Regeringskansliets rättsdatabaser

Förslag till statsbudget för år 1997 Utbildning och universitetsforskning (Utgiftsområde 16) Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut..........................7 2 Lagtext .................................16 2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)................................16 2.2 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)................................17 3 Inledning .................................18 3.1 Allmänt .................................18 3.2 Utvecklingsperspektivet....................18 3.3 EU-samarbetet inom utbildning och forskning .................................25 3.4 Utgiftsutveckling..........................27 4 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning...............28 4.1 Allmänt .................................28 4.2 Resultatinformation........................32 4.3 Anslag .................................35 A 1. Statens skolverk...........................38 A 2. Skolutveckling.............................40 A 3. Forskning inom skolväsendet................42 A 4. Genomförande av skolreformer...............44 A 5. Statens institut för handikappfrågor i skolan...................................45 A 6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp.........47 A 7. Specialskolor och resurscenter.............49 A 8. Särskilda insatser på skolområdet..........52 A 9. Sameskolor.................................55 A 10. Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola...............57 A 11. Bidrag till svensk undervisning i utlandet.58 A 12. Statens skolor för vuxna...................60 A 13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxenut- bildning .................................61 A 14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna....63 A 15. Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och kompetensutveckling m.m................67 4.4 Övriga frågor..............................69 5 Universitet och högskolor...........................70 5.1 Högre utbildning och forskning.............70 5.1.1 Allmänt om högre utbildning och forskning..............................70 5.1.2 Högskolan inför 2000-talet.................77 5.2 Omvärldsanalys.............................81 5.3 Grundläggande högskoleutbildning...........84 5.3.1 Kvalitet och förnyelse inom den högre utbildningen.........................84 5.3.2 Kraftig utbyggnad av den högre utbildningen...............................87 5.3.2.1 En förnyad lärarutbildning.................89 5.3.2.2 Tekniska och naturvetenskapliga ut- bildningar.................................99 5.3.2.3 Konstnärliga utbildningar.................106 5.3.2.4 Utbildningar inom vårdområdet m.m.........112 5.3.2.5 Fortbildning och vidareutbildning.........117 5.4 Nya högskolor.............................119 5.4.1 Högskola i Malmö..........................119 5.4.2 Södertörns högskola.......................124 5.4.3 Högskola på Gotland.......................126 5.5 Forskning och forskarutbildning...........127 5.5.1 Fakultetsresurser och nya forsknings- satsningar................................128 5.5.2 Universitetsbegreppet.....................140 5.5.3 Forskning vid mindre och medelstora högskolor.................................143 5.5.4 Forskarutbildning.........................148 5.6 Jämställdhet och genusforskning...........149 5.6.1 Jämställdhet inom högskolan...............149 5.6.2 Genusforskning............................151 5.7 Invandrare och den högre utbildningen..............................153 5.8 Informationstekniken - hög- skolans roll..............................155 5.9 Högskolans tredje uppgift.................160 5.10 Internationellt samarbete.................164 5.10.1 EU-samarbete inom högre utbildning........165 5.10.2 Östersjösamarbete.........................166 5.10.3 Nordiskt samarbete........................167 5.10.4 Gästforskare/gästlärare utomlands.........168 5.11 Organisatoriska frågor....................168 5.12 Anslagstekniska frågor m.m................169 5.12.1 Anslagsberäkningar för universitet och högskolor.............................169 5.12.2 Justering av per capita-ersättningar......171 5.12.3 Anslagssystem.............................172 5.13 Utbildningsuppdragen för treårs- perioden 1997-1999........................173 5.14 Anslag ................................176 B 1. Uppsala universitet: Grundutbildning...........................176 B 2. Uppsala universitet Forskning och forskarutbildning...........179 B 3. Lunds universitet: Grundutbildning...........................181 B 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning...........184 B 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning...........................186 B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning...........189 B 7. Stockholms universitet: Grundutbildning...........................191 B 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning...........193 B 9. Umeå universitet: Grundutbildning.........195 B 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning...........198 B 11. Linköpings universitet: Grundutbildning...........................200 B 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning...........203 B 13. Karolinska institutet: Grundutbildning...........................205 B 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning...........207 B 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning...........................209 B 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning...........211 B 17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning........213 B 18. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning...........215 B 19. Danshögskolan: Grundutbildning............217 B 20. Dramatiska insitutet: Grundutbildning...........................218 B 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning...........................220 B 22. Högskolan Dalarna: Grundutbildning...........................222 B 23. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning...........................225 B 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning...........................227 B 25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning...........................229 B 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning...........................231 B 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning...........................233 B 28. Högskolan Kristianstad: Grundutbildning...........................236 B 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning...........................238 B 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning...........................240 B 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning...........................242 B 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning...........................244 B 33. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning...........................247 B 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning...........................249 B 35. Konstfack: Grundutbildning................250 B 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning...........................252 B 37. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning...........................253 B 38. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning...........................255 B 39. Mitthögskolan: Grundutbildning............258 B 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning...........................260 B 41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning...........................262 B 42. Södertörns högskola: Grundutbildning...........................264 B 43. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning...........................265 B 44. Enskilda och kommunala högskole- utbildningar m.m..........................266 B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m.............................274 B 46. Forskning och konstnärligt utvecklings- arbete vid vissa högskolor................277 B 47. Sunet ................................280 B 48. Ersättningar för klinisk utbildning och forskning ................................282 6 Högskolemyndigheter................................284 6.1 Anslag ................................284 C 1. Högskoleverket............................284 C 2. Verket för högskoleservice................287 C 3. Centrala studiestödsnämnden...............289 7 Nationella och internationella forskningsresurser..292 7.1 Allmänt ................................292 7.2 Resultatinformation.......................294 7.3 Anslag ................................297 D 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation.....................297 D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning........299 D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning................300 D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning..............303 D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning.................................304 D 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning...............................306 D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning.................................307 D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning...............................308 D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning.................................309 D 10. Teknikvetenskapliga forskningrådet: Förvaltning...............................311 D 11. Rymdforskning.............................312 D 12. Rådet för forskning om universitet och högskolor.................................313 D 13. Kungl. biblioteket........................314 D 14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek.................................315 D 15. Institutet för rymdfysik..................317 D 16. Polarforskningssekretariatet..............318 D 17. Rådet för forsknings- och utvecklings- samarbete mellan Sverige och EU...........319 D 18. Europeisk forskningssamverkan.............321 D 19. Särskilda utgifter för forskningsändamål.........................322 D 20. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning................................324 7.4 Bemyndiganden.............................325 8 Gemensamma ändamål.................................327 8.1 Allmänt ................................327 E 1. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m................................327 E 2. Utvecklingsarbete inom Utbildnings- departementets område m.m.................329 Rättsdatablad............................................331 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen(1992:1434), 3. godkänner förslaget till ram för år 1997 för statsbidragsberättigade årselevplatser vid riksinternatskolor, internationella grund- och gymnasieskolor och IB-utbildningar i enlighet med vad regeringen förordar under avsnittet A 10, 4. godkänner förslaget till ram för år 1997 för statsbidragsberättigade årselevplatser vid kompletterande skolor i enlighet med vad regeringen förordar under avsnittet A 13, 5. godkänner det som regeringen förordar om omfattningen av och principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1997 - 1999 (avsnitt 5.3.2), 6. godkänner vad regeringen förordar om stöd till lärarutbildningen(avsnitt 5.3.2.1), 7. godkänner vad regeringen förordarom stöd till teknik- och naturve- tenskapscentrum (avsnitt5.3.2.2), 8. godkänner vad regeringen förordar om åtgärder inom konstnärligautbildningar (avsnitt 5.3.2.3), 9. godkänner vad regeringen förordar om åtgärder för utbildningarinom vårdområdet (avsnitt 5.3.2.4), 10. godkänner att en högskola inrättas i Malmö med den inriktning och omfattning som regeringen förordar (avsnitt 5.4.1), 11. godkänner att en högskola inrättas på Gotland med den inriktning som regeringen förordar (avsnitt 5.4.3), 12. godkänner vad regeringen förordar om forskningssatsningar vid universitet och högskolor (avsnitt 5.5.1), 13. godkänner vad regeringen förordar beträffande universitetsbegreppet (avsnitt 5.5.2), 14. godkänner vad regeringen förordar om forskning vid mindre och medelstora högskolor (avsnitt 5.5.3), 15. godkänner vad regeringen förordar om genusforskning (avsnitt 5.6), 16. bemyndigar regeringen att vidta nödvändiga åtgärder för att avveckla den affärsdrivande verksamheten vid Uppsala Datacentral (UDAC) vid Uppsala universitet (avsnitt 5.9), 17. godkänner vad regeringen förordar om stöd till svenska gästforska- re/gästlärare i utlandet (avsnitt 5.10.4), 18. godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helår- sprestationer som regeringen förordar för de olika utbildningsområdena för budgetåret 1997 (avsnitt 5.12.2), 19. godkänner vad regeringen förordar om generellt utbildningsuppdragför treårsperioden 1997-1999 (avsnitt 5.13), 20. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala universitet avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 1, 21. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 2, 22. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lunds universitet avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 3, 23. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 4, 24. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Göteborgs universitet avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 5, 25. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 6, 26. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Stockholms universitet avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 7, 27. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 8, 28. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Umeå universitet avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 9, 29. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 10, 30. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Linköpings universitet avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 11, 31. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 12, 32. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Karolinska institutet avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 13, 33. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och forskarutbildning vid Karolinska institutet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 14, 34. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Kungl. Tekniska högskolan avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 15, 35. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 16, 36. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Luleå avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 17, 37. godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997 - 1999 för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Luleå skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 18, 38. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Danshögskolan avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 19, 39. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Dramatiska institutet avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 20, 40. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Borås avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 21, 41. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Dalarna avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 22, 42. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Gävle/Sandviken avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 23, 43. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Halmstad avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 24, 44. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Kalmar avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 25, 45. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Karlskrona/Ronneby avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 26, 46. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Karlstad avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 27, 47. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Kristianstad avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 28, 48. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Skövde avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 29, 49. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Trollhättan/Uddevalla avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 30, 50. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Växjö avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 31, 51. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Örebro avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 32, 52. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskoleutbildningen på Gotland avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 33, 53. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Idrottshögskolan i Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 34, 54. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Konstfack avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 35, 55. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Kungl. Konsthögskolan avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 36, 56. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Kungl. Musikhögskolan i Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 37, 57. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lärarhögskolan i Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 38, 58. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Mitthögskolan avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 39, 59. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Mälardalens högskola avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 40, 60. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Operahögskolan i Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 41, 61. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Södertörns högskola avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 42, 62. godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Teaterhögskolan i Stockholm avseende åren 1997 - 1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 43, 63. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Högskoleverkets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet C 1, 64. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Verkets för högskoleservice ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet C 2, 65. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Forskningsrådsnämndens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 1, 66. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 3, 67. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Medicinska forskningsrådets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 5, 68. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Naturvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 7, 69. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Teknikvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 9, 70. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Kungl. bibliotekets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 13, 71. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens psykologisk-pedagogiska biblioteks ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 14, 72. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Institutets för rymdfysik ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 15, 73. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Polarforskningssekretariatets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 16, 74. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Rådets för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 17, 75. bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som innebär åtaganden i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 7.4, och 76. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning enligt följande uppställning: Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp (tusental kr) A 1. Statens skolverk ramanslag 242 340 A 2. Skolutveckling ramanslag 161 228 A 3. Forskning inom skolväsendet ramanslag 7 708 A 4. Genomförande av skolreformer ramanslag 122 424 A 5. Statens institut för handikappfrågor i skolan ramanslag 114 375 A 6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp ramanslag 20 467 A 7. Specialskolor och resurscenter ramanslag 414 840 A 8. Särskilda insatser på skolområdet ramanslag 243 856 A 9. Sameskolor ramanslag 33 246 A 10. Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola ramanslag 113 812 A 11. Bidrag till svensk undervisning i utlandet ramanslag 81 391 A 12. Statens skolor för vuxna ramanslag 38 411 A 13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxen- ramanslag 130 336 utbildning A 14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna ramanslag 2 546 348 A 15. Delegationen för genomförande av vissa EU- ramanslag 4 700 program inom utbildning och kompetensutveck- ling m.m. B 1. Uppsala universitet: Grundutbildning ramanslag 763 015 B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 906 412 B 3. Lunds universitet: Grundutbildning ramanslag 1 228 535 B 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 941 950 B 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning ramanslag 926 538 B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 723 664 B 7. Stockholms universitet: Grundutbildning ramanslag 631 848 B 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 743 788 B 9. Umeå universitet: Grundutbildning ramanslag 634 097 B 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 500 155 B 11. Linköpings universitet: Grundutbildning ramanslag 577 673 B 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 323 203 B 13. Karolinska institutet: Grundutbildning ramanslag 307 388 Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp (tusental kr) B 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning ramanslag 558 025 B 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning ramanslag 622 837 B 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning ramanslag 487 667 B 17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning ramanslag 322 002 B 18. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning ramanslag 166 997 B 19. Danshögskolan: Grundutbildning ramanslag 21 995 B 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning ramanslag 52 273 B 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning ramanslag 125 528 B 22. Högskolan Dalarna: Grundutbildning ramanslag 166 828 B 23. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning ramanslag 166 145 B 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning ramanslag 100 710 B 25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning ramanslag 172 385 B 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning ramanslag 96 554 B 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning ramanslag 247 545 B 28. Högskolan Kristianstad: Grundutbildning ramanslag 126 461 B 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning ramanslag 95 901 B 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning ramanslag 80 533 B 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning ramanslag 197 693 B 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning ramanslag 232 609 B 33. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning ramanslag 31 918 B 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag 33 396 B 35. Konstfack: Grundutbildning ramanslag 95 437 B 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning ramanslag 45 377 B 37. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag 80 450 B 38. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag 275 532 B 39. Mitthögskolan: Grundutbildning ramanslag 304 044 B 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning ramanslag 203 776 B 41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag 13 165 B 42. Södertörns högskola: Grundutbildning ramanslag 75 975 B 43. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ramanslag 21 743 Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp (tusental kr) B 44. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. ramanslag 1 379 837 B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. ramanslag 534 155 B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor ramanslag 295 196 B 47. Sunet ramanslag 100 000 B 48. Ersättningar för klinisk utbildning och forskning ramanslag 1 549 946 C 1. Högskoleverket ramanslag 143 671 C 2. Verket för högskoleservice ramanslag 10 000 C 3. Centrala studiestödsnämnden ramanslag 276 727 D 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation ramanslag 83 276 D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning ramanslag 18 318 D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning ramanslag 210 444 D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning ramanslag 7 795 D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning ramanslag 326 533 D 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning ramanslag 9 771 D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning ramanslag 525 426 D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning ramanslag 18 773 D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning ramanslag 272 237 D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning ramanslag 9 244 D 11. Rymdforskning ramanslag 38 837 D 12. Rådet för forskning om universitet och ramanslag 8 207 högskolor D 13. Kungl. biblioteket ramanslag 190 162 D 14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek ramanslag 8 029 D 15. Institutet för rymdfysik ramanslag 36 434 D 16. Polarforskningssekretariatet ramanslag 21 850 Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp (tusental kr) D 17. Rådet för forsknings- och utvecklingssam- arbete mellan Sverige och EU ramanslag 9 506 D 18. Europeisk forskningssamverkan ramanslag 317 367 D 19. Särskilda utgifter för forsknings- ändamål ramanslag 104 366 D 20. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning ramanslag 90 978 E 1. Kostnader för Sveriges medlemsskap i i Unesco m.m. ramanslag 35 828 E 2. Utvecklingsarbete inom Utbildnings- departementets område m.m. ramanslag 18 947 Summa för utgiftsområdet 25 357 109 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 § skollagen (1985:1100)1 skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 kap. 6 § -------------------------------------------------------------------- Regeringen får utan hinder av Regeringen får utan hinder av föreskrifterna i 4 kap. 4 §, 5 föreskrifterna i 4 kap. 4 §, 5 kap. kap. 21 § och 11 kap. 5 § meddela 21 §, 11 kap. 5 § och 13 kap. 8 § föreskrifter om skyldighet för den meddela föreskrifter om skyldighet som vill genomgå särskilt anordnad för den som vill genomgå särskilt prövning i grundskolan, gymnasie- anordnad prövning i grundskolan, skolan eller kommunal vuxenut- gymnasieskolan, kommunal vuxenut- bildning att betala en avgift bildning eller svenskundervisning som tillfaller huvudmannen för för invandrare att betala en av- utbildningen. gift som tillfaller huvudmannen för utbildningen. _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. **FOOTNOTES** 1 Lagen omtryckt 1991:1111. 2.2 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 § Staten skall som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. -------------------------------------------------------------------- I forskning och Högskolorna skall också samverka utvecklingsarbete ingår att med det omgivande samhället och sprida kännedom om verksamheten informera om sin verksamhet. samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vunnits i verksamheten skall kunna tillämpas. _____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 3 Inledning 3.1 Allmänt Utgiftsområdet avser skola och barnomsorg, vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, högskoleutbildning och forskning samt centrala myndigheter inom Utbildningsdepartementets område. Förslaget bygger på de förslag regeringen tidigare presenterat i fråga om satsningar på vuxenutbildning och högskoleut- bildning, först i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150), sedan i sommarens sysselsättningsproposition (prop. 1995/96:222). Förslag till ställningstaganden inom olika utbildningsområden presenteras. Vidare innehåller budgetförslaget förslag till anslag och andra ställningstaganden i anslutning till de förslag till mål och riktlinjer för forskningen och forskningspolitiken, som regeringen presenterar i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5), vilken beslutas idag. Sistnämnda proposition bygger i vissa delar på förslagen i propositionen (prop. 1996/97:22) om statliga stiftelser, vilken även beslutas idag. De resursmässiga konsekvenserna av förslagen i IT- propositionen (prop. 1995/96:125) tas nu upp. Delar av resurssatsningen inom IT-området har ett samband med de förslag inom biblioteksområdet som läggs fram i regeringens proposition (prop. 1996/97:3) om kulturpolitik. En välutbildad befolkning är en avgörande förutsättning för en ekonomisk utveckling som kan stärka och utveckla vårt demokratiska välfärdssamhälle. Därför görs viktiga satsningar på en expansion av vuxenutbildning och högskola. Detta sker i en statsfinansiell situation där även utbildningen och forskningen måste bidra till saneringen av statsfinanserna. Regeringen har tidigare redovisat detta i propositioner enligt vad som ovan nämnts. För att få utrymme för ytterligare angelägna åtgärder som nu föreslås har omprioriteringar gjorts inom ramarna. Förutom vuxenutbildning och högskoleutbildning spelar förskola och skola en mycket betydelsefull roll för tillväxt och välstånd vilket påpekas alltmer i den internationella debatten både av OECD (senast i The OECD Jobs Strategy, Technology, Productivity and Job Creation, 1996) och av fristående ekonomer. Behov av återkommande utbildning i ett livslångt lärande framhålls. Genomgående betonas också behovet av nya former för kunskaper, kunskapsproduktion och lärande. 3.2 Utvecklingsperspektivet Som ett resultat av framsynta utbildningssatsningar under årtionden är svenska folket välutbildat. I relation till bruttonationalprodukten, BNP, har den totala offentliga utbildningskostnaden ökat de senaste åren. Budgetåret 1994/95 beräknades den sammanlagda kostnaden för statens, kommunernas och landstingens utbildningsverksamhet uppgå till ungefär 7% av BNP, vilket internationellt sett är en förhållandevis stor andel. Figur 16.3.1 Offentliga utgifter för utbildningsområdet i procent av BNP i Sverige jämfört med OECD Sverige avsätter mer offentliga medel till utbildningsområdet i procent av BNP än genomsnittligt i övriga OECD-länder. Kostnaden för skola och förskola minskade i vårt land i relation till BNP mellan år 1991 och 1993, men låg fortfarande på en relativt hög nivå. Samtidigt har kostnaden för högskoleområdet ökat i vårt land sedan slutet av 1980-talet. Expansionen av den eftergymnasiala utbildningen under 1960-talet, utbyggnaden av gymnasieskolan under 1980-talet samt omfattande satsningar på vidareutbildningar för vuxna har medfört att stora delar av befolkningen numera har en bred utbildning på gymnasie- eller högskolenivå. Sedan slutet av 1980-talet pågår dessutom en kraftig expansion av högskolan. Fortfarande finns dock stora grupper av vuxna med en utbildning som inte motsvarar det moderna arbetslivets krav. Vidare är de högutbildade mycket ojämnt fördelade på arbetsmarknaden. Inom till- verkningsindustrin är andelen med högskoleutbildning knappt 20%, medan den inom den offentliga sektorn uppgår till över 40%. Stor vikt har i Sverige sedan länge lagts vid allas behov av grundläggande utbildning. Internationellt sett är detta ett svenskt kännetecken. 1900-talets skol- och vuxenutbildningsreformer har varit av stor betydelse. Sverige har också enligt en OECD-studie (Adult Literacy, 1995) fortfarande ett internationellt försteg genom befolkningens höga läs- och skrivförmåga. Viktigt för detta är även vår barnomsorg, som har till uppgift att ge barn pedagogisk stimulans och som gör det möjligt för småbarnsföräldrar att kombinera arbete eller studier med föräldraskap. Barnomsorgen har under de senaste 25 åren byggts ut såväl kvalitativt som kvantitativt. I Sverige skall skolan inte bara erbjuda undervisning av hög kvalitet till gagn för framtida välstånd och ekonomisk tillväxt. Genom ett nära samarbete mellan förskola, skolbarnsomsorg och skola skapas bättre förutsättningar att möta varje barn på dess individuella nivå. För alla barn och ungdomar utgör skolan och dess vardag en stor och betydelsefull del av deras liv. För eleverna är skolan en helhet. Det är lärande och lektioner, men också kamrater, vänner, vuxenkontakter osv. I den skolpolitiska diskussionen är det viktigt att se skolan både som en förberedelse för livet och som en stor del av själva livet. Utifrån detta perspektiv blir frågor om utveckling, kvalitet, rättvisa och möjligheten att påverka av central betydelse. Skolans betydelse för att skapa välfärd och åstadkomma en god fördelningspolitik får inte underskattas. Regeringen avser att återkomma till bl a dessa frågor i en kommande utvecklingsplan för skolan. Den svenska utbildningspolitiken har vidare skapat ett öppet utbildningssystem utan återvändsgränder. Sedan över 30 år tillbaka har vi en gemensam grundskola. Den nyligen genomförda gymnasiereformen innebär en gymnasieskola för alla där inget program får bli en återvändsgränd som stänger ute elever från ett aktivt medborgarskap, ett utvecklat arbetsliv eller vidare studier. Det handlar också om vuxenutbildningen där folkbildning - studieförbund och folkhögskola - är det äldre inslaget och komvux det nyare. När den svenska vuxenutbildningen nu skall utvecklas i en ny form sker det som ett ytterligare steg i en lång utveckling. Folkbildningens historia är både parallell till och en förutsättning för demokratiseringen av Sverige under 1800- och 1900-talen. Det öppna utbildningssystemet, varav folkbildningen är en del, och dess principer är basen både för den svenska demokratin och för uppnådda ekonomiska framsteg. Folkbildningen behandlas under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Sverige har även en lång tradition på yrkesutbildningens område. Yrke- sutbildningen bedrivs i många former inom högskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Den pågående försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning ger många spännande möjligheter till samverkan mellan kommuner, näringsliv och högskolor. Det är också värt att notera att Sverige tillsammans med de andra nordiska länderna blivit pionjärer i världen för utbildningen för olika kategorier av funktionshindrade. Detta förhållande är ett av de tydligaste uttrycken för strävan till ett samhälle där inga utesluts. Framför allt innebar utvecklingen under 1960- och 1970-talet något nytt. Utbildningens syfte blev att förbereda för ett liv i samhället och utanför de gamla, stora institutionerna. Den svenska högskolan bär på en tradition av kvalitet, öppenhet och nyttoinriktning. Denna inriktning behöver förstärkas. Den tidigare traditionen är en styrka när nu universiteten och högskolorna utöver att undervisa och forska i ökad utsträckning skall samverka med det övriga samhället (högskolans tredje uppgift). Vidare har den svenska högskolan en god regional förankring, vilket utgör en god grund för fortsatt utveckling. Figur 16.3.2 I högskolans uppgift att samverka med det övriga samhället ingår i fort- sättningen att fungera som en stödjepunkt för användningen av informa- tionsteknologi. Den kompetens och de resurser som universiteten och högskolorna besitter skall kunna utnyttjas för att ge information och stöd åt medborgarna. Högskolorna kan även spela en mer aktiv roll inom utbildning, folkbildning och kultur genom en bredare samverkan med olika utbildningsanordnare och bibliotek allteftersom dessa ansluts till Internet. Det är också naturligt att högskolan har en central roll vid genomförandet av de olika åtgärder som nu vidtas som en uppföljning av den tidigare nämnda IT-propositionen (prop. 1995/96:125). Åtgärderna skall ses som en samlad nationell satsning för att sprida och öka IT- användningen. Genom insatser från olika intressenter inom området utbildning/forskning/kultur kan ett ökat utbud av IT-baserad information åstadkommas, som kan användas inom många verksamhetsområden. Universitetsdatanätet SUNET utgör en bas för informationsutbytet. De bättre möjligheter som skapas är också ett led i regeringens strävan att genomföra kompetenshöjande åtgärder och sprida utbildningsmöjligheterna. Högskolans pågående expansion är betydande och har framför allt kommit ungdomarna tillgodo. Av ungdomar i åldersgruppen 20-21 år var ungefär 12% registrerade i högskolan år 1990/91. Läsåret 1994/95 hade andelen i motsvarande åldersgrupp mer än fördubblats och var nästan 25%. Av alla ungdomar går nu 30-35% vidare till högskolan före 25 års ålder och ytterligare 10-15% börjar senare. Forskarutbildningen genomgår en fortsatt expansion till skillnad från många OECD-länder. Med nuvarande utvecklingstakt i forskarutbildningen beräknas antalet forskarutbildade i befolkningen senast omkring år 2010 att ha fördubblats jämfört med år 1990. Det finns ur regional synvinkel fortfarande stora skillnader i befolkningens utbildningsnivå. Merparten av landets lågutbildade och personer, som har högst en tvåårig gymnasieskolutbildning, bor utanför universitetsregionerna. Den satsning som sker inom vuxenutbildningen innebär att 100 000 personer per år, dvs motsvarande en årskull, får möjlighet att oavsett bostadsort komplettera sin utbildning till en nivå, som vi redan med självklarhet ger våra ungdomar, och även få behörighet till högskolan. Vuxenutbildningens former utvecklas genom att vuxenutbildningssatsningen planeras genomföras som projekt med stort lokalt ansvar. Inom ramen för en satsning av 30 000 permanenta högskoleplatser sker samtidigt en förstärkning av de mindre och medelstora högskolorna. Sammantaget ger detta en snabbare kompetenstillväxt utanför universitetsregionerna och bidrar på sikt till en minskning av skillnaderna i utbildningsnivå mellan landets olika delar. Detta är i sin tur en viktig förutsättning för det kom- petenstillskott som behövs inom näringslivet i alla delar av Sverige. Figur 16.3.3 Procentandel av befolkningeni åldern 25-64 år som har en högskoleexamen, den 1 januari 1986 respektive 1996 I storstadslänen Stockholm, Göteborg och Malmö bor nästan 40 procent av Sveriges befolkning. Av åldersgruppen 25-64 år i dessa län har ungefär 32 procent en högskoleexamen, vilket är en ökning med 10 procentenheter på tio år. I övriga 21 län har denna andel under samma period, genomsnittligt sett, ökat till cirka 22 procent, vilket motsvarar den andel som storstadslänen hade för tio år sedan. De regionala högskolorna rekryterar dessutom nya grupper till högskolan. Enligt SCB:s studier är det påfallande stora skillnader i den sociala fördelningen av högskolenybörjare mellan å ena sidan universitet och fackhögskolor och å andra sidan regionala högskolor. Andelen av de yngre nybörjarna under 25 år som kom från lägre tjänstemanna- och arbetarbakgrund under början av 1990-talet var 50% vid de mindre högskolorna, men bara 35% vid universiteten. Den satsning på en expansion av den högre utbildningen i Sverige som nu föreslås är mot bakgrund av tillväxt- och sysselsättningsaspekterna en av de viktigaste utbildningspolitiska åtgärderna sedan slutet av 1980-talet. Av den europeiska utvecklingen kan vissa slutsatser dras som bör tas till vara i den svenska planeringen. Antalet studerande inom den högre utbildningen har ökat i samtliga EU- och EES-länder sedan 1970-talet. I bland annat Sverige, Norge, Finland, Italien och Storbritannien samt på Irland och Island har expansionen dessutom under de senaste åren varit kraftig. På vissa håll har man börjat tala om så kallad massutbildning. I de flesta EU- och EES-länderna har antalet studerande relativt sett ökat mer än verksamhetens ekonomiska resurser. Trots effektiviseringar har detta på flera håll skapat en tilltagande oro för kvaliteten i utbildningen. Den stora utmaningen för länderna med en expanderande högre utbildning, däribland Sverige, är nu att bibehålla kvaliteten i den högre utbildningen. Detta fordrar att högskolorna prioriterar frågor som rör utvecklingen av undervisningen och att enskilda lärare beaktar behoven av egen pedagogisk fortbildning. Resursmässigt innehåller det svenska systemet en kvalitetssäkring i så måtto att statens krav på högskolorna i fråga om prestationer åtföljs av en resurstilldelning som är direkt avpassad till kraven. Kvaliteten i den högre utbildningen är också beroende av kvaliteten i utbildningsväsendet i övrigt. För Sveriges del gäller att en kvalitetshöjning i grund- och gymnasieskolan, en integrering av förskola - skola - barnomsorg, ett fullföljande av gymnasiereformen och nya läroplaner på sikt bidrar till bättre rustade studenter och därmed till ökad kvalitet i den högre utbildningen. Kvaliteten i utbildningen och forskningen är även beroende av i vilken utsträckning det skapas lika villkor för kvinnor och män. Det fortsatta jämställdhetsarbetet blir därför viktigt för kvaliteten i verksamheterna.Den demografiska utvecklingen blir även i fortsättningen en av de styrande faktorerna för hela utbildningsväsendet. I flertalet av Europas länder förutses på längre sikt en ganska kraftig minskning av antalet ungdomar under 20 år. Sverige förutses dock inte under de första decennierna efter sekelskiftet få en lika kraftig minskning av skolans elevunderlag och av antalet personer i arbetsför ålder som flertalet av Europas länder. Denna utveckling pekar med andra ord mot att vi måste fortsätta att kalkylera med i förhållande till andra länder relativt stora utbildningsbehov på längre sikt både inom skolan, högskolan och vuxenutbildningen. T ex är de stora årskullarna födda åren 1989 - 1994 nu på väg in i skolåldern. Figur 16.3.4 Antal elever i grundskola och inskrivna barn inom barnomsorg, med prognos för åren 1995-2000 Totala antalet elever i grunskolan fortsätter att öka fram till omkring sekelskiftet medan antalet yngre barn i åldrarna 0-6 år förväntas minska, vilket kan innebära en viss nedgång av antalet inskrivna barn inom barnomsorgen. Figur 16.3.5 Antal deltagare (helårspersoner) i olika utbildningsformer från 16 års ålder, med prognos för åren 1995-2000. Gymnasieskolans elevantal förväntas bli relativt konstant strax över 300 000 under de närmaste åren. De satsningar som genomförs inom högskole- och vuxenutbildningsområdet innebär att vi får en fortsatt ökning av deltagarvolymerna inom dessa utbildningsformer. Däremot beräknas ingen ökning ske av antalet personer i personal- och arbetsmarknadsutbildning, men denna utveckling styrs i huvudsak av arbetsmarknaden själv. 3.3 EU-samarbetet inom utbildning och forskning Utbildnings- och forskningssamarbetet inom Europeiska unionen under det första året av svenskt medlemskap har tidigare redovisats för riksdagen i regeringens skrivelse 1995/96:190 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1995. 1996 igångsattes samtliga verksamheter i utbildningsprogrammen Sokrates för skola och högre utbildning och Leonardo da Vinci för yrkesutbildning, som genomförs t.o.m år 1999. I Sverige har intresset för programmen varit stort. Det är också angeläget att de möjligheter till nya erfarenheter och kontakter som programmen ger utnyttjas aktivt och under hela programperioden. Därmed hemförs även EU-medel till svensk utbildning. En första redovisning av verksamhetsresultaten i Leonardo kommer att ges i den utvärdering som kommissionen gör år 1997 på grundval av nationella rapporter. Rapporterna skall vara inlämnade före utgången av 1996. Hösten 1996 inleder kommissionen även den översyn av Sokratesbudgeten som rådet och Europaparlamentet förutsatte när programmet antogs. Den krets av länder som deltar i utbildningssamarbetet vidgas successivt. Av särskilt intresse för Sverige är de möjligheter att ytterligare förstärka Östersjösamarbetet som öppnas när de baltiska staterna och Polen börjar delta i Sokrates och Leonardo 1997-98. Europeiska året för livslångt lärande är nu inne i sitt slutskede. Vikten av livslångt lärande för att rusta människor för informationssamhället börjar dock uppmärksammas alltmer även i andra sammanhang inom EU. Åtgärder för återkommande utbildning är en hörnsten i svensk utbildnings- och arbetsmarknadspolitik och regeringen anser att detta område bör ges hög prioritet i den pågående utvecklingen av en EU- strategi för sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Av samma skäl skulle regeringen i utbildningsprogrammen välkomna ökade satsningar på vuxenutbildning och yrkesutbildning. Samtidigt måste understrykas att EU:s möjligheter till konkreta insatser på utbildningsområdet är, och skall vara, begränsade till åtgärder som främjar rörlighet och utbyten mellan medlemsländerna. Åtgärderna skall också för varje medlemsland ha ett mervärde och kunna genomföras oavsett utbildningssystem och nationella, politiska prioriteringar. Det är mot denna bakgrund som Sverige, liksom andra medlemsländer, varit kritiskt till flera av de åtgärdsförslag som kommissionen lagt fram i sin vitbok om utbildning, Lära och lära ut - på väg mot kunskapssamhället. Däremot har Sverige varit positivt till de initiativ som kommissionen tagit till förbättringar av systemen för ömsesidigt erkännande av examina samt till utveckling av användningen av informationsteknik i undervisningen. Åtgärder som rådet nyligen godkänt inom dessa områden har också sitt ursprung i svenska förslag - bl.a. kommer nu de svenska och nordiska skoldatanäten att kunna utvidgas till andra medlemsländer. Utbildningsdepartementet har under året utarbetat ett diskussionsunderlag om kommissionens vitbok och EU:s utbildningsarbete. Syftet är att främja en bred debatt i Sverige om kommissionens överväganden och förslag, inför ett slutgiltigt svenskt ställningstagande till dessa när rådet återkommer till vitboken under det nederländska ordförandeskapet år 1997. Samtidigt vill departementet initiera en diskussion om det framtida utbildningssamarbetet i EU. Inom forskningsområdet pågår för närvarande EU:s fjärde ramprogram för forskning och teknisk utveckling (1994-1998). Under år 1996 är en av de viktigaste frågorna att besluta om ett finansiellt tillägg till detta. Åtta arbetsgrupper har lämnat förslag till förstärkning av forskningsinsatserna avseende bl.a. framtidens bil, intermodala transporter, vaccin och virus- sjukdomar samt miljöfrågor kring vatten. Frågan om EU-forsknnigen behandlas utförligt i forskningspropositionen (1996/97:5). I juni 1996 överlämnade Sverige sina preliminära synpunkter på utformning och innehåll beträffande EU:s femte ramprogram för forskning och utveckling som avser åren 1998-2002. Beredningen av programmet kommer att fortgå under 1996 och 1997 med målet att beslut skall kunna fattas i slutet av 1997. 3.4 Utgiftsutveckling Utgiftsutvecklingen för varje verksamhetsområde inom utgiftsområde 16 framgår av följande sammanställning (miljoner kronor): Utgift Anvisat Utgiftsprognos Förslag Beräknat därav 1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998 1999 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2 898 5 005 4 202 3 012 4 275 4 563 5 172 Universitet och högskolor 17 478 27 762 27 187 18 660 18 289 18 609 18 551 Högskolemyndigheter 247 536 506 374 430 369 373 Nationella och internationella2 543 3 793 3 678 2 649 2 308 2 211 2 278 forskningsresurser Gemensamma ändamål 49 77 72 68 55 59 60 Totalt för utgiftsområde 16 23 215 37 173 35 645 24 763 25 357 25 811 26 434 Utgiftsutvecklingen under perioden 1997-1999 beror av de besparingar, som företas med anledning av saneringsprogrammet för statsfinanserna, och av de utbildningssatsningar och den finansiering av reformer som regeringen fört fram i vårpropositionen och sommarens sysselsättningsproposition. Ramen för utgiftsområde 16 har nedjusterats i förhållande till vårpropo- sitionen med ca 265 miljoner kronor för 1997. Minskade utgifter har således beräknats för senareläggningen av utbildningssatsningen inom vuxenutbildningen med ca 200 miljoner kronor. Vidare har överföringar gjorts till andra utgiftsområden med sammanlagt ca 100 miljoner kronor, med anledning bl.a. av kompensation för lokalkostnader inom forskningen samt satsningen på uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor under UO 17. Utgiftsområdet har eng- ångsvis tillförts 35 miljoner kronor från utgiftsområde 15 för administration inom CSN av det föreslagna särskilda utbildningsbidraget. Enligt sysselsättningspropositionen skall i finansieringssyfte besparingar om 1 000 miljoner kronor vidtas inom Utbildningsdepartementets område år 1999 (prop. 1995/96:222 s. 3.3). Förslag läggs ej nu fram om hur detta skall ske. Av rent tekniska skäl har dock en besparing om 1 000 miljoner kronor för år 1999 lagts in under verksamhetsområdet Universitet och högskolor (anslaget C 48). 4 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning 4.1 Allmänt -------------------------------------------------------------------- | De viktigaste frågorna inom verksamhetsområdet är att höja kvali-| | teten inom området skola och barnomsorg och att utveckla den | | nyligen beslutade särskilda vuxenutbildningssatsningen som ett | | led i en successiv förnyelse av vuxenutbildningen. | -------------------------------------------------------------------- Verksamhetsområdet omfattar anslag till de två skolmyndigheterna, utveckling, forskning och fortbildning inom skolområdet samt de statliga skolorna (sameskolor, specialskolor och statens skolor för vuxna). Bidrag lämnas till särskilda insatser för elever med handikapp i skolan, viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet, driften av fristående skolor (främst kompletterande skolor) samt till svensk undervisning i utlandet. Vidare ingår i området den särskilda vuxenutbildningssatsningen och försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning. Den 1 juli 1996 fördes ansvaret för barnomsorgen över från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Barnomsorgen skall genom pedagogisk gruppverksamhet ge barnen stöd och stimulans för deras emotionella och intellektuella utveckling och möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete eller studier. Socialtjänstlagen anger också att man skall utgå från barnets behov av barnomsorg. Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn en utvecklande och stimulerande verksamhet, fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn stöd i deras utveckling och en meningsfull fritid. Det decentraliserade ansvaret för skolan med ett större ansvarstagande på lokal nivå måste kombineras med en politisk styrning på nationell nivå. Det är bl.a. mot denna bakgrund som riksdagen har beslutat att en utvecklingsplan skall tas fram vart tredje år. Utvecklingsplanen skall framför allt vara statsmakternas policydokument för skolverksamheten och skall i viktiga delar underställas riksdagen (prop. 1990/91:18, bet. 1990/91:UbU4, rskr. 1990/91:76). Avsikten är att utvecklingsplanen skall vara av betydelse för planerings- och utvecklingsarbetet på såväl central som lokal nivå. Regeringen har därför för avsikt att under våren 1997 lämna en nationell utvecklingsplan som omfattar såväl barnomsorg som skola och vuxenutbildning. Regeringens viktigaste uppgift inom det samlade verksamhetsområdet är att inom varje verksamhet vidta kvalitetshöjande åtgärder. Viktiga frågor är härvid bl.a. att öka integreringen inom skola och barnomsorg, att fortsätta följa och utveckla gymnasieutbildningen, att öka intresset för naturvetenskap och teknik bland eleverna samt att utveckla den vuxenutbildningssatsning som redovisats i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) och i regeringens proposition Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop. 1995/96:222). Regeringen arbetar för att allmänt höja intresset för naturvetenskap och teknik i syfte att öka antalet studerande inom dessa ämnen på både skol- och högskolenivå. En positiv utveckling av svenskt näringsliv och offentlig verksamhet förutsätter fler naturvetare och tekniker. Kunskaper i naturvetenskap och teknik behövs också för att alla samhällsmedborgare skall kunna delta aktivt i debatt och beslut. Regeringen genomför därför sedan ett antal år särskilda insatser för att bl.a. utveckla pedagogiken på området. Exempel på detta är det femåriga NOT-projektet, som inleddes 1993/94 och som Skolverket och Högskoleverket bedriver tillsammans, liksom de nationella resurscentra i kemi, fysik och teknik som finns vid universiteten i Stockholm, Lund respektive Linköping. Regeringens åtgärder beskrivs utförligare i avsnitt 5. Informationstekniken ger nya förutsättningar för skolarbetet, såväl vad gäller innehåll i undervisningen som arbetsformer och pedagogik. För att alla elever skall få kunskaper om IT, som minst motsvarar kraven i läroplaner och kursplaner, krävs att eleverna dels har tillgång till datorer, program och nätverk, dels får använda datorn som ett verktyg i skolarbetet. Härvid är det viktigt att de lärare som skall föra ut IT till eleverna särskilt beaktar skillnaderna mellan flickors och pojkars sätt att nalka sig tekniken. Efter riksdagens beslut med anledning av propositionen Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik (prop. 1995/96:125, bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282) har regeringen givit Skolverket ett vidgat uppdrag i syfte att stimulera användningen av IT, t.ex. vad gäller fortsatt utveckling av skoldatanätet och initiativ på läromedelsområdet. Barns och ungdomars lärande och sociala utveckling bör ses som en kontinuerlig process, i vilken både erfarenheter från vardagslivet i familjen och kamratkretsen och den pedagogiska verksamheten i förskola/skola spelar roll utifrån varje barns förutsättningar och behov. Mot den bakgrunden är det självklart att se förskola och skola i ett sammanhang utifrån en helhetssyn på utveckling och kunskapstillväxt. Regeringen har därför i propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206) redovisat sin syn på integrationen förskoleverksamhet - skola - skolbarnsomsorg i syfte att förbättra barns förutsättningar. Arbetet med dessa frågor kommer att intensifieras i höst och under det kommande året. Regeringen har vidare tillsatt en särskild kommitté (dir. 1996:61) med uppdrag att utarbeta ett samlat måldokument för den obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen. En kommitté (dir. 1995:19) har i uppdrag att belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen. Kommitténs arbete skall vara slutfört den 1 november 1997. En kommitté (dir. 1994:29 och 1994:128) följer utvecklingen inom gymnasieskolan. Arbetet skall vara slutfört den 30 juni 1997. Vidare har en kommitté (dir. 1995:134) i uppdrag att utreda hur ansvaret för utbildning och omvårdnad i anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat, kommun och landsting samt vem som skall finansiera verksamheten. Kommittén skall ha slutfört sitt uppdrag senast den 15 september 1997. En kommitté har även tillsatts för att föreslå åtgärder som kan förebygga läs- och skrivsvårigheter (dir. 1996:60). Vidare avser regeringen tillsätta en arbetsgrupp för samverkan kring arbetet med skolans värdegrund. Riksdagen har beslutat att en särskild vuxenutbildningssatsning skall göras under fem år med start den 1 juli 1997 (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). Detta görs i syfte att öka sysselsättning och tillväxt och skall utgöra inledningen till en successiv förnyelse av vuxenutbildningen vad gäller dess organisation, innehåll, arbetsformer och aktörer för att nå nya målgrupper som i dag inte får del av samhällets utbildningsinsatser. Kommunerna skall få bidrag för denna satsning enligt en ny modell. De åtgärder mot arbetslösheten som har funnits under ett antal år i form av särskilda vuxenutbildningsinsatser skall samtidigt upphöra. Vårterminen 1997 blir därmed en övergångsperiod med bidrag enligt nuvarande modell, medan den femåriga särskilda vuxenutbildningssatsningen planeras. Regeringen har den 22 augusti 1996 inrättat en delegation för den särskilda vuxenutbildningssatsningen med uppgift att förbereda och i ett inledningsskede leda utbildningssatsningen, utarbeta förslag till fördelning av medlen till kommunerna och följa verksamheten. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utreda ett nationellt kunskapslyft för vuxna (dir. 1995:65), Kunskapslyftskommittén (U 1995:09). Kommittén har lämnat sitt första delbetänkande, En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande (SOU 1996:27), som för närvarande remissbehandlas. Den beslutade femåriga särskilda vuxenutbildningssatsningen förändrar förutsättningarna och påverkar tiden för kommitténs arbete. Regeringen utfärdar i dag tilläggsdirektiv till kommittén som innebär att kommittén skall följa satsningen och den verksamhet som kommer till stånd. Kommittén skall med det som utgångspunkt under femårsperioden vid flera tillfällen avrapportera till regeringen och, för att möjliggöra en successiv reformering, då också ha möjlighet att lämna delförslag till förändringar och justeringar. Kommittén kommer också att ha ett samordningsansvar beträffande utvärderingen av satsningen. Kommittén skall ha slutfört sitt arbete senast den 1 mars år 2000. Avsikten är att kommitténs förslag skall ligga till grund för en reformering av vuxenutbildningen som efter femårsperioden avlöser den särskilda vuxenut- bildningssatsningen. En särskild utredare (U 1995:07) har tillkallats av regeringen för att föreslå åtgärder som kan främja användningen av distansmetoder inom främst vuxenutbildningen och högskolan (dir. 1995:69). Utredaren skall redovisa sina förslag i denna del till regeringen senast den 31 maj 1998. Utredaren har också berett och till regeringen lämnat förslag om stöd till projekt som syftar till att utveckla användningen av distansmetoder i utbildningen. Regeringen har under våren 1996 fattat beslut om ca 80 miljoner kronor i bidrag till sådana projekt från anslag inom Utbildningsdepartementets område. Dessutom har regeringen beviljat medel för ett gemensamt konferenssystem för ett tjugotal av projekten inom folkbildningsområdet. Distansutbildningen redovisas även under avsnitt 5. Sverige deltar nu aktivt i EU:s verksamhet inom skolområdet. Leonardo da Vinci-programmet omfattar yrkesutbildning på alla nivåer. I Sokrates-programmet ingår skolprogrammet Comenius, distans- och vuxenutbildning samt olika åtgärder för informations- och erfarenhetsutbyte, t.ex. studiebesöksprogrammet Arion. Språkprogrammet Lingua ingår i både Sokrates- och Leonardo da Vinci-programmen. Totalt fick svenska projekt 25 miljoner kronor 1995/96 till Leonardoprogrammet från EU. För Comenius och Lingua tillsammans fick Sverige under samma tid drygt 6 miljoner kronor. Också CEDEFOP (Europeiska centret för utveckling av yrkes- utbildning) har ett studiebesöksprogram där Sverige deltar. Sammanfattning av större utgiftsförändringar inför år 1997 Den största utgiftsökningen inom området är kostnaderna för den särskilda vuxenutbildningssatsning som genomförs fr.o.m. den 1 juli 1997. Medlen härför har beräknats under ett nytt anslag, benämnt Särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Satsningen skall vara femårig och regeringens avsikt är att man under genomförandeperioden i praktiskt utvecklingsarbete och i konkret tillämpning skall pröva former och få erfarenheter som kan ligga till grund för en successiv reformering av vuxenutbildningen. För att höja kvaliteten i gymnasieutbildningen behövs åtgärder på flera plan och medverkan av flera aktörer som agerar samlat. Regeringen har i propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206) redovisat behovet av informationsinsatser. Anslaget Genomförande av skolreformer föreslås få ökade medel som en engångsanvisning för bl.a. sådana insatser. I många invandrartäta områden med få elever med svenska som modersmål skapas en språkmiljö i och utanför skolan, som ger få naturliga tillfällen att använda det svenska språket. Det skapar särskilda svårigheter när det gäller att utveckla goda kunskaper i svenska språket. Skolan ensam kan inte lösa detta, men det är viktigt att skolan gör allt vad den kan för att stödja invandrarelevernas språkutveckling. Regeringen föreslår därför under anslaget Skolutveckling att 5 miljoner kronor anvisas under 1997 för att ge extra stöd i svenska språket för elever i invandrartäta områden. Skolverket har på uppdrag av regeringen utrett frågan om ett utveck- lingscentrum för svenskundervisning för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk. Utredningen är nu föremål för remissbehandling. Regeringen kommer därefter att ta ställning till Skolverkets förslag. För att finansiera kostnaderna för Delegationen för genomförande av vissa EU- program inom utbildning och kompetensutveckling m.m. om 4,7 miljoner kronor har vissa omdisponeringar gjorts inom verksamhetsområdet. Således har en mindre minskning gjorts av anslagen till Skolverket, Statens institut för handikappfrågor i skolan, Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, Särskilda insatser på skolområdet och Statens skolor för vuxna. Regeringen bedömer att en sådan nedjustering kan ske, bl.a. med hänsyn till det anslagssparande som finns hos myndigheterna. Av statsfinansiella skäl föreslås en besparing om 40 miljoner kronor inom verksamhetsområdet. Denna föreslås fördelad med 20 miljoner kronor av anslaget Skolutveckling och 20 miljoner kronor av anslaget Forskning inom skolväsendet. Regeringen gör bedömningen att en stor del av besparingen på sikt skall kunna kompenseras genom medel från de s.k. löntagarfondsstiftelserna. Dessutom föreslås under anslaget Statens skolverk att verket ur sitt ramanslag får bevilja stöd till forskning inom skolväsendet. Utgiftsutvecklingen för verksamhetsområdet (miljoner kronor) - Utgift 1994/95 2 898,9 - Anvisat 1995/96 5 005,4 - Utgiftsprognos 1995/96 4 202,1 - därav 1996 3 012,2 - Förslag 1997 4 275,5 - Beräknat 1998 4 562,7 - Beräknat 1999 5 171,6 4.2 Resultatinformation De av riksdag och regering fastställda målen för skolan finns i skollag, läroplaner, programmål och kursplaner. Målen för barnomsorgen återfinns i socialtjänstlagen och i allmänna råd från Socialstyrelsen. Dessa dokument utgör de viktigaste delarna av den statliga målstyrningen av en stor verksamhet som till allra största delen drivs av kommunerna. Statens skolverk svarar för uppföljning, utvärdering, tillsyn, utveckling och forskning inom skolområdet. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i dag motsvarande funktion inom barnomsorgsområdet med undantag för forskning. I regeringens skrivelse till riksdagen om utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 1995/96:194) redovisas hur såväl barnomsorgen som skolan utvecklats i förhållande till de nationella mål som statsmakterna satt upp för verksamheten. Barnomsorgen skall göra det möjligt för småbarnsföräldrar att kombinera arbete eller studier med föräldraskap. Barnomsorgen skall också stå för pedagogisk stimulans för de inskrivna barnen. Barnomsorgen är till för barnen enligt socialtjänstlagen och har således både en arbetsmarknadspolitisk och en pedagogisk/utbildningspolitisk betydelse. Barnomsorg utanför hemmet bedrivs i form av kommunala och enskilda daghem och fritidshem, familjedaghem, deltidsgrupp, öppen förskola och öppen fritidsverksamhet för skolbarn. Den kraftigaste utbyggnaden har skett i daghem och fritidshem medan antalet barn i familjedaghem och deltidsgrupper har minskat under senare år. Under senare tid har det också skett en snabb utveckling mot en integration av skolbarnsomsorgen med skolan. Barnomsorgen har byggts ut under de senaste 25 åren. Från att främst ha varit ett stöd för ett fåtal förvärvsarbetande ensamma mammor har barnomsorgen utvecklats till en verksamhet som skall vara tillgänglig för alla barn. Genom riksdagsbeslutet hösten 1993 är kommunerna skyldiga att tillhandahålla barnomsorg för barn i åldrarna ett år till och med tolv år. Socialstyrelsen har i en uppföljning av barnomsorgslagstiftningen våren 1996 redovisat att 254 av landets 288 kommuner kan bereda plats i daghem eller familjedaghem till förskolebarn efter högst tre-fyra månaders väntetid, medan 274 kommuner uppger att de kan ordna plats i fritidshem eller familjedaghem till skolbarn. Detta innebär att närmare 90 % av kommunerna uppfyller sin skyldighet att erbjuda barnomsorg utan oskäliga väntetider, medan 95 % uppfyller sin skyldighet när det gäller skolbarn. Socialstyrelsens uppföljning visar att kommunerna har skärpt reglerna som rör rätten till plats för barn till arbetslösa. Om föräldern är arbetslös är det svårt för barnen att få tillgång till en barnomsorgsplats. I drygt hälften av kommunerna får varken förskolebarn eller skolbarn plats om en förälder är arbetslös. När det gäller hur besparingar har påverkat omsorgens kvalitet gör Socialstyrelsen i rapporten Barns villkor i förändringstider den bedömningen att den generella kvaliteten för förskolebarn är god på de flesta håll i landet. Det finns dock ett växande antal kommuner med brister i flera viktiga kvalitetskriterier. Speciellt i delar av storstäder och förortskommmuner har besparingar och förändringar varit så omfattande och snabba att det inte gått att upprätthålla en verksamhet som överensstämmer med de mål som finns för barnomsorgen. Rapporten beskriver förhållandena år 1992-93. De olika uppföljningar som gjorts av hur barnomsorgen har påverkats av en minskad resurstilldelning visar att kommunerna i huvudsak har mött besparingarna genom att öka antalet barn i barngruppen. Regeringen har för avsikt att i den tidigare aviserade utvecklingsplanen även behandla frågor om barnomsorgen och dess utveckling. Kostnaderna för barnomsorgen totalt i kommunerna ökade med drygt 3 % mellan åren 1993 och 1994. Samtidigt ökade antalet platser med 9 %, vilket innebär att driftkostnaderna för barnomsorgen realt sett minskade. När det gäller barnomsorgstaxorna har avgifterna, enligt en undersökning av Svenska Kommunförbundet ökat för samtliga hushållstyper mellan åren 1993 och 1995. Omräknat på årsbasis har avgifterna ökat mellan 6 % och drygt 9 % för Kommunförbundets typfamiljer. Samtidigt har typfamiljernas bruttoinkomster ökat med mellan 3 % och 4 % per år, alltså i stort sett hälften. I Bilden av skolan 1996 (rapport nr 100) redovisar Skolverket skolans resultat. Där konstateras att vuxna svenskar har - internationellt sett - mycket goda läsfärdigheter och att även barn och ungdomar läser och skriver bra. Trots Sveriges goda resultat i olika undersökningar finns det dock både vuxna och barn som har allvarliga kunskapsbrister. Internationella undersökningar visar att svenska elevers kunskaper i matematik har förbättrats något jämfört med år 1980 medan elevers kunskaper i naturorienterande ämnen ofta är bristfälliga i den meningen att de har svårt att tillämpa olika grundläggande naturvetenskapliga begrepp. I moderna språk finns stora skillnader mellan olika elever. De som kan mycket vill lära mer, medan andra inte är lika intresserade. I allmänhet är svenska elever bra på att kommunicera, framför allt på engelska. Ett ökat intresse för skolans resultat gör det även viktigt att synliggöra skolans arbetssätt. Skolans uppgift förändras alltmer från att förmedla till att lära eleverna söka, sovra, tolka, värdera och använda information. Samtidigt har förutsättningarna för skolans arbete ändrats bl.a. till följd av samhällsförändringar såsom decentraliserat ansvar, generellt sett minskad auktoritet för vuxna och att fler elever har en utländsk bakgrund. Arbets- formerna i skolan är dock i stor utsträckning sig lika. Den vanliga formen, särskilt för de äldre eleverna i grundskolan, är att lärare talar och frågar, eleverna lyssnar och svarar. I flera undersökningar har elever framhållit att eget, självständigt arbete är ett bättre sätt att lära. Enligt Skolverket sker dock betydande förändringar, framför allt i grundskolans tidiga år, där katederundervisningen har minskat till förmån för ett mer individuellt och problemlösande arbetssätt. I olika attitydundersökningar har lärare, elever och föräldrar önskat att undervisningen skulle förändras till mer av självständigt arbete och ökad användning av informationsteknik. Antalet datorer i skolan har också ökat kraftigt sedan år 1993 - i grundskolan en fördubbling - och alltfler lärare använder nu datorer i undervisningen. Skolan har liksom andra samhällssektorer fått minskade anslag de senaste åren. Skolan har dock under hela 1990-talet haft samma andel (29 %) av kommunernas totala kostnad. Skolverket understryker att det är svårt att mäta om besparingarna har påverkat skolan negativt. Trots minskade resurser tycks resultaten på riksnivå inte ha försämrats. En mindre undersökning, genomförd av Skolverket vid ett antal högstadieskolor, visar att elevernas resultat samvarierar med föräldrarnas utbildningsbakgrund, men inte med storleken på resursinsatserna. Det finns dock indikatorer som tyder på att elever får mindre hjälp i skolan än tidigare, vilket framför allt drabbar de barn som har behov av extra stöd. Detta tycks i allmänhet inte gå ut över elever med tydliga handikapp men det finns anledning befara att elever med mindre synliga behov av stöd inte får den hjälp de skulle behöva. Detta blir mer allvarligt mot bakgrund av att kommunernas egen styrning enligt rapporten ännu inte fungerar till- fredsställande. Av Bilden av skolan framgår vidare att antalet elever i komvux har ökat under 1990-talet. En betydande del av gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i komvux har dock finansierats av staten i form av arbetslöshetsåtgärder. Den utveckling mot ökad samverkan mellan gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan som Skolverket 1993 rapporterade om har fortsatt. Trots detta finns ännu inga tydliga resultat som visar att samarbetet har inneburit ett bredare utbud av kurser, större tillgänglighet eller ökad valfrihet för de studerande. I kommuner där komvux och gymnasieskolor integreras påtalar vuxenstuderande vissa problem, nämligen att ungdomar får mer av studie- och yrkesvägledarnas och lärarnas tid och att generellt större hänsyn tas till ungdomarna än till vuxenstuderande. Resultatbedömning Som angetts tidigare har regeringen i skrivelse till riksdagen om utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 1995/96:194) redovisat hur såväl barnomsorgen som skolan utvecklats i förhållande till de nationella mål som statsmakterna satt upp för verksamheten. Regeringen har vidare anmält sin avsikt att under våren 1997 redovisa en utvecklingsplan för området. Avsikten är att i planen återkomma till frågor om resultatbedömning av verksamhetsområdet, varvid en av utgångspunkterna kommer att vara Skolverkets rapport Bilden av skolan 1996. Resultaten vad gäller vuxenutbildning understryker ytterligare behovet av en förnyelse av vuxenutbildningen och att det inom den särskilda vuxenutbildningssatsningen utvecklas nya former för att tillgodose vuxnas krav på utbildningen. Resultatbedömning av de statliga skolmyndigheternas verksamhet redovisas under respektive anslag. Sammanfattningsvis visar årsredovisningarna att den verksamhet de olika myndigheterna ansvarar för i huvudsak genomförts i enlighet med regeringens prioriteringar. Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat invändning i revisionsberättelsen över Sameskolstyrelsens årsredovisning. För övriga myndigheter bedömer RRV att årsredovisningarna i allt väsentligt är rättvisande. I betänkandet Staten och skolan - styrning och stöd (Ds 1995:60) behandlas frågan om myndighetsuppgifterna för Skolverket och Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH). Betänkandet har remissbehandlats. Som tidigare nämnts har regeringen tillsatt en utredning om funktionshindrade elever i skolan. Såväl SIH:s konsulentorganisation som specialskolornas verksamhet omfattas av utredningen. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 september 1997. Regeringen bedömer därför att de övergripande målen för myndigheterna inom skolområdet bör kvarstå under budgetåret 1997. För samtliga myndigheter inom skolområdet gäller att verksamhetsmål och resultatmått behöver utvecklas ytterligare. Inom Utbildningsdepartementet pågår ett sådant arbete i samarbete med myndigheterna. 4.3 Anslag I samband med införandet av den nya budgetprocessen har strukturen för anslagen inom verksamhetsområdet ändrats. Anslagsindelningen är uppbyggd så att anslagen som tillhör Skolverkets myndighetsområde kommer i en följd och därefter kommer anslagen för SIH:s område. Sedan kommer anslagen för de olika verksamheterna. Samtliga anslag föreslås i fortsättningen vara ramanslag. Under respektive anslag redovisas de strukturförändringar som gjorts i förhållande till budgetåret 1995/96. Anslagsförändringarna framgår av följande tabell. -------------------------------------------------------------------- Anslag 1997 Anslag 1995/96 A 1. Statens skolverk A 1. Statens skolverk -------------------------------------------------------------------- A 2. Skolutveckling A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet A 6. Fortbildning m.m. -------------------------------------------------------------------- A 3. Forskning inom skol- A 5. Forskning inom skol- väsendet väsendet -------------------------------------------------------------------- A 4. Genomförande av skol- A 7. Genomförande av skol- reformer reformer -------------------------------------------------------------------- A 5. Statens institut för A 2. Statens institut för handikappfrågor i skolan handikappfrågor i skolan -------------------------------------------------------------------- A 6. Skolutveckling och pro- A 3. Skolutveckling och pro- duktion av läromedel för elever duktion av läromedel för elever med handikapp med handikapp -------------------------------------------------------------------- A 7. Specialskolor och A 11. Specialskolor m.m. resurs- center -------------------------------------------------------------------- A 8. Särskilda insatser på A 8. Särskilda insatser på skolområdet skolområdet -------------------------------------------------------------------- A 9. Sameskolor A 10. Sameskolor -------------------------------------------------------------------- A 10. Bidrag till viss A 9. Bidrag för viss verksamhet verksamhet inom det kommunala skolväsen- motsvarande grundskola och det, utom vissa medel till gymnasieskola vuxen- utbildning A 15. Bidrag till driften av fristående skolor, medlen till in- ternationella skolor och riks- internatskolor -------------------------------------------------------------------- A 11. Bidrag till svensk A 14. Bidrag till svensk under- under- visning i utlandet visning i utlandet -------------------------------------------------------------------- A 12. Statens skolor för vuxna A 12. Statens skola för vuxna i Härnösand A 13. Statens skola för vuxna i Norrköping -------------------------------------------------------------------- A 13. Bidrag till viss A 9. Bidrag till viss verksam- verksamhet het inom vuxenutbildning inom det kommunala skolväsen- det, vissa medel till vuxenutbild- ning A 15. Bidrag till driften av fri- stående skolor, medlen till komp- letterande skolor -------------------------------------------------------------------- A 14. Särskilda utbildnings- A 9. Bidrag till viss insatser för vuxna verksamhet inom det kommunala skolväsen- det, anslagsposterna 4 och 5 enligt regleringsbrev med ändring den 13 juni 1996 -------------------------------------------------------------------- A 15. Delegationen för genom- A 16. Delegationen för genom- förande av vissa EU-program förande av vissa EU-program inom inom utbildning och kompetens- utbildning och kompetens- utveckling m.m. utveckling m.m. Medlen anvisade på tilläggsbudget A 1. Statens skolverk -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 235 158 1) Anslagssparande 36 900 1995/96 Anslag 364 409 Utgiftsprognos 361 000 därav 1996 256 373 1997 Förslag 242 340 1998 Beräknat 241 110 1999 Beräknat 248 388 1) Beloppen anges i tusental kr De övergripande målen för Statens skolverk är att som statlig sektorsföreträdare på skolområdet genom uppföljning, utvärdering, tillsyn, utvecklingsinsatser samt nyttjande av forskningsresultat aktivt verka för att de mål och riktlinjer för skolan förverkligas som riksdagen och regeringen har fastställt. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett överskott på 36 890 000 kr. Överskottet beror huvudsakligen på att Skolverket under sina första år hade ett flertal vakanta tjänster. En jämförelse mellan anslag och utfall enbart för år 1994/95 visar ett anslagssparande på 6 244 000 kr. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett överskott på 3 409 000 kr. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga | | fast. | | Skolverket skall dock ta en aktivare del i skolans utveckling | | genom insatser som är särskilt inriktade på aktuella skolproblem.| | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 242 340 tkr | | | | Övrigt | | | | Verket bör i samråd med Socialstyrelsen under budgetåret bereda | | sig för att överta ansvaret för uppföljning, utvärdering, tillsyn| | och utveckling även av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. | | Skolverket får ur sitt ramanslag bevilja stöd till forskning | | inom skolväsendet. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Av Skolverkets årsredovisning framgår att verksamheten i stort genomförts i enlighet med de av regeringen angivna prioriteringarna. Det underlag som Skolverket redovisar i sin årsredovisning ger emellertid inte regeringen möjlighet att bedöma vilken påverkan eller effekt Skolverkets arbete har haft på skolors arbete eller på kommunernas verksamhet och resultat. Utbildningsdepartementet har därför inlett en diskussion med Skolverket om behovet av att få till stånd en tydligare redovisning av effekterna av Skolverkets arbete på skolors måluppfyllelse och resultat, på effekterna för eleverna etc. Tillsynsverksamheten ökar markant och tar nästan 7 % av verkets samlade resurser i anspråk. Regeringen ser med tillfredsställelse att verket framhåller att den egeninitierade tillsynen ökar och att resultatredovisningar mer än tidigare kommer att koncentreras till olika problemområden. Skolverkets agerande gentemot kommuner och skolor när det gäller uppföljning, utvärdering och tillsyn bör därmed bli tyngre och tydligare, något som regeringen bedömer nödvändigt. Skolverket har en viktig uppgift som sektorsföreträdare genom att aktivt verka för att riksdagens och regeringens mål med svensk skola förverkligas. Det är - enligt regeringens mening - mycket angeläget att Skolverket tar en aktivare del i skolområdets utveckling. Detta kan ske genom insatser som är särskilt inriktade på aktuella skolproblem. Även insatser där skolors kvalitet och undervisningens resultat bedöms bör ges högre prioritet. Skolverkets fältorganisation har omorganiserats och koncentrerats till elva regionkontor. I och med omorganisationen har också fältorganisationens uppgifter setts över. Översyn av fördelningen av ansvar, arbete och kompetens mellan Skolverket och Statens institut för handikappfrågor i skolan och mellan dessa och Utbildningsdepartementet har skett under året. Förslag i betänkandet Staten och skolan - styrning och stöd (Ds 1995:60) har bl.a. lett till vissa förändringar och förtydliganden i Skolverkets instruktion. I propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop.1995/96:206) har regeringen redovisat sin avsikt att integrera skola med förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Ansvaret för frågor om barnomsorg har flyttats över från det sociala området till utbildningsområdet. En organisatorisk konsekvens av detta är att Skolverket bör överta ansvar för uppföljning, utvärdering, tillsyn och utveckling även för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Detta bör förberedas under det kommande budgetåret. Myndighetens ekonomiska resultat visar ett betydande överskott. Samtidigt kommer - som redovisas i forskningspropositionen - anslaget A 3. Forskning inom skolväsendet, som Skolverket disponerar till forskning, att få vidkännas en besparing på 20 miljoner kronor. Eftersom stöd till forskningsprojekt ofta löper över flera år kan en snabbt genomförd förändring av stödet till forskning vålla problem. Skolverket bör därför få rätten att under budgetåret 1997 disponera medel under sitt ramanslag för att stödja forskning. Riksdagen har tidigare beslutat om ett effektivitetskrav på 11 % under tre år. För 1997 innebär detta för Skolverkets del en minskning av anslaget med 3 %. Vidare minskas anslaget med 1 700 000 kr som en delfinansiering av andra utgifter inom verksamhetsområdet. För år 1998 kommer anslaget att påverkas av att Skolverket får utökade arbetsuppgifter. Detta har inte beaktats i de beräknade utgifterna för år 1998. Effektivitetskravet kommer att tas ut även detta budgetår. För år 1999 beräknas inga större förändringar av anslaget. Slutsats Sammantaget innebär regeringens bedömning att de övergripande mål som fastlagts för Skolverket i huvudsak bör gälla även under 1997. Verksamheten bör dock i ökad utsträckning inriktas på kontroll och värdering av skolans resultat. Ur ramanslaget får beviljas stöd till forskning inom skolväsendet. A 2. Skolutveckling -------------------------------------------------------------------- 1994/951) Utgift 149 135 2) Reservation 47 538 1995/961) Anslag 232 806 Utgiftsprognos 252 000 därav 1996 205 030 1997 Förslag 161 228 1998 Beräknat 161 928 1999 Beräknat 165 878 1) Anslagen A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet och A 6. Fortbildning m.m. 2) Beloppen anges i tusental kr Syftet med anslaget är att ge stöd till skolutveckling. De utgifter som belastar anslaget är i huvudsak arbetet med kursplaner och betygskriterier samt visst produktionsstöd till läromedel, stöd till utvecklingsarbete i övrigt och bidrag till vissa organisationer. Medel för statlig rektorsutbildning samt för sådan fortbildning av personal inom skolan som Skolverket beslutar om belastar också anslaget. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att tilldelade medel under anslagen Stöd för utveckling av skolväsendet och Fortbildning m.m. inte till fullo utnyttjats. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att en del av den uppkomna reservationen kommer att tas i anspråk detta budgetår. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 161 228 tkr | | | | Övrigt | | Av statsfinansiella skäl föreslås en neddragning av anslaget på 20| | miljoner kronor. Anslaget tillförs medel för vissa angelägna ända-| | mål. | -------------------------------------------------------------------- Som framgår av det inledande avsnittet är syftet med anslaget att ge stöd till skolutveckling. I enlighet med förslag från Skolverket har de tidigare anslagen Stöd för utveckling av skolväsendet och Fortbildning m.m. slagits samman. Stöd för utveckling av skolväsendet och lärarnas kompetensutveckling kan inte ses isolerat från varandra utan bör komma till uttryck genom ett samlat anslag för skolutveckling. De statliga insatserna för att stödja skolutveckling och kompetensutveckling bör i första hand inriktas mot - områden som utifrån analys av uppföljnings-, utvärderings- och till- synsresultat kan identifieras som bristområden, problemområden eller kritiska områden i en reformering, - områden som av särskilda skäl bör samordnas nationellt som exempelvis särskilda insatser inom IT-området, t.ex. Skoldatanätet, eller där det krävs att Skolverket som sektorsmyndighet agerar ensamt eller tillsammans med andra verk och myndigheter såsom NOT-projektet eller insatser mot främlingsfientlighet och rasism, - områden som lyfts fram i läroplanerna, t.ex. elevaktiva arbetsformer och ämnesövergripande teman som jämställdhet och genuskunskap, miljö och internationaliseringen. Av statsfinansiella skäl bör en besparing göras under anslaget om 20 miljoner kronor. Regeringen gör bedömningen att en stor del av besparingen på sikt skall kunna kompenseras genom medel från de s.k. löntagarfondsstiftelserna. Regeringen bedömer att en mindre besparing därutöver kan göras avseende medel till pedagogisk utvecklingsverksamhet m.m. för finskspråkiga elever. Vidare bör anslaget minskas med anledning av att vissa projekt, som finansierats inom anslaget, upphör. Genom omprioriteringar av resurser inom skolväsendet har dock vissa medel kunnat tillföras anslaget för angelägna ändamål. För extra språkträning för invandrare i svenska har för år 1997 ca 5 miljoner kronor tillförts anslaget. För ett projekt under tre år med stöd till skolans uterum har vissa medel beräknats. För ett europeiskt projekt som initierats av Danmark med målet att ställa samman, utveckla och sprida kunskap om behovet av specialundervisning för handikappade elever och studerande beräknas 1,5 miljoner kronor under en treårsperiod. Vidare har avsatts 1 miljon kronor, som bör stå till regeringens disposition för speciella ändamål. Skolverkets utredning om ett utvecklingscentrum för svenskundervisning för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk är nu föremål för remissbehandling. Regeringen kommer att ta ställning till frågan om ett centrum när remissbehandlingen har slutförts. Eventuella kostnader härför beräknas rymmas under detta anslag. För närvarande pågår ett intensivt utvecklingsarbete i kommuner och skolor. Högskolor knyter kontakter med kommuner och skolor för att finna nya former för kompetensutveckling och utvecklingsarbete. Regionala utvecklingscentra med olika inriktning byggs upp. Eftersom det är önskvärt att denna utveckling fortsätter bör Skolverket på olika sätt stödja denna process. För år 1998 beräknas anslaget uppgå till 161 928 000 kr och för år 1999 till 165 878 000 kr. A 3. Forskning inom skolväsendet -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 25 801 1) Reservation 1 161 1995/96 Anslag 40 430 Utgiftsprognos 41 000 därav 1996 27 800 1997 Förslag 7 708 1998 Beräknat 7 955 1999 Beräknat 8 217 1) Beloppen anges i tusental kr Målet för Skolverkets forskningsprogram är att öka den vetenskapligt grundade kunskapen om svenskt skolväsendes förutsättningar och resultat. När det gäller stöd till forskning beträffande skolsituationen för elever med funktionshinder skall detta ges i samråd med Statens institut för handikappfrågor i skolan. Samverkan skall ske med internationell forskning. Verket skall vidare sträva efter effektiv spridning av forskningsresultat. Från anslaget bekostas forskning om skolväsendet samt information i samband härmed. Faktorer som bl.a. styr utgifterna på området är dels forskningsansökningarnas karaktär, dels universitetens debitering av kostnader för administration och lokaler. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett överskott på 1 161 000 kr. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att en del av den uppkomna reservationen kommer att tas i anspråk detta budgetår. Skolverket föreslår, i sin fördjupade anslagsframställning om forskning 1997 - 1999, att forskningen inom skolväsendet i stort skall ges den omfattning under den kommande treårsperioden som den har för närvarande. Den hittillsvarande inriktningen mot långsiktiga forskningsinsatser, som ger möjlighet till varaktiga kontakter med centrala forskningsmiljöer, bör fullföljas. För att undvika den nedskärning av resurser som universitetens debitering av lokalkostnader de facto resulterat i, begärs en uppräkning av anslaget med 10 % till 31 miljoner kronor. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 7 708 tkr | | | | Övrigt | | | | I forskningspropositionen (prop. 1996/97:5) redovisar | | regeringen sin bedömning rörande forskning inom skolväsendet. | -------------------------------------------------------------------- Forskning är en verksamhet vars resultat endast kan bedömas på lång sikt. Skolverkets forskningsprogram har varit verksamt i drygt tre år. Jämfört med tidigare utbildningsforskning har under denna tid skett en koncentration av forskningen genom en nedgång av en-personsprojekt, en ökning av stöd till forskningsmiljöer och ett ökat samarbete mellan forskare inom området. Dessutom har forskningen inriktats mot flera nivåer i skolsystemet, forskningsprojekten har i ökad utsträckning beaktat samhälleliga perspektiv och det har blivit fler projekt med ett kunskapsutvecklande och analytiskt syfte. Detta är en intressant och lovande inriktning av forskningen som bör fortsätta även om det ännu är för tidigt att värdera resultaten av forskningsinriktningen. Det är därför viktigt att den utvärdering av forskningsprogrammet och dess inriktning, som påbörjats inom Skolverket, fortsätter. Av statsfinansiella skäl måste en besparing om 20 miljoner kronor tas ut på Skolverkets forskningsanslag. Regeringen gör bedömningen att en stor del av besparingen skall kunna kompenseras genom medel från de s.k. löntagarfondsstiftelserna. Detta kommer dock inte att kunna ske fullt ut år 1997. Stöd till forskningsprojekt löper ofta över flera år, varför en snabbt genomförd förändring av stödet till forskning skulle vålla problem. Såsom föreslagits under anslaget Statens skolverk bör verket därför under år 1997 få rätten att disponera delar av det relativt betydande överskottet under sitt ramanslag för att - i den mån verket bedömer det behövligt - stödja forskning. I forskningspropositionen (prop. 1996/97:5) redovisar regeringen sina förslag och ställningstaganden i övrigt rörande forskning inom skolväsendet. För åren 1998 och 1999 beräknas anslaget till oförändrad nivå i förhållande till år 1997. A 4. Genomförande av skolreformer -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 158 131 1) Reservation 26 114 1995/96 Anslag 156 277 Utgiftsprognos 173 000 därav 1996 122 730 1997 Förslag 122 424 1998 Beräknat 57 417 1999 Beräknat 4 581 1) Beloppen anges i tusental kr Anslaget skall användas för information och fortbildning om nya läroplaner och betygssystem för skolväsendet. Statens skolverk disponerar medel för nationella insatser. Härutöver finns medel till regeringens disposition. Anslaget skall vidare användas för insatser i samband med genomförandet av den nya gymnasieskolan. Skolverket disponerar medel för anordnande av fortbildning. Enligt förordning (SKOLFS 1993:16) om statsbidrag till kommunerna för planering och information vid införande av de nya programmen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (ändrad SKOLFS 1994:15) lämnas bidrag med 500 kr per elev och årskurs. Vidare lämnas innevarande budgetår bidrag till kommunerna för utbildning av handledare i den arbetsplatsförlagda delen av gymnasieutbildningen samt för utrustning till skolor som startar program med yrkesämnen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att det finns en reservation om 26 114 000 kr på anslaget. Denna beror delvis på att vissa planerade insatser inte genomförs förrän budgetåret 1995/96. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att en del av den uppkomna reservationen kommer att tas i anspråk detta budgetår. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 122 424 tkr | -------------------------------------------------------------------- Den treåriga gymnasieskolan är i stort sett genomförd inför år 1997. Genomföranderesursen till kommunerna beräknas därför endast uppgå till ca 2 miljoner kronor av anslaget år 1997. Detta innebär att en betydligt större del av anslaget än tidigare kan användas för övriga insatser. Behovet av kompetensutveckling är fortfarande stort för lärare i gymnasiala utbildningar. Kompetensutveckling behövs också för lärare i grundskolan, bl.a. inom områdena läs- och skrivsvårigheter, miljö och naturvetenskap-teknik. Informationsinsatser behövs om nya regler för antagning till högskolan och om rekryteringen till främst Industriprogrammet. Vidare tas initiativ för att på olika sätt stimulera användningen av IT i undervisningen. Regeringen har i propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206) bl.a. redovisat behovet av en samlad informationsinsats för genomförandet av gymnasiereformen samt att Utbildningsdepartementet tillsammans med Skolverket och Svenska Kommunförbundet startat ett samarbete för att göra olika informationsinsatser. Regeringen föreslår att medel tillförs anslaget som engångsanvisning för bl.a. sådana informationsinsatser. Medlen under anslaget bör även kunna användas för informationsinsatser i samband med integreringen mellan skola - förskola - skolbarnsomsorg. Det bör ankomma på regeringen att besluta om medlens användning. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 57 417 000 kr. För år 1999 beräknas anslaget till 4 581 000 kr. Beräkningarna utgår från att de 100 miljoner kronor per år för gymnasieskolans genomförande som anvisades för fem budgetår fr.o.m. budgetåret 1993/94 upphör med utgången av år 1998. A 5. Statens institut för handikappfrågor i skolan -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 99 576 1) Anslagssparande 9 737 1995/96 Anslag 167 407 Utgiftsprognos 175 745 därav 1996 124 781 1997 Förslag 114 375 1998 Beräknat 117 400 1999 Beräknat 121 265 1) Beloppen anges i tusental kr De övergripande målen för Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) är att ge hjälp och stöd till kommunerna, och till sådana fristående skolor som står under statlig tillsyn, för att underlätta skolgången för elever med funktionshinder. SIH skall, som en särskild uppgift, utveckla, framställa och distribuera läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklingsstörda elever. SIH är central förvaltningsmyndighet för specialskolorna och Tomtebodaskolans resurscenter. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om 9 737 000 kr. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att en del av det uppkomna anslagssparandet kommer att tas i anspråk detta budgetår. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga | | fast. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 114 375 tkr | | | | Övrigt | | | | De medel om 850 000 kr som är avsedda för fortbildning av SIH:s | | synkonsulenter bör föras över från specialskolans anslag till | | SIH:s förvaltningsanslag. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Av SIH:s årsredovisning framgår att de verksamhetsmål som lagts fast för verksamheten i stort sett har uppnåtts. SIH redovisar en tydlig ökning av den andel tid som konsulenterna använder för råd och stöd till kommunerna. Av årsredovisningen framgår dessutom att den totala läromedelsproduktionen ökat. När det gäller läromedelsutveckling visar redovisningen emellertid ett sämre resultat än föregående verksamhetsår. Enligt SIH måste dock läromedelsutveckling, till skillnad från läromedelsproduktion, ses över en längre tidsperiod. Årets resultat skulle därmed anses rymmas inom ramen för en naturlig fluktuation över åren. Regeringen noterar att det framgår av redovisningen att SIH arbetar med utvecklingen av instrument för ekonomisk uppföljning av produktiviteten och effektiviteten på området. Myndighetens ekonomiska resultat visar ett överskott, som enligt uppgift från SIH dels beror på vakanser, dels på ett medvetet sparande för att kunna genomföra vissa informationsinsatser gentemot kommunerna. Myndigheten har ålagts ett besparingskrav om 1 % för budgetåret 1995/96. Enligt institutet har de åtgärder man vidtagit för att uppnå besparingskravet främst berört administration och tryckeriverksamhet. För år 1997 minskas anslaget med 500 000 kr som en delfinansiering av andra utgifter inom verksamhetsområdet. Slutsats Sammantaget innebär bedömningen att de övergripande mål som fastlagts för SIH bör gälla även under 1997. Regeringen understryker vikten av att myndigheten vidareutvecklar produktivitets- och effektivitetsmått. Under det kommande budgetåret bör SIH dessutom fortsätta att eftersträva en flexibel användning av konsulentresurserna samt redovisa motiven till den fördelning av konsulentresurser som görs. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 117 400 000 kr och för år 1999 till 121 265 000 kr. Övrigt De medel om sammanlagt 850 000 kr som är avsedda för fortbildning av synkonsulenter bör föras över från specialskolans anslag till institutets myndighetsanslag så att fortbildningsmedel för samtliga konsulenter finns samlade under ett och samma anslag. A 6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 16 548 1) Reservation 4 572 1995/96 Anslag 30 405 Utgiftsprognos 33 477 därav 1996 25 260 1997 Förslag 20 467 1998 Beräknat 21 081 1999 Beräknat 21 756 1) Beloppen anges i tusental kr Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och produktion av, samt information om läromedel för elever med funktionshinder. Från anslaget finansieras även kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och annan expertis samt köpta tjänster för denna verksamhet. Vidare bekostas av anslaget olika utvecklingsinsatser enligt bedömning av Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH). En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation om 4 572 000 kr. Inkomster från försäljning av läromedel uppgick under budgetåret till 10 588 000 kr, vilket är en ökning i förhållande till föregående budgetår då motsvarande inkomst var 7 607 000 kr. Dessutom visar prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår att en del av den uppkomna reservationen kommer att tas i anspråk detta budgetår. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | Ramanslag 20 467 tkr | -------------------------------------------------------------------- Syftet med anslaget är att bekosta utveckling och produktion av läromedel. I sin anslagsframställning för 1997 tar SIH upp de problem av arbetsrättslig karaktär som ökad försäljning av läromedel medför, eftersom regeringen tidigare inte medgivit SIH att inrätta tjänster under anslaget. För att bl.a. komma till rätta med nämnda problem föreslår SIH en sammanslagning av detta anslag med myndighetens förvaltningsanslag. Regeringen är inte beredd att låta sammanföra de båda anslagen, men anser att det är rimligt att medel från anslaget får användas till löner för anställda till den del det behövs för verksamheten. SIH:s läromedelsproduktion har ökat betydligt i förhållande till föregående budgetår. Av årsredovisningen framgår bl.a. att SIH under verksamhetsåret levererat punktskriftsböcker för synskadade barn och ungdomar i det offentliga skolväsendet i den omfattning som krävts för att eleverna skall kunna följa undervisningen. Såvitt gäller diskettböcker och kassettböcker begränsas emellertid produktionen, enligt SIH, kraftigt av de upphovsrättsliga reglerna på området. SIH tar i sin anslagsframställning för budgetåret 1997 ånyo upp frågan om ett generellt tillstånd för talboksinspelningar. Denna fråga bereds för närvarande i regeringskansliet. SIH tar i samma anslagsframställning även upp problemet med de ojämlika villkor som råder beträffande läromedelsförsörjningen för synskadade elever vid bl.a. kommunal vuxenutbildning. Läromedelskostnaden för de elever som ej erhåller utbildningsbidrag blir hög för kommunen och kan i realiteten innebära ett hinder för den enskilde eleven att bedriva studier. Frågan har överlämnats till Kunskapslyftskommittén (U 1995:09) att beaktas i det vidare utredningsarbetet. Den tidigare nämnda Utredningen om funktionshindrade elever i skolan har i uppgift att kartlägga den statliga läromedelsproduktionen och föreslå hur denna kan effektiviseras. Utredningen skall redovisa sina förslag senast den 15 september 1997. För år 1997 minskas anslaget med 500 000 kr som en delfinansiering av andra utgifter inom verksamhetsområdet. För åren 1998 och 1999 beräknas anslaget till oförändrad nivå i förhållande till år 1997. A 7. Specialskolor och resurscenter -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 344 547 1) Anslagssparande 33 292 1995/96 Anslag 594 515 Utgiftsprognos 610 000 därav 1996 432 569 1997 Förslag 414 840 1998 Beräknat 429 047 1999 Beräknat 444 535 1) Beloppen anges i tusental kr Utbildningen i specialskolan har som övergripande mål att ge barn och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller talskada en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Resurscentren skall genom utredning och träning främja den allsidiga utvecklingen hos elever i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom samt informera och fortbilda föräldrar, lärare och övrig personal. Döva och hörselskadade elever undervisas antingen vid någon av de fem regionala skolenheterna belägna i Stockholm (Manillaskolan), Lund (Östervångsskolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan), eller i särskilda klasser förlagda till grundskolan (s.k. externa klasser). Undervisningen för synskadade elever med eller utan ytterligare funktionshinder bedrivs vid en skolenhet i Örebro (Ekeskolan). Skolenheten i Gnesta (Åsbackaskolan) tillhandahåller undervisning för döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda. Vid skolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas barn med grava språkstörningar samt döva eller hörselskadade barn med beteendestörningar eller andra komplikationer. Det finns specialpedagogiska resurscenter vid Tomtebodaskolan (TRC), Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan. Resurscentren skall genom utredning och träning främja elevernas allsidiga utveckling samt informera och fortbilda föräldrar, lärare och övrig personal. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om 33 292 000 kr. Till viss del beror anslagssparandet på att skolorna inte fullt ut utnyttjat sina ramposter. Vidare har vissa medel reserverats för höjda hyreskostnader m.m. i samband med större om- och tillbyggnader vid några skolor. Prognosen för anslagsbelastning under innevarande budgetår visar att en del av det uppkomna anslagssparandet kommer att tas i anspråk detta budgetår. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga | | fast. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 414 840 tkr | | | | Övrigt | | | | För de kommuner där specialskolorna är belägna bör ersättningen till| | staten för elever inskrivna vid den skolan sänkas till 51 000 | | kr. Den avgift som hemkommunen erlägger för en elev vid en s.k. | | extern klass bör vara av samma storlek som gäller för övriga ele-| | ver vid specialskolan, såvitt inte kommunen står för en icke | | obetydlig andel av den totala kostnaden, t.ex. lokalkostnaden. | | I dessa fall bör även i fortsättningen en reducerad avgift tas | | ut. | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Specialskolornas och Tomtebodaskolans resurscenters (TRC) årsredovisningar uppvisar i likhet med föregående år skiftande utformning, vilket försvårar en jämförelse mellan skolorna. Även om samtliga skolor redovisat verksamheten i delområdena undervisning, boende och service samt administration och för vissa skolor dessutom resurscenter, har fördelningen av kostnader mellan verksamhetsgrenarna inte skett på ett helt likartat sätt. Detta gäller framför allt gränsdragningen mellan undervisning och service. Även om praktiskt taget samtliga årsredovisningar saknar mått på effekter framgår det att skolorna påbörjat arbetet att ta fram dylika. Antalet elever i specialskolan beräknas öka till sammanlagt 792 elever läsåret 1996/97. Under läsåret 1995/96 har 770 elever varit inskrivna vid specialskolan. I den tidigare nämnda Utredningen om funktionshindrade elever i skolan, ingår i uppdraget att undersöka om ansvaret för specialskolorna helt kan föras över till kommunerna eller om staten skall vara fortsatt huvudman. Även det stöd som ges av specialskolornas resurscenter omfattas av utredningsuppdraget. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att de övergripande mål som fastlagts för verksamheten bör ligga fast. Skolorna bör emellertid i ökad utsträckning prioritera arbetet med kvalitetssäkring. SIH har fått i uppdrag att leda en arbetsgrupp med representanter från specialskolorna med uppgift att utarbeta effektivitetsmått för specialskolorna och Tomtebodaskolans resurscenter inför årsredovisningarna för år 1997. Regeringen bedömer att kostnaderna för den beräknade elevökningen ryms inom nuvarande kostnadsram. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 429 047 000 kr och för år 1999 till 444 535 000 kr. Övrigt Från och med budgetåret 1995/96 höjdes beloppet för den kommunala ersättningen för elever i specialskolan från 51 000 kr till 75 000 kr per elev och läsår enligt förordningen (SKOLFS 1995:47) om ersättning för elever i specialskolan. En anledning till att regeringen beslutade höja ersättningsnivån var den betydligt högre kostnaden för en elev i specialskolan jämfört med kostnaden för en elev i grundskolan. Nämnda höjning av ersättningsnivån fick emellertid icke förutsedda konsekvenser för några av de kommuner som också står som värdkommun för en enhet av specialskolan. I Örebro bor t.ex. särskilt många familjer med barn som går i specialskolan. Många av dessa familjer har valt Örebro som bostadsort på grund av de speciella möjligheter till utbildning som erbjuds där. Mot bakgrund av detta anser regeringen att värdkommunens ersättning till staten för de elever som går i en statlig specialskola och dessutom är skrivna i kommunen, bör sänkas till 51 000 kr per elev och läsår, dvs. i stort sett genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan. För elever i s.k. externa klasser lämnar elevens hemkommun ersättning med ett reducerat belopp, för närvarande 37 500 kr per elev och läsår. Avsikten med det lägre ersättningsbeloppet är att kommunen själv skall svara för vissa kostnader, t.ex. lokaler. Av de olika specialskolorna är det endast Hällsboskolan som har externa klasser. Dessa externa klasser finns lokalintegrerade i Blackebergsskolan i Stockholm. Staten svarar för hela kostnaden för verksamheten frånsett den reducerade ersättning som lämnas av elevernas hemkommuner. Regeringen anser att samma belopp skall gälla för alla elever vid specialskolan, således även för dem vid externa enheter, i de fall där staten står för hela kostnaden. I de fall där kommunen står för en icke obetydlig del av den totala elevkostnaden, exempelvis lokalkostnader, bör även i fortsättningen en reducerad avgift tas ut. Vid flera specialskolor har under senare år större om- och tillbyggnader skett. För anskaffning av inredning och utrustning i samband därmed har regeringen anvisat särskilda medel och därvid medgett undantag från kapitalförsörjningsförordningens bestämmelser om lån i Riksgäldskontoret. För närvarande pågår eller planeras om- och tillbyggnader vid ytterligare några specialskolor. Regeringen har avsatt särskilda resurser för de ökade hyreskostnader som uppstår efter om- och tillbyggnad, och därvid reserverat medel under specialskolans anslag, anslagsposten 11. Kostnaden för ökade hyror uppkommer emellertid inte förrän ombyggnaden är klar, varför det finns en reservation under nämnda anslagspost. Eftersom kostnaderna för anskaffningar för inredning och utrustning i samband med om- och tillbyggnad är av tillfällig karaktär och relativt stora bör det även i fortsättningen vara möjligt för regeringen att använda den uppkomna reservationen för finansiering av inredning och utrustning i samband med om- och tillbyggnad vid specialskolorna och därvid medge undantag från kapitalförsörjningsförordningens bestämmelser. A 8. Särskilda insatser på skolområdet -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 222 806 1) 1995/96 Anslag 358 003 Utgiftsprognos 357 446 därav 1996 229 331 1997 Förslag 243 856 1998 Beräknat 257 938 1999 Beräknat 269 689 1) Beloppen anges i tusental kr De utgifter som belastar anslaget är kostnader - enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet, - för ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever från hela landet, - till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommunen om viss statlig ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade elever samt - för särskilda statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sörmlands respektive Västmanlands landsting samt Örebro kommun om bidrag till kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning. De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är antalet elever. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett överskott om 7 365 000 kr. Anslagsprognosen för innevarande budgetår däremot pekar på att utgiften stämmer överens med anvisat anslag. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 243 856 tkr | -------------------------------------------------------------------- Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) disponerar medel för särskild undervisning på sjukhus och samordnande utbildningsinsatser för elever med funktionshinder. Utgifterna härför budgetåret 1994/95 uppgår till 108 299 000 kr, vilket innebär en besparing på 1 095 000 kr. SIH:s årsredovisning visar att medlen i huvudsak använts enligt följande; ca 60 % avser bidrag till sjukhusundervisning, ca 20 % av medlen har använts för stöd till regionala undervisningsinsatser och ca 13 % till regionala resurser för specialpedagogik, dvs. fem kunskapscenter för döva och hörselskadade och fem för rörelsehindrade. Av övriga 7 % har större delen använts för stöd till regionala center för datorbaserade hjälpmedel för handikappade och en del för undervisning i teckenspråk för syskon till döva barn. SIH har i en särskild rapport redovisat en utvärdering av sjukhusundervisning och insatser för elever med medicinska handikapp. Sjukhusundervisning startade under 1920-talet och var då en sporadisk verksamhet. Den fick en mera regelbunden form på 1950-talet. De första bestämmelserna på området daterar sig till år 1962. Undervisning ges av fast anställda lärare och bedrevs 1995 av 210 lärare i 42 kommuner. Under den tid sjukhusundervisning anordnats har förhållandena ändrats för eleverna, framför allt har vårdtiderna kortats. Sjukhusundervisning är högt värderad av föräldrar. Utvärderingen visar dock att en bättre samverkan behöver ske mellan hemskolans lärare och lärare vid sjukhusundervisningen. Rapporten visar också att kommunerna oftast inte lever upp till bestämmelserna i 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) att anordna särskild undervisning för elev som på grund av sjukdom eller liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete. I något fall har tolkningen av begreppet längre tid varit minst fyra månader. Vidare har konstaterats att de besparingar som skett i skolan i mycket hög grad drabbat elever med olika medicinska handikapp. Bristen på kunskap och förståelse hos lärare och skolledning för de problem eleven har anges som en grundläggande orsak till detta. Skolverket har utvärderat utbildningarna vid riksgymnasierna i Örebro för döva respektive hörselskadade elever (RGD/H) samt särskilt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever (Rh-anpassad utbildning). Av rapporten beträffande RGD/H kan sammanfattningsvis konstateras att eleverna bor spridda över landet. Detta gäller särskilt RGH. Vidare framgår att organisationen av utbildningen behöver utvecklas och att skolledningar och lärare ytterligare behöver bearbeta och utveckla kunskapsbedömningen enligt de nya kursplanerna och betygskriterierna. Elevernas kunskapsnivå behöver fortlöpande utvärderas och undervisningen oftare utformas så att eleverna får träning i ett mer undersökande arbetssätt. Beträffande Rh-anpassad utbildning har verket noterat bl.a. att i Göteborg och Stockholm får eleverna tillgång till ett begränsat antal program i gymnasieskolan eftersom undervisningen koncentrerats till endast en gymnasieskola i kommunen, och att riksgymnasieverksamheten kan ge som konsekvens att hemkommunerna åsidosätter arbetet med att göra kommunens skolor tillgängliga och anpassade för elever med funktionshinder. Vidare har verket pekat på behovet av ett samlat huvudmannaskap för de olika verksamheterna (habilitering, boende och utbildning) som ingår i riksgymnasieverksamheten för Rh-anpassad utbildning. Den av regeringen tillsatta Utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:134) skall även utreda hur ansvaret för utbildning och omvårdnad i anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat, kommun och landsting samt vem som skall finansiera verksamheten. Förslag beträffande döva och hörselskadade samt svårt rörelsehindrade elever vid riksgymnasierna skall redovisas senast den 15 oktober 1996. Döva och hörselskadade elever i Göteborg och närliggande kommuner har sedan 1992 kunnat få sin undervisning i Göteborgs kommuns grundskola istället för i Vänerskolan, en statlig specialskola i Vänersborg, till vilkens upptagningsområde de hör enligt gällande regionindelning för de statliga specialskolorna. Antalet elever som på detta sätt fått sin undervisning i Göteborg var 30 under läsåret 1995/96 och beräknas omfatta ungefär samma antal innevarande läsår. Göteborgs kommun har framfört önskemål om särskilt bidrag till finansieringen, eftersom anordningen innebär lägre statliga kostnader för Vänerskolan. Regeringen avser att, i avvaktan på förslag från ovan nämnda utredning, tilldela Göteborgs kommun ett särskilt bidrag på 3 000 000 kr av medlen under detta anslag. Av SIH:s rapport om sjukhusundervisningen framgår bl.a. att vårdtiderna kortats. Enligt regeringens bedömning bör därför bidraget för sjukhus- undervisning kunna minskas något och ge utrymme för andra ändamål. Elevantalet vid riksgymnasierna för döva och hörselskadade i Örebro har läsåret 1995/96 varit något lägre än året dessförinnan men återgår till samma nivå (ca 430) inför läsåret 1996/97. Elevantalet i Rh-anpassad utbildning har ökat till 155 elever (+21) läsåret 1996/97 och prognosen visar på fortsatt ökning den närmaste treårsperioden. Mot bakgrund av ovanstående bedömer regeringen att verksamheterna i Örebro bör bedrivas i oförändrad omfattning medan elevplatserna för Rh-anpassad utbildning behöver utökas. Detta har beaktats vid medelsberäkningen. I avvaktan på förslag från nämnda utredning beräknar regeringen ingen förändring av övriga medel under anslaget. Med hänsyn till ökat antal elever i Rh-anpassad gymnasieutbildning beräknas medelsbehovet under anslaget år 1998 till 257 938 000 kr och för år 1999 till 269 689 000 kr. A 9. Sameskolor -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 29 120 1) Anslagssparande 4 842 1995/96 Anslag 48 768 Utgiftsprognos 52 000 därav 1996 37 750 1997 Förslag 33 246 1998 Beräknat 34 223 1999 Beräknat 35 230 1) Beloppen anges i tusental kr Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan. Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet samiska förekommer i samtliga årskurser. Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk. Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Tärnaby. Integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola bedrivs i nio kommuner. Från anslaget utgår även bidrag till Samernas folkhögskola. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om 4 842 000 kr. Av årsredovisningen framgår att Sameskolstyrelsen utöver ramanslaget haft inkomster om 2 499 000 kr. Prognosen för innevarande budgetår visar att en del av det uppkomna anslagssparandet kommer att tas i anspråk detta budgetår. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga | | fast. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 33 246 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Regeringen noterar att Sameskolstyrelsens resultatredovisning förbättrats i förhållande till föregående år. Någon utvärdering som kan utgöra grunden för en bedömning av effektiviteten i verksamheten presenteras emellertid inte i årsredovisningen. Någon sådan utvärdering finns heller inte i den fördjupade anslagsframställningen för åren 1997 - 1999. Det framgår dock att den samiska integreringen i grundskolan expanderat och att denna numera utgör en stor del av Sameskolstyrelsens verksamhet. För närvarande pågår ett forskningsprojekt om sameskolan och språken. Projektets syfte är att utvärdera sameskolans undervisning i samiska och svenska. Även läromedelssituationen skall granskas. Projektet kommer att slutföras under läsåret 1996/97. Antalet elever i sameskolan beräknas öka till sammanlagt 143 elever läsåret 1996/97. Läsåret 1995/96 var 133 elever inskrivna. I den samiskt integrerade undervisningen deltog samma läsår 140 elever. Regeringen konstaterar att bokslutet för budgetåret 1994/95 i allt väsentligt är rättvisande i de delar som avlämnats. Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsberättelse innehåller dock invändning eftersom anslagsredovisning inte avlämnats. Sameskolstyrelsen har kompletterat årsredovisningen och regeringen förutsätter att de påpekanden som RRV gjort kommer att beaktas i fortsättningen. Samernas folkhögskola har i sin fördjupade anslagsframställning för åren 1997 - 1999 redovisat en ökning av antalet elevveckor. Man räknar dessutom med en positiv utveckling av elevtillströmningen till folkhögskolan. Den utökade utbildningsverksamheten kommer enligt folkhögskolan bl.a. att kunna genomföras med extern finansiering i form av EU-medel. Slutsats Sammantaget innebär bedömningen att de övergripande mål som fastlagts för Sameskolstyrelsen bör gälla även under 1997. Tydliga verksamhetsmål och effektivitetsmått behöver emellertid utarbetas för sameskolan. Härvid är det elevernas kunskapsutveckling som bör stå i centrum. Utifrån förslag från Sameskolstyrelsen avser regeringen att fastställa sådana verksamhetsmått. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 34 223 000 kr och för år 1999 till 35 230 000 kr. A 10. Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola1) -------------------------------------------------------------------- 1994/952) Utgift 49 672 3) 1995/962) Anslag 62 405 Utgiftsprognos 62 405 därav 1996 41 356 1997 Förslag 113 812 1998 Beräknat 117 113 1999 Beräknat 120 229 1) Nytt anslag 2) Anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m., anslagsposterna 1-3 3) Beloppen anges i tusental kr Regeringens överväganden Regeringen har i inledningen redovisat en ny anslagsstruktur för verksam- hetsområdet Barnomsorg, skola och vuxenutbildning att tillämpas fr.o.m. år 1997. Därvid har en renodling gjorts så att de medel under nuvarande anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. som avser bidrag till utbildning för vuxna förts till anslaget A 13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning. Dessa utbildningar är riksrekryterande teknisk vuxenutbildning vid Katrineholms Tekniska Skola och utbildningen vid Nordiska Scenografiskolan i Skellefteå. Medel till bidrag för särskilda utbildningsinsatser i gymnasieskolan och komvux m.m. redovisas under anslaget A 14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Från nuvarande anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående skolor har till det nya anslaget även förts medel för bidrag till riksinternatskolor och internationella grund- och gymnasieskolor. Under det nya anslaget beräknar regeringen således medel för - särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar, - bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genève, särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för IB-utbildning samt för IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, - ersättning till kommun och landsting för merkostnader för nordiska elever på gymnasial nivå, - ersättning för personskada till elev i viss gymnasieutbildning, - statsbidrag till riksinternatskolor samt till internationella grund- och gymnasieskolor (1995/96: anslaget A 15), - bidrag enligt förordningen (1996:565) om statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige (1995/96: anslagen A 14 och A 15). De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är antalet elever. Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 113 812 tkr | -------------------------------------------------------------------- En viss osäkerhet råder vid bedömningen av medelsbehovet, eftersom antalet elever i hög grad är styrande för belastningen. För att i någon mån motverka denna osäkerhet föreslår regeringen att den metod som tillämpas för bl.a. bidrag till internationella gymnasieskolor införs också för internationella grundskolor. Det innebär att bidrag beviljas med ett av regeringen fastställt belopp per bidragsår för antalet ianspråktagna årselevplatser inom en fastställd högsta ram av årselevplatser. Medelsberäkningen för riksinternatskolor, internationella grund- och gymnasieskolor och internationell utbildning på gymnasienivå (IB-utbildning) bör därmed utgå från en ram av årselevplatser som riksdagen fastställer. Regeringen föreslår således att riksdagen fastställer ramen årselevplatser för 1997 avseende dessa utbildningar till 1 950. Denna ram bör också gälla för åren 1998 och 1999. Från detta anslag utbetalas också bidrag till en kommun för elever från annat nordiskt land enligt överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå. Den enda möjligheten för medelsberäkning är här att uppskatta medelsbehovet utifrån tidigare års belastning. Mot bakgrund av vad som anförts beräknar regeringen medelsbehovet för åren 1998 och 1999 till oförändrad nivå i förhållande till år 1997. A 11. Bidrag till svensk undervisning i utlandet -------------------------------------------------------------------- 1994/95 Utgift 73 623 1) 1995/96 Anslag 125 916 Utgiftsprognos 120 000 därav 1996 80 755 1997 Förslag 81 391 1998 Beräknat 85 798 1999 Beräknat 90 317 1) Beloppen anges i tusental kr Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Dessa bestämmelser innebär i korthet att statsbidrag lämnas till huvudmannen för en svensk utlandsskola, distansundervining, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid utländsk skola (internationell skola). Från anslaget bekostas även de löneförmåner m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare vid de svenska sektionerna av Europaskolorna. Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett överskott på 4 457 000 kr. Dessutom visar prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår ett överskott på ca 5 916 000 kr. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 81 391 tkr | -------------------------------------------------------------------- Anslaget är beroende av elevutvecklingen. Antalet elever i reguljär utbildning uppgick läsåret 1995/96 till 1 215. Antalet elever som deltog i distansundervisning med handledning var 124 och i kompletterande svensk undervisning 3 247. Regeringen bedömer att medlen för svensk undervisning i utlandet bör ligga kvar på nuvarande nivå. En mindre nedjustering bör göras av bidraget till Riksföreningen Sverigekontakt. Bidraget för år 1997 beräknas till 720 000 kr. Vidare bör bidraget till kommuner för kostnader i vissa fall för skolgången för utlandssvenskars barn föras över till anslaget Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola. En redogörelse för Europaskolorna och dess organisation lämnades i föregående års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 65 f.). Riksdagen har även godkänt 1994 års konvention med stadga för Europaskolorna (prop. 1994/95:214, bet. 1994/95:UbU20, rskr. 1994/95:431). Läsåret 1995/96 finns svenska sektioner omfattande nursery school och primary school (6-11 år) vid Europaskolorna i Bryssel II och i Luxemburg. Innevarande budgetår finns 7,5 miljoner kronor anvisade för ändamålet. För en fortsatt utbyggnad av de svenska sektionerna bör för år 1997 beräknas ytterligare 500 000 kr. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 85 798 000 kr och för år 1999 till 90 317 000 kr. Beräkningen utgår från en utökning av de svenska sektionerna vid Europaskolorna till en kostnad om 2 560 000 kr för vardera budgetåren. A 12. Statens skolor för vuxna 1994/951) Utgift 32 0292 Anslagssparande 11 916 1995/961) Anslag 58 098 Utgiftsprognos 65 000 därav 1996 48 725 1997 Förslag 38 411 1998 Beräknat 38 542 1999 Beräknat 39 890 1) Anslagen A 12. Statens skola för vuxna i Härnösand och A 13. Statens skola för vuxna i Norrköping 2) Beloppen anges i tusental kr De övergripande målen för statens skolor för vuxna (SSV) i Härnösand och Norrköping är att komplettera den kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak samma slag i form av distansutbildning. Anslaget tillförs inkomster för uppdragsutbildning, avgifter för studie- material och andra hjälpmedel samt ansökningsavgifter. En jämförelse mellan anslag och utfall år 1994/95 visar att verksamheten vid de båda skolorna genererat betydande överskott. Prognosen för 1995/96 visar att budgeten för innevarande budgetår kommer att överskridas med ca 7 000 000 kr. Detta överskridande kommer dock att kunna finansieras med skolornas anslagssparande. Regeringens överväganden Sammanfattning Med hänsyn till att anslagen till Statens skola för vuxna i Härnösand och Statens skola för vuxna i Norrköping har finansierat samma typ av verksamhet förs anslagen samman till ett anslag. -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga| | fast. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 38 411 tkr | | Beräknade avgiftsinkomster 13 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) haft invändningar mot att överskottet i uppdragsutbildningen vid Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) överstiger 10 % av omsättningen i denna verksamhet. Regeringen har med anledning av detta fattat beslut om att SSVH omgående skall se över avgiftssättningen och redovisningen för den uppdragsverksamhet som bedrivs vid skolan. Regeringen har vidare beslutat att SSVH får disponera upp till 10 % av överskottet i uppdragsverksamhet och att återstoden endast får disponeras efter särskilt beslut av regeringen.Regeringen har uppdragit åt RRV att inkomma med en särskild rapport beträffande resultatet av verkets fortsatta granskning. Årsredovisningarna för de båda skolorna saknar information som gör det möjligt att jämföra skolornas resultat såväl med varandra som med andra utbildningsanordnare. Ett arbete för att åstadkomma en enhetlig resultatin- formation har nu påbörjats. Regeringen bedömer att ett sådant arbete är nödvändigt för att verksamheten skall kunna utvärderas. Med hänsyn till den höga nivån på skolornas anslagssparande föreslår regeringen en anslagsbesparing på en miljon kronor. Riksdagen har tidigare beslutat om ett effektivitetskrav på 11 % under tre år från och med budgetåret 1995/96. För budgetåret 1997 innebär det ett besparingskrav på 3 % på respektive skola. För år 1998 beräknas utgifterna till SSV uppgå till 38 542 000 kr och för år 1999 till 39 890 000 kr. Regeringen vill i det här sammanhanget också erinra om att riksdagens beslut (bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307) med anledning av regeringens proposition Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop. 1995/96:222) gör det möjligt för kommunerna att inkludera samverkan och samarbete med SSV i sina ansökningar om att delta i vuxenutbildningssatsningen. Härutöver skall SSV själva kunna ansöka om extra medel inom ramen för den särskilda vuxenutbildningssatsningen. A 13. Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning1) -------------------------------------------------------------------- 1994/952) Utgift 171 410 3) 1995/962) Anslag 274 625 Utgiftsprognos 263 000 därav 1996 173 695 1997 Förslag 130 336 1998 Beräknat 134 116 1999 Beräknat 137 765 1) Nytt anslag 2) Anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående skolor 3 ) Beloppen anges i tusental kr -------------------------------------------------------------------- Regeringens överväganden Regeringen har tidigare redovisat en ändrad anslagsstruktur för verksam- hetsområdet Barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Regeringen anser att medel som motsvarar vad som under budgetåret 1995/96 anvisats under anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. för vuxenutbildning samt under anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående skolor, medlen till kompletterande skolor förs samman till ett anslag benämnt Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning. Vidare bör medel för försöksverksamhet med mediaburen utbildning inom skolväsendet föras till detta anslag. Motsvarande belopp har tidigare anvisats under anslaget F 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. Statsbidrag till internationella skolor och riksinternatskolor som budgetåret 1995/96 utgår från anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående skolor, återfinns under anslaget A 10. Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola. De utgifter som belastar det nya anslaget bör således vara - statsbidrag till kompletterande skolor enligt 2 kap. förordningen (1993:884) om offentligt stöd till fristående skolor, - särskilt verksamhetsstöd dels enligt förordningen (SKOLFS 1991:52) om statsbidrag för riksrekryterande teknisk vuxenutbildning vid Katrineholms Tekniska skola, dels till Nordiska scenografiskolan i Skellefteå, dels till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande kursverksamhet anordnade länsvis i samverkan med de regionala hemslöjdsföreningarna, - medel för försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbild- ningsområdet. Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 130 336 tkr | -------------------------------------------------------------------- Enligt 2 kap. förordningen (1993:884) om offentligt stöd till fristående skolor kan regeringen medge statlig tillsyn och statsbidrag till kompletterande skolor vars utbildningar anses särskilt värdefulla från nationell synpunkt. Under innevarande budgetår lämnas bidrag till 36 sådana skolor, varav 12 ger grundläggande konstnärlig utbildning och 7 kvalificerad hantverksutbildning. I enlighet med riksdagens beslut med anledning av förslag i propositionen Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230, bet. 1992/93:UbU17, rskr. 1992/93:406) skall värdet av utbildningen ur samhällssynpunkt väga tungt vid bedömningen av om offentligt stöd kan komma i fråga för en kompletterande skola. Regeringen anser att nuvarande former för det offentliga stödet till kompletterande skolor inte är tillfredsställande. Regeringen uppdrog den 21 oktober 1993 åt Statens skolverk att göra en översyn av utbildningar vid kompletterande skolor med offentligt stöd. Syftet med översynen var att ge underlag och kriterier för bedömningen av vilka skolor som i framtiden bör bli berättigade till offentligt stöd i form av endera statlig tillsyn eller både statlig tillsyn och statsbidrag. Skolverket redovisade uppdraget i maj 1995. Regeringen anser emellertid att det finns behov av att ytterligare se över vilka kompletterande skolor som skall få del av offentligt stöd. Regeringen avser därför att ta initiativ till en översyn i syfte att med utgångspunkt i Skolverkets redovisning av de kompletterande skolorna utreda hur tillsynen och det offentliga stödet till utbildningarna kan förändras. Riksdagen fastställde i 1995 års budgetproposition 3 428 årselevplatser för statsbidrag under 1995/96 till kompletterande skolor, till internationella skolor över grundskolenivån och till riksinternatskolor. Av dessa har 2 048 årselevplatser avsett stöd enligt bestämmelserna i 2 kap. förordningen (1993:884) om offentligt stöd till fristående skolor, dvs. kompletterande skolor under detta anslag. Regeringen föreslår att ramen för år 1997 för stöd till sådana skolor hålls oförändrad och således fastställs till 2 048 årselevplatser. Under anslaget har medel beräknats för Katrineholms Tekniska skola, Nordiska scenografiskolan i Skellefteå samt Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande kursverksamhet. Från anslaget F 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. har överförts 8 229 000 kr. Medlen har för budgetåret 1995/96 använts för att finansiera distansutbildningsprojekt inom ramen för Distansutbildningskommitténs verksamhet. Regeringen föreslår att dessa medel även under år 1997 används för fortsatt försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 134 116 000 kr och för år 1999 till 137 765 000 kr. A 14. Särskilda utbildningsinsatser för vuxna1) 1994/952) Utgift 1 291 301 3) 1995/962) Anslag 2 487 855 Utgiftsprognos 1 627 000 därav 1996 1 200 000 1997 Förslag 2 546 348 1998 Beräknat 2 854 210 1999 Beräknat 3 458 900 1) Nytt anslag 2) Anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m., anslagsposten 4 och - för budgetåret 1995/96 - även anslagsposten 5. På tilläggsbudget föreslås att anslagsposten 5 görs till ett nytt ramanslag för budgetåret 1995/96. 3) Beloppen anges i tusental kr Regeringens överväganden Regeringen har tidigare redovisat att en ändrad anslagsstruktur tillämpas för verksamhetsområdet fr.o.m. 1997. Under det nya anslaget Särskilda utbildningsinsatser för vuxna föreslås medel för vissa verksamheter inom vuxenutbildning som under budgetåret 1995/96 finansierats från anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. Under det nya anslaget bör medel beräknas för - åtgärder mot arbetslösheten i form av särskilda utbildningsinsatser under första halvåret 1997, - bidrag för den särskilda vuxenutbildningssatsningen inklusive basår inom komvux fr.o.m. den 1 juli 1997 (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307), - statsbidrag och särskilda medel för försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning enligt förordningen (1996:372) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning. Målet för den särskilda vuxenutbildningssatsningen är att, genom utökad gymnasial vuxenutbildning som anordnas utöver sådan utbildning som anordnas med kommunala medel, åstadkomma ett kraftigt kunskapslyft för i första hand arbetslösa vuxna, som saknar treårig gymnasiekompetens (prop. 1995/96:222, avsnitt 6.3.1 och 6.4.1). Detta görs i syfte att öka sysselsättning och tillväxt. Satsningen skall också bidra till att utveckla nya former för att möta vuxnas utbildningsbehov i framtiden och därmed vara ett aktivt bidrag i reformeringen av vuxenutbildningen. Målet för försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning framgår av lagen (1996:339) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning. Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 2 546 348 tkr | -------------------------------------------------------------------- Åtgärder mot arbetslösheten i form av särskilda utbildningsinsatser under första halvåret 1997 Under budgetåret 1995/96 (18 månader) har medel anvisats till bidrag för särskilda utbildningsinsatser i gymnasieskolan och komvux, fr.o.m. den 1 juli 1996 enbart i komvux. För läsåret 1995/96 fanns utrymme för sammanlagt 33 000 platser för det s.k. tredje året, 24 000 platser för gymnasial vuxenutbildning och för påbyggnadsutbildning samt 1 500 platser för basår inom komvux. Skolverket har den 27 augusti 1996 redovisat resultatet i en rapport, Särskilda utbildningsåtgärder mot arbetslösheten 1995/96. Rapporten grundas på Skolverkets beslut om statsbidrag fram t.o.m. den 15 augusti 1996. Antalet ianspråktagna platser har därefter ökat något, sedan vissa oklarheter i några statsbidragsrekvisitioner retts ut. Resultatet kan sammanfattas i följande tabell. -------------------------------------------------------------------- Typ av åtgärd Anslagna platser Ianspråktagna plat- ser Tredje året, under 20 år 16 000 4 900 (31 %) Tredje året, över 20 år 17 000 2 860 (17 %) Gymn. komvux och påbyggnadsutb. 24 000 29 100 (121 %) Basår i komvux 1 500 1 100 (73 %) Totalt 58 500 37 960 (65 %) För läsåret 1995/96 har alltså sammantaget 65 % av ursprungligen anslagna helårsplatser tagits i anspråk. Kostnaderna för dessa platser motsvarade 58 % av den anslagna totalsumman. De lägsta andelarna av platsutnyttjande svarar det s.k. tredje året för. Eftersom Skolverket hade möjlighet att under pågående läsår omfördela resurser inom totalramen, kunde gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning ges möjlighet till en ökad volym. Det var 283 kommuner som, själva eller genom annan kommun eller anordnare, anordnade särskilda utbildningsåtgärder mot arbetslösheten för vuxna arbetslösa inom komvux. Det totala antalet kursdeltagare uppgick till knappt 295 000, varav ca 66 % var kvinnor och 6 % hade invandrarbakgrund. Det bör dock noteras att endast 150 kom- muner har rapporterat förekomst av invandrare. I dessa kommuner var andelen med invandrarbakgrund 8 %. Regeringens bedömning är att kommunerna väl har svarat mot kravet att anordna utbildning för arbetslösa vuxna. Att alla platser inte kunnat utnyttjas har flera skäl. De hittillsvarande reglerna för studiestöd har resulterat i att många inte har påbörjat eller har avbrutit planerade utbildningar. Att platsutnyttjandet är så lågt för utbildningar inom det s.k. tredje året kan bl.a. förklaras med att regeringen i den ursprungliga fördelningen av platser av allt att döma överskattade det kvarstående behovet av sådan utbildning. När komvux i november fick tillgång till ytterligare platser lyckades man, trots att planeringstiden var kort, anordna utbildningar motsvarande ytterligare 5 100 årsstudieplatser. Att utnyttjandegraden sammanlagt inte blev högre än 65 % understryker behovet av att förnya formerna för att fördela de statliga medlen så att kommunerna ges större möjligheter att nå och rekrytera den prioriterade målgruppen. Av det skälet kommer medlen för den särskilda vuxenutbildningssatsningen fr.o.m. den 1 juli 1997 att fördelas på ett nytt sätt. När det gäller läsåret 1996/97 finns för innevarande hösttermin utrymme för 4 000 platser för basår inom komvux och 56 300 platser för annan gymnasial vuxenutbildning och för påbyggnadsutbildning. Skolverket har fördelat dessa platser mellan kommunerna. Eftersom bidrag enligt en ny modell, inom ramen för den särskilda vuxenutbildningssatsning som riksdagen har beslutat om (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307), införs fr.o.m. den 1 juli 1997 blir vårterminen 1997 en övergångstermin. Regeringen anser att resurser bör ställas till förfogande enligt den tidigare modellen för att fullfölja kurser som startas under hösten 1996 med sikte på att fullföljas under 1997. Likaså bör utrymme ges för att starta ny utbildning våren 1997. Regeringen har därför beräknat medel för åtgärder mot arbetslösheten i form av utbildningsinsatser under vårterminen 1997 på samma sätt som under höstterminen 1996. Bidrag i denna form skall upphöra i och med utgången av juni 1997. Därefter skall vuxenutbildningen byggas ut med medel motsvarande 100 000 årsstudieplatser. Den särskilda vuxenutbildningssatsningen Regeringen redovisade i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) sin avsikt att föreslå riksdagen en större varaktig utbildningssatsning. I propositionen Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop. 1995/96:222) återkom regeringen till denna satsning och föreslog bl.a. att en särskild vuxenutbildningssatsning skall göras under fem år med start den 1 juli 1997 för att åstadkomma ett kraftigt kunskapslyft. Målgruppen skall i första hand vara arbetslösa vuxna som helt eller delvis saknar treårig gymnasiekompetens. Därutöver skall satsningen också vända sig till anställda som helt eller delvis saknar denna kompetens. Övriga vuxna skall få delta i mån av plats. Vuxenutbildningssatsningen skall bidra till förnyelse och omställning i arbetslivet. Den är betydelsefull för kvinnor och män i yrken som drabbas av konjunktur- och strukturförändringar och kan bidra till att bryta den könsmässiga snedfördelningen på arbetsmarknaden. Statens bidrag skall avse utbildning på gymnasial nivå. Som villkor för bidrag skall gälla att verksamheten anordnas utöver den gymnasiala vuxenutbildning som i kommunerna anordnas med kommunala medel och vid statens skolor för vuxna inom ramanslaget. I den särskilda vuxenutbildningssatsningen skall även resurser för basår inom komvux ingå. Under utgiftsområde 15 anslaget A 3. Vuxenstudiestöd m.m. föreslår regeringen också ett särskilt utbildningsbidrag för arbetslösa och i vissa fall även för anställda. Riksdagen har godkänt att en utbildningssatsning görs i enlighet med de av regeringen presenterade riktlinjerna (bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307). Regeringen har den 22 augusti 1996 inrättat en delegation för den särskilda vuxenutbildningssatsningen med uppgift att förbereda och i ett inledningsskede leda och följa den särskilda vuxenutbildningssatsningen. Regeringen kommer, efter förslag från delegationen, att i förordning fastställa de närmare kriterierna för bidragen. Under förutsättning att riksdagen anslår medel, skall delegationen vidare lämna förslag till regeringen om fördelningen av medel till kommunerna. Med denna konstruktion önskar regeringen säkerställa att satsningen blir inledningen till en förnyelse av vuxenutbildningen. Regeringen har under detta anslag beräknat medel för den särskilda vuxenutbildningssatsningen för andra halvåret 1997. Tillsammans med de platser som avsätts direkt för folkhögskolan och för försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning omfattar satsningen medel motsvarande totalt 100 000 platser inom vuxenutbildning. För central information om vuxenutbild- ningssatsningen och administration m.m. av verksamheten har medel beräknats inom ramen för regeringskansliets förvaltningsanslag. Försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning Riksdagen har beslutat om försöksverksamhet med en ny kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:UbU8, rskr. 1995/96:224). Målet med utbildningen är att ge sådana fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag utföra kvalificerade uppgifter i en modernt organiserad produktion av varor eller tjänster. Utbildningen skall förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Under en tredjedel av utbildningstiden utförs utbildningen i form av lärande i arbete på en arbetsplats. Utbildningen riktar sig både till ungdomar som kommer direkt från gymnasieskolan och till äldre som vill fördjupa sina kunskaper. Försöksverksamheten har förberetts av en organisationskommitté. Denna har omvandlats till en kommitté, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning (U1996:02) med uppdrag att fullfölja organisationskommitténs arbete och leda försöksverksamheten samt svara för uppföljning samt för att en oberoende utvärdering kommer till stånd. Medel har beräknats så att försöksverksamheten kan byggas ut under 1997 och 1998 till totalt 3 700 respektive 4 500 årsstudieplatser. Av budgettekniska skäl föreslås på tilläggsbudget att ett nytt ramanslag för budgetåret 1995/96 införs. Därmed kan de medel som inte utnyttjas under höstterminen 1996 tas i anspråk 1997 och 1998. A 15. Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och kompetensutveckling m.m. -------------------------------------------------------------------- 1995/96 Anslag1) 3 4602) Utgiftsprognos 9 000 därav 1996 6 000 1997 Förslag 4 700 1998 Beräknat 4 827 1999 Beräknat 4 973 1) Anvisade på tilläggsbudget. Ytterligare 5 540 tkr anvisade från anslaget C44. Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan. 2) Beloppen anges i tusentals kr Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och kompetensutveckling m.m. - Svenska EU-programkontoret - började sin verksamhet den 1 juli 1995. Delegationen utgör svenskt programkontor för de EU-program inom utbildning och kompetensutveckling som regeringen bestämmer. De övergripande målen för Programkontoret är att - aktivt främja och stödja utvecklingsprocesser inom utbildning och kompetensutveckling inom ramen för Europasamarbetet, - aktivt medverka till att svenska skolor, företag och organisationer ges bästa möjliga förutsättningar för att tillvarata de olika möjligheter som Europasamarbetet inom utbildning och kompetensutveckling erbjuder, - verka som en sambandsorganisation mellan Sverige och EU inom områdena utbildning och kompetensutveckling. För närvarande handhar programkontoret EU-program dels inom Utbildningsdepartementets område (Leonardo, CEDEFOP och delar av Sokrates), dels inom Arbetsmarknadsdepartementets område (Adapt, Employment samt Europeiska socialfondens Mål 4). De delar av Sokratesprogrammet som berör högskolesektorn ansvarar Högskoleverket för. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | De övergripande mål för verksamheten som angetts ovan bör ligga | | fast. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 4 700 tkr | | Beräknade avgiftsinkomster 100 tkr | -------------------------------------------------------------------- Programkontoret har erhållit 3,1 miljoner kronor från Arbetsmark- nadsdepartementet genom regeringsbeslut den 15 maj 1996. Bidrag från EU (hittills ca 5,5 miljoner kronor) har kommit kontoret tillhanda i november 1995. Ytterligare ca 5,6 miljoner kronor för år 1995 återstår att erhålla. Överföringen av EU-medel är beroende av bl.a. undertecknandet av överenskommelser och avtal. Därtill erhålls enligt praxis en första utbetalning på ca 70 % eller 80 % av beslutat belopp och resterande del efter redovisning av erhållet belopp. Ett annat problem då det gäller förhållandet till upprättad budget är kursförändringarna i förhållandet mellan värdet på ecu-valutan och den svenska kronan. Regeringen har efter riksdagens beslut att anvisa medel på tilläggsbudget till statsbudgeten 1995/96 (prop.1995/96:105, bet. 1995/96:UbU7, rskr. 1995/96:194) den 19 juni 1996 utfärdat regleringsbrev för Programkontoret avseende budgetåret 1995/96 och därvid fastställt låneram och kreditram på räntekontot. De övergripande målen för verksamheten bör kvarstå under budgetåret 1997. Utöver föreslagna medel för år 1997 har 1 545 000 kr beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. För år 1998 beräknas anslaget uppgå till 4 827 000 kr och för år 1999 till 4 973 000 kr. 4.4 Övriga frågor Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Bemyndigande i 15 kap. 6 § skollagen | | (1985:1100) för regeringen att meddela föreskrifter om | | skyldighet för den som genomgår särskilt anordnad prövning att | | betala en avgift, skall omfatta också Svenskundervisning för | | invandrare (sfi). | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Enligt 15 kap. 6 § skollagen (1985:1100) får regeringen meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning att betala en avgift som tillfaller huvudmannen för utbildningen. Möjligheterna till prövning i dessa skolformer regleras i förordningarna för respektive skolform. Bestämmelserna om avgifter finns i förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet. Betyg infördes för svenskundervisning för invandrare (sfi) den 1 juli 1994. Betyg skall sättas efter avslutad kurs och som betyg skall användas någon av beteckningarna Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). Det finns invandrare som skaffar sig kunskaper i svenska på annat sätt än genom att delta i sfi eller som efter att ha fått betyget Godkänd förkovrar sig i svenska. Det kan för dessa finnas behov av att kunna visa upp ett dokument som verifierar deras svenskkunskaper, exempelvis för en arbetsgivare. Regeringen avser därför att utfärda föreskrifter om prövning i sfi som i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som finns för prövning i kommunal vuxenutbildning. Huvudmannen för utbildningen bör då ges möjlighet att, på samma sätt som gäller för andra skolformer, ta ut en avgift av den som vill genomgå prövningen. Regeringen föreslår att det i 15 kap. 6 § skollagen intagna bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift utvidgas till att omfatta också sfi. Samråd i ärendet har skett med Svenska Kommunförbundet. Ett förslag om ändring i skollagen har upprättats inom Utbildningsdepartementet. Dimensionering av den framtida lärarutbildningen Med utgångspunkt i Statistiska centralbyråns (SCB) och Statens skolverks senaste prognoser över lärarbehovet har examinationsbehovet av lärare på olika stadier beräknats. I prognoserna konstateras att elevantalet i grundskolan kommer att öka kraftigt de närmaste åren och vara som högst år 2003 för att sedan minska. Antalet elever i gymnasieskolan kulminerar först år 2008. Enligt SCB är det risk för dubbla obalanser i lärarutbudet för grundskolan om nuvarande dimensionering bibehålls. Obalanserna innebär ett förväntat långsiktigt överskott på grundskollärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7 (grundskollärare 1-7) och ett underskott på grundskollärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 (grundskollärare 4-9). Redan i dag föreligger brist på grundskollärare 4-9 i matematik och naturorienterande ämnen. Tillströmningen till denna inriktning har dock ökat vid höstens antagning. För gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen kommer enligt SCB behovet av lärare att öka med närmare 25 %. Denna ökning inkluderar den särskilda vuxenutbildningssatsning som skall pågå under fem år med början år 1997. Lärarbehovet för denna utbyggnad av vuxenutbildningen kommer enligt regeringens bedömning att kunna tillgodoses bl.a. genom det ökade kravet på antalet examinerade gymnasielärare och genom de flexibla arbetsformerna i vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen kan dock på sikt komma att påverka dimensionering och innehåll av lärarutbildningen varför regeringen noga följer frågan. Med anledning av den fortsatta integrationen av förskoleverksamhet - skola - skolbarnsomsorg är efterfrågan på barn- och ungdomspedagoger svår att i detalj förutse. Regeringen bedömer dock att examinationen av barn- och ungdomspedagoger bör minska i slutet av planeringsperioden 1997-1999 samt under planeringsperioden 2000-2002. Beträffande utvecklingen inom området specialpedagogik avser regeringen att återkomma. Krav på examination Sammanfattningsvis innebär ovanstående att det sammanlagda behovet av antalet examinerade lärare är lika stort som i dag. Justeringar bör dock göras framför allt i den senare delen av den kommande planeringsperioden och därefter genom ett minskat krav på antalet examinerade med barn- och ungdomspedagogisk utbildning samt grundskollärare 1-7. Samtidigt bör antalet examinerade grundskollärare 4-9, i synnerhet med naturvetenskapliga och tekniska ämnen samt gymnasielärare öka. Sammanlagt kommer i utbildningsuppdragen preliminärt att ställas krav på examination av följande antal lärare under budgetperioden 1997-1999.För perioden 2000-2002 bedöms lärarefterfrågan komma att utvecklas i samma riktning, dvs. behovet av barn- och fritidspedagoger samt grundskollärare 1-7 kommer att minska. Behovet av grundskollärare 4-9 och gymnasielärare kommer att öka under denna period. Examensmål för lärarutbildningar 1997-1999 2000-2002 Grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 4 500 5 100 Gymnasielärarexamen 3 700 4 000 För båda lärarkategorierna gäller att åtminstone hälften av de examinerade lärarna skall ha inriktning mot matematik och naturorienterande ämnen eller mot teknik. Bedömningarna av lärarbehovet är gjorda utifrån i dag tillämpad klasstorlek i skolan. Regionala hänsyn Regeringen utgår ifrån att minskningen av antalet examinerade grundskollärare 1- 7 skall kunna kompenseras av en ökning av antalet examinerade grundskollärare 4- 9 och av gymnasielärare. Regeringens förslag bygger på att de resurser som finns för lärarutbildning kan anpassas till efterfrågan på skilda lärarkategorier och utvecklas i takt med den stadieintegrerade skolan. Regeringen bedömer att minskningen av utbildningarna av grundskollärare 1-7 samt av barn- och ungdomspedagoger bör genomföras med hänsynstagande till den regionala efterfrågan på lärare av dessa kategorier. Av regionalpolitiska skäl föreslås ingen minskning av den samlade lärarutbildningskapaciteten vid högskolorna i Trollhättan/Uddevalla samt Borås och högskolorna i Norrland. För Högskolan i Borås föreslås att en minskning av den barn- och ungdoms- pedagogiska utbildningen balanseras av den nyinrättade utbildningen av grundskollärare 1-7. För Högskolan i Halmstad föreslås en nyinrättad utbildning av grundskollärare 4-9 och gymnasielärare, båda inom områdena matematik och naturorienterande ämnen. Regeringen avser att precisera det slutliga examenskravet för planerings- perioden avseende varje högskola i regleringsbrevet för budgetåret 1997. Lärarutbildning i praktisk-estetiska ämnen Behovet av examinerade lärare av denna kategori bedöms uppgå till cirka 2 000 under perioden 1997-1999. Detta ligger inom nuvarande kapacitet och inga förändringar föreslås. I detta sammanhang vill regeringen understryka vikten av att tillgodose skolans efterfrågan på lärare med kompetens i åtminstone två undervisningsämnen. De resurskrävande praktisk-estetiska utbildningarna bör dock koncentreras till ett fåtal lärosäten. De högskolor som har examensrätt för ettämnesutbildning eller har utbildningsområdena musik, idrott och konst eller design erhåller ersättningsbeloppen för dessa utbildningsområden inom ramen för tvåämnesutbildning, förutsatt att de har examensrätt för grundskollärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 eller gymnasielärare. Lärarhögskolan i Stockholm kommer att tilldelas utbildningsområdena konst och design, idrott och musik för att beredas möjlighet att bedriva tvåämnesutbildningar genom samarbete i de praktisk-estetiska undervisningsmomenten med Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack eller Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Vidare tilldelas Umeå universitet utbildningsområdet idrott för att beredas möjlighet att bedriva tvåämnesutbildning med idrott. 5.3.2.2 Tekniska och naturvetenskapliga utbildningar -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Ett särskilt stöd skall gå till teknik- och| | naturvetenskapscentrum. | | Regeringens bedömning: Satsningen på naturvetenskapliga och | | tekniska högskoleutbildningar bör fortsätta. Cirka hälften av de| | 30 000 nya permanenta platserna i regeringens | | utbildningssatsning bör avse naturvetenskap och teknik. | | Universiteten och högskolorna bör i utbildningsuppdragen åläggas| | att öka andelen studenter inom naturvetenskap och teknik liksom | | andelen kvinnliga studenter inom dessa utbildningsområden. | | Utbildning av lärare med inriktning mot undervisning i | | naturvetenskapliga och tekniska ämnen bör öka. | | För att säkerställa att expansionen sker med bibehållande av god| | kvalitet bör särskilda insatser för att förnya pedagogiken genom-| | föras. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag och bedömning: En positiv utveckling av svenskt näringsliv och offentlig verksamhet förutsätter fler yrkesverksamma personer med en naturvetenskaplig och teknisk kompetens. Antalet studerande vid de tekniska fakulteterna har ökat kraftigt under 1990-talet, men enligt många bedömare bör rekryteringen till tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar öka ytterligare. Industriförbundet framhåller i sin skrift Kunskap och kompetens, Industrins behov av högskoleutbildade, att industrin idag kännetecknas av ständigt ökat kunskapsberoende och förnyelse i en internationell konkurrens. En hög kompetens är avgörande för företagens konkurrenskraft. Industriförbundets undersökning av industriföretagens behov av kompetens visar på ett stort rekry- teringsbehov av såväl grundutbildade som forskarutbildade. Efterfrågan på civil- ingenjörer är idag, enligt förbundet, dubbelt så stort som utbudet och inom elektronik och informationsteknik är behovet fyra gånger större än utbudet. Sveriges Verkstadsindustrier framhåller i en skrivelse till regeringen att antalet utexaminerade civilingenjörer inom elektronik och data behöver öka och att en civilingenjörsutbildning inom elektronikproduktion bör utvecklas. Enligt Statistiska centralbyrån och Statens skolverk kommer det att uppstå brist på lärare i naturvetenskapliga och tekniska ämnen till grund- och gymnasieskolan. För att bättre kunna tillgodose efterfrågan på såväl ingenjörer som lärare inom naturvetenskap och teknik föreslår regeringen att hälften av de aviserade 30 000 nya platserna under budgetperioden 1997-1999 avsätts för naturvetenskap- liga och tekniska utbildningar. I varje lärosätes utbildningsuppdrag anger re- geringen hur stor andel av de nya platserna som skall gälla naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Dessutom åläggs lärosäten som bedriver utbildning inom naturvetenskap och teknik att öka andelen helårsstudenter inom dessa utbildningsområden. Preliminära examenskrav på längre sikt anges. De högskolor som ger lärarutbildningar åläggs högre examenskrav avseende grundskollärarutbildningar med inriktning mot undervisning i årskurs 4-9 i naturvetenskap och teknik, liksom motsvarande gymnasielärarutbildningar, jämfört med innevarande budgetperiod. För att en fortsatt expansion inom naturvetenska- pliga och tekniska utbildningsområden skall underlättas bör särskilt rek- ryteringen av kvinnor öka, varför ett åläggande att öka andelen kvinnliga studenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena anges i berörda lärosätens utbildningsuppdrag. Åtgärder för att stimulera rekryteringen Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stimulera rekryteringen till na- turvetenskapliga och tekniska utbildningar. Särskilda åtgärder har vidtagits för att bredda rekryteringen till dessa utbildningar. Målet är en större andel kvinnliga studenter, äldre studenter, studenter av utländsk härkomst, etc. Vidare är andelen studenter inom civilingenjörsutbildningarna som kommer från studieovana hem lägre än inom flertalet övriga utbildningar. Som ett led i att komma till rätta med den sociala snedrekryteringen till civilingenjörsutbildnin- garna bör möjligheterna till förbättrad samordning mellan högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna analyseras närmare. Flera universitet och högskolor betonar det s.k. tekniskt-naturvetenskapliga basårets betydelse för möjligheten att rekrytera nya grupper av studenter. Basåret beskrivs utförligare längre fram i detta avsnitt. Sedan höstterminen 1995 finns en tidsbegränsad möjlighet för 9 000 personer mellan 28 och 48 år att studera naturvetenskap och teknik med särskilt vuxen- studiestöd. Trots den korta tid som fanns för att informera om satsningen antogs cirka 1 900 personer till höstterminen 1995. Till höstterminen 1996 är cirka 2 800 personer antagna och ytterligare personer kan ha antagits vid de lokala antagningarna vid terminens början. Sista antagningen till denna utbildningssatsning sker inför höstterminen 1997. Av stor betydelse för möjligheterna att bredda rekryteringen är också det sätt på vilket studenterna bemöts och vilket stöd de får i sina studier. Regeringen vill betona att högskolan har ett ansvar för att hjälpa studenterna att klara studierna genom att t.ex. utveckla nya utbildningsvarianter, prova nya pedago- giska former samt att vid behov erbjuda studenter med invandrarbakgrund stödun- dervisning i svenska språket. För att främja den långsiktiga rekryteringen är det viktigt att stimulera int- resset för naturvetenskap och teknik bland grundskole- och gymnasieelever. På regeringens uppdrag bedriver Högskoleverket och Skolverket sedan år 1993 ett femårigt projekt kallat NOT-projektet. NOT står för naturvetenskap och teknik och projektet drivs i samarbete med skolor, högskolor och övriga samhället. En av grundtankarna är att de naturvetenskapliga utbildningarnas innehåll och upp- läggning i grund- och gymnasieskolan måste ändras för att högskolans rekrytering av studenter i allmänhet och kvinnor i synnerhet skall öka till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Ett sätt att skapa förutsättningar för en förnyelse av utbildningen är att in- spirera och stödja grundskolans och gymnasieskolans lärare att undervisa inom naturvetenskap och teknik på ett stimulerande sätt. Som en länk mellan forskning, skola och näringsliv fungerar tre nationella resurscentrum i kemi, fysik respektive teknik vid Stockholms, Lunds respektive Linköpings universitet, till vilka regeringen har anvisat särskilda medel. Syftet med dessa centrum är att sprida information om de senaste forskningsresultaten, ge tips om nya experiment, ge information om fortbildningslitteratur m.m. till lärare inom grund- och gymnasieskolan. På flera håll i landet har s.k. teknik- och naturvetenskapscentrum vuxit upp med stöd av högskolor, muséer, kommuner, landsting och andra intressenter. Verksamheten syftar till att på ett stimulerande sätt behandla naturve- tenskapliga fenomen och teknik och att på så sätt öka intresset för natur- vetenskapens och teknikens möjligheter hos främst barn och ungdomar. Dessa cent- rum har också inom ramen för NOT-projektet erhållit vissa tillfälliga bidrag för att utveckla olika former av lärarfortbildning. Regeringen anser att teknik- och naturvetenskapscentrum är viktiga såväl för folkbildningen som för att stimulera intresset för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar hos barn och ungdomar. Regeringen föreslår att 12 miljoner kronor år 1997 skall anvisas som ett permanent verksamhetsbidrag till ett tiotal teknik- och naturvetenskapscentrum i landet. Medlen har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att fördela medlen i samverkan med Statens skolverk och Statens kulturråd. Regeringen har erfarit att de åtgärder som har vidtagits för att stimulera intresset för naturvetenskap och teknik redan ger resultat. Inför antagning-en till hösten 1995 ökade antalet sökande till gymnasiets naturvetenskapsprogram och till höstterminen 1996 var naturvetenskapsprogrammet det enskilda program som kunde uppvisa den största ökningen av antalet förstahandssökande jämfört med året innan. Därmed är naturvetenskapsprogrammet det näst största programmet inom gymnasieskolan. Behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår Den behörighetsgivande förutbildningen, det s.k. basåret, är avsett att förbätt- ra rekryteringen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar (förordning (1992:819) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor). Basåret riktar sig till personer som har grundläggande behörighet för högskole- studier, men saknar den särskilda behörighet som krävs för att söka en teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. En av målsättningarna med basåret är att rekrytera fler kvinnor till området. Läsåret 1995/96 fördelades sammanlagt 2 570 platser för basår bland alla universitet och högskolor och för läsåret 1996/97 planeras för 3 400 platser. I syfte att främja den regionala rekry- teringen till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar ges basårsutbildning från och med hösten 1995 även inom den kommunala vuxenutbildningen. Läsåret 1995/96 fördelades 1 500 platser bland landets kommuner och för läsåret 1996/97 planeras för 4 000 platser. Resultaten hittills av basåret har varit positiva och basåret har blivit en viktig rekryteringskälla för flera utbildningar. Av de 1 800 registrerade på basåret läsåret 1994/95 studerade 72 procent i någon typ av högskolestudier hös- ten 1995 och 58 procent studerade naturvetenskap och teknik. Hälften av basårs- studenterna 1994/95 var kvinnor. Flera universitet och högskolor har i sina anslagsframställningar redovisat planer att inrätta allmänt högskoleförberedande „basår„ för bl.a. studenter med en praktiskt inriktad gymnasieutbildning eller från studieovana miljöer. Regeringen vill emellertid i detta sammanhang hänvisa till de riktlinjer som presenterades i propositionen Tillträde till högre utbildning m.m. (prop. 1995/96:184, bet. 1995/96:UbU11, rskr. 1995/96:264). Där framhålls bl.a. att den nya gymnasieskolan skall ge de kunskaper som krävs för högskolestudier. Högskolorna kan dock frångå de särskilda behörighetskraven om antalet behöriga sökande till en viss utbildning är färre än antalet platser och rekryteringen anses angelägen. I dessa fall kan högskolorna samtidigt erbjuda studenterna särskilt stöd för att under studiernas gång kompensera vissa brister i förkunskaperna. Genom detta kan man undvika förlängd studietid och därmed ökade studielån, vilket kan leda till en ökad social snedrekrytering. Vidare bör beaktas den planerade utbyggnaden av basårsplatserna inom den kommunala vuxenut- bildningen inom ramen för regeringens vuxenutbildningssatsning. Pedagogisk förnyelse Kunskapsutvecklingen inom det tekniska området är mycket snabb och såväl näringsliv som studenter ställer krav på delvis förändrade kunskaper och färdigheter. Vid ett idéseminarium om den högre tekniska utbildningen som Ut- bildningsdepartementet anordnade hösten 1995 underströks behovet av pedagogisk förnyelse och det förnyelsearbete som pågår vid flera högskolor redovisades. Bl.a. drivs ett flertal projekt med syfte att förnya utbildningen och öka andelen kvinnliga studenter. Dessa stöds av Högskoleverket genom Rådet för grundläggande högskoleutbildning. En förnyelse av de tekniska högskoleutbildningarna bidrar till att expansionen av antalet utbildningsplatser sker med bibehållande av god kvalitet. För att ytterligare intensifiera förnyelsearbetet har regeringen våren 1996 givit Linköpings universitet i uppdrag att, i samverkan med andra högskolor och Högskoleverket genom Rådet för grundläggande högskoleutbildning, genomföra ett utvecklingsprojekt inom civilingenjörs- och ingenjörsutbildningarna. Nya former för utbildningarnas struktur, innehåll, uppläggning, undervisnings- och arbets- former, lokal- och utrustningsfrågor, examination m.m. skall prövas. Av särskild vikt är att andelen kvinnliga studenter ökar. Regeringen har anvisat tre miljoner kronor för projektets första fas. Projektet skall pågå under åren 1996- 1998. Medel för projektets fortsättning kommer att beslutas i särskild ordning. I uppdraget till Linköpings universitet ingår också att främja ett nationellt erfarenhetsutbyte kring tekniska utbildningar. På många håll i landet har exempelvis nya civilingenjörsprogram inrättats i vilka studenterna kan kombinera teknik med andra ämnen såsom biologi, kemi, journalistik, ekonomi etc. och där alternativ pedagogik har införts. Det har visat sig att dessa program attraherar kvinnliga studenter i större omfattning än traditionella utbildningar. Högskoleingenjörer En ökning av antalet utexaminerade civilingenjörer räcker inte för att täcka samhällets samlade behov av tekniskt högskoleutbildade personer, utan även fler högskoleingenjörer behöver utbildas. Avvägningen av behovet avseende andelen högskoleingenjörer och civilingenjörer är dock svår att göra. Högskoleingenjörs- utbildningarna har hittills haft svårt att rekrytera studenter till samtliga planerade utbildningsplatser. Detta kan till viss del bero på att arbetsmarkna- dens efterfrågan på utexaminerade har varit låg. Såväl potentiella studenter som arbetsgivare har varit osäkra på utbildningens innehåll och vilka ar- betsuppgifter en högskoleingenjör är utbildad för. Benämningen ingenjör har även orsakat sammanblandning med ingenjörer utexaminerade från äldre gym- nasieutbildningar, s.k. gymnasieingenjörer. För att motverka en sådan sammanblandning har regeringen beslutat om en ändring av examensbenämningen i högskoleförordningen från ingenjör till högskoleingenjör. Högskoleingenjörsut- bildningarnas attraktivitet förefaller även ha ökat genom att de vid flertalet lärosäten har förlängts från två till tre år. Andra lärosäten har erbjudit på- byggnadsutbildningar på högskoleingenjörsexamen på ett eller två år, vilka många studenter har utnyttjat. Många av dessa har därvid uppnått kraven på kandidat- eller magisterexamen. I uppdraget till Linköpings universitet m.fl. ingår att undersöka möjligheterna till gemensam ingång till högskoleingenjörsut- bildningarna och civilingenjörsutbildningarna, liksom viss samordning mellan dessa. Övriga frågor Civilingenjörer, högskoleingenjörer och arkitekter kommer att i sin yrkesverk- samhet konstruera och tillverka delar av den fysiska miljö vi vistas i och pro- dukter som påverkar denna. Miljökunskaper bör därför utgöra en naturlig bes- tåndsdel i de tekniska utbildningarna. Högskoleverket, genom Rådet för grundläg- gande högskoleutbildning, har i uppdrag att verka för en integrering av miljö- kunskap i den ordinarie utbildningen. De tekniska utbildningarna bör även förmedla kunskaper om estetik och vikten av att beakta t.ex. arbetsmiljöns, hemmiljöns, boendemiljöns och stadsmiljöns betydelse. Regeringen föreslår en fortsatt satsning på konstnärers medverkan i tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och en särskild satsning på design (avsnitt 5.3.2.3). I propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3), framhålls arkitekturens och formgivningens betydelse i samhället och den roll arkitekterna har. Förslag om en förlängning av arkitektutbildningen har framförts. Omprövning och förnyelse är viktig i alla utbildningar. Regeringen är för närvarande inte beredd att ta ställning till en generell förlängning av arkitektutbildningen. Högskolorna kan emellertid själva, inom ramen för tilldelade resurser, försöksvis anordna olika former av påbyggnadsutbildningar, vilka kan motsvara de önskemål om förlängning som framförts. Påbyggnadsutbildning bör försöksvis kunna prövas vid något lärosäte med intresse härav t.ex. vid Lunds universitet. Erfarenheterna kan läggas till grund för en utvärdering av arkitektutbildningens innehåll och omfattning. Regeringen föreslår en särskild satsning på professurer inom elektronikpro- duktion (avsnitt 5.5.1) samt att medel avsätts för en forskarskola i teleinformatik (prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle). En försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning genomförs för när- varande. En stor del av försöksutbildningarna ligger på eftergymnasial nivå och bedrivs i samarbete med högskolan (kapitel 4 Skola och barnomsorg). Flygsäkerhetsutbildning -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: Förutsättningar finns inte för att inrätta| | ett flygsäkerhetsuniversitet. Det föreligger dock inga hinder | | mot att anordna utbildning i flygsäkerhet inom ramen för den | | ordinarie verksamheten. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens bedömning: En särskild utredare tillkallades år 1994 för att undersöka förutsättningarna för att i Sverige etablera en internationell högre utbildning avsedd att förbättra flygsäkerheten. Utredningen redovisade sina slutsatser i betänkandet Förslag om ett internationellt flygsäkerhetsuni- versitet i Norrköping-Linköping (SOU 1995:57). Ett flygsäkerhetsuniversitet föreslås vid Linköpings universitet genom samarbete med Luftfartsverket och Norrköpings kommun. Utbildningen föreslås omfatta två längre program samt kortare kurser. Utredningen har förutsatt att utbildningen kan finansieras genom externa medel i form av avgifter betalade av de studerandes arbetsgivare, internationella biståndsgivare, internationella organisationer, stater och andra bidragsgivare. Utredningen har remissbehandlats. Tjugofem remissvar har inkommit. En majoritet av remissinstanserna instämmer i utredningens allmänna bild av flygsäkerhetssituationen i världen och att de föreslagna utbildningarna är väl genomtänkta. Sida är dock tveksam till utbildningens betydelse utanför Sverige. Flera remissinstanser, såsom Riksrevisionsverket och Statskontoret, anser att det studerandeunderlag som förutsätts i utredningen är orealistiskt. Kostnads- beräkningarna anses av en klar majoritet, bl.a. Uppsala, Lunds och Linköpings universitet samt Luftfartsverket, vara orealistiska. Flera remissinstanser, bl.a. Linköpings och Umeå universitet beklagar att inte något FN-organ är berett att stå som huvudman för utbildningen Regeringen instämmer i vad utredningen anför om att forskning och utbildning kring flygsäkerhet är viktiga men anser, bland annat av finansiella skäl, att det inte finns förutsättningar för att inrätta ett särskilt flygsäkerhetsuniversitet. Däremot föreligger inget hinder för ett lärosäte att anordna utbildning i flygsäkerhet inom ramen för ordinarie anslag eller som uppdragsutbildning. 5.3.2.3 Konstnärliga utbildningar Konstnärlig utbildning bedrivs vid sju konstnärliga högskolor i Stockholm, nämligen Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och vid Teaterhögskolan i Stockholm. Vidare bedrivs konstnärlig utbildning vid Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt vid Högskolan i Luleå. -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: | | | | Insatser föreslås inom designområdet för att öka konkurrenskraften| | i svensk design. Medel har beräknats för samarbetsprojekt mellan| | de konstnärliga och de tekniska utbildningarna och näringslivet.| | Lunds, Göteborgs och Umeå universitet samt Konstfack tillförs | | resurser för sammanlagt 50 nya helårsstudenter för utbildning | | inom området design varav för Lunds universitet 10, Göteborgs | | universitet 10, Umeå universitet 10 samt Konstfack 20 | | helårsstudenter. | | Kungl. Konsthögskolan föreslås erhålla medel för fem helårsstuden-| | ter för en påbyggnadsutbildning om 40 poäng för arkitekter, konst-| | närer och tekniker för konstnärlig gestaltning av vägar, broar och| | övriga trafikmiljöer. | | Kungl. Musikhögskolan i Stockholm föreslås erhålla en förstärkning| | av ersättningen till utbildningarna inom elektronisk musikkom- | | position och dirigering. | | Mälardalens högskola föreslås erhålla medel för 17 helårsstudenter| | för att anordna utbildning i kammarmusik i kombination med ut- | | bildning i annat ämne. | | Högskolan i Luleå föreslås erhålla medel för skådespelarutbildning.| | Antagning förutsätts ske vartannat år. | | Dramatiska institutet föreslås erhålla medel för 16 | | helårsstudenter för att anordna en TV-producentutbildning om 60 | | poäng. | | Anslagen till konstnärligt utvecklingsarbete förstärks. | | Medel reserveras för projekt som skall genomföras av de | | konstnärliga högskolorna i Stockholm i samband med att Stockholm| | skall vara EU:s kulturhuvudstad år 1998. | | Medel reserveras för projekt avsedda för konstnärers engagemang| | i den högre utbildningen. | | Lärarhögskolan i Stockholm tillförs resurser för lärarutbildning| | som Idrottshögskolan i Stockholm och vissa konstnärliga högskolor| | i Stockholm utför på uppdrag av Lärarhögskolan i Stockholm. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Den konstnärliga utbildningen är av stor betydelse för kulturlivet i landet och för samhället som helhet. Det gäller i första hand att förse landets kulturinstitutioner med välutbildade konstnärer, men konstnärerna har också betydelse för mångfalden och kvaliteten i den skapande verksamhet, utan vilken ingen samhällsutveckling äger rum. Därför är det viktigt att den högre konstnärliga utbildningen ständigt utvecklas och håller hög internationell standard. Den högre konstnärliga utbildningen skall samtidigt kunna tjäna som en inspirationskälla och vara vitaliserande för andra utbildningar i högskolan. Det är också angeläget att de konstnärliga utbildningarna vid landets lärosäten håller kontakt med näringslivet och det omgivande samhället i övrigt. Design- och konstutbildning Designutbildning God design är viktig från såväl kommersiell som estetisk och ekologisk synpunkt. Omsorgsfullt formgivna bruksföremål och miljöer bidrar också till att höja människors livskvalitet. I flera andra länder görs medvetna och kraftfulla satsningar för att främja den inhemska formgivningen, vilka resulterat i en framgångsrik utveckling av produkter som blivit försäljningsframgångar på såväl den inhemska marknaden som på export. I Sverige har insatserna på området inte varit lika kraftfulla och konsekventa. Medvetna satsningar från staten och näringslivet kan leda till höjd kvalitet och till att Sveriges konkurrenskraft på området ökar. Utbudet av utbildningar för formgivare inom olika områden och kvaliteten på dessa utbildningar är ett betydelsefullt instrument för att stärka designområdet. Som ett led i den satsning på formgivning och arkitektur som regeringen presenterar i propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) föreslår regeringen olika insatser till stöd för utveckling av utbildningen inom design- området. En särskild utredare skall tillkallas med uppgift att lämna förslag till samarbetsprojekt mellan de konstnärliga och de tekniska utbildningarna och näringslivet. För designprojekt har budgetåret 1997 beräknats 4 miljoner kronor under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Som planeringsförutsättning bör gälla att motsvarande belopp anvisas för ändamålet även för budgetåren 1998 och 1999. Vidare föreslås att Lunds, Göteborgs och Umeå universitet tillförs resurser för vardera 10 helårsstudenter samt Konstfack resurser för 20 helårsstudenter inom utbildningsområde design. Medel har beräknats under anslagen B 3. Lunds universitet: Grundutbildning, B 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning, B 9. Umeå universitet: Grundutbildning och B 41. Konstfack: Grundutbildning. Påbyggnadsutbildning/konstnärlig gestaltning I kulturutredningens slutbetänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) understryks den viktiga roll som arkitektur och samhällspla-nering har i människors vardag och behovet av kvalitet i formgivning och gestaltning. Kungl. Konsthögskolan har, i samarbete med Vägverket och Konstakademien, bedrivit en projektutbildning för arkitekter, konstnärer och tekniker kallad Tessinskolan. Regeringen föreslår permanenta resurser motsvarande fem helårsstudenter för en påbyggnadsutbildning om 40 poäng för arkitekter, konstnärer och tekniker för konstnärlig gestaltning av vägar, broar och övriga trafikmiljöer. Verksamheten ses som ett led i satsningarna på att förbättra vår byggda och anlagda miljö. Medel har beräknats under anslaget B 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning. Musikutbildning Unika musikutbildningar Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har i en skrivelse till regeringen anfört att den högre utbildningen inom musikområdet tilldelas låga ersättningsbelopp. Detsamma har anförts av övriga lärosäten som bedriver högre musikutbildning. Regeringen har i september 1996 givit Högskoleverket i uppdrag att följa upp resursfördelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen inom högskolan. Högskoleverket skall inom detta uppdrag genomföra en översyn av nivåerna för per capitaersättningen för olika utbildningsområden och därvid klargöra huruvida vissa utbildningar missgynnas i det befintliga systemet, bl.a. vad gäller musikområdet. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm är ensam i landet om att ge kvalificerad utbildning i elektronmusikkomposition, en internationellt erkänd utbildning som sker inom ramen för programmet för komposition. Utbildningsprogrammet för dirigering vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm är också unikt i Sverige. Det är angeläget att dessa utbildningar, som är förhållandevis resurskrävande, även fortsättningsvis kan bedrivas och ett särskilt resurstillskott har beräknats under anslaget B 39. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning. Utbildning i kammarmusik i kombination med utbildning i annat ämne Vid Mälardalens högskola anordnas sedan höstterminen 1994 i samarbete med Kungl. Musikhögskolan i Stockholm en utbildning där studenterna kombinerar utbildning i kammarmusik med utbildning i annat ämne. Utbildningen har hittills varit externfinansierad. Utbildningen är ett intressant initiativ. Ett särskilt resurstillskott har beräknats under anslaget B 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning. Därmed har högskolan förutsättningar att kunna ersätta Kungl. Musikhögskolan i Stockholm för de lärarresurser som krävs. Skådespelarutbildning Frågan om skådespelarutbildning i Norrland har tidigare varit föremål för utredning. Utredningen visar att det ur ett nationellt kulturperspektiv är viktigt att det också i norra Sverige kan erbjudas en kvalificerad skådespe- larutbildning. Regeringen har tilldelat Högskolan i Luleå resurser för att utveckla och försöksvis bedriva skådespelarutbildning. Den skådespelarutbildning som kommer att kunna erbjudas vid Högskolan i Luleå är särskilt intressant, eftersom den kommer att bedrivas i annan form än andra skådespelarutbildningar i landet och i samarbete med en teaterinstitution (Norrbottensteatern). Verksamheten kommer att få en stor betydelse för kulturlivet i nordligaste Sverige. Medel har beräknats under anslaget B 17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning. Göteborgs universitet har från den 1 juli 1995 regeringens uppdrag att bedriva teaterutbildning vid Sotenäs Teaterateljé. Medel har beräknats för perioden 1 januari 1997-30 juni 1997 under anslaget B 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning. Medel för detta ändamål har därefter inte beräknats. Mediautbildning Vid Dramatiska institutet bedrivs produktionsledar-producentutbildning som huvudsakligen är inriktad mot film, men även mot teater och radio. Det är ur ett kultur- och mediapolitiskt perspektiv viktigt att stimulera nationella TV- produktioner som speglar den svenska kulturen och som kan utgöra alternativ av hög kvalitet till det utländska utbudet. En satsning på svensk TV-produktion befrämjar också sysselsättningen. Rektor vid Dramatiska institutet har på uppdrag av Utbildningsdepartementet redovisat vilka krav som bör ställas på producenter av svensk television samt lämnat förslag beträffande innehåll och omfattning av en TV-producentutbildning. Utredaren har samrått med representanter för Sveriges Television, TV 3 och TV 4 samt Kommittén för en ny högskola i Malmö (U 1995:12). Eftersom Dramatiska institutet har de förutsättningar som krävs vad gäller lärarkompetens, lokaler och utrustning föreslår regeringen att Dramatiska institutet tillförs resurser för 16 helårsstudenter för att genomföra en TV- producentutbildning omfattande 60 poäng. Antagning förutsätts ske var tredje termin. Utbildningen skall genomföras i samarbete med Högskolan i Malmö. Medel har beräknats under anslaget B 20. Dramatiska institutet: Grund- utbildning. Konstnärligt utvecklingsarbete m.m. Det konstnärliga utvecklingsarbetet är en viktig del i förnyelsen av de konstnärliga högskoleutbildningarna. En ökning föreslås av anslaget till konstnärligt utvecklingsarbete vid de universitet och högskolor som bedriver konstnärligt utvecklingsarbete. De sju konstnärliga högskolorna i Stockholm föreslås få en ökning på vardera 250 000 kronor. För Lunds universitet föreslås ökningen bli 300 000 kronor, för Göteborgs universitet 300 000 kronor, för Umeå universitet 200 000 kronor och för Högskolan i Luleå 150 000 kronor. Den sammanlagda ökningen av medlen till konstnärligt utvecklingsarbete uppgår till 2 700 000 kronor. Medlen har beräknats under anslagen B 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, B 6. Göteborgs universitet: Forskning och fors-karutbildning, B 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, B 18. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning samt B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor. Regeringen avser att erinra de konstnärliga högskolorna om kravet på rapportering av det konstnärliga utvecklingsarbetet i årsredovisningen samt om att analysen av användningen av resurserna generellt bör förbättras. Konstnärlig fakultet Regeringen avser under budgetåret 1997 återkomma till frågan om fakul- tetsindelning i en proposition om högskolans ledningsstruktur och tjäns- teorganisation. Kulturprojekt Kulturhuvudstadsåret 1998 Stockholm har av EU:s kulturministrar utsetts att år 1998 vara EU:s kulturhuvudstad. Regeringen föreslår att de konstnärliga högskolorna i Stockholm tilldelas sammanlagt 10 miljoner kronor för att kunna genomföra gemensamma projekt med kulturinstitutionerna i Stockholm och för att möjliggöra ett utbyte med motsvarande högskolor i Europa. Övriga lärosäten i landet med konstnärlig utbildning skall också kunna delta i projekten. Medlen har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. En utgångspunkt inför planeringen av kulturhuvudstadsåret bör vara att Stockholm också skall manifestera sig som „lärdomsstad„. Detta innebär att även andra lärosäten i Stockholm än de konstnärliga engagerar sig i kulturhuvudstadsåret. Engagemanget kan bestå i seminarier, föreläsningsserier på temat Stockholm som lärdomsstad, symposier m.m. Verksamheten bör ses som ett naturligt inslag i den ordinarie verksamheten och några särskilda resurser har inte beräknats för detta ändamål. Under utgiftsområde 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid samt i regeringens kulturpolitiska proposition (1996/97:3) redovisas regeringens samlade insatser för Kulturåret 1998. Konstnärligt perspektiv berikar naturvetenskap, teknik och medicin Det är viktigt att konstnärskap i ökad omfattning tas till vara inom utbildning och forskning. Budgetåret 1995/96 avsatte regeringen 2 miljoner kronor för projekt avsedda för konstnärers engagemang i den högre utbildningen särskilt inom områdena naturvetenskap, teknik och medicin. Syftet var att med konstnärliga infallsvinklar inspirera till förnyelse i andra typer av utbildningar. Högskoleverket har redovisat fördelningen till regeringen. Denna satsning bör fortsätta ytterligare ett år. Det ankommer på Hög- skoleverket att fördela medlen. För att uppnå syftena bör projekten fort- sättningsvis koncentreras något och för att säkerställa en hög kvalitet väljas ut i samråd mellan Högskoleverket och Statens kulturråd. Medel, 2 miljoner kronor, har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Centrum för kulturvetenskaplig forskning med inriktning mot barn- och ungdomskultur Regeringen tilldelade hösten 1995 Högskolan i Växjö resurser för att delta i ett projekt kring barn- och ungdomskultur. Användningen har redovisats till regeringen. Högskolan har utvärderat ett antal samarbetsprojekt mellan TV, teater och högskola, genomfört en tvärvetenskaplig seminarieserie samt initierat ett projekt om hur invånarna i ett avgränsat bostadsområde förhåller sig till offentlig och privat kulturverksamhet. Regeringen har föreslagit förstärkta och permanenta forskningsresurser till de mindre och medelstora högskolorna. För Högskolan i Växjö har förstärkningen beräknats så att Centrum för kulturvetenskaplig forskning med inriktning mot barn- och ungdomskultur ryms inom denna. Ersättningsbeloppen Musikutbildning De lärosäten som bedriver musikutbildning har begärt att ersättnings-beloppen för utbildningsområdet musik skall höjas. Högskoleverket skall - i det uppdrag som beskrivs ovan under avsnittet Unika musikutbildningar - genomföra en översyn av per capitaersättningarna till de konstnärliga utbildningsområdena. I avvaktan på Högskoleverkets utredning föreslår regeringen att tidigare beslutad besparing (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353) skall begränsas till hälften för de konstnärliga utbildningsområdena jämfört med den besparing som gäller övriga utbildningsområden. Lärarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm utbildar grundskollärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärare med olika ämneskombinationer i vilka bl.a. ingår idrott, musik och bild. Ämnesstudierna avseende idrott, musik och bild anordnas av Idrottshögskolan i Stockholm, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och Konstfack på uppdrag av Lärarhögskolan i Stockholm. Lärarhögskolan i Stockholm föreslås erhålla fyra nya utbildningsområden: idrott, musik, konst och design. Syftet är att Lärarhögskolan i Stockholm skall kunna ersätta Idrottshögskolan i Stockholm, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm respektive Konstfack med samma ersättningsbelopp som utgår för ettämneslärare i idrott, musik respektive bild. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 37. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning. Dansutbildning Utbildning i dans på högskolenivå bedrivs endast vid Danshögskolan. Med anledning av den nystartade dansarlinjen vid Danshögskolan bör ersätt- ningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområde dans höjas med ca 10 procent. Ersättningsbeloppen redovisas under avsnitt 5.12.2. 5.3.2.4 Utbildningar inom vårdområdet m.m. -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Läkar- och tandläkarutbildningarna skall | | minska i omfattning. I stället skall vissa andra vårdutbildning-| | ar, farmaceutiska utbildningar och biomedicinska utbildningar | | öka i omfattning. Takbeloppen för de enskilda lärosätena påverkas| | inte. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Läkarutbildningen Riksdagen beslutade våren 1994, efter förslag av regeringen, om en minskning av utbildningsuppdragen till universitet och högskolor för det medicinska utbildningsområdet. Minskningen innebar att berörda universitet samt Karolinska institutet skulle minska nyantagningen med 120 platser. Nyantagningen före denna minskning var cirka 1 000 per år. Skälet för detta var att en utredning i be- tänkandet Den framtida efterfrågan på läkare m.m. (Ds 1994:57) pekat på att antalet läkare skulle komma att öka och överstiga den förmodade efterfrågan under lång tid framåt. Det är fortfarande svårt för nyexaminerade att erhålla tjänst för allmän- tjänstgöring, s.k. AT-tjänst, som fordras för legitimation som läkare. En fortsatt neddragning av läkarutbildningen är nödvändig. Enligt regeringens mening skall omprioritering till andra vårdutbildningar, farmaceutiska utbildningar och biomedicinska utbildningar ske vid de lärosäten som bedriver läkarutbildning. Eftersom det råder brist på logopeder är det önskvärt att en viss omprioritering till logopedutbildning görs vid de högskolor som har rätt att ge logopedexamen. Då bristen på logopeder är särskilt besvärande i Norrland, bör Umeå universitet fullfölja sina planer och starta ett logopedprogram. Tandläkar- och tandteknikerutbildningen Riksdagen beslutade under våren 1994 även om en neddragning av ut- bildningsuppdraget för det odontologiska området. Beslutet innebar en minskning av nyantagningen till tandläkarutbildningen med närmare 40 % jämfört med tidigare budgetår. Regeringen föreslår nu, som en konsekvens av detta beslut, en fortsatt minskning av det högsta antalet helårsstudenter för vilka högskolorna kan räkna med ersättning för inom det odontologiska området. Hänsyn har tagits till att även tandteknikerutbildningen omfattas av ersättningsbeloppen för odontologisk utbildning. Regeringen har föreslagit (prop. 1995/96:150) att vissa förändringar skall införas i tandvårdsförsäkringen fr.o.m. den 1 oktober 1996. Riksdagen har bifallit förslaget. I propositionen angavs att regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag som utgår från att samtliga subventioner i tandvårdsförsäkringen slopas med undantag för ett ekonomiskt skydd för de grupper som till följd av sjukdom eller funktionshinder har särskilda tandvårdsbehov. Förändringen planeras träda i kraft den 1 januari 1998. Med anledning av detta beräknar regeringen att en viss minskning bör ske även för tandteknikerutbildningen och beräknar utbildningsuppdragen med hänsyn till detta. Farmaceutiska utbildningar Inom Apoteksbolaget, som är den största arbetsgivaren när det gäller denna grupp, kommer det om några år att uppstå brist både på receptarier och apotekare till följd av stora pensionsavgångar. Även läkemedelsindustrin efterfrågar apotekare och forskarutbildade farmaceuter. Regeringen har därför infört ett examensmål beträffande apotekare för Uppsala universitet, som har landets enda farmaceutiska fakultet och även beräknat extra resurser för denna utbildning. Biomedicinsk utbildning Biomedicinsk utbildning expanderar för närvarande kraftigt. Vid samtliga universitet finns eller kommer att starta fyraåriga biomedicinska utbildningar som leder till magisterexamen. Syftet är att dessa utbildningar skall förbereda för medicinsk forskning eller arbete i läkemedelsindustrin. Näringslivet efterfrågar långt fler biomedicinskt utbildade än vad som i dag utbildas. Dimensionerings-, kvalitets- och huvudmannaskapsfrågor i de medellånga vårdutbildningarna Bakgrund Samtliga medellånga vårdutbildningar hade före budgetåret 1995/96 landstingskommunalt huvudmannaskap. Därefter har vissa landsting flyttat över dessa utbildningar till statligt huvudmannaskap. Utbildningarna ges där på uppdrag av landstingen. I Sverige finns nu 19 vårdhögskolor under landstingskommunalt huvudmannaskap. Ett statligt bidrag utgår till alla landsting. Detta bidrag motsvarar cirka 20 % av de totala kostnaderna för vårdhögskoleutbildningen i Sverige. Högskoleverket beslutar om landstingens rätt att utfärda de examina som finns upptagna i högskoleförordningen (1993:100) på samma sätt som för de statliga universiteten och högskolorna. Landstingen har rätt att utfärda yrkesexamen och högskoleexamen för verksamhet inom vård och omsorg. De utbildningsprogram som leder till yrkesexamen enligt högskoleförordningen är arbetsterapeututbildning, barnmorskeutbildning, sjukgym- nastutbildning, sjuksköterskeutbildning, social omsorgsutbildning och tand- hygienistutbildning. De utbildningsprogram som leder till högskoleexamen är audionomutbildning, ortopedingenjörsutbildning, utbildning i hälsovetenskap, utbildning i laboratorievetenskap samt utbildning i missbruksvård. Riksdagen beslutade våren 1994 - med anledning av propositionen Utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU13, rskr. 1993/94:400) - att skapa utrymme för alternativa samarbets- och huvudmannaskapsformer för de landstingskommunala vårdutbildningarna i syfte att höja kvaliteten och forskningsanknytningen i vårdutbildningen. En utgångspunkt skulle vara att den lösning som valdes skulle vara kostnadsneutral för staten och dåvarande huvudman. Endast vid de landsting som önskade en förändring skulle en överflyttning av huvudmannaskapet för vårdutbildningarna till statlig högskola kunna ske. Regeringen har godkänt avtal om ändrat huvudmannaskap för vårdutbildningarna vid landstingen i Hallands, Örebro, Västmanlands, Sörmlands, Västernorrlands, Jämtlands samt Östergötlands län till högskolorna i Halmstad och Örebro, Mälardalens högskola, Mitthögskolan samt Linköpings universitet. I kompletteringspropositionen 1994/95 (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:UbU22, rskr. 1994/95:434) anförde regeringen att det på sikt kunde vara nödvändigt att ompröva dels var staten i framtiden skall ta över huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningen, dels hur ansvaret för vårdhögskoleutbildningarna skall fördelas mellan staten och landstingen. Innan denna fråga klarlagts skulle förhandlingar med ytterligare landsting kunna tas upp endast om särskilda skäl förelåg och om den aktuella vårdhögskolans verksamhet kunde ses som en självklar del i en framtida nationell struktur. Bägge dessa skäl förelåg vid regeringens beslut våren 1996 att pröva eventuellt förändrat huvudmannaskap också för vårdhögskolorna inom landstingen i Stockholm, Göteborg och Västerbotten. Till motiven hörde att forskningsanknytningen bäst kommer till stånd på universitetsorterna. Högskoleverkets utvärdering Regeringen gav i december 1994 det dåvarande Kanslersämbetet, numera Högskoleverket, i uppdrag att utvärdera de medellånga vårdutbildningarnas kvalitet. Syftet var att få underlag för framtida bedömningar avseende examensrätt. Uppdraget redovisades den 1 april 1996 till regeringen i utredningen Vårdutbildningar i högskolan - En utvärdering (Högskoleverkets rapportserie 1996:7 R). Samtliga vårdutbildningar bedömdes vara yrkesrelevanta. Yrkesrelevans innebär t.ex. att studenten förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna arbeta inom yrket, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående samt förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa och kan initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete. Högskoleverket konstaterar vidare att utvecklingen mot „högskolemässighet„ har intensifierats under senare år. Utredningen föreslår inte några omedelbara åtgärder beträffande vård- högskolornas rätt att utfärda examina men föreslår att en ny utvärdering skall genomföras inom en treårsperiod. Denna bör ligga till grund för en förnyad prövning av examensrätten. Verket rekommenderar att vårdutbildningarna på sikt samordnas och koncentreras i färre enheter. En ökad anknytning av vårdhögskolornas verksamhet till de statliga universiteten och högskolorna med relevant utbildningsmässig och vetenskaplig profil bör stimuleras och läggas fast i avtal. I fråga om enskilda utbildningsprogram rekommenderar utredningen bland annat en anknytning av den sociala omsorgsutbildningens samtliga inriktningar samt av utbildningen i missbruksvård till den statliga högskolans utbildningar i socialt arbete, dvs. socionomutbildningen. Vidare rekommenderar verket att en översyn av tandhygienistutbildningen och dess relation till övrig tandvårdsutbildning görs. Enligt regeringens mening har utredningen inte tillräckligt beaktat att högskolans uppgift också är att ge en god yrkesutbildning. De medellånga vårdutbildningarna står sig väl vad gäller förmedlande av yrkeskompetens, vilket är minst lika viktigt som ämnesdjup och forskningsförberedande insatser. Regeringen har med anledning av detta uppdragit till Högskoleverket att komplettera utvärderingen. Ett uppdrag till Högskoleverket Regeringen har den 1 augusti 1996 givit Högskoleverket i uppdrag att lämna underlag till hur en nationell struktur för vårdhögskoleutbildningen bör utformas. I uppdraget ingår att ge ett underlag för regeringens bedömning av geografisk fördelning av den framtida vårdhögskoleutbildningen samt att utreda om staten bör ta ansvar för vissa vårdutbildningar i framtiden och i så fall för vilka. Högskoleverket skall även lämna förslag till ett system för statsbidrag till vårdhögskolorna som bättre överensstämmer med det resurstilldelningssystem som sedan år 1993 gäller för statliga universitet och högskolor. I uppdraget ingår dessutom att komplettera den ovannämnda utvärderingen vad gäller kvaliteten i vårdutbildningarna, med avseende på förmedlande av yrkeskunnande och yrkeskompetens. Alla förslag skall vara kostnadsneutrala. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 15 januari 1997. Nya möjligheter inom vårdutbildningsområdet För att till fullo kunna utnyttja den kvalitetshöjning en överflyttning av vårdhögskoleutbildning till statligt huvudmannaskap kan innebära föreslår regeringen att de högskolor till vilka kommunala vårdutbildningar överflyttats erhåller möjlighet till ersättning inom utbildningsområde vård. Detta kan bidra till framväxten av fler tvärvetenskapliga kurser inom t.ex. utbildningsområdena vård och teknik samt ett förbättrat utnyttjande av den kompetens som finns inom området, då högskolorna får möjlighet att avräkna helårsstudenter inom utbildningsområde vård. Yrkesexamina inom vårdområdet Regeringen har erhållit flera skrivelser med begäran om att nya yrkesexamina bör inrättas. Bland annat har flera vårdhögskolor hemställt om inrättande av yrkesexamen för utbildning till audionom och vårdförbundet SHSTF - Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund - har hemställt om inrättande av yrkesexamen för biomedicinska analytiker. Regeringen avser inte att vidta några åtgärder i dessa frågor innan Behörighetskommitténs (S 1994:01) huvudbetänkande föreligger. 5.3.2.5 Fortbildning och vidareutbildning Den svenska högskolan har sedan 1960-talet utvecklat ett internationellt sett unikt och flexibelt system för att tillgodose behovet av olika utbildningar och studieformer på högskolenivå. Dagsaktuella begrepp såsom livslångt lärande, kontinuerlig kompetensutveckling, återkommande utbildning etc. blev i viss mån en realitet i den svenska högskolan redan för drygt tjugo år sedan. År 1969 beslutade riksdagen om den s.k. 25:5-regeln, vilket blev startpunkt för en successiv ökning av antalet äldre studenter. Ytterligare reformer under 1970- talet attraherade nya grupper i samhället som inte tidigare kunnat utnyttja högskolans utbud. Inflödet till högskolan av studenter över 25 år har varit och är större i vårt land än i något annat OECD-land. I början av 1980-talet räknade SCB med att mer än var fjärde student på fristående kurser läste i något slags fortbildnings- eller vidareutbild- ningssyfte. Det är självfallet komplicerat att exakt beskriva en „avsikt„ i kvantitativa termer. Däremot går det bra att belysa högskolans utbildningsutbud och i vilken omfattning olika grupper av studenter använder de olika studieformer som erbjuds. Sedan slutet av 1980-talet har inflödet av framför allt ungdomar till högskolan ökat mycket kraftigt, bl.a. tack vare den expansion av den högre utbildningen som skett. Detta har emellertid inte skett på bekostnad av äldre studerande. Högskolans öppna och integrerade system för att ta emot vuxenstuderande samt den allmänna expansionen av den högre utbildningen har möjliggjort att även inflödet av äldre studerandegrupper kan fortsätta att öka. Distansutbildning är en mycket användbar undervisningsform för att möta dagens och framtida behov av fortbildning och vidareutbildning. Regeringen har under de senaste åren anvisat särskilda medel för att utveckla och främja genomförandet av distansutbildning. För att understryka vikten av distansutbildning tillsatte regeringen våren 1995 en särskild utredare med uppdrag att föreslå en samlad strategi för den framtida organisationen och användningen av distansmetoder i utbildningen. Distansutbildningskommittén (U 1995:07) skall avge sitt slut- betänkande i maj 1998. Hösten 1995 var drygt en fjärdedel av samtliga studenter registrerade som deltidsstuderande (halv- eller kvartsfart) eller inskrivna på kurser som sammanlagt omfattade mindre än 20 poäng. Därutöver läste drygt 7 % på distans. Flertalet av alla deltids- och distansstuderande var minst 25 år gamla och påbörjade en högskoleutbildning för första gången eller återkom efter några års studieuppehåll. Många ungdomar utnyttjar de möjligheter som högskolesystemet erbjuder när det gäller t.ex. att varva arbete med deltidsstudier. Olika grupper av registrerade studerande i den statliga högskolans grund- utbildning hösten 19951) Yngre än Äldre än Totalt Totalt 25 år 25 år antal % % % Distansstuderande på hel- och deltid 15 750 7,3 2,6 12,5 Deltidsstuderande som åter- kommer efter studieuppehåll 12 800 6 1,2 11,2 Deltidsstuderande som läser i högskolan för första gången9 450 4,4 4,8 3,8 Deltidsstuderande som fort- sätter från föregående läsår36 100 16,8 13,2 20,4 Heltidsstuderande 143 700 66,9 78,1 52,1 Summa procent 100 100 100 Summa antal 217 800 116 300 101 500 1)Exklusive landstingskommunala vårdhögskolor. Uppgifterna avser enbart hösten 1995, ej hela läsåret 1995/96, ej helårsstudenter. För att på ett flexibelt sätt kunna möta kommande efterfrågan från såväl yngre som äldre sökande är det angeläget att högskolorna under treårsperioden 1997- 1999 fortsätter att erbjuda ett varierat utbud av utbildningar och olika studieformer. Regeringen ställer i utbildningsuppdragen för universitet och högskolor krav på viss omfattning av fortbildning och vidareutbildning (avsnitt 5.13). Regeringen återkommer i regleringsbrevet med slutgiltiga uppdrag för respektive universitet och högskola. 5.4 Nya högskolor 5.4.1 Högskola i Malmö -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: En högskola inrättas i Malmö och tillförs | | resurser motsvarande 3 000 helårsstudenter för budgetperioden | | 1997-1999. Lunds universitets nuvarande verksamhet i Malmö | | skall delvis ingå i den nya högskolan. | | Utbildningen vid den nya högskolan i Malmö skall inriktas mot | | teknik och ekonomi, lärarutbildning, hälsa och samhälle samt | | konst och kommunikation. Därutöver skall profilområden utvecklas| | som bör ingå i nämnda utbildningsområden. Dessa är: internationell| | migration och etniska relationer, europakunskap, natur- och | | resurshushållning, Centrum för kompetensutveckling samt jämställd-| | het och genuskunskap. | | Utbildningen inom teknik och ekonomi skall prioriteras. | | Påbyggnadsutbildning samt fortbildning och vidareutbildning | | skall organiseras i Centrum för kompetensutveckling. | | Profilområdena skall utgöra inslag i utbildningsplaneringen och | | uppläggningen av utbildningen inom hela högskolan. | | Forskningen vid den nya högskolan skall bedrivas i projektform | | med en permanent grundorganisation finansierad med statliga | | medel. Medel för forskning beräknas i nästa budgetarbete. | | Verksamheten skall planeras så att den nya högskolan successivt| | byggs upp i samarbete med de redan existerande | | högskoleenheterna i området. | -------------------------------------------------------------------- Riksdagen behandlade våren 1995 - med anledning av propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop. 1995/96:25, bet. 1995/96:FiU1, rskr. 1995/96:131-134) - vissa frågor rörande utbyggnaden av den högre utbildningen i landet. Bl.a. betonades att en utbyggnad av den högre utbildningen ökar Sveriges konkurrenskraft och är en stark regionalpolitisk faktor. Regeringen aviserade därvid att en kommitté skulle tillsättas för att utreda hur en etablering av en högskola i Malmö skulle kunna genomföras. Ett skäl till en högskoleetablering i Malmö är kommunens lägre utbildningsnivå och en högre arbetslöshet än övriga storstadskommuner. Riksdagen konstaterade att tillgång till välutbildad arbetskraft är av central betydelse för näringsliv och sysselsättning men också för utvecklingen av samhället i övrigt. Regeringen fick i uppdrag att närmare utreda frågan inför riksdagens slutliga ställningstagande. Regeringen tillsatte hösten 1995 en kommitté för att bereda frågan om etableringen av en högskola i Malmö. Kommitténs huvuduppgift är enligt direktiven (dir. 1995:135) att utreda hur etableringen av en högskola i Malmö skall kunna genomföras samt lämna förslag till högskolans inriktning och organisation. Kommittén, som antagit namnet Kommittén för en ny högskola i Mal-mö (U 1995:12), lämnade sina förslag i betänkandet Högskola i Mal-mö (SOU 1996:36) som remissbehandlats och i slutbetänkandet Högskolan i Malmö (SOU 1996:120). En sammanfattning av remissyttrandena finns tillgänglig hos Utbild- ningsdepartementet (dnr U96/805/UH). Kommitténs förslag: Kommittén för en ny högskola i Malmö har i sitt slutbetänkande föreslagit att en ny struktur för högre utbildning och forskning etableras i Malmö. Kommittén föreslår att grundutbildningen vid den nya högskolan skall inriktas i huvudsak mot följande områden: - teknik och ekonomi, - lärarutbildning, - hälsa och samhälle, - konst och kommunikation. Därutöver skall fem profilområden utvecklas: - internationell migration och etniska relationer, - europakunskap, - natur- och resurshushållning, - Centrum för kompetensutveckling (skall organisera påbyggnadsutbildning samt fortbildning och vidareutbildning,) - jämställdhet och genuskunskap. Dessa profilområden skall utgöra inslag i utbildningsplaneringen och uppläggningen av utbildningen inom hela högskolan. Kring år 2005 bör utbildningen i Malmö omfatta drygt 14 000 helårsstudenter, varav 9 000 är nya högskoleplatser. Utbildningen inom teknik och ekonomi skall prioriteras och omfatta 4 000 helårsstudenter. Den grundläggande utbildningen bör organiseras så att utbildningsområden med likartad inriktning eller med behov av samarbete hålls samman. Forskningen skall bedrivas i projektform med en permanent grundorganisation finansierad med statliga medel. Planeringen av utbildning och forskning skall ske i samverkan med omgivande samhälle. Remissinstanserna: Efter remiss har synpunkter på delbetänkandet kommit in från 68 instanser. Därutöver har 5 spontana yttranden inkommit. Utredningens förslag mottas till övervägande del positivt av remissin- stanserna. I stort sett alla remissinstanser stöder utgångspunkterna för kommitténs förslag och därmed inrättandet av en ny högskola i Malmö. Behovet av en utbyggnad av den högre utbildningen i landet understryks liksom att särskilda behov föreligger i Malmö, som har en låg utbildningsnivå i förhållande till landet i övrigt. Viss kritik riktas mot vad som uppfattas som regionalpolitiska överväganden. Riksrevisionsverket anser att en högskola bör inrättas utifrån ett nationellt perspektiv. Malmöhögskolans föreslagna lokalisering bemöts positivt av i princip samtliga remissinstanser. Ett sammanhållet campus anses av remissinstanserna stimulera en kreativ miljö. Från studiesocial synvinkel förefaller även andra fördelar kunna uppnås. Flera remissinstanser tar upp de svårigheter de nuvarande högskoleenheterna i Malmö har när det gäller att attrahera studenter på grund av att de saknar det studentliv som andra, mer sammanhållna högskolor, kan erbjuda. Det nytänkande avseende organisation av grundutbildning och forskning som uttrycks i betänkandet tas till övervägande del emot mycket positivt. Remissinstanserna tillstyrker okonventionella grepp även vad beträffar den interna organisationen. Lunds universitet har inga invändningar mot att en ny högskoleenhet inrättas i Malmö. Den planerade verksamheten är så bred att den mycket väl kan utgöra basen för en ny enhet. Universitetet påpekar dock att tillkomsten av en ny enhet i Malmö inte förutsätter att den verksamhet som idag bedrivs i Malmö av Lunds universitet förs över till den nya strukturen. Statskontoret anför att det finns en risk att mindre högskolor får höga kostnader för internadministration och anser därför att högskolan fortsatt bör vara en del av Lunds universitet. Remissinstanserna är i stort sett eniga med kommittén om de utbild- ningsinriktningar och prioriteringar som föreslås. Däremot är flertalet remissinstanser tveksamma till den utbyggnadstakt som föreslås. Målsättningen drygt 14 000 studenter inom fem år förefaller väl optimistisk. Särskilt problematiskt tror remissinstanserna att rekryteringen av studenter och kvalificerade lärare till de tekniska utbildningarna kan bli. Rekryteringen till ingenjörsutbildningarna är bekymmersam enligt Högskoleverket. Under alla år som utbildningarna funnits inom högskolan har antalet sökande studenter aldrig nått upp till antalet utbildningsplatser. Inför valet av utbildningsinriktningar i Malmö bör det beaktas att de ingenjörsutbildningar som lyckas attrahera sökande i första hand är otraditionella kombinationer som mediateknik, naturvård och vattenvård. Uppsala universitet anför att nya infallsvinklar och stimulerande växelverkan med näringslivet säkerligen kan resultera i förnyelse av såväl innehåll som genomförande av utbildningarna. Ett mångvetenskapligt och tvärvetenskapligt angreppssätt ställer dock högre krav på lärarna. Remissinstanserna är till stor del eniga om att det är intressant att pröva modeller för att öka rekryteringsbasen av typen utvidgat basår. Däremot motsätter sig en stark majoritet av remissinstanserna att andra tillträdesregler tillämpas. Det betonas att upprätthållandet av kvaliteten är av största vikt, både för studenterna och för högskolan. Den föreslagna forskningsmodellen tillstyrks av en majoritet av remiss- instanserna. NUTEK anser dock att de flesta lärarna förutom forskningsprojekten även måste ha en fakultetsanknytning till främst Lunds universitet. Även Köpenhamns universitet kan komma ifråga. Ett stort antal remissinstanser, däribland Statskontoret och Riksrevi- sionsverket, efterlyser en ekonomisk analys av olika lösningar och finans- ieringsmöjligheter i förslaget. Skälen för regeringens förslag: En betydande nationell utbyggnad av den högre utbildningen har skett sedan slutet av 1980-talet. För att möta samhällets ökade behov av utbildning och höja kunskapsnivån i landet bör den högre utbildningen byggas ut ytterligare. Det råder en regional obalans i landet vad beträffar högre utbildning. Utbildningsnivån i Malmö är lägre än i övriga storstadskommuner. Utvecklingen under efterkrigstiden har lett till att Stockholmsregionen blivit alltmer dominerande. Stockholms roll som nationellt beslutscentrum och knutpunkt i nationella och internationella nätverk har stärkts. I Malmöregionen har utvecklingen varit en annan. Strukturomvandlingen inom näringslivet har inneburit att den traditionella industrin har minskat i omfattning samtidigt som nya expansiva verksamheter framför allt etablerats i regionens universitetsstad Lund. Erfarenheten visar att närheten till högre utbildning har stort inflytande på ungdomars benägenhet att studera. En ny högskola i Malmö kan därför förväntas bidra till ökad övergång från gymnasieskola till högskola. Erfarenheten visar också att de som utexaminerats från en viss högskola i hög utsträckning blir yrkesverksamma på högskoleorten om de rekryterats från andra delar av landet. En högskola i Malmö kan alltså förväntas höja utbildningsnivån bland stadens befolkning och därmed öka attraktionskraften för ett mer utbildnings- och kunskapsintensivt näringsliv. Regeringen föreslår därför att den högre utbildningen byggs ut i Malmöområdet och att detta sker i form av en ny självständig högskola. En sådan etablering kan förväntas få en positiv inverkan på hela regionen i likhet med vad som skett vid etablering av högskoleutbildning i andra delar av landet. I det följande anges de utgångspunkter som bör gälla under det fortsatta utredningsarbetet inför den nya högskolan. Organisation Högskolan skall inte byggas efter traditionellt mönster med utgångspunkt i ämnesinriktade institutioner. Regeringen föreslår den organisationslösning som Malmökommittén förordar och som bygger på att i en och samma enhet samla verksamheter som i någon mening har en sammanhängande inriktning. Frågan om ett visst utbildningsutbud skall erbjudas av Lunds universitet, en ny högskola i Malmö eller en annan anordnare av högskoleutbildning bör analyseras. Det blir en viktig uppgift i det fortsatta utredningsarbetet att djupare analysera på vilket sätt förhållandet bör vara mellan utbildningar vid högskolan i Malmö respektive vid Lunds universitet. Inriktning Regeringen föreslår att verksamheten vid den nya högskolan inriktas i huvudsak mot följande grupper av utbildningsområden: - teknik och ekonomi, - lärarutbildning, - hälsa och samhälle, - konst och kommunikation. Utbildning inom teknik och ekonomi skall prioriteras. Därutöver skall fem profilområden utvecklas: - internationell migration och etniska relationer, - europakunskap, - natur- och resurshushållning, - påbyggnadsutbildning samt fortbildning och vidareutbildning, - jämställdhet och genuskunskap. Dessa profilområden skall utgöra inslag i utbildningsplaneringen och uppläggningen av utbildningen inom hela högskolan. Påbyggnadsutbildning samt fortbildning och vidareutbildning skall organiseras i Centrum för kompetensutveckling. Forskningen föreslås drivas i projektform med en permanent grundorganisation finansierad med statliga medel enligt den modell som Malmökommittén föreslår. En intressant forskningsmiljö kan skapas genom att forskningsresurser förs samman till en flervetenskaplig struktur med en problemorienterad ansats för verksamheten. Det är angeläget att ett antal högt kvalificerade forskare inom ett antal nyckelområden knyts till högskolan. Lokalisering En viktig förutsättning för att åstadkomma en enhetlig profil vid den nya högskolan är att lokalisera så mycket som möjligt av utbildning och övriga resurser till ett gemensamt område. Ett sådant område skulle kunna vara Västra hamnen. Området ligger nära stadens centrum och nära till goda kommunikationer. Här kan plats beredas för samtliga befintliga och tilltänkta utbildningar. Undantaget är hälso-, sjukvårds- och omsorgsutbildningar vilka bör lokaliseras i anslutning till Malmö Allmänna Sjukhus, MAS. Även här finns goda förutsättningar att bygga upp ett sammanhållet högskoleområde. Omfattning Under perioden 1997-1999 föreslås högskolan tilldelas resurser för 3 000 helårs- studenter. Utredningen har framhållit att högskolan år 2005 skulle kunna omfatta drygt 14 000 helårsstudenter inklusive Lunds universitets verksamhet i Malmö. Regeringen anser dock att omfattningen av utbyggnaden måste bli beroende av den finansiering som kan åstadkommas. Fortsatt planeringsarbete För att verksamheten skall kunna starta vid den nya högskolan hösten 1997 bör planeringsarbetet fortsätta under hösten 1996. I avvaktan på riksdagens ställningstaganden avser regeringen att ge en organisationskommitté i uppdrag att ta fram ytterligare planerings- och beslutsunderlag för att förbereda etableringen av den nya högskolan. När riksdagen fattat beslut angående högskolan blir kommitténs uppdrag att: - förbereda organisationen och uppbyggnaden av den nya högskolan, - lämna förslag till hur samarbete med, respektive integration av, befintliga högskoleutbildningar i Malmö skall ske, - dra upp riktlinjer för och lämna förslag till forskningsorganisation, - anställa lärare och förbereda utnämningen av rektor, - förbereda och lämna ansökan till Högskoleverket om rätt att utfärda vissa examina, - rekrytera studenter till den första terminen hösten 1997, - ansvara för planeringen av den nya högskolans lokaler, - i inledningsskedet fungera som uppdragsgivare avseende grundutbildning som anordnas av andra universitet och högskolor. Verksamheten vid den nya högskolan bör kunna starta hösten 1997. Genom organisationskommittén bör sammanlagt 1 500 utbildningsplatser kunna utlysas. 5.4.2 Södertörns högskola Riksdagen beslutade i maj 1995 att en ny högskola skulle inrättas på Södertörn och att denna huvudsakligen skulle lokaliseras i anslutning till Huddinge sjukhus, men ha viss utbildning förlagd till Haninge (prop. 1994/95:100 s. 90- 96, bet. 1994/95:UbU11, rskr. 1994/95:359). Regeringen gav i mars 1995 tilläggsdirektiv (Dir. 1995:70) till 1994 års Stockholmskommitté att planera verksamheten vid Södertörns högskola och göra nödvändiga förberedelser för verksamhetsstart hösten 1996 samt att under läsåret 1996/97 fungera som uppdragsgivare avseende grundutbildning som anordnas av andra högskolor. Organisationskommittén har erhållit ett utbildningsuppdrag för år 1996 som omfattar utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och farmaci genom regeringsbeslut den 19 oktober 1995. För detta har organisationskommittén erhållit ett anslag om 34 miljoner kronor. Ersättning har beräknats för 1 000 platser hösten 1996, då de första studenterna vid högskolan börjar sina studier. Studenterna antas till utbildning vid andra universitet och högskolor som på uppdrag av organisationskommittén anordnar kurser vid Söder- törns högskola. Preliminärt har cirka 1 180 studenter antagits. Antalet sökande var drygt 6 400. En arkitekttävling har genomförts och de första nya byggnaderna skall enligt planerna vara inflyttningsklara höstterminen 1999. Vidare har regeringen anställt en rektor för Södertörns högskola från den 1 januari 1997. Uppbyggnaden av en ny högskola innebär att högskolan har stora svårigheter att finansiera sina utbildningskostnader inom de ordinarie ersättningsbeloppen för olika utbildningsområden. Ersättningsbeloppen är beräknade utifrån genomsnittliga kostnader för en student. Genomsnittliga kostnader och marginalkostnader varierar mycket inom t.ex. naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. En högskola som varit verksam under ett antal år har möjlighet att vid en ny utbildningssatsning omprioritera medel från andra verksamheter. Denna möjlighet finns dock inte när en ny högskola skall byggas upp och marginalkostnaderna är högre än de genomsnittliga kostnaderna för samtliga utbildningar. De extra kostnaderna har beräknats till 20 miljoner kronor per år under perioden 1997- 1999. Regeringen har mot denna bakgrund under anslaget B 42. Södertörns högskola: Grundutbildning beräknat särskilda medel om 20 miljoner kronor under budgetåret 1997. Regeringen avser att återkomma i budget- propositionen för år 1998 angående ytterligare medel. Enligt regeringens bedömning bör som planeringsförutsättning gälla att 20 miljoner kronor per år utgår också budgetåren 1998 och 1999. Finansieringen kommer att prövas i ordinarie budgetarbete. Uppbyggnaden av en ny högskola medför dessutom lånekostnader för investeringar som ej kan täckas av de ordinarie ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer. Total nyanskaffning av all inredning och utrustning medför betydligt högre lånekostnader än vad som gäller för etablerade högskolor. Dessa kan kontinuerligt förnya sin inredning och utrustning och belastas inte av den tillfälligt mycket höga lånekostnad en ny högskola har de första åren då allt måste nyanskaffas. Dessutom kan inte lokaler, inredning och utrustning utnyttjas till sin fulla kapacitet och generera ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer (avsnitt 5.12.4). Regeringen avser med anledning av detta att ta ställning till särskilda medel till Södertörns högskola. Södertörns högskola föreslås, liksom alla andra mindre och medelstora högskolor, få fasta forskningsresurser (avsnitt 5.5.3). Dessa forskningsresurser avser forskning och forskarutbildning inom naturvetenskap och teknik. Forsk- ningsmedel har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utveck- lingsarbete vid vissa högskolor. Forskningen inom humaniora och samhällsve- tenskap med inriktning mot frågor med anknytning till Östersjöområdet förutsätts stödjas huvudsakligen genom den särskilda stiftelse vars ändamål är att finansiera forskning och forskarutbildning inom områden med inriktning på Östeuropa och Östersjöregionen. Den handledning som krävs för vissa lärarintensiva utbildningsmoment i naturvetenskapliga kurser saknas vid Södertörns högskola. Dessa moment genomförs normalt av doktorander knutna till högskolan. Med hänsyn till att doktorander ännu inte finns vid Södertörns högskola bör tills vidare doktorander vid Karolinska institutet handleda och undervisa vid Södertörns högskola. Medel har beräknats för cirka tio doktorander under anslaget B 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning. Enligt regeringens bedömning bör som planeringsförutsättning gälla att medel för ytterligare doktorander vid Karolinska institutet med undervisning vid Södertörns högskola beräknas för budgetåren 1998 och 1999. Regeringen avser att återkomma till detta i budget- propositionen för år 1998. Finansieringen kommer att prövas i ordinarie budgetarbete. För att bidra till en utveckling mot livslångt lärande och för att möta ett behov på arbetsmarknaden av fler högskoleutbildade behöver den högre utbildningen på sikt byggas ut ytterligare i Stockholmsområdet. Strukturella skäl talar för att utbyggnaden till största delen bör äga rum i södra Stockholm. En utbyggnad vid Södertörns högskola möjliggör också ökad bredd och ökat djup i högskolans utbildningar. Högskolan kommer att få en mångkulturell profil (avsnitt 5.7). Södertörns högskola föreslår i sin fördjupade anslagsframställning att den ges möjlighet att expandera med ytterligare 1 500 helårsstudenter under budgetåren 2000-2002. Södertörns högskola skulle därmed ha 5 500 helårsstudenter år 2002. Regeringen anser dock att omfattningen av utbyggnaden måste bli beroende av den finansiering som kan åstadkommas. 5.4.3 Högskola på Gotland -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: En högskola skall inrättas på Gotland. Den | | nya högskolan tillförs medel för 700 helårsstudenter under | | treårsperioden 1997-1999 utöver de medel som utgår för verksam- | | heten i den nuvarande organisationen. | -------------------------------------------------------------------- Högskoleverkets utredning: Högskoleverket har på regeringens uppdrag utvärderat Högskoleutbildningen på Gotland och redovisar sina förslag i rapporten Högskola på Gotland (1996:23 R). Högskoleverket anser att övervägande skäl talar för en fortsatt högskoleverksamhet på Gotland. Högskoleverket framhåller att högskoleutbildningen på Gotland är likvärdig med den som ges på annat håll. Kvaliteten har utvärderats utifrån ett flertal aspekter, bl.a. förkunskaper hos de studerande som börjar på Högskoleutbildning på Gotland, kvalitet i undervisningen samt möjligheten för de studerande att få arbete när de lämnar högskoleutbildningen. För närvarande bedrivs i första hand ingenjörsutbildning, lärarutbildning och ekonomutbildning samt fristående kurser främst inom det humanistiska området. Utnyttjandegrad och prestationsgrad ligger i nivå med övrig högskoleutbildning i landet. Två profilområden föreslås inför framtiden. Det ena rör Östersjöregionen och det andra avser kulturområdet. Till kulturområdet hör bl.a. humanistcentrum, författar-, konst- och tonsättarcentrum. Verkets huvudförslag är att Högskoleutbildning på Gotland ombildas till en självständig högskola. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade år 1987 med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen (1987/88:100 bil. 10 sid 33, bet. 1987/88:UbU27, rskr. 1987/88:210) att tillgång till högskoleutbildning skulle finnas på Gotland. I samband med att verksamheten startade beslutades att en utvärdering skulle ske efter ett antal år. Regeringen anförde i budgetpropositionen 1994/95 (prop. 1994/95:100, bil. 9, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353) att utbildningens organisatoriska tillhörighet skulle övervägas. Högskoleutbildning på Gotland är för närvarande organisatoriskt inordnad i Länsstyrelsen i Gotlands län och verksamheten är inrättad som en beställarorganisation. Den innebär att Högskoleutbildning på Gotland ger uppdrag till högskolorna på fastlandet. Det är också dessa som bestämmer vilka studenter som skall antas och som utfärdar examina. Övervägande skäl talar för fortsatt Högskoleutbildning på Gotland samt att en sammanhållande planering och ledning behövs för högskoleutbildningen på Gotland. En beställarorganisation kan i längden inte fullt ut utnyttja den potential som ligger i lärar- och forskartjänsternas allmänna kompetens. Vidare är det en fördel för Gotland om högskolan får en fast lärar- och forskarkår som bosätter sig på ön. På sikt är en självständig högskola det mest lämpliga alternativet. Målsättningen bör vara att verksamheten i slutet av budgetperioden skall omfatta ca 1 200 helårsstuden- ter. Regeringen har därför beräknat medel för ytterligare 700 helårsstudenter för perioden 1997-1999. En självständig organisation förutsätter dock att beställarorganisationen bibehålls, åtminstone under de närmaste åren. Eventuellt kan det vara av värde att en sådan organisation bibehålls som en del av verksamheten. Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté för att i avvaktan på riksdagens ställningstagande förbereda omorganisationen av Högskoleutbildningen på Gotland till en självständig högskola. Etableringen av den självständiga högskolan bör komma till stånd när prövning har gjorts av vilka examensrättigheter den nya högskolan på Gotland kan få eller vad som krävs för att examensrättigheter skall medges. Regeringen bedömer att de ekonomiska förutsättningarna för detta skall kunna vara uppfyllda med det resurstillskott som nu föreslås. 5.5 Forskning och forskarutbildning Forskningspolitiska mål och riktlinjer redovisas i den forskningspolitiska propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5). I det följande redovisas regeringens förslag om forskning och forskarutbildning. Förslagen avser satsningar på olika forskningsområden, kriterier för rätten att benämnas universitet samt forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Förslag beträffande Rådet för forskning om universitetet och högskolor behandlas utförligt i den forskningspolitiska propositionen och under kapitel 6 Högskolemyndigheter anslaget C 1. Högskoleverket i denna proposition. Utredningen för uppföljningen av 1993 års högskolereform har i betänkandet Reform och förändring. Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitetsreform (SOU 1996:21) lämnat förslag vad avser forskning och forskarutbildning. Utredaren föreslår att avvägningar mellan forskningsområden bör kunna göras i vidare termer än för närvarande. I stället för nio fakultetsområden skulle områdena begränsas till fyra: teknik, naturvetenskap, medicin och kulturvetenskap. Universitet och högskolor föreslås få rätt att själva besluta om indelningen i fakulteter och därmed om vilka fakultetsnämnder som skall finnas. Vidare föreslår utredaren att riksdagen ger universitet och högskolor preciserade treåriga uppdrag för forskning och forskarutbildning. Uppdragen bör omfatta krav på minsta forskningsvolym och omfatta åtaganden inom respektive högskolas profilområden. Regeringen avser att under år 1997 i en proposition till riksdagen lämna förslag angående vissa organisationsfrågor om högskolans ledningsstruktur, tjänsteorganisation fakultetsindelning samt principerna för fördelning av forskningsresurser. Detta innebär att förslagen i det följande bygger på nuvarande principer för tilldelning av resurser. En av Utbildningsdepartementet tillsatt utredare har lämnat förslag om forskarutbildningen i betänkandet Studiefinansiering och examina i fors- karutbildningen (Ds 1996:35). Detta remissbehandlas för närvarande. Regeringen avser att lämna förslag om forskarutbildningen i en proposition till riksdagen under år 1997. 5.5.1 Fakultetsresurser och nya forskningssatsningar I det följande ges en sammanställning av regeringens förslag till satsningar på olika forskningsområden inom universitet och högskolor. Medel för de olika satsningarna för budgetåret 1997 har beräknats under respektive lärosätes anslag. De flesta lärosäten har i sina anslagsframställningar begärt omfattande resursförstärkningar i första hand för lokaler för forskning och undervisning men också för nysatsningar och utbyggnad av antalet tjänster inom den högre utbildningen. Regeringen konstaterar att betydande belopp för närvarande förs över från forskningsstiftelserna, forskningsråden och andra externa finansiärer till högskolan och dess forskning. Den större delen av de externa anslagen tillfaller de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsområdena. Trots det rådande statsfinansiella läget föreslår regeringen betydelsefulla satsningar för forskning och utbildning samt medel för vissa byggnadsprojekt. I avsnitt 5.3 i denna proposition föreslår regeringen en kraftig satsning på grundutbildningen inklusive nya högskolor i Malmö och på Gotland. I det följande lämnas förslag till förstärkningar inom vissa angelägna forskningsområden. Enligt regeringens bedömning är detta samtidigt områden vars tillgång till andra finansieringskällor är begränsade. -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: | | | | - Det tillskott till humanistisk och naturvetenskaplig | | forskning, den s.k.särskilda fakultetsresursen, som under en | | femårsperiod tilldelats de humanistiska och matematisk- | | naturvetenskapliga fakulteterna skall permanentas. | | - Som en konsekvens av tidigare fattade beslut skall Uppsala | | universitet erhålla medel för bostads- och byggforskning. | | - Uppsala universitet skall erhålla medel för ökade | | lokalkostnader för Gustavianum. | | - Lunds universitet skall erhålla medel för forskning med | | inriktning mot Ost- och Sydostasien. | | - Lunds universitet skall erhålla medel för forskningen vid | | Skissernas museum. | | - Göteborgs universitet skall erhålla medel för ett | | internationellt dokumentations- och forskningscentrum inom | | området våldsskildringar i medier. | | - Göteborgs universitet skall erhålla medel för forskning om och| | utveckling av svenska som andra språk och svenskundervisning | | för invandrare. | | - Stockholms universitet skall erhålla resurser för förstärkning| | av verksamheten vid Institutet för social forskning. | | - Linköpings universitet skall erhålla resurser för ett nytt | | tema, tema Genus. | | - Umeå universitet skall erhålla en förstärkning av anslagen till| | de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. | | - Högskolan i Luleå skall erhålla en förstärkning för forskning| | inom det filosofiska området. En filosofisk fakultet skall | | inrättas vid högskolan den 1 januari 1997. | | - Nationella nätverkssekretariat för Europaforskning inom ämnes-| | områdena statsvetenskap vid Uppsala universitet, ekonomi vid | | Lunds universitet och juridik vid Stockholms universitet | | samt ett årsbokssekretariat förlagt till Uppsala universitet | | skall erhålla stöd. | | | | Regeringen föreslår medel för följande professurer: | | - afrikanska språk vid Göteborgs universitet, | | - polska språket och litteraturen vid Stockholms universitet, | | - filmvetenskap vid Stockholms universitet, | | - museologi vid Umeå universitet, | | - produktionsteknik med inriktning mot elektronikindustri. | -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: För budgetåret 1998 bör planeringsförut- | | sättningen vara att | | - Uppsala universitet erhåller ytterligare medel för ökade | | lokalkostnader för Gustavianum. | | - Lunds universitet erhåller ytterligare medel för forskningen | | vid Skissernas museum. | | - Linköpings universitet erhåller medel för ett nytt tema Tema | | Etnicitet. | | - Kungl. Tekniska högskolan erhåller medel för forskning om | | infrastrukturens ekonomi. | | - Högskolan i Luleå erhåller ytterligare medel för förstärkning av| | forskning och forskarutbildning inom filosofisk fakultet. | | | | För budgetåret 1999 bör planeringsförutsättningen vara att | | - Uppsala universitet erhåller ytterligare medel för ökade | | lokalkostnader för Gustavianum. | | - Lunds universitet erhåller ytterligare medel for forskningen | | vid Skissernas museum. | -------------------------------------------------------------------- Förslag har också lämnats enligt följande: - För lärarutbildningarnas forskningsanknytning föreslås resurser (av-snitt 5.3.2.1). - Göteborgs universitet erhåller medel för ett sekretariat för genusforskning (avsnitt 5.6). - De konstnärliga högskolorna i Stockholm samt Lunds, Göteborgs och Umeå universitet samt Högskolan i Luleå erhåller en förstärkning av medlen för konstnärligt utvecklingsarbete (avsnitt 5.3.2.3). Skälen för regeringens förslag och bedömning Särskild fakultetsresurs Riksdagen beslutade med anledning av 1990 års forskningspolitiska proposition Om forskning (prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:UbU25, rskr. 1989/90:90) att tilldela universitetens humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteter en särskild resurs om 5 mil-joner kronor per fakultet och år under fem år, totalt 50 miljoner kronor. Resursen skulle användas till att främja forskning inom för fakulteterna angelägna områden. Forskningsfinansieringsutredningen anför i betänkandet Forskning och pengar (SOU 1996:29) att den särskilda fakultetsresursen vid de humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna på avsett vis har främjat lektorsforskningen vid dessa fakulteter. Utredningen för uppföljning av 1993 års högskolereform föreslår i betänkandet Reform och förändring (SOU 1996:21) att den särskilda fakultetsresursen även skall komma andra fakulteter till del. Regeringen bedömer att en utökning av forskningsresursen till att omfatta alla fakulteter kräver, för att få avsedd verkan, ett betydande resurstillskott. Resursen har spelat en stor roll för forskningen inom humaniora och naturvetenskap. Det är därför angeläget att dessa fakulteter får behålla medlen, som även fortsättningsvis skall användas för att finansiera högskolelektorers forskning under begränsade tidsperioder och på nya områden eller fält som inte är integrerade inom den ordinarie forskningsorganisationen. Regeringen föreslår att fakultetsresursen skall permanentas vid de fakulteter som hittills har erhållit den. Regeringen gör emellertid bedömningen att det statsfinansiella läget inte medger något liknande tillskott till övriga fakulteter. Medel har beräknats under respektive lärosätes anslag. Bostads- och byggforskning, Uppsala universitet Med anledning av regeringens proposition om samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning (prop. 1993/94:82, bet. 1993/94:BoU7) beslutade riksdagen att uppdra åt Uppsala universitet att bygga upp en samhällsvetenskaplig institution för denna forskning i Gävle. Uppbyggnaden skulle ske stegvis för att slutligen omfatta 20 miljoner kronor. Riksdagen har tidigare anvisat 16 miljoner kronor (prop 1993/94:100, bet.UbU6, rskr. 1993/94:287). Som en konsekvens av tidigare fattade beslut föreslår regeringen att ytterligare 4 miljoner kronor anslås till Uppsala universitet för bostads- och byggforskning lokaliserad till Gävle. Medel för satsningen har beräknats under anslaget B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning. Gustavianum, Uppsala universitet Gustavianum från 1600-talet, med anatomiska teatern, är Sveriges äldsta universitetsbyggnad. Byggnaden är av nationellt intresse och Uppsala universitet har därmed ett särskilt ansvar för att bevara Gustavianum. Universitet planerar en omfattande restaurering av byggnaden. Ett universitetshistoriskt museum skall inrättas. Regeringen föreslår att Uppsala universitet tilldelas 0,5 miljoner kronor budgetåret 1997 för täckande av ökade hyreskostnader. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning. Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller ytterligare 0,5 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1998 och 1999. Forskning med inriktning mot Ost- och Sydostasien, Lunds universitet Ost- och Sydostasien, ett av världens folkrikaste områden, tilldrar sig ett alltmer växande intresse bl.a. på grund av regionens ekonomiska styrka och dess utvecklingspotential. Den ekonomiska och politiska utvecklingen i länderna kommer att ha stor betydelse för omvärldens näringsliv och samhällsliv, även för Sverige. Det leder till en starkt ökad efterfrågan på kunskap och kompetens om denna region. Behovet av kunskaper om bl. a. regionens ekonomi, språk, näringsliv, arbetsmarknad och kultur ökar och allt fler högskoleutbildade med dessa kunskaper kommer att efterfrågas i framtiden. Vid Lunds universitet har en långsiktig strategi för framtida samarbete med Ost- och Sydostasien tagits fram. I strategin ingår bl.a. inrättandet av ett centrum för Ost- och Sydostasienstudier med uppgift att samordna kontakter och stödja samarbete med universitet i regionen. Regeringen anser att det är angeläget med ökad forskning om Ost- och Sydostasien och utvecklingen i detta område och föreslår att 5 miljoner kronor skall anvisas till Lunds universitet för ändamålet. Det skall vara möjligt att samla forskare, lärare och studenter från olika discipliner kring gemensamma forskningsområden. Genom dessa särskilda utvecklingsmedel får universitetet möjlighet att sprida erfarenheter och kunskaper om samarbetet med regionen och att ta ett nationellt samordningsansvar. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning. Skissernas museum, Lunds universitet Skissernas museum har av en i världen unik samling av skisser och modeller till monumentalkonst och offentlig konst. Samlingen består även av ett betydande bibliotek och ett omfattande bild- och klipparkiv. Samlingarna representerar stora kulturella och ekonomiska värden. Samlingarna är av nationellt intresse och Lunds universitet har ett särskilt ansvar att vårda dessa och göra dem tillgängliga för forskning och undervisning. Lokalsituationen för museet äventyrar detta åtagande. Det är angeläget att museet erhåller ett bidrag för att förstärka forskningen kring offentlig konst och monumentalkonst och för att förse museet med tillfredsställande lokaler. För budgetåret 1997 föreslår regeringen att 1,5 miljoner kronor anslås. Medel har beräknats under anslaget B 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning. Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller ytterligare 0,5 miljoner kronor för år 1998 och 2,5 miljoner kronor för år 1999. Forskning om medierna och våldet, Göteborgs universitet UNESCO anordnade i september 1995 en konferens i Lund om våld i medier och barnens rättigheter. Konferensen föreslog att Göteborgs universitet, institutet Nordicom, ges i uppdrag att fungera som internationellt dokumentations- och forskningscentrum inom området våldsskildringar i medier. UNESCO har anslagit 50 000 US-dollar. Kompletterande finan-siering kan komma att erhållas från EU, svenska fonder och mediaföretag. Regeringen föreslår att 1,5 miljoner kronor anslås till Göteborgs universitet. Medel har för ändamålet beräknats under anslaget B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning. Forskning om och utveckling av svenska som andraspråk och svenskundervisning för invandrare Vid Göteborgs universitet bedrivs forskning om olika problem som relaterar till Sverige som mångkulturellt samhälle. För att understödja integrationen av invandrare i samhället behöver forskningen om och utvecklingen av svenska som andraspråk och undervisningen i svenska för invandrare utvecklas. Se även avsnitt 5.7 Invandrare och den högre utbildningen. Regeringen föreslår att 2,5 miljoner kronor anslås till Göteborgs universitet. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarut- bildning. Forskning inom det sociala området, Stockholms universitet Det finns ett stort behov av forskning med relevans för det sociala området. Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet har till uppgift att bedriva forskning om sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor. Vid institutet finns en etablerad forskningsmiljö som är lämplig för tillämpad forskning av detta slag. Regeringen föreslår att 2 miljoner kronor anslås som en förstärkning av resurserna för Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 7. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning. Förstärkning av de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteternas anslag, Umeå universitet Umeå universitet har i sin anslagsframställning bland annat framhållit att den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen har relativt små resurser jämfört med andra lärosäten. Andelen studiestöd inom forskarutbildningen är också låg i jämförelse med övriga universitet. Vissa humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen inom grundutbildningen, bland annat religionsvetenskap och rättsvetenskap, saknar för närvarande forsk- ningsanknytning vid universitetet. Regeringen föreslår att de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna, Umeå universitet tilldelas en resursförstärkning med 4 miljoner kronor. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning. Tema Genus, Linköpings universitet Motiveringar redovisas i avsnitt 5.6.2 samt utförligare i den forsknings- politiska propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5 avsnitt 3.7). Regeringen föreslår att Linköpings universitet tilldelas ett anslag om 4,9 miljoner kronor för forskning inom ett nytt tema, Tema Genus. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget B 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning. Tema Etnicitet, Linköpings universitet - planeringsförutsättning för bud- getåret 1998 Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att Linköpings universitet erhåller medel för ett nytt tema Etnicitet. Behovet av forskning om internationell migration och etniska relationer är stort. Forskningsområdet har en klart tvärvetenskaplig karaktär. Det svenska samhället står idag inför stora förändringar betingade av en ökad invandring. En allt större andel av befolkningen har utländsk härkomst. Forskning kring migration och etnicitet är en viktig del i en satsning för att ge likvärdiga förutsättningar i samhället för invandrare och för att ta tillvara invandrares erfarenheter och kompetens. Denna forskning lämpar sig mycket väl för den tvärvetenskapliga temamodell som utvecklats vid Linköpings universitet. Det ankommer på Linköpings universitet att besluta om lokalisering av universitetets verksamhet. Det vore dock naturligt om tema Etnicitet förlades till Norrköping, dit huvuddelen av universitetets nytillskott inom grundutbildningen kommer att förläggas och där Statens invandrarverk är placerat. Forskning inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena, Högskolan i Luleå Budgetåret 1995/96 har Högskolan i Luleå tilldelats 1 miljon kronor för forskningsstödjande åtgärder inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Under senare år har det blivit allt vanligare att forskare inom det tekniska området samarbetar med forskare från andra ämnesområden. Den verkligt nydanande forskningen sträcker sig ofta över de traditionella fakultetsgränserna. Regeringen föreslår att Högskolan i Luleå tilldelas en förstärkning för det filosofiska fakultetsområdet om 4 miljoner kronor år 1997. Medel för ändamålet har beräknats under anslag B 18. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning. Regeringen bedömer att Högskolan i Luleå med detta resurstillskott kommer att uppfylla kraven för inrättandet av en filosofisk fakultet. Regeringen bedömer i följande (avsnitt 5.5.2) att högskolan bör erhålla rätten till benämningen universitet från och med den 1 januari 1997. Planeringsförutsättning för budgetåret 1998 Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att lärosätet tilldelas ytterligare medel för förstärkning av forskningen inom den filosofiska fakulteten. Nätverk för Europaforskning En särskild utredare tillsatt av Utbildningsdepartementet, har i rapporten Nätverk för Europaforskning (Ds 1996:50) föreslagit en satsning för att bygga upp en nationell nätverksstruktur. Vidare har utredaren föreslagit att en årsbok skall ges ut för att sprida forskningsresultaten. Rapporten har i augusti 1996 varit föremål för överläggningar med företrädare för högskola och forskningsråd. Förslaget bemöttes positivt. Det är angeläget att främja framväxandet av en bred Europaprofil i forskningen. Det bör ske på ett sätt som gagnar såväl förståelsen av Europeiska Unionen som grundforskningen och forskarutbildningen inom juridik, ekonomi och statskunskap. En nationell nätverksstruktur i vilken flera universitet och högskolor ingår bör byggas upp. Strukturen bör bestå av ett statsvetenskapligt, ett ekonomiskt och ett juridiskt nätverk, vart och ett med ett koordinerande sekretariat. Både etablerade forskare och doktorander bör ingå i nätverken. Medlen för nätverksstöd bör användas till seminarier och kurser på nationell nivå för äldre och yngre forskare. Dessa förutsätts arbeta inom projekt och inneha tjänster, vilka finansieras på annat sätt. Resurser finns inom Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), hos sektors-organen samt inom fakultetsanslagen. Institutioner och fakulteter förutsätts planera verksamhet, som tar i anspråk dessa medel. Uppsala universitet föreslås koordinera det statsvetenskapliga nätverket. Årsboksredaktionen förläggs likaledes till Uppsala universitet. Lunds universitet föreslås koordinera det nationalekonomiska nätverket. Stockholms universitet föreslås koordinera det juridiska nätverket. Regeringen föreslår att sammanlagt 5 miljoner kronor anslås för ändamålet. Medel för nätverkssekretariaten har beräknats under anslagen B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, B 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning och B 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning. Medel för årsbokssekretariatet har beräknats under anslag B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning. Professurer Sedan den 1 juli 1995 har regeringen rättighet att inrätta professurer (prop. 1994/95:100, bil. 9 s.103, bet.1994/95:UbU15 rskr. 1994/95:353). I propositionen framhölls att antalet professurer inrättade av regeringen skulle vara begränsat och motiverat av ett nationellt behov som annars riskerar att inte tillgodoses. I normalfallet inrättas professurer av universitet och högskolor. Regeringen föreslår att medel anslås för inrättande av professurer i följande ämnen av nationellt intresse: polska språket och litteraturen, filmvetenskap, afrikanska språk, museologi samt produktionsteknik med inriktning mot elektronikproduktion. - Afrikanska språk Kunskap och forskning om folk och kulturer i det Subsahariska Afrika är betydande. När det gäller afrikanska språk, är emellertid inte kompetensen lika utvecklad. Vid Göteborgs universitet finns en unik kompetens och forskning i afrikanska språk med inriktning mot språkens roll i samhället. Göteborgs universitet har i en skrivelse betonat det angelägna i att forskning och undervisning i afrikanska språk tryggas. Yttrande har inhämtats från HSFR, som tillstyrker en professur i afrikanska språk. Regeringen föreslår därför att 0,9 miljoner kronor anslås för en professur i afrikanska språk vid Göteborgs universitet. Medel för professuren har beräknats under anslaget B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning. - Polska språket och litteraturen Det finns idag ingen professur i polska språket och litteraturen vid svenska universitet. Den stora och ökande betydelsen av en större förståelse för språk och kultur i Polen, som är ett av våra närmaste grannländer, motiverar en särskild satsning på forskning om det polska språket och litteraturen. Skrivelser har inkommit från Uppsala och Stockholms universitet. Skrivelserna vittnar om en god grundutbildning och viss forskning inom ämnet. Yttrande från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har inhämtats. I yttrandet framhålls att forskning och forskarutbildning i polska är etablerade vid båda lärosätena, men att Stockholms universitet har fler studenter inom grundutbildningen och bättre kontaktmöjligheter utanför ämnesinstitutionen. HSFR förordar i valet mellan Uppsala universitet och Stockholms universitet att professuren förläggs till Stockholms universitet. Regeringen föreslår att 0,9 miljoner kronor anslås till Stockholms universitet för en professur i polska språket och litteraturen. Denna professur ingår som en naturlig del i den satsning på Östersjösamarbete som föreslås i avsnitt 5.10.2. Medel för professuren har beräknats under anslaget B 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning. - Filmvetenskap Filmen firade år 1995 hundraårsjubileum. Rörliga bildmedier har i dagens samhälle en stor betydelse både kulturellt och socialt. Filmvetenskap är ett ämnesområde på stark frammarsch där bl.a. multimedia och interaktiv teknologi kommer till användning. Endast en professur i filmvetenskap finns i landet och den har övervägande historisk inriktning. Denna är placerad vid Stockholms universitet, där det finns ett omfattande forskningsbibliotek. De för film- forskningen viktiga myndigheterna och institutionerna är också belägna i Stockholm. Regeringen bedömer att den nuvarande forskningsverksamheten i filmvetenskap är underdimensionerad och alltför historiskt inriktad i förhållande till filmens och övriga bildmediers alltmer ökade samhälleliga och kulturella betydelse och till den omfattande grundutbildningen vid högskolan. Behov finns också av en framtidsinriktad professur. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och Stockholms universitet har yttrat sig i ärendet. Regeringen föreslår att 0,9 miljoner kronor anslås till Stockholms universitet för en professur i filmvetenskap för att bredda basen för filmvetenskaplig forskning och undervisning, främst med inriktning mot nutida och framtida filmkonst och multimedier. Medlen avses kunna användas för gästprofessorer under tillsättningstiden. Medel för professuren har beräknats under anslaget B 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning. - Museologi Umeå universitet har i sin fördjupade anslagsframställning framhållit ämnesområdet museologi, som med museernas växande arbetsuppgifter och verksamhetsformer blir av allt större betydelse för utbildning av kvalificerad museipersonal. Nordens enda institution för museologi finns vid Umeå universitet och endast där bedrivs forskarutbildning i ämnet. I utredningen Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) framhålls vikten av fasta forskningsresurser och forskningsanknytning av olika utbildningar inom kulturområdet. Regeringen föreslår att 0,9 miljoner kronor anslås till Umeå universitet för en professur i museologi. Medel för professuren har beräknats under anslaget B 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning. - Elektronikproduktion Konstruktion av elektronik är en väsentlig del i den moderna industrin. Inom detta område råder det för närvarande brist på forskning och undervisning vid svenska universitet. Sveriges Verkstadsindustrier har i en skrivelse till regeringen och vid en uppvaktning påtalat detta behov. Regeringen föreslår därför att 2,8 miljoner kronor anslås till två professurer i produktionsteknik med inriktning mot elektronikindustrin. Regeringen avser att senare besluta om placeringen av dessa professurer. Medel har beräknats under anslag B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Infrastrukturens ekonomi, Kungl. Tekniska högskolan - planeringsförutsättning för budgetåret 1998 Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att Kungl. Tekniska högskolan tilldelas medel för professor Åke E. Anderssons forskning inom infrastrukturens ekonomi. Forskning inom lantmäteriområdet, Lunds universitet Riksdagen beslutade med anledning av regeringens proposition om lärarutbildning m.m. (prop. 1991/92:75, bet.1991/92:UBU20, rskr. 1991/92:282) att utbildning inom lantmäteri skulle anordnas inom ramen för civilingenjörsutbildningen vid Lunds universitet. Utbildningen har f.n. ingen fast forskningsanknytning. Forskning och utveckling inom lantmäteriområdet behöver utvecklas inte minst med hänsyn till utvecklingen av informationstekniken. Regeringen avser därför att inrätta en professur inom lantmäteriområdet vid Lunds universitet. Professuren får finansieras inom ramen för universitetets ordinarie resurser. Förslag om forskningssatsningar m.m. på följande områden lämnas på annan plats i denna proposition. Lärarutbildningens forskningsanknytning En satsning på forskning och forskarutbildning inom lärarutbildningsområdet riktas mot ett antal angelägna mål. Lärarutbildningens forskningsanknytning förstärks och lärarutbildarnas kompetens höjs. Satsningen kommer att på sikt ge fler forskarutbildade lärare i skolan, vilka får naturliga kontakter med högskolan. Detta medför en allmän kompetenshöjning av skolans lärare. Slutligen är det angeläget med en ökad forskning och kunskap om skolan och i förlängningen bör denna forskning kunna påverka praktiken i skolan och i högskolan. Regeringen föreslår därför en satsning på forskning med relevans för skol- området. Forskningen skall bedrivas i projektform. Projekten skall vara viktiga för skolområdet och lärarutbildningen samt ha ett betydande inslag av forskarutbildning för yngre lärarutbildade projektmedarbetare. Dessa projekt kan med fördel ske i samarbete mellan olika ämnesområden, t.ex. pedagogik, fysik och fysikdidaktik, men varje doktorands institutionella hemvist måste vara klarlagd. Forskningsprojekten förutsätts få en viss del av sina resurser från respektive högskola. Forskningssatsningen understöds av de resurser som föreslås för lärarutbilda- res kompetensutveckling. Se vidare avsnitt 5.3.2.1. Forskning om IT-pedagogik Regeringens satsning om IT-pedagogik redovisas under avsnitt 5.8. Genusforskning Utöver vad som tidigare anförts om Tema Genus vid Linköpings universitet föreslår regeringen att ett sekretariat för genusforskning inrättas vid Göteborgs universitet. Se vidare avsnitt 5.6.2. Invandrare Utöver vad som anförts ovan om resurser för forskning om svenska som andra språk och utveckling av svenskundervisning för invandrare vid Göteborgs universitet och Tema Etnicitet vid Linköpings universitet redovisas regeringens överväganden om invandrare och den högre utbildningen i avsnitt 5.7. Konstnärligt utvecklingsarbete Det konstnärliga utvecklingsarbetet är en mycket betydelsefull del av det konstnärliga området och är nödvändigt för att garantera och höja grund- utbildningens kvalitet. Regeringen föreslår en förstärkning av resurserna för konstnärligt ut- vecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm och vid Lunds, Göteborgs och Umeå universitet samt Högskolan i Luleå. Se vidare avsnitt 5.3.2.3. 5.5.2 Universitetsbegreppet -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Det statliga lärosäte | | | | - som har en grundutbildning och forskning som är väl etablerad| | och av god vetenskaplig kvalitet, | | - som har en tillräcklig omfattning av grundutbildningen och | | utbildning inom ett antal ämnesområden, | | - som har en tillräcklig omfattning av forskningsverksamheten | | och forskning inom ett antal ämnesområden, | | - som har goda infrastrukturella förutsättningar (bibliotek | | m.m.) för att bedriva grundutbildning och forskning, | | - som har goda internationella kontakter inom grundutbildning | | och forskning, | | - och som uppfyller kraven för att självständigt inrätta | | professurer och att utfärda doktorsexamen, | | skall kunna benämnas universitet. | | | | Det ankommer på regeringen att besluta om användningen av be- | | nämningen universitet. | | | | Regeringens bedömning: Benämningen av Högskolan i Luleå bör ändras| | till Luleå tekniska universitet. | -------------------------------------------------------------------- Riksdagen har hittills beslutat vilka lärosäten inom den högre utbildningen som har rätt att benämnas universitet. Regeringen har fastställt detta i högskoleförordningen (1993:100). De kriterier som hittills har gällt är att lärosätet är statligt, har rätt att utfärda doktorsexamen och att utbildning och forskning bedrivs vid minst tre fakulteter. Linköpings universitet är det lärosäte, inom Utbildningsdepartementets område, som senast erhöll benämningen universitet år 1975. Detta skedde genom att riksdagen underställdes förslag om en tredje fakultet, Tema, (prop. 1975/76:100, bet. 1975/76:UbU20, rskr. 1975/76:245) och att regeringen, efter riksdagens behandling av frågan, beslutade om benämningen Linköpings universitet (reg.besl.1975-05-29). År 1977 bildades, genom en sammanslagning av jordbrukets högskolor, Sveriges lantbruksuniversitet (prop. 1976/77:67, bet. 1976/77:JoU17, rskr. 1976/77:247). Regeringen fattade beslut om benämningen efter riksdagsbehandlingen av propositionen. Högskoleverkets utredning: De tre rektorerna för högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro överlämnade en promemoria till Utbildningsdepartementet „Kriterier för benämningen universitet„ den 16 januari 1995. I denna promemoria framhåller rektorerna fem kriterier som särskilt viktiga för universitetsbegreppet: en viss storlek (minst 6 000 studenter), grundutbildning inom minst tre fakulteter, forskning och forskarutbildning inom minst två fakulteter, självständighet inom forskning och forskarutbildning med rätt att inrätta professurer och rätt att utfärda doktorsexamen, utbildning och forskning bedrivs i en sammanhållen fysisk miljö, (en tydlig universitetstradition bör kunna identifieras) samt „en realistisk utvecklingsplan präglad av entreprenörskap och entusiasm„. På regeringens anmodan yttrade sig Högskoleverket över skrivelsen. Högskoleverket framhöll bl.a. att ett universitet kan definieras som ett lärosäte som bedriver grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning, inbegripet examination samt forskning. Verksamheten skall dessutom ha en viss spännvidd. Högskoleverket menade vidare att en högskola efter ansökan och kvalitativ prövning bör kunna få rätten att utfärda doktorsexamen samt att benämnas universitet. Därutöver efterlyste verket en fördjupad utredning för att närmare belysa frågorna om rätten att bedriva forskarutbildning, utfärda doktorsexamen samt möjligheten till fasta forskningsresurser. Den 18 december 1995 gav regeringen uppdraget till Högskoleverket att utreda frågorna om fasta forskningsresurser, rätten att bedriva forskarutbildning och att utfärda doktorsexamen. Högskoleverket har i utredningen Kriterier för benämningen universitet (Högskoleverkets rapportserie 1996:12 R) redovisat uppdraget. Rätten att utfärda doktorsexamen innebär enligt Högskoleverket en ytterligare konsolidering av den vetenskapliga verksamheten utöver vad som krävs för att få inrätta en professur. Om en högskola inom flera områden har nått den nivå som erfordras för att ansvara för forskarutbildning bör, efter prövning, en fakultetsorganisation kunna etableras. Denna högskola får då generell rätt att utfärda doktorsexamen, licentiat- och magisterexamen. För att få inrätta fakulteter bör, enligt Högskoleverket, vissa villkor vara uppfyllda. Högskolan skall kunna ansvara för att forskarutbildningen inom flera mer eller mindre avgränsade vetenskapsområden har minst samma kvalitet som liknande utbildning vid högskolor med fakultet. Detta innebär att det för ett vetenskapsområde bl.a. skall finnas ett rimligt rekryteringsunderlag för forskarutbildningen, att det förutom professorer skall finnas andra lärare med doktors- och docentkompetens samt att forskarutbildningen skall ha ett långsiktigt stöd från angränsande vetenskapsområden inom högskolan. Högskolan skall ha goda ekonomiska och infrastrukturella förutsättningar för att bedriva vetenskaplig verksamhet, väl fungerande ämnesinstitutioner skall finnas och de fasta forskningsresurserna skall vara av en viss omfattning för att kunna garantera oberoende och långsiktighet. Högskoleverket föreslår att benämningen universitet ges den högskola som bedriver utbildning och forskning inom flera större vetenskapsområden. Utslagsgivande bör vara bredden i studiemiljön vid högskolan. För att göra det möjligt för en högskola att benämnas universitet föreslår Högskoleverket att staten anslår medel för en utvecklingsplan för vissa mindre och medelstora högskolors uppbyggnad av fakultet och forskarutbildning. Skäl för regeringens förslag och bedömning: Internationella jämförelser visar att det inte finns någon självklar definition eller användning av begreppet universitet. Begreppet universitet används för att beteckna enheter av olika storlek och omfattning. Begreppet används i internationella sammanhang på skiftande sätt. Det gemensamma är emellertid att enheterna har en betydande grad av självständighet i grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Regeringen anser det naturligt att en statlig högskola, som har en grund- utbildning och forskning som är väl etablerad och av god kvalitet, som har en tillräcklig omfattning av grundutbildningen och utbildning inom ett antal äm- nesområden, som har en tillräcklig omfattning av forskningsverksamheten och forskning inom ett antal ämnesområden, som har goda infrastrukturella förutsättningar (bibliotek m.m.) för att bedriva grundutbildning och forskning, som har internationella kontakter inom grundutbildning och forskning samt som uppfyller kraven för att inrätta professurer och att utfärda doktorsexamen, skall kunna ansöka hos regeringen om och efter prövning av Högskoleverket tilldelas rätten att använda benämningen universitet. De lärosäten som redan uppfyller de kriterier för benämningen universitet, som regeringen föreslagit, såsom Kungl. Tekniska högskolan och Karolinska institutet, och vars namn är välkända, kan självfallet avstå från att ansöka om att få använda benämningen. Om de emellertid önskar använda benämningen universitet kan regeringen i sådant fall, utan hörande av Högskoleverket, besluta om detta. Högskolan i Luleå har i sin anslagsframställning begärt att få anta namnet Luleå tekniska universitet. Regeringen bedömer att högskolan i och med de ovan föreslagna resursförstärkningarna väl uppfyller kraven för att benämnas universitet och att högskolan inte behöver undergå ytterligare prövning. Regeringen avser att genom en ändring i högskoleförordningen tilldela Högskolan i Luleå namnet Luleå tekniska universitet. Med de resursförstärkningar som i det följande föreslås för de mindre och medelstora högskolorna (avsnitt 5.5.3) bör det vara möjligt för vissa av dem att inom en snar framtid kunna uppfylla kriterierna för benämningen universitet. 5.5.3 Forskning vid mindre och medelstora högskolor -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: De mindre och medelstora högskolorna samt | | Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm skall| | tilldelas kraftigt ökade och permanenta forskningsresurser. | | Dessa skall fritt kunna disponeras av respektive högskola så att| | högskolan kan utveckla forskningen under eget ansvar. | | Ansvaret för fördelning av den s.k. rörliga resursen för lärare| | vid de mindre och medelstora högskolorna skall övertas av dessa | | högskolor inom ramen för deras forskningsresurser. | | | | Regeringens bedömning: De mindre och medelstora högskolornas | | forskningskontakter med näringsliv samt med universitet och hög-| | skolor med fakultet bör fördjupas. Dessa kontakter bör redovisas| | i högskolornas årsredovisningar. | -------------------------------------------------------------------- Utredningar: Forskningsfinansieringsutredningen föreslår i betänkandet Forskning och pengar (SOU 1996:29) en ökning om sammanlagt 80 miljoner kronor av anslaget till forskning vid de mindre och medelstora högskolorna så att detta bättre skall kunna balansera de externa medlen. Fördelningen föreslås ske med hänsyn till volymen av externa medel, exklusive särskilda medel från länsstyrelserna. En eventuell ytterligare ökning bör enligt utredaren fördelas efter ansökan i likhet med resurstilldelningen för samarbete i nätverk mellan mindre och medelstora högskolor samt universitet och högskolor med fasta forskningsresurser eller för forskningssamverkan mellan mindre och medelstora högskolor och näringslivet. Betänkandet har remissbehandlats. Flertalet mindre och medelstora högskolor framhåller att summan 80 miljoner kronor är alldeles för låg och flera kritiserar de föreslagna fördelningsmodellerna. Utredningen för uppföljning av 1993 års högskolereform, RUT 93, har i sitt slutbetänkande Reform och förändring (SOU 1996:21) framhållit att fördelningen av fakultetsmedel, s.k. rörlig resurs, till lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna inte fungerar tillfredsställande. Denna fördelning får i regel endast en summarisk behandling i respektive fakultetsnämnd. Samtidigt finns, enligt utredningen, vid de mindre och medelstora högskolorna inga organ som kan svara för den vetenskapliga kvalitetsprövning som måste ägnas användningen av forskningsmedel. Utredningen framhåller dessutom att det inom överblickbar tid inte kommer att vara möjligt att ge alla lärosäten fakultetsanslag och ansvar för forskarutbildning. Betänkandet har remissbehandlats. Inga särskilda synpunkter har inkommit i denna fråga. Skälen för regeringens förslag: Anslagen till forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor har successivt ökat. Resurserna för de direkta forskningsstödjande åtgärderna vid de mindre och medelstora högskolorna uppgår läsåret 1995/96 (12 månader) till cirka 75 miljoner kronor. Dessutom finns två tidsbegränsade resurser för forskningen vid dessa högskolor; dels för samarbete i nätverk mellan mindre och medelstora högskolor samt universitet och högskolor med fasta forskningsresurser (40 miljoner kronor per år 1993/94-1995/96) och dels för forskningssamverkan mellan mindre och medelstora högskolor och nä- ringslivet (40 miljoner kronor per år 1994/95- 1995/96). Lärarhögskolan i Stockholm förfogar över forskningsresurser, drygt 8 miljoner kronor, som anvisas inom Stockholms universitets fakultetsanslag. Storleken av dessa samlade resurser, cirka 163 miljoner kronor, är dock mindre än 3 % av de totala fakultetsanslagen. Uppbyggnad av forskning är ett långsiktigt åtagande som kräver uthållighet. I budgetpropositionen för år 1995/96 (prop. 1994/95:100, bil. 9) uttalade regeringen sin avsikt att ytterligare förstärka resurserna till forskning vid de mindre och medelstora högskolorna samt att omvandla dessa medel till permanenta forskningsresurser. Ökade forskningsresurser Omfattningen av utbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna har ökat markant under senare år. Antalet helårsstudenter mer än fördubblades mellan läsåren 1989/90 och 1994/95. De mindre och medelstora högskolorna har också utvecklat nya utbildningar och skapat egna profiler i utbildningsutbudet. Även forskningen har gått starkt framåt vid de mindre och medelstora högskolorna. Antalet doktorander och forskarutbildade lärare ökar stadigt; läsåret 1994/95 fanns vid dessa högskolor sammanlagt närmare 800 doktorander och, omräknat till heltidstjänster, närmare 700 lärare med doktorsexamen. Högskolorna har dessutom med framgång lyckats få externa medel till sin forsk- ningsverksamhet. Vid dessa högskolor finns nu goda miljöer för forskning. Forsk- ningen har stor betydelse även för grundutbildningens kvalitet och för lärarnas kompetensutveckling. År 1994/95 fanns sammanlagt 29 professurer placerade vid de mindre och medelstora högskolorna men inrättade vid högskolor med fakultet. Sedan den 1 juli 1995 har de mindre och medelstora högskolorna möjlighet att ansöka hos Högskoleverket om att få inrätta professurer; de första ansökningarna har behandlats av verket. Sammanlagt har Högskoleverket givit tillstånd till inrättandet av tio professurer vid Högskolan i Örebro, sju vardera vid högskolorna i Karlstad och Växjö samt en professur vid vardera Högskolan i Kalmar, Mitthögskolan och Mälardalens högskola. Mitthögskolan har senare ansökt om ytterligare 23 professurer, Högskolan i Karlskrona/Ronneby om tio professurer, Högskolan i Halmstad om sju professurer och Idrottshögskolan i Stockholm om en professur. De mindre och medelstora högskolorna har en växande betydelse för det regionala näringslivet, för tekniköverföring och forskningsinformation, men också för rekryteringen till högre utbildning och tillgången till kvalificerad arbetskraft i regionen. Umeå, Linköping och Luleå är goda historiska exempel på den stora betydelse framväxten av högskolor har för den regionala utvecklingen. Högskolans regionala betydelse har tidigare behandlats i denna proposition, avsnitt 5.2. En profilering av högskolornas forskningsprogram är nödvändig för att inom utvalda områden uppnå tillräcklig kompetens. Det är varje högskolas ansvar att utveckla sin profil så att forskningsresurserna utnyttjas optimalt med hänsyn till högskolans förutsättningar. De mindre forskningsmiljöerna kan många gånger bättre stimulera till samverkan över ämnesgränserna och har ofta ett större samarbete med det omgivande samhället. Informationstekniken gör det möjligt för en mindre eller medelstor högskola att, inom sina profilområden, befinna sig vid den internationella forskningsfronten. De mindre och medelstora högskolorna bör således inte eftersträva att i det mindre formatet kopiera de stora universiteten. En högskola skall också kunna välja att främst satsa på utbildningen; det kan vara en konkurrensfördel att kunna redovisa en medveten prioritering av grundutbildningen och en profil inom vissa utbildningsområden. Regeringen föreslår att de mindre och medelstora högskolorna samt Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan för år 1997 tilldelas kraftigt förstärkta och permanenta forskningsresurser. Utöver nuvarande resurser om sammanlagt 168 miljoner kronor (12 månader, 1997 års prisläge) föreslås en förstärkning om 112 miljoner kronor för att utveckla forskningen. Resurserna skall fritt disponeras av respektive högskola så att denna kan utveckla forskningen under eget ansvar; det är givetvis styrelsens och rektors ansvar att tillse att medlen för forskning fördelas med beaktande av sedvanliga vetenska- pliga kvalitetskriterier. Vid fördelningen av medlen mellan högskolorna har regeringen bl.a. tagit hänsyn till forskningens och grundutbildningens omfattning och samt till antalet forskarutbildade lärare vid de olika högskolorna. Medlen har beräknats under ett samlat anslag B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor. Nya universitet I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) föreslås ett ökat statligt inflytande över de s.k. löntagarfondsstiftelserna. Regeringen anför där att stiftelseförordnandena bör ändras och att ändringarna bör komma till stånd med tillämpning av en ny bestämmelse i stiftelselagen, vilken föreslås i propositionen Statliga stiftelser (prop. 1996/97:22). Regeringen föreslår i förstnämnda proposition att riksdagen skall godkänna att riktlinjen för ändringarna skall vara att regeringen skall utse ledamöterna i stiftelsernas styreslser. Därmed ökar möjligheterna till samordning mellan stiftelsernas in- satser och andra statliga insatser, främst inom forskningens område. Enligt regeringens bedömning bör detta innebära att resurser kan frigöras inom ramen för statens budget för vissa nysatsningar. Sålunda bör vissa ändamål inom högskolesektorn som ligger inom stiftelsernas verksamhetsområden, t.ex. särskilda insatser inom forskarutbildning och internationalisering, kunna förutses finansieras av stiftelserna och inte med budgetmedel; de resurser som frigörs skulle bl.a. kunna förstärka de permanenta forskningsresurserna för de mindre och medelstora högskolorna. I budgetpropositionen för år 1998 finns då förutsättningar för att föreslå en särskild satsning på forskningen vid vissa mindre och medelstora högskolor. Om dessa ytterligare resurser kan ställas till förfogande, har några av de medelstora högskolorna förutsättningar att få självständig rätt att inrätta professurer, att få utfärda doktorsexamen samt därmed att kunna ansöka om att få benämnas universitet. Efter en prövning enligt de kriterier som redovisas i föregående avsnitt skulle några av dessa högskolor kunna ges ställning som universitet före år 2000. Rörlig resurs fördelas ur de permanenta forskningsresurserna Med anledning av propositionen Universitet och högskolor - frihet för kvalitet (prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr. 1992/93:103) föreskrev riksdagen att den s.k. rörliga resursen vid varje fakultet skall fördelas i proportion till antalet lärare även vid mindre och medelstora högskolor inom fakultetens ansvarsområde. I budgetpropositionen för år 1995/96 (prop. 1994/95:100, bil. 9) uttalade regeringen sin avsikt att se över förutsättningarna för denna fördelning. Universiteten och högskolorna med fakultet har den 1 mars 1996 lämnat in redovisning av fördelningen av den rörliga resursen. Av redovisningarna samt av betänkandet Reform och förändring (SOU 1996:21) framgår att fördelningen till lärare vid de mindre och medelstora högskolorna ofta inte fungerar tillfredsställande. Med de ökade och permanenta forskningsresurser som föreslås i denna propo- sition kommer de mindre och medelstora högskolorna själva att kunna ta ansvar för sina lärares forskning. Liksom högskolor med fakultet har de mindre och medelstora högskolorna ansvaret för hur forskningsresurserna används och det är därför naturligt att de även ansvarar för att en rörlig resurs för högskolans lärare avsätts och fördelas. Fakulteternas ansvar att fördela rörlig resurs till lärare vid de mindre och medelstora högskolorna bör därför upphöra. Regeringen avser att i regleringsbrev lämna föreskrifter om att medel för rörlig resurs till lärare vid de mindre och medelstora högskolorna i stället skall avsättas från respektive högskolas forskningsresurser. Kontakter med näringsliv samt med universitet och högskolor med fakultet Kontakter med näringsliv samt med universitet och högskolor med fakultet är naturligtvis värdefulla och nödvändiga både för forskningens kvalitet och för forskningens nyttiggörande. Samarbetet med universitet och högskolor med fakultet samt med näringslivet bör därför vidmakthållas och fördjupas. Dessa kontakter bör redovisas i högskolornas årsredovisningar. 5.5.4 Forskarutbildning Forskarutbildningen är av central betydelse för högskolan. Doktorander utför en stor del av forskningen och deltar även i viss mån i undervisningen. Forskarutbildningen skall också tillgodose rekryteringsbehovet av disputerade högskolelärare. Under kommande år kommer detta behov att växa, dels på grund av expansionen av grundutbildningen, dels till följd av ökande pensionsavgångar. En väl fungerande forskarutbildning av hög kvalitet är viktig inte bara för högskolan. Forskarkompetens i företagen är utomordentligt betydelsefull för det svenska näringslivets konkurrenskraft. Forskningsintensiva företag, t.ex. inom läkemedelsindustrin och elektronikindustrin, är ofta mycket framgångsrika. Genom forskningsprojekt som doktorander genomför i samverkan med näringslivet främjas utbyte av vetande och metoder och företagen kan rekrytera vetenskapligt skolad personal. Sådant samarbete främjar också skapande av kontaktnät mellan högskolan och näringslivet. Det är också önskvärt med fler forskarutbildade i den offent- liga sektorn och andra delar av samhället för att tillföra verksamheten ökad kompetens. Det är därför angeläget att examinationen i forskarutbildningen fortsätter att öka. År 1994/95 utfärdades drygt 1500 doktorsexamina, vilket kan jämföras med drygt 1000 år 1989/90. Andelen kvinnor bland de doktors-examinerade ökade från 27 % år 1989/90 till 33 % år 1994/95. Antalet utfärdade doktorsexamina vid de större fakulteterna under senare år samt andelen kvinnor redovisas närmare i avsnitt 5.1.1. Den föreskrivna studietiden för doktorsexamen är fyra år men forskarstudierna tar i genomsnitt sju år i anspråk. Det är önskvärt att en forskarutbildning kan avslutas inom rimlig tid, eftersom de enskildas möjligheter att finna arbete efter avlagd examen därmed ökar. Långt utdragna eller avbrutna studier innebär också att samhällets resurser utnyttjas ineffektivt. Det finns en rad problem med forskarutbildningens utformning och effektivitet, framför allt inom de humanistiska, teologiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. Det gäller långa studietider, låg examinationsfrekvens och hög ålder vid disputationen. Doktoranderna vid dessa fakulteter uppvisar bruttostudietider om i medeltal drygt tio år och de nyblivna doktorernas ålder är vanligen hög; för humanister ligger genomsnittsåldern på 43,5 år. En allvarlig indikation på problemen är att mindre än en femtedel av dem som under ett antal år på 1970-talet antogs till forskarutbildning vid dessa fakulteter hade disputerat efter 13 års forskarstudier. Handledningen är kanske den viktigaste delen inom forskarutbildningen och behöver ägnas ökad uppmärksamhet. Den fungerar ofta väl men har på vissa håll stora brister. Det är en angelägen uppgift för Högskoleverket att ta initiativ till en översyn av handledningen och utbildningen av handledare. Många lärosäten har gjort avsevärda insatser på området men erfarenheterna bör kunna samlas och bearbetas på nationell nivå. En god studiefinansiering är av största betydelse för framgångsrika och effektiva doktorandstudier. Det nuvarande systemet är inte tillfredsställande. En särskild utredare, knuten till Utbildningsdepartementet, redovisar en översyn av studiefinansieringen och vissa andra frågor inom forskarutbildningen samt förslag till förändringar i rapporten Studiefinansiering och examina i forskarutbildningen (Ds 1996:35). Rapporten remissbehandlas för närvarande. Vissa frågor som behandlas i rapporten har anknytning till högskolans tjänsteorganisation för lärare, som för närvarande utreds. Ytterligare ett antal rapporter om forskarutbildningen har lagts fram på senare tid. Högskoleverket har bl.a. genomfört en utvärdering av forskar- utbildningen inom det språkvetenskapliga området. Riksrevisionsverket har presenterat en studie om effektiviteten inom forskarutbildningen vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna. Frågor rörande forskarutbildningens utformning och studiefinansieringen för doktorander kommer att behandlas i en proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen år 1997. 5.6 Jämställdhet och genusforskning 5.6.1 Jämställdhet inom högskolan Det råder en stor obalans mellan könen i den akademiska världen. På grund- utbildningssnivå är många utbildningar starkt kvinno- respektive starkt mans- dominerade. Inom forskarutbildningen finns inget kvinnodominerat faktultetsområde men flera mansdominerade. I tjänstehierarkin slutligen finns det genomgående få kvinnor på de högre nivåerna. Detta medför att utbildningens och forskningens kvalitet blir lidande. Med anledning av propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1995/96:164, bet. 1995/96:UbU18, rskr. 1995/96:405) har en rad åtgärder vidtagits i syfte att skapa en jämnare könsfördelning bland högskolans studenter, lärare och forskare. Åtgärderna redovisas i avsnitt 3.7 i den forskningpolitiska propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5). I jämställdhetspropositionen anmälde regeringen att för varje lärosäte kommer procentmål att ställas upp för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer. Regeringen avser att i en proposition år 1997 förelägga riksdagen förslag om en ny organisation för högskolans lärartjänster (avsnitt 5.11). Den nya tjänsteorganisationen kommer att öka högskoleledningarnas möjligheter att påverka rekryteringen. Konkreta procentmål kommer därför att läggas fram först i samband med denna proposition. I avvaktan på detta bör lärosätena intensifiera sitt arbete med att utjämna obalansen mellan kvinnor och män på olika nivåer. För att bättre kunna uppnå framtida rekryteringsmål bör högskolorna se över och förbättra villkoren för kvinnor, såväl inom grundutbildning och forskarut- bildning som under den fortsatta akademiska karriären. Hösten 1995 var endast 8 % av rikets professorer kvinnor, vilket dock är en ökning från 7 % året före. Andelen kvinnliga professorer varierar kraftigt mellan universiteten, beroende bl.a. på vilka fakulteter de har. Andelen är vid universitetet i Stockholm 15 %, i Göteborg 10 %, i Lund 9 %, i Umeå 7 %, i Linköping 6 % och i Uppsala 4 %. Vid Sveriges lantbruksuniversitet är andelen 9 %. Bland fackhögskolorna har Karolinska institutet 7 %, Kungl. Tekniska högskolan 1,5 % och Högskolan i Luleå 1,4 % kvinnliga professorer. Hinder för kvinnor att göra vetenskaplig karriär bör särskilt analyseras. Under år 1996 har två studier lagts fram om meritvärdering vid tjänstetillsätt- ningar. I rapporten Värdering av kvinnors respektive mäns meriter vid tjänstetillsättning inom universitet och högskolor (Ds 1996:14) redovisas en undersökning av tillsättningsärenden vid fyra fakulteter under perioden 1982- 1994. I den andra studien - Peer reviewers favor males - analyseras tillsättningarna av forskarassistenttjänster vid Medicinska forskningsrådet år 1995. Se vidare avsnitt 3.7 i propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5). Arbetsgruppen för jämställdhet inom högre utbildning och forskning (JÄST- gruppen) har granskat högskolornas fördjupade anslagsframställningar för perioden 1997-1999. JÄST-gruppen konstaterar att det finns en betydande spännvidd vad gäller kvaliteten i lärosätenas behandling av jämställdhetsfrågorna. I några fall har frågorna behandlats ambitiöst och med en genomtänkt analys; framställningen från Högskolan i Karlstad är ett exempel på detta. Ofta saknas dock all analys av det slag som regeringen efterfrågat i direktiven. Endast några få lärosäten har följt direktiven att lämna förslag till procentmål avseende andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer under den kommande planeringsperioden. En brist i många anslagsframställningar är dessutom att statistiken över personal och studenter inte är uppdelad på kvinnor och män. JÄST-gruppen har sommaren 1996 överlämnat två skrivelser till Utbildnings- departementet med förslag till jämställdhetsåtgärder, bl.a. ändringar i hög- skolelagen och högskoleförordningen. Förslagen bereds f.n. i regeringskansliet. Forskningsfinansieringsutredningen presenterade sitt betänkande Forskning och pengar (SOU 1996:29) i mars 1996. Där påtalas att kvinnor generellt får lägre externa forskningsbidrag än män och att varken ålder eller tjänstestruktur kan förklara detta. Det är angeläget att detta anmärkningsvärda förhållande uppmärksammas av forskningsråden och Högskoleverket. Strävan att nå en jämnare könsfördelning bland studenterna är grundläggande för jämställdhetsarbetet. På grundutbildningsnivån är könsfördelningen i vissa fall mycket sned. År 1994/95 utgjorde kvinnorna 87 % av studenterna inom vård- och omsorgsutbildningar och 75 % inom lärarutbildningarna. Inom vissa andra utbildningar är andelen kvinnor däremot mycket låg; i civilingenjörsutbild- ningarna var exempelvis bara 20 % av studenterna kvinnor. För att ytterligare markera vikten av en utveckling mot en jämnare könsfördelning inom grundutbildningen har regeringen infört ett nytt moment i utbildningsuppdraget för den kommande treårsperioden. Samtliga lärosäten som har naturvetenskapliga och tekniska utbildningar skall vidta åtgärder för att öka andelen kvinnor inom dessa utbildningar. Motsvarande uppdrag, syftande till att öka andelen män, ges till berörda lärosäten när det gäller lärar- och vårdutbildningar. Regeringens utbildningssatsningar avser till stor del naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Ett antal projekt som bl.a. har som mål att öka rekryteringen av kvinnliga studenter till dessa områden bedrivs med stöd av Högskoleverket genom Rådet för grundläggande högskoleutbildning. Vidare har regeringen avsatt medel för ett utvecklingsprojekt inom högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna vid Linköpings universitet. I projektet ingår att analysera utbildningarna och efterföljande yrkesliv i ett jämställdhetsper- spektiv (se avsnitt 5.3.2.2). På forskarutbildningsnivån har könsfördelningen inom olika fakultetsområden blivit jämnare på senare år. Skillnaderna är dock fortfarande stora mellan fakulteterna. Budgetåret 1994/95 svarade kvinnorna för 33 % av samtliga avlagda doktorsexamina. I avsnitt 5.1.1 redovisas könsfördelningen bland nyexaminerade doktorer vid de större fakulteterna. 5.6.2 Genusforskning -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Ett sekretariat för genusforskning inrättas.| | Medel tillförs Göteborgs universitet för detta ändamål. | | Centrum/forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning ges | | utökade medel. Utöver de åtta centrum som hittills fått medel | | tillkommer Jämställdhetscentrum i Karlstad. | | Resurser för åtgärderna har beräknats under respektive lärosätes| | anslag. | | | | Regeringens bedömning: Linköpings universitet ges medel för | | inrättande av ett nytt tema - tema Genus. | | Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitet har | | förutsättningar att fungera som nationellt ansvarsbibliotek för | | kvinno-, mans- och genusforskning. Resurser för detta ändamål har| | beräknats under Kungl. bibliotekets anslag. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag och bedömning: Genusforskning har inte bara inomvetenskaplig betydelse utan ger också värdefulla nya infallsvinklar på annan forskning och främjar på sikt jämställdheten. Regeringen föreslår i denna propo- sition att betydande belopp avsätts för att stimulera genusforskningen. Resurser för åtgärderna har beräknats under respektive lärosätes anslag. En mer utförlig bakgrund till förslagen finns i avsnitt 3.7 i propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5). Det finns behov av ett organ med uppgift att utreda, skapa opinion, stimulera och informera om genusforskning. Regeringen föreslår att ett sekretariat skapas för detta ändamål. Sekretariatet bör förläggas till Göteborgs universitet och ges ställning som en självständig inrättning. Genom denna placering bör en ömsesidigt förstärkande effekt kunna uppnås mellan sekretariatet och de Kvinnohistoriska samlingarna vid universitetet. Resurser för sekretariatet om 5 miljoner kronor har beräknats under anslaget B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning. Centrum/forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning har en bred verksamhet med tyngdpunkt på tvärvetenskaplig forskning och utbildning. Det är angeläget att denna verksamhet kan fortsätta och utvecklas. Regeringen föreslår att sammanlagt 8,4 miljoner kronor, en förstärkning med cirka 1,5 miljoner kronor, ges till de åtta centrum/forum som hittills fått medel. Dessutom föreslås att 350 000 kronor anvisas till Jämställdhetscentrum i Karlstad. Medel har beräknats under anslagen för respektive högskolor. Vid Linköpings universitet har det länge funnits en vital kvinno- och genusforskning. Den temaorganiserade forskningsmodellen ger i många fall ett bredare perspektiv på metoder och forskningsobjekt än den konventionella, ämnesinriktade forskningen. Regeringen föreslår att 4,9 miljoner kronor tillförs universitetet för uppbyggnad av ett nytt tema - tema Genus (avsnitt 5.5.1). Medel har beräknats under anslaget B 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning. Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek är sedan 25 år Sveriges dokumentationscentral för kvinnoforskning. De är unika genom sin storlek och har förutsättningar att fungera som nationellt ansvarsbibliotek för kvinno-, mans- och genusforskning. För detta ändamål har 0,5 miljoner kronor beräknats under anslaget D 13. Kungl. biblioteket. Utöver de satsningar som ovan redovisats föreslår regeringen att medel för 18 tjänster med inriktning mot genusforskning, inklusive sex professurer, ställs till disposition under anslaget D 19. Särskilda utgifter för forskningsändamål (avsnitt 7). Totalt har 9 miljoner kronor beräknats för ändamålet. 5.7 Invandrare och den högre utbildningen -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: Universitet och högskolor bör ta hänsyn | | till att studenter som har invandrat kan behöva särskilt stöd. | | Universitet och högskolor bör även ansvara för att stödundervis-| | ning i svenska vid behov anordnas. | | Lärarhögskolan i Stockholm bör särskilt öka rekryteringen av stu-| | denter med invandrarbakgrund. | | Södertörns högskola och den nya högskolan i Malmö bör få en | | mångkulturell profil. | | Universitet och högskolor bör vid behov anordna särskild kom- | | pletterande utbildning för personer med utländsk akademisk ut- | | bildning. | -------------------------------------------------------------------- Förslag har lämnats om resurser till Göteborgs universitet för forskning om svenska som andra språk och utveckling av svenskundervisning för invandrare (avsnitt 5.5.1). Som planeringsförutsättning för 1998 bör gälla att Linköpings universitet tilldelas resurser för ett nytt tema, Tema Etnicitet (avsnitt 5.5.1). Skälen för regeringens bedömning: Högskolan skall på alla sätt bidra till kampen mot rasism, antisemitism och främlingsfientlighet. Högskolan skall stärka de många kulturer som i dag finns i det svenska samhället. Universitet och högskolor skall ta hänsyn till att studenter som har invandrat kan behöva särskilt stöd. Det är viktigt att ta tillvara den kompetens som invandrare tillför landet. De personer, som har invandrat till Sverige, är inte någon homogen grupp när det gäller utbildningsnivån, men det finns en stor grupp invandrare med akademisk utbildning. Inom högskolans grundläggande utbildning var höstterminen 1993 cirka 6 % av studenterna utländska medborgare. Siffran inkluderar gäststudenter. Därtill kommer studenter från hem där ena eller båda föräldrarna har invandrat. År 1994 invandrade 974 personer med forskarutbildning. Ungefär en tredjedel av de invandrade forskarutbildade är kvinnor, vilket innebär ett relativt sett större nettotillskott av kvinnliga än manliga forskare. I forskarutbildningen var cirka 16 % av de registrerade doktoranderna utländska medborgare läsåret 1993/94. Samma läsår hade 18 % av de nyantagna doktoranderna och 19 % av de examinerade doktorerna utländsk grundexamen. Regeringen föreslår nu en rad åtgärder för att underlätta för studenter som har invandrat att framgångsrikt slutföra eller komplettera sin akademiska utbildning. Stödundervisning i svenska Att behärska svenska språket är en nödvändig förutsättning för att ta sig in och verka i det svenska samhället. Invandrarpolitiska kommittén har föreslagit att en basutbildning med en eller två terminers svenska m.m. inrättas vid universitet och högskolor med efterfrågan på sådan utbildning. Målgruppen skulle vara invandrade studenter och nyligen invandrade med behörighet att läsa på högskolan. Enligt regeringens mening bör särskilda basutbildningar för invandrare undvikas. Sådana innebär en förlängning av utbildningstiden och därmed ökade kostnader för den enskilde. I stället bör universitet och högskolor ansvara för att stödundervisning i svenska för studenter som har invandrat anordnas vid behov. Vid Göteborgs universitet finns forskning och utveckling av undervisningen av svenska som andraspråk. Vid universitetet bedrivs även tvärvetenskaplig forskning och utvecklingsarbete kring teoretiska och praktiska mångkulturella frågeställningar. Regeringen föreslår därför att Göteborgs universitet (avsnitt 5.5.1) tilldelas särskilda medel för forskning om svenska som andra språk och utveckling av undervisningen av svenska för invandrare budgetåret 1997. Lärarutbildning Om alla barn gavs möjligheter att också möta lärare med utländsk bakgrund, skulle skolan kunna bli en miljö där kulturell mångfald förverkligas enligt läroplanens målskrivningar. Få av lärarutbildarna, lärarstudenterna och lärarna i skolan har invandrarbakgrund. Detta gäller särskilt för grundskolans lärare. Det är därför viktigt att ansträngningar görs för att öka andelen studerande i lärarutbildningen med ursprung i andra kulturer än den svenska. Pedagogkonventet är en frivillig sammanslutning av ansvariga för lärarutbildningarna vid landets universitet och högskolor. Pedagogkonventet vill få universiteten och högskolorna att bättre utnyttja den kulturella mångfald som finns, genom att t.ex. bredda hemspråkslärarnas användbarhet i och utanför skolan, utnyttja och sprida erfarenheter från mångkulturella skolor, underlätta för dem som kommer hit med utländska lärarutbildningar att arbeta i den svenska skolan, locka flera svenskutbildade med bakgrund från eller intresse av andra kulturer än den svenska att bli lärare och skapa metoder för att utveckla lärarutbildningens kulturella mångfald för alla. Av denna anledning har regeringen, efter ansökan från Lärarhögskolan i Stockholm, fattat beslut om särskilda medel för rekryteringsstöd och insatser för lärarstudenter med invandrarbakgrund med början vårterminen 1997. Mångkulturella profiler vid vissa lärosäten Ett viktigt område är utbildning med inriktning mot invandrings- och segregationsfrågor. De nya högskolorna, Södertörns högskola och Högskolan i Malmö, förlagda till regioner med många invandrare föreslås få en mångkulturell profil både vad gäller utbildning och forskning. Regeringen planerar att föreslå att Linköpings universitet från och med budgetåret 1998 erhåller medel för tema Etnicitet. Aspirantutbildning Riksdagen har för budgetåret 1995/96 anvisat medel för en särskild teoretisk och praktisk utbildning som i första hand vänder sig till arbetslösa personer med utländsk akademisk utbildning. Syftet med utbildningen är att underlätta inträdet på arbetsmarknaden samtidigt som personernas kompetens tas tillvara. Med anledning av förslag i propositionen om tilläggsbudget till statsbudgeten budgetåret 1995/96 (prop. 1995/96:105) har riksdagen beslutat att denna utbildning får fortsätta under läsåret 1996/97. Medel för 1 200 platser under de sista sex månaderna av budgetåret 1995/96 har anvisats. Medel för att fullfölja denna utbildning under vårterminen 1997 har beräknats under berörda universitets och högskolors anslag. Regeringen anser att universitet och högskolor inom ramen för tilldelade anslag i fortsättningen bör ansvara för att särskild teoretisk och praktisk utbildning för arbetssökande personer med utländsk akademisk utbildning anordnas vid behov. Arbetsmarknadsmyndigheterna skall vara behjälpliga vid anskaffning av praktikplatser. Universitet och högskolor skall i övrigt beakta de särskilda behov som studenter med invandrarbakgrund kan ha. 5.8 Informationstekniken - högskolans roll Högskolans betydelse för utvecklingen av informationstekniken i samhället Den högre utbildningen och forskningen är av avgörande betydelse för att utveckla användningen av informationstekniken i samhället. Informationstekniken påverkar dessutom både forskningen och utbildningen inom högskolan. En viktig uppgift för högskolan är därför att genom sin forskning bidra till utvecklingen av den nya tekniken och att utbilda dem som skall svara för denna utveckling i framtiden, att visa på möjligheter när det gäller användningen av IT i olika verksamheter samt att främja användningen av IT inom högskola och samhälle. Svenska forskare deltar aktivt inom många informationstekniska områden, som exempelvis utvecklingen av Internet. Stora resurser satsas på forskning om och utveckling av IT av universitet och högskolor, forskningsråd, sektorsorgan och andra forskningsfinansiärer. En betydande del av detta forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs i samarbete med näringslivet. Universitet och högskolor finns i alla delar i landet och har stor betydelse för den regionala utvecklingen. De har en central ställning och är i många fall den största arbetsplatsen på orten. Högskolan besitter allmänt en hög och bred kompetens inom de informationstekniska områdena och bör därför utgöra en kontaktpunkt för kvalificerad IT-användning i regionen. I högskolans uppgift bör ingå att fungera som stödpunkt för det omgivande samhället vad gäller användningen av IT och utnyttjande av den infrastruktur som finns uppbyggd inom högskoleväsendet. Högskolan bör vidta nödvändiga åtgärder för att etablera kontakter med det kringliggande samhället i dessa frågor. Detta bör ske genom att det vid varje universitet och högskola skapas en resurs med uppgift att bl.a. hjälpa enskilda medborgare, småföretagare, representanter för olika yrkesgrupper m.fl. att hitta den information eller de kontakter de kan behöva. På så sätt öppnas nya möjligheter för olika grupper i samhället att effektivt kunna utnyttja den kompetens och de resurser som högskolorna i regionerna besitter. Högskolan har här ett särskilt ansvar att göra informationstekniken lika tillgänglig för kvinnor som för män. Högskolorna kan även spela en mer aktiv roll inom utbildning, folkbildning och kultur genom bredare samverkan med olika utbildningsanordnare och bibliotek, allteftersom dessa ansluts till Internet. Samarbetet med forskningsbibliotek, arkiv, museer osv. bör utökas. Under de senaste åren har en mycket snabb utveckling skett när det gäller IT- baserad forskningsinformation. Samtidigt ifrågasätts i allt högre grad den traditionella synen på forskningsinformation som en process där vetenskapen enkelriktat ger information till samhället. Forskningsinformation i ett modernt kunskapssamhälle bör vara en interaktiv process mellan flera samverkande intressenter. Användare av den kunskap som finns inom universitet och högskolor återfinns bland allmänheten, i näringslivet - inte minst småföretagen - och inom yrkesgrupper i den offentliga sektorn. Särskilda satsningar Regeringen har nyligen lagt fram propositionen Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik (prop. 1995/96:125, bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282), med förslag till mål för en nationell IT- strategi. Propositionen anger ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. Riksdagen har bifallit förslagen i propositionen. Särskilda satsningar skall ske på följande områden inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde. Högskolornas handlingsprogram Universitet och högskolor kommer att i allt högre utsträckning få ta emot studenter som vuxit upp med ny teknik såväl i hemmet som i skolan. Det kommer att ställas höga krav på att högskolan förmår att utnyttja IT på ett ändamålsenligt sätt inom forskning och utbildning, inte minst inom distansutbildningen. IT bör användas i större utsträckning av högskolans lärare som ett hjälpmedel för att höja utbildningens kvalitet. Både inom traditionell utbildning och utbildning på distans bör IT prövas för att modernisera utbildningen. Det är därför angeläget att högskolans lärare erbjuds möjlighet att öka sin kompetens med avseende på IT och dess möjligheter inom undervisningen. Många universitet och högskolor har redan i dag utarbetat strategier för ökad IT-användning i sina olika verksamheter och erbjuder nätverksanslutning till sina studenter. Samtliga högskolor bör utarbeta ett handlingsprogram för användningen av IT inom utbildning och forskning. Lärarutbildning Lärarna har en nyckelroll för utvecklingen av IT-användning inom skolväsendet. Regeringen har därför nyligen genom en ändring i examensbeskrivningen för lärarutbildningarna antagit ett särskilt IT-mål för dessa. Från och med år 1998 skall samtliga studenter som avlägger lärarexamen ha kunskaper om och egna erfarenheter av hur IT kan användas i undervisningen. Berörda högskolor föreslås också ta initiativ till fortbildning av lärare för att öka intresset för och kunskaperna om IT och dess användningsmöjligheter i skolundervisningen. I den av Utbildningsdepartementet tillsatta Arbetsgruppen för översyn av lärarutbildningarna (U 1995:B) har en diskussion förts om behovet av att öka och fördjupa IT-användningen i skolan. Arbetsgruppens förslag redovisas i denna proposition (avsnitt 5.3.2.1). Regeringen föreslog i propositionen 1995/96:125 att 15 miljoner kronor skall anvisas för insatser för lärarutbildare. Syftet är att säkerställa kompetens inom informationsteknikområdet hos de examinerade lärarna. Medel har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att fördela medlen. Pedagogisk användning av IT inom den högre utbildningen Högskoleverket stöder redan genom Rådet för grundläggande högskoleutbildning utvecklingen av läromedel som utnyttjar IT, t.ex. multimediaprogram inom ett flertal ämnen. Då dessa multimediaprogram är myc-ket dyrbara att framställa har nationella utvecklingsprogram skapats för ändamålet inom ämnesområden som medicin och moderna språk. För att ytterligare främja denna pedagogiska förnyelse avser regeringen att anvisa 10 miljoner kronor för ändamålet. Medel har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Regeringen eller det organ regeringen bestämmer bör besluta om fördelningen av dessa medel. Forskning inom IT-pedagogik För att kunna möta de krav som IT-samhället ställer på lärarna krävs inte enbart det tekniska kunnandet att använda datorer och nätverk som pedagogiska hjälpmedel i undervisningen. En förändrad inlärningssituation medför behov av en pedagogik av annat slag än den traditionella. För att ytterligare stärka lärarutbildningen avser regeringen därför att avsätta särskilda forskningsresurser inom ämnet pedagogik med inriktning på användning av IT i undervisningen. Medel har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Beslut om fördelning av dessa medel bör fattas av regeringen eller det organ regeringen bestämmer. Forskningsinformationssystem Regeringen har i ovan nämnda proposition prop. 1995/96:125, föreslagit att ett nationellt forskningsinformationssystem skall utvecklas som utnyttjar Internet och är avsett för allmänhet, skolor m.fl. Denna fråga kommenteras ytterligare i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5). SUNET Regeringen har i prop. 1995/96:125 redogjort för den utvidgade användningen av SUNET. Denna fråga behandlas vidare under anslaget B 47. SUNET samt i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5, avsnitt 3.10). Bibliotekens roll Regeringen ser biblioteksväsendet med de statliga, kommunala och lands- tingskommunala biblioteken som en enhetlig och samverkande resurs. Forskningsbibliotekens villkor och det sätt på vilket de integreras i högskolans verksamhet ses som väsentliga i regeringens forsknings- och utbildningspolitik. Detta synsätt kommer till uttryck i den forskningspolitiska propositionen. Högskolorna måste mot bakgrund av det växande antalet studenter, det pedagogiska förnyelsearbetet och den snabba IT-utvecklingen satsa på sina bibliotek. Informationskompetens och bättre resurser för självstyrt lärande har en stor betydelse för utbildningens kvalitet. Det är därför angeläget att högskolestyrelserna noga följer utvecklingen på IT-området och beaktar den i sina prioriteringar. Informationstekniken har på många sätt underlättat tillgängligheten och tillgången på information och det är av största vikt att nya hinder av ekonomisk eller praktisk natur inte uppstår. Studenter som deltar i distansutbildning skall ha samma rätt till god biblioteksservice som andra studenter. Nya former för biblioteksservice till distansstuderande, gärna i samarbete med andra högskolor, högskolebibliotek och folkbibliotek, bör prövas. I detta sammanhang är det viktigt att särskilt folkbibliotekens förutsättningar för samarbete med högskolebiblioteken beaktas. Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen behandlat frågorna om uppdrag till Kungl. biblioteket att utveckla LIBRIS och om utvecklingsstöd till berörda folkbibliotek i samband med anslutningen av dem till SUNET. Distansutbildning Regeringen har under de senaste åren anvisat särskilda medel för att utveckla och främja genomförande av distansutbildning. Särskilda bidrag har oftast givits till universitet och högskolor som genom samarbete i nätverksform har kunnat erbjuda kurser i grundläggande högskoleutbildning för ungdomsstuderande. I framtiden kommer en allt större andel av befolkningen att under sitt arbetsliv återkommande behöva fortbilda sig eller söka en ny utbildning på högskolenivå. Distansutbildning är här en mycket användbar undervisningsform och bör ytterligare utvecklas med hjälp av den nya informationstekniken. Utbildningsformen gör högskolan lättare tillgänglig för stora befolknings- grupper som under olika perioder av sitt liv inte har möjlighet att helt lämna sin hemort eller sitt arbete. Distansutbildning kan därför på ett betydande sätt bidra till förbättrad jämlikhet vad gäller tillgång till universitets- och högskolestudier. Distansutbildning blir även internationellt sett en allt vanligare och allt mer omfattande undervisningsform på alla stadier i utbildningssystemet. Universitet och högskolor bör i framtiden ansvara för utveckling och genomfö- rande av distansutbildning utan särskilda stödåtgärder från statsmakternas sida. Det är sålunda av stor vikt att universitet och högskolor prioriterar utveckling och genomförande av utbildningar på distans. Den förnyelse som utbildningsformen möjliggör bör kunna effektivisera undervisningen. Genom den volymökning vad avser antalet studerande som undervisningsformen kan medföra bör denna också kunna leda till höjd prestationsgrad och därmed ett bättre resultat för högskolorna i fråga om ersättningsnivåer. Mot bakgrund av bl.a. den snabbt utvecklade informationstekniken tillsatte regeringen våren 1995 en särskild utredare med uppdrag att föreslå en samlad strategi för den framtida organisationen och användningen av distansmetoder i utbildningen. Distansutbildningskommittén (U 1995:07) skall avge sitt slutbetänkande i maj 1998. De förslag som då läggs fram skall bl.a. basera sig på de erfarenheter som inhämtats från drygt 90 försöksprojekt vilka drivs inom ramen för kommitténs verksamhet. Den informationstekniska utvecklingens betydelse för högskolan har fokuserats på grundläggande utbildning i de flesta sammanhang under senare år men detta betyder inte att den är mindre viktig för forskningen. Forskarsamhället har tvärtom länge legat långt framme när det gäller att utveckla och utnyttja informationstekniken. Det är av största betydelse att nya forskningsmiljöer kan växa upp oberoende av närhet till stora etablerade forskningscentra. Vid en mindre eller medelstor högskola kan kvalificerad forskning äga rum med hjälp av IT oberoende av omedelbar närhet till forskningsbibliotek, arkiv, nationella och internationella föreläsare. Erfa- renhetsutbyte med forskande kolleger inom och utom landet kan ske i samma utsträckning som i de etablerade forskningsmiljöerna, globalt utnyttjande av forskningsresultat och material kan äga rum i samma omfattning som vid de större lärosätena. 5.9 Högskolans tredje uppgift -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Högskolan skall i ökad utsträckning samverka| | med det övriga samhället. Detta föreslås bli högskolans tredje upp-| | gift vid sidan om utbildning och forskning. Regeringen föreslår | | en ändring i högskolelagen med denna innebörd. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Högskolan har två huvuduppgifter - utbildning och forskning. Enligt 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434) ingår i forskning och utveckling att sprida kännedom om verksamheten samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vunnits i verksamheten skall kunna tillämpas. Denna formulering är alltför snäv. Enligt regeringens mening bör lärosätenas kontakter med det övriga samhället öka och fördjupas och kraven på lärosätena behöver härvid skärpas. Regeringen anser att detta bör komma till uttryck i högskolelagen. Högskolans tredje uppgift bör vara att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Uppgiften bör omfatta spridning av forsknings- information, samverkan med det omgivande samhället för att utveckla högskolans utbildning och forskning samt att högskolan skall vara till direkt nytta för allmänheten. Uppgiften skall genomföras inom ramen för högskolans ordinarie resurser. Det bör samtidigt understrykas att en ökad samverkan med näringslivet och övriga samhällssektorer inte får inskränka forskningens frihet. Enligt högskolelagen gäller som allmänna principer att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt publiceras. Det är också angeläget att villkoren för samverkan inte resulterar i att viktiga forskningsresultat inte kommer forskningen eller samhället till godo. Information om och spridning av forskningsresultat Genom att sprida såväl nationella som internationella forskningsresultat kan universitet och högskolor bidra till ett förbättrat nyttiggörande av kunskapen. Universitet och högskolor har en viktig roll i att medverka till förändringar och att hitta nya lösningar på t.ex. produktionstekniska och arbetsorganisatoriska problem. Utredningen om nyttiggörande av forsknings- resultat (NYFOR) efterlyser i sitt betänkande Samverkan mellan högskolor och näringsliv (SOU 1996:70) ett klart mandat till högskolan att samverka med näringslivet och andra samhällssektorer och föreslår att detta slås fast i högskolelagen. Det är enligt regeringens mening angeläget att forskningsinformation får en så bred spridning som möjligt. Det är därför önskvärt med en ökad rörlighet mellan högskolan och det övriga arbetslivet för att öka utbytet av information. Regeringen anser att fler forskarutbildade bör anställas i olika verksamheter i samhället. Frågan om forskningsinformation har utförligt behandlats i den forsknings- politiska propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5). Där behandlas även NYFOR-utredningens betänkanden (SOU 1996:70 och SOU 1996:89), remissinstansernas synpunkter samt regeringens ställningstaganden. I den forskningspolitiska propositionen behandlas även andra rapporter angående olika aspekter av högskolans samverkan med det omgivande samhället. Bland dessa kan nämnas en lägesrapport från kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten (KOFI), University-industry relationships (arbets- rapport nr 6 inom ramen för RUT-93:s översyn av 1993 år universitets- och hög- skolereform) samt RRV:s rapporter Spridning av forskningsresultat (RRV 1996:53), Högskolans samverkan med näringslivet (RRV 1996:56) och Bisysslor inom universitet och högskolor (RRV 1995:45). De frågor som tas upp är bl.a. undantaget för högskolans lärare i lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar och kommersialisering av uppfinningar och forskningsresultat. Enligt regeringens bedömning kommer omkring hälften av varje årskull i fram- tiden att någon gång studera vid universitet eller högskola. Det är dock väsent- ligt att universitet och högskolor även samverkar med personer som inte har stu- derat eller har för avsikt att studera vid högskolan. Forskare bör vara aktiva inom folkbildningen och på ett populärvetenskapligt sätt redogöra för de senaste forskningsrönen i samarbete med skolor, muséer, fackförbund etc. Regeringen anser att sådana verksamheter bör utvecklas. Högskoleverket kommer därför att få i uppdrag att genomföra ett projekt syftande till ett erfarenhetsutbyte inom området. Högskolans utbildning och forskning En fortsatt utbyggnad av de mindre och medelstora högskolorna är avsedd att bl.a. främja högskolans tredje uppgift. En väl avvägd fördelning av lärosäten över hela landet ökar högskolans möjligheter till kontakter med omvärlden. Varje universitet och högskola och den kunskap de besitter har stor betydelse för den regionala utvecklingen och för rekrytering av högutbildad arbetskraft till regionens företag. Väl utvecklade kontakter utanför den akademiska världen är nödvändiga för att högskolan skall kunna utforma utbildning och forskning efter hela samhällets behov. Högskolan är också för sin egen utveckling beroende av influenser utifrån. En god kontakt med det övriga arbetslivet ger högskolans forskare insyn i de aktuella problem och frågeställningar företag och andra organisationer har och ökar därmed forskningens möjligheter att besvara angelägna frågor. Universiteten och högskolorna bör därför spela en större roll som mottagare av erfarenheter och problem utifrån. En modell för ömsesidigt utbyte av kunskap mellan forskare och arbetsliv är s.k. forskningscirklar t.ex. med fackliga företrädare. Där kan forskningsresultat föras ut samtidigt som forskare ges impulser och får del av erfarenheter. Samarbete med det övriga arbetslivet underlättar studenternas förberedelser för arbetslivet och förutsättningarna för företagen att rekrytera personer med adekvat utbildning. Ett exempel på en utbildning där arbetslivet till och med tar ansvar för delar av själva utbildningen är den s.k. COOP-utbildningen vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, som innebär att teori och praktik varvas. Det allt ökande behovet av återkommande utbildning för redan yrkesverksamma ställer krav på ökad samverkan mellan högskolan och det övriga samhället. Fortbildning och vidareutbildning bör i ännu högre utsträckning planeras och genomföras i samarbete med företag, myndigheter och andra organisationer. Direktnytta för allmänheten En viktig del av den tredje uppgiften är att varje lärosäte informerar den egna regionen om möjligheten att vända sig till högskolan för information av olika slag. Storföretagen har ofta väl utvecklade kontakter med såväl svenska som utländska lärosäten. Högskolan bör därför särskilt arbeta för att underlätta för den egna regionens företag, framför allt för de mindre och medelstora företagen, att utveckla sina kontakter med den akademiska världen. Högskolan har kunskap om bl.a. EU, informationsteknologi och forskningens resultat som är av stort värde för företag och organisationer. Lärosätena har också en unik kontaktyta med and- ra delar av samhället och med lärosäten utomlands. Högskolan bör därför avsätta resurser för att sprida kunskap till regionens företag och för att underlätta för dessa att själva vända sig till högskolan med sina frågor. Högskolan har ett ansvar för att underlätta för såväl privatpersoner som företag och andra organi- sationer att hitta fram till information. Högskolans bibliotek har en viktig funktion när det gäller informationsför- sörjningen till regionen. För folkbildningen är det därför väsentligt att uni- versitet och högskolor avsätter tillräckliga resurser för biblioteken och att biblioteken även är öppna för allmänheten. I såväl den forskningspolitiska pro- positionen (prop. 1996/95:5) som i den kulturpolitiska propositionen (prop. 1996/97:3) föreslår regeringen flera åtgärder rörande informationsteknologi och bibliotek. Dessa åtgärder syftar till att skapa ett avgiftsfritt nationellt bib- liotekssystem som skall ge den informationssökande den information han eller hon behöver oavsett bostadsort. Landets universitets- och högskolebibliotek och det svenska universitets- och högskoleväsendets gemensamma datanät (SUNET) har centrala roller i denna strategi. Högskolan bör fungera som en stödpunkt för det omgivande samhället vad gäller användningen av informationsteknik och nyttjande av den infrastruktur som finns uppbyggd inom högskoleväsendet (avsnitt 5.8). Rekryteringen av nya grupper till högskolan bör främjas. Varje lärosäte bör aktivt verka för att stimulera intresset för högskolestudier i det egna närom- rådet t.ex. genom direktsamarbete med grund- och gymnasieskolor. Av särskild vikt är att detta sker bland grupper med svag studietradition och i områden med låg utbildningsnivå. Detta är också ett viktigt inslag i kampen mot arbetslösheten. Erfarenheter visar på vikten av kontakt mellan högskolans och gymnasieskolans lärare. Genom besök på högskolan av samtliga elever vid gymnasieskolan eller genom att unga högskolestudenter får i uppdrag att informera eleverna vid den gymnasieskola där de själva har studerat får gymnasieelever oavsett bakgrund en möjlighet att bekanta sig med högskolan. Högskolan bör även bjuda in t.ex. värnpliktiga, arbetslösa och invandrare till informationsträffar. Företag och fackliga organisationer på orten bör engageras i rekryteringsarbetet genom att informera sina anställda om de ökande kraven på kompetens och informera om för- delarna med högre utbildning. Högskolan har ett särskilt ansvar att ta till vara den kompetens studerande som har invandrat har samt att hjälpa och stödja studenter med annat modersmål än svenska. Högskolan bör vidare ta ett större ansvar för att motverka arbetslivets upp- delning i kvinno- respektive mansdominerade yrken. Det innebär att lärosätena måste anstränga sig ytterligare för att i samband med rekrytering bryta upp- delning i kvinno- och mansdominerade utbildningar. Det är av stor vikt att fler kvinnor väljer att studera teknik och att fler män studerar inom lärar- och vårdutbildningarna. Särorganisationer under universitet och högskolor -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Den affärsdrivande verksamheten vid Uppsala| | Datacentral (UDAC) skall avvecklas genom försäljning eller på | | annat lämpligt sätt. Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta | | nödvändiga åtgärder för denna avveckling. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Genom Riksrevisionsverkets granskning och på andra sätt har framgått att det har förekommit att statliga universitet och högskolor utan statsmakternas tillstånd har använt statliga medel för att bilda bolag och stiftelser och i dem driva verksamhet med anknytning till högskolan. Enligt 9 kap. regeringsformen ankommer det emellertid på riksdag och regering att besluta om användningen av statliga medel. Av detta följer att myndigheter under regeringen inte utan statsmakternas tillstånd får använda statliga medel till att bilda aktiebolag eller till annat engagemang i privaträttsliga associationer. Det har från statsmakternas sida ett flertal gånger uttalats att ett sådant förfarande inte kan accepteras (se t.ex. prop. 1992/93:100 bil. 1 s. 93 f.). Regeringen har låtit kartlägga förekomsten av olika privaträttsliga engagemang under universitet och högskolor. Av kartläggningen framgick att de flesta engagemang ingåtts utan att tillstånd från statsmakterna inhämtats. Regeringen har den 29 februari 1996 uppdragit åt universitet och högskolor att ompröva sina engagemang och komma in med utredningar som visar att eventuella kvarstående engagemang överensstämmer med bl.a. de riktlinjer som angivits i riksdagens beslut om former för statlig verksamhet (prop. 1995/96:61, bet. 1995/96:LU7, rskr. 1995/96:79). Redovisningarna skall ha inkommit till regeringen senast den 1 september 1996. I detta sammanhang har Uppsala universitet inlämnat en redovisning av verksamheten vid Uppsala Datacentral (UDAC), som är en del av universitetet. UDAC har en affärsdrivande del som huvudsakligen säljer dataprodukter och datatjänster till universitet och högskolor, samt till företag och organisationer inom den offentliga sektorn. Den affärsdrivande verksamheten särredovisas med egen resultat- och balansräkning. Därmed är den affärsdrivande verksamheten särskild från myndighetsdelen inom UDAC. Den affärsdrivande verksamheten vid UDAC, som är en del av Uppsala universitet, bedrivs i konkurrens med dataföretag på marknaden. Verksamheten kan knappast betraktas som en angelägenhet för staten. UDAC har även kritiserats för att vara konkurrenshämmande eftersom verksamheten bedrivs inom myndighet. Av universitetets redovisning framgår att den affärsdrivande delen av verksamheten vid UDAC har nått en sådan omfattning och inriktning att kundkretsen i allt väsentligt kommit att ligga utanför universitets- och högskolesektorn. Tjänsteproduktionen är likartad med andra dataföretag på marknaden. Verksamhetens inriktning och omfattning har tagit sådana former att den inte längre är att betrakta som ett statligt åtagande och inte ska bedrivas inom myndigheten. Olika alternativ för avveckling, genom försäljning eller på annat sätt av den affärsdrivande delen av UDAC skall utredas. 5.10 Internationellt samarbete Den högre utbildningen och forskningen kännetecknas av ett omfattande internationellt samarbete. Samarbetet bedrivs på alla nivåer. De svenska universiteten och högskolorna har egna bilaterala samarbetsavtal med lärosäten över hela världen. Forskare samarbetar även inom ramen för internationella organisationer såsom European Science Foundation, där de svenska forskningsråden är medlemmar. Multilateralt samarbete på utbildnings- och forskningsområdena med medverkan av regerings- och myndighetsföreträdare sker inom ramen för bl.a. EU, CERN, Europarådet, OECD och Nordiska ministerrådet. Det internationella forskningssamarbetet behandlas närmare i forskningspropositionen (Forskning och samhälle, prop. 1995/96:5, avsnitt 3.13). 5.10.1 EU-samarbete inom högre utbildning Det europeiska multilaterala samarbetet när det gäller högre utbildning sker framför allt inom ramen för EU:s utbildningsprogram Sokrates. Svenska universitet och högskolor har även bilaterala avtal och andra kontakter med europeiska universitet utanför de nätverk som finansieras av EU. Sokrates är ett sammanhållet program för hela utbildningsväsendet - från förskola till högskola. Programmet genomförs under perioden 1995 -1999 och har en budget om 6,7 miljarder kronor. Delprogrammet Erasmus inom Sokrates-programmet finansierar framför allt studentutbyte men även olika aktiviteter som främjar den europeiska dimensionen inom undervisningen vid de deltagande ländernas lärosäten. Antalet svenska studenter som med hjälp av Erasmus-stipendier studerar vid universitet och högskolor i andra EU-länder har ökat kontinuerligt och uppgick läsåret 1994/95 till 2 800. Antalet utländska Erasmusstipendiater vid svenska lärosäten uppgick samma år till cirka 2 200. Fr.o.m. läsåret 1997/98 kommer nya samarbetsformer att tillämpas inom Erasmus- programmet. Bidrag kommer att knytas till avtal som sluts mellan ett lärosäte och EU-kommissionen (s.k. institutional contracts) till skillnad från hittills, då varje ämnesnätverk inom universitet och högskolor haft separata avtal med kommissionen. Inom ramen för dessa kontrakt kommer stöd att ges för vissa nya slag av samarbetsprojekt, såsom gemensam utveckling av kursplaner på olika nivåer. Ett annat nytt inslag i Erasmus-programmet är stödet till samarbetsprojekt som bedrivs av universitet och högskolor i ämnen av gemensamt intresse, s.k. tematiska nätverk. Erasmus-programmet, som funnits som ett självständigt program i åtskilliga år innan det integrerades i det övergripande Sokrates-programmet, får bedömas vara en mycket värdefull och framgångsrik del av det europeiska samarbetet. Programmet har på ett väsentligt sätt medverkat till att stimulera det europeis- ka studentutbytet och samverkan mellan universitet och högskolor i Europa. Beto- ningen på ömsesidighet ger en balans i samarbetet. Programmets struktur med avtal mellan institutioner, framöver mellan lärosäten, leder till att kontakt- vägar och nätverk skapas på många olika nivåer och ämnesområden. Bland EG-projekt inom den högre utbildningen utanför Sokrates-programmet kan nämnas ett flerårigt pilotprojekt rörande metoder för kvalitetsutvärdering, som avslutades år 1995. Projektet har för svensk del kommit lämpligt i tiden och kunnat utnyttjas i det pågående nationella utvecklingsarbetet på området. Avtal om utbildningssamarbete mellan EU och USA respektive EU och Canada har trätt i kraft år 1996. Samarbetet är inriktat på högre utbildning och eftergymnasial yrkesutbildning. EU:s utbildningssamarbete med länder i Central- och Östeuropa samt med republikerna i det forna Sovjetunionen bedrivs till stor del inom ramen för programmet Tempus, som ingår i EU:s särskilda biståndsprogram för dessa stater. Sverige prioriterar sådana Tempus-projekt som berör lärosäten i Östersjöområdet. Tempus-programmet är nu inne i sin andra fas, som skall avslutas år 1998. EU- kommissionen har emellertid föreslagit att programmet skall förlängas till år 2000. Sveriges deltagande i Tempus har hittills inte finansierats via den svenska medlemsavgiften till EU, såsom fallet är med övrigt utbildningssamarbete, utan via ett särskilt anslag under åttonde huvudtiteln. För budgetåret 1997 har medel beräknats för redan påbörjade Tempus-projekt under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Fr.o.m. den 1 september 1997 kommer Sveriges medverkan i Tempus att helt finansieras via medlemsavgiften till EU. Högre utbildning och forskning intar en viktig plats i de regionalpolitiska utvecklingsprogram som bedrivs med finansiering från EU:s strukturfonder. I arbetet med de svenska programmen för perioden 1995-1999 deltar universitet och högskolor i respektive region mycket aktivt. Övriga frågor Sveriges medlemsskap i den Europeiska unionen (EU) har ökat behovet av kvalificerade tolkar och översättare i de stora europeiska språken. Sverige kommer under det första halvåret år 2001 att inneha ordförande-skapet i EU. En översyn bör göras av behoven av tolkar och översättare, dels utifrån medlemsskapet i EU, dels utifrån det kommande ordförandeskapet. 5.10.2 Östersjösamarbete Regeringen bedömer att samarbetet med länder inom Östersjöregionen är av central betydelse för hela regionens utveckling. Universitet och högskolor har, med bistånd av de medel som ställts till förfogande för samarbete inom detta område, utvecklat ett gott och omfattande bilateralt samarbete med länderna kring Östersjön. Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att utvärdera hur lärosätena har använt dessa medel och vilka resultat som har uppnåtts under den senaste treårsperioden så att de nya tillkommande resurserna kan användas på bästa sätt. I satsningen på utbildnings- och forskningssamarbetet ingår även bland annat lektorer i svenska språket som placeras vid utländska lärosäten av Svenska institutet. Regeringen har i propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop. 1995/96:25) föreslagit att medel skall avsättas för ett intensifierat samarbete kring Östersjön under 1997-1999. En av huvudinriktningarna i satsningen är att uppmuntra svenska studenters studier i Östersjöländerna och att uppmuntra baltiska, polska och ryska studenters studier i Sverige. Beredningen angående fördelningen av dessa medel, som uppgår till 100 miljoner kronor, pågår för närvarande. Regeringen föreslår i denna proposition (avsnitt 5.10.4) att vissa medel skall avsättas för svenska gästlärare/gästforskare bland annat i de baltiska staterna. I denna proposition (avsnitt 5.5.1) föreslår regeringen även att medel skall utgå för en professur i polska språket och litteraturen vid Stockholms universitet. Vidare kommer den nystartade Södertörns högskola (avsnitt 5.4.2) bland annat ha utbildning och forskning med inriktning mot länderna kring Östersjön. Högskoleutbildningen på Gotland (avsnitt 5.4.3) har redan verksamhet med denna inriktning. För det fortsatta Östersjösamarbetet planeras en kraftsamling. Regeringen har i propositionen Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000 (prop. 1995/96:222) föreslagit att en 1 miljard kronor avsätts för att ytterligare stärka samarbetet, bland annat kunskapsutbytet. 5.10.3 Nordiskt samarbete Nordiska ministerrådet (utbildnings- och forskningsministrarna) undertecknade den 3 september 1996 en överenskommelse om tillträde till högre utbildning på samma villkor för utbildningssökande från de nordiska länderna. Överenskommelsen innebär också att länderna kalenderårsvis betalar varandra viss ersättning för de studenter från det egna landet som studerar i ett annat nordiskt land. Island har undantagits från denna bestämmelse. Enligt överenskommelsen skall varje land betala ersättning för 75 % av det antal studenter från det egna landet som läser i ett annat land. Den årliga ersättningen per student är 22 000 danska kronor. Nordiska ministerrådet skall godkänna storleken av den ersättning vart och ett av de fyra länderna skall betala. Betalningen mellan länderna skall avräknas som en minskning eller ökning av deras andel av den årliga budgeten för Nordiska ministerrådet. Överenskommelsen träder i kraft efter det att samtliga undertecknande länder har godkänt den, dock tidigast den 1 januari 1997. Antalet studenter som kommer till Sverige från övriga nordiska länder överstiger sedan lång tid tillbaka betydligt antalet svenska studenter som väljer att läsa i ett annat nordiskt land. Efter den avräkning som ovan nämnts kommer således den slutliga kostnaden för Sveriges andel av Nordiska ministerrådets budget - att bli något lägre än vad som beräknats under anslaget B 2. Nordiska ministerrådet under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan. Avräkningen sker emellertid i efterhand och beloppet som skall komma Sverige till godo kan komma att variera från år till år. Regeringen föreslår att beloppet från och med budgetåret 1997 skall föras bort från anslaget B 2. Nordiska ministerrådet som en besparing.- 5.10.4 Gästforskare/gästlärare utomlands -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Som ett led i internationaliseringen av | | svensk högre utbildning och forskning skall unga svenska | | akademiker med lägst docentkompetens inom humaniora och | | samhällsvetenskap beredas tillfälle att under två till tre år | | tjänstgöra vid ett utländskt universitet. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Det är ett svenskt intresse att kunskaperna om vårt land utökas, breddas och fördjupas. Undervisningen om Sverige, svenska förhållanden och svenska språket har i många länder beskurits av ekonomiska skäl. Undervisningen i skandinavistik har under de senare åren i allt större utsträckning kommit att omfatta andra områden än rent språkliga, såsom samhälls- och kulturförhållanden. Det är därför angeläget att forskare och lärare, främst med humanistisk och samhällsvetenskaplig inriktning, bereds möjligheter att verka vid utländska lärosäten. De skall ha ett särskilt uppdrag att undervisa om Sverige, svenska förhållanden och svenska språket men skall i sin forskning och övrig verksamhet knytas till en lämplig institution vid det aktuella lärosätet. Därigenom kommer möjligheterna till fördjupade undervisnings- och forsknings- kontakter mellan svenska och utländska forskare att väsentligt förbättras. Det bidrag som regeringen föreslår avser att bekosta lönemedel för de svenska forskarna/lärarna. De mottagande utländska universiteten skall svara för övriga kostnader. Regeringen avser att ge Svenska institutet uppdrag att närmare utforma administrationen av bidragen för svenska gästforskare/gästlärare vid utländska universitet. I uppdraget skall även ingå att utvärdera stödet. Regeringen föreslår att ett belopp om 5 miljoner kronor för år 1997 anslås för 1997. Medlen har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. 5.11 Organisatoriska frågor Utredningen om uppföljningen av 1993 års högskolereform har i sitt betänkande Reform och förändring (SOU 1996:21) bland annat behandlat principer för tilldelning av resurser till forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor samt vissa andra organisations- och ledningsfrågor. Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag om En förändrad tjänsteorganisation för lärare vid statliga universitet och högskolor (Dir. 1996:3). Uppdraget skall redovisas till regeringen i december 1996. Regeringen avser att under år 1997 återkomma till riksdagen beträffande dessa frågor i en proposition om högskolans ledningsstruktur och tjänsteorganisation. 5.12 Anslagstekniska frågor m.m. 5.12.1 Anslagsberäkningar för universitet och högskolor I det följande återfinns samlat per lärosäte de anslag som detta disponerar. Ett nytt högskoleanslag har tillkommit, nämligen B 42. Södertörns högskola: Grundutbildning. Resurser för forskning och forskarutbildning vid de mindre och medelstora högskolorna samt för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna har beräknats under ett gemensamt anslag B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor. Anslagen för grundutbildning består av dels ett takbelopp, dvs. den högsta möjliga ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer som kan erhållas, dels ersättning för särskilda åtaganden, vilket dock inte alla lärosäten erhåller. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden inkluderar vissa lärosätens anslag dessutom ersättning för extraordinära lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar. Riksdagen har efter förslag av regeringen (prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:UbU7, rskr. 1995/96:304 samt prop. 1995/96:150, bet. 1995/96:UbU7, rskr. 1995/96:194) beslutat att anvisa resurser för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl under hösten 1996. Utbildningssatsningarna avser läsåret 1996/97 och resurser för dessa tillfälliga utbildningssatsningar under vårterminen 1997 har beräknats för berörda universitet och högskolor och ingår i respektive lärosätes takbelopp. Detsamma gäller även resurser för de tillfälliga språkplatserna som upphör efter utgången av budgetåret 1997. Medel för de s.k. NT-utbildningarna, som kommer att pågå under ett antal år framöver, har beräknats inom ersättningen för särskilda åtaganden. Resurser för 15 000 nya platser hösten 1997 (avsnitt 5.3.2) har beräknats under respektive universitets och högskolas anslag och ingår i takbeloppen. För de lärosäten som erhållit nya examensrätter har inga ytterligare resurser beräknats med anledning av den tilldelade rätten. De besparingar som riksdagen tidigare beslutat om av statsfinansiella skäl (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353) uppgår till 526 miljoner kronor i 1997 års prisläge. Av dessa besparingar har 391 miljoner kronor beräknats på grundutbildningsanslagen och 64 miljoner kronor på fakultetsanslagen. Resterande del av besparingarna har gjorts genom minskade takbelopp för Karolinska institutet och de universitet som berörs av den tidigare beslutade dimensioneringsminskningen avseende läkar- och tandläkarutbildningen (prop. 1993/94:150 bil. 8, bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:456). Besparingen på grundutbildningsanslagen innebär att dessa reduceras med 4,7 procent med undantag för anslagsmedel till konstnärliga och idrottsliga utbildningar som reduceras med hälften, dvs. 2,35 % (avsnitt 5.3.2.3). Besparingen på fakultetsanslagen innebär att dessa reduceras med 1,15 %. Därtill kommer ytterligare en besparing motsvarande 0,85 % som tas ut för att finansiera vissa reformer inom forskningen. Sammantaget innebär detta att fakultetsanslagen har reducerats med 2 %. Besparingarna på grundutbildnings- och fakultetsanslagen har beräknats på anslagen i deras helhet inklusive angivna resursökningar. Utöver dessa besparingar har såväl grundutbildningsanslagen som fakultetsanslagen reducerats med anledning av den nedan redovisade justeringen av ersättning för hyror (avsnitt 5.12.4). Såväl grundutbildnings- som forskningsanslagen har pris- och löneomräknats med 2,8 %. Övriga anslagsförändringar framgår under respektive anslag. För samtliga universitet och högskolor anges under respektive avsnitt ett beräknat anslagsbelopp (i löpande priser) för åren 1998 och 1999. Dessa anslags- belopp är beräknade exklusive de av riksdagen beslutade besparingarna för år 1998. De beslutade besparingarna för år 1998, som för grundutbildningen uppgår till totalt 100 miljoner kronor i 1995/96 års prisläge samt för forskningen uppgår till totalt 32 miljoner kronor i 1995/96 års prisläge, har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. för år 1998. Regeringen avser återkomma i budgetpropositionen för budgetåret 1998 med förslag till hur dessa besparingar skall fördelas på respektive lärosätes anslag. I inledningen till utgiftsområde 16 har regeringen redovisat att en besparing om 1 000 miljoner kronor skall tas ut budgetåret 1999. Denna besparing redovisas nu rent beräkningstekniskt under anslaget B 48. Ersättningar för klinisk utbildning och forskning. Regeringen genomförde i anslagsberäkningarna för de sista sex månaderna av budgetåret 1995/96 en nedjustering av medlen för lokalkostnader i anslagen med anledning av utvecklingen på hyresmarknaden. Denna nedjustering kommer att fortsätta tills dess att medlen för lokalkostnader inom anslagen minskat med omkring 15 % i förhållande till nivån budgetåret 1994/95. I och med förslagen i denna proposition har två tredjedelar av den totala nedjusteringen om cirka 425 miljoner kronor skett. Regeringen avser att följa upp om en motsvarande faktisk minskning av hyreskostnaderna kommer att kunna uppnås i samband med att universitet och högskolor omförhandlar sina hyresavtal. Principen om full kostnadstäckning för externt finansierad verksamhet vid universitet och högskolor har i praktiken inte tillämpats, framförallt inte för verksamhet som betalas av andra statliga myndigheter och då speciellt inte vad gäller lokalkostnader. I budgetpropositionen 1993/94:100, bil. 9, föreslog rege- ringen att medel skulle överföras från universitet och högskolor till forsk- ningsråden för att principen skulle kunna tillämpas; förslaget bifölls av riks- dagen. Regeringen föreslår nu att medel motsvarande hälften (ca 60 miljoner kronor) av de beräknade lokalkostnaderna för sektorsorganens verksamhet skall överföras från universitet och högskolors anslag till utgiftsramarna för berörda sektorsorgan. Därmed har alla berörda myndigheter att följa principen om full kostnadstäckning även vad gäller lokalkostnader. 5.12.2 Justering av per capita-ersättningar -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och| | helårsprestationer skall för budgetåret 1997 vara: | | | | Utbildningsområde Ersättning för en Ersättning för en | | helårsstudent (kr) helårsprestation | | (kr) | | | | Humanistiskt, teolo- | | giskt, juridiskt, sam- | | hällsvetenskapligt 13 329 13 953 | | | | Naturvetenskapligt, | | tekniskt, farmaceutiskt, | | vård- 35 998 32 917 | | | | Odontologiskt 32 688 40 876 | | | | Medicinskt 43 978 57 678 | | | | Undervisnings- 25 754 32 622 | | | | Övrigt 30 241 26 039 | | | | Design 107 238 68 915 | | | | Konst 152 921 68 936 | | | | Musik 92 341 61 695 | | | | Opera 220 450 139 097 | | | | Teater 213 651 111 994 | | | | Media 216 090 183 822 | | | | Dans 149 850 87 375 | | | | Idrottsligt 78 478 38 137 | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: De ovan redovisade förändringarna avseende grundutbildningsanslagen innebär att ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer har räknats om på motsvarande sätt. Samtliga ersätt- ningsbelopp har således räknats upp med 2,8 % (pris- och löneomräkning). Ersättningsbeloppen inom samtliga utbildningsområden utom de konstnärliga och idrottsliga har reducerats med 5,08 %, varav 4,7 % avser den beslutade besparingen och 0,38 % avser hyresjusteringen. Ersättningsbeloppen inom de konstnärliga och idrottsliga områdena har reducerats med 2,73 %, varav 2,35 % avser besparingen och 0,38 % avser hyresjusteringen. Ersättningsbeloppen inom utbildningsområdet Dans har räknats upp med cirka 10 % i enlighet med vad som anförts under avsnitt 5.3.2.3 Konstnärliga utbildningar. Regeringen har i september 1996 uppdragit åt Högskoleverket att följa upp vissa delar av resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleut- bildningen. Uppföljningen skall avse en översyn av dels nivåerna för per capita- ersättningarna för olika utbildningsområden, dels om utbildningsutbudet förskjutits från vissa typer av ämnesområden och kurser vars kostnader är relativt höga. I uppdraget ingår att klargöra huruvida vissa utbildningar missgynnas av det befintliga systemet. Högskoleverket skall också enligt uppdraget föreslå vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att justera det befintliga systemet. 5.12.3 Anslagssystem Universitet och högskolor har hittills anvisats medel i form av reservations- anslag. Från och med budgetåret 1993/94 är ersättningen från anslagen till grundläggande högskoleutbildning och forskning och forskarutbildning inte relaterade till de utgifter universiteten och högskolorna har i sin verksamhet. Ersättningen från anslagen för grundläggande högskoleutbildning relateras till de prestationer som har utförts. Detta innebär att den slutliga ersättningen för grundutbildning som universitet och högskolor erhåller från statsbudgeten fastställs efter det aktuella budgetåret slut. Regeringen har i propositionen Lag om statsbudgeten (prop. 1995/96:220) anfört att det är möjligt att för ytterligare några stora förvaltningsområden övergå från att använda årliga reservationsanslag till att i stället använda ramanslag för verksamheten. Från och med budgetåret 1997 kommer därför samtliga universitet och högskolor att anvisas medel för grundläggande högskoleutbildning samt för forskning och forskarutbildning i form av ramanslag. Eftersom det nuvarande resurstilldelningssystemet innebär att universitet och högskolor erhåller ersättning från grundutbildningsanslagen i relation till redovisade prestationer bör samma principer gälla som hittills avseende anslagens utformning. Detta innebär således att, i det fall ersättningen för redovisade helårsstudenter och helårsprestationer understiger takbeloppet, mellanskillnaden redovisas som ett anslagssparande. Om universitetet eller högskolan redovisar fler prestationer än vad som kan ge ersättning inom takbeloppet kan sådana överskjutande prestationer även fortsättningsvis sparas till följande budgetår, för att då berättiga till ersättning. Den ordning som gällt under den första treårsperioden med det nya resurstilldelningssystemet har bl.a. inneburit att möjligheten att fördela prestationerna mellan åren har begränsats till treårsperioden. Eventuella sparade prestationer eller outnyttjat takutrymme vid utgången av treårsperioden har inte kunnat sparas till nästa treårsperiod. Motivet för denna ordning var att skapa flexibilitet inom de treåriga utbildningsuppdragen. Ett flertal universitet och högskolor har under den första treårsperioden redovisat betydligt fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kunnat ersättas inom beslutat takbelopp. Det finns en mängd förklaringar till detta; bl.a. har osäkerheten inför det nya resurstilldelningssystemet medfört att många universitet och högskolor gjort överintag. Därtill kommer att arbetsmarknadssituationen medfört att universiteten och högskolorna valt att ge tillträde till fler studenter än de kunnat få ersättning för. Det är enligt regeringens uppfattning angeläget att universitet och högskolor eftersträvar att planera antagningen av studenter med utgångspunkt från anvisat takbelopp. Stora överintag kan äventyra kvaliteten i utbildningen och bör inte förekomma. Det är vidare enligt regeringens uppfattning önskvärt att möjligheten att spara prestationer respektive outnyttjat takutrymme mellan åren inte begränsas till treårsperioden, utan att denna möjlighet löper kontinuerligt. Behovet av flexibilitet och svårigheten att exakt planera antalet helårsstudenter och helårsprestationer hänger inte direkt samman med treårsperioderna. Därtill kommer att budgetåren fortsättningsvis kommer att påbörjas och avslutas mitt under pågående läsår, vilket även gäller treårsperioderna. Mot denna bakgrund medger regeringen dels att såväl helårsprestationer som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) bör kunna överföras från ett budgetår till nästa fortlöpande utan begränsning till treårsperioden, dels att helårsprestationer bör få sparas från ett budgetår till nästa, upp till ett värde motsvarande 10 % av takbeloppet. 5.13 Utbildningsuppdragen för treårsperioden 1997-1999 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Ett generellt utbildningsuppdrag fastställs| | för universitet och högskolor vad gäller distansutbildning, | | fortbildning, vidareutbildning, studenter med | | invandrarbakgrund, jämställdhet och rekrytering. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Samtliga universitet och högskolor ges nya utbildningsuppdrag för perioden 1997-1999. Uppdragens inriktning framgår i det följande samt under respektive universitets och högskolas anslag. De slutliga uppdragen kommer att anges i regleringsbrev för budgetåret 1997. I likhet med vad som gällt för perioden 1993/94-1995/96 kommer uppdragen för flertalet universitet och högskolor att bestå av examensmål, styrning av utbildningsutbudets inriktning samt ett takbelopp för budgetåret 1997 och i förekommande fall särskilda åtaganden. Dessutom tillkommer ett generellt utbildningsuppdrag vad gäller fortbildning, vidareutbildning, rekrytering, jämställdhet, distansutbildning och för studenter med invandrarbakgrund. Examensmål kommer att anges såväl för perioden 1997-1999 som för perioden 2000-2002. Anledningen till att examensmål anges även för den senare perioden är att det är genom förändrad antagning under perioden 1997-1999 som universitet och högskolor kan påverka antalet examinerade för den senare perioden. Examensmålen omfattar följande yrkesexamina enligt högskoleförordningen (1993:100): Grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, gymnasielärarexamen, civilingenjörsexamen samt apotekarexamen. Vad gäller generella examina anges examensmål endast för magisterexamen. Nedanstående tabell visar krav på sammanlagda antalet examina som gäller för perioderna 1997-1999 samt 2000-2002 för samtliga universitet och högskolor: Examensmål Examen 1997-1999 2000-2002 Magisterexamen 14 500 18 100 Civilingenjörsexamen 11 000 12 300 Grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 4 500 5 110 Gymnasielärarexamen 3 700 4 040 Apotekarexamen 280 350 Den styrning av utbildningsutbudet som gällt för innevarande treårsperiod har i utbildningsuppdragen uttryckts i form av högsta antal helårsprestationer inom ett utbildningsområde eller en grupp av utbildningsområden som kan ge ersättning. För perioden 1997-1999 avser regeringen att styra utbildningsutbudets inriktning på följande sätt. För de utbildningsområden där det är önskvärt att antalet studenter ökar kommer det i utbildningsuppdragen att anges att antalet helårsstudenter skall öka i förhållande till redovisat antal under perioden 1993/94-1995/96. Regeringens bedömning är att antalet helårsstudenter bör öka inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Den önskvärda ökningen kommer att preciseras för varje universitet och högskola. För de utbildningsområden där det är önskvärt att antalet studenter begränsas kommer det i utbildningsuppdraget för respektive lärosäte att anges ett högsta antal helårsstudenter under treårsperioden för vilka ersättning kan utgå. De utbildningsområden som berörs är de samhällsvetenskapliga, humanistiska, juridiska, medicinska och odontologiska samt de konstnärliga och idrottsliga utbildningsområdena. För de universitet och högskolor som har rätt att tillämpa någon av de konstnärliga ersättningsbeloppen kommer ett högsta antal helårsstudenter för treårsperioden att anges. Generellt utbildningsuppdrag för universitet och högskolor För samtliga universitet och högskolor föreslås följande generella uppdrag för verksamheten (där annat inte anges). Universitet och högskolor bör anpassa utbildningsutbudets inriktning till områden där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka. Förändring och utveckling i samhället och den efterfrågan på högskoleutbildade som därmed uppstår bör leda till att nödvändiga omprioriteringar sker mellan olika ämnesområden i universitets och högskolors utbildningsutbud. Utbildningar inom informations- och kommunikationsområdet samt det biovetenskapliga området bör öka. Andra exempel är förändringar som följer av utvecklingen på det tekniska området, t.ex. inom elektronik och träindustri. Användningen av distansundervisning skall öka, både som särskild studieform och som inslag i redan befintlig undervisning (avsnitt 5.8). Universitetet och högskolor bör erbjuda distansutbildning i minst samma omfattning som under perioden 1993/94-1995/96. Universitet och högskolor skall även erbjuda kurser för fortbildning och vidareutbildning i minst samma omfattning som gällt under perioden 1993/94- 1995/96 (avsnitt 5.3.2.5). Universitet och högskolor bör uppmärksamma att studenter med invandrarbakgrund kan behöva särskilt stöd (avsnitt 5.7). Vid behov bör t.ex. stödundervisning i svenska anordnas. Arbetet med att öka jämställdheten mellan kvinnor och män skall fortsätta inom högskolan (avsnitt 5.6). Universitet och högskolor har ett stort ansvar för rekryteringen till den högre utbildningen. De skall särskilt främja rekryteringen från grupper med svag studietradition och i regioner där utbildningsnivån hos befolkningen är låg. —————— Universitet och högskolor bör anstränga sig att rekrytera fler kvinnor till forskartjänster och till lärartjänster. 5.14 Anslag B 1. Uppsala universitet: Grundutbildning 1994/95 Anslag 722 411 1995/96 Anslag 1 092 632 därav 1996 727 874 1997 Förslag 763 015 1998 Beräknat 778 972 1999 Beräknat 812 413 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Uppsala universitet. Uppsala universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade universitetet helårsprestationer motsvarande 83,6 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag universitetet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 1 900 2 200 | | Apotekarexamen 280 350 | | Civilingenjörsexamen 550 550 | | Grundskollärarexamen 4-9 530 450 | | Gymnasielärarexamen 470 500 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga, tekniska och farmaceutiska utbildningarna | | samt inom grundskollärarutbildningen 4-9 och inom | | gymnasielärarutbildningen jämfört med perioden 1993/94-1995/96. | | Universitetet bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen| | kvinnor inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt | | andelen män inom lärarutbildningar och vårdutbildningar. | | | | Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom| | läkarutbildningen samt inom den barn- och ungdomspedagogiska | | utbildningen och grundskollärarutbildningen 1-7 jämfört med | | perioden 1993/94-1995/96. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 763 015 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 6000. Av dessa skall minst 350 avse civilingenjörsexamen, minst 310 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 480 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 450 gymnasielärarexamen och minst 290 avse läkarexamen. Prognosen är att utbildningsuppdraget kommer att uppfyllas med undantag för den del som avser grundskollärarexamina. Under 1990-talet har antalet helårsstudenter ökat med cirka 40 %. Under budgetåret 1994/95 fanns det 28 000 studenter i grundutbildningen, varav 54 % var kvinnor. Av det totala antalet studenter har andelen inom de samhällsveten- skapliga och juridiska utbildningsområdena minskat mellan läsåren 1993/94 och 1994/95 medan andelen studenter inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena samt lärarutbildningsområdet har ökat. Enligt universitetet sker förändringar av undervisningsmetoderna kontinuerligt i alla delar av grundutbildningen, bl.a. i riktning mot problembaserad inlärning samt integration mellan teori och praktik. Flera nya program har skapats, ofta i samverkan mellan olika utbildningsområden. Den andel av kursutbudet som ligger på 60- och 80-poängsnivån ökar stadigt men är fortfarande lägre än förväntat. Efter den kraftiga expansionen av grundutbildningen de senaste åren har universitetet budgetåret 1994/95 avsatt särskilda medel för att möjliggöra för lärarna att ytterligare utveckla kurser och undervisningsformer och härigenom främja kvalitetsutvecklingen. Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 448 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har ett särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att universitetet skall återföra 25 miljoner kronor till statsverkets checkräkning. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid universitetet (Högskoleverkets rapportserie 1996:17 R). Enligt bedömningen strävar universitetet mot ett samordnat kvalitetsarbete där det största ansvaret ligger på fakulteterna. Det påpekas att tillämpningen av det centralt uppgjorda kvalitetsutvecklingsprogrammen bör uppmärksammas vid institutionerna. Dessutom framhålls betydelsen av att universitetet utvecklar sina samhällskontakter och främjar studenternas medverkan i kvalitetsarbetet. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 722 052 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna och till dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats i avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 40 963 000 kronor, varav 34 541 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och 6 422 000 kronor avser internationell lärarfortbildning och språkassistentverksamhet m.m. B 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 1994/95 Anslag 894 519 1995/96 Anslag 1 349 219 därav 1996 899 119 1997 Förslag 906 412 1998 Beräknat 935 026 1999 Beräknat 965 486 Beloppen anges i tusental kr Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Verksamhetsmål | | | | De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen före-| | slår i denna proposition samt riktlinjerna i den | | forskningspolitiska propositionen bör gälla. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 906 412 tkr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildningen. | | | | Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering | | (tusental kr) | | Humanistisk 109 557 28 235 | | Teologisk 18 695 4 452 | | Juridisk 18 327 4 009 | | Samhällsvetensk. 112 093 26 110 | | Medicinsk 129 252 18 017 | | Farmaceutisk 37 195 11 175 | | Tekn.-naturvet. 275 888 71 906 | | Ersättning för | | lokalhyror, m.m. 205 405 | | Summa 906 412 | | | | I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild | | fakultetsresurs samt 1,1 miljoner kronor för Centrum för kvinno-| | forskning. I anslagsposten samhällsvetenskaplig fakultet ingår | | 1,2 miljoner kronor för ett nätverk i Europaforskning i | | statsvetenskap, 1,2 miljoner kronor för en årsbok om Europa- | | forskning samt 4,1 miljoner kronor för avslutande av uppbyggnad | | av samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i Gävle. I | | anslagsposten teknisk-naturvetenskaplig fakultet ingår medel för| | särskild fakultetsresurs. I anslagsposten ersättning för lokal- | | hyror, m.m. ingår 0,5 miljoner kronor för ökade hyreskostnader för| | Gustavianum. | | | | Övrigt | | | | Antalet forskarstuderande vid medicinsk fakultet med medellång | | vårdutbildning som bakgrund bör öka under perioden 1997-1999 | | jämfört med perioden 1993/94-1995/96.Planeringsförutsättning för| | budgetåren 1998 och 1999 | | | | Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller| | ytterligare medel för lokalkostnaderna för Gustavianum med 0,5 | | miljoner kronor för vardera budgetåren 1998 och 1999. | | | | | | Resultat | | | | Antalet avlagda doktorsexamina har ökat i relativt jämn takt | | under den senaste 15-årsperioden och nådde läsåret 1994/95 den | | högsta nivån någonsin. Av de 256 nya doktorerna detta år var | | enligt SCB 32 % kvinnor. Antalet forskarstuderande som avsatte | | mer än 10 % av heltid uppgick läsåret 1994/95 till drygt 2 300, | | varav 40 % var kvinnor. Antalet studiefinansieringstillfällen | | minskade något läsåret 1994/95; andelen doktorandtjänster var 92| | %. | | Antalet anställda professorer hösten 1995 var 271, varav 4 % var| | kvinnor. Bland lektorerna utgjorde kvinnorna 23 % och bland | | forskarassistenterna 25 %. | | | | | | B 3. Lunds universitet: Grundutbildning | | | | 1994/95Anslag 1 193 154 | | 1995/96Anslag 1 810 729 | | därav 1996 1 205 623 | | 1997 Förslag 1 228 535 | | 1998 Beräknat 1 254 512 | | 1999 Beräknat 1 303 173 | | Beloppen anges i tusental kr | | | | Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för| | tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är| | förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som| | skall gälla för universitetet. | | Lunds universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 | | redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom | | beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 | | redovisade universitetet helårsprestationer motsvarande 26,4 | | miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag | | som universitetet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 | | bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under bud-| | getåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom| | beslutat takbelopp. | | | | | -------------------------------------------------------------------- | Regeringens överväganden | | | | Sammanfattning | | | |
O | Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 8 400. Av dessa skall minst 1 520 avse civilingenjörsexamen, minst 610 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 580 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 1 000 gymnasielärarexamen, minst 500 läkarexamen samt minst 30 tandläkarexamen. Prognosen för perioden är att utbild- ningsuppdraget för generella examina kommer att fullgöras. Examensmålet för civilingenjörsexamen samt tandläkarexamen kommer att nås. Sannolikt kommer inte målet för läkarexamen att nås. Målen för grundskollärarexamen 1-7 och grund- skollärarexamen 4-9 respektive gymnasielärarexamen kommer inte att uppnås. Grundutbildningen har expanderat kraftigt. Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var drygt 32 000. Hälften av studenterna var kvinnor. Huvuddelen av ökningen har skett inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena. Allt fler studenter läser på fördjupningskurser, ett stort antal utbildningar har förnyats, förlängts eller skapats. Under budgetåret 1994/95 har över 600 kurser förnyats eller tillkommit. Nya undervisningsformer har introducerats, bl.a. med stöd av ökad användning av informationsteknik. De särskilda medlen för kvalitetshöjande åtgärder under den senaste budgetperioden har enligt universitetet haft stor betydelse som stimulans för kvalitetsutvecklingen. Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 790 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att universitetet skall återföra 62 miljoner kronor till stats- verkets checkräkning. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 1 163 083 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1 samt med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende designutbildning. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 65 452 000 kronor. Av ersättningen för särskilda åtaganden avser 28 146 000 kronor s.k. NT-utbildning och 37 306 000 kronor avser ersättning för tandvårdscentralen och nationellt resurscentrum i fysik. B 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 1994/95 Anslag 918 372 1995/96 Anslag 1 394 255 därav 1996 932 100 1997 Förslag 941 950 1998 Beräknat 971 666 1999 Beräknat 1 005 427 Beloppen anges i tusental kr Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Verksamhetsmål | | | | De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen | | föreslår i denna proposition samt riktlinjerna i den | | forskningspolitiska propositionen bör gälla. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 941 950 tkr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildningen: | | | | Fakultet m.m Anslag Studiefinansiering | | (tusental kr) | | Humanistisk 92 907 26 071 | | Teologisk 17 166 4 170 | | Juridisk 14 254 3 058 | | Samhällsvetensk. 101 558 29 452 | | Medicinsk 149 275 20 357 | | Odontologisk 24 327 4 023 | | Matem.-naturvet. 183 010 50 376 | | Teknisk 161 951 46 592 | | Konstn. utv. 4 187 | | Ersättning för | | lokalhyror, m.m. 193 315 | | Summa 941 950 | | | | I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild | | fakultetsresurs, för Skissernas museum med 1,5 miljoner kronor | | och för forskning och utvecklingsarbete med inriktning mot Ost- | | och Sydostasien med 2,5 miljoner kronor. I anslagsposten | | samhällsvetenskaplig fakultet ingår medel för Kvinnovetenskapligt| | forum med 1,1 miljoner kronor, för ett nätverk för Europaforsk- | | ning i ekonomi med 1,2 miljoner kronor samt forskning och ut- | | vecklingsarbete med inriktning mot Ost- och Sydostasien med | | 2,5 miljoner kronor. I anslagsposten matematisk- | | naturvetenskaplig fakultet ingår medel för särskild | | fakultetsresurs. För konstnärligt utvecklingsarbete beräknas en | | förstärkning med 0,3 miljoner kronor. | | | | Övrigt | | | | Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak- | | grund vid medicinsk fakultet bör öka under perioden 1997-1999 | | jämfört med perioden 1993/94-1995/96.Planeringsförutsättning för| | budgetåren 1998 och 1999 | | | | Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller| | ytterligare medel för Skissernas museum med 0,5 miljoner kronor | | budgetåret 1998 och med 2,5 miljoner kronor budgetåret 1999. | | Vidare bör gälla att universitetet erhåller medel till ökade | | hyreskostnader för nya och ombyggda lokaler för Biomedicinskt | | centrum budgetåret 1998 med 3,9 miljoner kronor samt från och | | med de tidpunkter då ytterligare etapper färdigställs och | | lokalerna tas i bruk, dock tidigast budgetåret 1999, med 15,1 | | miljoner kronor. | | | | | | Resultat | | | | Sedan budgetåret 1990/91 har antalet avlagda doktorsexamina ökat| | med 36 %. Under budgetåret 1994/95 har 289 doktorsexamina | | avlagts enligt SCB. Detta är fler än någonsin tidigare. Andelen | | kvinnor som avlagt doktorsexamen uppgick till cirka 30 %. An- | | talet forskarstuderande som avsatte mer än 10 % av normal | | heltid uppgick till knappt 2 900, varav 37 % kvinnor. Antalet | | nyantagna till forskarutbildningen har minskat något och var | | 490 läsåret 1994/95. I takt med att utbildningsbidragen avveck- | | las blir antalet doktorandtjänster fler. Antalet doktorand- | | tjänster har under de senaste åren ökat och uppgick läsåret 1994/95| | till cirka 1 100. Antalet professorer uppgick hösten 1995 till | | 350 varav närmare 10 % var kvinnor. | | | | B 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning | | 1994/95Anslag 884 241 | | 1995/96Anslag 1 315 255 | | därav 1996 876 940 | | 1997 Förslag 926 538 | | 1998 Beräknat 931 870 | | 1999 Beräknat 972 016 | | Beloppen anges i tusental kr | | | | Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för| | tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är| | förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som| | skall gälla för universitetet. | | Göteborgs universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 | | redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom | | beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 | | redovisade universitetet helårsprestationer motsvarande 104,4 | | miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag | | som universitetet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 | | bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under | | budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas | | inom beslutat takbelopp. | | | | Regeringens överväganden | | | | Sammanfattning | | | | | Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 6 800. Av dessa skall minst 730 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 1 100 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 1 000 gymnasielärarexamen, minst 272 läkarexamen samt minst 170 tandläkarexamen. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för gene- rella examina, tandläkarexamen och läkarexamen kommer att fullgöras. Examensmålen för grundskollärarexamen 1-7, grundskollärarexamen 4-9 och gym- nasielärarexamen kommer inte att uppnås. Antalet helårsstudenter vid Göteborgs universitet har på fem år ökat med 50 % till 21 600 budgetåret 1994/95. Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var drygt 28 000. 60 % av studenterna var kvinnor. Volymökningen har skett inom samtliga områden, men framför allt inom de samhällsvetenskapliga, humanistiska, naturvetenskapliga områdena samt inom undervisningsområdet. Rekryteringen sker i stor utsträckning från Västsverige. Universitetet har prioriterat studenternas möjlighet att fritt välja kurser och ta ansvar för sin utbildning. Vid universitetet har fördjupningsstudier prioriterats inom samtliga utbildningsområden. Internationaliseringsarbetet vid Göteborgs universitet har under senare år getts ökad prioritet, både inom forskningen och bland studenter i grundutbildningen. Kvalitetsarbetet har enligt universitetet medfört en ökad medvetenhet och ett ökat engagemang för utbildnings- och utvecklingsfrågor bland lärare och forskare. Intresset för Göteborgs universitet har ökat starkt från såväl kommunernas som näringslivets sida. Detta har bl.a. visat sig genom ökat samarbete inom områden som rör kompe- tensutveckling i regionen och ekonomiskt stöd till kvalitetsutveckling inom vissa utbildningar. Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 277 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att universitetet skall återföra 13 miljoner kronor till statsverkets checkräkning. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 893 618 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1 samt med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende designutbildning. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 32 920 000 kronor, varav 31 983 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och 937 000 kronor avser Sotenäs Teaterateljé. B 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 1994/95 Anslag 697 438 1995/96 Anslag 1 078 541 därav 1996 716 838 1997 Förslag 723 664 1998 Beräknat 746 098 1999 Beräknat 769 978 Beloppen anges i tusental kr Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Verksamhetsmål | | | | De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen före-| | slår i denna proposition samt riktlinjerna i den | | forskningspolitiska propositionen bör gälla. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 723 664 tkr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildningen. | | | | Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering | | (tusental kr) | | Humanistisk 96 632 23 553 | | Samhällsvetensk. 121 572 30 486 | | Medicinsk 149 185 19 525 | | Odontologisk 19 256 3 989 | | Matem.-naturvet. 122 318 33 473 | | Sekretariat för genusforskning5 000 | | Konstn. utv. 6 812 | | Bot. trädgården 4 790 | | Ersättning för lokalhyror, m.m.198 099 | | Summa 723 664 | | | | I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild | | fakultetsresurs, för en professur i afrikanska språk med 0,9 | | miljoner kronor samt för forskning om svenska som andraspråk och| | utveckling av svenskundervisning för invandrare med 2,5 | | miljoner kronor. I anslagsposten samhällsvetenskaplig fakultet | | ingår medel för Institutionen för Kvinnovetenskap med 1,3 | | miljoner kronor samt för ett internationellt dokumentations- | | och forskningscentrum om våldsskildringar i medier vid Nordicom | | med 1,5 miljoner kronor. I anslagsposten matematisk- | | naturvetenskaplig fakultet ingår medel för särskild | | fakultetsresurs samt för två fullmaktstjänster som professor med| | 2,5 miljoner kronor. För konstnärligt utvecklingsarbete beräknas| | en förstärkning med 0,3 miljoner kronor. För inrättande av ett | | sekretariat för genusforskning vid Göteborgs universitet beräknas| | 5 miljoner kronor. | -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- | Övrigt | | | | Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak- | | grund vid medicinsk fakultet bör öka under perioden 1997-1999 | | jämfört med perioden 1993/94-1995/96. | -------------------------------------------------------------------- Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 Upprustningen av den medicinska fakultetens teoretiska institutioner - nybyggnad av djurhus m.m. - har försenats. Som planeringsförutsättning bör gälla att universitetet erhåller hyresmedel då de nya lokalerna tas i bruk med 29,8 miljoner kronor. Resultat Sedan läsåret 1991/92 har antalet avlagda doktorsexamina ökat med 11 %. Under läsåret 1994/95 uppgick antalet avlagda doktorsexamina enligt SCB till 180, varav 38 % avlagts av kvinnor. Antalet forskarstuderande som avsatte mer än 10 % av normal heltid var 2 138 hösten 1994, en minskning med 4 % jämfört med hösten 1993. Antalet nyantagna till forskarutbildningen ökade något till 400. Andelen kvinnor bland de nyantagna var 46 % vilket utgjorde en ökning med 4 % från läsåret 1993/94. Antalet doktorandtjänster har under de senaste åren ökat och var läsåret 1994/95 ca 500. Antalet professorer uppgick hösten 1995 till 265 varav 10 % var kvinnor. B 7. Stockholms universitet: Grundutbildning 1994/95 Anslag 599 792 1995/96 Anslag 903 440 därav 1996 601 620 1997 Förslag 631 848 1998 Beräknat 644 004 1999 Beräknat 673 125 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för de tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Stockholms universitet. Stockholms universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade universitetet helårsprestationer motsvarande 109,5 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som universitetet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 2 200 2 600 | | | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med | | perioden 1993/94-1995/96. Universitetet bör vidta ytterligare | | åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga | | och tekniska utbildningarna. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 631 848 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 5 100. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för generella examina kommer att fullgöras. Grundutbildningen vid universitetet har de senaste åren expanderat kraftigt. Huvuddelen av ökningen har skett inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena. Antalet helårsstudenter har på fem år ökat med 31% till 21 000. Sammanlagt var under läsåret 1994/95 betydligt fler, totalt 30 000, studenter registrerade. Detta beror bl.a. på att Stockholms universitet har en stor andel kvällsstuderande, 13 %. Mer än hälften av studenterna var kvinnor. Antalet kandidat- och magisterexamina ökade under budgetåret 1994/95 med 300, totalt avlades ca 1 900 kandidat- och magisterexamina. Kvinnors andel av examina motsvarade deras andel av totala antalet studenter. De flesta studenterna, ca 70 %, läste fristående kurser utanför program. Andelen studenter som läser på program har fortsatt minska under budgetåret 1994/95. Andelen studenter på fördjupningskurser i ämnena ökar, speciellt på 80-poängs- nivån inom juridisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Universitetet har också utvecklat nya magisterkurser för att tillgodose den ökade efterfrågan. Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 176 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att universitetet skall återföra 13 miljoner kronor till stats- verkets checkräkning. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 591 977 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensioneringsökningen i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 39 871 000 kronor, varav 17 910 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och 21 961 000 kronor avser nationellt resurscentrum för kemi, kompletteringsutbildning för socialarbetare med utländsk examen, Tolk- och översättarinstitutet, teckentolkning samt kostnader för studenter med funktionshinder. B 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 1994/95 Anslag 712 511 1995/96 Anslag 1 096 034 därav 1996 728 806 1997 Förslag 743 788 1998 Beräknat 766 845 1999 Beräknat 791 390 Beloppen anges i tusental kr Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Verksamhetsmål | | | | De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen före-| | slår i denna proposition samt riktlinjerna i den | | forskningspolitiska propositionen bör gälla. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 743 788 tkr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildningen: | | | | Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering | | (tusental kr) | | Humanistisk 113 240 29 047 | | Juridisk 22 186 3 217 | | Samhällsvetensk. 127 787 27 084 | | Matem.-naturvet. 281 127 53 070 | | Int. meteorolog. inst 1 645 | | Ersättning för | | lokalhyror, m.m. 197 803 | | Summa 743 788 | | | | I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild | | fakultetsresurs, för en professur i filmvetenskap och för en | | professur i polska språket och litteraturen med 0,9 miljoner | | kronor vardera samt för Centrum för kvinnoforskning med 1,1 | | miljoner kronor. I anslagsposten juridisk fakultet ingår medel | | för ett nätverk för Europaforskning i juridik med 1,2 miljoner | | kronor. I anslagsposten samhällsvetenskaplig fakultet ingår | | medel för förstärkning av verksamheten vid Institutet för social| | forskning med 2 miljoner kronor. I anslagsposten matematisk- | | naturvetenskaplig fakultet ingår medel för särskild | | fakultetsresurs. I anslagsposten ersättning för lokalhyror, m.m.| | ingår 17,3 miljoner kronor som ett tillskott för ökade hyreskost-| | nader med anledning av inflyttning i ny geologibyggnad. I | | anslagsposten ingår vidare lokalkostnader för Manne Siegbahn- | | laboratoriet med 5,8 miljoner kronor som har överförts från | | Kungl. Tekniska högskolans anslag för forskning och forskarut- | | bildning | | Medel för forskningsverksamhet, inklusive ersättning för | | lokalhyror m.m., vid Lärarhögskolan i Stockholm beräknas under | | anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid | | vissa högskolor. | -------------------------------------------------------------------- Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 Som planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 bör gälla att universitetet tillsammans med Kungl. Tekniska högskolan erhåller ersättning för ökade hyreskostnader med totalt 31,3 miljoner kronor i samband med inflyttning i det med högskolan gemensamma Fysikcentrum. Resultat Sedan läsåret 1991/92 har antalet doktorsexamina ökat med 25 % till 138 läsåret 1994/95 enligt SCB. Kvinnorna svarar för nästan 40 % av antalet examina. Antalet forskarstuderande som avsatte mer än 10 % av normal heltid uppgick till cirka 1 900 hösten 1994, en ökning med 6 % jämfört med hösten 1993. De flesta utbild- ningsbidrag har omvandlats till doktorandtjänster som nu utgör den dominerande formen för studiefinansiering. Totalt fanns vårterminen 1995 cirka 600 dokto- randtjänster vid universitetet. Antalet professorer uppgick till 217 hösten 1995 varav 33 var kvinnor. Stockholms universitet har den högsta andelen kvinnliga professorer i landet, 15 %. B 9. Umeå universitet: Grundutbildning 1994/95 Anslag 611 046 1995/96 Anslag 913 782 därav 1996 607 450 1997 Förslag 634 097 1998 Beräknat 655 522 1999 Beräknat 693 518 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Umeå universitet. Umeå universitet har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Universitetet redovisade således vid utgången av budgetåret 1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 27,7 miljoner kronor. På grundval av det underlag som universitetet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 skall fö- | | ljande examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda exami-| | na). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 2 000 2 300 | | Civilingenjörsexamen 150 180 | | Grundskollärarexamen 4-9 500 530 | | Gymnasielärarexamen 330 340 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom | | grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen | | jämfört med perioden 1993/94-1995/96. | | | | Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom| | den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskol- | | lärarutbildningen 1-7. Antalet helårsstudenter bör minska under | | perioden 1997-1999 inom läkar- och tandläkarutbildningarna. | | | | Universitetet bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen| | kvinnor inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt | | andelen män inom lärarutbildningarna och vårdutbildningarna. | | | | Universitetet bör inleda utbildning av logopeder. | | | | Universitetet erhåller ytterligare två utbildningsområden: idrott| | och teologi. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 634 097 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 3 900. Av dessa skall minst 75 avse civilingenjörsexamen, minst 410 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 430 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 500 gymnasielärarexamen, minst 269 läkarexamen samt minst 130 tandläkarexamen. Prognosen för treårsperioden 1993/94-1995/96 är att utbildningsuppdraget inte kommer att fullgöras när det gäller vissa examina. Examensmålen för tandläkarexamina samt civilingenjörs- och lärarexamina kommer inte att uppnås. Den ökade antagningen till grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen kommer att ge resultat först efter treårsperioden. Antalet studenter har under treårsperioden ökat. Nya undervisningsformer har etablerats och ett stort antal kurser har tillkommit eller förnyats. Antalet studerande på fördjupningskurser har ökat. Antalet registerade studenter var läsåret 1994/95 ca 18 100 och antalet helårsstudenter ca 12 600. Störst var ökningen inom fristående kurser. Umeå universitet har det största antalet distansstuderande av landets universitet och högskolor. Antalet har stadigt ökat och uppgick läsåret 1994/95 till 5 460. Även sommaruniversitetet har ökat kraftigt. Under de senaste åren har ett antal nya utbildningsprogram och kurser utvecklats. Flertalet av dessa är tvärvetenskapliga och som exempel kan nämnas programmen för vetenskapsjournalistik, transportdesign, servicemanagement, medieingenjörsutbildning och civilingenjörsutbildning i teknisk biologi. Universitetet har fastställt en IT-policy. Bl.a. har ett centrum för ut- bildningsteknik inrättats för att utveckla användningen av IT i undervisningen. I dess uppgifter ingår ett omfattande utbildningsprogram för lärare, studenter och administrativ personal samt anslutning av flertalet studentrum till universitetets datanät. Universitetets uppdragsverksamhet har ökat och är av betydelse för kompetensutvecklingen i regionen i väl fungerande kontakt med näringslivet och andra samhällssektorer. Strukturfondsmedel från EU öppnar nya möjligheter för samverkan med regionala intressenter. Exempelvis är universitetets forskare engagerade i verksamheten kopplad till ett Miljö- och rymdforskningsinstitut i Kiruna. Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av universitetets årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 294 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att universitetet skall återföra 10 miljoner kronor till stats- verkets checkräkning. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 616 307 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1 samt med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende designutbildning. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 17 790 000 kronor, varav 15 992 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och 1 798 000 kronor avser lektorat i samiska och Bildmuseet. B 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 1994/95 Anslag 496 487 1995/96 Anslag 742 419 därav 1996 494 364 1997 Förslag 500 155 1998 Beräknat 515 660 1999 Beräknat 532 165 Beloppen anges i tusental kr Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Verksamhetsmål | | | | De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen före-| | slår i denna proposition samt riktlinjerna i den | | forskningspolitiska propositionen bör gälla. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 500 155 tkr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildingen: | | | | Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering | | (tusental kr) | | Humanistisk 51 154 10 804 | | Samhällsvetensk. 85 106 14 636 | | Medicinsk 122 648 12 875 | | Odontologisk 23 433 3 129 | | Mat.-naturvet. 138 593 24 370 | | Konstn. utv. 809 | | Ersättning för lokalhyror, m.m.78 412 | | Summa 500 155 | | | | I anslagsposten humanistisk fakultet ingår medel för särskild | | fakultetsresurs samt för en professur i museologi med 0,9 | | miljoner kronor och för en allmän förstärkning av anslaget till | | humanistiska fakulteten med 2 miljoner kronor. I anslagsposten | | samhällsvetenskaplig fakultet ingår medel för Kvinnovetenskapligt| | forum med 1,4 miljoner kronor samt för en allmän förstärkning av| | anslaget till samhällsvetenskaplig fakultet med 2 miljoner | | kronor. I anslagsposten matematisk-naturvetenskaplig fakultet | | ingår medel för särskild fakultetsresurs. För konstnärligt utveck-| | lingsarbete beräknas en förstärkning med 0,2 miljoner kronor. | | | | Övrigt | | | | Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak- | | grund vid medicinsk fakultet bör öka under perioden 1997-1999 | | jämfört med perioden 1993/94-1995/96 . | -------------------------------------------------------------------- Resultat Antalet avlagda doktorsexamina har enligt SCB ökat med 40 % mellan läsåret 1993/94 och 1994/95. Under läsåret 1994/95 uppgick antalet avlagda doktors- examina till 107 varav 36 % avlagts av kvinnor. Antalet forskarstuderande som avsatte mer än 10 % av normal heltid uppgick till knappt 890, varav 36 % var kvinnor. Antalet nyregistrerade forskarstuderande läsåret 1994/95 var 212, vilket är en ökning med 21 % jämfört med läsåret 1993/94. Andelen kvinnliga nybörjare var 43 %, vilket är en ökning med 5 % jämfört med läsåret 1993/94. Antalet professorer hösten 1995 uppgick till 151 varav 10 var kvinnor. B 11. Linköpings universitet: Grundutbildning 1994/95 Anslag 525 925 1995/96 Anslag 793 665 därav 1996 528 419 1997 Förslag 577 673 1998 Beräknat 615 512 1999 Beräknat 669 466 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för de tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet. Linköpings universitet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade universitetet helårsprestationer motsvarande 20,9 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som universitetet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 900 1 100 | | Civilingenjörsexamen 1 500 1 890 | | Grundskollärarexamen 4-9 315 330 | | Gymnasielärarexamen 250 250 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom | | grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen | | jämfört med perioden 1993/94-1995/96. Universitetet bör vidta | | ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de | | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt andelen män | | inom lärarutbildningarna och vårdutbildningarna. Universitetet | | bör bedriva slöjdlärarutbildning i minst samma omfattning som | | under perioden 1993/94- 1995/96. | | | | Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom| | läkarutbildningen samt inom den barn- och ungdomspedagogiska | | utbildningen och grundskollärarutbildningen 1-7 jämfört med | | perioden 1993/94-1995/96. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 577 673 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 3 500. Av dessa skall minst 1 250 avse civilingenjörsexamen, minst 290 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 390 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9, minst 250 gymnasielärarexamen samt minst 150 läkarexamen. Prognosen för treårsperioden 1993/94-1995/96 är att utbildningsuppdraget för generella examina, civilingenjörsexamina, läkarexamina samt grundskollärarexamina 1-7 kommer att fullgöras. Utbildningsuppdragen för grundskollärarexamina 4-9 respektive gymnasielärarexamina kommer troligtvis inte att uppnås. Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var cirka 13 500. Andelen kvinnor var 45 %. Universitetet karaktäriseras av att studenterna till stor del utgörs av ungdomsstuderande. Två tredjedelar av studenterna är under 25 år. 70 % av studenterna studerade inom program. Under treårsperioden har antalet kurser på fördjupningsnivå ökat. Universitetet har infört problembaserad inlärning i undervisningen vid alla fakulteter. Sedan den 1 januari 1996 anordnar universitetet medellånga vårdutbildningar på uppdrag av Landstinget i Östergötland. Universitetet redovisar att ett omfattande förnyelsearbete har genomförts. Bland annat har en psykologutbildning utvecklats. Inom den tekniska fakulteten har nya civilingenjörsprogram i informationsteknologi (IT) och teknisk biologi tillkommit med ett stort antal sökande av bägge könen. Regeringen har uppdragit åt Linköpings universitet att i samverkan med andra högskolor utveckla bl.a. pedagogiken inom ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna (avsnitt 5.3.2.2). För att utveckla kvaliteten ytterligare inom det pedagogiska området har ett centrum för universitetspedagogik inrättats. Universitetet har uppfyllt de särskilda åtagandena budgetåret 1994/95 med undantag av behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) motsvarande 100 helårsstudenter där målet inte uppnåddes helt. Av universitetets årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 342 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av universitetet. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att universitetet skall återföra 27 miljoner kronor till stats- verkets checkräkning. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 558 163 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna och dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 19 510 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. B 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 1994/95 Anslag 283 815 1995/96 Anslag 487 320 därav 1996 324 952 1997 Förslag 323 203 1998 Beräknat 337 346 1999 Beräknat 348 144 Beloppen anges i tusental kr Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Verksamhetsmål | | | | De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen före-| | slår i denna proposition samt riktlinjerna i den | | forskningspolitiska propositionen bör gälla. | | | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 323 203 tkr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildningen: | | | | Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering | | (tusental kr) | | Filosofisk 10 571 2 185 | | Medicinsk 72 196 6 709 | | Teknisk 109 239 32 982 | | Tema 49 406 9 624 | | Ersättning för lokalhyror, m.m.81 791 | | Summa 323 203 | | | | I anslagsposten filosofisk fakultet ingår medel för Forum för | | kvinnliga forskare och kvinnoforskning med 0,8 miljoner kro- | | nor. Under anslagsposten Tema beräknas medel för ett nytt tema, | | tema Genus, med 4,9 miljoner kronor. | | | | Övrigt | | | | Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak- | | grund vid medicinsk fakultet bör öka under perioden 1997-1999 | | jämfört med perioden 1993/94-1995/96. | -------------------------------------------------------------------- Planeringsförutsättning för budgetåret 1998 Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att universitetet erhåller medel för ett nytt tema, tema Etnicitet, med 4 miljoner kronor. Resultat Under läsåret 1994/95 var antalet avlagda doktorsexamina fler än någonsin tidigare - 95 stycken. Sedan läsåret 1990/91 har examinationen i det närmaste fördubblats. Höstterminen 1994 uppgick antalet forskarstuderande som avsatte mer än 10 % av heltid till 1 015 enligt SCB, varav 319 var kvinnor. Andelen doktorandtjänster har ökat något i förhållande till utbildningsbidragen. Andelen kvinnor på högre lärartjänster, dvs lektorer, forskarassistenter och professorer, har ökat från 14 % under budgetåret 1990/91 till 18 % budgetåret 1994/95. Antalet professorer hösten 1995 uppgick till 153 varav 9 var kvinnor. Den externa forskningsfinansieringen har fortsatt att öka. B 13. Karolinska institutet: Grundutbildning 1994/95 Anslag 322 182 1995/96 Anslag 475 139 därav 1996 318 002 1997 Förslag 307 388 1998 Beräknat 308 774 1999 Beräknat 318 657 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Karolinska institutet. Karolinska institutet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade institutet helårsprestationer motsvarande 14,2 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som institutet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom| | läkar- och tandläkarutbildningen jämfört med perioden 1993/94- | | 1995/96. Karolinska institutet bör öka dimensioneringen av andra| | vårdutbildningar, t.ex. logopedutbildningen, samt fortsätta att | | utveckla nya längre utbildningar, t.ex. de biomedicinska. Vid- | | are skall institutet vid behov anordna legitimationskurser för | | icke-legitimerade optiker. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 307 388 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 100. Av dessa skall minst 740 vara läkarexamina och minst 240 tandläkarexamina. Prognosen för treårsperioden 1993/94-1995/96 är att utbildningsuppdraget för läkar- och tandläkarexamen inte kommer att fullgöras. Intresset för studier vid Karolinska institutet är fortsatt högt med många förstahandssökande per utbildningsplats. I utbudet av kurser vid Karolinska institutet har under senare år skett en tyngdpunktsförskjutning och breddning framför allt genom ökat utbud av fristående kurser men också genom nya utbildningar. Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var drygt 4 400. Genom tidigare beslut om minskning av läkar- och tandläkarutbildningen har antalet helårsstudenter vid Karolinska institutet minskat. Inom läkar- och tandlä- karutbildningen är ca hälften av studenterna kvinnor och inom övriga utbildningar utgör de mellan 70 % och 80 %. Karolinska institutet har under de senaste åren ägnat stor uppmärksamhet åt förnyelse av grundutbildningen i enlighet med institutets kvalitetsut- vecklingsprogram. Vidare har särskilt intresse ägnats åt utvärdering av effekter och konsekvenser av nya urvalsmetoder och nya pedagogiska modeller som exempelvis undervisning med problembaserade inslag. Av Karolinska institutets årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var drygt 402 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av institutet. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att Karolinska institutet skall återföra 33 miljoner kronor till statsverkets checkräkning. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 234 395 000 kronor. Ersättningen för sär- skilda åtaganden har beräknats till 72 993 000 kronor. Därvid har beräknats en minskad ersättning för tandvårdscentralen med 9 600 000 kronor och för AT-provet för tandläkare med 350 000 kronor. B 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 1994/95 Anslag 488 481 1995/96 Anslag 759 358 därav 1996 507 732 1997 Förslag 558 025 1998 Beräknat 578 417 1999 Beräknat 600 123 Beloppen anges i tusental kr Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Verksamhetsmål | | | | De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen före-| | slår i denna proposition samt riktlinjerna i den | | forskningspolitiska propositionen bör gälla. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 558 025 tkr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildningen: | | | | Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering | | (tusental kr) | | Medicinsk 323 675 34 846 | | Odontologisk 31 797 6 142 | | Ersättning för | | lokalhyror, m.m. 202 553 | | Summa 558 025 | | | | I anslagsposten medicinsk fakultet ingår medel för studiefi- | | nansiering i forskarutbildningen - för doktorander som | | undervisar och handleder vid Södertörns högskola - med 3 miljoner| | kronor samt medel för Centrum för idrottsforskning med 6,6 | | miljoner kronor. Regeringen har beräknat en minskning med 5,5 | | miljoner kronor som avser medel för tre professurer vid | | Smittskyddsinstitutet. Motsvarande ökning har beräknats under | | utgiftsområde 9. I anslagsposten ersättning för lokalhyror, m.m.| | ingår 48,2 miljoner kronor för ökade hyreskostnader med anledning| | av inflyttningen i den nya laboratoriebyggnaden som ingår i | | upprustningen av institutets lokaler i Solna. | | | | Övrigt | | | | Antalet forskarstuderande med medellång vårdutbildning som bak- | | grund bör öka under perioden 1997-1999 jämfört med perioden | | 1993/94-1995/96. | -------------------------------------------------------------------- Planeringsförutsättning för budgetåret 1998 Som planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bör gälla att Karolinska institutet erhåller 27,5 miljoner kronor för ökade hyreskostnader med anledning av upprustningen av institutets lokaler. Resultat Antalet avlagda doktorsexamina har minskat med 20 % mellan läsåren 1993/94 och 1994/95. Under läsåret 1994/95 uppgick antalet avlagda doktorsexamina enligt SCB till 153 varav 45 % avlagts av kvinnor. Av de disputerade vid medicinska fakulteten läsåret 1994/95 hade 44 % en annan grundutbildning än läkarutbild- ning. Antalet forskarstuderande som avsatte mer än 10 % av normal heltid var 1 290 höstterminen 1993. Höstterminen 1994 uppgick antalet till 1 273, varav 46 % var kvinnor. Antalet kvinnor på högre lärartjänster har minskat under 1994/95. Antalet professorer uppgick till 152 varav 7 % var kvinnor. B 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 1994/95 Anslag 570 837 1995/96 Anslag 865 903 därav 1996 576 711 1997 Förslag 622 837 1998 Beräknat 644 566 1999 Beräknat 678 809 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbild- ningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Kungl. Tekniska högskolan har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av budgetåret 1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 13,1 miljoner kronor. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Civilingenjörsexamen 3 450 3 700 | | | | Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinn-| | liga studenter. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 622 837 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som om- fattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 2 900 av vilka minst 2 750 skall avse civilingenjörsexamen. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för såväl generella examina som för civilingenjörsexamina kommer att fullgöras. Kungl. Tekniska högskolan har sedan början av 1980-talet fördubblat antalet helårsstudenter. Under det senaste året har ökningen varit 600 helårsstudenter. Läsåret 1994/95 hade högskolan drygt 11 000 registrerade studenter, vilket motsvarar cirka 9 000 helårsstudenter. Av dessa var 23 % kvinnor. Andelen kvin- nor av nybörjarna på 180-poängsutbildningar varierade kraftigt, från under 10 % inom datateknik till knappt 60 % inom kemiteknik. Andelen helårsstudenter inom utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik uppgick till 5 % för såväl budgetåret 1994/95 som 1993/94. Enligt Kungl. Tekniska högskolan har en expansion av högskolans fortbildning och vidareutbildning ägt rum. Vid högskolan pågår utveckling av olika former av distansutbildning och fr.o.m. våren 1995 har högskolan det administrativa ansvaret för Konsortiet för distansutbildning. Kungl. Tekniska högskolan har under budgetåret 1994/95 erhållit extra medel för att förbättra tillgången på vetenskapligt meriterade lärare och för pedagogisk utveckling vilka bl.a. har använts till pedagogisk fortbildning av lärare. Flera pedagogiska förnyelseprojekt pågår bl.a. syftande till nya examinationsformer, problem- och projektbaserad inlärning samt att ge möjlighet för datoranvändning i samtliga kurser för de nyantagna studenterna. Högskolan har anordnat behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) motsvarande 130 helårsstudenter, och nådde inte helt upp till det uppsatta målet. Av basårsstudenterna var 43 % kvinnor. Av högskolans årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myn- dighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 341 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har ett särskilt yttrande därom lämnats av högskolan. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att högskolan skall återföra 33 miljoner kronor till statsverkets checkräkning. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (tak- beloppet) kan uppgå till högst 583 817 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensione- ringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 39 020 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. B 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning 1994/95 Anslag 485 827 1995/96 Anslag 732 139 därav 1996 487 897 1997 Förslag 487 667 1998 Beräknat 503 728 1999 Beräknat 519 851 Beloppen anges i tusental kr Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Verksamhetsmål | | | | De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen | | föreslår i denna proposition samt riktlinjerna i den | | forskningspolitiska propositionen bör gälla. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 487 667 tkr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av anslagsposten teknisk fakultet bör minst det belopp | | som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom | | forskarutbildningen: | | | | Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering | | (tusental kr) | | Teknisk 300 796 57 445 | | Ersättning för lokalhyror, m.m.186 871 | | Summa 487 667 | | | | I anslagsposten teknisk fakultet ingår medel för en fullmakt- | | stjänst som universitetslektor med 0,4 miljoner kronor. I an- | | slagsposten ersättning för lokalhyror, m.m. ingår medel för ökade| | hyreskostnader med anledning av ombyggnaden av högskolans | | huvudbyggnad med 4,1 miljoner kronor. Vidare ingår i samma | | anslagspost medel för anpassning av de fysiska resurserna med | | 15 miljoner kronor. Från anslagsposten har överförts 5,8 miljoner| | kronor till Stockholms universitets anslag för forskning och | | forskarutbildning för lokalkostnader för Manne | | Siegbahnlaboratoriet. | -------------------------------------------------------------------- Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 Som planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 bör gälla att högskolan tillsammans med Stockholms universitet erhåller ersättning för ökade hyreskostnader med totalt 31,3 miljoner kronor i samband med inflyttning i det med Stockholms universitet gemensamma Fysikcentrum. Vidare bör gälla att högskolan år 1998 erhåller medel för professor Åke E. Anderssons forskningsverksamhet inom infrastrukturens ekonomi. Resultat Från höstterminen 1992 till höstterminen 1994 har antalet forskarstuderande - dvs studerande som avsatte mer än 10 % av normal heltid - ökat med cirka 5 % till 1 204 enligt SCB. Andelen kvinnliga forskarstuderande är i stort sett oför- ändrad. Antalet nyantagna till forskarutbildningen har under de senaste fyra åren varit ungefär konstant och uppgick för läsåret 1994/95 till 284. Andelen kvinnor bland de nyantagna har under samma period varit cirka 21 %. Antalet forskarstuderande som innehar doktorandtjänst läsåret 1994/95 uppgick till 533, varav 93 (17 %) var kvinnor. Av de forskarstuderande med en aktivitetsgrad över 50 % finansierade 55 % av kvinnorna och 64 % av männen sina forskarstudier med doktorandtjänster. Antalet examina minskade under läsåret 1994/95 jämfört med föregående läsår, vilket dock bedöms vara en tillfällig nedgång. Under läsåret 1994/95 examinerades 86 doktorer, av vilka 20 % var kvinnor. Antalet professorer var 198 hösten 1995 varav 3 var kvinnor. B17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning 1994/95 Anslag 291 686 1995/96 Anslag 447 371 därav 1996 297 686 1997 Förslag 322 002 1998 Beräknat 334 968 1999 Beräknat 356 171 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för de tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Högskolan i Luleå. Högskolan i Luleå har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av budgetåret 1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 6,9 miljoner kronor. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 325 335 | | Civilingenjörsexamen 1 100 1 100 | | Grundskollärarexamen 4 - 9 40 160 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom | | grundskollärarutbildningen 4-9 jämfört med perioden 1993/94- | | 1995/96. | | | | Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor| | inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt andelen | | män inom lärarutbildningarna. | | | | Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom| | den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskollä- | | rarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96. | | | | Utbildningsuppdraget utökas med skådespelarutbildning. Ersättning| | för 12 helårsstudenter beräknas för utbildningen. | | | | Högskolan erhåller ett ytterligare utbildningsområde; teater. | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 322 002 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 400. Av dessa skall minst 800 avse civilingenjörsexamen, minst 300 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7 och minst 60 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdragen för generella examina, civilingenjörsexamina och grundskollärarexamen 1-7 kommer att uppnås. Målet för grundskollärarexamen 4-9 kommer inte att kunna uppnås. Antalet helårsstudenter har på fem år ökat med 58 % till cirka 5 300. Huvud- delen av ökningen har skett inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena samt inom utbildningsområdet musik. Antalet registrerade studenter under budgetåret 1994/95 var cirka 6 700. Hälften av de registrerade studenterna är kvinnor. Högskolan arbetar aktivt med att rekrytera kvinnor till tekniska utbildningar och har inom det tekniska området den högsta andelen kvinnor i landet, omkring 25%. Ett exempel på åtgärd är programmet "Datateknisk ingång för tjejer", som kombinerar basår och första året på högskolans datateknikprogram. Ingången är specialanpassad för kvinnor med samhällsvetenskaplig och ekonomisk utbildning från gymnasiet. Av högskolans årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myn- dighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 129 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av högskolan. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att universitetet skall återföra 20 miljoner kronor till statsverkets checkräkning. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 308 409 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensioneringsökningen i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1 samt med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende skådespelarutbildning. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 13 593 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. B 18. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning 1994/95 Anslag 164 501 1995/96 Anslag 245 733 därav 1996 163 521 1997 Förslag 166 997 1998 Beräknat 175 267 1999 Beräknat 180 877 Beloppen anges i tusental kr Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Verksamhetsmål | | | | De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen | | föreslår i denna proposition samt riktlinjerna i den | | forskningspolitiska propositionen bör gälla. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 166 997 tkr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de | | belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering| | inom forskarutbildningen: | | | | Fakultet m.m. Anslag Studiefinansiering | | (tusental kr) | | Humanistisk och | | samhällsvetensk. forskning5 264 980 | | Teknisk 119 225 13 232 | | Konstn. utv. 833 | | Ersättning för lokalhyror, m.m.41 675 | | Summa 166 997 | | | | I anslagsposten humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning | | ingår medel för forskning och forskarutbildning inom det | | filosofiska fakultetsområdet med totalt 5,4 miljoner kronor. I | | anslagsposten teknisk fakultet ingår medel för Centrum för | | kvinnoforskning med 0,7 miljoner kronor. Under anslagsposten | | konstnärligt utvecklingsarbete ingår en förstärkning med 0,15 | | miljoner kronor. | -------------------------------------------------------------------- Planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 Som planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 bör gälla att högskolan erhåller ytterligare 3 miljoner kronor vardera året för fortsatt uppbyggnad av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning. Resultat Sedan läsåret 1991/92 har antalet doktorsexamina enligt SCB ökat med 50 % till 24. Kvinnornas andel var 17 %. För att bl.a. öka denna andel startades hösten 1995 en kvinnlig forskarskola. Antalet forskarstuderande som avsatte mer än 10 % av normal heltid uppgick till 283 hösten 1994 varav 23 % var kvinnor. Antalet doktorandtjänster har ökat betydligt. Antal professorer var 71 hösten 1995, en var kvinna. B 19. Danshögskolan: Grundutbildning 1994/95 Anslag 18 755 1995/96 Anslag 28 772 därav 1996 19 140 1997 Förslag 21 995 1998 Beräknat 22 677 1999 Beräknat 23 403 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Danshögskolan. Danshögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsstudenter motsvarande 2 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | Danshögskolan får anordna utbildning inom utbildningsområdet | | dans. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 21 995 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 60. Prognosen för treårsperioden 1993/94-1995/96 är att utbildningsuppdraget kommer att fullgöras. Antalet sökande till Danshögskolans utbildningsprogram läsåret 1994/95 var 192 till 37 nybörjarplatser. Totalantalet studenter var samma år 130. Av helårsstudenterna läsåret 1994/95 var 88 % kvinnor. Under treårsperioden har resurser använts för två professurer, den ena i koreografi och den andra i danspedagogik, vilket enligt högskolan haft stor be- tydelse för verksamheten i fråga om såväl utbildningen som det konstnärliga utvecklingsarbetet och forskningen. Högskolan har under perioden utökat sitt samarbete med de andra konstnärliga högskolorna. Kapitalförändringen budgetåret 1994/95 var negativ (-520 000 kronor). Resulta- tet för det förlängda budgetåret 1995/96 förväntas bli ett ännu större under- skott. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbe- loppet) kan uppgå till högst 21 493 000 kronor. Ersättning för det särskilda åtagandet, dansarmedverkan i koreografutbildningen, har beräknats till 502 000 kronor. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 597 000 kronor. B 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning 1994/95 Anslag 45 752 1995/96 Anslag 69 030 därav 1996 45 645 1997 Förslag 52 273 1998 Beräknat 53 893 1999 Beräknat 55 618 Beloppen anges i tusentals kr Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Dramatiska institutet. Dramatiska institutet har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade institutet helårsstudenter motsvarande 5,5 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som institutet lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | Dramatiska institutet får anordna utbildning inom | | utbildningsområdet media. | | | | Utbildningsuppdraget utökas med en TV-producentutbildning, | | omfattande 60 poäng. Ersättning för 16 helårsstudenter beräknas för| | utbildningen. Utbildningen skall genomföras i samarbete med den | | nya högskolan i Malmö. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 52 273 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 70. Prognosen är att uppdraget kommer att fullgöras. Dramatiska institutet inledde våren 1992 ett förändrings- och kvalitets- utvecklingsarbete som har berört varje del av verksamheten. Samtliga utbild- ningar har genomgått genomgripande förändringar. Dessa innebär bland annat att nya utbildningar startats. Två adjungerade professorer har knutits till institutet. Dramatiska institutet har en betydande kursverksamhet (ca 1 000 personer årligen) förlagd till olika delar av landet. Enligt institutet spelar kurserna en viktig roll för yrkesverksammas fortbildning och vidareutbildning inom teater- och filmområdet. Dramatiska institutet har medvetet vänt sig till in- vandrartäta områden. Institutet har också inlett ett samarbete med skolan och vissa lärarutbildningar. Antalet sökande till Dramatiska institutets längre utbildningar är mycket stort. Läsåret 1994/95 antogs 52 av 1 291 sökande. Antalet registrerade studen- ter var under samma läsår 342; av dem var 209 kvinnor. Dramatiska institutet har följt upp samtliga studenter som examinerats år 1990 eller senare. Praktiskt taget alla, 98 %, har etablerat sig inom yrken som de utbildats för. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 52 273 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende TV- producentutbildning. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 199 000 kronor. B 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning 1994/95 Anslag 100 354 1995/96 Anslag 149 867 därav 1996 99 037 1997 Förslag 125 528 1998 Beräknat 129 758 1999 Beräknat 136 405 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Högskolan i Borås. Högskolan i Borås har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 26,5 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000 - 2002 | | | | Magisterexamen 280 325 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med | | perioden 1993/94-1995/96. | | | | Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor| | inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt | | andelen män inom lärarutbildningarna. | | | | Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom| | de barn- och ungdomspedagogiska utbildningarna jämfört med | | perioden 1993/94-1995/96. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 125 528 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 400. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för generella examina kommer att fullgöras. Intresset för studier vid högskolan är fortsatt högt. Högskolan har inga problem att rekrytera studenter. Grundutbildningen har expanderat på alla områden. Antalet helårsstudenter har på fem år ökat med 83 % till 2 500. Under läsåret var nästan 3 400 studenter registrerade vid högskolan varav två tredjedelar var kvinnor. Högskolan erhöll under budgetåret 1994/95 rätt att utfärda grundskollä- rarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid högskolan i Borås (Högskoleverkets rapportserie 1996:16R). Kvalitetsarbetet vid högskolan präglas av en kvalitetsinriktad kultur, långsiktighet, stort engagemang hos de flesta medarbetare och en tydlig ledning. I högskoleverkets bedömning har följande behov av förbättringar särskilt framhållits. Kvalitetsutveck- lingsplanerna bör utformas så att resultat kan avläsas på ett tydligare sätt. Kursvärderingar bör tas tillvara på ett systematiskt sätt men får inte vara den enda formen för utvärdering. Lärarna bör ges möjligheter till forskning. Omkring en tredjedel av högskolans lärare är antagna till forskarutbildning vid andra lärosäten. Högskolan beräknar att 40-50 % av lärarkåren skall ha avlagt doktorsexamen kring sekelskiftet vilket skulle innebära nästan en fördubbling av antalet disputerade lärare. Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 106 172 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensioneringsökningen i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 15 544 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Högskolan erhåller under den nuvarande treårsperioden en tillfällig ökning av anslagsbeloppet på grund av extraordinära hyreskostnader för de textila utbildningarna. Huvuddelen av hyresavtalen för de textila utbildningarna är bundna t.o.m den 1 april 1999 varför en tillfällig ökning av anslagsbeloppet om 3 812 000 kronor är beräknad för budgetåret 1997. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 6 154 000 kronor. B 22. Högskolan Dalarna: Grundutbildning 1994/95 Anslag 138 912 1995/96 Anslag 195 708 därav 1996 129 612 1997 Förslag 166 828 1998 Beräknat 175 313 1999 Beräknat 194 973 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Högskolan Dalarna har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av budgetåret 1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 3,8 miljoner kronor. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 75 230 | | Grundskollärarexamen 4-9 90 390 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom | | grundskollärarutbildningen 4-9 jämfört med perioden 1993/94- | | 1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka an-| | delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska | | utbildningarna samt andelen män inom lärarutbildningarna. | | | | Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom| | grundskollärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94- | | 1995/96. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 166 828 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 400. Av dessa skall minst 270 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Prognosen för treårsperioden 1993/94-1995/96 är att utbildningsuppdraget för de generella examina kommer att fullgöras. Däremot kommer sannolikt inte examens- målet för grundskollärarexamen 1-7 att nås. Benämningen Högskolan Dalarna fastställdes i högskoleförordningen (1993:100) att gälla fr.o.m. den 1 januari 1996. Högskolan har erhållit examensrätt för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9. Under läsåret 1994/95 har återstående delar av barn- och ungdomspedagogisk utbildning avslutats. Högskolan har inte längre examensrätt för dessa utbildningar. Flera ingenjörsutbildningar har förlängts till 120 poäng. Högskolan har fortsatt att expandera. Utbudet av program och kurser har ökat under perioden. Antalet registrerade studenter var under läsåret 1994/95 drygt 4 200. Antalet sökande till grundskollärarutbildningarna och de samhällsve- tenskapliga utbildningarna har ökat. Däremot har antalet sökande till de tekniska utbildningarna varit fortsatt lågt. Andelen studenter inom olika utbildningsområden har förändrats under perioden. En förskjutning mot de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena har skett. En orsak är att högskolan har utökat dimensioneringen av grundskollärarutbildningen 1-7 och senare erhållit examensrätt för grundskollärarexamen 4-9. Rekryteringsinsatser har gjorts för att öka andelen kvinnor inom ingenjörsutbildningarna och andelen män inom grundskollärarutbildningarna. Fler forskarutbildade lärare har rekryterats vilket gjort det möjligt att ytterligare öka antalet fördjupningskurser. Samarbete med universitet och högskolor med fakulteter har etablerats inom flera ämnesområden för att höja kvaliteten i undervisningen. Högskolan har uppfyllt de särskilda åtagandena med undantag för anordnandet av behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) för 150 helårsstudenter; 105 helårsstudenter deltog. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 145 154 000 kr. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 21 429 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget beräknats 245 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 21 901 000 kronor. B 23. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning 1994/95 Anslag 126 896 1995/96 Anslag 184 156 därav 1996 122 403 1997 Förslag 166 145 1998 Beräknat 170 206 1999 Beräknat 184 589 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Högskolan i Gävle/Sandviken har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av budgetåret 1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 5,1 miljoner kronor. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 120 180 | | Grundskollärarexamen 4-9 15 90 | | | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom | | grundskollärarutbildningen 4-9 jämfört med perioden 1993/94- | | 1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka an-| | delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska | | utbildningarna samt andelen män inom lärarutbildningarna. | | Antalet helårsstudenter bör under perioden 1997-1999 minska inom| | den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskol- | | lärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 166 145 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 350. Av dessa skall minst 300 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för examina kommer att fullgöras. Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var 3 070. Mer än hälften av studenterna var kvinnor. En ökning av antalet studenter har skett inom såväl de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena som de tekniska och naturvetenskapliga. En fortsatt satsning på distansutbildning har medfört att andelen studenter på distans nu utgör 25 % av det totala antalet studenter. Högskolan i Gävle/Sandviken är en av de högskolor som har erhållit medel för för- söksverksamhet inom distansutbildning. Sommaren 1995 uppnåddes målet att samla hela högskolan i gemensamma lokaler. Stora satsningar har gjorts på IT-området med investeringar i bl.a. ett integrerat data- och telenät. Högskolan redovisar att forskning i nätverk med näringslivet utvecklats framför allt inom områdena Samhällsbyggnad med informationsteknik och Innekli- matteknik. De särskilda åtagandena har fullföljts. Av högskolans årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 68,8 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av högskolan. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att högskolan skall återföra 12 miljoner kronor till statsverkets checkräkning. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 135 761 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 30 384 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 11 745 000 kronor. B 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 1994/95 Anslag 72 503 1995/96 Anslag 101 473 därav 1996 67 353 1997 Förslag 100 710 1998 Beräknat 102 623 1999 Beräknat 113 954 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Högskolan i Halmstad har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 19,7 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 200 300 | | Grundskollärarexamen 4-9 40 | | Gymnasielärarexamen 40 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med | | perioden 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder| | för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och | | tekniska utbildningarna samt andelen män inom | | lärarutbildningarna. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 100 710 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 150. Utbildningsuppdraget för generella examina för treårsperioden 1993/94-1995/96 har redan efter två år fullgjorts. Under flera år har sökandetrycket vid Högskolan i Halmstad hört till det högsta i landet. Antalet registrerade studenter läsåret 1994/95 var 3 382. Drygt hälften av studenterna var kvinnor. Högskolans utbildningar är profilerade mot entreprenörskap och innovation. En omstrukturering av utbildningen har resulte- rat i en avsevärd breddning och fördjupning av högskolans utbud. Det finns idag 15 grundutbildningsprogram, sex magisterprogram samt ca 110 fristående kurser. Sedan den 1 juli 1995 anordnar högskolan medellånga vårdutbildningar på uppdrag av Landstinget Halland. Forskningen har utvecklats i syfte att stärka kompetensen och höja kvaliteten. Cirka en tredjedel av lärarna är forskarutbildade. Högskolan ingår i flera in- ternationella nätverk. Flera EU-projekt bedrivs. Högskolans arbete med den s.k. tredje uppgiften har utvecklats kraftigt under budgetåret 1994/95 enligt högskolan. Projektsamverkan med arbetslivet, uppdrag- sutbildning liksom nybildning av företag är vägar som fastställts som viktiga i det arbetet. Samverkan med lokala, regionala och nationella intressenter är betydande. Högskolan arbetar aktivt med jämställdhetsfrågorna. Regeringen beslutade den 13 juni 1996 att tilldela Centrum för arbetslivsutveckling vid högskolan det nationella jämställdhetspriset för år 1996. Priset belönar betydelsefulla insatser för att främja jämställdheten inom universitet och högskolor. Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 86 889 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 13 625 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget beräknats 196 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 17 976 000 kronor. B 25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 1994/95 Anslag 140 488 1995/96 Anslag 213 480 därav 1996 143 054 1997 Förslag 172 385 1998 Beräknat 182 649 1999 Beräknat 205 411 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Högskolan i Kalmar har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 2,5 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioden 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande | | examensmål preliminärt gälla (lägst antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 100 150 | | Grundskollärarexamen 4-9 30 150 | | Gymnasielärarexamen 10 65 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom | | grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen jäm-| | fört med perioden 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytter- | | ligare åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de naturveten- | | skapliga och tekniska utbildningarna samt andelen män inom | | lärarutbildningarna. | | | | Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom| | den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskol- | | lärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 172 385 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 500. Av dessa skall minst 300 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Ut- bildningsuppdraget för generella examina har redan efter två år fullgjorts. Pro- gnosen är att även examensmålet för grundskollärarexamen 1-7 kommer att uppnås. Högskolan i Kalmar har under den gångna femårsperioden i det närmaste för- dubblat sin verksamhet. Under perioden har en breddning av högskolans utbildningsutbud ägt rum. Utbildningar inom mediaområdet, det biovetenskapliga området och miljöområdet är profilutbildningar inom högskolan. Högskolan har totalt sett ett av landets högsta sökandetryck. Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var 3 735. Drygt 2 000 av studenterna var kvinnor. Huvuddelen av ökningen har skett inom områdena ekonomi, turism och humaniora. Hälften av högskolans studenter återfinns inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Under år 1995 erhöll högskolan rätt att utfärda magisterexamen i företags- ekonomi. Högskolan har ökat antalet forskarutbildade lärare från 29 personer år 1993 till 43 personer år 1995. Av de utexaminerade i biomedicinsk kemi går mer än hälften vidare till forskarutbildning. Till högskolan är 11 doktorander knutna. De särskilda åtagandena har fullföljts. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 155 344 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 16 258 000 kronor varav 9 979 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och 6 279 000 kronor avser fortbildning av journalister. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget beräknats 783 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 17 974 000 kronor. B 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning 1994/95 Anslag 63 149 1995/96 Anslag 91 239 därav 1996 60 447 1997 Förslag 96 554 1998 Beräknat 100 163 1999 Beräknat 117 936 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbild- ningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Högskolan i Karlskrona/Ronneby har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan hel- årsprestationer motsvarande 5 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examina 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 100 150 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med | | perioden 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder| | för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och | | tekniska utbildningarna. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 96 554 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 100. Målet uppnåddes redan efter de första två åren. Bl.a. som en följd av att samtliga högskoleingenjörsprogram har förlängts till tre år kommer antalet examina om minst 120 poäng att öka ytterligare under de närmaste åren. Högskolan i Karlskrona/Ronneby har varit självständig högskola i sju år. Antalet helårsstudenter har ökat från 500 läsåret 1989/90 till drygt 1 400 helårsstudenter läsåret 1994/95. Läsåret 1994/95 var drygt 1 700 studenter re- gistrerade vid högskolan. Högskolan profilerar sig inom informationsteknologi (IT) och 53 % av studenterna finns inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Inom dessa områden är andelen kvinnliga studenter endast 20 %. Andelen kvinnliga studenter totalt vid högskolan var endast 37 %. Under 1993/94-1995/96 har Högskolan i Karlskrona/Ronneby erhållit rätt att utfärda magisterexamen inom ämnena elektronik, programvaruteknik, företagsekonomi, datavetenskap, engelska och maskinteknik. Högskolan har under budgetåret 1994/95 erhållit extra medel för att förbättra tillgången på vetenskapligt meriterade lärare och för pedagogisk utveckling. Flera pedagogiska förnyelseprojekt pågår t.ex. integrering av humaniora och mil- jöaspekter i naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, utveckling av al- ternativa examinationsformer samt utbildningsprojekt i samarbete med det omgivande samhället i vilka betydelsen av ömsesidigt lärande betonas. Högskolan har även utvecklat nya former av distansutbildning med IT-stöd. Det särskilda åtagandet avseende behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) motsvarande 30 helårsstudenter har inte fullgjorts. 22 helårsstudenter deltog. Övriga särskilda åtaganden har fullföljts. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 77 125 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimen- sioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 17 272 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget beräknats 2 157 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 18 043 000 kronor. B 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning 1994/95 Anslag 217 869 1995/96 Anslag 316 277 därav 1996 210 264 1997 Förslag 247 545 1998 Beräknat 256 443 1999 Beräknat 279 440 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Högskolan i Karlstad har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 17 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 200 260 | | Grundskollärarexamen 4-9 370 400 | | Gymnasielärarexamen 250 280 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom | | grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen jäm-| | fört med perioden 1993/94-1995/96. | | | | Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvin-| | nor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna | | samt andelen män inom lärarutbildningarna. | | | | Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 | | inom den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och grund- | | skollärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt| | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 247 545 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94 - 1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 700. Av dessa skall minst 500 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 300 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och minst 100 avse gymnasielärarexamen. Prognosen är att utbild- ningsuppdraget kommer att fullgöras avseende generella examina. Däremot kommer sannolikt inte utbildningsuppdraget avseende grundskollärarexamina 4-9 respektive gymnasielärarexamina att uppnås. Högskolan har fortsatt att expandera. Läsåret 1994/95 uppgick antalet regi- strerade studenter till 7 850. Antalet sökande till de samhällsvetenskapliga utbildningarna har ökat. Däremot har antalet sökande till de tekniska utbildningarna varit fortsatt lågt. Omkring 60 % av helårsstudenterna finns inom de humanistiska och samhällsve- tenskapliga utbildningsområdena. Fördelningen mellan de olika utbildningsom- rådena har inte förändrats under de senaste två budgetåren. Cirka 80 % av det totala studentantalet var registrerade för heltidsstudier. Antalet studenter inom fortbildning och vidareutbildning har mellan läsåren 1993/94 och 1994/95 minskat med 5 %. Högskoleverket har nyligen granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid Högskolan i Karlstad (Högskoleverkets rapportserie 1996:20 R). Enligt bedömningen har högskolan ett ambitiöst upplagt program för kvalitetsutveckling och förändringsarbete som omfattar i stort sett hela högskolans verksamhet. Bedömar- gruppens främsta kritik gäller organisationen och ledningen av både kvalitetsarbetet och verksamheten i stort. En huvudfråga för högskolan är hur forskning och undervisning skall integreras, så att högskolan upprätthåller en god vetenskaplig grund för undervisningen. Antalet aktiva doktorander knutna till högskolan har mellan läsåren 1993/94 och 1994/95 ökat med 23 % till 150 personer. 35 % av lärarna är forska- rutbildade. Högskolan har i allt väsentligt uppfyllt de särskilda åtagandena. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 227 542 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 17 144 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget beräknats 2 859 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 30 304 000 kronor. B 28. Högskolan Kristianstad: Grundutbildning 1994/95 Anslag 90 903 1995/96 Anslag 146 903 därav 1996 97 641 1997 Förslag 126 461 1998 Beräknat 125 662 1999 Beräknat 135 539 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Högskolan Kristianstad har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 6,8 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 50 100 | | Grundskollärarexamen 4-9 60 280 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom | | grundskollärarutbildningen 4-9 jämfört med perioden 1993/94- | | 1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka an-| | delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska | | utbildningarna samt andelen män inom lärarutbildningarna. | | | | Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom| | den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och | | grundskollärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94- | | 1995/96. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 126 461 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 560. Av dessa skall minst 400 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för generella examina kommer att fullgöras. Sannolikt kommer inte målet för grundskollärarexamina 1-7 att nås. Högskolan har haft en gynnsam utveckling under perioden. Antalet registrerade studenter läsåret 1994/95 var drygt 3 400 varav cirka 60 % var kvinnor. Högskolans tidigare påbörjade omstrukturering av ingenjörsutbildningen har utvecklats som förväntat. De nya varianterna med inriktning mot anläggningsteknik/vattenvård och data/elektronik har varit mycket eftersökta. Totalt kunde högskolan läsåret 1994/95 erbjuda 12 utbildningsprogram och ca 150 kurser. Lärarutbildningarna utgör fortfarande den dominerande delen av utbildningsutbudet följt av tekniska och ekonomiska utbildningar. Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Av högskolans årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighetskapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 57 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att högskolan skall återföra 5 miljoner kronor till statsverkets checkräkning. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 109 510 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimen- sioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 16 951 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 5 638 000 kronor. B 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning 1994/95 Anslag 69 932 1995/96 Anslag 99 470 därav 1996 65 398 1997 Förslag 95 901 1998 Beräknat 101 933 1999 Beräknat 115 566 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Högskolan i Skövde har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 3,8 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 50 80 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med | | perioden 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder| | för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och | | tekniska utbildningarna. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Utbildningsområdet Övrigt kan ej längre tillämpas av högskolan. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 95 901 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 120. Detta mål har redan under de två första åren uppnåtts. Högskolan i Skövde har expanderat betydligt under den senaste femårsperioden. Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var drygt 2 200. Högskolan har sin tyngdpunkt inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena samt inom sådana områden inom humaniora och samhällsvetenskap som har gränsytor mot de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Särskilt omfattande är utbildningen och forskningen inom informationsteknik (IT) och datavetenskap. Samtliga ingenjörsutbildningar har förlängts till 120 poäng. An- delen kvinnor bland nybörjarna har ökat under senare år från cirka 30 % till närmare 50 %. Antalet doktorander knutna till högskolan har ökat. Hälften av tillgängliga forskningsmedel har använts för forskarutbildning. Högskolan har uppfyllt de särskilda åtagandena med undantag för anordnandet av behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) för 60 helårsstudenter; 32 helårs- studenter deltog. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 76 270 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimen- sioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 19 191 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget beräknats 440 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 9 889 000 kronor. B 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning 1994/95 Anslag 53 443 1995/96 Anslag 79 887 därav 1996 53 060 1997 Förslag 80 533 1998 Beräknat 81 989 1999 Beräknat 98 664 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget har beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 2,6 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med | | perioden 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder| | för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och | | tekniska utbildningarna samt andelen män inom lärarutbildningen.| | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 80 533 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 100. Prognosen för treårsperioden är att utbildningsuppdraget för de generella examina kommer att fullgöras. Grundutbildningen har expanderat kraftigt. Antalet registrerade studenter läsåret 1994/95 var drygt 2 100 varav hälften var kvinnor. Högskolan är inne i ett uppbyggnadsskede. Antalet helårsstudenter har under perioden 1991/92-1994/95 ökat från ca 600 till ca 1 400. Antalet sökande till de tekniska utbildningarna är fortsatt lågt, förutom till de s.k. COOP-utbildningarna. COOP-utbildning är en varvad utbildning vilket innebär att studietiden omfattar dels teoretiska studier, dels betalda anställningsperioder. Utbildningarna har varit mycket efterfrågade och därför kommer fler utbildningsprogram att erbjudas i denna form. Det särskilda åtagandet avseende behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) motsvarande 40 helårsstudenter har inte fullgjorts. 28 studenter deltog. Övriga särskilda åtaganden har fullföljts. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 69 339 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättning för särskilda åtaganden har beräknats till 11 194 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 5 418 000 kronor. B 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning 1994/95 Anslag 157 697 1995/96 Anslag 239 515 därav 1996 158 871 1997 Förslag 197 693 1998 Beräknat 207 451 1999 Beräknat 231 043 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Högskolan i Växjö har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 29,4 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 300 450 | | Grundskollärarexamen 4-9 290 240 | | Gymnasielärarexamen 120 175 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna, | | grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen | | jämfört med perioden 1993/94-1995/96. | | | | Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom| | den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskollä- | | rarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96. | | | | Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor| | inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt | | andelen män inom lärarutbildningarna. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 197 693 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 300. Av dessa bör minst 370 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 160 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och minst 60 gymnasielärarexamen. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget för generella examina kommer att fullgöras. Sannolikt kommer inte målen för lärarexamina att uppnås. Under 1994/95 tilldelades högskolan ytterligare två magisterexamens- rättigheter, nämligen i tyska och datavetenskap, och har därmed möjlighet att ge magisterexamen i tolv ämnen. Antalet sökande till högskolan har successivt fortsatt att öka. Högskolan hade läsåret 1994/95 drygt 5 000 registrerade studenter. Prestationsgraden har under treårsperioden utvecklats positivt, särskilt som en större andel av studierna bedrivits på fördjupningsnivå och en större andel prestationer ligger inom fortbildning och vidareutbildning. Utvecklingen inom forskning/forskarutbildning har varit god. Läsåret 1994/95 var 110 doktorander knutna till högskolan. Hösten 1995 erhöll högskolan särskilda medel för att delta i ett pilotprojekt om barn- och ungdomskultur i samverkan med bl.a. olika kulturinstitutioner i regionen. Ett nationellt centrum för forskning med inriktning mot barn- och ungsdomskultur föreslås inrättas vid högskolan mot bakgrund av de vunna erfarenheterna från projektet. De särskilda åtaganden har i allt väsentligt fullgjorts. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 179 266 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimen- sioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 18 230 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget beräknats 197 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 30 414 000 kronor. B 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning 1994/95 Anslag 194 176 1995/96 Anslag 292 925 därav 1996 194 865 1997 Förslag 232 609 1998 Beräknat 249 133 1999 Beräknat 279 019 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för de tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Högskolan i Örebro har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 16,4 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 300 540 | | Grundskollärarexamen 4-9 130 160 | | Gymnasielärarexamen 50 75 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med | | perioden 1993/94-1995/96. Antalet helårsstudenter bör öka inom | | grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen. | | | | Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom| | den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och | | grundskollärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94- | | 1995/96. | | | | Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor| | inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt | | andelen män inom lärarutbildningarna. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Högskolan erhåller ytterligare ett utbildningsområde; vård. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 232 609 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 600 varav 110 skall avse grundskollärarexamen med inriktning med undervisning i årskurserna 4-9. Pro- gnosen för perioden är att utbildningsuppdraget för generella examina kommer att fullgöras. Examensmålet för grundskollärarexamina kommer troligtvis inte att uppnås. Intresset för studier vid högskolan är fortsatt högt. Socionomutbildningen liksom lärarutbildningarna, i synnerhet med inriktning mot idrott och musik noterar ett fortsatt högt sökandetryck. Antalet sökande till tekniska utbildningar har minskat. Grundutbildningen har expanderat kraftigt. Antalet helårsstudenter har på fem år ökat med 65 % till 5 200 läsåret 1994/95 motsva- rande drygt 6 700 registrerade studenter, varav 60 % var kvinnor. En viss för- skjutning mot humaniora och teknik har skett. Sedan den 1 juli 1995 anordnar Högskolan i Örebro medellånga vårdutbildningar på uppdrag av Landstinget i Örebro län. Nya undervisningsformer har introducerats, bl.a. med stöd av ökad användning av informationsteknik. Högskolan fastställde ett kvalitetsutvecklingsprogram hösten 1995. Forskningen vid högskolan har en mångvetenskaplig inriktning. Två tredjedelar av forskningen bedrivs inom det samhällsvetenskapliga området. Utvecklings- arbetet inom området miljöteknik och informationsfrågor i anslutning till detta har fortsatt. Det särskilda åtagandet att anordna behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) motsvarande 70 helårsstudenter har inte fullgjorts; 27 helårsstudenter har deltagit i denna utbildning. Övriga särskilda åtaganden har fullföljts. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 217 963 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimen- sioneringsökningen i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 14 646 000 kronor varav 14 393 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och 253 000 kronor avser nätverksadministration och utveckling av skolledarutbildning. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 30 523 000 kronor. B 33. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning 1994/95 Anslag 16 031 1995/96 Anslag 26 042 därav 1996 17 294 1997 Förslag 31 918 1998 Beräknat 35 621 1999 Beräknat 47 724 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för de tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Högskoleutbildning på Gotland. Högskoleutbildningen på Gotland sorterar under Länsstyrelsen i Gotlands län. För den löpande driften erhåller Högskoleutbildningen på Gotland anslag från Utbildningsdepartementet och skall tillämpa de förordningar och föreskrifter som gäller för högskoleområdet. Högskoleutbildning på Gotland har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersätts inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade Högskoleutbildning på Gotland helårsprestationer motsvarande 0,2 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som Högskoleutbildning på Gotland lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | Antalet helårsstudenter bör under perioden 1997-1999 öka inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med | | perioden 1993/94-1995/96. Högskoleutbildning på Gotland bör vidta| | ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de naturve-| | tenskapliga och tekniska utbildningarna. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 31 918 tkr | | | | Övrigt | | | | Under perioden 1997-1999 inrättas en självständig högskola på Got-| | land (avsnitt 5.4.3). | -------------------------------------------------------------------- Resultat Högskoleutbildning på Gotland har under den senaste tioårsperioden kontinuerligt vuxit i omfattning från de 60 platser som regionstyrelsen i Stockholm år 1986 förlade till Gotland till 544 helårsstudenter läsåret 1994/95. Utbildningen har ända sedan starten varit inriktat mot ämnesområdena teknik, ekonomi/systemvetenskap och kulturvetenskap. Arkeologi är det största ämnet i utbudet av kulturvetenskapliga utbildningar. Det särskilda åtagandet avseende behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) motsvarande 40 helårsstudenter har inte fullgjorts. 26 helårsstudenter deltog. Övriga särskilda åtaganden har fullföljts. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 23 472 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimen- sioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättning för särskilda åtaganden har beräknats till 8 372 000 kronor, varav 6 908 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och 1 464 000 kronor avser kompensation för merkostnader med anledning av att verksamheten är inrättad som en beställarorganisation. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget beräknats 74 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar. B 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1994/95 Anslag 32 656 1995/96 Anslag 50 534 därav 1996 33 617 1997 Förslag 33 396 1998 Beräknat 34 431 1999 Beräknat 35 533 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Idrottshögskolan i Stockholm. Idrottshögskolan i Stockholm har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade hög- skolan helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 1,8 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningens inriktning | | | | Idrottshögskolan i Stockholm får anordna utbildning i idrott och| | hälsa för skolans, idrottsrörelsens och andra avnämares behov. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 33 396 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng, skall uppgå till minst 250. Prognosen är att utbildningsuppdraget avseende examina inte kommer att fullgöras. Från och med läsåret 1994/95 minskade högskolan nybörjarplatserna på idrotts- lärarutbildningen och erbjöd i stället en 40-poängsutbildning i idrott med möjlighet till påbyggnad till 80 poäng. Anledningen härtill var att idrottslärare med ytterligare ett ämne i sin examen efterfrågas i stor utsträckning. Antalet sökande till högskolans utbildningsprogram och kurser är mycket stort. Kvinnor söker i något större utsträckning än män till högskolans utbildningar. Antalet registrerade studenter under läsåret 1994/95 var 471. Något mindre än hälften av studenterna var kvinnor. Av högskolans årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att myndighets- kapitalet - exklusive gåvor och donationer - var 14 miljoner kronor. På begäran av Utbildningsdepartementet har särskilt yttrande däröver lämnats av högskolan. Regeringen har den 19 juni 1996 beslutat att högskolan skall återföra 8 miljoner kronor till statsverkets checkräkning. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 33 396 000 kronor. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 3 327 000 kronor. B 35 Konstfack: Grundutbildning 1994/95 Anslag 71 635 1995/96 Anslag 139 021 därav 1996 92 525 1997 Förslag 95 437 1998 Beräknat 98 396 1999 Beräknat 101 545 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Konstfack har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 3,1 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | Konstfack får anordna utbildning inom utbildningsområdena konst,| | design och undervisning. | | | | Utbildningsuppdraget utökas med 20 helårsstudenter inom utbild- | | ningsområdet design. | | | | Konstfack skall anordna utbildning i textil design. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 95 437 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 300. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget inte kommer att fullgöras. Intresset är mycket högt för Konstfacks samtliga utbildningar. Endast 10 % av de sökande kan antas. Läsåret 1994/95 var antalet sökande drygt 1 600 och antalet registrerade studenter 515. Två tredjedelar av studenterna är kvinnor. Nya examinationsformer och ökad konkurrens har enligt högskolan bidragit till att höja kvaliteten. Kompetensutveckling av lärarna har höjt den pedagogiska kvaliteten. Lärartätheten har ökat under perioden. Det internationella utbytet har ökat. Informationsteknik har blivit en integrerad del i samtliga utbildningar, både som hjälpmedel i undervisningen och som ett viktigt moment i studenternas konstnärliga utbildning. Kontakterna med näringslivet har enligt högskolan utvecklats under perioden och utgör en viktig del i ett ömsesidigt kunskapsutbyte som ökar studenternas möjlighet till arbete efter avslutade studier. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 95 437 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende designutbildning. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 606 000 kronor. B 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 1994/95 Anslag 35 512 1995/96 Anslag 67 054 därav 1996 44 605 1997 Förslag 45 377 1998 Beräknat 46 784 1999 Beräknat 48 281 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för Kungl. Konsthögskolan. Kungl. Konsthögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsstudenter motsvarande 1 miljon kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | Kungl. Konsthögskolan får anordna utbildning inom utbildningsom-| | rådet konst. | | | | Utbildningsuppdraget utökas med en påbyggnadsutbildning, om- | | fattande 40 poäng, för arkitekter, konstnärer och tekniker i vä-| | gars, broars och övriga trafikmiljöers konstnärliga gestaltning.| | Ersättning för 5 helårsstudenter beräknas för utbildningen. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 45 377 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 70. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget kommer att fullgöras. År 1995 tilldelades högskolan rätt att utfärda magisterexamen i ämnet fri konst. Antalet sökande till utbildningen i fri konst är mycket stort. Av 843 sökande läsåret 1994/95 antogs 30, vilket var samma sökandetryck som de senaste två åren. Antalet sökande till påbyggnadsutbildningarna i byggnadskonst och restaureringskonst vid Arkitekturskolan var mindre läsåret 1994/95 än tidigare år. Vidareutbildning inom fri konst har samma läsår anordnats i större omfattning än tidigare. Läsåret 1994/95 var antalet registrerade studenter 228. Drygt hälften var kvinnor. Högskolan har genomfört en studie - Med 80-talet i ryggen - av hur stude- nterna, som examinerades under åren 1990-1994, har lyckats på arbetsmarknaden. Resultatet är ett viktigt led i kvalitetsarbetet och kommer att användas i utvecklingen av utbildningen. Kungl. Konsthögskolan har under år 1995 flyttat in i nya lokaler på Skepps- holmen. Det särskilda åtagandet har fullföljts. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 45 343 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till det utökade utbildningsuppdraget avseende påbyggnadsutbildning för arkitekter, konstnärer och tekniker. Ersättningen för det särskilda åtagandet, att utdela stipendier till studenter vid Arkitekturskolan, uppgår till 34 000 kronor. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 1 238 000 kronor. B 37. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1994/95 Anslag 63 807 1995/96 Anslag 116 559 därav 1996 77 564 1997 Förslag 80 450 1998 Beräknat 82 944 1999 Beräknat 85 599 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Kungl. Musikhögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 0,8 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | Kungl. Musikhögskolan i Stockholm får anordna utbildning inom | | utbildningsområdena musik och undervisning. | | | | Högskolan skall fortsätta att anordna dirigentutbildning och | | utbildning i elektronmusikkomposition. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 80 450 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 325. Prognosen är att ut- bildningsuppdraget vad gäller antalet examina kommer att fullgöras. Antalet sökande till högskolan har under lång tid varit stort. Läsåret 1994/95 fanns det cirka 1 350 sökande till 171 platser. Ett stort besparingsprogram genomförs under perioden 1994/95-1995/96 i syfte att till treårsperiodens slut arbeta bort tidigare underskott och uppnå balans i ekonomin. Besparingarna har bl.a. lett till en kraftig minskning av antalet undervisningstimmar i vissa ämnen med individuell undervisning. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 76 855 000 kronor. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 2 902 000 kronor och avser särskilda medel för dirigentutbildning och utbildning i elektronmusikkomposition samt utbetalning av bidrag till Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI). Parterna på det statliga kollektivavtalsområdet har i ramavtal om löner m.m. för perioden 1995-1998 avsatt ett verksamhetsutrymme att fördelas fr.o.m. januari 1997. Vid fördelningen av detta verksamhetsutrymme har 693 000 kronor, inklusive lönekostnadspålägg, fördelats till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har detta verksamhetsutrymme beräknats under anslaget. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 662 000 kronor. B 38. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1994/95 Anslag 283 745 1995/96 Anslag 405 816 därav 1996 268 601 1997 Förslag 275 532 1998 Beräknat 279 558 1999 Beräknat 288 506 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för de tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Lärarhögskolan i Stockholm. Lärarhögskolan i Stockholm har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av budgetåret 1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 7,1 miljoner kronor. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 200 300 | | Grundskollärarexamen 4-9 810 850 | | Gymnasielärarexamen 780 865 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom | | grundskollärarutbildningen 4-9 och gymnasielärarutbildningen | | särskilt inom den naturvetenskapliga utbildningsinriktningen | | jämfört med perioden 1993/94-1995/96. | | | | Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom| | den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen samt grundskollä- | | rarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96. | | | | Högskolan skall utveckla och anordna förberedande utbildning för| | blivande lärarstuderande med annat modersmål än svenska. | | | | Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen män inom| | lärarutbildningarna. | | | | Högskolans utbildningsområden utökas med design/konst, musik och| | idrott. | | | | Högskolan får ersättning för kurser inom utbildningsområdena de-| | sign/konst, musik och idrott vilka på uppdrag av högskolan | | anordnas av Konstfack, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm | | respektive Idrottshögskolan i Stockholm. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 275 532 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 3 300. Av dessa skall minst 750 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7, minst 980 grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och minst 1 070 gymnasielärarexamen. Prognosen för perioden är att utbildnings- uppdraget för grundskollärarexamen 1-7 kommer att fullgöras. Målen för grund- skollärarexamina 4-9 samt gymnasielärarexamina kommer sannolikt inte att nås. Intresset för studier vid högskolan är fortsatt högt. Framför allt attraherar de längre utbildningarna många sökande. Läsåret 1994/95 hade högskolan drygt 7 100 registrerade studenter. Andelen kvinnliga studenter uppgick till 81%. Högskolans kvalitetsarbete har ingått i den granskning av universitet och hög- skolor som Högskoleverket inledde budgetåret 1995/96 (Högskoleverkets rapportse- rie 1996:21R). Enligt denna granskning pågår ett aktivt kvalitetsarbete vid högskolan. Det råder en positiv atmosfär och det finns ett allmänt intresse för de principiella frågorna om kvalitet. Ledningens intresse för kvalitetsfrågorna framhålls. Som svagheter anges att ett vägledande mål för verksamheten saknas, att kvalitetsarbetet inte bedrivs koordinerat samt att studenterna inte är indragna i kvalitetsarbetet. Det särskilda åtagandet avseende behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår, motsvarande 75 helårsstudenter har inte fullföljts. 64 studenter har deltagit i utbildningen. Övriga särskilda åtaganden har fullföljts. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 256 503 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Högskolans takbelopp har beräknats med hänsyn till de nya utbildningsområdena musik, design/konst och idrott. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 6 668 000 kronor varav 4 318 000 kronor avser s.k. NT-utbildning och 2 350 000 kronor avser utveckling av lärarutbildning för synskadade, döva och hörselskadade m.m. samt rekryteringsinsatser för lärarstudenter med invandrarbakgrund. Högskolan erhåller under den nuvarande treårsperioden en tillfällig ökning av anslagsbeloppet på grund av ändrade former för ersättning för kostnader för lokalhyror. Högskolan beräknas inte få en samlad lokalisering på campus under den kommande treårsperioden varför en tillfällig ökning av anslagsbeloppet om 12 361 000 kronor är beräknad för 1997. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 12 234 000 kronor. B 39. Mitthögskolan: Grundutbildning 1994/95 Anslag 251 411 1995/96 Anslag 365 090 därav 1996 242 216 1997 Förslag 304 044 1998 Beräknat 339 022 1999 Beräknat 404 596 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbild- ningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Mitthögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsprestationer motsvarande 32,9 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att antalet helårsprestationer även under budgetåret 1995/96 kommer att vara fler än vad som kan ersättas inom beslutat takbelopp. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 bör följande| | examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda examina). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 800 1100 | | Grundskollärarexamen 4-9 10 100 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna samt inom | | grundskollärarutbildningen 4-9 jämfört med perioden 1993/94- | | 1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder för att öka an-| | delen kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska | | utbildningarna samt andelen män inom lärarutbildningarna och | | vårdutbildningarna. | | | | Antalet helårsstudenter bör minska under perioden 1997-1999 inom| | den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen och grundskol- | | lärarutbildningen 1-7 jämfört med perioden 1993/94-1995/96. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 304 044 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 1 500. Av dessa skall minst 370 avse grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7. Prognosen är att utbildningsuppdraget helt kommer att fullgöras. Under budgetåren 1991/92-1993/94 har antalet studenter ökat med cirka 1 000 per år vilket innebär en ökning med 22 %. Läsåret 1994/95 uppgick antalet registrerade studenter till 9 400. Det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet svarar för cirka hälften av utbildningsutbudet. Under läsåret 1994/95 var ökningen av helårsstudenter störst inom utbildningsområdena humaniora och natur- vetenskap. Antalet studenter inom distansutbildningen har under läsåret 1994/95 ökat i jämförelse med föregående år. Antalet fördjupningskurser har ökat mellan 1993/94 och 1994/95. Mitthögskolan har ett avtal med Kungl. Tekniska högskolan (KTH) om civiling- enjörsutbildning som innebär att studenterna kan läsa de inledande 80 poängen av civilingenjörsutbildningen vid Mitthögskolan och sedan fullfölja utbildningen vid KTH. Sedan den 1 juli 1995 anordnar högskolan medellånga vårdutbildningar på uppdrag av Jämtlands läns landsting och Landstinget i Västernorrland. Antalet forskarstuderande knutna till högskolan uppgick till 129. Andelen lärare med forskarexamen uppgick läsåret 1994/95 till 31 % och drygt hälften av högskolans lärare var engagerade i forsknings- och forskarutbildningsverksamhet. Högskolan har fullgjort de särskilda åtagandena med undantag av anordnandet av behörighetsgivande förutbildning (s.k. basår) för 120 helårsstudenter; drygt 90 helårsstudenter deltog. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 280 254 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimensioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 23 348 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Utöver takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden har under anslaget beräknats 442 000 kronor för tillfälliga extraordinära lånekostnader för investeringar i anläggningstillgångar. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 30 025 000 kronor. B 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning 1994/95 Anslag 150 150 1995/96 Anslag 219 484 därav 1996 146 822 1997 Förslag 203 776 1998 Beräknat 235 630 1999 Beräknat 243 172 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan. Mälardalens högskola har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Högskolan redovisade således vid utgången av budgetåret 1994/95 en reservation (outnyttjat takutrymme) motsvarande 18,4 miljoner kronor. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att reservationen från budgetåret 1994/95 samt hela takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | För treårsperioderna 1997-1999 respektive 2000-2002 skall fö- | | ljande examensmål preliminärt gälla (lägsta antal avlagda exami-| | na). | | | | Examen 1997-1999 2000-2002 | | | | Magisterexamen 150 300 | | | | Antalet helårsstudenter bör öka under perioden 1997-1999 inom de| | naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna jämfört med | | perioden 1993/94-1995/96. Högskolan bör vidta ytterligare åtgärder| | för att öka andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och | | tekniska utbildningarna samt andelen män inom | | vårdutbildningarna. | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Högskolan erhåller ytterligare två utbildningsområden: vård och | | musik. | | | | Högskolan får ersättning för musikutbildning som på uppdrag av | | högskolan anordnas av Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 203 776 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng skall uppgå till minst 180. Utbildningsuppdraget avseende examina har redan efter två år fullgjorts. Under perioden 1990/91 till 1994/95 har högskolans verksamhet fördubblats. Antalet helårsstudenter var läsåret 1994/95 drygt 3 300. Den största ökningen har skett inom samhällsvetenskap och humaniora. Även inom teknik och naturvetenskap, främst ingenjörsutbildningen, har expansionen varit kraftig. Samtidigt med denna expansion har de barn- och ungdomspedagogiska utbildningarna lagts ned. Detta har förändrat högskolans profil. Det totala antalet behöriga sökande till utbildningsprogram har nästan fördubblats under de senaste fem åren. Antalet helårsstudenter på fördjupningskurser har successivt ökat. Distansutbildningen har expanderat och omfattade läsåret 1994/95 cirka 6 % av studenterna. Den samverkan som etablerats mellan näringsliv och samhälle i regionen ger möjligheter för en utveckling av både högskolan och regionen. Under perioden 1990-1995 har forskningsverksamheten förstärkts. De särskilda nätverksstöden har varit av stor betydelse för denna utveckling. Också det regionala samarbetet bidrar till en effektiv spridning av forskningsresultat. Genom nyrekryteringar och stöd till lärare i forskarutbildning uppgick andelen lärare med doktorsexamen läsåret 1994/95 till 26 %. Mälardalens högskola eftersträvar en breddning av sin verksamhet mot det konstnärliga området. För närvarande samarbetar högskolan med Kungl. Musik- högskolan i Stockholm beträffande utbildning av kammarmusiker i kombination med annat ämne. Utbildningen har hittills varit externfinansierad. Sedan den 1 juli 1995 anordnar högskolan medellånga vårdutbildningar på upp- drag av landstingen i Södermanlands och Västmanlands län. Samtliga särskilda åtaganden har fullföljts. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 182 987 000 kronor. Takbeloppet har beräknats med hänsyn till de tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningarna samt dimen- sioneringsökningen hösten 1997 i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1 samt med hänsyn till att högskolan erhållit utbildningsområdet musik. Ersättningen för särskilda åtaganden har beräknats till 20 789 000 kronor och avser s.k. NT-utbildning. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 17 996 000 kronor. B 41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1994/95 Anslag 10 493 1995/96 Anslag 19 890 därav 1996 13 237 1997 Förslag 13 165 1998 Beräknat 13 573 1999 Beräknat 14 008 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Operahögskolan har under budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade högskolan helårsstudenter motsvarande 0,4 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | Operahögskolan får anordna utbildning inom utbildningsområdet | | opera. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 13 165 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 25. Prognosen för perioden är att utbildningsuppdraget kommer att fullgöras. Sökandetrycket är mycket högt till högskolans utbildningar. Antalet sökande läsåret 1994/95 var 137 till 12 platser. Under läsåret 1994/95 hade högskolan 111 registrerade studenter, varav 40 studerade på heltid och övriga deltog i kortare kurser. Könsfördelningen på högskolan har under flertalet år varit 60 % kvinnor och 40 % män. Högskolans grundutbildning omfattar framför allt musikdramatisk utbildning för sångare. Dessutom har högskolan utbildningar för såväl operarepetitörer som operaregissörer. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 13 165 000 kronor. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46. Forskning och utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 2 098 000 kr. B 42. Södertörns högskola: Grundutbildning 1997 Förslag 75 975 (nytt anslag) 1998 Beräknat 115 388 1999 Beräknat 157 350 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl - som är förenad med det utbild- ningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | Södertörns högskola får anordna utbildning inom de humanistiska,| | samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och tekniska | | utbildningsområdena. Högskolan får ersättning för farmaceutisk | | utbildning som på uppdrag av högskolan anordnas av Uppsala | | universitet. | | | | Högskolan bör vidta åtgärder för att öka andelen kvinnor inom | | naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. | | | | Utöver detta gäller det generella utbildningsuppdraget (avsnitt | | 5.13). | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 75 975 tkr | -------------------------------------------------------------------- Uppbyggnaden av Södertörns högskola De första studenterna har under hösten 1996 antagits till studier vid Södertörns högskola. Intresset har varit högt, drygt 6 400 personer sökte till högskolans utbildningar och cirka 1 200 har antagits. Andelen kvinnor av de sökande till de kurser som ges vid högskolan var cirka 68 %. Utbildningar anordnas inom det biovetenskapliga området. Flera utbildningsprogram som ges inom humaniora och samhällsvetenskap är tematiskt upplagda det första året. Högskolan kommer att ha en mångkulturell profil. Resurser för cirka 10 doktorander som skall handleda och undervisa vid Södertörns högskola har beräknats under anslaget B 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 55 975 000 kronor. Utöver takbeloppet har under anslaget beräknats 20 000 000 kronor för extraordinära kostnader i samband med uppbyggnaden av högskolan. Resurser för forskning har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 11 000 000 kronor. B 43. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1994/95 Anslag 17 971 1995/96 Anslag 32 854 därav 1996 21 863 1997 Förslag 21 743 1998 Beräknat 22 417 1999 Beräknat 23 135 Beloppen anges i tusental kr Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Teaterhögskolan. Teaterhögskolan har för budgetåren 1993/94 och 1994/95 redovisat fler helårsstudenter än vad som kan ersättas inom beslutade takbelopp. Vid utgången av budgetåret 1994/95 redovisade Teaterhögskolan helårsstudenter motsvarande 0,5 miljoner kronor över takbeloppet. På grundval av det underlag som högskolan lämnat i delårsrapport per den 30 juni 1996 bedömer regeringen att takbeloppet för budgetåret 1995/96 kommer att utnyttjas. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Utbildningsuppdragets inriktning | | | | Teaterhögskolan får anordna utbildning inom utbildningsområdet | | teater. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 21 743 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat För treårsperioden 1993/94-1995/96 gäller att antalet avlagda examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 30. Prognosen är att utbild- ningsuppdraget vad gäller antalet avlagda examina kommer att fullgöras. Antalet sökande till Teaterhögskolan har ökat under 1990-talet. Endast cirka 1 % av de sökande kan antas. Läsåret 1994/95 var antalet sökande till skådespela- rutbildningen 1 050 och 13 antogs. I stort sett samtliga antagna studenter fullföljer utbildningen. Antalet studerande i fortbildning och vidareutbildning har också ökat betydligt de senaste åren. Resurser för år 1997 Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (takbeloppet) kan uppgå till högst 21 743 000 kronor. Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har beräknats under anslaget B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår till 1 237 000 kronor. B 44. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. 1994/95 Anslag 1 271 921 1995/96 Anslag 1 986 614 därav 1996 1 321 965 1997 Förslag 1 379 837 1998 Beräknat 1 432 595 1999 Beräknat 1 496 672 Beloppen anges i tusental kr Under detta anslag beräknas medel bl.a. med anledning av avtal som staten ingått med enskilda utbildningsanordnare samt statsbidrag till kommuner och landsting. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 1 379 837 tkr | | | | Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande | | belopp. | | | | Anslagspost | | (tusental kronor) | | | | 1. Chalmers tekniska högskola AB | | - grundutbildning 461 007 | | - forskning och forskarutbildning 334 173 | | 2. Handelshögskolan i Stockholm 54 339 | | 3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping | | - grundutbildning 153 966 | | - forskning och forskarutbildning 17 144 | | 4. Teologiska Högskolan i Stockholm 1 766 | | 5. Örebromissionen/Örebro Missionsskola 1 105 | | 6. Evangeliska Fosterlands Stiftelsen/ | | Johannelunds Teologiska Institut 884 | | 7. Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut 4 204 | | 8. Stockholms Musikpedagogiska Institut 7 299 | | 9. Ericastiftelsen 5 183 | | 10. Stiftelsen Stora Sköndal 3 934 | | 11. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan 2 658 | | 12. Momsmerkostnader för Chalmers | | tekniska högskola AB och | | Stiftelsen Högskolan i Jönköping 74 744 | | 13. Kommunala högskoleutbildningar | | - Utbildning för vårdyrken 233 673 | | - Ingesunds musikhögskola 20 993 | | 14. Till regeringens disposition 2 765 | -------------------------------------------------------------------- Anslagsposterna beräknas i de flesta fall som det högsta belopp som kan betalas ut, motsvarande takbeloppet för statliga universitet och högskolor. Ersättning utgår för helårsstudenter och helårsprestationer samt i vissa fall för forskning och forskarutbildning. Enskilda utbildningsanordnare I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) anför regeringen att stiftelseförordnandena för bl.a. Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping bör ändras och att ändringarna bör komma till stånd med tillämpning av en ny bestämmelse i stiftelselagen, vilken föreslås i prop. 1996/97:22. I förstnämnda proposition föreslår regeringen att riksdagen skall godkänna att riktlinjen för ändringarna skall vara att regeringen skall utse ledamöterna i stiftelsernas styrelser. Skälen för förslaget redovisas i propositionen. 1. Chalmers tekniska högskola AB Statsbidraget till Chalmers tekniska högskola AB, regleras i ett särskilt avtal med staten från den 1 juli 1994. Under förutsättning att högskolan uppfyller kvalitetskraven och i övrigt fullgör sina åtaganden är staten beredd att inom ramen för ramavtalet ingå avtal om dimensionering och anslag som innebär att utvecklingen vid högskolan inte blir sämre än vad som genomsnittligt är fallet vid de statliga universiteten och högskolorna. De examina som Chalmers tekniska högskola AB har rätt att utfärda regleras i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina. Enligt högskolans prognos kommer det utbildningsuppdrag som fastställts för Chalmers tekniska högskola AB för treårsperioden 1993/94-1995/96 i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) att fullföljas. För den kommande treårsperioden 1997-99 avser staten och Chalmers tekniska högskola AB att sluta ett nytt avtal under hösten 1996. Det högsta belopp som bör kunna utgå för budgetåret 1997 beräknas för - grundutbildning till 461 007 000 kronor. - forskning och forskarutbildning till 334 173 000 kronor. Inflyttning i det nybyggda Mikroelektroniskt centrum beräknas ske tidigast under år 1998. Det årliga tillskottet för ökade hyreskostnader planeras till 36,6 miljoner kronor. 2. Handelshögskolan i Stockholm De examina som Handelshögskolan i Stockholm har rätt att utfärda regleras i för- ordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina. Det avtal mellan staten och Handelshögskolan i Stockholm som godkändes av rege- ringen i juni 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m. den 30 juni 2009 innebär att det högsta belopp som kan utgå är 50 000 000 kronor per år (inkl. bibliotek, studiestöd i forskarutbildningen samt ersättning per avlagd doktorsexamen). Enligt avtalet skall årlig korrigering av bidraget ske med hänsyn till förändringar i basbeloppet sedan föregående år. Med hänsyn till förändringarna i basbeloppet beräknar regeringen det maximala bidrag som kan utgå till Handelshögskolan i Stockholm budgetåret 1997 till 54 339 000 kronor. 3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping Statsbidraget till Stiftelsen Högskolan i Jönköping regleras i ett särskilt avtal med staten från den 1 juli 1994. Under förutsättning att högskolan upp- fyller kvalitetskraven och i övrigt fullgör sina åtaganden är staten beredd att inom ramen för ramavtalet ingå avtal om dimensionering och anslag som innebär att utvecklingen vid högskolan inte blir sämre än vad som genomsnittligt är fallet vid de statliga universiteten och högskolorna. Högskoleverket har under budgetåret 1995/96 granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping (Högskoleverkets rapportserie 1996:19 R). Högskoleverket anser att kvalitetsarbetet bedrivs med gott resultat. Högskoleverket framhåller dock att övergången till stiftelseformen har inneburit vissa organisatoriska problem till följd av decentraliseringen och ansvarsfördelningen i den nya organisationsformen. De examina som Stiftelsen Högskolan i Jönköping har rätt att utfärda för In- ternationella Handelshögskolan i Jönköping, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB och Ingenjörshögskolan i Jönköping AB regleras i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina. Enligt högskolans prognos kommer det utbildningsuppdrag som fastställts för Stiftelsen Högskolan i Jönköping för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 i proposi- tionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) att fullgöras. För den kommande treårsperioden 1997-99 avser staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping att sluta ett nytt avtal under hösten 1996. Det högsta belopp som bör kunna utgå för budgetåret 1997 beräknas för - grundutbildning till 153 966 000 kronor. - forskning och forskarutbildning till 17 144 000 kronor. 4. Teologiska högskolan i Stockholm Teologiska Högskolan i Stockholm har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning. Efter granskning och bedömning av Högskoleverket har högskolan under budgetåret 1995/96 även fått rätt att utfärda teologie kandidatexamen, 140 poäng. Högskoleverket har under budgetåret 1995/96 granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid högskolan (Högskoleverkets rapportserie 1996:18 R). Hög- skoleverket finner att högskolan har förvaltat sitt utbildningsuppdrag väl. Det avtal mellan staten och Teologiska Högskolan i Stockholm som godkändes av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå per år till Teologiska Högskolan i Stockholm är 1 720 000 kronor i 1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Det högsta belopp som kan utgå till Teologiska Högskolan i Stockholm budgetåret 1997 beräknas till 1 766 000 kronor. 5. Örebromissionen för Örebro missionsskola Örebromissionen har för Örebro Missionsskola enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning. Högskoleverket har under budgetåret 1995/96 granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid Örebro Missionsskola (Högskoleverkets rapportserie 1996:18 R). Högskoleverket finner att den vetenskapliga kompetensen har förstärkts något, men att det är viktigt att den förstärks ytterligare. Det avtal mellan staten och Örebromissionen som godkändes av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå till Örebro Missionsskola är 1 075 000 kronor per år i 1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Det högsta belopp som kan utgå till Örebromissionen för Örebro Missionsskola 1997 beräknas till 1 105 000 kronor. 6. Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Johannelunds Teologiska Institut Evangeliska Fosterlands Stiftelsen har för Johannelunds Teologiska Institut enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning. Högskoleverket har under budgetåret 1995/96 granskat och bedömt kvalitetsarbetet vid Johannelunds Teologiska Institut (Högskoleverkets rapportserie 1996:18 R). Högskoleverket finner att det är nödvändigt att den vetenskapliga kompetensen höjs och att en fortsatt examensrätt endast kan tillstyrkas då utbildningsplanen har fastställts och att den nödvändiga lärarkompetensen har styrkts. Johannelunds Teologiska Institut måste enligt Högskoleverket tydligare klargöra sin roll som högskola. Det avtal mellan staten och Evangeliska Fosterlands Stiftelsen som godkänts av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå per år till Johannelunds Teologiska Institut är 860 000 kronor i 1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Det högsta belopp som kan utgå till Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Johannelunds Teologiska Institut beräknas budgetåret 1997 till 884 000 kronor. 7. Stiftelsen Edsbergs musikinstitut Vid stiftelsen ges utbildning på högskolenivå med kammarmusikalisk inriktning. Stiftelsen har ingen examensrätt och har heller inte ansökt om sådan. Regeringen har erfarit att Stiftelsen Edsbergs styrelse utreder om verksamheten vid institutet skall kunna samordnas med verksamheten Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. När styrelsens utredning föreligger bör samordning med Kungl. Musikhögskolan i Stockholm övervägas och medlen för verksamheten överföras till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Edsbergs musikinstitut beräknas budgetåret 1997 till 4 204 000 kronor. 8. Stockholms Musikpedagogiska Institut De examina som Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut har rätt att utfärda regleras i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa ex- amina. Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut beräknas budgetåret 1997 till 7 299 000 kronor. 9. Ericastiftelsen Ericastiftelsen har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda psykoterapeutexamen. Stiftelsen bedriver också viss annan utbildning. Det högsta belopp som kan utgå till Ericastiftelsen beräknas budgetåret 1997 till 5 183 000 kronor. 10. Stiftelsen Stora Sköndal Stiftelsen har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda socionomexamen. Regeringen har i september 1996 givit Högskoleverket i uppdrag att utvärdera resurstilldelningssystemets effekter beträffande bl.a. socionom-utbildningen. Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Stora Sköndal beräknas budgetåret 1997 till 3 934 000 kronor. 11. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan har före innevarande budgetår inte erhållit statsbidrag. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan har inte rätt att utfärda någon av de examina som finns upptagna i högskoleförordningen. Regeringen anser att de fristående grund- och gymnasieskolorna utgör ett viktigt komplement till det kommunala skolväsendet. Det finns bl.a. fristående skolor med waldorfpedagogisk inriktning. Lärare vid alla typer av grund- och gymnasieskolor bör dock uppfylla de krav som ställs för de lärarexamina som regleras i högskoleförordningen. Det är därför viktigt att det finns lärare med lärarexamen enligt högskoleförordningen som har kvalificerad kunskap om waldorf- pedagogik. Regeringen har genom ett särskilt beslut i april 1996 tilldelat Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan statsbidrag för en påbyggnadsutbildning om 40 poäng i waldorfpedagogik för maximalt 100 helårsstudenter som har fullföljt en utbildning som leder fram till en lärarexamen enligt högskoleförordningen. Maximalt 10 av dessa kan alternativt ha fullföljt en grundläggande eurytmiutbildning vid Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan. Påbyggnadsutbildningen startade hösten 1996. För vårterminen 1997 beräknas det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan till 2 658 000 kronor. 12. Momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping Under anslaget har beräknats momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med det ramavtal som ingåtts mellan staten och respektive högskola. Enligt avtalen skall staten ersätta högskolorna för de momskostnader, dvs. den mervärdesskattepliktiga delen av omsättningen, som uppkommer i den grundläggande högskoleutbildningen och forskningen vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Syftet är att garantera konkurrensneutralitet gentemot de momsbefriade statliga högskolorna och universiteten. Staten anvisade budgetåret 1994/95 40 miljoner kronor avseende ersättning för momsmerkostnader. Det sammanlagda belopp som utbetalades för momsmerkostnader under detta budgetår uppgick till 85,8 miljoner kronor. Budgetåret 1995/96 anvisades 109 miljoner kronor. Det sammanlagda beloppet för momsmerkostnader budgetåret 1995/96 kommer enligt prognoserna att uppgå till 146 miljoner kronor. Anledningen till att utfallet blir så mycket större än de anvisade beloppen har framför allt berott på två orsaker. Det beror dels på att utbildningens omfattning har ökat vid både Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, dels på att fastighetsbeståndet vid Chalmers tekniska högskola AB inte kom att ingå i ett fastighetsbolag inom Chalmers tekniska högskola AB, utan i statliga Akademiska Hus AB i och med propositionen Försäljning av vissa högskolefastigheter vid Chalmers Tekniska högskola i Göteborg m.m. (prop. 1995/96:66, bet. 1995/96:FiU03, rskr. 1995/96:52). Regeringen beräknar 74 744 000 kronor för ersättning för momsmer-kostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. 13. Kommunala högskoleutbildningar 13.1. Utbildning för vårdyrken Anslagsposten avser statsbidrag för grundläggande vårdhögskoleutbildning för vilka dels landstingen eller kommunerna är huvudmän, dels universitet eller högskolor är huvudmän och genom ram- och överflyttningsavtal godkända av regeringen ger vårdutbildningar på uppdrag av landsting. Examensrätten framgår av högskoleförordningens (1993:100) bilaga 3 samt Högskoleverkets rapportserie. För den kommunala och landstingskommunala högskolan fastställs i det nuvarande systemet för statsbidrag inte ett takbelopp per kommun eller landsting. I stället fastställs ett maximalt antal statsbidragsberättigade årsstudieplatser för varje kommun eller landsting. Ramen är oförändrad i jämförelse med den ram som gällde under treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Regeringen har den 1 augusti 1996 uppdragit åt Högskoleverket att lämna förslag till ett system för statsbidrag till vårdhögskolor som bättre överensstämmer med det resurstilldelningssystem som sedan år 1993 gäller för statliga universitet och högskolor (avsnitt 5.3.2.4 Utbildningar inom vårdområdet m.m.). För budgetåret 1997 bör fastställas följande högsta antal bidragsberättigade årsstudieplatser för kommunal högskoleutbildning: Landsting/kommun Budgetåret 1997 Stockholms läns landsting 3 123 Landstinget i Uppsala län 1 011 Landstinget Sörmland 401 Landstinget i Östergötlands län 966 Landstinget i Jönköpings län 1 034 Landstinget Kronoborg 453 Landstinget i Kalmar län 348 Landstinget Blekinge 334 Landstinget, Kristianstads län 509 Malmöhus läns landsting 1 148 Landstinget Halland 305 Bohuslandstinget 226 Landstinget i Älvsborg 698 Landstinget Skaraborg 494 Landstinget i Värmland 432 Örebro läns landsting 935 Landstinget Västmanland 335 Landstinget Dalarna 455 Landstinget Gävleborg 496 Landstinget Västernorrland 591 Jämtlands läns landsting 284 Västerbottens läns landsting 1 256 Norrbottens läns landsting 665 Göteborgs Stad 1 588 Malmö Stad 800 Gotlands kommun 54 Summa 18 923 13.2. Ingesunds musikhögskola Enligt högskoleförordningen (1993:100) har landstinget för Ingesunds Musikhögskola rätt att utfärda musiklärarexamen. Det högsta belopp som kan utgå till Ingesunds Musikhögskola beräknas budgetåret 1997 till 20 993 000 kronor. B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. 1994/95 Anslag 1 354 894 1995/96 Anslag 645 340 därav 1996 380 997 1997 Förslag 534 155 1998 Beräknat 289 268 1999 Beräknat 275 279 Beloppen anges i tusental kr Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget avser även bidrag till Svenska studenthemmet i Paris samt bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer. De ändamål för vilka medel anvisats under detta anslag har förändrats mellan budgetåren 1994/95, 1995/96 och 1997. Detta förklarar de stora skillnaderna mellan budgetåren vad gäller anslagsbeloppen. Beräknat anslag för budgetåren 1998 och 1999 inkluderar den av riksdagen beslutade besparingen inom grundutbildning och forskning i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 534 155 tkr | | | | Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande be-| | lopp. | | | | Anslagspost | | (tusental kr) | | | | 1. Svenska student- | | hemmet i Paris 1 207 | | | | 2. Finansiering av låne- | | kostnader m.m. 185 081 | | | | 3. Bidrag till Sveriges | | Förenade Student- | | kårer 182 | | | | 4. Distansutbildning 7 371 | | | | 5. Utveckling av lärarutbildning 23 000 | | | | 6. Utveckling av naturvetenskap | | och teknik 20 598 | | | | 7. Jämställdhet 68 360 | | | | 8. Gästforskare/gästlärare i utlandet 5 000 | | | | 9. Designsatsning 4 000 | | | | 10. Övrig forskning 7 846 | | | | 11. Till regeringens disposition 211 510 | -------------------------------------------------------------------- Utgångspunkter för övervägandena Svenska studenthemmet i Paris Bidraget har pris- och löneomräknats. Därutöver har en förstärkning om 400 000 kronor beräknats för verksamheten vid studenthemmet. Finansiering av lånekostnader m.m. Riksdagen har tidigare beslutat om investeringar i inredning och utrustning för universitet och högskolor enligt regeringens förslag i propositionerna Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) och Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU22, rskr. 1992/93:390) samt i vissa fall enligt förslag i äldre propositioner vilka riksdagen beslutat om. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 finansieras sådana investeringar genom att universitet och högskolor tar upp lån i Riksgäldskontoret. De tidigare avsatta medlen för investeringar finansierar i stället lånekostnaderna. Under anslaget beräknas medel för sådana tidigare beslutade ändamål som kommer att realiseras under budgetåret. Medlen kommer att fördelas till universitet och högskolor i regleringsbrev. Utveckling av lärarutbildning För kompetensutveckling av lärarutbildare har beräknats 15 000 000 kronor och för forskningsanknytning av lärarutbildningen har beräknats 8 000 000 kronor. Utveckling av naturvetenskap och teknik Regeringen uppdrog den 15 juli 1993 åt Statens skolverk och Högskoleverket (dåvarande Verket för högskoleservice) att under en period av fem år från och med den 1 juli 1993 initiera åtgärder inom skolan och den högre utbildningen i syfte att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik (det s.k. NOT- projektet). För budgetåret 1997 har beräknats 3 598 000 kronor för NOT- projektet. Till teknik- och naturvetenskapscentrum har beräknats 12 000 000 kronor. Regeringen uppdrog den 23 maj 1996 åt Linköpings universitet att, i samverkan med andra universitet och högskolor, genomföra ett treårigt projekt syftande till en förnyelse av högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna. För projektet har för år 1997 beräknats 5 000 000 kronor. Jämställdhet För insatser som följer av propositionen (prop. 1995/96:164, bet. 1995/96:UbU18, rskr. 1995/96:405) Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet har beräknats följande belopp: för postdoktorala stipendier 14 392 000 kronor, för gästprofessurer 7 710 000 kronor, för nya professurer 14 419 000 kronor och för doktorandtjänster 30 839 000 kronor. Övrig forskning För två professurer inom elektronikproduktion har beräknats 2 846 000 kronor och för forskning inom IT-pedagogik har beräknats 5 000 000 kronor. Till regeringens disposition Under anslagsposten till regeringens disposition har bl.a. beräknats 10 000 000 kronor för en Östersjösatsning, 15 000 000 kronor för utvecklingsinsatser av IT- pedagogik och 1 545 000 kronor till delegationen för genomförande av vissa EU- program inom utbildning och kompetensutveckling m.m. B 46. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 1994/95 Anslag 164 8821 1995/96 Anslag 251 5042 därav 1996 167 6702 1997 Förslag 295 196 1998 Beräknat 304 347 1999 Beräknat 314 089 Beloppen anges i tusental kr 1 Avser anslagen C 46. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor samt C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor 2 Avser anslagen C 48. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor samt C 49. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskning vid mindre och medelstora högskolor samt konstnärligt utvecklingsarbete vid konstnärliga högskolor. De mindre och medelstora högskolorna har i sina fördjupade anslags- framställningar hemställt om en resursförstärkning för forskning och forskarutbildning och de konstnärliga högskolorna har hemställt om en förstärkning av resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Verksamhetsmål | | | | De resurser och riktlinjer för verksamheten som regeringen före-| | slår i denna proposition samt riktlinjerna i den | | forskningspolitiska propositionen bör gälla. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 295 196 tkr | | | | I anslagsposten Högskolan i Karlstad ingår 350 000 kronor för Jäm-| | ställdhetscentrum. I anslagsposten Högskolan i Växjö ingår 351 000| | kronor för en fullmaktstjänst. I anslagsposten Högskolan i Örebro| | ingår 523 000 kronor för Kvinnovetenskapligt forum. Regeringen | | har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. | | | | Högskola Anslag | | (tusental kronor) | | Högskolan i Karlstad 30 304 | | Högskolan i Växjö 30 414 | | Högskolan i Örebro 30 523 | | Mitthögskolan 30 025 | | Högskolan i Borås 6 154 | | Högskolan Dalarna 21 901 | | Högskolan i Gävle/Sandviken 11 745 | | Högskolan i Halmstad 17 975 | | Högskolan i Kalmar 17 974 | | Högskolan i Karlskrona/Ronneby 18 043 | | Högskolan Kristianstad 5 638 | | Högskolan i Skövde 9 889 | | Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 5 418 | | Mälardalens högskola 17 996 | | Södertörns högskola 11 000 | | Summa mindre och medelstora högskolor264 999 | | | | Idrottshögskolan i Stockholm 3 327 | | Lärarhögskolan i Stockholm 12 234 | | Summa 15 561 | -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- | Högskola Anslag | | (tusental kronor) | | Danshögskolan 2 597 | | Dramatiska institutet 2 199 | | Konstfack 2 606 | | Kungl. Konsthögskolan 1 237 | | Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 2 662 | | Operahögskolan i Stockholm 2 098 | | Teaterhögskolan i Stockholm 1 237 | | Summa konstnärliga högskolor 14 636 | -------------------------------------------------------------------- Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under anslagen till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt Högskolan i Luleå. Resultatbedömning De mindre och medelstora högskolorna har under senare år anvisats ökade direkta forskningsresurser och har också med framgång lyckats få externa forskningsmedel (avsnitt 5.5.3). De mindre och medelstora högskolorna har en växande betydelse för utvecklingen av det regionala näringslivet, för tekniköverföring och forskningsinformation, men också för den regionala rekryteringen till högre utbildning och tillgången till kvalificerad arbetskraft i regionen. Forskningsresurserna har också en avgörande betydelse för kvaliteten inom den högre utbildningen. Det konstnärliga utvecklingsarbetet är en mycket väsentlig del av de konstnär- liga högskolornas verksamhet och höjer grundutbildningens kvalitet. Slutsatser Resurserna för de direkta forskningsstödjande åtgärderna vid de mindre och medelstora högskolorna uppgår läsåret 1995/96 (12 månader) till cirka 75 miljoner kronor. Dessutom finns två tidsbegränsade resurser för forskningen vid dessa högskolor; dels för samarbete i nätverk mellan mindre och medelstora högskolor samt universitet och högskolor med fasta forskningsresurser (40 miljoner kronor per år 1993/94 - 1995/96) och dels för forskningssamverkan mellan mindre och medelstora högskolor och näringslivet (40 miljoner kronor per år 1994/95 - 1995/96). Lärarhögskolan i Stockholm förfogar över forsknings- resurser, drygt 8 miljoner kronor, som anvisas inom Stockholms universitets fakultetsanslag. Regeringen föreslår att de mindre och medelstora högskolorna samt Lärarhög- skolan i Stockholm och Idrottshögskolan för år 1997 tilldelas förstärkta och permanenta forskningsresurser. Utöver nuvarande resurser om sammanlagt 168 miljoner kronor (12 månader, 1997 års prisläge) föreslås en förstärkning om 112 miljoner kronor för att utveckla forskningen. Resurserna skall fritt disponeras av respektive högskola så att denna kan utveckla forskningen under eget ansvar. I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) föreslås ett ökat statligt inflytande över de s.k. löntagarfondsstiftelserna. Under denna förut- sättning bedömer regeringen att resurserna för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna bör kunna förstärkas ytterligare under budgetåren 1998 och 1999 (avsnitt 5.5.3). Resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna uppgår år 1995/96 (12 månader, 1997 års prisläge) sammanlagt till knappt 12,9 miljoner kronor. En förstärkning av dessa resurser om sammanlagt knappt 1,8 miljoner kronor har beräknats. Regeringen föreslår att de mål som redovisas i denna proposition samt i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) skall gälla för forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna samt för det konstnärliga utvecklingsarbetet vid de konstnärliga högskolorna. Insatserna för att främja ökad jämställdhet mellan kvinnor och män på samtliga nivåer inom högskolorna bör fortsätta och öka. B 47. Sunet 1997 Förslag 100 000 (nytt anslag) 1998 Beräknat 37 814 1999 Beräknat 35 632 Beloppen anges i tusental kr Högskoleverket svarar för administrationen av universitetsdatanätet Swedish University Computer Network (SUNET). Högskoleverket svarar även för in- och utbetalningar som rör SUNET samt att anslagsframställning och årsredovisning för SUNET bifogas Högskoleverkets anslagsframställning och årsredovisning. Med anledning härav har medel för driften av SUNET, 30 miljoner kronor, anvisats under anslaget C 51. Högskoleverket för innevarande budgetår (18 månader). Högskoleverket disponerar även en låneram om 20 miljoner kronor för investeringar inom SUNET. Vidare har regeringen genom beslut den 19 juni 1996 anvisat särskilda medel under innevarande budgetår om 15 810 000 kronor för driften av dels 34 Mbit/s-förbindelserna mellan universitetsorterna inklusive Luleå dels 2 Mbit/s-förbindelserna mellan övriga högskoleorter och dels 2 Mbit/s-förbindelse till övriga Norden (NORDUnet.). Genom beslutet anvisades också medel till en 2 Mbit/s-förbindelse för högskoleutbildningen på Gotland. Regeringen har i propositionen Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik (1995/96:125, bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96:282) behandlat frågor som berör SUNET. Universitetsdatanätet skall ses som en nationell tillgång som skall kunna utnyttjas av ännu fler, t.ex. hela biblioteksväsendet. Högskoleverket/SUNET har i sin anslagsframställning för SUNET avseende perioden 1997-1999 redovisat en plan för en kraftig förstärkning av kapaciteten inom SUNET. Bl.a. föreslås att ryggradsnätet som går mellan universitetsorterna inklusive Luleå förstärks till 155 Mbit/s och förbindelserna till de mindre och medelstora högskolorna förstärks till 34 Mbit/s. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 100 000 tkr | | | | Övrigt | | | | SUNET skall utvecklas kraftigt och även få en nationell roll | | utanför universiteten och högskolorna. Ett särskilt anslag för | | SUNET förs upp i statsbudgeten. Högskoleverket skall även fort- | | sättningsvis svara för administrationen av SUNET. En särskild | | styrelse för SUNET bildas inom Högskoleverket. | -------------------------------------------------------------------- Under anslaget beräknas resurser för en uppgradering av SUNET. Ryggradsnätet - som omfattar universitetsorterna inklusive Luleå - uppgraderas till 155 Mbit/s. Högskolor i övrigt skall anslutas med 10-34 Mbit/s. Kungl. biblioteket (KB) och statliga museer skall anslutas med normalt högst 2 Mbit/s. Vidare skall staten erbjuda berörda kommuner anslutning med normalt högst 2 Mbit/s till SUNET av huvudbibliotek, länsbibliotek och länsmuséer under en inledningsperiod. För driften av SUNET för universitetens och högskolornas del och för de statliga museerna beräknas 38 miljoner kronor för budgetåret 1997. Av beloppet har 20 miljoner kronor tidigare beräknats under Högskoleverkets anslag. Därutöver har regeringen denna dag föreslagit riksdagen att på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 anvisa ett engångsbelopp om 66 miljoner kronor som avses kunna förbrukas under minst en treårsperiod. För de kostnader för den angivna uppgraderingen som inte täcks av de anvisade medlen skall Högskoleverket/SUNET ta ut avgifter av de nämnda statliga myndigheterna. För de konstnärliga högskolorna och de statliga museerna skall driften dock bekostas från anslaget. Under anslaget beräknas vidare ett engångsbelopp om 62 miljoner kronor som avses kunna användas av Högskoleverket/SUNET för att inledningsvis stödja anslutningen av de nämnda organen med kommunal huvudman. Beloppet utgör en total ram för detta ändamål. Stödet skall avse SUNETS:s driftkostnader för an- slutningen under normalt högst en tvåårsperiod räknat från den tidpunkt anslutningen sker till SUNET. Det skall ses som ett erbjudande från statens sida som förutsätter att berörda kommuner åtar sig att själva svara för alla de kostnader som är förenade med deras deltagande när statens stöd upphör. Staten svarar genom Högskoleverket/SUNET för alla förbindelser och all behövlig utrustning inom SUNET för den angivna planen. SUNET kan välja mellan att själv svara för kommunikationen eller att genom avtal överlåta detta till andra entreprenörer. Vid planeringen av projektet skall Högskoleverket samarbeta med Kungl. biblioteket och Statens kulturråd.Berörda myndigheter kan givetvis på egen bekostnad ordna förbindelser med högre kapacitet än den angivna. Uppgradering av de statliga delarna av SUNET förutsätts ske under 1997 och 1998. De kommunala anknytningarna förutsätts kunna genomföras successivt under en följd av år. Det skall även åligga Högskoleverket/SUNET att erbjuda högskolestuderande förbindelse med SUNET lokalt för studieändamål, bl.a. i samband med distansutbildning. En högskolestuderande skall således oavsett bostadsort kunna kommunicera inom SUNET och Internet, genom uppringd förbindelse till låg taxa och utan att behöva bekosta ett eget internetabonnemang. På så vis skall studiemöjligheterna göras mer oberoende av bostadsort. Genom den kraftiga uppgraderingen av högskoledelen av SUNET i kombination med vidgningen till vissa nya områden bibehålls SUNET som i första hand en högskoleresurs samtidigt som dess kapacitet och den kompetens som det representerar utnyttjas i ett vidare nationellt syfte. Till följd av den förändrade rollen avser regeringen att genom ändring av instruktionen för Högskoleverket föreskriva att inom verket skall finnas en särskild styrelse för SUNET, vars ledamöter skall nomineras i första hand av högskolorna. Biblioteksexpertis från Kungl. biblioteket och Statens kulturråd bör vara representerad i styrelsen. B 48. Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 1994/95 Anslag 1 487 495 1995/96 Anslag 3 051 995 därav 1996 2 286 679 1997 Förslag 1 549 946 1998 Beräknat 1 582 912 1999 Beräknat 618 010 1 Beloppen anges i tusental kr 1 Av beräkningstekniska skäl redovisas här en besparing om 1 000 miljoner kronor i enlighet med vad som redovisats under avsnitt 5.12.1. Beräknat anslag uppgår till 1 618 010 tkr före denna besparing Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 1 549 946 tkr | | | | Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande be-| | lopp. | | | | Medicinsk utbildning och forskning | | (tusental kr) | | | | Uppsala universitet 182 532 | | | | Lunds universitet 294 928 | | | | Göteborgs universitet 301 785 | | | | Umeå universitet 145 846 | | | | Linköpings universitet 112 548 | | | | Karolinska institutet 422 629 | | | | Odontologisk utbildning och forskning | | (tusental kr) | | | | Göteborgs universitet 51 850 | | | | Umeå universitet 37 828 | -------------------------------------------------------------------- 6 Högskolemyndigheter 6.1 Anslag C 1. Högskoleverket 1995/96 Anslag 240 000 Utgiftsprognos 229 000 därav 1996 160 000 därav 1996 155 000 1997 Förslag 143 671 1998 Beräknat 124 191 1999 Beräknat 127 351 Beloppen anges i tusental kr Högskoleverkets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1995:945) med instruktion för Högskoleverket. Högskoleverket är central myndighet för frågor som rör universitet och högskolor med offentlig huvudman samt enskilda anordnare av utbildning på högskolenivå vilka får statsbidrag eller har tillstånd att utfärda examina. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | För den kommande planeringsperioden skall följande övergripande | | mål gälla för den verksamhet som Högskoleverket ansvarar för. | | | | Högskoleverket skall utveckla strategier och metoder för | | nationella utvärderingar av den högre utbildningen och | | forskningen. Vidare skall Högskoleverket granska och bedöma | | universitetens och högskolornas arbete med kvalitetsutveckling. | | | | Högskoleverket skall ansvara för utredningar, uppföljningar och | | analyser som skall ligga till grund för regeringens bedömningar | | och beslut. | | | | Högskoleverket skall genom sin tillsyn säkerställa att | | allmänhetens och enskilda individers behov, intressen och | | rättigheter i förhållande till högskolesystemet blir | | tillgodosedda. | | | | Högskoleverket skall underlätta internationell rörlighet för | | studenter och lärare samt för akademiskt utbildade i övrigt. | | Verket skall vidare genom skilda informationsinsatser öka | | kunskaperna om och intresset för högre utbildning och forskning.| | | | Högskoleverket skall främja den grundläggande utbildningens | | kvalitet och pedagogiska förnyelse. Det arbete som bedrivs | | genom Rådet för grundläggande högskoleutbildning skall fortsätta.| | | | I samband med att nya regler för tillträde till högre utbildning| | träder i kraft inför antagningen till hösten 1997 får | | Högskoleverket ansvar för att fastställa föreskrifter för | | antagningsverksamheten och följa tillämpningen av de nationella | | reglerna. | | | | Högskoleverket skall ansvara för administration av universitets-| | datanätet SUNET som nationell resurs. | | | | Resurser för 1997 | | | | Ramanslag 143 671 tkr | | | | Beräknade avgiftsinkomster (högskoleprovet) 17 900 tkr. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen föreslog i propositionen Ett högskoleverk (prop. 1994/95:165, bet. 1994/95:UbU17, rskr. 1994/95:386) att Rådet för forskning om universitet och högskolor skulle läggas ner från och med den 1 januari 1998. Regeringen föreslår att ansvaret för att stödja forskning om universitet och högskolor överförs till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Därigenom kan denna typ av forskning vägas mot andra angelägna ändamål inom HSFR:s ansvarsområde. De uppgifter som Rådet för forskning om universitet och högskolor har haft rörande utvecklingsarbete föreslår regeringen integreras i Högskoleverkets utredande och uppföljande verksamhet. SUNET Medel för de svenska universitetens och högskolornas nätverk för datakom- munikation, SUNET, har tidigare beräknats under anslaget till Högskoleverket. Från och med budgetåret 1997 föreslår regeringen att ett nytt anslag inrättas, som benämns B 47. Sunet. Som en konsekvens av detta förslag beräknas en minskning av anslaget till Högskoleverket med 20 miljoner kronor. Resultat Högskoleverket inrättades den 1 juli 1995 och har under det första året fullföljt vissa uppdrag och uppgifter som påbörjats av de tidigare myndig- heterna, Verket för högskoleservice och Kanslersämbetet. Högskoleverket har emellertid fler och andra arbetsuppgifter än de tidigare myndigheterna och verket har därför lagt ner stort arbete på att organisera och planera sin framtida verksamhet. Under det första verksamhetsåret har Högskoleverket fullföljt och rapporterat flera regeringsuppdrag. Därigenom har verkets tillkomst bidragit till att avlasta regeringskansliet men också till att lyfta fram frågorna som utretts till en mer öppen och allsidig diskussion än som varit möjligt när utredningarna sköttes inom regeringskansliet. Exempel på sådana utredningar är verkets kartläggning av i vilken utsträckning avgiftsbelagd utbildning i privat regi systematiskt tillgodoräknas som kurs vid universitet eller högskola. Vidare har Högskoleverket ansvar för frågor som rör examensprövningar - frågor som tidigare behandlades av regeringen. Högskoleverket har redovisat större nationella utvärderingar som omfattar grundskollärarutbildningen, de medellånga vårdutbildningarna och forskarutbildningen i språkvetenskapliga ämnen. Vidare har den första omgången av bedömningar av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor - omfattande fem lärosäten - slutförts och rapporterats (avsnitt 5.3.1). Planeringsförutsättningar för budgetåren 1998 och 1999 Planeringsförutsättningen bör vara att verksamheten vid Rådet för grundläggande högskoleutbildning skall fortsätta även efter år 1998. C 2. Verket för högskoleservice 1995/96 Anslag 1 1997 Förslag 10 000 1998 Beräknat 10 220 1999 Beräknat 10 480 Beloppen anges i tusental kr Verkets för högskoleservice arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1995:943) med instruktion för Verket för högskoleservice. Verket för högskoleservice skall på uppdrag av universitet och högskolor biträda vid antagning av studenter, juridisk rådgivning och service, rådgivning och service i fråga om administrativ utveckling och ADB samt vid upphandling av i första hand utrustning. Verket för högskoleservice har under budgetåret 1995/96 varit avgifts- finansierat. Som en följd av beslutade förändringar i verksamheten tilldelas Verket för högskoleservice ett ramanslag. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | För den kommande planeringsperioden skall följande övergripande | | mål gälla för den verksamhet som Verket för högskoleservice an- | | svarar för. | | | | Verket för högskoleservice skall utveckla ett datorbaserat | | system för information till både sökande och | | antagningsmyndigheter om sökmöjligheter och antagnings- och | | rekryteringssituationen under olika skeden av sök- och | | antagningsproceduren. Systemet skall vara obligatoriskt för | | alla högskolemyndigheter. Systemet skall på uppdrag av berörda | | antagningsmyndigheter även kunna användas för anmälan och | | antagning av studerande för eftergymnasial utbildning i vid | | mening. | | | | Verket för högskoleservice skall sälja och utföra | | upphandlingstjänster till övervägande delen baserat på | | universitetens och högskolornas behovsområden. | | | | Resurser | | | | Ramanslag 10 000 tkr | | Beräknade avgiftsinkomster 45 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat Verket för högskoleservice (VHS) ombildades den 1 juli 1995. Detta skedde som en direkt följd av att Högskoleverket inrättades med anledning av regeringens förslag i prop. 1994/95:165 och då bl.a. övertog de myndighetsuppgifter som tidigare åvilat VHS. De av VHS uppgifter under budgetåret 1994/95 som övertogs av Högskoleverket gällde uppföljning, internationalisering, information och högskoleprovet. De mer renodlade serviceuppgifterna inom områdena antagning av studerande, upphandling, administrativ utveckling/ADB och juridik kvarstod. Regeringen har i beslut den 21 december 1995 uppdragit åt VHS att utveckla system för antagning av studenter till högskoleutbildning. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1995/96:184, bet. 1995/96: UbU11, rskr. 1995/96:264) skall den gemensamma funktionen för antagningen också fortsättningsvis bedrivas i myndighetsform av VHS. C 3. Centrala studiestödsnämnden 1994/95 Utgift 179 181 Anslagskredit 9 300 1995/96 Anslag 295 622 Utgiftsprognos 301 600 därav 1996 213 600 1997 Förslag 276 727 1998 Beräknat 234 512 1999 Beräknat 235 350 Beloppen anges i tusental kronor Centrala studiestödsnämnden är central förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. Myndighetens arbetsuppgifter framgår av förordningen (1996:502) med instruktion för Centrala studiestödsnämnden (CSN). CSN fullgör också uppgifter enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar samt administrerar bidrag till döva och hörselskadade elever och elever vid Rh-anpassad utbildning enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan. De övergripande målen för CSN är att som förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor - följa upp och utvärdera studiestödssystemen, - ta fram underlag och förslag för utveckling av det studiesociala området, - på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt svara för hanteringen av beviljning och återbetalning av studiestöd, - hantera ärenden så snabbt som möjligt med iakttagande av kravet på rättssäkerhet, - bedriva sin verksamhet så att studerande och låntagare ges en, utifrån deras utgångspunkt, tillfredsställande service. Inkomster hos CSN, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, beräknas till 70 miljoner kronor för budgetåret 1997. Inkomsterna avser bl.a. uppläggningskostnader för lån. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar på ett outnyttjat utrymme på ca 1 miljon kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår innehåller en rad osäkra faktorer. Prognosen tyder på att CSN kommer att överskrida sina tilldelade resurser. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Målen för Centrala studiestödsnämnden som ansvarig förvaltnings-| | myndighet för studiesociala frågor skall under den kommande | | planeringsperioden ligga fast. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag: 276 727 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultat CSN:s årsredovisning visar att myndigheten i allt väsentligt har klarat att uppfylla målen för verksamheten. Målet på tre veckors behandlingstid för ansökningsärenden har med vissa undantag kunnat hållas under budgetåret. I vissa delar av landet har dock tillgängligheten på telefon periodvis inte varit tillfredsställande. De stora satsningarna på utbildningsområdet med hänsyn till arbetsmarknadsläget har för CSN medfört täta regeländringar och stora volymökningar samtidigt som de studerande ställer större krav på individuell information och rådgivning. Totalt inkommer årligen ca 1,3 miljoner ärenden som kräver manuell handläggning och ca 9 miljoner ärenden som hanteras maskinellt. Telefonsamtalen uppgår till drygt 4 miljoner. Myndigheten har uppnått besparingskraven, men haft svårigheter att hantera den kraftigt ökande ärendevolymen med tilldelade resurser. Kraven på studiestödsadministrationen förväntas öka de närmaste åren. Regeringen bedömer därför att den tillfälliga resursförstärkning som tilldelats myndigheten för löpande verksamhet för budgetåret 1995/96 måste permanentas för löpande utgifter inom beviljningsverksamheten (prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:SfU5, rskr. 1995/96:213). Regeringen utgår från att myndigheten under budgetåret 1997 ytterligare kommer att kunna förbättra servicen och tillgängligheten för allmänheten med den resurstilldelning som här föreslås. Regeringen har under utgiftsområde 15 Studiestöd, anslaget A 3. Vuxenstudiestöd m.m. i denna proposition föreslagit att ett särskilt ut- bildningsbidrag främst för arbetslösa skall införas den 1 juli 1997. Kostnaden för information och administration beräknas uppgå till 35 miljoner kronor för år 1997. Återbetalningsverksamheten Kostnaderna för verksamheten med återbetalning av studiestöd skall i princip täckas genom avgifter. CSN:s återbetalningsverksamhet bör även i fortsättningen redovisas som uppdragsverksamhet. Verksamheten fördes fr.o.m. budgetåret 1993/94 upp med ett formellt belopp, s.k. 1 000 kronorsanslag, från att tidigare redovisats under CSN:s ramanslag. Mot bakgrund av den förändrade redovisningen av statens verksamhet bör redovisningen i fortsättningen ske utan den formella anknytningen till statsbudgeten. Intäkterna i form av avgifter för återbetalningsverksamheten beräknas till 170 miljoner kronor för år 1997, men endast 138 miljoner kronor av avgifterna beräknas inflyta kassamässigt. Kostnaderna för verksamheten under det kommande budgetåret beräknas till 161 miljoner kronor. CSN bör därför för budgetåret 1997 tillfälligt kompenseras med mellanskillnaden 23 miljoner kronor. Beloppet har beräknats under CSN:s ramanslag. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under år 1997 i frågan om finansieringen av återbetalningsverksamheten i samband med ett ställningstagande till utredningsförslaget om ett nytt studiestödssystem. Övrigt Staten har tidigare subventionerat studerandes resor genom bidrag. Genom avtal mellan CSN och vissa trafikföretag har studerande som beviljats studiestöd erbjudits rabatterade priser på resor. Av besparingsskäl beslutade riksdagen, med anledning av förslag i budgetpropositionen föregående år, att statliga bidrag inte längre skulle anvisas för detta ändamål (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. 1994/95:SfU12, rskr. 1994/95:278). Sveriges förenade studentkårer (SFS) har därefter ingått avtal med olika trafikföretag så att studerande vid universitet och högskolor erbjudits rabatterade priser på resor. Motsvarande avtal har CSN slutit för vuxenstuderande. Regeringen kan konstatera att en tillfredsställande lösning nåtts för de allra flesta studerande. Enligt regeringens mening är det mycket värdefullt att de studerande kan erbjudas rabatterade resor trots att några särskilda statsbidrag inte anvisas för ändamålet. Det är därför av vikt att CSN och SFS även i fortsättningen verkar för att liknande överenskommelser inom olika slag av utbildningsverksamhet kan träffas för kommande år. Kostnaderna för CSN:s administration skall belasta myndighetens ramanslag. CSN tillhandahåller även lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Medel för låneadministrationen har t.o.m. budgetåret 1995/96 beräknats under den tionde huvudtiteln. För budgetåret 1997 har dessa medel, 11,6 miljoner kronor, beräknats under CSN:s ramanslag. 7 Nationella och internationella forskningsresurser 7.1 Allmänt Verksamhetsområdet omfattar anslag till nationella och internationella forskningsresurser avseende medel för bl.a. forskningsråd, vissa forsk- ningsinstitut, nationella forskningsbibliotek och europeiskt forsknings- samarbete. Regeringen redovisar i den forskningspolitiska propositionen, Forskning och samhälle (prop.1996/97:5) sina övergripande bedömningar vad gäller forskningspolitiken för treårsperioden 1997 - 1999. I forskningspropositionen lägger regeringen förslag till riksdagen om mål och allmänna riktlinjer för forskningen m.m. Regeringen redovisar där också sina bedömningar vad gäller forskningens inriktning och organisation samt sina ställningstaganden med anledning av olika utredningar som behandlat högskolans forskning, bl.a. Forskningsfinansieringsutredningen, Utredningen om nyttiggörande av forskningsresultat, samverkan näringsliv - högskola samt Utredningen om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning m.m. I det följande redovisas några av de ställningstaganden som är av särskilt stor betydelse för myndigheterna inom detta verksamhetsområde. Jämställdhet och genusforskning Regeringen föreslår i den forskningspolitiska propositionen en rad åtgärder för att uppnå en jämnare könsfördelning bland forskarstuderande, lärare och forskare och för att öka forskning med ett genusperspektiv. Genusforskningen bör integreras i den ordinarie forskningen och de forskningsfinansierande organen, t.ex. forskningsråden bör fördela medel även till genusforskning. Samtliga forskningsmyndigheter har att var och en inom sitt ansvarsområde bidra till att genomföra åtgärderna och uppnå angivna mål. I propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164) föreslog regeringen en förstärkning av forskningen med ett genusperspektiv genom inrättande av professurer. Riksdagen godkände regeringens förslag (bet. 1994/95:UbU 18, rskr. 1994/95:405). Forskningsrådsnämnden (FRN) har efter uppdrag från regeringen föreslagit ämnen för sådana professurer. Förslaget innebär inrättande av sex professurer och lika många forskarassistenttjänster och doktorandtjänster. Forskningsråden kommer att få i uppdrag att föreslå placering av sex professurer och lika många forskarassistent- och doktorandtjänster för genusforskning inom följande ämnen: litteraturvetenskap, sociologi, informationsteknologi, folkhälsovetenskap, fysikundervisningens didaktik och människa-maskin. Regeringen föreslår under anslaget D 19. Särskilda utgifter för forskningsändamål att 10 miljoner kronor anvisas för ändamålet. Ökad samverkan inom forskningen Utvecklingen inom forskningen karakteriseras av att samarbete över alla gränser, både disciplinära och geografiska, blir allt mer betydelsefullt. Detta gäller även de forskningsfinansierande myndigheterna och regeringen föreslår mot denna bakgrund en rad olika åtgärder. Regeringen föreslår i den forskningspolitiska propositionen att en samverkansgrupp för tvärvetenskap och jämställdhet inrättas vid forskningsråden under Utbildningsdepartementet, FRN, Rymdstyrelsen, Skogs- och jordbrukets forskningsråd och Socialvetenskapliga forskningsrådet. Rege- ringen avser att utse en extern ordförande i gruppen. Regeringen avser också att ge forskningsråd och andra forskningsfinansierande myndigheter i uppdrag att gemensamt bereda och lägga förslag till åtgärder som kan stärka forskning kring t.ex. globala frågor, socialt motiverad teknikutveckling, ojämlikhet i hälsa m.m. Kvalitet, relevans och förnyelse Regeringen fäster stor vikt vid kvalitet och relevans i forskningen liksom vid forskningens förnyelse. Kvalitetskraven måste ges stor uppmärksamhet vid granskningen av forskningsprojekt och genom internationella utvärderingar. Jämställdhetsåtgärder leder också till högre kvalitet. Forskningsråd och sektorsorgan bör gemensamt utarbeta rullande planer över områden som skall utvärderas. Forskningsråden bör också stödja forskning som är strategisk för såväl forskningens utveckling som samhällets behov. Detta vidgar deras uppgifter och motiverar ett ökat samarbete med andra forskningsfinansiärer med sektorsforskningsansvar. Detta innebär att forskarsamhällets måste ta ett ökat ansvar för att medverka i samhällets samlade forskningsprioriteringar. Förnyelse främjas bl.a. genom åtgärder för ökad rörlighet, internationellt och nationellt samt genom insatser för yngre forskare. Regeringen avser, vilket närmare redovisas i den forskningspolitiska propositionen, att ge forsk- ningsråden i uppdrag att utarbeta ett program för ökat stöd till yngre forskare. Anslagsberäkningar I föreliggande proposition redovisas under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser regeringens förslag till anslagsberäkningar för berörda myndigheter. Dessa bygger på de övergripande ställningstagandena som regeringen presenterar i forskningspropositionen. Härutöver tar regeringen upp ett antal frågor som berör myndigheterna och som inte behandlats i forskningspropositionen. Mot bakgrund av de bedömningar som görs i den forskningspolitiska propositionen föreslår regeringen vissa särskilda förstärkningar inom verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser. Det gäller bl.a. en satsning på forskarrekryteringstjänster inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning, för vilket regeringen har beräknat ytterligare ca 5 miljoner kronor under anslaget till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Vidare föreslås särskilda insatser under anslaget till FRN för longitudinell forskning om 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår också av statsfinansiella skäl besparingar som i första hand berör forskningsråden. Detta redovisas närmare nedan. Inom Kungliga bibliotekets ansvarsområde föreslår regeringen en förnyelse av bibliotekssystemet LIBRIS samt en utvidgning av ansvarsbibliotekssystemet. Regeringen föreslår även att Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU (EU/FoU-rådet) förstärks för utökad informations- och rådgivningsverksamhet. Regeringen föreslår en neddragning av forskningsrådens och FRN:s anslag samt anslaget till rymdforskning med i genomsnitt ca 14 %. Förslaget till besparingar är inte relaterat till en bedömning av resultaten inom myndigheternas verksamhetsområden utan betingat av det statsfinansiella läget och av de stora resurser för forskning som tillförts de s.k. löntagarfondsstiftelserna. Regeringen bedömer att huvuddelen av de föreslagna besparingarna skall kunna kompenseras genom medel från stiftelserna. Detta kräver en bättre samordning mellan stiftelsernas insatser och statliga insatser. I den forskningspolitiska propositionen (avsnitt 3.5) redovisas regeringens förslag om vilken åtgärd som bör vidtas för att nämnda samordning skall komma till stånd. Regeringen har gjort en nedjustering av medlen för lokalkostnader i vissa myndighetsanslag med anledning av utvecklingen på hyresmarknaden. Regeringen avser att följa upp om en motsvarande faktisk minskning av hyreskostnaderna kommer att uppnås. Utgiftsutvecklingen för verksamhetsområdet (miljoner kronor) Utgift 1994/95 2 543 Anvisat 1995/96 3 793 Utgiftsprognos 1995/96 3 678 därav 1996 2 649 Förslag 1997 2 308 Beräknat 1998 2 211 Beräknat 1999 2 278 7.2 Resultatinformation Forskningsråden och FRN har i årsredovisningarna redovisat verksamheten med utgångspunkt i de gemensamma verksamhetsmål som finns angivna i regleringsbrev för budgetåret 1994/95. Myndigheterna skall - öka stödet till yngre forskare, - stimulera till ökad rörlighet av forskare mellan institutioner och lärosäten, - bidra till att antalet artiklar av svenska forskare publicerade i interna- tionella vetenskapliga tidskrifter ökar, - förbättra informationen om forskning och forskningsresultat och - vidga det internationella samarbetet. Myndigheterna har valt delvis olika åtgärder för att uppfylla verksamhetsmålen. Detta beror bl.a. på de skilda villkor som gäller för olika vetenskapsområden. Rådens årsredovisningar ger en god bild av resultaten av verksamheten. Råden har även lämnat en resultatredovisning i de fördjupade anslagsframställningarna avseende budgetåren 1997-1999. Gemensamt för myndigheterna är att resultaten av verksamheten kan betecknas som tillfredsställande. Regeringen har den 14 mars 1996 fattat beslut om att forskningsråden och i tillämpliga delar även FRN skall ansvara för att en ekonomisk uppföljning utifrån gemensamma grundprinciper görs av de medel som betalas ut till universitet och högskolor. Bakgrunden till beslutet är en granskning av Riksrevisionsverket (RRV) som påvisar vissa brister när det gäller den ekonomiska uppföljningen av medel för forskningsprojekt. Myndigheterna har inkommit till regeringen med en redogörelse för grundprinciperna. Av denna framgår att råden har för avsikt att samordna de formella och innehållsmässiga kraven på redovisningen samt att för forskningsprojekten tillämpa likartade kontraktsvillkor vad gäller ekonomisk redovisning. Regeringen bedömer att förutsättningarna för en god ekonomisk uppföljning av medel som betalas ut av forskningsråden till universitet och högskolor nu är tillfredsställande. RRV:s revisionsberättelser för myndigheterna inom verksamhetsområdet innehåller inga invändningar. FRN har byggt upp nya intresseområden och genomfört åtgärder för att främja kontakterna mellan olika ämnesområden m.m. Nämndens stöd till yngre forskare har inte ökat märkbart. Däremot kan noteras att andelen kvinnliga forskare ökat kraftigt. Förnyelseåtgärder har genomförts genom att ett antal temaområden slagits samman och nya bildats. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) söker främja kvinnors fortsatta forskarkarriär bl.a. genom upprättandet av ett nytt stipendieprogram. HSFR:s program för utvärderingar av discipliner och av de egna programmen ger underlag för förnyelsearbetet inom HSFR:s många ämnesområden. Rådets översynsarbete har lett till uppbyggnad av ett par nya programområden och vidareutveckling av några av de äldre. Medicinska forskningsrådet (MFR) har inlett satsningar på yngre forskare i form av fler forskarassistentjänster och forskningsanslag till särskilt meriterade yngre forskare. Internationell rörlighet har stimulerats huvudsakligen genom en kraftig utökning av antalet beviljade stipendier för utlandsvistelse. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har under året till- skapat s.k. särskilda insatsområden. Detta innebär särskilda resurser till projekt med interdisciplinär karaktär som under en begränsad tid ges stöd. Ett åtgärdsprogram för ökad jämställdhet har antagits av rådet. Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) har utvecklat konceptet forskarskolor samt nya former för forskningsfinansiering såsom industridoktorander, adjungerade industriforskare och utlandsdoktorander. Regeringen har, vilket utförligare redovisas i den forskningspolitiska propositionen, för avsikt att ställa skärpta krav på redovisning i forsk- ningsrådens årsredovisningar av vilka åtgärder som vidtagits för att främja förnyelse i rådens arbete. Regeringen avser också att uppdra åt råden att redovisa ett program för ökat stöd åt yngre forskare. På en övergripande nivå visar de utvärderingar som genomförts av forskningsråden att svensk forskning generellt har en hög kvalitet, men vissa strukturella problem inom universitet och högskolor har påtalats. Det gäller t.ex. bristande geografisk rörlighet bland forskarna, alltför små organisatoriska miljöer och vissa fall en svag förnyelse inom forskningen. Råden konstaterar att nuvarande arbetsmetod med andra forskares granskning av ansökningar (peer review), jämte internationella utvärderingar av forskning, har visat sig vara den bästa garantin för hög vetenskaplig kvalitet. TFR tar även hänsyn till projektens teknikrelevans. Kvalitetsbegreppet diskuteras också av FRN som i allmänhet gör en sammanvägning av projektens inomvetenskapliga kvalitet och deras samhällsrelevans. Råden gör ett mycket gott kvalitetsarbete genom de internationella utvärderingar av forskningen som görs sedan många år tillbaka. De stor- utvärderingar av hela ämnesområden (fysik, kemi, biologi, geovetenskaper, matematik) som NFR har genomfört är enligt regeringens bedömning ett värdefullt och utvecklande komplement till tidigare utvärderingar av smalare områden. HSFR har löpande program för utvärderingar av hela discipliner och större programområden. TFR har genomfört en utvärdering av den tillämpade matematiken samt teknisk bullerforskning. MFR har gjort en särskild utvärdering av insatsområdet genomforskning. Det är angeläget att rådens analys av utvärderingarna i ökad utsträckning också leder fram till konkreta åtgärder och förändringsförslag. Internationella utvärderingar bör nyttjas i ökad omfattning. Vad avser informationen om forskning och forskningsresultat arbetar råden och FRN delvis på olika sätt. FRN har ett särskilt ansvar för forskningsinformation. Nämnden har valt att koncentrera sig på större, riksomfattande informationsprogram och pilotprojekt för att uppnå större effektivitet i satsningarna. Rådens informationsinsatser omfattar i hög grad tidskrifter och årsböcker, men även andra aktiviteter såsom information via Internet, utställningar och lärarfortbildning. Regeringen anser att forskningsinformation till bl.a. skolor och allmänhet är särskilt viktig och har i den forskningspolitiska propositionen föreslagit särskilda åtgärder för att den skall förbättras. Råden och FRN bör utveckla sitt arbete med forskningsinformation. När det gäller den internationella anknytningen i rådens verksamhet är variationen stor. Generellt sett är myndigheternas arbete mycket starkt kopplat till internationella samarbetsprojekt, internationella organisationer och EU:s ramprogram för forskning och utveckling. FRN är ansvarig myndighet för Sveriges deltagande i forskningsinstitutet IIASA (The International Institute for Applied Systems Analysis). HSFR ansvarar för ett nordiskt samarbete men deltar också i ett vidsträckt europeiskt kontaktnät. MFR:s internationella anknytning finns framför allt inom EU:s forskningsprogram, där MFR utgör ansvarigt nationellt kontaktorgan för det biomedicinska programmet. NFR är ansvarig myndighet för kontakterna med en rad internationella forskningsanläggningar och ansvarar också för svenskt deltagande i flera av särprogrammen inom EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Många av TFR:s forskningsprojekt ingår i internationella samarbetsprojekt, bl.a. inom EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Resultatbedömningen av övriga myndigheters verksamhet, Rymdstyrelsen, Rådet för forskning om universitet och högskolor, Kungliga biblioteket, Statens psykologiskt-pedagogiska bibliotek, Institutet för rymdfysik, Polarforskningssekretariatet och EU/FoU-rådet görs under respektive myndighets anslagsavsnitt. Anslaget för Arkivet för ljud och bild redovisas under utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid. 7.3 Anslag D 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation 1994/95 Utgift 92 8511) Reservation 4 603 1995/96 Anslag 131 465 Utgiftsprognos 131 470 därav 1996 96 984 1997 Förslag 83 276 1998 Beräknat 85 774 1999 Beräknat 88 439 1 Beloppen anges i tusental kr Anslaget avser utgifter för Forskningsrådsnämndens (FRN) verksamhet; initiering, samordning och stöd till forskning samt forskningsinformation. FRN:s huvuduppgifter är att initiera och stödja forskning som är angelägen från samhällets synpunkt, bl.a. tvärvetenskaplig forskning samt främja information om forskning och forskningens roll i samhället. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation om 4 603 000 kr. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar en reservation om 4 598 000 kr. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen | | för FRN:s verksamhet vara att initiera och stödja forskning som| | är angelägen från samhällets synpunkt samt främja information om| | forskning och forskningens roll i samhället. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag: 83 276 tkr | -------------------------------------------------------------------- Av FRN:s årsredovisning och fördjupade anslagsframställning framgår att nämnden i huvudsak uppfyllt de mål för verksamheten som formulerats i regleringsbrev och instruktion. Forskarrörlighet och jämställdhet är exempel på områden där FRN uppvisat goda resultat. Ökat stöd till yngre forskare är ett exempel på verksamhetsmål där FRN:s resultat kan förbättras ytterligare. De frågor FRN särskilt ansvarar för - tvärvetenskap, samhällsrelevans, forskningsinformation - är alla sådana frågor som regeringen fäster stor vikt vid. Frågorna behandlas utförligare i den forskningspolitiska propositionen. FRN:s ansvar att initiera nya forskningsområden kräver att betydande resurser för detta varje år kan frigöras inom ramen för anslaget. Det är regeringens uppfattning att FRN i ökad utsträckning bör överväga om stödet till tidigare initierade forskningsområden kan avvecklas för att möjliggöra för nya att etableras. Detta är inte enbart ett led i det kontinuerliga förnyelsearbetet utan också ett särskilt ansvar för FRN. Verksamheten med forskningsinformation bör även fortsättningsvis koncentreras på rikstäckande insatser med allmänheten som målgrupp. Särskild prioritet bör ges informationsinsatser riktade mot grupper med låg utbildningsnivå och grupper utan akademisk tradition. Från det tidigare anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning föreslås 1,7 miljoner kronor överföras till detta anslag. Medlen skall användas för särskilda projektbidrag för forskningsinformation. Denna fråga behandlas utförligare i Utbildningsdepartementets avsnitt i den forskningspolitiska propositionen. Sedan mars 1996 finns inom FRN Institutet för miljö- och rymdforskning i Kiruna. Medel för institutets verksamhet anvisas under FRN:s anslag för forskning och forskningsinformation. Regeringen föreslår en förstärkning av resurserna för databaser för longitudi- nella studier med sammanlagt 15 miljoner kronor. Medlen föreslås dels anvisas till FRN (10 000 000 kronor), dels avsättas inom ramen för Socialvetenskapliga forskningsrådets anslag. De skall användas för vård och uppbyggnad av individdatabaser för forskningsändamål. Regeringen föreslår att FRN fr.o.m budgetåret 1997 ges ansvar för konsumentforskning. Särskilda medel anvisas under Inrikesdepartementets huvudtitel (1,5 miljoner kronor). Regeringen föreslår vidare att ansvaret för ungdomsforskning överförs från FRN till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). I samband därmed bör de medel som särskilt anvisats till FRN för ändamålet ungdomsforskning överföras till HSFR (4 500 000 kronor). Frågor om Miljö- och rymdforskningsinstitutet i Kiruna, longitudinell forskning, ungdomsforskning och konsumentforskning behandlas utförligare i den forskningspolitiska propositionen. FRN:s anslag föreslås av statsfinansiella skäl minskas med 12,4 miljoner kronor. Beträffande fördelningen av nämndens kostnader på forskningsanslag respektive förvaltningsanslag anser regeringen att utgångspunkten skall vara att lönekostnader för nämndens kansli skall bekostas av förvaltningsanslaget. FRN har sedan lång tid finansierat vissa tjänster inom kansliet med medel för den forskningsinitierande verksamheten. Detta ger inte en korrekt bild av medelsanvändningen och försvårar styrning och överblick. I enlighet härmed föreslås en överföring av 8,3 miljoner kronor från nämndens forskningsanslag till nämndens förvaltningsanslag. Övriga bedömningar och förslag som berör FRN, avseende forskningsrådens organisation, genusforskning samt tvärvetenskap, redovisas i regeringens forskningsproposition. Regeringens bedömning är att de övergripande målen för FRN:s verksamhet bör kvarstå. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 85 774 000 kronor och för år 1999 till 88 439 000 kronor. D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning 1994/95 Utgift 9 0291 Anslagssparande 135 1995/96 Anslag 14 159 Utgiftsprognos 14 294 därav 1996 9 605 1997 Förslag 18 318 1998 Beräknat 18 880 1999 Beräknat 19 466 1 Beloppen anges i tusental kr Medlen disponeras för Forskningsrådsnämndens (FRN) förvaltning. FRN:s huvuduppgifter är att initiera och stödja forskning som är angelägen från samhällets synpunkt samt främja information om forskning och forskningens roll i samhället. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om 135 000 kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag: 18 318 tkr | -------------------------------------------------------------------- Mot bakgrund av de resultat myndigheten har redovisat drar regeringen slutsatsen att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. I enlighet med vad regeringen under föregående anslag föreslagit beträffande fördelningen av nämndens kostnader på anslaget för forskning och forskningsinformation respektive förvaltningsanslag föreslås en överföring av 8,3 miljoner kronor från nämndens forskningsanslag till förevarande anslag. En motsvarande överföring om 0,5 miljoner kronor görs också från anslaget D 20. Dyrbar vetenskaplig utrustning till anslaget. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 18 880 000 kronor och för år 1999 till 19 466 000 kronor. D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 1994/95 Utgift 202 2361) Reservation 57 732 1995/96 Anslag 341 100 Utgiftsprognos 350 269 därav 1996 233 966 1997 Förslag 210 444 1998 Beräknat 216 757 1999 Beräknat 223 492 1 Beloppen anges i tusental kr Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) uppgift är att främja och stödja betydelsefull forskning inom kulturvetenskaperna, dvs. humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner och forskningsområden. I olika former, t.ex genom projektanslag, inrättande av tjänster och medel till utrustning, stöder rådet forskning av god vetenskaplig kvalitet. En uppgift för rådet är att bygga upp forskning inom nya betydelsefulla områden. Rådet skall också arbeta med forskningsinformation och samverka med andra forskningsfinansiärer. HSFR är svenskt kontaktorgan för ett antal nordiska och internationella forskningsorganisationer och har tillsammans med Forskningsrådsnämnden programansvar för EU:s socio-ekonomiska forskningsprogram TSER (Targeted Socio- Economic Research). HSFR är svensk huvudman för samverkan med Europeiska universitetsinstitutet (European University Institute, EUI) i Florens, som inrättats av medlemsstaterna i EU för forskning och forskarutbildning inom vissa samhällsvetenskaper, rättsvetenskap och humaniora. Kollegiet för samhällsforskning (The Swedish Collegium for Advanced Study in the Social Sciences, SCASSS) är ett institut för avancerade studier inom samhällsvetenskap och humaniora. Verksamheten bedrivs i form av gästforskarprogram och internationellt organiserad forskning inom de aktuella områdena. Riksdagen beslöt år 1995 (prop. 1994/95: 100, Bil.9, bet. 1994/95 UbU: 15, rskr. 1994/95:353) att ge SCASSS ställning som nationell resurs utan särskild fakultetsanknytning (SFS 1995:1079) Förordning om kollegiet för samhällsforskning. Medel till SCASSS anvisas under förevarande anslag. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation om 57 732 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar en reservation om 48 563 000 kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen | | för Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet vara att | | främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka | | för att information om forskning sprids och samverka med andra | | myndigheter inom forskningens område. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 210 444 tkr | -------------------------------------------------------------------- Enligt HSFR:s redovisning såväl i den fördjupade anslagsframställningen för 1997-1999 som i årsredovisningen bedrivs på många håll i landet högt kvalificerad forskning inom kulturvetenskaperna. Detta bestyrks av bl.a. internationella utvärderingar. Rådet driver sedan flera år ett program med utvärderingar av hela discipliner, vilka också ger en god nationell överblick över forskningen inom dessa områden. Rådet har statsmakternas uppdrag att utveckla grundforskning beträffande vissa områden som offentlig sektor, arbetsmarknad och kriminalvetenskap. Rådet arbetar även aktivt med frågor som forskarrörlighet, jämställdhet, nyttiggörande av kunskap samt med jävsproblematiken. HSFR bedriver härutöver en förtjänstfull utåtriktad verksamhet med t.ex. seminarier, publiceringsbidrag och forskningsinformation. Det finns inom HSFR:s ansvarsområde, inte minst inom de humanistiska disciplinerna, ofta sämre möjligheter att fullfölja en forskarkarriär än vad som är fallet inom t.ex. medicin, teknik och naturvetenskap. Inom många forskningsområden finns det få andra finansieringskällor. Rådet har påvisat att det finns stora behov av fler forskarassistent- och doktorandtjänster. Regeringen förordar att rådet för inrättande av sådana tillförs ytterligare medel (5 000 000 kronor). Ungdomsstyrelsen har på regeringens uppdrag utrett ungdomsforskningens framtida inriktning, organisation och finansiering. Detta beskrivs närmare i Inrikesdepartementets avsnitt i 1996 års forskningsproposition. Forskningsrådsnämnden (FRN) har haft uppdraget att bygga upp en bred tvärvetenskaplig kompetens med avseende på ungdomsforskning. Regeringen anser att initieringsfasen nu kan ses som avslutad och att det fortsatta ansvaret för stödet till detta forskningsområde bör ges till HSFR. De medel som riksdagen tidigare avsatt för ungdomsforskning bör även fortsättningsvis användas för detta ändamål och de medel som tidigare anvisats till FRN bör i enlighet härmed överföras till förevarande anslag (4 500 000 kronor). Regeringen avser att ge HSFR i uppdrag att i samråd med övriga berörda myndigheter m.fl. inom området, utreda och föreslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling av sektorsforskning inom kulturområdet. Frågor rörande detta behandlas i Kulturdepartementets avsnitt i forskningspropositionen, prop. 1996/97:5. Medel för ändamålet, 2,5 miljoner kronor, har reserverats inom utgiftsområde 17, anslaget J 1. Forsknings- och utvecklingsfrågor inom kulturområdet. Regeringen har, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. 1994/95 UbU:18, rskr. 1994/95:405), i mars 1996 beslutat om fördelning av medel för tjänster som forskarassistenttjänster för underrepresenterat kön. Medel har i enlighet med beslutet förts från anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, anslagsposten 3. Nya professurer och forskarassistentjänster m.m. till förevarande anslag (2 000 000 kronor). Medel för en tjänst för B. Antonsson har beräknats under anslaget. HSFR är svenskt kontaktorgan för samarbete med Europeiska universi- tetsinstitutet (European University Institute, EUI) i Florens. EUI bedriver forskarutbildning och forskning inom rättsvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. De sex ursprungliga medlemsländerna i EU bildade institutet år 1972 genom en konvention, till vilken fogats ett protokoll som reglerar privilegier och immuniteter för institutet. De nya medlemsstaterna har efter hand anslutit sig till konventionen. Konventionen har reviderats år 1992. Sverige har, utan att vara medlem i institutet, genom ett särskilt avtal kunnat sända forskarstuderande till EUI. I artikel 4.1. i anslutningsakten till fördraget mellan unionens medlemsländer och bl.a. Sverige, förbinder sig Sverige att ansluta sig till de avtal som de tidigare medlemsländerna ingått. Regeringen föreslår i prop. 1996/97:5 riksdagen att dels godkänna konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut och en konvention från år 1992 om ändring av konventionen, dels anta förslag till lagändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall så att den även omfattar EUI. Under förutsättning att dessa förslag godkänns av riksdagen föreslår regeringen att HSFR anvisas medel under anslaget D 19 Europeisk forskningssam- verkan för täckande av kostnaderna för ett svenskt medlemsskap i EUI. Finansieringen av SCASSS har under budgetåret 1995/96 skett genom att en särskilt angiven del avdelats under anslaget. HSFR har efter hörande av universiteten utsett en styrelse för SCASSS. Kollegiet, som är förlagt till Uppsala och har en administrativ anknytning till Uppsala universitet, har viktiga uppgifter på det internationella planet. Det utgör en nationell resurs i det svenska forskningssystemet. Regeringen avser att till SCASSS för budgetåret 1997 avsätta 9 miljoner kronor under en egen anslagspost under förevarande anslag. Regeringen föreslår av statsfinansiella skäl en besparing på HSFR:s anslag med 32,2 miljoner kronor. Övriga bedömningar och förslag som berör HSFR, avseende forskningsrådens organisation, forskningsrådens rätt att inrätta professurer, genusforskning samt tvärvetenskap redovisas i regeringens forskningsproposition, prop. 1996/97:5. Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet HSFR ansvarar för bör kvarstå. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 216 757 000 kronor och för år 1999 till 223 492 000 kronor. D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 1994/95 Utgift 7 1741 Anslagssparande 1 075 1995/96 Anslag 15 351 Utgiftsprognos 14 426 därav 1996 10 307 1997 Förslag 7 795 1998 Beräknat 8 061 1999 Beräknat 8 327 1 Beloppen anges i tusental kr Medlen disponeras för Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets förvaltning. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om 1 075 000 kronor Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag: 7 795 tkr | -------------------------------------------------------------------- HSFR:s årsredovisning visar att myndighetens ekonomiska resultat är tillfredsställande. RRV har i en rapport pekat på vissa brister när det gäller uppföljningen av forskningsprojekt. Regeringens bedömning och slutsatser med anledning av rapporten framgår av det inledande avsnittet till verksamhetsområdet. Mot bakgrund av de resultat myndigheten har redovisat drar regeringen slutsatsen att verksamheten bedrivits på ett tillfredsställande sätt. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 8 061 000 kronor. och för år 1999 till 8 327 000 kronor. D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning 1994/95 Utgift 394 4951) Reservation 22 428 1995/96 Anslag 552 004 Utgiftsprognos 568 491 därav 1996 414 928 1997 Förslag 326 533 1998 Beräknat 336 330 1999 Beräknat 346 779 1 Beloppen anges i tusental kr De övergripande målen för Medicinska forskningsrådet (MFR) är att främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att information om forskning sprids och samverka med andra myndigheter inom forskningens område. MFR fördelar resurser för medicinsk forskning inklusive de farmaceutiska, odontologiska och veterinärmedicinska områdena. Verksamheten syftar till att genom stöd till forskning öka förståelsen av orsakerna till sjukdom och härigenom förbättra förutsättningarna för att förebygga, diagnosticera och behandla sjukdomar. De tre största målområdena är nervsystemet och dess sjukdomar, mikrobiologi och infektionssjukdomar samt hjärta och kärl. Rådet bidrar med ca 10 % av de offentliga medlen till medicinsk forskning. MFR stödjer forskning huvudsakligen genom bidrag till projekt och apparatur samt finansiering av forskartjänster. Vid sidan av direkt forskningsstöd bedriver MFR forskningsinformation t.ex. genom att framställa tryckt material, bidra till anordnandet av utställningar samt fortbilda lärare och journalister. MFR ger också ekonomiskt stöd och bedriver rådgivning inom försöksdjursområdet. MFR är nationell programansvarig myndighet för det biomedicinska programmet inom EU:s ramprogram för forskning och utveckling. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation om 22 428 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar en reservation om 5 891 000 kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen | | för Medicinska forskningsrådet vara att främja och stödja | | vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att | | information om forskning sprids och samverka med andra | | myndigheter inom forskningens område. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag: 326 533 tkr | -------------------------------------------------------------------- Svensk medicinsk forskning kännetecknas av ett omfattande internationellt samarbete och har en framskjuten position med avseende på publiceringsstatistik i internationella vetenskapliga tidsskrifter. Som framgår av redovisningen i inledningen till verksamhetsområdet har MFR i huvudsak uppfyllt de övergripande målen för verksamheten. Detta har skett t.ex. genom att öka resurser till yngre forskare, stimulera internationell rörlighet och genom att utveckla verksamheten med forskningsinformation. Under den kommande perioden avser rådet bl.a. att verka för förnyelse och flexibilitet i forskningsmiljöer och att ytterligare förstärka stödet till yngre forskare MFR:s arbetsformer har debatterats livligt under de senaste åren. Kritiken har berört bl.a. beslutsformerna, frågan om gynnande av forskare i råd och beredningsgrupper, uppföljningen och kontrollen av medelsanvändningen samt fördelningen av medel och tjänster till kvinnor. Eftersom rådet är en offentlig myndighet har dess verksamhet kunnat granskas i detalj av utomstående. Rådet har till följd av analyser av bl.a. RRV och av regeringsbeslut, men också som resultat av självprövning, vidtagit olika åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Rådet redovisar i sin senaste anslagsframställning ett program med specificerade åtgärder för att öka andelen kvinnor bland rådets anslagsmottagare och innehavare av forskartjänster. Problemen synes i allt väsentligt vara åtgärdade även om rådet har anledning att kontinuerligt följa upp dessa frågor. Regeringen föreslår med hänvisning till det statsfinansiella läget en minskning av MFR:s anslag med 52,1 miljoner kronor. Regeringen föreslår vidare att medel för försöksdjursverksamhet överförs från MFR:s förvaltningsanslag (D 6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning) till förevarande anslag (4 000 000 kronor). Regeringen har, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. 1994/95 UbU:18, rskr. 1994/95:405), i mars 1996 beslutat om fördelning av medel för tjänster som forskarassistenttjänster för underrepresenterat kön. Medel har i enlighet med beslutet förts från anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, anslagsposten 3. Nya professurer och forskarassistentjänster m.m. till förevarande anslag (1 800 000 kronor). Bedömningar och förslag som berör MFR avseende forskningsrådens organisation, forskningsrådens rätt att inrätta professurer, genusforskning samt tvärvetenskap redovisas i regeringens forskningsproposition (prop. 1996/97:5). Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet MFR ansvarar för bör kvarstå. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 336 330 000 kronor och för år 1999 till 346 779 000 kronor. D 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning 1994/95 Utgift 11 7451) Anslagssparande 2 382 1995/96 Anslag 20 302 Utgiftsprognos 20 109 därav 1996 15 580 1997 Förslag 9 771 1998 Beräknat 10 103 1999 Beräknat 10 435 1 Beloppen anges i tusental kr Medlen disponeras för Medicinska forskningsrådets (MFR) förvaltning. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om 2 382 000 kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag: 9 771 tkr | -------------------------------------------------------------------- MFR:s årsredovisning visar att myndighetens ekonomiska resultat är tillfredsställande. RRV har i en rapport pekat på vissa brister när det gäller uppföljningen av forskningsprojekt. Regeringens bedömning och slutsatser med anledning av rapporten framgår av det inledande avsnittet till verksamhetsområdet. Mot bakgrund av de resultat myndigheten har redovisat drar regeringen slutsatsen att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Regeringen föreslår att de medel för försöksdjursverksamhet som innevarande år anvisats under förevarande anslag i stället anvisas under anslaget D 5. Medicinska forskningsrådet: forskning eftersom detta står i bättre överensstämmelse med medlens användning (4 000 000 kronor) För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 10 103 000 kronor och för år 1999 till 10 435 000 kronor. D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 1994/95 Utgift 585 7081) Reservation 41 886 1995/96 Anslag 900 017 Utgiftsprognos 892 679 därav 1996 622 537 1997 Förslag 525 426 1998 Beräknat 541 189 1999 Beräknat 558 002 1 Beloppen anges i tusental kr Naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) uppgift är att främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning inom biologi, fysik, geovetenskaper, kemi och matematik. Genom olika stödformer som projektanslag tjänster, och medel till utrustning kan rådet dels stödja etablerad forskning av hög kvalitet, dels bygga upp forskning inom nya betydelsefulla områden. Rådet skall också arbeta med forskningsinformation. Rådet ansvarar vidare för medelsfördelning till nationella forskningsan- läggningar och till energirelaterad grundforskning. NFR är svenskt kontaktorgan för flera internationella forskningsorganisationer och har programansvar för vissa av EU:s forskningsprogram. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation på 41 886 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar en reservation om 49 224 000 kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen | | för Naturvetenskapliga forskningsrådet vara att främja och stödja| | vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att | | information om forskning sprids och samverka med andra | | myndigheter inom forskningens område. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag: 525 426 tkr | -------------------------------------------------------------------- Enligt NFR:s redovisning i fördjupad anslagsframställning och årsredovisning har svensk naturvetenskaplig forskning en mycket god kvalitet. Som framgår av bedömningarna och slutsatserna i inledningen till verksamhetsområdet har rådet i hög grad förmått uppfylla de uppställda målen för verksamheten. Arbetet har inriktats mot såväl förnyelse av forskningen som mot den internationella anknytningen. Rådet utför ett gott kvalitetsarbete genom regelbundna internationella utvärderingar av forskning. Sådana har under perioden genomförts i form av s.k. storutvärderingar där hela forskningsområden granskas. Under den kommande perioden avser rådet att i samverkan med högskolorna öka sina insatser för forskningens förnyelse. Regeringen föreslår med hänvisning till det statsfinansiella läget en minskning av NFR:s anslag med 85 miljoner kronor. Regeringen har, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. 1994/95 UbU:18, rskr. 1994/95:405), i mars 1996 beslutat om fördelning av medel för tjänster som forskarassistenttjänster för underrepresenterat kön. Medel har, i enlighet med beslutet, förts från anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, anslagsposten 3. Nya professurer och forskarassistentjänster m.m. till förevarande anslag (2 500 000 kronor). Övriga bedömningar och förslag som berör NFR, avseende forskningsrådens organisation, forskningsrådens rätt att inrätta professurer, genusforskning samt tvärvetenskap, redovisas i regeringens forskningsproposition (prop. 1996/97:5). Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet NFR ansvarar för bör kvarstå. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 541 189 000 kronor och för år 1999 till 558 002 000 kronor. D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet : Förvaltning 1994/95 Utgift 17 3291) Anslagssparande 928 1995/96 Anslag 27 644 Utgiftsprognos 28 221 därav 1996 19 127 1997 Förslag 18 773 1998 Beräknat 19 390 1999 Beräknat 20 048 1 Beloppen anges i tusental kr Medlen disponeras för Naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) förvaltning. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om 928 000 kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag: 18 773 tkr | -------------------------------------------------------------------- NFR:s årsredovisning visar att myndighetens ekonomiska resultat är tillfredsställande. RRV har i en rapport pekat på vissa brister när det gäller uppföljningen av forskningsprojekt. Regeringens bedömning och slutsatser med anledning av rapporten framgår av det inledande avsnittet till verksamhetsområdet. Mot bakgrund av de resultat myndigheten har redovisat drar regeringen slutsatsen att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 19 390 000 kronor och för år 1999 till 20 048 000 kronor. D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 1994/95 Utgift 257 3401) Reservation 69 900 1995/96 Anslag 463 978 Utgiftsprognos 489 542 därav 1996 353 000 1997 Förslag 272 237 1998 Beräknat 280 404 1999 Beräknat 289 116 1 Beloppen anges i tusental kr Teknikvetenskapliga forskningsrådets (TFR) uppgift är att stärka och bygga upp svensk teknisk grundforskning och forskarutbildning. TFR skall göra långsiktiga insatser för kunskapsuppbyggande forskning inom teknik- och vetenskapsområden som har relevans för svenskt näringsliv och andra samhällssektorer. Rådets stöd till yngre forskare avser bl.a. finansiering av s.k. TFR- doktorander, doktorander i projekt, forskarassistenter, postdoktorer, ut- landsdoktorander och industridoktorander. TFR stödjer även s.k. adjungerade industriforskare till industriforskningsprojekt med väsentligt inslag av teknisk grundforskning. Medel för Rådets för högpresterande datorsystem (HPD-rådet) verksamhet, som startade den 1 juli 1994, anvisas inom förevarande anslag. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation om 69 900 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen för innevarande budgetår visar en reservation om 44 336 000 kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | För den kommande planeringsperioden skall de övergripande målen | | för Teknikvetenskapliga forskningsrådet vara att främja och stödja| | vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att | | information om forskning sprids och samverka med andra | | myndigheter inom forskningens område. | | Det övergripande målet för HPD-rådet är att finansiera högpreste-| | rande datorsystem för forskning vid universitet och högskolor | | och hos andra avnämare. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag: 272 237 tkr | -------------------------------------------------------------------- TFR har det senaste året genomfört en utvärdering av den tillämpade matematiken och av teknisk bullerforskning. För de kommande åren avser TFR främja en internationellt stark teknikvetenskaplig grundforskning inom landet, stärka och förnya den tekniska forskarutbildningen samt inrikta förnyelsearbetet på att stödja strategiskt viktiga men eftersatta områden och expansiva områden av betydelse för dagens och morgondagens svenska tillväxtindustri. Regeringen har, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. 1994/95 UbU:18, rskr. 1994/95:405) i mars 1996 beslutat om fördelning av medel för tjänster som forskarassistenttjänster för underrepresenterat kön. Medel har, i enlighet med beslutet, förts från anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, anslagsposten 3. Nya professurer och forskarassistentjänster m.m. till förevarande anslag (2 700 000 kronor). HPD-rådet fullgör sin uppgift främst genom stöd till nationell spetsbe- räkningskapacitet men även genom stöd till kompetensuppbyggnad, liksom till viss annan utrustning och verksamhet. Insatserna skall vara nationella och långsiktiga. Rådet har en hög ambitionsnivå och har gjort större insatser vid Parallelldatorcentrum vid KTH och Nationellt Superdatorcentrum vid Linköpings Universitet. Regeringen föreslår av statsfinansiella skäl en minskning av TFR:s anslag med 43,8 miljoner kronor. Övriga bedömningar och förslag som berör TFR, avseende forskningsrådens organisation, forskningsrådens rätt att inrätta professurer, genusforskning samt tvärvetenskap, redovisas i regeringens forskningsproposition, prop. 1996/97:5. Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet TFR ansvarar för bör kvarstå. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 280 404 000 kronor och för år 1999 till 289 116 000 kronor. D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 1994/95 Utgift 5 7801) Anslagssparande 6 048 1995/96 Anslag 13 533 Utgiftsprognos 11 693 därav 1996 8 638 1997 Förslag 9 244 1998 Beräknat 9 563 1999 Beräknat 9 887 1 Beloppen anges i tusental kr Medlen disponeras för Teknikvetenskapliga forskningsrådets förvaltning. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om 6 048 000 kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag: 9 244 tkr | -------------------------------------------------------------------- RRV har i en rapport pekat på vissa brister när det gäller uppföljningen av forskningsprojekt. Regeringens bedömning och slutsatser med anledning av rapporten framgår av det inledande avsnittet till verksamhetsområdet. RRV har pekat på vissa svagheter i TFR:s årsredovisning; framför allt kan noteras att verksamhetens samtliga kostnader inte redovisats per verksamhetsgren. Rådet har vidtagit åtgärder för att rätta till påvisade brister. RRV:s granskning har inte föranlett några påpekanden utöver vad som anförts ovan. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 9 563 000 kronor och för år 1999 till 9 887 000 kronor. D 11. Rymdforskning 1994/95 Utgift 73 6831) Reservation 248 1995/96 Anslag 65 125 Utgiftsprognos 65 373 därav 1996 49 107 1997 Förslag 38 837 1998 Beräknat 40 002 1999 Beräknat 41 245 1 Beloppen anges i tusental kr Från anslaget betalas kostnader för forskning inom Rymdstyrelsens verk- samhetsområde. Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och utveckling. Rymdstyrelsens övergripande mål är att bidra till utvecklingen av svensk rymdforskning och näringsverksamhet till högsta internationella nivå. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation om 248 000 kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 38 837 tkr | -------------------------------------------------------------------- Rymdstyrelsen har i fördjupad anslagsframställning och årsredovisning redovisat hur den svenska rymdforskningen sedan länge bedrivs i internationell samverkan. Svenska forskargrupper deltar i ett flertal internationella forskningsprogram och projekt. I de utvärderingar som gjorts inom ramen för NFR:s övergripande utvärderingar av den svenska fysiken respektive geovetenskaperna, får den rymdrelaterade forskningen mycket goda vitsord. Ett stort antal vetenskapliga och tekniska artiklar har publicerats samtidigt som en god grund har lagts för den framtida forskningsverksamheten. En ökad satsning har gjorts på finansiering av forskarstuderande, vilket Rymdstyrelsen bedömer bör avspegla sig i ett ökande antal examina under de närmast kommande åren. Rymdstyrelsens verksamhet beskrivs även i den forskningspolitiska propositionen under Närings- och handelsdepartementets verksamhetsområde. Av Rymdstyrelsens redovisningar framgår att verksamheten varit framgångsrik. Regeringen drar slutsatsen att Rymdstyrelsen i hög grad förmått uppfylla de uppställda målen för verksamheten. Regeringen har inom ramen för förevarande anslag beräknat medel för vissa merkostnader till följd av att Rymdstyrelsen skall betala lokalkostnader i anslutning till den forskningsverksamhet myndigheten finansierar. Principen om full kostnadstäckning beskrivs närmare i avsnitt 5. Universitet och högskolor. Regeringen föreslår av statsfinansiella skäl en minskning av anslaget för rymdforskning med 6,2 miljoner kronor. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 40 002 000 kronor och för år 1999 till 41 245 000 kronor. D 12. Rådet för forskning om universitet och högskolor 1994/95 Utgift 8 1701) Reservation 462 1995/96 Anslag 12 149 Utgiftsprognos 11 857 därav 1996 8 828 1997 Förslag 8 207 1 Beloppen anges i tusental kr Anslaget avser utgifter för Rådets för forskning om universitet och högskolor verksamhet. Rådets uppgifter är att främja och stödja forskning och utvecklingsarbete rörande universitet och högskolor samt att verka för att information om och resultat av forskning och utvecklingsarbete inom rådets ansvarsområde sprids. Anslaget avser också rådets förvaltningskostnader. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation om 462 000 kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag: 8 207 tkr | -------------------------------------------------------------------- Rådet för forskning om universitet om högskolor har under budgetåret 1994/95 fördelat medel till forskningsprojekt, konferenser, publiceringsstöd, internationellt samarbete m.m. Resultatet av rådets arbete är enligt regeringens uppfattning tillfredsställande. Riksdagen har beslutat att den verksamhet som finansieras av rådet för forskning om universitet och högskolor fr.o.m. budgetåret 1998 skall bedrivas genom stöd från forskningsorgan som finansierar forskning av liknande slag och vägas mot andra angelägna ändamål inom berörda forskningsområden. Fram till rådets nedläggning år 1998 bör Rådets verksamhet bedrivas enligt samma riktlinjer som tidigare. Övriga frågor som rör rådet behandlas i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5). D 13. Kungl. biblioteket 1994/95 Utgift 119 6091) Anslagssparande 33 816 1995/96 Anslag 263 754 Utgiftsprognos 195 523 därav 1996 133 000 1997 Förslag 190 162 1998 Beräknat 195 552 1999 Beräknat 201 259 1 Beloppen anges i tusental kr Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och skall som sådant främja svensk informationsförsörjning genom att samla, bevara och tillhandahålla det svenska trycket och förvärva utländsk litteratur, framställa nationalbibliografiska produkter samt stödja svenskt biblioteksväsen med centrala insatser. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om 33 816 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen för innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 102 047 000 kronor. Det prognostiserade anslagssparandet förklaras dels av att utgifter för vissa beslutade projekt uppkommer först budgetåret 1997, dels av att vissa hyreskostnader uteblivit på grund av om- och tillbyggnadsarbete. Anslagssparandet beräknas användas under planeringsperioden. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Kungl. biblioteket (KB) skall främja svensk | | informationsförsörjning genom att samla, bevara och | | tillhandahålla det svenska trycket och förvärva utländsk | | litteratur, framställa nationalbibliografiska produkter samt | | stödja svenskt biblioteksväsen med centrala insatser. | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 190 162 tkr | -------------------------------------------------------------------- Kungliga bibliotekets årsredovisning visar att KB, trots vissa problem i samband med bl.a. om- och tillbyggnaden av lokalerna i Humlegården, uppehållit en verksamhet som i många avseenden varit framgångsrik. Under år 1997 kommer KB att kunna flytta in större delen av verksamheten i de ombyggda lokalerna och de nytillkomna magasinen. Riksdagen har tidigare beslutat om medel för inredning och utrustning av byggnaderna. KB:s organisation har under året varit föremål för utredning och som en följd av detta har vissa förändringar genomförts. KB har genom sitt sekretariat BIBSAM sammanställt en rapport med en undersökning och en analys av högskolebibliotekens utveckling särskilt ur studenternas synvinkel. De olika delstudierna liksom den sammanfattande analysen ger tillsammans en god bild av de svenska universitets- och högskolebiblioteken och utgör ett ändamålsenligt underlag för en fortsatt utveckling av dessa bibliotek. Det nationella biblioteksdatasystemet (LIBRIS), ett av de första i sitt slag i världen, behöver förnyas för att kunna fungera i en modern datamiljö. Ett systemskifte av detta slag fordrar såväl investeringar i ny teknik som visst utvecklingsarbete. Regeringen förordar en ökning av KB:s anslag för en förnyelse av LIBRIS och för att systemet skall kunna utnyttjas optimalt och avgiftsfritt inom det svenska bibliotekssystemet (11 miljoner kronor). Härigenom blir det möjligt för KB att tillhandahålla LIBRIS i utvecklad form utan att debitera användarna av systemet. Systemet med ansvarsbibliotek syftar till att skapa ett nationellt infor- mationsförsörjningssystem på hög internationell nivå och stärka forsk- ningsbibliotekens utåtriktade verksamhet. Regeringen föreslår att systemet byggs ut. KB bör i detta sammanhang särskilt uppmärksamma den växande kvinno, mans- och genusforskningens behov. De kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitet innebär att det där bör finnas särskilda förutsättningar för en vidare utveckling inom området. Regeringen föreslår att KB tilldelas 500 000 kronor för uppbyggnad av en ansvarsbiblioteksfunktion med avseende på kvinno-, mans- och genusforskning. Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet har uppgifter som i praktiken motsvarar en ansvarsbiblioteksfunktion inom barnboksområdet och har genom KB ett statsbidrag. Institutet bedriver en kvalificerad verksamhet såväl nationellt som internationellt. Svenska Barnboksinstitutet har utarbetat en strategi för utveckling och för utnyttjande av ny teknik som ger institutet möjlighet att effektivisera insatserna inom sitt ansvarsområde. Institutet behöver en teknisk upprustning. Regeringen föreslår en ökning av bidraget till Svenska Barnboksinstitutet med 400 000 kronor. Övriga slutsatser och förslag beträffande KB redovisas i regeringens forskningsproposition (prop 1996/97:5). Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet som KB ansvarar för bör kvarstå. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 195 552 000 kronor och för år 1999 till 201 259 000 kronor. D 14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 1994/95 Utgift 7 3961) Anslagssparande 133 1995/96 Anslag 11 971 Utgiftsprognos 12 205 därav 1996 8 137 1997 Förslag 8 029 1998 Beräknat 8 281 1999 Beräknat 8 538 1 Beloppen anges i tusental kr Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är ett vetenskapligt bibliotek med nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom ämnesområdena psykologi, pedagogik och folkbildningsforskning. SPPB:s övergripande mål är att med beaktande av förutsättningarna inom resp. område samla, beskriva, bevara och tillhandahålla svenska och utländska skrifter och annat informationsmaterial inom sina ämnesområden. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om 133 000 kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | SPPB:s övergripande mål skall för planeringsperioden vara att med| | beaktande av förutsättningarna inom resp. område samla, beskriva,| | bevara och tillhandahålla svenska och utländska skrifter och | | annat informationsmaterial inom sina ämnesområden. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 8 029 tkr | -------------------------------------------------------------------- SPPB har lämnat en resultatredovisning i årsredovisningen, vilken har utvecklats i den fördjupade anslagsframställningen. SPPB redovisar också två undersökningar som myndigheten låtit göra. Sedan år 1993 gör SPPB årliga användarundersökningar, som år 1995 byggts ut till att gälla inte bara kvantitets- utan även kvalitetsaspekter. SPPB har därutöver låtit göra en utvärdering av kvaliteten på verksamheten sedd ur ett användar- eller kundperspektiv, vilket inneburit en förtjänstfull problematisering av kvali- tetsaspekten. Av redovisningarna framgår att verksamheten varit framgångsrik och vuxit i omfattning. Såväl antalet besökande som antalet fjärrlån har ökat markant. Forskares och andra användares möjligheter att återfinna information inom SPPB:s ansvarsområde har också väsentligen förbättrats genom bibliotekets utvecklingsarbete inom dataområdet. Kvaliteten på verksamheten framstår som god. SPPB deltar i flera internationella projekt och nätverk, inte minst inom ramen för EU-samarbetet. Under året har folkbildningsforskning tillkommit som nytt ansvarsområde. Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet SPPB ansvarar för bör kvarstå. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 8 281 000 kronor och för år 1999 till 8 538 000 kronor. D 15. Institutet för rymdfysik 1994/95 Utgift 38 1371) Anslagssparande 5 066 1995/96 Anslag 57 600 Utgiftsprognos 57 619 därav 1996 39 503 1997 Förslag 36 434 1998 Beräknat 37 600 1999 Beräknat 38 802 1 Beloppen anges i tusental kr Institutets för rymdfysik (IRF) uppgift är att bedriva och främja forskning, utbildning och utvecklingsarbete samt mät- och registreringsverksamhet inom främst området rymdfysik och inom sitt verksamhetsområde medverka vid forskarutbildning som anordnas bl. a. vid universiteten i Uppsala och Umeå. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om 5 066 000 kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Institutets för rymdfysik övergripande mål skall för | | planeringsperioden vara att bedriva grundforskning och | | utbildning i ämnet rymdfysik samt att stödja den tekniska | | utvecklingen inom rymdteknologi och informationsteknologi. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 36 434 tkr | -------------------------------------------------------------------- IRF har god kvalitet på sin verksamhet. Institutets verksamhetsmål har uppfyllts till största delen med undantag för ett delprogram, området radiofjärranalys, som lagts ner i avsaknad av externt stöd. IRF önskar utvidga sin medverkan i såväl forskarutbildningen som grundutbildningen inom sitt verksamhetsområde. IRF redovisar i fördjupad anslagsframställning och årsredovisning att institutets verksamhet ligger långt framme inom rymdforskningsområdet, speciellt vad avser experimentell forskning från rymdfarkoster/satelliter, men även på marksidan inom radarområdet. Forskare vid IRF har deltagit i ett flertal internationella projekt. IRF använder sig av olika kvalitetsmått för att beskriva verksamhetens kvalitet. Ett kvalitetsmått är antalet publicerade vetenskapliga rapporter. Av IRF:s redovisning framgår att publikationsfrekvensen per forskare vid IRF har ökat under den senaste femårsperioden. Institutet visar på en kraftig ökning av antalet parallellt pågående satellitprojekt under den sista femårsperioden. IRF:s bedömning är att institutets forskare därmed i högre grad än tidigare bundits till projektarbete - ett arbete som kan betraktas som en långsiktig investering för framtida forskning. Av IRF:s redovisning drar regeringen slutsatsen att IRF i hög grad har förmått uppfylla målen för verksamheten. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 37 600 000 kronor och för år 1999 till 38 802 000 kronor. D 16. Polarforskningssekretariatet 1994/95 Utgift 16 8461) Anslagssparande 5 991 1995/96 Anslag 31 710 Utgiftsprognos 28 838 därav 1996 26 113 1997 Förslag 21 850 1998 Beräknat 22 350 1999 Beräknat 22 876 1 Beloppen anges i tusental kronor Polarforskningsekretariatets övergripande mål är att främja och samordna svensk polarforskning på hög internationell nivå. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslagssparande om 5 991 000 kronor. Polarforskningssekretariatet har till uppgift att planera och genomföra expeditioner till polarområdena och bevaka den internationella utvecklingen på området. Polarforskningssekretariatet skall dessutom verka för ett förbättrat skydd av miljön i polartrakterna. Sedan den 1 juli 1994 är sekretariatet även till- ståndsmyndighet för svenskars vistelse och verksamhet i Antarktis. Under den kommande perioden planeras två större forskningsexpeditioner, en till det kanadensiska Arktis och en till Antarktis. Forskningens tyngdpunkt finns inom miljörelaterade projekt som kan bidra till kunskapen om de processer som påverkar den globala miljön. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | För den kommande planeringsperioden skall | | Polarforskningssekretariatets övergripande mål vara att att | | främja och samordna svensk polarforskning på hög internationell | | nivå. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag: 21 850 tkr | -------------------------------------------------------------------- Polarforskningssekretariatet har i fördjupad anslagsframställning och årsredovisning redovisat hur verksamheten byggts upp under en tioårsperiod till dagens nivå där ett par hundra svenska forskare är engagerade i polarforskning. Årligen deltar många av dessa i forskningsexpeditioner till Arktis och Antarktis. Regeringen bedömer att sekretariatets verksamhet väl uppfyller angivna mål. Under den senaste treårsperioden har verksamheten bedrivits över stora delar av polarområdena med tyngdpunkter i Antarktis, på Svalbard samt i ryska Arktis. De nordiska länderna har utvecklat ett kostnadseffektivt samarbete i Antarktis. Sekretariatets miljöverksamhet har förändrats och blivit mer omfattande till följd av det nya ansvaret för tillståndsgivning för vistelse i Antarktis. Den utökade verksamheten i Arktis som sekretariatet planerar är angelägen då Arktis är ett svenskt närområde. Rysslands ökade öppenhet har medfört möjligheter till samarbete som ger ny kunskap om bl.a. miljöproblem som kräver akuta åtgärder. De vetenskapliga frågeställningarna i Antarktis är fortsatt angelägna, t.ex. inom klimatforskning. Verksamheten i Antarktis bör konsolideras, bl.a. i internationella samarbetsprojekt som ger goda möjligheter för svenska forskare. Stor vikt bör även läggas vid forskningsplanering i nära samverkan med forskningsfinansiärerna. Strävan bör vara att skapa goda förutsättningar för såväl etablerade forskare som för doktorander inom de aktuella områdena i syfte att bygga upp ett stabilt polarforskningssamhälle i Sverige. Verksamheten präglas av en mycket ojämn kostnadsfördelning över tiden till följd av stor belastning vid genomförande av expeditioner. Detta innebär att regeringen kan ha anledning att pröva frågan om fördelning av kostnaderna för sekretariatets verksamhet mellan budgetåren 1997 och 1998, genom omfördelning av resurser inom verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser. Ett eventuellt ökat behov av medel under budgetåret 1997 motsvaras av ett minskat behov av medel under budgetåret 1998. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 22 350 000 kronor och för år 1999 till 22 876 000 kronor. D 17. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU 1995/96 Anslag 11 9011) Utgiftsprognos 10 184 därav 1996 9 900 1997 Förslag 9 506 1998 Beräknat 9 839 1999 Beräknat 10 181 1 Beloppen anges i tusental kr Rådets övergripande mål är att svara för samordning inom landet av det samarbete mellan Sverige och EU som avser forskning och teknisk utveckling. Rådet skall vara ett nationellt kontaktorgan för samarbetet. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar ett anslagssparande om 1 717 000 kronor. Det prognostiserade anslagssparandet förklaras av att myndigheten är relativt nybildad (juli 1994) och av att verksamheten fortfarande är under uppbyggnad samt av att utgifter för vissa beslutade projekt uppkommer först under budgetåret 1997. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Rådets övergripande mål skall för planeringsperioden vara att | | svara för samordning inom landet av det samarbete mellan | | Sverige och EU som avser forskning och teknisk utveckling. | | Rådet skall vara nationellt kontaktorgan för samarbetet. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 9 506 tkr | -------------------------------------------------------------------- Rådet har undantagits från kraven på resultatredovisning enligt 9 § förordningen (SFS 1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning för budgetåret 1994/95. Rådets årsredovisning innehåller trots detta viss resultatinformation vilken har vidareutvecklats i den fördjupade anslagsframställningen. Av redovisningen framgår att verksamheten har varit framgångsrik både vad gäller information och rådgivning men också samordning. Den information rådet producerat har varit mycket efterfrågad. Rådet har anpassat verksamheten till de ökade behoven av information vartefter Sveriges deltagande har ökat. Även samordningsverksamheten har fyllt en viktig funktion. Mot bakgrund av bl.a. den redovisning rådet har lämnat i den fördjupade anslagsframställningen och det snabbt ökande samarbetet med EU föreslår regeringen en resursförstärkning för rådet som framför allt avser en utökning av informations- och rådgivningsverksamheten. Genom resurstillskottet kan förutsättningarna förbättras när det gäller att säkerställa ett ökat svenskt deltagande i EU-samarbetet och därmed ett förstärkt stöd till svensk forskning och utveckling från kommissionen. Förslaget om en förstärkning av EU/FoU-rådet behandlas närmare i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5). Regeringens bedömning är att de övergripande målen för den verksamhet EU/FoU- rådet ansvarar för bör kvarstå. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 9 839 000 kronor och för år 1999 till 10 181 000 kronor. D 18. Europeisk forskningssamverkan 1994/95 Utgift 384 1741) Anslagssparande 48 230 1995/96 Anslag 560 033 Utgiftsprognos 487 997 därav 1996 385 880 1997 Förslag 317 367 1998 Beräknat 170 795 1999 Beräknat 175 149 1 Beloppen anges i tusental kr Anslaget skall täcka utgifter för svenskt deltagande i sådan europeisk forskningssamverkan som regleras genom regeringsavtal. Medlen disponeras av olika ansvariga myndigheter enligt nedanstående sammanställning. Regeringen avser att i regleringsbrev slutligt fördela medlen på angivna myndigheter. 1. Utgifter för svenskt deltagande i, dels den europeiska rymdorganisationen ESA:s vetenskapliga program, dels ESA:s projekt vid Esrange. Rymdstyrelsen disponerar medlen. 2. Utgifter för Sveriges bidrag till den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO), den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM), det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi (EMBL), den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF) och den europeiska fusionsforskningsansläggningen (JET). Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) disponerar medlen. 3. Utgifter för svenskt deltagande i Europeiska universitetsinstitutet. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) disponerar medlen. 4. Utgifter för Sveriges bidrag till deltagande i verksamheten vid Interna- tionella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA). Forskningsrådsnämnden (FRN) disponerar medlen . 5. Utgifter för tull och mervärdesskatt på varor och tjänster för European Incoherent Scatter Facility (EISCAT). Länsstyrelsen i Norrbottens län disponerar medlen. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar ett anslags-sparande på 48 230 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen för innevarande budgetår visar ett anslagssparande på 72 036 000 kronor. Det prognostiserade anslagssparandet förklaras av att vissa uppskattade medlemsavgifter blivit lägre än hittills beräknat. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 317 367 tkr | -------------------------------------------------------------------- Sverige har åtagit sig stora engagemang och håller en hög profil på sitt internationella forskningssamarbete. Myndigheterna har genomgående redovisat goda resultat inom sina respektive verksamhetsområden. Regeringens bedömning är att tilläggsfinansiering i anslutning till uni- versitets och högskolors deltagande i EU-programmen normalt bör avsättas på utförandenivå. Regeringen föreslår därför att forskningsrådens särskilda medel för tilläggsfinansiering dras in som besparing. I den mån råden önskar avsätta medel för tilläggsfinansiering får detta ske inom respektive råds forskningsanslag. Utöver denna besparing föreslår regeringen en minskning av anslaget till europeisk forskningssamverkan med 52,9 miljoner kronor. Besparingarna föreslås med anledning av det statsfinansiella läget. För budgetåret 1998 beräknas en ytterligare minskning av anslaget om 149,9 miljoner kronor avseende i första hand deltagande i internationella forskningsorganisationer. Regeringen avser att, vilket utförligare redovisas i den forskningspolitiska propositionen, senare fatta beslut om en översyn av Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete. Frågor rörande Europeisk forskningssamverkan behandlas även i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5). Regeringen planerar att fördela anslaget enligt följande: 1. Rymdforskning 98 000 000 kr 2. Samarbete inom NFR:s område 191 609 000 kr 3. Samarbete inom HSFR:s område 3 000 000 kr 4. Samarbete inom FRN:s område 7 196 000 kr 5. EISCAT 1 439 000 kr 6. Till regeringens disposition 16 123 000 kr D 19. Särskilda utgifter för forskningsändamål1) 1994/95 Utgift 192 7072) Reservation 4 851 1995/96 Anslag 140 3533) Utgiftsprognos 124 417 därav 1996 83 901 1997 Förslag 104 366 1998 Beräknat 106 662 1999 Beräknat 109 480 1 Motsvarar anslagen D 20. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål och D 21. Vissa bidrag till forskningsverksamhet. 2 Beloppen anges i tusental kr 3 Regeringen har därutöver på tilläggsbudget föreslagit ytterligare 50 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Anslaget avser bidrag till forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. De tidigare två anslagen för dessa ändamål slås härigenom samman till ett anslag. Anslaget avser att finansiera utgifter för följande verksamheter. 1. Bidrag till Kungl. vetenskapsakademien 2. Bidrag till Svenska institutet i Rom 3. Bidrag till Svenska institutet i Athen 4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i Istanbul 5. Bidrag till Nämnden för svenskt-amerikanskt forskarutbyte 6. Bidrag till Institutet för framtidsstudier 7. Bidrag till Svenska institutet 8. Till regeringens disposition De tre medelhavsinstituten, Svenska institutet i Athen, Svenska institutet i Rom och Svenska forskningsinstutet i Istanbul är enligt sina stadgar primärt vetenskapliga institutioner med forskning och undervisning som huvuduppgifter. Instituten skall främja svensk forskning, främst inom de klassiska vetenskaperna, men även andra vetenskapsområden kan inrymmas. Svenska institutet i Athen är tillsammans med motsvarande institut i Danmark, Finland och Norge delägare i det nordiska biblioteket i Athen. Driften av biblioteket finansieras gemensamt av de deltagande instituten. Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte etablerades år 1952. Dess verksamhet innebär huvudsakligen utdelande av stipendier. Institutet för framtidsstudier är en stiftelse med uppgift att bedriva framtidsstudier, långsiktig analys och därmed sammanhängande verksamhet. Svenska institutet är en stiftelse med uppgift att informera om Sverige i utlandet. En viktig uppgift för institutet är också att stipendiera svenska och utländska akademiker och att ge stöd till internationella akademiska konferenser och symposier. Utöver de medel som årligen anvisas institutet från anslag under Utbildningsdepartementets huvudtitel, disponerar institutet genom en engångssatsning år 1995 särskilda medel för anordnande av internationella vetenskapliga konferenser och symposier. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation på 4 851 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar en reservation om 20 787 000 kronor. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 104 366 tkr | -------------------------------------------------------------------- Bidraget till Svenska institutet i Athen bör förstärkas med 500 000 kronor. Förstärkningen möjliggör bl.a. finansiering av en biträdande föreståndare. Stiftelsens Institutet för framtidsstudier verksamhet utvärderades på uppdrag av regeringen under år 1994. Utvärderarens samlade bedömning av institutet var positiv, även om viss kritik riktades mot delar av verksamhetens inriktning. Institutet reviderade med anledning av utvärderarens kritik delar av forskningsprogrammet för perioden 1995-2000. Det är regeringens uppfattning att institutets verksamhet väl svarar mot de mål som anges i institutets stadgar. Regeringen föreslår att 4,6 miljoner kronor avseende stipendieverksamhet överförs från det tidigare anslaget C 45 Övriga utgifter inom universitet och högskolor till detta anslag. Under detta anslag föreslås medel för inrättande av tjänster för forskning med ett genusperspektiv. Medlen beräknas under anslagsposten Till regeringens dis- position. När tjänsternas placering är fastställd kommer medlen att ställas till berörda högskolors disposition. Regeringen planerar att fördela anslaget enligt följande: 1. Bidrag till Kungl. vetenskapsakademien 29 210 000 2. Bidrag till Svenska institutet i Rom 6 504 000 3. Bidrag till Svenska institutet i Athen 2 449 000 4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i Istanbul 1 744 000 5. Bidrag till Nämnden för svenskt-amerikanskt forskarutbyte 2 638 000 6. Bidrag till Institutet för framtidsstudier 11 864 000 7. Bidrag till Svenska institutet 24 228 000 8. Till regeringens disposition för särskilda utgifter för forskningsändamål 25 729 000 För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 106 662 000 kronor och för år 1999 till 109 480 000 kronor. D 20. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 1994/95 Utgift 118 2211) Reservation 3 897 1995/96 Anslag 158 390 Utgiftsprognos 162 287 därav 1996 119 897 1997 Förslag 90 978 1998 Beräknat 93 707 1999 Beräknat 96 619 1 Beloppen anges i tusental kr Medlen disponeras och fördelas av Forskningsrådsnämnden (FRN) för dyrbar vetenskaplig utrustning. FRN skall i samverkan med andra forskningsfinansiärer fördela medel för vetenskaplig utrustning som kostar mer än 2 miljoner kronor. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar en reservation på 3 897 000 kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att anslaget kommer att utnyttjas i sin helhet. Regeringens överväganden -------------------------------------------------------------------- | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 90 978 tkr | -------------------------------------------------------------------- Anslaget används för att anskaffa och bygga upp forskningsutrustning med ett värde över 2 miljoner kronor. Medel till utrustning för det tekni-ska fakultetsområdet har under den senaste femårsperioden dominerat (35 %), följt av medel till nationella och internationella anläggningar (23 %) och till det naturvetenskapliga fakultetsområdet (19 %). Medelstilldelningen för utrustning till de humanistiska, samhällsvetenskapliga, teologiska och juridiska fakultetsområdena utgör tillsammans ca 5 % av anslagsförbrukningen. Förutsättningarna för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning har under den senaste femårsperioden i hög grad kommit att påverkas av faktorer som den svenska kronans depreciering och kravet på universitet och högskolor att lånefinansiera utrustning. De resursbegränsningar som detta fått till följd ställer höga krav på prioritering bland ansökningarna om medel för utrustningsinvesteringar. Det grundläggande kravet för att medel för investering i utrustning skall beviljas är att de forskningsprojekt som motiverar investeringen bedöms hålla hög kvalitet av den sakkunniggrupp som bereder ansökningarna. Andra krav är att utrustningen skall vara en förutsättning för att projekten skall kunna genomföras samt att investeringen är motiverad med hänsyn till koncentration och profilering av forskningsresurserna nationellt och regionalt. Regeringen bedömer att systemet för fördelning av dyrbar vetenskaplig utrustning fungerar väl. För år 1998 beräknas utgifterna uppgå till 93 707 000 kronor och för år 1999 till 96 619 000 kronor. 7.4 Bemyndiganden Forskningsråden och FRN bör även för den aktuella planeringsperioden ges möjlighet att göra åtaganden som omfattar mer långsiktigt projektstöd. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som innebär åtaganden enligt följande uppställning (miljoner kronor): ---------------------------------------------------------------------- |Anslag |År 1998|År 1999|År 2000|År 2001|År 2002| ---------------------------------------------------------------------- |D1. Forskningsrådsnämnden: |81 |68 |54 |41 |27 | |Forskning och | | | | | | |forskningsinformation | | | | | | ---------------------------------------------------------------------- |D3. Humanistisk- |140 |117 |94 |70 |47 | |samhällsvetenskapliga | | | | | | |forskningsrådet: Forskning | | | | | | ---------------------------------------------------------------------- |D5. Medicinska |227 |140 |87 |45 |34 | |forskningsrådet: | | | | | | |Forskning | | | | | | ---------------------------------------------------------------------- |D7. Naturvetenskapliga |370 |154 |93 |62 |43 | |forskningsrådet: Forskning | | | | | | ---------------------------------------------------------------------- |D9. Teknikvetenskapliga |254 |159 |79 |48 |25 | |forskningsrådet: Forskning | | | | | | ---------------------------------------------------------------------- |D20. Medel för |86 |54 |27 |16 |9 | |dyrbar vetenskaplig | | | | | | |utrustning | | | | | | ---------------------------------------------------------------------- |Summa: |1 158 |692 |434 |282 |185 | ----------------------------------------------------------------------