Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1996/97:7 Vissa spel- och lotterifrågor Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 september 1996 Lena Hjelm-Wallén Erik Åsbrink (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås vissa ändringar i lotterilagen (1994:1000). Enligt förslaget utvidgas lagens tillämpningsområde så att ett vidare område av spelverksamhet faller in under lotteribegreppet och en vidare krets av automatspel inryms under automatspelsbegreppet. Vidare föreslås att förbudet om underårigas spel riktas mot anordnaren och dennes ombud samt att förbudet utvidgas till att även omfatta vadhållning på hästtävling. Därutöver föreslås vissa ändringar beträffande anställdas spel på värdeautomat, att en värdegräns för inväxling av värdebevis och liknande mot kontanter införs samt att den högsta vinstandelen för egentligt lotteri sänks. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 3 3 Ärendet och dess beredning 10 4 Behovet av ändringar i lotterilagen 10 5 Lotteri 13 6 Automatspelsbegreppet 16 7 Underårigas spel 19 8 Övriga frågor 21 8.1 Anställdas spel 21 8.2 Konkurrensen på spelmarknaden 22 9 Kostnadskonsekvenser 23 10 Ikraftträdande 23 11 Författningskommentar 24 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian (Ds 1996:20)28 Bilaga 2 Promemorians lagförslag 29 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 49 Bilaga 4 Lagrådets yttrande 40 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 19 september 199641 2 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000). 2 Lagtext 2.1 Förslag om lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000) dels att 3, 4, 6, 16, 17, 19, 20, 25, 27, 32, 35 och 36 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 24 a §, närmast efter rubriken Automatspel. ------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ------------------------------------------------------- 3 § ------------------------------------------------------- Med lotteri avses i denna Med lotteri avses i lag en verksamhet där en denna lag en verksamhet där eller flera deltagare, med en eller flera deltagare, eller utan insats, kan få en med eller utan insats, kan vinst till ett högre värde änfå en vinst till ett högre vad var och en av de övriga värde än vad var och en av deltagarna kan få genom de övriga deltagarna kan få. Till lotteri hänförs 1. lottning, gissning, 1. lottning, gissning, vadhållning eller liknande vadhållning och liknande förfaranden, förfaranden, 2. marknads- och 2. marknads- och tivolinöjen, tivolinöjen, 3. bingospel, 3. bingospel, automatspel, roulettspel, automatspel, roulettspel, tärningsspel, kortspel, tärningsspel, kortspel, kedjebrevsspel och liknande kedjebrevsspel och spel. liknande spel. Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet. Med vinst avses i denna lag även rätt till fortsatt spel. 4 § ------------------------------------------------------- Med egentliga lotterier Med egentligt lotteri avses i denna lag sådana avses i denna lag ett lotterier som anges i 3 § sådant lotteri som anges i första stycket 1 och 2 med 3 § andra stycket 1 och 2 undantag för vadhållning i med undantag för vadhållning samband med hästtävling och i samband med hästtävling idrottstävling. och sådan vadhållning i samband med idrottstävling som bedrivs i mer än en kommun. Med lottförsäljningsautomat avses en automat som inte är utrustad med en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som efter betalning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott. 6 § ------------------------------------------------------- Med automatspel avses i Med automatspel avses i denna lag spel på följande denna lag spel på mekaniska mekaniska eller eller elektroniska elektroniska spelautomater: spelautomater. I denna lag avses med ------------------------------------------------------- 1. varuspelsautomat: en 1. varuspelsautomat: en spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut vinst i form av varor och vinst i form av varor och där vinstmöjligheterna helt där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på eller delvis beror på slumpen, slumpen, 2. penningautomat: en 2. penningautomat: en spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut vinst i form av pengar och vinst i form av pengar och där vinstmöjligheterna där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på huvudsakligen beror på slumpen, slumpen, 3. värdeautomat: en 3. värdeautomat: en spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut vinst bara i form av vinst bara i form av värdebevis, spelpolletter värdebevis, spelpolletter eller liknande och där eller liknande och där vinstmöjligheterna vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på huvudsakligen beror på slumpen, slumpen, 4. skicklighetsautomat: 4. skicklighetsautomat: en spelautomat som betalar en spelautomat som betalar ut vinst i form av pengar ut vinst i form av pengar och där vinstmöjligheterna och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på helt eller delvis beror på spelarens skicklighet. spelarens skicklighet. 16 § Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges, om 1. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp, 2. värdepappersvinster utgör högst 25 procent av det sammanlagda vinstvärdet i lotteriet, ------------------------------------------------------- 3. värdet av vinsterna i 3. värdet av vinsterna i lotteriet motsvarar minst lotteriet motsvarar minst 35 procent och högst 55 35 procent och högst 50 procent av insatsernas procent av insatsernas värde, värde, 4. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats där lotteriet bedrivs, och 5. det kan antas att lotteriet kommer att ge sökanden skälig avkastning och att denna kommer att användas för det aktuella allmännyttiga ändamålet. Kravet enligt första stycket 5 på skälig avkastning gäller inte om det finns särskilda skäl för annat. Om lotterna skall säljas i en lottförsäljningsautomat krävs vidare att 1. en vinstplan är fastställd i förväg, 2. vinsterna har dragits i förväg inför en av tillståndsmyndigheten godkänd kontrollant, och att 3. automaten inte betalar ut någon vinst. 17 § En sådan sammanslutning som avses i 15 § och som är verksam huvudsakligen inom en enda kommun får efter registrering anordna egentliga lotterier under en treårsperiod, om 1. lotterierna bedrivs bara inom den eller de kommuner där sammanslutningen är verksam, 2. lotterierna inte bedrivs från en fast försäljningsplats som tillhandahålls av ett serviceföretag, 3. insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas under treårsperioden uppgår till högst 20 basbelopp, 4. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp, ------------------------------------------------------- 5. värdet av vinsterna i 5. värdet av vinsterna i varje lotteri motsvarar varje lotteri motsvarar minst 35 procent och högst minst 35 procent och högst 55 procent av insatsernas 50 procent av insatsernas värde, värde, 6. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats där lotteriet bedrivs, och 7. det för lotterierna finns föreståndare som registreringsmyndigheten godkänt. Registreringsmyndigheten får medge undantag från kravet på föreståndare enligt första stycket 7 om det är uppenbart att någon sådan inte behövs. För lotteri som avses i 16 § tredje stycket gäller vidare där angivna särskilda förutsättningar. 19 § En sådan sammanslutning som avses i 15 § första stycket får anordna egentliga lotterier utan tillstånd, om 1. lotteriet anordnas i samband med a) en tillställning eller en sammankomst som sammanslutningen anordnar eller deltar i eller b) ett bingospel som sammanslutningen anordnar, 2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området, 3. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp, 4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp, ------------------------------------------------------- 5. det sammanlagda värdet 5. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar av vinsterna motsvarar minst 35 procent och högst minst 35 procent och högst 55 procent av insatsernas 50 procent av insatsernas värde, om antalet insatser värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en dessa är bestämda enligt en uppgjord plan, uppgjord plan, 6. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller i den lokal där lotteriet bedrivs, 7. lottköparen vid lottköpet får veta var och när vinsterna skall dras och på vilket sätt resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten, om vinstdragningen inte redan har ägt rum, och 8. vinsterna dras offentligt före tillställningens, sammankomstens eller bingospelets slut för dagen, om vinstdragningen inte redan har ägt rum före lottförsäljningen. Försäljning av lotter genom påteckning på lottlistor får, trots vad som sägs i första stycket 2, påbörjas fyra veckor innan tillställningen eller sammankomsten äger rum. 20 § Egentliga lotterier får även i andra fall än som anges i 19 § anordnas utan tillstånd, om 1. lotteriet anordnas i samband med a) en offentlig nöjestillställning, b) en offentlig tillställning till förmån för ett allmännyttigt ändamål, eller c) en allmän sammankomst för framförande av ett konstnärligt verk till förmån för ett allmännyttigt ändamål, 2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen eller sammankomsten avsedda området, 3. vinsterna utgörs bara av varor eller tjänster, 4. värdet av varje insats uppgår högst 1/6 000 basbelopp, 5. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp, 6. vinsterna delas ut i omedelbar anslutning till deltagandet i lotteriet, ------------------------------------------------------- 7. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 procent och högst 55 procent av insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord plan, och ------------------------------------------------------- 7. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 procent och högst 50 procent av insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord plan, och 8. vinstandelen anges på lottsedlarna eller anslås i den lokal där lotteriet bedrivs. 24 a § ------------------------------------------------------- Tillstånd till automatspel får lämnas bara i fråga om varuspelsautomat, penningautomat, värde- automat och skicklighets- automat. 25 § Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får lämnas, om 1. spelet anordnas i samband med a) en offentlig nöjestillställning, ------------------------------------------------------- b) hotell- och- b) hotell- och restaurangverksamhet, om restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns det för rörelsen finns tillstånd till servering av tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen starköl enligt alkohollagen (1977:293) om handel med (1994:1738) eller om det drycker eller om det ändå kanändå kan antas att spelet antas att spelet utan utan olägenhet kan anordnas olägenhet kan anordnas i i samband med samband med verksamheten, verksamheten, eller eller c) bingospel, 2. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp, 3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300 basbelopp, 4. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något annat kännetecken, 5. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och 6. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas. 27 § Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i 26 § får ges, om ------------------------------------------------------- 1. spelet anordnas till förmån för sådana sammanslutningar som avses i 15 §, 2. spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker, 3. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500 basbelopp per spel, 4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst tvåhundra gånger insatsen, 5. högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats, 6. inga vinster betalas ut i pengar, 7. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av insatsernas värde, 8. spelautomaterna kan kontrolleras genom tele- och databaserade kommunikationssystem, 9. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något annat kännetecken, 10. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och 11. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas. Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till ett folkrörelseägt spelföretag med statligt inflytande. Om särskilda skäl föreligger får tillstånd i stället lämnas till ett annat folkrörelseägt spelföretag eller till ett spelföretag som ägs av staten. ------------------------------------------------------- 1. spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt alkohollagen (1994:1738), 2. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500 basbelopp per spel, 3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst tvåhundra gånger insatsen, 4. högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats, 5. högst 100 kronor av vinstens värde får växlas in mot kontanter, 6. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av insatsernas värde, 7. spelautomaterna kan kontrolleras genom tele- och databaserade kommunika- tionssystem, 8. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något annat kännetecken, 9. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och 10. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas. Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till ett spelföretag som ägs av staten. 3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 32 § Tillstånd att anordna roulettspel och tärningsspel får ges, om 1. spelet anordnas i samband med a) en offentlig nöjestillställning inom en nöjespark eller liknande anläggning, ------------------------------------------------------- b) hotell- och b) hotell- och restaurangverksamhet, om restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns det för rörelsen finns tillstånd till servering av tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen starköl enligt alkohollagen (1977:293) om handel med (1994:1738) eller om det drycker eller om det ändå kanändå kan antas att spelet antas att spelet utan utan olägenhet kan anordnas olägenhet kan anordnas i i samband med samband med verksamheten, verksamheten, eller eller c) trafik på fartyg i internationell trafik, 2. värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst 1/6 000 basbelopp, 3. värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst 1/200 basbelopp, och 4. den som söker tillstånd bedöms vara lämplig att driva verksamheten. 35 § ------------------------------------------------------- Den som är under 18 år får Den som anordnar inte delta i automatspel, vadhållning i samband med roulettspel, tärningsspel hästtävling eller anordnar eller kortspel. automatspel, roulettspel, tärningsspel eller kortspel får inte låta någon som är under 18 år delta i lotteriet. Detsamma gäller den som är ombud för den som anordnar lotteriet. 36 § ------------------------------------------------------- Anställda eller Anställda eller funktionärer hos den som funktionärer hos den som anordnar bingospel eller anordnar bingospel, annat sådana lotterier som avses i automatspel än spel på 35 § får inte delta i värdeautomat i Sverige, lotteriet. roulettspel, tärningsspel eller kortspel får inte delta i lotteriet. ______________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Verksamhet som före ikraftträdandet av denna lag inte är att anse som lotteri men som kommer att kräva tillstånd enligt de nya föreskrifterna får fortsätta att bedrivas till och med den 31 december 1997 under förutsättning att den som anordnar verksamheten senast den 2 januari 1997 underrättar Lotteriinspektionen om verksamhetens art. 3 Ärendet och dess beredning Lotteriinspektionen har i en skrivelse till regeringen den 18 december 1995 påtalat ett behov av en översyn av lotterilagen (1994:1000) när det gäller bestämmelserna om automatspel. Chefen för Civildepartementet gav den 6 februari 1996 en utredare i uppdrag att se över vissa av lotterilagens bestämmelser. Uppdraget redovisades den 12 mars 1996 i promemorian Ändringar i lotterilagen (Ds 1996:20). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. De lagförslag som läggs fram i promemorian finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgängliga i detta lagstiftningsärende (dnr Fi96/3182). Lagrådet Regeringen beslutade den 22 augusti 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000). Det till lagrådet överlämnade förslaget är likalydande med det lagförslag som finns i propositionen. Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran. Lagrådets yttande finns i bilaga 4. 4 Behovet av ändringar i lotterilagen ------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: En övergripande översyn av | | lotterilagen behövs. Vissa ändringar bör dock | | genomföras redan nu. | ------------------------------------------------------- Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser som har yttrat sig är positiva till att en mer övergripande översyn genomförs. Göta hovrätt anför att lotterilagen på sikt bör bli föremål för en ny översyn. Riksåklagaren förordar en mer övergripande översyn inriktad på att skapa en tydligare lagstiftning anpassad till spelmarknaden. Lotteriinspektionen anför att lotterilagens hela konstruktion bör analyseras och att lagen i framtiden bör få karaktär av ramlag. Folkrörelsernas lotteribyrå anser att en översyn bör göras av bestämmelserna i lotterilagen bl.a. med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen inom spel- och lotteribranschen och att de föreslagna ändringarna kan avvakta en sådan översyn. Skälen för regeringens förslag: Lotterilagen trädde i kraft den 1 januari 1995. Lagen grundar sig på Lotteriutredningens betänkande Vinna eller försvinna (SOU 1992:130). Den tekniska utvecklingen och uppfinningsrikedomen inom spelbranschen har medfört att en ytterligare och mer djupgående översyn av lagen bör övervägas redan nu. Lagens nuvarande konstruktion innebär en klar risk att nya spelformer som inte omfattas av lagen kan införas. Det hänger samman med de avgränsningar som har gjorts av lagens tillämpningsområde, särskilt genom de definitioner som den ställer upp. Av störst praktisk betydelse är här definitionerna på begreppen lotteri och automatspel. Det s.k. Lyckohjulet Lotteriinspektionen har i ett beslut den 27 februari 1995 med stöd av 52 § lotterilagen meddelat ett förbud för en arrangör av bingospel i Stockholm att bedriva fortsatt spel på spelautomater med beteckningen "Lyckohjulet". Spelet bedrevs i samband med bingospel. Lotteriinspektionen motiverade beslutet med att den aktuella automattypen närmast var att se som en s.k. värdeautomat enligt 6 § lotterilagen. För att bedriva spel på en sådan automat krävs dels regeringens tillstånd, dels att automaten är typgodkänd av Lotteriinspektionen. Enligt myndigheten var inte dessa krav uppfyllda. Beslutet överklagades till Länsrätten i Södermanlands län, som i dom den 24 november 1995 biföll överklagandet. Domstolen grundade sin bedömning på definitionen på automatspel i 6 § lotterilagen. Där framgår att med automatspel avses spel på varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat. Enligt lagtexten har dessa automater det gemensamt att vinst skall betalas ut av själva automaten. Vinsten på Lyckohjulet betalas inte ut av automaten utan av funktionärer i bingohallen. Länsrätten konstaterade därför att Lyckohjulet inte kan anses utgöra en sådan automat som avses i 6 § lotterilagen. Beslutet överklagades inte. Utvecklingen inom spel- och lotterimarknaden Också andra förhållanden gör en översyn angelägen. Den höga detaljrikedomen i lagen gör att krav på lagändringar kan komma att ställas återkommande. Utvecklingen inom spel- och lotterimarknaden är mycket expansiv och utbudet av spel och lotterier ökar och förändras ständigt. Den snabba datatekniska utvecklingen är en av flera faktorer som starkt bidrar till detta. De nya spelformer som lanseras bygger ofta på ny teknik och är ofta utformade på ett sådant sätt att det är lätt att delta i spelen. De kräver ofta inga större kunskaper utan slumpen styr till stor del utfallet av spelen. En annan utveckling är att snabbheten i spelen ökar - dragning och vinstutbetalning sker i omedelbar eller nära anslutning till varandra. Tillgängligheten till spelen blir också allt större. Från att till en början ha varit periodiska spel, t.ex. veckovisa, finns spelformerna nu i princip tillgängliga varje dag. Marknadsföringen intensifieras allteftersom nya spel introduceras och konkurrerar med redan befintliga spel. Antalet spelbutiker och spelhörnor i butiker och köpcentrum ökar. On-linespelen tar allt större del av marknaden på bekostnad av traditionella lotterier. Ny teknik utvecklas fortlöpande och det kommer genom fortsatt utbyggnad av datanät, t.ex. Internet, att bli allt bättre möjligheter att integrera spelen i sådan teknisk utrustning som TV-apparater och persondatorer. Persondatorer finns i nästan vart tredje hem och marknadsföringen och försäljningen av dem görs bl.a. med utgångspunkt i att de går att använda som speldatorer. Teknikutvecklingen skapar också helt nya möjligheter för ett utbrett internationellt spel på distans. Här utgörs hörnstenarna av dels utvecklingen av elektroniska betalströmmar via t.ex. kreditkort och s.k. IC-kort, dels den ökande användningen av digital telefoni. Den digitala telefontekniken ger en mycket hög säkerhet som baseras på just aktiva kort. De finansiella systemen och deras internationalisering ger allt bättre möjligheter att hantera såväl spelinsatser som vinstutbetalningar oberoende av var spelarna befinner sig. De internationella näten för data och telefoni knyts allt närmare varandra och man kan, t.ex. via Internet, förmedla transaktioner över hela världen. Utvecklingen inom databranschen fokuserar i allt större utsträckning på spel och underhållning i olika integrerade miljöer där dataspel, CD-skivor och satellitöverföringar är ingående komponenter. De enskilda konsumenterna blir i allt större utsträckning branschens viktigaste målgrupp. Spelmarknadens omfattning är okänd i och med det illegala spel som förekommer, t.ex. på s.k. pokerterminaler, och det är svårt att uppskatta omfattningen av denna typ av spel. Även illegalt spel söker sig nya vägar med utnyttjande av elektronik och informationsteknik. Spelen kan i framtiden komma att i allt större utsträckning bygga på lösningar med en teknik i program- och maskinvara som medför ökade möjligheter till samspel mellan spelet och spelaren. Olika medier och tekniker kommer sannolikt att vävas samman i allt större omfattning. Spelen kan då administreras och övervakas tämligen enkelt från centrala datorer där datakommunikation är den förbindande länken. De centrala datorsystemen har möjlighet att hantera också vinstvärdering och ekonomisk redovisning, bevakning av vinstutlösen m.m. I de moderna spelautomaterna har den nya tekniken fått ett kraftigt genomslag. Dessa spelautomater är i princip datorer med en teknik som kan mäta sig med den senaste persondatortekniken. Automaterna är till formatet och utseendet anpassade till att likna de tidigare s.k. enarmade banditerna, men de är helt elektroniska med ljudeffekter och pekskärm med mycket god bildupplösning. Varje spelautomat kan växla mellan ett stort antal olika spel och automaterna kan kopplas upp mot varandra i nätverk. Detta gör det i sin tur möjligt att administrera det totala spelet så att bl.a. ackumulerade vinstmedel kan utdelas. Den nya tekniken för spelautomater innebär att ett fåtal automater i realiteten kan utgöra ett helt minikasino som innehåller ett varierat utbud av olika spel. Utvecklingen inom spelbranschen medför även att olika konkurrensfrågor blir aktuella. Framförallt gäller detta den snabba framväxten av spel på nationella och internationella datanätverk. Även frågan om vilka eventuella begränsningar som är möjliga att göra i fråga om spel mot bakgrund av Sveriges internationella åtaganden aktualiseras. Särskild utredare Den tekniska utvecklingen liksom uppfinningsrikedomen inom spelbranschen medför ur framförallt skydds- och konkurrenssynpunkt att det är viktigt att lotterilagen är så utformad att den inte kan kringgås. De förhållanden som regeringen har redogjort för nu innebär att en större analys av hela lagens konstruktion är befogad trots att den varit i kraft så kort tid. Att en sådan analys behövs har fått ett starkt stöd vid remissbehandlingen av promemorian Ändringar i lotterilagen (Ds 1996:20). Regeringen har därför för avsikt att tillkalla en särskild utredare för att göra en övergripande översyn av lagen. I det sammanhanget kan en del av de frågor som tagits upp i den angivna promemorian behandlas, bl.a. definitionen av begreppet lottförsäljningsautomat och frågan om spel på kredit. Redan i dag är det emellertid angeläget att åtgärda de brister i lagen som påtalats i fråga om definitionerna av lotteri och automatspel. Det är även angeläget att redan nu se över de regler som rör underårigas spel. Vi tar upp bl.a. dessa frågor i det följande. 5 Lotteri ------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Kopplingen mellan den allmänna| | lotteri- definitionen i lotterilagen och de olika | | lotterikategorierna tas bort. Vadhållning i | | samband med idrottstävling skall vara att anse som | | ett egentligt lotteri under förutsättning att det | | bedrivs inom en kommun. | ------------------------------------------------------- Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredaren har dessutom föreslagit att det i 3 § lotterilagen uttryckligen bör framgå att nummerspel är att anse som en särskild lotterikategori. Vidare har utredaren föreslagit att begreppet vadhållning definieras och att definitionen på bingospel förtydligas. Remissinstanserna: Merparten av alla remissinstanser som yttrat sig över förslagen är positiva. Kammarrätten i Göteborg ställer sig tveksam till om ändringen i 3 § lotterilagen blir så tydlig som avses och föreslår därför att lagtexten bearbetas ytterligare. Riksskatteverket avstyrker slopandet av kopplingen mellan första och andra stycket i 3 § lotterilagen eftersom den föreslagna skrivningen gör lotteribegreppet mycket diffust. Lotteriinspektionen anför att de luckor som finns i lagen bör täppas till. Inspektionen är vidare tveksam till att införa begreppet nummerspel eftersom förfarandet i många fall är att anse som en del av begreppet vadhållning. Skälen för regeringens förslag: Begreppet lotteri Vissa av de problem som har uppkommit sedan 1994 års lotterilag trädde i kraft hänger samman med den avgränsning av lotteribegreppet som kom att göras i lagen. Lotteribegreppet i 1994 års lotterilag avviker i viss mån från det som har använts i den tidigare lagstiftningen. I lagen kopplas den allmänna definitionen av lotteri - en verksamhet där en eller flera deltagare, med eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få - ihop med vissa närmare angivna slag av lotterier: lottning, marknads- och tivolinöjen, bingospel m.m. Kopplingen innebär att resultatet vid en prövning i ett enskilt fall av om en viss verksamhet är att anse som ett lotteri, skulle kunna bli att verksamheten är ett lotteri endast om förut- sättningen enligt den allmänna definitionen är uppfylld och att verksamheten dessutom kan hänföras till någon av de uppräknade kategorierna av lotteri som anges i 3 § lotterilagen. Det betyder att en verksamhet som inte kan hänföras till någon av dessa kategorier definitionsmässigt inte skulle vara att anse som lotteri. Mot bakgrund av den tekniska utveckling som beskrivits i det föregående finns det risk för att alla de aktiviteter som annars skulle kunna betecknas som lotteri inte kommer att omfattas av lagen. Med hänsyn till de problem som är förknippade med okontrollerat spel är det angeläget att lagens bestämmelser omfattar ett så stort område av spelverksamhet som möjligt. Lagen bör därför ändras på denna punkt. Det är i första hand två faktorer som motiverar en sådan ändring. Den ena är behovet av att skydda allmänheten från t.ex. ekonomiskt riskfyllda eller beroendeskapande spelformer. Den andra är hänsynen till konkurrensneutraliteten. Det kan knappast godtas från konkurrenssynpunkt att bara den verksamhet som faller in under definitionerna i 3 § 1-3 lotterilagen är tillståndspliktig och står under tillsyn, medan en annan som kanske är av likartad karaktär inte alls omfattas av lagen. Mot denna bakgrund finns det enligt regeringens mening skäl att utvidga definitionen av lotteri i lotterilagen. Vi föreslår därför att kopplingen mellan den allmänna lotteridefinitionen och de olika lotterikategorierna tas bort. Detta medför att lotteribegreppet vidgas till att avse andra kategorier av verksamheter än de som anges i 3 § lotterilagen under förutsättning att kraven i första stycket är uppfyllda. Vadhållning, bingospel och nummerspel Regeringen har i det föregående nämnt att en särskild utredare bör tillkallas för en mer övergripande översyn av lotterilagen. I det sammanhanget kan de olika lotterikategorierna komma att ses över. Det finns därför inte skäl för att nu genomföra några ändringar avseende de olika kategorierna vadhållning och bingospel. Detsamma gäller för nummerspel. Vadhållning i samband med idrottstävling Enligt lotterilagen räknas inte vadhållning i samband med hästtävling eller idrottstävling till vad som kallas egentligt lotteri. Detta innebär att sådan vadhållning i princip inte är tillåten. Den får äga rum bara efter tillstånd av regeringen med stöd av 45 § lotterilagen och detta oavsett om vadhållningen enbart skall bedrivas inom en kommun eller över kommungränser. Detta har medfört att bl.a. den typ av vadhållning i samband med idrottstävlingar som tidigare skett lokalt i anslutning till evenemang av olika karaktär inte längre är direkt tillåten. Enligt vad regeringen erfarit har detta medfört ett inte obetydligt inkomstbortfall för föreningarna. Regeringen har nyligen beviljat en ishockeyförening i västra Sverige tillstånd att bedriva vadhållning bl.a. på matchresultatet i anslutning till evenemanget. Tillståndet är tidsbegränsat i avvaktan på de överväganden som nu görs i fråga om en generell lösning. För det lokala föreningslivet är vadhållning i samband med idrottstävling av stor betydelse. Denna typ av spel ökar intresset för det lokala evenemanget och har ett betydande ekonomiskt värde för det lokala föreningslivet. Enligt regeringens mening bör därför sådan vadhållning kunna bedrivas i anslutning till ett evenemang med den berörda kommunen som tillståndsmyndighet. Vi föreslår därför att vadhållning i samband med idrottstävling skall anses som ett egentligt lotteri under förutsättning att det bedrivs inom en kommun. Om vadhållning skall bedrivas i mer än en kommun bör det liksom nu fordras särskilt tillstånd av regeringen. Något skäl att ändra reglerna i fråga om vadhållning i samband med hästtävling finns inte. 4 6 Automatspelsbegreppet ------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Begreppet automatspel ändras så| | att det får beteckna spel på mekaniska eller | | elektroniska automater oavsett deras beskaffenhet | | i övrigt. Därutöver införs ett förbud mot att tillstånd| | ges till andra automatspel än de som räknas upp i 6 §| | lotterilagen. Det nuvarande kravet på att tillstånd| | till spel på värdeautomat endast får ges under | | förutsättning att spelet bedrivs till förmån för | | ideell förening slopas. En förutsättning för att | | tillstånd till spel på värdeautomat skall ges, är att| | högst 100 kr av vinsten får växlas in mot kontanter.| ------------------------------------------------------- Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredaren har dessutom föreslagit att definitionerna på varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat ändras i utvidgande riktning. Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna som har yttrat sig över förslaget är positiva. Göteborgs kommun avstyrker förslaget till ny definition av automatspel eftersom ifrågavarande "Lyckohjul" faller under automatspelslagen. Konkurrensverket anser att lotterier skall definieras efter funktion och inte teknik. Lotteriinspektionen och AB Tipstjänst anser att det inte finns skäl till att införa en begränsning mot inväxling av värdebevis mot kontanter. Sveriges Hotell- och restaurangföretagare (SHR) instämmer i vad Tipstjänst anfört. SHR understryker vikten av att regelsystemet blir klart och entydigt. Skälen för regeringens förslag: Spel på mekaniska spelautomater har förekommit under lång tid. Under senare år har de mekaniska spelautomaterna kommit att kompletteras med - och delvis ersättas av - elektroniska spelautomater. Bakgrunden till de frågor som har uppkommit med anledning av det s.k. Lyckohjulet är lotterilagens lotteri- och automatspelsbegrepp. I samband med bingospel bedrivs på många ställen i landet spel på Lyckohjul, som tillståndsfria sidolotterier. Lyckohjulet är en spelautomat som till stor del påminner om en s.k. enarmad bandit. Den drivs elektroniskt men utan arm. Vinsten genereras av tre hjul försedda med ett antal symboler. De olika kombinationerna av symboler ger vinst i enlighet med en vinstplan som sitter på automatens utsida. Vinsterna kan genom en knapptryckning användas för återspel. Önskar man utbetalning av vinsten, kan en tillkallad funktionär betala ut den vinstsumma som visas i en ruta på automaten. Enligt uppgift från Sveriges bingoarrangörers centralorganisation (Svebico) ligger vinstnivån på drygt 80 procent. Insatserna kan varieras mellan en krona och fem kronor. Vinsten uppgår på de automater som har placerats ut till högst 100 gånger insatsen. Det som skiljer Lyckohjulet från de spelautomater som definieras i 6 § lotterilagen är att denna automat inte betalar ut vinster automatiskt genom automaten utan kontant av personal i spellokalen. Utseendemässigt finns ingen avgörande skillnad mellan ett Lyckohjul och t.ex. en värdeautomat, utom på just den punkten. Länsrätten i Södermanlands län har, som redovisats i avsnitt 4, i en dom i november 1995 upphävt Lotteriinspektionens förbud mot spelen i vissa bingohallar och slagit fast att spel på Lyckohjul inte kan anses utgöra ett sådant automatspel som anges i 6 § lotterilagen. För Lyckohjulets användning som sidolotteri till bingospel krävs därför inget tillstånd. Innebörden av den definition som begreppet automatspel har fått synes vara att spel på en automat som inte svarar mot de kriterier som anges för varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat eller skicklighetsautomat inte är att anse som automatspel i lagens mening. Frågan är om spel på en apparat av annat slag överhuvudtaget kan anses som lotteri. För att detta skall vara fallet måste spelet kunna hänföras till någon av de lotterikategorier som räknas upp vid sidan om "automatspel" i 3 § första stycket 1-3 lotterilagen. Det är tveksamt om ett automatspel av sådant slag faller in under punkt 1, dvs. kan ses som lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfaranden. Detsamma gäller i fråga om marknads- och tivolinöjen enligt punkt 2, åtminstone om apparaten inte kan förknippas speciellt med verksamhet på marknader och tivolin. I lagens förarbeten nämns ringkastnings- anordningar, bollkastning, pilkastning och skjutbanor som exempel på marknads- och tiviolinöjen (prop. 1993/94:182 s. 53). Det är uppenbart att spel på denna typ av automat ligger utanför bingobegreppet. Utredaren ger uttryck för uppfattningen att automaten inte heller passar in på någon av de övriga lotterikategorier som anges i 3 § första stycket 3 lotterilagen. Regeringen delar inte utredarens bedömning. 3 § första stycket 3 lotterilagen måste läsas så att frasen “och liknande spel„ som avslutar meningen är hänförlig till samtliga kategorier som räknas upp i punkten, alltså även till automatspel. Mot denna bakgrund och för att förhindra att lagen ges den innebörden, bör begreppet automatspel ändras så att det, liksom före 1994 års lotterilag, får beteckna spel på mekaniska eller elektroniska automater, oavsett deras beskaffenhet i övrigt. Det betyder att en sådan företeelse som spel på Lyckohjulet kommer att höra till automatspel i lotterilagens mening. Automatspel bör - såsom lagstiftarens mening har varit - tillåtas bara i form av spel på varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater. Dessutom bör ett uttryckligt förbud mot andra automatspel än de som anges i 6 § lotterilagen införas. Eftersom regeringen avser att företa en mer övergripande översyn av lotterilagen kan eventuella ändringar avseende definitionerna på de olika automatspelen samt övriga frågor kring automatspel avvakta. Frågor om tillstånd för anordnande av spel på värdeautomat Beträffande tillstånd till spel på värdeautomat framgår av 27 § första stycket 1 lotterilagen att tillstånd till sådant spel får ges under förutsättning att spelet anordnas till förmån för ideell förening. Riksdagen har under våren beslutat om att ett nytt vinstdelningssystem skall införas (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). I huvudsak innebär det nya systemet att vinster i det statsägda företaget, efter avdrag för ett grundbelopp som tillfaller staten, delas mellan staten och föreningslivet. Systemet ersätter tidigare gällande öronmärkning av överskottet från det värdeautomatspel som AB Tipstjänst i juni 1995 fick regeringens tillstånd att bedriva. Kulturutskottet har i sitt yttrande över propositionen (1995/96:KrU8y s. 4) anfört att det föreslagna vinstdelningssystemet står i mindre god överensstämmelse med 27 § första stycket 1 lotterilagen. Regeringen, som delar utskottets bedömning, föreslår därför att bestämmelsen i 27 § första stycket 1 lotterilagen tas bort. När förslaget till ny lotterilag behandlades i riksdagen våren 1994, fanns det även ett förslag om att det dittills statsägda AB Tipstjänst framgent skulle ägas av folkrörelser men att det skulle finnas ett statligt inflytande över bolaget (prop. 1993/94:243). Kulturutskottet uttalade i sitt betänkande om lotterilagen (bet. 1993/94:KrU32 s. 15) att AB Tipstjänst med den i propositionen föreslagna konstruktionen skulle uppfylla de krav som enligt huvudregeln borde gälla för att ett spelföretag skulle kunna få tillstånd att anordna spel på värdeautomater. Några förändringar i ägandet har emellertid inte gjorts. Reglerna om vem som kan ges tillstånd bör därför ändras så att de bättre står i överensstämmelse med hur aktuella spelföretag ägs. Inväxling av värdebevis från värdeautomat mot kontanter Det har ansetts oklart om lotterilagen medger att värdebevis växlas in mot kontanter. Av 27 § första stycket 6 framgår att tillstånd till spel på värdeautomat får ges om inga vinster betalas ut i pengar. Redan av definitionen av värdeautomat i 6 § framgår att det inte är fråga om att automaten skall betala ut pengar, utan att automaten betalar ut vinst i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande. Det ligger därför nära till hands att anta att regleringen i 27 § var avsedd att gälla inväxling av värdebevis. En sådan tolkning stämmer också överens med vissa uttalanden i förarbetena till lotterilagen. I prop. 1993/94:182 sägs sålunda (s. 30) att med värdebevis förstås en handling som har ett ekonomiskt värde men som inte kan lösas in i pengar, t.ex. presentkort, samt vidare (s. 72) att kontantutbetalning inte får förekomma när vinsten har registrerats på debiteringskort, s.k. smart cards. Det kan konstateras att lagen inte ger klart besked vad som gäller om möjligheten till inväxling av värdebevis och liknande mot kontanter. Ett klargörande bör därför göras i lagen. Vid värdeautomatspel skall vinsten utgöras av ett värdebevis eller liknande. En värdeautomat där värdebeviset omedelbart kan växlas in mot kontanter, kanske t.o.m. i en automat som är integrerad med värdeautomaten, är till sin karaktär mycket snarlik en penningautomat och kan uppfattas som en sådan av spelaren. Det finns därför anledning att begränsa möjligheterna till inväxling mot kontanter. Utgångspunkten bör fortsättningsvis vara att värdebevis inte kan växlas in mot kontanta medel. Det finns dock anledning att tillåta att mindre belopp betalas ut i kontanter, bl.a. för att den som anordnar spelet skall kunna lämna tillbaka växel när den vara som inhandlas för värdebeviset inte helt motsvarar bevisets värde. Ett fullständigt förbud mot att lämna kontanter kunde också, med tanke på att automaterna skall vara placerade i restaurangmiljö, i stället leda till ökad alkoholkonsumtion. Med hänvisning till det som anförts nu föreslås att lotterilagen ändras så att belopp upp till högst 100 kr får växlas in mot kontanter. 7 Underårigas spel ------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Förbudet för den som är under 18| | år att delta i vissa lotterier riktas mot | | anordnaren och dennes ombud. Förbudet utvidgas | | till att omfatta vadhållning på hästtävlingar. | ------------------------------------------------------- Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. En skillnad är att utredaren föreslagit att förbudet skall rikta sig även mot den som förmedlar en lotteritjänst från den som anordnar lotteriet. Vidare har utredaren föreslagit att förbudet skall omfatta all slags vadhållning och bingospel samt att förbudet skall straffsanktioneras. Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna är positiva och tillstyrker förslaget. Aktiebolaget Trav och Galopp har inga principiella invändningar mot lagstiftning om åldersgräns. Riksåklagaren avstyrker föreslagen utvidgning av det straffbara området och anser att inga bärande skäl för förslaget har anförts i promemorian. Rikspolisstyrelsen anser att ett avgiftssystem bör övervägas. AB Tipstjänst anser inte att de statliga spelbolagen skall åläggas lagstadgade åldersgränser för sina spel utan att det i stället bör vara bolagen som skall verka för att minderårigas spel förhindras. Skälen för regeringens förslag: I 35 § lotterilagen finns en bestämmelse om underårigas spel. Där föreskrivs att den som är under 18 år inte får delta i automatspel, roulettspel, tärningsspel eller kortspel. Förbudet för underåriga att spela på vissa lotterier är inte sanktionerat, dvs. om någon handlar i strid med det kan personen i fråga inte straffas. Det finns skäl att här uppmärksamma bestämmelsens innehåll i två avseenden. Det ena gäller vem ett förbud bör rikta sig till - skall det vara till den underårige eller skall det vara till den som anordnar ett lotteri? Den andra frågan gäller vilka lotterier som förbudet skall avse. Det finns skäl att överväga en utvidgning av förbudskretsen. Det kan antas att 35 § lotterilagen med nuvarande utformning har en viss pedagogisk betydelse. Den som anordnar ett lotteri kan ha lättare att avvisa spelintresserad ungdom om han kan hänvisa till bestämmelsen. Enligt regeringens mening kan det emellertid vara än mer ändamålsenligt och effektivt om förbudsregeln riktas mot den som anordnar lotteriet. I stor utsträckning företräds anordnare av lotterier av personer som har i uppdrag att på anordnarens vägnar sälja lotter och ta emot betalning. Detta gäller särskilt i fråga om rikstäckande lotterier. När ett lotteri som omfattas av förbudet i 35 § lotterilagen tillhandahålls allmänheten genom ett ombud bör det ankomma på denne att ansvara för att underåriga inte deltar i lotteriet. Förbudsregeln bör därför avse också ombud. Att låta förbudet även omfatta förmedlare av lotteritjänst leder enligt regeringens mening för långt. I 52 § lotterilagen föreskrivs i dag att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen och de föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av lagen skall följas. Föreläggandet och förbudet får förenas med vite. Detta innebär att tillsynsmyndigheten kan förelägga bl.a. en anordnare av lotteri som bryter mot förbudet i 35 § lotterilagen att upphöra med detta. Detta torde enligt regeringens mening vara en tillräckligt verkningsfull sanktion för att uppnå önskat resultat. Någon straffsanktion behövs därför inte enligt vår mening. Hösten 1995 genomförde Lotteriinspektionen ett seminarium som be-handlade underårigas spel. Flera av deltagarna i seminariet pekade på ökade problem med sådant spel. Riksförbundet Spelberoende har ur Allmänna arvsfonden fått medel för ett informationsprojekt till ungdomar om riskerna med spel. Flera av spelmarknadens aktörer har själva uppmärksammat frågan och även vidtagit åtgärder för att begränsa möjligheterna för underåriga att delta i spel. AB Tipstjänst uppgav vid seminariet att man har beslutat att en 18- årsgräns skall gälla för deltagande i vissa av bolagets spel. I regeringens tillstånd till Aktiebolaget Trav och Galopp föreskrivs att personer under 18 år inte skall erbjudas att ingå vad. Svenska Penninglotteriet AB har tidigare framhållit att man inte anser spel från underårigas sida på bolagets produkter vara något problem. Bingohallarnas branschorganisation Svebico har rekommenderat sina medlemsföretag att iaktta en 18-årsgräns för deltagande i bingo. Mycket tyder emellertid på att bolagen, trots sina goda avsikter, inte helt har lyckats undanhålla underåriga från spel. Frågan om underårigas spel är allvarlig eftersom särskilt vissa spel kan leda till ett vanemässigt spelande. En tidig speldebut kan leda till att problemen blir svårare att komma till rätta med. Ett totalförbud skulle med stor sannolikhet leda till att illegalt spel uppstår. Spelmarknaden måste i olika avseenden - och också här - finna balanspunkten där risken för missbruk och skada är så låg som möjligt samtidigt som spelen är tillräckligt attraktiva för att inte ett illegalt spel skall etableras. Det är emellertid angeläget att unga människor förhindras att delta i sådant spel som lätt kan leda till ett vanemässigt beteende. Enligt de ännu ganska begränsade forskningsuppgifter som finns är spelens snabbhet och spänningsgrad av stor betydelse här. Snabba spel innebär att det är en kort tidsrymd mellan det ögonblick då insatsen görs och det då en vinst kan betalas ut. De spel som särskilt har nämnts i detta sammanhang är vadhållning och bingo. Rikstäckande vadhållning i samband med hästtävlingar bedrivs av Aktiebolaget Trav och Galopp och rikstäckande vadhållning i samband med idrottstävlingar av AB Tipstjänst. För att förhindra att spel får fäste bland yngre bör förbudet för deltagande i vissa lotterier utvidgas. Den förbudsregel som gäller i dag avser lotterier av fyra slag, nämligen automatspel, roulettspel, tärningspel och kortspel. En ändamålsenlig avgränsning synes vara att förbudet i fortsättningen även omfattar vadhållning i samband med hästtävling. Att låta förbudet omfatta all slags vadhållning och bingospel leder enligt regeringens mening för långt. Det skulle bl.a. få till följd att enkla spel som t.ex. stryktips inte skulle vara tillåtet för underåriga. Regeringen överväger i stället att i samband med behandling av koncessionen för det statliga spelbolaget som villkor för vissa spel ange att de inte får förmedlas till ungdomar under 18 år. Vi föreslår alltså att förbudet utvidgas till att omfatta även vadhållning i samband med hästtävling. 8 Övriga frågor 8.1 Anställdas spel ------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Anställda och funktionärer hos| | den som anordnar automatspel får delta i spel på | | värdeautomat i Sverige. | ------------------------------------------------------- Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Dock har utredaren föreslagit att det generella förbudet för anställda hos den som anordnar vissa typer av spel skall straffsanktioneras. Remissinstanserna: Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen avstyrker att förbudet straffsanktioneras. Skäl för regeringens förslag: Enligt 36 § lotterilagen får anställda och funktionärer hos den som anordnar bingospel, automatspel, roulettspel, tärningsspel eller kortspel inte delta i lotteriet. Denna princip infördes genom 1994 års lotterilag. Enligt motiven betingades den av intresset att åstadkomma, bibehålla och förstärka tilltron till den angivna spel- och lotteriverksamheten. Den som bryter mot förbudet kan inte drabbas av någon lagstadgad sanktion. Det finns inte skäl att göra någon annan bedömning i principfrågan. Anställda och funktionärer bör inte ha rätt att delta i sådana lotterier där de kan påverka spelutfallet, antingen på egen hand eller i samverkan med annan. Detta är fallet med bingospel, de flesta former av automatspel, roulettspel, tärnings- spel och kortspel. Det kan sättas i fråga om detta gäller i fråga om spel på värdeautomater. Tillstånd till spel på värdeautomater får lämnas i två fall. Det ena gäller när spelet anordnas på fartyg i internationell trafik. Det andra fallet är när spel anordnas i en restauranglokal med utskänkningstillstånd. Det är regeringen som beslutar om tillstånd i sistnämnda fall och det är förutsatt att bara ett tillstånd skall lämnas. Regeringen har lämnat tillstånd till AB Tipstjänst. Tillståndet förutsätter bl.a. att värdeautomaterna kan kontrolleras genom tele- och databaserade kommunikationssystem. Enligt vad som har inhämtats sköts och kontrolleras värdeautomaterna helt på elektronisk väg. Försök att manipulera apparaterna, t.ex. mekaniskt, skulle omedelbart registeras och avslöjas. Med hänvisning till det som har sagts nu föreslås att anställda och funktionärer hos den som anordnar spel på värdeautomat i Sverige - dvs. i realiteten för närvarande AB Tipstjänst - får delta i lotteriet. Förbudet för anställda och funktionärer att delta i vissa lotterier är inte straffsanktionerat i lagen. Även om det är angeläget att förbudet upprätthålls i praktiken anser regeringen att det i dag inte finns tillräckliga skäl för en utvidgning av det straffbara området i detta hänseende. 8.2 Konkurrensen på spelmarknaden ------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Vinstandelstaket för egentligt| | lotteri sänks till 50 procent. | ------------------------------------------------------- Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget är positiva. Skälen för regeringens förslag: Den svenska spelmarknaden är i dag utsatt för hård konkurrens. Marknadsaktörerna kan, mycket grovt, indelas i två grupper: de statligt ägda eller kontrollerade spelbolagen och folkrörelserna. Lotterilagen ger folkrörelserna goda möjligheter till intäkter från lotterier och spel. Samtidigt har situationen på spelmarknaden försämrats. Konkurrensen har hårdnat och flera folkrörelselotterier har haft problem att uppnå förväntat resultat. Regeringen har i olika sammanhang uttalat avsikten att vidta åtgärder för att dämpa konkurrensen på spel- och lotterimarknaden. Som ett led i arbetet att minska konkurrenstrycket har riksdagen beslutat att de statsägda bolagen Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst slås samman (prop. 1995/96:169 , bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). I den promemoria som utrbetades inom Finansdepartementet under hösten 1995, De statligt styrda spelbolagens koncessioner och organisation m.m. (Ds 1995:61), och som låg till grund för ovannämnda proposition lämnades vidare vissa förslag om ändringar i de statliga bolagens koncessioner som syftar till att minska konkurrenstrycket. Dessa förslag bereds inom Fianansdepartementet. För att motverka att höjda vinstandelar används som ett konkurrensmedel bör vinstandelstaket för egentligt lotteri sänkas från nuvarande 55 procent till 50 procent. 5 9 Kostnadskonsekvenser Förslaget att vidga lotteri- och automatspelsbegreppen innebär att fler verksamheter än i dag blir att anse som lotteri. Det betyder att vissa aktiviteter som i dag kan bedrivas utan tillstånd blir tillståndspliktiga. Polis- och åklagarmyndigheter samt domstolarna kan därmed komma att drabbas av kostnader. Dessa kan dock antas vara försumbara. Även kommuner kan komma att drabbas av kostnader. Även dessa kostander kan antas vara försumbara. Kostnader kan även komma att drabba de som bedriver sådan verksamhet som i dag kan bedrivas utan tillstånd och som blir tillståndspliktig. Även dessa kostnader kan antas vara försumbara. Det föreslagna generella förbudet mot spel på andra spelautomater än varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater kommer att medföra att den som redan har investerat i spelautomater av annat slag riskerar att gå miste om intäkter. Förbudet bör enligt regeringens mening emellertid ses närmast som ett förtydligande av lagtexten. Enligt uppgifter från Lotteriinspektionen är inkomsterna från t.ex. Lyckohjulen dessutom sådana att investeringskostnaden för automaterna kan antas bli täckt på kort tid. Det kan därför antas att det endast är framtida vinster som investeraren går miste om när automaterna förbjuds uttryckligen. 10 Ikraftträdande Det är angeläget att de nya reglerna i lotterilagen kan träda i kraft så snart som möjligt. Lagen föreslås därför träda i kraft den 1 januari 1997. Att lotteribegreppet utvidgas kan innebära att viss verksamhet som bedrivs i dag utan att det krävs tillstånd blir tillståndspliktig.För att minska den ekonomiska skada som detta kan medföra för personer som har ägnat sig åt sådan verksamhet bör dessa få möjlighet att fortsätta med den under en övergångstid på ett år. Till den del automatspel förbjuds, bör dock ingen övergångstid gälla. Såsom redovisats i avsnitt 6 måste det ansess att sådana automatspel som t.ex. Lyckohjulet redan tidigare omfattats av lotterilagen genom att det i 3 § första stycket 3 talas om automatspel och likande spel. Lagändringen innebär på denna punkt i sak ingen förändring utan utgör närmast ett förtydligande av vad som redan gäller. Det är därför inte rimligt att spel på dessa automater skall kunna fortgå efter lagändringen. 6 11 Författningskommentar 11.1 Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) 3 § Lotteribegreppet är i dag avgränsat till att gälla de lotterikategorier som anges i 3 § första stycket 1-3. Det är en konstruktion som bl.a. med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen skapar en lucka i lagen. Detta har utvecklats i avsnitt 5. Ändringen innebär att kopplingen till de åsyftade lotterikategorierna tas bort. Lotteribegreppet vidgas därmed till att avse även andra kategorier. Detta medför vidare att tredje (tidigare andra) stycket i paragrafen får en mera självständig ställning vid prövningen av om en viss verksamhet skall anses som lotteri. Att kopplingen har tagits bort innebär att uppräkningen i andra stycket är exemplifierande och inte uttömmande. 4 § I paragrafen anges vad som räknas som ett egentligt lotteri. Den ändring som gjorts är att undantaget för vadhållning i samband med idrottstävling begränsas till att gälla vadhållning i sådana sammanhang som bedrivs i mer än en kommun. Innebörden är att vadhållning i anslutning till idrottstävling som anordnas i en kommun blir att hänföra till egentligt lotteri och därmed blir tillståndsreglerna i 15-21 och 39-41 §§ tillämpliga. Det betyder bl.a. att prövningen av om tillstånd skall ges till vadhållningen skall göras på den kommunala nivån om vadhållningen anordnas av en sammanslutning som är verksam huvudsakligen inom bara en kommun. Om vadhållningen skall bedrivas i två eller flera kommuner ankommer det dock liksom hittills på regeringen att besluta i saken. Att vadhållning i samband med hästtävling inte är ett egentligt lotteri innebär att frågan om tillstånd till sådan vadhållning alltid skall prövas av regeringen. Tillståndet för Aktiebolaget Trav och Galopp att anordna vadhållning i samband med hästtävlingar bygger således på ett regeringsbeslut. 6 § Enligt den nuvarande utformningen av 6 § avses med automatspel spel på sådana mekaniska eller elektroniska spelautomater som kan hänföras till de nämnda fyra kategorierna av automater. Som utvecklas i den allmänna motiveringen är detta en avgränsning av begreppet automatspel som, i kombination med definitionen på lotteri och definitionerna på de fyra olika kategorierna av automater, har skapat problem vid tillämpningen av lotterilagen (se avsnitt 6). Den nya definitionen på automatspel innefattar ingen koppling till spel på bara en varuspelsautomat, en penningautomat, en värdeautomat eller en skicklighetsautomat. Den innebär att varje spel på en mekanisk eller elektronisk spelautomat skall anses som automatspel. En annan sak är att tillstånd till automatspel bara får lämnas i fråga om varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater. Detta framgår av 24 a §. Automatspel kan också förekomma med stöd av lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel. Det är då fråga om spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater som anordnas för allmänheten eller som i annat fall anordnas i förvärvssyfte och som inte ger vinst eller bara ger vinst i form av frispel på automaten. Av 2 § lotterilagen framgår att sådant automatspel inte omfattas av lotterilagen. 16 , 17, 19 och 20 §§ Den ändring som har gjorts i 16 § är att det nu - i första stycket 3 - sägs att vinstandelen i ett egentligt lotteri inte får uppgå till mer än 50 procent av insatsernas värde. I dag kan motsvarande andel vara 55 procent. Skälet till ändringen har utvecklats i avsnitt 8.2. Motsvarande ändring har gjorts i 17 och 19 §§ första stycket 5 och i 20 § första stycket 7. 24 § I 6 § lotterilagen definieras i dag begreppet automatspel som spel på följande mekaniska eller elektroniska spelautomater, nämligen varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat. Syftet med definitionen har bl.a. varit att förbjuda spel på spelautomater av annat slag. Som har anförts tidigare (avsnitt 6) är det tveksamt, om syftet verkligen har uppnåtts med den valda lagstiftningstekniken. I 6 § första stycket har föreslagits en vidare definition på automatspel, där någon koppling inte längre görs till de nämnda fyra slagen av spelautomater. Syftet med den nya 24 a § är att få till stånd ett generellt förbud mot automatspel på andra automater än varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater. Vad som kännetecknar de angivna automaterna framgår av 6 § andra stycket. Vad gäller automatspel som inte omfattas av lotterilagen, se kommentaren till 6 §. Den föreslagna 24 a § gäller inte sådant automatspel. 25 § Den enda ändring som gjorts i 25 och 32 §§ är att hänvisningen till lagen (1977:293) om handel med drycker i 25 § och 32 § 1 b) har ändrats till alkohollagen (1994:1738). Motsvarande ändring har gjorts i 27 § . 27 § Första stycket 1 har upphävts (se avsnitt 6). Det har inte varit lagstiftarens mening att värdeautomater skall användas på ett sådant sätt att dessa och penningautomater kan uppfattas som likvärdiga. Möjligheten att genast växla in ett värdebevis mot kontanter gör att gränsdragningen mellan penningautomat och värdeautomat i praktiken blir hårfin. I syfte att underlätta restaurangpersonalens hantering av vinster, har en möjlighet att växla in ett värde motsvarande högst 100 kr i kontanter införts. Ändringarna i andra stycket utgör en anpassning till hur spelföretagen ägs idag. 32 § Se kommentar till 25 §. 35 § Under rubriken Förbud att delta i vissa lotterier upptar lotterilagen två paragrafer. I 35 § regleras rätten för den som är under 18 år att delta i olika lotterier. I 36 § behandlas rätten för anställda och funktionärer hos den som anordnar vissa slags lotterier att delta i lotteriet. Den ändring som föreslås i 35 § innebär att den bestämmelse om förbud att delta i vissa lotterier som riktar sig till personer under 18 år tas bort. I stället införs en bestämmelse om förbud för den som anordnar vissa lotterier, som närmare anges i 35 §, att låta någon som är under 18 år delta i lotteriet. Förbudet i paragrafen riktar sig till den som anordnar ett lotteri, vilket är den som har fått tillstånd till lotteriet. Förbudet riktar sig också till den som företräder den som anordnar lotterier i egenskap av ombud. Här avses med ombud en person som har rätt (fullmakt, behörighet) att ingå avtal m.m. för den som anordnar lotteriet med bindande verkan för denne. 36 § Enligt 36 § får inte anställda eller funktionärer hos den som anordnar bingospel, roulettspel, tärningsspel eller kortspel delta i lotteriet. Skill- naden i förhållande till gällande lydelse är att anställda och funktionärer föreslås få rätt att i vissa fall delta i spel på värdeautomater, vilket inte är tillåtet i dag. Tillstånd att anordna spel på värdeautomater kan lämnas i två fall. Det första gäller om spelet anordnas på fartyg i internationell trafik. Det andra fallet gäller restauranger med utskänkningstillstånd. Ett tillstånd av det senare slaget har lämnats till AB Tipstjänst. Som har nämnts i avsnitt 8.1 har detta företag utvecklat värdeautomater med en mycket hög säkerhetsgrad, dvs. de kan i praktiken inte manipuleras av en anställd hos bolaget, lika lite som av någon annan. Anställda och funktionärer hos Tipstjänst bör därför ha rätt att spela på bolagets värdeautomater. Avgränsningen av rätten för anställda eller funktionärer att spela på värdeautomat "i Sverige" är avsedd att klargöra att en motsvarande rätt inte gäller för anställda och funktionärer i fråga om spel på värdeautomat som anordnas på fartyg i internationell trafik. Ikraftträdande - och övergångsbestämmelser De nya och ändrade bestämmelserna i lotterilagen skall börja tillämpas den 1 januari 1997 med de undantag som anges i punkten 2. De föreslagna ändringarna i främst 3 § innebär att lotteribegreppet vidgas. Innebörden av punkt 2 är att en verksamhet som i dag inte hänförs till lotteri men som blir det efter lagändringen får fortsätta under hela år 1997. Bakgrunden är att den som anordnar verksamheten kan ha gjort investeringar i denna, vidtagit marknadsföringsåtgärder m.m. För att begränsa den ekonomiska förlusten bör verksamheten få fortsätta under en rimlig övergångstid. Men detta förutsätter att Lotteriinspektionen senast den 2 januari 1997 blir underrättad om verksamhetens art. Valet av senaste tidpunkt för en sådan underrättelse beror på att den 2 januari 1997 är den första vardag då de nya föreskrifterna är i kraft och verksamheten således är att anse som lotteri. Underrättelsen har till syfte att klargöra för Lotteriinspektionen att verksamheten har bedrivits innan de nya föreskrifterna trädde i kraft. Det är inte meningen att övergångsbe- stämmelsen skall ge någon utrymme att utan tillstånd sätta i gång till- ståndspliktig lotteriverksamhet efter de nya och ändrade bestämmelsernas ikraftträdande. Det bör särskilt framhållas att automatspel inte omfattas av övergångsbestämmelserna. 7 Sammanfattning av promemorian (Ds 1996:20) I promemorian föreslås vissa förändringar i lotterilagen (1994:1000). Några gäller vissa definitioner, nämligen på lotteri, automatspel, varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat samt på lottförsälj- ningsautomat. Jag föreslår att beteckningarna ändras så att ett vidare spektrum av lotteriverksamhet går in under lotteribegreppet och en vidare krets av automater inryms under de olika automatbegreppen. En definition på vadhållning bör också införas i lagen. Dessutom bör definitionen på s.k. egentliga lotterier ändras så att också vadhållning i samband med idrottstävling anses som ett sådant lotteri. Å andra sidan bör begreppet egentligt lotteri ges en snävare innebörd i så måtto att ingen vadhållningsverksamhet som bedrivs i mer än en kommun skall anses som ett egentligt lotteri. Det betyder att regeringens tillstånd krävs för sådan vad- hållning. I lagen bör vidare uttryckligen anges att också nummerspel är att hänföra till lotteri. Slutligen bör också vissa språkliga preciseringar göras i definitionen av bingospel. Vidare föreslår jag ett uttryckligt förbud mot tillstånd till spel på andra automater än varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater. Ett förbud bör också införas mot inväxling av värdebevis från en värdeautomat i kontanter till mer än 100 kronor. Av lagen bör dessutom uttryckligen framgå att man inte inom ett egentligt lotteri får sälja lotter i en lottförsäljningsautomat som är försedd med eller ansluten till en slumpvals- generator eller ett elektroniskt minne. Ett annat förslag gäller underårigas spel. Lotterilagen förbjuder i dag barn och ungdomar under 18 år att delta i vissa spel. Den regeln bör utvidgas att gälla också vadhållning och bingo. Förbudet i lotterilagen mot underårigas spel riktar sig i dag till de underåriga själva. Jag föreslår att regeln ändras så att förbudet i stället riktas mot den som anordnar lotteriet eller den som förträder honom eller förmedlar en lotteritjänst från honom. Den som anordnar ett lotteri får inte lämna kredit för insatser i lotteriet. Det förbudet bör utvidgas till att gälla också den som företräder honom eller förmedlar en lotteritjänst från honom. Rätten för anställda och funktionärer hos den som anordnar vissa lotterier att delta i dessa är också begränsad i lotterilagen. Ett förbud gäller bl.a. för spel på värdeautomater. Jag föreslår att förbudet mot spel på värdeautomater i Sverige upphävs. Inget av de nämnda förbuden är straffsanktionerat i dag. Här föreslår jag en ändring. Slutligen föreslås också att den högsta vinstandelen för egentliga lotterier sänks från 55 till 50 procent. 8 Promemorians lagförslag Förslag till Lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000) dels att 3-6, 16, 17, 19, 20, 27, 35-37 och 54 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 4 a, 16 a och 24 a §§, den senaste närmast efter rubriken Automatspel, samt närmast före 16 a § införas en ny rubrik och närmast före 35 § en ändrad och före 36 § en ny rubrik av följande lydelse. --------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § ------------------------------------------------------- Med lotteri avses i denna Med lotteri avses i lag en verksamhet där en denna lag en verksamhet där eller flera deltagare, med en eller flera deltagare, eller utan insats, kan få en med eller utan insats, kan vinst till ett högre värde änfå en vinst till ett högre vad var och en av de övriga värde än vad var och en av deltagarna kan få genom de övriga deltagarna kan få. 1. lottning, gissning, Till lotteri hänförs vadhållning eller liknande 1. lottning, gissning, förfaranden, vadhållning, nummerspel och 2. marknads- och liknande förfaranden, tivolinöjen, 2. marknads- och 3. bingospel, tivolinöjen, automatspel, roulettspel, 3. bingospel, tärningsspel, kortspel, ke- automatspel, roulettspel, djebrevsspel och liknande tärningsspel, kortspel, ke- spel. djebrevsspel och liknande spel. Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet. Med vinst avses i denna lag även rätt till fortsatt spel. 4 § ------------------------------------------------------- Med egentliga lotterier Med egentligt lotteri avses i denna lag sådana avses i denna lag ett lotterier som anges i 3 § sådant lotteri som anges i första stycket 1 och 2 med 3 § andra stycket 1 och 2, undantag för vadhållning i med undantag för vadhållning samband med hästtävling och i samband med hästtävling. idrottstävling. Med egentligt lotteri avses inte heller vadhållning som bedrivs i mer än en kommun. ------------------------------------------------------- Med lottförsäljningsautomat Med avses en automat som inte är lottförsäljningsautomat utrustad med en slumpvals- avses en automat som efter generator eller ett betalning förser deltagaren elektroniskt minne och som med en lottsedel som efter betalning förser del- antingen är en vinstlott tagaren med en lottsedel eller en nitlott. som antingen är en vinstlott eller en nitlott. 4 a § ------------------------------------------------------- Med vadhållning avses i denna lag ett avtal mellan olika personer om att satsa pengar, varor, tjänster eller andra nyttigheter på olika möjliga utfall av en viss händelse eller på olika antaganden om förekomsten av en viss företeelse. 5 § ------------------------------------------------------- Med bingospel avses i Med bingospel avses i denna lag ett lotteri denna lag ett lotteri 1. som förutsätter att 1. som förutsätter att deltagaren är närvarande på deltagaren är närvarande på spelplatsen och där köper en spelplatsen och där köper en bingobricka, lott (bingobricka) som är försedd med eller av deltagaren påförs ett antal 2. där vinstmöjligheterna ärnummer, beroende av om de nummer 2. där vinstmöjligheterna som dras sammanfaller med är beroende av om de nummer numren på bingobrickan, och som dras ur en nummerserie sammanfaller med numren på bingobrickan enligt en 3. där deltagaren genast ordning som har bestämts i gör anspråk på sin vinst. förväg och 3. där deltagaren genast gör anspråk på sin vinst. 6 § ------------------------------------------------------- Med automatspel avses i denna lag spel på följande mekaniska eller elektroniska spelautomater: 1. varuspelsautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av varor och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på slumpen, 2. penningautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av pengar och där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slumpen, 3. värdeautomat: en spelautomat som betalar ut vinst bara i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande och där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slumpen, 4. skicklighetsautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av pengar och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på spelarens skicklighet. ------------------------------------------------------- Med automatspel avses i denna lag spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater. I denna lag avses med 1. varuspelsautomat: en spelautomat där vinsten kan utgöras av varor och rätt till fortsatt spel och vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på slumpen, 2. penningautomat: en spelautomat där vinsten utgörs av pengar och vinstmöjligheterna huvudsak- ligen beror på slumpen, 3. värdeautomat: en spelautomat där vinsten utgörs av värdebevis som kan växlas in i kontanter till högst 100 kronor, spelpolletter eller liknande och vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slumpen, 4. skicklighetsautomat: en spelautomat där vinsten utgörs av pengar och vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på spelarens skicklighet. 16 § ------------------------------------------------------- Tillstånd att anordna ett Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges, egentligt lotteri får ges, om om 1. en vinst som utgörs av 1. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett pengar uppgår till högst ett basbelopp, basbelopp, 2. värdepappersvinster 2. värdepappersvinster utgör högst 25 procent av detutgör högst 25 procent av sammanlagda vinstvärdet i det sammanlagda vinstvärdet lotteriet, i lotteriet, 3. värdet av vinsterna i 3. värdet av vinsterna i lotteriet motsvarar minst lotteriet motsvarar minst 35 procent och högst 55 35 procent och högst 50 procent av insatsernas vär- procent av insatsernas vär- de, de, 4. vinstandelen anges på 4. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats där eller på den plats där lotteriet bedrivs, och lotteriet bedrivs, och 5. det kan antas att 5. det kan antas att lotteriet kommer att ge lotteriet kommer att ge sökanden skälig avkastning sökanden skälig avkastning och att denna kommer att och att denna kommer att användas för det aktuella användas för det aktuella allmännyttiga ändamålet. allmännyttiga ändamålet. Kravet enligt första stycket 5 på skälig avkastning gäller inte om det finns särskilda skäl för annat. 9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ------------------------------------------------------- Om lotterna skall säljas i en lottförsäljningsautomat krävs vidare att 1. en vinstplan är fastställd i förväg, 2. vinsterna har dragits i förväg inför en av tillståndsmyndigheten godkänd kontrollant, och att 3. automaten inte betalar ut någon vinst. ------------------------------------------------------- Försäljning av lotter i lottförsäljningsautomat 16 a § Lotter får inte säljas i en lottförsäljningsautomat som är utrustad med eller ansluten till en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne. Om lotter säljs i en lottförsäljningsautomat av annat slag krävs att 1. en vinstplan är fastställd i förväg, 2. vinsterna har dragits i förväg inför en kontrollant som tillstånds- myndigheten har godkänt och 3. inga vinster ges ut från automaten. 17 § ------------------------------------------------------- En sådan sammanslutning som avses i 15 § och som är verksam huvudsakligen inom en enda kommun får efter registrering anordnar egentliga lotterier under en treårsperiod, om 1. lotterierna bedrivs bara inom den eller de kommuner där sam- manslutningen är verksam, 2. lotterierna inte bedrivs från en fast försäljningsplats som tillhandahålls av ett serviceföretag, 3. insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas under treårsperioden uppgår till högst 20 basbelopp, 4. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp, 5. värdet av vinsten i varje lotteri motsvarar minst 35 procent och högst 55 procent av insatsernas värde, 6. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats där lotteriet bedrivs, och 7. det för lotterierna finns föreståndare som registreringsmyndigheten godkänt. ------------------------------------------------------- En sådan sammanslutning som avses i 15 § och som är verksam huvudsakligen inom en enda kommun får efter registrering anordnar egentliga lotterier under en treårsperiod, om 1. lotterierna bedrivs bara inom den eller de kommuner där sam- manslutningen är verksam, 2. lotterierna inte bedrivs från en fast försäljningsplats som tillhandahålls av ett serviceföretag, 3. insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas under treårsperioden uppgår till högst 20 basbelopp, 4. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp, 5. värdet av vinsten i varje lotteri motsvarar minst 35 procent och högst 50 procent av insatsernas värde, 6. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats där lotteriet bedrivs, och 7. det för lotterierna finns föreståndare som registreringsmyndigheten godkänt Registreringsmyndigheten får medge undantag från kravet på föreståndare enligt första stycket 7 om det är uppenbart att någon sådan inte behövs. För lotteri som avses i 16 § tredje stycket gäller vidare där angivna särskil- da förutsättningar. 19 § ------------------------------------------------------- En sådan sammanslutning som avses i 15 § första stycket får anordna egentliga lotterier utan tillstånd, om 1. lotteriet anordnas i samband med a) en tillställning eller en sammankomst som sammanslutningen anordnar eller deltar i eller b) ett bingospel som sammanslutningen anordnar, 2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området 3. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp, 4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp, 5. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 procent och högst 55 procent av insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord plan, 6. vinstandelen anges på lottsedlarna eller lottlistorna eller i den lokal där lotteriet bedrivs, 7. lottköparen vid lottköpet får veta var och när vinsterna skall dras och på vilket sätt resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten, om vinstdragningen inte redan har ägt rum, och 8. vinsterna dras offentligt före tillställningens, sammankomstens eller bingospelets slut för dagen, om vinstdragningen inte redan har ägt rum före lottförsäljningen. ------------------------------------------------------- En sådan sammanslutning som avses i 15 § första stycket får anordna egentliga lotterier utan tillstånd, om 1. lotteriet anordnas i samband med a) en tillställning eller en sammankomst som sammanslutningen anordnar eller deltar i eller b) ett bingospel som sammanslutningen anordnar, 2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området, 3. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp, 4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp, 5. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 procent och högst 50 procent av insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord plan, 6. vinstandelen anges på lottsedlarna eller lottlistorna eller i den lokal där lotteriet bedrivs, 7. lottköparen vid lottköpet får veta var och när vinsterna skall dras och på vilket sätt resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten, om vinstdragningen inte redan har ägt rum, och 8. vinsterna dras offentligt före tillställningens, sammankomstens eller bingospelets slut för dagen, om vinstdragningen inte redan har ägt rum före lottförsäljningen. Försäljning av lotter genom påteckning på lottlistor får, trots vad som sägs i första stycket 2, påbörjas fyra veckor innan tillställningen eller sammankomsten äger rum. 20 § ------------------------------------------------------- Egentliga lotterier får även i andra fall än som anges i 19 § anordnas utan tillstånd, om 1. lotteriet anordnas i samband med a) en offentlig nöjestillställning, b) en offentlig tillställning till förmån för ett allmännyttigt ändamål, eller c) en allmän sammankomst för framförande av ett konstnärligt verk till förmån för ett allmännyttigt ändamål, 2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen eller sammankomsten avsedda området, 3. vinsterna utgörs bara av varor eller tjänster, 4. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp, 5. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp, 6. vinsterna delas ut i omedelbar anslutning till deltagandet i lotteriet, 7. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 procent och högst 55 procent av insatsernas värde, om antalet insater och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord plan, och 8. vinstandelen anges på lottsedlarna eller anslås i den lokal där lotteriet bedrivs. ------------------------------------------------------- Egentliga lotterier får även i andra fall än som anges i 19 § anordnas utan tillstånd, om 1. lotteriet anordnas i samband med a) en offentlig nöjestillställning, b) en offentlig tillställning till förmån för ett allmännyttigt ändamål, eller c) en allmän sammankomst för framförande av ett konstnärligt verk till förmån för ett allmännyttigt ändamål, 2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen eller sammankomsten avsedda området, 3. vinsterna utgörs bara av varor eller tjänster, 4. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp, 5. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp, 6. vinsterna delas ut i omedelbar anslutning till deltagandet i lotteriet, 7. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 procent och högst 50 procent av insatsernas värde, om antalet insater och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord plan, och 8. vinstandelen anges på lottsedlarna eller anslås i den lokal där lotteriet bedrivs. ------------------------------------------------------- 24 a § Tillstånd till automatspel får lämnas bara i fråga om varuspelsauto- mat, penningautomat, värde- automat och skicklighetsautomat. 27 § ------------------------------------------------------- Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i 26 § får ges, om 1. spelet anordnas till förmån för sådana sammanslutningar som avses i 15 §, 2. spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns till- stånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker, 3. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500 basbelopp per spel, 4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst tvåhundra gånger insatsen, 5. högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats, 6. inga vinster betalas ut i pengar, 7. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 % av insatsernas värde, 8. spelautomaterna kan kontrolleras genom tele- och databaserade kommunikationssystem, 9. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något annat kännetecken, 10. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och 11. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas. ------------------------------------------------------- Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i 26 § får ges, om 1. spelet anordnas till förmån för sådana sammanslutningar som avses i 15 §, 2. spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns till- stånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker, 3. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500 basbelopp per spel, 4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst tvåhundra gånger insatsen, 5. högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats, 6. inga vinster betalas ut i pengar från automaten, 7. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 % av insatsernas värde, 8. spelautomaterna kan kontrolleras genom tele- och databaserade kommunikationssystem, 9. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något annat kännetecken, 10. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och 11. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas. Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till ett folkrörelseägt spelföretag med statligt inflytande. Om särskilda skäl föreligger får tillstånd i stället lämnas till ett annat folkrörelseägt spelföretag eller till ett spelföretag som ägs av staten. ------------------------------------------------------- Förbud att delta i vissa Förbud att medge deltagande lotterier i vissa lotterier 35 § ------------------------------------------------------- Den som är under 18 år får Den som anordnar inte delta i automatspel, vadhållning, bingospel, roulettspel, tärningsspel automatspel, roulettspel, eller kortspel. tärningsspel eller kortspel får inte medge någon som är under 18 år att delta i lotteriet. Detsamma gäller den som är ombud för eller som förmedlar en lotteritjänst från den som anordnar lotteriet. Förbud att delta i vissa lotterier 36 § ------------------------------------------------------- Anställda eller Anställda eller funktionärer hos den som funktionärer hos den som anordnar bingospel eller anordnar bingospel, annat sådana lotterier som avses i automatspel än spel på 35 § får inte delta i värdeautomat i Sverige, lotteriet. roulettspel, tärningsspel eller kortspel får inte delta i lotteriet. 37 § ------------------------------------------------------- Det är inte tillåtet för den Det är inte tillåtet för som anordnar ett lotteri den som anordnar ett enligt denna lag att lämna lotteri enligt denna lag kredit för insatser i lotte- att lämna kredit för riet. insatser i lotteriet. Detsamma gäller den som är ombud för eller som förmedlar en lotteritjänst från den som anordnar lotteriet. 54 § ------------------------------------------------------- Till böter eller fängelse i Till böter eller fängelse högst sex månader döms den somi högst sex månader döms den uppsåtligen eller av grov som uppsåtligen eller av oaktsamhet grov oaktsamhet 1. olovligen anordnar 1. olovligen anordnar lotteri, eller ett lotteri eller främjar deltagande i ett inom landet anordnat lotteri 2. olovligen innehar en som inte är tillåtet, penningautomat, värdeautomat 2. olovligen innehar en eller skicklighetsautomat. penningautomat, värdeautomat eller skick- lighetsautomat eller 3. handlar i strid med 35-37 §§. I ringa fall döms inte till ansvar. Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år. Ikraftträdande - och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Övergångsbestämmelserna i samband med lotterilagens ikraftträdande tillämpas i fråga om tillstånd att anordna spel på spelautomat som har beviljats dessförinnan. 3. Verksamhet som i dag inte är att anse som lotteri men som kommer att kräva tillstånd enligt de nya föreskrifterna får fortsätta att bedrivas till och med den 31 december 1997 under förutsättning att den som anordnar verksamheten senast den 2 januari 1997 underrättar Lotteriinspektionen om verksamhetens art och omfattning. 4. Spel på spelautomat som inte kräver tillstånd i dag men som kommer att göra det enligt de nya föreskrifterna får fortsätta att anordnas till och med den 31 december 1997 under förutsättning att den som anordnar spelet senast den 2 januari 1997 underrättar länsstyrelsen i det län där spelet anordnas om spelets art och omfattning. Om spelet bedrivs i flera län skall i stället Lotteriinspektionen underrättas. Det som sägs om sådant spel på automat som kommer att kräva tillstånd skall också gälla i fråga om spel på automat som inte kräver tillstånd i dag och som kommer att vara förbjudet enligt de nya föreskrifterna. 5. I fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. 10 Förteckning över remissinstanserna Remissyttranden har avgetts av Göta hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium, Datainspektionen, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Konkurrensverket, Konsumentverket, Lotteriinspektionen, Ungdomsstyrelsen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Eskilstuna kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Hedemora kommun, Sundsvalls kommun, AB Tipstjänst, AB Trav och Galopp, Cancerfonden, Centerns Lotteribyrå, Cherryföretagen AB, Folkrörelsernas lotteribyrå, Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor, Handikappförbundens Samarbetsorgan, Kooperativa förbundet, Lottillverkarnas branschorganisation, Svenska Penninglotteriet AB, Riksförbundet Hem och Skola, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Automatägares Riksförbund, Svenska Bingoarrangörers centralorganisation, Sveriges Hotell- och Restaurangförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Riksidrottsförbund och Tobaks- och Servicehandelns riksförbund. Statskontoret har förklarat sig avstå från att avge yttrande över promemorian. Luleå kommun, Armatic Holding KB, Barnens Rätt i Samhället, De Handikappades Riksförbund, Folkparkerna i Sverige, IOGT-NTO lotteribyrå, Knutsson Casino AB, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, Riksförbundet Spelberoende, Svenska Tivoliägarnas Riksförbund, Sveriges Television AB och Telia AB har avstått från att yttra sig. Utöver från remissinstanserna har synpunkter på promemorian inkommit från Regni Service AB, First Telecom Europe AB, Interaktiva Lotterier i Skandinavien AB, Svenska allmännyttiga lotterier AB, Stefan Holfve, Tottes Föreningsservice och Crystal Leisure LTD. 11 Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-11 Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam. Enligt en lagrådsremiss den 22 augusti 1996 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ann-Jeanette Eriksson och hovrättsassessorn Gun Lombach. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. 12 Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 september 1996 Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johnasson, Åhnberg, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Åsbrink _________________ Regeringen beslutar proposition 1996/97:7 Vissa spel- och lotterifrågor. 13