Regeringskansliets rättsdatabaser

Förslag till statsbudget för år 1997 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (utgiftsområde 18) Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 2 2 Inledning.................................................. 4 3 Plan-, bygg- och bostadsväsendet........................... 6 3.1 Allmänt............................................. 6 3.2 Resultatinformation................................. 9 3.3 Anslag.............................................. 12 A 1. Boverket: Förvaltningskostnader..................... 12 A 2. Räntebidrag m.m..................................... 14 A 3. Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamålm.m. 15 A 4. Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader... 17 A 5. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet....... 18 A 6. Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader.......... 19 A 7. Byggforskning....................................... 20 A 8. Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador........ 22 A 9. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder........... 24 A 10. Bostadsbidrag....................................... 24 A 11. Bonusränta för ungdomsbosparande.................... 26 4 Geoteknik.................................................. 27 B 1. Geoteknik........................................... 27 5 Länsstyrelserna m.m........................................ 31 C 1. Länsstyrelserna m.m................................. 31 6 Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m............... 36 6.1 Allmänt............................................. 36 6.2 Resultatinformation................................. 39 6.3 Anslag.............................................. 40 D 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket.......... 40 D 2. Statens va-nämnd ................................... 44 6.4 Övrigt.............................................. 44 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner regeringens förslag om besparingar i enlighet med vad som förordas i anslagsavsnitt A 2. Räntebidrag m.m., 2. godkänner regeringens förslag om att återstående utbetalningar av åtaganden enligt vissa stödformer som är under avveckling sammanförs under ett nytt anslag, enligt vad regeringen förordar i anslagsavsnitt A 3. Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m., 3. godkänner att den övergripande målsättningen för Byggforskningsrådets verksamhet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i anslagsavsnitt A 6. Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader, 4. godkänner att den övergripande målsättningen för byggforskningen skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i anslagsavsnitt A 7. Byggforskning, 5. bemyndigar regeringen att låta staten göra ekonomiska åtaganden avseende budgetåren 1998-2001 i samband med stöd till byggforskning i enlighet med vad som anförts i anslagsavsnitt A 7. Byggforskning, 6. godkänner regeringens förslag till finansiering av byggkostnads- delegationens teknikupphandling m.m., enligt vad regeringen förordar i anslagsavsnitt A 7. Byggforskning, 7. godkänner ramen för fondens sammanlagda åtaganden enligt vad regeringen föreslår i anslagsavsnitt A 8. Bidrag till fonden för fukt och mögelskador, 8. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens geotekniska instituts ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i anslagsavsnitt B 1. Geoteknik, 9. godkänner att verksamheten för den närmaste treårsperioden inriktas i enlighet med vad regeringen förordar i anslagsavsnitt B 1. Geoteknik, 10. godkänner förslaget till övergripande mål för Lantmäteriverket i enlighet med vad regeringen föreslår i anslagsavsnitt D 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket, 11. godkänner vad som anförts i fråga om nedsättning av taxebeloppet för vissa lantmäteriförrättningar (avsnitt 6.3) under anslagsavsnitt D 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket, 12. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning: Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp (tusental kr) A 1. Boverket: Förvaltningskostnader ramanslag 131 058 A 2. Räntebidrag m.m. ramanslag 23 400 000 A 3. Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m. ramanslag 94 333 A 4. Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader ramanslag 15 400 A 5. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet ramanslag 1 300 000 A 6. Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader ramanslag 23 000 A 7. Byggforskning ramanslag 179 196 A 8. Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador ramanslag 60 000 A 9. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder ramanslag 12 000 A 10. Bostadsbidrag ramanslag 5 910 000 A 11. Bonusränta för ungdomsbosparande ramanslag 3 000 B 1. Geoteknik ramanslag 23 967 C 1. Länsstyrelserna m.m. ramanslag 1 720 847 D 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket ramanslag 490 272 D 2. Statens va-nämnd ramanslag 5 124 Summa för utgiftsområdet 33 368 197 2 Inledning Presentation av utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsväsendet, planering av markanvändning och bebyggelse, geotekniska frågor, länsstyrelserna samt lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet. De totala utgifterna för utgiftsområde 18 föreslås uppgå till drygt 33 miljarder kronor för budgetåret 1997. Ramen för utgiftsområdet har därmed nedjusterats med 1,5 miljarder kronor jämfört med den ekonomiska vårpropositionen. Skillnaden förklaras av att marknadsräntorna har fallit vilket påverkar anslaget för räntebidragen. Till verksamhetsområdet plan-, bygg- och bostadsväsendet hör utgifter för Boverket, räntebidragen, bostadsbidragen, Statens bostadskreditnämnd och den kreditgarantiverksamhet som nämnden svarar för, Byggforskningsrådet och Fonden för fukt och mögelskador. Det utgiftsmässigt största anslaget inom utgiftsområde 18 är räntebidrag m.m. som uppgår till drygt 23 miljarder kronor. Bostadsbidragens uppgift är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Bostadsbidragen utgör även en viktig del av det ekonomiska familjestödet. Övriga delar av detta stöd redovisas under utgiftsområde 12. Statens geotekniska institut (SGI) är central myndighet för geotekniska frågor med en initierade, utvecklande och samordnande roll inom ansvarsområdet. Länsstyrelsernas verksamhet spänner över i stort sett samtliga politikområden. Inrikesdepartementet ansvarar bl.a. för samordningen av länsstyrelsefrågorna i regeringskansliet. Lantmäteriverksamheten omfattar fastighetsbildning, plangenomförande, geodesi, landskaps- och fastighetsinformation, kartläggning m.m. Riksdagen beslutade i juni 1994 om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 1996 och innebär att Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata numera utgör en myndighet, Lantmäteriverket. Till utgiftsområdet hör slutligen verksamheten vid Statens va- nämnd. Utgångspunkter för besparingar och prioriteringar Utgångspunkten för regeringens förslag till budget för utgiftsområdet är riksdagens tidigare beslut om besparingar i offentlig konsumtion (prop. 1994/95:100 bil.1, bet. 1994/95:FiU10, rskr. 1994/95:179), om vissa budgetförstärkningar (prop. 1994/95:150 bil. 1, bet. 1994/95:FiU29, rskr. 1994/95:459) samt med anledning av den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150 bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304). Den totala besparingen för utgiftsområde 18 uppgår till drygt 190 miljoner kronor fr.o.m. år 1997. Besparingarna fördelar sig med drygt 80 miljoner kronor på bygg- och bostadsväsendet, drygt 100 miljoner kronor på länsstyrelserna och 10 miljoner kronor på lantmäteriverksamheten. Kostnaderna för bostadsbidrag har ökat kraftigt under senare år. Den allmänna ekonomiska utvecklingen med hög arbetslöshet, höga räntor och därmed höga boendekostnader har tillsammans med regelförändringar och ökad ansökningsfrekvens haft stor betydelse. Riksdagen har beslutat (prop. 1995/96:186, bet. 1995/96:BoU11, rskr. 1995/96:229) om kraftfulla åtgärder för att bryta kostnadsökningen. Dessa åtgärder beräknas leda till kostnadsminskningar för bidragsgivningen på ca 2 300 miljoner kronor fr.o.m. år 1997. Fr.o.m. år 1998 minskas anslagen inom utgiftsområde 18 med ytterligare 292 miljoner kronor. De besparingar som beslutades med anledning av den ekonomiska vårpropositionen (1995/96:150) föreslås ske genom att anslaget för räntebidragen m.m. och anslaget för länsstyrelserna m.m. minskas med 50 respektive 30 miljoner kronor. Härutöver beräknas, som tidigare aviserats, anslagen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet, anslaget för länsstyrelserna samt anslaget för Lantmäteriverket minskas med 14, 123 respektive 75 miljoner kronor. Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande framgår av följande sammanställning (miljoner kronor): Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat därav 1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998 1999 A. Plan-, bygg- och bostadsväsendet 42 583 55 265 58 648 38 448 31 128 24 561 21 056 B. Geoteknik 16 23 24 16 24 24 24 C. Länsstyrelserna m.m. 1 760 2 672 2 799 1 900 1 721 1 617 1 671 D. Lantmäteri- och fastighetsdata-511 740 778 520 495 427 419 verksamhet m.m. Totalt för utgiftsområde 18 44 870 58 700 62 249 40 884 33 368 26 629 23 170 3 Plan-, bygg- och bostadsväsendet 3.1 Allmänt -------------------------------------------------------------------- | Politiskt och ekonomiskt viktiga frågor inom verksamhetsområdet | | är: | | - utformningen av det statliga stödet till bostadsproduktionen | | - bostadsförsörjning och ökad integration | | - utvecklingen av byggkostnaderna | | - bostadskostnader och bostadsstöd | | - förenkling av byggregler | | - inomhusmiljö, åtgärder för att undanröja och förebygga hälsorisker| | - tillgängliga bostäder, byggnader och närmiljöer | | - samordning av den fysiska planeringen med åtgärder för en | | hållbar regional utveckling | | - planering för en god vardagsmiljö och en hållbar stadsutveck- | | ling | | - kretsloppsanpassat byggande | -------------------------------------------------------------------- Plan-, bygg- och bostadspolitikens inriktning Bostadspolitikens uppgift är att trygga alla människors behov av en god bostad till rimlig kostnad och en trygg närmiljö. Regeringen tillsatte våren 1995 en bostadspolitisk utredning (Dir. 1995:20) med företrädare för alla de politiska partierna i riksdagen. Utredningen ska precisera målen för en fortsatt social bostadspolitik och ge förslag om lämpliga medel att genomföra den. Mot bakgrund av det begränsade samhällsekonomiska utrymmet är det en viktig fråga att komma fram till hur stödet till den fortsatta produktionen av bostäder bör utformas. Långsiktiga och stabila stödsystem med neutrala, enkla och tydliga regler skall eftersträvas. Boendekostnaderna har ökat betydligt och tar i anspråk en allt större andel av hushållens disponibla inkomster. En viktig uppgift är att motverka ytterligare ökningar. Politiken för att förbättra den ekonomiska utvecklingen, och därmed ränteutvecklingen, kommer att vara avgörande inte minst för boendekostnaderna i framtiden. Det är dessutom angeläget att komma tillrätta med de höga produktionskost- naderna i byggandet för att boendekostnaderna inte skall bli alltför höga. Av denna anledning tillsatte regeringen i maj 1996 en särskild byggkost- nadsdelegation (Dir. 1996:38) med uppgift att aktivt och i samarbete med byggsektorns aktörer arbeta för varaktigt sänkta produktions- och förvaltningskostnader. Förutsättningar för lägre produktionskostnader avses erhållas bl.a. genom teknikupphandling. Regeringen strävar efter att förenkla byggreglerna och bygglovsprocessen. Det senaste steget i förenklingsarbetet genomfördes den 1 juli 1995 då ett nytt kontrollsystem för byggandet infördes. Systemet, som bl.a. förändrat arbetet vid byggnadsnämnderna, utvärderas för närvarande av Boverket. Verket skall lämna en delrapport senast den 1 oktober 1996 och en slutrapport till den 1 oktober 1997. Arbetet med att inom EU åstadkomma fri rörlighet av byggprodukter går långsamt. Sverige arbetar aktivt med att på olika sätt vara pådrivande i detta arbete, bl.a. övervägs att på svenskt initiativ genomföra en EU-bomässa vid sekelskiftet. Det är angeläget att främja ekonomisk, etnisk och social integration. Målsättningen är att goda bostäder skall vara tillgängliga för alla på sådant sätt att segregation motverkas. Alla boende bör ges möjlighet att i samverkan utveckla sina områden så att boendemiljön fungerar väl och boendet berikas. I den bostadspolitiska utredningens uppgifter ingår bl.a. att klarlägga kommunernas ansvar inom bostadsförsörjningen och att överväga vilka bostads- politiska medel som kommunerna behöver för att motverka segregation och öka valfriheten i boendet. Habitat II, FN:s andra världskonferens om boende och bebyggelsefrågor ägde rum i Istanbul den 3 -14 juni 1996. En viktig fråga är hur Habitat-agendans åtaganden skall genomföras och följas upp i Sverige - inte minst lokalt ute i kommunerna. Arbetet med att främja ett ekologiskt och hållbart byggande fortsätter liksom arbetet med att söka undanröja och förebygga inomhusmiljöns bidrag till ohälsa. Boverket har fått i uppdrag att tillsammans med andra berörda myndigheter och organisationer inventera och utvärdera det byggande som genomförs med särskild inriktning på miljöhänsyn och kretsloppsanpassning och att mot denna bakgrund söka belysa kunskapsläget. I uppdraget ingår vidare att bedöma metoder för miljö- och hälsoklassning av byggnader, belysa frågor omkring återanvändning och återvinning i byggandet samt elöverkänslighet. Boverket skall lämna en delrapport om arbetet den 15 januari 1997 och slutredovisning skall ske senast den 15 mars 1998. Samhällsplaneringens inriktning De senaste årens förändringar i fråga om samhällsbyggandet - med den kraftiga minskningen av bostadsbyggandet och den pågående utbyggnaden av kommunikationsnätet - har i väsentliga avseenden förändrat den fysiska planeringens uppgifter och inriktning. Från att i huvudsak ha varit produktionsförberedande har planeringen alltmer utvecklats mot att bli ett sektorsövergripande beslutsunderlag för olika typer av verksamheter som ofta sträcker sig över kommun- och länsgränser. Samtidigt har kraven på miljöhänsyn skärpts. Även EU-medlemskapet har fört in nya aspekter och krav. Mark- och planlagstiftningen har successivt anpassats till de nya förutsättningarna, bl.a. genom införandet av en ny järnvägslag och tydligare krav på miljöhänsyn i plan- och bygglagen (1987:10). Plan- och bygglagen är vidare föremål för fortsatt översyn inom ramen för plan- och byggutredningen (M 1992:03). I utredningens uppdrag ingår också att se över lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Utredningens överväganden och förslag kommer att redovisas för regeringen den 15 oktober 1996. Målet att den kommunala fysiska planeringen skall bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling har gjorts tydligare genom ändringar i planlagstiftningen. En huvuduppgift för den fysiska planeringen är därför att medverka till att successivt förändra, anpassa och förvalta den byggda miljön i enlighet med de krav som ett ekologiskt hållbart samhälle ställer. Detta förutsätter en bättre samordning mellan den kommunala fysiska planeringen och den planering som bedrivs inom olika sektorer, t. ex. planeringen för investeringar i kommunikationer. Den fysiska planeringens sektorsövergripande karaktär bör tas till vara. En bättre samverkan mellan olika beslutsnivåer - lokalt, regionalt och centralt - behöver utvecklas. En ökad tyngd bör därvid läggas vid att den fysiska planeringen kan utgöra ett led i den regionala utvecklingen. Den fysiska planeringen kan också vara ett verksamt instrument i arbetet med att ta till vara och förbättra miljön i bostadsområden. Planeringsprocessen kan mobilisera de boendes engagemang i sin närmiljö, identifiera kvaliteter och brister i utformningen av den byggda miljön samt redovisa förslag till förbättringsåtgärder. En framsynt kommunal planering kan medverka till att minska segregationstendenser och skapa trygga boendemiljöer av god kvalitet. Byggforskningens inriktning De ovan redovisade prioriterade frågorna bör också återspeglas i inriktningen av byggforskningen. Regeringen anser att prioriterade områden för byggforskningen skall vara ny och billigare byggteknik i bygg- och förvaltningsskedet, former för samordning av samhällsplaneringen, hållbar stadsutveckling, planlagstift- ningens tillämpning, ekologiskt hållbart byggande, inomhusmiljö samt kvalitets- säkring i byggprocessen. Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområde Plan-, bygg- och bostadsväsendet framgår av följande sammanställning (miljoner kronor): Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat därav 1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998 1999 Plan-, bygg- och bostadsväsendet42 58355 265 58 648 38 448 31 128 24 561 21 056 3.2 Resultatinformation Den hittillsvarande utvecklingen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet I bostadsbeståndet finns ca 4,2 miljoner permanenta bostäder och bostadsstandarden i Sverige är hög i jämförelse med andra länder. Tillgången på bostäder är i nuläget generellt sett god. Enligt Boverket rapporterar emellertid alltfler kommuner att det råder bostadsbrist på den lokala marknaden. I januari i år gjorde 24 kommuner den bedömningen jämfört med bara 16 kommuner vid undersökningen i januari 1995. De flesta av dessa ligger inom storstadsområdena eller är högskoleorter. En femtedel av landets befolkning bor i kommuner med bostadsbrist. Bostadsbyggandet har varit mycket lågt de senaste åren. Boverkets prognos visar dock på ett ökat bostadsbyggande. Totalt 18 000 lägenheter beräknas komma att påbörjas under år 1996 och cirka 25 000 under år 1997. Hälften av byggandet sker i storstadsregionerna där efterfrågan beräknas öka mest. Byggandet är också relativt högt i högskoleregionerna. Från år 1990 har bostadsutgifterna tagit i anspråk en allt större del av både inkomst och konsumtion. Enligt SCB visar bostads- och hyresundersökningen (BHU) att nettobostadsutgifterna (bostadskostnaden sedan hänsyn tagits till erhållet bostadsbidrag och skatteavdrag) år 1995 uppgick till ca 23 procent av de disponibla inkomsterna. För år 1996 uppskattas att motsvarande andel kan vara ca 27 procent. Byggkostnaderna har ända sedan mitten av sjuttiotalet ökat mer än övriga faktorer som ingår i konsumentprisindex. En undersökning som gjorts inom regeringskansliet visar att det är skatter och offentliga avgifter som ökat mest som andel av byggproduktionskostnaderna, medan entreprenadkostnadernas andel minskat från ca 74 procent till strax över 50 procent under perioden 1975 till 1994. Även materialkostnaderna har ökat under perioden. Av undersökningen framgår vidare att den tekniska utvecklingen på byggmarknaden under de senaste 20 åren varit svag. Arbetslösheten i byggbranschen är mycket hög. För att öka sysselsättningen har betydande resurser omfördelats, bl.a. har regeringen sedan december 1994 lagt fram stora stimulanspaket för byggandet. I dessa ingår bl.a. bidrag till bostadsförbättringsåtgärder inklusive tillgänglighetsskapande åtgärder, investeringsbidrag för nybyggande av bostäder och stöd till miljöförbättringsåtgärder i bostäder samt till sådana lokaler där främst barn och ungdomar vistas. Totalt har närmare 6,1 miljarder kronor anvisats för de nämnda stöden. Enligt Boverkets redovisning per den 31 juli 1996 hade stöd beviljats med ett belopp om 5,1 miljarder kr. Sammanlagt 1,7 miljoner lägenheter var berörda av de olika åtgärderna och sysselsättningseffekten i byggindustrin har av Boverket beräknats till motsvarande ca 44 000 årsarbetskrafter. Boverket har nyligen redovisat hur arbetet med den av riksdagen beslutade obligatoriska ventilationskontrollen av ventilationssystem fortskrider. Av redo- visningen framgår att praktiskt taget alla skolor och daghem har genomgått en ventilationskontroll, men att arbetet med att rätta till uppdagade fel och brister släpar efter i ca 30 procent av fallen. När det gäller flerbostadshus har ventilationskontroll utförts i ca hälften av byggnaderna. Boverket har vidare redovisat sin bedömning avseende plan- och byggutredningens förslag vad gäller insatser för att förbättra tillgängligheten i den gemensamma miljön. Ärendet bereds för närvarande i regeringskansliet. Boverket har dessutom redovisat en aktionsplan för biologisk mångfald vid byggd miljö. Regeringen avser att under år 1997 återkomma till riksdagen vad avser verkets förslag i rapporten "Aktionsplan för biologisk mångfald vid byggd miljö". Statens utgifter för räntesubventioner till bostadsbyggandet Räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder enligt äldre regler svarar för huvuddelen av statens utgifter för räntesubventioner till bostadsbyggandet. För närvarande utgör räntebidrag enligt äldre bestämmelser 97 procent av statens årliga utgifter för räntebidrag. Endast en mycket liten del avser således ränte- subventioner enligt 1993 års finansieringssystem, det s.k. Danellsystemet. Tabell 1: Utvecklingen av statens utgifter för räntebidrag m.m. Budgetår Räntebidrag m.m. enligt statsbudgeten (mdkr) 1985/86 11,0 1986/87 14,5 1987/88 13,3 1988/89 15,2 1989/90 20,5 1990/91 23,1 1991/92 29,1 1992/93 33,8 1993/94 33,7 1994/95 32,6 1995/96 (prognos) 12 mån 30,3 18 mån 43,5 Statens utgifter för räntebidrag enligt de tidigare reglerna beror väsentligen på tre faktorer, nämligen antalet bostäder som byggs eller byggs om, till vilken kostnad det sker och subventionsräntans nivå. Utgifterna för räntebidrag är nu på väg att minska. Det beror främst på att vissa äldre årgångar har konverterats till lägre subventionsränta, vilket minskar statens utgifter. För innevarande budgetår beräknas utgifterna för räntebidrag bli ca 43,5 miljarder kronor varav 30,3 miljarder för perioden juli 1995 till juni 1996. Under kalenderåret 1996 beräknas utgifterna bli ca 28 miljarder kronor. Även prognosen för resten av 1990-talet pekar på sjunkande utgifter. För år 2000 uppskattas utgifterna ligga i storleksordningen 11 miljarder kronor. Regeringens bedömning Regeringen konstaterar att tillgången på bostäder generellt sett är god, men att bostadsefterfrågan beräknas öka i framtiden. Det gäller främst i storstadsområdena och universitets- och högskoleregioner. Regeringen anser att det är viktigt att säkra en fungerande bostadsförsörjning för ungdomar och övriga nytillträdande på bostadsmarknaden liksom att ordna ett gott boende för äldre och andra med särskilda behov. Vidare måste statens fortsatta utgiftsåtaganden hållas tillbaka. Det innebär bl.a. att statens del av de framtida kostnaderna för boendet fortsatt måste minskas. För att olika angelägna bostadsbehov skall kunna tillgodoses är det nödvändigt att snarast ta ställning till hur bostadsstödet skall vara utformat i framtiden. Regeringen avser att mot bakgrund av de förslag som den bostadspolitiska utredningen redovisar i höst ta upp dessa frågor i en proposition till riksdagen under år 1997. Lägre produktionskostnader i byggandet, förenklade byggregler och ett ekologiskt hållbart byggande är betydelsefulla delar i bygg- och bostads- politiken. Dessa frågor är även utgångspunkt för Sveriges initiativ i det europeiska samarbetet. Länsstyrelsernas arbete med bostadsadministration och samhälls-planering Länsstyrelserna fick under budgetåret 1994/95 ansvar även för beslut om de tillfälliga bostadsstöd som införts av arbetsmarknadsskäl. Årsredovisningarna visar att målen för handläggningstiderna i de flesta fall nåtts och att länsstyrelserna klarat att fördela de tillfälliga stöden utan att extra resurser tillförts samtidigt som servicenivån hållits uppe. Detta tyder på att länsstyrelserna har ett flexibelt arbetssätt. Generellt bedöms länsstyrelserna även ha klarat övriga mål även om årsredovisningarna inte ger underlag för en enhetlig bedömning. Länsstyrelsernas insatser inom planområdet har vidgats. Samtidigt behöver arbetet med samordning och sammanvägning av olika statliga intressen utvecklas ytterligare. Regeringen anser att det under de kommande åren är angeläget att länsstyrelserna på olika sätt verkar för att instrumenten i samhällsplaneringen utvecklas, bl.a. i enlighet med de ändringar som nyligen genomförts i plan- och bygglagen. Länsstyrelserna bör ta ett större ansvar för att få till stånd en sammanvägd bedömning av statens syn på översiktsplaneringen i kommunerna. Planeringskompetensen bör utnyttjas för att utveckla miljökonsekvensbeskrivningar i tidiga skeden av den kommunala fysiska planeringen. 3.3 Anslag A 1. Boverket: Förvaltningskostnader -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 126 500 1) Anslagssparande 35 189 1995/96 Anslag 207 900 Utgiftsprognos 207 900 därav 1996 149 800 1997 Förslag 131 058 1998 Beräknat 121 924 1999 Beräknat 125 345 1 Beloppen anges i tusental kr Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med naturresurser, fysisk planering, byggande och boende. Verket svarar också för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag för finansiering av bostäder. Det övergripande målet för verksamheten är enhetlighet och effektivitet i tillämpningen av regler och stödsystem. Boverket skall vidare verka för att den fysiska planeringen främjar en god hushållning med naturresurser och en god bebyggelsemiljö samt ett effektivt och hälsosamt byggande. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | De övergripande målen föreslås ligga fast även för budgetåret 1997.| | | | Resurser 1997 | | Ramanslag 131 058 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultatinformation Boverket konstaterar i årsredovisningen för budgetåret 1994/95 bl.a. att: - Bebyggelsen har ökat kraftigt i de mest skyddsvärda kustområdena och oexploaterade ytor i redan bebyggda områden har successivt tagits i anspråk enligt verkets uppföljning av tillämpningen av 3 kap. naturresurslagen. - En tillämpning i praktiken av EG:s byggproduktdirektiv är angelägen för att pressa byggkostnaderna. Direktivet måste dock kompletteras med bl.a. mandat och tekniska specifikationer/standarder för enskilda produkter eller produktgrupper. På grund av sin komplicerade tekniska karaktär går dock kompletteringen mycket långsamt. - Behovet av information har ökat till följd av det nya sättet att ange funktionskrav i stället för utförandekrav i byggreglerna. - Den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem genomförs, dock med ca ett års eftersläpning. Ofta känner inte fastighetsägarna till samhällskraven, vilket särskilt gäller villaägare. - Regionala efterfrågeöverskott kan väntas på bostadsmarknaden. Årsredovisningen visar vidare att 41 procent av de totala kostnaderna (exklusive datakostnader) tas i anspråk för verksamhetsområdet Hushållning med naturresurser, byggd miljö och fysisk planering. Verksamhetsområdena Byggande respektive Boende svarade för 24 respektive 28 procent. Beräknat i förhållande till antalet årsarbetskrafter svarar de tre verksamhetsområdena för 39, 23 respektive 35 procent av det totala antalet årsarbetskrafter. De mest resurskrävande prestationerna inom respektive verksamhetsområde var under budgetåret 1994/95 metodutveckling (hushållning med naturresurser, byggd miljö och fysisk planering), EU- och övrigt internationellt arbete (byggande) samt utbetalning av stöd och ärendehandläggning (boende). Regeringens bedömning Det redovisade resultatet visar att arbetet har bedrivits i enlighet med de av regeringen fastlagda riktlinjerna. Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Boverkets årsredovisning. Regeringen konstaterar vidare att betydande förändringar har skett inom flera områden vilka påverkar förutsättningarna för Boverkets verksamhet. Sveriges medlemskap i EU och genomförandet av EU:s byggproduktdirektiv kräver aktiva insatser från verket, bl.a. i frågor som rör systemet med tekniska godkännanden på byggområdet. Plan-och bygglagstiftningen och statens stöd till bostadsbyggandet har genomgått fortlöpande förändringar, som bl.a. påverkat såväl den lokala som den regionala administrationen. Den pågående bostadspolitiska utredningen skall under hösten 1996 lämna förslag om den framtida bostadspolitiken. Sammantagna kan bl.a. dessa förändringar motivera förändringar också av den centrala administrationen inom dessa områden. Regeringen avser därför att under hösten 1996 uppdra åt en särskild utredare att göra en översyn av organisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet. Regeringen föreslår, i avvaktan på resultatet av en sådan översyn, att de övergripande mål och uppgifter som riksdagen beslutat om (prop. 1992/93:172, bet. 1992/93:BoU20, rskr. 1992/93:30) för treårsperioden 1993/94 -- 1995/96 skall ligga fast även för budgetåret 1997. Anslagsberäkning Med anledning av riksdagens beslut (prop. 1994/95:100 bil.1, bet. 1994/95:FiU10, rskr. 1994/95:179) om besparingar på statlig konsumtion och regeringens förslag till budgetförstärkningar enligt 1995 års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150 bil.1, bet. 1994/95:FiU29, rskr. 1994/95:459) har Boverkets ramanslag för budgetåret 1997 räknats ned med 11,9 miljoner kr. Detta motsvarar en besparing på 8 procent. Anslaget har till följd av ovan nämnda beslut räknats ned med ytterligare 12,8 miljoner kronor fr.o.m. 1998, vilket innebär att anslaget för 1998 beräknats till 121,9 miljoner kr och för 1999 till 125,3 miljoner kronor. A 2. Räntebidrag m.m. -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 32 628 800 1) Utgiftsprognos 43 500 000 1995/96 Anslag 43 300 000 därav 1996 28 330 000 1997 Förslag 23 400 000 1998 Beräknat 16 993 000 1999 Beräknat 13 818 000 1 Beloppen anges i tusental kr De utgifter som belastar anslaget är statliga räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder och för vissa underhålls- och förbättringsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Anslaget disponeras vidare för ombyggnadsbidrag till äldrebostäder och för s.k. 33 §-ersättning till kommuner. För innevarande budgetår (1995/96) beräknas utgifterna för räntebidrag bli 43 500 miljoner kronor. Avvikelsen som uppgår till 200 miljoner kronor beror på flera faktorer. Vissa tidsmässiga förskjutningar av utbetalningarna har ägt rum på grund av förtida inlösen av lån, vilket har medfört en större belastning på anslaget under budgetåret 1995/96. Reglerna för fastställande av starttidpunkt för räntebidraget ändrades fr.o.m. den 1 oktober 1995, vilket också lett till större utgifter. Den positiva ränteutvecklingen har dock verkat i motsatt riktning och bidragit positivt till en lägre anslagsbelastning. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Ramanslag 23 400 000 tkr | | | | Övrigt | | Regeringen föreslår en besparing på motsvarande 50 miljoner | | kronor per år fr.o.m. år 1997 med anledning av riksdagens beslut| | om besparingar inom utgiftsområde 18 (prop. 1995/96:150, bet. | | 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304). Besparingen föreslås i första| | hand ske genom att bidrag som understiger ett visst belopp | | inte utbetalas. | | | | Vidare föreslås besparingar motsvarande ytterligare 50 miljoner | | kronor per år fr.o.m. år 1998 med anledning av samma riksdags- | | beslut. | -------------------------------------------------------------------- Statens årliga utgifter för räntebidrag beräknas minska kraftigt under de närmaste åren främst beroende på sjunkande räntor. Ränteläget ger kraftiga effekter då många bidragsärenden skrivs om till väsentligt lägre subventionsräntor. Stora volymer ärenden i den äldre räntebidragsstocken kommer därmed att falla ur räntebidragssystemet, varigenom bidrag inte längre lämnas för dessa ärenden. Vidare har byggandet varit mycket lågt vilket medför att kostnaderna för räntebidrag i det nya s.k. Danellsystemet ökar mycket långsamt. Besparingar Regeringen föreslår en besparing motsvarande 50 miljoner kronor per år fr.o.m. år 1997 med anledning av riksdagens beslut om besparingar inom utgiftsområdet för den kommande treårsperioden (prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304). Besparingen föreslås i första hand ske genom att bidrag som understiger motsvarande ett visst belopp per år och ärende inte utbetalas till bidragsmottagaren fr.o.m. den 1 januari 1997. Härigenom bortfaller ett stort antal småärenden ur bidragssystemet. Vidare föreslås besparingar motsvarande ytterligare 50 miljoner kronor per år fr.o.m. år 1998 med anledning av samma riksdagsbeslut. Regeringen avser att i en proposition under år 1997 återkomma till riksdagen med förslag på hur dessa besparingar skall genomföras. Anslagsberäkning Statens utgifter för räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus beräknas för budgetåret 1997 till 23,4 miljarder kronor (inkl. ovan nämnda besparing). Beräkningarna bygger på befintlig aviseringsstatistik med tillägg för beräknat nytillskott av räntebidragsärenden som för år 1997 till största delen redan är beslutade. Beräkningarna baseras vidare på ränteantaganden (femåriga statsobligationsräntan) för 1996 på 7,6 %, 1997 på 7,5 % och för 1998 och 1999 på 7,0 %. Med utgångspunkt från antagna räntenivåer beräknar regeringen att räntebidrag för nybyggnad kommer att ges till ca 530 000 lägenheter och räntebidrag för ombyggnad till ca 480 000 lägenheter under år 1997. A 3. Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamålm.m.1) -------------------------------------------------------------------- 1997 Förslag 94 333 2) 1998 Beräknat 8 000 1999 Beräknat 8 000 1Tidigare anslagsbeteckning Investeringsbidrag för bostadsbyggande m.fl., redovisade under tolfte huvudtiteln 2 Beloppen anges i tusental kr De utgifter som belastar anslaget är återstående statliga åtaganden enligt ett antal stödformer som är under avveckling (se förordningar nedan). Anslaget disponeras också för att finansiera låneutbetalningar avseende äldre bostadslån m.m. Belastningen på anslaget beror på hur många av de beviljade bidragen som kommer att betalas ut. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Anslag 94 333 tkr | -------------------------------------------------------------------- Utgifter återstår av statliga åtaganden enligt vissa stödsystem som är under avveckling. Det gäller nybyggnadsbidrag, bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad, statsbidrag till hyresrabatter, ungdomsbostadsstöd (tidigare redovisade under anslaget G 3.), investeringsbidrag för bostadsbyggande (tidigare redovisat under anslaget G 4.) samt tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus (tidigare redovisat under anslaget G 5.). Regeringen föreslår att återstående utbetalningar av åtaganden enligt dessa stödformer sammanförs under ett nytt anslag. Regeringen beräknar att behovet av medel för utbetalningar under år 1997 uppgår till 94,3 miljoner kronor. Huvuddelen av dessa medel beräknas tas i anspråk för utbetalningar av investeringsbidrag för bostadsbyggande. Ett stort antal påbörjade ärenden avseende detta bidrag, som ännu inte har avslutats, finns hos länsstyrelserna. Boverket uppskattar att detta gäller för drygt 5 000 ärenden. Förordningar Bestämmelserna finns i följande förordningar: - Förordningen (1986:1399) om bidrag vid nybyggnad av vissa bostäder (upphävd 1992:414), förordningen (1986:1398) om bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad (upphävd 1992:415), förordningen (1982:1285) om statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus (upphävd 1992:413) och förordningen (1987:530) om ungdomsbostadsstöd (upphävd 1992:412). - Förordningen (1991:1923) om statligt investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder (upphävd 1992:991) och förordning (1990:1369) med samma namn (upphävd 1991:1923) samt förordningen (1992:992) om ändrade bestämmelser för investeringsbidrag enligt förordningen (1990:1369), förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m. A 4. Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 12 100 1) Anslagssparande 3 018 1995/96 Anslag 22 100 Utgiftsprognos 26 000 därav 1996 19 000 1997 Förslag 15 400 1998 Beräknat 16 416 1999 Beräknat 17 005 1 Beloppen anges i tusental kr Statens bostadskreditnämnd (BKN) skall tillse att kreditförsörjning sker i erforderlig omfattning genom att lämna kreditgarantier till kreditinstituten, enligt förordningen (1991:1924) om statlig kreditgaranti för ny- och ombyggnad av bostäder samt fullgöra övriga uppgifter som anges i förordningen. Kreditgarantier kan även lämnas enligt förordningen (1993:1591) om statlig kreditgaranti för lån för omfördelning av ränteutgifter på lån till bostäder (s.k. omfördelningsgaranti). Nämnden skall även svara för bevakning av kredit- försörjningen vid ny- och ombyggnad av bostäder. Det övergripande målet för verksamheten är en effektivt fungerande garantigivning för finansiering av bostadsbyggande. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | Det övergripande målet föreslås ligga fast för budgetåret 1997. | | | | Resurser 1997 | | Ramanslag 15 400 tkr | -------------------------------------------------------------------- Regeringens bedömning BKN:s garantiverksamhet är hårt styrd av det regelverk som gäller inom området. Det är regeringens uppfattning att BKN bedriver verksamheten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. BKN:s årsredovisning visar att verksamheten har bedrivits i enlighet med de av regeringen fastlagda riktlinjerna. Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende årsredovisningen för Statens bostadskreditnämnd. Med anledning av riksdagens beslut (prop. 1994/95:100 bil.1, bet. 1994/95:FiU10, rskr. 1994/95:179) om besparingar på statlig konsumtion och regeringens förslag till budgetförstärkningar enligt 1995 års komplet- teringsproposition (prop. 1994/95:150 bil.1, bet. 1994/95:FiU29, rskr. 1994/95:459) har BKN:s ramanslag för budgetåret 1997 räknats ned med 0,8 miljoner kronor. Detta motsvarar en besparing på 5 procent. A 5. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 353 200 1) 1995/96 Anslag 1 Utgiftsprognos 1 475 000 därav 1996 1 249 000 1997 Förslag 1 300 000 1998 Beräknat 1 500 000 1999 Beräknat 1 200 000 1 Beloppen anges i tusental kr Anslaget får användas för att täcka förluster till följd av statliga kredit- garantier till långivare för ny- och ombyggnad av bostäder. BKN beräknar att de utbetalade skadeersättningarna för innevarande budgetår 1995/96 kommer att uppgå till 1 475 miljoner kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Ramanslag 1 300 000 tkr | | | | Beräknade avgiftsinkomster 170 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultatinformation Garantistocken uppgick vid utgången av juni 1995 till 23 574 miljoner kronor där nytillskottet av garantier f.n. successivt avtar. Till och med den 30 juni 1996 har åtaganden för totalt 24 959 miljoner kronor gjorts i fråga om ny och ombyggnad. Inga omfördelningsgarantier hade då ännu registrerats. Under budgetåret 1994/95 aktualiserades skadeärenden med ett totalt garanterat belopp om 790 miljoner kronor. Den största delen av skadeärendena avser myndighetsbeslutade lån, dvs. statligt reglerade bostadslån som beslutats av länsbostadsnämnderna och som utbetalats av Statens Bostadsfinansieringsbolag, SBAB efter år 1991. Ersättning ur den statliga kreditgarantin betalas i regel ut först efter det att panten har realiserats. För att underlätta rekonstruktioner har dock från och med den 1 juli 1995 kravet på försäljning av den belånade fastigheten mjukats upp (prop. 1994/95:150 bil.12, bet. 1994/95:BoU22, rskr. 1994/95:428). BKN har således numera möjlighet att under vissa förutsättningar lämna ersättning för kreditförluster utan att en försäljning kommit till stånd. För innevarande budgetår får BKN meddela sådana beslut om ersättning för långivares kreditförluster intill högst 1 miljard kr. Sådana beslut har hittills fattats i ca 100 ärenden för ett garanterat belopp på 558 miljoner kronor. Erfarenheterna är att kreditförlusterna genom detta förfarande blivit påtagligt lägre än vad som skulle ha gällt vid en försäljning av fastigheterna. Förlusterna t.o.m. budgetåret 1994/95 uppgick totalt till 600 miljoner kronor. Till utgången av år 1995 har skador aktualiserats för 1 003 garantier med ett sammanlagt garanterat belopp på 1 723 miljoner kronor. Uppskattade framtida förluster uppgår till ca 5 miljarder kronor för åren 1997-1999. Inkomsterna från garantiavgifterna, vilka tas ut med 0,5 procent av garanterat belopp, uppgick budgetåret 1994/95 till 117 miljoner kronor. För budgetåret 1995/96 beräknar BKN att inkomsterna kommer att uppgå till 170 miljoner kronor. A 6. Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 22 800 1) Anslagskredit 582 1995/96 Anslag 34 500 Utgiftsprognos 33 900 därav 1996 22 600 1997 Förslag 23 000 1998 Beräknat 22 715 1999 Beräknat 23 453 1 Beloppen anges i tusental kr Byggforskningsrådet (BFR) har samordningsansvaret för all forskning och utveckling som berör byggnader, anläggningar och den byggda miljön. Det innefattar också forskning och utveckling inom energi- och miljöteknik för en bättre byggd miljö. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | De övergripande målen för BFR:s verksamhet är effektiv admini- | | stration, att säkra relevans och hög kvalitet i byggforskningen | | och att uppnå god spridning i samhället av forskningens | | resultat. | | | | Resurser 1997 | | Ramanslag 23 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultatinformation När det gäller den administrativa verksamhetens volym framgår det av BFR:s årsredovisning att ansökningarna under 1994/95 minskat såväl till antal som belopp jämfört med året innan. Mer än hälften av de beslutade bidragen går till universitet och högskolor. Genom samarbetsavtal med branschen och samfinansiering av FoU-projekt har andra finansiärer bidragit med ytterligare ca 135 miljoner kr. BFR:s organisation har setts över och antalet årssysselsatta var 30 procent färre under budgetåret 1994/95 än under året innan. Byggforskningsrådets vetenskapliga nämnd har i en utredning presenterad under våren 1996 (Samfinansiering - kvalitetshasard eller framgång) visat på sambandet mellan samfinansierad, tillämpad forskning och ökad kvalitet i grundforskningen. Utredningens slutsats är att kompetensen hos forskarna och möjligheten för näringslivet att nyttja resultatet av forskningen ökar genom samverkan mellan högskola och näringsliv. Regeringens bedömning BFR:s årsredovisning visar att verksamheten har bedrivits i enlighet med de av regeringen fastlagda riktlinjerna. Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende BFR:s årsredovisning. För att effektivare utnyttja forskningsanslaget skall BFR öka antalet samarbetsavtal med byggsektorns aktörer och även i fortsättningen söka samfinansiering med aktörer i branschen för de projekt man stöder. Man skall också sträva efter en ökad samverkan och medfinansiering med andra forsk- ningsfinansiärer. BFR skall ha det övergripande ansvaret för den forskning som avser energianvändning i byggnader och byggd miljö. BFR skall vidare verka för ett ökat europeiskt engagemang inom byggforskningen och medverka till initiering av svenska forskningsprojekt med stöd av medel från Europeiska gemenskapen. Med anledning av riksdagens beslut (prop. 1994/95:100 bil.1, bet. 1994/95:FiU10, rskr. 1994/95:179) om besparingar när det gäller statlig konsumtion och regeringens förslag till budgetförstärkningar enligt 1995 års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150 bil.1, bet. 1994/95:FiU29, rskr. 1994/95:459) har BFR:s ramanslag för budgetåret 1997 räknats ned med 1,8 miljoner kronor. Detta motsvarar en besparing på 7,6 procent. A 7. Byggforskning -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 183 300 1) Reservation 0 1995/96 Anslag 247 100 Utgiftsprognos 247 000 därav 1996 166 200 1997 Förslag 179 196 1998 Beräknat 184 430 1999 Beräknat 189 308 1 Beloppen anges i tusental kr De utgifter som belastar anslaget är bidrag till forsknings- och ut- vecklingsarbete inom markanvändnings-, byggnads-, anläggnings- och förvaltningsområdena samt bidrag enligt förordningen (1990:818) om stöd för experimentbyggande m.m. Medlen fördelas av BFR. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | De övergripande målen för det stöd BFR lämnar till satsningar på| | forskning och utveckling är att främja den byggda miljöns | | kvalitet, kostnadseffektivitet och långsiktiga hållbarhet. | | | | Resurser 1997 | | Ramanslag 179 196 tkr | | | | Övrigt | | Regeringen föreslår att BFR får göra ekonomiska åtaganden rörande| | stöd till byggforskning under en femårig planeringsperiod. För | | åtaganden som avser budgetåren 1998 - 2001 beräknar regeringen | | 101, 61, 37, respektive 22 miljoner kronor respektive år. | | | | Regeringen föreslår att upp till 20 miljoner kronor av anslaget | | för budgetåret 1997 får disponeras för den teknikupphandling m.m.| | som byggkostnadsdelegationen enligt sitt uppdrag skall | | genomföra. | -------------------------------------------------------------------- Resultatinformation BFR:s årsredovisning visar att medel under budgetåret 1994/95 i huvudsak har fördelats till byggforskning inom de av riksdagen prioriterade områdena (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:BoU23, rskr. 1992/93:401) samt med en relativt hög andel samfinansiering (1/3 av projekten). Antalet utexaminerade doktorer har ökat från 59 st. år 1990/91 till 76 st. år 1994/94 genom att BFR ökat sitt stöd till högskolor och universitet. Regeringens bedömning BFR har i sin fördjupade anslagsframställning för åren 1997 - 1999 föreslagit en ny programstruktur och ett antal prioriterade områden. Regeringen instämmer i allt väsentligt med BFR:s förslag. Regeringen vill dock särskilt betona att BFR skall stödja forskningsprojekt med inriktning mot: - samordning av samhällsplanering - planlagstiftningens tillämpning - hållbar stadsutveckling och ekologiskt hållbart byggande - ny och billigare byggteknik för en effektivare bygg- och förvaltningsprocess - kvalitetssäkring i byggprocessen - förbättrad inomhusmiljö De medel som BFR anvisas skall användas till forskning och utveckling kring den byggda miljön samt därtill direkt hörande information om forskningens resultat. För budgetåret 1995/96 har regeringen, i likhet med tidigare år, av riksdagen bemyndigats att låta staten ta på sig förpliktelser i samband med stöd till byggforskningen som innebär åtagande för flera budgetår. Sådana åtaganden behövs också för perioden 1998 - 2001 och regeringen föreslår att BFR får ingå avtal och fatta beslut rörande stöd till byggforskning som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 101, 61, 37, respektive 22 miljoner kronor för respektive år. Regeringen föreslår vidare att upp till 20 miljoner kronor av anslaget för budgetåret 1997 får disponeras för den teknikupphandling m.m. som byggkostnadsdelegationen enligt sitt uppdrag skall genomföra. Anslaget har därför, genom omfördelning av medel inom verksamhetsområdet, räknats upp med 10 miljoner kronor per år för budgetåren 1997, 1998 och 1999. Med anledning av riksdagens beslut (prop. 1994/95:100 bil.1, bet. 1994/95:- FiU10, rskr. 1994/95:179) om besparingar på statlig konsumtion och regeringens förslag till budgetförstärkningar enligt 1995 års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150 bil.1, bet. 1994/95:FiU29, rskr. 1994/95:459) har anslaget till byggforskning för budgetåret 1997 räknats ned med 11,9 miljoner kronor. Detta motsvarar en besparing på 7,0 procent. Anslaget har räknats upp med 5 miljoner kronor som kompensation för ökade lokalkostnader för högskoleforskning genom att motsvarande belopp har förts över från utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. A 8. Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 45 000 1) 1995/96 Anslag 105 000 Utgiftsprognos 27 000 därav 1996 27 000 1997 Förslag 60 000 1998 Beräknat 60 000 1999 Beräknat 60 000 1 Beloppen anges i tusental kr De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till kostnader för att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt- och mögelskador i småhus, m.m. Vidare får anslaget belastas med utgifter för kansli- och utredningskostnader. Beslut om bidrag till kostnader för reparationsåtgärder för att komma till rätta med fukt- och mögelskador i småhus har enligt beslut av riksdagen begränsats av en särskild beslutsram. Sammantaget för budgetåren 1985/86 - 1995/96 uppgår ramen till 485 miljoner kronor. I denna ram ingår inte kansli- och utredningskostnader. Avsikten med bidragsverksamheten, som inleddes år 1986, är att komma till rätta med skador av fel som kommit till redan vid uppförandet men där fukt- och mögelskadorna uppträder långt senare, dock senast 25 år efter färdigställandet. Skadorna kan bidra till ohälsa hos dem som vistas i småhusen. De mest betydelsefulla faktorerna för utgifternas utveckling är förknippade med gällande bestämmelser för beräkning av husägarens självrisk. Denna påverkas av det skadade husets ålder och det låneutrymme som finns tillgängligt i fastigheten. Som regel är självrisken högre ju äldre huset är. Av Fondstyrelsens årsredovisning framgår att bidrag t.o.m. år 1995 har lämnats i 2 550 ärenden med sammanlagt 368 miljoner kronor. Det genomsnittliga bidragsbeloppet har minskat, bland annat på grund av ändrade bidragsregler, och uppgick 1995 till 73 000 kronor. Fondstyrelsen beräknar behovet av medel för utbetalning av beslutade bidrag samt kansli- och utredningskostnader till 60 miljoner kronor för budgetåret 1997. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Ramanslag 60 000 tkr | | | | Övrigt | | Regeringen föreslår att ramen för fondens sammanlagda åtaganden | | under budgetåret 1997 bestäms till 60 miljoner kronor. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen har beslutat tillkalla en särskild utredare som skall överväga behovet av och formerna för fondens verksamhet. Utredaren skall redovisa sina överväganden och förslag i frågan senast den 1 oktober 1997. I avvaktan på ställningstagande till detta arbete bör verksamheten med att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem fortsätta enligt nu gällande bestämmelser. Hela verksamheten bör dock i fortsättningen begränsas av en enda ram som för budgetåret 1997 bör bestämmas till 60 miljoner kronor. Regeringen föreslår vidare att ett ramanslag om 60 miljoner kronor anvisas för verksamheten i överensstämmelse med fondstyrelsens bedömning. A 9. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 20 000 1) 1995/96 Anslag 25 000 Utgiftsprognos 16 000 därav 1996 12 000 1997 Förslag 12 000 1998 Beräknat 12 000 1999 Beräknat 12 000 1 Beloppen anges i tusental kr De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder mot radon i småhus. Bidrag lämnas om radongashalten i huset överstiger det gränsvärde som Socialstyrelsen anger som godtagbart från hälsoskyddssynpunkt. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem. Den mest betydelsefulla faktorn för utgifternas utveckling är småhusägarnas intresse av att genom mätning av radonhalten i sina bostäder klarlägga radonsituationen och därefter ansöka om bidrag för att vidta åtgärder. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Ramanslag 12 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- Under budgetåret 1994/95 har radonbidrag beviljats till 1 036 egnahem till ett belopp av 15,2 miljoner kronor. Under våren 1996 påbörjades en omfattande informationskampanj av berörda myndigheter. Boverket bedömer att effekten av kampanjen torde bli kortsiktig och att anvisade medel under budgetåret 1995/96 är tillräckliga. Regeringen beräknar att 12 miljoner kronor bör anvisas på anslaget budgetåren 1997 och 1998. Med anledning av regeringens förslag till budgetförstärkningar enligt 1995 års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150 bil.1, bet. 1994/95:FiU29, rskr. 1994/95:459) har ramanslaget för budgetåret 1997 räknats ned med 4,9 miljoner kronor. Detta motsvarar en besparing på 30 procent. A 10. Bostadsbidrag -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 9 188 300 1) Utgiftsprognos 13 010 000 1995/96 Anslag 11 320 000 därav 1996 8 470 000 1997 Förslag 5 910 000 1998 Beräknat 5 640 000 1999 Beräknat 5 600 000 1 Beloppen anges i tusental kr Anslaget disponeras för bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn. Bestämmelser om bostadsbidrag finns i lagen (1993:737) om bostadsbidrag och bostadsbidragsförordningen (1993:739). Bostadsbidragens uppgift är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Bostadsbidragen har särskilt stor betydelse för ensamstående med barn. Huvudelen av dessa är kvinnor. Bidragen utgör också en viktig del av det ekonomiska familjestödet (utgiftsområde 12). Detta stöd syftar främst till att ge en ekonomisk grundtrygghet för barnfamiljer under den tid de har en stor försörjningsbörda. Kostnaderna för bostadsbidrag är starkt beroende av inkomst-, bostadskostnads- och arbetslöshetsutvecklingen och därmed av den samhällsekonomiska utvecklingen i stort. Den höga arbetslösheten, de stigande boendekostnaderna och en allmänt försämrad ekonomisk situation för många hushåll under senare år har därför bidragit till att antalet bidragstagare har ökat och att kostnaderna för bidragen stigit markant. År 1990 utbetalades drygt 3 100 miljoner kronor. År 1995 utbetalades drygt 9 200 miljoner kronor. Under perioden 1990 - 1995 ökade antalet hushåll med bostadsbidrag med ca 75 procent. En jämförelse mellan budgeterat anslag och utfall budgetåret 1994/95 visar ett överskridande på ca 1 990 miljoner kronor. Även prognosen för anslagsbelastningen innevarande budgetår indikerar att kostnaderna för bostadsbidrag blir högre än det anslagsbehov som har beräknats. Mot bakgrund av de senaste årens kostnadsutveckling har riksdagen beslutat om vissa förändringar av bidragssystemet (prop. 1994/95:100 bil. 6, bet. 1994/95:BoU14, rskr. 1994/95:312 samt prop. 1995/96:186 bet. 1995/96:BoU11, rskr. 1995/96:229). Dessa beräknas sammantaget minska kostnaderna för bidragsgivningen med ca 3 miljarder kronor per helt år. Riksförsäkringsverket (RFV) beräknar i sin anslagsframställning medelsbehovet för bostadsbidragen under budgetåret 1997 till 8 800 miljoner kronor. Verkets bedömning tar inte hänsyn till de förslag till förändringar av bidragssystemet som regeringen lagt fram för riksdagen i propositionen (1995/96:186) Nya regler för bostadsbidrag. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Ramanslag 5 910 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- Med hänsyn till riksdagens beslut om nya regler för bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll mellan 18 och 29 år utan barn fr.o.m. den 1 januari 1997 beräknas kostnaderna för bidrag till dessa hushåll under budgetåret 1997 uppgå till ca 5 910 miljoner kronor. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till ca 5 640 miljoner kronor och under år 1999 till ca 5 600 miljoner kronor. Beräkningarna utgår från att 1997 års regelsystem behålls oförändrat under respektive år. A 11. Bonusränta för ungdomsbosparande -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 2 889 1) Anslagssparande 0 1995/96 Anslag 3 000 Utgiftsprognos 5 008 därav 1996 2 000 1997 Förslag 3 000 1998 Beräknat 3 000 1999 Beräknat 3 000 1 Beloppen anges i tusental kr År 1988 beslutade statsmakterna att ett speciellt ungdomsbosparande skulle inrättas (prop. 1987/88:150 bil.3, bet. 1987/88:FiU 21, rskr. 1987/88:395). Lagen (1988:846) om ungdomsbosparande trädde i kraft i december 1988. Lagen innebär att ungdomar mellan 16 och 25 år kan påbörja ett sparande i vissa banker eller sparkassor som kan fortgå till och med det år spararen fyller 28 år. Riksgäldskontoret fastställer en minimiränta. När kontoinnehavaren har sparat under tre år och det sparade kapitalet uppgår till minst 5 000 kronor, blir kontoinnehavaren berättigad till en årlig bonusränta på 3 procent från det att sparandet började. Bonusräntan bekostas av staten och betalas ut då kontoinnehavaren begär det eller när lån erhålles. När bonusräntan betalas ut upphör kontots anslutning till ungdomsbosparandet. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Ramanslag 3 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- Behovet av anslagsmedel är svårt att bedöma eftersom bonusränta utbetalas först då kontot avslutas. Riksgäldskontoret konstaterar att det idag finns ca 44 000 ungdomar anslutna till sparformen vilka sammanlagt är berättigade ca 18 miljoner kronor i bonus. Därtill kan ersättningen öka ca 8 miljoner kronor om samtliga kontoinnehavare uppfyller kravet på tre års anslutning. Statens utgifter för bonusräntan för ungdomsbosparande beräknar regeringen till 3 miljoner kronor för budgetåret 1997. Frågan om ungdomsbosparande är för närvarande föremål för utredningen inom den ungdomspolitiska kommittén (C 1995:10). 4 Geoteknik B 1. Geoteknik -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 16 224 1) Anslagssparande 321 1995/96 Anslag 22 897 Utgiftsprognos 23 700 därav 1996 15 800 1997 Förslag 23 967 1998 Beräknat 23 611 1999 Beräknat 24 381 1 Beloppen anges i tusental kr Statens geotekniska institut, SGI, är central förvaltningsmyndighet för geo- tekniska frågor. Institutet har ett övergripande och från olika partsintressen skilt ansvar för de geotekniska frågorna i landet. Institutet skall särskilt: - initiera, bedriva och samordna geoteknisk forskning, - utveckla geotekniska metoder, - informera om forskning och forskningsresultat samt bearbeta och sprida geoteknisk kunskap. Institutet utför undersökningar, utredningar och andra uppdrag åt statliga myndigheter och kommuner. Institutet utför också uppdrag åt andra i den mån arbetet i övrigt tillåter det. Uppdragen får utföras mot ersättning. Av institutets omsättning på 59 miljoner kronor budgetåret 1994/95 utgjorde intäkter från uppdrag över 70 %. Institutet redovisar för budgetåret 1994/95 ett positivt resultat på 4,3 miljoner kronor, som till 90 % beror på överskott i uppdragsverksamheten. Överskottet har tillkommit bl.a. till följd av lägre kostnader i denna verksamhet än förväntat under året. Detta förhållande beror på effektiviseringar i organisationen och en mycket hög efterfrågan på institutets tjänster. Omfattningen av uppdragsverksamheten budgetåret 1995/96 beräknas minska jämfört med budgetåret 1994/95. För att upprätthålla volymen på verksamheten pekar därför prognosen på ett överskridande av tilldelade medel. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | SGI skall genom egna insatser och i samverkan med andra aktörer | | i samhället svara för kunskapsuppbyggnad och teknisk utveckling | | inom det geotekniska området samt tillse att denna kunskap förs | | ut och kommer till praktisk användning. Institutets verksamhet | | skall vara präglad av kvalitet och oberoende samt medverka till | | en säker, ekonomisk och miljöanpassad samhällsutveckling inom det| | geotekniska området. | | | | Resurser 1997 | | Ramanslag på 23 967 tkr | | Beräknade avgiftsinkomster på 38 000 tkr | | | | Övrigt | | SGI bör tilldelas ansvaret att initiera och bedriva långsiktig | | kunskapsuppbyggande geoteknisk forskning inom infrastruktur- | | området. Från utgiftsområde 22 har totalt 8 000 tkr överförts för| | detta ändamål. | -------------------------------------------------------------------- Resultatredovisning Mot bakgrund av den årsredovisning som Statens geotekniska institut lämnat drar regeringen slutsatsen att verksamhetsmålen i allt väsentligt uppfyllts. Omfattningen av arbetet med säkerhet mot ras och skred var större än planerat under budgetåret 1994/95. Detta berodde på stor efterfrågan av rådgivning till räddningstjänsten, bl.a. i samband med översvämningar. Under året har institutet ökat verksamheten inom långsiktig kunskapsuppbyggnad och tillämpad forskning. Fortfarande är dock den långsiktiga geotekniska forskningen inom infra- strukturområdet liten i förhållande till områdets omfattning i andra sammanhang. Den geotekniska forskning som Banverket och Vägverket finansierar är inte heller av sådan omfattning att den kan förväntas uppfylla det framtida utvecklingsbehovet. SGI har redovisat resultatet av gjorda besparingsåtgärder. Först under år 1996 kommer de minskade kostnaderna för verksamheten att slå igenom helt. Detta beror bl.a. på att ett nytt hyresavtal kommer att träda i kraft under året. Statens lokalförsörjningsverk har lämnat en analys av SGI:s lokalanvändning och lokalkostnader med riktvärden för lämpliga nivåer. Det kommande hyresavtalet är i god överensstämmelse med dessa riktvärden. SGI har lämnat en fördjupad anslagsframställan för perioden 1997-1999. SGI har i sin anslagsframställan föreslagit dels prioriteringar inom nuvarande ram, dels utökade satsningar inom fem områden. Tre av satsningarna avser insatser för forskning och utveckling inom riskvärderingssystem, nationella geotekniska basresurser samt IT och geoteknik. Vidare föreslår institutet att myndighetsverksamheten dels breddas med uppföljning och värdering av geotekniskt intressanta projekt, dels fördjupas inom arbetet med förebyggande åtgärder mot naturolyckor. SGI har på regeringens uppdrag utrett vilka skador som uppkommer till följd av geotekniska brister inom bygg- och anläggningsbranschen. Institutet bedömer att samhällets årliga kostnader för att åtgärda dessa skador inom det geotekniska området överstiger 3,5-4 miljarder kronor. Av denna kostnad kan ca 20 % hänföras till infrastrukturområdet. Tabell 1: Resultatbudget för Statens geotekniska institut år 1997 (tusentals kronor): IntäkterIntäkter Summa Kostnader Resultat anslag uppdrag intäkter a. Säkerhet och kvalitet 5 967 0 5 967 5 967 0 b. Tillämpad forskning och kunskapsuppbyggnad 18 000 0 18 000 18 000 0 c. Teknikutveckling och kunskapsförmedling 0 16 000 16 000 16 000 0 d. Rådgivning 0 22 000 22 000 22 000 0 Totalt 23 967 38 000 61 967 61 967 0 Satsning på kvalitet och miljö Regeringen bedömer att det är angeläget att ansvaret för långsiktig kunskapsuppbyggande geoteknisk forskning inom infrastrukturområdet stärks. Banverket och Vägverket har ett ansvar för sådan forskning som är relevant för respektive verksamhet. Inom det geotekniska området har ofta denna forskning en bredare tillämpning, därför hämmar uppdelningen av ansvaret en långsiktig inriktning. Regeringen föreslår att ansvaret för sådan långsiktig kunskapsuppbyggande geo- teknisk forskning inom infrastrukturområdet som samtidigt kan ha en bredare tillämpning samlas på SGI samt att SGI:s budget förstärks med 8 miljoner kronor. Denna förstärkning finansieras genom en överföring från utgiftsområde 22 till utgiftsområde 18. Den verksamhet som på detta sätt tillförs SGI bör främst inriktas mot att få fram kostnadseffektiva geotekniska metoder inom byggnation och underhåll av infrastruktur så att den kan uppfylla höga krav på kvalitet och miljöhänsyn. Åtgärden stärker generellt SGI:s oberoende position och därmed institutets möjligheter att uppnå det övergripande målet. Regeringen bedömer att SGI:s myndighetsroll för säkerhet och kvalitet är viktig som utgångspunkt för statens engagemang inom området. I denna roll ligger att vid behov vara remissinstans bl.a. för kommunernas översikts- och detaljplaner, att tillsammans med Statens Räddningsverk bedöma ansökningar om statsbidrag till förebyggande åtgärder mot skred och andra naturolyckor, att mäta och övervaka skredkänsliga områden, främst i Göta älvdalen samt att biträda de ansvariga instanserna i arbetet då risk för ras och skred föreligger. Regeringen bedömer att SGI:s skredförebyggande verksamhet i nuvarande utformning är effektiv och fyller en viktig funktion. Innan några förändringar sker bör ett fördjupat underlag tas fram om behovet och konsekvenserna av en fördjupad myndighetsroll för SGI inom den skredförebyggande verksamheten. I övrigt bör myndighetsrollen utökas till att följa upp och värdera kvaliteten i geotekniska tjänster och produkter. En sådan verksamhet bör i inledningsskedet begränsas till projekt som är geotekniskt särskilt intressanta eller där obeprövad teknik används. Syftet är att få till stånd en ökad erfarenhetsåterföring som kan leda dels till ett högre kvalitetsmedvetande vid upphandling och utförande, dels till ett förbättrat underlag för prioritering av olika åtgärder som exempelvis forskning och utveckling. Inom området tillämpad forskning och kunskapsuppbyggnad bör SGI göra utökade satsningar för att ta fram system för riskvärdering och kvalitetssäkring med inriktning mot att lämna bidrag till det europeiska standardiseringsarbetet. Sådana system används för att optimera arbetet med fysisk planering, utformning och produktion med hänsyn till geotekniska krav. SGI bör vidare i samråd med andra aktörer ta fram metoder för hur informationsteknik kan utnyttjas för att samordna och effektivisera det geotekniska arbetet. Rön inom detta område kan bl.a. användas för att öka utnyttjandet av den litteraturtjänst som SGI bedriver, så att den kan utvecklas till en viktig nod i det internationella informationsnätverket. Slutsatser Den andel av SGI:s totala verksamhet som är anslagsfinansierad bör öka. Utrymmet bör användas för att långsiktigt förbättra kvalitet och miljöhänsyn inom det geotekniska området. SGI:s myndighetsroll utökas för att också omfatta erfarenhetsåterföring från byggprojekt i genomförandefasen. Forskningen föreslås inriktas mot system för riskvärdering och kvalitetssäkring samt hur informationsteknik kan utnyttjas för att samordna och effektivisera det geotekniska arbetet. Vidare bör verksamheten inriktas mot att öka det internationella utbytet. 5 Länsstyrelserna m.m. Verksamhetsområdet C Länsstyrelserna m.m. består av anslaget C 1. Länsstyrelserna m.m. C 1. Länsstyrelserna m.m. 1994/95 Utgift 1 760 200 1) Anslagssparande 203 176 1995/96 Anslag 2 672 173 2) Utgiftsprognos 2 799 000 därav 1996 1 900 200 1997 Förslag 1 720 847 1998 Beräknat 1 616 659 1999 Beräknat 1 671 151 1 Beloppen anges i tusental kr 2 Varav 10 miljoner kr beslutats på tilläggsbudget till statsbudgeten (prop. 1995/96:105 s. 46, bet. 1995/96:BoU13, rskr. 1995/96:179) Länsstyrelsernas verksamhet spänner över i stort sett samtliga politikområden. Inrikesdepartementet ansvarar bl.a. för samordningen av länsstyrelsefrågor i regeringskansliet. Länsstyrelsernas sakverksamheter styrs av respektive fackdepartement. För plan- och bostadsområdena (sakområdena 8 och 12) svarar Inrikesdepartementet. Länsstyrelsernas verksamhet utgörs av följande sakområden: 1. Regionalekonomi och näringslivsutveckling (Regionalekonomi; utgiftsområde 19, Konkurrensfrämjande; utgiftsområde 24, Utbildningsfrågor; utgiftsområde 16) 2. Kommunikationer (utgiftsområde 22) 3. Lantbruk (utgiftsområde 23) 4. Rennäring m.m. (utgiftsområde 23) 5. Fiske (utgiftsområde 23) 6. Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (utgiftsområde 23) 7. Naturvård och miljöskydd (utgiftsområde 20) 8. Planväsende, hushållning med naturresurser (utgiftsområde 18) 9. Kulturmiljövård (utgiftsområde 17) 10. Social omvårdnad (utgiftsområde 9) 11. Civilt försvar och räddningstjänst (utgiftsområde 6) 12. Bostadsfinansiering (utgiftsområde 18) 13. Jämställdhet (utgiftsområde 14) 14. Allmän förvaltning (utgiftsområde 18) Länsstyrelsernas övergripande mål är att länet skall utvecklas på ett sådant sätt att de nationella målen får genomslag, samtidigt som hänsyn tas till varierande regionala förhållanden och förutsättningar. Regeringen avser att under hösten 1996 för riksdagen ytterligare precisera sin syn på länsstyrelsernas roll och uppgifter. Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen har inneburit att länsstyrelsernas samordningsroll kommit att utvecklas och förstärkas inom betydelsefulla områden. Det gäller främst inom jordbrukspolitiken med dess omfattande detaljregleringar samt inom regionalpolitiken i vidare mening. Inom dessa områden ankommer det på länsstyrelserna att svara för administrationen av olika stöd. Statsmakterna har gett länsstyrelserna i uppdrag att svara för sekre- tariatsfunktionen till de beslutsgrupper som har att genomföra EU:s strukturfondsprogram. Detta uppdrag innebär bl.a. att länsstyrelserna informerar om förutsättningarna för stöd samt bereder och samordnar ansökningar. En viktig uppgift härvidlag är att se till att medfinansiering för olika projekt är säkerställd, vilket är ett krav för att medel skall utbetalas från EU. Länsstyrelsernas roll och uppgifter ställer stora krav på väl fungerande informationssystem. Inom ramen för sina uppgifter måste länsstyrelserna kommunicera en stor mängd information både inom länet och med ett stort antal centrala myndigheter inom de respektive sakområdena. Med hänsyn härtill har investeringar i informationsteknologi ökat de senaste åren, bl.a. i syfte att finna för länsstyrelserna gemensamma lösningar.Hösten 1995 påbörjades ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelser och kommuner om Geografiska informationssystem (GIS). Genom att standardisera uppbyggnad av databaser, terminologi, teknisk standard m.m., ges förutsättningar för länsstyrelserna att på ett kostnadseffektivt sätt samla in, värdera och tillhandahålla relevant underlagsmaterial för kommunernas fysiska planering och översiktsplanering i enlighet med de krav som ställs i naturresurslagen samt plan- och bygglagen. Härigenom underlättas också kommunikationen med centrala verk och myndigheter. Budgetutfall 1994/95 m.m. Länsstyrelserna hade vid ingången av budgetåret 1995/96 ett anslagssparande om 203 miljoner kronor, vilket motsvarar 11 procent av ramanslaget för 1995/96 (12 mån). Anslagssparandet prognostiseras minska till cirka 80 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 1995/96, vilket motsvarar 5 procent av föreslaget ramanslag för 1997. Sparandet för de enskilda länsstyrelserna varierar och vissa länsstyrelser anger i sina prognoser att de under innevarande budgetår behöver utnyttja sina anslagskrediter. Anslagssparandet minskar framförallt till följd av tidigare beslutade besparingar. En orsak till detta är att länsstyrelsernas förvaltningskostnader i hög grad utgörs av personalkostnader. Uppsägningstiden för personal är normalt 12 månader. Vid beslut om uppsägningar på myndigheterna uppkommer därför besparingarna först ett år senare. Vid ingången av budgetåret 1995/96 var cirka 4 800 personer anställda inom länsstyrelseorganisationen. Den 1 januari 1997 beräknas antalet anställda vid länsstyrelserna ha minskat med cirka 550 personer (12 procent). Personalen har reducerats dels på grund av generella besparingar, dels på grund av överflyttning av bilregisterfunktionen till Vägverket (prop. 1994/95:126, bet. 1994/95:TU23, rskr. 1994/95:356). Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Ramanslag 1 720 847 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Regeringen konstaterar att RRV inte riktat någon invändning i revisions- berättelserna mot länsstyrelsernas årsredovisningar med undantag för länsstyrelsen i Gävleborgs län. Regeringen har i proposition 1995/96:150 (s. 123) närmare redogjort härför. Årsredovisningen för budgetåret 1994/95 är den andra i ordningen som länsstyrelserna upprättat. Den innehåller bl.a. redogörelser för länsstyrel- sernas nya och omfattande uppgifter till följd av Sveriges medlemskap i EU. Årsredovisningen ger en god bild av hur respektive länsstyrelse har genomfört sin verksamhet och resultatet härav. Detta gäller såväl i rollen som tillsyns- och uppföljningsorgan på regional nivå inom olika politikområden, som i rollen som samordnare och främjare av sektorsövergripande arbete inom länet. Enligt regeringen har länsstyrelserna härigenom lagt en bra grund för fortsatt utvecklingsarbete. Samtliga berörda departement har medverkat i uppföljningen av länsstyrelsernas årsredovisningar. Härvid har vissa generella brister i utformningen av årsredovisningarna uppmärksammats. Det är bl.a. svårt att göra jämförelser mellan länsstyrelsernas resultatredovisningar. Resultatmått och kostnadsuppföljning behöver utvecklas. Vidare bör det, utifrån en problemorienterad beskrivning, tydligare framgå vilka prioriteringar som länsstyrelserna har gjort och motiven för dessa. Inom regeringskansliet pågår, i samverkan med länsstyrelserna, ett arbete med att utveckla mål- och resultatstyrningen inom de olika sakområdena. Regeringen redovisar sin närmare bedömning av länsstyrelsernas olika verksamheter under respektive utgiftsområde. Slutsatser I enlighet med tidigare beslutade besparingar (prop. 1994/95:100 bil. 14 s.10, bet. 1994/95:BoU 12, rskr. 1994/95:213, och prop. 1995/96:150 bil. 13 s. 1, bet. 1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304) har länsstyrelseanslaget för 1997 räknats ned med drygt 100 miljoner kronor, vilket motsvarar 6 procent. I anslaget ingår vidare de 10 miljoner kronor som riksdagen beslutat om på tilläggsbudget till statsbudgeten (prop. 1995/96:105 s. 46, bet. 1995/96:BoU13, rskr. 1995/96:179) för den nya sekretariatsfunktion som berörda länsstyrelser svarar för åt de särskilda beslutsgrupperna som har att genomföra EU:s strukturfondsprogram. För 1998 avser regeringen att genomföra en besparing på länsstyrelseanslaget med drygt 150 miljoner kronor, vilket motsvarar 9 procent. Med anledning av regeringens prop. 1994/95:100, bilaga 14, framhöll bostadsutskottet (bet. 1994/95:BoU12) att det vid fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan olika länsstyrelser kunde finnas anledning att ta hänsyn till länets befolkningsstorlek. Regeringen gav den 24 maj 1995 Statskontoret i uppdrag att se över fördelningen mellan länsstyrelserna av anslaget Länsstyrelserna m.m. och ge förslag till en fördelningsmodell. Resultatet har redovisats i Statskontorets rapport (1996:8) Modeller för fördelning av ramanslaget till länsstyrelserna. Statskontoret ger förslag till fördelningsmodell som uppfyller vissa angivna kriterier. Dessa är bl.a. att en sådan modell bör ge likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamheten i olika län, men inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgifter och effektivitet. Det måste vidare finnas ett samband med länets arbetsbelastning. Modellen bör vara enkel och väsentligen uppfattas som rättvis av de berörda. Rapporten har remitterats till samtliga länsstyrelser. Med anledning härav kommer regeringen att överväga fördelningen av ramanslaget till länsstyrelserna och avser att under hösten 1996 besluta om direktiv till länsstyrelserna angående planeringsramar för 1998. Den slutliga omfördelningen av länsstyrelseanslaget presenteras i budgetpropositionen för 1998. Riksdagen har godkänt regeringens förslag (prop. 1995/96:38, bet. 1995/96:BoU9, rskr. 1995/96:206) om länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m. Riksdagsbeslutet innebär bl.a. att länsstyrelserna i Kristianstads samt Malmöhus län kommer att läggas samman till en länsstyrelse den 1 januari 1997. Den 22 februari 1996 tillkallades en organisationskommitté med uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny länsstyrelse i Skåne län. Kommittén skulle bl.a. lämna en anslagsframställning för den nya länsstyrelsen och redovisa av- vecklingskostnaderna för länsstyrelserna i Kristianstads samt Malmöhus län. I uppdraget ingår även att vidta nödvändiga åtgärder för anställning av personal vid den nya länsstyrelsen med beaktande av 6 b § lagen (1992:80) om anställningsskydd. Organisationskommittén har den 12 juli 1996 redovisat beräknade kostnader för en ny länsstyrelse i Skåne län och för en avvecklingsorganisation. Den beräknade sammanlagda nettokostnaden är 184 miljoner kronor. Riksdagen har givit regeringen till känna vad bostadsutskottet (1995/96:BoU9) anfört om inriktningen och omfattningen av besparingskraven på den nya länsstyrelsen. Regeringen avser för budgetåret 1997 att tilldela en, i förhållande till vad som tidigare tilldelats länsstyrelserna i Kristianstads samt Malmöhus län, oförändrad anslagsram för Länsstyrelsen i Skåne län. Inom ramen skall även kostnader för avveckling av länsstyrelserna i Kristianstads samt Malmöhus län täckas. Några generella besparingar har inte ålagts den nya länsstyrelsen för budgetåret 1997. För riksdagens kännedom redovisas den fördelning som regeringen, om riksdagen godtar medelsberäkningen, senare avser att besluta om. Tabell 1: Ramanslagets fördelning på ramposter 1997 (tusentals kronor): Länsstyrelse Rampost AB Stockholms län 175 940 C Uppsala län 54 976 D Södermanlands län 55 359 E Östergötlands län 72 328 F Jönköpings län 61 685 G Kronobergs län 53 755 H Kalmar län 61 915 I Gotlands län 34 505 K Blekinge län 47 626 LM Skåne län m.m.* 182 355 N Hallands län 54 813 O Göteborgs och Bohus län 102 575 P Älvsborgs län 78 226 R Skaraborgs län 62 565 S Värmlands län 67 124 T Örebro län 62 315 U Västmanlands län 57 789 W Dalarnas län** 69 233 X Gävleborgs län 65 541 Y Västernorrlands län 75 024 Z Jämtlands län 58 609 AC Västerbottens län 73 840 BD Norrbottens län 92 004 Utvecklingsinsatser m.m. 745 Summa 1 720 847 *) Tidigare Kristianstads län och Malmöhus län **) Tidigare Kopparbergs län 6 Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m. 6.1 Allmänt -------------------------------------------------------------------- | Lantmäteriverket | | En huvuduppgift för Lantmäteriverket under de närmaste åren är att| | integrera fastighetsbildning och fastighetsregistrering. Genom | | en sådan integrering kan dessa verksamheter rationaliseras, | | förenklas och göras mer kostnadseffektiva. | | | | Databaser och basregister för grundläggande landskaps- och | | fastighetsinformation skall byggas upp med sikte på slutförande | | år 2003. | | | | Ökad tillgänglighet för att uppnå en bred användning i samhället av| | landskaps- och fastighetsinformation skall åstadkommas med hjälp| | av bl.a. användaranpassade produkter. | | | | Insatser skall göras för att den information som finns i | | fastighetsdatasystemet skall bidra till rationalisering och | | förnyelse inom olika verksamheter i samhället, t.ex. inom | | inskrivnings- och kreditmarknadsområdena. | | | | Produktionen av grundläggande landskapsinformation skall | | effektiviseras bl.a. genom ökad upphandling i konkurrens. | | | | Statens va-nämnd | | Strävan när det gäller va-målen är att handläggningstiderna skall| | minskas. Detta skall ske genom fortsatt rationalisering och | | regelförenkling. | -------------------------------------------------------------------- Lantmäteriverket Lantmäteriorganisationen innehåller tre huvudverksamheter: Fastighetsbildning, Informationsförsörjning och Uppdragsverksamhet. Tjänsteexport inom verksamhetsområdet bedrivs av det statligt ägda bolaget Swedesurvey AB, som i stor utsträckning anlitar personal från det statliga lantmäteriet. En viktig uppgift för Lantmäteriverket är att bygga upp en organisation som präglas av effektivitet och kompetens med klara ansvarsområden och som samtidigt utformas så att den underlättar fortlöpande rationalisering och utveckling. Organisationen skall ge god service, främja rättssäkerhet i myndighetsutövningen samt utformas så att konkurrens i fråga om produktion av landskapsinformation underlättas. Detta innebär att myndighetsuppgiften att svara för en effektiv försörjning av basdata vad avser landskap och fastigheter görs tydlig och hålls isär från uppdrags- och produktionsuppgifterna. Lantmäteriverket har i regleringsbrevet för år 1996 fått i uppdrag att redovisa hur en ökande andel av den grundläggande landskapsinformationen kan upphandlas i konkurrens. Lantmäteriverket gör i sin anslagsframställning för år 1997 bedömningen att 15-20 procent av produktionen skall vara möjlig att upphandla i ett initialskede. Stora investeringar kommer att krävas under de närmaste åren. Det gäller dels att genomföra en ny arbetsprocess i fastighetsbildningen, dels att slutföra uppbyggnaden av grundläggande databaser. Vidare gäller det att bygga upp en digitalt lagrad fastighetsregisterkarta och att anpassa den så att den kan användas i olika informationssystem. Arbetet med att integrera fastighetsbildning och fastighetsregistrering inleddes när den nya myndigheten startade sin verksamhet den 1 januari 1996. Det långsiktiga målet är att fastighetsbildning och registrering skall ske i en väl sammanhållen process. Syftet är att utveckla ett för verksamheten särskilt anpassat handläggningssystem. Målet är att det stora flertalet ärenden skall hanteras snabbare, till lägre kostnader och med bibehållen rättssäkerhet. Ett utvecklingsarbete bedrivs under år 1996 och första halvåret 1997. Lantmäteriverket beräknar att ett nytt handläggningssystemen skall kunna genomföras under 1997/98 och ge full effekt år 1999. Denna utveckling kan tala för att kostnaderna för fastighetsregistreringen, i den del de avser registrering av lantmäteriförrättningar, i framtiden bör ingå i kostnadsunderlaget för lantmäteritaxan. Målet för arbetet med fastighetsregisterkartan är att den så långt som möjligt skall vara överförd i digital form före år 2001. Vidare bör arbetet med att föra över de konventionella allmänna kartorna till digital form bedrivas så snabbt som möjligt. En annan angelägen uppgift är uppbyggnaden av de lägenhets- och adressregister som krävs i anslutning till folk- och bostadsräkningen år 2000 (prop. 1995/96:90, bet. 1995/96:FiU6, rskr. 1995/96:117). Anslagsmedel för upprättande av dessa register redovisas under utgiftsområde 2. Databaser som innehåller landskaps- och fastighetsinformation bör så långt möjligt byggas upp och ajourhållas vid källan. Registrering bör i princip bara ske en gång och uppgifterna nyttiggöras i hela systemet av databaser. Detta förutsätter en nära samverkan mellan Lantmäteriverket, andra statliga myndigheter, kommuner och andra organisationer. Standardiserings-, säkerhets- och kvalitetsfrågor är viktiga i detta sammanhang. Lantmäteriverket har i sin anslagsframställning framhållit att GPS- verksamheten - mätning, positionsbestämning och navigering med utnyttjande av satelliter - kommer att växa kraftigt inom många delar av samhället under de närmaste åren. Verket har ett ansvar för utveckling och samordning inom GPS- området. Lantmäteriverket har i anslagsframställningen redovisat sina och vissa andra organs åtgärder med anledning av regeringens uppdrag i augusti 1995 att fullfölja uppbyggnaden av den nationella infrastrukturen för GPS-verksamheten. Det gäller bl.a. förtätning av de geodetiska riksnäten och vidareutvecklingen av referensstationsnätet SWEPOS. De aktuella insatserna är enligt regeringens mening en viktig del i samhällets stöd för uppbyggnad och utnyttjande av digitala system med geografisk inriktning och därmed för en väl utvecklad IT-verksamhet. Regeringen förutsätter att arbetet på grundval av de överenskommelser som träffats under år 1996 skall kunna fullföljas enligt intentionerna i ovan nämnda uppdrag och i huvudsak finansieras genom bidrag från berörda huvudintressenter samt avgifter. Lantmäteriverket har under år 1996 träffat ett ramavtal och ett avtal om samverkan med Sjöfartsverket. Avtalen reglerar bl.a. frågor om produktion, förvaltning, utbyte och spridning av grundläggande geografisk information. Det övergripande målet med denna samverkan är att effektivisera de båda myndigheternas hantering av geografisk information för att därigenom uppnå största möjliga samhällsnytta för gjorda insatser. Sveriges nationalatlas intar en speciell ställning i svensk kartverksamhet. Den utgörs av dels ett bokverk, dels en geografisk databas. Som regeringen framhållit i IT-propositionen representerar nationalatlasen en betydande tillgång som kan utvecklas till en innehållsrik informationsdatabas och som bl.a. kan användas i undervisningen. Enligt regeringens uppfattning är det därför angeläget att utveckla nationalatlasens digitala version och att atlasen fortlöpande kan anpassas till de nya distributionsmedier och presentationsformer som utvecklas med hjälp av IT. Statens va-nämnd Verksamheten vid Statens va-nämnd begränsar sig i huvudsak till ett verksamhetsområde, nämligen hantering av va-mål. En viktig uppgift är att minska handläggningstiderna för va-målen genom fortsatt rationalisering och regelförenkling. I sammanhanget bör också nämnas att lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar är föremål för översyn inom ramen för Plan- och byggutredningen (M 1992:03). Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet Lantmäteri- och fastighetsdataverk- samhet framgår av följande sammanställning (miljoner kronor): Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat därav 1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998 1999 Lantmäteri- och fastighetsdata- verksamhet 510,7 740,0 777,6 519,5 495,4 427,1 419,3 6.2 Resultatinformation Lantmäteriverket Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata har lämnat årsredovisningar för budgetåret 1994/95 och andra halvåret 1995. Dessa visar att verksamheten vid myndigheterna i allt väsentligt svarat mot av statsmakterna formulerade mål. Fastighetsdatareformen har under år 1995 avslutats enligt genomförandeplanen, vilket innebär att all inskrivnings- och fastighetsregisterverksamhet i riket nu sker i fastighetsdatasystemet (FDS). Det statliga lantmäteriet har motsvarat uppställda mål när det gäller att förbättra handläggningstiden per ärende inom fastighetsbildningen. Uppbyggnaden av databaser har forcerats. Riksrevisionsverkets revisionsberättelser innehåller inga invändningar. Statens lantmäteriverks omsättning uppgick under andra halvåret 1995 till 589,6 mkr. Omsättningen under budgetåret 1994/95 var 1 308,3 mkr. Den avgiftsfinansierade verksamhetens andel av den totala omsättningen uppgick till 63 procent (67). Resultatet efter finansnetto uppgick till -19,2 mkr (54,4). Resultatförsämringen, som återfinns inom såväl uppdrags- som fastighetsbildningsverksamheten, kan bl.a. hänföras till det omfattande förberedelsearbetet med den nya organisationen. Förbrukningen av verkets ramanslag uppgick till 212,1 mkr (408,0). De oförbrukade anslagen uppgick vid årsskiftet 1995/96 sammantaget till 11,0 mkr och fördes över till den nya myndigheten. Centralnämndens för fastighetsdata omsättning uppgick under det andra halvåret 1995 till 85,9 mkr (166,6), varav intäkterna från anslag uppgick till 50 procent (59). Resultatet efter finansnetto uppgick till 12,4 mkr (4,7). Förbrukningen av anslaget uppgick till 43,4 mkr (98,4). Det oförbrukade anslaget uppgick vid årsskiftet 1995/96 till 31,3 mkr. Beloppet fördes över till den nya myndigheten. Den nya organisationen för det statliga lantmäteriet innebär omställningskostnader. Omställningen skall finansieras inom Lantmäteriverkets ordinarie verksamhet. Detta innebär att budgeten för år 1996 är underbalanserad. Underskottet skall finansieras med hjälp av sparade anslagsmedel och ackumulerade överskott i den avgiftsfinansierade verksamheten. Lantmäteriverket skall i årsredovisningen för år 1996 redovisa kostnaderna för omorganisationen. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser beträffande omorganisationen av lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten som helhet. Omorganisation kommer inte att kunna bli föremål för studier och utvärderingar förrän tidigast under år 1998. Statens va-nämnd Statens va-nämnd har lämnat årsredovisning för budgetåret 1994/95. De hittillsvarande resultaten visar att de mål som lagts fast för verksamheten i stort sett har uppnåtts. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar. 6.3 Anslag D 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 506 446 1) Anslagssparande 42 301 1995/96 Anslag 732 356 Utgiftsprognos 770 031 därav 1996 514 600 1997 Förslag 490 272 1998 Beräknat 421 864 1999 Beräknat 413 945 1 Beloppen anges i tusental kronor och avser budgetåret 1994/95 Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata. Anslagssparandet avser den 1 januari 1996. Lantmäteriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fastighetsindelning och grundläggande landskaps- och fastighetsinformation. Lantmäteriverket är chefsmyndighet för lantmäterimyndigheterna i länen. Lantmäterimyndigheterna skall handlägga förrättningar, verka för regional samordning av grundläggande landskaps- och fastighetsinformation, ge råd och stöd inom verksamhetsområdet samt utreda och avge yttranden i ärenden eller mål hos domstolar, länsstyrelser och andra statliga myndigheter. Lantmäterimyndigheterna får mot avgift bedriva myndighetsservice som har ett naturligt samband med myndighetsutövningen. Under detta anslag redovisas kostnaderna för de anslagsfinansierade verksamheterna inom lantmäteriområdet. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen | | för det statliga lantmäteriet vara att | | | | - verka för en ändamålsenlig fastighetsindelning, | | | | - verka för en effektiv försörjning med grundläggande landskaps-| | och fastighetsinformation som skall tillhandahållas i den | | form, standard och aktualitet som tillgodoser angelägna | | samhällsbehov. | | | | Målet för uppdragsverksamheten skall vara att tillhandahålla | | sådana tjänster inom myndighetens verksamhetsområde som gagnar en| | effektivisering av viktiga samhällsfunktioner. | | | | Resurser 1997 | | Ramanslag 490 272 tkr | | Beräknade avgiftsinkomster 925 000 tkrResultatbedömning | | Regeringen bedömer att verksamhetens resultat väl motsvarar de | | mål som ställts upp. För den kommande planeringsperioden bör dock| | de övergripande målen revideras något i enlighet med vad som | | redovisats ovan. | | | | | | Slutsatser | | Regeringen beräknar, med hänvisning till vad som anförts i | | inledningen till detta verksamhetsområde, anslaget för nästa | | budgetår till 490 272 tkr. | | Lantmäteriverket omfattas av regeringens sparkrav på statliga | | utgifter. Med anledning härav har anslaget räknats ned med 10 | | mkr jämfört med år 1996. För år 1998 beräknas i enlighet med vad som| | tidigare aviserats en ytterligare neddragning med 75 mkr | | (prop. 1994/95:166, bet. 1994/95:BoU17, rskr. 1994/95:313). | | Regeringen har beaktat de samordningsvinster som | | sammanslagningen av Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för| | fastighetsdata beräknas innebära, effekter av den tekniska | | utvecklingen samt ökade avgiftsintäkter som följd av nya | | finansieringsprinciper. | | På grund av omorganisationskostnaderna beräknas anslaget belastas| | med ett underskott för år 1996 på ca 25 mkr. Underskottet täcks av| | tidigare anslagssparande. Som vi återkommer till längre fram i | | detta avsnitt belastas anslaget under innevarande budgetår också| | av en neddragning med 14 mkr för att finansiera visst | | överskridande. | | Från och med budgetåret 1997 ingår nedsättningsbeloppet enligt | | förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar| | som en anslagspost under detta anslag. anslagsposten är beräknad| | till 6,9 mkr för år 1997. | | Den verksamhet som nu delvis eller helt finansieras med anslag | | kommer under de närmaste åren att kräva betydande investeringar.| | Det handlar som tidigare nämnts bl.a. om att genomföra en ny | | process för fastighetsbildning/fastighetsregistrering och att | | genomföra den planerade uppbyggnaden av grundläggande databaser.| | Därefter minskar anslagsbehovet samtidigt som intäkterna från den| | avgiftsfinansierade verksamheten kan komma att öka. | | | -------------------------------------------------------------------- | Avgiftsfinansierad verksamhet | | Tabell 1: Resultatbudget för Lantmäteriverkets | | avgiftsfinansierade verksamhet år 1997 | | (miljoner kronor): | | | | O IntäkterKostnadResultatUppdrag3403400Förrättningar3653650Myndighetsservice70700Pantbrevsregistrering & kreditmarknadssystem30300Grundläggande fastighetsinformation753540Grundläggande landskapsinformation452520Summa92586560 Den avgiftsfinansierade verksamhetens andel av den totala omsättningen beräknas för år 1997 uppgå till ca 65 procent. Lantmäteriverkets uppdragsverksamhet och myndighetsservice är konkurrensutsatt medan övrig avgiftsfinansierad verksamhet bedrivs i monopol. Den avgiftsfinansierade verksamheten skall, med undantag för grundläggande fastighets- och landskapsinformation, bedrivas med full kostnadstäckning. Finansieringsprinciperna för dessa verksamheter innebär att användarna av landskaps- och fastighetsinformation i ökad utsträckning skall bidra till finansieringen av kostnaderna för drift och utveckling av informationssystemen. Detta innebär att användarna utöver att betala för de rena uttags- eller expeditionskostnaderna också skall lämna visst bidrag till drift och utveckling. Detta bidrag beräknas för år 1997 uppgå till 60 mkr. Omsättningen vid den avgiftsfinansierade verksamheten bedöms år 1997 ligga i nivå med år 1996. Lantmäteriverket har i regleringsbrevet för år 1996 fått i uppdrag att lämna förslag om hur den kartografiska uppdragsverksamheten och den fristående förlagsverksamheten bör bedrivas på längre sikt. I uppdraget ingår att närmare analysera förutsättningarna för en bolagisering av den produktions- och uppdragsverksamhet som bedrivs inom verket. Bidrag enligt lantmäteritaxan Från förslagsanslaget C 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan betalas för närvarande utgifter för de s.k. nedsättningsbeloppen enligt 7 § förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar. Avgiften för en förrättning skall sättas ned när beslut i ett fastighetsbildningsärende medför att fastigheter m.m. av mindre betydelse inte längre behöver redovisas i fastighetsregistret. Taxebeloppen skall också sättas ned för sådana äganderättsutredningar som länsstyrelsen förordnar om. De nuvarande principerna för nedsättning har tillämpats sedan år 1976. Skälet för införande av systemet var att det fanns ett motstånd från sakägare mot att ansöka om vissa förrättningar och att vissa förrättningar som var önskvärda från allmän synpunkt därför inte kom till stånd. Nedsättningsbeloppets storlek har beräknats med utgångspunkt i bedömningar av vissa registerhållande myndigheters besparingar till följd av en mera rationell fastighetsredovisning. Kostnaderna för nedsättningen ingår i kostnadsunderlaget för beräkning av expeditionsavgifter vid inskrivningsmyndigheterna. Anslaget har under senare år överskridits. Överskridandena kommer, om hänsyn tas till det prognostiserade utfallet för innevarande budgetår, vid utgången av år 1996 att uppgå till sammanlagt ca 38 miljoner kronor, varav 14 miljoner kronor avser det förlängda budgetåret 1995/96. Det statsfinansiella läget ställer fortsatta krav på återhållsamhet med offentliga utgifter. Regeringen gör den bedömningen att överskridandena måste finansieras inom ramen för de medel som finns tillgängliga inom verksamhetsområdet. Självfallet kan därigenom vissa angelägna insatser och åtaganden komma att försenas. Regeringen har därför föreslagit att riksdagen till anslaget Bidrag enligt lantmäteritaxan på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisar 14 miljoner kronor för ändamålet. Överskridandena under budgetåret 1995/96 finansieras genom att motsvarande belopp på förvaltningsanslaget dras in som en besparing. Äldre överskridanden avses behandlas i samband med beredningen av 1997 års budgetproposition. De föreskrifter som styr nedsättningen av avgiften vid lantmäteriförrättningar bör mot den angivna bakgrunden förändras. Det särskilda anslaget bör utgå och verksamheten i fortsättningen betalas över anslaget Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket. Statens kostnader för sådana nedsättningar bör vidare hållas inom en fastställd ram. Således bör lägre avgift komma ifråga endast för de från allmän synpunkt mest angelägna förrättningarna. Det bör ankomma på regeringen eller efter regeringens bemyndigande Lantmäteriverket att besluta om hur de medel som anvisas för ändamålet - för budgetåret 1997 beräknade till 6,9 mkr - skall disponeras. Avsikten är att nya föreskrifter skall gälla från den 1 januari 1997. Nedsättningsbeloppen enligt det nu gällande systemet kommer emellertid att belasta Lantmäteriverkets budget och därmed verksamheten under ett antal år framåt. Det är angeläget att undvika att belastningen ökar ytterligare genom nya åtaganden. Regeringen har därför för avsikt att redan i samband med att denna proposition överlämnas till riksdagen i förordning besluta att bestämmelserna om nedsättning av avgiften för vissa förrättningar i 7 § förordningen om avgifter vid lantmäteriförrättningar inte skall tillämpas på lantmäteriförrättningar där ansökan kommer in under återstoden av år 1996. D 2. Statens va-nämnd 1994/95 Utgift 4 2201 Anslagssparande 2 631 1995/96 Anslag 7 651 Utgiftsprognos 7 600 därav 1996 4 900 1997 Förslag 5 124 1998 Beräknat 5 231 1999 Beräknat 5 353 1 Beloppen anges i tusentals kr Statens va-nämnd handlägger med hela landet som verksamhetsområde mål enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar samt mål enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | De övergripande mål som har gällt för perioden 1992/93 - 1994/95| | och budgetåret 1995/96 bör gälla även för budgetåret 1997. | | | | Resurser 1997 | | Ramanslag 5 124 tkr | -------------------------------------------------------------------- De hittillsvarande resultaten visar att de mål för verksamheten som lagts fast kommer att uppnås. Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1995 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1997. Med hänsyn till det anslagssparande som uppstått - delvis beroende på uppskjutna investeringar, delvis på grund av viss överbudgetering av anslaget - anser regeringen att 1 500 000 kronor av sparade medel bör dras in som en besparing. Anslaget för år 1997 beräknas till 5 124 000 kronor. 6.4 Övrigt Riksdagen beslutade våren 1995 bl.a. att den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten inom det statliga lantmäteriet skulle brytas ut och bolagiseras (prop. 1994/95:166, 1994/95;BoU17, rskr. 1994/95:313). Bolaget, SVEFA-Svensk Fastighetsvärdering AB, började sin verksamhet den 1 juli 1995. Beslutet innebar att regeringen bemyndigades genomföra bolagiseringen samt att föra över delar av lantmäteriorganisationens verksamhet med tillgångar och skulder till det nybildade bolaget. Organisationsutredningens (M 1994:04) bedömning var att cirka 100 årsarbetare borde kunna anställas i bolaget. Kapitaliseringsbehovet för bolaget bedömdes av utredningen till 10 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor reservfond. Bolaget tillfördes därutöver 4,5 miljoner kronor i form av ett ovillkorat aktieägartillskott avsett att täcka de engångskostnader och investeringar som bolaget bedömdes behöva i inledningsskedet. Det av Lantmäteriverket disponerade avkastningspliktiga kapitalet för finansiering av omsättningstillgångar i den avgiftsfinansierade verksamheten (statskapital) användes för kapitalisering av bolaget. Regeringen bemyndigades i samband med bolagiseringen också att i en nära framtid sälja aktier i det nya bolaget. Därefter har vissa ytterligare omställningsåtgärder visat sig vara nödvändiga. Åtgärder har av bolaget vidtagits för att anpassa arbetsstyrkan till en vikande marknad samt för att förbättra marknadsföringen av bolagets tjänster. Bolaget fattade bl.a. i mars 1996 beslut om uppsägning av 24 personer och om en minskning av antalet lokalkontor från 29 till 23. För att klara omställningskostnaderna och stärka bolagets finansiella ställning har bolaget hos regeringen begärt ytterligare ägartillskott. Regeringen beslutade i juni 1996 att bifalla bolagets begäran, varigenom 6,3 miljoner kronor ställdes till bolagets förfogande som ett villkorat aktieägartillskott. Aktieägartillskottet finansierades via Lantmäteriverkets statskapital. Beslutet bör ses som ett fullföljande av omorganisationen av lantmäteriverksamheten och bolagiseringen av den fastighetsekonomiska verksamheten. Regeringen har därvid gjort den bedömningen att nämnda tillskott får anses rymmas inom det av riksdagen givna bemyndigandet våren 1995. Regeringen avser att så snart som möjligt, efter en analys av marknads- förutsättningarna, avveckla statens ägande i bolaget. Det är svårt att nu bedöma om behov av ytterligare kapitaltillskott kan komma att erfordras. Regeringen avser att använda Lantmäteriverkets statskapital för att täcka också de ytterligare kostnader som därvid kan uppkomma. Förslag till statsbudget för år 1997 Regional utjämning och utveckling (utgiftsområde 19) Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3 2 Lagtext.................................................... 4 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter................................... 4 3 Inledning.................................................. 6 3.1 Utgiftsområdet och dess medelsram................... 6 3.2 Allmänt............................................. 8 3.2.1 Sammanfattning av de viktigaste frågorna............ 8 3.2.2 En ny regional näringspolitik....................... 9 3.2.3 Den regionala problembilden........................ 10 3.2.4 Den stora regionalpolitiken......................... 12 3.2.5 EG:s strukturfonder................................. 13 3.2.6 Företagsstöd........................................ 20 3.3 Resultatinformation................................. 21 3.3.1 EG:s strukturfonder................................. 21 3.3.2 Företagsstöd........................................ 22 3.3.3 Jämställdhetsarbete................................. 32 3.3.4 Länsstyrelserna..................................... 34 4 Förslag till förändringar av företagsstöd m.m.............. 37 4.1 Stödområden......................................... 37 4.2 Regionalt utvecklingsstöd........................... 39 4.3 Landsbygdsstöd m.m.................................. 43 4.4 Sysselsättningsbidrag............................... 46 4.5 Nedsatta socialavgifter............................. 47 4.6 Transportbidrag..................................... 48 4.7 Lån till privata regionala investmentbolag.......... 51 5 Anslagsfrågor...............................................52 A 1. Regionalpolitiska åtgärder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 A 2. Regionala utvecklingslån. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 A 3. Täckande av förluster på grund av kredit-. . . . . . . . . . . .56 garantier inom regionalpolitiken A 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter. . . . . . . . . .58 A 5. Sysselsättningsbidrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 A 6. Transportbidrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 A 7. Glesbygdsverket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 A 8. Statens institut för regional forskning. . . . . . . . . . . . . .63 A 9. Europeiska regionala utvecklingsfonden. . . . . . . . . . . . .64 Bilaga 19.1 Sammanfattning av företagsstödsutred-. . . . . . .67 ningens betänkande "Kompetens och kapital - om statligt stöd till företag" (SOU 1996:69) Bilaga 19.2 Förteckning över remissinstanser för be-. . . . . . .72 tänkandet "Kompetens och kapital - om statligt stöd till företag" (SOU 1996:69) 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, 2. godkänner att det övergripande målet för verksamheten inom Glesbygdsverkets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnitt 5, anslag A 7. Glesbygdsverket, 3. godkänner att det övergripande målet för verksamheten inom Statens institut för regional forsknings ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnitt 5, anslag A 8. Statens institut för regional forskning, 4. godkänner regeringens förslag om stödområden för företagsstöd (avsnitt 4.1), 5. godkänner regeringens förslag om regionalt utvecklingsstöd (avsnitt 4.2), 6. godkänner regeringens förslag om landsbygdsstöd m.m. (avsnitt 4.3), 7. godkänner regeringens förslag om sysselsättningsbidrag (avsnitt 4.4), 8. godkänner regeringens förslag om nedsatta socialavgifter (avsnitt 4.5), 9. godkänner regeringens förslag om transportbidrag (avsnitt 4.6), 10. godkänner regeringens förslag om lån till privata regionala investmentbolag (avsnitt 4.7), 11. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling enligt följande uppställning: Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp (tusental kr) A 1. Regionalpolitiska åtgärder ramanslag 1 453 517 A 2. Regionala utvecklingslån ramanslag 390 000 A 3. Täckande av förluster på grund av kredit- garantier inom regionalpolitiken ramanslag 13 000 A 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter ramanslag 420 000 A 5. Sysselsättningsbidrag ramanslag 200 000 A 6. Transportbidrag ramanslag 303 000 A 7. Glesbygdsverket ramanslag 23 573 A 8. Statens institut för regional forskning ramanslag 7 931 A 9. Europeiska regionala utvecklingsfonden ramanslag 915 000 Summa för utgiftsområdet 3 726 021 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter Härigenom föreskrivs att 8 och 13 §§ lagen ( 1990:912 ) om nedsättning av socialavgifter skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 §1 -------------------------------------------------------------------- För en arbetsgivare eller en För en arbetsgivare eller en för- försäkrad som är berättigad till säkrad som är berättigad till stöd stöd för verksamhet som avses i för verksamhet som avses i 6 § 6 § eller för arbete som avses i eller för arbete som avses i 7 § 7 § skall den procentsats efter skall den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter vilken arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter respektive egenavgifter sammanlagt skall tas ut sättas sammanlagt skall tas ut sättas ned med ned med 1. i fråga om en 1. i fråga om en arbetsgivare: arbetsgivare: tio åtta procentenheter till och med procentenheter till och med utgiftsåret 2000, eller utgiftsåret 2000, eller 2. i fråga om en försäkrad: åtta 2. i fråga om en försäkrad: tio procentenheter till och med procentenheter till och med inkomståret 2000, om den för- inkomståret 2000, om den försäk- säkrades hemortskommun enligt 66 § rades hemortskommun enligt 66 § kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen (1928:370) för inkomståret är belägen inom för inkomståret är belägen inom stödområdet. stödområdet. Nedsättningen enligt första stycket kan kombineras med ned- sättning enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. -------------------------------------------------------------------- 13 §2 -------------------------------------------------------------------- För en arbetsgivare eller en För en arbetsgivare eller en för- försäkrad som är berättigad till säkrad som är berättigad till stöd stöd för verksamhet som avses i för verksamhet som avses i 11 § 11 § eller för arbete som avses eller för arbete som avses i 12 § i 12 § skall den procentsats skall den procentsats efter efter vilken vilken arbetsgivaravgifter arbetsgivaravgifter respektive respektive egenavgifter egenavgifter sammanlagt skall sammanlagat skall tas ut sättas tas ut sättas ned med ned med 1. i fråga om en 1. i fråga om en arbetsgivare: arbetsgivare: tio åtta procentenheter till och med procentenheter till och med utgiftsåret 2000, eller utgiftsåret 2000, eller 2. i fråga om en försäkrad: åtta 2. i fråga om en försäkrad: tio procentenheter till och med procentenheter till och med inkomståret 2000, om den för- inkomståret 2000, om den försäk- säkrades hemortskommun enligt 66 § rades hemortskommun enligt 66 § kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen (1928:370) för inkomståret är belägen inom för inkomståret är belägen inom stödområdet. stödområdet. Nedsättningen enligt första stycket kan kombineras med ned- sättning enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. _____________________ 1 Senaste lydelse 1994:548 2 Senaste lydelse 1994:548 __________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 3 Inledning 3.1 Utgiftsområdet och dess medelsram Utgiftsområdet omfattar en del av regionalpolitiken. Detta sakområde brukar benämnas den „lilla„ regionalpolitiken. Med den „stora„ regionalpolitiken avses åtgärder med regionalpolitisk betydelse inom andra samhällssektorer. Utvecklingen inom dessa andra samhällssektorer är sammantaget mer betydelsefull för den regionala utvecklingen än den lilla regionalpolitiken. Det är därför en viktig uppgift för regeringen och myndigheter att se till att regional- och sysselsättningspolitiska aspekter beaktas inom olika samhällssektorer. Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av regionalpolitiska företagsstöd samt medel som länsstyrelserna förfogar över för regional projektverksamhet samt för en del av medfinansieringen av EG:s strukturfondsprogram. Dessutom ingår Glesbygdsverket och Statens institut för regional forskning (SIR). De totala utgifterna inom utgiftsområdet beräknas under år 1996 uppgå till ca 3,0 miljarder kronor. På senare tid har verksamheten inom utgiftsområdet kraftigt påverkats av förberedelser för att ta del av återflödet av medel från EG:s strukturfonder. Det sammanlagda återflödet av medel för regionalpolitiskt inriktade åtgärder beräknas under perioden 1995-1999 komma att uppgå till ca 5,5 miljarder kronor. Regeringen bedömde i den ekonomiska vårpropositionen att verksamheten inom utgiftsområdet skulle kunna genomföras inom en medelsram av 3 498,9 miljoner kronor för år 1997 (prop. 1995/96:150). Härvid utgick regeringen från att vissa besparingar skulle göras på företagsstöd i form av driftstöd som lämnas i vissa regionalpolitiska stödområden. Besparingarna beräknades i vårpropositionen till 150 miljoner kronor fr.o.m. år 1997. Senare överväganden har lett till att beloppet minskats till 100 miljoner kronor. Att besparingen skulle ske på driftstöd motiverades främst av att dessa stödformer är de som är minst inriktade på att skapa ekonomisk tillväxt, vilket är ett av regeringen prioriterat mål. Vissa av dessa stödformer är heller ännu inte godkända av EG-kommissionen som överstämmande med Europeiska gemenskapernas statsstödsregler. Riksdagen har nyligen beslutat att införa ett nytt investeringsstöd till jordbruket och att det skall finansieras med medel som i dag anslås för landsbygdsstöd (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). Detta minskar utgiftsområdesramen med 75 miljoner kronor som förs över till utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande binäringar. Vissa administrativa utgifter (22,9 miljoner kronor) för Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), som för närvarande anslås över olika sakanslag inom utgiftsområdet, föreslås vidare föras över till utgiftsområde 24 Näringsliv. De medel som via anslaget A 9. Europeiska regionala utvecklingsfonden överförs från EG:s strukturfonder beräknas nu uppgå till ett belopp som med 275 miljoner kronor överstiger den i vårpropositionen beräknade medelsramen. Eftersom det finns en inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida för inbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden kan detta anslag inte hanteras som övriga anslag inom utgiftsramen. Utgifterna inom området påverkas främst av den ekonomiska konjunkturens utveckling. En uppåtgående konjunktur innebär t.ex. en ökad investeringsvilja hos företagen som i sin tur ökar efterfrågan på företagsstöd. Regeringen bedömer att verksamheten kan genomföras inom den ram som regeringen beräknar för utgiftsområdet. Ramen uppgår efter ovan nämnda justeringar för år 1997 till 3 726,0 miljoner kronor, för år 1998 till 3 558,1 miljoner kronor och för 1999 till 3 460,5 miljoner kronor. Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 19 framgår av följande sammanställning (miljoner kronor): Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat därav 1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998 1999 Regional utjämning2 128,2 4 245,4 4 185,0 2 976,3 3 726,0 3 558,1 3 460,5 och utveckling Under budgetåret 1994/95 disponerades härutöver 408,6 miljoner kronor från bl.a. s.k. äldre anslag. Att medelsramen ökar för år 1997 trots besparingar på vissa anslag beror bl.a. på att vissa anslag ändras från s.k. 1 000-kr anslag till att bruttobudgeteras samt ett kraftigt ökat medelsflöde från EG:s strukturfonder. 3.2 Allmänt 3.2.1 Sammanfattning av de viktigaste frågorna -------------------------------------------------------------------- | De övergripande målen för regionalpolitiken skall vara uthållig | | tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor| | skapas för medborgarna i hela riket. | | En balanserad regional utveckling är en förutsättning för att en| | god ekonomisk tillväxt skall uppnås. | | De regionala obalanserna tenderar nu att öka, den regionala | | utjämningspolitiken måste därför även i fortsättningen bedrivas med| | kraft. | | En ny tillväxtorienterad regional näringspolitik utvecklas | | genom bl.a. en bred samverkan i länen och ett nytt partnerskap. | | Företagsstöden kommer att ytterligare inriktas mot att skapa | | incitament för ekonomisk tillväxt med särskild inriktning på små| | och medelstora företag. | | En helhetssyn som beaktar de regionalpolitiska målen behövs | | inom alla samhällssektorer. | | Det breda arbetet med EG:s strukturfondsprogram innebär en | | kraftig förstärkning av regionalpolitiken och dess genomförande.| -------------------------------------------------------------------- De övergripande målen för regionalpolitiken är uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela landet. Regionalpolitikens kanske viktigaste uppgift är att bidra till den tradition av sammanhållning och solidaritet som präglar det svenska samhället. Sverige har sluppit de skarpa regionala spänningar som inte är ovanliga i vår omvärld. En balanserad regional utveckling är en förutsättning för att den tillväxtorienterade politik som regeringen driver skall bli framgångsrik. En balanserad regional utveckling är också en viktig förutsättning för att hela landets möjligheter och resurser skall kunna tas till vara och därmed en så god ekonomisk tillväxt som möjligt skall uppnås. Samtidigt måste välfärd och ekologisk hållbarhet förenas, vilket bl.a. kräver förändringar av vårt sätt att hushålla med naturresurserna. Utgiftsområdet omfattar de delvis överlappande målen om en regional utjämning mellan landets olika delar och en positiv regional utveckling i hela landet. I den s.k. sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m.) har regeringen aviserat att den avser att satsa sammanlagt 3 miljarder kronor för att ta Sverige ur sysselsättningskrisen. Det skall bl.a. ske genom ett program för småföretagsutveckling på 1 miljard kronor, varav 500 miljoner kronor för tillfälligt småföretagsstöd, konsultcheckar, andra företagsinriktade åtgärder samt till andra ändamål som ingår i det s.k. länsanslaget (bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). I detta sammanhang har regeringen också aviserat att den skall göra en kraftsamling för att skapa en ny regional näringspolitik. I denna ingår bl.a. ett initiativ till en bred samverkan i länen för att åstadkomma en ny effektiv tillväxtorienterad närings- och regionalpolitik. Genom den nya regionala näringspolitik som regeringen initierar skall den regionala utvecklingspolitiken leda till en expansion av framförallt små och medelstora företag, inklusive kooperativa företag, och därmed ökning av sysselsättningen i alla delar av landet. Denna politik avser bl.a. att bättre utnyttja de samlade regional- och näringspolitiska resurserna för att landets ekonomiska tillväxt skall bli så stor som möjligt. De regionala obalanserna inom regioner och mellan olika delar av landet tenderar att öka. Regionalpolitiska insatser för utjämning och för att skapa utveckling även i stagnerade regioner måste därför även i fortsättningen ske med kraft. Bland annat därför anser regeringen att Företagsstödsutredningens (N 1995:09) förslag om nedskärning av olika former av regionalpolitiska stöd till företag nu endast skall genomföras i begränsad utsträckning. Företagsstödsutredningen, som sett över olika former av företagsstöd inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken, avlämnade under våren 1996 betänkandet „Kompetens och kapital - om statligt stöd till företag„ (SOU 1996:69). Betänkandet har remissbehandlats. Utredningen utgör underlag till förslagen inom utgiftsområdet. En närmare beskrivning av utredningens förslag beträffande de regionalpolitiska företagsstöden återfinns i avsnitt 4 under de olika stödformerna. Regional- och sysselsättningspolitiska aspekter bör beaktas inom alla samhällssektorer som är viktiga för den regionala utvecklingen. Regeringen har t.ex. genom sitt beslut om fördelning av nya högskoleplatser över landet tagit stor hänsyn till detta. Regeringen tillsatte vidare under hösten 1995 en särskild utredare (dir. 1995:144), som skall kartlägga de regionala konsekvenserna av förändringarna inom olika statliga sektorer. Regeringen beräknar att under år 1997 ta ställning till resultatet av utredarens arbete. I avvaktan härpå följer regeringen noggrant utvecklingen inom detta område. Tillkomsten av EG:s strukturfondsprogram innebär en kraftig förstärkning av regionalpolitiken i stora delar av landet. Särskilt de mest glesbefolkade delarna tillförs härigenom betydande resurser. Det fortsatta genomförandet av strukturfondsprogrammen är en viktig regionalpolitisk uppgift. De regionalpolitiska företagsstöden föreslås ytterligare inriktas mot att bidra till ekonomisk tillväxt. Deras långsiktigt sysselsättningsskapande inriktning är dock samtidigt viktig att behålla. 3.2.2 En ny regional näringspolitik Regeringen har som nyss nämnts nyligen informerat riksdagen om sin syn på behovet av en ny regional näringspolitik och de åtgärder den avser vidta för att möta detta behov (prop. 1995/96:222, s. 5.25). En viktig utgångspunkt för den nya politikens inriktning är bl.a. att det inte finns en gemensam formel för att främja näringslivets förnyelse och tillväxt i olika delar av landet. Variationer i förutsättningarna för företagsutveckling finns mellan alla delar av landet och detta bör på ett helt annat sätt än tidigare få prägla den regionala näringspolitikens utformning. En annan utgångspunkt är ett växande krav på helhetslösningar och samverkan mellan aktörer på internationell, nationell, regional och lokal nivå samt mellan en rad olika politikområden för att skapa förutsättningar för nya investeringar. Vilka konkreta åtgärder som vid en viss tidpunkt är mest angelägna kan inte preciseras på nationell nivå. Alla regionala intressen skall därför bjudas in och engageras för att forma en regionalt samordnad politik för utveckling av det lokala näringslivet, en kraftig ökning av sysselsättningen och en ekologisk hållbar utveckling. Den nya regionala näringspolitiken skall omfatta alla delar av landet. I de områden som regering och riksdag utpekat som stödområden är de allmänna förutsättningarna sämre än i övriga delar, och därför skall som hittills särskilda åtgärder sättas in för att motverka detta. Regeringen avser således att ta initiativ till en bred samverkan i länen för att åstadkomma en effektiv tillväxtorienterad närings- och regionalpolitik. Syftet är att engagera ett stort antal aktörer - ett partnerskap - för att samordna och genomföra regionala och lokala åtgärder för att åstadkomma ökad tillväxt och sysselsättning. Landshövdingarna i samtliga län har därför fått ett uppdrag som bl.a. innebär att svara för att åtgärderna är väl förankrade hos alla berörda aktörer. Gemensamma finansieringslösningar där flera aktörer medverkar i konkreta åtgärder skall eftersträvas. Möjligheterna att samverka med privata finansiärer skall särskilt uppmärksammas. De statliga organen i länen skall medverka. Andra aktörer som t.ex. kommuner, landsting, företrädare för småföretag, fackliga organisationer, lokala utvecklingsgrupper, kooperativa ut- vecklingscentra, folkrörelser och andra organisationer skall också inbjudas. Ett övergripande mål är att effektivare utnyttja befintliga organ och resurser inom olika samhällssektorer genom bättre samverkan och helhetssyn. Viktiga resurser inom regional- och näringspolitiken är i detta sammanhang t.ex. länsstyrelsernas del i anslaget för Regionalpolitiska åtgärder och i den miljard för ett treårigt program för småföretagsutveckling som riksdagen nyligen anslagit. Det är även viktigt att arbetet samordnas med det genomförande av program med finansiering från EG:s strukturfonder som redan pågår i vissa regioner. Härigenom bör de samlade effekterna kunna bli större än var för sig. I detta sammanhang avses också ytterligare insatser göras för att stödja tjänsteföretag och kvinnligt företagande. 3.2.3 Den regionala problembilden Under perioden 1991-1994 har rått en förhållandevis balanserad regional befolkningsutveckling. Det har till stor del berott på en omfattande nettoinvandring. Denna har i sin tur främst varit av flyktingkaraktär. Den inrikes nettoutflyttning som skett från de sju s.k. skogslänen har i stor utsträckning bestått av tidigare flyktingar, vilka i en andra flyttningsvåg främst sökt sig till något av storstadslänen. Mellan åren 1993 och 1995 har dock andelen utländska medborgare av skogslänens inrikes nettoutflyttning minskat från ca 90 % till ca 67 %. Samtidigt har det flyttningsunderskott som inte består av utländska medborgare ökat från ca 300 till ca 3 900 personer. Totalt sett har befolkningsutvecklingen under åren 1991-94 inneburit en minskning med knappt en halv procent årligen inom de långsiktiga stödområdena 1 och 2. I området utanför stödområdena, liksom i hela landet, har befolkningen ökat med närmare en procent per år. Under år 1995 har en påtaglig försämring skett inom stödområdena 1 och 2, innebärande en befolkningsminskning med drygt en procent, samtidigt som ökningstakten utanför stödområdena och i riket halverats. Under åren 1991-94 ökade vidare invånarantalet i samtliga län utom ett (Västernorrlands), medan antalet invånare under år 1995 minskat i drygt hälften av länen, bland vilka återfinns sex av de sju skogslänen. Sammanfattningsvis kan konstateras att det senaste året har inneburit en påtaglig försämring när det gäller befolkningsutvecklingen i regionalpolitiskt prioriterade regioner. Sedan början av 1990-talet har antalet arbetstillfällen minskat kraftigt i de flesta delar av landet. Fram till år 1994 var det främst inom tillverkningsindustrin och byggnadsverksamheten som arbetstillfällen försvann. Detta resulterade i att främst mäns arbetslöshetsnivåer ökade kraftigt. Regionalt sett drabbades områden med en förhållandevis stor industri- och byggsektor hårdast. Under de senaste åren har sysselsättningen inom tillverkningsindustrin stabiliserats och t.o.m. ökat något i många regioner. Samtidigt har arbetstillfällena inom främst den offentliga sektorn, men även inom detaljhandeln och privata tjänster, fortsatt att minska, vilket resulterat i påtagligt förhöjda arbetslöshetsnivåer för kvinnor. Denna effekt har främst berört storstadsområdena och andra större orter. De senaste årens omfattande problem på arbetsmarknaden har resulterat i att andelen förvärvsarbetande av befolkningen inom yrkesverksamma åldrar minskat kraftigt inom flertalet regioner. Männens sysselsättningsgrad har t.ex. minskat med drygt 11 procentenheter mellan åren 1990 och 1994. Länsvis varierar denna minskning bland männen mellan 8 och 13 procentenheter. Männens sysselsättningsgrad har minskat något mer inom det tillfälliga stödområdet och utanför stödområdena än inom stödområde 1 och 2. Kvinnornas sysselsättningsgrad har samtidigt minskat med drygt 10 procentenheter. I detta fall varierar den länsvisa minskningen mellan 8 och 12 procentenheter. Kvinnornas syssselsättningsgrad har minskat närmare 3 procentenheter mer utanför än inom stödområde 1 och 2. De senaste årens kraftigt förhöjda arbetslöshetsnivåer i de flesta delar av landet tenderar efter en mycket svag nedgång i åtskilliga regioner att åter förhöjas. Även om flertalet regioner i södra och mellersta Sverige också fått en kraftigt förhöjd arbetslöshet har de regionalpolitiska stödområdenas sämre relativa läge i förhållande till dessa områden ändå i stort sett bestått. År 1990 var t.ex. arbetslösheten inklusive olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom stödområde 1 6,7 %, vilket var omkring 4,7 procentenheter högre än i området utanför stödområdena. År 1995 hade arbetslösheten inom stödområde 1 ökat till 15,2 % och skillnaden gentemot området utanför stödområdena till 5,9 procentenheter. De inomregionala skillnaderna i arbetslöshetsnivåer (inklusive åtgärder) är betydande och har ökat under 1990-talets första hälft. År 1990 varierade t.ex. arbetslöshetsnivån bland Sveriges totalt 111 lokala arbetsmarknadsregioner mellan 0,9 % (Gnosjö) och 12,2 % (Pajala). Fem år senare hade motsvarande variation förändrats till 3,9 % (Gnosjö) och 19,5 % (Pajala). Den största försämringen under denna period har berört ett tiotal arbetsmarknadsregioner, vilka haft mellan tio till tretton procentenheters ökning av arbetslöshetsnivån. Flertalet av dessa regioner ligger i Norrland och Bergslagen. 3.2.4 Den stora regionalpolitiken Genom att skapa goda förutsättningar för en uthållig tillväxt i alla regioner kan, som tidigare framhållits, hela landets resurser tas tillvara och därmed främja den samhällsekonomiska tillväxten och minska arbetslösheten. De insatser som kan finansieras via de regionalpolitiska anslagen kan aldrig på egen hand åstadkomma att de uppsatta målen nås. För att nå målen måste bl.a. samhällets infrastruktur och service ge grundläggande förutsättningar för regionernas utveckling. Det innebär att regionalpolitiska anpassningar måste göras inom många andra samhällssektorer. Statliga verksamheter har under de senaste åren genomgått stora förändringar. Det gäller bl.a. styrningen, finansieringen och lokaliseringen av verksamheterna. För regionernas utveckling är den statliga verksamheten viktig både när det gäller sysselsättningen och tillgängligheten till verksamheten. Den statliga sektorspolitiken har stor betydelse för att utjämna och kompensera regionala skillnader. Inte minst när statens ekonomiska resurser minskar måste de regionala effekterna noga övervägas. Det gäller såväl inom de enskilda sektorerna som för de samlade effekterna av förändringar i den statliga verksamheten. Myndigheternas möjlighet att i hög utsträckning bestämma den egna organisationen har i många fall inneburit att nya regionala indelningar skapats. Bristande helhetssyn har negativt påverkat den geografiska fördelningen av sysselsättningen och försvårat den regionala samordningen. För att ge en tydligare bild av de regionala effekterna har regeringen tillsatt en särskild utredare (dir. 1995:144) som skall kartlägga och analysera de regionala konsekvenserna av förändringarna inom den statliga sektorn. Arbetet skall redovisas i slutet av 1996. I avvaktan på resultaten av detta arbete och de förändringar som kan krävas för att åstadkomma en bättre helhetssyn kommer regeringen att noga följa utvecklingen på detta område. Regeringen har vidare i den s.k. sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222) redovisat ett antal förslag för att halvera arbetslösheten. Ett viktigt inslag i regeringens politik för en ökad sysselsättning är ett antal åtgärder för att höja utbildningsnivån i landet. En höjd utbildningsnivå förbättrar förutsättningarna för kunskapsintensiv produktion i hela landet. En viktig del av satsningen på utbildningsområdet är en kraftig utbyggnad av den högre utbildningen. Den föreslagna utbyggnaden av utbildningen inom högskolan kommer främst att ske vid de mindre och medelstora högskolorna med en särskild tyngd på Bergslagen, Malmö, Sundsvall-Härnösand-Östersund-Örnsköldsvik samt sydöstra Sverige. Detta är en regionalpolitiskt viktig satsning som kommer att ge förbättrade utvecklingsmöjligheter i dessa regioner. 3.2.5 EG:s strukturfonder Den Europeiska unionens regionalpolitik syftar till att stärka den ekonomiska utvecklingen i de svaga regionerna och att motverka klyftor i levnadsstandarden. I EU:s regionalpolitik är solidariteten med regioner som släpar efter ett av de allra viktigaste målen. Detta återspeglas också i EG-budgeten i vilken cirka en tredjedel av utgifterna anslås till åtgärder för att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen. EU:s regionalpolitik skall vara ett komplement till den regionalpolitik som medlemsländerna bedriver själva. De s.k. strukturfonderna är poster i EG:s budget som möjliggör insatser inom de s.k. målen 1-6 samt för gemenskapsinitiativ och vissa pilotprojekt m.m. Den Europeiska regionala utvecklingsfonden (Regionalfonden) kan bl.a. medverka i finansieringen av allmänt näringslivsfrämjande åtgärder och investeringar i ny produktionskapacitet. Den Europeiska socialfonden (Socialfonden) skall inriktas på åtgärder som underlättar möjligheterna att få arbete, skapa lika förutsättningar för arbetskraften och medverka till kompetensutveckling. Jordbruksfonden kan medfinansiera åtgärder för utveckling av jordbruket samt insatser som leder till en omstrukturering av de areella näringarna och som skapar utvecklingsförutsättningar på landsbygden. Fonden för fiskets utveckling (Fiskefonden) kan användas bl.a. till att anpassa resurserna inom fiskesektorn, att utveckla fiskeflottan och vattenbruket samt för utrustning i fiskehamnar. I Sverige är följande mål aktuella: Mål 2: insatser för förnyelse i områden som drabbats av eller hotas av industriell tillbakagång, Mål 3: insatser för att minska långtidsarbetslösheten och underlätta för ungdomar och de som riskerar utslagning att komma tillbaka till arbetsmarknaden, Mål 4: utbildning och kompetensutveckling av arbetskraft för att bättre klara produktionsförändringar inom främst industrin, Mål 5a: insatser för att främja ett effektivare jord- och skogsbruk samt en rationellare fiskenäring, Mål 5b: insatser för utveckling av landsbygdsområden, Mål 6: insatser i de mest glesbebyggda områdena. Målen 2, 5b och 6 genomförs i geografiskt avgränsade regioner, medan målen 3, 4 och 5a avser åtgärder som kan genomföras i hela landet, s.k. horisontella åtgärder. I mål 2-områden bor cirka 965 000 invånare eller 11 % av Sveriges befolkning, i mål 5b cirka 757 000 invånare (8,6 %) och i mål 6 cirka 450 000 invånare eller 5 % av befolkningen. Sverige har valt en stark koncentration av de regionalpolitiska insatserna vilket framgår av att Sveriges andel av befolkningen i de geografiskt avgränsade områdena är relativt liten jämfört med många andra medlemsländer. I Sverige finns det fem mål 2-områden och fem mål 5b-områden. Mål 2-områdena är: Norra Norrlandskusten, Ångermanlandskusten, Bergslagen, Fyrstad och Blekinge. Mål 5b-områdena är: Norra regionen, Västra Sverige, Sydöstra Sverige, Gotland och Skärgården. Mål 6-området omfattar hela Jämtlands län och de mest glesbebyggda delarna av Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län. Sverige deltar dessutom i följande åtta gemenskapsinitiativ: Adapt: Insatser för att stärka de anställdas förmåga att klara av strukturförändringar och skapa nya arbetstillfällen. Employment: Insatser för att öka möjligheterna till arbete för handikappade, utsatta grupper och ungdomar samt till att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Interreg II: Insatser för att öka det gränsregionala samarbetet. Konver: Insatser för att bidra till ekonomisk utveckling i regioner som är starkt beroende av försvarssektorn. Leader II: Insatser för att genom lokal mobilisering utveckla landsbygden. Pesca: Insatser för fiskenäringen för att underlätta de sociala och ekonomiska konsekvenserna som krisen inom fiskenäringen ger upphov till. Småföretags- Insatser för att utveckla småföretagandet. initiativet (SME) Urban: Insatser för att lösa olika problem i storstadsområden. I likhet med målprogrammen 3 och 4 omfattar initiativen Adapt och Employment hela landet medan övriga initiativ är geografiskt avgränsade. Interreg II omfattar åtta regioner som gränsar till Danmark, Finland och Norge. Därutöver har svenska lokala och regionala aktörer möjlighet att i öppen konkurrens med övriga medlemsländer ansöka om att få delta i EG:s olika pilotprojekt. I samband med Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen påbörjades ett intensivt arbete med att utarbeta programförslag i enlighet med bestämmelserna för strukturfonderna. I medlemskapsförhandlingarna blev det klart att de mest glesbebyggda delarna av Sverige och Finland skulle utgöra en ny typ av mål (mål 6), med i princip samma villkor som i EG:s mest prioriterade områden (mål 1). Arbetet med att utarbeta ett utvecklingsprogram för mål 6 i enlighet med EG:s regelverk kunde därför starta vid årsskiftet 1994/95. De geografiskt avgränsade områdena mål 2 och mål 5b, bestämdes senare under våren 1995 genom förhandlingar mellan Sverige och EG-kommissionen. De svenska förslagen till strukturfondsprogram, både vad avser målprogrammen och de flesta av initiativprogrammen, arbetades fram under våren 1995. Uppdrag lämnades vanligen till särskilda utredare eller till berörd länsstyrelse. Programmen utarbetades därigenom på regional nivå i bred samverkan med kommuner, landsting, näringslivsföreträdare och olika intresseorganisationer. Förslaget till utvecklingsprogram för målområde 6 överlämnades till kommissionen i slutet av april och för mål 2 och 5b före halvårsskiftet 1995. Flertalet av programmen för gemenskapsinitiativen överlämnades under september månad 1995. Inom EG-kommissionen är huvudansvaret för de olika fonderna, liksom för målen och initiativen, uppdelat mellan olika generaldirektorat. DG V har ansvaret för socialfonden samt för målen 3 och 4 och initiativen Adapt och Employment, DG VI har ansvar för jordbruksfonden samt för målen 5a och 5b och initiativet Leader II samt DG XVI för den regionala fonden samt för målen 2 och 6, Interreg II, Urban och Konver. De olika fonderna samverkar i de geografiskt avgränsade programmen. Deras medverkan i de olika programmen redovisas i följande sammanställning. ___________________________________________________________ Mål Regionala Sociala Jordbruks- Fiske- fonden fonden fonden fonden ___________________________________________________________ 1 och 6 x x x x 2 x x 3 x 4 x 5a x x 5b x x x ___________________________________________________________ EG-kommissionen godkände Sveriges mål 6-program i början av november 1995 och mål 2-programmen i slutet av samma månad. Mål 5b-programmen godkändes i början av maj månad 1996. Flertalet av programmen för gemenskapsinitiativen, bl.a Interreg II, Leader II, SME och Konver har godkänts av kommissionen under våren och sommaren 1996. Beträffande initiativet Urban väntas kommissionens beslut tidigast i september 1996. Genom kommissionens godkännande av de svenska programmen kan genomförandet komma igång fullt ut. Programperioden omfattar i princip åren 1995-1999, men genom att programmen i praktiken kunnat starta först under 1996 kommer genomförandet att koncentreras till 3-4 år. Eftersom mål 6-programmet lämnades in före den 1 maj 1995 finns möjlighet till medfinansiering från strukturfonderna från den 1 januari 1995. För program som inlämnades efter den 1 maj gäller möjligheten till stöd ur strukturfonderna från ingivandedagen. Genom EU-medlemskapet är det betydande belopp som tillförs det regionala utvecklingsarbetet i Sverige. Av medlen från strukturfonderna går för svensk del 90 % till målprogrammen, 10 % till gemenskapsinitiativen. Därutöver finns vissa medel för s.k. förnyelseåtgärder (pilotprojekt). För hela programperioden fördelar sig resurstillskottet från EU på följande sätt (beräknat efter en genomsnittlig ecu-kurs på 8,50 kr): Målprogrammen: 10 863 miljoner kronor Gemenskapsinitiativen: 1 086 miljoner kronor För att Sverige skall kunna tillgodogöra sig EU-medlen krävs alltid en svensk offentlig medfinansiering som varierar mellan olika program (som regel mellan 50 och 70 %). De flesta program förutsätter dessutom en privat finansiering. Det innebär att de svenska strukturfondsprogrammen för perioden 1995-99 totalt sett är mycket omfattande, vilket framgår av följande sammanställning. _____________________________________________________________ Mål Totalt EU-medel Svensk Privat (m kr)1 (mkr)1 off. finansie-finansie- ring ring (mkr)1 (mkr)1 _____________________________________________________________ Mål 2 6 800 1 360 2 975 2 465 Mål 5b 6 180 1 198 2 610 2 372 Mål 6 5 398 2 142 2 006 1 250 Mål 3 6 554 2 950 3 604 0 Mål 4 5 210 1 470 1 470 2 270 Mål 5a 6 918 1 742 2 501 2 675 _____________________________________________________________ Summa 37 060 10 863 15 166 11 032 _____________________________________________________________ 1 Siffrorna avser 1995 års prisnivå med undantag för mål 5b där siffrorna avser prisnivån 1996. Den totala beräknade omfattningen av de olika gemenskapsinitiativen framgår av nedanstående sammanställning . ____________________________________________________________ Program Totalt EU-medel Nationell Privat (mkr)1 (mkr)1 off finansie- finansie- ring ring (mkr)1 (mkr)1 _____________________________________________________________ Interreg II 807,2 335,5 335,5 136,2 (8 program) Interreg IIC 120,42 60,2 60,2 Leader II 729,9 136,9 273,9 319,1 (2 program) Employment3 386,4 199,5 149,5 37,4 Adapt3 211,5 109,0 37,6 64,9 SME 404,6 142,8 142,8 119,0 Konver 94,7 27,7 27,7 39,3 Urban 88,9 41,4 41,4 6,1 Pesca 89,6 33,7 22,7 33,2 _____________________________________________________________ Summa 2 933,2 1 086,7 1 091,3 755,2 _____________________________________________________________ 1 Siffrorna avser 1995 års prisnivå med undantag för Leader II där siffrorna avser prisnivån1996. 2 Programmet för Interreg II C är ännu inte utarbetat. Det totala beloppet kan bli högre. 3 Tillägg till programdokumenten för Employment och Adapt skall förhandlas med kommissionen under hösten 1996. Vissa förändringar avseende den svenska medfinansi eringen kan ske. EG-kommissionen har bedömt att ambitionsnivån i de svenska strukturfondsprogrammen är mycket hög. Tyngdpunkten i programmen ligger på företagsutveckling och kompetensutveckling för anställda i företag, framför allt inom informationsteknologi och kvalitetsfrågor. Insatserna är inriktade på att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i de berörda målregionerna. Utöver infrastrukturella satsningar i form av teknikcentra, nätverksbyggande och resurscentra inom kvalitets- och miljöområdet beräknas över 40 000 arbetstillfällen nyskapas eller bibehållas i strukturfondsregionerna. De svenska programmen har också höga ambitioner att skapa ökad sysselsättning åt kvinnor. Kommissionen har nyligen i en rapport noterat det stora inslaget av insatser för småföretag, olika tillämpningar av informationsteknologi, kompetenshöjande insatser, jämställdhetsinsatser och olika typer av miljöinriktade åtgärder. Den genomsnittliga profilen på de olika geografiskt inriktade programmen (uttryckt i procent) framgår av följande sammanställning. _____________________________________________________________ Insatsområde Mål 2 Mål 5b Mål 6 (5 program) (5 program) _____________________________________________________________ Företagsutveckling 48,0 38,0 33,0 Kompetensutveckling 20,0 18,0 11,0 FoU 7,0 0,7 7,0 IT och kommunikationer 2,0 18,0 5,0 Turism/kultur 5,0 10,0 10,0 Lokal utveckling 7,0 8,6 13,0 Miljö och naturresurser - 6,7 18,0 Övrigt 11,0 - 3,0 _____________________________________________________________ Sverige har valt ett decentraliserat beslutsfattande när det gäller genomförandet av strukturfondsprogrammen. För de geografiskt inriktade programmen (målen 2, 5b och 6 samt bl.a. Interreg II) finns för varje program en eller flera beslutsgrupper som har till uppgift att välja ut de projekt som skall få medel från EG:s strukturfonder och besluta om beloppens storlek. Beslutsgrupperna är statliga myndigheter och består av representanter för staten, kommunerna och landstingen men har en kommunal och landstingskommunal majoritet. Beslutsgrupperna kan inrätta arbets-/beredningsgrupper för att få en allsidig prövning av olika projekt. I flertalet fall har berörda länsstyrelser fått regeringens uppdrag att svara för sekretariatsuppgifter åt beslutsgrupperna. I mål 2 är en beslutsgrupp knuten till vart och ett av de fem programområdena. Även för mål 5b finns det för de fem programmen, med undantag av den Norra regionen, också en beslutsgrupp för varje program. Den Norra regionen har, med hänsyn till de stora avstånden mellan den norra och den södra delen av regionen, två beslutsgrupper. Då flera län är berörda av samma program fungerar respektive länsstyrelse som sekretariat med en länsstyrelse som huvudsekretariat åt beslutsgruppen. För mål 6-programmet, som har en bredare inriktning än övriga program, ser beslutsstrukturen ut enligt följande: En länsvis beslutsgrupp i varje berört län (sju län). En regional beslutsgrupp som tar beslut om projekt rörande turism, FoU och IT-tillämpningar för hela målområdet. Sametinget fungerar som en beslutsgrupp och tar beslut om insatsområdet Samisk utveckling. Dessutom beslutar Jordbruksverket och Fiskeriverket i vissa frågor. För varje program finns dessutom en övervakningskommittté med representanter för berörda departement, EG-kommissionen och en rad olika intressenter som kommunerna, näringslivet m.fl. Övervakningskommittén är det enda organ som kommissionen har representanter i. En övervakningskommittés uppgift är att följa upp genomförandet av programmet och därvid bl.a. se till att gällande regler följs, att åtgärderna stämmer överens med prioriteringarna i programmet och med den Europeiska gemenskapens politik. Kommittén har möjlighet att göra vissa omfördelningar av resurser inom programmet samt beslutar hur den årliga indexuppräkningen av resurser skall användas. Kommittén ansvarar också för att programmen utvärderas. Övervakningskommittén för mål 6 beslutar också om fördelning av resurser mellan de olika beslutsgrupperna samt beslutar om projekt som är större än 5 miljoner ecu. NUTEK är sekretariat åt övervakningskommittéerna för mål 2, mål 6 och flertalet av Interreg II-programmen. Glesbygdsverket är sekretariat åt övervakningskommittéerna för mål 5b och Leader II. För utbetalning av medel från strukturfonderna finns s.k. fondansvariga myndigheter. De är för regionalfonden NUTEK, för sociala fonden AMS, för jordbruksfonden Statens Jordbruksverk och för fiskefonden Fiskeriverket. De fondansvariga myndigheterna har ansvar för att utbetalningar görs på ett riktigt sätt och får därför utfärda tillämpningsföreskrifter för beslutsgrupperna. För Interreg II-programmen har administrationen av utbetalningar lagts på regional nivå, vilket för Sveriges del innebär att vissa länsstyrelser har ansvar för dessa uppgifter. 3.2.6 Företagsstöd Olika former av företagsstöd har alltid utgjort den största delen av den lilla regionalpolitiken. Merparten av företagsstöden är inriktade på att främja expansion och ökad sysselsättning i företag i regionalpolitiskt prioriterade regioner. De har en klart tillväxtinriktad utformning och bidrar därigenom även till landets ekonomiska utveckling. Ett par av stödformerna har karaktär av driftstöd. De lämnas främst i områden där befolkningen minskar kraftigt. De bidrar härigenom till att upprätthålla sysselsättningen i dessa områden och därmed till att samhällskapitalet utnyttjas på ett för hela landet ekonomiskt sätt. Redogörelser för utfallet av de olika stödformerna lämnas under avsnitt 3.3.2. Förutsättningarna för näringslivets verksamhet och därmed företagsstödens utformning ändras hela tiden. Den ständiga tekniska utvecklingen leder t.ex. till att sysselsättningen minskar inom de varuproducerande näringsgrenarna medan olika tjänstenäringar expanderar. Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen medför att stöden måste anpassas till unionens statsstödsregler. Kravet på balans i statsbudgeten leder till krav på besparingar och att stöden görs än mer tillväxtinriktade, osv. Detta ger anledning till att föreslå förändringar av företagsstöden så att de blir mer selektivt och mindre generellt utformade. Merparten av de regionalpolitiska företagsstöden, liksom de svenska stödområdena, har anmälts till EG-kommissionen eller dess föregångare i detta avseende, EFTA:s övervakningsmyndighet ESA, för godkännande med avseende på de ovan nämnda statsstödsreglerna. Att skapa förståelse för de delvis annorlunda svenska regionalpolitiska förutsättningarna har varit nödvändigt för att få godkännande av vissa svenska stödformer m.m. Vissa ändringar har ändå varit nödvändiga att genomföra. Slutligt godkännande har ännu inte erhållits för sysselsättningsbidrag, transportstöd och nedsatta socialavgifter. Vissa av de förslag till förändringar av företagsstöd som läggs fram i det följande kan också kräva att EG-kommissionen underrättas. Regeringens generella ståndpunkt är att begränsa olika former av statsstöd i alla länder. Stöd är dock motiverade i Sverige bl.a. för att svenska företag skall få samma förutsättningar som företag i andra länder. De kan också bidra till nya etableringar i Sverige. Den svenska regionalpolitiska stödverksamheten är liten i jämförelse med de flesta övriga medlemsländer i den Europeiska unionen, t.ex. beträffande den andel av befolkningen som finns i regionalpolitiska stödområden. Företagsstödsutredningen Regeringen tillsatte under hösten 1995 en utredning, Företagsstödsutredningen (N 1995:09), med uppgift att bl.a. lämna förslag till sådana förändringar av nuvarande stöd som behövs för att statens åtgärder skall bidra till ökad hållbar tillväxt i näringslivet. Översynen omfattade statliga företagsstöd m.m. inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken som riktar sig till främst små och medelstora företag. Utredningen avlämnade sitt betänkande i maj 1996 (SOU 1996:69). Den har sänts på remiss till ca 180 instanser, bl.a. myndigheter, företags- och arbetstagarorganisationer, kommuner, länsstyrelser och landsting. En sammanfattning av utredningens betänkande bifogas som bilaga 1 och en förteckning över de remissinstanser som avgett yttrande som bilaga 2 till detta utgiftsområdesavsnitt. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Närings- och handelsdepartementet (dnr N96/1012). Utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter utgör underlag till regeringens regional- och näringspolitiska ställningstaganden och de refereras under respektive sakområdesavsnitt. Som också redovisas i det följande kommer utredningens förslag att följas upp genom ytterligare utredningar kring vissa stödformer. Beträffande utredningens förslag om närings- respektive arbetsmark- nadspolitiska stödformer hänvisas till utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv respektive utgiftsområde 24 Näringsliv. 3.3 Resultatinformation 3.3.1 EG:s strukturfonder Som nämnts i avsnitt 3.2.5 tog EG-kommissionen sina första beslut om mål 6 och mål 2 i november 1995 och för mål 5b i maj 1996. Kommissionens beslut om Leader, Interreg och SME har fattats i juli 1996. De centrala verken och beslutsgruppernas sekretariat har haft en mycket hög arbetsbelastning med att bygga upp en ny verksamhet med nya regler, rutiner och tillämpningar, utbilda berörd personal samt informera om möjligheterna till stöd från strukturfonderna. Beslutsfattandet om strukturfondsmedlens användning för enskilda projekt har just kommit igång. Det är därför för tidigt att dra några slutsatser av besluten, än mindre om effekter av åtgärderna. Under sommaren har ett administrativt uppföljningssystem tagits i bruk. Som indikation på takten i genomförandet av strukturfondsprogrammen visar beräkningar från NUTEK att vid årsskiftet 1996/97 väntas beslut på drygt 340 miljoner kronor (vid en kurs på 8.50 för ecun) ha tagits för åtgärder i mål 2-områden, vilket motsvarar 26 % av de totala medlen för mål 2-programmen. Motsvarande belopp för mål 6 är drygt 655 miljoner kronor vilket motsvarar cirka 41 % av medlen för den regionala och den sociala fonden i mål 6-programmet (beräkningarna omfattar endast dessa fonder). Glesbygdsverket har gjort motsvarande uppskattningar för 5b-programmen och bedömer att 216 miljoner kronor av EU-medlen (18 %) kommer att ha beslutats vid årsskiftet. Eftersom utbetalningar görs först efter det att kostnaderna har nedlagts ligger utbetalningarna på en betydligt lägre nivå. Regeringen finner det angeläget att betona att beslutsgrupperna aktivt, och i samverkan med övriga intressenter, inte minst näringslivet, arbetar för att få fram konkreta genomarbetade projekt så att de höga ambitioner som programmen innebär och kommissionens förväntningar på de svenska planerna, infrias. Regeringen vill samtidigt poängtera angelägenheten av att det finns väl fungerande återrapporterings- och uppföljningssystem. 3.3.2 Företagsstöd De regionalpolitiska företagsstöden stöd är för närvarande lokaliseringsstöd (lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån), utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd (avskrivningslån, kreditgaranti och bidrag för anställda i hemarbete), lån till privata regionala investmentbolag, sysselsättningsbidrag samt nedsatta socialavgifter och transportstöd. För att främja sysselsättningsskapande investeringar och inomregional balans har riksdagen för de senaste budgetåren även anslagit medel till särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt som bl.a. används för tillfälligt småföretagsstöd. Som regionalpolitiskt företagsstöd kan även räknas Stiftelsen Norrlandsfondens finansieringsverksamhet. Inom regionalpolitikens ram kan även lämnas stöd till kommersiell service (hemsändningsbidrag, avskrivningslån, investeringslån, kreditgaranti och servicebidrag). Gjorda utvärderingar under senare år visar att stöden i huvudsak fungerar väl i enlighet med de riktlinjer som nu gäller för dem. Regeringen delar dock Företagsstödsutredningens uppfattning att förbättringar kan ske vad t.ex. gäller målstyrning, uppföljning och utvärdering av olika stödformer. Som framgår av den följande redovisningen av utfallen för olika stödformer har de regionalpolitiska företagsstöden varit av betydelse för näringslivet och bl.a. medverkat till att skapa nya arbetstillfällen i regionalpolitiskt utsatta orter och regioner. Detta gäller främst de tillväxtinriktade stöden, inkl. det tillfälliga småföretagsstödet. Driftstöden har störst betydelse i de regionalpolitiskt mest utsatta regionerna. Lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag Under budgetåret 1994/95 beviljades 665 företag stöd. Det sammanlagda stödbeloppet uppgick till 805,6 miljoner kronor, varav 500 miljoner kronor i lokaliseringsbidrag, drygt 202 miljoner kronor i utvecklingsbidrag, respektive 103 miljoner kronor i lokaliseringslån. Den totala investeringskostnaden för stödprojekten var 3 029,9 miljoner kronor. Andelen lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag i ett stödprojekt uppgick således till i genomsnitt 27 %. Investeringarna beräknas sammanlagt åstadkomma 3 900 nya arbetstillfällen varav 35 % väntas ge kvinnor sysselsättning. Den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle beräknas till 181 000 kr. Detta framgår av följande tabell, i vilken utfallet under budgetåren 1990/91-1994/95 redovisas. _____________________________________________________________ 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 ____________________________________________________________________________ Antal företag 654 589 538 769 665 Beviljat stöd (mkr) Lokaliseringsbidrag 498,8 252,5 259,5 439,8 500,0 Lokaliseringslån 94,4 _ 43,1 124,7 103,3 Utvecklingsbidrag 275,5 392,6 170,7 227,7 202,3 ___________________________________________________________________________ Summa 868,7 645,1 473,3 792,2 805,6 ____________________________________________________________________________ Beräknad sysselsättningsökning, antal4 2393 386 2 473 3 865 3 883 Varav kvinnor 1 284 1 280 743 1 242 1 349 " " andel(30%)(38%) (30%) (32%) (35%) Subvention per nytt arbetstillfälle (tkr) 169 178 174 170 181 ____________________________________________________________________________ Under budgetåret 1994/95 ingick områden i 14 län helt eller delvis i stödområdet. Sverige är indelat i stödområde 1 och 2, tillfälliga stödområden. Dessutom kan regeringen, om särskilda skäl föreligger, bevilja stöd utanför dessa områden. Huvuddelen av stödområdena ligger i landets norra delar. Av följande sammanställning framgår fördelningen av antalet arbetsställen, investeringskostnader och beviljat stöd, beräknad sysselsättningsökning och subvention per nytt arbetstillfälle i olika stödområden under budgetåret 1994/95. ____________________________________________________________________________ Stödområde Antal Invest. BeviljatBeviljatBeräknadVarav Subv per företag kostnaderlokbidr1lok.lån syssels.kvinnor arb.tillf.mkrmkr mkr ökn. totalt tkr ____________________________________________________________________________ 1 119 459,7 174,8 28,3 575 280 304 2 203 994,6 233,7 29,9 1 197 436 195 Tillfälligt 340 1 569,0 287,8 45,1 2 006 569 143 Utanför 3 6,6 6,0 0 105 64 57 ____________________________________________________________________________ Summa 665 3 029,9 702,3 103,3 3 883 1 349 1812 ____________________________________________________________________________ 1 Inkl. utvecklingsbidrag 2 Genomsnitt Företag i de fyra nordligaste länen, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland, erhöll drygt 52 % av lokaliserings- och utvecklingsbidragen och nästan 61 % av lokaliseringslånen. Tillsammans med de övriga tre skogslänen (Värmland, Kopparberg och Gävleborg) har företag i dessa sju län tillsammans erhållit 75 % av bidragen och 74 % av lånen. Landsbygdsstöd Den 1 juli 1994 infördes ett landsbygdsstöd som bl.a. ersatte det tidigare glesbygdsstödet samt mindre lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Samtidigt infördes utöver glesbygdsområden även landsbygdsområden som stödberättigade områden med lägre maximal stödnivå än i glesbygdsområdena. I de regionalpolitiska stödområdena innebar det nya landsbygdsstödet att fler verksamheter i centralorterna blev stödberättigade, t.ex. lokal service. Av följande tabell framgår beviljat landsbygdsstöd m.m. under budgetåret 1994/95, fördelat på län (miljoner kronor). Tabell 2: Beviljat landsbygdsstöd under budgetåret 1994/95 fördelat på län (miljoner kronor). _____________________________________________________________ Län Totalt Beviljat Beräkn. beslutade stöd syssels.ökn. ärenden _____________________________________________________________ Stockholm 43 7,2 1 Uppsala 69 6,2 40 Södermanland 24 1,0 1 Östergötland 132 9,8 82 Jönköping 195 9,7 195 Kronoberg 131 9,0 136 Kalmar 171 17,2 240 Gotland 90 6,2 100 Blekinge 37 4,6 1 Kristianstad 50 4,1 59 Malmöhus 41 1,3 30 Halland 41 3,1 32 Göteborgs och 59 7,7 75 Bohus Älvsborg 104 7,9 105 Skaraborg 93 3,3 90 Värmlad 168 30,0 1 Örebro 79 13,2 115 Västmanland 165 9,4 217 Kopparberg 221 24,6 1 Gävleborg 397 59,3 560 Västernorrland 378 53,9 227 Jämtland 338 73,5 327 Västerbotten 650 98,4 550 Norrbotten 516 50,7 137 ___________________________________________________________ Summa 4 192 511,3 3 417 ___________________________________________________________ 1 Uppgift ej lämnad. Budgetåret 1994/95 beviljades således landsbygdsstöd med totalt 511 miljoner kronor. Sysselsättningsökningen beräknas uppgå till 3 417 nya arbetstillfällen. Den genomsnittliga subventionen per nytt arbetstillfälle under budgetåret uppgick till ca 150 000 kr. Tillgänglig statistik som finns tidigare om landsbygdsstödet är bristfällig, vilket försvårar en jämförelse med tidigare år. NUTEK bedriver ett arbete för att utforma en uppföljningsmodell för landsbygdsstödet. Stöd till kommersiell service Stöd till kommersiell service i glesbygden lämnas för att upprätthålla, en med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden, tillfredsställande försörjning med dagligvaror och drivmedel i glesbygder. Om det är av särskild betydelse för konsumenterna kan stöd även beviljas till fackhandelsservice och varubussar. Ärenden om stöd till kommersiell service avgörs av länsstyrelsen. Länsstyrelserna beslutar i vilka områden stöd kan lämnas. Konsumentverket utövar tillsynen över att länsstyrelsernas bedömning av i vilka områden stöd kan lämnas blir enhetlig. Föreskrifter för tillämpningen av bestämmelserna om stöd till kommersiell service meddelas av Konsumentverket. Av följande sammanställning framgår beviljat stöd under budgetåren 1990/91-1994/95 (miljoner kronor). _____________________________________________________________ Budgetår 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 _____________________________________________________________ Avskrivningslån 32,3 30,8 22,8 29,3 54,8 Servicebidrag 7,0 7,5 12,8 10,8 19,3 Hemsändnings- 5,7 5,7 5,9 5,7 6,0 bidrag _____________________________________________________________ Summa 45,0 43,9 41,4 45,8 80,1 _____________________________________________________________ Den kraftiga ökningen av avskrivningslånen under budgetåret 1994/95 beror i huvudsak på att många butiker under det senaste året genomfört investeringar i kyl- och frysanläggningar för att ersätta miljöfarlig utrustning samt investeringar i utrustning för bensingasåtervinning på bensinpumpar. För dessa ändamål har länsstyrelserna beviljat 17,9 respektive 11,2 miljoner kronor. För övriga investeringar uppgår stödet till 25,8 miljoner kronor vilket ungefär motsvarar senare års nivå för denna stödform. Sysselsättningsbidrag Sysselsättningsbidraget är avsett att täcka en del av de initialkostnader som uppkommer när företag etableras eller utökar sin personalstyrka. Bidrag lämnas för närvarande med 200 000 kr per nytt arbetstillfälle i stödområde 1 och med 120 000 kr i stödområde 2 och utbetalas i efterskott per kalenderår under en femårsperiod med belopp som redovisas i tabellen nedan. _____________________________________________________________ Stödområde 1 Stödområde 2 _____________________________________________________________ Förstaårsstöd 60 000 kr 40 000 kr Fortsatt stöd för andra året 50 000 kr 30 000 kr tredje året 40 000 kr 25 000 kr fjärde året 30 000 kr 15 000 kr femte året 20 000 kr 10 000 kr _____________________________________________________________ Summa 200 000 kr 120 000 kr _____________________________________________________________ För att få den sammanlagda stödsumman måste företagen behålla den ökade sysselsättningsnivån under hela perioden. Av följande sammanställning framgår beviljat sysselsättningsbidrag för åren 1991-1995 fördelat på arbetsställen, årsarbetskrafter, beviljat belopp och bidrag per årsarbetskraft. _____________________________________________________________ År 1991 1992 1993 1994 1995 _____________________________________________________________ Antal arbetsställen 1 402 1 318 1 225 1 319 1 166 Antal årsarbetskrafter 7 673 6 111 5 099 6 235 5 454 Beviljat belopp (mkr) 234 188 156 204 184 Bidrag per årsarbetskraft 30,5 30,8 30,6 32,7 33,7 (tkr) _____________________________________________________________ Den länsvisa fördelningen av beviljat belopp framgår av följande sammanställning (miljoner kronor). _____________________________________________________________ Norrbotten 45,0 Jämtland 42,8 Västerbotten 33,0 Kopparberg 18,4 Värmland 12,4 Gävleborg 9,1 Västernorrland 7,8 Älvsborg 6,3 Västmanland 4,7 Örebro 4,6 _____________________________________________________________ Summa 184,1 _____________________________________________________________ Som villkor för att sysselsättningsbidrag skall beviljas gäller bl.a. att minst 40 % av de nya arbetstillfällena fördelas till vartdera könet. För hittills under år 1995 beslutade sysselsättningsbidrag har 31 % av de nya arbetstillfällena fördelats till kvinnor. Den länsvisa fördelningen av arbetstillfällena mellan män och kvinnor framgår av följande tabell: _____________________________________________________________ Län Kvinnors andel av nyskapade arbetstillfällen _____________________________________________________________ Gävleborg 19 % Örebro 25 % Västerbotten 28 % Älvsborg 28 % Västernorrland 30 % Kopparberg 31 % Norrbotten 31 % Jämtland 34 % Värmland 37 % Västmanland 39 % _____________________________________________________________ Hela stödområdet 31 % _____________________________________________________________ Nedsatta socialavgifter Systemet med nedsatta socialavgifter är för närvarande inte utformat så att korrekta uppgifter om utfallet kan tas fram. Detta har bl.a. orsakat problem med att avskilja belastningen på anslaget gentemot andra system med nedsatta socialavgifter, t.ex. generellt anställningsstöd (GAS) och riktat anställningsstöd (RAS) inom arbetsmarknadspolitiken. Regeringen har givit Riksskatteverket (RSV) i uppdrag att utreda vilka åtgärder som krävs för att man med hjälp av uppgifter från skattemyndigheterna regelbundet skall kunna följa upp nedsättningen av socialavgifter med avseende på ekonomisk, geografisk och branschvis fördelning. Vid en redovisning av uppdraget angav RSV bl.a. att en sådan uppföljning torde kunna genomföras till en relativt låg kostnad fr.o.m. år 1998. Transportstöd Transportstödet infördes år 1971. Syftet är att delvis kompensera företag för merkostnader som uppstår på grund av långa avstånd. Stödet lämnas för godstransporter med tåg eller lastbil. Transportstödsområdet är indelat i fem zoner. Bidragsnivån varierar från 10 till 50 % av de stödberättigade nedlagda transportkostnaderna. Bidragsnivån varierar beroende på transportavstånd och i vilken zon verksamheten bedrivs. Det totala beviljade transportstödet för åren 1994 och 1995 uppgick till drygt 341 respektive 384 miljoner kronor. Den geografiska fördelningen framgår av nedanstående tabell. ________________________________________________________ Län Utbetalt belopp, mkr 1994 1995 _________________________________________________________ Värmland 9,4 9,6 Kopparberg 9,5 6,3 Gävleborg 12,1 13,5 Västernorrland 38,6 45,5 Jämtland 38,9 47,6 Västerbotten 141,4 159,2 Norrbottten 91,4 102,1 ____________________________________________________________ Summa 341,3 383,8 ____________________________________________________________ De näringsgrenar som åren 1994 och 1995 var de största stödmottagarna framgår av nedanstående tabell. _____________________________________________________________ Näringsgren Utbetalt belopp, miljoner kronor 1994 1995 _____________________________________________________________ Trävaruindustri 117,1 135,5 Metallframställning/ 50,1 54,6 metallvarutillverkning Transportmedelsindustri 44,3 51,3 Övrig verkstadsindustri 31,1 37,6 Kemisk industri 40,7 42,4 Livsmedelsindustri 32,4 31,8 Övriga 25,6 30,6 _____________________________________________________________ Summa 341,3 383,8 _____________________________________________________________ Transportstödet ger näringslivet i stödområdena viss kompensation för de mycket långa avstånden och skapar därmed bättre förutsättningar för både ökad ekonomisk tillväxt och fler jobb i dessa områden. Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt Våren 1994 beslutade riksdagen att 800 miljoner kronor av medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle överföras till länsstyrelserna för mer långsiktiga insatser under budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:140, bet 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). Medlen skulle fördelas med utgångspunkt från såväl arbetslöshetssituationen som den regionala problembilden. De olika åtgärderna skulle bidra till ökad inomregional balans samt sysselsättningsökning i hela landet. Medlen fick användas till tillfälligt småföretagsstöd, konsultcheckar och andra företagsinriktade åtgärder. Det resultatkrav på länsstyrelserna i form av nya arbetstillfällen som gäller för dessa medel är att lägst det antal som motsvaras av varje länsstyrelse disponerat belopp dividerat med 194 000 kr, skall ha skapats efter programperiodens utgång. Riksdagen beslutade under våren 1995 om ett nytt program med samma huvudinriktning omfattande 400 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (prop. 1994/95:218, bet. 1994/95:AU15, rskr. 1994/95:398). Hittills genomförda utvärderingar av det s.k. 800-miljonersprogrammet visar bl.a. att de företag som har mottagit stöd genererat nya arbetstillfällen långt ut över de mål som sattes upp för programmet. Cirka 9 600 personer hade per 31 december 1995 nyanställts i berörda företag. Det uppställda målet innebar minst 3 800 nyanställningar. Sysselsättningstillväxten i stödföretagen är dock inte detsamma som den sysselsättningstillväxt detta program har genererat. Det finns en rad olika faktorer som påverkar företagen och som kan ha haft inverkan på huruvida de har valt att anställa ytterligare personal eller ej. En starkt exportinriktad tillväxt förklarar mycket av den positiva utvecklingen i de företag som har fått stöd. Genomsnittsstorleken på de företag som har fått stöd är 9-10 anställda. Den största gruppen är företag som bara har 5-6 anställda. Detta tyder på att programmet har nått fram till de minsta företagen, en grupp som tidigare har varit svår att nå med motsvarande åtgärder. Det är tre näringsgrenar som dominerar bland företagen, tillverkningsindustrin och då speciellt metallvarutillverkning, parti- och detaljhandel och då särskilt företag som säljer till industrin samt företagstjänster och då i synnerhet inom dataområdet. Det s.k. 400-miljonersprogrammet löper vidare och enligt en deluppföljning av NUTEK per den 31 mars 1996 hade man i hela riket beslut som motsvarar ca 286 miljoner kronor under tidsperioden den 1 juli 1995 t.o.m. den 31 mars 1996. Sysselsättningsökningen till följd av tagna beslut beräknades bli drygt 3 200 årsarbetskrafter. Av följande sammanställning framgår hur antalet nya arbetstillfällen i det s.k. 800-miljonersprogrammet hittills (per 31 december 1995) fördelar sig mellan länen. _____________________________________________________________ Län Tilldelade Antal nya arbetsställen medel Resultatkrav Utfall mkr per 31/12 1995 _____________________________________________________________ Stockholm 42 216 717 Uppsala 18 93 222 Södermanland 24 124 316 Östergötland 37 191 552 Jönköping 27 139 446 Kronoberg 27 139 495 Kalmar 35 180 439 Gotland 13 67 108 Blekinge 20 103 159 Kristianstad 28 144 234 Malmöhus 44 227 543 Halland 22 113 273 Göteborgs och 44 227 638 Bohus Älvsborg 40 206 495 Skaraborg 30 155 738 Värmland 40 206 444 Örebro 31 160 247 Västmanland 26 134 278 Kopparberg 24 124 246 Gävleborg 28 144 377 Västernorrland 40 206 716 Jämtland 26 134 216 Västerbotten 41 211 262 Norrbotten 38 196 436 _____________________________________________________________ Summa 745 3 839 9 597 _____________________________________________________________ 3.3.3 Jämställdhetsarbete Allmänt De övergripande målen för regionalpolitiken är som tidigare nämnts uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. Kvinnor och mäns erfarenheter, intressen och kompetens skiljer sig från varandra. Det är i detta sammanhang jämställdhetsperspektivet i regionalpolitiken kommer in. Studier visar att kvinnorna i större utsträckning deltar i det lokala utvecklingsarbetet än män. Kvinnokraften är en utvecklingskraft i landsbygd och glesbygd. År 1995 uppdrog regeringen åt NUTEK att sammanställa de utvecklingsperspektiv som följer av de regionala strategier som alla länsstyrelser har i uppdrag att ta fram. NUTEK skall också göra en samlad bedömning av strategierna. Konsekvenserna för jämställdheten mellan kvinnor och män skall belysas. Uppdraget skall redovisas till regeringen i december 1996 och en delrapport har lämnats till regeringen i 1996 års rapport om den regionala utvecklingen. Jämställdhetsperspektivet har också givits hög prioritet i de struktur- fondsprogram som arbetats fram i olika regioner i landet inom ramen för målen 2, 5b och 6. Inom den Europeiska unionen har jämställdheten fått ökad betydelse och är jämte sysselsättningen en av unionens viktigaste uppgifter. I de förhandlingar som regeringen fört med kommissionen om dessa program har denna därför tydligt visat sin uppskattning över de svenska prioriteringarna. Utfallet av könskvoteringsregeln har tidigare redovisats i avsnitt 3.3.2. Enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd skall minst 40 % av det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av stödet förbehållas vartdera könet. Om det finns särskilda skäl får undantag medges från denna bestämmelse. Regeringen anser det otillfredsställande att villkoret om könskvotering inte uppfyllts. Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att närmare analysera orsakerna och komma med förslag till hur målet kan nås. Resurscentra för kvinnor År 1995 uppdrog regeringen åt länsstyrelserna att medverka till att regionala resurscentra för kvinnor skapas. I augusti 1996 är regionala resurscentra eller motsvarande etablerat i samtliga län. Länsstyrelserna har anslagit cirka 28 miljoner kronor till verksamheterna. För att stödja och komplettera regionala resurscentra beslutade regeringen i september 1994 att NUTEK, i samarbete med Glesbygdsverket, skall ansvara för att ett nationellt resurscentrum för kvinnor byggs upp. NUTEK och Glesbygdsverket har i augusti 1996 redovisat hur verksamheten utvecklats och lämnat förslag till fortsatt verksamhet. Regeringen kommer under hösten att ta ställning i frågan. Kvinnors företagande Regeringen beslutade år 1993 att uppdra åt NUTEK att genomföra ett åtgärdsprogram i det regionalpolitiska stödområdet med följande inriktning: - rådgivning till kvinnor som vill starta företag, - försök att med olika medel underlätta och stimulera kvinnors företagande genom bl. a. kompetenscheckar, utbildning, stipendier, - information och bistånd till organ som arbetar med kvinnors företagande i stödområdet. NUTEK har i sin delrapport den 30 juni 1996 redogjort för verksamheten och lämnat vissa förslag till fortsatt verksamhet. NUTEK skall senast 15 oktober 1996 lämna en slutrapport om projektet. Regeringen avser därefter ta ställning till hur arbetet med att stimulera kvinnors företagande i de regionalpolitiska stödområdena skall fortsätta. 3.3.4 Länsstyrelserna Länsstyrelserna har på regional nivå huvudansvaret för att de av riksdagen fastställda regionalpolitiska målen uppnås i länen och för genomförande och samordning av statens regionala utvecklingsinsatser. Länsstyrelsernas ansvar regleras i länsstyrelseinstruktionen (1990:1510) och i förordningen (1982:877) om regionalt utvecklingsarbete. Resultatbedömning Regeringens bedömning av länsstyrelsernas årsredovisningar, sakområdet regional ekonomi, för budgetåret 1994/95 innebär bl.a. att en mer enhetlig redovisningsmodell behöver tillämpas för att det skall vara möjligt att bättre kunna bedöma och jämföra resultaten. Redovisningarnas kvalitet är beroende av tydligheten i de mål som ställts upp för länsstyrelsernas regionalpolitiska verksamhet av såväl centrala myndigheter som av länsstyrelserna själva. Återrapporteringen av fördelningen av medel på åtgärder för kvinnor och män bör t.ex. förbättras liksom analysen av den inomregionala och branschvisa fördelningen av olika företagsstöd. Tidigare (avsnitt 3.3.2) har redovisats utfallet av vissa medel som länsstyrelserna disponerar. Som framgår härav har länsstyrelserna bl.a. mycket väl nått det uppställda sysselsättningsmålet i arbetet med det tillfälliga småföretagsstödet. Ett annat mål var att åtgärderna skulle utformas så att de i lika hög utsträckning riktades till kvinnor som till män. Redovisningen i denna del är inte av tillräcklig omfattning för att det skall vara möjligt att bedöma i vilken grad målet har uppfyllts. Prioritering Arbetet med EG:s strukturfonder är en ny arbetsuppgift för länsstyrelserna. Länsstyrelsernas ansvar i detta avseende har redovisats närmare i avsnitt 3.2.5. Arbetet med att bygga upp kunskap och administrativa rutiner är i stort avslutat och genomförandefasen har inletts. För många länsstyrelser innebär detta en extra hög arbetsbelastning, vilket lett till att vissa andra verksamheter har fått stå tillbaka något. Regeringen kommer att ge arbetet med EG:s strukturfonder fortsatt hög prioritet. Länsstyrelsernas projektverksamhet Under anslaget C 2. Regionala utvecklingsinsatser, det s.k. länsanslaget, anvisade riksdagen 1 330 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Av dessa medel använde länsstyrelserna sammanlagt 503 miljoner kronor till projektverksamhet, vilket motsvarar 38 % av anslaget. NUTEK redovisar utfallet av verksamheten i en rapport: „1996 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige„ (R 1996:40). Av rapporten framgår bl.a. att medlen fördelades på drygt 2 500 projekt. De fyra nordligaste länen, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbottens län svarar för drygt 40 % av den totala projektverksamheten i landet. Projektverksamheten är störst i Norrbottens län, 73 miljoner kronor. En jämförelse mellan de två senaste budgetåren visar stora skillnader i projektverksamhetens omfattning i olika län. Största minskningen uppvisar Kalmar län med 6,5 miljoner kronor och den största ökningen uppvisar Västernorrlands län, 4 miljoner kronor. Procentuellt sett uppvisas den största minskningen i Skaraborgs län, 35 % och den största ökningen i Malmöhus län, 57 %. Sammanfattningsvis kan man konstatera att omfattningen av projektverksamheten till stor del är beroende av investeringskonjunkturen. Projektverksamheten minskar när efterfrågan på lokaliserings- och utvecklingsbidrag ökar. Sammantaget minskade projektverksamheten något under budgetåret 1994/95 i jämförelse med budgetåret 1993/94. Skillnaden är dock marginell. Följande tabell visar medel anslagna för projektverksamhet fördelade på län under budgetåren 1993/94 och 1994/95 (miljoner kronor). _____________________________________________________________ Län 1994/95 1995/96 _____________________________________________________________ Stockholm 6,1 5,6 Uppsala 15,0 12,1 Södermanland 13,3 10,7 Östergötland 8,5 6,4 Jönköping 9,6 7,8 Kronoberg 10,4 10,6 Kalmar 15,5 22,0 Gotland 15,5 15,5 Blekinge 9,3 8,9 Kristianstad 11,3 9,1 Malmöhus 9,9 6,3 Halland 6,1 8,7 Göteborg och Bohus 15,1 16,1 Älvsborg 10,6 13,0 Skaraborg 9,6 14,7 Värmland 28,9 31,5 Örebro 16,8 19,0 Västmanland 19,4 16,2 Kopparberg 39,6 39,8 Gävleborg 26,8 32,4 Västernorrland 47,5 43,5 Jämtland 45,3 41,7 Västerbotten 39,0 45,1 Norrbotten 73,5 79,0 _____________________________________________________________ Summa 502,5 515,8 _____________________________________________________________ Under budgetåret 1994/95 har medlen främst använts till projekt inom sakområdet utbildning (knappt 77 miljoner kronor), till industriprojekt (knappt 75 miljoner kronor) samt till turism och forskning och utveckling med omkring 57 miljoner kronor vardera. Minst medel har beviljats till sakområdena energi och handel med 7 respektive 9 miljoner kronor. En jämförelse med budgetåret 1993/94 visar på stora skillnader. Det är bara inom sakområdena kommunikationer, turism, utbildning och övrig offentlig verksamhet som verksamheten har ökat. Kraftigaste minskningen visar industri, nästan 8 miljoner kronor eller 8 %. Den största ökningen, både i miljoner kronor och i procent, uppvisar utbildning, 12 miljoner kronor, vilket är en ökning med 19 %. När det gäller det genomsnittliga beloppet som beviljats ett projekt noteras att forskning och utvecklingsprojekten och teknikspridningsprojekten är högst med ett snitt på över 300 000 kronor. Beloppet är lägst för kulturprojekt, 90 000 kronor. Vi anser att projektverksamheten i stort sett fungerar väl. Vi avser dock att dels se över riktlinjerna för medlens användning, dels att uppdra åt berörda centrala verk att ytterligare följa upp projektens innehåll och utfall. 4 Förslag till förändringar av företagsstöd m.m. I detta avsnitt behandlas bl.a. förslag som lämnats av Företagsstödsutredningen (SOU 1996:69). I avsnitt 3.2.6 Företagsstöd har redan bakgrunden m.m. till utredningen behandlats. 4.1 Stödområden -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: De delar av Sverige som har geografiska | | lägesnackdelar och långsiktiga regionalpolitiska problem skall | | som för närvarande vara inplacerade i två långsiktiga stödområden,| | benämnda 1 och 2. Inga förändringar i deras omfattning skall | | göras. | | Även systemet med tillfälliga inplaceringar i stödområde skall | | behållas, liksom möjligheten för regeringen att tillfälligt höja| | den maximala bidragsnivån för lokaliserings- och | | utvecklingsbidrag för områden i stödområde 2. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Företagsstödsutredningen föreslår i sitt betänkande att den nuvarande stödområdesstrukturen - stödområde 1 och 2 samt tillfälliga stödområden - ändras till två stödområden, A och B. Stödområde A bör sammanfalla med målområdet för EG:s strukturfondsprogram för svagt utvecklade regioner (mål 6). Stödområde B bör omfatta de delar av de nuvarande stödområdena som faller utanför stödområde A, eventuellt med komplettering av några ytterligare områden. Utredningen framhåller bl.a. att de föreslagna förändringarna förenklar den stödområdesstruktur som blivit komplicerad genom tillkomsten av EG:s strukturfondsprogram och att en ytterligare förenkling bör eftersträvas i anslutning till förhandlingar med EG-kommissionen inför en ny period för strukturfondsprogrammen. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till utredningens förslag till ny stödområdesindelning. Ett antal är dock negativa, t.ex. NUTEK som i sitt remissvar framhåller att de nationella områdena och strukturfondernas områden bör anpassas till varandra, men att en fullständig överensstämmelse knappast är realistisk. Stödområdena bör enligt verket inte utvidgas. Vidare konstaterar verket att utredningens förslag innebär en stor förändring jämfört med nuvarande stödområdesindelning men att det samtidigt inte finns någon klar analys i utredningen som motiverar den föreslagna förändringen. Länsstyrelsen i Älvsborgs län avstyrker utredningens förslag om att två stödområden, A och B, införs. Länsstyrelsen säger sig inte dela uppfattningen att en sådan förändring skulle förenkla stödområdesstrukturen utan att detta tvärtom skulle innebära en olycklig sammanblandning mellan nationellt stödområde och strukturfondernas målområden. Länsstyrelsen framhåller också att en eventuell förändring av nuvarande stödområden bör ske i samband med den översyn av strukturomvandlingsområden som skall göras före utgången av 1997. Skälen för regeringens förslag: I samband med behandlingen av regeringens senaste regionalpolitiska proposition våren 1995 fastslog riksdagen (bet. 1994/95:AU13) bl.a. att resurserna bör koncentreras till de mest utsatta områdena. Riksdagen uttalade vidare att ett system med stödområden för områden med geografiska lägesnackdelar eller andra långsiktiga problem bör vara stabilt. Riksdagen framhöll även att mångfalden av gränser genom de olika stödområdena i t.ex. den nationella regionalpolitiken, transportstödszonerna, områdena för nedsatta socialavgifter, gränserna för strukturfondernas olika målområden, de av länsstyrelserna utpekade glesbygds- och landsbygdsområdena samt andra in- delningar inom bl.a. jordbrukspolitiken utgör ett nytt problem just genom mångfalden och lappverkseffekten. Utskottet ansåg även att systemet med tillfälliga stödområden som varit inplacerade under en lång rad år borde omfattas av den översyn som regeringen hade aviserat. För de regionalpolitiska företagsstöden, exklusive transportstödet, finns för närvarande tre olika stödområden. Dels finns två långsiktiga stödområden, benämnda stödområde 1 respektive 2, som omfattar ett stort sammanhängande geografiskt område i norra och västra Sverige. Dels är vissa kommuner eller delar av kommuner inplacerade i tillfälligt stödområde. Dessutom kan landsbygdsstöd lämnas, förutom i nämnda stödområden, i glesbygds- och landsbygdsområden. Dessa sistnämnda områden fastställs av länsstyrelserna. Sverige utmärks bl.a. av långa geografiska avstånd och en befolkningsmässig gleshet i stora delar av landet. För att åstadkomma en positiv utveckling och tillväxt även inom de områden som uppvisar de största geografiska lägesnackdelarna och de största långsiktiga problemen behövs särskilda stimulanser i form av t.ex. företagsstöd. Eftersom problemen är särskilt utpräglade inom vissa delar av dessa områden finns det även skäl att låta dessa stimulanser variera i storlek inom stödberättigade områden. Ett stödområde av långsiktig karaktär bör därför även i fortsättningen inrymma två typer av områden med olika stort inslag av stimulanser till företagen. De områden som blivit inplacerade i s.k. tillfälligt stödområde har ofta varit detta under en lång följd av år. Dessa områden har således alltmer fått karaktären av att också de utgöra långsiktiga stödområden. Det beror på att strukturella problem av olika slag som motiverat en inplacering i tillfälligt stödområde har visat sig vara mer långsiktiga än vad som först bedömts vara fallet. Detta har varit en starkt bidragande orsak till att åtskilliga av kommunerna inom det tillfälliga stödområdet fått tillhöra detta under en relativt lång tid. Ur förenklingssynpunkt kan en bättre överensstämmelse mellan stödområdena 1 och 2 och strukturfondernas målområde 6 i enlighet med utredningens förslag tyckas önskvärd. Samtidigt är det så att delvis olika typer av åtgärder används inom målområde 6 respektive inom de nationella stödområdena för att söka åstadkomma en bättre regional utveckling. Inom målområde 6 syftar åtgärderna i stor utsträckning till att åstadkomma en bättre samhällelig infrastruktur medan statsmakterna inom de nationella stödområdena genom direkt företagsstöd strävar efter att öka sysselsättningen i de mest utsatta lokala arbetsmarknaderna. Regeringen anser att den nuvarande indelningen i stödområde 1 och 2 väl avspeglar skillnader mellan de berörda kommunerna eller kommundelarna. Enligt regeringens bedömning bör bl.a. därför inte någon ändring av stödområdesystemet för nationellt företagsstöd ske för närvarande. Det är viktigare att systemet avspeglar de nationella prioriteringarna för aktuella insatser än att göra en administrativ förenkling. 4.2 Regionalt utvecklingsstöd -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Lokaliserings- och utvecklingsbidrag skall | | slås samman till en stödform: regionalt utvecklingsbidrag, och | | lokaliseringslån namnändras till regionalt utvecklingslån. Till-| | sammans skall stödformerna benämnas regionalt utvecklingsstöd. | | Kravet på sysselsättningsökning i varje enskilt stödärende skall| | minskas, i stället skall beslutande myndighet uppfylla ett | | totalt sysselsättningsmål. | | Regionalt utvecklingsstöd till lokaler för uthyrning skall | | fortsättningsvis kunna lämnas även till ombyggnad och | | restaurering av större lokaler på större orter i de delar av det| | nationella stödområdet som omfattas av EG:s strukturfondsprogram| | för mål 2 och gemenskapsinitiativet Konver. | | Regionalt utvecklingslån skall fortsättningsvis lämnas i stället| | för kreditgaranti inom landsbygdsstödet och stödet till | | kommersiell service. Lånevillkoren skall anpassas för att även | | passa de ändamål vartill kreditgaranti nu lämnas. | | I övrigt skall villkoren för regionalt utvecklingsstöd i | | tillämpliga delar vara detsamma som för nuvarande lokaliserings-| | och utvecklingsbidrag samt lokaliseringslån. | -------------------------------------------------------------------- Underlagsrapporter: Företagsstödutredningen anger några principiella riktlinjer för det statliga stödsystemet till företag: Stödstrukturen bör göras enklare. Antalet stöd bör minska. Förenklingar behövs såväl i stödens utformning som i avgränsningen av de områden i vilka de kan lämnas. Utredningen föreslår att företagsstödet ges en tydligare inriktning mot utveckling av företagen. Ökad vikt bör läggas vid att stödja investeringar i produktutveckling, marknadsinvesteringar och andra mjuka investeringar. Utredningen föreslår att ett regionalt utvecklingsstöd för hårda och mjuka investeringar ersätter nuvarande lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag. Det föreslagna utvecklingsstödet bör kunna hanteras i stort sett som det nuvarande utvecklingsbidraget och liksom för det nuvarande lokaliseringsstödet gäller för utvecklingsstödet att det bör kunna ges som en kombination av bidrag och lån. För att få en så enkel handläggning som möjligt föreslår utredningen, att de alternativa stödformerna villkorslån och medelstillskott mot återbetalning i form av royalty bara undantagsvis skall komma att användas inom det regionalpolitiska stödsystemet. Utredningen föreslår vidare att inget strikt krav på sysselsättningsökning bör ställas på det enskilda företaget som villkor för utvecklingsstöd. Rationaliseringsmöjligheter i en investering måste tas tillvara fullt ut. Om investeringen leder till att företaget utvecklas torde förutsättningar ändå finnas för att antalet anställda ökar, i varje fall på sikt. Utredarna föreslår därför att länsstyrelserna bör ha frihet att ställa de villkor man önskar vid beslut om utvecklingsstöd, inklusive krav på sysselsättning, även med villkor om återbetalning av medel om sysselsättningen inte kommer till stånd. Vad gäller stödnivåerna för utvecklingsbidraget föreslår utredningen inga andra ändringar än sådana som följer av förändringar i stödområdesindelningen. Sammanslagningen av utvecklingsbidraget och lokaliseringsbidraget innebär att länstyrelserna i fortsättningen bör få besluta i ärenden där den sammanlagda investerings-/åtgärdskostnaden uppgår till högst 20 miljoner kronor. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till en sammanslagning av lokaliseringsbidraget och utvecklingsbidraget. Kommerskollegium vill dock att även det föreslagna småföretagsstödet (se avsnitt 4.3) och utvecklingsstödet slås samman till en stödform. Norrlandsfonden tillstyrker sammanslagningen men anser att stödet endast bör bestå av bidrag. NUTEK och flertalet länsstyrelser ställer sig bakom en sammanslagning. Länsstyrelsen i Norrbottens län vill dock inte ha en så snabb förändring av de berörda stödformerna. AMS tillstyrker utredningens förslag i sin helhet, men nämner inget specifikt om de olika stödformerna. Skälen för regeringens förslag: Lokaliseringsstöd, dvs. lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån, kan lämnas till i princip alla konkurrensutsatta verksamheter som kan påverkas i fråga om lokalisering eller omfattning. För att få stöd måste en verksamhet uppfylla bl.a. följande allmänna villkor: - Den måste bedömas få en tillfredsställande lönsamhet och ge de anställda en varaktig sysselsättning. - Minst 40 % av det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av stödet skall förbehållas vartdera könet. Om det finns särskilda skäl kan dock undantag medges. - De anställda måste uppbära lön och ha andra anställningsförmåner som är minst likvärdiga med vad som följer av kollektivavtal. - Stödmottagaren måste ha auktoriserad eller godkänd revisor. Lokaliseringsstöd lämnas efter en individuell prövning av varje enskilt ärende. Stöd får inte lämnas med högre belopp än vad som behövs för att investeringen skall komma till stånd. Ett lokaliseringsbidrag får uppå till högst 35 % av utgifterna för investeringar i byggnader, markanläggningar, maskiner och andra inventarier inom stödområde 1. Till små och medelstora företag kan stöd dock lämnas med högst 40 %. I stödområde 2 lämnas stöd med högst 20 %, förutom inom vissa områden där procentsatsen är höjd till 35 %. I undantagsfall kan lokaliseringsbidrag lämnas med högre belopp, upp till 50 %, men detta kräver numera EG-kommissionens godkännande. Ett lokaliseringslåns främsta funktion är att ta en högre kreditrisk än vad den allmänna kreditmarknaden gör. Ett lokaliseringslån kan, tillsammans med ett eventuellt lokaliseringsbidrag, lämnas med högst 70 % av stödberättigade utgifter i stödområde 1 och med högst 50 % i stödområde 2. I undantagsfall kan lån lämnas med högre andel. För att lokaliseringslån skall kunna beviljas måste dessutom bedömas att upplåning inte kan ske på den allmänna kreditmarknaden. Ett utvecklingsbidrag kan för närvarande lämnas bl.a. till immateriella investeringar. Med immateriella, även kallade mjuka investeringar, avses i detta sammanhang främst åtgärder för produktutveckling, marknadsföring, utbildning eller liknande som ligger utanför ett företags löpande drift. Utvecklingsbidraget kan lämnas med samma stödnivåer som lokaliseringsbidraget. Utvecklingsbidraget kan även lämnas i form av ett villkorslån, vars återbetalning är beroende av investeringens framtida lönsamhet, eller i form av ett villkorligt bidrag kopplat till att staten förbehåller sig en del av investeringens avkastning. Ett sådant utvecklingsbidrag skall enligt regeringens föreskrifter i första hand lämnas för större, väl avgränsade, investeringsprojekt. Sammanslagning av lokaliserings- och utvecklingsbidrag m.m. Regeringen delar utredningens uppfattning i denna fråga och föreslår att lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag slås samman till en stödform, ett regionalt utvecklingsbidrag. Det nuvarande lokaliseringslånet föreslås i samband härmed namnändras till regionalt utvecklingslån. Genom detta sker en förenkling av stödverksamheten, antalet stödformer blir färre samtidigt som överskådligheten ökar för utomstående. Regionalt utvecklingsstöd i samband med investeringar utan direkt sysselsättningsökning. Lokaliseringsstöd får enligt nuvarande bestämmelser, som lagts fast av riksdagen vid olika tillfällen, endast i undantagsfall lämnas i samband med investeringar som inte beräknas leda till direkt ökad sysselsättning. Enligt gällande förordning om regionalpolitiskt företagsstöd kan detta ske endast om en investering sker i samband med en väsentlig omläggning av verksamheten som är nödvändig för att bevara sysselsättning, eller sker i ersättnings- och rationaliseringssyfte i en verksamhet som har väsentlig betydelse för sysselsättningen på orten, om verksamheten på sikt inte bedöms kunna fortsätta utan att investeringen kommer till stånd och denna inte kan genomföras utan att lokaliseringsstöd lämnas. Bakgrunden till dessa regler är främst att det grundläggande kravet på lönsamhet för verksamheter som skall stödjas innebär att företaget normalt skall kunna genomföra ersättningsinvesteringar utan statligt stöd. Regeringen föreslår att det nuvarande kravet på sysselsättningsökning skall minskas och i stället ersättas av en helhetsbedömning av varje projekt. Det bör även i större utsträckning än för närvarande åligga varje beslutsinstans att göra överväganden beträffande andra aspekter än sysselsättningen. Denna stödverksamhet bör i stället redas genom ökad målstyrning, i vilken varje länsstyrelse tilldelas ett totalt sysselsättningsmål, samt genom en bättre uppföljning. Det innebär en ökad delegering av beslutanderätt till länsstyrelserna. Stöd för ombyggnad och restaurering av större lokaler för uthyrning på större orter. Sedan år 1981 kan lokaliseringsstöd lämnas för både kommunalt och privat ägda lokaler för uthyrning. Stöd kan lämnas för uppförande av mindre lokaler på mindre orter. I lokalerna får endast bedrivas verksamheter som är stödberättigade enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd. Vidare får bl.a. lokalerna i regel inte byggas större än 2000 kvadratmeter eller vara avsedda för bara ett företag. Uthyrning får vidare i princip bara ske till företag som bedöms sakna möjlighet att själva uppföra lokaler. Den maximala andelen lokaliseringsbidrag är också något lägre än vad som gäller för företag som bygger egna lokaler. Riksdagen har tidigare uttalat att med mindre orter avses sådana med högst 10 000 invånare (bet. 1981/82:AU23, rskr. 1981/82:388). Riksdagen har dock under en period anvisat särskilda medel för lokaliseringsstöd till ombyggnad och restaurering av även större lokaler för uthyrning på större orter i Bergslagen (prop. 1985/86:125, bet. 1985/86:AU13, rskr. 1985/86:290). De senaste årens omfattande strukturomvandling inom tillverkningsindustrin med starkt minskad sysselsättning som följd innebär att det finns många oanvända lokaler i vissa områden. Detta gäller särskilt regioner med industrier på tillbakagång. Där finns samtidigt ett stort behov av att differentiera näringslivet bl.a. genom ökat nyföretagande och utveckling av mindre industri- och tjänsteföretag. I dessa regioner och orter kan en god försörjning av lokaler för uthyrning vara ett verksamt medel för att möjliggöra nya företagsetableringar och därmed flera arbetstillfällen. Detta gäller även större lokaler och på större orter. Dessa områden ingår i stor utsträckning i EG:s strukturfondsprogram mål 2. Ändamålet med mål 2 är att omstrukturera regioner med industrier på tillbakagång. I mål 2-områdena ingår kommuner inom och utom de nationella stödområdena. En delåtgärd i vissa mål 2-program och Konver är ombyggnad och restaurering av lokaler för att de skall tillgodose nya företags behov på såväl mindre som större orter. Genom att dessa åtgärder i huvudsak avser orter utanför det nationella stödområdet kan stöd motsvarande regionalt utvecklingsstöd lämnas med medel från EG:s strukturfonder. Regeringen föreslår därför att regionalt utvecklingsstöd för att bygga om och restaurera lokaler för uthyrning fortsättningsvis även skall kunna lämnas till större lokaler och på större orter i de delar av de nationella stödområdena som omfattas av strukturfondsprogrammen för mål 2 eller av gemenskapsinitiativet Konver. Härigenom skapas förutsättningar för att lokaler för uthyrning skall kunna stödjas på ett likvärdigt sätt inom mål 2-områdena. Övriga bestämmelser för regionalt utvecklingsstöd till lokaler för uthyrning föreslås kvarstå oförändrade. Regionalt utvecklingslån i stället för kreditgaranti. Det är inte motiverat att genomföra några andra regelförändringar av lokaliseringslånen än de som kan föranledas av att lokaliseringslån, enligt vad som senare (avsnitt 4.3) föreslås, bör lämnas i stället för kreditgaranti inom landsbygdsstödet och stödet till kommersiell service. Lokaliseringslånen fyller idag en viktig funktion och utgör ett komplement till övrig finansiering inom de regionalpolitiska stödområdena. Det bör vara en uppgift för regeringen att besluta om de förändringar av det regionala utvecklingslånet som kan erfordras för att det skall kunna ersätta kreditgarantierna. 4.3 Landsbygdsstöd m.m. -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Bidragsdelen i landsbygdsstödet skall lämnas| | i form av ett bidrag som kan återkrävas. | | Systemen med kreditgarantier inom landsbygdsstöd och stöd till | | kommersiell service skall ersättas med regionalt utvecklingslån.| | Till små och medelstora företag i område inom stödområde 1 som | | inte utgör glesbygdsområde skall den maximala andelen bidrag | | höjas från 35 till 40 %. | | Landsbygdsstöd skall även kunna lämnas i vissa tätorter som | | omfattas av EG:s strukturfondsåtgärder. | | Landsbygdsstöd skall inte längre kunna lämnas till företag inom| | jordbruks- och fiskenäringarna. | -------------------------------------------------------------------- Underlagsrapporter: Företagsstödsutredningen föreslår att det nuvarande landsbygdsstödet breddas till ett regionalpolitiskt småföretagsstöd som kan lämnas i hela landet och med stor frihet för länsstyrelserna att använda stödet. Stödet bör anpassas till EG:s regler om försumbart stöd. Utredningen föreslår att stödformen avskrivningslån utgår och att den normala formen för småföretagsstödet blir bidrag. I undantagsfall bör det dock vara möjligt att inom stödets ram också kunna ge lån. Utredningen lyfter fram svårigheten att i årliga redovisningar och genomförda utvärderingar få en tydlig bild av det sakmässiga innehållet i den verksamhet som har givits stöd inom det tidigare glesbygdsstödet och det nuvarande landsbygdsstödet. Företagsstödsutredningen anser därför att en särskild uppföljning bör göras av stödet. Vid en sådan uppföljning bör också undersökas om stödet till hemarbete fortfarande behövs. Utredningen föreslår att stödet till kommersiell service som nu regleras i samma förordning som landsbygdsstödet i framtiden regleras i en separat förordning. Remissinstanserna: Bland de instanser som är positiva till att införa en ny stödform, dvs. det av utredningen föreslagna småföretagsstödet, kan nämnas NUTEK, AMS och LO. Ett antal länsstyrelser är också positiva till stödformen bl.a. länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Blekinge och Västerbottens län. Ett flertal kommuner tycker det är bra med ett rikstäckande småföretagstöd medan ett antal kommuner har vissa synpunkter, exempelvis anser Karlsborgs kommun att småföretagsstödet bör ha en lånedel. Norrlandsfonden avvisar ett småföretagsstöd som skall ges i hela landet. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att det är fel att införa ett nytt begrepp och att det är viktigt att den geografiska differentieringen av stödnivåer bör vara kvar. Länsstyrelsen i Jämtlands län avstyrker inte småföretagsstödet i sin helhet, men anser att det är viktigt med en regionalpolitisk styrning genom medelstilldelning till de olika regionerna. Älvdalens kommun anser att småföretagsstödet endast bör ges i stödområde A och B, och Östersunds kommun anser det vara tveksamt om småföretagsstöd kan räknas som ett regionalpolitiskt stöd. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade våren 1994 om en ny stödform, landsbygdsstöd, för de mindre företagen i såväl regionalpolitiska stödområden som i glesbygds- och landsbygdsområden (prop. 1993/1994:140, bet 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). Riksdagen har vidare nyligen beslutat om vissa ändringar av stödet (prop. 1995/96:201, bet. 1995/95:AU16, rskr. 1995/96:303). Landsbygdsstöd kan lämnas med 800 000 kr under en treårsperiod till såväl mjuka som hårda investeringar. Landsbygdsstöd kan lämnas till alla privata företag som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Stöd kan lämnas till företag inom landsbygds- och glesbygdsområden samt inom de regionalpolitiska stödområdena, stödområde 1, stödområde 2 och tillfälligt stödområde. Landsbygdsstöd kan lämnas i form av avskrivningslån, kreditgaranti eller bidrag till anställda i hemarbete. Avskrivningslånets storlek varierar inom de olika stödområdena. Inom glesbygdsområdet kan avskrivningslån lämnas med högst 50 % av utgifterna för en stödberättigad investering och inom sådant område i stödområde 1 som inte är glesbygdsområde kan stöd lämnas med högst 35 % av utgifterna. I övriga områden, stödområde 2, tillfälliga stödområden och landsbygdsområden kan stöd lämnas med högst 20 % av utgifterna. Avskrivningslån kan även lämnas samtidigt med kreditgaranti. Det sammanlagda stödet får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar 80 % av de godkända utgifterna för investeringen och behovet av rörelsekapital. Landsbygdsstödet är till stora delar anpassat till EG-kommissionens statsstödsregler om s.k. försumbart stöd. Bidrag i stället för avskrivningslån. Regeringen föreslår, i likhet med Företagsstödsutredningen, som ett led i att förenkla stödgivningen att det nuvarande avskrivningslånet ersätts av ett bidrag med i princip samma återkravsregler som nu gäller för lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag (jfr. SFS 1995:890, 26 §). Lokaliseringslån i stället för kreditgaranti. Regeringen föreslår även att de nuvarande systemen med kreditgarantier inom landsbygdsstödet och stödet till kommersiell service ersätts med regionalt utvecklingslån (se även föregående avsnitt). Detta ligger också i linje med utredningens förslag. Det minskar antalet stödformer och förenklar därigenom för både stödmottagare och administratörer. I detta sammanhang kan också nämnas att regeringen tidigare i denna proposition föreslagit att en ny modell bör införas för garantihanteringen i staten (Volym 1, avsnitt 5.3 Statlig garantigivning). Maximal andel bidrag. Regionalt utvecklingsbidrag till små och medelstora företag kan i stödområde 1 lämnas med högst 40 % av utgifterna för en investering. Bidrag inom landsbygdsstödets ram i områden stödområde 1 som inte utgör gleshetsområde kan lämnas med högst 35 %. Landsbygdsstödet lämnas oftast till mindre företag än regionalt utvecklingsbidrag. Regeringen föreslår att reglerna skall vara lika på så sätt att bidrag även inom landsbygdsstödet fortsättningsvis skall kunna lämnas med högst 40 % i nämnda fall. Landsbygdsstöd i vissa tätorter inom EG:s strukturfondsprogram. I samband med riksdagens nyligen fattade beslut om vissa förändringar av landsbygdsstödet bad riksdagen regeringen återkomma med vissa förtydliganden. Det gällde bl.a. det förslag i regeringens proposition som avsåg den geografiska utvidgningen av stödområden så att en anpassning kan ske till EG:s strukturfondsområden och i framtiden även omfatta vissa tätorter. De program som gäller för EG:s strukturfonders olika målområden har utarbetats av regionala och lokala aktörer såsom kommuner, länsstyrelser, privata organisationer, fackliga organisationer m.fl. Programmen innehåller olika åtgärdsförslag, som anpassats till de regionala problem som finns i varje område och därmed till de behov som finns för att differentiera näringslivet och skapa nya arbetstillfällen. För att genomföra åtgärderna krävs nationell medfinansering för att få del av de strukturfondsmedel som står till förfogande. I Sverige har det beslutats att den nationella medfinansieringen beträffande företagsstödsprojekt i första hand skall utgöras av landsbygdsstöd. För att dessa strukturfondsprogram skall kunna genomföras i den utsträckning som förutses är det ytterst angeläget att företag i alla regioner och orter, som ingår i de olika målområdena, kan ta del av den nationella medfinanseringen i form av landsbygdsstöd. Detta kan vara avgörande för om en investering skall komma till stånd, bl.a. kan härigenom högre bidrag lämnas. Regeringen föreslår därför åter en utvidgning av det geografiska området till att omfatta även vissa tätorter i målområden. En utebliven förändring omöjliggör för företag i vissa problemtyngda orter att ta del av de strukturfondsmedel som finns avsatta för att differentiera näringslivet och därmed skapa nya arbetstillfällen. Det försvårar också för företag i glesbygds- och landsbygdsområden att få del av olika samverkansprojekt med företag i dessa tätorter. Däremot anser regeringen inte, som utredningen föreslår, att det nuvarande landsbygdsstödet skall utvidgas till att omfatta hela landet. En sådan förändring kräver en mer omfattande analys av stödets kostnads- och regionalpolitiska effekter. Regeringen är inte beredd att nu ta initiativ till en sådan analys. Landsbygdsstöd till företag inom jordbruks- och fiskenäringarna. EG:s statsstödsregler om stöd, till vilka landsbygdsstödet är anpassat, medger inte att försumbart stöd lämnas till företag inom bl.a. jordbruks- och fiskenäringarna. I den s.k. sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222,) föreslås därför att ett nytt stöd till jordbruksinvesteringar införs. Detta kommer i princip att överta den roll landsbygdstödet haft vad gäller stöd till jordbruksinvesteringar. Regeringen föreslår därför att landsbygdsstöd inte längre skall lämnas till företag inom dessa näringsgrenar. En särskild utvärdering bör, i enlighet med Företagsstödsutredningens förslag, även göras av den del av landsbygdsstödet som avser stöd till hemarbete. Stöd till kommersiell service. För stöd till kommersiell service i glesbygd är det tillgången på service som är avgörande för vilka orter och därmed butiker som kan komma ifråga för stöd. Bedömningskriterierna för stöd till kommersiell service skiljer sig från landsbygdsstöd till företag. Bland annat beaktas avstånd till närmaste butik för avgränsning av vad som bör beaktas som serviceglesa områden. Någon ändring av bedömningsgrunderna för att bestämma områden eller orter där stöd till kommersiell service kan lämnas föreslås inte. Stöd till kommersiell service kan lämnas som hemsändningsbidrag, avskrivningslån, investeringslån, kreditgaranti och servicebidrag. Regeringen har tidigare föreslagit att kreditgarantier inom landsbygdsstödet skall ersättas med regionalt utvecklingslån. Så föreslås även ske med kreditgarantier inom stödet till kommersiell service. Några ändringar i övrigt av de olika formerna av stöd till kommersiell service föreslås inte. Däremot bedömer regeringen det angeläget att närmare utvärdera hur de olika delstöden fungerar och vilka effekter och resultat som de bidrar till. 4.4 Sysselsättningsbidrag -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Sysselsättningsbidraget skall behållas med | | anpassning till vissa villkor som ställts av EG-kommissionen. | -------------------------------------------------------------------- Underlagsrapporter: Företagsstödsutredningen föreslår att utbetalningstiden för sysselsättningsbidrag avkortas från fem till tre år och att bidraget endast lämnas i det av utredningen föreslagna stödområde A (se avsnitt 4.1). Utredningen föreslår vidare att en särskild uppföljning görs av sysselsättningsbidraget. Remissinstanserna: Många remissinstanser som yttrat sig i frågan avstyrker utredningens förslag, däribland bl.a. länsstyrelserna i Västerbottens och Jämtlands län. Bl.a. NUTEK, Norrlandsfonden och Industriförbundet tillstyrker förslaget. Skälen för regeringens förslag: Syftet med sysselsättningsbidraget är att främja ökad sysselsättning genom att täcka en del av de ökade kostnader som uppkommer i samband med nyanställningar. Bidraget lämnas till företag som varaktigt ökar sin sysselsättning. Det sammanlagda bidraget är 200 000 kr per årsarbetskraft i stödområde 1 och 120 000 kr i stödområde 2. Bidraget betalas ut i fallande skala under en period på fem år (se avsnitt 3.3.2). För att säkra att bidraget endast betalas ut för varaktiga sysselsättningsökningar lämnas förstaårsbidrag endast för ökningar som ägt rum i jämförelse med de tre föregående årens högsta sysselsättningsnivå. Minst 40 % av de nya sysselsättningstillfällena ska tillfalla vartdera könet. Regeringen har tidigare (avsnitt 4.1) föreslagit att den nuvarande stödområdesindelningen skall behållas. Regeringen föreslår även att sysselsättningsbidragets nuvarande storlek och utbetalningsperiod skall behållas i båda dessa områden. Ytterligare skäl till regeringens ställningstagande är att gjorda utvärderingar visat att bidraget är tillväxtskapande eftersom det stimulerar både till etableringar av nya företag och till nyanställningar i existerande företag. Den prövning av sysselsättningsbidraget som EG-kommissionen för närvarande genomför har resulterat i att kommissionen för att godkänna stödet bl.a. anser att stödgrundande årsarbetstid endast skall omfatta normal arbetstid och inte övertid samt att rekryteringen av ny personal i första hand skall ske via arbetsförmedlingarna och att de nyanställda skall få kompetenshöjande utbildning genom företagets försorg. Vidare skall de regler som gäller för branscher som kommissionen bedömer som särskilt känsliga beaktas. Det ligger inom regeringens kompetens att besluta om de förändringar som kan erfordras med anledning av kommissionens prövning. Som tidigare redovisats (avsnitt 3.3.2) har under år 1995 31 % av de nyskapade jobben tillfallit kvinnor. Därmed uppfylls inte villkoret att minst 40 % av de nytillkomna anställningarna ska tillfalla vartdera könet. I de fall sysselsättningsökningen är mindre än tre anställda gäller undantag från villkoret om könsfördelning. I övrigt måste företagen söka dispens. Regeringen avser att låta följa upp dessa och andra villkor för sysselsättningsbidraget. 4.5 Nedsatta socialavgifter -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Systemet med nedsatta socialavgifter skall | | behållas. Nedsättningen skall vara åtta procentenheter fr.o.m. | | den 1 januari 1997. | -------------------------------------------------------------------- Underlagsrapporter: Företagsstödsutredningen föreslår att nedsättningen av socialavgifter skall tas bort i två etapper, med en halvering av nedsättningen fr.o.m. den 1 januari 1997 och resterande del senare. Utredningen anser bl.a. att stödformen inte är specifikt tillväxtinriktad och att den därför kostar mycket i förhållande till effekterna. Remissinstanserna: En majoritet av de som yttrat sig i frågan avstyrker utredningens förslag, däribland bl.a. LO, länsstyrelserna i Västerbottens och Jämtlands län samt Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation. Positiva till förslaget är bl.a. NUTEK, Norrlandsfonden och Riksskatteverket. Riksskatteverket anser att det vore bättre om hela nedsättningen togs bort fr.o.m. år 1997. Skälen för regeringens förslag: Nedsättningen av socialavgifter är för närvarande tio procentenheter i stödområde 1 och i större delen - den norra - av stödområde 2. Nedsättningen omfattar vissa branscher, t.ex. tillverkning (endast stödområde 1), jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske, uppdrags- och uthyrningsverksamhet samt hotell-, pensionats- och campingverksamhet. Syftet med nedsatta socialavgifter är att till viss del kompensera företagen för de permanenta merkostnader som uppkommer på grund av det geografiska läget. Stödformen har anmälts till EG-kommissionen som för närvarande bereder ärendet. Fortsatta överläggningar med kommissionen förväntas ske under hösten. Mot bakgrund av Företagsstödsutredningens förslag samt de besparingar som regeringen anser bör göras på de regionalpolitiska stöden (se avsnitt 3.1) föreslår regeringen att systemet med nedsatta socialavgifter skall behållas vad avser branscher och geografisk omfattning men att nedsättningen skall vara åtta procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1997. Regeringen föreslår i proposition 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter m.m. att socialavgifterna sätts ned generellt i hela Sverige. Denna generella nedsättning kan kombineras med den ovan föreslagna nedsättningen med åtta procentenheter. 4.6 Transportbidrag -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Transportstödets benämning skall ändras till| | transportbidrag. | | Bidragsnivåerna skall sänkas med fem procentenheter i samtliga | | transportbidragszoner. | | Det bör i fortsättningen vara en fråga för regeringen att besluta| | om lägsta bidragsgrundande belopp, m.m. | | Regeringens bedömning: Stödets utformning bör utredas ytterliga-| | re i vissa avseenden. | -------------------------------------------------------------------- Underlagsrapporter: Företagsstödsutredningen föreslår att transportstödet utvidgas till att omfatta transporter med flyg och lastfartyg. Motiveringen är bl.a. att transportstödet bör göras konkurrensneutralt med avseende på transportsätt. Vidare föreslår utredningen att även de s.k. bulksågverken bör få transportstöd. Nuvarande lägsta transportstödsgrundande kostnad är 6 000 kr vilket innebär att lägsta bidragsbelopp är 600 kr. Utredningen föreslår att den lägsta bidragsgrundande kostnad höjs till 15 000 kr, vilket motsvarar en uppräkning av beloppet med hänsyn till inflationen. Utredningen anser att de föreslagna ändringarna kräver andra kostnadsminskande ändringar i stödet och konstaterar att de nu gällande EG-reglerna för transportstöd endast avser transporter inom landet. Vidare anser utredningen att i det längre perspektivet bör en uppföljning av stödet göras i syfte att få underlag för förändring av stödet i riktning mot ett stöd som på ett mer utpräglat sätt både ger incitament till och stöder utveckling i företagen. Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser som yttrat sig samtycker till de flesta av de föreslagna förändringarna, däribland NUTEK, länsstyrelserna i Gävleborgs, Värmlands, Västmanlands, Norrbottens och Västerbottens län samt Skogsindustrierna. Länsstyrelsen i Norrbottens län är dock tveksam till skärpta villkor för stödet. Däremot är flera instanser negativa till att stödet skall utvidgas till bulksågverken. Strömsunds, Kalix och Luleå kommuner avstyrker denna del av förslaget. SÅGAB i Övre Norrland anser bl.a. att de stora sågverken redan är gynnade av t.ex. tillgången till hamnar och att ett utökat transportstöd skulle gå ut över köpsågverken. Älvsbyns kommun ifrågasätter hur de föreslagna utvidgningarna av stödet kan ske inom oförändrade ekonomiska ramar. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Transportstödet infördes år 1971. Syftet är att delvis kompensera företag för merkostnader som uppstår på grund av långa avstånd. Stödet lämnas för godstransporter med tåg eller lastbil. Transportstödsområdet är indelat i fem zoner. Bidragsnivåerna varierar inom dessa mellan 10 och 50 % av de stödberättigade transportkostnaderna. Bidragsnivån varierar också beroende på transportavstånd och i vilken zon verksamheten bedrivs. Transportsträckan måste vara minst 251 km och godsets vikt måste överstiga 100 kg. Nuvarande transportstödsnivåer: _____________________________________________________________ Transportstödszon Transportavstånd (km) 1 2 3 4 5 _____________________________________________________________ 251-400 10 10 10 10 10 401-700 10 20 30 35 35 701- 10 20 30 35 50 _____________________________________________________________ Den 1 juli 1995 trädde den senaste av riksdagen beslutade ändringen av transportstödsområdet i kraft. Justeringen gjordes med anledning av EG-kommissionens då nya regler för transportstöd och innebar att vissa kommuner i Värmlands och Kopparbergs län uteslöts ur stödområdet. I det nuvarande stödområdet bor ca 13,5 % av Sveriges befolkning. Regeringen föreslår att stödet fortsättningsvis skall kallas transportbidrag. Regeringen föreslår vidare att bidragsnivån av besparingsskäl skall sänkas något. En generell sänkning med fem procentenheter i hela transportbidragsområdet ger samtliga företag visst incitament till att finna mer kostnadseffektiva transportlösningar. Regeringen föreslår således följande nya transportbidragsnivåer: _____________________________________________________________ Transportbidragszon Transportavstånd (km) 1 2 3 4 5 _____________________________________________________________ 251-400 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % 401-700 5 % 15 % 25 % 30 % 30 % 701- 5 % 15 % 25 % 30 % 45 % _____________________________________________________________ Regeringen föreslår vidare att det i fortsättningen skall vara regeringens uppgift att besluta om bidragsgrundande belopp och andra mindre justeringar i stödformen. Då stödet infördes år 1971 exkluderades sjötransporter. Motiveringen var bl.a. att dessa i betydande grad omfattade massa- och bulksågverksprodukter samt att staten anvisade medel till isbrytning som ansågs vara ett större problem för transporterna. År 1986 infördes det s.k. hamntransportstödet som innebär att stöd kan lämnas för transporter till hamnarna i Norrlandslänen samt vid Mälaren och Vänern oavsett landtransportsträckans längd. För dessa transporter lämnas transportstöd med den högsta bidragsnivån som gäller i respektive stödzon. Utredningen föreslår att transportbidrag av konkurrensskäl även skall omfatta de s.k. bulksågverken. Regeringen anser dock, bl.a. av budgetskäl, att transportbidrag inte skall lämnas till dessa sågverk. Den Sjöfartspolitiska utredningen har i sitt betänkande (SOU 1995:112) ansett att Kommunikationskommittén (dir. 1994:140) bör överväga om transportstödet kan slopas med hänsyn till dess begränsade effekter och förhållandevis stora belastning på statsbudgeten. Vidare ansåg utredningen att stödet om det skall behållas måste göras konkurrensneutralt. För närvarande arbetar Kommunikationskommittén med en nationell plan för kommunikationerna i Sverige och med ett underlag för ett nytt trafikpolitiskt beslut av regering och riksdag. Kommittén skall i detta sammanhang bl.a. analysera effekterna av regionalpolitiska åtgärder i kommunikationssektorn. Regeringens bedömning är att, eftersom Företagsstödsutredningen inte analyserat de budgetmässiga konsekvenserna av ett utvidgat transportbidrag till sjö- och flygtransporter, är det nödvändigt att denna fråga utreds närmare. Regeringen avser därför att lämna ett sådant uppdrag. Regeringen anser även att möjligheterna att lämna transportbidrag till persontransporter och telekommunikationer bör ingå i uppdraget. 4.7 Lån till privata regionala investmentbolag -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Lån till privata regionala investmentbolag | | skall behållas som stödform. | -------------------------------------------------------------------- Underlagsrapporter: NUTEK har tidigare låtit utvärdera stödformen. I utvärderingen hävdas att stödet med stor sannolikhet har varit avgörande för investmentbolagens tillkomst men att lånets betydelse för bolagens resultat i form av kapitaluppbyggnad och företagsutveckling har varit marginell. NUTEK har i sin anslagsframställning för åren 1997-1999 förordat att stödformen skall av- skaffas. Man hänvisar till att stödformen visat sig ha brister och anser att den företagsutveckling som lån till investmentbolag syftar till i flertalet fall kan främjas med utvecklingsbidrag eller villkorslån. Företagsstödsutredningen har inget att invända mot att stödet till regionala investmentbolag avvecklas, men menar, med hänsyn till den fortlöpande diskussio- nen om behovet av statligt riskkapital, att det för erfarenhets vinnande är viktigt att väl dokumentera även sådana statliga initiativ som inte fallit väl ut. Remissinstanserna: Endast ett fåtal av remissinstanserna har kommenterat utredningens synpunkter beträffande lån till privata regionala investmentbolag. Länsstyrelsen i Örebro län har inget att invända mot att lånen tas bort. Länsstyrelsen menar att systemet haft liten inverkan på riskkapitalförsörjningen i regionen. Riksrevisionsverket (RRV) anser däremot att stödformen inte bör avvecklas. Det bör i stället enligt RRV undersökas vilka faktorer som i dag hindrar dessa investmentbolags utveckling och önskvärda inriktning. Stödformen bör enligt verket vara kvar som ett konkurrerande alternativ till den stödgivning som ges direkt till företagen av offentliga organ. Ett särskilt skäl för detta ståndpunktstagande är att RRV funnit att offentliga organ i många fall styrs av andra incitament än kommersiella, vilket kan ge utrymme för ökad variation i valet av projekt. Även Norrlandsfonden anser att det är önskvärt att behålla möjligheten att i de regionalpolitiskt prioriterade områdena med direkta statliga stimulanser underlätta bildandet av riskkapitalbolag givet att dessa har ett privat majoritetsägande, en betydande kapitalbas och ett inte alltför snävt geografiskt verksamhetsområde. Skälen för regeringens förslag: Enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd kan lån lämnas av regeringen till privata regionala investmentbolag. Bolag får med hjälp av lånemedlen delta endast i verksamheter som är stödberättigade enligt nämnda förordning och huvudsakligen bedrivs inom stödområdena. Lån till privata regionala investmentbolag infördes som regionalpolitisk stödform år 1982. Syftet med stödet är att främja en expansion av små och medelstora företag inom stödområdena dels genom att öka tillgången på privat riskvilligt kapital, dels genom att tillföra företagen kompetens i form av ledningskunnande. Villkoren för dessa lån har utformats så att berörda investmentbolags likviditet i ett inledningsskede inte skall urholkas genom amorteringar och räntor. En vanlig utformning har varit att de första tio åren är amorteringsfria samtidigt som räntefrihet lämnats för de tre första åren. Lånets storlek har normalt varit en till två gånger så stort som det aktiekapital som ägarna satt in i bolaget. Som en kompensation för denna inledande subvention har staten ställt som villkor att få en del av eventuell värdetillväxt eller ersättning på annat sätt. Någon form av säkerhet för lånet har inte krävts eftersom ägarna svarat för en relativt stor insats i form av aktiekapital. Ägarna har bestått av privata företag och privatpersoner. Sedan år 1982 har sammanlagt 15 företag beviljats lån med ca 117 miljoner kro- nor enligt denna stödform. Under budgetåret 1993/94 beviljades senast ett företag i Jämtlands län lån med 10 miljoner kronor. De beviljade lånen har inneburit att ägarna tillskjutit 75 miljoner kronor i aktiekapital. Tillgången till riskkapital upplevs i många fall, inte minst i vissa regional- politiskt prioriterade delar av landet, som en begränsning för etablering och tillväxt av små och medelstora företag. Detta stöd utgör ett incitament för privata bolag och enskilda privatpersoner att satsa riskkapital som ett komplement till övriga regionalpolitiska insatser. Några större förändringar i stödformen bör därför nu inte genomföras. Det bör liksom hittills vara regeringens uppgift att utforma de närmare bestämmelserna för lånen. Härvid bör de brister som uppmärksammats av bl.a. NUTEK beaktas. 5 Anslagsfrågor A 1. Regionalpolitiska åtgärder 1994/951 Utgift 1 167 9682 Reservation 2 571 5973 1995/961 Anslag 2 438 625 Utgiftsprognos 2 203 654 därav 1996 1 470 924 1997 Förslag 1 453 517 1998 Beräknat 1 443 517 1999 Beräknat 1 463 517 1 Anslagen C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. och C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m. 2 Beloppen anges i tusental kronor. 3 De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till ca 137 miljoner kronor. Anslaget disponeras av länsstyrelserna, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och regeringen. En utförlig redovisning av utfallet av företagsstödsverksamheten har lämnats tidigare (avsnitt 3.3.2). Från anslaget C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. har beslut om lokaliseringsbidrag av NUTEK och regeringen under budgetåret 1994/95 fattats för 163,4 miljoner kronor. Utvecklingsbidrag har beviljats med 64,1 miljoner kronor. För vissa garantiåtaganden gentemot banker har utbetalats 5,8 miljoner kronor, för administration av det regionalpolitiska stödet har 5,8 miljoner kronor utbetalats till Svenska Handelsbanken i Östersund och för uppföljning och utvärdering har NUTEK använt 1,5 miljoner kronor. Efter dessa transaktioner uppgick de medel som inte var ianspråktagna genom beslut på anslaget vid budgetårets ingång till ca 56 miljoner kronor. Inget nytt lån till privata regionala investmentbolag har lämnats under budgetåret 1994/95. Utestående lån uppgår till 65 miljoner kronor per den 30 juni 1996. Om stöd med medel från anslaget C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m. fattade länsstyrelserna under budgetåret 1994/95 beslut om sammanlagt 1 427 miljoner kronor med följande fördelning mellan huvudändamålen: - lokaliserings- och utvecklingsbidrag 431 miljoner kronor - landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service 483 miljoner kronor - regional projektverksamhet 503 miljoner kronor En redovisning av projektverksamheten har även lämnats tidigare (avsnitt 3.3.4). Därutöver användes ca 10 miljoner kronor för uppföljning och utvärdering. Närings- och teknikutvecklingsverket samt länsstyrelserna m.fl. NUTEK föreslår att ca 283 miljoner anvisas under anslaget C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1997 samt att 843 miljoner beräknas för treårsperioden 1997-1999. Länsstyrelserna beräknar i sina anslagsframställningar att medelsbehovet för regionala utvecklingsinsatser m.m. kommer att öka med ca 770 miljoner kronor för budgetåret 1997 jämfört med innevarande budgetår omräknat till 12 månader. Det innebär ett medelsbehov på sammanlagt 2 095,5 miljoner kronor. Under anslaget C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m. har NUTEK för budgetåret 1997 hemställt om 11 miljoner kronor eller 82 miljoner kronor för en nivå med förstärkta insatser. Glesbygdsverket har i sin anslagsframställning begärt att 40 miljoner kronor skall reserveras för central medfinansiering av Leader II-programmen. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Ramanslag 1 453 517 tkr. | | | | Övrigt | | De nuvarande anslagen C 1. Lokaliseringsbidrag m.m. och C 2. | | Regionala utvecklingsinsatser m.m. föreslås sammanslagna till | | ett anslag. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen föreslår att medel från detta anslag fortsättningsvis anvisas till följande ändamål: - regionalt utvecklingsbidrag, - lån till privata regionala investmentbolag, - viss administration av regionalpolitiskt företagsstöd m.m., - landsbygdsstöd, - stöd till kommersiell service, - regional projektverksamhet, - medfinansiering av strukturfondsprogram, - uppföljning och utvärdering samt - viss central utvecklingsverksamhet m.m. Medelsbehovet på anslaget för budgetåret 1997 har beräknats utifrån anslagen 1995/96 omräknade till 12 månader. Riksdagen har beslutat (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307) om att ett nytt investeringsstöd till jordbruket skall införas. Stödet skall finansieras med medel som idag anslås för landsbygdsstöd. Anslaget har därför minskats med 75 miljoner kronor som förs över till utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande binäringar. Under budgetåret 1995/96 återfanns under anslagen medel för att täcka kostnader för bl.a. viss administration av regionalpolitiskt företagsstöd, strukturfondsprogram och regional projektverksamhet m.m. Dessa kostnader definieras som förvaltningskostnader och medel för detta ändamål tillförs NUTEK:s förvaltningsanslag. Ett belopp uppgående till 21,8 miljoner kronor överförs därför från anslaget till anslaget A 1. Närings- och teknikutveck- lingsverket: Förvaltningskostnader under utgiftsområde 24 Näringsliv. Medelsramen beräknas för budgetåret 1997 till 1 453 517 000 kr. Den preliminära anslagsnivån för budgetåren 1998 och 1999 har beräknats utifrån regeringens förslag till budgetram för år 1997. Huvuddelen av detta anslag skall användas av länsstyrelserna för dels stöd till företag, dels medfinansiering av strukturfondsprogram. En prioritering av projekt som medfinansieras från EG:s strukturfonder innebär att dessa projekt kommer ta i anspråk en stor del av anslaget. Viss del av anslaget får användas för projektverksamhet utanför strukturfondsprogrammen samt för uppföljning och utvärdering av stödverksamheten. Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att fördela anslaget mellan länen och utfärda de föreskrifter som behövs. Vid fördelningen av medel mellan länen bör som hittills de regionala problemens svårighetsgrad utgöra fördelningsnyckel, men med särskilt beaktande av medfinansieringsbehovet av åtgärder inom strukturfondsprogrammen. En viss del av anslaget avses liksom för närvarande att disponeras av NUTEK och regeringen för central utvecklingsverksamhet m.m. Outnyttjade medel på de nuvarande reservationsanslagen C 1. Lokalise- ringsbidrag m.m. och C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m. får regeringen använda längst t.o.m. budgetåret 1999. De åtaganden som staten gjort gentemot stödmottagare sträcker sig i många fall över ett flertal år. Så länge ändamålen för det nya ramanslaget är desamma som för de äldre reservationsanslagen kan även medel från ramanslaget användas till nämnda åtaganden. A 2. Regionala utvecklingslån 1994/951 Utgift -40 7152 Reservation 595 4093 1995/961 Anslag 1 Utgiftsprognos -61 298 därav 1996 -35 099 1997 Förslag 390 000 1998 Beräknat 390 000 1999 Beräknat 390 000 1 Anslaget betecknades tidigare C 9. Lokaliseringslån. 2 Beloppen anges i tusental kr. 3 De medel som vid budgetåret inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till 473 miljoner kronor. Över anslaget anvisas för närvarande medel för lokaliseringslån som beviljas av länsstyrelserna, NUTEK eller regeringen. Räntor, avbetalningar och andra återbetalningar på lånen återförs till anslaget. Tidigare har redogjorts för utfallet av bl.a. lokaliseringslåneverksamheten under de senaste budgetåren (avsnitt 3.3.2). Under budgetåret 1994/95 utbetalades 74 miljoner kronor i lokaliseringslån. I räntor och amorteringar inbetalades 34 respektive 81 miljoner kronor. Inbetalningarna på anslaget var alltså större än utbetalningarna under budgetåret 1994/95. Detsamma beräknas bli fallet under innevarande budgetår. Utestående belopp vid låntagares konkurs var 27 miljoner kronor och eftergivet belopp i samband med företagsrekonstruktioner uppgick till 9 miljoner kronor. Utestående fordringar på lokaliseringslån uppgick den 1 juli 1996 till 682,3 miljoner kronor. Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK föreslår att anslaget förlängs med ett formellt belopp för nästa budgetår. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Ramanslag 390 000 tkr. | | | | Övrigt | | Låneverksamheten bruttobudgeteras från och med budgetåret 1997. | | Regionalt utvecklingslån ersätter lokaliseringslån och | | kreditgarantier inom landsbygdsstödet och stöd till kommersiell | | service. | -------------------------------------------------------------------- Till lokaliseringslån har för budgetåret 1995/96 anvisats ett formellt belopp på 1 000 kr. Inför budgetåret 1997 ändras anslagstypen från reservations- till ramanslag. Lokaliseringslån föreslås också ersättas av regionalt utvecklingslån. Kreditgarantier inom landsbygdsstödet och stödet till kommersiell service har vidare föreslagits fortsättningsvis lämnas i form av regionalt utvecklingslån. Regionalt utvecklingslån kan ofta vara ett alternativ till regionalt utvecklingsbidrag eller bidrag inom landsbygdsstödet. Låneformen innebär i dessa fall lägre utgifter för staten. Medelsbehovet på anslaget beräknas till 390 miljoner kronor för budgetåret 1997. A 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier inom regionalpolitiken 1995/961 Utgift 9 9452 Utgiftsprognos 16 976 1995/961 Anslag 1 därav 1996 14 687 1997 Förslag 13 000 1998 Beräknat 12 000 1999 Beräknat 11 000 1 Anslaget betecknades tidigare C 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier tillföretag på landsbygden m.m. 2 Beloppen anges i tusental kronor. Från anslaget betalas utgifterna för att infria statliga garantier för lån till företag som fått stöd enligt förordningen (1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service. Från anslaget betalas också utgifterna för att infria statliga garantier för lån till företag i glesbygder och lån till kommersiell service enligt förordningen (1990:643) om glesbygdsstöd (upphävd 1994:577). Vidare betalas från anslaget utgifterna för att infria garantier för lån som har lämnats enligt förordningen (1985:619) om glesbygdsstöd (upphävd 1990:643), enligt förordningen (1979:638) om statligt stöd till glesbygd (upphävd 1985:619), enligt förordningen (1973:608) om statligt stöd till kommersiell service i glesbygd (upphävd 1980:877) samt enligt förordningen (1976:208) om statligt stöd till skärgårdsföretag och förordningen (1978:465) om särskilt stöd till lantbruksföretag i vissa glesbygder (upphävd 1979:638). Den 1 juli 1985 skedde en övergång till engagemangsram för kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. (prop. 1984/85:115, bet. 1984/85:AU13, rskr. 1984/85:354). Engagemangsramen har successivt byggts upp tills den nu uppgår till 290 miljoner kronor. Länsstyrelsernas utrymme för ny garantigivning skapas dels genom amorteringar av lån med statliga kreditgarantier som beslutats efter den 1 juli 1985, dels genom successiva uppbyggnaden av en engagemangsram för respektive länsstyrelse. Förluster till följd av infriade garantier minskar utrymmet för ny garantigivning. För budgetåret 1995/96 är engagemangsramen fastställd till 290 miljoner kronor, vilket är den maximala nivån som beslutades 1985. Budgetåret 1994/95 uppgick beloppet för infrianden av kreditgarantier till 9,9 miljoner kronor. Länsstyrelserna Samtliga länsstyrelser utom de i Malmöhus, Hallands och Gotlands län har inkommit med framställningar om engagemangsramar. Sammanlagt föreslår länsstyrelserna en engagemangsram för budgetåret 1997 på 329 miljoner kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Ramanslag 13 000 tkr. | | | | Övrigt | | Verksamheten bruttobudgeteras från och med budgetåret 1997. | | Systemen med kreditgarantier inom landsbygdsstödet och stödet | | till kommersiell service föreslås ersättas av regionalt | | utvecklingslån. | -------------------------------------------------------------------- Kreditgarantin som finansieringsform inom landsbygdsstödet och stödet till kommersiell service har tidigare (avsnitt 4.3) föreslagits fr.o.m budgetåret 1997 ersättas med regionalt utvecklingslån. Detta innebär dock inte att anslaget upphör utan infriande av redan beviljade kreditgarantier kommer att även i framtiden belasta detta anslag. Medelsbehovet på anslaget beräknas till 13 miljoner kronor under budgetåret 1997. A 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter 1994/95 Utgift 531 2491 1995/96 Anslag 693 000 Utgiftsprognos 764 861 därav 1996 472 479 1997 Förslag 420 000 1998 Beräknat 430 000 1999 Beräknat 410 000 1 Beloppen anges i tusental kronor. Från anslaget, som disponeras av Riksförsäkringsverket (RFV), täcks fr.o.m. den 1 januari 1991 bortfall av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Enligt denna lag skall den procentsats, efter vilken arbetsgivaravgifter och egenavgifter sammanlagt beräknas, sättas ned med tio procentenheter t.o.m. utgiftsåret 2000 för verksamheter inom vissa näringsgrenar som bedrivs i stödområde 1 och i de delar av stödområde 2 som omfattas av nedsättningen. I avsnitt 3.3.2 har tidigare redogjorts för problemen med att beräkna utfallet av verksamheten med nedsatta socialavgifter. Riksförsäkringsverket I sin anslagsframställning beräknar RFV, med utgångspunkt i gällande regler, medelsbehovet till 570 miljoner kronor för budgetåret 1997. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Ramanslag 420 000 tkr. | | | | Övrigt | | Nedsättningen av socialavgifter föreslås vara åtta procentenheter| | fr.o.m. den 1 januari 1997. | -------------------------------------------------------------------- Stödformen har visat sig medföra ett högre medelsbehov än budgeterat föregående budgetår. Det ökade medelsbehovet är i storleksordningen 50 miljoner kronor per år. Vidare har vissa ytterligare verksamheter förklarats vara nedsättningsbe- rättigade av regeringsrätten. Ett retroaktivt belopp på 30 miljoner kronor har beräknats för detta ändamål, varav 10 miljoner kronor för budgetåret 1997 och 20 miljoner kronor för budgetåret 1998. I avsnitt 4.5 har lämnats förslag till förändring av systemet med nedsatta socialavgifter. Detta innebär bl.a. att nedsättningen fr.o.m. den 1 januari 1997 skall vara åtta procentenheter. Sammantaget innebär detta ett beräknat medelsbehov på 420 miljoner kronor för budgetåret 1997, vilket innebär en minskning med ca 32 miljoner kronor per budgetår jämfört med anslaget för budgetåret 1995/96 omräknat till 12 månader (462 miljoner kronor). A 5. Sysselsättningsbidrag 1994/95 Utgift 198 7561 1995/96 Anslag 300 000 Utgiftsprognos 288 612 därav 1996 260 275 1997 Förslag 200 000 1998 Beräknat 200 000 1999 Beräknat 200 000 1 Beloppen anges i tusental kronor. Över anslaget, som disponeras av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), anvisas medel för sysselsättningsbidrag enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd. Enligt denna förordning lämnas sysselsättningsbidrag med 200 000 kronor per ökad årsarbetskraft i stödområde 1 och med 120 000 kronor i stödområde 2 och utbetalas i fallande skala under en femårsperiod. I avsnitt 3.3.2 har tidigare redogjorts för utfallet av verksamheten med sysselsättningsbidrag under de senaste budgetåren. Närings- och teknikutvecklingsverket I sin anslagsframställning beräknar NUTEK, med utgångspunkt från gällande regler, medelsbehovet till 200 miljoner kronor för budgetåret 1997. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Ramanslag 200 000 tkr. | -------------------------------------------------------------------- Tidigare (avsnitt 4.4) har föreslagits att sysselsättningsbidraget skall behållas oförändrat men anpassas till vissa villkor som ställts av EG-kommissionen. Medelsbehovet på anslaget beräknas till 200 miljoner kronor för budgetåret 1997. A 6. Transportbidrag 1994/95 Utgift 239 1861 1995/96 Anslag 430 000 Utgiftsprognos 661 753 därav 1996 495 327 1997 Förslag 303 000 1998 Beräknat 303 000 1999 Beräknat 303 000 1 Beloppen anges i tusental kronor. Över anslaget, som disponeras av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), anvisas medel till transportstöd enligt förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt transportstöd. Utfallet av verksamheten har redovisats i avsnitt 3.3.2. Närings- och teknikutvecklingsverket Närings- och teknikutvecklingsverket yrkar i sin anslagsframställning att 386 miljoner kronor anvisas för transportstödet för budgetåret 1997. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Ramanslag 303 000 tkr. | | | | Övrigt | | Bidragsnivåerna i transportbidragsområdet sänks med fem pro- | | centenheter fr.o.m. den 1 januari 1997. | -------------------------------------------------------------------- Verksamheten med transportstöd har på senare tid visat sig medföra ett högre medelsbehov än budgeterat. Det är i storleksordningen 90 miljoner kronor per år. I avsnitt 4.6 har förslag till förändringar av verksamheten med transport- bidrag lämnats. De sänkta bidragsnivåerna i transportbidrags- området beräknas innebära ett minskat medelsbehov på ca 70 miljoner kronor. Under budgetåret 1995/96 återfanns under anslaget medel för att täcka kostnader för bl.a. information, uppföljning samt konsult- och utrednings- insatser i anslutning till enskilda ärenden. Dessa kostnader definieras som förvaltningskostnader och medel för detta ändamål tillförs NUTEK:s förvaltningsanslag. Ett belopp uppgående till 1 miljon kronor överförs därför från anslaget till anslaget A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader under utgiftsområde 24 Näringsliv. Utifrån dessa förslag och bedömningar föreslås att 303 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1997. A 7. Glesbygdsverket 1994/95 Utgift 16 2001 Anslagssparande 3 500 1995/96 Anslag 33 680 Utgiftsprognos 37 399därav 199628 767 1997 Förslag 23 573 1998 Beräknat 23 733 1999 Beräknat 24 515 1 Beloppen anges i tusental kronor. Glesbygdsverket skall verka för att förbättra levnadsförhållandena och utvecklingsmöjligheterna för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen. Tyngdpunkten i detta arbete skall ligga i skogslänens inre delar samt i skärgårdarna. Glesbygdsverket skall dessutom svara för sekretariatsuppgifter åt övervakningskommittéer för EG-kommissionens strukturfondsprogram för mål 5b och kommissionens gemenskapsinitiativ Leader II. Glesbygdsverket har som utgångspunkt för sitt arbete att synliggöra glesbygdens resurser och utvecklingsmöjligheter. Verket skall stödja glesbygds- och landsbygdsbefolkningen i deras arbete med att bygga upp och bevara en livskraftig infrastruktur, hitta nya lösningar på service-problem och nya arbetsmöjligheter samt i övrigt skapa goda levnadsförhållanden i gles- och landsbygd. Verket skall också aktivt utveckla sin roll som central sektorssamordnare genom att aktivt följa och bevaka genomförandet av olika åtgärder i hela glesbygden. Glesbygdsverket indelar sin verksamhet i fem verksamhetsgrenar: utredningsverksamhet, central sektorssamordning och samverkan, informations- och rådgivningsverksamhet, pilotprojekt samt uppföljning och utvärdering. Ungefär hälften av verkets totala resurser används till de tre första verksamhetsgrenarna. Beträffande utredningsverksamheten kan nämnas att verket haft i uppdrag att utarbeta förslag till strukturfondsprogram för strukturfondernas mål 5b Skärgården och för gemenskapsinitiativet Leader II. Verket har dessutom bl.a. avgivit ett stort antal remissvar och utvecklat en analysmetod för glesbygdsfrågor. Under rubriken central sektorssamordning och samverkan redovisas bl.a. en kontinuerlig dialog med ett stort antal myndigheter. Verket är dessutom representerat i ett antal styrelser, utredningar och arbetsgrupper. Vad gäller informations- och rådgivningsverksamheten har verket ansvarat för seminarier och konferenser samt en omfattande publikationsverksamhet. Glesbygdsverket har initierat eller medverkat i flera pilotprojekt samt genomfört ett antal uppföljnings- och utvärderingsinsatser. I anslagsframställningen yrkar Glesbygdsverket att regeringen skall godkänna den allmänna inriktningen av verksamheten som föreslås, anslå ett ramanslag på 25 453 000 kr för förvaltnings- och projektkostnader samt ett tilläggsanslag på 1 000 000 kr för ett nordiskt projekt för småskalig livsmedelsteknik. I anslagsframställningen aviserar verket att man senare har för avsikt att återkomma till regeringen med förslag om att ytterligare medel skall anslås bl.a. för ett nationellt Leader-nätverk samt för en fortsättning efter år 1997 av projektet Landsbygdens marknadsråd. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | Verket skall verka för att förbättra levnadsförhållandena och | | utvecklingsmöjligheterna för gles- och landsbygdsbefolkningen. | | | | Resurser 1997 | | Ramanslag 23 573 tkr. | | | | Övrigt | | Verket skall utveckla sin roll som samordnare av gles- och | | landsbygdsinsatser. Verket skall dessutom svara för | | sekretariatsuppgifter åt övervakningskommittéer för mål 5b och | | gemenskapsinitiativet Leader II. | -------------------------------------------------------------------- Riksrevisionsverket bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. Regeringen bedömer att verket nått sina mål. Genom Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen har bl.a. Glesbygdsverket fått väsentligt nya och utökade uppgifter, t.ex. som sekretariat åt övervakningskommittéer för strukturfondernas mål 5b och gemenskapsinitiativet Leader II. Riksdagen har därför under innevarande budgetår beslutat om en resursförstärkning för detta ändamål på 3 miljoner kronor (prop. 1995/96:105, bet. 1995/96AU:12, rskr. 1995/96:185). Arbetet med nämnda övervakningskommittéer är en ny viktig uppgift för verket. Det är viktigt att verket ger hög prioritet åt sekretariatsarbetet för övervakningskommittéerna. Glesbygdsverket har en viktig uppgift i att samordna olika sektorers verksamhet och åtgärder i glesbygden. Myndigheten bör utveckla detta arbete och ha fortsatta kontakter med centrala sektorsföreträdare för att hålla sig informerat om pågående förändringar. Regeringen har beslutat om vilka lokala aktionsgrupper (s.k. LAG-grupper) som skall ingå i Leader II-programmen. I samband med beslutet gav regeringen Glesbygdsverket i uppdrag att ta initiativ till att de LAG-grupper som inte kunde inrymmas i Leader II-programmen, på annat sätt kan ges stöd till konkreta projekt. Regeringen bedömer det som angeläget att verket med sin helhetssyn på landsbygds- och glesbygdsfrågor tar aktiv del i att ta fram ett forsknings- program för landsbygdsutveckling. Närmare hälften av verkets samlade resurser används för projekt- och utvärderingsverksamhet. De nya och fortsatta projekt som verket planerar är i och för sig angelägna, men bör prövas mot övrig projektverksamhet som verket bedriver och finansieras inom ramen för befintliga projektmedel. Medelsbehovet för Glesbygdsverket har beräknats utifrån anslaget för budgetåret 1995/96 omräknat till 12 månader med avdrag för besparingskrav och med hänsyn till tilläggsanslag. Med hänsyn till verkets utökade uppgifter i samband med EU-medlemskapet bör verket undantas från generella besparingskrav. Medelsramen för verket beräknas för budgetåret 1997 till 23 573 000 kr. Anslagsnivån för de därpå följande åren beräknas till 23 733 000 kr och 24 515 000 kr. A 8. Statens institut för regional forskning 1994/95 Utgift 5 5711 Anslagssparande 929 1995/96 Anslag 12 075 Utgiftsprognos 13 004 därav 1996 8 961 1997 Förslag 7 931 1998 Beräknat 7 813 1999 Beräknat 7 995 1 Beloppen anges i tusental kronor. Statens institut för regional forskning (SIR) skall bedriva forskning som bidrar till att utveckla regionalpolitikens kunskapsunderlag samt medverka till att forskningsresultaten ges en bred spridning. Verksamhetsmålet för år 1996 är att slutföra det forskningsprogram som avser perioden 1993-96. SIR har i sin nuvarande form funnits i cirka tre år. I samband med att SIR blev en självständig myndighet i februari 1993 omlokaliserades verksamheten till Östersund. SIR har under de tre senaste åren byggt upp en fungerande regionalpolitisk forskningsinstitution. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | Att initiera och samordna forskning på regionalpolitikens område| | samt se till att forskningsresultaten sprids och blir | | tillgängliga för olika intressenter. | | | | Resurser 1997 | | Ramanslag 7 931 tkr. | | | | Övrigt | | SIR skall eftersträva att aktivt medverka och bidra till att | | utveckla samhällsdebatten kring regional utveckling.Årsredovisningen visar att sammanlagt 15 olika forskningsprojekt | | har inletts under åren 1993-96 varav fyra har slutredovisats. | | Ett antal delrapporter har också presenterats. | | Riksrevisionsverket bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt| | är rättvisande. | | Resultaten från forskningen har under åren 1993-96 redovisats i | | 16 rapporter och en bok. Ett nyhetsbrev med en upplaga på 2 300 | | exemplar distribueras också. | | Inriktningen av SIR:s verksamhet följer regeringens riktlinjer | | för myndigheten. Regeringen bedömer att de resultat som uppnåtts| | är goda i förhållande till de övergripande målen för verksamheten.| | Tillämpad samhällsvetenskaplig forskning av det slag som SIR | | bedriver är en komplex verksamhet och årsredovisningar och | | dialoger med myndigheten är inte fullt tillräckligt för att | | möjliggöra en fördjupad bedömning av verksamheten. Regeringen | | anser att särskilda avstämningar bör göras vid jämna mellanrum för| | att bedöma myndighetens funktion och betydelse för samhällets | | utveckling. Regeringen avser att utvärdera myndigheten och dess | | verksamhet under andra halvåret 1997. | | Utvärderingen skall bl.a. ge underlag för hur den framtida | | forskningen om regionala frågor bör vidareutvecklas. | | SIR:s övergripande mål är att initiera och samordna forskning på| | regionalpolitikens område samt se till att forskningsresultaten | | sprids. Det ligger i linje med regeringens önskemål att SIR | | utvecklar forskningen kring EU-medlemskapets regionala | | konsekvenser i enlighet med uppdrag i regleringsbrev för | | budgetåret 1994/95 och de frågor som berör den regionala | | utvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. SIR skall | | eftersträva att på ett tydligt sätt delta i och bidra till den | | aktuella regionalpolitiska samhällsdebatten och föra fram | | forskningens syn på regional utveckling. | | Regeringen bedömer det som angeläget att SIR med dess helhetssyn| | vad gäller regional utveckling aktivt medverkar i framtagandet | | av ett forskningsprogram för landsbygdsutveckling. | | För budgetåret 1997 beräknas en medelsram på 7 931 000 kr. Anslags-| | nivån för de två påföljande åren beräknas till 7 813 000 respektive| | 7 995 000 kr. Beräkningarna utgår från anslaget för budgetåret | | 1995/96 omräknat till 12 månader. Hänsyn har tagits till det | | besparingsbeting som ålagts statlig verksamhet och prognoser för| | samhällets kostnadsutveckling. | | | | | | A 9.Europeiska regionala utvecklingsfonden | | 1995/96Nytt anslag 338 0001 Utgiftsprognos 260| | 000 | | därav 1996 260| | 000 | | 1997 Förslag 915 000 | | 1998 Beräknat 748 000 | | 1999 Beräknat 650 500 | | | | 1 Beloppen anges i tusental kronor. | | | -------------------------------------------------------------------- | Anslaget disponeras för utbetalningar från EG:s regionalfond. På| | statsbudgetens inkomstsida finns en inkomsttitel för | | inbetalningar från den Europeiska regionala utvecklingsfonden. | | Regionalfonden är en av EG:s fyra fonder som delfinansierar | | utvecklingsprogram för strukturfondernas mål 2, 5b och 6 samt | | vissa av de s.k. gemenskapsinitiativen. Programperioden för de | | geografiskt avgränsade målen och de flesta gemenskapsinitiativen| | löper för Sveriges del från år 1995 t.o.m. år 1999. Utbetalningarna| | från detta anslag beräknas vara som störst år 1997 för att trappas| | ned i slutet av perioden. De sista utbetalningarna beräknas ske | | under år 2001. | | Utbetalningarna från EG:s övriga strukturfonder redovisas dels | | under Arbetsmarknadsdepartementets anslag Europeiska | | socialfonden dels under Jordbruksdepartementets anslag | | avseende jordbruks- och fiskefonderna. | | | | | | Regeringens överväganden | | | | O | Regeringen överlämnade under sommaren 1995 förslag till elva utvecklingsprogram rörande de geografiskt avgränsade strukturfondsmålen 2, 5b och 6 till EG-kommissionen. Under hösten 1995 beslutade kommissionen att godkänna programmet för mål 6 och fem mål 2-program. Kommissionen godkände fem mål 5b-program under våren 1996. Regeringen överlämnade därefter under hösten 1995 åtta Interreg II-program och ett program vardera för gemenskapsinitiativen Urban, Leader II, SME och Pesca. Program för initiativet Konver överlämnades under våren 1996. Kommissionen godkände Interreg II-programmet för Öresundsregionen och programmet för initiativet Pesca under våren 1996. Övriga program godkändes i juli 1996. Urban- programmet väntas bli godkänt av kommissionen under hösten. När det gäller de program för gränsregionalt samarbete som avser samarbete mellan Sverige, Norge respektive Finland kommer fr.o.m. den 1 januari 1997 en decentraliserad modell för beslutsfattande och finansieringsförvaltning att tillämpas. Den innebär att beslut om finansiering av enskilda projekt fattas av ett gemensamt organ, en interregional beslutsgrupp. I de finsk/svenska programmen slås respektive lands medel från strukturfonderna samman och förvaltas som en helhet för respektive program. I programmen för Nordkalotten och Kvarken/MittSkandia kommer finska strukturfondsmedel att föras över till Sverige medan svenska strukturfondsmedel förs över till Finland i programmen för Barents och Skärgården. Den finansiella förvaltningen av EU-medel sker för flertalet program för regional nivå av berörd länsstyrelse. I två av programmen skall denna uppgift handhas av regional myndighet i Finland. Länsstyrelserna skall svara direkt inför EG-kommissionen för användning av medlen, rapportering och bokföring samt den interna revisionen. För Interreg II-programmen, med undantag av det svensk/danska programmet, skall NUTEK därmed inte längre vara fondansvarig myndighet. Genom att arbetet med att genomföra strukturfondsprogrammen för målen 2 och 6 kunde starta först i början av år 1996 har programperioden i praktiken krympt till fyra år. Det har inneburit att andelen beslutade medel inte har nått beräknad nivå och därmed har utbetalningarna från anslaget skjutits framåt i tiden. Ytterligare förskjutning av utbetalningarna från anslaget har blivit följden av att genomförandet av programmen för mål 5b kunde påbörjas först under sommaren 1996. En tidsförskjutning gäller även för gemenskapsinitiativen. Detta innebär att utbetalningarna under 1997 beräknas ligga på en högre nivå än de följande åren. Anslaget beräknas för budgetåret 1997 till 915 miljoner kronor och för budgetåren 1998 och 1999 preliminärt till 748 respektive 650,5 miljoner kronor. Sammanfattning av Företagsstödsutredningens betänkande „Kompetens och kapital - om statligt stöd till företag„ (SOU 1996:69) De små och medelstora företagen intar en central plats i debatten om tillväxt och ekonomisk utveckling. Förhoppningen står i stor utsträckning till att tillväxten i dessa företag verksamt skall bidra till att lösa landets ekonomiska problem och minska den höga arbetslösheten. Sysselsättningen förväntas minska i storföretagen och i den offentliga sektorn. Som små och medelstora företag räknas företag med högst 200 anställda. Gruppen består av en mycket heterogen samling företag i många olika branscher och med mycket olika förutsättningar. Bland småföretagen återfinns det lilla tjänsteföretaget som arbetar med enkel teknik och obetydliga investeringar för en lokal marknad med begränsade tillväxtmöjligheter. Men där finns också det högteknologiska uppfinnarföretaget med betydande kapitalbehov och stora utvecklingsmöjligheter. Det finns därför få enskilda åtgärder som kan förväntas ha effekter på alla småföretag. För att få påtagliga effekter krävs i stället åtgärder inom en rad områden. Totalt finns det i Sverige 460 000 små och medelstora företag, jord- och skogsbruk oräknade, med sammanlagt 1 360 000 anställda. Den öppna arbetslösheten omfattar drygt 300 000 personer. Om hälften av dessa skall få arbete i de små och medelstora företagen måste antalet anställda öka med 10-15 procent. Företagsstödsutredningen har i uppdrag att göra en översyn av statens stöd till företag med tonvikt på insatser för små och medelstora företag. Uppdraget omfattar både finansiellt stöd och stöd i form av information, rådgivning och utbildning. Översynen skall leda till en effektivisering av stödgivningen. Förslagen skall rymmas inom befintliga kostnadsramar. Senare har utredningen genom tilläggsdirektiv ålagts att lämna förslag till besparingar i storleksordningen 150 miljoner kronor inom delar av det regionalpolitiska stödet. Utredningen har att behandla det statliga företagsstödet inom närings-, regional- och arbetsmarknadspolitiken. Stöden inom arbetsmarknadspolitiken syftar primärt inte till att stödja företag utan till att stödja arbetslösa personer. Inom närings- och regionalpolitiken är däremot syftet i de flesta fall att direkt stärka företagen. Vid sin beräkning av kostnaderna för det statliga företagsstödet inom de aktuella områdena har utredningen tagit hänsyn till att beslut fattats om att vissa stöd skall upphöra. Dessa stöd redovisas men ingår inte i kostnadssammanställningen. I kostnadsberäkningen har det inte varit möjligt att särskilja företag av olika storlek, varför beloppen omfattar stöden till såväl stora som små företag. Kostnaderna för företagsstödet Enligt utredningens beräkning uppgick stödet år 1994/95 till ca 6,1 miljarder kronor. Härav faller 3,9 miljarder kronor inom arbetsmarknadspolitikens område och 1,7 miljarder kronor inom regionalpolitiken. Det näringspolitiska företagsstödet var 500 miljoner kronor. De statliga stöden har en mycket begränsad omfattning i relation till den totala ekonomiska aktiviteten i företagen. Det statliga stödet motsvarar årsomsättningen i ett medelstort börsföretag eller en halv promille av den totala produktionen i näringslivet. Det motsvarar också tio procent av det samlade tillskottet av kapital till näringslivet år 1994. Om stödet helt slopas frigörs ett belopp som möjliggör en sänkning av arbetsgivaravgiften i näringslivet om knappt två procentenheter. Även om stödet kan ha stor strategisk betydelse och vara av stor vikt för enstaka företag, regioner och branscher har det begränsad betydelse för företagandet i stort. Utredningens beräkning, 6,1 miljarder kronor, är helt andra belopp än de som förekommit i debatten under det senaste året. Siffror som där nämns har varit i storleksordningen 50-80 miljarder kronor. I det högre beloppet ingår då också det tidigare bankstödet. I övrigt utgörs stora poster av jordbruksstödet (ca 15 miljarder kronor), räntebidrag till bostadsbyggandet (ca 19 miljarder kronor) och utdelning av aktierna i riskkapitalbolagen Atle och Bure (ca 3 miljarder kronor). Dessutom räknas i debatten med ett vidare företagsstödsbegrepp än vad utredningen gör; bl.a. ingår praktik för arbetslösa (ca 5 miljarder kronor), ett stöd som väsentligen utgått till offentliga arbetsgivare. Därutöver ingår i de 50 miljarder kronorna dels ett antal andra stöd, t.ex. presstöd, kulturstöd till företag och stöd från vissa forskningsstiftelser, dels stöd som redan upphört eller är beslutade att upphöra. Företagsstödsutredningen har inte anledning att behandla statliga stöd som ligger utanför utredningens område och vill därför inte kommentera de olika beräkningar som gjorts av det samlade företagsstödet. Utredningen vill dock peka på den risk för missförstånd som kan uppstå när klumpsummor innehållande vitt skilda stöd räknas samman och används som argument för stora besparingar. Enligt utredningens mening måste varje enskilt stöd utvärderas och behandlas för sig så att effekterna av neddragningarna/avvecklingarna kan bedömas. Detta gäller inte bara för stöd med så olika syften och målgrupper som t.ex. räntesubventioner i bostadsbyggandet och jordbruksstöd utan också i lika hög grad de något mera likartade stöden inom de områden som företagsstödsutredningen har att behandla. Utredningens arbete har också präglats av detta synsätt. Företagsstödens inriktning Utredningens uppfattning är att det näringspolitiska stödet är av begränsad omfattning och har en adekvat inriktning. Stödet ges såväl finansiellt som i övrigt till nyföretagande samt till expansion och utveckling i livskraftiga mindre företag. Dessutom ställs särskild sakkunskap till förfogande för att utveckla och kommersialisera tekniska innovationer och uppfinningar. Utredningen föreslår dock vissa förstärkningar inom dessa områden för att ytterligare stimulera utvecklingen. Den ekonomiska och tekniska rådgivningen till småföretagen kan på detta sätt också successivt byggas ut. Däremot finns inom regionalpolitiken anledning att överväga förändringar i mera tillväxtbefrämjande riktning. De generella kostnadssänkande subventionerna bör minska till förmån för projektspecifika satsningar som prövas i varje enskilt fall. Till detta kommer även de nu introducerade EG-stöden att bidra. De arbetsmarknadspolitiska företagsstöden har en speciell karaktär och utredningen förordar här i första hand en striktare syn vad gäller konkurrensförhållandena gentemot verksamhet som inte får stöd och en mer konsekvent rådgivning i affärsfrågor. Utredningen för huvudsakligen fram förslag enligt följande: Bättre företagsklimat, fler och aktivare entreprenörer Småföretagandet har traditionellt spelat en undanskymd roll i skuggan av storföretag och en stor offentlig sektor. Om företagandet generellt och småföretagandet i synnerhet skall få en större roll i ekonomin krävs åtgärder inom en rad områden. Företagandets villkor och möjligheter måste uppmärksammas positivt redan i skolundervisningen. Lagar och regler måste i högre grad ta hänsyn till småföretagen och deras förutsättningar. I första hand är det angeläget att ändra dubbelbeskattningen av aktieutdelningar, beskattningen av ägare som är aktiva i det egna företaget, villkoren för återköp av aktier och reglerna för riskkapitalbolag. Utredningen understryker vikten av att dessa frågor löses. Förstärkt information, rådgivning och kompetensutveckling Utredningen lämnar förslag som syftar till att höja kunskapsnivån i småföretagen och till att göra information, rådgivning och utbildning mer lättillgänglig. Länsstyrelserna bör få i uppgift att i samråd med övriga aktörer och småföretagens företrädare se till att det finns ett tillfredställande utbud av information och rådgivning i varje län. ALMI Företagspartner AB:s utbyggnad av lokal rådgivning i samarbete med kommunerna innebär en förstärkning av rådgivningen på denna nivå och bör påskyndas. Växtkraft mål 4 inom EG:s strukturfonder representerar en angelägen satsning på kompetensutveckling för de mindre företagen. Här är det angeläget att den nationella medfinansieringen säkras. Förbättrade finansmöjligheter Utredningen konstaterar att en rad olika initiativ tagits under senare tid för att förbättra utbudet av ägarkapital för mindre företag. Reglerna för beskattning av aktieutdelningarna och de s.k. fåmansreglerna är särskilt viktiga att ändra. Utredningen ser därutöver ingen anledning att föreslå ytterligare statliga insatser för att öka tillgången på ägarkapital. ALMI Företagspartner AB uppmanas att i samråd med Bankföreningen undersöka möjligheterna att inrätta ett nytt system med lånegarantier för företag som har svaga bankmässiga säkerheter. Finansieringen skall ske inom ramen för ALMI:s befintliga resurser. NUTEK föreslås få ökade anslag (50 miljoner kronor) för finansiering av teknikprojekt i tidiga skeden. Effektiviseringar i regionalpolitiken Utredningen föreslår förenklingar av de regionalpolitiska stöden. Två nya finansiella stöd- och småföretagsstöd och utvecklingsstöd föreslås som ersättning för lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag och landsbygdsstöd. Utredningen föreslår därtill besparingar inom de generella regionalpolitiska stöden, i första hand en avveckling av de nedsatta socialavgifterna. I ett första steg föreslås detta ske genom att nedsättningen halveras från tio till fem procentenheter att gälla fr.o.m. år 1997. Därtill föreslås att ersättningstiden för sysselsättningsbidraget förkortas från nuvarande fem till tre år och att stödet inte bör lämnas i delar av nuvarande stödområde. Den sammanlagda besparingen för år 1997 är 250 miljoner kronor varav 230 miljoner beräknas falla på ändringen av de nedsatta socialavgifterna. Utredningen föreslår att transportstödet ändras till att omfatta även flyg- och sjötransporter samt tidigare exkluderade s.k. bulksågverk. Ersättnings- reglerna bör ändras så att förändringen i stort sett ryms inom gällande budgetram. Förenklingar föreslås i stödområdesindelningen. Förändringar tar hänsyn till de överenskommelser om stödområden som ingåtts mellan Sverige och EG-kommissionen. Utredningen föreslår att 50 miljoner kronor tillförs NUTEK för dess arbete med utvecklingsprogram för kompetensutveckling i regionalpolitiskt prioriterade områden. Övriga frågor Utredningen föreslår att ytterligare medel avsätts från ALMI:s lånefond för de särskilda lånen för kvinnliga företagare samt att ALMI och länsstyrelsen lägger större vikt vid de särskilda behov som kvinnliga företagare och företagare med invandrarbakgrund har. Några särskilda finansieringsformer för invandrarägda företag föreslås däremot inte. Vid stöd skall konkurrensaspekterna beaktas mer uttalat än vad som nu är fallet. Utredningen föreslår också åtgärder för bättre uppföljning och utvärdering av det statliga företagsstödet. Stödbeslut bör innehålla riktlinjer och ekonomiska resurser för utvärdering och stödmyndigheterna bör förbättra sin egen normala uppföljning och utvärdering. Dessa bör också i ökad utsträckning kompletteras med utvärderingar genomförda av oberoende expertis. Förteckning över remissinstanser för betänkandet „Kompetens och kapital - om statligt stöd till företag„ (SOU 1996:69) Efter remiss har yttranden över Företagsstödsutredningens betänkande, Kompetens och kapital - om statligt stöd till företag, avgetts av Sveriges Riksbank (RB), Kommerskollegium, Svenska Handelskammarförbundet, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Statens Järnvägar (SJ), Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Riksskatteverket (RSV), Stockholms Fondbörs, Verket för högskoleservice, Jordbruksverket, Fiskeriverket, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), länsarbetsnämnderna (LAN) i Malmöhus, Västernorrlands, Jönköpings och Hallands län, Glesbygdsverket, Statens institut för regional forskning (SIR), Norrlandsfonden, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Konkurrensverket, Skogsstyrelsen, Patent- och registreringsverket (PRV), ALMI Företagspartner AB, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, kommunerna i Eskilstuna, Linköpings, Nässjö, Västerviks, Ronneby, Göteborgs, Åmåls, Karlsborgs, Arvika, Hällefors, Hallstahammars, Falu, Ludvika, Avesta, Älvdalens, Ljusdals, Sandvikens, Sundsvalls, Ånge, Bergs, Krokoms, Östersunds, Strömsunds, Norsjö, Skellefteå, Storumans, Arvidsjaurs, Kalix, Luleå och Älvsbyn, landstingen i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation (FR), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Bankföreningen, Svensk Industriförening (SINF), Sveriges Hantverks- och Småföretag (SHS), Folkrörelserådet, Norrland Center AB och Skogsindustrierna. Dessutom har skrivelser inkommit från Svenska Liftanläggningars Organisation (SLAO), Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation (RTS), Blomkvist Transport AB (även undertecknat av Bottenvikens Stuveri och Piteå kommun), Kommunförbundet Norrbotten, Turistdelegationen, Sveriges Redareförening, Sågverken i Övre Norrland AB (SÅGAB) samt Malungs och Övertorneå kommuner. Förslag till statsbudget för år 1997 Allmän miljö- och naturvård (utgiftsområde 20) Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 2 2 Inledning 3 3 Miljövård 6 3.1 Allmänt 6 3.2 Programmet för omställning till hållbar utveckling 9 3.3 Övrig statlig verksamhet 10 3.4 Resultatinformation 11 3.5 Resultatinformation om länsstyrelsernas arbete inom miljöområdet 11 3.6 Anslag 13 A 1. Statens naturvårdsverk 13 A 2. Miljöövervakning m.m. 16 A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag 17 A 4. Investeringar inom miljöområdet 19 A 5. Miljö- och kretsloppsforskning 21 A 6. Sanering och återställning av miljöskadade områden 23 A 7. Koncessionsnämnden för miljöskydd 24 A 8. Kemikalieinspektionen 25 A 9. Visst internationellt miljösamarbete 27 A10. Stockholms internationella miljöinstitut 28 4 Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. 30 4.1 Allmänt 30 4.2 Övrig statlig verksamhet 31 4.3 Anslag 32 B 1. Statens strålskyddsinstitut 32 B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader 34 B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning 34 B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. 38 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under år 1997 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för budgetåret 1998, 2. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt följande uppställning: Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp (tusental kr) A 1. Statens naturvårdsverk ramanslag 355 827 A 2. Miljöövervakning m.m. ramanslag 93 952 A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag ramanslag 130 000 A 4. Investeringar inom miljöområdet ramanslag 217 992 A 5. Miljö- och kretsloppsforskning ramanslag 135 492 A 6. Sanering och återställning av miljöskadade områden reservationsanslag 19 400 A 7. Koncessionsnämnden för miljöskydd ramanslag 18 675 A 8. Kemikalieinspektionen ramanslag 82 570 A 9. Visst internationellt miljösamarbete ramanslag 41 562 A 10. Stockholms internationella miljöinstitut obetecknat anslag 12 000 B 1. Statens strålskyddsinstitut ramanslag 73 683 B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader ramanslag 63 188 B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning ramanslag 58 778 B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. ramanslag 26 752 Summa för utgiftsområdet 1 329 871 2 Inledning Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biologisk mångfald och naturvård, vatten- och luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljöforskning, avfallsforskning, kemikaliekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt internationellt miljösamarbete. Utgiftsområdet omfattar vidare utgifter för Naturvårdsverket, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Kemikalie-inspektionen, Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion. Det innebär att samtliga utgifter över statsbudgeten inom Miljödepartementets ansvarsområde ingår i utgiftsområdet utom de utgifter som avser departementets egna förvaltningskostnader och utredningsverksamhet. Miljödepartementet samordnar regeringens miljöpolitik. Övergripande mål och prioriterade områden Målet med miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap. Hotet mot miljön är ett hot mot livet självt. Regeringens ambition är att Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland i strävan att skapa ett hållbart samhälle. De ekologiska kraven kan leda till nästa stora språng i tillväxten. Det krävs aktiva medborgare, men också en tydlig politik, för att främja ett ökat kretsloppstänkande. Regeringen har som ambition att Sverige skall bli ledande i Europa med att systematiskt bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. För att välfärd och hållbarhet skall kunna förenas krävs djupgående förändringar av vårt sätt att hushålla med naturresurserna och omfattande minskningar av vår belastning på miljön. Det ställer samhället och politiken inför stora och svåra uppgifter. Men det är endast genom att beslutsamt ta itu med dessa som förhoppningarna om att de ekologiska kraven skall leda till ett språng i tillväxten och ökad sysselsättning kan infrias. En effektiv politik för ekologisk hållbarhet måste omfatta såväl området Allmän miljö- och naturvård som området Energi (21). Även andra områden måste bidra aktivt till förändringarna. Främst gäller det Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (18), Regional utjämning och utveckling (19), Kommunikationer (22), Jord- och skogsbruk (23) och Näringsliv (24). Regeringen avser att i annat sammanhang återkomma till hur erforderlig samordning kring uppgiften att göra Sverige ekologiskt hållbart skall åstadkommas. Prioriterade områden i regeringens miljöarbete är ett grönare näringsliv (inkl. kretslopp/avfall, kemikalier och trafik), Östersjön/Östeuropa, biologisk mångfald och miljöpolitiska styrmedel. Frågorna skall drivas aktivt såväl nationellt som inom EU och andra internationella fora. Insatserna för ett mer miljöanpassat näringsliv bör fortsätta. Företagens miljöanpassning kan bidra till ökad tillväxt och sysselsättning. En viktig uppgift är vidare att driva på miljöarbetet inom olika samhällssektorer. Sektorsansvaret för miljöfrågorna måste öka. Det miljöpolitiska arbetet Regeringen redovisar det miljöpolitiska arbetet årligen för riksdagen. I skrivelsen (skr. 1995/96:120) Vår miljö - Miljöarbetet under året redovisades tillståndet i miljön och det miljöpolitiska arbetet under år 1995. En motsvarande redovisning avseende år 1996 planeras att lämnas till riksdagen i slutet av december 1996. I skrivelsen (skr. 1996/97:2) Sveriges internationella samarbete för hållbar utveckling har regeringen nyligen redovisat sin syn på hur det internationella miljösamarbetet bör utvecklas. Där redovisas bl.a. att i det fortsatta internationella samarbetet för hållbar utveckling bör Sverige verka för ett stärkt konventionsarbete, hållbara konsumtions- och produktionsmönster, miljöanpassade transportsystem samt att miljöaspekter integreras i handels-, säkerhets- och biståndspolitiken. Samarbetet för att utveckla metoder och handlingsprogram för att främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser genom bl.a. ett hållbart nyttjande av naturresurser, inkl. jord- och skogsbruk, marina resurser och färskvattenresurser, hållbar markanvändning och bebyggelse samt hållbar hantering av kemikalier är också av hög prioritet. Vad gäller inriktning och genomförande av det svenska miljöarbetet i EU har regeringen tidigare (skr. 1994/95:167) redovisat bl.a. att följande sakområden skall prioriteras, nämligen - kampen mot försurning och klimatförändringar, - arbetet för kretsloppsanpassning, - bevarande av biologiska mångfald, samt - en höjd ambitionsnivå när det gäller kemikaliekontroll och minskadanvändning av bekämpningsmedel. Sverige verkar också för att miljöfrågorna får genomslag i EU:s regeringskonferens, i reformeringen av jordbrukspolitiken och inför EU:s utvidgning. För att driva på den tekniska utvecklingen samt skapa sysselsättning främst genom kretsloppsanpassning av byggnader och teknisk infrastruktur har regeringen i den s.k. sysselsättningspropositionen föreslagit ett program som omfattar åtgärder med sysselsättningsskapande, teknikutvecklande och miljöförbättrande effekter bl.a. inom avfallsområdet, va-området och inom byggsektorn (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). Förslaget har nyligen notifierats till EU. I det följande avsnittet om miljövård redovisar regeringen hur verksamheten avses administreras m.m. Regeringen avser att våren 1997 till riksdagen lämna förslag om en miljöbalk med ikraftträdande den 1 januari 1998. Förslaget syftar till en samordnad och skärpt miljölagstiftning och kan leda till ändringar i miljövårdens organisation. Regeringen avser också att förelägga riksdagen en samlad miljöproposition våren 1998 med förslag till bl.a. nya och omarbetade miljömål. Det statsfinansiella läget kräver omfattande besparingar även inom miljöområdet. Genom omprioriteringar i befintlig verksamhet utöver vad som krävs för besparingar i enlighet med regeringens vårproposition (prop. 1995/96:150) räknar regeringen med att vissa nya satsningar inom miljöområdet skall vara möjliga. Härigenom möjliggörs en förstärkning vad gäller åtgärder för biologisk mångfald liksom en satsning för att under år 1997 bygga upp ett informationsnätverk via Internet som stöd i miljöarbetet hos myndigheter, kommuner och företag. Vidare beräknas resurser för bidrag till skoterleder m.m. i enligt med vad som förordats i propositionen om en hållbar utveckling i landets fjällområden (prop. 1995/96:226). Utgiftsutvecklingen för år 1996 Riksdagen har beslutat om besparingar inom utgiftsområdet för år 1996 om sammanlagt 232 miljoner kronor. De totala beräknade utgifterna på statsbudgeten för utgiftsområdet uppgår år 1996 till ca 1,4 miljarder kronor varav ca 1,2 miljarder kronor för miljövård och 0,2 miljarder kronor för strålskydd och kärnsäkerhet. Utgiftsutvecklingen för åren 1997 - 1999 Förslagen för år 1997 innebär att ytterligare 20 miljoner kronor sparas. Dessutom föreslås omprioriteringar för att finansiera förstärkningar vad gäller aktionsplanen för biologisk mångfald, bidrag till skoterleder och införande av ett miljöinformationsnätverk. För år 1998 planeras besparingar om ytterligare 177 miljoner kronor. Vidare bortfaller fr.o.m. år 1999 resterande medel från energiskatteöverenskommelsen, 58 miljoner kronor. Regeringens förslag för år 1997 innebär 1 107,5 miljoner kronor för verksamhetsområdet Miljövård och 222,4 miljoner kronor för verksamhetsområdet Strålskydd, kärnsäkerhet m.m., dvs. sammanlagt 1 329,9 miljoner för utgiftsområde 20. Allmän miljö- och naturvård. En särskild utredare (M 1996:04) har nyligen tillkallats med uppgift att se över dagens miljöövervakningsverksamhet och utarbeta förslag om miljöövervakningens fortsatta inriktning, omfattning, struktur och finansiering. Utredaren skall vidare analysera förutsättningarna för ett ökat sektorsansvar för miljöövervakning. Kalkningsutredningen har i enlighet med de tilläggsdirektiv regeringen meddelade under våren 1996 redovisat förslag till hur kalkningsverksamheten skulle kunna bedrivas på en väsentligt lägre nivå än dagens. Regeringens ambition är att huvuddelen av besparingen vad gäller miljöforskningen skall kompenseras med medel från Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA). Regeringen har vidare gett Naturvårdsverket i uppdrag att redovisa alternativa förslag till besparingsåtgärder för år 1998 och 1999 inom verkets ansvarsområde. Med bl.a. detta underlag avser regeringen att återkomma i budgetpropositionen för år 1998 med konkreta förslag till besparingar för detta budgetår. I förhållande till vad som redovisats i regeringens vårproposition har till utgiftsområdet ca 7 miljoner kronor förts över från utgiftsområde 16 för lokalkostnadstäckning vid universitet och högskolor. Vidare har utgiftsområdet ökats nominellt med 25 miljoner kronor avseende uppskattade medel från EU- fonden LIFE samtidigt som motsvarande belopp beräknats under inkomsttitel 6911. Från utgiftsområdet har härutöver gjorts en överföring med 2 miljoner kronor till utgiftsområde 1. Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 20 framgår av följande sammanställning (miljoner kronor): Utgift Anvisat1)Utgiftsprognos Förslag Beräknat därav 1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998 1999 Miljövård 1 511 1 654 1 710 1 124 1 108 954 916 Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. 237 317 357 247 222 220 223 Totalt för utgiftsområde 20 1 748 1 971 2 067 1 371 1 330 1 174 1 139 1) Exkl. anvisat på tilläggsbudget 3 Miljövård 3.1 Allmänt -------------------------------------------------------------------- | För år 1997 föreslås att verksamhetsområdet Miljövård minskas | | motsvarande en besparing med 11 miljoner kronor. Härutöver | | beräknas genom omprioriteringar eller ytterligare besparingar | | utrymme för en satsning på åtgärder för biologisk mångfald, ett | | informationsnätverk via Internet som stöd i miljöarbetet hos | | myndigheter m.fl. samt för bidrag till skoterleder för att bl.a.| | minska bullerstörningar motsvarande sammanlagt omkring 28 | | miljoner kronor. | -------------------------------------------------------------------- I regeringens skrivelse Vår miljö - Miljöarbetet under året (skr. 1995/96:120) redovisas tillståndet i miljön och det miljöpolitiska arbetet under år 1995. En motsvarande redovisning kommer att lämnas till riksdagen i december. Under hösten 1995 och våren 1996 gjordes en översyn av Sveriges miljöarbete av OECD. Resultaten och OECD:s rekommendationer presenteras i rapportserien OECD Environmental Performance Reviews under hösten 1996. Skyddet av den biologiska mångfalden är en prioriterad del av miljöpolitiken. Häri ingår bevarande av naturens variationsrikedom och att åstadkomma en långsiktigt god hushållning av naturresurserna. Utrymme för att genomföra ett aktionsprogram för biologisk mångfald bör skapas genom omprioriteringar av befintliga resurser. Regeringen planerar att under budgetåret 1997 återkomma till riksdagen vad gäller de övriga förslag som Naturvårdsverket presenterat i rapporten 4463 Aktionsplan för biologisk mångfald samt till de förslag Statens jordbruksverk, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Boverket lagt fram i sina aktionsplaner. I propositionen 1995/96:226 om hållbar utveckling i landets fjällområden förordas bl.a. att bidrag till anläggande av skoterleder och andra anläggningar för skotertrafiken samt för informationsinsatser bör kunna lämnas. Regeringen föreslår nu att sammanlagt 30 miljoner kronor genom omprioriteringar och besparingar i befintlig verksamhet avsätts under en treårsperiod för sådana bidrag. En väl fungerande informationsförsörjning med avancerat datorstöd är en förutsättning för genomförande av miljöpolitiken som bygger på decentralisering och sektorsansvar. Regeringen beräknar därför medel för att under år 1997 skapa ett informationsnätverk via Internet för stöd i miljöarbetet hos kommuner, myndigheter, företag och organisationer med utgångspunkt i ett förslag från Miljövårdsberedningen. Regeringen har under våren 1996 beslutat att tillkalla en kommitté (M 1996:02) för översyn av kemikaliepolitiken mot bakgrund av bl.a. Sveriges medlemskap i EU och en eventuellt förändrad riskbild avseende användningen av kemiska ämnen. Kommittén skall bl.a. utvärdera resultatet av de senaste tio årens arbete med att minska riskerna för hälsa och miljö med kemiska ämnen och lämna förslag till hur kemikaliepolitikens mål bör formuleras. Kommittén skall också föreslå bl.a. åtgärder inom området hormonellt verkande ämnen, hur samarbetet mellan staten och näringslivet kan vidareutvecklas, hur Sverige bör prioritera det globala internationella arbetet och vilka styrmedel som kan behövas inom kemikalieområdet. Kommittén skall redovisa sitt arbete senast den 30 juni 1997. För att skapa bättre förutsättningar för bl.a. bankerna att bedöma företag från miljösynpunkt vid såväl kreditprövning som kapitalplacering har regeringen tillkallat en särskild utredare (M 1996:01). Utredaren skall bl.a. klarlägga förutsättningarna för ett system för sammanställning och analys av miljöinformation om företag, mot bakgrund av finansiella aktörers växande behov av att bedöma och jämföra företag ur miljösynvinkel. Vidare skall utredaren ge förslag till hur ett sådant system kan utformas och i vilken utsträckning ett statligt engagemang är önskvärt. Resultatet av utredarens arbete skall redovisas före utgången av december 1996. Regeringen avser att under år 1997 till riksdagen redovisa en samlad bedömning av aktuella åtgärder för att förstärka miljöarbetet i näringslivet. Bl.a. bankernas miljöarbete kommer att belysas liksom arbetet med miljöledningssystem, miljörevision, omprövning av industrianläggningarnas tillstånd m.m. För att minska utsläppen av kväve till haven har regeringen nyligen beslutat att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utarbeta ett administrativt system för avrinningsområdesvis hantering av vattenanknutna miljö- och resursfrågor (M 1996:03). Konkreta administrativa organisationsmodeller skall presenteras. Miljösamverkan mellan jordbrukare för att på ett kostnadseffektivt sätt minska miljöpåverkan från jordbruket på vattendragen och den sammanhängande kustzonen skall prövas. Detta gäller särskilt med avseende på närsaltutsläpp. Möjligheterna att påbörja försöksverksamhet med syfte att skaffa erfarenheter av nya administrativa system för tillämpning av miljökvalitetsnormer och miljösamverkan skall undersökas. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1997. Det långsiktiga målet med det svenska kalkningsprogrammet skall vara det nationella intresset av att bevara den biologiska mångfalden och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjande av naturresurserna i sjöar och vattendrag. Innan slutlig ställning tas till vad som kan anses vara en lämplig nivå för ett sådant åtagande avser regeringen att ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en nationell plan för fortsatta statliga kalkningsinsatser. Naturvårdsverkets förslag om en sådan plan och verkets redovisning av regeringens uppdrag till verket att redovisa alternativa förslag till besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde kommer sedan att ligga till grund för regeringens ställnings- tagande vad gäller den framtida kalkningsverksamheten. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har överlämnat en delrapport till regeringen om avvecklingen av kvicksilver. Kemikalie-inspektionen har också avlämnat en rapport med utvärdering av hur avvecklingen av amalgamanvändningen inom tandvården fortgår. Regeringen kommer under år 1997 ta ställning till förslagen. Avfallsmängderna bör minska, liksom farligheten hos avfallet. Det avfall som genereras skall behandlas utifrån dess egenskaper. Detta är övergripande mål på avfallsområdet. Regeringen kommer under år 1997 att ta ställning till förslag om en bättre avfallshantering utifrån Naturvårdsverkets redovisade uppdrag att föreslå kvantitativa mål och åtgärder för en förbättrad avfallshantering. Inom ramen för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling har Kretsloppsdelegationen (M 1993:A) till regeringen kommit in med förslag till hur producentansvar skall utformas i byggsektorn och för elektriska och elektroniska produkter. Under år 1997 kommer regeringen att ta ställning till förslagen, samt till förslagen i betänkandet (SOU 1996:08) Batterierna en laddad fråga . Regeringen kommer under perioden också att ta ställning till att till EU- kommissionen notifiera ett förslag till svensk förordning om producentansvar för bilar. Regeringen avser att upphäva den dispens som sedan år 1992 tillåtit behandling av kryddor med gasen etylenoxid. Som en följd av förbudet mot användning av etylenoxid förordar regeringen att behandling av kryddor med joniserande strålning tillåts (se utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk m.m.). I mars 1995 tillkallades en nationell Agenda 21-kommitté (dir. 1995:34) i syfte att medverka i arbetet med att utveckla, fördjupa och förankra Agenda 21 och för att medverka inför utarbetandet av Sveriges rapport till FN:s extra generalförsamling om hållbar utveckling år 1997. Kommittén har gett ut skrifter om s.k. goda exempel, lägesbeskrivning vad gäller arbetet i Sverige med Agenda 21, beskrivning av det lokala arbetet med Agenda 21 i andra länder samt ett underlag för svenskt miljömålsarbete. En stor Agenda 21-konferens förbereds tillsammans med bl.a. Kommunförbundet, Naturvårdsverket och Industriförbundet i november i år. Kommittén inleder nu under hösten också framtagandet av ett underlag till nationalrapport till FN. Regeringen har tillsatt en utredning (M 1996:04) som har till uppgift att granska dagens miljöövervakning och utarbeta förslag till verksamhetens fortsatta inriktning, omfattning, struktur och finansiering. Utredningen skall redovisa sitt arbete i december 1996. I regeringens forskningspolitiska proposition (1996/97:5) läggs förslag om miljöforskningens inriktning under kommande forskningsperiod. Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverk att till den 1 december 1996 redovisa alternativa förslag till besparingsåtgärder för vardera budgetåren 1998 och 1999 inom verkets ansvarsområde. Hösten 1996 kommer Vattendragsutredningen (M 1993:12) att redovisa förslag till skydd för ytterligare älvar. Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) har i uppdrag att redovisa förslag till åtgärder för en hållbar utveckling i landets skärgårdsområden. Vidare remissbehandlas för närvarande betänkandet (SOU 1996:38) Nationalstadsparker. Regeringen kommer under år 1997 att överväga förslag till åtgärder med anledning av dessa utredningar. Den 1 december 1996 kommer Alternativbränsleutredningen (M 1995:06) att redovisa förslag till kvalitetskrav på alternativa bränslen och hur dessa bör behandlas i förhållande till miljöklassystemet. Regeringen kommer under år 1997 att överväga förslag till åtgärder. Arbetet kommer också att innefatta överväganden av det arbete som för närvarande pågår inom EU i fråga om fordonsbränslen. 3.2 Programmet för omställning till hållbar utveckling I samband med att riksdagen fattade beslut om regeringens proposition 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, m.m. anvisade riksdagen 1 000 miljoner kronor för ett femårigt program med investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling (bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). Programmet skall syfta till att skapa sysselsättning främst genom kretsloppsanpassning av byggnader och teknisk infrastruktur. Genom Jordbruksutskottets yttrande (JoU8y) uppmärksammades att den instans som föreslagits hantera medlen, Delegationen för ekologisk omställning vid Naturvårdsverket, borde få en självständig ställning och tilldelas ett särskilt myndighetsanslag samt i övrigt få ställning som statlig förvaltningsmyndighet. I Finansutskottets betänkande 1995/96:FiU15 togs inte ställning till detta utan angavs att regeringen i budgetpropositionen för år 1997 skulle redovisa de frågor som Jordbruksutskottet tagit upp vad gäller organisatoriska former och medelsanvisning beträffande Delegationen för ekologisk omställning. Riksdagen har ställt sig bakom Finansutskottets förslag. Regeringen lämnar mot denna bakgrund följande information om aktuell bedömning av beredningsgången för hanteringen av bidragsmedlen. Omställningen till hållbar utveckling måste planeras i ett längre tidsperspektiv. Vad den kommer att kräva av statligt stöd kan ännu inte överblickas. De nu beslutade bidragen kommer att utgå under en begränsad tid av fem år. Regeringen har därför funnit att inrättandet av en ny statlig förvaltningsmyndighet för närvarande ej kan motiveras. Verksamheten bör administreras av ett särskilt kansli med projektanställd personal inom en befintlig enhet på Miljödepartementet. En särskild fast beredningsgrupp inrättas för ändamålet med berörda departement. Delegationen för ekologisk omställning vid Naturvårdsverket ändras så att delegationen får ställning som ett rådgivande organ som lyder direkt under Miljödepartementet. Delegationen kompletteras med byggnadsteknisk kompetens. Mot bakgrund av att länsstyrelser har erfarenhet av liknande anslag bör länsstyrelserna också deltaga i arbetet med bedömning av ansökningar och behandling av ärenden omfattande mindre belopp. Samarbete med Miljöteknikdelegationen bör eftersträvas. Administrationen av investeringsbidragen liksom framtagande av underlag för bedömning av ansökningar, information etc. bör finansieras via fjortonde huvudtitelns reservationsanslag Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning för budgetåret 1995/96. En förutsättning för den här föreslagna organisatoriska formen samt medelsanvisningen är EU:s godkännande av investeringsbidraget för omställning till hållbar utveckling. Programmet är notifierat till EU, varför kommissionens granskning och beslut för närvarande inväntas. Därefter avser regeringen besluta om regleringsbrev, administrativa och organisatoriska frågor enligt ovan samt övriga föreskrifter för det av riksdagen anvisade anslaget. Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet A. Miljövård framgår av följande sammanställning (miljoner kronor): Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat därav 1994/951995/96 1995/96 1996 1997 1998 1999 1 511 1 654 1 710 1 124 1 108 954 916 3.3 Övrig statlig verksamhet Regeringen har enligt bilskrotningslagen (1975:343) fått riksdagens bemyndigande att meddela föreskrifter om skrotningspremiens storlek och villkor i övrigt för utbetalning av premien. Riksskatteverket uppbär skrotningsavgiften och Vägverket administrerar och förvaltar Bilskrotningsfonden. Behållningen i fonden uppgick den 30 juni 1996 till 240 miljoner kronor. Regeringen har enligt lagen om avgifter för miljöfarliga batterier (1990:1332) fått riksdagens bemyndigande att meddela de föreskrifter om avgifter som behövs för att täcka samhällets kostnader för att samla in och oskadliggöra batterier som är förbrukade eller inte längre används. Den s.k. Batterifonden förvaltas av Naturvårdsverket och uppgick den 30 juni 1996 till 58 miljoner kronor. På naturvårdsfonden redovisas naturvårdsobjekt i statlig ägo. Det gäller bl.a. områden som avsatts som nationalparker och områden i övrigt som förvärvats med statliga medel för naturvårdsändamål. Naturvårdsfonden förvaltas av Naturvårdsverket. För närvarande redovisas en landareal om ca 800 000 hektar på naturvårdsfonden. 3.4 Resultatinformation Verksamheten vid Naturvårdsverket, Koncessionsnämnden för miljöskydd och Kemikalieinspektionen har bedrivits med en sådan inriktning att de uppsatta målen har nåtts. Riksrevisionsverkets revisionsberättelser avseende dessa myndigheter innehåller inte några invändningar. 3.5 Resultatinformation om länsstyrelsernas arbete inom miljöområdet Länsstyrelsernas huvudsakliga uppgifter och ansvar inom sakområde naturvård och miljöskydd samt hushållning med naturresurser är att - vara pådrivande och samordnande så att de nationella miljömålen får genomslag i länet. Länsstyrelserna har en viktig uppgift när det gäller att samordna kommunernas miljöarbete och skall bl.a. stödja kommunernas arbete med lokala Agenda 21, - bevara den biologiska mångfalden och skydda störningskänsliga ekosystemi länet, - stärka landskapsvården inom jordbruket och verka för att de areellanäringarna anpassas till de ekologiska förutsättningarna, - arbeta med tillståndsprövning och tillsyn enligt gällande miljölagstiftning, - i samarbete med Naturvårdsverket ansvara för samordningen av miljöövervakningen i länet - utöva tillsyn över hushållningen mednaturresurser i länet Regeringens iakttagelser och bedömningar De flesta länsstyrelser har utarbetat regionala miljöstrategier (STRAM). Det är dock stora skillnader i hur väl miljöstrategierna är förankrade i länen och i vilken utsträckning de har utvecklats mot ett åtgärdsinriktat handlingsprogram. Som ett led i att bevara den biologiska mångfalden och att säkerställa särskilt värdefulla naturområden har alla länsstyrelser avsatt områden som naturreservat eller naturvårdsområde. En av de hittills högst prioriterade uppgifterna vad gäller arbetet med att bevara den biologiska mångfalden har varit att inventera och ta fram kunskap om olika arter och deras livsmiljöer samt att göra denna information tillgänglig. Detta har ofta skett genom att databaser för naturvård upprättats. Länsstyrelsernas arbete för att anpassa de areella näringarna till de ekologiska förutsättningarna har fungerat särskilt väl vad gäller skogsbruket, till stor del beroende på ett bra samarbete med skogsvårdsstyrelserna. Tillståndsprövningen av miljöfarlig verksamhet löper i allmänhet väl. Den genomsnittliga genomloppstiden har i många fall minskat. Tillsynen av miljöfarlig verksamhet har i hög utsträckning delegerats till kommunerna. I flera fall har tillsynen prioriterats ned till förmån för strategiarbete. Av Naturvårdsverkets rapport 4590, Myndigheternas arbete enligt miljöskyddslagen 1995, framgår att det fortfarande finns relativt många tillståndspliktiga verksamheter som saknar tillstånd. Jämfört med läget 1992 har dock antalet tillstånd ökat betydligt. I Miljöbalksutredningens betänkande (SOU 1996:103) som för närvarande remissbehandlas är såväl tillståndsprövningen som tillsynsfrågorna föremål för översyn. Även inom naturvårdsområdet har länsstyrelserna lyckats med att minska den genomsnittliga handläggningstiden för främst tillståndsärendena. Sammanställningar av länsstyrelsernas planer för den regionala miljöövervakningen, de s.k. länsprogrammen, visar på höga ambitioner från länsstyrelserna vad gäller miljöövervakningen samt genomgående en koppling till resp. läns miljöstrategi (STRAM). Kraven på länsstyrelserna avseende miljöövervakningen har ökat bl.a. på grund av en decentraliserad miljöpolitik. Miljöövervakningen bör i framtiden ha en inriktning och omfattning som gör det möjligt att formulera nya mätbara miljömål för prioriterade regionala miljöhot. Här bör övervakning av området biologisk mångfald ha hög prioritet. En mer långsiktig planering av prioriteringar och uppföljning av arbetet med att bevara den biologiska mångfalden bör tas fram. Ett omfattande arbete har påbörjats med att ta fram områden som skall ingå i ett sammanhängande europeiskt nätverk av skyddade områden - Natura 2000. Länsstyrelserna har under kort tid utfört ett gott arbete med detta. Det fortsatta arbetet bör ges hög prioritet. Regeringen har i ett uppdrag den 18 april 1996 till Naturvårdsverket om det fortsatta arbetet med Natura 2000 preciserat bl.a. länsstyrelsernas roll i detta. Länsstyrelserna sköter de omfattande arbetsuppgifterna inom miljös- kyddsområdet väl. Det är viktigt att länsstyrelserna fortsätter genomföra strategiarbetet liksom de inom STRAM-arbetet framtagna åtgärdsprogrammen. Regeringen vill även framhålla länsstyrelsernas viktiga samordningsroll i förhållande till kommunernas miljöarbete. 3.6 Anslag A 1. Statens naturvårdsverk -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 413 055 1) Anslagssparande 112 146 1995/96 Anslag 564 685 Utgiftsprognos 661 833 därav 1996 463 690 1997 Förslag 355 827 1998 Beräknat 347 676 1999 Beräknat 333 572 1 Beloppen anges i tusental kr De övergripande målen för miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap. Naturvårdsverkets övergripande mål är att vara samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet samt ansvara för uppföljning och utvärdering, såväl nationellt som internationellt. Verkets arbete skall syfta till att säkerställa en god miljö och biologisk mångfald. Verket skall vidare - arbeta för att få till stånd ett miljöanpassat och kretsloppsinriktat samhäl- le - vara pådrivande i förhållande till sektorsmyndigheter samt regionala och lokala myndigheter genom att arbeta med mål, vägledning, samordning och uppföljning och utvärdering som rör miljöarbetet, - bidra med underlag till svenska ställningstaganden i det internationella miljöarbetet och medverka med expertkunskap inom miljöområdet, - följa upp och beskriva miljötillståndet, bedöma hotbilder samt utifrån en vetenskaplig grund ta fram åtgärdsförslag, - genom bidrag och ersättningar åstadkomma största möjliga miljövårdsutbyte, - genom köp och intrångsersättningar säkerställa natur av högsta värde för naturvård. Anslaget belastas i första hand av verkets förvaltningskostnader samt kostnader för vård och förvaltning av markinvesteringar. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | För den kommande planeringsperioden bör befintliga övergripande | | mål ligga fast. | | | | Resurser 1997 | | | | Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård | | A 1. Statens naturvårdsverk, ramanslag 355 827 000 kr | | A 2. Miljöövervakning m.m., ramanslag 93 952 000 kr | | A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag, | | ramanslag 130 000 000 kr | | A 4. Investeringar inom miljöområdet, ramanslag 217 992 000 kr | | A 5. Miljö- och kretsloppsforskning, ramanslag 135 492 000 kr | | A 6. Sanering och återställning av miljöskadade områden, reserva-| | tionsanslag 19 400 000 kr | | | | Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande | | näringar | | D 2. Ersättningar för viltskador m.m., ramanslag 12 500 000 kr | | | | Övrigt | | | | Regeringen bör bemyndigas att under budgetåret 1997 ikläda staten| | ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller | | intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden| | om högst 60 000 000 kronor för budgetåret 1998. | -------------------------------------------------------------------- För en policymyndighet som Naturvårdsverket är det svårt att utifrån verksamhetsmål i form av miljöhot dra slutsatser om måluppfyllelse. För att förenkla samt förbättra styrningen och uppföljningsmöjligheten av verket pågår ett arbete där Naturvårdsverket i samarbete med Miljödepartementet och Finansdepartementet utvecklar funktionsindelade verksamhetsmål, nära knutna till verkets arbetsområden. Utifrån prestationsmått knutna till dessa verksamhetsmål kommer verkets arbete att bli lättare att följa upp. Mål- och resultatdialogen är ett annat viktigt hjälpmedel för regeringens styr- och uppföljningsmöjlighet som har strukturerats och utvecklats. Naturvårdsverkets arbete genomgår snabba tyngdpunktsförskjutningar, bl.a. har EU-medlemskapet inneburit kraftigt ökade insatser. Ett annat område där verket har en viktig roll är miljöanpassningen av de olika samhällssektorerna där särskilt prioriterade områden är transporter, energi, jord- och skogsbruk (biologisk mångfald) samt industri, handel och hushåll (produktions- och konsumtionsfrågor inkl. avfall). Under budgetåret 1995/96 beräknas anslagssparandet från tidigare år att tas i anspråk. RRV:s revisionsberättelse för Naturvårdsverket innehåller inte några invändningar. Skyddet av den biologiska mångfalden hör till de prioriterade uppgifterna inom miljöpolitiken. Ett aktionsprogram för biologisk mångfald bör genomföras. Finansiering av ett sådant aktionsprogram kräver att befintliga resurser omprioriteras. Som tidigare framhållits avser regeringen att återkomma till riksdagen angående förslagen i Naturvårdsverkets aktionsplan för biologisk mångfald. Regeringen har i propositionen 1995/96:226 Hållbar utveckling i landets fjällområden framhållit att det är angeläget att kanalisera skotertrafiken för att minska bullerstörningar och konflikter med andra intressen, t.ex. friluftsliv. Regeringen har därför förordat att bidrag skall kunna lämnas till anläggande av skoterleder och andra anläggningar för skotertrafik samt för informationsinsatser. Regeringen avser att lämna ett uppdrag till berörda länsstyrelser om att från kommunerna begära in underlag för prioritering av de medel som föreslås tillföras resp. län för att anlägga skoterleder m.m. Bidrag bör kunna lämnas med högst 50 % av kostnaderna. Anslaget bör genom en omfördelning inom utgiftsområdet utökas med 10 miljoner kronor för att finans- iera bidrag till skoterleder, vilket bör ses i samband med inrättandet av nya regleringsområden för skoterleder. Under en treårsperiod räknar regeringen med att sammanlagt 30 miljoner kronor bör avsättas för detta ändamål. Miljövårdsberedningen har i betänkandet (SOU 1996:92) IT i miljöarbete föreslagit att ett informationsnätverk byggs upp via Internet för stöd i miljöarbetet hos myndigheter, kommuner och företag, det s.k. miljönätet. Naturvårdsverket bör medverka till att miljönätet byggs upp och kommer i drift under år 1997. Regeringen beräknar att 7 miljoner kronor skall kunna användas under år 1997 genom omprioriteringar inom anslagets ram för detta ändamål. Regeringen beräknar under detta anslag medel för verkets deltagande i vissa internationella förhandlingsmöten m.m. som för närvarande anvisas under anslaget för internationellt samarbete inom miljöområdet. Vidare beräknar regeringen medel för de förvaltningskostnader som hittills beräknats under anslagen till miljöövervakning m.m., investeringar inom miljöområdet, miljöforskning, avfallsforskning samt sanering och återställning av miljöskadade områden för år 1997 under Naturvårdsverkets ramanslag. I enlighet med Naturvårdsverkets förenklade anslagsframställning bör medel för miljöövervakningen som innevarande budgetår anvisats under detta anslag beräknas under ett nytt ramanslag, Miljöövervakning m.m. (A2). Regeringen beräknar ramanslaget för år 1997 till 355 827 000 kronor. Natur- vårdsverket har fått i uppdrag att redovisa alternativa förslag till besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde för åren 1998 och 1999. I avvaktan på detta underlag gör regeringen nu endast en procentuell fördelning av besparingarna för de anslag verket svarar för utom för anslaget till forskning. Anslaget till Statens naturvårdsverk beräknas därför preliminärt till 347 676 000 kronor för år 1998 och 333 572 000 kronor för år 1999. A 2. Miljöövervakning m.m. -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift1) 85 312 2) Reservation 156 729 1995/96 Anslag 81 653 3) Utgiftsprognos 114 215 därav 1996 68 962 1997 Förslag 93 952 1998 Beräknat 91 653 1999 Beräknat 87 675 1 Beloppen anges i tusental kr 2)Anslaget Bidrag till miljöarbete 3)Varav 5 000 på tilläggsbudget Under detta anslag anvisas medel för miljöövervakningsverksamheten som innevarande budgetår anvisats under anslaget A 1. Statens naturvårdsverk, samt medel för bidrag till miljöåtgärder som bedrivs av andra myndigheter och organisationer som innevarande budgetår anvisas under reservationsanslaget A 2. Bidrag till miljöarbete. Detta gäller bl.a. medel till länsstyrelserna för regional miljöövervakning, stöd till olika internationella miljöövervakningsprojekt och bidrag till vissa ideella organisationer för miljövårdsarbete samt för bilavgasundersökningar. Miljöövervakningsverksamheten har som mål att beskriva tillståndet i miljön så att brister skall kunna åtgärdas, risker undvikas och samhället utvecklas i en hållbar riktning. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för miljöövervakningen i Sverige. Inom verket finns en miljöövervakningsnämnd som fattar beslut om den nationella miljöövervakningens inriktning samt fördelar medel till nationell och regional miljöövervakning. Den regionala verksamheten specificeras i avtal med resp. länsstyrelse. Bidragen till de ideella organisationerna har helt eller delvis finansierat flera projekt, både med nationell och internationell anknytning. Regeringens överväganden Miljöövervakningsverksamheten har ökat under senare år. Detta beror främst på ökade krav från staten om bättre kunskaper om miljösituationen och trender i utvecklingen. Andra orsaker är krav från olika verksamhetsutövare på underlag för miljökonsekvensbeskrivningar samt en kraftigt utökad internationell rapportering som en följd av ratificering av fler internationella konventioner och av medlemskapet i EU. Miljöövervakningsverksamheten är en mycket långsiktig verksamhet som kräver stabil finansiering. Verksamheten är kunskapsintensiv, det tar tid och kostar pengar att bygga upp den kompetens som krävs för att driva och utvärdera ett övervakningsprojekt. Verksamheten har under budgetåret 1995/96 delvis finansierats med reserverade medel från tidigare beslut samt med tillfälliga medel från ingående reservationer. Regeringen har tillsatt en utredning (dir.1996:62) som har till uppgift att granska dagens miljöövervakning och utarbeta förslag till verksamhetens fortsatta inriktning, omfattning, struktur och finansiering. I avvaktan på utredningens förslag, som skall redovisas den 1 januari 1997, förordar regeringen att medlen till miljöö- vervakningen för budgetåret 1997 bör beräknas med oförändrat belopp, dvs. 66 086 000 kronor. Regeringen avser återkomma i budgetpropositionen för år 1998 med förslag om inriktning och resurser för kommande år. Regeringen beräknar ca 7 miljoner kronor för stöd till kommuner och ideella organisationer i arbetet med lokala Agenda 21 för år 1997. Tyngdpunkten bör ligga i projekt som berör trafik, energi, naturvård och kemikalier. Medel för förvaltningskostnader som innevarande budgetår beräknats under anslaget A 2. Bidrag till miljöarbete beräknas för år 1997 under A 1. Statens naturvårdsverk. Regeringen beräknar vidare vissa medel under anslaget för bidrag till Hem- bygdsförbundet, Svenska naturskyddsföreningen och Internationella försurningssekretariatet för bl.a. informationsarbete, konferens- och program- verksamhet inom naturvård och miljöskydd. För att täcka kostnader för verksamhet med bilavgasundersökningar beräknas ca 16 miljoner kronor. Regeringen beräknar anslaget för år 1997 till sammanlagt 93 952 000 kronor som bör föras upp under ett nytt ramanslag benämnt Miljöövervakning m.m. Naturvårdsverket har nyligen fått i uppdrag att redovisa alternativa förslag till besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde för åren 1998 och 1999. I avvaktan på detta underlag gör regeringen nu endast en procentuell fördelning av besparingarna för de anslag verket svarar för utom för anslaget till forskning. Anslaget till Miljöövervakning m.m. beräknas därför preliminärt till 91 653 000 kronor för år 1998 och 87 675 000 kronor för år 1999. A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 189 700 1) Reservation 100 700 1995/96 Anslag 210 000 Utgiftsprognos 250 000 därav 1996 175 000 1997 Förslag 130 000 1998 Beräknat 126 980 1999 Beräknat 121 754 1) Beloppen anges i tusental kr Anslaget disponeras för statsbidrag för återställning av skador förorsakade av försurande luftföroreningar. Bidragsbestämmelserna finns reglerade i förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. De innebär att statsbidrag får lämnas till kalkning, biologisk återställning i kalkade vatten samt till nödvändiga utredningar och undersökningar i samband med kalkning eller biologisk återställning. Frågor om bidrag till kalkningsverksamhet prövas av länsstyrelserna. Länsstyrelserna har redovisat verksamheten som finansierats under detta anslag under budgetåret 1994/95. Naturvårdsverket har överlämnat en sammanställning av länsstyrelsernas redovisningar till regeringen. Regeringens överväganden Kalkning i stor skala av sjöar och vattendrag har pågått sedan mitten av 1970- talet. Uppskattningsvis är 20 % av Sveriges sjöar och vattendrag påtagligt försurade. Kalkningsverksamheten omfattade under budgetåret 1994/95 ca 7 500 sjöar och 11 000 km rinnande vatten. Målet med kalkningen har under de senaste två budgetåren uppnåtts i ca 90 % av sjökalkningarna och ca 80 % av vattendragen. Även om vissa kalkningar inte nått uppsatt mål har de biologiska effekterna ändå varit övervägande positiva. Regeringen beslutade hösten 1995 om en särskild utredning med uppgift att se över kalkningsverksamheten och i tilläggsdirektiv den 11 april 1996 att också lämna förslag till hur denna skulle kunna bedrivas på en nivå på ca 80 miljoner kronor per år. Kalkningsutredningen överlämnade den 20 maj 1996 sitt betänkande (SOU 1996:53) Kalkning av sjöar och vattendrag. Betänkandet har därefter remissbehandlats. Det pågående internationella arbetet för att begränsa det försurande nedfallet till de gränser som naturen tål kommer successivt att ge resultat. Sverige driver aktivt frågan om ytterligare åtgärder i internationella fora. Inom EU har kommissionen fått i uppdrag att arbeta fram en särskild försurningsstrategi till våren 1997 med förslag till långtgående åtgärder. Försurningen av mark och vatten har dock fortgått under en lång tidsperiod. Trots positiva utvecklingstendenser kommer behovet av kalkning att finnas kvar under en överskådlig tid. Kalkningen innebär därför ett långsiktigt åtagande. En långsiktig planering är önskvärd för att kalkningsverksamheten skall kunna bedrivas effektivt. Regeringen anser därför att det är angeläget att staten kan göra ett långsiktigt åtagande vad gäller den framtida verksamheten. Det långsiktiga målet med det svenska kalkningsprogrammet skall vara det nationella intresset av att bevara den biologiska mångfalden och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjandet av naturresurserna i sjöar och vattendrag. Innan slutlig ställning tas till vad som kan anses vara en lämplig nivå för ett sådant åtagande avser regeringen att ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en nationell plan för fortsatta statliga kalkningsinsatser. Denna plan bör beakta behovet av att säkerställa den biologiska mångfalden samt risker vid försurning och återförsurning i relation till statsfinanserna. Naturvårdsverkets förslag om en sådan plan och verkets redovisning av regeringens uppdrag till verket att redovisa alternativa förslag till besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde kommer sedan att ligga till grund för regeringens ställningstagande vad gäller den framtida kalkningsverksamheten. Regeringen avser i budgetpropositionen för budgetåret 1998 komma med förslag till reformering av anslaget med hänsyn tagen även till de synpunkter och förslag som har lämnats i och med anledning av Kalkningsutredningens betänkande. Utgiftsutvecklingen enligt den budgetprognos som Naturvårdsverket gjort visar att ca 60 miljoner kronor av anslaget inte kommer att förbrukas under innevarande budgetår. Mot bakgrund härav beräknar regeringen att anslaget med bibehållen ambitionsnivå kan minskas med 10 miljoner kronor under budgetåret 1997 till 130 miljoner kronor. Naturvårdsverket har nyligen fått i uppdrag att redovisa alternativa förslag till besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde för åren 1998 och 1999. I avvaktan på detta underlag gör regeringen nu endast en procentuell fördelning av besparingarna för de anslag verket svarar för utom för anslaget till forskning. Anslaget till kalkningsverksamheten beräknas därför preliminärt till 126 980 000 kronor för år 1998 och 121 754 000 kronor för år 1999. A 4. Investeringar inom miljöområdet -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 193 587 1) Reservation 3 305 1995/96 Anslag 285 668 Utgiftsprognos 288 973 därav 1996 182 273 1997 Förslag 217 992 1998 Beräknat 212 927 1999 Beräknat 204 163 1) Beloppen anges i tusental kr Från anslaget betalas förvärv av mark främst i syfte att bevara den biologiska mångfalden genom att skydda särskilt värdefulla naturområden. De natur- vårdsobjekt i statens ägo som förvärvas med medel från anslaget redovisas på naturvårdsfonden, vilken förvaltas av Naturvårdsverk. Från anslaget betalas vidare ersättningar till markägare för intrång i pågående markanvändning enligt naturvårdslagen (1964:822) samt enligt 86 och 122 §§ byggnadslagen (1947:385) i dess lydelse intill den 1 januari 1965. Vidare kan från anslaget bidrag lämnas till kommuner och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla naturområden. Dessutom får anslaget användas för utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i samband med säkerställande av värdefulla naturområden. Hela anslaget för innevarande budgetperiod beräknas bli förbrukat. Regeringens överväganden Hittills under budgetåret 1995/96 har Naturvårdsverket säkrat ca 35 000 hektar mark, i första hand genom förvärv. I huvudsak har förvärven gällt skog av olika typer nedanför skogsodlingsgränsen t.ex. urskogar, ädellövsskogar och skogs/myrmosaikområden. Satsningarna har framför allt syftat till att bevara den biologiska mångfalden och naturvärden i övrigt. Investeringsanslaget till markförvärv är ett av naturvårdspolitikens viktigaste instrument för att bevara den biologiska mångfalden. Regeringen anser därför att det trots det statsfinansiella läget är angeläget att behålla en hög ambitionsnivå på detta område. Sverige har genom Naturvårdsverket möjlighet att ansöka om bidrag från EU:s fond LIFE för naturvårdsåtgärder. Besluten om bidrag fattas av kommissionen med stöd av den s.k. Habitatkommittén. Under budgetåret 1995/96 beräknas kommissionen fatta beslut om att bevilja Naturvårdsverket 50 miljoner kronor från LIFE-fonden för markinköp och vård av Natura 2 000-områden. För 1997 uppskattas LIFE-bidragen till Naturvårdsverket uppgå till 25 miljoner kronor. Regeringen beräknar därför medel för dessa bidrag under detta anslag. Motsvarande belopp beräknas under inkomsttiteln 6911 Övriga bidrag från EG. Av anslaget bör 3 miljoner kronor som en engångsinsats få disponeras för inventeringar m.m. av områden som skall ingå i EU:s nät av skyddade områden, Natura 2000. Vidare förs förvaltningskostnader över till ramanslag A 1. Statens naturvårdsverk. Regeringen bör som tidigare bemyndigas att under löpande budgetperiod ikläda staten ekonomiska förpliktelser för utgifter som skall betalas under nästkommande budgetperiod. Bemyndigandet bör uppgå till 60 miljoner kronor för utgifter som skall betalas år 1998. För år 1997 beräknar regeringen anslaget till 217 992 000 kronor. Anslaget, som innevarande budgetår är ett reservationsanslag, bör för år 1997 föras upp som ett ramanslag. Naturvårdsverket har nyligen fått i uppdrag att redovisa alternativa förslag till besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde för åren 1998 och 1999. I avvaktan på detta underlag gör regeringen nu endast en procentuell fördelning av besparingarna för de anslag verket svarar för utom för anslaget till forskning. Anslaget till markinvesteringar beräknas därför preliminärt till 212 927 000 kronor för år 1998 och 204 163 000 kronor för år 1999. A 5. Miljö- och kretsloppsforskning -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift1) 205 744 2) Reservation 57 064 1995/96 Anslag 210 855 2) Utgiftsprognos 239 019 därav 1996 121 959 1997 Förslag 135 492 1) Beloppen anges i tusental kr 2)Anslagen Miljöforskning och Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling För innevarande budgetår anvisas medel till miljö- och kretsloppsforskning under reservationsanslagen A 5. Miljöforskning resp. A 7. Forskning för en kretslopp- sanpassad samhällsutveckling. Naturvårdsverkets primära uppgift vad gäller miljöforskningen är att dels upptäcka och förebygga nya miljöhot, dels ta fram vetenskapligt underlag som grund för miljöarbetet inom olika sektorer samt för internationellt konventionsarbete. Detta skall utgöra underlag för förslag till miljövårdsåtgärder, propositioner och andra miljöpolitiska åtgärder. Naturvårds- verket skall också samordna miljöforskningen i Sverige och värna om en grundläggande nationell forskning bl.a. för att belysa inhemska frågeställ- ningar. Det övergripande målet för verksamheten inom avfallsforskningen är att ta fram ny kunskap för en kretsloppsanpassad, uthållig samhällsutveckling inom varusektorn och samhällets materialflöden, dvs. att stödja tvärvetenskaplig forskning för en effektivare hushållning med naturresurserna och minska mängden avfall och dess farlighet. Naturvårdsverket finansierar via sin forskningsnämnd i huvudsak forskning om miljöproblem och dess effekter. Denna forskning bedrivs till 85 % vid universitet och högskolor. Naturvårdsverkets avfallsforskningsnämnd beslutar om fördelning av medel för forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Nämden stödjer forskning inom områdena Systemkunskap, Miljöanpassade produkter, Miljöanpassad restproduktanvändning och Miljöanpassad deponering samt också tillämpade projekt inom avfallsforskningens område. Regeringens överväganden Årsredovisningen visar att verksamheterna bedrivits i enlighet med de mål och den inriktning som angivits för verksamheten. Totalt sett uppgår den statligt finansierade miljöforskningen (13 finansiärer) till ca 400 miljoner kronor. Regeringen lägger i sin forskningspolitiska proposition (prop. 1996/97:5) fram förslag till inriktning av miljö- och kretsloppsforskningen under den kommande perioden. Som grund ligger bl.a. Naturvårdsverkets rapport FoU för bättre Miljö samt rapporten Klimatrelaterad forskning (SOU 1996:39) från Delegationen för klimatfrågor (M 1993:13). I sin fördjupade anslagsframställning yrkar verket på oförändrat anslag för miljöforskningen. De närmaste åren beräknas den totala finansieringen för miljöforskning att öka till mellan 500 och 600 miljoner kronor per år främst via Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) och EU. Det statliga anslaget minskades med 25 miljoner kronor under budgetåret 1995/96 jämfört med budgetåret 1994/95 mot bakgrund av bildandet av MISTRA samt med hänsyn till behovet av att minska de offentliga utgifterna. Statsmakterna har uttalat riktlinjer om att full kostnadstäckning skall gälla för universitet och högskolor för externt finansierad forskningsverksamhet (bl.a. prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95: 353). Regeringen har i sin anslagsberäkning för år 1997 delvis tagit hänsyn till de ökade kostnader som genom bl.a. lokalkostnadspåslag för forskning vid universitet och högskolor belastar Naturvårdsverkets forskningsverksamhet. Naturvårdsverket är huvudansvarig myndighet för programmet Environment and Climate inom EU:s fjärde ramforskningsprogram. Detta innebär att medel från anslaget beräknas användas för delfinansiering av EU-projekt. Regeringen beräknar vidare medel från anslaget för delfinansiering av den industrirelaterade miljöforskning som bedrivs av Institutet för Vatten- och luftvårdsforskning (IVL). Medel till den miljöforskning och den kretsloppsanpassade forskning som finansieras via Naturvårdsverket bör fr.o.m. budgetåret 1997 anvisas under ett ramanslag benämnt Miljö- och kretsloppsforskning. Medel för förvaltningskostnader som innevarande budgetår beräknats under de nämnda anslagen beräknas för år 1997 under ramanslaget A 1. Statens naturvårdsverk. Regeringen beräknar anslaget för år 1997 till 135 492 000 kronor varav 25 048 000 kronor för den verksamhet som finansieras via Avfalls- forskningsnämnden. I avvaktan på det uppdrag Naturvårdsverket fått att redovisa alternativa förslag till besparingar inom sitt ansvarsområde beräknar regeringen preliminärt inga anslag till den forskningsverksamhet som administreras via Naturvårdsverket för år 1998 och 1999. Regeringens ambition är att huvuddelen av de besparingar som görs inom forskningsområdet skall kompenseras med medel från MISTRA. A 6. Sanering och återställning av miljöskadade områden -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 20 132 1) Reservation 51 491 1995/96 Anslag 22 880 2) Utgiftsprognos 59 857 därav 1996 36 965 1997 Förslag 19 400 1998 Beräknat 18 949 1999 Beräknat 18 170 1) Beloppen anges i tusental kr 2)Varav 3 000 på tilläggsbudget Anslaget används för sanering och återställning av miljöskadade områden inbegripet fortsatta inventeringar, undersökningar och prioriteringar som underlag för bedömning av behov av framtida sanerings- och åter- ställningsinsatser i landet. Ett femårigt program lades fast av riksdagen år 1991 (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338). Anslaget skall vidare i enlighet med riksdagens beslut 1994 (prop. 1993/94:100 bil 15, bet 1993/94:JoU15, rskr. 1993/94:209) användas för ett femårigt program för insamling och hantering av kvicksilverhaltiga produkter. Naturvårdsverket begär i sin anslagsframställning för år 1997 att 210 miljoner kronor anvisas till sanering och återställning. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår är att anvisade medel inkl. reserverade medel från föregående år kommer att vara intecknade men inte helt utbetalda. Regeringens överväganden Årsredovisningen visar att verksamheten bedrivits i enlighet med det mål och den inriktning som angetts för verksamheten. Naturvårdsverkets slutredovisning av regeringsuppdraget som syftar till att genomföra ett femårigt programarbete för efterbehandling av förorenade områden, lägger fast den långsiktiga inriktningen på efterbehandlingsarbetet. Handlingsprogrammet föreslår konkreta mål samt vilka åtgärder som bedöms nödvändiga. Cirka 2 000 förorenade platser har identifierats, av vilka en del kräver omedelbara åtgärder. Medel för förvaltningskostnader som beräknats under anslaget beräknas för år 1997 under A 1. Statens naturvårdsverk. Mot bakgrund av resultatet av Naturvårdsverkets hittillsvarande arbete med sanering och återställning av miljöskadade områden, det femåriga programmet för insamling och hantering av kvicksilverhaltiga produkter samt med hänvisning till det statsfinansiella läget gör regeringen bedömningen att arbetet för nästa budgetår bör bedrivas med samma inriktning som hittills. Regeringen beräknar anslaget för år 1997 till 19 400 000 kronor. Naturvårdsvkeret har nyligen fått i uppdrag att redovisa alternativa förslag till besparingsåtgärder inom sitt ansvarsområde för åren 1998 och 1999. I avvaktan på detta underlag gör regeringen nu endast en procentuell fördelning av besparingarna för de anslag verket svarar för utom för anslaget till forskning. Anslaget till saneringsverksamheten beräknas därför preliminärt till 18 949 000 kronor för år 1998 och 18 170 000 för år 1999. A 7. Koncessionsnämnden för miljöskydd -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 18 695 1) Anslagskredit 402 1995/96 Anslag 29 011 2) Utgiftsprognos 28 545 därav 1996 19 927 1997 Förslag 18 675 1998 Beräknat 18 250 1999 Beräknat 18 900 1)Beloppen anges i tusental kr 2)Varav 2 000 på tilläggsbudget Koncessionsnämnden för miljöskydd är en central förvaltningsmyndighet med huvudsaklig uppgift att pröva frågor rörande miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Nämnden har vidare en viktig roll i beredningen av ärenden som prövas av regeringen enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. Det övergripande målet för nämnden är att verksamheten skall drivas enligt gällande instruktion (1993:579). En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att nämnden överskred anslaget och utnyttjade beviljad anslagskredit. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att nämnden kommer att få ett litet anslagssparande. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande mål som gällt sedan budgetåret 1992/93 skall även| | gälla för budgetåret 1997. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 18 675 000 kronor | -------------------------------------------------------------------- Nämnden finansieras till en del via miljöskyddsavgifter enligt miljöskyddslagen (1969:387). Koncessionsnämndens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Koncessionsnämnden för miljö-skydd. Regeringen beräknar anslaget för år 1997 till 18 675 000 kronor. Miljöbalksutredningen har i betänkandet (SOU 1996:103) Miljöbalken En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling lagt förslag som kan påverka Koncessionsnämndens framtid. Remissbehandling av betänkandet pågår för närvarande. Regeringen avser redovisa sina ställningstaganden i en proposition om en miljöbalk till riksdagen våren 1997. För åren 1998 och 1999 gör regeringen därför endast en preliminär beräkning, i avvaktan på ställnings- tagandena till nämnda förslag, med 18 250 000 kronor resp. 18 900 000 kronor. A 8. Kemikalieinspektionen 1997 Förslag 82 5701) 1998 Beräknat 82 731 1999 Beräknat 79 544 1)Beloppen anges i tusental kr Kemikalieinspektionen (KemI) är central förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter i den mån frågorna inte handläggs av någon annan myndighet. KemI:s övergripande uppgift är att arbeta för att minska riskerna för skador på människa och miljö från kemiska ämnen och produkter. KemI skall enligt sin instruktion särskilt - följa utvecklingen i fråga om förekomsten av kemiska produkter och de risker användningen kan medföra, - utöva tillsyn enligt lagen (1985:426) om kemiska produkter (LKP), - pröva frågor om godkännande av bekämpningsmedel och svara för annan förhandsgranskning av kemiska produkter, - föra och utveckla register över kemiska produkter, - utreda, sammanställa och dokumentera verksamheten avseende kemiska produkter och de hälso- och miljörisker sådana produkter kan medföra, - lämna information inom kemikaliekontrollens område, - medverka i det internationella samarbetet på kemikaliekontrollens område. KemI:s verksamhet finansieras huvudsakligen genom avgifter som tas in enligt förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel, förordningen (1989:216) om kemikalieavgifter, enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1991:7) om försäljning och användning av biologiska bekämpningsmedel och om genetiskt modifierade organismer (1994:11). Kemikalieavgifter beräknas till 56 734 000 kronor för budgetåret 1997 (budgetår 1995/96, 18 mån, 90 700 000 kronor) och för bekämpningsmedelsavgifter till 18 292 000 kronor (budgetår 1995/96, 18 mån, 35 900 000 kronor). Intäkter från kemikalieavgifter redovisas på inkomsttiteln 2543. KemI har den 4 december 1995 kommit in med rapporten Översyn av kemikalieavgifter, där ett nytt avgifts- och utdebiteringssystem för kemikalieavgifter föreslås. Regeringen kommer under hösten 1996 fatta beslut om ett nytt avgiftssystem. Under det gångna budgetåret, då en ny generaldirektör tillträtt, har en ny organisationsmodell baserad på projektverksamhet inrättats. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | För år 1997 bör de övergripande målen för perioden 1994/95 - 1997| | ligga fast. Kemikalieinspektionen skall som ansvarig | | förvaltningsmyndighet för kemikaliefrågor verka för att öka | | miljökraven i kemikaliesäkerheten och vara drivande i EU-arbetet| | för miljö och hälsa. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 82 570 000 kronor | | Beräknade avgiftsinkomster 75 026 000 kronor | -------------------------------------------------------------------- Kemikalieinspektionens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende Kemikalieinspektionen. Sveriges medlemskap i EU innebär att den dominerande delen av inspektionens verksamhet helt ligger inom ramen för EU:s arbete med kemikalier. EU- medlemskapet har inneburit kraftigt ökade insatser inom områdena klassificering/märkning och förhandsanmälan av nya ämnen. KemI:s insatser bidrar till att för Sverige prioriterade kemikaliefrågor uppmärksammas inom EU. KemI deltar aktivt i förhandlingar om ett blivande direktiv för prövning av biocider. KemI har påbörjat utredningen av fyra växtskyddsmedel inom ramen för EU:s registrering av sådana medel enligt Rådets direktiv av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT nr L230 s:1 19.8.91, Celec.nr. 391L0414). Sverige kommer även fortsättningsvis inom ramen för programmet för existerande ämnen få rapportörskapet för ett antal prioriterade ämnen, vilket innebär en utvärdering av ämnets miljö- och hälsorisker. KemI:s insatser bör inriktas på att påverka EG och dess lagstiftning i riktning mot den svenska höga skyddsnivån på kemikalie- och bekämpningsmedelsområdet. Under de närmaste åren krävs särskilda insatser av KemI för de ämnen som är föremål för övergångsbestämmelser samt EG:s arbete med bekämpningsmedel. Utöver EU-arbetet behövs särskilda insatser för att driva nationellt riskbegränsningsarbete och egen inspektionsverksamhet. Insatser kommer även att krävas för stöd och vägledning till kommunala insatser inom kemikaliekontrollen och Agenda 21. Regeringen har tagit hänsyn till detta vid medelsberäkningen. Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i proposition 1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretsloppsanpassning av samhället (bet. 1993/94:JoU23, rskr. 1993/94:273) och i regeringens skrivelse 1994/95:167 Det svenska miljöarbetet i EU - Inriktning och genomförande (bet. 1994/95:JoU23, rskr. 1994/95:424) bör gälla även för budgetåret 1997. KemI:s arbete med att öka kemikaliesäkerheten till skydd för hälsa och miljö både nationellt och inom EU bör för nästa budgetår i huvudsak bedrivas med samma inriktning som hittills. Regeringen avser inom kort att ge Kemikalieinspektionen och Inspektionen för strategiska produkter i uppdrag att se över möjligheten att överföra Kemikalieinspektionens uppgifter enligt 19-26 §§ förordningen om strategiska produkter till Inspektionen för strategiska produkter. Översynen bör även omfatta möjligheten att ta ut avgifter av företag för nämnda uppgifter. Anslaget till KemI:s förvaltningskostnader bör ändras från ett obetecknat s.k. 1 000-kronorsanslag till ett ramanslag. Medel motsvarande vad som under innevarande budgetår har beräknats under reservationsanslaget Särskilda projekt, beräknas nu under det nya ramanslaget. För år 1997 beräknar regeringen anslaget till 82 570 000 kronor. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 82 731 000 kronor och för år 1999 till 79 544 000 kronor. A 9. Visst internationellt miljösamarbete -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 32 636 1) Reservation 4 311 1995/96 Anslag 54 168 Utgiftsprognos 50 020 därav 1996 42 807 1997 Förslag 41 562 1998 Beräknat 43 062 1999 Beräknat 40 162 1) Beloppen anges i tusental kr Anslaget disponeras för utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer och för internationellt samarbete inom Miljödepartementets an- svarsområde. Från anslaget betalas kostnader för deltagande i vissa möten inom ramen för internationella miljökonventioner och avtal, möten inom ramen för FN-systemet och inom organisationer såsom OECD, ECE, Europarådet samt miljösamarbetet i fråga om Arktis. Vidare betalas från anslaget vissa kostnader för bilateralt miljösamarbete. Förenta nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972 års generalförsamling för att inom ramen för FN:s miljöprogram (UNEP) helt eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövårdsinitiativ inom FN:s olika organ. Fondens användning står under överinseende av FN:s miljöstyrelse. Sveriges årliga bidrag till miljöfonden belastar anslaget. Från anslaget lämnas också bidrag till vissa ideella miljöorganisationers in- ternationella verksamhet. Regeringens överväganden Det internationella miljösamarbetet blir alltmer betydelsefullt och resurskrävande. Under år 1997 äger FN:s extra generalförsamling rum som skall följa upp Rio konferensen om miljö och utveckling. Vidare kommer Sveriges medlemskap i UNEP:s styrelse att kräva särskilda resurser. För år 1997 beräknar regeringen medel för de kostnader för bidrag och medlemsavgifter enligt Sveriges åtaganden inom ramen för internationella miljökonventioner och avtal som för innevarande budgetår anvisats under anslaget A 12. Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m. Under anslaget beräknas 3 miljoner kronor för bidrag till vissa ideella miljöorganisationers internationella verksamhet. Anslaget för år 1997 beräknas till 41 562 000 kronor. Anslaget, som innevarande budgetår är ett reservationsanslag, bör för år 1997 föras upp som ett ramanslag. För år 1998 beräknas anslaget till 43 062 000 kronor och för år 1999 40 162 000 kronor. A 10. Stockholms internationella miljöinstitut -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 12 000 1) 1995/96 Anslag 18 000 Utgiftsprognos 18 000 därav 1996 12 000 1997 Förslag 12 000 1998 Beräknat 12 000 1999 Beräknat 12 000 1) Beloppen anges i tusental kr Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till Stockholms internatio- nella miljöinstitut (SEI) (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373). SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera, genomföra och föra ut resultatet av studier och forskning vad gäller värdering och utveckling av miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyrning och strategier för en hållbar utveckling. SEI har förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre övriga kontor, ett i Boston, ett i York och ett i Tallin. SEI har byggt upp en internationellt erkänd verksamhet och utvecklat forsk- ningen inom områden som är relevanta för de globala miljöproblemen. Institutet har inriktat sin verksamhet på bl.a. energistudier, klimatfrågor, bioteknik, ekonomi med etik och miljövärden. SEI har engagerat sig alltmer i miljöfrågor i Östersjöregionen, främst de baltiska staterna samt i Ryssland. I betänkandet (SOU 1995:93) Omprövning av statliga åtaganden föreslås att det särskilda organisationsstödet till SEI successivt bör avvecklas. Regeringen delar dock inte utredningens bedömning utan finner, med hänsyn till den stora betydelsen av SEI:s verksamhet, att anslag bör utgå även i fortsättningen. Regeringen beräknar anslaget till 12 miljoner kronor för 1997. För åren 1998 och 1999 beräknas samma belopp. 4. Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. 4.1 Allmänt -------------------------------------------------------------------- | För år 1997 föreslås för verksamhetsområdet Strålskydd, kärnsäkerhet| | m.m. omfattas av en besparing på 9 miljoner kronor i enlighet | | med vad som beräknats i budgetpropositionen 1994/95:100. | | Under kommande år kommer Statens kärnkraftinspektion och | | Statens strålskyddsinstitut att vara engagerade i det arbete | | som följer av industrins genomgång av de svenska | | kärnkraftsreaktorerna. Myndigheterna kommer även att vara | | engagerade i det arbete som pågår för att finna en plats där det| | använda kärnbränslet skall slutförvaras. | | Den internationella granskningen av SKI:s och SSI:s tillsyn på | | kärnenergiområdet kommer att följas upp. | | Myndigheternas arbete med att förbättra kärnsäkerhets- och | | strålskyddsläget i Östeuropa fortsätter. | -------------------------------------------------------------------- Statens strålskyddsinstitut (SSI) övervakar strålskyddet vid de kärntekniska an- läggningarna och vid behandling och lagring av kärnavfall samt utövar tillsyn däröver. SSI kontrollerar att utsläpp till luft och vatten under normaldrift hålls inom fastställda gränser. SSI utövar också tillsyn av sådan verksamhet med joniserande strålning som ligger utanför kärnenergisektorn och av verksamhet med icke-joniserande strålning. Dit hör t.ex. verksamhet på sjukhus, forskningsinstitutioner och annan industriell verksamhet än kärnkraft liksom kontroll av naturlig strålning. Säkerheten vid de svenska kärnkraftverken och övriga kärntekniska anläggningar övervakas av Statens kärnkraftinspektion (SKI). SKI utövar också tillsyn över behandling och lagring av kärnavfall vid kärnkraftverken, lagring av använt kärnbränsle i det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (CLAB) samt slutförvaring av kärnavfall i slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall (SFR- I) i Forsmark. I SKI:s uppgifter ingår också att handha sådana uppgifter kring hantering av kärnämne och kärnteknisk utrustning som följer av Sveriges internationella åtaganden om icke-spridning av kärnvapen m.m. och som kompletterar de uppgifter Europeiska kommissionen har i detta avseende. SKI beslutar vidare om användning av medel inom det statliga finansieringssystem som skall täcka kostnaderna för att hantera och slutförvara kärnavfall och för att riva kärnkraftverken utom när regeringen skall fatta sådana beslut. I takt med att reaktorerna blir äldre tenderar insatserna på strålskydds- och kärnsäkerhetsområdet att öka. Som exempel på detta kan nämnas de stora ombyggnadsarbeten som har utförts vid den äldsta reaktorn, Oskarshamn 1. SKI:s och SSI:s uppföljning av arbetet kan leda till ytterligare granskningsinsatser. Stora genomgångar av reaktorerna planeras att utföras av industrin under de närmaste åren. SKI och SSI kommer att vara starkt engagerade i detta arbete. SKB:s arbete med att finna en plats lämplig för slutförvaring av använt kärnbränsle m.m. engagerar många människor. Flera av de centrala statliga myndigheterna, framför allt SKI och SSI, har varit engagerade när det gäller att lämna information i frågor som rör kärnsäkerhet och strålskydd samt samhällsplanering. Mot denna bakgrund samt mot bakgrund av att förstudier bedrivs samtidigt på olika platser i landet har regeringen beslutat att en särskild samordningsresurs, en nationell förhandlare, ställs till de olika aktörernas förfogande. SKI och SSI, men också Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM) skall i lämplig omfattning bistå den nationella samordnaren i hans arbete. SKI:s och SSI:s tillsynsverksamhet på kärnenergiområdet har under budgetåret genomgått en internationell granskning. Utredningen visar att den svenska tillsynen håller en hög internationell standard men pekar också på några områden där högre effektivitet bör kunna nås. De rekommendationer som granskningsgruppen redovisar i sitt betänkande (SOU 1996:73) bereds för närvarande inom regeringskansliet. SKI och SSI medverkar också med insatser inom det svenska samarbetet med Öst- och Centraleuropa. Dessa insatser beräknas fortsätta även under budgetåret 1997. Samarbetet finansieras över det s.k. Östeuropaanslaget inom utgiftsområde 7. Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet B. Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. framgår av följande sammanställning (miljoner kronor): Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat därav 1994/951995/96 1995/96 1996 1997 1998 1999 237 317 357 247 222 220 223 4.2 Övrig statlig verksamhet Kärnavfallsfonden Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) är en innehavare av tillstånd till kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för att allt i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt kärnbränsle hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt och att den anläggning i vilken verksamheten bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan verksamheten har upphört (§ 10). Dessa åtaganden innebär enligt förarbetena (prop. 1983/84:60) också ett ansvar för att klarlägga vilka åtgärder som behövs och hur dessa åtgärder skall kunna genomföras. I det ansvar som enligt 10 § kärntekniklagen läggs på reaktorinnehavare och övriga innehavare av tillstånd till kärnteknisk verksamhet ingår att svara för de faktiska kostnader som behövs för avfallshanteringen. Som påpekades av Lagrådet i yttrandet över den tidigare finansieringslagen (prop. 1980/81:90 s. 637) omfattar tillståndshavarens skyldigheter även att ansvara med återstoden av sin förmögenhet för kostnader som staten skulle kunna ådra sig för sådana åtaganden, ifall tillståndshavaren skulle underlåta att fullgöra sina skyldigheter och staten därför nödgas vidta åtgärderna. Enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. (finansieringslagen) skall den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor (reaktorinnehavaren) årligen, så länge reaktorn är i drift, betala en avgift för att finansiera omhändertagande av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Riksdagen beslutade hösten 1995 (prop 1995/96:83, bet. 1995/96:NU10, rskr. 1995/96:114) bl.a. om ändring i finansieringslagen innebärande en komplettering av reaktorinnehavares skyldighet att betala avgifter för framtida avfallskostnader med en skyldighet för reaktorinnehavare att ställa säkerheter för dessa kostnader. Riksdagen beslutade samtidigt om förändring av förvaltningen av avgiftsmedlen. Till följd av riksdagens beslut förvaltas medlen sedan den 1 januari 1996 av en särskild fond, Kärnavfallsfonden. Medlen är placerade i Riksgäldskontoret. Användning och återbetalning av avgiftsmedlen prövas av Statens kärnkraftinspektion eller i vissa fall direkt av regeringen Av redovisningen för år 1995 framgår att inbetalade avgifter uppgick till sammanlagt 1 270 miljoner kronor (1 331 miljoner kronor 1994). Utbetalade ersättningar uppgick till 398 miljoner kronor (431 miljoner kronor). Ränteintäkterna uppgick till 1 628 miljoner kronor (1 273 miljoner kronor) och överskottet av förvaltningen 2 499 miljoner kronor (2 173 miljoner kronor). Behållningen den 31 december 1995 var 17 939 miljoner kronor (15 441 miljoner kronor). 4.3 Anslag B1. Statens strålskyddsinstitut -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 81 243 1) Anslagssparande 15 685 1995/96 Anslag 116 379 Utgiftsprognos 128 100 därav 1996 85 400 1997 Förslag 73 683 1998 Beräknat 72 354 1999 Beräknat 72 001 1) Beloppen anges i tusental kr Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människor, djur och miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke- joniserande strålning. SSI:s huvuduppgift är således att verka för att intentionerna i strålskyddslagen (1988:220) uppfylls. Detta innebär att SSI skall utöva tillsyn över verksamhet med joniserande och icke-joniserande strålning, öka kunskapen inom området genom att bedriva och finansiera forskning, ge råd och upplysningar i strålskyddsfrågor samt i övrigt verka för säker användning av strålning. SSI:s verksamhet finansieras direkt via statsbudgeten och via avgifter enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut. Avgifter från kärnteknisk verksamhet beräknas för år 1996 till ca 40 miljoner kronor och redovisas under inkomsttitel 2551. Ansökningsavgifter beräknas till ca 5 miljoner kronor och redovisas under inkomsttitel 2511. SSI genomgick en fördjupad prövning inför budgetåren 1995/96 till 1998. De övergripande målen för SSI:s verksamhet är att: - förhindra akuta skador och minska risken för sena skador till följd av strål- ning; - drift och underhåll av kärntekniska anläggningar skall vara förenade med en säker strålmiljö för människor, djur och miljö; - upprätthålla och vidareutveckla en samordnad nationell beredskap inom strålskyddsområdet mot utsläpp av radioaktiva ämnen; - genom forsknings-, utvecklings-, beräknings- och mätinsatser ge underlag för strålskyddsmässiga bedömningar och för att upprätthålla kompetens för att kunna förutse och möta framtida frågor inom strålskyddet. Inom programmet Strålskydd öst är målet att skapa ett bättre strålskydd i berörda länder i Central- och Östeuropa. Detta program finansieras via särskilda medel från Utrikesdepartementets anslag. Utgiftsprognosen för innevarande budgetår överstiger anvisade medel. Skälet är att reserverade medel har tagits i anspråk för att huvudsakligen reglera kostnader för forskningsprojekt. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande mål som gäller för perioden 1995/96 till 1998 bör| | ligga fast. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 73 683 000 kr | | Beräknade avgiftsinkomster ca 45 000 000 kr | -------------------------------------------------------------------- Strålskyddsinstitutets årsredovisning visar att myndigheten i allt väsentligt har levt upp till uppsatta mål och att dessa mål är relevanta. SSI omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion och en nedräkning av anslaget har skett. Till följd av de sparbeting som lagts på myndigheten menar SSI att det kan bli nödvändigt att se över den inriktning och målsättning som angivits för de olika verksamhetsgrenarna i den fördjupade anslagsframställningen. Regeringen delar SSI:s uppfattning och det bör ankomma på SSI att göra en sådan översyn. I detta sammanhang kan nämnas att SSI deltar tillsammans med flera andra myndigheter under ledning av Riksrevisionsverket i ett projekt som syftar till att utveckla mål- och resultatsstyrningen. Erfarenheter från projektet kommer att utnyttjas vid en kommande översyn av SSI:s mål. I avvaktan på en sådan översyn bör således målen för SSI ligga fast. Regeringen gör vidare den bedömningen att SSI:s rationaliseringsarbete bedrivs på ett framgångsrikt sätt och att det finns goda förutsättningar för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett sådant sätt att strålskyddet är fortsatt gott med de resurser som beräknas för budgetåret 1997. De synpunkter som förs fram i den internationella granskningen av den svenska tillsynsverksamheten på kärnenergiområdet (SOU 1996:73) bereds för närvarande inom regeringskansliet. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några invändningar i sin revisionsberättelse över SSI:s årsredovisning. Regeringen beräknar anslaget till 73 683 000 kronor för år 1997. För åren 1998 och 1999 beräknas utgifterna till 72 354 000 kronor resp. 72 001 000 kronor. B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 61 161 1) Anslagssparande 14 844 1995/96 Anslag 91 583 Utgiftsprognos 99 300 därav 1996 66 200 1997 Förslag 63 188 1998 Beräknat 65 105 1999 Beräknat 67 295 1) Beloppen anges i tusental kr B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 67 351 1) Anslagssparande 29 311 1995/96 Anslag 88 439 Utgiftsprognos 102 600 därav 1996 68 400 1997 Förslag 58 778 1998 Beräknat 55 867 1999 Beräknat 57 154 1) Beloppen anges i tusental kr Statens kärnkraftinspektion (SKI) är central förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka dels säkerheten vid kärnteknisk verksamhet, dels genomförandet av den forskning och utveckling och det program för bl.a. sådana frågor som avses i 11 och 12 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Dessutom skall SKI besluta om användningen av avgiftsmedel enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. och lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m., utom när regeringen skall fatta ett sådant beslut. SKI:s verksamhet finansieras i sin helhet via avgifter enligt förordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion. Avgifter enligt den nämnda förordningen avseende tillsyn och forskning förs till inkomsttiteln 2551, Avgifter från kärnkraftverken. Övriga avgifter disponeras av SKI. SKI genomgick en fördjupad prövning för budgetåren 1992/93 till 1994/95. De verksamhetsmål som då lades fast har förlängts till att gälla även för budgetåret 1995/96. De nuvarande övergripande målen för SKI är att verksamheten skall inriktas på att - hög säkerhet uppnås i svensk kärnteknisk verksamhet och att SKI i detta syfte tar initiativ till säkerhetshöjande åtgärder, - Sveriges internationella åtaganden på det kärntekniska området uppfylls, - kärnavfall slutförvaras på ett säkert sätt, - tillräcklig bredd uppnås i industrins forsknings- och utvecklingsverksamhet avseende slutförvaring av använt kärnbränsle, - beslutsfattare och allmänhet är väl informerade om kärnteknisk risk och säkerhet samt om omhändertagande och slutförvaring av använt kärnbränsle. Den grundläggande förutsättningen för SKI:s mål och inriktning av verk- samheten är att de som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet också har det fulla och odelade ansvaret för säkerheten. SKI skall övervaka hur till- ståndsinnehavarna lever upp till detta ansvar genom att skapa sig en egen välgrundad bild av säkerhetsläget vid anläggningarna och av kvaliteten i tillståndsinnehavarnas säkerhetsarbete. SKI skall i det sammanhanget - driva på i säkerhetsarbetet när drifterfarenheter, forskningsresultat och teknisk utveckling så motiverar, såväl gentemot tillståndsinnehavare som i det internationella säkerhetssamarbetet, - verka för att en allsidighet upprätthålls i kärnkraftindustrins forskning och utveckling för hantering och slutförvaring av kärnavfall och för avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar i vilka verksamhet inte längre skall bedrivas samt att tillse att erforderliga medel sätts av för framtida kostna- der, - verka för att kompetensen i säkerhetsarbetet vidmakthålls och utvecklas inom SKI likaväl som hos tillståndsinnehavarna och i övrigt inom landet, - utfärda och fastställa villkor och föreskrifter för kärnteknisk verksamhet i den utsträckning som bedöms nödvändig för säkerheten och till följd av Sveriges internationella åtaganden samt - aktivt informera om förhållanden och händelser av säkerhetsintresse samt om omhändertagande och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. I prioritering av myndighetens uppgifter skall den säkerhetsmässiga be- tydelsen vara avgörande. Även de uppgifter som följer av Sveriges in- ternationella åtaganden skall beaktas. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 för anslagen B 2 resp. B 3 visar att utgifterna överstigit anvisade medel med ca 1,5 resp. 1 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar på att utgifterna förväntas överstiga anvisade medel med ca 8 resp. 14 miljoner kronor. De ökade utgifterna ryms inom anslagssparandet under resp. anslag. SKI har i sin förenklade anslagsframställning för budgetåret 1997 angivit att såväl oförändrad anslagsnivå som de sparbeting som lagts på myndigheten leder till att det är nödvändigt att klarställa inriktningen av och ambitionsnivån för verksamheten i förhållande till utvecklingen i omvärlden. Nya mål måste for- muleras och fastställas. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande mål som hittills gällt för verksamheten behöver yt-| | terligare klarställas och verksamhetsmålen ytterligare | | utvecklas. Regeringen avser att i regleringsbrevet för år 1997 | | uppdra åt SKI att lägga förslag i denna riktning. Nu gällande | | övergripande mål bör därmed ligga fast för budgetåret 1997. | | | | Resurser 1997 | | | | B 2. Förvaltningskostnader, ramanslag 63 188 000 kr | | Beräknade avgiftsinkomster 63 320 000 kr | | | | B 3. Kärnsäkerhetsforskning, ramanslag 58 778 000 kr | | Beräknade avgiftsinkomster 58 560 000 kr | -------------------------------------------------------------------- SKI:s årsredovisning visar att myndigheten i huvudsak har levt upp till uppsatta mål. SKI omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion och viss nedräkning av anslaget har gjorts. Regeringen instämmer i SKI:s bedömning att det är nödvändigt att klarställa inriktningen av och ambitionsnivån för myndighetens verksamhet i förhållande till utvecklingen i omvärlden. Regeringen bedömer att detta bör göras i anslutning till att den framtida energipolitiken fastläggs. Därvid kommer också de rekommendationer att behandlas som lagts fram av den internationella expertgrupp som under våren 1996 slutfört sin granskning av tillsynsverksamheten vid SKI och vid Statens strålskyddsinstitut. Gruppens rapport (SOU 1996:73) bereds för närvarande inom regeringskansliet. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende SKI. Regeringen beräknar anslagen B 2 resp B 3 till 63 188 000 resp. 58 778 000 kronor för år 1997. För åren 1998 och 1999 beräknas utgifterna under anslaget B 2 till 65 105 000 resp. 67 295 000 kronor och under anslaget B 3 till 55 867 000 resp. 57 154 000 kronor. B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 27 360 1) 1995/96 Anslag 20 240 Utgiftsprognos 27 000 därav 1996 26 900 1997 Förslag 26 752 1998 Beräknat 26 752 1999 Beräknat 26 752 1) Beloppen anges i tusental kr Från anslaget betalas kostnader, i amerikanska dollar och österrikiska shilling, för deltagande i internationellt samarbete på kärnenergiområdet, såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella Atomenergiorganet (IAEA), bidraget till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation Fund samt kostnader i samband med övrigt internationellt kärnsäkerhetssamarbete. Anslaget, som för innevarande budgetår är ett förslagsanslag, bör för år 1997 föras upp som ett ramanslag. Regeringen beräknar att anslaget för år 1997 bör vara 26 752 000 kr. För åren 1998 och 1999 beräknas en oförändrad utgiftsnivå. --------------------------------------------------------------------