Post 6401 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1996/97:29 ·
Hämta Doc ·
Höjning av koldioxidskatten för industrin ochväxthusnäringen
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 29
Regeringens proposition
1996/97:29
Höjning av koldioxidskatten för industrin och
växthusnäringen
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 september 1996
Göran Persson
Thomas Östros
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Förslagen i propositionen innebär att koldioxidskatten fördubblas för industrin
och växthusnäringen. Samtidigt föreslås vissa skattelättnader för energiintensiv
verksamhet. Bestämmelsen om nedsättning av koldioxidskatten vid viss industriell
framställning (1,2-procentsregeln) behålls över-gångsvis.
Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
1
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Lagtext 3
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)
om skatt på energi 3
3 Ärendet och dess beredning 8
4 Höjd koldioxidskatt för industrin och växthusnäringen10
5 Konsekvenser för industrin av förslaget m.m. 13
5.1 Konsekvenser för industrin 13
5.2 Exempel på hur skatten beräknas 13
6 Finansiella effekter för den offentliga sektorn 16
7 Författningskommentar 16
Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag 20
Bilaga 2 Lagrådets yttrande 24
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 12 september 1996 26
2
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi
Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§, 9 kap. 2, 5, 9 och 12 §§ samt 12 kap. 1 §
lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 1996/97:14Föreslagen lydelse
7 kap.
4 §
-------------------------------------------------------
Avdrag får, i den mån Avdrag får, i den mån
avdrag inte har gjorts avdrag inte har gjorts
enligt 1-3 §§, göras även förenligt 1-3 §§, göras även för
energiskatten samt för tre energiskatten samt för
fjärdedelar av hälften av koldioxidskatten
koldioxidskatten på annat på annat bränsle än bensin
bränsle än bensin som för- som förbrukats för annat
brukats för annat ändamål än ändamål än drift av
drift av motordrivna fordon motordrivna fordon vid
vid tillverkningsprocessen tillverkningsprocessen i
i industriell verksamhet industriell verksamhet
eller för växthusuppvärm-ningeller för växthusuppvärm-ning
vid yrkesmässig växthusod- vid yrkesmässig växthusod-
ling. ling.
Bestämmelserna i första stycker gäller även sådan oljeprodukt som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 b och som förbrukats vid tillverkningsprocessen i
gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar,
lastbilar och bussar.
-------------------------------------------------------
I fråga om gasol som
förbrukats för drift av
stationära motorer får
dock avdrag för
koldioxidskatt endast
göras för den del av
skatten som överstiger
350 kronor per 1 000
kilogram.
3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §1
-------------------------------------------------------
Vad som föreskrivs om Vad som föreskrivs om
avdrag för skatt på bränsle avdrag för skatt på bränsle
som avses i 2 kap. 1 § förstasom avses i 2 kap. 1 §
stycket 3 b, bensin och första stycket 3 b och
gasol tillämpas även på bränslebensin tillämpas även på
för vilket motsvarande skatt bränsle för vilket
skall betalas enligt 2 kap. motsvarande skatt skall
3 och 4 §§. betalas enligt 2 kap. 3
och 4 §§.
Lydelse enligt prop. 1996/97:14Föreslagen lydelse
9 kap.
2 §
-------------------------------------------------------
Om någon som inte är skatt- Om någon som inte är
skyldig har förbrukat annat skattskyldig har förbrukat
bränsle än bensin för annat annat bränsle än bensin för
ändamål än drift av annat ändamål än drift av
motordrivna fordon vid motordrivna fordon vid
tillverkningsprocessen i tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet industriell verksamhet
eller för växthusuppvärmning eller för växthusuppvärmning
vid yrkesmässig väx- vid yrkesmässig väx-
thusodling, medger beskatt- thusodling, medger
ningsmyndigheten efter beskattningsmyndigheten
ansökan återbetalning av efter ansökan återbetalning
energiskatten och tre av energiskatten och
fjärdedelar av hälften av koldioxidskatten
koldioxidskatten på bränslet.på bränslet.
I fråga om gasol, som
förbrukats för drift av
stationära motorer får dock
återbetalning av
koldioxidskatt endast göras
med belopp som överstiger
350 kronor per 1 000
kilogram.
5 §
Om värme har levererats för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet
eller för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, medger
beskattningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt värmen återbetalning
av
1. energiskatten på elektrisk kraft, och
-------------------------------------------------------
2. energiskatten och tre 2. energiskatten och
fjärdedelar av hälften av koldioxidskatten
koldioxidskatten på annat på annat bränsle än bensin
bränsle än bensin
som förbrukats vid framställning av värmen.
4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §2
-------------------------------------------------------
Har annat bränsle än sådant Sedan möjligheterna till
som beskattas som avdrag enligt 7 kap. 4 §
mineraloljeprodukt eller återbetalning enligt
förbrukats för annat ändamål än9 kap. 2 § utnyttjats
drift av motordrivna fordon medger
vid industriell beskattningsmyndigheten
framställning av produkter efter ansökan nedsättning av
av andra mineraliska ämnen änkoldioxidskatten för den
metaller, medger be- del av skatten som
skattningsmyndigheten efter överstiger 0,8 procent av
ansökan att koldioxidskatten försäljningsvärdet med sådant
på bränslet tas ut med sådantbelopp att den
belopp att skatten för den överskjutande skat-
som bedriver framställningen tebelastningen inte
inte överstiger 1,2 procent överstiger 24 procent av
av de framställda det överskjutande
produkternas försäljningsvärdeskattebeloppet för annat
fritt fabrik. bränsle än bensin som
förbrukats vid
tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet
eller för växthusuppvärmning
vid yrkesmässig växt-
husodling. Nedsättning får
dock inte medges för skatt
på bränsle som förbrukats för
drift av motordrivna
fordon.
Vid beräkning av
nedsättning enligt första
stycket får den
koldioxidskatt som är
hänförlig till följande
bränslen dock inte sättas
ned mer än att den
motsvarar minst
a) 160 kronor per
kubikmeter dieselbrännolja
(KN-nr 2710 00 69) eller
fotogen (KN-nr 2710 00 51
eller 2710 00 55),
b) 125 kronor per
kubikmeter eldningsolja
(KN-nr 2710 00 74 -
2710 00 78), och
c) 320 kronor per 1 000
kilogram gasol som
förbrukats för drift av
stationära motorer.
Vad som i andra stycket
föreskrivs om
dieselbrännolja, fotogen,
eldningsolja och gasol
tillämpas även på bränsle för
vilket motsvarande skatt
skall betalas enligt
2 kap. 3 och 4 §§.
-------------------------------------------------------
Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om ett
kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år
efter kalenderårets utgång.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 §
-------------------------------------------------------
Om återbetalning av eller kompensation för skatt har skett med för högt belopp
på grund av en oriktig uppgift som den sökande lämnat eller på grund av
felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende, får
beskattningsmyndigheten besluta att den sökande skall betala tillbaka vad han
fått för mycket.
Åtgärder för att ta ut ett oriktigt utbetalat återbetalnings- eller kom-
pensationsbelopp får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det
kalenderår under vilket beloppet betalats ut.
5
Om återbetalning av, nedsättning av eller kompensation för skatt har skett med
för högt belopp på grund av en oriktig uppgift som den sökande lämnat eller på
grund av felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende, får
beskattningsmyndigheten besluta att den sökande skall betala tillbaka vad han
fått för mycket eller att ytterligare skatt skall påföras honom.
Åtgärder för att ta ut ett oriktigt utbetalat belopp eller för att påföra
ytterligare skatt får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det
kalenderår under vilket beloppet betalats ut eller nedsättningen medgetts.
-------------------------------------------------------
Lydelse enligt prop. 1996/97:14Föreslagen lydelse
12 kap.
1 §
Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket,
nämligen
1. beslut om medgivande enligt 2 kap. 9 §,
2. beslut om godkännande enligt 4 kap. 3 och 6 samt 8 och 10 §§,
3. beslut om återkallelse enligt 4 kap. 5 och 6 samt 8 och 10 §§,
4. beslut om registrering enligt 6 kap. 10 § andra stycket,
5. beslut om ställande av säkerhet enligt denna lag,
-------------------------------------------------------
6. beslut om återbetalning 6. beslut om
av eller kompensation för återbetalning av,
skatt enligt 9 kap. 1-12 §§, nedsättning av eller
och kompensation för skatt
enligt 9 kap. 1-12 §§, och
7. beslut om särskild avgift och nedsättning av eller befrielse från sådan
avgift enligt 10 kap. 8 §.
Om en skattskyldig eller en sökande överklagar ett beslut enligt första
stycket förs det allmännas talan av Riksskatteverket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
2. För tid fram till den 1 januari 2000 medger beskattningsmyndigheten efter
ansökan, utöver vad som framgår av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §, att vid
industriell framställning av produkter av andra mineraliska ämnen än metaller
koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som beskattas som mineraloljeprodukt
och som förbrukats för annat ändamål än drift av motordrivna fordon tas ut med
sådant belopp att skatten för den som bedriver framställningen inte överstiger
1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde.
Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om ett
kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år
efter kalenderårets utgång.
6
3 Ärendet och dess beredning
Frågan om att höja koldioxidskatten för industrin från en fjärdedel till hälften
av den generella nivån aktualiserades inför propositionen om finansieringen av
medlemskapet i Europeiska unionen (prop. 1994/95:203), men lämnades då öppen med
hänvisning till behovet av fortsatta analyser.
I propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.
1995/96:25) har regeringen därefter aviserat en fördubblad koldioxidskatt för
bränslen som förbrukas vid industriell verksamhet. Avsikten var dock att denna
skattehöjning skulle förenas med nedsättningsregler för energiintensiv industri
i syfte att undvika konkurrenssnedvridningar vid handel med andra länder.
Regeringen avsåg att anmäla de föreslagna åtgärderna till kommissionen.
Regeringen har under våren 1996 till kommissionen dels anmält den tilltänkta
förändringen, dels ansökt om undantag från reglerna i rådets direktiv 92/81/EEG
av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på
mineraloljor (EGT nr L316, 31.10.1992 s. 12, Celex 392L0081),
mineraloljedirektivet.
Rådet väntas under hösten 1996 fatta beslut i anledning av Sveriges begäran om
undantag från reglerna i direktiv 92/81/EEG. Det är regeringens bedömning att
rådet med all sannolikhet kommer att bifalla den svenska ansökan.
Artiklarna 92 - 94 i Romfördraget innehåller bestämmelser om statligt stöd.
Det ankommer på kommissionen att granska åtgärder i medlemsstaterna som
innefattar sådant stöd, i syfte att utröna i vad mån stödet p.g.a.
konkurrenssnedvridning är oförenligt med den gemensamma marknaden. Regeringens
anmälan av den tilltänkta förändringen av koldioxidbeskattningen har skett i
syfte att få kommissionens beslut i fråga om ändringens förenlighet med
statsstödsreglerna. I den mån ett stöd berör även sådana produkter som omfattas
av Kol- och stålfördraget krävs dock ett enhälligt beslut av rådet.
Företrädare för kommissionen och regeringskansliet har vid ett sammanträffande
i juni 1996 ingående diskuterat det anmälda förslaget till ändrad
koldioxidbeskattning. Regeringen har därefter skriftligen kompletterat ansökan.
Kommissionens granskning av det svenska förslaget är ännu inte slutförd, men ett
yttrande från kommissionen kan förväntas under hösten 1996.
Det är angeläget att de tilltänkta förändringarna kan träda i kraft så snart
som möjligt. Oaktat att EG-institutionerna ännu inte tagit slutlig ställning
till det anmälda svenska förslaget, har regeringen beslutat att nu lämna en
proposition med förslag till ändrad lagstiftning till riksdagen, i syfte att
möjliggöra en behandling av förslaget så att ändringarna kan träda i kraft den
1 januari 1997.
Gemenskapsrätten tillåter inte att en medlemsstat genomför en planerad åtgärd
innan de förfaranden som innefattar granskning respektive beslut av EG-
institutioner har lett till slutgiltigt beslut. Om kommissionens yttrande
respektive rådets beslut inte föreligger i sådan tid som krävs för att riksdagen
skall kunna beakta dessa vid sin behandling, kan regeringen således vara
nödsakad att återkalla propositionen. Det kan vidare inte uteslutas att
kommissionens respektive rådets beslut kan medföra att de i propositionen
föreslagna åtgärderna kan komma att behöva justeras under riksdagsbehandlingen.
Det förslag som lämnas i propositionen innebär att koldioxidskatten upp till
en viss andel av skattens andel av försäljningsvärdet höjs från 25 till 50 % av
den generella skattenivån för bränslen som förbrukas vid industriell verksamhet
eller vid yrkesmässig växthusodling. Över denna nivå föreslås att
koldioxidskatten tas ut med belopp som motsvarar 12 % av den generella nivån.
Den nuvarande bestämmelsen om nedsättning av koldioxidskatten för viss
industriell framställning (den s.k. 1,2-procentsregeln) föreslås slopad efter
tre år. Under en övergångsperiod kan dock regeln alltjämt tillämpas.
Utformningen av författningsförslagen har skett i samråd med Riksskatteverket.
Synpunkter har under hand även inhämtats från Sveriges Industriförbund, som
avstyrkt förslagen.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 29 augusti 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.
Lagrådet har i sitt yttrande påpekat att lagförslaget inte har varit föremål
för sedvanlig remissbehandling. Lagrådet har ansett att bestämmelserna i
lagförslaget i vissa avseenden är sådana att lagrådets granskning, utan en
närmare belysning av de problem som kan uppstå, inte kunnat ske på det sätt som
varit önskvärt. Vidare har Lagrådet ifrågasatt det lämpliga i att för
lagrådsgranskning överlämna ett förslag, vars slutliga utformning och
genomförande är beroende av utfallet av EG-institutionernas gransk-ning.
Med anledning av vad Lagrådet anfört vill regeringen uttala följande.
Visserligen har inte lagförslaget varit föremål för sedvanlig remissbehandling.
Regeringen har dock redan under våren 1995 aktualiserat frågan om en fördubbling
av koldioxidskatten för industrin (se prop. 1994/95:203). I propositionen En
politik för arbete, trygghet och utveckling (prop. 1995/96:25) har regeringen
därefter under hösten 1995 aviserat en sådan skattehöjning i förening med
nedsättningsregler för energiintensiv industri. Lagförslaget har i sin helhet
blivit offentligt i och med att regeringen under våren 1996 anmält de tilltänkta
förändringarna till kommissionen. Berörda näringar har således under en längre
tid haft möjlighet att komma in med synpunkter på förslagets utformning. Så har
också skett, såväl muntligen som skriftligen, i icke obetydlig utsträckning. Med
hänsyn till dessa omständigheter får kravet på beredning enligt regeringens
mening anses tillgodosett.
Det är av statsfinansiella skäl angeläget att de tilltänkta förändringarna kan
träda i kraft så snart som möjligt. Mot den bakgrunden har regeringen ansett det
lämpligt att nu, sedan Lagrådet inte funnit anledning att göra några erinringar
av lagteknisk art mot det framlagda förslaget, lämna en proposition i frågan
till riksdagen. Som anförts ovan i avsnitt 3, är det dock inte möjligt att
genomföra de planerade åtgärderna innan slutligt beslut erhållits från EG-
institutionerna i de anhängiggjorda frågorna. Lagförslaget bör alltså inte leda
till lagstiftning innan sådana besked föreligger.
4 Höjd koldioxidskatt för industrin och
växthusnäringen
Regeringens förslag: Koldioxidskatten höjs från 25 till 50 % av den generella
nivån för bränslen som förbrukas vid industriell verksamhet eller vid
yrkesmässig växthusodling. Om den koldioxidskatt som belastar ett företag inom
dessa näringar överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet införs en möjlighet att
sätta ned skatten så att den överstigande skattebelastningen inte överstiger ett
belopp som motsvarar 12 % av den generella skattenivån. Bränsle som förbrukats
för drift av motordrivna fordon beskattas dock som hittills med full skatt.
Bestämmelsen om nedsättning av koldioxidskatten (1,2-procentsregeln) vid
industriell framställning slopas efter en tre-årig övergångsperiod.
Bakgrunden till regeringens förslag: 1992 års energiskattereform innebar att
energiskatten slopades för industrin och att koldioxidskatten reducerades till
25 % av den generella nivån. Växthusnäringen har t.o.m. utgången av år 1995
betalat endast 15 % av de generella energi- och koldioxidskattesatserna på
fossila bränslen. Sedan årsskiftet 1995/1996 likställs växthusnäringen med
industrin och betalar således 25 % av den generella nivån på koldioxidskatten.
Systemet med nedsättning av energi- och koldioxidskatt för energiintensiv
industri kunde i stort sett avskaffas i och med energiskattereformen. Det
beslutades dock att de tidigare nedsättningsreglerna i viss modifierad form
skulle behållas under en övergångsperiod. Denna möjlighet till nedsättning av
koldioxidskatten för den energiintensiva industrin så att den inte överstiger
1,2 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde har därefter förlängts
samt ytterligare begränsats. Den kan i dag endast tillämpas av företag som
bedriver industriell tillverkning av produkter av andra mineraliska ämnen än
metaller. Den omfattar vidare endast andra fossila bränslen än
mineraloljeprodukter, dvs. kolbränslen och naturgas. I dag är ca sex företag
inom cement- och kalkbranscherna berättigade till nedsättning med stöd av 1,2-
procentsregeln. Avsikten har dock varit att 1,2-procentsregeln endast skall
finnas kvar i avvaktan på att en gemensam beskattning av kolbränslen införs inom
EU.
I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 Bilaga 1) angavs att de
inkomstförstärkningar som behövdes för att finansiera medlemskapet i EU
generellt sett skulle riktas mot de sektorer som gynnades av ett medlemskap.
Åtgärder skulle i första hand belasta produktionen. Regeringen skulle återkomma
med förslag till inkomstförstärkningar inom energi- och miljöområdet, bl.a. höjd
koldioxidskatt för industrin.
Våren 1995 beslöt riksdagen att koldioxidskatten skulle höjas generellt som
ett led i finansieringen av EU-medlemskapet (prop. 1994/95:203, bet.
1994/95:SkU28, rskr. 1994/95:439, SFS 1995:912). Med den årliga
indexuppräkningen innebär beslutet att koldioxidskatten sedan den 1 januari 1996
motsvarar 37 öre/kg koldioxidutsläpp. I anslutning till den generella höjningen
av skatten angavs att djupare analyser av möjligheterna att införa utökade
nedsättningsmöjligheter för energiintensiva företag vid fördubbling av
industrins koldioxidskatt krävdes, ifall inte motsvarande beskattning infördes i
våra konkurrentländer.
I propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop.
1995/96:25) angavs, som nämnts i avsnitt 3, att koldioxidskatten för industrin
borde höjas från 25 till 50 % av den nivå som gäller allmänt. Denna höjning
skulle kombineras med nedsättningsregler med en sådan utformning att den höjda
skattesatsen inte skulle leda till konkurrenssnedvridningar för energiintensiv
industri.
Skälen för regeringens förslag: I enlighet med vad som har uttalats i ovan
nämnda propositioner och i enlighet med riksdagens ställningstagande i denna
fråga, anser regeringen att industrins fossilbränsleanvändning bör beskattas med
skattesatser som uppgår till 50 % av den generella nivån för koldioxidskatt i
stället för den nuvarande nivån på 25 %. Samma beskattningssystem bör, i likhet
med vad som gäller idag, tillämpas för industrin och den yrkesmässiga
växthusodlingen. För energiintensiv verksamhet inom industriell tillverkning och
yrkesmässig växthusodling nödvändiggör dock de internationella
konkurrensförhållandena att en lägre skattesats tillämpas.
I avvaktan på att samtliga fossilbränslen beskattas på motsvarande nivå även i
våra konkurrentländer kräver således en hög energiskattebelastning att
skattelättnader ges för energiintensiv verksamhet. Det är dock regeringens
avsikt att det föreslagna nedsättningssystemet, som närmare beskrivs nedan,
endast skall tillämpas intill dess rådet fattat beslut om ett energibe-
skattningsdirektiv som omfattar samtliga fossila bränslen. I och med att ett
sådant direktiv genomförs i svensk rätt, avser således regeringen att föreslå
att nedsättningssystemet anpassas till direktivet.
Sedan 1992 års energiskattereform har skattelättnader getts genom en generellt
lägre skattenivå för hela tillverkningsindustrin. Fördelarna med en generellt
lägre skattenivå i stället för en individuellt anpassad nedsättning av
energibeskattningen för varje enskilt företag är uppenbara. Den valda modellen
är enkel att tillämpa och lätt att kontrollera. Vidare är den faktiska
energiskattebelastningen känd på förhand av de skattskyldiga, vilket underlättar
företagens ekonomiska planering. Regeringen avser därför att i så stor
utsträckning som möjligt behålla nuvarande generella skattemetod vid
utformningen av en ny skattemodell.
En möjlighet till skattelättnader för energiintensiv verksamhet är att låta en
skattesats gälla upp till en viss nivå av energiskattebelastningens andel av
företagens försäljningsvärde, medan en lägre nivå gäller för den del av
beskattningen som överstiger denna nivå. Med en sådan konstruktion bibehålls ett
skatteincitament att reducera energianvändningen och begränsa koldioxidutsläppen
även för energiintensiva företag. En lämpligt avvägd brytpunkt mellan den högre
respektive den lägre koldioxidskattebelastningen för energiintensiv verksamhet
går enligt regeringens bedömning vid 0,8 % av företagens försäljningsvärde.
Sedan EU-medlemskapet är Sverige bundet av bl.a. de minimiskattesatser på
mineraloljeområdet som framgår av rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober
1992 om tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor (EGT nr L316,
31.10.1992 s. 12, Celex 392L0082). Till allra största delen är den olja som
förbrukas inom tillverkningsindustrin s.k. tjock eldningsolja. Med en
nedsättning till 12 % av den koldioxidskattebelastning som överstiger 0,8 % av
försäljningsvärdet kommer EG:s minimiskattenivå för sådan olja att respekteras
även av den energiintensiva verksamheten. Iakttagandet av EG:s minimiskattenivå
för s.k. lätt eldningsolja innebär dock att nedsättning för skatt som belöper på
sådan olja endast kan ske till ca 15 % av den generella skattenivån. Företag med
förbrukning av lätt eldningsolja kan därför inte fullt ut komma i åtnjutande av
nedsättning till 12 % av den generella skattenivån.
Eftersom all bränsleförbrukning först belastas med enbart 50 % av den
generella koldioxidskatten skall för det skattebelopp som överstiger 0,8 % av
försäljningsvärdet nedsättning ske till 24 % för att 12-procentsnivån skall
uppnås.
Trots den föreslagna lägre skattenivån, som åstadkoms genom den nya 0,8-
procentsregeln, finns det vissa företag inom framför allt cement- och
kalkbranscherna som får en skattebelastning som allvarligt hotar den bedrivna
verksamheten. I syfte att lindra övergången till en högre skattenivå samt att ge
dessa företag en möjlighet att anpassa sig efter de nya reglerna, föreslås
därför att bestämmelsen om nedsättning av koldioxidskatten för den del av
skattebelastningen som överstiger 1,2 % av försäljningsvärdet behålls fram till
den 1 januari 2000. På samma sätt som för närvarande kan 1,2-procentsregeln
endast gälla för andra fossila bränslen än oljeprodukter, dvs. för kolbränslen
och naturgas.
I det föreslagna systemet är den faktiska skattebelastningen inte känd förrän
i efterhand om det är fråga om företag som är berättigade till nedsättning
enligt 0,8-procentsregeln. Detta får till följd att konkurrensneutralitet i
fråga om fossilbränslebeskattningen i detta fall inte kan uppnås inom
skattesystemet mellan externt levererad värme och värmeproduktion i industrins
eller växthusnäringens egen regi. Det är dock i dagsläget osäkert i vilken
utsträckning problemet i realiteten kan komma att uppstå inom ramen för den nya
0,8-procentsregeln. Med hänsyn härtill samt till att problemet är svårlöst är
regeringen inte i nuläget beredd att lämna något förslag till lösning. Frågan
kommer att bli föremål för fortsatta överväganden inom regeringskansliet.
Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 4 och 7 §§, 9 kap. 2, 5, 9 och 12 §§
samt 12 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna föreslås
träda i kraft den 1 januari 1997.
5 Konsekvenser för industrin av förslaget m.m.
5.1 Konsekvenser för industrin
Följden av förslaget är att de flesta industriföretagen kommer att få en
fördubbling av koldioxidskattebördan. De företag som kan komma att utnyttja den
nya nedsättningsregeln är företag som får en koldioxidskatt som är högre än
0,8 % av omsättningen. Dessa företag finns företrädsvis inom branscherna tegel,
fodertorkar, glas och kemi. Enligt regeringens uppfattning torde förslaget leda
till att prishöjningen på eldningsolja ökar efterfrågan på biobränslen inom
vissa industrisektorer. Förslaget bedöms därför bidra till att de
klimatpolitiska målen kan uppfyllas.
Endast ett begränsat antal företag beräknas komma att betala mindre
koldioxidskatt i det nya systemet jämfört med dagens system. Anledningen till
att dessa företag får en minskad skattebelastning är att de har en mycket hög
energikonsumtion i förhållande till omsättningen. Det är de mest energiintensiva
företagen som samtliga har en skattebelastning som överstiger 1,2 % av
omsättningen. De gynnas därmed av att den marginella skattesatsen är lägre i det
nya systemet jämfört med dagens system. Genom en lägre marginell skattesats i
kombination med en hög bränsleför-brukning så sjunker också den genomsnittliga
skattebördan. De berörda företagen beräknas finnas inom branscherna tegel,
fodertorkar, glas, jord/sten, board samt massa/papper.
5.2 Exempel på hur skatten beräknas
För att belysa hur skattenedsättningen kan beräknas har två räkneexempel
konstruerats. Det första exemplet behandlar ett företag som använder olja och
kol, men som inte berörs av 1,2-procentsregeln. I det andra exemplet är dessutom
1,2-procentsregeln tillämplig.
I exempel 1 beräknas först den sammanlagda skatten före nedsättning, dvs. 50 %
av den generella koldioxidskattesatsen tillämpas på förbrukningen av respektive
bränsle. Därefter beräknas hur stor del av den sam-manlagda skatten som
överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet. För denna del begränsas skatten till 24
%. De två delarna adderas sedan för att få den slutliga skattebelastningen.
Vad gäller oljans del görs vidare en kontroll av att den del av skatten som
överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet inte understiger EU:s minimi-skattenivå
för bränslet. Skulle den göra det måste den skatt som belöper på oljan höjas så
att minimigränsen, vad gäller de bränslemängder som mot-svarar den skatt som
överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet, uppfylls.
Beräkningen i exempel 2 görs inledningsvis på samma sätt som i exempel 1. När
belastningen enligt 0,8-procentsregeln är framräknad görs en proportionering för
att räkna fram den andel av den totala koldioxidskattebelastningen som avser
kolförbrukningen. Denna andel jämförs med 1,2 % av försäljningsvärdet.
Överskjutande del dras av. Slutligen görs för oljans del motsvarande kontroll
som i exempel 1 av att minimiskattenivån iakttas.
Exempel 1
Oljeförbrukning: 7 000 m3.
Kolförbrukning: 2 000 ton.
Försäljningsvärde: 200 miljoner kr.
Skattebelastning på oljan: 0,5 x 1 054 x 7000 =3 689 000 kr
Skattebelastning på kolet: 0,5 x 916 x 2 000 = +916 000 kr
Sammanlagd skattebelastning före nedsättning:4 605 000 kr
Skattebelastning före nedsättning: 4 605 000 kr
0,8 % av företagets försäljningsvärde: ./.1 600 000 kr
Belopp överstigande 0,8 % av försäljningsvärdet:3 005 000 kr
24 % av ovanstående belopp: 721 200 kr
0,8 % av företagets försäljningsvärde: +1 600 000 kr
Slutlig koldioxidskattebelastning: 2 321 200 kr
Av den sammanlagda skattebelastningen före nedsättning avser ca 80 % oljan och
ca 20 % kolet. Motsvarande fördelning av det skattebelopp som överstiger
brytpunkten (dvs. 0,8 % av försäljningsvärdet), eller 721 200 kr innebär att av
detta belopp kan 143 457 kr hänföras till kolet och 577 743 kr till oljan. Detta
motsvarar en skattesats om 110 kr per ton kol som härrör från skatt som ligger
över brytpunkten. Detta motsvarar 12 % av den generella skattenivån för kol (916
kr x 12 %). Vad gäller oljan erhålls i exemplet en skattesats om 126 kr per m3
för motsvarande del. Även detta belopp motsvarar 12 % av den generella
skattesatsen på olja (1 054 kr x 12 %).
En kontroll behöver slutligen göras av att de minimiskattesatser som anges för
olika sorters olja inte underskrids. Beräkningen görs på det belopp som
överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet och som har reducerats till 24 %, dvs. på
beloppet 721 200 kr. Fördelningen mellan olja och kol i detta belopp får anses
vara densamma som motsvarande fördelning av den sammanlagda skattebelastningen
före nedsättning. Oljeandelen kan därmed beräknas till: 3 689 000 x 721 200 =
577 743 kr
4 605 000
För denna oljeandel gäller en marginell skattesats som kan beräknas enligt
följande: 0,5 x 1 054 x 0,24 = 126 kr/m3. Använder företaget endast tjock
eldningsolja underskrids inte minimiskattesatsen på 125 kr/m3. Används däremot
annan olja underskrids minimiskatten på 160 kr/m3 och en uppräkning måste göras.
I sådant fall måste följande belopp adderas till den tidigare beräknade slutliga
skattebelastningen.
160 - 126 x 577 743 = 155 899 kr
126
Exempel 2
Förutsättningar: Ett företag inom cement- eller kalkbranschen som förbrukar olja
och kol. Trots att skatten begränsas av 0,8-procentsegeln är den kvarstående
belastningen på kol så stor att den överstiger 1,2 % av försäljningsvärdet. Den
övergångsvisa 1,2-procentsbegränsningen får därför tillämpas för detta företag.
Oljeförbrukning: 1 000 m3
Kolförbrukning: 10 000 ton
Försäljningsvärde: 70 miljoner kr
Skattebelastning på oljan: 0,5 x 1 054 x 1 000 =527 000 kr
Skattebelastning på kolet: 0,5 x 916 x 10 000 = +4 580 000 kr
Sammanlagd skattebelastning före nedsättning:5 107 000 kr
I Beräkning enligt 0,8-procentsregeln
Sammanlagd skattebelastning före nedsättning:5 107 000 kr
0,8 % av företagets försäljningsvärde: ./.560 000 kr
Belopp överstigande 0,8 av försäljningsvärdet:4 547 000 kr
24 % av ovanstående belopp: 1 091 280 kr
0,8 % av företagets försäljningsvärde: +560 000 kr
Koldioxidskattebelastning enligt 0,8-procentsregeln:1 651 280 kr
II Beräkning om 1,2-procentsregeln är tillämplig
Andel av skattebelastningen som hänför sig till kol:
4 580 000 x 1 651 281 = 1 480 882 kr
5 107 000
Skattebelastning på kolandelen: 1 480 882 kr
1,2 % av försäljningsvärdet: ./. 840 000 kr
Skatt på kolandelen överstigande 1,2 %: 640 882 kr
Koldioxidskattebelastning enligt 0,8-procentsregeln:1 651 280 kr
Skatt på kolandelen överstigande 1,2 %: ./.640 882 kr
Slutlig koldioxidskattebelastning: 1 010 398 kr
III Beräkning av om minimiskattenivåerna iakttas
I likhet med exempel 1 är den marginella skattesatsen för oljeandelen som
överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet lika med 126 kr/m3. Om annan än tjock
olja används beräknas på motsvarande sätt först skatten på oljeandelen till:
527 000 x 1 091 280 = 112 611 kr
5 107 000
Belopp som i sådant fall adderas till den tidigare beräknade slutliga
skattebelastningen:
160 - 126 x 112 611 = 30 387 kr
126
IV Total slutlig koldioxidskattebelastning
Sammanlagd skattebelastning före nedsättning:5 107 000 kr
Koldioxidskattebelastning enligt 1,2-procentsregeln:1 010 398 kr
Tillägg med hänsyn till minimiskattenivån: +30 387 kr
Total slutlig koldioxidskatt: 1 040 785 kr
6 Finansiella effekter för den offentliga sektorn
Förslaget beräknas förstärka den konsoliderade offentliga sektorns finanser med
ca 510 miljoner kr brutto per år. Den varaktiga nettoeffekten beräknas till 255
miljoner kr per år.
Skillnaden mellan brutto- och nettoeffekt avspeglar att det sker en
övervältring av koldioxidskatten på andra skattebaser genom att löner, vinster
och priser påverkas. Enligt tillämpade beräkningskonventioner reduceras
underlaget för socialavgifter, fysiska personers inkomstskatt och bolagsskatt.
Övervältringen antas ske successivt, där drygt halva övervältringen har skett
efter ungefär fem år. Då beräknas inkomstförstärkningen netto till ca
360 miljoner kr.
7 Författningskommentar
Förslaget till ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
7 kap. 4 § och 9 kap. 2 §
I paragraferna regleras de generella skattelättnaderna för industrin och den
yrkesmässiga växthusodlingen. Skattelättnader åstadkoms för skattskyldiga genom
avdrag (se 7 kap. 4 §) och för icke skattskyldiga genom skatte-återbetalning (se
9 kap. 2 §). Förslaget innebär att rätten till avdrag respektive återbetalning,
vad gäller koldioxidskatten, begränsas från 75 % till 50 % av
skattebelastningen. Befrielsen från energiskatt berörs inte av förslaget.
Den specialreglering vad gäller gasol, som framgår av 7 kap. 4 § tredje
stycket respektive 9 kap. 2 § sista meningen infördes i syfte att säkerställa
att EU:s minimiskattesats för gasol som används för drift av stationära motorer
iakttas. Denna minimiskattenivå uppgår till 36 ecu per 1 000 kg, vilket
motsvarar ca 306 kr per 1 000 kg (växelkurs 1 ecu = 8,50 svenska kronor).
Koldioxidskattesatsen för gasol som används för angivet ändamål uppgår nu till
1 105 kr per 1 000 kg. Förslaget till höjning av skattenivån för industrin och
växthusnäringen innebär således att en koldioxidskatt på 552 kr 50 öre kommer
att tillämpas för gasolen. Denna skattenivå överstiger den angivna miniminivån,
vilket innebär att paragrafens särreglering avseende gasol kan slopas. En
bestämmelse för att säkerställa att minimi-skattesatsen iakttas vid
tillämpningen av den nya 0,8-procentsregeln föreslås dock i 9 kap. 9 § (se
vidare kommentaren i anslutning till detta lagrum).
7 kap. 7 §
Eftersom särregleringen av gasol i 7 kap. 4 § föreslås slopad, saknas behov av
att låta gasol omfattas av uppräkningen av bränslen i paragrafen.
9 kap. 5 §
Genom den föreslagna ändringen tillämpas en koldioxidskattesats om 50 % av den
generella nivån även på bränsle som används vid framställning av värme som från
en extern producent levereras för tillverkningsprocessen i industriell
verksamhet eller för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling. Det nya
systemet innehåller dock, som framgått av avsnitt 4 ovan, inte någon möjlighet
till ytterligare skatteåterbetalning i de fall då mottagaren av värmeleveransen
är ett företag som är berättigat till nedsättning av skatten med stöd av 0,8-
procentsregeln.
9 kap. 9 §
I paragrafen föreslås en möjlighet till nedsättning av koldioxidskatten för den
del av skatten som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet för företag inom
industrin och växthusnäringen. Det nya nedsättningssystemet ersätter den
tidigare 1,2-procentsregeln och är i förhållande till den regeln mer generell, i
och med att dels samtliga företag inom sektorerna tillverkning och växthus
omfattas, dels samtliga skattepliktiga bränslen kan användas som grund för
beräkningen av om förutsättningar för skattenedsättning finns. Uttrycket
försäljningsvärdet bör ha samma betydelse som handels-termen ex factory enligt
de internationella regler för tolkning av handels-termer som utarbetats av
Internationella Handelskammaren (s.k. INCOTERMS).
Avsikten är att det skattebelopp som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet
inte skall överstiga ett belopp som motsvarar 12 % av den generella skattenivån.
Eftersom 50 % koldioxidskatt i utgångsläget belastar allt bränsle, måste
skattebelastningen på den del som överstiger brytpunkten - i syfte att uppnå en
skattebelastning om 12 % - beräknas på så sätt att nedsättningen skall ske till
24 %.
I likhet med vad som i dag gäller för tillämpning av 1,2-procentsregeln skall
värdet av företagets samlade produktion - alltså inte enskilda produktionsled
eller produkter - läggas till grund för beräkning om nedsättning är möjlig.
Vidare bör det även med den föreslagna 0,8-procentsregeln vara möjligt för ett
företag att i början av ett kalenderår hos beskattningsmyndigheten söka ett
preliminärt besked om tillämplig skattesats. Beskattningsmyndigheten prövar
därefter, när det faktiska utfallet under kalenderåret är känt, åter företagets
ansökan.
I syfte att säkerställa att EG:s minimiskattesatser för mineraloljor inte i
något fall underskrids, föreslås i paragrafens andra stycke begränsningar i
möjligheterna till nedsättning med stöd av 0,8-procentsregeln. Sålunda får
koldioxidskatten på dieselbrännolja och fotogen inte sättas ned mer än att minst
160 kr per m3 alltid tas ut. På motsvarande sätt skall minst 125 kr per m3
alltid tas ut för eldningsolja. Med dieselbrännolja avses olja enligt KN-nr 2710
00 69. Endast olja som används för annat ändamål än drift av motordrivna fordon,
dvs. för uppvärmning respektive drift av stationära motorer, kan komma ifråga
för nedsättning enligt 0,8-procentsregeln. Den dieselbränn-olja som kan bli
aktuell torde därför till övervägande del vara s.k. lätt eldningsolja. Med
eldningsolja avses de oljor som ryms under KN-nr 2710 00 74 - 2710 00 78, vilket
innebär tjocka oljor. Slutligen medför EG:s minimiskattesatser även att minst
320 kr per 1 000 kg alltid skall tas ut för gasol som används för drift av
stationära motorer.
EG:s minimiskattesatser för dieselbrännolja och fotogen, som används för
uppvärmning respektive drift av stationära motorer, är 18 ecu per 1 000 liter.
Minimiskattesatsen för tjock eldningsolja är 13 ecu per 1 000 kg. Vad gäller
gasol är minimiskattesatsen för uppvärmning 0 ecu, medan nivån för gasol som
används för drift av stationära motorer är 36 ecu per 1 000 kg. Med en växelkurs
om 1 ecu = 8,50 svenska kronor motsvarar de angivna skattesatserna ca 153, 110
respektive 306 kr.
Någon möjlighet ges inte till nedsättning för skatt på bränsle som för-brukats
för drift av motordrivna fordon. För olja som förbrukats i vissa gruvfordon kan,
med stöd av en specialregel i 7 kap. 4 § andra stycket, industriskattesatsen
användas. Detta gäller inte för andra typer av motordrivna fordon och innebär
alltså en generell skattereduktion med 50 % för sådan olja. Utformningen av
9 kap. 9 § innebär dock att olja som förbrukats i gruvfordon inte kan ingå i
underlaget för beräkning om nedsättning enligt 0,8-procentsregeln är möjlig.
Förslaget om att skatt på bensin inte skall omfattas av möjligheten till
nedsättning är en följdändring av att motsvarande reglering föreslagits i prop.
1996/97:14 såvitt avser de generella skattelättnaderna för industrin och
växthusnäringen (se 7 kap. 4 § samt 9 kap. 2 och 5 §§ i dess lydelse enligt
angiven proposition).
Paragrafens nuvarande andra stycke flyttas, utan materiella ändringar, i
förslaget till fjärde stycket.
9 kap. 12 §
Beskattningsmyndighetens beslut i ärenden om nedsättning enligt 9 kap. 9 § är
inte beskattningsbeslut, vilket innebär att reglerna om omprövning m.m. i lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter inte är tillämpliga. I
syfte att tydliggöra möjligheten för beskattningsmyndigheten att besluta att den
sökande skall betala tillbaka vad han fått för mycket respektive att han skall
kunna påföras ytterligare skatt görs vissa ändringar i paragrafen. Detta kan
bl.a. aktualiseras vid den slutliga prövningen efter ett kalenderårs utgång av
nedsättningsansökningar med stöd av 0,8-procentsregeln.
12 kap. 1 §
Beskattningsmyndighetens beslut om nedsättning av skatt enligt 9 kap. 9 § bör
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, dvs. i första instans länsrätten.
Detta åstadkoms genom tillägget i första stycket 6. Även beslut i
nedsättningsärende, som fattats med stöd av 9 kap. 12 §, omfattas av denna punkt
i uppräkningen.
Övergångsbestämmelserna
Av punkten 2 följer att den nuvarande 1,2-procentsregeln parallellt får
tillämpas med de nya nedsättningsreglerna under de redovisningsperioder som
ligger i tiden fram till och med utgången av år 1999.
7
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi att 7
kap. 4 och 7 §§, 9 kap. 2, 5, 9 och 12 §§ samt 12 kap. 1 § skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
4 §3
-------------------------------------------------------
Avdrag får, i den mån Avdrag får, i den mån
avdrag inte har gjorts avdrag inte har gjorts
enligt 1-3 §§, göras även förenligt 1-3 §§, göras även för
energiskatten samt för tre energiskatten samt för
fjärdedelar av hälften av koldioxidskatten
koldioxidskatten på bränsle på bränsle som förbrukats för
som förbrukats för annat annat ändamål än drift av
ändamål än drift av motordrivna fordon vid
motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i
tillverkningsprocessen i industriell verksamhet
industriell verksamhet eller för växthusuppvärmning
eller för växthusuppvärmning vid yrkesmässig
vid yrkesmässig växthusodling.
växthusodling.
Bestämmelserna i första stycker gäller även sådan oljeprodukt som avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 b och som förbrukats vid tillverkningsprocessen i
gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar,
lastbilar och bussar.
-------------------------------------------------------
I fråga om gasol som
förbrukats för drift av
stationära motorer får
dock avdrag för
koldioxidskatt endast
göras för den del av
skatten som överstiger
350 kronor per 1 000
kilogram.
7 §4
-------------------------------------------------------
Vad som föreskrivs om Vad som föreskrivs om
avdrag för skatt på bränsle avdrag för skatt på bränsle
som avses i 2 kap. 1 § förstasom avses i 2 kap. 1 §
stycket 3 b, bensin och första stycket 3 b och
gasol tillämpas även på bränslebensin tillämpas även på
för vilket motsvarande skatt bränsle för vilket
skall betalas enligt 2 kap. motsvarande skatt skall
3 och 4 §§. betalas enligt 2 kap. 3
och 4 §§.
9 kap.
2 §5
-------------------------------------------------------
Om någon som inte är skatt-
skyldig har förbrukat bränsle
för annat ändamål än drift av
motordrivna fordon vid
tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet
eller för växthusuppvärmning
vid yrkesmässig
växthusodling, medger
beskattningsmyndigheten
efter ansökan återbetalning
av energiskatten och tre
fjärdedelar av
koldioxidskatten på bränslet.
I fråga om gasol, som
förbrukats för drift av
stationära motorer får dock
återbetalning av koldioxid-
skatt endast göras med
belopp som överstiger 350
kronor per 1 000 kilogram.
-------------------------------------------------------
Om någon som inte är skatt-
skyldig har förbrukat bränsle
för annat ändamål än drift av
motordrivna fordon vid
tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet
eller för växthusuppvärmning
vid yrkesmässig
växthusodling, medger
beskattningsmyndigheten
efter ansökan återbetalning
av energiskatten och hälften
av koldioxidskatten på bräns-
let.
5 §6
-------------------------------------------------------
Om värme har levererats för Om värme har levererats
tillverkningsprocessen i för tillverkningsprocessen
industriell verksamhet i industriell verksamhet
eller för växthusuppvärmning eller för växthusuppvärmning
vid yrkesmässig växthus- vid yrkesmässig växt-
odling, medger beskatt- husodling, medger
ningsmyndigheten efter beskattningsmyndigheten
ansökan av den som framställtefter ansökan av den som
värmen återbetalning av framställt värmen återbetal-
energiskatten och tre ning av energiskatten och
fjärdedelar av hälften av koldioxidskatten
koldioxidskatten på bränsle på bränsle som förbrukats vid
som förbrukats vid fram- framställning av värmen.
ställning av värmen.
9 §7
-------------------------------------------------------
Har annat bränsle än sådant Sedan möjligheterna till
som beskattas som avdrag enligt 7 kap. 4 §
mineraloljeprodukt eller återbetalning enligt
förbrukats för annat ändamål än9 kap. 2 § utnyttjats
drift av motordrivna fordon medger
vid industriell beskattningsmyndigheten
framställning av produkter efter ansökan nedsättning av
av andra mineraliska ämnen änkoldioxidskatten för den
metaller, medger be- del av skatten som
skattningsmyndigheten efter överstiger 0,8 procent av
ansökan att koldioxidskatten försäljningsvärdet med sådant
på bränslet tas ut med sådantbelopp att den
belopp att skatten för den överskjutande skat-
som bedriver framställningen tebelastningen inte
inte överstiger 1,2 procent överstiger 24 procent av
av de framställda det överskjutande
produkternas försäljningsvärdeskattebeloppet för bränsle
fritt fabrik. som förbrukats vid
tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet
eller för växthusuppvärmning
vid yrkesmässig växt-
husodling. Nedsättning får
dock inte medges för skatt
på bränsle som förbrukats för
drift av motordrivna
fordon.
Vid beräkning av
nedsättning enligt första
stycket får den
koldioxidskatt som är
hänförlig till följande
bränslen dock inte sättas
ned mer än att den
motsvarar minst
a) 160 kronor per
kubikmeter dieselbrännolja
(KN-nr 2710 00 69) eller
fotogen (KN-nr 2710 00 51
eller 2710 00 55),
b) 125 kronor per
kubikmeter eldningsolja
(KN-nr 2710 00 74 -
2710 00 78), och
c) 320 kronor per 1 000
kilogram gasol som
förbrukats för drift av
stationära motorer.
Vad som i andra stycket
föreskrivs om
dieselbrännolja, fotogen,
eldningsolja och gasol
tillämpas även på bränsle för
vilket motsvarande skatt
skall betalas enligt
2 kap. 3 och 4 §§.
Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om ett
kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år
efter kalenderårets utgång.
12 §
-------------------------------------------------------
Om återbetalning av eller kompensation för skatt har skett med för högt belopp
på grund av en oriktig uppgift som den sökande lämnat eller på grund av
felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende, får
beskattningsmyndigheten besluta att den sökande skall betala tillbaka vad han
fått för mycket.
Åtgärder för att ta ut ett oriktigt utbetalat återbetalnings- eller kom-
pensationsbelopp får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det
kalenderår under vilket beloppet betalats ut.
8
Om återbetalning av, nedsättning av eller kompensation för skatt har skett med
för högt belopp på grund av en oriktig uppgift som den sökande lämnat eller på
grund av felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende, får
beskattningsmyndigheten besluta att den sökande skall betala tillbaka vad han
fått för mycket eller att ytterligare skatt skall påföras honom.
Åtgärder för att ta ut ett oriktigt utbetalat belopp eller för att påföra
ytterligare skatt får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det
kalenderår under vilket beloppet betalats ut eller nedsättningen medgetts.
-------------------------------------------------------
12 kap.
1 §8
Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol, nämligen
1. beslut om medgivande enligt 2 kap. 9 §,
2. beslut om godkännande enligt 4 kap. 3 och 6 samt 8 och 10 §§,
3. beslut om återkallelse enligt 4 kap. 5 och 6 samt 8 och 10 §§,
4. beslut om registrering enligt 6 kap. 10 § andra stycket,
5. beslut om ställande av säkerhet enligt denna lag,
-------------------------------------------------------
6. beslut om återbetalning 6. beslut om
av eller kompensation för återbetalning av,
skatt enligt 9 kap. 1-12 §§, nedsättning av eller
och kompensation för skatt
enligt 9 kap. 1-12 §§, och
7. beslut om särskild avgift och nedsättning av eller befrielse från sådan
avgift enligt 10 kap. 8 §.
Beskattningsmyndighetens beslut enligt första stycket får även överklagas av
Riksskatteverket. Om en skattskyldig eller en sökande överklagar ett beslut
enligt första stycket förs det allmännas talan av Riksskatteverket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
2. För tid fram till den 1 januari 2000 medger beskattningsmyndigheten efter
ansökan, utöver vad som framgår av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §, att vid
industriell framställning av produkter av andra mineraliska ämnen än metaller
koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som beskattas som mineraloljeprodukt
och som förbrukats för annat ändamål än drift av motordrivna fordon tas ut med
sådant belopp att skatten för den som bedriver framställningen inte överstiger
1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde.
Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om ett
kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år
efter kalenderårets utgång.
9
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-09
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt en lagrådsremiss den 29 augusti 1996 (Finansdepartementet) har regeringen
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1776) om skatt på energi.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Susanne Åkerfeldt.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet.
Frågan om en höjning av koldioxidskatten behandlades i propositionen om
finansieringen av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:203).
Riksdagen beslöt under våren 1995 att skatten skulle höjas generellt som ett led
i den finansieringen (1994/95:SkU28, rskr. 1994/95:439).
Den i lagrådsremissen föreslagna höjningen av koldioxidskatten aviserades i
prop. 1995/96:25, varvid önskemål att dämpa utsläppen angavs som det centrala i
sammanhanget. Samtidigt angavs att man borde sträva efter att värna om den
energiintensiva industrins konkurrensförutsättningar genom lämpligt utformade
nedsättningsregler som inte leder till konkurrenssnedvridning. Under
riksdagsbehandlingen framhölls att höjningen av koldioxidskatten var önskvärd av
miljöskäl (1995/96:FiU1 s. 132-133). Såväl regeringen som riksdagen har således
tagit ställning till att en höjning av koldioxidskatten skall ske av miljöskäl
och som ett led i finansieringen av EU-medlemskapet. Det remitterade
lagförslaget kan därför ses som en konsekvens av lagstiftarens principiella
ställningstagande i frågan.
Lagförslaget har emellertid inte varit föremål för sedvanlig remissbehandling.
Utformningen av författningsförslaget har skett i samråd med Riksskatteverket.
Därutöver har synpunkter endast under hand inhämtats från Sveriges
Industriförbund, som avstyrkt förslaget. Bestämmelserna i lagförslaget är i
vissa avseenden sådana att Lagrådets granskning, utan en närmare belysning av de
problem som kan uppstå, inte kunnat ske på det sätt som varit önskvärt. Detta
gäller särskilt reglerna om nedsättning av koldioxidskatten och
övergångsbestämmelserna.
I remissen (avsnitt 3) anges att regeringen har anmält de tilltänkta
förändringarna i koldioxidbeskattningen till kommissionen för att få beslut i
fråga om ändringarnas förenlighet med Romfördragets statsstödsregler och att ett
enhälligt beslut av rådet krävs, om ett stöd berör även sådana produkter som
omfattas av Kol- och stålfördraget. Regeringen har för avsikt att lämna en
proposition till riksdagen med förslag till ändrad lagstiftning för
ikraftträdande den 1januari 1997, även om EG-institutionerna ännu inte tagit
ställning till det anmälda förslaget.
Lagrådet vill ifrågasätta det lämpliga i att för lagrådsgranskning överlämna
ett förslag, vars slutliga utformning och genomförande är beroende av utfallet
av EG-institutionernas granskning. Väl kan en sådan ordning vara försvarbar, när
det rör sig om lagförslag där det är av stor vikt att ett genomförande kan ske
vid en bestämd tidpunkt. I lagrådsremissen anges som enda skäl för att lämna en
proposition innan EG-institutionernas granskning är slutförd att det är
angeläget att de tilltänkta förändringarna kan träda i kraft så snart som
möjligt. Vad som gör detta så angeläget utvecklas dock inte.
Med det granskningsunderlag som Lagrådet har tillgång till finner Lagrådet
inte anledning att göra några erinringar av lagteknisk art mot det framlagda
förslaget.
10
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-Wallén,
Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky,
Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Östros.
Regeringen beslutar propositionen 1996/97:29 Höjning av koldioxidskatten för
industrin och växthusnäringen.
**ENDNOTES**
1. Senaste lydelse 1995:1525.
2. Senaste lydelse 1995:912.
3. Senaste lydelse 1995:912.
4. Senaste lydelse 1995:1525.
5. Senaste lydelse 1995:912.
6. Senaste lydelse 1996:687.
7. Senaste lydelse 1995:912.
8. Senaste lydelse 1995:611.
11