erhöll under budgetåret 1994/95 rätt att utfärda grundskollä-
rarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7.
Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid högskolan
i Borås (Högskoleverkets rapportserie 1996:16R). Kvalitetsarbetet vid högskolan
präglas av en kvalitetsinriktad kultur, långsiktighet, stort engagemang hos de
flesta medarbetare och en tydlig ledning. I högskoleverkets bedömning har
följande behov av förbättringar särskilt framhållits. Kvalitetsutveck-
lingsplanerna bör utformas så att resultat kan avläsas på ett tydligare sätt.
Kursvärderingar bör tas tillvara på ett systematiskt sätt men får inte vara den
enda formen för utvärdering. Lärarna bör ges möjligheter till forskning.
Omkring en tredjedel av högskolans lärare är antagna till forskarutbildning
vid andra lärosäten. Högskolan beräknar att 40-50 % av lärarkåren skall ha
avlagt doktorsexamen kring sekelskiftet vilket skulle innebära nästan en
fördubbling av antalet disputerade lärare.
Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 106 172 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt
dimensioneringsökningen i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1.
Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 15 544 000 kronor och
avser s.k. NT-utbildning.
Högskolan erhåller under den nuvarande treårsperioden en tillfällig ökning av
anslagsbeloppet på grund av extraordinära hyreskostnader för de textila
utbildningarna. Huvuddelen av hyresavtalen för de textila utbildningarna är
bundna t.o.m den 1 april 1999 varför en tillfällig ökning av anslagsbeloppet om
3 812 000 kronor är beräknad för budgetåret 1997.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 6 154 000
kronor.
B 22. Högskolan Dalarna: Grundutbildning
1994/95 Anslag 138 912
1995/96 Anslag 195 708
därav 1996 129 612
1997 Förslag 166 828
1998 Beräknat 175 313
1999 Beräknat 194 973
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Högskolan Dalarna har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat färre
helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade
takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av budgetåret 1994/95 en
reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 3,8 miljoner kronor. På grundval
av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996
bedömer regeringen att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela
takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 75 230 |
| Grundskollärarexamen 4-9 90 390 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom |
| grundskollärarutbildningen 4-9 jämfört med perioden 1993/94- |
| 1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka an-|
| delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska |
| utbildningarna samt andelen män inom lärarutbildningarna. |
| |
| Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom|
| grundskollärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94- |
| 1995/96. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 166 828 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 400. Av dessa skall minst 270
avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7.
Prognosen för treårsperioden 1993/94-1995/96 är att utbildningsuppdraget för de
generella examina kommer att fullgöras. Däremot kommer sannolikt inte examens-
målet för grundskollärarexamen 1-7 att nås.
Benämningen Högskolan Dalarna fastställdes i högskoleförordningen (1993:100)
att gälla fr.o.m. den 1 januari 1996. Högskolan har erhållit examensrätt för
grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. Under
läsåret 1994/95 har återstående delar av barn- och ungdomspedagogisk utbildning
avslutats. Högskolan har inte längre examensrätt för dessa utbildningar. Flera
ingenjörsutbildningar har förlängts till 120 poäng.
Högskolan har fortsatt att expandera. Utbudet av program och kurser har ökat
under perioden. Antalet registrerade studenter var under läsåret 1994/95 drygt 4
200. Antalet sökande till grundskollärarutbildningarna och de samhällsve-
tenskapliga utbildningarna har ökat. Däremot har antalet sökande till de
tekniska utbildningarna varit fortsatt lågt. Andelen studenter inom olika
utbildningsområden har förändrats under perioden. En förskjutning mot de
humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena har skett. En orsak är att
högskolan har utökat dimensioneringen av grundskollärarutbildningen 1-7 och
senare erhållit examensrätt för grundskollärarexamen 4-9. Rekryteringsinsatser
har gjorts för att öka andelen kvinnor inom ingenjörsutbildningarna och andelen
män inom grundskollärarutbildningarna.
Fler forskarutbildade lärare har rekryterats vilket gjort det möjligt att
ytterligare öka antalet fördjupningskurser. Samarbete med universitet och
högskolor med fakulteter har etablerats inom flera ämnesområden för att höja
kvaliteten i undervisningen.
Högskolan har uppfyllt de särskilda åtagandena med undantag för anordnandet av
behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) för 150 helårsstudenter; 105
helårsstudenter deltog.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 145 154 000 kr. Takbeloppet har beräknats med
hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt
dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under
avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till
21 429 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.
Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget
beräknats 245 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för
investeringar i anläggningstillgångar.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
21 901 000 kronor.
B 23. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning
1994/95 Anslag 126 896
1995/96 Anslag 184 156
därav 1996 122 403
1997 Förslag 166 145
1998 Beräknat 170 206
1999 Beräknat 184 589
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Högskolan i Gävle/Sandviken har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat
färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av budgetåret
1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 5,1 miljoner kronor.
På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni
1996 bedömer regeringen att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela
takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 120 180 |
| Grundskollärarexamen 4-9 15 90 |
| |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom |
| grundskollärarutbildningen 4-9 jämfört med perioden 1993/94- |
| 1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka an-|
| delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska |
| utbildningarna samt andelen män inom lärarutbildningarna. |
| Antalet helårsstudenter bör under perioden 1997-1999 minska inom|
| den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskol- |
| lärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 166 145 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 350. Av dessa skall minst 300
avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7.
Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för examina kommer att
fullgöras.
Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var 3 070. Mer än hälften
av studenterna var kvinnor. En ökning av antalet studenter har skett inom såväl
de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena som de tekniska och
naturvetenskapliga.
En fortsatt satsning på distansutbildning har medfört att andelen studenter på
distans nu utgör 25 % av det totala antalet studenter. Högskolan i
Gävle/Sandviken är en av de högskolor som har erhållit medel för för-
söksverksamhet inom distansutbildning. Sommaren 1995 uppnåddes målet att samla
hela högskolan i gemensamma lokaler. Stora satsningar har gjorts på IT-området
med investeringar i bl.a. ett integrerat data- och telenät.
Högskolan redovisar att forskning i nätverk med näringslivet utvecklats
framför allt inom områdena Samhällsbyggnad med informationsteknik och Innekli-
matteknik.
De särskilda åtagandena har fullföljts. Av högskolans årsredovisning för
budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och
donationer - var 68,8 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet
har särskilt yttrande däröver lämnats av högskolan. Regeringen har den 19 juni
1996 beslutat att högskolan skall återföra 12 miljoner kronor till statsverkets
checkräkning.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 135 761 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt
dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under
avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till
30 384 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 11 745 000
kronor.
B 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning
1994/95 Anslag 72 503
1995/96 Anslag 101 473
därav 1996 67 353
1997 Förslag 100 710
1998 Beräknat 102 623
1999 Beräknat 113 954
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Högskolan i Halmstad har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer
motsvarande 19,7 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag
som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att
antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än
vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 200 300 |
| Grundskollärarexamen 4-9 40 |
| Gymnasielärarexamen 40 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med |
| perioden 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder|
| för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och |
| tekniska utbildningarna samt andelen män inom |
| lärarutbildningarna. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 100 710 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 150. Utbildningsuppdraget för
generella examina för treårsperioden 1993/94-1995/96 har redan efter två år
fullgjorts.
Under flera år har sökandetrycket vid Högskolan i Halmstad hört till det
högsta i landet. Antalet registrerade studenter läsåret 1994/95 var 3 382. Drygt
hälften av studenterna var kvinnor. Högskolans utbildningar är profilerade mot
entreprenörskap och innovation. En omstrukturering av utbildningen har resulte-
rat i en avsevärd breddning och fördjupning av högskolans utbud. Det finns idag
15 grundutbildningsprogram, sex magisterprogram samt ca 110 fristående kurser.
Sedan den 1 juli 1995 anordnar högskolan medellånga vårdutbildningar på
uppdrag av Landstinget Halland.
Forskningen har utvecklats i syfte att stärka kompetensen och höja kvaliteten.
Cirka en tredjedel av lärarna är forskarutbildade. Högskolan ingår i flera in-
ternationella nätverk. Flera EU-projekt bedrivs.
Högskolans arbete med den s.k. tredje uppgiften har utvecklats kraftigt under
budgetåret 1994/95 enligt högskolan. Projektsamverkan med arbetslivet, uppdrag-
sutbildning liksom nybildning av företag är vägar som fastställts som viktiga i
det arbetet. Samverkan med lokala, regionala och nationella intressenter är
betydande.
Högskolan arbetar aktivt med jämställdhetsfrågorna. Regeringen beslutade den
13 juni 1996 att tilldela Centrum för arbetslivsutveckling vid högskolan det
nationella jämställdhetspriset för år 1996. Priset belönar betydelsefulla
insatser för att främja jämställdheten inom universitet och högskolor.
Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 86 889 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt
dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under
avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till
13 625 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.
Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget
beräknats 196 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för
investeringar i anläggningstillgångar.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 17 976 000
kronor.
B 25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning
1994/95 Anslag 140 488
1995/96 Anslag 213 480
därav 1996 143 054
1997 Förslag 172 385
1998 Beräknat 182 649
1999 Beräknat 205 411
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Högskolan i Kalmar har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer
motsvarande 2,5 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag
som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att
antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än
vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioden 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande |
| examensmål preliminärt gälla (lägst antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 100 150 |
| Grundskollärarexamen 4-9 30 150 |
| Gymnasielärarexamen 10 65 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom |
| grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen jäm-|
| fört med perioden 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytter- |
| ligare åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de naturveten- |
| skapliga och tekniska utbildningarna samt andelen män inom |
| lärarutbildningarna. |
| |
| Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom|
| den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskol- |
| lärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 172 385 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 500. Av dessa skall minst 300
avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Ut-
bildningsuppdraget för generella examina har redan efter två år fullgjorts. Pro-
gnosen är att även examensmålet för grundskollärarexamen 1-7 kommer att uppnås.
Högskolan i Kalmar har under den gångna femårsperioden i det närmaste för-
dubblat sin verksamhet. Under perioden har en breddning av högskolans
utbildningsutbud ägt rum. Utbildningar inom mediaområdet, det biovetenskapliga
området och miljöområdet är profilutbildningar inom högskolan. Högskolan har
totalt sett ett av landets högsta sökandetryck. Antalet registrerade studenter
under läsåret 1994/95 var 3 735. Drygt 2 000 av studenterna var kvinnor.
Huvuddelen av ökningen har skett inom områdena ekonomi, turism och humaniora.
Hälften av högskolans studenter återfinns inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdena.
Under år 1995 erhöll högskolan rätt att utfärda magisterexamen i företags-
ekonomi. Högskolan har ökat antalet forskarutbildade lärare från 29 personer år
1993 till 43 personer år 1995. Av de utexaminerade i biomedicinsk kemi går mer
än hälften vidare till forskarutbildning. Till högskolan är 11 doktorander
knutna.
De särskilda åtagandena har fullföljts.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 155 344 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt
dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under
avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till
16 258 000 kronor varav 9 979 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och 6 279 000
kronor avser fortbildning av journalister.
Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget
beräknats 783 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för
investeringar i anläggningstillgångar.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 17 974 000
kronor.
B 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning
1994/95 Anslag 63 149
1995/96 Anslag 91 239
därav 1996 60 447
1997 Förslag 96 554
1998 Beräknat 100 163
1999 Beräknat 117 936
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbild-
ningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby har under budgetåren 1993/94 och 1994/95
redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade
takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan hel-
årsprestationer motsvarande 5 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av
det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer
regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer
att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examina 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 100 150 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med |
| perioden 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder|
| för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och |
| tekniska utbildningarna. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 96 554 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 100. Målet uppnåddes redan efter
de första två åren. Bl.a. som en följd av att samtliga högskoleingenjörsprogram
har förlängts till tre år kommer antalet examina om minst 120 poäng att öka
ytterligare under de närmaste åren.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby har varit självständig högskola i sju år.
Antalet helårsstudenter har ökat från 500 läsåret 1989/90 till drygt 1 400
helårsstudenter läsåret 1994/95. Läsåret 1994/95 var drygt 1 700 studenter re-
gistrerade vid högskolan. Högskolan profilerar sig inom informationsteknologi
(IT) och 53 % av studenterna finns inom de naturvetenskapliga och tekniska
områdena. Inom dessa områden är andelen kvinnliga studenter endast 20 %. Andelen
kvinnliga studenter totalt vid högskolan var endast 37 %.
Under 1993/94-1995/96 har Högskolan i Karlskrona/Ronneby erhållit rätt att
utfärda magisterexamen inom ämnena elektronik, programvaruteknik,
företagsekonomi, datavetenskap, engelska och maskinteknik.
Högskolan har under budgetåret 1994/95 erhållit extra medel för att förbättra
tillgången på vetenskapligt meriterade lärare och för pedagogisk utveckling.
Flera pedagogiska förnyelseprojekt pågår t.ex. integrering av humaniora och mil-
jöaspekter i naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, utveckling av al-
ternativa examinationsformer samt utbildningsprojekt i samarbete med det
omgivande samhället i vilka betydelsen av ömsesidigt lärande betonas. Högskolan
har även utvecklat nya former av distansutbildning med IT-stöd.
Det särskilda åtagandet avseende behörighetsgivande förutbildning (s.k.
basår) motsvarande 30 helårsstudenter har inte fullgjorts. 22 helårsstudenter
deltog. Övriga särskilda åtaganden har fullföljts.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 77 125 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimen-
sioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt
5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 17 272 000
kronor och avser s.k. NT-utbildning.
Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget
beräknats 2 157 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för
investeringar i anläggningstillgångar.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 18 043 000
kronor.
B 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning
1994/95 Anslag 217 869
1995/96 Anslag 316 277
därav 1996 210 264
1997 Förslag 247 545
1998 Beräknat 256 443
1999 Beräknat 279 440
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Högskolan i Karlstad har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer
motsvarande 17 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som
högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att
antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än
vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 200 260 |
| Grundskollärarexamen 4-9 370 400 |
| Gymnasielärarexamen 250 280 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom |
| grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen jäm-|
| fört med perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvin-|
| nor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna |
| samt andelen män inom lärarutbildningarna. |
| |
| Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 |
| inom den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och grund- |
| skollärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt|
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 247 545 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94 - 1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 700. Av dessa skall minst 500
avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7,
minst 300 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i
årskurserna 4-9 och minst 100 avse gymnasielärarexamen. Prognosen är att utbild-
ningsuppdraget kommer att fullgöras avseende generella examina. Däremot kommer
sannolikt inte utbildningsuppdraget avseende grundskollärarexamina 4-9
respektive gymnasielärarexamina att uppnås.
Högskolan har fortsatt att expandera. Läsåret 1994/95 uppgick antalet regi-
strerade studenter till 7 850. Antalet sökande till de samhällsvetenskapliga
utbildningarna har ökat. Däremot har antalet sökande till de tekniska
utbildningarna varit fortsatt lågt.
Omkring 60 % av helårsstudenterna finns inom de humanistiska och samhällsve-
tenskapliga utbildningsområdena. Fördelningen mellan de olika utbildningsom-
rådena har inte förändrats under de senaste två budgetåren.
Cirka 80 % av det totala studentantalet var registrerade för heltidsstudier.
Antalet studenter inom fortbildning och vidareutbildning har mellan läsåren
1993/94 och 1994/95 minskat med 5 %.
Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid Högskolan
i Karlstad (Högskoleverkets rapportserie 1996:20 R). Enligt bedömningen har
högskolan ett ambitiöst upplagt program för kvalitetsutveckling och
förändringsarbete som omfattar i stort sett hela högskolans verksamhet. Bedömar-
gruppens främsta kritik gäller organisationen och ledningen av både
kvalitetsarbetet och verksamheten i stort. En huvudfråga för högskolan är hur
forskning och undervisning skall integreras, så att högskolan upprätthåller en
god vetenskaplig grund för undervisningen.
Antalet aktiva doktorander knutna till högskolan har mellan läsåren 1993/94
och 1994/95 ökat med 23 % till 150 personer. 35 % av lärarna är forska-
rutbildade.
Högskolan har i allt väsentligt uppfyllt de särskilda åtagandena.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 227 542 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt
dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under
avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till
17 144 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.
Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget
beräknats 2 859 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för
investeringar i anläggningstillgångar.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 30 304 000
kronor.
B 28. Högskolan Kristianstad: Grundutbildning
1994/95 Anslag 90 903
1995/96 Anslag 146 903
därav 1996 97 641
1997 Förslag 126 461
1998 Beräknat 125 662
1999 Beräknat 135 539
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Högskolan Kristianstad har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat
fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer
motsvarande 6,8 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag
som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att
antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än
vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 50 100 |
| Grundskollärarexamen 4-9 60 280 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom |
| grundskollärarutbildningen 4-9 jämfört med perioden 1993/94- |
| 1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka an-|
| delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska |
| utbildningarna samt andelen män inom lärarutbildningarna. |
| |
| Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom|
| den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och |
| grundskollärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94- |
| 1995/96. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 126 461 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 560. Av dessa skall minst 400
avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7.
Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för generella examina kommer
att fullgöras. Sannolikt kommer inte målet för grundskollärarexamina 1-7 att
nås.
Högskolan har haft en gynnsam utveckling under perioden. Antalet registrerade
studenter läsåret 1994/95 var drygt 3 400 varav cirka 60 % var kvinnor.
Högskolans tidigare påbörjade omstrukturering av ingenjörsutbildningen har
utvecklats som förväntat. De nya varianterna med inriktning mot
anläggningsteknik/vattenvård och data/elektronik har varit mycket eftersökta.
Totalt kunde högskolan läsåret 1994/95 erbjuda 12 utbildningsprogram och ca 150
kurser. Lärarutbildningarna utgör fortfarande den dominerande delen av
utbildningsutbudet följt av tekniska och ekonomiska utbildningar.
Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av högskolans årsredovisning för
budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och
donationer - var 57 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har
särskilt yttrande däröver lämnats. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att
högskolan skall återföra 5 miljoner kronor till statsverkets checkräkning.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 109 510 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimen-
sioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt
5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 16 951 000
kronor och avser s.k. NT-utbildning.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
5 638 000 kronor.
B 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning
1994/95 Anslag 69 932
1995/96 Anslag 99 470
därav 1996 65 398
1997 Förslag 95 901
1998 Beräknat 101 933
1999 Beräknat 115 566
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Högskolan i Skövde har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer
motsvarande 3,8 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag
som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att
antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än
vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 50 80 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med |
| perioden 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder|
| för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och |
| tekniska utbildningarna. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Utbildningsområdet Övrigt kan ej längre tillämpas av högskolan. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 95 901 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 120. Detta mål har redan under
de två första åren uppnåtts. Högskolan i Skövde har expanderat betydligt under
den senaste femårsperioden. Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95
var drygt 2 200. Högskolan har sin tyngdpunkt inom de naturvetenskapliga och
tekniska områdena samt inom sådana områden inom humaniora och samhällsvetenskap
som har gränsytor mot de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Särskilt
omfattande är utbildningen och forskningen inom informationsteknik (IT) och
datavetenskap. Samtliga ingenjörsutbildningar har förlängts till 120 poäng. An-
delen kvinnor bland nybörjarna har ökat under senare år från cirka 30 % till
närmare 50 %.
Antalet doktorander knutna till högskolan har ökat. Hälften av tillgängliga
forskningsmedel har använts för forskarutbildning.
Högskolan har uppfyllt de särskilda åtagandena med undantag för anordnandet av
behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) för 60 helårsstudenter; 32 helårs-
studenter deltog.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 76 270 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimen-
sioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt
5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 19 191 000
kronor och avser s.k. NT-utbildning.
Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget
beräknats 440 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för
investeringar i anläggningstillgångar.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 9 889 000
kronor.
B 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning
1994/95 Anslag 53 443
1995/96 Anslag 79 887
därav 1996 53 060
1997 Förslag 80 533
1998 Beräknat 81 989
1999 Beräknat 98 664
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget har beräknas all ersättning - inklusive ersättning för
tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har under budgetåren 1993/94 och 1994/95
redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade
takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan
helårsprestationer motsvarande 2,6 miljoner kronor över takbeloppet. På
grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni
1996 bedömer regeringen att takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att
utnyttjas.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med |
| perioden 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder|
| för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och |
| tekniska utbildningarna samt andelen män inom lärarutbildningen.|
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 80 533 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 100. Prognosen för
treårsperioden är att utbildningsuppdraget för de generella examina kommer att
fullgöras.
Grundutbildningen har expanderat kraftigt. Antalet registrerade studenter
läsåret 1994/95 var drygt 2 100 varav hälften var kvinnor. Högskolan är inne i
ett uppbyggnadsskede. Antalet helårsstudenter har under perioden 1991/92-1994/95
ökat från ca 600 till ca 1 400. Antalet sökande till de tekniska utbildningarna
är fortsatt lågt, förutom till de s.k. COOP-utbildningarna. COOP-utbildning är
en varvad utbildning vilket innebär att studietiden omfattar dels teoretiska
studier, dels betalda anställningsperioder. Utbildningarna har varit mycket
efterfrågade och därför kommer fler utbildningsprogram att erbjudas i denna
form.
Det särskilda åtagandet avseende behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår)
motsvarande 40 helårsstudenter har inte fullgjorts. 28 studenter deltog. Övriga
särskilda åtaganden har fullföljts.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 69 339 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt
dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under
avsnitt 5.12.1. Ersättning för särskilda åtaganden har beräknats till 11 194 000
kronor och avser s.k. NT-utbildning.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
5 418 000 kronor.
B 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning
1994/95 Anslag 157 697
1995/96 Anslag 239 515
därav 1996 158 871
1997 Förslag 197 693
1998 Beräknat 207 451
1999 Beräknat 231 043
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Högskolan i Växjö har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer
motsvarande 29,4 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag
som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att
antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än
vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 300 450 |
| Grundskollärarexamen 4-9 290 240 |
| Gymnasielärarexamen 120 175 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna, |
| grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen |
| jämfört med perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom|
| den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskollä- |
| rarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor|
| inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt |
| andelen män inom lärarutbildningarna. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 197 693 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 300. Av dessa bör minst 370
avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7,
minst 160 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9
och minst 60 gymnasielärarexamen. Prognosen för perioden är att
utbildningsuppdraget för generella examina kommer att fullgöras. Sannolikt
kommer inte målen för lärarexamina att uppnås.
Under 1994/95 tilldelades högskolan ytterligare två magisterexamens-
rättigheter, nämligen i tyska och datavetenskap, och har därmed möjlighet att ge
magisterexamen i tolv ämnen.
Antalet sökande till högskolan har successivt fortsatt att öka. Högskolan hade
läsåret 1994/95 drygt 5 000 registrerade studenter.
Prestationsgraden har under treårsperioden utvecklats positivt, särskilt som
en större andel av studierna bedrivits på fördjupningsnivå och en större andel
prestationer ligger inom fortbildning och vidareutbildning.
Utvecklingen inom forskning/forskarutbildning har varit god. Läsåret 1994/95
var 110 doktorander knutna till högskolan.
Hösten 1995 erhöll högskolan särskilda medel för att delta i ett pilotprojekt
om barn- och ungdomskultur i samverkan med bl.a. olika kulturinstitutioner i
regionen. Ett nationellt centrum för forskning med inriktning mot barn- och
ungsdomskultur föreslås inrättas vid högskolan mot bakgrund av de vunna
erfarenheterna från projektet.
De särskilda åtaganden har i allt väsentligt fullgjorts.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 179 266 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimen-
sioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt
5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 18 230 000
kronor och avser s.k. NT-utbildning.
Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget
beräknats 197 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för
investeringar i anläggningstillgångar.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
30 414 000 kronor.
B 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning
1994/95 Anslag 194 176
1995/96 Anslag 292 925
därav 1996 194 865
1997 Förslag 232 609
1998 Beräknat 249 133
1999 Beräknat 279 019
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för de tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Högskolan i Örebro har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer
motsvarande 16,4 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag
som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att
antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än
vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 300 540 |
| Grundskollärarexamen 4-9 130 160 |
| Gymnasielärarexamen 50 75 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med |
| perioden 1993/94-1995/96. Antalet helårsstudenter bör öka inom |
| grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen. |
| |
| Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom|
| den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och |
| grundskollärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94- |
| 1995/96. |
| |
| Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor|
| inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt |
| andelen män inom lärarutbildningarna. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Högskolan erhåller ytterligare ett utbildningsområde; vård. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 232 609 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 600 varav 110 skall avse
grundskollärarexamen med inriktning med undervisning i årskurserna 4-9. Pro-
gnosen för perioden är att utbildningsuppdraget för generella examina kommer att
fullgöras. Examensmålet för grundskollärarexamina kommer troligtvis inte att
uppnås.
Intresset för studier vid högskolan är fortsatt högt. Socionomutbildningen
liksom lärarutbildningarna, i synnerhet med inriktning mot idrott och musik
noterar ett fortsatt högt sökandetryck. Antalet sökande till tekniska
utbildningar har minskat. Grundutbildningen har expanderat kraftigt. Antalet
helårsstudenter har på fem år ökat med 65 % till 5 200 läsåret 1994/95 motsva-
rande drygt 6 700 registrerade studenter, varav 60 % var kvinnor. En viss för-
skjutning mot humaniora och teknik har skett.
Sedan den 1 juli 1995 anordnar Högskolan i Örebro medellånga vårdutbildningar
på uppdrag av Landstinget i Örebro län.
Nya undervisningsformer har introducerats, bl.a. med stöd av ökad användning
av informationsteknik. Högskolan fastställde ett kvalitetsutvecklingsprogram
hösten 1995.
Forskningen vid högskolan har en mångvetenskaplig inriktning. Två tredjedelar
av forskningen bedrivs inom det samhällsvetenskapliga området. Utvecklings-
arbetet inom området miljöteknik och informationsfrågor i anslutning till detta
har fortsatt.
Det särskilda åtagandet att anordna behörighetsgivande förutbildning (s.k.
basår) motsvarande 70 helårsstudenter har inte fullgjorts; 27 helårsstudenter
har deltagit i denna utbildning. Övriga särskilda åtaganden har fullföljts.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 217 963 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimen-
sioneringsökningen i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1.
Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 14 646 000 kronor varav
14 393 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och 253 000 kronor avser
nätverksadministration och utveckling av skolledarutbildning.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
30 523 000 kronor.
B 33. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning
1994/95 Anslag 16 031
1995/96 Anslag 26 042
därav 1996 17 294
1997 Förslag 31 918
1998 Beräknat 35 621
1999 Beräknat 47 724
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för de tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för
Högskoleutbildning på Gotland.
Högskoleutbildningen på Gotland sorterar under Länsstyrelsen i Gotlands län.
För den löpande driften erhåller Högskoleutbildningen på Gotland anslag från
Utbildningsdepartementet och skall tillämpa de förordningar och föreskrifter som
gäller för högskoleområdet.
Högskoleutbildning på Gotland har under budgetåren 1993/94 och 1994/95
redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersätts inom beslutade
takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade Högskoleutbildning på
Gotland helårsprestationer motsvarande 0,2 miljoner kronor över takbeloppet. På
grundval av det underlag som Högskoleutbildning på Gotland lämnat i
delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet
helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som
kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| Antalet helårsstudenter bör under perioden 1997-1999 öka inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med |
| perioden 1993/94-1995/96. Högskoleutbildning på Gotland bör vidta|
| ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de naturve-|
| tenskapliga och tekniska utbildningarna. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 31 918 tkr |
| |
| Övrigt |
| |
| Under perioden 1997-1999 inrättas en självständig högskola på Got-|
| land (avsnitt 5.4.3). |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
Högskoleutbildning på Gotland har under den senaste tioårsperioden kontinuerligt
vuxit i omfattning från de 60 platser som regionstyrelsen i Stockholm år 1986
förlade till Gotland till 544 helårsstudenter läsåret 1994/95.
Utbildningen har ända sedan starten varit inriktat mot ämnesområdena teknik,
ekonomi/systemvetenskap och kulturvetenskap. Arkeologi är det största ämnet i
utbudet av kulturvetenskapliga utbildningar.
Det särskilda åtagandet avseende behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår)
motsvarande 40 helårsstudenter har inte fullgjorts. 26 helårsstudenter deltog.
Övriga särskilda åtaganden har fullföljts.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 23 472 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimen-
sioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt
5.12.1. Ersättning för särskilda åtaganden har beräknats till 8 372 000 kronor,
varav 6 908 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och 1 464 000 kronor avser
kompensation för merkostnader med anledning av att verksamheten är inrättad som
en beställarorganisation.
Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget
beräknats 74 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för
investeringar i anläggningstillgångar.
B 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning
1994/95 Anslag 32 656
1995/96 Anslag 50 534
därav 1996 33 617
1997 Förslag 33 396
1998 Beräknat 34 431
1999 Beräknat 35 533
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag
som skall gälla för Idrottshögskolan i Stockholm.
Idrottshögskolan i Stockholm har under budgetåren 1993/94 och 1994/95
redovisat fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas
inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade hög-
skolan helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 1,8 miljoner kronor
över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i
delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet
helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret 1995/96 kommer att vara
fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningens inriktning |
| |
| Idrottshögskolan i Stockholm får anordna utbildning i idrott och|
| hälsa för skolans, idrottsrörelsens och andra avnämares behov. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 33 396 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng, skall uppgå till minst 250. Prognosen är att
utbildningsuppdraget avseende examina inte kommer att fullgöras.
Från och med läsåret 1994/95 minskade högskolan nybörjarplatserna på idrotts-
lärarutbildningen och erbjöd i stället en 40-poängsutbildning i idrott med
möjlighet till påbyggnad till 80 poäng. Anledningen härtill var att
idrottslärare med ytterligare ett ämne i sin examen efterfrågas i stor
utsträckning.
Antalet sökande till högskolans utbildningsprogram och kurser är mycket stort.
Kvinnor söker i något större utsträckning än män till högskolans utbildningar.
Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var 471. Något mindre än
hälften av studenterna var kvinnor.
Av högskolans årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighets-
kapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 14 miljoner kronor. På begäran
av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av högskolan.
Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att högskolan skall återföra 8 miljoner
kronor till statsverkets checkräkning.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 33 396 000 kronor.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
3 327 000 kronor.
B 35 Konstfack: Grundutbildning
1994/95 Anslag 71 635
1995/96 Anslag 139 021
därav 1996 92 525
1997 Förslag 95 437
1998 Beräknat 98 396
1999 Beräknat 101 545
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag
och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Konstfack har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade
takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan
helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 3,1 miljoner kronor över
takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport
per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsstudenter och
helårsprestationer under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| Konstfack får anordna utbildning inom utbildningsområdena konst,|
| design och undervisning. |
| |
| Utbildningsuppdraget utökas med 20 helårsstudenter inom utbild- |
| ningsområdet design. |
| |
| Konstfack skall anordna utbildning i textil design. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 95 437 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 300. Prognosen för perioden är
att utbildningsuppdraget inte kommer att fullgöras.
Intresset är mycket högt för Konstfacks samtliga utbildningar. Endast 10 % av
de sökande kan antas. Läsåret 1994/95 var antalet sökande drygt 1 600 och
antalet registrerade studenter 515. Två tredjedelar av studenterna är kvinnor.
Nya examinationsformer och ökad konkurrens har enligt högskolan bidragit till
att höja kvaliteten. Kompetensutveckling av lärarna har höjt den pedagogiska
kvaliteten. Lärartätheten har ökat under perioden. Det internationella utbytet
har ökat. Informationsteknik har blivit en integrerad del i samtliga
utbildningar, både som hjälpmedel i undervisningen och som ett viktigt moment i
studenternas konstnärliga utbildning.
Kontakterna med näringslivet har enligt högskolan utvecklats under perioden
och utgör en viktig del i ett ömsesidigt kunskapsutbyte som ökar studenternas
möjlighet till arbete efter avslutade studier.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 95 437 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende designutbildning.
Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46.
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
2 606 000 kronor.
B 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning
1994/95 Anslag 35 512
1995/96 Anslag 67 054
därav 1996 44 605
1997 Förslag 45 377
1998 Beräknat 46 784
1999 Beräknat 48 281
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag
och det särskilda åtagande som skall gälla för Kungl. Konsthögskolan.
Kungl. Konsthögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången
av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsstudenter motsvarande 1 miljon
kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i
delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet
helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret 1995/96 kommer att vara
fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| Kungl. Konsthögskolan får anordna utbildning inom utbildningsom-|
| rådet konst. |
| |
| Utbildningsuppdraget utökas med en påbyggnadsutbildning, om- |
| fattande 40 poäng, för arkitekter, konstnärer och tekniker i vä-|
| gars, broars och övriga trafikmiljöers konstnärliga gestaltning.|
| Ersättning för 5 helårsstudenter beräknas för utbildningen. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 45 377 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 70. Prognosen för perioden är att
utbildningsuppdraget kommer att fullgöras.
År 1995 tilldelades högskolan rätt att utfärda magisterexamen i ämnet fri
konst.
Antalet sökande till utbildningen i fri konst är mycket stort. Av 843 sökande
läsåret 1994/95 antogs 30, vilket var samma sökandetryck som de senaste två
åren. Antalet sökande till påbyggnadsutbildningarna i byggnadskonst och
restaureringskonst vid Arkitekturskolan var mindre läsåret 1994/95 än tidigare
år. Vidareutbildning inom fri konst har samma läsår anordnats i större
omfattning än tidigare.
Läsåret 1994/95 var antalet registrerade studenter 228. Drygt hälften var
kvinnor.
Högskolan har genomfört en studie - Med 80-talet i ryggen - av hur stude-
nterna, som examinerades under åren 1990-1994, har lyckats på arbetsmarknaden.
Resultatet är ett viktigt led i kvalitetsarbetet och kommer att användas i
utvecklingen av utbildningen.
Kungl. Konsthögskolan har under år 1995 flyttat in i nya lokaler på Skepps-
holmen.
Det särskilda åtagandet har fullföljts.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 45 343 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende påbyggnadsutbildning
för arkitekter, konstnärer och tekniker. Ersättningen för det särskilda
åtagandet, att utdela stipendier till studenter vid Arkitekturskolan, uppgår
till 34 000 kronor.
Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46.
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
1 238 000 kronor.
B 37. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
1994/95 Anslag 63 807
1995/96 Anslag 116 559
därav 1996 77 564
1997 Förslag 80 450
1998 Beräknat 82 944
1999 Beräknat 85 599
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag
och de särskilda åtaganden som skall gälla för Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm.
Kungl. Musikhögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade
takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan
helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 0,8 miljoner kronor över
takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport
per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsstudenter och
helårsprestationer under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan
ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| Kungl. Musikhögskolan i Stockholm får anordna utbildning inom |
| utbildningsområdena musik och undervisning. |
| |
| Högskolan skall fortsätta att anordna dirigentutbildning och |
| utbildning i elektronmusikkomposition. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 80 450 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 325. Prognosen är att ut-
bildningsuppdraget vad gäller antalet examina kommer att fullgöras.
Antalet sökande till högskolan har under lång tid varit stort. Läsåret 1994/95
fanns det cirka 1 350 sökande till 171 platser.
Ett stort besparingsprogram genomförs under perioden 1994/95-1995/96 i syfte
att till treårsperiodens slut arbeta bort tidigare underskott och uppnå balans i
ekonomin. Besparingarna har bl.a. lett till en kraftig minskning av antalet
undervisningstimmar i vissa ämnen med individuell undervisning.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 76 855 000 kronor. Ersättningen för särskilda
åtaganden har beräknats till 2 902 000 kronor och avser särskilda medel för
dirigentutbildning och utbildning i elektronmusikkomposition samt utbetalning av
bidrag till Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI).
Parterna på det statliga kollektivavtalsområdet har i ramavtal om löner m.m.
för perioden 1995-1998 avsatt ett verksamhetsutrymme att fördelas fr.o.m.
januari 1997. Vid fördelningen av detta verksamhetsutrymme har 693 000 kronor,
inklusive lönekostnadspålägg, fördelats till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.
Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har detta
verksamhetsutrymme beräknats under anslaget.
Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46.
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
2 662 000 kronor.
B 38. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
1994/95 Anslag 283 745
1995/96 Anslag 405 816
därav 1996 268 601
1997 Förslag 275 532
1998 Beräknat 279 558
1999 Beräknat 288 506
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för de tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Lärarhögskolan
i Stockholm.
Lärarhögskolan i Stockholm har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat
färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av budgetåret
1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 7,1 miljoner kronor.
På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni
1996 bedömer regeringen att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela
takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 200 300 |
| Grundskollärarexamen 4-9 810 850 |
| Gymnasielärarexamen 780 865 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom |
| grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen |
| särskilt inom den naturvetenskapliga utbildningsinriktningen |
| jämfört med perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom|
| den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen samt grundskollä- |
| rarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Högskolan skall utveckla och anordna förberedande utbildning för|
| blivande lärarstuderande med annat modersmål än svenska. |
| |
| Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen män inom|
| lärarutbildningarna. |
| |
| Högskolans utbildningsområden utökas med design/konst, musik och|
| idrott. |
| |
| Högskolan får ersättning för kurser inom utbildningsområdena de-|
| sign/konst, musik och idrott vilka på uppdrag av högskolan |
| anordnas av Konstfack, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm |
| respektive Idrottshögskolan i Stockholm. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 275 532 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 3 300. Av dessa skall minst 750
avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7,
minst 980 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9
och minst 1 070 gymnasielärarexamen. Prognosen för perioden är att utbildnings-
uppdraget för grundskollärarexamen 1-7 kommer att fullgöras. Målen för grund-
skollärarexamina 4-9 samt gymnasielärarexamina kommer sannolikt inte att nås.
Intresset för studier vid högskolan är fortsatt högt. Framför allt attraherar
de längre utbildningarna många sökande. Läsåret 1994/95 hade högskolan drygt
7 100 registrerade studenter. Andelen kvinnliga studenter uppgick till 81%.
Högskolans kvalitetsarbete har ingått i den granskning av universitet och hög-
skolor som Högskoleverket inledde budgetåret 1995/96 (Högskoleverkets rapportse-
rie 1996:21R). Enligt denna granskning pågår ett aktivt kvalitetsarbete vid
högskolan. Det råder en positiv atmosfär och det finns ett allmänt intresse för
de principiella frågorna om kvalitet. Ledningens intresse för kvalitetsfrågorna
framhålls. Som svagheter anges att ett vägledande mål för verksamheten saknas,
att kvalitetsarbetet inte bedrivs koordinerat samt att studenterna inte är
indragna i kvalitetsarbetet.
Det särskilda åtagandet avseende behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår,
motsvarande 75 helårsstudenter har inte fullföljts. 64 studenter har deltagit i
utbildningen. Övriga särskilda åtaganden har fullföljts.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 256 503 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna i enlighet
med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1.
Högskolans takbelopp har beräknats med hänsyn till de nya utbildningsområdena
musik, design/konst och idrott. Ersättningen för särskilda åtaganden har
beräknats till 6 668 000 kronor varav 4 318 000 kronor avser s.k. NT-utbildning
och 2 350 000 kronor avser utveckling av lärarutbildning för synskadade, döva
och hörselskadade m.m. samt rekryteringsinsatser för lärarstudenter med
invandrarbakgrund.
Högskolan erhåller under den nuvarande treårsperioden en tillfällig ökning av
anslagsbeloppet på grund av ändrade former för ersättning för kostnader för
lokalhyror. Högskolan beräknas inte få en samlad lokalisering på campus under
den kommande treårsperioden varför en tillfällig ökning av anslagsbeloppet om
12 361 000 kronor är beräknad för 1997.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 12 234 000
kronor.
B 39. Mitthögskolan: Grundutbildning
1994/95 Anslag 251 411
1995/96 Anslag 365 090
därav 1996 242 216
1997 Förslag 304 044
1998 Beräknat 339 022
1999 Beräknat 404 596
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbild-
ningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Mitthögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid
utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer
motsvarande 32,9 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag
som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att
antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än
vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande|
| examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 800 1100 |
| Grundskollärarexamen 4-9 10 100 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom |
| grundskollärarutbildningen 4-9 jämfört med perioden 1993/94- |
| 1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka an-|
| delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska |
| utbildningarna samt andelen män inom lärarutbildningarna och |
| vårdutbildningarna. |
| |
| Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom|
| den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskol- |
| lärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 304 044 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 500. Av dessa skall minst 370
avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7.
Prognosen är att utbildningsuppdraget helt kommer att fullgöras.
Under budgetåren 1991/92-1993/94 har antalet studenter ökat med cirka 1 000
per år vilket innebär en ökning med 22 %. Läsåret 1994/95 uppgick antalet
registrerade studenter till 9 400. Det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet
svarar för cirka hälften av utbildningsutbudet. Under läsåret 1994/95 var
ökningen av helårsstudenter störst inom utbildningsområdena humaniora och natur-
vetenskap.
Antalet studenter inom distansutbildningen har under läsåret 1994/95 ökat i
jämförelse med föregående år. Antalet fördjupningskurser har ökat mellan 1993/94
och 1994/95.
Mitthögskolan har ett avtal med Kungl. Tekniska högskolan (KTH) om civiling-
enjörsutbildning som innebär att studenterna kan läsa de inledande 80 poängen av
civilingenjörsutbildningen vid Mitthögskolan och sedan fullfölja utbildningen
vid KTH.
Sedan den 1 juli 1995 anordnar högskolan medellånga vårdutbildningar på
uppdrag av Jämtlands läns landsting och Landstinget i Västernorrland.
Antalet forskarstuderande knutna till högskolan uppgick till 129. Andelen
lärare med forskarexamen uppgick läsåret 1994/95 till 31 % och drygt hälften av
högskolans lärare var engagerade i forsknings- och forskarutbildningsverksamhet.
Högskolan har fullgjort de särskilda åtagandena med undantag av anordnandet av
behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) för 120 helårsstudenter; drygt 90
helårsstudenter deltog.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 280 254 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt
dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under
avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till
23 348 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning.
Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget
beräknats 442 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för
investeringar i anläggningstillgångar.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
30 025 000 kronor.
B 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning
1994/95 Anslag 150 150
1995/96 Anslag 219 484
därav 1996 146 822
1997 Förslag 203 776
1998 Beräknat 235 630
1999 Beräknat 243 172
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det
utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.
Mälardalens högskola har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat färre
helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade
takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av budgetåret 1994/95 en
reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 18,4 miljoner kronor. På
grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni
1996 bedömer regeringen att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela
takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 skall fö- |
| ljande examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda exami-|
| na). |
| |
| Examen 1997-1999 2000-2002 |
| |
| Magisterexamen 150 300 |
| |
| Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de|
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med |
| perioden 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder|
| för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och |
| tekniska utbildningarna samt andelen män inom |
| vårdutbildningarna. |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Högskolan erhåller ytterligare två utbildningsområden: vård och |
| musik. |
| |
| Högskolan får ersättning för musikutbildning som på uppdrag av |
| högskolan anordnas av Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 203 776 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 180. Utbildningsuppdraget
avseende examina har redan efter två år fullgjorts.
Under perioden 1990/91 till 1994/95 har högskolans verksamhet fördubblats.
Antalet helårsstudenter var läsåret 1994/95 drygt 3 300. Den största ökningen
har skett inom samhällsvetenskap och humaniora. Även inom teknik och
naturvetenskap, främst ingenjörsutbildningen, har expansionen varit kraftig.
Samtidigt med denna expansion har de barn- och
ungdomspedagogiska utbildningarna lagts ned. Detta har förändrat högskolans
profil. Det totala antalet behöriga sökande till utbildningsprogram har nästan
fördubblats under de senaste fem åren. Antalet helårsstudenter på
fördjupningskurser har successivt ökat.
Distansutbildningen har expanderat och omfattade läsåret 1994/95 cirka 6 % av
studenterna.
Den samverkan som etablerats mellan näringsliv och samhälle i regionen ger
möjligheter för en utveckling av både högskolan och regionen.
Under perioden 1990-1995 har forskningsverksamheten förstärkts. De särskilda
nätverksstöden har varit av stor betydelse för denna utveckling. Också det
regionala samarbetet bidrar till en effektiv spridning av forskningsresultat.
Genom nyrekryteringar och stöd till lärare i forskarutbildning uppgick andelen
lärare med doktorsexamen läsåret 1994/95 till 26 %.
Mälardalens högskola eftersträvar en breddning av sin verksamhet mot det
konstnärliga området. För närvarande samarbetar högskolan med Kungl. Musik-
högskolan i Stockholm beträffande utbildning av kammarmusiker i kombination med
annat ämne. Utbildningen har hittills varit externfinansierad.
Sedan den 1 juli 1995 anordnar högskolan medellånga vårdutbildningar på upp-
drag av landstingen i Södermanlands och Västmanlands län.
Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 182 987 000 kronor. Takbeloppet har beräknats
med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimen-
sioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt
5.12.1 samt med hänsyn till att högskolan erhållit utbildningsområdet musik.
Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 20 789 000 kronor och
avser s.k. NT-utbildning.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
17 996 000 kronor.
B 41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning
1994/95 Anslag 10 493
1995/96 Anslag 19 890
därav 1996 13 237
1997 Förslag 13 165
1998 Beräknat 13 573
1999 Beräknat 14 008
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag
som skall gälla för högskolan.
Operahögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången
av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsstudenter motsvarande 0,4
miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan
lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att takbeloppet
för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| Operahögskolan får anordna utbildning inom utbildningsområdet |
| opera. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 13 165 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 25. Prognosen för perioden är att
utbildningsuppdraget kommer att fullgöras.
Sökandetrycket är mycket högt till högskolans utbildningar. Antalet sökande
läsåret 1994/95 var 137 till 12 platser. Under läsåret 1994/95 hade högskolan
111 registrerade studenter, varav 40 studerade på heltid och övriga deltog i
kortare kurser. Könsfördelningen på högskolan har under flertalet år varit 60 %
kvinnor och 40 % män.
Högskolans grundutbildning omfattar framför allt musikdramatisk utbildning
för sångare. Dessutom har högskolan utbildningar för såväl operarepetitörer som
operaregissörer.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 13 165 000 kronor.
Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46.
Forskning och utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
2 098 000 kr.
B 42. Södertörns högskola: Grundutbildning
1997 Förslag 75 975 (nytt anslag)
1998 Beräknat 115 388
1999 Beräknat 157 350
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga
utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbild-
ningsuppdrag som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| Södertörns högskola får anordna utbildning inom de humanistiska,|
| samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och tekniska |
| utbildningsområdena. Högskolan får ersättning för farmaceutisk |
| utbildning som på uppdrag av högskolan anordnas av Uppsala |
| universitet. |
| |
| Högskolan bör vidta åtgärder för att öka andelen kvinnor inom |
| naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. |
| |
| Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt |
| 5.13). |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 75 975 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Uppbyggnaden av Södertörns högskola
De första studenterna har under hösten 1996 antagits till studier vid Södertörns
högskola. Intresset har varit högt, drygt 6 400 personer sökte till högskolans
utbildningar och cirka 1 200 har antagits. Andelen kvinnor av de sökande till de
kurser som ges vid högskolan var cirka 68 %. Utbildningar anordnas inom det
biovetenskapliga området. Flera utbildningsprogram som ges inom humaniora och
samhällsvetenskap är tematiskt upplagda det första året. Högskolan kommer att ha
en mångkulturell profil.
Resurser för cirka 10 doktorander som skall handleda och undervisa vid
Södertörns högskola har beräknats under anslaget B 14. Karolinska institutet:
Forskning och forskarutbildning.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 55 975 000 kronor. Utöver takbeloppet har
under anslaget beräknats 20 000 000 kronor för extraordinära kostnader i samband
med uppbyggnaden av högskolan.
Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 11 000 000
kronor.
B 43. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
1994/95 Anslag 17 971
1995/96 Anslag 32 854
därav 1996 21 863
1997 Förslag 21 743
1998 Beräknat 22 417
1999 Beräknat 23 135
Beloppen anges i tusental kr
Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag
som skall gälla för Teaterhögskolan.
Teaterhögskolan har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler
helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången
av budgetåret 1994/95 redovisade Teaterhögskolan helårsstudenter motsvarande
0,5 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan
lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att takbeloppet
för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Utbildningsuppdragets inriktning |
| |
| Teaterhögskolan får anordna utbildning inom utbildningsområdet |
| teater. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 21 743 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som
omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 30. Prognosen är att utbild-
ningsuppdraget vad gäller antalet avlagda examina kommer att fullgöras.
Antalet sökande till Teaterhögskolan har ökat under 1990-talet. Endast cirka 1
% av de sökande kan antas. Läsåret 1994/95 var antalet sökande till skådespela-
rutbildningen 1 050 och 13 antogs. I stort sett samtliga antagna studenter
fullföljer utbildningen. Antalet studerande i fortbildning och vidareutbildning
har också ökat betydligt de senaste åren.
Resurser för år 1997
Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer
(takbeloppet) kan uppgå till högst 21 743 000 kronor.
Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46.
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till
1 237 000 kronor.
B 44. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
1994/95 Anslag 1 271 921
1995/96 Anslag 1 986 614
därav 1996 1 321 965
1997 Förslag 1 379 837
1998 Beräknat 1 432 595
1999 Beräknat 1 496 672
Beloppen anges i tusental kr
Under detta anslag beräknas medel bl.a. med anledning av avtal som staten ingått
med enskilda utbildningsanordnare samt statsbidrag till kommuner och landsting.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 1 379 837 tkr |
| |
| Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande |
| belopp. |
| |
| Anslagspost |
| (tusental kronor) |
| |
| 1. Chalmers tekniska högskola AB |
| - grundutbildning 461 007 |
| - forskning och forskarutbildning 334 173 |
| 2. Handelshögskolan i Stockholm 54 339 |
| 3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping |
| - grundutbildning 153 966 |
| - forskning och forskarutbildning 17 144 |
| 4. Teologiska Högskolan i Stockholm 1 766 |
| 5. Örebromissionen/Örebro Missionsskola 1 105 |
| 6. Evangeliska Fosterlands Stiftelsen/ |
| Johannelunds Teologiska Institut 884 |
| 7. Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut 4 204 |
| 8. Stockholms Musikpedagogiska Institut 7 299 |
| 9. Ericastiftelsen 5 183 |
| 10. Stiftelsen Stora Sköndal 3 934 |
| 11. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan 2 658 |
| 12. Momsmerkostnader för Chalmers |
| tekniska högskola AB och |
| Stiftelsen Högskolan i Jönköping 74 744 |
| 13. Kommunala högskoleutbildningar |
| - Utbildning för vårdyrken 233 673 |
| - Ingesunds musikhögskola 20 993 |
| 14. Till regeringens disposition 2 765 |
--------------------------------------------------------------------
Anslagsposterna beräknas i de flesta fall som det högsta belopp som kan betalas
ut, motsvarande takbeloppet för statliga universitet och högskolor. Ersättning
utgår för helårsstudenter och helårsprestationer samt i vissa fall för forskning
och forskarutbildning.
Enskilda utbildningsanordnare
I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) anför regeringen att
stiftelseförordnandena för bl.a. Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och
Stiftelsen Högskolan i Jönköping bör ändras och att ändringarna bör komma till
stånd med tillämpning av en ny bestämmelse i stiftelselagen, vilken föreslås i
prop. 1996/97:22. I förstnämnda proposition föreslår regeringen att riksdagen
skall godkänna att riktlinjen för ändringarna skall vara att regeringen skall
utse ledamöterna i stiftelsernas styrelser. Skälen för förslaget redovisas i
propositionen.
1. Chalmers tekniska högskola AB
Statsbidraget till Chalmers tekniska högskola AB, regleras i ett särskilt avtal
med staten från den 1 juli 1994. Under förutsättning att högskolan uppfyller
kvalitetskraven och i övrigt fullgör sina åtaganden är staten beredd att inom
ramen för ramavtalet ingå avtal om dimensionering och anslag som innebär att
utvecklingen vid högskolan inte blir sämre än vad som genomsnittligt är fallet
vid de statliga universiteten och högskolorna.
De examina som Chalmers tekniska högskola AB har rätt att utfärda regleras i
förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.
Enligt högskolans prognos kommer det utbildningsuppdrag som fastställts för
Chalmers tekniska högskola AB för treårsperioden 1993/94-1995/96 i propositionen
Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14,
rskr. 1992/93:363) att fullföljas. För den kommande treårsperioden 1997-99 avser
staten och Chalmers tekniska högskola AB att sluta ett nytt avtal under hösten
1996.
Det högsta belopp som bör kunna utgå för budgetåret 1997 beräknas för -
grundutbildning till 461 007 000 kronor.
- forskning och forskarutbildning till 334 173 000 kronor.
Inflyttning i det nybyggda Mikroelektroniskt centrum beräknas ske tidigast under
år 1998. Det årliga tillskottet för ökade hyreskostnader planeras till 36,6
miljoner kronor.
2. Handelshögskolan i Stockholm
De examina som Handelshögskolan i Stockholm har rätt att utfärda regleras i för-
ordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.
Det avtal mellan staten och Handelshögskolan i Stockholm som godkändes av rege-
ringen i juni 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m. den 30 juni
2009 innebär att det högsta belopp som kan utgå är 50 000 000 kronor per år
(inkl. bibliotek, studiestöd i forskarutbildningen samt ersättning per avlagd
doktorsexamen).
Enligt avtalet skall årlig korrigering av bidraget ske med hänsyn till
förändringar i basbeloppet sedan föregående år.
Med hänsyn till förändringarna i basbeloppet beräknar regeringen det maximala
bidrag som kan utgå till Handelshögskolan i Stockholm budgetåret 1997 till 54
339 000 kronor.
3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping
Statsbidraget till Stiftelsen Högskolan i Jönköping regleras i ett särskilt
avtal med staten från den 1 juli 1994. Under förutsättning att högskolan upp-
fyller kvalitetskraven och i övrigt fullgör sina åtaganden är staten beredd att
inom ramen för ramavtalet ingå avtal om dimensionering och anslag som innebär
att utvecklingen vid högskolan inte blir sämre än vad som genomsnittligt är
fallet vid de statliga universiteten och högskolorna.
Högskoleverket har under budgetåret 1995/96 granskat och bedömt
kvalitetsarbetet vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping (Högskoleverkets
rapportserie 1996:19 R). Högskoleverket anser att kvalitetsarbetet bedrivs med
gott resultat. Högskoleverket framhåller dock att övergången till
stiftelseformen har inneburit vissa organisatoriska problem till följd av
decentraliseringen och ansvarsfördelningen i den nya organisationsformen.
De examina som Stiftelsen Högskolan i Jönköping har rätt att utfärda för In-
ternationella Handelshögskolan i Jönköping, Högskolan för lärarutbildning och
kommunikation i Jönköping AB och Ingenjörshögskolan i Jönköping AB regleras i
förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.
Enligt högskolans prognos kommer det utbildningsuppdrag som fastställts för
Stiftelsen Högskolan i Jönköping för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 i proposi-
tionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet.
1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) att fullgöras. För den kommande treårsperioden
1997-99 avser staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping att sluta ett nytt
avtal under hösten 1996.
Det högsta belopp som bör kunna utgå för budgetåret 1997 beräknas för
- grundutbildning till 153 966 000 kronor.
- forskning och forskarutbildning till 17 144 000 kronor.
4. Teologiska högskolan i Stockholm
Teologiska Högskolan i Stockholm har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd
att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på
teologisk utbildning. Efter granskning och bedömning av Högskoleverket har
högskolan under budgetåret 1995/96 även fått rätt att utfärda teologie
kandidatexamen, 140 poäng.
Högskoleverket har under budgetåret 1995/96 granskat och bedömt
kvalitetsarbetet vid högskolan (Högskoleverkets rapportserie 1996:18 R). Hög-
skoleverket finner att högskolan har förvaltat sitt utbildningsuppdrag väl.
Det avtal mellan staten och Teologiska Högskolan i Stockholm som godkändes av
regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30
juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå per år till Teologiska
Högskolan i Stockholm är 1 720 000 kronor i 1993 års prisnivå.
Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som
gäller för statliga lärosäten.
Det högsta belopp som kan utgå till Teologiska Högskolan i Stockholm budgetåret
1997 beräknas till 1 766 000 kronor.
5. Örebromissionen för Örebro missionsskola
Örebromissionen har för Örebro Missionsskola enligt förordningen (1993:956) om
tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med
inriktning på teologisk utbildning.
Högskoleverket har under budgetåret 1995/96 granskat och bedömt
kvalitetsarbetet vid Örebro Missionsskola (Högskoleverkets rapportserie 1996:18
R). Högskoleverket finner att den vetenskapliga kompetensen har förstärkts
något, men att det är viktigt att den förstärks ytterligare.
Det avtal mellan staten och Örebromissionen som godkändes av regeringen i
oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998
innebär att det högsta belopp som kan utgå till Örebro Missionsskola är
1 075 000 kronor per år i 1993 års prisnivå.
Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som
gäller för statliga lärosäten.
Det högsta belopp som kan utgå till Örebromissionen för Örebro Missionsskola
1997 beräknas till 1 105 000 kronor.
6. Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Johannelunds Teologiska Institut
Evangeliska Fosterlands Stiftelsen har för Johannelunds Teologiska Institut
enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att
utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning.
Högskoleverket har under budgetåret 1995/96 granskat och bedömt
kvalitetsarbetet vid Johannelunds Teologiska Institut (Högskoleverkets
rapportserie 1996:18 R). Högskoleverket finner att det är nödvändigt att den
vetenskapliga kompetensen höjs och att en fortsatt examensrätt endast kan
tillstyrkas då utbildningsplanen har fastställts och att den nödvändiga
lärarkompetensen har styrkts. Johannelunds Teologiska Institut måste enligt
Högskoleverket tydligare klargöra sin roll som högskola.
Det avtal mellan staten och Evangeliska Fosterlands Stiftelsen som godkänts av
regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30
juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå per år till Johannelunds
Teologiska Institut är 860 000 kronor i 1993 års prisnivå.
Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som
gäller för statliga lärosäten.
Det högsta belopp som kan utgå till Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för
Johannelunds Teologiska Institut beräknas budgetåret 1997 till 884 000 kronor.
7. Stiftelsen Edsbergs musikinstitut
Vid stiftelsen ges utbildning på högskolenivå med kammarmusikalisk inriktning.
Stiftelsen har ingen examensrätt och har heller inte ansökt om sådan.
Regeringen har erfarit att Stiftelsen Edsbergs styrelse utreder om verksamheten
vid institutet skall kunna samordnas med verksamheten Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm.
När styrelsens utredning föreligger bör samordning med Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm övervägas och medlen för verksamheten överföras till Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm.
Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Edsbergs musikinstitut beräknas
budgetåret 1997 till 4 204 000 kronor.
8. Stockholms Musikpedagogiska Institut
De examina som Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut har rätt att
utfärda regleras i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa ex-
amina.
Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska
Institut beräknas budgetåret 1997 till 7 299 000 kronor.
9. Ericastiftelsen
Ericastiftelsen har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda
vissa examina rätt att utfärda psykoterapeutexamen. Stiftelsen bedriver också
viss annan utbildning.
Det högsta belopp som kan utgå till Ericastiftelsen beräknas budgetåret 1997
till 5 183 000 kronor.
10. Stiftelsen Stora Sköndal
Stiftelsen har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa
examina rätt att utfärda socionomexamen.
Regeringen har i september 1996 givit Högskoleverket i uppdrag att utvärdera
resurstilldelningssystemets effekter beträffande bl.a. socionom-utbildningen.
Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stora Sköndal beräknas
budgetåret 1997 till 3 934 000 kronor.
11. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan
Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan har före innevarande budgetår inte erhållit
statsbidrag.
Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan har inte rätt att utfärda någon av de
examina som finns upptagna i högskoleförordningen.
Regeringen anser att de fristående grund- och gymnasieskolorna utgör ett
viktigt komplement till det kommunala skolväsendet. Det finns bl.a. fristående
skolor med waldorfpedagogisk inriktning. Lärare vid alla typer av grund- och
gymnasieskolor bör dock uppfylla de krav som ställs för de lärarexamina som
regleras i högskoleförordningen. Det är därför viktigt att det finns lärare med
lärarexamen enligt högskoleförordningen som har kvalificerad kunskap om waldorf-
pedagogik.
Regeringen har genom ett särskilt beslut i april 1996 tilldelat Stiftelsen
Rudolf Steinerhögskolan statsbidrag för en påbyggnadsutbildning om 40 poäng i
waldorfpedagogik för maximalt 100 helårsstudenter som har fullföljt en
utbildning som leder fram till en lärarexamen enligt högskoleförordningen.
Maximalt 10 av dessa kan alternativt ha fullföljt en grundläggande
eurytmiutbildning vid Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan. Påbyggnadsutbildningen
startade hösten 1996.
För vårterminen 1997 beräknas det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen
Rudolf Steinerhögskolan till 2 658 000 kronor.
12. Momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan
i Jönköping
Under anslaget har beräknats momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB
och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med det ramavtal som ingåtts
mellan staten och respektive högskola.
Enligt avtalen skall staten ersätta högskolorna för de momskostnader, dvs. den
mervärdesskattepliktiga delen av omsättningen, som uppkommer i den grundläggande
högskoleutbildningen och forskningen vid Chalmers tekniska högskola AB och
Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Syftet är att garantera konkurrensneutralitet
gentemot de momsbefriade statliga högskolorna och universiteten.
Staten anvisade budgetåret 1994/95 40 miljoner kronor avseende ersättning för
momsmerkostnader. Det sammanlagda belopp som utbetalades för momsmerkostnader
under detta budgetår uppgick till 85,8 miljoner kronor. Budgetåret 1995/96
anvisades 109 miljoner kronor. Det sammanlagda beloppet för momsmerkostnader
budgetåret 1995/96 kommer enligt prognoserna att uppgå till 146 miljoner kronor.
Anledningen till att utfallet blir så mycket större än de anvisade beloppen har
framför allt berott på två orsaker. Det beror dels på att utbildningens
omfattning har ökat vid både Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen
Högskolan i Jönköping, dels på att fastighetsbeståndet vid Chalmers tekniska
högskola AB inte kom att ingå i ett fastighetsbolag inom Chalmers tekniska
högskola AB, utan i statliga Akademiska Hus AB i och med propositionen
Försäljning av vissa högskolefastigheter vid Chalmers Tekniska högskola i
Göteborg m.m. (prop. 1995/96:66, bet. 1995/96:FiU03, rskr. 1995/96:52).
Regeringen beräknar 74 744 000 kronor för ersättning för momsmer-kostnader för
Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
13. Kommunala högskoleutbildningar
13.1. Utbildning för vårdyrken
Anslagsposten avser statsbidrag för grundläggande vårdhögskoleutbildning för
vilka dels landstingen eller kommunerna är huvudmän, dels universitet eller
högskolor är huvudmän och genom ram- och överflyttningsavtal godkända av
regeringen ger vårdutbildningar på uppdrag av landsting. Examensrätten framgår
av högskoleförordningens (1993:100) bilaga 3 samt Högskoleverkets rapportserie.
För den kommunala och landstingskommunala högskolan fastställs i det nuvarande
systemet för statsbidrag inte ett takbelopp per kommun eller landsting. I
stället fastställs ett maximalt antal statsbidragsberättigade årsstudieplatser
för varje kommun eller landsting. Ramen är oförändrad i jämförelse med den ram
som gällde under treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Regeringen har den 1 augusti
1996 uppdragit åt Högskoleverket att lämna förslag till ett system för
statsbidrag till vårdhögskolor som bättre överensstämmer med det
resurstilldelningssystem som sedan år 1993 gäller för statliga universitet och
högskolor (avsnitt 5.3.2.4 Utbildningar inom vårdområdet m.m.).
För budgetåret 1997 bör fastställas följande högsta antal bidragsberättigade
årsstudieplatser för kommunal högskoleutbildning:
Landsting/kommun Budgetåret 1997
Stockholms läns landsting 3 123
Landstinget i Uppsala län 1 011
Landstinget Sörmland 401
Landstinget i Östergötlands län 966
Landstinget i Jönköpings län 1 034
Landstinget Kronoborg 453
Landstinget i Kalmar län 348
Landstinget Blekinge 334
Landstinget, Kristianstads län 509
Malmöhus läns landsting 1 148
Landstinget Halland 305
Bohuslandstinget 226
Landstinget i Älvsborg 698
Landstinget Skaraborg 494
Landstinget i Värmland 432
Örebro läns landsting 935
Landstinget Västmanland 335
Landstinget Dalarna 455
Landstinget Gävleborg 496
Landstinget Västernorrland 591
Jämtlands läns landsting 284
Västerbottens läns landsting 1 256
Norrbottens läns landsting 665
Göteborgs Stad 1 588
Malmö Stad 800
Gotlands kommun 54
Summa 18 923
13.2. Ingesunds musikhögskola
Enligt högskoleförordningen (1993:100) har landstinget för Ingesunds
Musikhögskola rätt att utfärda musiklärarexamen.
Det högsta belopp som kan utgå till Ingesunds Musikhögskola beräknas budgetåret
1997 till 20 993 000 kronor.
B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m.
1994/95 Anslag 1 354 894
1995/96 Anslag 645 340
därav 1996 380 997
1997 Förslag 534 155
1998 Beräknat 289 268
1999 Beräknat 275 279
Beloppen anges i tusental kr
Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har
ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget avser även bidrag till
Svenska studenthemmet i Paris samt bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer.
De ändamål för vilka medel anvisats under detta anslag har förändrats mellan
budgetåren 1994/95, 1995/96 och 1997. Detta förklarar de stora skillnaderna
mellan budgetåren vad gäller anslagsbeloppen. Beräknat anslag för budgetåren
1998 och 1999 inkluderar den av riksdagen beslutade besparingen inom
grundutbildning och forskning i enlighet med vad som redovisats under avsnitt
5.12.1.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 534 155 tkr |
| |
| Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande be-|
| lopp. |
| |
| Anslagspost |
| (tusental kr) |
| |
| 1. Svenska student- |
| hemmet i Paris 1 207 |
| |
| 2. Finansiering av låne- |
| kostnader m.m. 185 081 |
| |
| 3. Bidrag till Sveriges |
| Förenade Student- |
| kårer 182 |
| |
| 4. Distansutbildning 7 371 |
| |
| 5. Utveckling av lärarutbildning 23 000 |
| |
| 6. Utveckling av naturvetenskap |
| och teknik 20 598 |
| |
| 7. Jämställdhet 68 360 |
| |
| 8. Gästforskare/gästlärare i utlandet 5 000 |
| |
| 9. Designsatsning 4 000 |
| |
| 10. Övrig forskning 7 846 |
| |
| 11. Till regeringens disposition 211 510 |
--------------------------------------------------------------------
Utgångspunkter för övervägandena
Svenska studenthemmet i Paris
Bidraget har pris- och löneomräknats. Därutöver har en förstärkning om 400 000
kronor beräknats för verksamheten vid studenthemmet.
Finansiering av lånekostnader m.m.
Riksdagen har tidigare beslutat om investeringar i inredning och utrustning för
universitet och högskolor enligt regeringens förslag i propositionerna Högre
utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr.
1992/93:363) och Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:UbU22, rskr. 1992/93:390) samt i vissa fall enligt förslag i äldre
propositioner vilka riksdagen beslutat om. Fr.o.m. budgetåret 1994/95
finansieras sådana investeringar genom att universitet och högskolor tar upp lån
i Riksgäldskontoret. De tidigare avsatta medlen för investeringar finansierar i
stället lånekostnaderna. Under anslaget beräknas medel för sådana tidigare
beslutade ändamål som kommer att realiseras under budgetåret. Medlen kommer att
fördelas till universitet och högskolor i regleringsbrev.
Utveckling av lärarutbildning
För kompetensutveckling av lärarutbildare har beräknats 15 000 000 kronor och
för forskningsanknytning av lärarutbildningen har beräknats 8 000 000 kronor.
Utveckling av naturvetenskap och teknik
Regeringen uppdrog den 15 juli 1993 åt Statens skolverk och Högskoleverket
(dåvarande Verket för högskoleservice) att under en period av fem år från och
med den 1 juli 1993 initiera åtgärder inom skolan och den högre utbildningen i
syfte att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik (det s.k. NOT-
projektet). För budgetåret 1997 har beräknats 3 598 000 kronor för NOT-
projektet.
Till teknik- och naturvetenskapscentrum har beräknats 12 000 000 kronor.
Regeringen uppdrog den 23 maj 1996 åt Linköpings universitet att, i samverkan
med andra universitet och högskolor, genomföra ett treårigt projekt syftande
till en förnyelse av högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna. För
projektet har för år 1997 beräknats 5 000 000 kronor.
Jämställdhet
För insatser som följer av propositionen (prop. 1995/96:164, bet. 1995/96:UbU18,
rskr. 1995/96:405) Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet
har beräknats följande belopp: för postdoktorala stipendier 14 392 000 kronor,
för gästprofessurer 7 710 000 kronor, för nya professurer 14 419 000 kronor och
för doktorandtjänster 30 839 000 kronor.
Övrig forskning
För två professurer inom elektronikproduktion har beräknats 2 846 000 kronor och
för forskning inom IT-pedagogik har beräknats 5 000 000 kronor.
Till regeringens disposition
Under anslagsposten till regeringens disposition har bl.a. beräknats 10 000 000
kronor för en Östersjösatsning, 15 000 000 kronor för utvecklingsinsatser av IT-
pedagogik och 1 545 000 kronor till delegationen för genomförande av vissa EU-
program inom utbildning och kompetensutveckling m.m.
B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
1994/95 Anslag 164 8821
1995/96 Anslag 251 5042
därav 1996 167 6702
1997 Förslag 295 196
1998 Beräknat 304 347
1999 Beräknat 314 089
Beloppen anges i tusental kr
1 Avser anslagen C 46. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor samt C
47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor
2 Avser anslagen C 48. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor samt C
49. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor
Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror
och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskning vid
mindre och medelstora högskolor samt konstnärligt utvecklingsarbete vid
konstnärliga högskolor.
De mindre och medelstora högskolorna har i sina fördjupade anslags-
framställningar hemställt om en resursförstärkning för forskning och
forskarutbildning och de konstnärliga högskolorna har hemställt om en
förstärkning av resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Verksamhetsmål |
| |
| De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen före-|
| slår i denna proposition samt riktlinjerna i den |
| forskningspolitiska propositionen bör gälla. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 295 196 tkr |
| |
| I anslagsposten Högskolan i Karlstad ingår 350 000 kronor för Jäm-|
| ställdhetscentrum. I anslagsposten Högskolan i Växjö ingår 351 000|
| kronor för en fullmaktstjänst. I anslagsposten Högskolan i Örebro|
| ingår 523 000 kronor för Kvinnovetenskapligt forum. Regeringen |
| har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. |
| |
| Högskola Anslag |
| (tusental kronor) |
| Högskolan i Karlstad 30 304 |
| Högskolan i Växjö 30 414 |
| Högskolan i Örebro 30 523 |
| Mitthögskolan 30 025 |
| Högskolan i Borås 6 154 |
| Högskolan Dalarna 21 901 |
| Högskolan i Gävle/Sandviken 11 745 |
| Högskolan i Halmstad 17 975 |
| Högskolan i Kalmar 17 974 |
| Högskolan i Karlskrona/Ronneby 18 043 |
| Högskolan Kristianstad 5 638 |
| Högskolan i Skövde 9 889 |
| Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 5 418 |
| Mälardalens högskola 17 996 |
| Södertörns högskola 11 000 |
| Summa mindre och medelstora högskolor264 999 |
| |
| Idrottshögskolan i Stockholm 3 327 |
| Lärarhögskolan i Stockholm 12 234 |
| Summa 15 561 |
--------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------
| Högskola Anslag |
| (tusental kronor) |
| Danshögskolan 2 597 |
| Dramatiska institutet 2 199 |
| Konstfack 2 606 |
| Kungl. Konsthögskolan 1 237 |
| Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 2 662 |
| Operahögskolan i Stockholm 2 098 |
| Teaterhögskolan i Stockholm 1 237 |
| Summa konstnärliga högskolor 14 636 |
--------------------------------------------------------------------
Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under anslagen till Lunds
universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt Högskolan i Luleå.
Resultatbedömning
De mindre och medelstora högskolorna har under senare år anvisats ökade direkta
forskningsresurser och har också med framgång lyckats få externa forskningsmedel
(avsnitt 5.5.3). De mindre och medelstora högskolorna har en växande betydelse
för utvecklingen av det regionala näringslivet, för tekniköverföring och
forskningsinformation, men också för den regionala rekryteringen till högre
utbildning och tillgången till kvalificerad arbetskraft i regionen.
Forskningsresurserna har också en avgörande betydelse för kvaliteten inom den
högre utbildningen.
Det konstnärliga utvecklingsarbetet är en mycket väsentlig del av de konstnär-
liga högskolornas verksamhet och höjer grundutbildningens kvalitet.
Slutsatser
Resurserna för de direkta forskningsstödjande åtgärderna vid de mindre och
medelstora högskolorna uppgår läsåret 1995/96 (12 månader) till cirka 75
miljoner kronor. Dessutom finns två tidsbegränsade resurser för forskningen vid
dessa högskolor; dels för samarbete i nätverk mellan mindre och medelstora
högskolor samt universitet och högskolor med fasta forskningsresurser (40
miljoner kronor per år 1993/94 - 1995/96) och dels för forskningssamverkan
mellan mindre och medelstora högskolor och näringslivet (40 miljoner kronor per
år 1994/95 - 1995/96). Lärarhögskolan i Stockholm förfogar över forsknings-
resurser, drygt 8 miljoner kronor, som anvisas inom Stockholms universitets
fakultetsanslag.
Regeringen föreslår att de mindre och medelstora högskolorna samt Lärarhög-
skolan i Stockholm och Idrottshögskolan för år 1997 tilldelas förstärkta och
permanenta forskningsresurser. Utöver nuvarande resurser om sammanlagt 168
miljoner kronor (12 månader, 1997 års prisläge) föreslås en förstärkning om 112
miljoner kronor för att utveckla forskningen. Resurserna skall fritt disponeras
av respektive högskola så att denna kan utveckla forskningen under eget ansvar.
I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) föreslås ett ökat
statligt inflytande över de s.k. löntagarfondsstiftelserna. Under denna förut-
sättning bedömer regeringen att resurserna för forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna bör kunna förstärkas ytterligare under budgetåren 1998
och 1999 (avsnitt 5.5.3).
Resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna
uppgår år 1995/96 (12 månader, 1997 års prisläge) sammanlagt till knappt 12,9
miljoner kronor. En förstärkning av dessa resurser om sammanlagt knappt 1,8
miljoner kronor har beräknats.
Regeringen föreslår att de mål som redovisas i denna proposition samt i den
forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) skall gälla för forskningen
vid de mindre och medelstora högskolorna samt för det konstnärliga
utvecklingsarbetet vid de konstnärliga högskolorna. Insatserna för att främja
ökad jämställdhet mellan kvinnor och män på samtliga nivåer inom högskolorna bör
fortsätta och öka.
B 47. Sunet
1997 Förslag 100 000 (nytt anslag)
1998 Beräknat 37 814
1999 Beräknat 35 632
Beloppen anges i tusental kr
Högskoleverket svarar för administrationen av universitetsdatanätet Swedish
University Computer Network (SUNET). Högskoleverket svarar även för in- och
utbetalningar som rör SUNET samt att anslagsframställning och årsredovisning för
SUNET bifogas Högskoleverkets anslagsframställning och årsredovisning. Med
anledning härav har medel för driften av SUNET, 30 miljoner kronor, anvisats
under anslaget C 51. Högskoleverket för innevarande budgetår (18 månader).
Högskoleverket disponerar även en låneram om 20 miljoner kronor för
investeringar inom SUNET. Vidare har regeringen genom beslut den 19 juni 1996
anvisat särskilda medel under innevarande budgetår om 15 810 000 kronor för
driften av dels 34 Mbit/s-förbindelserna mellan universitetsorterna inklusive
Luleå dels 2 Mbit/s-förbindelserna mellan övriga högskoleorter och dels 2
Mbit/s-förbindelse till övriga Norden (NORDUnet.). Genom beslutet anvisades
också medel till en 2 Mbit/s-förbindelse för högskoleutbildningen på Gotland.
Regeringen har i propositionen Åtgärder för att bredda och utveckla
användningen av informationsteknik (1995/96:125, bet. 1995/96:TU19, rskr.
1995/96:282) behandlat frågor som berör SUNET. Universitetsdatanätet skall ses
som en nationell tillgång som skall kunna utnyttjas av ännu fler, t.ex. hela
biblioteksväsendet.
Högskoleverket/SUNET har i sin anslagsframställning för SUNET avseende
perioden 1997-1999 redovisat en plan för en kraftig förstärkning av kapaciteten
inom SUNET. Bl.a. föreslås att ryggradsnätet som går mellan universitetsorterna
inklusive Luleå förstärks till 155 Mbit/s och förbindelserna till de mindre och
medelstora högskolorna förstärks till 34 Mbit/s.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 100 000 tkr |
| |
| Övrigt |
| |
| SUNET skall utvecklas kraftigt och även få en nationell roll |
| utanför universiteten och högskolorna. Ett särskilt anslag för |
| SUNET förs upp i statsbudgeten. Högskoleverket skall även fort- |
| sättningsvis svara för administrationen av SUNET. En särskild |
| styrelse för SUNET bildas inom Högskoleverket. |
--------------------------------------------------------------------
Under anslaget beräknas resurser för en uppgradering av SUNET. Ryggradsnätet -
som omfattar universitetsorterna inklusive Luleå - uppgraderas till 155 Mbit/s.
Högskolor i övrigt skall anslutas med 10-34 Mbit/s. Kungl. biblioteket (KB) och
statliga museer skall anslutas med normalt högst 2 Mbit/s. Vidare skall staten
erbjuda berörda kommuner anslutning med normalt högst 2 Mbit/s till SUNET av
huvudbibliotek, länsbibliotek och länsmuséer under en inledningsperiod.
För driften av SUNET för universitetens och högskolornas del och för de
statliga museerna beräknas 38 miljoner kronor för budgetåret 1997. Av beloppet
har 20 miljoner kronor tidigare beräknats under Högskoleverkets anslag.
Därutöver har regeringen denna dag föreslagit riksdagen att på tilläggsbudget
för budgetåret 1995/96 anvisa ett engångsbelopp om 66 miljoner kronor som avses
kunna förbrukas under minst en treårsperiod. För de kostnader för den angivna
uppgraderingen som inte täcks av de anvisade medlen skall Högskoleverket/SUNET
ta ut avgifter av de nämnda statliga myndigheterna. För de konstnärliga
högskolorna och de statliga museerna skall driften dock bekostas från anslaget.
Under anslaget beräknas vidare ett engångsbelopp om 62 miljoner kronor som
avses kunna användas av Högskoleverket/SUNET för att inledningsvis stödja
anslutningen av de nämnda organen med kommunal huvudman. Beloppet utgör en
total ram för detta ändamål. Stödet skall avse SUNETS:s driftkostnader för an-
slutningen under normalt högst en tvåårsperiod räknat från den tidpunkt
anslutningen sker till SUNET. Det skall ses som ett erbjudande från statens sida
som förutsätter att berörda kommuner åtar sig att själva svara för alla de
kostnader som är förenade med deras deltagande när statens stöd upphör.
Staten svarar genom Högskoleverket/SUNET för alla förbindelser och all
behövlig utrustning inom SUNET för den angivna planen. SUNET kan välja mellan
att själv svara för kommunikationen eller att genom avtal överlåta detta till
andra entreprenörer. Vid planeringen av projektet skall Högskoleverket samarbeta
med Kungl. biblioteket och Statens kulturråd.Berörda myndigheter kan givetvis på
egen bekostnad ordna förbindelser med högre kapacitet än den angivna.
Uppgradering av de statliga delarna av SUNET förutsätts ske under 1997 och
1998. De kommunala anknytningarna förutsätts kunna genomföras successivt under
en följd av år.
Det skall även åligga Högskoleverket/SUNET att erbjuda högskolestuderande
förbindelse med SUNET lokalt för studieändamål, bl.a. i samband med
distansutbildning. En högskolestuderande skall således oavsett bostadsort kunna
kommunicera inom SUNET och Internet, genom uppringd förbindelse till låg taxa
och utan att behöva bekosta ett eget internetabonnemang. På så vis skall
studiemöjligheterna göras mer oberoende av bostadsort.
Genom den kraftiga uppgraderingen av högskoledelen av SUNET i kombination med
vidgningen till vissa nya områden bibehålls SUNET som i första hand en
högskoleresurs samtidigt som dess kapacitet och den kompetens som det
representerar utnyttjas i ett vidare nationellt syfte. Till följd av den
förändrade rollen avser regeringen att genom ändring av instruktionen för
Högskoleverket föreskriva att inom verket skall finnas en särskild styrelse för
SUNET, vars ledamöter skall nomineras i första hand av högskolorna.
Biblioteksexpertis från Kungl. biblioteket och Statens kulturråd bör vara
representerad i styrelsen.
B 48. Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
1994/95 Anslag 1 487 495
1995/96 Anslag 3 051 995
därav 1996 2 286 679
1997 Förslag 1 549 946
1998 Beräknat 1 582 912
1999 Beräknat 618 010 1
Beloppen anges i tusental kr
1 Av beräkningstekniska skäl redovisas här en besparing om 1 000 miljoner kronor
i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Beräknat anslag uppgår
till 1 618 010 tkr före denna besparing
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner enligt avtal om
samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete om
tandläkarutbildning och forskning m.m.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 1 549 946 tkr |
| |
| Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande be-|
| lopp. |
| |
| Medicinsk utbildning och forskning |
| (tusental kr) |
| |
| Uppsala universitet 182 532 |
| |
| Lunds universitet 294 928 |
| |
| Göteborgs universitet 301 785 |
| |
| Umeå universitet 145 846 |
| |
| Linköpings universitet 112 548 |
| |
| Karolinska institutet 422 629 |
| |
| Odontologisk utbildning och forskning |
| (tusental kr) |
| |
| Göteborgs universitet 51 850 |
| |
| Umeå universitet 37 828 |
--------------------------------------------------------------------
6 Högskolemyndigheter
6.1 Anslag
C 1. Högskoleverket
1995/96 Anslag 240 000 Utgiftsprognos 229 000
därav 1996 160 000 därav 1996 155 000
1997 Förslag 143 671
1998 Beräknat 124 191
1999 Beräknat 127 351
Beloppen anges i tusental kr
Högskoleverkets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen
(1995:945) med instruktion för Högskoleverket. Högskoleverket är central
myndighet för frågor som rör universitet och högskolor med offentlig huvudman
samt enskilda anordnare av utbildning på högskolenivå vilka får statsbidrag
eller har tillstånd att utfärda examina.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| För den kommande planeringsperioden skall följande övergripande |
| mål gälla för den verksamhet som Högskoleverket ansvarar för. |
| |
| Högskoleverket skall utveckla strategier och metoder för |
| nationella utvärderingar av den högre utbildningen och |
| forskningen. Vidare skall Högskoleverket granska och bedöma |
| universitetens och högskolornas arbete med kvalitetsutveckling. |
| |
| Högskoleverket skall ansvara för utredningar, uppföljningar och |
| analyser som skall ligga till grund för regeringens bedömningar |
| och beslut. |
| |
| Högskoleverket skall genom sin tillsyn säkerställa att |
| allmänhetens och enskilda individers behov, intressen och |
| rättigheter i förhållande till högskolesystemet blir |
| tillgodosedda. |
| |
| Högskoleverket skall underlätta internationell rörlighet för |
| studenter och lärare samt för akademiskt utbildade i övrigt. |
| Verket skall vidare genom skilda informationsinsatser öka |
| kunskaperna om och intresset för högre utbildning och forskning.|
| |
| Högskoleverket skall främja den grundläggande utbildningens |
| kvalitet och pedagogiska förnyelse. Det arbete som bedrivs |
| genom Rådet för grundläggande högskoleutbildning skall fortsätta.|
| |
| I samband med att nya regler för tillträde till högre utbildning|
| träder i kraft inför antagningen till hösten 1997 får |
| Högskoleverket ansvar för att fastställa föreskrifter för |
| antagningsverksamheten och följa tillämpningen av de nationella |
| reglerna. |
| |
| Högskoleverket skall ansvara för administration av universitets-|
| datanätet SUNET som nationell resurs. |
| |
| Resurser för 1997 |
| |
| Ramanslag 143 671 tkr |
| |
| Beräknade avgiftsinkomster (högskoleprovet) 17 900 tkr. |
--------------------------------------------------------------------
Regeringen föreslog i propositionen Ett högskoleverk (prop. 1994/95:165, bet.
1994/95:UbU17, rskr. 1994/95:386) att Rådet för forskning om universitet och
högskolor skulle läggas ner från och med den 1 januari 1998. Regeringen föreslår
att ansvaret för att stödja forskning om universitet och högskolor överförs till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Därigenom kan denna
typ av forskning vägas mot andra angelägna ändamål inom HSFR:s ansvarsområde. De
uppgifter som Rådet för forskning om universitet och högskolor har haft rörande
utvecklingsarbete föreslår regeringen integreras i Högskoleverkets utredande och
uppföljande verksamhet.
SUNET
Medel för de svenska universitetens och högskolornas nätverk för datakom-
munikation, SUNET, har tidigare beräknats under anslaget till Högskoleverket.
Från och med budgetåret 1997 föreslår regeringen att ett nytt anslag inrättas,
som benämns B 47. Sunet. Som en konsekvens av detta förslag beräknas en
minskning av anslaget till Högskoleverket med 20 miljoner kronor.
Resultat
Högskoleverket inrättades den 1 juli 1995 och har under det första året
fullföljt vissa uppdrag och uppgifter som påbörjats av de tidigare myndig-
heterna, Verket för högskoleservice och Kanslersämbetet. Högskoleverket har
emellertid fler och andra arbetsuppgifter än de tidigare myndigheterna och
verket har därför lagt ner stort arbete på att organisera och planera sin
framtida verksamhet.
Under det första verksamhetsåret har Högskoleverket fullföljt och rapporterat
flera regeringsuppdrag. Därigenom har verkets tillkomst bidragit till att
avlasta regeringskansliet men också till att lyfta fram frågorna som utretts
till en mer öppen och allsidig diskussion än som varit möjligt när utredningarna
sköttes inom regeringskansliet. Exempel på sådana utredningar är verkets
kartläggning av i vilken utsträckning avgiftsbelagd utbildning i privat regi
systematiskt tillgodoräknas som kurs vid universitet eller högskola.
Vidare har Högskoleverket ansvar för frågor som rör examensprövningar - frågor
som tidigare behandlades av regeringen.
Högskoleverket har redovisat större nationella utvärderingar som omfattar
grundskollärarutbildningen, de medellånga vårdutbildningarna och
forskarutbildningen i språkvetenskapliga ämnen. Vidare har den första omgången
av bedömningar av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor - omfattande fem
lärosäten - slutförts och rapporterats (avsnitt 5.3.1).
Planeringsförutsättningar för budgetåren 1998 och 1999
Planeringsförutsättningen bör vara att verksamheten vid Rådet för grundläggande
högskoleutbildning skall fortsätta även efter år 1998.
C 2. Verket för högskoleservice
1995/96 Anslag 1
1997 Förslag 10 000
1998 Beräknat 10 220
1999 Beräknat 10 480
Beloppen anges i tusental kr
Verkets för högskoleservice arbetsuppgifter och organisation framgår av
förordningen (1995:943) med instruktion för Verket för högskoleservice.
Verket för högskoleservice skall på uppdrag av universitet och högskolor
biträda vid antagning av studenter, juridisk rådgivning och service, rådgivning
och service i fråga om administrativ utveckling och ADB samt vid upphandling av
i första hand utrustning.
Verket för högskoleservice har under budgetåret 1995/96 varit avgifts-
finansierat. Som en följd av beslutade förändringar i verksamheten tilldelas
Verket för högskoleservice ett ramanslag.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| För den kommande planeringsperioden skall följande övergripande |
| mål gälla för den verksamhet som Verket för högskoleservice an- |
| svarar för. |
| |
| Verket för högskoleservice skall utveckla ett datorbaserat |
| system för information till både sökande och |
| antagningsmyndigheter om sökmöjligheter och antagnings- och |
| rekryteringssituationen under olika skeden av sök- och |
| antagningsproceduren. Systemet skall vara obligatoriskt för |
| alla högskolemyndigheter. Systemet skall på uppdrag av berörda |
| antagningsmyndigheter även kunna användas för anmälan och |
| antagning av studerande för eftergymnasial utbildning i vid |
| mening. |
| |
| Verket för högskoleservice skall sälja och utföra |
| upphandlingstjänster till övervägande delen baserat på |
| universitetens och högskolornas behovsområden. |
| |
| Resurser |
| |
| Ramanslag 10 000 tkr |
| Beräknade avgiftsinkomster 45 000 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
Verket för högskoleservice (VHS) ombildades den 1 juli 1995. Detta skedde som en
direkt följd av att Högskoleverket inrättades med anledning av regeringens
förslag i prop. 1994/95:165 och då bl.a. övertog de myndighetsuppgifter som
tidigare åvilat VHS.
De av VHS uppgifter under budgetåret 1994/95 som övertogs av Högskoleverket
gällde uppföljning, internationalisering, information och högskoleprovet. De mer
renodlade serviceuppgifterna inom områdena antagning av studerande, upphandling,
administrativ utveckling/ADB och juridik kvarstod.
Regeringen har i beslut den 21 december 1995 uppdragit åt VHS att utveckla
system för antagning av studenter till högskoleutbildning.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1995/96:184, bet. 1995/96: UbU11,
rskr. 1995/96:264) skall den gemensamma funktionen för antagningen också
fortsättningsvis bedrivas i myndighetsform av VHS.
C 3. Centrala studiestödsnämnden
1994/95 Utgift 179 181 Anslagskredit 9 300
1995/96 Anslag 295 622 Utgiftsprognos 301 600
därav 1996 213 600
1997 Förslag 276 727
1998 Beräknat 234 512
1999 Beräknat 235 350
Beloppen anges i tusental kronor
Centrala studiestödsnämnden är central förvaltningsmyndighet för studiesociala
frågor. Myndighetens arbetsuppgifter framgår av förordningen (1996:502) med
instruktion för Centrala studiestödsnämnden (CSN). CSN fullgör också uppgifter
enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och
vissa andra utlänningar samt administrerar bidrag till döva och hörselskadade
elever och elever vid Rh-anpassad utbildning enligt förordningen (1995:667) om
bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.
De övergripande målen för CSN är att som förvaltningsmyndighet för
studiesociala frågor
- följa upp och utvärdera studiestödssystemen,
- ta fram underlag och förslag för utveckling av det studiesociala området,
- på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt svara för hanteringen av
beviljning och återbetalning av studiestöd,
- hantera ärenden så snabbt som möjligt med iakttagande av kravet på
rättssäkerhet,
- bedriva sin verksamhet så att studerande och låntagare ges en, utifrån deras
utgångspunkt, tillfredsställande service.
Inkomster hos CSN, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under
inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, beräknas till 70 miljoner
kronor för budgetåret 1997. Inkomsterna avser bl.a. uppläggningskostnader för
lån.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar på ett outnyttjat
utrymme på ca 1 miljon kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under
innevarande budgetår innehåller en rad osäkra faktorer. Prognosen tyder på att
CSN kommer att överskrida sina tilldelade resurser.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| Målen för Centrala studiestödsnämnden som ansvarig förvaltnings-|
| myndighet för studiesociala frågor skall under den kommande |
| planeringsperioden ligga fast. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag: 276 727 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Resultat
CSN:s årsredovisning visar att myndigheten i allt väsentligt har klarat att
uppfylla målen för verksamheten. Målet på tre veckors behandlingstid för
ansökningsärenden har med vissa undantag kunnat hållas under budgetåret. I vissa
delar av landet har dock tillgängligheten på telefon periodvis inte varit
tillfredsställande. De stora satsningarna på utbildningsområdet med hänsyn till
arbetsmarknadsläget har för CSN medfört täta regeländringar och stora
volymökningar samtidigt som de studerande ställer större krav på individuell
information och rådgivning. Totalt inkommer årligen ca 1,3 miljoner ärenden som
kräver manuell handläggning och ca 9 miljoner ärenden som hanteras maskinellt.
Telefonsamtalen uppgår till drygt 4 miljoner. Myndigheten har uppnått
besparingskraven, men haft svårigheter att hantera den kraftigt ökande
ärendevolymen med tilldelade resurser.
Kraven på studiestödsadministrationen förväntas öka de närmaste åren.
Regeringen bedömer därför att den tillfälliga resursförstärkning som tilldelats
myndigheten för löpande verksamhet för budgetåret 1995/96 måste permanentas för
löpande utgifter inom beviljningsverksamheten (prop. 1995/96:105, bet.
1995/96:SfU5, rskr. 1995/96:213). Regeringen utgår från att myndigheten under
budgetåret 1997 ytterligare kommer att kunna förbättra servicen och
tillgängligheten för allmänheten med den resurstilldelning som här föreslås.
Regeringen har under utgiftsområde 15 Studiestöd, anslaget A 3.
Vuxenstudiestöd m.m. i denna proposition föreslagit att ett särskilt ut-
bildningsbidrag främst för arbetslösa skall införas den 1 juli 1997. Kostnaden
för information och administration beräknas uppgå till 35 miljoner kronor för år
1997.
Återbetalningsverksamheten
Kostnaderna för verksamheten med återbetalning av studiestöd skall i princip
täckas genom avgifter.
CSN:s återbetalningsverksamhet bör även i fortsättningen redovisas som
uppdragsverksamhet. Verksamheten fördes fr.o.m. budgetåret 1993/94 upp med ett
formellt belopp, s.k. 1 000 kronorsanslag, från att tidigare redovisats under
CSN:s ramanslag. Mot bakgrund av den förändrade redovisningen av statens
verksamhet bör redovisningen i fortsättningen ske utan den formella anknytningen
till statsbudgeten.
Intäkterna i form av avgifter för återbetalningsverksamheten beräknas till
170 miljoner kronor för år 1997, men endast 138 miljoner kronor av avgifterna
beräknas inflyta kassamässigt. Kostnaderna för verksamheten under det kommande
budgetåret beräknas till 161 miljoner kronor. CSN bör därför för budgetåret 1997
tillfälligt kompenseras med mellanskillnaden 23 miljoner kronor. Beloppet har
beräknats under CSN:s ramanslag.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen under år 1997 i frågan om
finansieringen av återbetalningsverksamheten i samband med ett ställningstagande
till utredningsförslaget om ett nytt studiestödssystem.
Övrigt
Staten har tidigare subventionerat studerandes resor genom bidrag. Genom avtal
mellan CSN och vissa trafikföretag har studerande som beviljats studiestöd
erbjudits rabatterade priser på resor. Av besparingsskäl beslutade riksdagen,
med anledning av förslag i budgetpropositionen föregående år, att statliga
bidrag inte längre skulle anvisas för detta ändamål (prop. 1994/95:100 bil. 9,
bet. 1994/95:SfU12, rskr. 1994/95:278). Sveriges förenade studentkårer (SFS) har
därefter ingått avtal med olika trafikföretag så att studerande vid universitet
och högskolor erbjudits rabatterade priser på resor. Motsvarande avtal har CSN
slutit för vuxenstuderande. Regeringen kan konstatera att en tillfredsställande
lösning nåtts för de allra flesta studerande.
Enligt regeringens mening är det mycket värdefullt att de studerande kan
erbjudas rabatterade resor trots att några särskilda statsbidrag inte anvisas
för ändamålet. Det är därför av vikt att CSN och SFS även i fortsättningen
verkar för att liknande överenskommelser inom olika slag av
utbildningsverksamhet kan träffas för kommande år. Kostnaderna för CSN:s
administration skall belasta myndighetens ramanslag.
CSN tillhandahåller även lån till hemutrustning för flyktingar och vissa
andra utlänningar. Medel för låneadministrationen har t.o.m. budgetåret 1995/96
beräknats under den tionde huvudtiteln. För budgetåret 1997 har dessa medel,
11,6 miljoner kronor, beräknats under CSN:s ramanslag.
7 Nationella och internationella
forskningsresurser
7.1 Allmänt
Verksamhetsområdet omfattar anslag till nationella och internationella
forskningsresurser avseende medel för bl.a. forskningsråd, vissa forsk-
ningsinstitut, nationella forskningsbibliotek och europeiskt forsknings-
samarbete. Regeringen redovisar i den forskningspolitiska propositionen,
Forskning och samhälle (prop.1996/97:5) sina övergripande bedömningar vad gäller
forskningspolitiken för treårsperioden 1997 - 1999. I forskningspropositionen
lägger regeringen förslag till riksdagen om mål och allmänna riktlinjer för
forskningen m.m. Regeringen redovisar där också sina bedömningar vad gäller
forskningens inriktning och organisation samt sina ställningstaganden med
anledning av olika utredningar som behandlat högskolans forskning, bl.a.
Forskningsfinansieringsutredningen, Utredningen om nyttiggörande av
forskningsresultat, samverkan näringsliv - högskola samt Utredningen om insatser
för kvinno- och jämställdhetsforskning m.m. I det följande redovisas några av de
ställningstaganden som är av särskilt stor betydelse för myndigheterna inom
detta verksamhetsområde.
Jämställdhet och genusforskning
Regeringen föreslår i den forskningspolitiska propositionen en rad åtgärder för
att uppnå en jämnare könsfördelning bland forskarstuderande, lärare och forskare
och för att öka forskning med ett genusperspektiv. Genusforskningen bör
integreras i den ordinarie forskningen och de forskningsfinansierande organen,
t.ex. forskningsråden bör fördela medel även till genusforskning. Samtliga
forskningsmyndigheter har att var och en inom sitt ansvarsområde bidra till att
genomföra åtgärderna och uppnå angivna mål.
I propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet
(prop. 1994/95:164) föreslog regeringen en förstärkning av forskningen med ett
genusperspektiv genom inrättande av professurer. Riksdagen godkände regeringens
förslag (bet. 1994/95:UbU 18, rskr. 1994/95:405). Forskningsrådsnämnden (FRN)
har efter uppdrag från regeringen föreslagit ämnen för sådana professurer.
Förslaget innebär inrättande av sex professurer och lika många
forskarassistenttjänster och doktorandtjänster. Forskningsråden kommer att få i
uppdrag att föreslå placering av sex professurer och lika många
forskarassistent- och doktorandtjänster för genusforskning inom följande ämnen:
litteraturvetenskap, sociologi, informationsteknologi, folkhälsovetenskap,
fysikundervisningens didaktik och människa-maskin. Regeringen föreslår under
anslaget D 19. Särskilda utgifter för forskningsändamål att 10 miljoner kronor
anvisas för ändamålet.
Ökad samverkan inom forskningen
Utvecklingen inom forskningen karakteriseras av att samarbete över alla gränser,
både disciplinära och geografiska, blir allt mer betydelsefullt. Detta gäller
även de forskningsfinansierande myndigheterna och regeringen föreslår mot denna
bakgrund en rad olika åtgärder. Regeringen föreslår i den forskningspolitiska
propositionen att en samverkansgrupp för tvärvetenskap och jämställdhet inrättas
vid forskningsråden under Utbildningsdepartementet, FRN, Rymdstyrelsen, Skogs-
och jordbrukets forskningsråd och Socialvetenskapliga forskningsrådet. Rege-
ringen avser att utse en extern ordförande i gruppen. Regeringen avser också att
ge forskningsråd och andra forskningsfinansierande myndigheter i uppdrag att
gemensamt bereda och lägga förslag till åtgärder som kan stärka forskning kring
t.ex. globala frågor, socialt motiverad teknikutveckling, ojämlikhet i hälsa
m.m.
Kvalitet, relevans och förnyelse
Regeringen fäster stor vikt vid kvalitet och relevans i forskningen liksom vid
forskningens förnyelse. Kvalitetskraven måste ges stor uppmärksamhet vid
granskningen av forskningsprojekt och genom internationella utvärderingar.
Jämställdhetsåtgärder leder också till högre kvalitet. Forskningsråd och
sektorsorgan bör gemensamt utarbeta rullande planer över områden som skall
utvärderas.
Forskningsråden bör också stödja forskning som är strategisk för såväl
forskningens utveckling som samhällets behov. Detta vidgar deras uppgifter och
motiverar ett ökat samarbete med andra forskningsfinansiärer med
sektorsforskningsansvar. Detta innebär att forskarsamhällets måste ta ett ökat
ansvar för att medverka i samhällets samlade forskningsprioriteringar.
Förnyelse främjas bl.a. genom åtgärder för ökad rörlighet, internationellt och
nationellt samt genom insatser för yngre forskare. Regeringen avser, vilket
närmare redovisas i den forskningspolitiska propositionen, att ge forsk-
ningsråden i uppdrag att utarbeta ett program för ökat stöd till yngre
forskare.
Anslagsberäkningar
I föreliggande proposition redovisas under verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser regeringens förslag till anslagsberäkningar
för berörda myndigheter. Dessa bygger på de övergripande ställningstagandena som
regeringen presenterar i forskningspropositionen. Härutöver tar regeringen upp
ett antal frågor som berör myndigheterna och som inte behandlats i
forskningspropositionen.
Mot bakgrund av de bedömningar som görs i den forskningspolitiska
propositionen föreslår regeringen vissa särskilda förstärkningar inom
verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser. Det gäller
bl.a. en satsning på forskarrekryteringstjänster inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning, för vilket regeringen har beräknat ytterligare
ca 5 miljoner kronor under anslaget till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR). Vidare föreslås särskilda insatser under anslaget till
FRN för longitudinell forskning om 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår också
av statsfinansiella skäl besparingar som i första hand berör forskningsråden.
Detta redovisas närmare nedan.
Inom Kungliga bibliotekets ansvarsområde föreslår regeringen en förnyelse av
bibliotekssystemet LIBRIS samt en utvidgning av ansvarsbibliotekssystemet.
Regeringen föreslår även att Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
mellan Sverige och EU (EU/FoU-rådet) förstärks för utökad informations- och
rådgivningsverksamhet.
Regeringen föreslår en neddragning av forskningsrådens och FRN:s anslag samt
anslaget till rymdforskning med i genomsnitt ca 14 %. Förslaget till besparingar
är inte relaterat till en bedömning av resultaten inom myndigheternas
verksamhetsområden utan betingat av det statsfinansiella läget och av de stora
resurser för forskning som tillförts de s.k. löntagarfondsstiftelserna.
Regeringen bedömer att huvuddelen av de föreslagna besparingarna skall kunna
kompenseras genom medel från stiftelserna. Detta kräver en bättre samordning
mellan stiftelsernas insatser och statliga insatser. I den forskningspolitiska
propositionen (avsnitt 3.5) redovisas regeringens förslag om vilken åtgärd som
bör vidtas för att nämnda samordning skall komma till stånd.
Regeringen har gjort en nedjustering av medlen för lokalkostnader i vissa
myndighetsanslag med anledning av utvecklingen på hyresmarknaden. Regeringen
avser att följa upp om en motsvarande faktisk minskning av hyreskostnaderna
kommer att uppnås.
Utgiftsutvecklingen för verksamhetsområdet (miljoner kronor)
Utgift 1994/95 2 543
Anvisat 1995/96 3 793
Utgiftsprognos 1995/96 3 678
därav 1996 2 649
Förslag 1997 2 308
Beräknat 1998 2 211
Beräknat 1999 2 278
7.2 Resultatinformation
Forskningsråden och FRN har i årsredovisningarna redovisat verksamheten med
utgångspunkt i de gemensamma verksamhetsmål som finns angivna i regleringsbrev
för budgetåret 1994/95. Myndigheterna skall
- öka stödet till yngre forskare,
- stimulera till ökad rörlighet av forskare mellan institutioner och
lärosäten,
- bidra till att antalet artiklar av svenska forskare publicerade i interna-
tionella vetenskapliga tidskrifter ökar,
- förbättra informationen om forskning och forskningsresultat och
- vidga det internationella samarbetet.
Myndigheterna har valt delvis olika åtgärder för att uppfylla verksamhetsmålen.
Detta beror bl.a. på de skilda villkor som gäller för olika vetenskapsområden.
Rådens årsredovisningar ger en god bild av resultaten av verksamheten. Råden
har även lämnat en resultatredovisning i de fördjupade anslagsframställningarna
avseende budgetåren 1997-1999. Gemensamt för myndigheterna är att resultaten av
verksamheten kan betecknas som tillfredsställande.
Regeringen har den 14 mars 1996 fattat beslut om att forskningsråden och i
tillämpliga delar även FRN skall ansvara för att en ekonomisk uppföljning
utifrån gemensamma grundprinciper görs av de medel som betalas ut till
universitet och högskolor. Bakgrunden till beslutet är en granskning av
Riksrevisionsverket (RRV) som påvisar vissa brister när det gäller den
ekonomiska uppföljningen av medel för forskningsprojekt. Myndigheterna har
inkommit till regeringen med en redogörelse för grundprinciperna. Av denna
framgår att råden har för avsikt att samordna de formella och innehållsmässiga
kraven på redovisningen samt att för forskningsprojekten tillämpa likartade
kontraktsvillkor vad gäller ekonomisk redovisning. Regeringen bedömer att
förutsättningarna för en god ekonomisk uppföljning av medel som betalas ut av
forskningsråden till universitet och högskolor nu är tillfredsställande. RRV:s
revisionsberättelser för myndigheterna inom verksamhetsområdet innehåller inga
invändningar.
FRN har byggt upp nya intresseområden och genomfört åtgärder för att främja
kontakterna mellan olika ämnesområden m.m. Nämndens stöd till yngre forskare har
inte ökat märkbart. Däremot kan noteras att andelen kvinnliga forskare ökat
kraftigt. Förnyelseåtgärder har genomförts genom att ett antal temaområden
slagits samman och nya bildats. Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) söker främja kvinnors fortsatta forskarkarriär bl.a.
genom upprättandet av ett nytt stipendieprogram. HSFR:s program för
utvärderingar av discipliner och av de egna programmen ger underlag för
förnyelsearbetet inom HSFR:s många ämnesområden. Rådets översynsarbete har lett
till uppbyggnad av ett par nya programområden och vidareutveckling av några av
de äldre. Medicinska forskningsrådet (MFR) har inlett satsningar på yngre
forskare i form av fler forskarassistentjänster och forskningsanslag till
särskilt meriterade yngre forskare. Internationell rörlighet har stimulerats
huvudsakligen genom en kraftig utökning av antalet beviljade stipendier för
utlandsvistelse. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har under året till-
skapat s.k. särskilda insatsområden. Detta innebär särskilda resurser till
projekt med interdisciplinär karaktär som under en begränsad tid ges stöd. Ett
åtgärdsprogram för ökad jämställdhet har antagits av rådet. Teknikvetenskapliga
forskningsrådet (TFR) har utvecklat konceptet forskarskolor samt nya former för
forskningsfinansiering såsom industridoktorander, adjungerade industriforskare
och utlandsdoktorander.
Regeringen har, vilket utförligare redovisas i den forskningspolitiska
propositionen, för avsikt att ställa skärpta krav på redovisning i forsk-
ningsrådens årsredovisningar av vilka åtgärder som vidtagits för att främja
förnyelse i rådens arbete. Regeringen avser också att uppdra åt råden att
redovisa ett program för ökat stöd åt yngre forskare.
På en övergripande nivå visar de utvärderingar som genomförts av
forskningsråden att svensk forskning generellt har en hög kvalitet, men vissa
strukturella problem inom universitet och högskolor har påtalats. Det gäller
t.ex. bristande geografisk rörlighet bland forskarna, alltför små
organisatoriska miljöer och vissa fall en svag förnyelse inom forskningen.
Råden konstaterar att nuvarande arbetsmetod med andra forskares granskning av
ansökningar (peer review), jämte internationella utvärderingar av forskning, har
visat sig vara den bästa garantin för hög vetenskaplig kvalitet. TFR tar även
hänsyn till projektens teknikrelevans. Kvalitetsbegreppet diskuteras också av
FRN som i allmänhet gör en sammanvägning av projektens inomvetenskapliga
kvalitet och deras samhällsrelevans.
Råden gör ett mycket gott kvalitetsarbete genom de internationella
utvärderingar av forskningen som görs sedan många år tillbaka. De stor-
utvärderingar av hela ämnesområden (fysik, kemi, biologi, geovetenskaper,
matematik) som NFR har genomfört är enligt regeringens bedömning ett värdefullt
och utvecklande komplement till tidigare utvärderingar av smalare områden. HSFR
har löpande program för utvärderingar av hela discipliner och större
programområden. TFR har genomfört en utvärdering av den tillämpade matematiken
samt teknisk bullerforskning. MFR har gjort en särskild utvärdering av
insatsområdet genomforskning.
Det är angeläget att rådens analys av utvärderingarna i ökad utsträckning
också leder fram till konkreta åtgärder och förändringsförslag. Internationella
utvärderingar bör nyttjas i ökad omfattning.
Vad avser informationen om forskning och forskningsresultat arbetar råden och
FRN delvis på olika sätt. FRN har ett särskilt ansvar för forskningsinformation.
Nämnden har valt att koncentrera sig på större, riksomfattande
informationsprogram och pilotprojekt för att uppnå större effektivitet i
satsningarna. Rådens informationsinsatser omfattar i hög grad tidskrifter och
årsböcker, men även andra aktiviteter såsom information via Internet,
utställningar och lärarfortbildning.
Regeringen anser att forskningsinformation till bl.a. skolor och allmänhet är
särskilt viktig och har i den forskningspolitiska propositionen föreslagit
särskilda åtgärder för att den skall förbättras. Råden och FRN bör utveckla sitt
arbete med forskningsinformation.
När det gäller den internationella anknytningen i rådens verksamhet är
variationen stor. Generellt sett är myndigheternas arbete mycket starkt kopplat
till internationella samarbetsprojekt, internationella organisationer och EU:s
ramprogram för forskning och utveckling. FRN är ansvarig myndighet för Sveriges
deltagande i forskningsinstitutet IIASA (The International Institute for Applied
Systems Analysis). HSFR ansvarar för ett nordiskt samarbete men deltar också i
ett vidsträckt europeiskt kontaktnät. MFR:s internationella anknytning finns
framför allt inom EU:s forskningsprogram, där MFR utgör ansvarigt nationellt
kontaktorgan för det biomedicinska programmet. NFR är ansvarig myndighet för
kontakterna med en rad internationella forskningsanläggningar och ansvarar också
för svenskt deltagande i flera av särprogrammen inom EU:s ramprogram för
forskning och utveckling. Många av TFR:s forskningsprojekt ingår i
internationella samarbetsprojekt, bl.a. inom EU:s ramprogram för forskning och
utveckling.
Resultatbedömningen av övriga myndigheters verksamhet, Rymdstyrelsen, Rådet
för forskning om universitet och högskolor, Kungliga biblioteket, Statens
psykologiskt-pedagogiska bibliotek, Institutet för rymdfysik,
Polarforskningssekretariatet och EU/FoU-rådet görs under respektive myndighets
anslagsavsnitt.
Anslaget för Arkivet för ljud och bild redovisas under utgiftsområde 17:
Kultur, medier, trossamfund och fritid.
7.3 Anslag
D 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation
1994/95 Utgift 92 8511) Reservation 4 603
1995/96 Anslag 131 465 Utgiftsprognos 131 470
därav 1996 96 984
1997 Förslag 83 276
1998 Beräknat 85 774
1999 Beräknat 88 439
1 Beloppen anges i tusental kr
Anslaget avser utgifter för Forskningsrådsnämndens (FRN) verksamhet; initiering,
samordning och stöd till forskning samt forskningsinformation.
FRN:s huvuduppgifter är att initiera och stödja forskning som är angelägen
från samhällets synpunkt, bl.a. tvärvetenskaplig forskning samt främja
information om forskning och forskningens roll i samhället.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation om 4
603 000 kr. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar
en reservation om 4 598 000 kr.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen |
| för FRN:s verksamhet vara att initiera och stödja forskning som|
| är angelägen från samhällets synpunkt samt främja information om|
| forskning och forskningens roll i samhället. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag: 83 276 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Av FRN:s årsredovisning och fördjupade anslagsframställning framgår att nämnden
i huvudsak uppfyllt de mål för verksamheten som formulerats i regleringsbrev och
instruktion. Forskarrörlighet och jämställdhet är exempel på områden där FRN
uppvisat goda resultat. Ökat stöd till yngre forskare är ett exempel på
verksamhetsmål där FRN:s resultat kan förbättras ytterligare.
De frågor FRN särskilt ansvarar för - tvärvetenskap, samhällsrelevans,
forskningsinformation - är alla sådana frågor som regeringen fäster stor vikt
vid. Frågorna behandlas utförligare i den forskningspolitiska propositionen.
FRN:s ansvar att initiera nya forskningsområden kräver att betydande resurser
för detta varje år kan frigöras inom ramen för anslaget. Det är regeringens
uppfattning att FRN i ökad utsträckning bör överväga om stödet till tidigare
initierade forskningsområden kan avvecklas för att möjliggöra för nya att
etableras. Detta är inte enbart ett led i det kontinuerliga förnyelsearbetet
utan också ett särskilt ansvar för FRN.
Verksamheten med forskningsinformation bör även fortsättningsvis koncentreras
på rikstäckande insatser med allmänheten som målgrupp. Särskild prioritet bör
ges informationsinsatser riktade mot grupper med låg utbildningsnivå och grupper
utan akademisk tradition.
Från det tidigare anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning föreslås 1,7 miljoner kronor överföras till detta anslag.
Medlen skall användas för särskilda projektbidrag för forskningsinformation.
Denna fråga behandlas utförligare i Utbildningsdepartementets avsnitt i den
forskningspolitiska propositionen.
Sedan mars 1996 finns inom FRN Institutet för miljö- och rymdforskning i
Kiruna. Medel för institutets verksamhet anvisas under FRN:s anslag för
forskning och forskningsinformation.
Regeringen föreslår en förstärkning av resurserna för databaser för longitudi-
nella studier med sammanlagt 15 miljoner kronor. Medlen föreslås dels anvisas
till FRN (10 000 000 kronor), dels avsättas inom ramen för Socialvetenskapliga
forskningsrådets anslag. De skall användas för vård och uppbyggnad av
individdatabaser för forskningsändamål.
Regeringen föreslår att FRN fr.o.m budgetåret 1997 ges ansvar för
konsumentforskning. Särskilda medel anvisas under Inrikesdepartementets
huvudtitel (1,5 miljoner kronor).
Regeringen föreslår vidare att ansvaret för ungdomsforskning överförs från FRN
till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). I samband därmed
bör de medel som särskilt anvisats till FRN för ändamålet ungdomsforskning
överföras till HSFR (4 500 000 kronor).
Frågor om Miljö- och rymdforskningsinstitutet i Kiruna, longitudinell
forskning, ungdomsforskning och konsumentforskning behandlas utförligare i den
forskningspolitiska propositionen.
FRN:s anslag föreslås av statsfinansiella skäl minskas med 12,4 miljoner
kronor.
Beträffande fördelningen av nämndens kostnader på forskningsanslag respektive
förvaltningsanslag anser regeringen att utgångspunkten skall vara att
lönekostnader för nämndens kansli skall bekostas av förvaltningsanslaget. FRN
har sedan lång tid finansierat vissa tjänster inom kansliet med medel för den
forskningsinitierande verksamheten. Detta ger inte en korrekt bild av
medelsanvändningen och försvårar styrning och överblick. I enlighet härmed
föreslås en överföring av 8,3 miljoner kronor från nämndens forskningsanslag
till nämndens förvaltningsanslag.
Övriga bedömningar och förslag som berör FRN, avseende forskningsrådens
organisation, genusforskning samt tvärvetenskap, redovisas i regeringens
forskningsproposition.
Regeringens bedömning är att de övergripande målen för FRN:s verksamhet bör
kvarstå.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 85 774 000 kronor och för år 1999
till 88 439 000 kronor.
D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning
1994/95 Utgift 9 0291 Anslagssparande 135
1995/96 Anslag 14 159 Utgiftsprognos 14 294
därav 1996 9 605
1997 Förslag 18 318
1998 Beräknat 18 880
1999 Beräknat 19 466
1 Beloppen anges i tusental kr
Medlen disponeras för Forskningsrådsnämndens (FRN) förvaltning. FRN:s
huvuduppgifter är att initiera och stödja forskning som är angelägen från
samhällets synpunkt samt främja information om forskning och forskningens roll i
samhället.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om
135 000 kronor.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag: 18 318 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Mot bakgrund av de resultat myndigheten har redovisat drar regeringen slutsatsen
att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt.
I enlighet med vad regeringen under föregående anslag föreslagit beträffande
fördelningen av nämndens kostnader på anslaget för forskning och
forskningsinformation respektive förvaltningsanslag föreslås en överföring av
8,3 miljoner kronor från nämndens forskningsanslag till förevarande anslag. En
motsvarande överföring om 0,5 miljoner kronor görs också från anslaget D 20.
Dyrbar vetenskaplig utrustning till anslaget.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 18 880 000 kronor och för år 1999
till 19 466 000 kronor.
D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
1994/95 Utgift 202 2361) Reservation 57 732
1995/96 Anslag 341 100 Utgiftsprognos 350 269
därav 1996 233 966
1997 Förslag 210 444
1998 Beräknat 216 757
1999 Beräknat 223 492
1 Beloppen anges i tusental kr
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) uppgift är att främja
och stödja betydelsefull forskning inom kulturvetenskaperna, dvs. humanistiska,
religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner
och forskningsområden. I olika former, t.ex genom projektanslag, inrättande av
tjänster och medel till utrustning, stöder rådet forskning av god vetenskaplig
kvalitet. En uppgift för rådet är att bygga upp forskning inom nya
betydelsefulla områden. Rådet skall också arbeta med forskningsinformation och
samverka med andra forskningsfinansiärer.
HSFR är svenskt kontaktorgan för ett antal nordiska och internationella
forskningsorganisationer och har tillsammans med Forskningsrådsnämnden
programansvar för EU:s socio-ekonomiska forskningsprogram TSER (Targeted Socio-
Economic Research). HSFR är svensk huvudman för samverkan med Europeiska
universitetsinstitutet (European University Institute, EUI) i Florens, som
inrättats av medlemsstaterna i EU för forskning och forskarutbildning inom vissa
samhällsvetenskaper, rättsvetenskap och humaniora.
Kollegiet för samhällsforskning (The Swedish Collegium for Advanced Study in
the Social Sciences, SCASSS) är ett institut för avancerade studier inom
samhällsvetenskap och humaniora. Verksamheten bedrivs i form av
gästforskarprogram och internationellt organiserad forskning inom de aktuella
områdena. Riksdagen beslöt år 1995 (prop. 1994/95: 100, Bil.9, bet. 1994/95 UbU:
15, rskr. 1994/95:353) att ge SCASSS ställning som nationell resurs utan
särskild fakultetsanknytning (SFS 1995:1079) Förordning om kollegiet för
samhällsforskning. Medel till SCASSS anvisas under förevarande anslag.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation om 57
732 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår
visar en reservation om 48 563 000 kronor.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen |
| för Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet vara att |
| främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka |
| för att information om forskning sprids och samverka med andra |
| myndigheter inom forskningens område. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 210 444 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Enligt HSFR:s redovisning såväl i den fördjupade anslagsframställningen för
1997-1999 som i årsredovisningen bedrivs på många håll i landet högt
kvalificerad forskning inom kulturvetenskaperna. Detta bestyrks av bl.a.
internationella utvärderingar. Rådet driver sedan flera år ett program med
utvärderingar av hela discipliner, vilka också ger en god nationell överblick
över forskningen inom dessa områden. Rådet har statsmakternas uppdrag att
utveckla grundforskning beträffande vissa områden som offentlig sektor,
arbetsmarknad och kriminalvetenskap. Rådet arbetar även aktivt med frågor som
forskarrörlighet, jämställdhet, nyttiggörande av kunskap samt med
jävsproblematiken. HSFR bedriver härutöver en förtjänstfull utåtriktad
verksamhet med t.ex. seminarier, publiceringsbidrag och forskningsinformation.
Det finns inom HSFR:s ansvarsområde, inte minst inom de humanistiska
disciplinerna, ofta sämre möjligheter att fullfölja en forskarkarriär än vad som
är fallet inom t.ex. medicin, teknik och naturvetenskap. Inom många
forskningsområden finns det få andra finansieringskällor. Rådet har påvisat att
det finns stora behov av fler forskarassistent- och doktorandtjänster.
Regeringen förordar att rådet för inrättande av sådana tillförs ytterligare
medel (5 000 000 kronor).
Ungdomsstyrelsen har på regeringens uppdrag utrett ungdomsforskningens
framtida inriktning, organisation och finansiering. Detta beskrivs närmare i
Inrikesdepartementets avsnitt i 1996 års forskningsproposition.
Forskningsrådsnämnden (FRN) har haft uppdraget att bygga upp en bred
tvärvetenskaplig kompetens med avseende på ungdomsforskning. Regeringen anser
att initieringsfasen nu kan ses som avslutad och att det fortsatta ansvaret för
stödet till detta forskningsområde bör ges till HSFR. De medel som riksdagen
tidigare avsatt för ungdomsforskning bör även fortsättningsvis användas för
detta ändamål och de medel som tidigare anvisats till FRN bör i enlighet härmed
överföras till förevarande anslag (4 500 000 kronor).
Regeringen avser att ge HSFR i uppdrag att i samråd med övriga berörda
myndigheter m.fl. inom området, utreda och föreslå åtgärder för uppbyggnad och
utveckling av sektorsforskning inom kulturområdet. Frågor rörande detta
behandlas i Kulturdepartementets avsnitt i forskningspropositionen, prop.
1996/97:5. Medel för ändamålet, 2,5 miljoner kronor, har reserverats inom
utgiftsområde 17, anslaget J 1. Forsknings- och utvecklingsfrågor inom
kulturområdet.
Regeringen har, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av
propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop.
1994/95:164, bet. 1994/95 UbU:18, rskr. 1994/95:405), i mars 1996 beslutat om
fördelning av medel för tjänster som forskarassistenttjänster för
underrepresenterat kön. Medel har i enlighet med beslutet förts från anslaget C
47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, anslagsposten 3. Nya
professurer och forskarassistentjänster m.m. till förevarande anslag (2 000 000
kronor).
Medel för en tjänst för B. Antonsson har beräknats under anslaget.
HSFR är svenskt kontaktorgan för samarbete med Europeiska universi-
tetsinstitutet (European University Institute, EUI) i Florens. EUI bedriver
forskarutbildning och forskning inom rättsvetenskap, samhällsvetenskap och
humaniora. De sex ursprungliga medlemsländerna i EU bildade institutet år 1972
genom en konvention, till vilken fogats ett protokoll som reglerar privilegier
och immuniteter för institutet. De nya medlemsstaterna har efter hand anslutit
sig till konventionen. Konventionen har reviderats år 1992. Sverige har, utan
att vara medlem i institutet, genom ett särskilt avtal kunnat sända
forskarstuderande till EUI. I artikel 4.1. i anslutningsakten till fördraget
mellan unionens medlemsländer och bl.a. Sverige, förbinder sig Sverige att
ansluta sig till de avtal som de tidigare medlemsländerna ingått. Regeringen
föreslår i prop. 1996/97:5 riksdagen att dels godkänna konventionen den 19 april
1972 om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut och en konvention från
år 1992 om ändring av konventionen, dels anta förslag till lagändring i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall så att den även omfattar
EUI. Under förutsättning att dessa förslag godkänns av riksdagen föreslår
regeringen att HSFR anvisas medel under anslaget D 19 Europeisk forskningssam-
verkan för täckande av kostnaderna för ett svenskt medlemsskap i EUI.
Finansieringen av SCASSS har under budgetåret 1995/96 skett genom att en
särskilt angiven del avdelats under anslaget. HSFR har efter hörande av
universiteten utsett en styrelse för SCASSS. Kollegiet, som är förlagt till
Uppsala och har en administrativ anknytning till Uppsala universitet, har
viktiga uppgifter på det internationella planet. Det utgör en nationell resurs i
det svenska forskningssystemet. Regeringen avser att till SCASSS för budgetåret
1997 avsätta 9 miljoner kronor under en egen anslagspost under förevarande
anslag.
Regeringen föreslår av statsfinansiella skäl en besparing på HSFR:s anslag med
32,2 miljoner kronor.
Övriga bedömningar och förslag som berör HSFR, avseende forskningsrådens
organisation, forskningsrådens rätt att inrätta professurer, genusforskning samt
tvärvetenskap redovisas i regeringens forskningsproposition, prop. 1996/97:5.
Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet HSFR
ansvarar för bör kvarstå.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 216 757 000 kronor och för år 1999
till 223 492 000 kronor.
D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
1994/95 Utgift 7 1741 Anslagssparande 1 075
1995/96 Anslag 15 351 Utgiftsprognos 14 426
därav 1996 10 307
1997 Förslag 7 795
1998 Beräknat 8 061
1999 Beräknat 8 327
1 Beloppen anges i tusental kr
Medlen disponeras för Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets
förvaltning.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om
1 075 000 kronor
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag: 7 795 tkr |
--------------------------------------------------------------------
HSFR:s årsredovisning visar att myndighetens ekonomiska resultat är
tillfredsställande. RRV har i en rapport pekat på vissa brister när det gäller
uppföljningen av forskningsprojekt. Regeringens bedömning och slutsatser med
anledning av rapporten framgår av det inledande avsnittet till
verksamhetsområdet. Mot bakgrund av de resultat myndigheten har redovisat drar
regeringen slutsatsen att verksamheten bedrivits på ett tillfredsställande sätt.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 8 061 000 kronor. och för år 1999
till 8 327 000 kronor.
D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning
1994/95 Utgift 394 4951) Reservation 22 428
1995/96 Anslag 552 004 Utgiftsprognos 568 491
därav 1996 414 928
1997 Förslag 326 533
1998 Beräknat 336 330
1999 Beräknat 346 779
1 Beloppen anges i tusental kr
De övergripande målen för Medicinska forskningsrådet (MFR) är att främja och
stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att information om
forskning sprids och samverka med andra myndigheter inom forskningens område.
MFR fördelar resurser för medicinsk forskning inklusive de farmaceutiska,
odontologiska och veterinärmedicinska områdena. Verksamheten syftar till att
genom stöd till forskning öka förståelsen av orsakerna till sjukdom och
härigenom förbättra förutsättningarna för att förebygga, diagnosticera och
behandla sjukdomar. De tre största målområdena är nervsystemet och dess
sjukdomar, mikrobiologi och infektionssjukdomar samt hjärta och kärl. Rådet
bidrar med ca 10 % av de offentliga medlen till medicinsk forskning.
MFR stödjer forskning huvudsakligen genom bidrag till projekt och apparatur
samt finansiering av forskartjänster. Vid sidan av direkt forskningsstöd
bedriver MFR forskningsinformation t.ex. genom att framställa tryckt material,
bidra till anordnandet av utställningar samt fortbilda lärare och journalister.
MFR ger också ekonomiskt stöd och bedriver rådgivning inom försöksdjursområdet.
MFR är nationell programansvarig myndighet för det biomedicinska programmet inom
EU:s ramprogram för forskning och utveckling.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation om 22
428 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår
visar en reservation om 5 891 000 kronor.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen |
| för Medicinska forskningsrådet vara att främja och stödja |
| vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att |
| information om forskning sprids och samverka med andra |
| myndigheter inom forskningens område. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag: 326 533 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Svensk medicinsk forskning kännetecknas av ett omfattande internationellt
samarbete och har en framskjuten position med avseende på publiceringsstatistik
i internationella vetenskapliga tidsskrifter. Som framgår av redovisningen i
inledningen till verksamhetsområdet har MFR i huvudsak uppfyllt de övergripande
målen för verksamheten. Detta har skett t.ex. genom att öka resurser till yngre
forskare, stimulera internationell rörlighet och genom att utveckla verksamheten
med forskningsinformation. Under den kommande perioden avser rådet bl.a. att
verka för förnyelse och flexibilitet i forskningsmiljöer och att ytterligare
förstärka stödet till yngre forskare
MFR:s arbetsformer har debatterats livligt under de senaste åren. Kritiken har
berört bl.a. beslutsformerna, frågan om gynnande av forskare i råd och
beredningsgrupper, uppföljningen och kontrollen av medelsanvändningen samt
fördelningen av medel och tjänster till kvinnor. Eftersom rådet är en offentlig
myndighet har dess verksamhet kunnat granskas i detalj av utomstående. Rådet har
till följd av analyser av bl.a. RRV och av regeringsbeslut, men också som
resultat av självprövning, vidtagit olika åtgärder för att komma tillrätta med
problemen. Rådet redovisar i sin senaste anslagsframställning ett program med
specificerade åtgärder för att öka andelen kvinnor bland rådets anslagsmottagare
och innehavare av forskartjänster. Problemen synes i allt väsentligt vara
åtgärdade även om rådet har anledning att kontinuerligt följa upp dessa frågor.
Regeringen föreslår med hänvisning till det statsfinansiella läget en
minskning av MFR:s anslag med 52,1 miljoner kronor.
Regeringen föreslår vidare att medel för försöksdjursverksamhet överförs från
MFR:s förvaltningsanslag (D 6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning) till
förevarande anslag (4 000 000 kronor).
Regeringen har, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av
propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop.
1994/95:164, bet. 1994/95 UbU:18, rskr. 1994/95:405), i mars 1996 beslutat om
fördelning av medel för tjänster som forskarassistenttjänster för
underrepresenterat kön. Medel har i enlighet med beslutet förts från anslaget C
47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, anslagsposten 3. Nya
professurer och forskarassistentjänster m.m. till förevarande anslag (1 800 000
kronor).
Bedömningar och förslag som berör MFR avseende forskningsrådens organisation,
forskningsrådens rätt att inrätta professurer, genusforskning samt tvärvetenskap
redovisas i regeringens forskningsproposition (prop. 1996/97:5).
Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet MFR
ansvarar för bör kvarstå.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 336 330 000 kronor och för år 1999
till 346 779 000 kronor.
D 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning
1994/95 Utgift 11 7451) Anslagssparande 2 382
1995/96 Anslag 20 302 Utgiftsprognos 20 109
därav 1996 15 580
1997 Förslag 9 771
1998 Beräknat 10 103
1999 Beräknat 10 435
1 Beloppen anges i tusental kr
Medlen disponeras för Medicinska forskningsrådets (MFR) förvaltning.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om
2 382 000 kronor.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag: 9 771 tkr |
--------------------------------------------------------------------
MFR:s årsredovisning visar att myndighetens ekonomiska resultat är
tillfredsställande. RRV har i en rapport pekat på vissa brister när det gäller
uppföljningen av forskningsprojekt. Regeringens bedömning och slutsatser med
anledning av rapporten framgår av det inledande avsnittet till
verksamhetsområdet. Mot bakgrund av de resultat myndigheten har redovisat drar
regeringen slutsatsen att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt.
Regeringen föreslår att de medel för försöksdjursverksamhet som innevarande år
anvisats under förevarande anslag i stället anvisas under anslaget D 5.
Medicinska forskningsrådet: forskning eftersom detta står i bättre
överensstämmelse med medlens användning (4 000 000 kronor)
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 10 103 000 kronor och för år 1999
till 10 435 000 kronor.
D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
1994/95 Utgift 585 7081) Reservation 41 886
1995/96 Anslag 900 017 Utgiftsprognos 892 679
därav 1996 622 537
1997 Förslag 525 426
1998 Beräknat 541 189
1999 Beräknat 558 002
1 Beloppen anges i tusental kr
Naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) uppgift är att främja och stödja
vetenskapligt betydelsefull forskning inom biologi, fysik, geovetenskaper, kemi
och matematik. Genom olika stödformer som projektanslag tjänster, och medel till
utrustning kan rådet dels stödja etablerad forskning av hög kvalitet, dels
bygga upp forskning inom nya betydelsefulla områden. Rådet skall också arbeta
med forskningsinformation.
Rådet ansvarar vidare för medelsfördelning till nationella forskningsan-
läggningar och till energirelaterad grundforskning. NFR är svenskt kontaktorgan
för flera internationella forskningsorganisationer och har programansvar för
vissa av EU:s forskningsprogram.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation på 41
886 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår
visar en reservation om 49 224 000 kronor.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen |
| för Naturvetenskapliga forskningsrådet vara att främja och stödja|
| vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att |
| information om forskning sprids och samverka med andra |
| myndigheter inom forskningens område. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag: 525 426 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Enligt NFR:s redovisning i fördjupad anslagsframställning och årsredovisning
har svensk naturvetenskaplig forskning en mycket god kvalitet. Som framgår av
bedömningarna och slutsatserna i inledningen till verksamhetsområdet har rådet i
hög grad förmått uppfylla de uppställda målen för verksamheten. Arbetet har
inriktats mot såväl förnyelse av forskningen som mot den internationella
anknytningen. Rådet utför ett gott kvalitetsarbete genom regelbundna
internationella utvärderingar av forskning. Sådana har under perioden genomförts
i form av s.k. storutvärderingar där hela forskningsområden granskas. Under den
kommande perioden avser rådet att i samverkan med högskolorna öka sina insatser
för forskningens förnyelse.
Regeringen föreslår med hänvisning till det statsfinansiella läget en
minskning av NFR:s anslag med 85 miljoner kronor.
Regeringen har, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av
propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop.
1994/95:164, bet. 1994/95 UbU:18, rskr. 1994/95:405), i mars 1996 beslutat om
fördelning av medel för tjänster som forskarassistenttjänster för
underrepresenterat kön. Medel har, i enlighet med beslutet, förts från anslaget
C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, anslagsposten 3. Nya
professurer och forskarassistentjänster m.m. till förevarande anslag (2 500 000
kronor).
Övriga bedömningar och förslag som berör NFR, avseende forskningsrådens
organisation, forskningsrådens rätt att inrätta professurer, genusforskning samt
tvärvetenskap, redovisas i regeringens forskningsproposition (prop. 1996/97:5).
Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet NFR
ansvarar för bör kvarstå.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 541 189 000 kronor och för år 1999
till 558 002 000 kronor.
D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet : Förvaltning
1994/95 Utgift 17 3291) Anslagssparande 928
1995/96 Anslag 27 644 Utgiftsprognos 28 221
därav 1996 19 127
1997 Förslag 18 773
1998 Beräknat 19 390
1999 Beräknat 20 048
1 Beloppen anges i tusental kr
Medlen disponeras för Naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) förvaltning.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om
928 000 kronor.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag: 18 773 tkr |
--------------------------------------------------------------------
NFR:s årsredovisning visar att myndighetens ekonomiska resultat är
tillfredsställande. RRV har i en rapport pekat på vissa brister när det gäller
uppföljningen av forskningsprojekt. Regeringens bedömning och slutsatser med
anledning av rapporten framgår av det inledande avsnittet till
verksamhetsområdet. Mot bakgrund av de resultat myndigheten har redovisat drar
regeringen slutsatsen att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 19 390 000 kronor och för år 1999
till 20 048 000 kronor.
D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
1994/95 Utgift 257 3401) Reservation 69 900
1995/96 Anslag 463 978 Utgiftsprognos 489 542
därav 1996 353 000
1997 Förslag 272 237
1998 Beräknat 280 404
1999 Beräknat 289 116
1 Beloppen anges i tusental kr
Teknikvetenskapliga forskningsrådets (TFR) uppgift är att stärka och bygga upp
svensk teknisk grundforskning och forskarutbildning. TFR skall göra långsiktiga
insatser för kunskapsuppbyggande forskning inom teknik- och vetenskapsområden
som har relevans för svenskt näringsliv och andra samhällssektorer.
Rådets stöd till yngre forskare avser bl.a. finansiering av s.k. TFR-
doktorander, doktorander i projekt, forskarassistenter, postdoktorer, ut-
landsdoktorander och industridoktorander. TFR stödjer även s.k. adjungerade
industriforskare till industriforskningsprojekt med väsentligt inslag av teknisk
grundforskning.
Medel för Rådets för högpresterande datorsystem (HPD-rådet) verksamhet, som
startade den 1 juli 1994, anvisas inom förevarande anslag.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation om 69
900 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen för innevarande budgetår visar
en reservation om 44 336 000 kronor.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen |
| för Teknikvetenskapliga forskningsrådet vara att främja och stödja|
| vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att |
| information om forskning sprids och samverka med andra |
| myndigheter inom forskningens område. |
| Det övergripande målet för HPD-rådet är att finansiera högpreste-|
| rande datorsystem för forskning vid universitet och högskolor |
| och hos andra avnämare. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag: 272 237 tkr |
--------------------------------------------------------------------
TFR har det senaste året genomfört en utvärdering av den tillämpade matematiken
och av teknisk bullerforskning. För de kommande åren avser TFR främja en
internationellt stark teknikvetenskaplig grundforskning inom landet, stärka och
förnya den tekniska forskarutbildningen samt inrikta förnyelsearbetet på att
stödja strategiskt viktiga men eftersatta områden och expansiva områden av
betydelse för dagens och morgondagens svenska tillväxtindustri.
Regeringen har, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av
propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop.
1994/95:164, bet. 1994/95 UbU:18, rskr. 1994/95:405) i mars 1996 beslutat om
fördelning av medel för tjänster som forskarassistenttjänster för
underrepresenterat kön. Medel har, i enlighet med beslutet, förts från anslaget
C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, anslagsposten 3. Nya
professurer och forskarassistentjänster m.m. till förevarande anslag (2 700 000
kronor).
HPD-rådet fullgör sin uppgift främst genom stöd till nationell spetsbe-
räkningskapacitet men även genom stöd till kompetensuppbyggnad, liksom till viss
annan utrustning och verksamhet. Insatserna skall vara nationella och
långsiktiga. Rådet har en hög ambitionsnivå och har gjort större insatser vid
Parallelldatorcentrum vid KTH och Nationellt Superdatorcentrum vid Linköpings
Universitet.
Regeringen föreslår av statsfinansiella skäl en minskning av TFR:s anslag med
43,8 miljoner kronor.
Övriga bedömningar och förslag som berör TFR, avseende forskningsrådens
organisation, forskningsrådens rätt att inrätta professurer, genusforskning samt
tvärvetenskap, redovisas i regeringens forskningsproposition, prop. 1996/97:5.
Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet TFR
ansvarar för bör kvarstå.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 280 404 000 kronor och för år 1999
till 289 116 000 kronor.
D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
1994/95 Utgift 5 7801) Anslagssparande 6 048
1995/96 Anslag 13 533 Utgiftsprognos 11 693
därav 1996 8 638
1997 Förslag 9 244
1998 Beräknat 9 563
1999 Beräknat 9 887
1 Beloppen anges i tusental kr
Medlen disponeras för Teknikvetenskapliga forskningsrådets förvaltning.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om
6 048 000 kronor.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag: 9 244 tkr |
--------------------------------------------------------------------
RRV har i en rapport pekat på vissa brister när det gäller uppföljningen av
forskningsprojekt. Regeringens bedömning och slutsatser med anledning av
rapporten framgår av det inledande avsnittet till verksamhetsområdet. RRV har
pekat på vissa svagheter i TFR:s årsredovisning; framför allt kan noteras att
verksamhetens samtliga kostnader inte redovisats per verksamhetsgren. Rådet har
vidtagit åtgärder för att rätta till påvisade brister.
RRV:s granskning har inte föranlett några påpekanden utöver vad som anförts
ovan.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 9 563 000 kronor och för år 1999
till 9 887 000 kronor.
D 11. Rymdforskning
1994/95 Utgift 73 6831) Reservation 248
1995/96 Anslag 65 125 Utgiftsprognos 65 373
därav 1996 49 107
1997 Förslag 38 837
1998 Beräknat 40 002
1999 Beräknat 41 245
1 Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget betalas kostnader för forskning inom Rymdstyrelsens verk-
samhetsområde.
Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den
svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och
utveckling.
Rymdstyrelsens övergripande mål är att bidra till utvecklingen av svensk
rymdforskning och näringsverksamhet till högsta internationella nivå.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation om 248
000 kronor.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 38 837 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Rymdstyrelsen har i fördjupad anslagsframställning och årsredovisning redovisat
hur den svenska rymdforskningen sedan länge bedrivs i internationell samverkan.
Svenska forskargrupper deltar i ett flertal internationella forskningsprogram
och projekt. I de utvärderingar som gjorts inom ramen för NFR:s övergripande
utvärderingar av den svenska fysiken respektive geovetenskaperna, får den
rymdrelaterade forskningen mycket goda vitsord. Ett stort antal vetenskapliga
och tekniska artiklar har publicerats samtidigt som en god grund har lagts för
den framtida forskningsverksamheten. En ökad satsning har gjorts på finansiering
av forskarstuderande, vilket Rymdstyrelsen bedömer bör avspegla sig i ett ökande
antal examina under de närmast kommande åren.
Rymdstyrelsens verksamhet beskrivs även i den forskningspolitiska
propositionen under Närings- och handelsdepartementets verksamhetsområde.
Av Rymdstyrelsens redovisningar framgår att verksamheten varit framgångsrik.
Regeringen drar slutsatsen att Rymdstyrelsen i hög grad förmått uppfylla de
uppställda målen för verksamheten.
Regeringen har inom ramen för förevarande anslag beräknat medel för vissa
merkostnader till följd av att Rymdstyrelsen skall betala lokalkostnader i
anslutning till den forskningsverksamhet myndigheten finansierar. Principen om
full kostnadstäckning beskrivs närmare i avsnitt 5. Universitet och högskolor.
Regeringen föreslår av statsfinansiella skäl en minskning av anslaget för
rymdforskning med 6,2 miljoner kronor.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 40 002 000 kronor och för år 1999
till 41 245 000 kronor.
D 12. Rådet för forskning om universitet och högskolor
1994/95 Utgift 8 1701) Reservation 462
1995/96 Anslag 12 149 Utgiftsprognos 11 857
därav 1996 8 828
1997 Förslag 8 207
1 Beloppen anges i tusental kr
Anslaget avser utgifter för Rådets för forskning om universitet och högskolor
verksamhet. Rådets uppgifter är att främja och stödja forskning och
utvecklingsarbete rörande universitet och högskolor samt att verka för att
information om och resultat av forskning och utvecklingsarbete inom rådets
ansvarsområde sprids. Anslaget avser också rådets förvaltningskostnader.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation om 462
000 kronor.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag: 8 207 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Rådet för forskning om universitet om högskolor har under budgetåret 1994/95
fördelat medel till forskningsprojekt, konferenser, publiceringsstöd,
internationellt samarbete m.m. Resultatet av rådets arbete är enligt regeringens
uppfattning tillfredsställande.
Riksdagen har beslutat att den verksamhet som finansieras av rådet för
forskning om universitet och högskolor fr.o.m. budgetåret 1998 skall bedrivas
genom stöd från forskningsorgan som finansierar forskning av liknande slag och
vägas mot andra angelägna ändamål inom berörda forskningsområden.
Fram till rådets nedläggning år 1998 bör Rådets verksamhet bedrivas enligt
samma riktlinjer som tidigare. Övriga frågor som rör rådet behandlas i den
forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5).
D 13. Kungl. biblioteket
1994/95 Utgift 119 6091) Anslagssparande 33 816
1995/96 Anslag 263 754 Utgiftsprognos 195 523
därav 1996 133 000
1997 Förslag 190 162
1998 Beräknat 195 552
1999 Beräknat 201 259
1 Beloppen anges i tusental kr
Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och skall som sådant
främja svensk informationsförsörjning genom att samla, bevara och tillhandahålla
det svenska trycket och förvärva utländsk litteratur, framställa
nationalbibliografiska produkter samt stödja svenskt biblioteksväsen med
centrala insatser.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om
33 816 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen för innevarande budgetår
visar ett anslagssparande om 102 047 000 kronor. Det prognostiserade
anslagssparandet förklaras dels av att utgifter för vissa beslutade projekt
uppkommer först budgetåret 1997, dels av att vissa hyreskostnader uteblivit på
grund av om- och tillbyggnadsarbete. Anslagssparandet beräknas användas under
planeringsperioden.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| Kungl. biblioteket (KB) skall främja svensk |
| informationsförsörjning genom att samla, bevara och |
| tillhandahålla det svenska trycket och förvärva utländsk |
| litteratur, framställa nationalbibliografiska produkter samt |
| stödja svenskt biblioteksväsen med centrala insatser. |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 190 162 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Kungliga bibliotekets årsredovisning visar att KB, trots vissa problem i samband
med bl.a. om- och tillbyggnaden av lokalerna i Humlegården, uppehållit en
verksamhet som i många avseenden varit framgångsrik. Under år 1997 kommer KB att
kunna flytta in större delen av verksamheten i de ombyggda lokalerna och de
nytillkomna magasinen. Riksdagen har tidigare beslutat om medel för inredning
och utrustning av byggnaderna. KB:s organisation har under året varit föremål
för utredning och som en följd av detta har vissa förändringar genomförts.
KB har genom sitt sekretariat BIBSAM sammanställt en rapport med en
undersökning och en analys av högskolebibliotekens utveckling särskilt ur
studenternas synvinkel. De olika delstudierna liksom den sammanfattande analysen
ger tillsammans en god bild av de svenska universitets- och högskolebiblioteken
och utgör ett ändamålsenligt underlag för en fortsatt utveckling av dessa
bibliotek.
Det nationella biblioteksdatasystemet (LIBRIS), ett av de första i sitt slag i
världen, behöver förnyas för att kunna fungera i en modern datamiljö. Ett
systemskifte av detta slag fordrar såväl investeringar i ny teknik som visst
utvecklingsarbete. Regeringen förordar en ökning av KB:s anslag för en förnyelse
av LIBRIS och för att systemet skall kunna utnyttjas optimalt och avgiftsfritt
inom det svenska bibliotekssystemet
(11 miljoner kronor). Härigenom blir det möjligt för KB att tillhandahålla
LIBRIS i utvecklad form utan att debitera användarna av systemet.
Systemet med ansvarsbibliotek syftar till att skapa ett nationellt infor-
mationsförsörjningssystem på hög internationell nivå och stärka forsk-
ningsbibliotekens utåtriktade verksamhet. Regeringen föreslår att systemet byggs
ut. KB bör i detta sammanhang särskilt uppmärksamma den växande kvinno, mans-
och genusforskningens behov. De kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs
universitet innebär att det där bör finnas särskilda förutsättningar för en
vidare utveckling inom området. Regeringen föreslår att KB tilldelas 500 000
kronor för uppbyggnad av en ansvarsbiblioteksfunktion med avseende på kvinno-,
mans- och genusforskning.
Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet har uppgifter som i praktiken motsvarar
en ansvarsbiblioteksfunktion inom barnboksområdet och har genom KB ett
statsbidrag. Institutet bedriver en kvalificerad verksamhet såväl nationellt som
internationellt. Svenska Barnboksinstitutet har utarbetat en strategi för
utveckling och för utnyttjande av ny teknik som ger institutet möjlighet att
effektivisera insatserna inom sitt ansvarsområde. Institutet behöver en teknisk
upprustning. Regeringen föreslår en ökning av bidraget till Svenska
Barnboksinstitutet med 400 000 kronor.
Övriga slutsatser och förslag beträffande KB redovisas i regeringens
forskningsproposition (prop 1996/97:5).
Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet som KB
ansvarar för bör kvarstå.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 195 552 000 kronor och för år 1999
till 201 259 000 kronor.
D 14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
1994/95 Utgift 7 3961) Anslagssparande 133
1995/96 Anslag 11 971 Utgiftsprognos 12 205
därav 1996 8 137
1997 Förslag 8 029
1998 Beräknat 8 281
1999 Beräknat 8 538
1 Beloppen anges i tusental kr
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är ett vetenskapligt bibliotek
med nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom ämnesområdena
psykologi, pedagogik och folkbildningsforskning.
SPPB:s övergripande mål är att med beaktande av förutsättningarna inom resp.
område samla, beskriva, bevara och tillhandahålla svenska och utländska skrifter
och annat informationsmaterial inom sina ämnesområden.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om
133 000 kronor.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| SPPB:s övergripande mål skall för planeringsperioden vara att med|
| beaktande av förutsättningarna inom resp. område samla, beskriva,|
| bevara och tillhandahålla svenska och utländska skrifter och |
| annat informationsmaterial inom sina ämnesområden. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 8 029 tkr |
--------------------------------------------------------------------
SPPB har lämnat en resultatredovisning i årsredovisningen, vilken har utvecklats
i den fördjupade anslagsframställningen. SPPB redovisar också två undersökningar
som myndigheten låtit göra. Sedan år 1993 gör SPPB årliga
användarundersökningar, som år 1995 byggts ut till att gälla inte bara
kvantitets- utan även kvalitetsaspekter. SPPB har därutöver låtit göra en
utvärdering av kvaliteten på verksamheten sedd ur ett användar- eller
kundperspektiv, vilket inneburit en förtjänstfull problematisering av kvali-
tetsaspekten. Av redovisningarna framgår att verksamheten varit framgångsrik och
vuxit i omfattning. Såväl antalet besökande som antalet fjärrlån har ökat
markant. Forskares och andra användares möjligheter att återfinna information
inom SPPB:s ansvarsområde har också väsentligen förbättrats genom bibliotekets
utvecklingsarbete inom dataområdet. Kvaliteten på verksamheten framstår som god.
SPPB deltar i flera internationella projekt och nätverk, inte minst inom ramen
för EU-samarbetet. Under året har folkbildningsforskning tillkommit som nytt
ansvarsområde.
Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet SPPB
ansvarar för bör kvarstå.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 8 281 000 kronor och för år 1999
till 8 538 000 kronor.
D 15. Institutet för rymdfysik
1994/95 Utgift 38 1371) Anslagssparande 5 066
1995/96 Anslag 57 600 Utgiftsprognos 57 619
därav 1996 39 503
1997 Förslag 36 434
1998 Beräknat 37 600
1999 Beräknat 38 802
1 Beloppen anges i tusental kr
Institutets för rymdfysik (IRF) uppgift är att bedriva och främja forskning,
utbildning och utvecklingsarbete samt mät- och registreringsverksamhet inom
främst området rymdfysik och inom sitt verksamhetsområde medverka vid
forskarutbildning som anordnas bl. a. vid universiteten i Uppsala och Umeå.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om
5 066 000 kronor.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| Institutets för rymdfysik övergripande mål skall för |
| planeringsperioden vara att bedriva grundforskning och |
| utbildning i ämnet rymdfysik samt att stödja den tekniska |
| utvecklingen inom rymdteknologi och informationsteknologi. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 36 434 tkr |
--------------------------------------------------------------------
IRF har god kvalitet på sin verksamhet. Institutets verksamhetsmål har uppfyllts
till största delen med undantag för ett delprogram, området radiofjärranalys,
som lagts ner i avsaknad av externt stöd. IRF önskar utvidga sin medverkan i
såväl forskarutbildningen som grundutbildningen inom sitt verksamhetsområde.
IRF redovisar i fördjupad anslagsframställning och årsredovisning att
institutets verksamhet ligger långt framme inom rymdforskningsområdet, speciellt
vad avser experimentell forskning från rymdfarkoster/satelliter, men även på
marksidan inom radarområdet. Forskare vid IRF har deltagit i ett flertal
internationella projekt.
IRF använder sig av olika kvalitetsmått för att beskriva verksamhetens
kvalitet. Ett kvalitetsmått är antalet publicerade vetenskapliga rapporter. Av
IRF:s redovisning framgår att publikationsfrekvensen per forskare vid IRF har
ökat under den senaste femårsperioden. Institutet visar på en kraftig ökning av
antalet parallellt pågående satellitprojekt under den sista femårsperioden.
IRF:s bedömning är att institutets forskare därmed i högre grad än tidigare
bundits till projektarbete - ett arbete som kan betraktas som en långsiktig
investering för framtida forskning. Av IRF:s redovisning drar regeringen
slutsatsen att IRF i hög grad har förmått uppfylla målen för verksamheten.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 37 600 000 kronor och för år 1999
till 38 802 000 kronor.
D 16. Polarforskningssekretariatet
1994/95 Utgift 16 8461) Anslagssparande 5 991
1995/96 Anslag 31 710 Utgiftsprognos 28 838
därav 1996 26 113
1997 Förslag 21 850
1998 Beräknat 22 350
1999 Beräknat 22 876
1 Beloppen anges i tusental kronor
Polarforskningsekretariatets övergripande mål är att främja och samordna
svensk polarforskning på hög internationell nivå.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om
5 991 000 kronor.
Polarforskningssekretariatet har till uppgift att planera och genomföra
expeditioner till polarområdena och bevaka den internationella utvecklingen på
området.
Polarforskningssekretariatet skall dessutom verka för ett förbättrat skydd av
miljön i polartrakterna. Sedan den 1 juli 1994 är sekretariatet även till-
ståndsmyndighet för svenskars vistelse och verksamhet i Antarktis. Under den
kommande perioden planeras två större forskningsexpeditioner, en till det
kanadensiska Arktis och en till Antarktis. Forskningens tyngdpunkt finns inom
miljörelaterade projekt som kan bidra till kunskapen om de processer som
påverkar den globala miljön.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| För den kommande planeringsperioden skall |
| Polarforskningssekretariatets övergripande mål vara att att |
| främja och samordna svensk polarforskning på hög internationell |
| nivå. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag: 21 850 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Polarforskningssekretariatet har i fördjupad anslagsframställning och
årsredovisning redovisat hur verksamheten byggts upp under en tioårsperiod till
dagens nivå där ett par hundra svenska forskare är engagerade i polarforskning.
Årligen deltar många av dessa i forskningsexpeditioner till Arktis och
Antarktis. Regeringen bedömer att sekretariatets verksamhet väl uppfyller
angivna mål.
Under den senaste treårsperioden har verksamheten bedrivits över stora delar
av polarområdena med tyngdpunkter i Antarktis, på Svalbard samt i ryska Arktis.
De nordiska länderna har utvecklat ett kostnadseffektivt samarbete i Antarktis.
Sekretariatets miljöverksamhet har förändrats och blivit mer omfattande till
följd av det nya ansvaret för tillståndsgivning för vistelse i Antarktis.
Den utökade verksamheten i Arktis som sekretariatet planerar är angelägen då
Arktis är ett svenskt närområde. Rysslands ökade öppenhet har medfört
möjligheter till samarbete som ger ny kunskap om bl.a. miljöproblem som kräver
akuta åtgärder. De vetenskapliga frågeställningarna i Antarktis är fortsatt
angelägna, t.ex. inom klimatforskning. Verksamheten i Antarktis bör
konsolideras, bl.a. i internationella samarbetsprojekt som ger goda möjligheter
för svenska forskare. Stor vikt bör även läggas vid forskningsplanering i nära
samverkan med forskningsfinansiärerna. Strävan bör vara att skapa goda
förutsättningar för såväl etablerade forskare som för doktorander inom de
aktuella områdena i syfte att bygga upp ett stabilt polarforskningssamhälle i
Sverige.
Verksamheten präglas av en mycket ojämn kostnadsfördelning över tiden till
följd av stor belastning vid genomförande av expeditioner. Detta innebär att
regeringen kan ha anledning att pröva frågan om fördelning av kostnaderna för
sekretariatets verksamhet mellan budgetåren 1997 och 1998, genom omfördelning av
resurser inom verksamhetsområdet Nationella och internationella
forskningsresurser. Ett eventuellt ökat behov av medel under budgetåret 1997
motsvaras av ett minskat behov av medel under budgetåret 1998.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 22 350 000 kronor och för år 1999
till 22 876 000 kronor.
D 17. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU
1995/96 Anslag 11 9011) Utgiftsprognos 10 184
därav 1996 9 900
1997 Förslag 9 506
1998 Beräknat 9 839
1999 Beräknat 10 181
1 Beloppen anges i tusental kr
Rådets övergripande mål är att svara för samordning inom landet av det samarbete
mellan Sverige och EU som avser forskning och teknisk utveckling. Rådet skall
vara ett nationellt kontaktorgan för samarbetet.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett
anslagssparande om 1 717 000 kronor. Det prognostiserade anslagssparandet
förklaras av att myndigheten är relativt nybildad (juli 1994) och av att
verksamheten fortfarande är under uppbyggnad samt av att utgifter för vissa
beslutade projekt uppkommer först under budgetåret 1997.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Övergripande mål |
| |
| Rådets övergripande mål skall för planeringsperioden vara att |
| svara för samordning inom landet av det samarbete mellan |
| Sverige och EU som avser forskning och teknisk utveckling. |
| Rådet skall vara nationellt kontaktorgan för samarbetet. |
| |
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 9 506 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Rådet har undantagits från kraven på resultatredovisning enligt 9 § förordningen
(SFS 1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning för
budgetåret 1994/95. Rådets årsredovisning innehåller trots detta viss
resultatinformation vilken har vidareutvecklats i den fördjupade
anslagsframställningen. Av redovisningen framgår att verksamheten har varit
framgångsrik både vad gäller information och rådgivning men också samordning.
Den information rådet producerat har varit mycket efterfrågad. Rådet har
anpassat verksamheten till de ökade behoven av information vartefter Sveriges
deltagande har ökat. Även samordningsverksamheten har fyllt en viktig funktion.
Mot bakgrund av bl.a. den redovisning rådet har lämnat i den fördjupade
anslagsframställningen och det snabbt ökande samarbetet med EU föreslår
regeringen en resursförstärkning för rådet som framför allt avser en utökning av
informations- och rådgivningsverksamheten. Genom resurstillskottet kan
förutsättningarna förbättras när det gäller att säkerställa ett ökat svenskt
deltagande i EU-samarbetet och därmed ett förstärkt stöd till svensk forskning
och utveckling från kommissionen. Förslaget om en förstärkning av EU/FoU-rådet
behandlas närmare i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5).
Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet EU/FoU-
rådet ansvarar för bör kvarstå.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 9 839 000 kronor och för år 1999
till 10 181 000 kronor.
D 18. Europeisk forskningssamverkan
1994/95 Utgift 384 1741) Anslagssparande 48 230
1995/96 Anslag 560 033 Utgiftsprognos 487 997
därav 1996 385 880
1997 Förslag 317 367
1998 Beräknat 170 795
1999 Beräknat 175 149
1 Beloppen anges i tusental kr
Anslaget skall täcka utgifter för svenskt deltagande i sådan europeisk
forskningssamverkan som regleras genom regeringsavtal. Medlen disponeras av
olika ansvariga myndigheter enligt nedanstående sammanställning. Regeringen
avser att i regleringsbrev slutligt fördela medlen på angivna myndigheter.
1. Utgifter för svenskt deltagande i, dels den europeiska rymdorganisationen
ESA:s vetenskapliga program, dels ESA:s projekt vid Esrange. Rymdstyrelsen
disponerar medlen.
2. Utgifter för Sveriges bidrag till den europeiska kärnforskningsorganisationen
(CERN), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra
stjärnhimlen (ESO), den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM), det
europeiska laboratoriet för molekylärbiologi (EMBL), den europeiska
synkrotronljuskällan (ESRF) och den europeiska fusionsforskningsansläggningen
(JET). Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) disponerar medlen.
3. Utgifter för svenskt deltagande i Europeiska universitetsinstitutet.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) disponerar medlen.
4. Utgifter för Sveriges bidrag till deltagande i verksamheten vid Interna-
tionella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA). Forskningsrådsnämnden
(FRN) disponerar medlen .
5. Utgifter för tull och mervärdesskatt på varor och tjänster för European
Incoherent Scatter Facility (EISCAT). Länsstyrelsen i Norrbottens län disponerar
medlen.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslags-sparande
på 48 230 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen för innevarande budgetår
visar ett anslagssparande på 72 036 000 kronor. Det prognostiserade
anslagssparandet förklaras av att vissa uppskattade medlemsavgifter blivit lägre
än hittills beräknat.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 317 367 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Sverige har åtagit sig stora engagemang och håller en hög profil på sitt
internationella forskningssamarbete. Myndigheterna har genomgående redovisat
goda resultat inom sina respektive verksamhetsområden.
Regeringens bedömning är att tilläggsfinansiering i anslutning till uni-
versitets och högskolors deltagande i EU-programmen normalt bör avsättas på
utförandenivå. Regeringen föreslår därför att forskningsrådens särskilda medel
för tilläggsfinansiering dras in som besparing. I den mån råden önskar avsätta
medel för tilläggsfinansiering får detta ske inom respektive råds
forskningsanslag. Utöver denna besparing föreslår regeringen en minskning av
anslaget till europeisk forskningssamverkan med 52,9 miljoner kronor.
Besparingarna föreslås med anledning av det statsfinansiella läget.
För budgetåret 1998 beräknas en ytterligare minskning av anslaget om 149,9
miljoner kronor avseende i första hand deltagande i internationella
forskningsorganisationer. Regeringen avser att, vilket utförligare redovisas i
den forskningspolitiska propositionen, senare fatta beslut om en översyn av
Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete.
Frågor rörande Europeisk forskningssamverkan behandlas även i den
forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5).
Regeringen planerar att fördela anslaget enligt följande:
1. Rymdforskning 98 000 000 kr
2. Samarbete inom NFR:s område 191 609 000 kr
3. Samarbete inom HSFR:s område 3 000 000 kr
4. Samarbete inom FRN:s område 7 196 000 kr
5. EISCAT 1 439 000 kr
6. Till regeringens disposition 16 123 000 kr
D 19. Särskilda utgifter för forskningsändamål1)
1994/95 Utgift 192 7072) Reservation 4 851
1995/96 Anslag 140 3533) Utgiftsprognos 124 417
därav 1996 83 901
1997 Förslag 104 366
1998 Beräknat 106 662
1999 Beräknat 109 480
1 Motsvarar anslagen D 20. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål och D
21. Vissa bidrag till forskningsverksamhet.
2 Beloppen anges i tusental kr
3 Regeringen har därutöver på tilläggsbudget föreslagit ytterligare 50 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96.
Anslaget avser bidrag till forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål. De tidigare två anslagen för dessa ändamål slås härigenom
samman till ett anslag.
Anslaget avser att finansiera utgifter för följande verksamheter.
1. Bidrag till Kungl. vetenskapsakademien
2. Bidrag till Svenska institutet i Rom
3. Bidrag till Svenska institutet i Athen
4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i Istanbul
5. Bidrag till Nämnden för svenskt-amerikanskt forskarutbyte
6. Bidrag till Institutet för framtidsstudier
7. Bidrag till Svenska institutet
8. Till regeringens disposition
De tre medelhavsinstituten, Svenska institutet i Athen, Svenska institutet i
Rom och Svenska forskningsinstutet i Istanbul är enligt sina stadgar primärt
vetenskapliga institutioner med forskning och undervisning som huvuduppgifter.
Instituten skall främja svensk forskning, främst inom de klassiska
vetenskaperna, men även andra vetenskapsområden kan inrymmas.
Svenska institutet i Athen är tillsammans med motsvarande institut i Danmark,
Finland och Norge delägare i det nordiska biblioteket i Athen. Driften av
biblioteket finansieras gemensamt av de deltagande instituten.
Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte etablerades år 1952. Dess
verksamhet innebär huvudsakligen utdelande av stipendier.
Institutet för framtidsstudier är en stiftelse med uppgift att bedriva
framtidsstudier, långsiktig analys och därmed sammanhängande verksamhet.
Svenska institutet är en stiftelse med uppgift att informera om Sverige i
utlandet. En viktig uppgift för institutet är också att stipendiera svenska och
utländska akademiker och att ge stöd till internationella akademiska konferenser
och symposier. Utöver de medel som årligen anvisas institutet från anslag under
Utbildningsdepartementets huvudtitel, disponerar institutet genom en
engångssatsning år 1995 särskilda medel för anordnande av internationella
vetenskapliga konferenser och symposier.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation på 4
851 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår
visar en reservation om 20 787 000 kronor.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 104 366 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Bidraget till Svenska institutet i Athen bör förstärkas med 500 000 kronor.
Förstärkningen möjliggör bl.a. finansiering av en biträdande föreståndare.
Stiftelsens Institutet för framtidsstudier verksamhet utvärderades på uppdrag
av regeringen under år 1994. Utvärderarens samlade bedömning av institutet var
positiv, även om viss kritik riktades mot delar av verksamhetens inriktning.
Institutet reviderade med anledning av utvärderarens kritik delar av
forskningsprogrammet för perioden 1995-2000. Det är regeringens uppfattning att
institutets verksamhet väl svarar mot de mål som anges i institutets stadgar.
Regeringen föreslår att 4,6 miljoner kronor avseende stipendieverksamhet
överförs från det tidigare anslaget C 45 Övriga utgifter inom universitet och
högskolor till detta anslag.
Under detta anslag föreslås medel för inrättande av tjänster för forskning med
ett genusperspektiv. Medlen beräknas under anslagsposten Till regeringens dis-
position. När tjänsternas placering är fastställd kommer medlen att ställas till
berörda högskolors disposition.
Regeringen planerar att fördela anslaget enligt följande:
1. Bidrag till Kungl. vetenskapsakademien 29 210 000
2. Bidrag till Svenska institutet i Rom 6 504 000
3. Bidrag till Svenska institutet i Athen 2 449 000
4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet
i Istanbul 1 744 000
5. Bidrag till Nämnden för svenskt-amerikanskt
forskarutbyte 2 638 000
6. Bidrag till Institutet för framtidsstudier 11 864 000
7. Bidrag till Svenska institutet 24 228 000
8. Till regeringens disposition för särskilda
utgifter för forskningsändamål 25 729 000
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 106 662 000 kronor och för år 1999
till 109 480 000 kronor.
D 20. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning
1994/95 Utgift 118 2211) Reservation 3 897
1995/96 Anslag 158 390 Utgiftsprognos 162 287
därav 1996 119 897
1997 Förslag 90 978
1998 Beräknat 93 707
1999 Beräknat 96 619
1 Beloppen anges i tusental kr
Medlen disponeras och fördelas av Forskningsrådsnämnden (FRN) för dyrbar
vetenskaplig utrustning. FRN skall i samverkan med andra forskningsfinansiärer
fördela medel för vetenskaplig utrustning som kostar mer än 2 miljoner kronor.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation på 3
897 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår
visar att anslaget kommer att utnyttjas i sin helhet.
Regeringens överväganden
--------------------------------------------------------------------
| Resurser 1997 |
| |
| Ramanslag 90 978 tkr |
--------------------------------------------------------------------
Anslaget används för att anskaffa och bygga upp forskningsutrustning med ett
värde över 2 miljoner kronor. Medel till utrustning för det tekni-ska
fakultetsområdet har under den senaste femårsperioden dominerat (35 %), följt av
medel till nationella och internationella anläggningar (23 %) och till det
naturvetenskapliga fakultetsområdet (19 %). Medelstilldelningen för utrustning
till de humanistiska, samhällsvetenskapliga, teologiska och juridiska
fakultetsområdena utgör tillsammans ca 5 % av anslagsförbrukningen.
Förutsättningarna för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning har under
den senaste femårsperioden i hög grad kommit att påverkas av faktorer som den
svenska kronans depreciering och kravet på universitet och högskolor att
lånefinansiera utrustning. De resursbegränsningar som detta fått till följd
ställer höga krav på prioritering bland ansökningarna om medel för
utrustningsinvesteringar.
Det grundläggande kravet för att medel för investering i utrustning skall
beviljas är att de forskningsprojekt som motiverar investeringen bedöms hålla
hög kvalitet av den sakkunniggrupp som bereder ansökningarna. Andra krav är att
utrustningen skall vara en förutsättning för att projekten skall kunna
genomföras samt att investeringen är motiverad med hänsyn till koncentration och
profilering av forskningsresurserna nationellt och regionalt.
Regeringen bedömer att systemet för fördelning av dyrbar vetenskaplig
utrustning fungerar väl.
För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 93 707 000 kronor och för år 1999
till 96 619 000 kronor.
7.4 Bemyndiganden
Forskningsråden och FRN bör även för den aktuella planeringsperioden ges
möjlighet att göra åtaganden som omfattar mer långsiktigt projektstöd.
Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1997
låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning
som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella
forskningsresurser som innebär åtaganden enligt följande uppställning (miljoner
kronor):
----------------------------------------------------------------------
|Anslag |År 1998|År 1999|År 2000|År 2001|År 2002|
----------------------------------------------------------------------
|D1. Forskningsrådsnämnden: |81 |68 |54 |41 |27 |
|Forskning och | | | | | |
|forskningsinformation | | | | | |
----------------------------------------------------------------------
|D3. Humanistisk- |140 |117 |94 |70 |47 |
|samhällsvetenskapliga | | | | | |
|forskningsrådet: Forskning | | | | | |
----------------------------------------------------------------------
|D5. Medicinska |227 |140 |87 |45 |34 |
|forskningsrådet: | | | | | |
|Forskning | | | | | |
----------------------------------------------------------------------
|D7. Naturvetenskapliga |370 |154 |93 |62 |43 |
|forskningsrådet: Forskning | | | | | |
----------------------------------------------------------------------
|D9. Teknikvetenskapliga |254 |159 |79 |48 |25 |
|forskningsrådet: Forskning | | | | | |
----------------------------------------------------------------------
|D20. Medel för |86 |54 |27 |16 |9 |
|dyrbar vetenskaplig | | | | | |
|utrustning | | | | | |
----------------------------------------------------------------------
|Summa: |1 158 |692 |434 |282 |185 |
----------------------------------------------------------------------