Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition Försäljning av aktier i Stadshypotek AB Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 oktober 1996 Göran Persson Thomas Östros (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Regeringen har i prop. 1995/96:207 aviserat att ett förslag kommer att läggas fram till riksdagen om försäljning av aktieinnehav i Stadshypotek AB. I denna proposition föreslås att Konungariket Sveriges stadshypotekskassa skall föra över de aktier kassan innehar i Stadshypotek AB till staten. Aktierna skall därefter bjudas ut till försäljning. Bestämmelserna om ombudsstämma och regionala låntagarstämmor i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa kan i och med att aktierna överförs till staten tas bort. Samtliga styrelseledamöter skall därefter utses av regeringen. Antalet styrelseledamöter skall minskas till tre. I propositionen föreslås vidare några mindre justeringar av bestämmelser i bankrörelselagen (1987:617) och lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Ändringarna i lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa föreslås träda i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagtext 5 2.1 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) 52.2Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse 7 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa 8 3 Ärendet och dess beredning 10 4 Bakgrund 10 4.1 Stadshypotek fram till ombildningen 10 4.2 Ombildningen 11 4.3 Stadshypotekskassan 12 4.4 Stadshypotek AB 13 4.5 Marknaden för bostads- och fastighetskrediter13 5 Överväganden 14 5.1 Överföring och försäljning av aktier i Stadshypotek AB 14 5.2 Stadshypotekskassans uppgifter i framtiden17 5.3 Kassans styrelse m.m. 18 5.4 Kassans ekonomi 19 6 Ekonomiska effekter 21 7 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 21 8 Författningskommentar 22 8.1 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) 228.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse 22 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa 22 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser 24 2 Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden beträffande promemoria med förslag till lagrådsremiss om försäljning av aktier i Stadshypotek AB 25 Bilaga 3 De till Lagrådet remitterade lagförslagen27 Bilaga 4 Lagrådets yttrande 29 Utdrag ur protokoll vid regeringens sammanträde den 3 oktober 1996 30 Rättsdatablad 31 3 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i bankrörelselagen(1987:617), 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, 3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, 4. bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av aktieinnehavet i Stadshypotek AB, 5. bemyndigar regeringen att utfärda en revers till Konungariket Sveriges stadshypotekskassa om 475 miljoner kr. 4 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 och 13 §§ bankrörelselagen (1987:617) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 9 §1 Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. ------------------------------------------------------- En banks kapitalbas får En banks kapitalbas får inte understiga det belopp inte understiga det belopp som enligt 1 kap. 2 § tredje som enligt 1 kap. 4 § andra stycket bankakti- stycket bankakti- ebolagslagen (1987:618), 2 ebolagslagen (1987:618), 2 kap. 2 § andra stycket kap. 2 § andra stycket sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619) eller 1 kap. 4 § andra eller eller 1 kap. 4 § andra tredje stycket lagen eller tredje stycket lagen (1995:1570) om med- (1995:1570) om lemsbanker krävdes när medlemsbanker krävdes när rörelsen påbörjades. rörelsen påbörjades. 13 §2 Kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från sådan säkerhet om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger särskilda skäl att avstå från säkerhet. ------------------------------------------------------- Bestämmelsen i 6 kap. 9 § Bestämmelsen i 6 kap. 10 § första stycket första stycket bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen (1987:618) om förbud för ett (1987:618) om förbud för ett bankaktiebolag att som pant bankaktiebolag att som ta emot egen aktie tillämpas pant ta emot egen aktie också på förlagsbevis som tillämpas också på bolaget utfärdat. förlagsbevis som bolaget utfärdat. En sparbank får inte som pant ta emot förlagsbevis, som sparbanken utfärdat, och inte heller bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i sparbanken. En medlemsbank får inte som pant ta emot förlagsbevis eller förlagsandelsbevis som banken utfärdat eller bevis om andel i eller tillskott till banken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 4 §3 Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Bolaget skall ha en verkställande direktör. ------------------------------------------------------- I ett värdepappersbolag I ett värdepappersbolag skall minst en av stämman skall minst en av stämman utsedd revisor vara utsedd revisor vara auktoriserad revisor eller auktoriserad revisor. Till auktoriserat revisor kan utses även ett revisionsbolag. registrerat revisionsbolag. Bestämmelser om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om under- rättelseskyldighet finns i 12 § lagen (1995:528) om revisorer. För varje värdepappersbolag skall finnas ett huvudkontor i Sverige. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 7 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa dels att 1-3, 4 och 8 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §4 Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till uppgift att fullfölja den ombildning som följer av regeringens beslut enligt lagen (1992:700) om ombildning av stadshypoteksinstitutionen. Kassan skall ------------------------------------------------------- 1. äga och förvalta aktier 1. äga och förvalta aktier i i Stadshypotek Aktiebolag, Stadshypotek AB samt föra över detta aktieinnehav till staten vid den tidpunkt och på de villkor i övrigt som regeringen bestämmer, 2. till och med den 31 juli 1997 låna upp medel genom utgivande av obligationer i obligationslån som har lagts upp före utgången av 1994, i den omfattning och under de förutsättningar som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, ------------------------------------------------------- 3. till Stadshypotek 3. till Stadshypotek AB Aktiebolag låna ut medel som låna ut medel som bolaget bolaget behöver för sin behöver för sin rörelse samt rörelse, 4. förvalta kassans 4. förvalta kassans fordringar på Stadshypotek fordringar på Stadshypotek AB och kassans skulder. Aktiebolag och kas- sans skulder samt 5. ombesörja att regionala låntagarstämmor samt ombuds- stämma kommer till stånd. ------------------------------------------------------- 1 a § Överföringen av aktier enligt 1 § 1 skall inte föranleda uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommu- nalskattelagen (1928:370). 2 § ------------------------------------------------------- Kassan förvaltas av en Kassan förvaltas av en styrelse som består av elva styrelse som består av tre ledamöter. ledamöter. Regeringen utser fem Regeringen utser ledamöter, bland dem ledamöterna och en ordföranden, och två suppleant. Ledamöterna och Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ------------------------------------------------------- suppleanter för dem. suppleanten utses för en Ombudsstämman utser sex tid av högst två år. ledamöter, bland dem vice Regeringen bestämmer ordföranden, och tre arvoden för ledamöterna och suppleanter för dem. suppleanten. Ledamöterna och suppleanterna utses för en tid av högst två år. Regeringen bestämmer arvoden för ledamöterna och suppleanterna. 3 § ------------------------------------------------------- För revision av styrelsens För revision av styrelsens förvaltning och kassans förvaltning och kassans räkenskaper utses årligen tvåräkenskaper utses årligen två revisorer och två sup- revisorer och två sup- pleanter för dem. pleanter för dem. Finansinspektionen och Regeringen och ombudsstämman utser vardera Finansinspektionen utser en revisor och en vardera en revisor och en suppleant. Revisorerna och suppleant. Revisorerna och suppleanterna skall vara suppleanterna skall vara auktoriserade revisorer. auktoriserade revisorer. 4 § ------------------------------------------------------- Ombudsstämman avgör frågor omRegeringen avgör frågor om fastställande av fastställande av balansräkningen och om balansräkningen och om godkännande av styrelsens godkännande av styrelsens förvaltning. förvaltning. 8 § ------------------------------------------------------- Närmare föreskrifter om Närmare föreskrifter om beslut i styrelsen och beslut i styrelsen och kassans verksamhet samt om kassans verksamhet ombudsstämma och regionala meddelas av regeringen låntagarstämmor meddelas av regeringen. . Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. 3 Ärendet och dess beredning I prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000 lämnade regeringen förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken för att stärka sysselsättningen och minska arbetslösheten. I propositionen aviserades att regeringen avsåg att inom kort återkomma till riksdagen med förslag om försäljning av Stadshypotekskassans aktieinnehav i Stadshypotek AB. Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria som behandlar försäljningen av aktier i Stadshypotek AB. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 2. I ärendet tas även upp några redaktionella ändringar i bankrörelselagen (1987:617) och lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Lagrådet Regeringen beslutade den 19 september 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. När det gäller ändringarna i bankrörelselagen (1987:617) och lagen (1991:981) om värdepappersrörelse anser regeringen att ändringarna är av den beskaffenheten att Lagrådets hörande i dessa delar skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet har framfört vissa synpunkter på lagtexten. Regeringen har följt Lagrådets förslag och synpunkter. Dessutom har en redaktionell ändring gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren, avsnitt 8. 4 Bakgrund 4.1 Stadshypotek fram till ombildningen Stadshypotek bildades år 1909 med statsmakternas stöd för att komma till rätta med bristen på kapital som då rådde i bl.a. bostadssektorn. Som säkerhet för Stadshypotekskassans förbindelser ställde staten en garanti, grundfonden. Den statliga garantin var en förutsättning för kassans upplåning på den europeiska kapitalmarknaden och utgjordes t.o.m. år 1966 av statsobligationer som tillhandahölls av riksgäldsfullmäktige. Obligationerna var emellertid statens egendom och kassan erhöll ingen avkastning. Numera utgörs grundfonden av en av Riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindelse. Stadshypoteks verksamhet reglerades före den 1 januari 1993 av lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stads- hypoteksföreningar. Organisationen bestod då av Stadshypotekskassan, som var det centrala organ som svarade för upplåningen, samt 20 stadshypoteksföreningar, som svarade för utlåningen. Stadshypoteksföreningarna lämnade lån till bostads-, affärs- och kontorshus samt till vissa s.k. bostadskomplement. Föreningarnas låntagare var också medlemmar i respektive förening. Under våren 1992 beslutade riksdagen att stadshypoteksinstitutionen skulle ombildas. I förarbetena (prop. 1991/92:119, bet. 1991:92:NU32, rskr. 1991/92:323) angavs att den övergripande och främsta målsättningen för en förändring av Stadshypoteks organisation var att föra över den dåvarande verksamheten i en organisationsform som gav Stadshypotek varaktiga förutsättningar för att, på motsvarande villkor som övriga kreditinstitut, konkurrera på kreditmarknaden och som skulle göra att Stadshypotek kunde bestå som en fristående och konkurrensfrämjande långivare på kreditmarknaden. Målsättningen förutsatte enligt propositionen, att den roll staten i framtiden skulle ha i verksamheten var klarlagd. Bestämmelser om ombildningen finns i lagen (1992:700) om ombildning av stadshypoteksinstitutionen (ombildningslagen). 4.2 Ombildningen I propositionen föreslogs att ombildningen skulle genomföras i olika etapper. I anslutning därtill anfördes bl.a. följande. Den ombildningsprocess som det är fråga om är förenad med vissa särskilda svårigheter. Ombildningen får inte äventyra vare sig verksamhetens marknadspositioner, rättighetshavarnas säkerhet eller statens ställning. En grundförutsättning för att klara dessa svårigheter är att ombildningen sker på ett enkelt och tydligt sätt. Den första etappen i ombildningen genomfördes per den 1 januari 1993 och innebar att Stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningarna fusionerades, varvid kassan övertog föreningarnas tillgångar och skulder och föreningarna upplöstes utan likvidation. Kassans rörelse överfördes i anslutning därtill till ett nybildat kreditaktiebolag, Stadshypotek AB. I gengäld erhöll kassan samtliga aktier i bolaget. För att undgå bl.a. de problem som sammanhänger med gäldenärsbyte fick dock kassans obligationsskuld ligga kvar i kassan och förvaltas av denna. Kassan erhöll en motsvarande fordran på Stadshypotek AB genom att bolaget utfärdade reverser till kassan på belopp och med villkor som svarade mot de utestående skulderna vid tidpunkten för överlåtelsen av rörelsen. Nästa steg i ombildningen innebar att en nyemission skulle riktas till låntagarna. Syftet var att låntagarna därigenom skulle erhålla 1/3 av aktierna och 55 procent av substansvärdet. Under 1994 genomfördes en spridning av aktierna i Stadshypotek AB genom att aktier motsvarande 55 procent av substansvärdet i bolaget delades ut av kassan till låntagare och personal i bolaget. I samband därmed skedde en första nyemission som omfattade tre miljarder kronor. Nyemissionen och ägarspridningen gick till så att aktieägarna, för varje utnyttjad teckningsrätt, erhöll en aktie i Stadshypotek AB i gåva utöver den tecknade aktien. Teckningsrätterna fördelades mellan omkring 760 000 låntagare och bolagets personal. Sammanlagt erhöll personalen en procent av nyteckningen. Senare genomfördes ytterligare en nyemision som tillförde Stadshypotek AB 414 miljoner kronor. Bolaget är sedan oktober 1994 noterat på Stockholms fondbörs och det finns i dag ca 525 000 aktieägare i bolaget. 4.3 Stadshypotekskassan Den verksamhet som kassan numera bedriver regleras i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa (kassalagen). Enligt 1 § har kassan till uppgift att fullfölja den ombildning som följer av regeringens beslut enligt ombildningslagen. Kassan skall därvid äga och förvalta aktier i Stadshypotek AB. Vidare ankommer det på kassan att till och med den 31 juli 1997 låna upp medel genom utgivande av obligationslån som har lagts upp före utgången av 1994, i den omfattning och under de förutsättningar som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kassan skall även låna ut medel till Stadshypotek AB och förvalta dessa fordringar jämte kassans skulder. Slutligen skall kassan ordna regionala låntagarstämmor och ombudsstämma. Kassan kvarstår som ansvarig för den upplåning som skett före överlåtelsen till bolaget. Kassans låneskuld, som i huvudsak består av obligations- upplåning, ligger därmed kvar i kassan och avvecklas där allteftersom skulderna förfaller till betalning. Avvecklingen sker också genom att kassan återköper obligationer. För att öka säkerheten för kassans långivare finns, som ovan nämnts, en grundfond i form av en statlig garantiförbindelse. Regeringen har enligt kassalagen rätt att meddela föreskrifter om grundfondens storlek samt om de villkor i fråga om avgift och i övrigt som skall gälla för grundfonden. Kassans sammanlagda låneskulder får inte uppgå till mer än tio gånger summan av grundfonden och kassans egna fonder. Det förutsätts att grundfonden skall kunna trappas ned vartefter låneskulden förfaller. Grundfonden uppgår i dag till 15 miljarder kronor. Kassan skall enligt förordningen (1992:1124) med reglemente för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa betala en avgift till staten på 0,33 procent av grundfondens belopp. Se vidare under avsnitt 5.3. I prop. 1991/92:119 anfördes bl.a. följande. Så länge grundfonden finns kvar till tryggande av utestående lån, bör kassan behålla ett tillfredsställande inflytande över verksamheten i Stadshypotek AB. När låneskulden är slutligt reglerad efter ca tio år, finns inte längre någon anledning att just kassan skall påverka bolagets verksamhet. Kassans aktieinnehav i bolaget bör då helt avvecklas. Sedan kassan avvecklat den utestående obligationsstocken och aktieinnehavet i Stadshypotek AB, skall kassan likvideras. Enligt 7 § kassalagen skall riksdagen besluta om användningen av kassans behållning efter likvidation. Regeringen bör lämna förslag till riksdagen i den frågan så snart det är praktiskt möjligt. Stadshypotekskassan äger i dag ca 41,5 miljoner aktier, vilket motsvarar 34 procent av röster och kapital i Stadshypotek AB. Av dessa är 9 miljoner A- aktier och 32,5 miljoner B-aktier. En aktie av serie B berättigar för räkenskapsår under perioden 1995-1998 till en utdelning som med 3,60 kronor understiger den utdelning som för samma år beslutas för en aktie av serie A. I andra avseenden medför aktieslagen lika rätt. Värdet av aktierna beräknas i dag, med utgångspunkt i gällande börskurs för A-aktien, vara ca 6,5 miljarder kronor. 4.4 Stadshypotek AB Stadshypotek AB är moderbolag i en koncern som i övrigt utgörs av bl.a. dotterbolagen Stadshypotek Bank AB samt Stadshypotek Fastigheter Utveckling AB. Huvuddelen av rörelsen bedrivs i Stadshypotek AB. Stadshypotek Bank AB bedriver verksamhet som är inriktad på sparmarknaden. Stadshypotek Fastigheter Utveckling AB är moderbolag i en koncern för förvaltning av fastigheter som har övertagits till skyddande av fordran. Stadshypotek AB:s huvudsakliga verksamhet är kreditgivning mot säkerhet i fastigheter. Stadshypotek AB är den näst största kreditgivaren och det största bostadsinstitutet i Sverige med en utlåning på 296 miljarder kronor vid utgången av år 1995. Detta motsvarar en marknadsandel på omkring 30 procent av den totala utlåningen i svenska kronor från bostads-institut. Av Stadshypotek AB:s totala utlåning utgör 40 procent utlåning mot säkerhet i småhus eller bostadsrätter. Den övriga utlåningen utgörs av lån till flerbostadshus eller kontors- och affärshus. Under de senaste åren har efterfrågan på bostadskrediter i Sverige varit svag, vilket i huvudsak kan förklaras av det låga byggandet och återbetalning av äldre lån. Detta har inneburit en viss nedgång av Stadshypotek AB:s utlåningsstock. Stadshypotek AB:s marknadsandel har sedan ett par år tillbaka även minskat något. 4.5 Marknaden för bostads- och fastighetskrediter Marknaden för bostads- och fastighetskrediter består i dag i huvudsak av åtta institut varav endast ett, SBAB, inte ingår i en koncern som även driver bankrörelse. Stadshypotek och Spintab är störst av bostadsinsitituten med vardera en kreditstock som överstiger 200 miljarder kronor. Övriga bankanknutna bostadsinstituts kreditstock uppgår till mellan 30 och 100 miljarder kronor. SBAB ligger storleksmässigt mittemellan dessa två grupper med en utlåning på ca 140 miljarder kronor. Förutom bostadsinstituten bedriver också försäkringsbolagen och de större bankerna utlåning för finansiering av fastigheter. Dessa gruppers utlåning är väsentligt mindre och uppgår till omkring en tiondel av bostadsinstitutens. Utvecklingen under senare år med framför allt en stagnerande total utlåningsstock har inneburit hårdare konkurrens på fastighetskreditmarknaden i Sverige. Den internationella utvecklingen utmärks av bl.a. att ett antal sam- manslagningar av kreditinstitut skett under de senaste åren. En orsak till detta är de kostnadsfördelar som anses följa med ökade volymer. Det är möjligt att den svenska marknaden under de närmaste åren kommer att följa detta mönster med sammanslagningar av kreditinstitut till större enheter i syfte att genomföra rationaliseringar med sänkta kostnader som följd. En sådan utveckling kan på vissa marknadssegment vara nödvändig för att bibehålla en lönsam verksamhet och för att svenska institut skall kunna konkurrera på likvärdiga villkor med utländska institut. 5 Överväganden 5.1 Överföring och försäljning av aktier i Stadshypotek AB Regeringens förslag: Aktierna i Stadshypotek AB förs över från Stadshypotekskassan till staten för att säljas. Riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra försäljningen. Försäljningslikviden skall användas till att minska statsskulden. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian föreslogs en annan lagteknisk lösning. Remissinstanserna: Remissinstanserna har varit positiva till förslaget om överföring och försäljning av aktierna i Stadshypotek AB. Riksgälds-kontoret har påpekat att en förändring inträder genom att statens risk allmänt sett kan anses öka genom att kassan får ett mindre inflytande över Stadshypotek AB och att detta förhållande särskilt bör beaktas vid en kommande prövning av köparen till aktierna. Stadshypotekskassan har anmärkt att den förutsätter att överföringen av aktierna till staten inte skall utlösa någon uttagsbeskattning hos kassan. Skälen för regeringens förslag: I prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000 lämnade regeringen förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken för att stärka sysselsättningen och minska arbetslösheten. I propositionen angavs att regeringen inom kort skulle återkomma till riksdagen med förslag om försäljning av Stadshypotekskassans aktieinnehav i Stadshypotek AB. Statens engagemang i stadshypoteksorganisationen Hypoteksinstituten har i ett historiskt perspektiv utgjort exklusiva redskap för att förverkliga mål som ställts upp av statsmakterna. Av detta följer att staten har haft särskilda omsorger om hypoteksinstituten. Med hänsyn till den långa tid under vilken dessa förhållanden varat är det naturligt att staten förknippas med ett huvudmannaskap för hypoteksinstituten. Stadshypoteksinstitutionen var före ombildningen uppbyggt på en organisatorisk princip om fördelning av ansvaret för ingångna förbindelser och inte, som för andra associationsformer, på en rätt till del i en förmögenhetsmassa i förhållande till gjorda insatser. Organisationsformen utgick från att ägarfunktion i traditionell mening saknas. Staten ställde ursprungligen en kostnadsfri garanti för Stadshypoteks upplåning. Den risk staten utsattes för genom garantin hölls på en låg nivå genom regleringen av organisationen. Detaljerade regler om samordning mellan kassans upplåning och föreningarnas utlåning samt låntagarnas ansvar utöver de egna lånen, reducerade statens risktagande. En låntagare i föreningen iklädde sig, i förhållande till sina förpliktelser, ansvar för andra låntagares bristande betalningsförmåga. I gengäld kunde låntagaren på grund av det statliga garantiåtagandet erhålla ett billigt lån. När lånet var återbetalt och låntagaren slutligen tillgodogjort sig förmånen av det billiga lånet upphörde medlemskapet och åtagandet. Låntagarnas solidariska ansvar för en förenings förbindelser upphörde år 1970. Därefter har låntagarna, utan att ikläda sig någon förpliktelse utöver det egna lånet, tillgodogjort sig förmånen av den statliga garantiförbindelsen. När ansvar för andras lån kunde aktualiseras hade låntagarna ett berättigat krav på att få sin mening representerad vid överväganden om hur verksamheten skulle bedrivas. Några andra bevekelsegrunder för inflytande för låntagare genom medlemskap har inte framkommit. Inte heller finns det något stöd för att staten haft andra syften i fråga om låntagarna/medlemarna än att tillhandahålla billiga krediter åt dem. I prop. 1991/92:119 s. 30 konstaterades att det med hänsyn till stads- hypoteksinstitutionens bakgrund och statens garantiåtagande inte framstår som rimligt att staten vid någon tidpunkt skulle vara beredd att medverka till att det egna kapital (fonderna), som via subventioner byggts upp till skydd för obligationsköparna och för att minska statens risktagande, hamnar utanför statens kontroll. Med subventioner avses i sammanhanget dels den skattebehandling stadshypoteksinstituten har haft, dels den garanti staten, utan eller mot måttlig ersättning, under åren har ställt till organisationens förfogande. Ytterligare exempel på statens inflytande är att den ursprungliga stadshypoteksorganisationen tillkom genom beslut av riksdagen och reglerades av en särskild lag och reglemente som fastställdes av regeringen. Även ombildningen av Stadshypotek och den nuvarande lagstiftningen på området har beslutats av riksdagen. I förarbetena till ombildningslagen sades exempelvis att en ombildning av Stadshypotek bara kunde ske om staten garanterade hela ombildningsprocessen. Staten har även ett inflytande i Stadshypotekskassan genom att regeringen utser fem av ledamöterna i kassans styrelse, däribland ordföranden. Staten har också möjlighet att påverka upplösningen av kassan genom att regeringen beslutar om kassans likvidation och förfarandet därvid samt riksdagen beslutar om användningen av kassans behållning efter likvidation. Av propositionen (s. 44) framgår att överskottet skall användas så att statens intressen tillgodoses. Av det sagda framgår att såväl låntagarna som staten har bidragit till att bygga upp Stadshypoteks eget kapital. Låntagarna i Stadshypotek har som tidigare sagts (se avsnitt 4.2), erhållit 55 procent av kapitalet i bolaget. Regeringen har i prop. 1995/96:207 s. 37 slagit fast att denna grupp därmed får anses kompenserad för sitt bidrag till kapitaluppbyggnaden i Stadshypotek och att de tillgångar som nu finns i kassan därför tillhör staten. Överföring och försäljning av aktierna i Stadshypotek AB Något intresse för staten att i ett längre perspektiv ikläda sig rollen som aktieägare i Stadshypotek AB finns inte. Regeringen har i prop. 1995/96:207 förutskickat att aktieinnehavet i Stadshypotek AB bör säljas. Som ett första steg i försäljningen bör Stadshypotekskassans aktieinnehav i Stadshypotek AB överföras till staten. Aktierna bör därefter bjudas ut till försäljning. Riksdagen bör därför bemyndiga regeringen att genomföra försäljningen. Hur avvecklingen av aktieinnehavet skall gå till måste bestämmas utifrån affärsmässiga grunder. I förarbetena till ombildningen av stads- hypoteksinstitutionen angavs vissa riktlinjer för avvecklingen (prop. 1991/92:119 s. 43 f). Det sades bl.a. att Stadshypotek AB borde vara en självständig aktör på kreditmarknaden. Av detta skäl borde aktier i bolaget erbjudas till en bred allmänhet och låntagarna beredas tillfälle att under förmånliga villkor teckna aktier. Vidare anfördes att det erfordras en stabil ägarbild för att Stadshypotek skall kunna förbli självständigt och att det därför inte borde uteslutas att flera större investerare erbjöds aktieposter. Målsättningen borde vara att det slutliga ägandet i bolaget skulle vara spritt men även uppfylla ett krav på styrka och engagemang bland ägarna. Regeringens förslag om överföring av aktierna i Stadshypotek AB till staten kommer att innebära att förutsättningarna för avvecklingen av kassans aktieinnehav ändras. De riktlinjer som angavs i propositionen för avvecklingen tog inte endast sikte på staten som innehavare av aktierna. Konkurrenssituationen på kreditmarknaden är i dag, som tidigare nämnts (se avsnitt 4.5), en annan än när propositionen skrevs. Internationella erfarenheter visar också på en tendens på kreditmarknaden som innebär att sammanslagningar av kreditinstitut till större enheter genomförs i syfte att uppnå rationaliseringar med sänkta kostnader som följd. Målet att Stadshypotek AB skall vara en självständig aktör på kreditmarknaden är därför inte längre självklart. Det är inte meningsfullt att ange några detaljerade riktlinjer för försäljningen av aktierna. Målet bör vara att staten vid försäljningen skall erhålla ett så bra pris som möjligt. Regeringen bör efter riksdagens bemyndigande ges så stor handlingsfrihet som krävs för att en god affär skall kunna uppnås. Olika alternativ bör noga övervägas. Aktieposten bör kunna säljas i sin helhet till en investerare eller delas upp och säljas till en större krets. Detta innebär att Stadshypotek AB i framtiden kan tänkas bestå som en fristående långivare eller gå upp i ett annat företag t.ex. genom fusion. Intresse för ett aktieförvärv kan finnas såväl bland svenska som bland utländska investerare varför ett utländskt ägande inte bör uteslutas. Någon närmare tidsangivelse bör inte anges utan regeringen bör ha frihet att avgöra den lämpligaste tidpunkten för försäljningen. Regeringen avser att redan under hösten vidta förberedande åtgärder så att en försäljning, om det visar sig gynnsamt, kan ske så snart som möjligt efter riksdagsbeslutet. Såsom framhölls i prop. 1995/96:207 s. 37, skall ställningen för Stadshypotekskassans obligationsinnehavare inte försämras p.g.a. försäljningen av aktieinnehavet. Kassan har i dag genom sitt aktieinnehav ett inflytande i Stadshypotek AB. Genom att fem av ledamöterna i styrelsen för kassan utses av regeringen har även staten en viss kontroll över verksamheten i bolaget. I prop. 1991/92:119 s. 43 sades att kassan bör behålla ett tillfredsställande inflytande över verksamheten i Stadshypotek AB så länge grundfonden finns kvar till tryggande av utestående lån. Försäljningen av aktieinnehavet innebär att kassans inflytande i Stadshypotek AB försvinner och därmed även statens. Grundfonden ligger emellertid kvar. Statens inflytande i bolagets verksamhet torde dock kunna tillgodoses på annat sätt. Någon lagstiftning är enligt regeringens mening inte nödvändig. I stället bör problemet kunna lösas genom att statens intressen vid aktieförsäljningen bevakas på bästa sätt. Den försäljningslikvid som staten erhåller vid försäljningen av aktierna bör användas till att minska statsskulden. Se vidare i avsnitt 6. Överföringen av aktierna till staten aktualiserar uttagsbeskattning av Stadshypotekskassan enligt inkomstskattereglerna. I kassalagen bör därför föreskrivas att överföringen inte skall föranleda uttagsbeskattning. 5.2 Stadshypotekskassans uppgifter i framtiden Regeringens förslag: Stadshypotekskassan skall finnas kvar och förvalta låneskulden. När låneskulden är reglerad skall kassan likvideras i enlighet med reglerna i lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Kassans uppgifter ändras som en följd av att aktieinnehavet i Stadshypotek AB flyttas över till staten och av att de regionala låntagarstämmorna samt ombudsstämman avskaffas. Grundfonden skall även i fortsättningen finnas kvar i kassan till tryggande av utestående lån. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot promemorians förslag. Skälen för regeringens förslag: Kassan har enligt kassalagen till uppgift att bl.a. äga och förvalta aktierna i Stadshypotek AB. I och med att aktierna flyttas över till staten kommer denna uppgift att försvinna från kassans ansvarsområde. Vid ombildningen av Stadshypotek fick kassan ett ansvar för att se till att tanken att behålla regionala låntagarstämmor och ombudsstämma förverkligades på ett rimligt sätt. Bland kassans uppgifter ingår därför att ombesörja att regionala låntagarstämmor samt ombudsstämma kommer till stånd. I kassalagen finns även andra bestämmelser om ombudsstämman och de regionala låntagarstämmorna. Sedan låntagarnas intressen tillgodosetts finns det enligt regeringens mening inte längre anledning att ha kvar några sådana bestämmelser i lagstiftningen. Vissa ändringar föreslås därför i kassalagen (se författningskommentaren). Stadshypotekskassans uppgift kommer i framtiden att bli att förvalta obligationsskulden och de reverser som ställts ut av bolaget. När låneskulden är slutligt reglerad skall regeringen besluta om kassans likvidation och förfarandet därvid. Riksdagen skall besluta om användningen av kassans behållning efter likvidation. Grundfonden skall även i fortsättningen finnas kvar i kassan till tryggande av utestående lån. Om förslag till utfärdande av en revers till kassan, se i avsnitt 5.4. 5.3 Kassans styrelse m.m Regeringens förslag: Låntagarna skall inte längre vara representerade i kassans styrelse. Denna skall i fortsättningen bestå av tre ledamöter och en suppleant, vilka utses av regeringen. Regeringen och Finansinspektionen utser vardera en revisor och en revisorssuppleant. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Före ombildningen av Stadshypotek år 1993 förvaltades kassan av en styrelse som bestod av tio ledamöter. Regeringen utsåg tre av dessa - bland dem ordförande och vice ordförande - samt suppleanter, medan sex ledamöter och sex suppleanter valdes av stadshypoteksföreningarnas ombud på ordinarie ombudsstämma. Dessutom var verkställande direktören ledamot av styrelsen. Därmed var låntagarrepresentanterna i majoritet i kassans styrelse. I samband med ombildningen, uttalade föredragande statsrådet att några egentliga skäl att ändra på det förhållandet inte förelåg samt att huvudsaken var att staten var representerad i styrelsen och kunde bevaka att den av riks- dagen beslutade ombildningen genomfördes enligt riktlinjerna i propositionen. Antalet ledamöter i styrelsen ändrades till elva ledamöter, varav regeringen utser fem och en av dessa till ordförande samt övriga sex ledamöter utses av låntagarna på ombudsstämma. Såsom tidigare konstaterats får låntagarna numera anses kompenserade för sitt bidrag till kapitaluppbyggnaden i Stadshypotek. Låntagarnas intressen i samband med ombildningen måste därigenom anses vara tillgodosedda. Det finns därför enligt regeringens mening inte längre skäl att låntagarna skall vara representerade i kassans styrelse. Staten kommer dock även i framtiden att ha intressen kvar i kassan, främst genom att grundfonden finns kvar. Samtliga ledamöter i styrelsen bör därför utses av regeringen. I samband med att aktierna i Stadshypotek AB enligt förslaget flyttas över till staten, kommer kassans verksamhet att minska betydligt. Antalet ledamöter i kassans styrelse bör då kunna minskas till tre med en suppleant. Enligt nuvarande regler skall Finansinspektionen och ombudsstämman utse vardera en revisor och en suppleant. Eftersom det nu föreslås att ombudsstämman avskaffas, bör det i stället ankomma på regeringen att utse en av revisorerna resp. revisorssuppleanterna. Den andra revisorn och suppleant för denne bör liksom tidigare utses av Finansinspektionen. 5.4 Kassans ekonomi Regeringens förslag: Garantiavgiften för grundfonden skall även i fortsättningen betalas av kassan. Finansdepartementet utfärdar en revers till Stadshypotekskassan om 475 miljoner kronor. Promemorians förslag: Förslaget om utfärdande av en revers till kassan är nytt. I övrigt överensstämmer promemorians förslag i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Riksgäldskontoret har anfört att det är angeläget att Stadshypotek AB, efter försäljningen av aktierna, i realiteten är den som betalar garantiavgiften. Stadshypotekskassan har noterat att den förfogar över tillräckliga likvida medel för bestridande av alla löpande kostnader samt av garantiavgiften vid nuvarande uttagsprocent och med antagande att fonden även fortsättningsvis kommer att sättas ned i takt med att skulden minskar. Skälen för regeringens förslag: Förslaget om överföringen av aktierna i Stadshypotek AB till staten innebär att det egna kapitalet i kassan kommer att minska. Kostnaderna för upplåning och utlåning av medel debiteras Stadshypotek AB. Kassan har emellertid även löpande utgifter som inte debiteras bolaget t.ex. för styrelsearvoden. Enligt vad regeringen erfarit kommer kassan även i fortsättningen att ha tillräckliga medel för att betala dessa kostnader tills låneskulden avvecklats. Kassan har ingen egen anställd personal utan kassans administration sköts i stället av Stadshypotek AB. Kassan betalar ingen ersättning härför till bolaget. För grundfonden betalar kassan enligt förordningen (1992:1124) med reglemente för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa en årlig avgift till staten. Avgiften är 0,33 procent av grundfondens belopp. Riksdagen har bemyndigat regeringen att bestämma grundfondens storlek. Avgiften uppgår för år 1996 till 49,5 miljoner kronor. Avgiften kommer att minska vart-efter låneskulden minskar. Överföringen av aktierna till staten kommer med stor sannolikhet att innebära att grundfonden tillfälligt måste höjas. Fram till och med år 1994 ersatte bolaget kassan för denna garantiavgift eftersom den ansågs som en kostnad i den övertagna rörelsen. Sedan år 1995 är det dock kassan själv som, enligt avtal med Stadshypotek AB, står för kostnaden. Kassan har som kompensation erhållit ett antal A-aktier i stället för motsvarande antal B-aktier (se avsnitt 4.3). Den extra utdelning som kassan under ett antal år erhåller för A-aktierna är avsedd att täcka kostnaderna för garantiavgiften. Intäkten kommer emellertid att upphöra efter aktieöverföringen till staten. I promemorian med utkast till lagrådsremiss uppgavs att avtalet mellan kassan och Stadshypotek AB skulle komma att omförhandlas. Stadshypotekskassan har i sitt remissyttrande anmärkt att den är civilrättsligt bunden av avtalet med Stadshypotek AB, varför det inte kan omförhandlas. Riksgäldskontoret har å sin sida påpekat att det är angeläget att Stadshypotek AB efter försäljningen i realiteten är den som betalar garantiavgiften. Detta är enligt Riksgäldskontoret också logiskt i och med att det är bolaget som har nytta av statens garanti och faktiskt är den som kan påverka förfallostrukturen. Såsom Riksgäldskontoret noterat, har grundfonden kommit Stadshypotek AB till nytta genom att bolagets upplåning från kassan har skett på samma villkor som kassans upplåning från obligationsinnehavarna. Stadshypotek AB har också tidigare ersatt kassan för garantiavgiften. Genom att kassan tilldelats A-aktier med högre utdelning än B-aktierna måste emellertid kassan anses kompenserad för kostnaden för garantiavgiften. Vidare har Stadshypotek AB hittills svarat för kassans administration utan att erhålla någon ersättning härför. Regeringen anser därför att det är rimligt att kassan även i fortsättningen erlägger garantiavgiften. Riksgäldskontoret har konstaterat att statens risk efter aktieöverföringen allmänt sett kan anses öka genom att kassan får ett mindre inflytande över Stadshypotek AB. Risken bör bl.a. återspeglas i garantiavgiftens storlek eftersom en icke marknadsmässig avgiftssättning enligt kontoret kan uppfattas som en indirekt subvention till Stadshypotek AB. En sådan subvention synes enligt Riksgäldskontoret inte motiverad i synnerhet sedan Stadshypotek AB till fullo privatiserats. Stadshypotekskassan har å sin sida noterat att den förfogar över tillräckliga likvida medel för bestridande av grundfondsavgiften vid nuvarande uttagsprocent och med antagande om att fonden även fortsättningsvis kommer att sättas ned i takt med att skulden minskar. Regeringen har nyligen gjort en översyn av den statliga garantiverksamheten. I budgetpropositionen för år 1997 föreslås att en ny modell för hanteringen av statens garantier införs. Förslaget innebär att statliga garantier skall beläggas med en avgift som motsvarar den risk som garantin åsamkar staten. Till den del avgifter inte erhålls från garantitagaren är det fråga om en statlig subvention. En sådan subvention skall belasta ett anslag i statsbudgeten. Kassan har under 1996 erhållit utdelning på sitt aktieinnehav i Stadshypotek AB. Vid en oförändrad garantiavgift skulle denna utdelning räcka till att betala avgiften, även vid en höjning av grundfondens belopp. Förslaget om ändrade regler för avgiftssättning av garantier innebär dock att också garantiavgiften kan komma att höjas. Det är då osäkert om det egna kapitalet i kassan kommer att räcka för att betala garantiavgiften. Kassan tilldelades A-aktier för att kunna betala garantiavgiften i framtiden. Regeringens förslag innebär att kassans hela aktieinnehav - dvs. både A- och B- aktier - överförs till staten. Som ersättning för överföringen av A-aktierna till staten bör kassan erhålla en revers. Reversen bör vara räntelös och förfalla till betalning efterhand som garantiavgifterna förfaller. Eftersom de tillgängliga likvida medlen i kassan kommer att räcka för att betala garantiavgiften för åren 1996 och 1997 bör reversen förfalla till betalning med början först 1998. Reversens storlek bör motsvara summan av framtida garantiavgifter till dess grundfonden upphör. Regeringen föreslår att reversen skall lyda på 475 miljoner kronor. Riksgäldskontoret har föreslagit att förordningen (1992:1124) med reglemente för Stadshypotekskassan ändras på så sätt att avgiftens storlek bestäms av Riksgäldskontoret eller att regeringen uppdrar åt kontoret att se över och lämna förslag på nya villkor för garantin till kassan. I budgetpropositionen för år 1997 föreslås bl.a. att Riksgäldskontoret får resultatansvar för garantiverksamheten i staten inom sitt område. Den exakta organisationen och resurstilldelningen resp. resursomfördelningen avseende garantiverksamheten kommer att beredas vidare och regeringen avser att återkomma till frågan i tilläggsbudgeten i samband med vårpropositionen 1997. Regeringen anser att det i avvaktan därpå inte finns anledning att i det här sammanhanget ändra den ordning som gäller för bestämmande av garantiavgiftens storlek. 6 Ekonomiska effekter De aktier i Stadshypotek AB som i dag innehas av Stadshypotekskassan är hos kassan bokförda till ett värde av 4 792 miljoner kronor, men värdet kan enligt gällande börskurs (september 1996) för A-aktierna uppskattas till ca 6,5 miljarder kronor. Försäljningen av aktierna kommer att innebära en substantiell intäkt för staten genom en minskning av statsskulden och av statens upplåningsbehov det år försäljningen sker. Aktieförsäljningen kommer dock att medföra vissa kostnader. Regeringen har i budgetpropositionen för 1997 föreslagit ett nytt anslag om 60 miljoner kronor. Anslaget skall disponeras av Finansdepartementet och användas till kostnader som uppkommer vid förberedelser för och genomförande av försäljningen av statens aktier i Stadshypotek AB. 7 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Som tidigare sagts i avsnitt 5.1 är det angeläget att regeringen får frihet att bestämma den lämpligaste tidpunkten för en försäljning av aktierna i Stadshypotek AB. Denna tidpunkt kan infalla såväl i omedelbar anslutning till riksdagens beslut som senare. För att regeringen skall ha möjlighet att besluta om en omedelbar försäljning av aktierna bör dagen för ikraftträdande av lagen om ändring i kassalagen bestämmas till två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. Övriga lagar bör träda i kraft den 1 januari 1997. Något behov av övergångsbestämmelser finns inte. 10 8 Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) 2 kap. 9 § Av förbiseende har hänvisningen till bestämmelsen i bankaktiebolagslagen (1987:618) i paragrafens andra stycke blivit felaktig. Den bestämmelse som avses skall rätteligen vara 1 kap. 4 § andra stycket bankaktiebolagslagen. 2 kap. 13 § Av förbiseende har hänvisningen till bestämmelsen i bankaktiebolagslagen (1987:618) i paragrafens andra stycke blivit felaktig. Den bestämmelse som avses skall rätteligen vara 6 kap. 10 § första stycket bankaktiebolagslagen. 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse 2 kap. 4 § Bestämmelsens andra stycke ändrades genom lag (1995:541) om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Av förbiseende beaktades inte detta vid den senaste ändringen av denna paragraf; se lag (1996:752) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Felet rättas härmed. 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa 1 § Kassan skall, fram till dess att regeringen beslutar om likvidation, ha till uppgift att fullfölja den ombildning som följer av regeringens beslut enligt ombildningslagen. Därutöver har kassan i dag de uppgifter som följer av punkterna 1-5. Enligt punkten 1 skall kassan äga och förvalta aktier i Stadshypotek AB. Det tillägg som föreslås innebär att Stadshypotekskassan skall föra över sitt aktieinnehav i Stadshypotek AB till staten vid den tidpunkt som regeringen bestämmer. Överföringen skall sålunda föregås av ett regeringsbeslut. Lagrådet har i yttrande till regeringen föreslagit att kassan får till uppgift att föra över aktieinnehavet till staten “vid den tidpunkt och på de villkor i övrigt som regeringen bestämmer„. Punkten 1 har fått sin lydelse enligt Lagrådets förslag. Lagförslaget innebär att bestämmelserna om ombudsstämma och regionala låntagarstämmor inte längre kommer att finnas kvar. Det skall sålunda inte längre ingå i kassans uppgifter att ombesörja att sådana stämmor kommer till stånd. Punkten 5 tas därför bort. 1 a § Överföringen av aktier enligt 1 §1 skall inte föranleda uttagsbeskattning av Stadshypotekskassan. 2 § Avskaffandet av ombudsstämma och regionala låntagarstämmor innebär att reglerna om styrelsen i Stadshypotekskassan måste ändras. Låntagarrepresentanterna kommer inte längre att vara representerade i styrelsen. Samtidigt innebär överflyttningen av aktierna i Stadshypotek AB att kassans verksamhet kommer att minska betydligt. Antalet styrelseledamöter kan av den anledningen sättas ned till tre jämte en suppleant. Eftersom regeringen genom grundfonden fortfarande har intressen kvar i kassan är det lämpligt att samtliga styrelseledamöter i fortsättningen utses av regeringen. 3 § Ändringen är en följd av att ombudsstämman avskaffas. Den revisor resp. suppleant som i dag utses av ombudsstämman kommer i fortsättningen att utses av regeringen. Den andra revisorn och suppleanten utses liksom tidigare av Finansinspektionen. 4 § Enligt paragrafen skall regeringen avgöra frågor som gäller kassan och som avser fastställande av balansräkningen och godkännande av styrelsens förvaltning. Ändringen är en följd av att ombudsstämman avskaffas. 8 § Ändringen är en följd av att ombudsstämman och de regionala låntagarstämmorna avskaffas. 22 Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden avgetts av Sveriges riksbank, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och Stadshypotekskassan. 23 Sammanställning av remissyttranden beträffande promemoria med förslag till lagrådsremiss om försäljning av aktier i Stadshypotek AB Sveriges riksbank och Finansinspektionen har inte haft någon erinran mot förslagen. 1 Överföring och försäljning av aktier i Stadshypotek AB Riksgäldskontoret Riksgäldskontoret ställer sig bakom såväl huvudlinjen i förslaget till ombildning och försäljning som till att intäkterna används för att reducera statsskulden. Stadshypotekskassan Kassastyrelsen har inget att invända mot förslaget. En preliminär genomgång har skett av Kassans upplåningsavtal. Vår bedömning är att det inte innebär något avtalsbrott att kassan överför sina aktier i Stadshypotek AB till staten, och att aktieöverföringen inte heller utlöser rätt till uppsägning av Kassans obligationslån. Kassastyrelsen vill dock i klarhetens intresse föreslå att det i lagstiftningsärendet klart uttalas att grundfondens storlek vid behov kommer att justeras i samband med överföringen av aktierna till staten på så sätt att grundfonden vid denna tidpunkt minst uppgår till 10 % av Kassans sammanlagda låneskulder. Vidare vill styrelsen påpeka att en slutlig genomgång av Kassans utländska låneförbindelser kan ge anledning till upptagande av förhandlingar med vissa motparter om omförhandling av vissa låneklausuler som berör Kassans avhändande av egendom. Sådan förhandling kan även leda till att behov uppkommer att förtidsinlösa eller återköpa visst lån. Vissa kostnader kan härvid uppkomma för Kassan. Kassastyrelsen förutsätter att överföringen av aktierna till staten inte skall utlösa någon uttagsbeskattning hos Kassan. Om detta inte med säkerhet kan anses följa av de generella undantagsregler som finns, är det angeläget med ett särskilt stadgande i lagstiftningsärendet. Vad gäller Kassans möjligheter till att behålla ett tillfredsställande inflytande över verksamheten i Stadshypotek AB, så länge grundfonden finns kvart till tryggande av utestående lån, bör noteras, att Kassans bas för inflytande bortfaller genom att aktierna överförs till staten. Kassan har därefter ingen särställning gentemot andra bolagets borgenärer. Kassan får i princip samma ställning som andra stora finansiärer av Stadshypotek AB, t.ex. AP-fonden eller stora försäkringsbolag. Till skillnad mot dessa kan Kassan dock inte påverka sin position i Stadshypotek AB genom avyttring av sina fordringar på bolaget. Denna enhandsrisk ingår i Kassans roll tills dess att Kassans sista obligationer förfaller till betalning. 2 Kassans ekonomi Riksgäldskontoret En förändring inträder nu i det att statens risk allmänt sett kan anses öka genom att kassan får ett mindre inflytande över Stadshypotek AB. Detta förhållande bör särskilt beaktas vid en kommande prövning av köparen till aktierna. Risken bör också återspeglas i garantiavgiftens storlek. En icke marknadsmässig avgiftssättning kan uppfattas som en indirekt subvention till Stadshypotek AB. En sådan subvention synes inte motiverad i synnerhet sedan Stadshypotek AB till fullo privatiserats. Ett nytt förhållande är dessutom att regeringen nu gör en allmän översyn av statens garantiverksamhet i syfte att skapa en bättre överensstämmelse mellan faktisk risk och avgift (se prop. 1995/96:150, sid.64). Avgiftsvillkoren för Stadshypotekskassans garanti finns i dag reglerade i förordningen (1992:1124) med reglemente för Stadshypotekskassan. Kontoret föreslår att reglementet ändras på så sätt att avgiftens storlek bestäms av Riksgäldskontoret. Alternativt att regeringen uppdrar åt kontoret att se över och lämna förslag på nya villkor för garantin till kassan. Efter försäljningen är det angeläget att Stadshypotek AB i realiteten är den som betalar garantiavgiften. Detta är också logiskt i och med att det är bolaget som har nytta av statens garanti och faktiskt den som kan påverka förfallostrukturen. Stadshypotekskassan Kassastyrelsen kan bekräfta att den till följd av aktieutdelning från Stadshypotek AB i maj 1996 förfogar över likvida medel i en sådan omfattning, att alla löpande kostnader kan bestridas tills dess att Kassan skall likvideras. Vad gäller grundfondsavgiften, är Kassan bunden av ett avtal med Stadshypotek AB, innebärande att Kassan skall bära avgiften. Avtalet är en del av den ekonomiska kalkyl, som ledde fram till att låntagarna erhöll 55 % av Stadshypoteks fonder. Kassan är civilrättsligt bunden av detta avtal, varför det inte kan omförhandlas. Avtalet är dessutom omnämnt i börsprospektet, och ingick därför i de förutsättningar under vilka aktierna i Stadshypotek AB utbjöds. Kassastyrelsen noterar dock att den även förfogar över tillräckliga likvida medel för bestridande av grundfondsavgiften vid nuvarande uttagsprocent och med antagande om att fonden även fortsättningsvis kommer att sättas ned i takt med att skulden minskar. 24 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, dels att 1-4 och 8 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §5 Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till uppgift att fullfölja den ombildning som följer av regeringens beslut enligt lagen (1992:700) om ombildning av stadshypoteksinstitutionen. Kassan skall ------------------------------------------------------- 1. äga och förvalta aktier 1. äga och förvalta aktier i i Stadshypotek Aktiebolag, Stadshypotek AB samt föra över detta aktieinnehav till staten vid den tidpunkt som regeringen bestämmer, 2. till och med den 31 juli 1997 låna upp medel genom utgivande av obligationer i obligationslån som har lagts upp före utgången av 1994, i den omfattning och under de förutsättningar som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, ------------------------------------------------------- 3. till Stadshypotek 3. till Stadshypotek AB Aktiebolag låna ut medel som låna ut medel som bolaget bolaget behöver för sin behöver för sin rörelse samt rörelse, 4. förvalta kassans 4. förvalta kassans fordringar på Stadshypotek fordringar på Stadshypotek AB och kassans skulder. Aktiebolag och kas- sans skulder samt 5. ombesörja att regionala låntagarstämmor samt ombuds- stämma kommer till stånd. ------------------------------------------------------- 1 a § Överföringen av aktier enligt 1 § första stycket punkt 1 skall inte för- anleda uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskatte- lagen (1928:370). Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § ------------------------------------------------------- Kassan förvaltas av en Kassan förvaltas av en styrelse som består av elva styrelse som består av tre ledamöter. Regeringen utser ledamöter. Regeringen utser fem ledamöter, bland dem ledamöterna och en ordföranden, och två suppleant. Ledamöterna och suppleanter för dem. suppleanten utses för en Ombudsstämman utser sex tid av högst två år. ledamöter, bland dem vice Regeringen bestämmer ordföranden, och tre arvoden för ledamöterna och suppleanter för dem. suppleanten. Ledamöterna och suppleanterna utses för en tid av högst två år. Regeringen bestämmer arvoden för ledamöterna och suppleanterna. 3 § ------------------------------------------------------- För revision av styrelsens För revision av styrelsens förvaltning och kassans förvaltning och kassans räkenskaper utses årligen tvåräkenskaper utses årligen två revisorer och två sup- revisorer och två sup- pleanter för dem. pleanter för dem. Finansinspektionen och Regeringen och ombudsstämman utser vardera Finansinspektionen utser en revisor och en supple- vardera en revisor och en ant. Revisorerna och suppleant. Revisorerna och suppleanterna skall vara suppleanterna skall vara auktoriserade revisorer. auktoriserade revisorer. 4 § ------------------------------------------------------- Ombudsstämman avgör frågor omRegeringen avgör frågor om fastställande av fastställande av balansräkningen och om balansräkningen och om godkännande av styrelsens godkännande av styrelsens förvaltning. förvaltning. 8 § ------------------------------------------------------- Närmare föreskrifter om Närmare föreskrifter om beslut i styrelsen och beslut i styrelsen och kassans verksamhet samt om kassans verksamhet ombudsstämma och regionala meddelas av regeringen. låntagarstämmor meddelas av regeringen. Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-23 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Enligt en lagrådsremiss den 19 september 1996 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Monica Rodrigo. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet. 1 § Enligt det föreslagna tillägget i punkt 1 skall stadshypotekskassan ha till uppgift att föra över sitt aktieinnehav till staten vid den tidpunkt som regeringen bestämmer. Den valda konstruktionen innebär således inte att aktierna övergår till staten genom att de föreslagna lagändringarna träder i kraft, utan det förutsätts en rättshandling från kassans sida, låt vara att kassan vad avser tidpunkten för överförandet blir bunden av vad regeringen bestämmer. Ersättning för överföringen av A-aktierna skall utgå i den formen att staten - under förutsättning att regeringen erhåller riksdagens bemyndigande därtill - utfärdar en revers till kassan lydande på 475 miljoner kr och i enlighet med den närmare beskrivning i övrigt som lämnas i lagrådsremissen (avsnitt 5). Det finns inte anledning till erinran mot denna konstruktion. Då emellertid avsikten uppenbarligen är att kassan skall vara skyldig att godta inte bara den överförandetidpunkt som regeringen bestämmer utan också vad regeringen på grundval av de berörda uttalandena och ett bemyndigande från riksdagen bestämmer i fråga om ersättning för överförandet av aktierna, bör tillägget till punkt 1 lämpligen avfattas på det sättet att kassan får till uppgift att föra över aktieinnehavet till staten “vid den tidpunkt och på de villkor i övrigt som regeringen bestämmer„. 29 Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 1996 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Östros Regeringen beslutar propositionen 1996/97:40 Försäljning av aktier i Stadshypotek AB. 30 Rättsdatablad ------------------------------------------------------- Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp-bakomliggande häver eller upp- EG-regler repar ett normgiv- ningsbemyndigande ------------------------------------------------------- Lagen om ändring i 8 § lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskas- sa **ENDNOTES** 1.Senaste lydelse 1995:1572. 2.Senaste lydelse 1995:1572. 3.Senaste lydelse 1996:752. 4.Senaste lydelse 1994:1610. 5.Senaste lydelse 1994:1610. 31