Post 6407 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1996/97:24 ·
Hämta Doc ·
Invandrings- och flyktingpolitiken
Ansvarig myndighet: Utrikesdepartementet
Dokument: Skr. 24
Skr. 1996/97:24
Regeringens skrivelse
1996/97:24
---------------------------------------------------------------------------------------
Skr.
Invandrings- och flyktingpolitiken
1996/97:24
---------------------------------------------------------------------------------------
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 12 september 1996
Göran Persson
Lena Hjelm-Wallén
(Utrikesdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redovisas den svenska invandrings- och flyktingpolitiken och
invandringen till Sverige. Redovisningen avser i huvudsak sista halvåret 1994
och år 1995. I vissa avseenden redovisas också utvecklingen under år 1996.
Vidare beskrivs migrations- och flyktingsituationen i världen samt Sveriges roll
i det internationella samarbetet.
Skr. 1996/97:24
Innehållsförteckning
Förkortningar.................................................................................
4
Inledning....................................................................................
5
I Sverige och
världen............................................................ 6
1.Migration i ett globalt perspektiv............................... 6
2.Vem är
flykting?......................................................... 7
3.Flyktingsituationen i världen......................................
9
-
Inledning............................................................. 9
- Asien och Oceanien............................................10
- Mellersta Östern................................................10
-
Afrika.................................................................12
- Latinamerika......................................................
14
-
Europa................................................................14
II Den svenska utlänningslagstiftningen och dess tillämpning 15
1.Asylrätten och frågan om tillfälligt skydd...............15
- Flyktingpolitiska kommitténs betänkande........... 17
2.Redovisning av praxis..............................................19
3.
Visering....................................................................20
4.Anknytningsutredningen..........................................21
5.Barnen i utlänningsrätten........................................22
- Barnkonventionen............................................23
- Flyktingpolitiska kommitténs förslag..............24
- Särskild utredning om barnkonventionen och
svensk
rätt...................................................................25
6.Verkställighet av avlägsnandebeslut......................27
- Verkställighetsutredningen..............................28
III Invandringen till Sverige, inklusive asylsökande 29
1.
Inledning..............................................................29
2.In- och utvandring av utländska medborgare...... 29
3.Enskilt inresta asylsökande och anhöriga till dessa 31
4.Överföring av flyktingar (flyktingkvoten) och andra
åtgärder för flyktingar.........................................36
- Anhöriga till kvotflyktingar........................38
5.Arbetskraftsinvandring......................................39
6.Övrig invandring...............................................40
7.Återvandring.....................................................40
IV Mottagande av asylsökande och flyktingar m.m. 42
1.Mottagandet av asylsökande under den tid
asylansökan prövas..........................................42
2.Det kommunala flyktingmottagandet.............. 46
- Omfattning...............................................46
- Kommunernas introduktionsprogram...... 48
- Statlig ersättning/kostnader...................... 50
- Uppföljning/utvärdering av flyktingmottagandet
och den statliga ersättningen............................51
- Lån till hemutrustning för flyktingar......... 54
V Samråd med frivilligorganisationer m.fl 55
VI Det internationella migrations- och flyktingpolitiska
arbetet och Sveriges roll 55
1.Inledning........................................................55
2.UNHCR och övriga FN-organs arbete i flykting-
frågor............................................................57
3.UNRWA.......................................................58
4.IOM..............................................................59
5.OECD...........................................................60
6.OSSE............................................................60
7.Europarådet och Öst/Väst-migration........... 61
- CAHAR...............................................61
8.Europaintegrationen....................................61
- EU-medlemskapet och EES-avtalet..... 61
- Avskaffandet av EU:s inre gränser -
unionsfördraget.............................. 62
- Utvecklingen under år 1995................ 63
- 1996 års regeringskonferens............... 65
- Schengensamarbetet........................... 66
9.Samarbete mellan staterna runt Östersjön 67
10. Det nordiska samarbetet........................... 68
11. De informella konsultationerna................ 69
12. De internationella frivilligorganisationerna 69
Skr. 1996/97:24
Förkortningar
CAHAR Ad hoc Committee of Experts on the Legal Aspects of
Territoral Asylum, Refugees and Stateless
Persons/Europarådets ad hoc-kommitté för asylrätt och
flyktingfrågor
CDMG Steering Committee on Migration/Europarådets styrkommitté
för migrationsfrågor
CPA Comprehensive Plan of Action/Övergripande plan inom FN för
lösning av Indokinaflyktingarnas situation
EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (avtal 1991 om ekonomiskt
samarbete mellan EG och EFTA)
ECRE European Consultation on Refugees and Exiles/Europeiska
konsultationen om flyktingar och andra personer i exil
(sammanslutning av frivilliga organisationer i Europa)
EFTA European Free Trade Association/Europeiska frihandels-
sammanslutningen
EG Den europeiska gemenskapen
EU Den europeiska unionen
ICRC International Committee of the Red Cross/Internationella
rödakorskommittén
ICVA International Council of Voluntary Agencies/Internationella
rådet för frivilliga organisationer
IOM International Organization for Migration/ Internationella
migrationsorganisationen
NSHF Nordiska regeringarnas samrådsgrupp i flyktingfrågor
OAU Organization of African Unity/Organisationen för afrikansk
enhet
OECD Organization for Econonic Co-operation and Development/
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
PARinAc Samarbetet mellan UNHCR och enskilda organisationer
SIDA Styrelsen för internationell utveckling
UNHCR United Nations High Commissioner for Refugees/FN:s
flyktingkommissarie
UNRWA United Nations Relief and Works Agency for Palestine
Refugees in the Near East/FN:s hjälporganisation för
Palestinaflyktingar
WFP World Food Programme/Internationella livsmedelsprogrammet
Skr. 1996/97:24
Invandrings- och flyktingpolitiken
Inledning
Regeringen lämnar följande redogörelse för invandrings- och flyktingpolitiken
till riksdagen. Innehållet avser huvudsakligen sista halvåret 1994 och år 1995.
En del uppgifter omfattar dock även första halvåret 1996. Avsikten är att
redovisningen skall kunna användas som underlag och bakgrundsmaterial i
anslutning till regeringens budgetproposition för budgetåret 1997.
Med invandringspolitik avses de principer och regler som anger vilka
utlänningar som skall få tillstånd att bosätta sig i Sverige.
Flyktingpolitiska kommittén lade den 1 juli 1995 fram sitt betänkande Svensk
flyktingpolitik i globalt perspektiv (SOU 1995:75). Kommittén föreslår bl. a. en
utökad internationell samverkan för att aktivt undanröja orsaker bakom flykt och
påtvingad migration. Betänkandet har remissbehandlats, lagrådsremiss har
beslutats av regeringen och en proposition läggs fram för riksdagen i september
1996. En parlamentarisk kommitté som behandlat frågan om barnkonventionen och
svensk rätt har i delrapport som redovisades i juni 1996 granskat barns
ställning i utlänningsrätten. Syftet är att behandla barnkommitténs synpunkter i
den migrationspolitiska propositionen.
Den svenska invandringen är sedan år 1967 reglerad utom för medborgare i de
nordiska länderna som har fri rörlighet och etableringsrätt. Sverige är sedan
den 1 januari 1995 fullvärdig medlem i EU. Det innebär att medborgare i alla
EU-länder fritt skall kunna flytta mellan länderna för att arbeta, studera, bo
och leva utan krav på arbetstillstånd. Den fria rörligheten omfattar även
familjemedlemmar.
Invandringen till Sverige har de senaste åren huvudsakligen bestått av
personer som sökt asyl och av anhöriga till dem som redan bor i Sverige.
Mottagandet av flyktingar är endast ett av flera element i den svenska
flyktingpolitiken. Dessutom ingår:
- agerande inom FN och andra internationella sammanslutningar för att
bidra till att internationella konflikter motverkas och löses och för
att respekten för de mänskliga rättigheterna upprätthålls,
- ekonomiskt stöd till UNHCR, UNRWA och andra organisationer som
bedriver flyktingarbete utanför Sverige,
- internationellt samarbete i syfte att verka för en solidarisk
ansvarsfördelning och för att stärka flyktingarnas rättsliga skydd,
- överföring till Sverige, ofta i samarbete med UNHCR, av särskilt utsatta
personer som behöver en säker fristad undan förföljelse,
- mottagande av flyktingar i Sverige i enlighet med en asyllagstiftning
som i vissa avseenden ger ett starkare skydd än vad 1951 års
flyktingkonvention stadgar,
- ett av staten finansierat kommunalt mottagande för flyktingar och därmed
jämställda personer, vilket syftar till att främja deras möjligheter att
finna sig tillrätta i det svenska samhället,
- stöd till flyktingar som frivilligt vill lämna Sverige för att bosätta
sig i
hemlandet eller annat land.
I Sverige och världen
1. Migration i ett globalt perspektiv
Migration har alltid förekommit och kommer alltid att finnas. Definitionen av
vad vi menar med en migrant förändras över tiden. När vi avser internationell
migration skall en internationell gräns passeras. Vistelsetiden skall omfatta en
viss tid och tillfälliga besökare exkluderas.
Människor flyttar av många olika skäl vilka kan spänna över en skala från
högsta grad av önskan att flytta till påtvingad flykt. En del flyttningar kan
hänföras till en ekonomisk och social elit som rör sig tämligen fritt över
gränserna. Andra flyttningar sker mot bakgrund av obalanser i efterfrågan och
tillgång av arbetskraft. En allt ökande andel flyttningar sker som en följd av
att människor mer eller mindre tvingas att lämna sina hem. Krig, väpnade interna
konflikter, politisk förföljelse, miljöförstöring, fattigdom, ekonomisk
stagnation och, kanske framförallt, individens bristande framtidstro och en
önskan att göra något åt detta är de drivande krafterna bakom denna typ av
migration. I de flesta fall är orsakerna bakom beslutet att migrera sammansatta
och det kan vara svårt att bara urskilja en orsak.
Alla tecken tyder på att migrationen kommer att fortsätta att öka.
Världshandeln och det ömsesidiga beroendet mellan stater ökar.
Befolkningstillväxten medför att levnadsbetingelserna förändras på sådant sätt
att man måste söka sin utkomst någan annanstans vilket leder till att antalet
migranter ökar. Krig och konflikter mellan har stater har minskat under de
senaste åren medan istället väpnade konflikter och strider inom nationer har
ökat. Många av dessa inre konflikter har haft etniska undertoner och
civilbefolkningen har drabbats svårt vilket medför stora skaror flyktingar. En
annan faktor som kan medverka till att migrationen ökar är kommunikationernas
utveckling. Världen har blivit alltmer känd för många och möjligheterna att
förflytta sig har förbättrats över hela världen.
I de historiskt nya nationalstaterna försöker staterna ha kontroll över vilka
personer som har rätt att bo och vistas där och som har rättigheter och
skyldigheter i staten. Staterna för en migrationspolitik vilken syftar till att
reglera invandringen. En kategori migranter vars rättigheter omfattas av
internationella konventioner och den form dessa får i nationell lagstiftning är
de som flyr sina hemländer för att söka skydd i någon annan stat - flyktingarna.
2. Vem är flykting?
I dag finns ett betydande antal konventioner och andra internationella
instrument som är av betydelse för de avtalsslutande staternas flykting- och
immigrationspolitik.
FN-konventionen från år 1951 om flyktingars rättsliga ställning, den s.k.
Genèvekonventionen, även kallad flyktingkonventionen, kvarstår som den
grundläggande och mest betydelsefulla konventionen som rör flyktingar. Det är
denna konvention som vår svenska utlänningslagstiftning bygger på.
Flyktingkonventionen kompletterades år 1967 med ett protokoll angående
flyktingars rättsliga ställning, det s.k. New York-protokollet. Ratificering av
protokollet innebär att stater förbinder sig att tillämpa flyktingkonventionen
utan dess tidsbegränsning till den 1_januari 1951 eller dess geografiska
begränsning till Europa.
Flyktingkonventionen innehåller bl.a. en definition av vem som skall anses som
flykting och stadgar förbud mot avvisning eller utvisning av flykting till land
där han riskerar förföljelse - eller till land där han inte åtnjuter trygghet
mot att bli sänd till ett land där han riskerar förföljelse - samt innehåller
bestämmelser om att en flykting skall jämställas med medborgare i det egna
landet när det gäller sociala förmåner m.m. I en bilaga till konventionen lämnas
närmare anvisningar för utfärdande av resedokument till flyktingar.
I konventionen och protokollet definieras en flykting som en person som "i
anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion,
nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politisk åskådning
befinner sig utanför sitt hemland och som inte kan eller på grund av sin fruktan
inte vill begagna sig av hemlandets skydd". Den flyktingdefinition, som är
intagen i UNHCR:s stadga och därmed reglerar mandatet, sammanfaller nära nog
helt med den citerade.
Konventionens flyktingdefinition är den enda universellt godtagna. Den tar
sikte på personens individuella, subjektiva fruktan att utsättas för förföljelse
på grund av vissa objektivt påvisbara omständigheter. Konventionens
flyktingbegrepp täcker dock inte personer som flyr på grund av naturkatastrofer,
misär, väpnad konflikt eller allmänt våld. På regional basis har emellertid
enighet nåtts om vidare flyktingbegrepp.
OAU-konventionen från år 1969 om särskilda aspekter på flyktingproblemen i
Afrika omfattar även den som "på grund av yttre aggression, ockupation, utländsk
dominans eller händelser som allvarligt stör den allmänna ordningen i del av
eller hela det land i vilket han har sitt ursprung eller är medborgare, tvingas
lämna sin vanliga bostad för att söka tillflykt på annan plats utanför sagda
land".
För Centralamerikas del accepterades ett snarlikt flyktingbegrepp i den
deklaration, som berörda regeringar antog i Cartagena år 1984. Det då
överenskomna flyktingbegreppet inkluderar också "personer som har flytt från
sitt land därför att deras liv, säkerhet eller frihet hotats av allmänt våld,
utländsk aggression, intern konflikt, massiva kränkningar av de mänskliga
rättigheterna eller andra omständigheter som allvarligt stört den allmänna
ordningen".
Såvitt gäller Asien har UNHCR:s exekutivkommitté - med stöd av första
asylländer i Sydostasien - godtagit en bestämmelse om att alla asylsökande, i
vart fall temporärt, skall tas emot av första asylländerna och att
tvångsrepatriering, s.k. "refoulment", inte skall ske. OECD-staterna har inte
accepterat en vidare flyktingdefinition än flyktingkonventionens, men åtskilliga
OECD-stater har i sina nationella lagstiftningar infört bestämmelser om
uppehållstillstånd som i vissa avseenden är generösare än flyktingkonventionens.
Av stor betydelse är att UNHCR:s verksamhet - på basis av ett antal
resolutioner från FN:s generalförsamling - kommit att utvidgas utöver det
egentliga mandatet. I många fall av omfattande tvångsförflyttningar har UNHCR
bistått med skydd och nödhjälp. Det bör emellertid observeras att
flyktingkommissariens mandat formellt inte har utvidgats.
Härtill kommer också ett 70-tal betydelsefulla konklusioner som antagits av
UNHCR:s exekutivkommitté för internationellt skydd av flyktingar bl.a. om
kvinnor på flykt, flyktingbarn och familjeåterförening. Dessa "conclusions" är
inte rättsligt bindande men utgör ett viktigt arbetsredskap för UNHCR.
3. Flyktingsituationen i världen
Inledning
Vid ingången av år 1996 räknade FN:s flyktingkommissarie, UNHCR, med att 27,4
miljoner människor på ett eller annat sätt var beroende av organisationens hjälp
och stöd. Av dem var 15,5 miljoner flyktingar som hade flytt sina hemländer på
grund av förföljelse eller krig. 4 miljoner personer som återvänt till sina
hemländer var fortfarande beroende av organisationen för sitt skydd och
överlevnad. En vanlig form av flyktingar är s.k. internflyktingar och 5,4
miljoner var flyktingar i sina egna hemländer. Hela 3,5 miljoner var en grupp
personer som behövde stöd och skydd utan att för den skull vara flyktingar eller
återvändande flyktingar. Ett typexempel i den sista kategorin var befolkningen i
Sarajevo.
De globalt sett stora flyktingkatastoferna äger rum i den fattiga delen av
världen. Afrika är den kontinent som har flest flyktingar med nära 6,5 miljoner
(exkl. Nordafrika). Ofta flyr man undan ett krig i ett fattigt land för att leva
som flykting i ett annat fattigt land. När orsakerna som föranledde flykten inte
längre är lika akuta försöker man att återvända hem igen.
Det är framförallt två konflikthärdar som har lett till ett stort antal
flyktingar: Afghanistan och Rwanda. Nära 3 miljoner har flytt från Afghanistan
och drygt 2 miljoner från Rwanda. Iran hyser 1,7 miljoner flyktingar, Zaire 1,6
miljoner och Pakistan 1 miljon. Krig i fattiga länder har orsakat att redan
svaga ekonomier har försvagats ytterligare och andra svaga ekonomier har utsatts
för ytterligare påfrestningar genom att de har fått ta emot många flyktingar.
Att det framförallt är i Afrika och Asien som flyktingar är ett stort problem
framgår med skrämmande tydlighet av FN:s statistik för år 1995 över de länder
som har alstrat flest flyktingar respektive tagit emot flest flyktingar. De fem
länder som har alstrat flest flyktingar är Afghanistan 2,7, Rwanda 2,1, Liberia
0,8, Somalia 0,5 samt Sudan 0,4 miljoner. Motsvarande lista över de fem länder
som har tagit emot flest är Iran 1,7, Zaire 1,6, Pakistan 1, Tanzania 0,6 samt
Guinea 0,6 miljoner.
Efter en europeisk måttstock är flyktingkatastrofen i Bosnien och Hercegovina
av gigantiskt omfång. Inte sedan slutet av andra världskriget har Europa ensamt
alstrat så många flyktingar. Även om de allra flesta flyktingarna och
hjälpbehövande finns kvar i Bosnien och Hercegovina eller i närområdet har även
övriga Europa drabbats av katastrofen. UNHCR räknar med att nära 700 000
personer från området nu finns som flyktingar utanför f.d. Jugoslavien. I övriga
delar av f.d. Jugoslavien finns nära
650 000 bosniska flyktingar. Inom Bosnien och Hercegovinas gränser finns 1
miljon personer som är fördrivna från sina hem och ytterligare 1,4 miljoner som
är helt eller delvis beronde av stöd utifrån.
Skr. 1996/97:24
Asien och Oceanien
Under år 1994 har ca 330 000 flyktingar återvänt till Afghanistan. Under åren
1990 till 1993 har således över 3 miljoner flyktingar återvänt till Afghanistan.
Fortfarande beräknas dock ca 2,6 miljoner afghanska flyktingar finnas i
grannländerna. På grund av kriget i Tajikistan har Afghanistan under 1994 tagit
emot ca 19 000 flyktingar från Tajikistan.
Antalet flyktingar i Pakistan har fortsatt att minska bl.a. på grund av den
frivilliga återvandringen av afganska flyktingar till Afghanistan. Under år 1994
återvände ca 103 000 afghaner från Pakistan. Antalet registrerade flyktingar i
Pakistan har därmed reducerats till ca 1 miljon.
I början av juni 1994 fanns ca 13 000 indo-kinesiska flyktingar i Thailand,
vilket är en minskning från föregående år med ca 24 000 personer. Minskning
skall ses mot bakgrund av “The Comprehensive Plan of Action for Indo-Chinese
Refugees“ (CPA:s) arbete i området.
Genom CPA har till år 1995 ca 70 000 personer återvänt till Vietnam. I
Hongkong fanns i början av år 1995 ca 1 700 vietnamesiska flyktingar. Under år
1994 blev ca 1 500 vietnamesiska flyktingar repatrierade till tredje land och ca
5 600 personer friviliigt repatrierats till Vietnamn. Totalt har därmed sedan år
1989 ca 760 000 personer repatrierats till tredje land och ca 70 000 personer
frivilligt återvänt till Vietnamn.
År 1994 fanns i Bangladesh ca 116 000 flyktingar från Myanmar (Burma). På
grund av bilaterala övernskommelser mellan regeringen i Burma och den
bangladeshiska regeringen samt UNHCR:s stöd har under den första hälften av år
1995 ca 81 000 personer återvänt till Myanmar.
Efter en överenskommelse mellan Indien och Sri Lanka påbörjades under år 1992
ett program för återvandring av tamilska flyktingar från Tamil Nadu i Indien
till Sri Lanka. Under år 1994 och fram till april 1995 återvände ca 18 200
flyktingar till Sri Lanka. Ca 54 000 tamiler finns nu kvar i Indien.
Mellersta Östern
De största flyktinggrupperna i regionen är som tidigare afghaner, irakier
(kurder) och palestinier. Iran kvarstår som det största mottagarlandet med ca 2
miljoner flyktingar som framför allt kommer från Afghanistan. Återvandringen av
irakiska kurder har under 1995 så gott som stått stilla, trots insatser från
UNHCR. Det instabila säkerhetsläget i norra Irak består, eftersom
sammandrabbningarna mellan de två kurdiska partierna KDP och PUK fortsätter.
Dessutom har den turkiska militären genomfört upprepade attacker i norra Irak
som ett led i sin ambition att slå sönder PKK-gerillan. Detta har givetvis
påverkat UNHCRs insatser i regionen och på grund av oroligheterna har man
tvingats att förflytta omkring 15 000 flyktingar till Dohukregionen.
UNHCR har fortsatt att bistå Irak och Iran i deras förhandlingar om att
möjliggöra ett frivilligt återvändande av de flyktingar som uppehåller sig i
respektive land. Länderna har nu undertecknat en ömsesidig överens-kommelse att
vardera ta emot 7 000 frivilligt återvändande flyktingar.
En stor grupp arabiska flyktingar (13 423) befinner sig fortfarande i Rafha-
lägret i Saudiarabien. UNHCR har fortsatt sitt arbete med att söka en permanent
lösning för denna grupp och ett mindre antal har kunnat lämna lägret och fått
uppehållstillstånd genom s.k. resettlement i första hand i Iran, Norge, Sverige
och Australien. Vissa har även frivilligt lämnat lägret för att frivilligt
återvända hem.
UNRWA bistår idag drygt 3 miljoner palestinska flyktingar i Mellanöstern.
Genom interimsavtalet om palestinskt självstyre har läget väsentligen förändrats
i regionen. Fredsprocessen har dock på sistone stött på motgångar och det är
osäkert när bilaterala förhandlingar mellan Israel och det palestinska
självstyret om flyktingfrågan kan komma till stånd. I den multilaterala delen av
fredsprocessen har en arbetsgrupp bildats för denna fråga. En komplikation är
att varken Libanon eller Syrien med tillsammans drygt en halvmiljon UNRWA-
registrerade flyktingar deltar i den multilaterala processen.
Afrika
I Centralafrika domineras flyktingproblemen fortfarande av konflikterna i Rwanda
och Burundi. I början av 1995 hoppades man att de som flytt undan folkmorden i
Rwanda under 1994 skulle kunna återvända. Utvecklingen i Rwanda har dock inte
gått i den riktningen att det varit möjligt för alla att lämna flyktinglägren i
Zaire, Tanzania, Burundi och Uganda. Säkerhetsläget i Rwanda är fortfarande
instabilt, antalet arresteringar av personer som påstås ha deltagit i folkmorden
1994 är fortfarande högt och landet saknar ett säkert rättssystem. Stora
insatser har gjorts för att åstadkomma frivillig repatriering till Rwanda; som
exempel härpå kan nämnas att en trepartskommission med representanter för UNHCR,
Rwanda och Zaire har bildats i detta syfte. Sedan början av 1995 har bl.a.
omkring 82 700 flyktingar återvänt från Zaire och 7000 från Burundi.
Vad gäller läget i Burundi har UNHCR, på grund av det rådande säkerhetsläget i
de områden varifrån majoriteten av flyktingarna kommer, inte kunnat påbörja
repatrieringsplanerna på samma sätt som i Rwanda. Fortfarande lever omkring 160
000 burundier i flyktingläger i Zaire och Tanzania.
När det gäller situationen i Östafrika och på Afrikas horn kan nämnas att
försöken att uppnå stabilitet i Somalia har fortsatt. Säkerhetssituationen har
nu återigen stabiliserats något i de nordvästra delarna (Somaliland) och UNHCR
och andra internationella organisationer har kunnat återvända till huvudstaden
Hargeisa. Förhoppningen är att det pågående uppgörelserna mellan olika klaner
skall kunna resultera i ytterligare möjligheter till repatriering från Kenya,
Etiopien och Djibouti. Sedan början av 1995 har ca 30 000 personer återvänt från
Kenya.
I Sudan fortsätter det segslitna inbördeskriget mellan nord och syd och läget
har under senare tid förvärrats. Detta har lett till ökade flyktingströmmar ur
landet. I april månad 1995 fanns t.ex. omkring 322 000 sudanesiska flyktingar i
Uganda.
Vad gäller situationen i Västafrika har en fredsöverenskommelse undertecknats
i Liberia i augusti 1995. Uppgörelsen följdes av eld-upphör och efter det att en
ny regering tillträtt ökade förhoppningarna om att de 750 000 flyktingarna
skulle kunna återvända till landet. De människor som flytt befinner sig i
grannländerna Guinea, Elfenbenskusten, Ghana, Sierra Leone och Liberia.
Fredsuppgörelsen har dock ännu inte kunnat genomföras fullt ut. De
fredsbevarande styrkorna har t.ex. inte utplacerats i den takt som var planerat,
och detta har lett till att UNHCR har inte har kunnat verka i de områden som är
aktuella för återflyttning. Dessa omständigheter har alltså lett till att
repatrieringsprocessen försenats.
Stridigheterna i Sierra Leone har lett till att många sökt sin tillflykt till
grannländerna Guinea och Liberia. I Liberia fanns vid slutet av 1995 120 000
flyktingar från Sierra Leone.
I december 1994 utfärdades allmän amnesti i Togo vilket lett till att 190 000
flyktingar återvänt, i huvudsak från Benin. I Benin och Ghana finns nu omkring
95 000 togolesiska flyktingar kvar. De repatrieringsprojekt som leds av UNHCR
förväntas leda till att ytterligare flyktingar återvänder hem.
I Mali råder för närvarande relativ stabilitet i de norra delarna vilket lett
till att ca 40 000 flyktingar återvänt från Algeriet, Burkina Faso, Mauretanien
och Niger. De flesta har återvänt spontant men några har repatrierats i UNHCR:s
regi.
I Södra Afrika är läget relativt lugnt sedan det i september 1994 råder fred i
Angola. UNHCR räknar med att omkring 311 000 angolaner skall kunna repatrieras
mellan juli 1995 och december 1997. Läget i Mo*ambique är fortsatt stabilt och
så gott som samtliga flyktingar har återvänt. UNHCR har därmed genomfört en av
sina största repatrieringsprocesser någonsin.
Latinamerika
I Mexico beräknas ca 340 000 tredjelands medborgare vistas som icke erkända
flyktingar. I slutet av år 1994 fanns därutöver ca 48 000 flyktingar i Mexico,
varav de flesta från Guatemala. Den frivilliga återvandringen av guatemalanska
flyktingar till Guatemala uppgick under år 1994 till ca 6 000.
Europa
Trots undertecknandet av det s.k. Dayton-avtalet och den pågående fredsprocessen
i en domineras den flyktingpolitiska situationen i Europa fortfarande av
utvecklingen på Balkan. Ännu är rörelsefriheten inom Bosnien och Hercegovina
begränsad. Hittills har relativt få internflyktingar och personer som flytt till
andra länder kunnat återvända till sina hem. Bland de länder utanför f.d.
Jugoslavien som har fått ta emot ett stort antal asylökande till följd av
konflikten har Tyskland, Schweiz, Österrike, Danmark och Sverige tillsammans
tagit emot 90% av de asylsökande. Man diskuterar nu återvändande av asylsökande.
Dessa diskussioner leds av UNHCR.
Ingen av de baltiska staterna har ännu undertecknat 1951 års
flyktingkonvention. Litauen har dock som första baltiska stat i juli 1995
antagit en asyllagstiftning och avser att under hösten 1996 ansluta sig till
flyktingkonventionen. För att bland de nordiska länderna söka åstadkomma en
bättre koordinering av det nordiska samarbetet och biståndet på det
migrationspolitiska området till de baltiska staterna har Finland huvudansvaret
för koordineringen till Estland, Sverige till Lettland och Danmark till Litauen.
Ryssland är fortfarande upptagningsområde för ett stort antal asylsökande från
olika f.d. Sovjetrepubliker. I f.d. Sovjetunionen finns också många asylsökande
från Afrika och Asien som använder länder i f.d. Sovjetunionen som transitländer
för resa till bl.a. Sverige.
En av UNHCR initierad konferens om migrations- och flyktinfrågor i OSS-
länderna (Regional Conference to Address the Problems of Refugees, Displaced
Persons, Other Forms of Involuntary Displacement and Returnees in the Countries
of the Commonwealth of Independent States and Relevant Neighbouring States,
CISCONF) har hållits i Genève den 30 - 31 maj 1996.
Liksom i Sverige minskar över lag antalet asylsökande i Västeuropa.
Storbritannien står tämligen ensamt om att få ett ökat antal asylsökande under
1995.
II Den svenska utlänningslagstiftningen och dess tillämpning
1. Asylrätten och frågan om tillfälligt skydd
Enligt 3 kap. 1 § utlänningslagen (1989:529) har flyktingar, krigsvägrare och
s.k. de facto-flyktingar rätt till asyl i Sverige. En flykting definieras i
utlänningslagen som "en utlänning som befinner sig utanför det land som han är
medborgare i därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund
av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund
av sin religiösa eller politiska uppfattning och som inte kan eller på grund av
sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd". En flykting är även den
som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han
tidigare haft sin hemvist. Definitionen sammanfaller med den som finns i 1951
års konvention angående flyktingars rättsliga ställning, den s.k.
flyktingkonventionen, och personer som faller in under bestämmelsen kallas
därför i dagligt tal för konventionsflyktingar.
En krigsvägrare är enligt utlänningslagen en utlänning som har övergett en
krigsskådeplats eller som har flytt från sitt hemland eller behöver stanna i
Sverige för att undgå förestående krigstjänstgöring.
En de facto-flykting slutligen är en utlänning som, utan att vara flykting,
inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena där
och kan åberopa tungt vägande omständigheter till stöd för detta.
Under senare år har endast en mindre del av de asylsökande som beviljats
uppehållstillstånd i Sverige fått stanna här med stöd av utlänningslagens
skyddsbestämmelser för konventionsflyktingar.
Av de 37 444 asylsökande som beviljades uppehållstillstånd under år 1994 var
andelen konventionsflyktingar 2 _% eller 785 personer. Under samma tidsperiod
beviljades 7 431 personer uppehållstillstånd som kvotflyktingar. Under år 1995
var andelen konventionsflyktingar 3 % eller 148 personer av de 3 686 asylsökande
som beviljades uppehållstillstånd.
En asylsökande kan även ges uppehållstillstånd inom ramen för tillämpningen av
en annan bestämmelse i utlänningslagen (2_kap. 4_§_första stycket 2), enligt
vilken uppehållstillstånd får ges till en utlänning som av humanitära skäl bör
tillåtas bosätta sig här. Det är här inte fråga om någon egentlig
skyddsbestämmelse utan om en möjlighet för den tillståndsgivande myndigheten att
bevilja uppehållstillstånd när det är påkallat av humanitära skäl.
Uppehållstillstånd med stöd av denna regel kan beviljas för personer som på
grund av sjukdom eller andra personliga förhållanden inte bör vägras rätt att
stanna här. Regeln är också avsedd att tillämpas för personer som inte omfattas
av reglerna om asyl i 3 kap. utlänningslagen. Dessa kan beviljas
uppehållstillstånd när förhållandena i hemlandet är av det slaget att det skulle
te sig inhumant att tvinga utlänningen att återvända dit, t.ex. vid ett pågående
krig. Antalet tillstånd som beviljades med stöd av den nämnda regeln under år
1994 uppgick till 15 636 (majoriteten av dessa kommer från Bosnien) och under
1995 till 1 522.
Asyl får vägras en konventionsflykting om det föreligger synnerliga skäl
härför, exempelvis vid fall av grov brottslighet eller om hänsynen till rikets
säkerhet så kräver. För krigsvägrare och de facto-flyktingar får tillstånd
vägras om det föreligger särskilda skäl att inte bevilja asyl. Vid bedömning av
om särskilda skäl att vägra asyl skall anses föreligga får - till skillnad mot
vad som gäller beträffande konventionsflyktingar - hänsyn tas även till Sveriges
mottagningsresurser.
Med verkan från den 1 juli 1994 genomfördes en ändring i 2 kap. 2 §
utlänningslagen (1989:529) som innebär att ett tidsbegränsat uppehålls-tillstånd
kan beviljas bl.a. om en utlänning rest in i Sverige från ett område där det
råder väpnad konflikt eller kris av synnerligen allvarlig art. Detta skall gälla
även för medlemmar av kärnfamiljen som ansöker om att få komma till Sverige för
att förena sig med någon som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd. Denna
möjlighet att bevilja ett tidsbegränsat uppehålls-tillstånd är avsedd att
tillämpas endast om sökanden inte har rätt till asyl här i landet och under
högst ett år. Bestämmelsen har tillämpats på en grupp skyddsökande, nämligen
personer från Bosnien med kroatiskt medborgarskap, som efter ett vägledande
beslut av regeringen våren 1995 beviljades tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Flyktingpolitiska kommitténs betänkande
Regeringen beslutade i november 1994 att ersätta den tidigare tillsatta
parlamentariska Invandrar- och flyktingkommittén med två nya utredningar.
Flyktingpolitiska kommitténs betänkande Svensk flyktingpolitik i globalt
perspektiv (SOU 1995:75) överlämnades till regeringen den 30 juni 1995. En
migrationspolitisk proposition läggs fram för riksdagen i september 1996.
Kommitténs förslag och överväganden omfattar följande avsnitt:
- motiv för en ny politik
- grunderna för en ny politik
- samarbete i ett globalt perspektiv
- europeiskt samarbete
- invandringen till Sverige
- återvandring
- frivilligorganisationerna
- barnen, barnkonventionen och utlänningslagen
- samordning och genomförande.
I fråga om invandringen till Sverige föreslår kommittén att skydd bör ges till
den som är flykting enligt en vidare tolkning av flyktingkonventionen än den som
tillämpas för närvarande. Dessutom bör skydd ges till dem som riskerar att
utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning, dem som flyr undan en väpnad konflikt eller en miljökatastrof och
dem som riskerar ett strängt straff eller mycket allvarliga trakasserier på
grund av könstillhörighet eller homosexualitet. Kommittén föreslår vidare att de
nuvarande skyddsbegreppen de facto-flykting och krigsvägrare försvinner ur
utlänningslagen och att man istället inför begreppet “övriga skyddsbehövande“.
Till denna grupp skulle större delen av de asylsökande som idag beviljas
uppehållstillstånd som de facto-flyktingar eller krigsvägrare komma att räknas.
Även begreppet politiskt-humanitära skäl föreslås utgå ur tillämpningen av
utlänningslagen. De situationer begreppet avser ryms i stället delvis inom
“övriga skyddsbehövande“.
Kommittén föreslår också vissa ändringar av reglerna om tidsbegränsade
uppehållstillstånd vid tillfälligt behov av skydd ändras. I princip bör
tidsbegränsade uppehållstillstånd då beviljas vid massflykt från ett land med
sex månader åt gången under högst två år. Detta bör gälla såväl den som är
flykting som den som flyr undan en väpnad konflikt eller miljökatastrof.
Avsikten är att den skyddsbehövande skall kunna stanna i Sverige under den tid
som skyddsbehovet kvarstår. Bedömningen av om en massflyktsituation föreligger
och hur länge skyddet skall ges bör göras i internationell samverkan.
Skr. 1996/97:24
2. Redovisning av praxis
Regeringen har under perioden juli 1994 - december 1995 fattat vägledande beslut
i flera ärenden av stor betydelse för praxis.
I december 1994 fattade regeringen beslut rörande några asylsökande från den
autonoma kurdiska regionen i norra Irak. Regeringen bedömde att de mot bakgrund
av förhållandena i denna region fick anses ha sådana skäl mot att återvända dit
att de borde beviljas tillstånd som de facto-flyktingar enligt 3 kap. 1 § 3
utlänningslagen.
I februari 1995 avgjorde regeringen ärenden rörande några asylsökande från
Cuba som lämnat hemlandet legalt med gällande utresetillstånd. Regeringen fann
att det inte fanns någon grund för att bevilja dem uppehållstillstånd här i
landet.
I några beslut i maj 1995 bedömde regeringen att situationen i Kroatien vid
denna tidpunkt var sådan att det inte var möjligt att återsända asylsökande dit,
men att det fanns förhoppningar om att situationen skulle förbättras inom en
kortare tidsrymd. Tidsbegränsade uppehållstillstånd beviljades av humanitära
skäl för tiden fram till den 1 december 1995.
Under hösten 1995 avgjorde regeringen flera ärenden rörande personer som
verkat för organisationer som enligt vad som var känt gjort sig skyldiga till
upprepade grova övergrepp av det slag som åsyftas i artikel 1 F (a) i 1951 års
flyktingkonvention angående flyktingars rättsliga ställning. Regeringen fann att
enligt samma artikel konventionens skydds-bestämmelser inte var tillämpliga. Det
gällde framför allt personer som verkat för Sendero Luminoso i Peru, för FARC i
Colombia och för PKK i Turkiet. Avvisningsbeslut meddelades i några fall, medan
hinder mot verkställighet bedömdes föreligga i några andra fall där
tidsbegränsade uppehållstillstånd då meddelades.
I november 1995 avgjorde regeringen tre ärenden rörande personer som varit
bosatta i Libanon men som inte var libanesiska medborgare. Personerna hade
kommit att vistas i Sverige flera år och det hade trots olika försök inte varit
möjligt att fastställa om de kunde vara medborgare i något annat land. Det var
samtidigt känt att Libanon inte tog tillbaka personer som inte kunde styrka sitt
libanesiska medborgarskap eller att de hade gällande uppehållstillstånd i
Libanon. Uppehållstillstånd beviljades i samtliga fall av humanitära skäl.
Utlänningsnämnden har fortsatt sin kontinuerliga redovisning av vägledande
beslut som fattats av nämnden och som numera ges ut i bokform av förlaget
Publica. I denna ingår också redovisning av regeringens vägledande beslut i
ärenden som överlämnats av Invandrarverket eller Utlänningsnämnden.
3. Visering
Beslut om förändringar i viseringsreglerna innefattar en rad olika avvägningar
av såväl utrikespolitisk, invandrarpolitisk, handelspolitisk som turistpolitisk
karaktär. I enlighet med den nordiska passkontroll-överenskommelsen strävar
Sverige efter nordisk harmonisering i dessa frågor. Vidare pågår arbetet med att
harmonisera viseringspolitiken inom EU. Under 1995 har rådet antagit två
förordningar med bäring på viseringspolitiken. I den ena, rådets förordning (EG)
nr 2317/95, om fastställande av de tredje länder vars medborgare måste ha
visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser. Förordningen innehåller
en lista på ett hundratal stater och territoriella områden vars medborgare skall
vara belagda med viseringskrav i samtliga medlemsstater. Denna förordning har
trätt ikraft och är bindande för Sverige. Förordningen har medfört att Sverige
infört viseringskrav för nio stater som tidigare varit viseringsfria.
Den andra förordningen, (EG) nr 1683/95, om en enhetlig utformning av
visumhandlingar. Härutöver har rådet antagit en rekommendation om lokalt
konsulärt samarbete som syftar till att främja konsulära myndigheters möjlighet
att samarbeta i viseringsfrågor. Förordningarna och rekommenda-tionen utgör en
del i det pågående arbetet med att harmonisera viseringspolitiken i
medlemsstaterna. Rådet har även enats om en gemensam åtgärd om
flygplatstransitvisering som syftar till att förbättra möjligheten att
kontrollera den illegala invandring som sker genom transittrafiken.
Rådet har den 30 november 1994 även fattat beslut med innebörden att
skolelever från tredje land som är bosatta i en medlemsstat skall, utan hinder
av viseringsplikt, kunna medfölja på skolresor till annan medlemsstat. Syftet är
att underlätta skolelevers resemöjligheter inom medlemstaterna. Sverige har till
följd av beslutet gjort en ändring i utlänningsförordningen (1989:547, SFS
1995:1092).
I juni 1995 ansökte Sverige om observatörskap i Schengensamarbetet med
förbehållet att den nordiska passunionen måste kunna upprätthållas vid ett
framtida Schengenmedlemsskap. Schengensamarbetet syftart till en gemensam
viseringspolitik och de avtalsslutande staterna har att harmonisera sina
nationella lagstiftningar. Även inom Schengensamarbetet finns en förteckning
över de tredjeländer vars medborgare måste ha visering för att tillåtas resa in
i någon av de avtalsslutande staterna. En sådan visering, som utfärdas med
användande av ett gemensamt viseringsmärke, gäller sedan för alla
Schengenstaterna.
Invandrarverkets styrelse har, enligt sin instruktion, att leda utvecklingen
av viseringspraxis. De riktlinjer som framkommit genom praxis innebär i huvudsak
att det är den sökande som skall göra troligt att syftet med resan till Sverige
är ett besök och inte något annat. Regelmässigt beviljas dock visering t.e.x.
för att en person skall kunna närvara vid en nära anhörigs begravning eller för
att besöka en nära anhörig som är svårt sjuk.
I syfte att bl.a. förkorta handläggningstiderna i viseringsärenden har
Invandrarverket bemyndigat ett mycket stort antal utlandsmyndigheter att själva
bevilja visering under vissa förutsättningar. Invandrarverket har vidare
bemyndigat ett antal utlandsmyndigheter att även avslå viserings-ansökningar.
4. Anknytningsutredningen
Regeringen bemyndigade den 15 februari 1996 statsrådet Leif Blomberg att utse en
särskild utredare som skall se över möjligheterna att i s.k. anknytningsärenden
använda belastningsuppgifter om i Sverige bosatta personer.
Blomberg utsåg rättschefen vid Kulturdepartementet Marianne Eliason till
utredare. Utredningen har antagit namnet Anknytningsutredningen. I direktiven
till utredningen sägs att arbetet skall vara klart senast den 31 mars 1997.
Bakgrunden till utredningen är att det från bl.a. kvinnoorganisationer,
kvinnojourer och sociala myndigheter uppgetts att kvinnor som beviljats
uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till en här bosatt man, i
vissa fall utsätts för misshandel eller annan kränkande behandling av mannen.
Det har även hävdats att vissa män upprepade gånger inleder förhållanden med
utländska kvinnor som de sedan misshandlar. Det har vidare gjorts gällande att
de utländska kvinnorna i många fall känner sig tvingade att stanna kvar i
förhållandet därför att de i enlighet med reglerna om s.k. uppskjuten
invandringsprövning beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som blir
permanent först om förhållandet varat i två år. Utredaren skall (Dir. 1996:8):
- kartlägga omfattningen av problemet att utländska medborgare söker sig till
Sverige på grund av anknytning till en här bosatt person som kan befaras
utsätta dem för misshandel
eller annan kränkande behandling,
- överväga hur eventuellt inhämtade belastningsuppgifter bör användas,
- undersöka hur skyddet för den som ansöker om uppehållstillstånd skall kunna
förbättras samtidigt som parternas integritet och deras rätt till skydd för
sitt privatliv åsidosätts i minsta möjliga mån.
5. Barnen i utlänningsrätten
Barns situation i utlänningärenden har fått relativt stor uppmärksamhet under
senare tid, inte minst i den allmänna debatten. Utgångspunkten vid dessa
diskussioner har i stort sett uteslutande varit FN:s konvention om barnets
rättigheter (barnkonventionen).
Utöver barnkonventionen kan nämnas två andra för Sverige viktiga
överenskommelser i detta sammanhang, nämligen den europeiska konventionen
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
(Europakonventionen) samt Europeiska sociala stadgan.
Skr. 1996/97:24
Barnkonventionen
Initiativet till en särskild konvention om barnets rättigheter togs av Polens
regering 1978. Sverige kom sedan att bli ett av de drivande länderna i
konventionsförhandlingarna. Redan innan detta arbete påbörjades fanns dock två
deklarationer på området. Den första, i vilken fastslås fem huvudprinciper
beträffande barns skydd och välfärd, antogs redan 1924 av Nationernas Förbund.
Den andra deklarationen om barnets rättigheter innehåller tio principer och
antogs av FN:s generalförsamling år 1959. Dessa deklarationer har dock fått
begränsad genomslagskraft.
Sverige ratificerade barnkonventionen i september 1990 vilket innebär att
Sverige iklätt sig en folkrättslig förpliktelse att följa dess bestämmelser. I
enlighet med den metod som i Sverige är vanligast när det gäller internationella
överenskommelser, har konventionen inte blivit en direkt del av det svenska
rättssystemet. Konventionen har alltså inte ställning som lag, utan inför dess
ikraftträdande såg man istället till att bestämmelserna på de aktuella områdena
motsvarar vad som sägs i konventionen. Sveriges ratificering av barnkonventionen
ansågs vid denna tidpunkt inte kräva eller ge anledning till några ändringar
eller tillägg i den nationella lagstiftningen. Den omständigheten att
konventionen inte utgör svensk lag innebär emellertid inte att konventionen
saknar betydelse för svensk rätt. Enligt uttalanden från Högsta domstolen kan
konventionen användas som tolkningshjälp när svenska bestämmelser tillämpas på
ett område som regleras av konventionen.
Konventionen innehåller en inledning som sedan följs av 54 artiklar. Vissa
rättigheter kan hänföras till medborgerliga och politiska rättigheter medan
andra är att betrakta som ekonomiska och sociala rättigheter. Den första
kategorin kan betecknas som absoluta rättigheter som måste respekteras av alla
stater oavsett utvecklingsnivå. De ekonomiska och sociala rättigheterna däremot
har mer karaktären av målsättningar och skyldigheten att respektera dem kan
därför påverkas av det aktuella landets resurser.
I syfte att granska de framsteg som staterna gjort för att förverkliga sina
åtaganden enligt konventionen har en särskild FN-kommitté tillsatts. Sverige
lämnade in sin första rapport till kommittén år 1992. Den svenska lagstiftningen
och de principer som gäller vid tillämpningen av lagarna ansågs av kommittén
allmänt sett återspegla konventionens bestämmelser. Den kritik Sverige ådrog sig
när det gäller utlänningslagen rörde frågan om reglerna om förvarstagande.
Kommittén påpekade att man kan frihetsberöva utländska barn under 18 år medan
svenska barn under 18 år som huvudregel inte får frihetsberövas. Kommittén
föreslog att alternativ till förvarstagande av barn skulle övervägas.
Flyktingpolitiska kommitténs förslag
Flyktingpolitiska kommittén har granskat barnkonventionens förhållande till
utlänningslagen. I sitt betänkande har kommittén funnit att
utlänninglagstiftningen och dess tillämpning i huvudsak stämmer överens med
konventionens krav men föreslagit flera ändringar för att
utlänningslagstiftningen skall bringas i full överensstämmelse med
föreskrifterna i barnkonventionen.
Kommittén föreslår bl.a. att
- konventionens grundsyn, såsom den uttrycks i den s.k. portalartikeln
(artikel 3), skrivs in i utlänningslagen med en något annorlunda
utformning. Enligt denna skall, vid alla åtgärder som rör barn, vare sig
de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, dom-
stolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, barnets bästa
komma i främsta rummet.
- barnkonventionens definition, att den som är under 18 år är barn, även
skall gälla utlänningslagens förvarsregler. I dag gäller samma regler för
barn mellan 16 och 18 år som för vuxna i dessa sammanhang. Genom en
ändring av åldersgränsen tas de ovannämnda synpunkterna av FN-kommittén i
beaktande.
- Invandrarverket skall se över rutinerna när det gäller förhör av barn. I
betänkandet betonas vikten av att en så viktig regel som barns rätt att få
komma till tals förankras i lag samt att Invandrarverket bör få avgöra,
utifrån barnets ålder och mognad, om och hur barnet skall få komma till
tals.
- det skall vara möjligt att meddela ett tidsbegränsat tillstånd under en
pågående faderskapsutredning. Ändringsförslaget går ut på att de
inblandade parterna i en faderskapsutredning inte skall avvisas eller
utvisas så länge utredningen pågår. Kommittén föreslår att ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd som regel bör meddelas när det behövs för
att en faderskapsutredning skall kunna genomföras.
- det offentliga biträdet utan särskilt förordnande även skall vara barnets
ställföreträdare i ärenden som gäller barn som kommit till Sverige utan
vårdnadshavare och söker uppehållstillstånd här. Biträdet föreslås även
vara ställföreträdare också i avseenden som har samband med ärendet om
uppehållstillstånd. Biträdet skulle alltså i sådana frågor inte behöva
fullmakt av den gode man som i regel utses för barn utan vårdnadshavare i
Sverige.
- rutinerna vid familjeåterföreningsfall förbättras. För att leva upp till
barnkonventionens krav på att dessa ärenden skall handläggas på ett
positivt, humant och snabbt sätt föreslår kommittén att Invandrarverket
tillsammans med Utrikesdepartementet och Rikspolisstyrelsen skall se över
rutinerna när det gäller dessa ärenden.
Särskild utredning om barnkonventionen och svensk rätt
Den 1 februari 1996 tillsattes en parlamentarisk kommitté (S1996:01),
Barnkommittén, som skall göra en bred översyn av hur svensk lagstiftning och
praxis förhåller sig till barnkonventionens bestämmelser (dir.1996:15).
Kommittén skall vidare skapa större klarhet och ett ökat mått av samsyn vad
gäller innebörden av begreppet “barnets bästa“ i barnkonventionen och svensk
rätt. Slutligen skulle kommittén med förtur behandla frågan om barns ställning i
ärenden enligt utlänningslagen, bl.a. när det gäller avvisning och utvisning där
barn berörs och då söka bilda sig en uppfattning om barnkonventionens ställning
och tillämpning i andra länder. Uppdraget skall vara slutfört senast den 1 juli
1997. När det gäller förhållandet mellan barnkonventionen och
utlänningslagstiftningen fick kommittén i uppdrag att redovisa en delrapport
senast den 30 juni 1996. Kommittén överlämnade delrapporten Barnkonventionen och
utlänningslagen (SOU1986:115) den 28 juni 1996.
Barnkommittén har i huvudsak föreslagit att
- barnkonventionens övergripande princip (artikel 3) att barnets bästa skall
komma i främsta rummet vid all åtgärder som rör barn skall föras in som en
portalparagraf i utlänningslagen,
- bedömningen av om uppehållstillstånd skall beviljas av humanitära skäl
skall göras med beaktande av barnkonventionens artikel 3,
- resurser och kompetens skall koncentreras till den inledande fasen av
asylprocessen,
- utredningar och beslutsmotiveringar förbättras,
- personal med kunskap om och erfarenhet av barn används vid utredningar som
rör barn,
- utlänningslagen kompletteras med en bestämmelse om att det i utredning om
barn skall tas hänsyn till vad barnet har att anföra om det inte med
hänsyn till barnets ålder, mognad eller annars är olämpligt,
- den förtroendeklyfta som uppstått mellan dem som utfärdar intyg och
utlänningsmyndigheterna måste överbryggas
- regeringen initierar en bred översyn av förtroendeläkarsystemet,
- de ensamkommande barnen skall behandlas i första hand som barn och i andra
hand som asylsökande,
- ett ensamkommande barn i princip aldrig får direktavvisas,
- samhällets åtgärder måste inriktas på att minimera antalet barn som gömmer
sig för att undgå avvisning eller utvisning
- de gömda barnen bör tillförsäkras samma hälso- och sjukvård som svenska
barn,
- Invandrarverket bör finna mer okonventionella arbetssätt och se flexibelt
på den dokumentation som sökanden åberopar i samband med ansökan om
familjesammanföring,
- det bör införas möjlighet att bevilja tidsbegränsat uppehållstillstånd
under den tid en faderskapsutredning pågår,
- det vid bedömningen av hur en persons levnadssätt skall påverka rätten
till uppehållstillstånd skall - när barn berörs av beslutet - vara fråga
om allvarliga brott för att barnets intresse skall få vika,
- ett omhändertagande enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU) inte automatiskt bör innebära att ett beslut om avvisning eller
utvisning inte får verkställas utan en individuell prövning måste göras
där socialnämnden skall höras och dess yttrande tillmäts stor vikt,
- det skall finnas möjlighet att bevilja tidsbegränsat uppehållstillstånd
för ett barn och dess vårdnadshavare om barnet är omhändertaget enligt
LVU,
- socialnämndens arbete måste inriktas på att familjen skall återvända till
hemlandet så snart som möjligt när LVU-vården bedöms bli långvarig och
föräldrarna inte har uppehållstillstånd och skall avvisas eller utvisas,
- åldersgränsen i utlänningslagens förvarsbestämmelser bör höjas till 18 år,
- förvarslokaler bör utformas som vanliga bostäder inom ramen för ett
vanligt förläggningsboende där uniformerad personal inte skall förekomma
och
- i största möjliga utsträckning förhindra att verkställighet av avvisnings-
och utvisningsbeslut sker på ett dramatiskt sätt.
Barnkommitténs förslag kommer, som nämnts tidigare, att integreras i den
migrationspolitiska propositionen.
6. Verkställighet av avlägsnandebeslut
Av utlänningslagen följer att en utlänning som meddelats ett avvisnings- eller
utvisningsbeslut skall lämna landet. Enligt huvudregeln skall den som fått ett
avvisnings- eller utvisningsbeslut lämna landet inom två respektive fyra veckor.
Tidsfristen börjar löpa i och med att beslutet vinner laga kraft. Om utlänningen
inte frivilligt reser ut ur Sverige inom den föreskrivna tiden skall
polismyndigheten på den ort där en utlänning vistas verkställa beslutet.
Principen att de utlänningar som meddelats avlägsnandebeslut även rent
faktiskt skall lämna landet anses i Sverige som viktig. I många andra länder har
man av olika anledningar inte valt ett sådant system, vilket visat sig kan få
till följd att ett stort antal människor lever där illegalt under svåra sociala
förhållanden. Sedan en tid tillbaka har emellertid allt fler länder börjat ta
efter det svenska systemet.
Målsättningen att utlänningar som fått ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut
skall lämna landet kan emellertid inte uppfyllas helt. Det inträffar t.ex. inte
sällan att den som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd håller sig
undan verkställighet av beslutet. En annan anledning till att besluten inte kan
verkställas är att vissa länder inte är villiga att återta sina medborgare.
I augusti 1995 överlämnade Rikspolisstyrelsen (RPS) en rapport till regeringen
i vilken redogörs för den aktuella situationen med avseende på antalet icke
verkställda beslut. I rapporten anges att det den 31 augusti 1995 fanns 15 088
personer som skulle verkställas, att 7 621 av dessa var efterlysta, att 5 537
personer inte mottogs i sina hemländer samt att 1 930 av andra anledningar inte
hade verkställts. Som exempel på andra anledningar nämns i rapporten bl.a. att
personerna saknade resehandlingar, att personernas identitet utreddes eller att
Utlänningsnämnden eller Invandrarverket tills vidare inställt verkställigheten
av beslutet (inhiberat). I rapporten understryks att uppgiften om antalet
efterlysta personer, dvs. personer som inte vistas på den adress de senast
uppgav, är osäker; anledning härtill är att det inte förekommer någon
utresekontroll i Sverige och att det således inte med säkerhet kan sägas hur
många personer som lämnat landet på egen hand.
Vad gäller statistik för perioden i övrigt (juli 1994-december 1995) kan sägas
att det totala antalet verkställighetsärenden legat mellan 12 008 (september
1994) och 15 926 (april 1995). Antalet efterlysta har som lägst uppgått till 7
219 (augusti 1995) och som mest till 7 991 (november 1994).
Verkställighetsutredningen
I augusti 1994 uppdrogs åt en särskild utredare, Rune Backlund, att överväga
bl.a. vilken myndighet som i framtiden bör ha huvudansvaret för verkställigheter
och om detta ansvar också bör innefatta kostnadsansvaret. Den nuvarande
ordningen innebär att polismyndigheten ansvarar för att avlägsnandebeslut
verkställs, Invandrarverket för att de som skall avlägsnas erhåller ekonomiskt
bistånd och Kriminalvårdens transporttjänst för att resan beställs och
genomförs. I sitt delbetänkande Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden
(SOU 1995:55) föreslås att såväl verksamhetsansvaret som kostnadsansvaret bör
övergå från polismyndigheten till Invandrarverket. Motivet härför är att det ur
effektivitets- och kostnadssynpunkt är värdefullt om verksamhetsansvaret och
kostnadsansvaret för hela asylprocessen samlas hos samma myndighet. I
betänkandet anförs att dagens system som innebär att flera myndigheter är
inblandade i själva verkställighetsprocessen är ineffektivt.
III Invandringen till Sverige, inklusive asylsökande
1. Inledning
Sverige har en relativt stor omflyttning med utlandet. Förutom alla mer eller
mindre kortvariga förflyttningar över gränserna såsom besök, turism, studier och
arbete registrerades i den svenska statistiken för år 1995 45 887 invandrare och
33 984 utvandrare. Detta avser personer som har för avsikt att bosätta sig i
Sverige eller utomlands under minst ett år. De siffror som redovisas här är
hämtade från denna, men det finns anledning att anta att den officiella
statistiken inte fullständigt belyser verkligheten. Det finns såväl personer som
har lämnat Sverige för att bosätta sig utomlands utan att ha anmält detta till
myndigheterna, som personer vilka uppehåller sig i Sverige under längre tid utan
att ha rätt att till bosättning.
Det är också viktigt att vara medveten om att de totala strömmarna av in- och
utvandrare så som de definieras i statistiken består av en heterogen grupp
människor från olika kulturer. Av dem som invandrade till Sverige 1995 var fler
än var femte person (21 procent) svensk medborgare. Motsvarande siffra bland dem
som utvandrade är att fler än varannan person (55 procent) är svensk medborgare.
Av de icke svenska medborgarna är en stor del nordiska medborgare, av den totala
invandringen 15 procent och av utvandringen 21 procent, som bosätter sig fritt
inom ramen för den nordiska fria arbetsmarknaden. Omflyttning med EU har inte
samma omfattning.
2. In- och utvandring av utländska medborgare
Inom det migrationspolitiska området är det framförallt in- och utvandringen av
utländska medborgare som är föremål för intresse. Den migration som avser
nordiska medborgare inom den nordiska s.k. passöverenskommelsen har under ett
antal år mer eller mindre pågått obemärkt. Till stora delar har in- och
utflyttningarna varierat med det ekonomiska läget och även med förhållandena på
arbetsmarknaden i de olika nordiska länderna. I och med Sveriges medlemskap i EU
och senare det s.k. Schengensamarbetet har frågan om den fria nordiska
rörligheten blivit mer komplicerad. Under de senaste tio åren har det
invandringsöverskott som fanns med Norden under den första delen av perioden
förbytts i ett underskott.
Invandringen av andra utländska medborgare än nordiska består till den allra
största delen av personer som fått uppehållstillstånd i Sverige och anhöriga
till dem. Även om smärre förändringar har gjorts i lagstiftning och i den praxis
som reglerar invandringen till Sverige är det alltså framförallt förändringar i
vår omvärld som styr invandringen. Krig och oroligheter i vår omvärld, som med
de nya kommunikationerna gör att såväl transport av människor som av information
blir allt geografiskt vidare, tvingar många på flykt från sina hemländer. Många
söker skydd i Sverige. Den allt dominerande händelsen för ökning av denna typ av
invandring i Sverige har varit kriget och oroligheterna i f.d. Jugoslavien.
Detta avspeglas tydligt i sifferserien i tabellen som uppvisar en kraftig ökning
i invandring av utomnordiska medborgare åren 1993 och 1994. Denna ökning består
av personer som kom till Sverige i anslutning till kriget Bosnien och
Hercegovina och sedan efter sedvanlig individuell prövning har fått tillstånd
att bosätta sig i Sverige. Det är först i och med att det finns ett tillstånd
för bosättning och därmed följande folkbokföring som man registreras som
invandrare i den officiella statistiken.
Skr. 1996/97:24
In- och utvandring av utländska medborgare kalenderåren 1984-1995 (tusental)
År Invandring Utvandring Invandringsöverskott
Totalt Nor- Övriga Totalt Nor- Övriga
Totalt
Nor- Övriga
diska diska diska
1984 26,0 8,4 17,6 14,610,0 4,6 11,4 -1,6 13,0
1985 27,9 8,4 19,5 14,0 9,2 4,9 13,9 -0,8 14,7
1986 34,0 8,9 25,2 15,4 8,7 6,6 18,6 0,2 18,6
1987 37,1 8,9 28,1 11,6 8,1 3,5 25,5 0,8 24,7
1988 44,5 11,5 33,0 11,8 8,3 3,5 32,6 3,2 28,4
1989 58,8 18,9 40,0 13,1 9,7 3,4 45,7 9,2 36,5
1990 53,3 15,9 37,4 16,112,5 3,6 37,2 3,4 33,8
1991 43,9 7,8 36,1 15,011,6 3,4 28,9 -3,8 32,7
1992 39,5 8,0 31,5 13,111,7 1,4 19,7 -3,7 23,4
1993 54,9 5,6 49,3 14,8 7,9 6,9 40,1 -2,3 42,4
1994 74,8 6,7 68,1 15,8 7,0 8,8 59,0 -0,3 59,3
1995 36,1 6,9 29,2 15,4 7,3 8,1 20,7 -0,4 21,1
(1996 14,5 2,5 12,0 6,1 3,2 2,9 8,4 -0,7 8,4)
_____________________________________________________________
Anm: Invandring avser inflyttade och folkbokförda utländska medborgare.
Utvandring avser utländska medborgare som under respektive kalenderår
registrerats som utflyttade.
Siffrorna för 1996 anser första halvåret.
3. Enskilt inresta asylsökande och anhöriga till dessa
Under år 1995 sökte ca 9 000 personer asyl i Sverige, en halvering jämfört med
föregående år. Denna tendens med låg inströmning av asylsökande har även
fortsatt och förstärkts innevarande år. Under 1995 kom de flesta asylsökande
från Irak, Bosnien och Hercegovina samt Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Diagram se tryckt version.
Inströmningen av asylsökanden till Sverige har under den senaste
femårsperioden varierat kraftigt vilket ställt och ställer höga krav på de
myndigheter som hanterar asylprocessen. I början av 1991 var den månatliga
inströmningen drygt 1 000 asylsökande men ökade under andra halvåret till över 3
000 per månad. Allteftersom konflikten i f.d. Jugoslavien eskalerade ökade
flyktingströmmarna. Många flydde ut i Europa och många kom till Sverige.
Sommaren 1992 nåddes en kulmen i antalet asylsökanden till Sverige och bara
under sommarmånaderna sökte nära 35 000 personer asyl. En stor del av dem kom
från provinsen Kosovo i Förbundrepubliken Jugoslavien. Viseringsskyldighet för
jugoslaviska medborgare medförde att inströmningen avtog. Däremot fortsatte
många att fly undan kriget i Bosnien och Hercegovina och kulmen i den
inströmningen av personer som sökte skydd i Sverige uppnåddes i juni 1993 med 7
600 asylsökanden. I slutet av juni 1993 infördes visumtvång för medborgare i
Bosnien och Hercegovina. Våren 1994 ökade åter antalet asylsökanden. Främst var
det kroatiska medborgare, varav många hade sin hemort i Bosnien och Hercegovina,
som sökte sig till Sverige. Under 1995 har antalet asylsökanden varit i
genomsnitt 750 personer per månad. Minskningen har sedan fortsatt och under 1996
års första åtta månader har genomsnittet varit ca 450 personer.
I tabellen nedan redovisas de största nationalitetsgrupperna som sökt asyl i
Sverige och som fått uppehållstillstånd som flyktingar och därmed jämställda.
Uppehållstillstånden omfattar även flyktingar som överförts hit genom
flyktingkvoten. Diskrepansen för ett år i tabellen mellan asylansökningar från
medborgare i ett specifikt land och antal uppehållstillstånd som medborgare i
det landet fått beror på tiden mellan ansökan och beslut. I många fall söker man
asyl ett år och får besked först ett senare år. Den individuella asylprocessen
kan i många fall vara komplicerad och ta lång tid. Av tabellen framgår att
konflikten i f.d Jugoslavien har medfört att många flyktingar därifrån sökt sig
till Sverige, men att detta under perioden har minskat i och med att situationen
där har förbättrats.
Det är också möjligt att, förutom de storleksordningar som tabellens
sammanställning visar, få en viss vägledning av utfallet av ansökningarna. För
att få en korrekt bild av utfallet måste man dock följa varje ansökan över tiden
och inte bara jämföra mellan utfallet av två processer under ett specifikt
kalenderår.
Nationalitet 1994 1995
Asyl- Uppe- Asyl- Uppe-
ansök- hållstill- ansök- hållstill-
ningar stånd ningar stånd
Nationalitet 1994 1995
Förb.rep.Jugoslavien 2 742 16 736 1 000 750
Bosnien-Hercegovina 2 649 18 495 1 060 1 547
Kroatien 5 204 784 270 51
Afghanistan 309 166 320 23
Etiopien 45 132 31 19
Cuba 1 150 160 280 57
Irak 1 668 2 411 1780 1 966
Iran 382 756 450 386
Peru 309 402 350 79
Rumänien 252 24 84 12
Ryska federationen 259 275 326 60
Somalia 934 2 046 870 159
Statslösa/
okänt mbskap 240 335 204 86
Turkiet 305 319 269 60
Uganda 104 191 18 33
Övriga länder 2 942 1 392 63 354
__________________________________________________________
Totalt(avrundat) 18 600 44 900 9 000 5 600
I utlänningslagen anges vilka typer av skäl som ger rätt till asyl i Sverige.
De som får asyl i Sverige enligt de grunder som stipuleras i
flyktingkonventionen kallas konventionsflyktingar. I tabellen nedan redovisas
dessa uppdelade på två kategorier. Den lilla gruppen “övriga“, som endast utgör
ett par procent av samtliga som har fått asyl i Sverige, är de som fått ett
positivt beslut grundat strikt på de de krav som ställs i flyktingkonventionen.
Bland de flyktingar som överförs, i samarbete med UNHCR, till Sverige inom
ramarna för den flyktingkvot som riksdagen har bestämt finns såväl skäl grundade
på flyktingkonventionen som på andra skäl. Eftersom denna uppdelning ej är
möjlig att göra i statistiken redovisas alla kvotflyktingar här som
konventionsflyktingar. De facto-flyktingarna utgörs av dem som har
flyktingliknande skäl, men som ej inkluderas i flyktingkonventionen. Av
redovisningen framgår att den allra största andelen flyktingar som får skydd i
Sverige får det av skäl som ligger utanför dem som anges i flyktingkonventionen.
Skäl 1994 1995
Konventionsflyktingar
- Flyktingkvoten * 7 431 17 % 1 956 35 %
- Övriga 785 2 % 148 3 %
Krigsvägrare 12 0 % 1 0 %
De facto-flyktingar 3 060 7 % 1 401 25 %
Humanitära skäl** 33 587 74 % 2 13637 %
Totalt 44 875 100 % 5 642 100 %
* Ingen statistik är i dag tillgänglig över hur stor andel av
kvotflyktingarna som inte får flyktingstatus enligt flyktingkonventionen
utan accepteras av andra skäl.
** Av dessa fick 17 951 personer stanna enligt regeringspraxis år 1994 och
614 personer år 1995.
Utöver dem som beviljas uppehållstillstånd enligt de skäl som nämnts ovan
tillkommer anhöriga till flyktingar och därmed jämställda personer, vilka inrest
tillsammans med eller i nära anslutning till dessa och som omfattas av samma
särskilda mottagande som flyktingar. Villkoret för att omfattas av det kommunala
flyktingmottagandet är att de anhöriga har sökt uppehållstillstånd inom två år
från det att den man har anknytning till tagits emot i en kommun. Antalet sådana
anhöriga som fick uppehållstillstånd år 1994 uppgick till 13 508 personer och år
1995 till 8 040 personer.
Med anhöriginvandring avses här make/maka, samboende och barn under 20 år till
en svensk medborgare eller en utlänning med gällande uppehållstillstånd och som
bor i Sverige. Tillstånd kan också i vissa fall ges andra nära anhöriga till i
Sverige bosatt person (som regel ensamstående förälder och i vissa fall
föräldrapar). Under år 1995 fick 19 707 personer uppehållstillstånd på dessa
grunder, varav alltså 8 040 personer omfattades av det kommunala
flyktimgmottagandet. Övriga, 11 667 personer, som inte är nära anhöriga till
flyktingar får inte del av det kommunala flyktingmottagandet.
Den totala utomnordiska invandringen till Sverige under år 1994 och 1995
(vuxna och barn) framgår av följande tabell, som även redovisar grunderna för
uppehållstillstånden. Under de senaste två åren har tre grupper av invandrare,
de som kom som adoptivbarn, gäststuderande samt de som kom av
arbetsmarknadsskäl, varit relativt oförändrade i antal. Deras relativa andel av
invandringen har dock ökat. Antalet personer som flyttat till Sverige inom
ramarna för EES-avtalet har minskat något.
Skr. 1996/97:24
Skäl 1994 1995
Flyktingar m.fl. 44 875 57 % 5 642 17 %
Nära anhöriga(anknytningar) 25 975 33 % 19 707 61 %
Varav
- anknytning till flykting (13 508) (8 040)
- övriga anknytningar (12 467) (11 667)
Arbetsmarknadsskäl 127 0 % 190 1 %
Gäststuderande 1 086 1 % 1 504 5 %
Adoptivbarn 884 1 % 794 2 %
EES-avtalet 6 040 8 % 4 649 14 %
Totalt 78 987100 % 32 486* 100 %
*Dessutom fick ca 3 500 personer tidsbegränsade uppehållstillstånd under 1995.
4. Överföring av flyktingar (flyktingkvoten) och andra åtgärder för
flyktingar
Sedan år 1950 har Sverige genom organiserad överföring tagit emot flyktingar
inom ramen för en särskild flyktingkvot. Kvoten har hittills till största delen
använts för överföring, huvudsakligen i samverkan med UNHCR, av flyktingar eller
andra personer som befinner sig i en särskilt utsatt situation. Kvoten är inte
begränsad till att användas för flyktingar i ordets formella bemärkelse. Den kan
också användas för personer som är förföljda och befinner sig i fara men ännu
inte kunnat lämna sitt land.
Riktlinjer för kvotens användning ges budgetårsvis av regeringen efter beslut
av riksdagen. Det är Invandrarverket som har ansvaret för uttagning och
överföring av flyktingar till Sverige. Invandrarverket har ett samarbete med
International Organization for Migration (IOM) i transportfrågor.
Uttagningarna sker i nära samverkan med UNHCR och det är främst utifrån
UNHCR:s bedömning som Invandrarverket planerar sina uttagningar. I policyfrågor
samråder de nordiska regeringarna regelmässigt inom ramen för den nordiska
samrådsgruppen på hög nivå i flyktingfrågor (NSHF).
För budgetåret 1994/95 avsattes 1 840 platser till flyktingar och andra
personer i behov av skydd. Under denna tid har 1 808 personer tagits ut, varav
ca 60 % utgjordes av medborgare från f.d. Jugoslavien. Antalet inresta under
budgetåret uppgick till 5 497 personer. Det är en eftersläpning från budgetåret
1993/94 då beslut om en extrakvot för personer från f.d. Jugoslavien hade
tagits.
Anslagsmedel som i statsbudgeten ansatts för överföring av kvotflyktingar och
mottagande av dem i kommunerna kan också användas för alternativa insatser och
åtgärder som UNHCR förordar.
För budgetåret 1995/96 (18 månader) beslutade riksdagen i enlighet med
regeringens förslag (prop. 1994/95:100 bil. 11, bet. 1994/95:SfU13, rskr.
1994/95:309) om att medel motsvarande kostnader för 2 760 personer skall kunna
omfatta såväl överföring och mottagande av kvotflyktingar i Sverige som bidrag
till lösningar utanför Sverige.
I enlighet med regeringens förslag har riksdagen beslutat att under budgetåret
1995/96 får 5 miljoner kronor användas till förberedelser i Sverige inför
bosniska flyktingars framtida återvändande till Bosnien-Hercegovina. Regeringen
har uppdragit åt Statens invandrarverk att fördela projektmedel härför. Medlen
skall användas till speciella projekt, stöd till frivilligorganisationer och
andra för att administrera förberedelse-programmen samt för information till
bosniska flyktingar i Sverige.
Vidare har riksdagen godkänt regeringens förslag om att avsätta 5 miljoner
kronor för kostnader för överföring till Sverige och tillfällig vistelse här för
medicinsk vård för personer i Bosnien-Hercegovina. Invandrarverket har fått i
uppdrag att, efter framställning från International Organization for Migration
(IOM), besluta om överföring hit.
Regeringen har hittills under innevarande budgetår beslutat att Invandrar-
verket får föra över ca 1 840 flyktingar och andra personer i behov av skydd
till Sverige för varaktig vistelse här.
Den 7 mars 1996 uppdrog regeringen åt Invandrarverket att i samråd med UNHCR
utreda förutsättningarna för att bidra till lösningar av flyktingsituationer
utanför Sverige, i första hand genom att stödja andra länders
flyktingmottagande. I utredningsuppdraget ingick också att belysa hur en sådan
verksamhet - inom ramen för anvisade medel - kan organiseras och hur samarbetet
med UNHCR, särskilt ur finansieringssynpunkt, kan utformas.
Statens invandrarverk har i redovisningen av uppdraget till regeringen
föreslagit fem olika projekt, varav tre utgör direkta alternativ till
kvotöverföring, medan två är lokaliserade till regioner med potentiella framtida
överföringsbehov. Invandrarverkets förslag syftar till att bistå många fler
flyktingar i deras närområden än dem som kan erbjudas mottagning i Sverige.
Bl.a. föreslår Invandrarverket att Sverige tillsammans med Danmark, Finland och
Norge bidrar ekonomiskt till en “Trust Fund“ som disponeras av UNHCR för
insatser som utgör alternativ till traditionell kvotöverföring. Verket föreslår
att projektet genomförs under en tvåårig försöksperiod.
Riksdagen har godkänt regeringens förslag (prop. 1995/96:150, bet.
1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304) att högst 25 miljoner kronor av de medel som
tidigare anvisats under samma anslag även får användas till resebidrag för
personer från Bosnien-Hercegovina, som förbereder att återvända dit och som
dessförinnan önskar besöka landet.
Flyktingkvoten under budgetåret 1994/95
Ursprungsland Beviljade inrese-
tillstånd
F.d. Jugoslavien 1 065
Irak 550
Iran 138
Vietnam 29
Turkmenistan 13
Colombia 5
Kina 4
Syrien 3
Tadzjikistan 1
Totalt 1 808
Anhöriga till kvotflyktingar
Anhöriga, dvs. maka/make och ogifta barn under 20 år, räknas in i flyktingkvoten
om de kommer i nära anslutning till den överförda flyktingen. Resan hit ordnas
genom IOM eller svensk utlandsmyndighet.
För anhöriga som inte kommer hit i nära anslutning kan Invandrarverket ge ett
behovsprövat bidrag om det rör sig om familjer till konventions-flyktingar.
Detta sker med stöd av förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för
kostnader för anhörigas resor till Sverige. De anhöriga som här omfattas är
maka/make och ogifta barn under 20 år. Bidrag får även lämnas för andra anhöriga
om synnerliga skäl föreligger.
När beslut om bidrag fattats ordnas resorna hit på samma sätt som för
kvotflyktingar.
5. Arbetskraftsinvandring
Sveriges medlemskap i EU innebär att länderna inom EU har tillgång till
varandras arbetsmarknader. Medborgarna och vissa anhöriga i de avtalsslutande
länderna skall ha rätt att flytta inom området bl.a. för att ta anställning,
starta egen verksamhet, studera m.m. Under år 1995 fick 4 649 personer
upphållstillstånd enligt EES-avtalet.
För övriga utlänningar beviljas i princip permanent uppehålls- och
arbetstillstånd för bosättning av rena arbetsmarknadsskäl endast om
arbetskraftsbehovet inte kan tillgodoses inom Sverige. År 1995 beviljades 190
sådana tillstånd (föregående år 127). Det kan gälla t.ex.personer med
nyckelfunktioner inom näringslivet. Även fria yrkesutövare och egna företagare
kan få bosätta sig här om de uppfyller vissa krav.
Dessutom beviljas tillfälliga arbetstillstånd för exempelvis montörer,
vikarierande läkare, artister och idrottsmän.
Tillstånd beviljas vanligen av Invandrarverket i samråd med
Arbetsmarknadsstyrelsen och efter att arbetsmarknadens parter hörts. Delegering
till svenska utlandsmyndigheter förekommer i vissa fall.
Arbetstillstånd för feriearbetande ungdomar samt andra former för kortvariga
arbeten ingår numera i tillståndstypen säsongsarbetstillstånd som är mer
generell. Länsarbetsnämnderna har att besluta om dessa tillstånd. Under år 1995
har 4 531 säsongsarbetare fått tillfälliga tillstånd, de flesta
(4 473) inom trädgårdsnäringen.
Antalet utlänningar som från den 1 juli 1994 till och med år 1995 har haft ett
tillfälligt arbete i Sverige var 14 166 personer, därav ca 8 000 artister och
musiker.
6. Övrig invandring
Den övriga invandringen består huvudsakligen av adoptivbarn, av personer som
tidigare varit bosatta här och som återvänder till Sverige samt av personer som
har svenskt ursprung. Vid prövning av ärenden för den som varit bosatt här
tidigare tas bl.a. hänsyn till den tidigare vistelsetiden i Sverige resp.
utomlands. Svenskfödda som senare förlorat sitt svenska medborgar-skap samt
deras barn beviljas regelmässigt tillstånd. Antalet adoptivbarn som
Invandrarverket har beviljat uppehållstillstånd för år 1995 var 794 (föregående
år 884).
7. Återvandring
Bland alla grupper av invandrare finns det alltid ett antal som efter kortare
eller längre tid lämnar vårt land. De flesta av dem flyttar redan under de
första åren, till största delen tillbaka till hemlandet. När den tidigare
dominerande arbetskraftsinvandringen nu har ersatts av en invandring som i
större utsträckning grundas på invandrarens skyddsbehov kan återvand-ringen
delvis komma att få nya mönster. Å ena sidan kan viljan att återvända vara stark
när de förhållanden man flytt från är förbättrade, å andra sidan kan det ta lång
tid innan så blir fallet.
Det brukar framhållas att drömmen om återvandring alltid finns hos en flykting
och att denna dröm i många fall kan fungera som ett hinder för en framgångsrik
integrering i exillandet. Insikten om denna risk finns nu allmänt, inte minst
hos invandrares och flyktingars egna organisationer, som också aktivt har
engagerat sig för att föra ut denna kunskap till sina medlemmar.
Regeringen stödjer återvandring genom ekonomiska bidrag, men även till viss
del genom sin integrationspolitik. Erfarenheten visar att den som utnyttjar de
möjligheter till integration som ges i exillandet därmed också ger sig själv
goda förutsättningar att lyckas med en eventuell återflyttning.
Invandrarverket har möjlighet att under vissa förutsättningar bevilja bidrag
enligt Förordning om bidrag till flyktingars resa från Sverige för bosättning i
annat land (SFS 1984:890), s.k. återresebidrag . Bidrag kan utgå med ett belopp
motsvarande kostnaden för resan samt ett mindre kontantbelopp. Trots att i vart
fall de politiska förutsättningarna har förändrats i många av de länder varifrån
många människor kommit till Sverige, har ett relativt begränsat antal personer
utnyttjat möjligheten att återvandra med återresebidrag.
Under budgetåret 1994/95 beviljades 191 personer återresebidrag av
Invandrarverket, varav 78 från Chile och 40 från f.d. Jugoslavien. Under sista
halvåret 1995 beviljades 114 personer bidrag. Fram t.o.m. sista april 1996 har
153 personer fått bidrag till återresa, därav 105 från f.d. Jugoslavien.
All erfarenhet visar att återvandringen måste förberedas noga för att lyckas.
Under de senaste åren har Invandrarverket stött enskilda organisationer samt
flyktingars och invandrares egna organisationer för olika återvandringsprojekt.
Sociala Missionen är den organisation som fått störst stöd. De har framförallt
arbetat med förberedelsearbete i Sverige för återvändande chilenare.
Frågor om återvändande har blivit allt mer uppmärksammade. Den
flyktingpolitiska kommittén hade bl.a. som uppgift att lägga ett förslag om en
aktiv politik för frivillig återvandring. I betänkandet Svensk flyktingpolitik i
globalt perspektiv (SOU 1995:75) finns bl.a. förslag om att särskilda resurser
bör avsättas till återvandringsprojekt inriktade på flyktingarnas olika
ursprungsländer samt att en delegation för återvand-ringsfrågor bör inrättas med
företrädare för myndigheter och frivillig-organisationer. Organisationerna bör
ges en utökad roll för insatser såväl inom som utom Sverige. Inom
regeringskansliet pågår även ett arbete med frågan om bosnierna och deras
möjligheter att i en framtid kunna återvända hem igen.
Invandrarverket har även möjlighet att ge bidrag till asylsökande som
frivilligt återvänder till sina hemländer och som saknar egna medel för
återresan. Under budgetåret 1994/95 gavs detta stöd till ca 230 personer.
Personer från f.d. Jugoslavien dominerar stort. Under tiden 1 juli 1995 - 31
mars 1996 fick 656 personer bidrag till frivillig återresa, de flesta (386) från
Kroatien. Av dessa fick under hösten 1995 ca 200 personer med tidsbegränsat
uppehållstillstånd bidrag till frivillig hemresa.
IV Mottagande av asylsökande och flyktingar m.m.
1. Mottagandet av asylsökande under den tid asylansökan prövas
Antalet asylsökande fortsätter att minska jämfört med tidigare år. Totalt sökte
17 000 personer asyl i Sverige under tiden 1 juli 1994 - 31 december 1995. Under
budgetåret 1994/95 sökte 5 000 färre personer asyl jämfört med föregående
budgetår. Antalsmässigt största nationalitet inskrivna vid Invandrarverkets
anläggningar i december 1995 var personer från f.d. Jugoslavien.
Kostnaden per asyldygn beräknas under budgetåret 1995/96 till 192 kronor.
Anledningen till att kostnaden minskat jämfört med budgetåret 1994/95 (215
kronor) är att Invandrarverket under budgetåret kunnat utnyttja de
stordriftsfördelar det innebar med en hög andel inskrivna på verkets
anläggningar. Under år 1997 förväntas antalet inskrivna minska. Kostnaden per
asyldygn beränas därför till 197 kronor. Dygnskostnaden för personer i eget
boende under budgetåret 1995/96 var 50 kronor lägre än för förläggning.
Genom ändrade bestämmelser fr.o.m. den 1 juli 1994 har den asylsökande
möjlighet att själv ordna sitt boende, t.ex. hos vänner eller släktingar.
Samtidigt som mottagningssystemet har minskat kraftigt i omfattning, på grund av
av att färre personer än tidigare har sökt asyl, har andelen asylsökande i eget
boende ökat.
I december 1995 bodde 9 501 av totalt 18 923 asylsökande i eget boende.
Förändringen har medfört att avvecklingen av förläggningsvolym påskyndats
väsentligt. I juli 1994 fanns drygt 38 000 asylsökande inskrivna vid
asylcenter/förläggningar jämfört med knappt 19 000 i december 1995. Bland dem
fanns ca 6 000 personer med lagakraftvunna avvisnings/-utvisningsbeslut. Det
gångna budgetåret har särskilt präglats av den omfattande avvecklingen där i
princip samtliga arbetsplatser inom Invandrarverket har berörts av nedskärningar
och många har lagts ned. I juli 1995 hade verket 2 300 anställda jämfört med 5
000 våren 1993. Av personalstyrkan är drygt 7 % invandrare.
Den 1 juli 1994 trädde de regelförändringar och andra åtgärder i kraft som
riksdagen beslutat om enligt en proposition Mottagande av asylsökande m.m.(prop.
1993/94:94, bet. 1993/94:SfU11, rskr. 1993/94:188) Statens invandrarverk som är
huvudman för mottagande av asylsökande skall se till att det finns tillräckligt
med förläggningar för dem som inte själva önskar ordna sitt eget boende. Verket
skall även aktivt verka för att driften av förläggningar läggs på entreprenad
och drivs av t.ex. ideella organisationer. Mot bakgrund av den omfattande
avvecklingen av verkets egna förläggningar och det låga antalet asylsökande har
intresset av att driva förläggningsverksamhet på entreprenad hittills inte varit
särskilt omfattande.
De asylsökande som väljer förläggningsboende bor, liksom tidigare, i möblerade
lägenheter. Bostaden är gratis för asylsökande och - om man saknar pengar -
lämnas en dagersättning för att täcka behovet av mat, kläder och annat nödvändig
som akut läkare- och tandvård. För asylsökande som i anslutning till ankomsten
till Sverige inkvarteras vid ett asylcenter med fri kost reduceras
dagersättningen (för närvarande ges en ensamstående vuxen 71 kronor per dag i
dagersättning) med 24 kronor per dag. Samtliga asylsökande, även de med eget
boende, skall i praktisk vardagssvenska är en viktig del i den organiserade
verksamheten. Andra verksamheter inom den organiserade verksamheten är skötsel
av anläggningarna, olika inslag av studier, praktik på arbetsplatser m.m.
Särskild vikt läggs vid verksamhet för ungdomar i gymnasieåldern. För barn och
ungdomar upp till 16 år anordnas s.k. familjebaserad verksamhet. Här medverkar
föräldrar och andra vuxna tillsammans med förläggningspersonal i att ordna olika
aktiviteter som bl.a. kompletterar den undervisning som skolbarn får. Den
familjebaserade verksamheten har hittills endast bedrivits vid Invandrarverkets
anläggningar.
Invandrarverket har på uppdrag av regeringen under år 1995 lämnat två
uppföljningsrapporter med beskrivning av utvecklingen av det egna boendet. Som
tidigare nämnts har ett mycket stort antal asylsökande valt eget boende, närmare
hälften. Av dem med eget boende bodde över hälften i något av de tre
storstadsområdena. Invandrarverkets f.d. Region Öst med Storstockholm har i
särklass haft högst antal asylsökande i eget boende, 63 % av alla registrerade
inom regionen. Det finns en stark koppling mellan familjetyp och val av
boendeform. Ensamstående män och kvinnor väljer i stor utsträckning av
administrativa skäl vara registrerade vid någon av Invandrarverkets anläggningar
eller vid något av Invandrarverkets s.k. SIV-kontor i Stockholm, Göteborg och
Malmö.
Invandrarverket har en skyldighet att erbjuda samtliga vuxna asylsökande och
ungdomar fr.o.m. 16 år, som bedöms ha förutsättningar, att delta i organiserad
verksamhet under väntetiden. Detta gäller även dem som har eget boende. Det
långsiktiga målet är att alla vuxna bör kunna arbeta eller delta i någon form av
organiserad verksamhet under 40 timmar per vecka. Under budgetåret 1994/95 var
målet minst 20 timmar per vecka. En annan utgångspunkt är att erbjuda sådan
verksamhet som är till nytta oavsett om man får tillstånd att stanna i Sverige
eller inte. För den som utan giltigt skäl vägrar att delta i verksamheten
reduceras dagersättningen. Detsamma gäller den som håller sig undan så att
asylutredningen försvåras.
Skälen till att asylsökande förväntas delta i organiserad verksamhet är flera.
Dels är det viktigt att motverka passivisering, särskilt vid lång väntan på
beslut och dels att i någon mån få en motprestation utförd för det bistånd den
asylsökande får till sitt uppehälle. Undervisning eget boende - 71 % av alla i
denna “familjetyp“ - medan 74 % av barnfamiljerna bor på förläggning. Det har
vidare redovisats att tillgängligheten till de asylsökande i eget boende är
sämre än för dem med förläggningsboende. Av dem med eget boende uteblev 20 %
till första asylförhör medan motsvarande andel för dem på förläggning är 4 %.
Däremot har det inte kunnat konstateras några entydiga skillnader i
tillgänglighet för verkställighet av avvisningsbeslut.
Asylsökande barn i grundskoleåldern får undervisning genom kommunens försorg
och ungdomar i gymnasieåldern erbjuds gymnasie-ersättande undervisning genom
Invandrarverkets försorg. Barn och ungdom i eget boende har, som tidigare
nämnts, inte tillgång till verksamhet som motsvarar den familjebaserade
verksamheten vid förläggningar. Vissa indikationer finns på att barn och
ungdomars psykiska välbefinnande i eget boende är förhållandevis dåligt. Något
jämförande material för förläggnings-boende barn och ungdomar finns dock inte.
Kommunernas flyktingmottagande har påverkats av att så många asylsökande har
bosatt sig hos släktingar eller vänner i kommunerna, oftast i redan
invandrartäta områden i storstadskommunerna. De asylsökande som senare får
uppehållstillstånd bosätter sig som regel i den kommun där man bott under
väntetiden. Detta har medfört att storstadskommuner och andra kommuner med ett
stort antal asylsökande i eget boende inte längre har samma möjligheter som
tidigare att ta emot flyktingar som kommer från en förläggning. Koncentrationen
av asylsökande med eget boende till storstadkommunerna och det låga antal
asylsökande som ges permanent uppehållstillstånd har också fått till följd att
mindre kommuner får mycket få kommunplacerade flyktingar. Sammantaget innebär
den här utvecklingen att den s.k. “Hela Sverige-strategin“ inte har kunnat
upprätthållas. Den invandrarpolitiska kommittén (dir. 1994:130) som lämnade sitt
slutbetänkande till regeringen i april 1996 har bl.a. föreslagit vissa
begränsningar av möjligheten för asylsökande att själva ordna sitt boende.
Vidare föreslår kommittén att den framtida invandrarpolitiken skall riktas till
nyanlända invandrare och vara begränsad i tiden. Introduktionen i kommunen bör
normalt omfatta två år men kan i vissa fall förlängas till fem år. Förslag läggs
också bl.a. att den som deltar i ett introduktionsprogram skall få en
beskattningsbar ersättning. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Slutdatum för remisstiden är 10 oktober 1996.
Den 1 juli 1995 trädde en ändring i lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl. (LMA) i kraft. En förändring är att den tid under vilken
Statens invandrarverk har ansvar för bistånd till utlänningar som sökt asyl och
har eget boende har sträckts ut till att gälla även en månad efter det att
uppehållstillstånd har beviljats. Tidigare övergick ansvaret till
vistelsekommunen samma dag som uppehållstillstånd beviljades vilket medförde
svårigheter för den mottagande kommunen. En annan förändring är att LMA inte
skall omfatta barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och bor hos en
vårdnadshavare som har uppehållstillstånd - såvida de inte bor på en
förläggning.
Riksdagen har beslutat att i enlighet med regeringens proposition (1993/94:94)
om mottagande av asylsökande m.m. låta ansvaret för de asylsökandes sjukvård gå
över till landstingen senast den 1 januari 1997. En arbetsgrupp med
representanter för Landstingsförbundet, Statens invandrarverk, Social- och
Arbetsmarknadsdepartementen har berett frågan.
Enligt regeringens mening bör principen vara att hälso- och sjukvården för
asylsökande så långt möjligt organiseras på samma sätt som för befolkningen i
övrigt. Staten bör emellertid ha kostnadsansvar för vården även om ersättningen
bör lämnas på ett enklare sätt än för närvarande och inte genom att varje
vårdinsats faktureras.
Regeringen har efter överläggningar med företrädare för sjukvårdshuvudmännen
nått en överenskommelse om hälso- och sjukvård för asylsökande. Överenskommelsen
innebär i korthet att landstingen skall ge vuxna asylsökande akut sjuk- och
tandvård samt sådan vård som inte kan anstå. Asylsökande barn skall få samma
hälso- och sjukvård samt tandvård som i Sverige bosatta barn. Asylsökande skall
också erbjudas hälsoundersökning enligt riktlinjer i allmänna råd från
Socialstyrelsen. Staten skall enligt överenskommelsen kompensera landstingen för
vård som ges till asylsökande m.fl. med en schabloniserad ersättning per
asylsökande. Ersättningens storlek är åldersdifferentierad. För barn under 7 år
är ersättningen 2 650 kronor, för barn 7 - 18 år 1 080 kronor, för vuxna under
60 år 1 700 kronor och för personer 61 år och äldre 2 690 kronor per kvartal.
För vård åt asylsökande där kostnaden för en vårdkontakt uppgår till mer än 50
000 kronor, beräknad enligt gällande riksavtal för hälso- och sjukvård, skall
staten lämna särskild ersättning motsvarande den kostnad som överstiger 50 000
kronor. De förändringar som följer av överenskommelsen kommer att träda i kraft
den 1 januari 1997.
2. Det kommunala flyktingmottagandet
Omfattning
Enligt det system för flyktingmottagande som infördes 1985 är det kommunerna som
tar emot flyktingar och staten som har det övergripande ekonomiska ansvaret.
Invandrarverket träffar överenskommelser med kommunerna om att ta emot
flyktingar och vissa andra utlänningar och kommunerna har därefter ansvaret för
att flyktingarna får en bra introduktion i det svenska samhället.
I nedanstående tabell ges en statistisk överblick över det kommunala
mottagandet sedan år 1989.
----------------------------------------------------------------------
År Avtalade Faktiskt Antal
kommunplatser mottagna kommuner
----------------------------------------------------------------------
1989 18 297 21 173 276
----------------------------------------------------------------------
1990 22 808 22 237 278
----------------------------------------------------------------------
1991 22 077 18 961 277
----------------------------------------------------------------------
1992 21 817 18 472 271
----------------------------------------------------------------------
1993 21 400 25 300 271
----------------------------------------------------------------------
1994 49 900 61 500 272
----------------------------------------------------------------------
1995 17 930 15 900 272
Kommunernas
flyktingmottagande
omfattar, förutom
personer som
beviljats asyl,
också personer som
fått stanna av
humanitära skäl och
även vissa anhöriga
till flyktingar.
Flyktingmottagandet
bygger på att ett
flertal av
Sveriges kommuner
medverkar.
Kommunerna har även
under år 1995
lyckats upprätthålla
ett
flyktingmottagande
som svarat mot ett
fortsatt stort
behov av
kommunplatser som
funnits under de
senaste tre åren.
Storstadskommunerna
har haft en stor
inflyttning.
Anledningen till
det stora behovet
av kommunplatser
under perioden
1993-1995 har dels
varit regeringens
prinicipbeslut i
----------------------------------------------------------------------
juni 1993 kommunerna under kommunerna 1991 göra upp
avseende kalenderåret 1995 m.m. individuella
asylsökande frånuppgick till ca (1989/90:105) planer för
Bosnien- 15 900 personer. redovisades flyktingarnas
Hercegovina, Av dessa var ca ett program introduktion i det
dels den 20 % för att svenska samhället.
förordning som direktmottagna underlätta för Planen skall
regeringen kvotflyktingar flyktingar alltid göras i
fattade beslut och 32 % var att snabbare samråd med
om i april anknytningar till få en flyktingen själv
1994 och som dessa. Totalt förankring i och i samverkan
innebar att fanns svenskt med den lokala
barnfamiljer överenskommelser arbets- och arbetsförmedlingen.
som sökt asyl med kommunerna om samhällsliv. Samordning skall
före den 1 att ta emot ca 17 Samtidigt även ske med övriga
januari 1993 930 flyktingar. infördes ett myndigheter m.fl.
skulle få Behovet av nytt system som deltar i
stanna här om kommunplatser har för statlig flyktingmottagandet.
inte särskilda därefter ersättning för I programmet för
skäl talade mot successivt flyktingmottagandet.aktivt och
det. Under minskat och under Huvudsyftet samordnat
budgetåret budgetåret 1995/96 med flyktingmottagande
1994/95 var en beräknas förändringen avbetonas särskilt
stor del av de kommunerna ta ersättningssystemetatt det behövs en
kommunmottagna emot ca 13 000 var att helhetssyn och en
flyktingarna personer. I detta stimulera samordning mellan
barnfamiljer platsbehov ingår kommunerna olika myndigheter
som fått även kommunplatser att vidta i arbetet med
uppehållstillståndför kvotfyktingaraktiva åtgärderflyktingar. Vidare
med grund i och anhöriga. för att understryks vikten
regeringens flyktingarna av att de fackliga
tidspraxisbeslutKommunernas snabbare organisationerna,
för introduktionsprogramskall kunna arbetsgivarna och
barnfamiljer. I propositionen bli frivilligorganisationerna
Det totala Samordnat självförsörjande.får en mer aktiv
antalet flyktingmottagande Kommunerna roll än hittills.
mottagna och nytt system förutsätts Som exempel kan
personer i för ersättning tillfr.o.m. år nämnas en treårig
----------------------------------------------------------------------
försöksverksamhetlokalavdelning i kommunen och tillgodosedd genom
i Tensta/Rinkeby som saknar socialbidrag.
föreningsregi. och Caritas. grundläggande Fr.o.m. den 1
Den bedrivs Kommunernas kunskaper i januari 1993 har
sedan våren insatser under det svenska kommunerna, genom
1994 i den första tiden språket. lagen (1992:1068)
Stockholm av syftar bl.a. till Kommunens om
fem att ge flyktingen insatser introduktionsersättning
frivilligorganisationeren bostad, medelsyftar ävenför flyktingar och
i samverkan till sin till en vissa andra
med Stockholms försörjning, så godadelaktighet i utlänningar, getts
stads kunskaper som samhällslivet möjlighet att under
invandrarnämnd. möjligt i det som ger en
Särskilda svenska språket flyktingen introduktionsperiod
projektmedel och om det förutsättningarbevilja
har beviljats svenska samhället att påverka introduktionsersättning
av dåvarande som krävs för att sin egen i stället för
Civildepartementet.flyktingen aktivtsituation och socialbidrag till
Genom ett skall kunna delta därmed främja flyktingar och
särskilt avtal i arbets- och goda etniska vissa andra
med kommunen samhällslivet i relationer. utlänningar som
överförs viss övrigt. Kommunerna Av stor omfattas av det
del av har enligt betydelse för kommunala
flyktingersättningenskollagen flyktingens flyktingmottagandet.
till (1985:1100) en introduktion Ett villkor för att
föreningarna förskyldighet att så är också introduktionsersättning
deras snart som möjligt, insatser i skall kunna
insatser. De och senast inom övrigt inom beviljas är att
organisationer tre månader efter utbildningsväsendetflyktingen följer
som ingår i det att rätt till samt den
försöksverksamhetensvenskundervisningarbetsmarknadspolitiskaintroduktionsplan
är Röda korsets för invandrare insatser. som upprättats av
Stockholmsdistrikt,(sfi) inträtt (om Under den kommunen efter
KFUM/KFUK:s inte särskilda skälförsta tiden i samråd med den
studieförbund, föreligger) kommunen får enskilde
Sociala tillhandahålla sfi flyktingar flyktingen. Ett
Missionen, Blå till de personer som regel sin 60-tal kommuner
Bandets som är bosatta i försörjning har börjat använda
----------------------------------------------------------------------
sig av den nya
introduktionsersättningen.
Flera kommuner
som infört ett
system med
introduktionsersättning
har vittnat om
att den varit
enklare för
utlänningen att
förstå genom att
den enskilde
fått ersättning
för att han
eller hon
varit aktiv
och deltagit i
svenskundervisning,
utbildning
etc. Närvaron
vid
introduktionsprogrammen
har ökat och
några kommuner
vittnar även om
förbättrade
attityder från
omgivningen
gentemot de
nyinvandrade
sedan kommunen
införde
introduktionsersättning
i stället för
att betala ut
socialbidrag.
Skr. 1996/97:24
----------------------------------------------------------------------
Invandrarverket 150 900 kommunen. En
Statlig om mottagande av kronor för omfördelning har på
ersättning/kostnaderflyktingar. Den ärflyktingar så sätt skett av
Kommunerna får oberoende av hur som fyllt 16 schablonersättningen
statlig många flyktingar år och från
ersättning för kommunen tar emot 92 600 för utflyttningskommuner
mottagande av och utgår för varjebarn under 16 till kommuner med
flyktingar och år som år. Beloppen stor
vissa andra överenskommelsen skall sekundärinflyttning
utlänningar omfattar med ett justeras så att ersättningen
enligt belopp som årligen med i högre grad
förordningen motsvarar hänsyn till sammanfaller med
(1990:927) om schablonersättningenbl.a. kommunernas
statlig för tre vuxna kostnadsutvecklingen.kostnader.
ersättning för flyktingar. Från och med För flyktingar
flyktingmottagande den 1 januari som som inte kan
m.m. Schablonersättningen1996 gäller försörja sig på grund
Kommunerna får skall täcka nya regler för av funktionshinder
en kommunernas utbetalning eller hög ålder (60
schabloniserad kostnader för av år och därutöver) får
ersättning för ekonomiskt bistånd schablonersättningkommunen ersättning
varje mottagen till flyktingar till för vissa särskilda
flykting och och huvuddelen av kommunerna. kostnader.
annan utlänning övriga bidrag som Den nya Ersättningen avser
som omfattas tidigare lämnades ordningen ekonomiskt bistånd
av till komunerna för innebär bl.a. enligt social-
flyktingmottagandet.flyktingmottagandet.att tjänstlagen, stöd
Vid sidan härav Den skall även utbetalningarnaoch hjälp i boendet
lämnas också inkludera delas upp i och färdtjänst.
viss annan kommunernas fler delar än För ensamma
ersättning. kostnader för för närvarande flyktingbarn under
lagstadgad och fördelas i 18 år som kommit
Grundersättning svenskundervisning tiden så att till Sverige utan
skall utges för vuxna som de mer egen vårdnadshavare
till alla omfattas av ansluter till beviljas ersättning
kommuner som flyktingmottagandet.när för faktiska
träffat överens-För år 1996 är kostnaderna kostnader för
kommelse med schablonersättningenuppstår för bistånd som ges med
----------------------------------------------------------------------
stöd av 1995/96 är 110 större Invandrarverket
socialtjänstlagenmiljoner kronor. omfattning bör har därefter i
(1980:620) Kostnaderna för involveras i oktober 1995 lämnat
eller lagen ersättning till sin egen en
(1990:52) med kommunerna introduktion. situationsbeskrivning
särskilda uppgick under Slutligen om vuxna
bestämmelser om budgetåret 1994/95 visar invandrares
vård av unga. till ca 6,7 uppföljningen kunskaper i
Ersättningen miljarder kronor. att arbetsför- svenska och
avser främst Under budgetåret medlingen svenskundervisning
placering i 1995/96 beräknas borde spela för invandrare. Även
familjehem kostnaden till en aktivare denna rapport
eller drygt 4 miljarder roll redan visar att läget är
grupphem. kronor. under oförändrat dystert;
Ersättning av introduktionensalltför långa
extraordinära Uppföljning/utvärderinginledning. väntetider, alltför
kostnader kan av Statens många avbrott och
efter prövning flyktingmottagandetinvandrarverk alltför få klarar av
av och den statliga lämnade år 1994utbildningen.
Invandrarverket ersättningen en rapport Invandrarverket
och inom ramen Invandrarverkets till har i samråd med
för anvisade uppföljning har regeringen om Arbetsmarknadsstyrelsen
medel lämnas under det senaste flyktingars gjort en
till kommuner åretfokuserats på svenskundervisning.sammanställning om
eller kommunernas Av rapporten flyktingars
landsting som arbete med de framkom att registrering på
har vissa individuella väntetiderna arbetsförmedlingen
typer av introduktionsplanerna.innan sfi vad gäller
extraordinära Därvid har brister påbörjats är förflyktingar
kostnader för noterats främst långa, mottagna åren 1991,
flyktingmottagandet.vad gäller planeravbrotten i 1992 och 1993.
Den totala för barn och studierna för Under-
ramen för flyktingar som många och att sökningsgruppen
ersättning av flyttat till en alltför få består av
extraordinära ny kommun. avslutar kommunmottagna
kostnader Dessutom studierna med flyktingar i åldern
under konstateras att godkänt 16 - 59 år. Omkring
budgetåret flyktingen i resultat. 30 % av mottagna
----------------------------------------------------------------------
flyktingar i utomnordiska den osäkerhet avsedd att täcka
åldersgruppen medborgare. som kunde fram t.o.m. den 30
16 - 59 år och Vid sidan av finnas i juni 1994.
som tagits resultatuppföljningenkommunernas Arbetsgruppen
emot under åren skall en central redovisning har vidare under
1991-93 är utan uppföljning ske av att den sommaren 1995
arbete och kostnadsutvecklingenstatliga gjort en slutlig
denna andel är för stat och ersättningen i uppföljning i
nästan fyra kommun. flertalet vilken utsträckning
gånger så stor Arbetsgruppen kommuner den statliga
som den för har i rapporten dittills hade ersättningen för
motsvarande Hur täcker den täckt de flyktingar som
grupp statliga kostnader som tagits emot år 1991
svenskar. ersättningen den varit täckt de kostnader
Skillnaden kommunens avsedd att ersättningen varit
mellan kostnader för täcka för avsedd att täcka.
flyktinggruppen flyktingmottagandet?flyktingar Resultatet av
och samtliga Uppföljning av mottagna i en denna uppföljning
utomnordiska kommunalt kommun år bör liksom den
medborgare är flyktingmottagande 1991. För tidigare tolkas
mindre men för flyktingar flyktingar med viss
likafullt mottagna åren mottagna i en försiktighet på
anmärkningsvärd.1991-1993 under kommun år 1992 grund av den
Det är små tiden 1991 t.o.m. framkom av osäkerhet som kan
grupper som juni 1994 (Ds urvalsunder- finnas i en del av
trots 1994:136) sökningen att kommunernas
registrering på redovisat de flesta redovisning och de
arbetsförmedlingenresultaten från kommuner låg brister som ännu
har någon form tidigare under eller kan antas finnas
av arbete. Av uppföljning från enomkring den kvar i kommunernas
personer som är urvalsundersökning förväntade uppföljning av
i i 41 kommuner. bidragsutnyttjandegradenkostnader i
arbetsmarknadsåtgärderArbetsgruppenoch att den flyktingmottagandet.
är en markant fann med statliga Resultaten av
högre andel utgångspunkt från ersättningen uppföljningen
flyktingar (ca urvalsundersökningendittills täcktredovisas i
50 %) jämfört och med de kostnader rapporten Hur
med övriga reservation för den varit täcker den statliga
----------------------------------------------------------------------
ersättningen stor utflyttning slutsatser om inte betalats ut
kommunernas av flyktingar. orsaker till för denna grupp
kostnader för Flera kommuner skillnader i blir dock
flyktingar med stor bidrags- kostnadstäckningen
mottagna år inflyttning av utnyttjandegradenlägre. En tredjedel
1991 ? (Ds flyktingar som mellan olika av de undersökta
1995:75). första gången kommuner har kommunerna har fått
Uppföljningen tagits emot i inte varit sina kostnader
visar i stort annan kommun år möjliga att täckta helt och
sett på samma 1991 och som var dra utifrån hållet genom
resultat som boende i kommunen kommunernas statliga bidrag.
den tidigare vid utgången av redovisningar. För de kommuner som
uppföljningen. januari månad 1995 Arbetsgruppen inte fått alla
Det innebär att hade en hög har under kostnader ersatta,
den statliga bidragsutnyttjandegrad.våren 1996 är underskottet i
ersättningen För kommuner med gjort en flertalet fall
avseende stor inflyttning fortsatt högst 20 %. I
flyktingar av flyktingar undersökning, undersökningarna av
mottagna år kommer de nya som baseras på såväl 1991 års som
1991 för de ersättningsreglernaflyktingar 1992 års
flesta som trädde i kraft som första flyktingmottagande
kommuner täckt den 1 januari gången tagits framgår tydligt att
de kostnader 1996 och som nämns emot i en sekundärflyttningarna
ersättningarna under avsnittet kommun år gjorde
varit avsedda Statlig 1992. utflyttningskommunerna
att täcka. Någraersättning, att ha Analysen är till “vinnare“ med
kommuner har positiva effekter ännu inte inflyttningskommunerna
en hög genom att slutförd, men som regel inte
bidragsutnyttjandegradersättningen det kan dock fick sina
medan några har sträckts ut i konstateras kostnader täckta.
en väldigt låg tiden och därmed att Inflyttningskommunerna
sådan. bättre bör kommunerna är nästan alla stora
Kännetecknande sammanfalla med har ungefär och medelstora
för kommuner när i tiden samma kommuner i
med en låg kommunernas kostnader som mellersta och södra
bidragsutnyttjandegradkostnader uppstår.år 1991. Sverige. För
är många gånger Några Eftersom något flyktingar som
att de har en ytterligare konjunkturtilläggflyttar ifrån
----------------------------------------------------------------------
ursprungskommunenatt den statliga varit första två åren efter
mer än 18 ersättningen inte registrerade utbetalningen.
månader efter har täckt vid en Ränta utgår med en
det första kostnaderna är att förläggning förräntesats som
kommunmottagandetkommunernas asylsökande fastställs för varje
får socialbidragskostnadereller som i år av regeringen.
inflyttningskommunernablivit större änövrigt Amorteringstidens
inte del av beräknat genom att omfattas av längd bestäms med
schablonersättningen.så få flyktingarflyktingmottagandet.utgångspunkt från
Små kommuner, kommer ut i Lånebeloppet lånens storlek.
oberoende av arbete. fastställs i Låntagare med låga
geografiskt procent av inkomster kan få
Lån till
läge, är i gällande anstånd med
hemutrustning för
allmänhet basbelopp återbetalning eller
flyktingar
utflyttningskommuner enligt lagen nedsättning av det
Sedan den 1
och får sina om allmän belopp som skall
januari 1991
kostnader försäkring. betalas. Vid
erbjuds
täckta av de Beloppet för långvarig oförmåga
flyktingar ett lån
statliga ett att betala
till
bidragen. enpersonshushålltillbaka lånet
hemutrustning.
De ändrade är högst 21 000skall detta kunna
Tidigare erhöll
utbetalningsregler kronor och för avskrivas. Med de
flertalet
för en familj med relativt förmånliga
flyktingar
schablonbidragen två barn villkor som gäller
socialbidrag till
som gäller 34 000 för lån till
hemutrustning vid
fr.o.m. den 1 kronor. Från hemutrustning bör
bosättning i en
januari 1996 beviljat det normalt sett
kommun.
syftar bl.a. belopp inte finnas något
Lånet
till att ta avräknas en behov av
administreras av
bort orättvisor uppläggningsavgiftsocialbidrag till
Centrala
i på för möbler och annat
studiestödsnämnden.
ersättningsnivån närvarande 300 bohag.
Lån kan beviljas
kommunerna kronor i Återbetalning av
till flyktingar
emellan på samband med lån började i
m.fl. som fyllt
grund av utbetalningen. januari 1993 och
18 år, som tas
sekundärflyttningar. Lånen är hittills har 104
emot i en kommun
Den främsta amorteringsfriamiljoner kronor av
efter att ha
orsaken till under de kapitalskulden
----------------------------------------------------------------------
betalats varit knutet till ledamöter från insatser för att
tillbaka. 3 departementet och Flyktingpolitiskakomma åt
000 lån har har letts av rådet, grundorsaker till
slutbetalats. statsrådet. I rådetInvandrarrådet flykt. De
Ca 33 800 har ingått och viktigaste
personer har ledamöter från Am- invandrarnas organisationerna
under perioden nesty trossamfund med flykting-
1 juli 1995 - Internationals deltog. relaterade mandat
30 juni 1996 svenska sektion, är FN:s
ansökt om Rädda barnen, VIDet internationella migrations- och
flyktingpolitiska högkommissarie för
anstånd med Svenska arbetet och flyktingar (UNHCR)
återbetalningen flyktingrådet, Sveriges roll och FN:s
av lånen. Under Svenska kyrkans 1.Inledning hjälporganisation
Sverige
samma period församlingsnämnd, för
verkar aktivt
har beslut Svenska röda palestinaflyktingar
i en rad
fattats om korset, Sveriges (UNRWA).
internationella
avskrivning av frikyrkoråd och Inom OECD är det
fora för att
lån för 2 496 Riksförbundet för av naturliga skäl
bidra till
lånehushåll med personal vid den ekonomiska
varaktiga
en summa av invandrarbyråer politiken i
lösningar av
ungefär 34 och medlemsländerna,
både de
miljoner flyktingmottagningar arbetskraftsfrågorna
problem som
kronor. (RIB). Dessutom etc. som bestämmer
orsakar
har ingått inriktningen av
folkomflyttningar
VSamråd med frivilligorganisationer m.fl.representanterdet
och av de
Flera svenska från berörda migrationspolitiska
konsekvenser
frivilligorganisationermyndigheter, arbetet.
som följer
är aktiva inom Svenska Europarådet är
därav.
invandrings-, kommunförbundet, sedan länge ett
Inom FN:s
flykting- och Landstingsförbundet, viktigt forum för
ram behandlas
biståndspoliti- Sveriges Advokat- mellanstatlig
flyktingpolitiska
ken. På central samfund, dialog kring
frågor med
nivå har de riksdagspartierna integration av
avseende på
största och UNHCR. invandrare i
såväl åtgärder för
organisationerna I januari 1996 medlemsländerna. Där
dem som
samlats i ett hölls ett möte har man också under
tvingats på
flyktingpolitisktenligt en ny en följd av år
flykt som
råd, som har struktur, där arbetat med
----------------------------------------------------------------------
asylrättsliga förutsättningar församråd. Den Översynen skall
spörsmål. det nordiska vara avslutad
Den migrationspolitiskapassfriheten 1997.
västeuropeiska arbetet. En är en gemensam Sveriges lämnar
integrationen analys av de angelägenhet betydande bidrag
har även rättsakter som som utgör ett till de
immigrationspolitiskainom EU gäller påproblem i internationella
aspekter. Som detta område har dagens flyktingprogrammen.
medlem i EU dock visat, att situation. Sverige tillhör de
deltar Sverige Sverige inte Sverige fem viktigaste
i och bidrar ställs inför krav påverkar aktivt bidragsgivarna
till det genomgripande för att till UNHCR och
arbete som förändringar av effektivisera UNRWA. De svenska
bedrivs i politiken på detta biståndet till bidragen till WFP
syfte att område. flyktingar. till förmån för
avveckla eller Det nordiska Under 1995 flyktingar är bland
förenkla samarbetet i reformerades de största och mest
gränskontrollen migrations- och UNHCR:s och flexibla.
för personer. flyktingpolitiska WFP:s (FN:s Via SIDA:s
Sverige har frågor har även livsmedelsprogram)katastrofanslag
under åren 1994 under 1995 varit administrativa stödjer Sverige
och 1995 i betydelsefullt, struktur. På insatser till förmån
flera fora främst av två skäl.svenskt för flyktingar och
fortsatt att Dels är inititativ internflyktingar i
verka för att utvecklingen i beslöts att olika regioner,
Europas länder vårt östra närområdegenomföra en ofta i samarbete
skall dela på ett gemensamt samlad översyn med FN eller
ansvaret i den nordiskt av roll- och enskilda
massflyktssituationintresse, dels ärmandatfördelningenorganisationer.
som uppstått det faktum att inom FN- 1995 gick de
till följd av tre nordiska systemet vid största bidragen
kriget i f.d. länder blivit humanitära till f.d.
Jugoslavien. medlemmar i EU - insatser, som Jugoslavien, Stora
Sveriges medan två valt att ju sjö-regionen
medlemskap i stå utanför - ett huvudsakligen (Ruanda, Burundi),
EU har förhållande som berör och Afrikas horn.
inneburit naturligtvis ger flyktingliknandeEkonomiskt stöd
delvis nya anledning till situationer. utgår också till
----------------------------------------------------------------------
internationella flytt sitt flexibelt insatser och
organisationer hemland. Mandatet mandat för att förbättrad
som förlängs vart femtekunna agera katastrofberedskap.
Internationella år av FN:s för grupper Arbetet med att
Röda korset och generalförsamling. som finna långsiktiga
Röda kors- Verksamheten traditionellt lösningar på
federationen finansieras inte kommit i flyktingproblemen
och till huvud-sakligen åtnjutande av och förebygga
svenska via frivilliga skydd. UNHCR uppkomsten av nya
enskilda bidrag från har i båda flyktingströmmar
organisationer. medlemsländerna. fallen har blivit
De största givarna tilldelats centralt för UNHCR,
2.UNHCR och övriga FN-organs arbete med flyktingfrågorär USA, EG-rollen somoch
har medfört en
FN:s kommissionen, samordnare tyngdpunktsförskjutning
flyktingkommissarieJapan, inom FN- mot insatser i
(UNHCR) Nederländerna och systemet av ursprungsländer.
inrättades 1950 Sverige. det humanitära Sverige har
utifrån behovet UNHCR gav under biståndet, särskilt
att lösa de 1995 skydd och vilket till uppmärksammat
europeiska bistånd åt över 27 stor del behovet av att se
flyktingarnas miljoner människor inneburit nya till de
problem efter på flykt. uppgifter för bakomliggande
andra Verksamheten organisationen.orsakerna till
världskriget. präglades av två I samband med flyktingströmmar,
UNHCR:s större humanitära komplexa bland annat
grundläggande katastrofer - katastrofer respekten för
mandat är att f.d. Jugoslavien av denna typ, mänskliga
utifrån 1951 årsoch har rättigheter i
flyktingkonventionRuanda/Burundi - flyktingproblematikenursprungsländerna
och 1967 års som tillsammans kommit att få och kopplingen
tilläggsprotokollomfattade 40 en alltmer till ekonomisk och
ge rättsligt procent av framträdande demokratisk
skydd åt budgeten. Båda är roll. Under utveckling.
personer som på tydliga exempel på de senaste Sverige verkar
grund av flyktingliknande åren har UNHCR inom UNHCR för att
välgrundad situationer, där lagt ökad riktlinjer
fruktan för flyktingkommissarienbetoning på utvecklas för skydd
förföljelse getts ett mer förebyggande för grupper som
----------------------------------------------------------------------
inte omfattas Samarbete krävs 3.UNRWA har nu flyttats
FN:s
av såväl inom från Wien till Gaza
hjälporganisation
flyktingkonventionenkatastrofområdet och Amman.
för
och som för att möta Idag bistår UNRWA
palestinaflyktingar,
tilläggsprotokollet.problematiken närmare 3,2
UNRWA,
Sverige stödjer kring miljoner
inledde sin
UNHCR:s arbete internflyktingar, palestinska
verksamhet
i integration av flyktingar. Av
1950 och har
repatrieringen återvändande dessa befinner sig
nu under 45 år
till f.d. flyktingar samt cirka en tredjedel
svarat för
Jugoslavien, för att angripa i flyktingläger.
utbildning,
som är ett grundorsakerna Till skillnad från
hälsovård och
tydligt till flykt. UNHCR har UNRWA
social
exempel på hur Sverige har inget direkt
service för
det komplexa betonat vikten av mandat när det
palestinska
samspelet att hålla fast vid gäller
flyktingar på
mellan en tydlig flyktingarnas
Västbanken och
humanitära, ansvarsfördelning rättsliga skydd,
Gaza, samt i
politiska och inom FN-systemet, men utövar en viss
Libanon,
militära och drev med stöd skyddsfunktion
Syrien och
insatser av övriga EU- genom sin närvaro i
Jordanien.
påverkar medlemar under länderna.
Under den
organisationens 1995 igenom att De årliga
50:e
verksamhet. en samlad översyn bidragen till
generalförsamlingen
I takt med av roll- och UNRWA uppgår till
förlängdes
att allt fler mandatfördelningen ca 340 miljoner
UNRWA:s
ansvarsområden inom FN-systemet US-dollar och de
mandat till
läggs på UNHCR vid humanitära viktigaste givarna
1999. 1994
framstår katastrofer är USA, EG, Japan
beslutades
behovet av skulle genomföras. och Sverige. Det
att UNRWA:s
samordning med Sverige har svenska bidraget
huvudkontor
andra vidare medverkat till UNRWA:s
skulle
organisationer, aktivt i den reguljära budget
flyttas från
inom och genomgripande var 146 miljoner
Wien till
utanför FN- reformeringen av kronor för
Gaza.
familjen, som UNHCR:s verksamhetsåret
Organisationens
alltmer styrformer. 1994 och 140
huvudkontor
tydligt. miljoner 1995.
----------------------------------------------------------------------
UNRWA står till den samarbete med Central- och Öst-
idag inför ett palestinska UNHCR. europa. IOM har
arbete att administrationen under år 1993 öppnat
anpassa sig är önskvärd. Det ärMedlemskapet ett nytt
till den dock alltför i IOM ger regionkontor i
förändrade tidigt att lägga Sverige Helsingfors för att
situation på fast tidpunkten möjlighet att bättre möta behoven
Västbanken och för en avveckling, ta aktiv del i Ryssland och
Gaza, som har då i Baltikum.
uppstått i och "palestinifieringen"organisatonensRegionkontoret i
med av UNRWA måste olika Helsingfors
interimsavtalet följa den verksamheter. genomför ett tvåårigt
om utvidgat generella Sverige har åtgärdsprogram
palestinskt utvecklingen i under en lång gällande
självstyre. fredsprocessen. tid haft ett migrations-
UNRWA söker i praktiskt politiskt
ökad 4.IOM inriktat samarbete i
International
utsträckning samarbete med Östersjöområdet
Organization for
samordna sin IOM avseende omfattande de
Migration (IOM),
verksamhet med transport baltiska staterna,
med säte i Genève
den nya till Sverige Ryssland och
grundades år 1951.
palestinska av Vitryssland.
Verksamheten
administrationen. kvotflyktingar Sverige har
består av
Syftet är m.fl. och från bidragit med 4 700
rådgivning till
ytterst att Sverige av 000 kronor.
regeringar i
trappa ner återvandrare. Programmet
migrationsfrågor,
verksamheten. Under de avslutas hösten
utbytesprogram,
Sverige senaste åren 1996.
praktikprogram,
välkomnade har IOM Vidare har
främjande av
beslutet att spelat en mer regeringen i maj
återvandring samt
flytta aktiv roll än 1996 beslutat att
transport av
huvudkontoret tidigare, lämna bidrag om ca
flyktingar och
till Gaza och främst som en 60 000 kronor för
migranter.
anser att en följd av att undersöka
Transportverksam-
successiv utvecklingen behovet av olika
heten är särskilt
överföring av i f.d. slags
omfattande och
UNRWA:s Sovjetunionen datautrustning för
sker ofta i
verksamhet och i att hantera
----------------------------------------------------------------------
migrationsärenden.förväntas få för regering. nämligen,
berörda Inom OECD:s Bulgarien,
5.OECD arbetsmarknader ram pågår sedanRumänien, Polen,
Inom OECD
och för den flera år Tjeckoslovakien
finns sedan år
sociala tillbaka ett och Ungern. Arbete
1978 en
utvecklingen i viktigt pågår med att vidga
arbetsgrupp för
ut- och arbete med korrespondentnätet
migrationsfrågor,
invandringsländer. att i en årlig ytterligare.
den s.k.
Ett annat är att rapport 6.OSSE
Working Party Organisationen för
studera den sammanställa
on Migration. samarbete och
utländska och analysera
Gruppen säkerhet i Europa
arbetskraftens migrationspolitik
rapporterar (OSSE) är genom sin
villkor i olika och
direkt till breda medlemsbas
länder. Under migrationsdata
OECD:s råd. av 52
senare år har från
Sverige har medlemsstater,
gruppens arbete medlemsländerna,
sedan starten innefattande bl.a.
starkt påverkats den s.k.
deltagit vissa länder i det
av den växande SOPEMI-
aktivt i asiatiska Ryssland
insikten om behov rapporten.
arbetet. Ett samt Nordamerika,
av samordning Rapporten har
viktigt syfte ett värdefullt
mellan i dag en
är att forum även för
invandringsländernaställning som
analysera migrationsfrågor i
för att på sikt ett av de
sambandet ett europeiskt
påverka viktigaste
mellan perspektiv.
bakgrundsorsakerna referensverken
migration och Massmigrationsfrågan,
till utvandring. inom området.
den ekonomiska som berör
Ett område som Arbetet sker
utvecklingen i fundamentala
speciellt i en grupp,
OECD-länderna. mänskliga
uppmärksammats som består av
Ett rättgheter, kan ses
under 1995 var både forskare
arbetsområde för som en del av dess
migrationen i och
gruppen är att konfliktförebyggande
Sydostasien genom representanter
studera vilka och krishanterande
ett för ländernas
effekter de verksamhet. Vikten
expertseminarium regeringar. I
senaste årens av samarbet med
som arbetsgruppen gruppen ingår
förändrade andra
arrangerade i även några
migration har internationella
Tokyo i samarbete länder utanför
och kan organisationer
med Japans OECD-kretsen,
----------------------------------------------------------------------
betonas och Europarådets Under 1995 Sverige är sedan
Sverige har utvidgning mot öst fortsatte en den 1 januari 1995
verkat för att har påverkat diskussion om medlem av EU.
OSSE skall inriktningen av sk. “säkra Medlemskapet
stärka sin CAHAR:s arbete länder“ ur innebär att Sverige
kompetens att och har under transitländernasfullt ut deltar i
hantera frågor 1995 mer tagit perspektiv, arbetet kring
inom ramen för sikte på de som påbörjades personers fria
det breda problem som de 1994, till rörlighet såväl vad
säkerhetsbegreppet.nya vilken Ungern avser de delar som
Migrations- medlemsländerna hade tagit regleras i EG-
och MR-frågor har. Denna fram ett rätten som de delar
har tagits upp utveckling har diskussionsunderlag.som regleras inom
vid särskilda inte varit Det hölls en ramen för det
seminarier som självklar för alla inledande rättsliga och
arrangerats länder men från diskussion om inrikes
inom ramen för svensk sida har den samarbetet. EU-
den s.k. vi sett det europeiska medlemskapet
“human angeläget att konventionen innebär vidare att
dimension“. utvecklingen gått angående skydd Sverige bytt sida
7.Europarådet och Öst/Väst-migrationi den riktningen.för dei EES-avtalet.
CAHAR
Det är viktigt att mänskliga Detta avtal gäller
Europarådets
dessa nya rättigheterna fortfarande och
expertkommitté
demokratier också och rätten för innebär att
för
skapar ett system asylsökande medborgare i de
asylrättsliga
för att kunna ta att överklaga femton EU-länderna
frågor (CAHAR)
emot flyktingar ett och i tre av EFTA-
är ett fora för
och pröva deras avvisningsbeslut,länderna fritt kan
utbyte av
asylansökningar. baserad på ett flytta mellan de
erfarenheter
Det är också dokument avtalsslutande
och
viktigt att deras utarbetat av länderna för att ta
information om
lagstiftning på Europarådets anställning, starta
förändringar av
detta område rättsavdelning.egen verksamhet,
den
överensstämmer med 8.Europaintegrationenstudera, bo och
asylrättsliga EU-
de principer och leva - enligt ett
lagstiftningen medlemskapet
värderingar som för hela EES
i respektive och EES-
utvecklats, bl.a. gemensamt
land. avtalet
inom Europarådet. regelsystem.
----------------------------------------------------------------------
Avtalet innebär Medlemsstaterna uppförande. aktualiserar frågan
också en får behålla Avlägsnande på om
gemensam bestämmelser som allmänpreventivgenomförandebestämmelser.
arbetsmarknad föreskriver grund är Dessa tar sikte på
där medborgare särskild förbjudet. att man med
i de behandling av Beslut om bibehållen säkerhet
avtalsslutande utlänningar som avlägsnande för medborgarna
länderna har grundar sig på måste vara skall kunna
rätt att utan hänsyn till allmän motiverade avskaffa
krav på ordning, säkerhet och kunna personkontrollen
arbetstillstånd och hälsa. överklagas. vid de inre
ta arbete var Restriktionerna Avskaffandet gränserna. Som
som helst inom får inte användas av EU:s inre exempel på
hela EES- som stöd för gränser - genomförandebestämmelser
området. generella unionsfördragetkan nämnas ett
Reglerna administrativa Arbetet med gemensamt
innebär förbud åtgärder som medförden fria regelverk för
mot ytterligare rörligheten förkontroll vid den
diskriminering gränsformaliteter personer och yttre gränsen, en
på grund av vid inre gräns genomförandet harmoniserad
medborgarskap utöver bevis om av den inre viseringspolitik
när det gäller medborgarskap. marknaden och en utökad
sysselsättning, Frågor om omfattar också samverkan mellan
lön, begränsning i avskaffandet medlemsstaternas
arbetsvillkor inreserätten och av den inre administrationer.
liksom sociala om avlägsnande gränserna. I Arbetet med
och behandlas i Romfördraget genomförandebestämmelser
skattemässiga direktiv slås fast att bedrevs före
förmåner m.m. 64/221/EEG. I en inre unionsfördragets
Den fria artikel 3 stadgas marknad utan ikraftträdande i
rörligheten att åtgärder inre gränser strikt
omfattar även vidtagna med skall mellanstatlig
familjemedlemmar.hänsyn till allmänupprättas. form. I och med
EG-rättens ordning och Avskaffandet unionsfördragets
regler om fri säkerhet av ikraftträdande, den
rörlighet är uteslutande skall personkontroll 1 november 1993,
inte utan grunda sig på vid inre fördes huvuddelen
undantag. personens eget gränser av detta arbete in
----------------------------------------------------------------------
i EU:s hur kontrollen skall konsulärt samarbete
rättsliga och vid EU:s yttre komplettera vad avser
inrikes gräns skall yttre viseringar samt en
samarbete, den genomföras (den gränskontrollkonventionengemensam åtgärd om
tredje s.k. yttre och möjliggöra flygplatstransitvisering.
pelaren. gränskontrollkonventionen).det Den senare syftar
ViseringsfrågornaDublin- informationsutbytetill att förbättra
fördes i konventionen har som förutses i möjligheten att
huvudsak in ratificerats av denna. kontrollera den
under tio Utvecklingen illegala
gemenskapsrätten.medlemsstater. De under år 1995 invandringen.
I samtliga nya Under år 1995 Sverige, som inte
frågor om dessa medlemsstaterna har, som tidigare haft
genomförandebestämmelserhar i sina nämnts, rådet detta
fattar rådet föranslutningsfördrag fattat beslut viseringsinstrument,
rättsliga och förbundit sig att om två har fått en
inrikes frågor tillträda förordningar påövergångsperiod på 18
(RIF) konventionen. I viseringsområdet.månader för att
besluten. Ett Sverige pågår I den ena genomföra åtgärden.
omfattande förberedelser för fastställs de Under år 1994
arbete hade detta. Yttre tredjeländer antog rådet en
redan vid gränskontrollkonventionenvars resolution om
tiden för är ännu inte medborgare uppehållstillstånd
unionsfördragetsfärdigförhandlad dåmåste ha för
ikraftträdande ett fåtal frågor visering när tredjelandsmedborgare
bedrivits och fortfarande är de passerar som har för avsikt
resulterat i olösta. Det gäller EU:s yttre att arbeta i EU,
bl.a. två främst frågan om gränser. Den en resolution om
konventionstexter.den territoriellaandra uppehållstillstånd
Den första tillämpningen samt förordningen för
behandlar frågan om EG- rör enhetlig tredjelandsmedborgare
vilket land domstolens utformning av som har för avsikt
som i sak eventuella roll. viseringshandlingar.att verka som egna
skall pröva en En konvention om Rådet har företagare samt en
asylansökan ett europeiskt vidare resolution om
(den s.k. informationssystem antagit en tredjelandsmedborgare
Dublinkonventionen)(EIS) är under rekommendation som har för avsikt
och den andra utarbetande. EIS om lokalt att studera i en
----------------------------------------------------------------------
medlemsstat. snabbförfarande då användning av Deklarationen
Under 1995 resolutionen om uttrycket följer den av FN:s
antog rådet en ansvarsfördelning “flykting“ i flyktingkommissariat
resolution som skall tillämpas. artikel 1 i utarbetade
behandlar På asylområdet 1951 års handboken för
situationen för enades rådet om tvåflyktingkonventionfastställande av
de nya instrument. angående flyktingskap och
tredjelandsmedborgareEn resolution omflyktingars de förslag som den
som lagligen minimigarantier rättsliga flyktingpolitiska
uppehåller sig vid handläggning ställning. I kommittén lämnade i
i en av asylärenden, den Svensk
medlemsstat. som fastställer gemensamma flyktingpolitik i
Resolutionen vissa principer ståndpunkten ett globalt
identifierar om effektiv behandlas perspektiv.
vilka som handläggning av begrepp såsom I juni 1995
skall omfattas asylärenden och förföljelse, antog rådet en
av den och ger hänvisar särskilt förföljande resolution om
dessa personer till 1951 års part, grunder harmonisering av
vissa flyktingkonvention för förföljelse,åtgärder i kampen
minimirättigheter.angående upphörande av mot olaglig
Vidare antog flyktingars flyktingskap, invandring och
rådet en rättsliga uteslutande olagligt arbete
resolution om ställning. Vidare från och en förbättring
ansvarsfördelningomfattar flyktingskap av
vid mottagande resolutionen m.m. Vid det kontrollåtgärderna
av fördrivna vissa garantier rådsmöte där maninom detta område.
personer och vid prövningen av enades om den Resolutionen är en
tillfälligt asylärenden, den gemensamma fortsättning på det
uppehälle för asylsökandes ståndpunkten arbete som
fördrivna rättigheter under avgav Sverige påbörjades 1993 om
personer. handläggningen av en kontroll och
Denna ärendet, deklaration avvisning eller
resolution tar överklagandet och om den utvisning av
främst sikte på omprövning. Rådet svenska medborgare i
massflyktsituationer.har också enats omtolkningen avtredje land som
Rådet antog ävenen gemensam begreppet olagligt vistas
ett beslut om ståndpunkt om en “förföljelse aveller arbetar i
ett harmoniserad tredje part“. EU.
----------------------------------------------------------------------
I syfte att Konferensen behovet av tillräckligt
förbättra inleddes formellt att effektivt. Sverige
öppenheten i den 29 mars 1996 effektivisera kommer att verka
arbetet enades vid ett särskilt arbetet i den för att arbetet även
rådet i möte med tredje i fortsättningen i
november om Europeiska rådet i pelaren. huvudsak skall
ett beslut om Turin och beräknas Sveriges förbli
offentliggörandehålla på en bit in regering mellanstatligt.
i Europeiska på 1997. Redan presenterade Vad beträffar asyl-
gemenskapernas under 1995 skedde en skrivelse och
officiella dock omfattande till invandringsfrågor är
tidning (EGT) förberedelser, riksdagen med det regeringens
av de inte minst i den redogörelse föruppfattning att
rättsakter och s.k. förberedelsearbetetdet kan övervägas
andra texter reflektionsgruppen.samt för vissa att föra över
som rådet Europeiska rådet principiella lämpliga delar av
antagit i beslutade 1994 ställningstagandendetta område till
asyl- och att tillsätta en i de frågor gemenskapslagstiftningen.
invandringsfrågor.reflektionsgrupp som Härigenom skulle
1996 års för att förbereda konferensen bättre
regeringskonferensregeringskonferensen.kan komma attförutsättningar
Enligt artikel Gruppen behandla. skapas för
N 2 i sammanträdde Skrivelsen förverkligandet av
Maastrichtfördragetmellan juni och överlämnades den fria
skall en december 1995 och den 7 rörligheten för
regeringskonferensdess arbete december personer. Det bör
sammankallas avslutades i och 1995. I också bidra till
1996 för att med att gruppens skrivelsen att finna lösningar
undersöka vilka slutrapport menar för att skapa en
bestämmelser i överlämnades till regeringen mer rättvis
fördraget som Europeiska rådet. att det är en ansvarsfördelning
skall I denna utbredd mellan
revideras i slutrapport uppfattning medlemsstaterna.
enlighet med behandlas bl.a. att Schengensamarbetet
de mål som rättsliga och samarbetet i I syfte att
anges i inrikes frågor. I den tredje påskynda
fördragets detta avsnitt pelaren inte förverkligandet av
inledning. underströks bl.a. varit den fria
----------------------------------------------------------------------
rörligheten för kunna tillämpa Schengenmedlemskap.länderna med sikte
personer konventionen. Schengens på fullt medlemskap
ingick Frankrike, som i exekutivkommittéför de tre EU-
Frankrike, övrigt tillämpar “Schengens medlemmarna och
Tyskland och konventionen, har ministerråd“ samarbetsavtal med
Benelux- med hänsyn till de uttalade sig Island och Norge.
länderna 1985 terroristhandlingari oktober Vidare uttryckte
Schengenavtalet,man drabbats av 1995 positivt exekutivkommittén
vilket syftade åberopat en till målsättningen att
till en undantagsbestämmelseförhandlingar förhandlingarna
avveckling av i konventionen med de fem skall ha kommit så
alla som tillfälligt nordiska långt att man vid
personkontrollermöjliggör en länderna. sitt möte den 18
vid inre fortsatt Beträffande april 1996 skall
gränser. Senare personkontroll Island och kunna besluta att
har även vid de inre Norge, som de fem nordiska
Spanien, gränserna. inte är EU- länderna kan inträda
Portugal, Danmark ansökte medlemmar, som observatörer
Italien, i maj 1994 om konstaterade den 1 maj 1996.
Grekland och observatörskap i kommittén Observatörskapet
Österrike Schengensamarbetet,emellertid innebär i praktiken
tillträtt med sikte på fullt att en att observatörerna
avtalet. 1990 medlemskap. institutionell deltar i de olika
hade man Finland och lösning måste möten som hålls i
förhandlat fram Sverige gjorde hittas för att Schengenkretsen.
en motsvarande dessa skall Som observatör har
tillämpningskonventionansökningar i junikunna man inga
och den 26 1995. Samtliga anslutas till förpliktelser att
mars 1995 tre länder har i samarbetet. verkställa de
började sina ansökningar Vid sitt möte genomförandeåtgärder
konventionen gjort det i december som samarbetet
tillämpas av uttryckliga 1995 förutsätter för dem
sju av förbehållet att denbeslutade som tillämpar
medlemsstaterna.nordiska exekutivkommitténkonventionen. Det
Italien, passkontrollöverenskommelsenatt inledakommer således inte
Grekland och skall kunna förhandlingar innebära att
Österrike har upprätthållas vid med de personkontrollerna
hittills inte ett framtida nordiska vid inre gränser i
----------------------------------------------------------------------
detta skede till Schengens Sverige har i Baltikum och
tas bort för de regelverk finns med de dess närområde. Hit
nordiska redan eller är nordiska hör
länderna. under förhandling länderna. gränsöverskridande,
När Sverige inom EU. I organiserad
blir medlem Exempelvis regeringens brottslighet,
kommer detta motsvarar proposition flyktingsmuggling
att innebära Dublinkonventionen 1994/95:160 m.m. För att bemöta
att vi Schengens regler angående dessa hot skall
tillämpar de om första Sveriges Sverige samverka
genomförandebestämmelserasyllandsprincipen.samarbete medaktivt med berörda
som finns. Schengens Central- och länder. Även
Detta innebär tillämpningskonventionÖsteuropa Ryssland skall
att är så utformad att föreslås ett omfattas av
personkontrollernaeventuella EU- nytt program samarbetet.
vid inre regler har omfattande Främsta
gränser företräde. budgetåren målsättningen för
försvinner och 9.Samarbete mellan staterna kring Östersjön1995/1996,biståndet
till och
att en fri Sveriges 1997 och samarbete med
rörlighet för östsamarbete 1998. Estland, Lettland
personer kännetecknas bl.a. I och Litauen är att
genomförs, av den propositionen föra dessa länders
detta gäller geografiska närhet anges flykting- och
även för och grannskap, beträffande migrationspolitik
tredjelandsmedborgare.som finns mellandet närmare en
Vidare innebär Sverige och de migrationspolitiskaeuropeisk nivå och
det att länder som ett ansvaret därmed också
Sverige kommer samarbete bl.a. att nya uppfylla de
att tillämpa framförallt hot och internationella
Schengens omfattar. Det är risker för grundprinciper som
regelverk vad viktigt för stabilitet finns på detta
avser kontroll samarbetet att och säkerhet i område. Det
vid den yttre stödja Östersjöregioneninnefattar för
gränsen, utvecklingen av har uppstått påländerna att först
viseringsfrågor normala grund av den och främst skaffa
samt första grannrelationer, snabba och en
asyllandsprincipen.som på sikt bör genomgripande migrationspolitisk
Motsvarigheter likna dem som samhällsomvandlingengrundstruktur,
----------------------------------------------------------------------
underteckna till Baltikum. FN:s varandra om
och tillämpa Genom det flyktingkommissariesförestående ändringar
flyktingkonventionensvenska representant i den nationella
samt skapa en initiativet för Norden och visumpolitiken.
fungerande sommaren 1996 om Baltikum samt Det nordiska
gränskontroll. inrättandet av ett en utlänningsutskottet
Detta får också särskilt Östersjörådrepresentant har regelbundna
ses som ett kommer också det för IOM. samrådsmöten med
led i migrationspolitiskaOrdförandeskapetföreträdare för de
staternas samarbetet kring har under nordiska
möjlighet att Östersjön att 1995 utlänningsmyndigheterna,
ansluta sig intensifieras. handhafts av det senaste i mars
till EU. Den aktionsgrupp Norge. NSHF:s 1996. Utskottet
På ett som skapats för policyinriktadeansvarar bl.a. för
ministermöte, kampen mot funktion har övervakning av hur
som de organiserad fortsatt den nordiska
nordiska brottslighet i under det passöverenskommelsen
ministrarna området skall ocksånorska tillämpas. I mötena
med ansvar för arbeta med kampen ordförandeskapet,deltar även
migrations- mot vissa nya representanter för
och människosmuggling arbetsgrupper berörda
flyktingfrågor och illegal har också departement.
höll i samband invandring. tillsatts. För
med NSHF:s 10.Det nordiska samarbetetverksamhetsåret
sammanträde i 1996 är det
De nordiska
Oslo den 5 Finland som är
regeringarnas
december 1995 ordförande,
samrådsgrupp för
beslutades att första mötet
flyktingfrågor
ordförandelandet var i mars.
(NSHF) har under
i NSHF skulle Under året
1995 haft fyra
ansvara för har också de
möten och ett
koordineringen nordiska
särskilt
av det länderna i
invandrarministermöte.
nordiska enlighet med
Vid möten där det
biståndet på den nordiska
funnits behov har
migrations- passkontrollöverenskommelsen
bl.a. tid avsatts
och kontinuerligt
för diskussion med
flyktingområdet informerat
Skr. 1996/97:24
----------------------------------------------------------------------
11.De informella konsultationernagränskontroller.stort antalorganisationer. Av
Under UNHCR:s Sålunda har internationelladet svenska
och IOM:s Sverige deltagit organisationer biståndet till
gemensamma i en arbetsgrupp som är aktiva Bosnien har nästan
huvudskap där åtgärder mot inom såväl hälften fördelats
verkar i människosmuggling flyktingbiståndetgenom enskilda
Geneve en och annan illegal som inom det organisationer.
organisation i invandring asylrättsliga Det under 1993
vilken 15 behandlas och där området. Dessa inledda samarbetet
stater informella organisationersmellan UNHCR och
informellt informationsnätverkpolitiska enskilda
samverkar i byggts upp. roll har organisationer,
migrationspolitiska I samband med under senare PARinAc
frågor. Detta Sveriges inträde i år ökat (Partnership in
forum, som EU har successivt. I action), har också
använder diskuterats om vissa fall stärkt de enskilda
arbetsnamnet IGC-Geneva bedrivs en organisationernas
IGC-Geneva riskerar att intensiv och roll i det
(Inter- innebära framgångsrik internationella
Governmental dubbelarbete i lobbyverksamhet.arbetet.
Consultations förhållande till Enskilda ECRE (European
in Geneva), motsvarande organisationer Council for
samlar de verksamheter i fördelar Refugees and
flesta EU:s numera mer Exiles) är en
västeuropeiska tredjepelarsamarbete.pengar till Londonbaserad
stater samt Hittills har dock det fattiga sammanslutning av
USA, Canada erfarenheterna av södra ett drygt 50-tal
och IGC-Geneva halvklotet än europeiska
Australien. På motiverat Världsbanken. frivilliga och
organisationens fortsatt svenskt USA överlåter kyrkobaserade
dagordning deltagande, exempelvis organisationer som
under det särskilt kring nästan allt framförallt arbetar
senaste året frågorna om sitt bistånd för asylsökandes och
har främst ståttillegal avseende flyktingars
erfarenhetsutbyteimmigration till Angola och rättigheter. ECRE
i asylrättsliga västeuropa. Bosnien- har under 1990-
frågor och Hercegovina talet bl a aktivt
frågor om Det finns ett till enskilda engagerat sig i
----------------------------------------------------------------------
Central- och Av de humanitär hjälpinte råder väpnad
Östeuropa och i organisationer till konflikt.
samarbete med som tar emot nödlidande i
UNHCR bedrivit svenskt konfliktområden.
utbildningar finansiellt stöd Sverige
för kan framförallt bidrar till
myndigheter. nämnas såväl ICRC
Man är även Internationella reguljära
aktiva med Rödakorskommittén, budget som
policyskapande ICRC och den till enskilda
verksamhet. Internationella katastrofinsatser.
ICVA Rödakorsfederationen,Under
(International IFRC. ICRC har budgetåret
Council of sitt säte i Genève 1994/95
Voluntary och mandatet uppgick
Agencies) med grundas på 1949 årsSveriges
säte i Genève ärGenèvekonventioner,bidrag till
en oberoende den grupp av ICRC till 279
internationell internationella miljoner
organisation avtal som gäller kronor. IFRC
som består av behandlingen av har sitt
hundratalet sårade, krigsfångarhögkvarter i
organisationer och civilpersoner Genève och är
från alla delar under krig. en
av världen med ICRC:s arbete sammanslutning
det gemensamt omfattar skydd av samtliga
att man och bistånd till nationella
arbetar med dessa kategorier rödakorsföreningar
humanitär hjälp samt i världen. Den
och efterforskning av kan sägas
utvecklingsfrågor.saknade personer,komplettera
ICVA:s roll är förmedling av ICRC på så sätt
i första hand familjemeddelanden att den
att samordna, och företrädesvis
sprida informationsspridningägnar sig åt
information, om humanitära
sätta upp Genèvekonventionerna.insatser i
nätverk m.m. ICRC ger dessutom områden där det
Skr. 1996/97:24
----------------------------------------------------------------------
Utrikesdepartementetbeslutar
Utdrag ur skrivelse
protokoll vid 1996/97:24
regeringssammanträdeInvandrings- och
den 12 flykting-
september 1996 politiken.
Närvarande:_statsministern
Persson,
ordförande, och
statsråden
Hjelm-Wallén,
Peterson,
Freivalds,
Wallström,
Tham, Åsbrink,
Andersson,
Winberg,
Uusmann,
Ulvskog,
Sundström,
Lindh, Åhnberg,
Blomberg, von
Sydow,
Klingvall,
Pagrotsky,
Östros, Messing
Föredragande:
statsrådet
Hjelm-Wallén
Totalt 78 987100 % 32 486*
100 %
Regeringen