Regeringskansliets rättsdatabaser

Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 4 2 Utgiftsområde 6 Totalförsvar............................... 8 3 Förändrad anslagsstruktur.................................. 10 4 Pris- och löneomräkning av anslaget A 1. Försvarsmakten.... 17 5 Beställningsbemyndiganden.................................. 18 5.1 Beställningsbemyndiganden avseende den militära delen av totalförsvaret...................................... 18 5.2 Beställningsbemyndiganden avseende den civila delen av totalförsvaret...................................... 18 6 Beredskapsbudget för totalförsvarets civila del............ 20 7 Det nationella flygtekniska forsknings- programmet................................................. 22 8 Verksamhetsområde A - Militärt försvar..................... 23 8.1 Anslag A 1. Försvarsmakten.......................... 23 8.2 Anslag A 2. Fredsfrämjande truppinsatser............ 44 8.3 Anslag A 3. Ersättning för kroppsskador............. 46 9 Verksamhetsområde B - Vissa funktioner inom det civila försvaret 47 9.1 Anslag B 1. Funktionen Civil ledning ............... 47 9.2 Anslag B 2. Funktionen Försörjning med industri- varor............................................... 50 9.3 Anslag B 3. Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst..................................... 52 9.4 Anslag B 4. Funktionen Psykologiskt försvar......... 58 9.5 Anslag B 5. Funktionen Ordning och säkerhet m.m. ............................................... 60 9.6 Anslag B 6. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m...... 61 9.7 Anslag B 7. Funktionen Telekommunikationer.......... 63 9.8 Anslag B 8. Funktionen Postbefordran................ 64 9.9 Anslag B 9. Funktionen Transporter.................. 65 9.10 Anslag B 10. Funktionen Energiförsörjning........... 67 10 Verksamhetsområde C - Kustbevakningen och nämnder m.m... 71 10.1 Anslag C 1. Kustbevakningen......................... 71 10.2 Anslag C 2. Nämnder m.m............................. 80 10.3 Anslag C 3. Statens haverikommission: Utredning av allvarliga olyckor............................................. 84 10.4 Anslag C 4. Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor....... 85 10.5 Anslag C 5. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m................................................. 85 11 Verksamhetsområde D - Stödverksamhet....................... 86 11.1 Fortifikationsverket................................ 86 11.2 Försvarets materielverk............................. 89 11.3 Anslag D 1. Totalförsvarets pliktverk............... 93 11.4 Anslag D 2. Försvarshögskolan....................... 95 11.5 Anslag D 3. Försvarets radioanstalt................. 97 11.6 Anslag D 4. Försvarets forskningsanstalt............ 98 11.7 Anslag D 5. Flygtekniska försöksanstalten...........101 11.8 Anslag D 6. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret.................................103 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att den tillfälliga modellen för pris- och löneomräkning av anslaget A 1. Försvarsmakten bibehålls (kapitel 4), 2. bemyndigar regeringen att medge beställning av materiel m.m. och utvecklingsarbete för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 66 607 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1997 (avsnitt 5.1), 3. bemyndigar regeringen att medge beställning av anslagsfinansierade anläggningar för Försvarsmakten inom en kostnadsram av högst 327 600 000 kr för tiden efter budgetåret 1997 (avsnitt 5.1), 4. bemyndigar regeringen att för funktionen Civil ledning beställa lednings- och signalsskyddssystem samt kommunaltekniska anläggningar inom enkostnadsram om 157 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1997, 5. bemyndigar regeringen att för funktionen Försörjning med industrivaror godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder inom en kostnadsram om 100 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1997, 6. bemyndigar regeringen att för funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst medge att ersättning utgår för beställning av skyddsrum och ledningsplatser m. m. inom en kostnadsram om 400 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1997, 7. bemyndigar regeringen att för funktionen Hälso och sjukvård m.m. godkänna avtal och beställningar avseende beredskapsåtgärder inom en kostnadsram om 15 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1997, 8. bemyndigar regeringen att för funktionen Telekommunikationer godkänna avtal och beställningar avseende beredskapsåtgärder inom en kostnadsram om 200 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1997, 9. bemyndigar regeringen att för funktionen Postbefordran godkänna avtal och beställningar avseende beredskapsåtgärder inom en kostnadsram om 22 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1997, 10. bemyndigar regeringen att för funktionen Transporter beställa reservbromateriel inom en kostnadsram om 10 000 000 kr för tiden efter budgetåret 1997, 11. bemyndigar regeringen att utnyttja kredit i Riksgäldskontoret på 18 740 000 000 kr för budgetåret 1997 om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger (kapitel 6), 12. godkänner att det nationella flygtekniska forskningsprogrammet får fortsätta på samma nivå som hittills under den kommande treåriga forskningspolitiska beslutsperioden (kapitel 7), 13. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 1. Operativa lednings- och underhållsförband (avsnitt 8.1), 14. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 2. Fördelningsförband (avsnitt 8.1), 15. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 3. Försvarsområdesförband (avsnitt 8.1), 16. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 4. Armébrigadförband (avsnitt 8.1), 17. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 5. Marina lednings- och underhållsförband (avsnitt 8.1), 18. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 6. Marina flyg- och helikopterförband (avsnitt 8.1), 19. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 7. Stridsfartygsförband (avsnitt 8.1), 20. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 8. Kustförsvarsförband (avsnitt 8.1), 21. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 9. Flygvapnets lednings- och underhållsförband (avsnitt 8.1), 22. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 10. JAS 39- förband (avsnitt 8.1), 23. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 11. Övriga stridsflygförband (avsnitt 8.1), 24. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 12. Transportflygförband (avsnitt 8.1), 25. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 13. För krigsorganisationen gemensamma resurser (avsnitt 8.1), 26. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 14. För grundorganisationen gemensamma resurser (avsnitt 8.1), 27. godkänner förslaget till inriktning av verksamheten för program 15. Internationell verksamhet (avsnitt 8.1), 28. godkänner det av regeringen angivna övergripande målet för Statens räddningsverk (avsnitt 9.3), 29. godkänner det av regeringen angivna övergripande målet för perioden 1997 - 2001 för Kustbevakningen (avsnitt 10.1), 30. godkänner vad regeringen förordat om tidigare beslut om lokalisering av Kustbevakningens Regionledning Ost och om befogenheten att besluta i fortsättningen i frågor som rör lokalisering av Kustbevakningens regionala ledningar (avsnitt 10.1), 31. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1997 låta Fortifikations-verket ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar och lokaler intill ett sammanlagt belopp om 2 900 000 000 kr (avsnitt 11.1), 32. bemyndigar regeringen att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital och att vidta erforderliga följdändringar i anslaget A1. Försvarsmakten intill ett sammanlagt belopp om högst 22 000 000 000 kr (avsnitt 11.2), 34. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 6 Total-försvar enligt följande uppställning: Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp (tusental kr) A 1. Försvarsmakten ramanslag 38 333 826 A 2. Fredsfrämjande truppinsatser ramanslag 472 526 A 3. Ersättning för kroppsskador ramanslag 60 000 B 1. Funktionen Civil ledning ramanslag 432 287 B 2. Funktionen Försörjning med ramanslag 15 406 industrivaror B 3. Funktionen Befolkningsskydd ramanslag 1 141 578 och räddningstjänst B 4. Funktionen Psykologiskt försvar ramanslag 18 248 B 5. Funktionen Ordning och säkerhet m.m. ramanslag 31 877 B 6. Funktionen Hälso- och ramanslag 95 219 sjukvård m.m. B 7. Funktionen Tele- kommunikationer ramanslag 152 886 B 8. Funktionen Postbefordran ramanslag 22 318 B 9. Funktionen Transporter ramanslag 197 757 Anslag Anslagstyp Anslagsbelopp (tusental kr) B 10.Funktionen Energiförsörjning ramanslag 27 612 C 1. Kustbevakningen ramanslag 394 150 C 2. Nämnder m.m. ramanslag 7 612 C 3. Statens haverikommission: obetecknat 1 131 Utredning av allvarliga olyckor C 4. Statens räddningsverk: obetecknat 25 000 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra natur- olyckor m.m. C 5. Ersättning för ramanslag 25 000 verksamhet vid räddningstjänst m.m. D 1. Totalförsvarets pliktverk ramanslag 225 484 D 2. Försvarshögskolan ramanslag 18 395 D 3. Försvarets radioanstalt ramanslag 423 569 D 4. Försvarets forskningsanstalt ramanslag 121 280 D 5. Flygtekniska försöksanstalten ramanslag 30 710 D 6. Stöd till frivilliga försvars- obetecknat 98 771 organisationer inom total- försvaret m.m. Summa för utgiftsområdet 42 372 642 2 Utgiftsområde 6 Totalförsvar Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det militära och det civila försvaret, Kustbevakningen och nämnder m.m. samt stödverksamhet till det militära och det civila försvaret. I utgiftsområdet ingår även den internationella fredsfrämjande verksamhet som genomförs med svensk militär trupp utomlands. Totalförsvaret innefattar den verksamhet som är nödvändig för att förbereda samhället inför yttre hot och för att ställa om samhället till krigsförhållanden. För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap omfattar totalförsvaret all samhällsverksamhet som då skall bedrivas. Totalförsvarsresurserna skall utformas för att även kunna användas vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser samt för att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred. När det gäller frågor om totalförsvarets fortsatta utveckling hänvisar regeringen till prop. 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse - etapp 2 som avser perioden 1997-2001. Regeringens förslag innefattar, förutom ett förnyat säkerhetspolitiskt ställningstagande, bl.a. ställningstaganden till den kvantitativa och kvalitativa inriktningen av det militära försvarets krigsorganisation, det militära försvarets organisation i fred samt inriktningen av det civila försvarets verksamhet i krig och i fred. Ramen har för år 1997 uppjusterats med 840 miljoner kr. Detta förklaras huvudsakligen av att anslaget A 1. Försvarsmakten har kompenserats för de tillkommande räntekostnader som följer av omläggningen till lånefinansiering av förskott. Regeringen beräknar ramen för utgiftsområdet Totalförsvar för år 1997 till 42 372 642 000 kr för år 1998 till 41 365 634 000 kr och för år 1999 till 44 275 839 000 kr. Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 6 Totalförsvar framgår av följande sammanställning: (miljoner kr) Utgift Anvisat Utgifts- FörslagBeräknatBeräknat prognos därav 1994/95 1995/96 1995/96 1996 1997 1998* 1999* Militärt försvar35 74355 751 53 122 37 886 38 866 37 656 40 416 Vissa funktioner1 6622 779 2 636 1 824 2 135 2 297 2 396 inom det civila försvaret Kustbevak- 437 632 646 427 453 464 489 ningen och nämnder m.m. Stödverksamhet991 1 295 1 314 897 918 949 974 Totalt för utgifts- område 6 38 833 60 458 57 719 41 033 42 373 41 366 44 276 * Uppgifterna för år 1998 och år 1999 är endast en preliminär beräkning utifrån nu kända förutsättningar vad avser antaganden om den ekonomiska utvecklingen, volymutveckling och principbeslut om besparingar. 3 Förändrad anslagsstruktur I samband med budgetarbetet inför verksamhetsåret 1997 har en översyn av anslagsstrukturen genomförts. Syftet med översynen har dels varit att skapa en mer översiktlig och ändamålsenlig anslagsstruktur inom utgiftsområdet och dels att minska antalet anslag. En översikt i tabellform över den föreslagna och den nuvarande anslagsstrukturen redovisas i tabell 3.2 Anslagsförteckning. Regeringen har i prop. 1995/96:220 Lag om statsbudget föreslagit att antalet anslagstyper skall minska från nuvarande fyra till tre. Förslagsanslag kommer inte längre att användas som en konsekvens av införandet av utgiftstak för statsbudgeten. De grupperingar av anslag som tidigare benämnts littera kommer fortsättningsvis att benämnas verksamhetsområden. I tabell 3.1 nedan redovisas regeringens förslag till verksamhetsområden inom utgiftsområdet Totalförsvar. Tabell 3.1 Verksamhetsområden inom utgiftsområde 6 Totalförsvar ------------------------------------------------------------------ Beteckning Verksamhetsområde ------------------------------------------------------------------ A. Militärt försvar ------------------------------------------------------------------ B. Vissa funktioner inom det civila försvaret ------------------------------------------------------------------ C. Kustbevakningen och nämnder m.m. ------------------------------------------------------------------ D. Stödverksamhet ------------------------------------------------------------------ Det som under innevarande budgetår utgör anslag under littera A. Försvarsmakten m.m. föreslås ingå i verksamhetsområde A. Militärt försvar, inkluderande bl.a. utgifter för en internationell styrka för fredsfrämjande insatser som under innevarande budgetår redovisas på anslaget B 9. Fredsfrämjande verksamhet under Utrikesdepartementets huvudtitel. För budgetåret 1997 föreslås följande tre anslag inom verksamhetsområde A. Militärt försvar: A 1. Försvarsmakten, A 2. Fredsfrämjande truppinsatser och A 3. Ersättning för kroppsskador. Regeringen föreslår att nuvarande littera C. Funktionen Civil ledning och samordning, vissa anslag under littera D. Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, littera E. Funktionen Psykologiskt försvar samt littera F. Funktionen Försörjning med industrivaror sammanförs till ett nytt verksamhetsområde B. Vissa funktioner inom det civila försvaret. Anslag under nuvarande littera C. föreslås sammanföras till anslaget B 1. Funktionen Civil ledning. Till anslaget B 2. Funktionen Försörjning med industrivaror föreslås föras nuvarande anslag under littera F. Regeringen föreslår vidare att de anslag under nuvarande littera D. som redovisas inom den civila planeringsramen sammanförs till anslaget B 3. Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. De anslag under nuvarande littera D. som redovisas utanför den civila planeringsramen föreslås redovisas under ett nytt verksamhetsområde C. Slutligen föreslås att nuvarande anslaget E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar benämns B 4. Funktionen Psykologiskt försvar. Vidare föreslår regeringen att de funktioner inom den civila planeringsramen som idag redovisas under andra huvudtitlar än Försvarsdepartementet, samt Funktionen Ordning och säkerhet m.m. som idag ligger utanför ramen, läggs in i utgiftsområdet under verksamhetsområde B. Vissa funktioner inom det civila försvaret. Ett nytt anslag med benämningen B 5. Funktionen Ordning och säkerhet m.m. föreslås. Nuvarande anslag under funktionen Hälso- och sjukvård m.m. under Socialdepartementets huvudtitel föreslås benämnas B 6. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. Nuvarande anslag under funktionen Telekommunikationer under Kommunikationsdepartementets huvudtitel föreslås benämnas B 7. Funktionen Telekommunikationer. Nuvarande anslag under funktionen Postbefordran under Kommunikationsdepartementets huvudtitel förslås benämnas B 8. Funktionen Postbefordran. Nuvarande anslag under funktionen Transporter under Kommunikationsdepartementets huvudtitel föreslås benämnas B 9. Funktionen Transporter. Nuvarande anslag under funktionen Energiförsörjning under Närings- departementets huvudtitel föreslås benämnas B 10. Funktionen Energiförsörjning. Vissa av de nuvarande anslagen under littera G. Övrig verksamhet föreslås sammanföras under ett nytt verksamhetsområde C. Kustbevakningen och nämnder m.m.. De anslag som berörs är G 2. Kustbevakningen, samt anslagen G 10. Vissa mindre nämnder, G 11. Överklagandenämnden för totalförsvaret, G 12. Totalförsvarets chefsnämnd, G 13. Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet och G 14. Statens haverikommission: Utredning av allvarliga olyckor. Till verksamhetsområdet föreslås dessutom föras de anslag under nuvarande littera D. som inte redovisas inom den civila planeringsramen. Fem anslag bör finnas under verksamhetsområdet: C 1. Kustbevakningen, C 2. Nämnder m.m., där nuvarande anslagen G 10., G 11., G 12. och G 13. föreslås ingå, C 3. Statens haverikommission: Utredning av allvarliga olyckor samt C 4. Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor och C 5. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.. Nuvarande anslaget G 13. bör benämnas Bidrag till Svenska Röda korset. Till ett nytt verksamhetsområde D. Stödverksamhet föreslås föras anslag under nuvarande littera B. Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter samt vissa anslag under nuvarande littera G. Övrig verksamhet. Till verksamhetsområdet föreslås följande verksamheter föras: Nuvarande anslaget G 8. Totalförsvarets pliktverk föreslås benämnas D 1. Totalförsvarets pliktverk. Nuvarande anslaget B 3. Militärhögskolan samt nuvarande anslaget G 5. Försvarshögskolan föreslås benämnas D 2. Försvarshögskolan. Nuvarande anslaget B 5. Försvarets radioanstalt föreslås benämnas D 3. Försvarets radioanstalt. Nuvarande anslaget G 4. Försvarsforskning; ABC-stridsmedel m m föreslås benämnas D 4. Försvarets forskningsanstalt. Nuvarande anslaget G 6. Flygtekniska försöksanstalten föreslås benämnas D 5. Flygtekniska försöksanstalten. Nuvarande anslaget G 15. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret m.m. föreslås benämnas D 6. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret. Regeringen har i prop. 1995/96:220 Lag om stadsbudget föreslagit att anslag som är uppförda på statsbudgeten med endast ett formellt belopp, s.k. tusenkronorsanslag, från och med verksamhetsåret 1997 inte längre skall finnas upptagna på statsbudgeten. Inom Försvarsdepartementets huvudtitel omfattas följande anslag: anslaget B 1. Fortifikationsverket, anslaget B 2. Försvarets materielverk, anslaget B 4. Militärhögskolan; avgiftsfinansierad verksamhet, anslaget G 3. Försvarets forskningsanstalt samt anslaget G 7. Flygtekniska försöksanstalten; avgiftsfinansierad verksamhet. Verksamheten under nuvarande anslaget B 4. föreslås redovisas under benämningen Försvarshögskolan; avgifts- finansierad verksamhet. Ovanstående myndigheters verksamhet redovisas under rubriken D. Stödverksamhet, men förs inte upp med ett formellt belopp på statsbudgeten. Regeringen har genom en ändring i departementsförordningen (1982:1177, ändrad senast 1996:724) överfört ansvaret för nuvarande anslaget G 1. Statens försvarshistoriska museer till utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid. Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret har upphört per den 31 december 1995. Nuvarande anslaget G 9. utgår därmed. Medel från nuvarande anslaget G 16. Utbildning av totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt föreslås fördelas på Statens räddningsverk, Banverket, Luftfartsverket samt Närings- och teknikutvecklingsverket som bedriver utbildning av totalförsvarspliktiga. Tabell 3.2 Anslagsförteckning (Belopp i tkr) Tilldelat 1995/96 enligt RB (inklusive ändringar) -------------------------------------------------------------------- Verksamhetsområde och Förslag Anslagslittera och Tilldelat anslagstyp 1997 1997 anslagstyp 1995/96 1995/96 -------------------------------------------------------------------- A. Militärt försvar A. Försvarsmakten m m -------------------------------------------------------------------- A 1. Försvarsmakten R 38333826 A 1. Försvarsmakten R 55639601 -------------------------------------------------------------------- A 2. Fredsfrämjande UD huvudtitel truppinsatser R 472526 B 9. Fredsfrämjande 1181500 verksamhet r -------------------------------------------------------------------- A 3. Ersättning för 60000 A 2. Ersättning för 111297 kroppsskador R kroppsskador F -------------------------------------------------------------------- SUMMA A. 38866352 -------------------------------------------------------------------- B. Vissa funktioner C-F Det civila inom det civila försvaret (del) försvaret -------------------------------------------------------------------- B 1. Funktionen Civil 432288 C. Funktionen Civil ledning R ledning och samordning C 1. ÖCB: Civil ledning 119960 och samordning R C 2. ÖCB: Tekniska åtgär- 107710 der i ledningssystemet r 53940 C 3. Civilbefälhavarna 4500 R C 4. ÖCB: Kompeten- 243121 sutveckling och stöd till länsstyrelserna R C 5. ÖCB: Ersättning till kommunerna för beredskaps- förberedelser F -------------------------------------------------------------------- B 2. Funktionen Försörj- 15406 F. Funktionen ning med industrivaror Försörjning med R industrivaror 102027 F 1. ÖCB: Försörjning med industrivaror R 3549 F 2. ÖCB: Industriella åtgärder r -------------------------------------------------------------------- Verksamhetsområde och Förslag Anslagslittera och Tilldelat anslagstyp 1997 1997 anslagstyp 1995/96 1995/96 -------------------------------------------------------------------- B 3. Funktionen 1141578 D. Funktionen Befolkningsskydd och Befolkningsskydd och räddningstjänst R räddningstjänst 984795 D 1. SRV: Befolknings- skydd och 681509 räddningstjänst R D 2. SRV: Skyddsrum m m F -------------------------------------------------------------------- B 4. Funktionen 18248 E. Funktionen Psykologiskt försvar Psykologiskt försvar 21814 R E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar R -------------------------------------------------------------------- B 5. Funktionen 31877 Nytt anslag - Ordning och säkerhet m.m. R -------------------------------------------------------------------- B 6. Funktionen Hälso- 95219 S huvudtitel och sjukvård m.m. R C 3. Funktionen Hälso- 245465 och sjukvård m m i krig R -------------------------------------------------------------------- B 7. Funktionen 152886 K huvudtitel Telekommunikationer D 2. Post- och 349734 R Telestyrelsen: Upphandling av särskil- da samhällsåtaganden (del) r -------------------------------------------------------------------- B 8. Funktionen 22318 K huvudtitel Postbefordran R D 2. Post- och 36000 Telestyrelsen: Upphandling av särskil- da samhällsåtaganden (del) r -------------------------------------------------------------------- B 9. Funktionen Trans- 197757 K huvudtitel porter R A 6. Vägverket: Försvar- 43826 suppgifter r A 14. Banverket: 63486 Försvarsuppgifter B 1. Sjöfartsverket: 1942 Ersättning för fritidsbåtsändamål (del) F 106300 C 1. Luftfartsverket: Beredskap för civil luftfart r 3456 E 4. ÖCB: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret r -------------------------------------------------------------------- Verksamhetsområde och Förslag Anslagslittera och Tilldelat anslagstyp 1997 1997 anslagstyp 1995/96 1995/96 -------------------------------------------------------------------- B 10. Funktionen 27612 N huvudtitel Energiförsörjning R E 1. NUTEK: 41466 Handlingsberedskap r 66372 E 2. NUTEK: Åtgärder inom energiförsörjningen r -------------------------------------------------------------------- SUMMA B. 2135189 -------------------------------------------------------------------- C. Kustbevakningen och G. Övrig verksamhet nämnder m.m. (del) -------------------------------------------------------------------- C 1. Kustbevakningen 394150 G 2. Kustbevakningen 512707 R R -------------------------------------------------------------------- C 2. Nämnder m.m. R 7612 G 10. Vissa mindre 743 nämnder F 8055 G 11. Överklagandenämn- den för totalförsvaret 1107 R 308 G 12. Totalförsvarets chefsnämnd F G 13. Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet F -------------------------------------------------------------------- C 3. Statens 1131 G 14. SHK: Utredning 1378 haverikommission: av allvarliga olyckor Utredning av allvarli- F ga olyckor O -------------------------------------------------------------------- C 4. Statens 25000 D 3. SRV: Förebyggande 37500 räddningsverk; åtgärder mot jordskred Förebygande åtgärder mot och andra naturolyckor jordskred och andra O naturolyckor m.m. O -------------------------------------------------------------------- C 5. Ersättning för 25000 D 4. SRV: Ersättning för 1 verksamhet vid verksamhet vid räddningstjänst m.m. R räddningstjänst m.m. F -------------------------------------------------------------------- SUMMA C. 452892 -------------------------------------------------------------------- D. Stödverksamhet B. Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter G. Övrig verksamhet (del) -------------------------------------------------------------------- D 1. Totalförsvarets 225484 G 8. Totalförsvarets 314371 pliktverk R pliktverk R -------------------------------------------------------------------- D 2. Försvarshögskolan 18395 B 3. Militärhögskolan 12857 R R 13396 G 5. Försvarshögskolan R -------------------------------------------------------------------- D 3. Försvarets 423569 B 5. Försvarets 604889 radioanstalt R radioanstalt R -------------------------------------------------------------------- D 4. Försvarets 121280 G 4. Försvarsforskning; 166175 forskningsanstalt Hänsynstagande till A-, R B- och C-stridsmedel m m R -------------------------------------------------------------------- D 5. Flygtekniska 30710 G 6. Flygtekniska 35244 försöksanstalten R försöksanstalten R -------------------------------------------------------------------- D 6. Stöd till 98771 G 15. Stöd till 148157 frivilliga för- frivilliga svarsorganisationer försvarsorganisationer inom totalförsvaret m m inom totalförsvaret m m O O -------------------------------------------------------------------- Avgiftsfinansierade myndigheter: -------------------------------------------------------------------- Fortifikationsverket - B 1. 1 Fortifikationsverket O -------------------------------------------------------------------- Försvarets materielverk - B 2. Försvarets 1 materielverk O -------------------------------------------------------------------- Försvarshögskolan; - B 4. Militärhögskolan; 1 avg.fin. verksamhet avg.fin. verksamhet O -------------------------------------------------------------------- Försvarets - G 3. Försvarets 1 forskningsanstalt forskningsanstalt O -------------------------------------------------------------------- Flygtekniska - G 7. Flygtekniska 1 försöksanstalten; försöksanstalten; avg.fin. verksamhet avg.fin. verksamhet O -------------------------------------------------------------------- SUMMA D. 918209 -------------------------------------------------------------------- SUMMA UTGIFTS- 42372642 OMRÅDE 6 -------------------------------------------------------------------- R: ramanslag r: reservationsanslag O: obetecknat anslag F: förslagsanslag 4 Pris- och löneomräkning av anslaget A 1. Försvarsmakten -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Den tillfälliga förändringen av delindex för pris- och löneomräkning| | av anslaget A 1. Försvarmakten skall bibehållas. | -------------------------------------------------------------------- Regeringens avsikt var att inför förberedelserna för försvarsbeslutet och arbetet med budgeten för budgetåret 1997 se över det priskompensationssystem inklusive Försvarsprisindex som tillämpas för anslaget A 1. Försvarsmakten. En interdepartemental arbetsgrupp har bildats för att se över priskompensationssystemet dels mot bakgrund av införandet av de fleråriga utgiftstaken, dels i syfte att förenkla systemet. Regeringen har valt att inkludera översynen av det priskompensationssystem som tillämpas för anslaget A 1. Försvarsmakten i den större generella översynen. I avvaktan på resultatet av översynen föreslår regeringen att nuvarande priskompensationssystem inklusive Försvarsprisindex bibehålls tillsvidare. Detta innebär att de tillfälliga förändringarna av delindex i Försvarsprisindex (FPI) som riksdagen godkände (prop. 1994/95:100 bil. 5, bet. 1994/95:FöU4, rskr. 1994/95:338) för innevarande budgetår avseende hyreskostnader och Gripen- projektets materiel bibehålls. 5 Beställningsbemyndiganden 5.1 Beställningsbemyndiganden avseende den militära delenav totalförsvaret -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att | | medge beställningar för att tillgodose nedan angivna behov. | | | | Behovet av bemyndiganderam för tidigare för riksdagen redovisad | | materiel och ny materiel uppgår till högst 66 607 miljoner kr | | efter budgetåret 1997. Regeringen kommer i särskild ordning att | | lämna en redovisning av materielplaneringen inför | | försvarsutskottet. | | | | Behovet av bemyndiganderam för anslagsfinansierade anläggningar | | uppgår till 327,6 miljoner kr efter budgetåret 1997. | -------------------------------------------------------------------- 5.2 Beställningsbemyndiganden avseende den civila delenav totalförsvaret -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att | | genomföra beställningar och teckna avtal för beredskapsändamål. | | Beställningsbemyndigandena avser verksamhet inom funktionerna | | för tiden efter budgetåret 1997 i enlighet med vad som framgår av| | regeringens hemställan (mom. 3-10). Behovet av bemyndiganden | | inom totalförsvarets Civila del uppgår till 904 miljoner kr | | fördelat på funktionerna: | | | | Civil ledning 157 miljoner kr. | | Försörjning med industrivaror 100 miljoner kr. | | Befolkningsskydd och räddningstjänst 400 miljoner kr. | | Hälso och sjukvård m.m. 15 miljoner kr. | | Telekommunikation 200 miljoner kr. | | Postbefordran 22 miljoner kr. | | Transporter 10 miljoner kr. | -------------------------------------------------------------------- Riksdagen har tidigare bemyndigat regeringen att genomföra beställningar och teckna avtal för beredskapsändamål. Beställningsbemyndiganden har avsett beredskapsverksamhet inom funktionerna Försörjning med industrivaror samt Befolkningsskydd och räddningstjänst (prop. 1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337, 338). I propositionen Totalförsvar i förnyelse - etapp 2 (prop. 1996/97:4) anger regeringen att en övergång till lånefinansiering av investeringar för beredskapsändamål bör ske. Ambitionen är att en övergång till lån i Riksgäldskontoret skall ske fr.o.m. budgetåret 1998. Lånefinansiering avser då investeringar där staten äger tillgångarna. I avvaktan på en övergång till lånefinansiering och mot bakgrund av att staten inte står som ägare till vissa tillgångar (t.ex. skyddsrum) anser regeringen att det för budgetåret 1997 finns behov av beställningsbemyndiganden för funktioner inom det civila försvaret. I syfte att förbättra den långsiktiga styrningen och uppföljningen av det civila försvaret finns det även behov av beställningsbemyndiganden inom andra funktioner än Försörjning med industrivaror samt Befolkningsskydd och räddningstjänst. De verksamheter som berörs av beställningsbemyndiganden finns inom funktionerna Civil ledning, Hälso- och sjukvård m.m., Telekommunikationer, Postbefordran samt Transporter. Regeringen avser att även fortsättningsvis se över nuvarande modell för bemyndiganden samt redovisning av utnyttjade bemyndiganden. 6 Beredskapsbudget för totalförsvarets civila del -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Beredskapsbudget på anslagsnivå skall upphöra och ersättas av ett| | system där rikdagen bemyndigar regeringen att utnyttja en | | kredit i Riksgäldskontoret för förstärkning av försvarsberedskapen.| | Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret bemyndigar | | regeringen att utnyttja en kredit på 18 740 miljoner kr i | | Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utomordentliga | | förhållanden föreligger.Detta system införs från och med budgetåret| | 1997. | -------------------------------------------------------------------- Regeringens överväganden Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen skall riksdagen företa budgetreglering för närmast följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan budgetperiod. Vid denna budgetreglering skall riksdagen beakta behovet av medel för rikets försvar under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. I dag kan utgifter för förstärkning av försvarsberedskapen finansieras på principiellt fyra olika sätt. Viss möjlighet till finansiering finns genom utnyttjande av den anslagskredit som är kopplad till ramanslag. Vidare kan regeringen i proposition hemställa att riksdagen beviljar särskilda medel på tilläggsbudget. Detta förutsätter att tidsförhållandena medger en normal budgetbehandling. I dag kan regeringen också ta i anspråk medel som har anvisats på beredskapsbudget, om förutsättningarna härför - krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden - föreligger. Slutligen kan regeringen bemyndigas att vid krig, krigsfara eller annan omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap disponera rörliga krediter i Riksgäldskontoret. Beredskapsbudgeten skall säkerställa att nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte disponerar erforderliga betalningsmedel. Det åligger regeringen att anvisa hur utgifter för höjning av försvarsberedskapen skall finaniseras. Förutsättningarna för systemet med beredskapsbudget har på många sätt förändrats. Ökad flexibilitet i statsmakternas finansiella styrning av statsförvaltningen samt ändrade planeringsförutsättningar inom totalförsvaret har aktualiserat en förändring av systemet med en beredskapsbudget där anslagsbelopp anges. Överstyrelsen för civil beredskap har för budgetåret 1997 lämnat förslag till fördelning av beredskapsbudget samt även lämnat alternativa förslag till nuvarande system. Överstyrelsen förslår att systemet med beredskapsbudget avskaffas fr.o.m. budgetåret 1998 samt att riksdagen bemyndigar regeringen att, om detta behövs av beredskapsskäl, under budgetåret 1997 medger överskridande av anslagen inom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del. Därutöver föreslår Överstyrelsen att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om merutgift under ramanslag och utökning av myndigheternas låneutrymme i Riksgäldskontoret om det behövs av beredskapsskäl fr.o.m. budgetåret 1998. Regeringen anser att beredskapsbudgeten i dess nuvarande form bör upphöra. Förändringar inom den finansiella styrningen medger att beredskapsbudgeten kan ersättas med ett bemyndigande för regeringen att utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret, om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger. 7 Det nationella flygtekniska forsknings- programmet -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Det nationella flygtekniska forskningsprogrammet skall | | fortsätta på samma nivå som hittills under ytterligare tre år. | -------------------------------------------------------------------- Regeringens överväganden Sedan tre år tillbaka har det funnits ett Nationellt Flygtekniskt Forsk- ningsprogram som finansierats genom att staten och industrin har avsatt 30 miljoner kr. vardera per år för att skapa ett konstruktivt samarbete mellan företag, institut samt universitet och högskolor. Programmet löper ut under innevarande budgetår. Detta program har nu utvärderats på uppdrag av regeringen. Genom beslut i september 1995 uppdrog regeringen åt Bo Lundqvist, Industrifonden, att utvärdera det Nationella Flygtekniska Forskningsprogrammet. Uppdraget har den 27 mars 1996 redovisats i en rapport - Utvärdering av det Nationella Flygtekniska Forskningsprogrammet. Rapporten har remissbehandlats. Försvarsmakten och Försvarets materielverk har beretts tillfälle att yttra sig. Remissyttrandena finns tillgängliga i Försvarsdepartementets akt (dnr Fo96/837/MIL). Regeringen avser att förlänga det nationella flygtekniska forskningsprogrammet på ungefär samma årliga realekonomiska nivå som hittills under den kommande treåriga forskningspolitiska beslutsperioden, varefter förnyad utvärdering bör ske. Det nationella flygtekniska forskningsprogrammets finansiering bör som förut delas lika mellan staten och industrin. En närmare beskrivning av programmet återfinns i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5). 8 Verksamhetsområde A - Militärt försvar 8.1 Anslag A 1. Försvarsmakten Försvarsmaktens utveckling Regeringens förslag till hur Försvarsmaktens krigsorganisation, ledningssystem och grundorganisation bör utvecklas under försvarsbeslutsperioden har redovisats i prop. 1996/97:4, Totalförsvar i förnyelse - etapp 2, avsnitt 7.4, kapitel 10 respektive kapitel 11. Regeringen bedömer att anslaget A 1. Försvarsmakten, under försvarsbe- slutsperioden 1997 - 2001, kommer att uppgå till totalt ca 199 miljarder kr. 1994/95 Utgift 35 681 6521) Anslagssparande 1 461 721 1995/96 Anslag 55 639 601 Utgiftsprognos 53 029 000 2) därav 1996 37 824 000 1997 Förslag 38 333 826 1998 Beräknat 37 103 592 1999 Beräknat 39 843 280 1) Beloppen anges i tusental kr 2)Den förändrade principen för finansiering av förskott (lånefinansiering) innebär budgettekniskt en minskad utgift på statsbudgeten med 14,6 miljarder kr under budgetåret 1995/96. Denna minskning är icke redovisad här. Försvarsmaktens verksamhet har bedrivits med det övergripande målet att försvara landet mot väpnade angrepp. Försvarsmakten skall ha en sådan krigsduglighet och beredskap att den verkar avhållande mot sådana angrepp. Försvarsmakten skall i fred hävda Sveriges territoriella integritet samt organisera krigsförband och förbereda förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten skall också kunna sätta upp förband för internationella insatser och delta med militära resurser i internationella åtaganden. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar på ett anslagssparande om ca 1 462 miljoner kr. Detta anslagssparande var dock delvis resultatet av eftersläpningar i fakturering m.m. varför det egentliga anslagssparandet bedöms uppgå till ca 850 miljoner kr. Prognosen för innevarande år visar på ett anslagssparande om ca 4,1 miljarder kr. Det beräknade anslagssparandet har uppkommit till följd av förseningar i materielleveranser, ändrad princip för finansiering av förskott vid materielanskaffning samt reduceringar i förbandsverksamheten. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | För budgetåret 1997 skall den inriktning för Försvarsmakten som | | redovisas i avsnitten 7.3 och 7.4 i proposition 1996/97:4 | | gälla. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 38 333 826 tkr | | Beräknade avgiftsinkomster 2 000 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- Försvarsmakten har under budgetåret 1994/95 icke i alla avseenden uppnått de uppsatta målen. Skälet till detta är främst att Försvarsmakten inskränkt repetitionsutbildning och annan verksamhet som syftar till att vidmakthålla krigsdugligheten vid vissa förband för att skapa ett anslagssparande. Regeringen, som för innevarande budgetår sänkt vissa krav på krigsduglighet, godtar Försvarsmaktens åtgärder i detta avseende. En närmare resultatredovisning ges under respektive program. Regeringens ställningstaganden med anledning av de invändningar som Riksrevisionsverket lämnade mot Försvarsmaktens årsredovisning har redovisats i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150). Regeringen kommer att ägna särskild uppmärksamhet dels åt genomförandet av den omstrukturering av krigs- och grundorganisationen som regeringen föreslagit, dels åt uppföljning av produktivitetsutvecklingen. De förslag som Försvarsmakten lämnat i försvarsmaktsplanen angående inriktning av programmen överensstämmer i allt väsentligt med regeringens förslag. Program 1. Operativa lednings- och underhållsförband Programmets innehåll Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att utöva eller möjliggöra operativ ledning och operativ underhållstjänst. I programmet ingår för närvarande bl.a. högkvarteret, miloförstärkningsstaben och 3 militärområdesstaber med stabs- och sambandsförband m.m., 3 underhållsregementen, 6 markteleunderhållsbataljoner och 6 militärområdestransportbataljoner. Programmet skall inriktas mot att miloförstärkningsstaben, 3 marktele- underhållsbataljoner och 1 militärområdestransportbataljon läggs ned senast år 2001. Signalspaningsförband tillkommer under samma period. Programmet omfattar även den militära underrättelse- och säkerhetstjänstens verksamhet. Försvarsutskottet kommer att lämnas särskild information om denna. Resultatbedömning De operativa lednings- och underhållsförbanden har under budgetåret utvecklats i huvudsak enligt statsmakternas inriktning. Begränsningar av repetitionsutbildningen liksom av en högkvartersövning har dock inneburit att de kvalitativa verksamhetsmålen inte i alla avseenden uppnåtts. Regeringen bedömer att avvikelserna kan godtas. Målen vad gäller utveckling av metoder och materiel för ledning har uppnåtts. Anskaffningen av materiel har på grund av senareläggningar inte nått målen, dock har förbandens krigsduglighet inte påverkats annat än marginellt. Verksamheten under budgetåret 1994/95 och pågående verksamhet under budgetåret 1995/96 bedöms, trots att vissa mål inte nåtts, ge godtagbara förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för budgetåret 1997. Inriktning av verksamheten för budgetåret 1997 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Verksamheten under programmet skall inriktas så att den ut- | | veckling av ledningssystemet som angivits i prop. 1996/97:4 | | påbörjas under budgetåret. | | | | Åtgärder skall vidtas så att besparingar i ledningsorganisationen| | enligt vad som anges i ovan nämnda proposition kan uppnås. | | | | Övningar skall genomföras så att bl.a. metodiken att värdera | | ledningssystem kan prövas. | | | | Organiseringen av nya signalspaningsförband skall påbörjas. | | | | Underhållsförbandens anpassning till övrig krigs- och | | grundorganisationsutveckling skall påbörjas. Nedläggningarna | | skall genomföras så att stöd till övrig avveckling kan lämnas och| | vara avslutade senast år 2001. | | | | Planeringen för anskaffning av kortvågsradio (KV 90) för den | | operativa ledningen skall genomföras. | | | | Anskaffningen av materiel för signalspaningsförbanden skall | | påbörjas. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1997 till 1 831 miljoner kr. Program 2. Fördelningsförband Programmets innehåll Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att leda och understödja armébrigadernas strid. I programmet ingår för närvarande bl.a 6 fördelningsstaber med betjäningsförband, 7 artilleriregementsstaber med fördelningsartilleribataljoner samt ca 100 fristående bataljoner innefattande bl.a. ingenjörförband, luftvärnsförband och fältsjukhus. Programmet skall inriktas mot att antalet fördelnings- och artillerirege- mentsstaber skall reduceras till vardera 3 och att resterande förband får en omfattning och sammansättning som svarar mot brigadstrukturens behov senast år 2001. Resultatbedömning Fördelningsförbanden har under budgetåret 1994/95 i huvudsak nått de kvantitativa målen vad gäller grundutbildningen. Regeringen noterar dock att den planerade repetitionsutbildningen nedgått med ca 30% och att kravet på att en fördelningsstabs stödförband per militärområde skall ha hög tillgänglighet ej är uppnått. Inom materielområdet bedöms utvecklingen av den måldetekterande artillerigranaten BONUS och luftvärnsrobotsystemet BAMSE i huvudsak följa plan, men utvecklingen av artillerilokaliseringsradarn ARTHUR vara fördröjd ca ett år. De redovisade bristerna är, i det rådande läget, inte av allvarligare art än att regeringen kan godta dem. Verksamheten under budgetåret 1994/95 och pågående verksamhet under budgetåret 1995/96 bedöms, trots att vissa mål inte har nåtts, ge goda förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för budgetåret 1997. Inriktning av verksamheten för budgetåret 1997 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och utveckla | | kvarvarande förband inom programmet så att de operativa kraven på| | förmåga och krigsduglighet kan innehållas. | | | | Under budgetåret skall nedläggning av vissa förband påbörjas. | | Avvecklingen skall vara slutförd senast budgetåret 1999. | | | | Ledningsfunktionen utvecklas genom införandet av nytt sam- | | bandssystem och utvecklandet av framför allt artilleriets | | underrättelsefunktion. Även ny avancerad ammunition utvecklas. | | Viktigare materielsystem renoveras och modifieras. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1997 till 3 180 miljoner kr. Program 3. Försvarsområdesförband Programmets innehåll Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att leda territoriell verksamhet, försvara vissa infallsportar samt leda mobilisering och transporter. I programmet ingår för närvarande bl.a. 24 försvarsområdesstaber, förband för stads- och gränsstrid, luftvärns- och ingenjörförband m.m. Sammanlagt omfattar programmet ca 260 000 personer, varav ca 94 000 i hemvärnet. Programmet skall inriktas mot att antalet försvarsområdesstaber skall reduceras till 14 och att personalstyrkan skall nedgå till ca 215 000 senast år 2001, varav hemvärnet skall omfatta 125 000 personer. Resultatbedömning Försvarsområdesförbanden har under budgetåret 1994/95 i huvudsak nått de kvantitativa målen vad gäller grundutbildningen. Krigsdugligheten för huvuddelen av förbanden har nedgått främst beroende på uteblivna repetitionsövningar. Regeringen noterar att den personal som nu tillkommer i hemvärnet är förhållandevis ung och har lett till en föryngring, men att numerären totalt minskar. Brister i leverans av materiel till hemvärnsförband förekommer. De redovisade bristerna är, i det rådande läget, inte av allvarligare art än att regeringen kan godta dem. Verksamheten under budgetåret 1994/95 och pågående verksamhet under budgetåret 1995/96 bedöms, trots att vissa mål inte har nåtts, ge godtagbara förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för budgetåret 1997. Inriktning av verksamheten för budgetåret 1997 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och utveckla | | kvarvarande förband inom programmet så att operativa krav på | | förmåga och krigsduglighet kan innehållas. Under budgetåret påbörjas| | organisering av bl.a. nya ingenjör- och förbindelseförband. | | Vidare skall nedläggning av vissa förband påbörjas. Nedläggningen-| | skall vara slutförda senast budgetåret 1999. | | | | Anskaffningen av direktsikten till försvarsområdesluftvärnskompa-| | nier skall slutföras under år 1997. Anskaffningen av personlig | | utrustning fortsätter och anskaffning av enklare | | mörkerstridsutrustning för vissa förband påbörjas. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1997 till 2 437 miljoner kr. Program 4. Armébrigadförband Programmets innehåll Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att föra anfallsstrid. Armébrigaderna är allsidigt sammansatta, har hög rörlighet och stor eldkraft. I programmet ingår för närvarande bl.a. 6 infanteribrigader, 5 norrlands- brigader, 2 pansarbrigader samt 3 mekaniserade brigader. Programmet skall inriktas mot att omfatta 13 armébrigader senast år 2001. Resultatbedömning Armébrigadförbanden har under budgetåret 1994/95 och hitintills i huvudsak nått de kvantitativa målen vad gäller grundutbildningen. Dock har snöfattiga vintrar medfört att vissa förband ej nått utbildningsmålet vad avser vinterförmåga. Brigadernas krigsduglighet har vidmakthållts. Verksamheten under budgetåret 1994/95 och pågående verksamhet under budgetåret 1995/96 bedöms, trots att vissa mål inte har nåtts, ge goda förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för budgetåret 1997. Inriktning av verksamhet för budgetåret 1997 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och utveckla | | kvarvarande förband inom programmet så att de operativa kraven på| | förmåga och krigsduglighet kan innehållas. Vidareutveckling av | | vissa brigader fortsätter. | | | | Under budgetåret skall avveckling av vissa förband påbörjas. | | Avvecklingen skall vara slutförd senast budgetåret 1999. | | | | Skydd och rörlighet förbättras genom tillförsel av stridsfordon | | 90, stridsvagn 121 och stridsvagn 122. Avvecklingen av äldre | | stridsvagnar fortsätter. Ledningssystemet förbättras genom | | införande av telesystem 9000. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1997 till 6 203 miljoner kr. Program 5. Marina lednings- och underhållsförband Programmets innehåll Programmet innehåller förband med uppgift att leda och understödja de marina krigsförbanden. I programmet ingår för närvarande bl.a. 4 marinkommandon, 1 marindistrikt, 1 rörlig marin ledningsgrupp och 8 bas- och underhållsbataljoner. Programmet skall inriktas mot att omfatta 4 marinkommandon, 1 rörlig marin ledningsgrupp och 5 bas- och underhållsbataljoner senast år 2001. Resultatbedömning Krigs- och grundorganisationen har skurits ned i enlighet med planeringen. En teknisk förnyelse av ledningssystemet, som skall ge effekt framåt sekelskiftet, pågår. Materielanskaffningen har dock försenats. Krigsdugligheten varierar kraftigt till följd av begränsningar i övnings- verksamheten. Kaderorganiserade delar av förbanden har god förmåga. Regeringen bedömer att avvikelserna kan godtas. Verksamheten under budgetåret 1994/95 och pågående verksamhet under budgetåret 1995/96 bedöms ge goda förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för budgetåret 1997. Inriktning av verksamheten för budgetåret 1997 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Infrastrukturen i lednings- och underhållssystemen skall | | utvecklas. | | | | Anpassningen av marinens bas- och underhållsförband till | | marinens övriga krigsorganisation skall fortsätta. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1997 till 1 209 miljoner kr. Program 6. Marina flyg- och helikopterförband Programmets innehåll Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att bedriva ubåtsjakt och spaning mot ytmål. I programmet ingår för närvarande bl.a. 2 helikopterdivisioner. Från och med budgetåret 1998 avses programstrukturen förändras så att program 6 omfattar all helikopterverksamhet inom Försvarsmakten. Resultatbedömning Utbildningen av yrkesofficerare och värnpliktiga har genomförts med tillfredsställande resultat. Eftersläpning i utbildning och materielanskaffning till följd av ubåtsskyddsverksamheten medför att förbandens operativa rörlighet alltjämt inte uppfyller kraven. Regeringen bedömer att avvikelserna kan godtas. Verksamheten under budgetåret 1994/95 och pågående verksamhet under budgetåret 1995/96 bedöms ge goda förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för budgetåret 1997. Inriktning av verksamheten för budgetåret 1997 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Befintliga system skall vidmakthållas.Regeringen beräknar medlen| | för programmet under budgetåret 1997 till 259 miljoner kr. | | | | Program 7. Stridsfartygsförband | | | | Programmets innehåll | | | | Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att | | övervaka och bekämpa mål på och under havsytan. | | | | I programmet ingår för närvarande bl.a. 2 ytstridsflottiljer med| | 6 kustkorvetter, 12 robotbåtar och 12 patrullbåtar, 3 | | minkrigsledningar med bl.a. 7 minjaktfartyg typ Landsort och 2 | | minfartyg, samt en ubåtsavdelning med 12 ubåtar. | | | | Programmet skall inriktas mot att omfatta bl.a. 2 | | ytstridsflottiljer med 6 kustkorvetter, 6 robotbåtar och 12 | | patrullbåtar, 3 minkrigsavdelningar med bl.a. 7 minjaktfartyg | | typ Landsort och 2 minfartyg, samt en ubåtsavdelning med 9 | | ubåtar, varav 2 i materielberedskap, senast år 2001. | | | | Resultatbedömning | | | | Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt plan. | | Repetitionsutbildningen har dock reducerats. Begränsningar | | avseende förmåga i huvudtjänst kvarstår för de förband som under| | senare år varit engagerade i ubåtsskyddsverksamheten. Detta | | gäller ytstrid för vissa ytattackförband, minröjnings- och | | mineringstjänst för vissa minkrigsförband samt torpedskjutning | | från ubåtar. Alla stridsfartygsförband har dessutom brister när | | det gäller att uppträda i större förband. Förmågan hos | | ubåtsjaktstyrkan har nått en god nivå. | | | | Genom att antalet undervattensincidenter har minskat har | | förutsättningarna förbättrats för en målinriktad förbandsproduktion| | och för en mera rationell underhållsverksamhet. | | | | Kustkorvetterna av typ Göteborg har ännu inte uppnått målsättningen| | vad gäller ledning m.m. på grund av förseningar i utvecklingen av| | programvara för stridsledningssystemet. | | | | Regeringen bedömer att avvikelserna kan godtas. | | | | Verksamheten under budgetåret 1994/95 och pågående verksamhet | | under budgetåret 1995/96 bedöms, trots att vissa mål inte har | | nåtts, ge goda förutsättningar för den inriktning av programmet | | som regeringen föreslår för budgetåret 1997. Genom att tills | | vidare behålla 24 ytstridsfartyg och basera en | | patrullbåtsdivision i Göteborg läggs en god grund för en möjlig | | framtida anpassning. Dessutom möjliggörs en kontinuerlig närvaro| | av fartygsförband på Västkusten. | | | | Inriktning av verksamheten för budgetåret 1997 | | | | O | Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1997 till 2 874 miljoner kr. Program 8. Kustförsvarsförband Programmets innehåll Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att försvara infallsportar och skärgårdsområden. I programmet ingår för närvarande bl.a. en rörlig kustartilleribrigadledning, 12 kustförsvarsbataljoner, 5 amfibiebataljoner, 3 kustartilleribataljoner och 1 tungt kustrobotbatteri. Programmet skall inriktas mot attomfatta 2 rörliga kustartilleribrigadledningar, 6 kustförsvarsbataljoner, 6 amfibiebataljoner, 3 kustartilleribataljoner och 1 tungt kustrobotbatteri senast år 2001. Resultatbedömning Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt plan. Delar av de rörliga förbanden har brister i sin förmåga bl.a. beroende på otillräcklig samträning. De områdesbundna förbanden har mycket varierande status. Bl.a. har bristande repetitionsutbildning medfört att överförd personal inte kunnat omskolas. Brister finns också vad gäller materielunderhållet. Regeringen bedömer att avvikelserna kan godtas. Verksamheten under budgetåret 1994/95 och pågående verksamhet under budgetåret 1995/96 bedöms, trots att vissa mål inte har nåtts, ge goda förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för budgetåret 1997. Inriktning av verksamheten för budgetåret 1997 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Materielanskaffningen för en andra rörlig | | kustartilleribrigadledning skall inledas. | | | | Materiel skall anskaffas för den fjärde amfibiebataljon som | | skall utrustas med modern båtmateriel. | | | | Avvecklingen av kustförsvarsbataljoner skall påbörjas. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1997 till 1 531 miljoner kr. Program 9. Flygvapnets lednings- och underhållsförband Programmets innehåll Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift att leda och betjäna flygförbanden. I programmet ingår för närvarande bl.a. 3 flygkommandostaber, 3 vädercentraler, 9 strilbataljoner och 24 basbataljoner. I programmet ingår även försvarets telenät (FTN). Programmet skall inriktas mot att antalet strilbataljoner skall reduceras till 6 och antalet basbataljoner till 16 senast år 2001. Resultatbedömning Flygkommandostaberna har vidmakthållits på den föreskrivna nivån. En ny krigsorganisation har fastställts för dessa staber. Fredsorganisationsenheten första flygeskadern har lagts ned. Regeringen noterar att strilbataljonerna inte fullt ut har kunnat vidmakthållas, vilket beror på nya förbandsmålsättningar och minskad repetitionsutbildning. Flygbasförbanden har en god förmåga att lösa huvuduppgiften att betjäna flygförband. Övriga uppgifter kan lösas på ett godtagbart sätt. Det finns dock en tendens att flera basbataljoner inte kan innehålla föreskrivna krigsduglighetskrav. Basförbanden har inte kunnat samöva i erforderlig utsträckning. Utvecklingen av luft- och ytövervakningssystemet LOMOS har fortsatt, liksom anskaffningen av det flygburna radarsystemet. Det taktiska radiosystemet TARAS har anskaffats i en första etapp. Anläggningar och lokaler har kunnat produceras i huvudsak i enlighet med uppgjorda planer. Byggandet inom Bas 90-systemet har av besparingsskäl dock varit mycket begränsat. Under innevarande budgetår fortsätter tillbyggandet av en luftförsvarscentral i södra militärområdet och en i mellersta militärområdet och färdigställandet av ytterligare en Bas 90. Vidare fortsätter anskaffningen av det flygburna radarsystemet och det taktiska radiosystemet. De redovisade bristerna är, i det rådande läget, inte av allvarligare art än att regeringen kan godta dem. Verksamheten under budgetåret 1994/95 och pågående verksamhet under budgetåret 1995/96 bedöms, trots att vissa mål inte har nåtts, ge godtagbara förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för budgetåret 1997. Inriktning av verksamheten för budgetåret 1997 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och utveckla | | kvarvarande förband inom programmet. Utvecklingen av förband | | avser bl.a. ledningssystem, kommunikationssystem och FTN. | | Exempel är åtgärder för det för flygstridskrafterna gemensamma | | ledningssystemet och för anpassning till JAS 39 Gripen vid | | flottiljflygplatserna och huvudbaserna. Under budgetåret skall | | avvecklingen av utgående strilbataljoner och basbataljoner | | inledas. Avvecklingen skall vara slutförd senast budgetåret | | 2000. | | | | Anskaffningen av stridsledningscentralerna och det flygburna | | radarsystemet skall fortsätta. Likaså skall organiseringen av | | LOMOS fortsätta. Under budgetåret skall en kontroll av | | utbildning och systemfunktion göras. | | | | Studier om en framtida bastaktik anpassad till JAS 39 Gripens | | krav skall inledas. | | | | Anskaffningen av det taktiska radiosystemet skall fortsätta. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1997 till 3 977 miljoner kr. Program 10. JAS 39-förband Programmets innehåll Programmet innehåller ännu inte några organiserade krigsförband. Programmet skall inriktas mot att på sikt omfatta 12 JAS 39 Gripen-divisioner. Resultatbedömning Regeringen har i en skrivelse till riksdagen i maj 1996 (skr. 1995/96:199) redovisat läget i JAS 39 Gripenprojektet. Under innevarande budgetår bedöms arbetet med att införa JAS 39 Gripen i krigsorganisationen kunna genomföras enligt gällande planering. Verksamheten under budgetåret 1994/95 och pågående verksamhet under budgetåret 1995/96 bedöms ge goda förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för budgetåret 1997. Inriktning av verksamheten för budgetåret 1997 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Verksamheten inom programmet skall inriktas mot en fortsatt | | organiseringen av JAS 39 Gripendivisioner. En första | | krigsdivision skall kunna tas i operativ drift under budgetåret | | 1997. Utvecklingen av JAS 39 B skall fortsätta så att flygplanen| | kan börja levereras budgetåret 1998 och systemet tas i operativ | | drift det därpå följande budgetåret. | | | | Utvecklingen av flygutbildningssystem, bl.a. simulatorer, | | skall fortsätta. Likaså skall anskaffningen och integreringen av| | ny radarjaktrobot fortsätta. | | | | Inom materielområdet skall utvecklingen av JAS 39 Gripen, | | delserie 3, inledas. Vidare skall utveckling och anskaffning | | av spaningskapseln inledas. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1997 till 5 584 miljoner kr. Program 11. Övriga stridsflygförband Programmets innehåll Programmet innehåller förband med huvudsaklig uppgift för luftförsvaret, attackförmågan och underrättelseinhämtningen. I programmet ingår för närvarande bl.a. 2 divisioner J 35, 8 divisioner JA 37 och 6 divisioner AJS 37 samt 4 lätta attackdivisioner. Programmet skall inriktas mot att antalet divisioner skall reduceras till 7 senast år 2001. De lätta attackdivisionerna skall läggas ned. Resultatbedömning Förbanden har under budgetåret 1994/95 vidmakthållit en i huvudsak god förmåga att lösa sina uppgifter. Några förband har emellertid inte nått produktionsmålet, bl.a. beroende på en föryngring av personalen. Under innevarande budgetår bedöms den reducerade övningsverksamheten, betingad av besparingskrav, leda till att kompetensnivån för vissa flygförband successivt kommer att sjunka. Nivån kommer dock inte att understiga de av regeringen angivna kraven. Bombkapseln beräknas bli operativ på system AJS 37. Modifieringen av JA 37 för att kunna bära ny radarjaktrobot påbörjas. Regeringen anser att bristerna under föregående och innevarande budgetår kan godtas. Verksamheten under budgetåret 1994/95 och pågående verksamhet under budgetåret 1995/96 bedöms, trots att vissa mål inte har nåtts, ge godtagbara förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för budgetåret 1997. Inriktning av verksamhet för budgetåret 1997 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och utveckla | | kvarvarande förband inom programmet. Under budgetåret skall en | | division AJS 37 ombeväpnas till JAS 39 Gripen. Under budgetåret | | skall vidare avvecklingen av utgående förband, bl.a. de lätta | | attackdivisionerna, inledas. Avvecklingen skall vara slutförd | | senast budgetåret 1998. | | | | Inom materielområdet skall systemmodifieringen av JA 37 | | fortsätta, liksom integreringen av radarjaktrobot till detta | | flygsystem. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1997 till 2 003 miljoner kr. Program 12. Transportflygförband Programmets innehåll Programmet innehåller förband med huvudsakliga uppgifter inom flygtransportverksamheten, signalspaningen och flygräddningen. I programmet ingår för närvarande bl.a. 4 centrala transportflygdivisioner (varav 1 signalspaningsförband), 8 regionala transportflygdivisioner och 7 flygräddningsgrupper. Programmet skall inriktas mot att den regionala transportflygorganisationen skall reduceras till 4 divisioner och flygräddningsorganisationen till 6 grupper senast år 2001. Resultatbedömning Transportflygdivisionernas förmåga har vidmakthållits på föreskriven nivå för merparten av förbanden. För resterande transportflygförband har en organisationsöversyn medfört att ambitionsnivån har fått sänkas något. På flygräddningssidan har bl.a. brister i skydd för personal och materiel på krigsbaserna inneburit att produktionsmålen inte har uppnåtts för samtliga flygräddningsgrupper. Under innevarande budgetår installeras motmedel på Tp 84, till följd att flygtidsuttaget beräknas att bli något lägre än planerat. Vidare har flygplan S 102 B levererats och utbildning på systemet har inletts. Regeringen anser att de redovisade bristerna kan godtas. Verksamheten under budgetåret 1994/95 och pågående verksamhet under budgetåret 1995/96 bedöms, trots att vissa mål inte har uppnåtts, ge goda förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för budgetåret 1997. Inriktning av verksamheten för budgetåret 1997 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Verksamheten skall inriktas på att vidmakthålla och utveckla | | kvarvarande förband inom programmet. Under budgetåret skall | | omsättningen av signalspaningsförbandet från Tp 85 till S 102 B | | fortsätta. Utgående förband skall läggas ned senast budgetåret | | 1998. | | | | Anskaffningen av varnings- och motverkanssystem för Tp 84 skall | | fortsätta. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1997 till 390 miljoner kr. Program 13. För krigsorganisationen gemensamma resurser Programmets innehåll Programmet innehåller verksamheter som inte kan fördelas på övriga program. Programmets innehåll har reducerats genom att vissa personal- och materielverksamheter förts över till de krigsorganisatoriska programmen. Vidare har ledningen av viss förbandsproduktion, såsom kustflottans verksamhet, förts över. Resultatbedömning Regeringen konstaterar att målen för de i programmet ingående verksamheterna i huvudsak nåtts. Organisationsförändringarna har genomförts med undantag av att Tullinge inte kunnat lämnas enligt plan. Den begränsade omfattningen av repetitionsutbildningen har minskat övningsmöjligheterna vid vissa kurser. Regeringen bedömer att avvikelserna kan godtas. Verksamheten under budgetåret 1994/95 och pågående verksamhet under budgetåret 1995/96 bedöms ge godtagbara förutsättningar för den inriktning av programmet som regeringen föreslår för år 1997. Inriktning av verksamheten för budgetåret 1997 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Utbildningen till och av yrkes- och reservofficerare skall | | genomföras så att krigsorganisationens behov och krav | | tillgodoses. Rekryteringen begränsas dock. | | | | Utbildningsförbanden och skolorna skall utvecklas enligt | | regeringens förslag rörande grundorganisationen. | | | | I övrigt avvecklas mark, anläggningar och lokaler som inte | | erfordras för krigsorganisationens behov. | | | | Målflygdivisionen avvecklas. Avvecklingen skall vara slutförd | | senast budgetåret 1998. | | | | Utbytet av motorer på flygplan SK 60 skall fortsätta. | -------------------------------------------------------------------- Frågan om civila trafikflygarutbildningen behandlas i prop. 1996/97:4. Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1997 till 5 349 miljoner kr. För de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet bedöms ett belopp om 101 miljoner kr bli avdelat. Program 14. För grundorganisationen gemensamma resurser Programmets innehåll Programmet innehåller verksamheter som inte direkt sammanhänger med utvecklingen av krigsorganisationen. Programmets innehåll har reducerats genom att vissa personal- och materielverksamheter förts över till de krigsorganisatoriska programmen. Vidare har visst underhåll för de marina programmen förts över. Resultatbedömning Regeringen bedömer att verksamheten genomförts enligt statsmakternas inriktning. Regeringen konstaterar att programmets hittillsvarande sammansättning gjort det mycket svårt att värdera både verksamhetens resultat och det ekonomiska utfallet. Den reduktion av programmet som regeringen föreslår bedöms ge möjligheter till klara förbättringar i dessa avseenden. Programmet kommer då att omfatta i huvudsak * anskaffning av simulatorer och andra utbildningshjälpmedel av generell karaktär. Simulatorer etc. avsedda för ett specifikt system ingår däremot i samma program som systemet, * forskning och teknologiförsörjning inklusive internationell samverkan inom dessa områden, * koncerngemensam verksamhet vad gäller fredsadministrativa system, förslagsverksamhet, trafiksäkerhet, miljöverksamhet m.m. Inriktning av verksamheten för budgetåret 1997 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Anskaffningen av simulatorer och andra utbildningshjälpmedel | | skall fortsättas. Under år 1997 anskaffas bl.a. skjutsimulatorer| | och en ledningsträningsanläggning. Anskaffning av en | | stridsträningsanläggning skall påbörjas. | | | | Behovet av forskning och teknikförsörjningen skall tillgodoses | | främst genom uppdrag till Försvarets forskningsanstalt och | | Försvarets materielverk. | | | | Åtgärder enligt Försvarsmaktens miljöplaner skall genomföras. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1997 till 1 396 miljoner kr. Program 15. Internationell verksamhet Programmets innehåll Programmet omfattar verksamhet för att organisera, utbilda och understödja de fredsfrämjande och humanitära insatser som Sverige medverkar och kommer att medverka i. Insatserna finansieras dock över andra anslag. Resultatbedömning Försvarsmakten har rekryterat, utbildat samt ställt förband och enskilda till förfogande för fredsfrämjande och humanitära internationella insatser. Försvarsmakten bedöms under år 1996 komma att utbilda och administrera ca 3 000 personer för den internationella verksamheten. Verksamheten har i allt väsentligt uppfyllt de krav som ställts. Regeringen har i prop. 1996/97:4 lämnat en utförlig redogörelse för hur Försvarsmaktens internationella styrka skall kunna vara sammansatt. Regeringen har där redovisat den internationella verksamheten och föreslagit att nuvarande SWEDINT omorganiseras till Försvarsmaktens internationella kommando. Inriktning av verksamheten för budgetåret 1997 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Försvarsmaktens internationella kommando skall | | | | -varaktigt kunna delta i fredsfrämjande insats med självständig | | enhet av bataljons styrka, | | -organisera och utveckla specialenheter för ledning, | | transporter, fältarbeten och sjukvård, | | -organisera en snabbinsatsstyrka omfattande ledningspersonal, | | mekaniserat kompani samt någon av ovan nämnda specialenheter. | | Styrkan skall ha en hög beredskap, samt | | -organisera en pool av utbildad personal med hög tillgänglighet | | och beredskap för militärobservatörs-, stabsofficers-, | | civilpolis- och specialistuppdrag. | | | | Kommandot skall vidare inom ramen för partnerskap för fred (PFF)| | delta i och genomföra övningar samt delta i kurser och andra | | aktiviteter i enlighet med Sveriges individuella | | partnerskapsprogram (IPP). | -------------------------------------------------------------------- Regeringen beräknar medlen för programmet under budgetåret 1997 till 111 miljoner kr. Tabell 8.1 Anslagsfördelning m.m. för budgetåret 1997. --------------------------------------------------------------------- Program Tilldelade Utfall Tilldelade Budgeterade medel enligt 1994/95 medel enligt medel reg- (mkr) reg- bå 1997 leringsbrev leringsbrev (mkr) bå 1994/95 bå 1995/96 (mkr) (18 mån) (mkr) --------------------------------------------------------------------- 1. Operativa 1611 1498 2644 1831 lednings- och underhållsförband --------------------------------------------------------------------- 2. 2255 2685 3745 3180 Fördelningsförband --------------------------------------------------------------------- 3. Försvarsområdes- 2091 2001 2964 2437 förband --------------------------------------------------------------------- 4. Armébrigadförband 4674 5094 7181 6203 --------------------------------------------------------------------- 5. Marina 775 820 1197 1209 lednings- och underhållsförband --------------------------------------------------------------------- 6. Marina flyg- 242 297 361 259 och helikopterförband --------------------------------------------------------------------- 7. 2289 2248 4195 2874 Stridsfartygsför- band --------------------------------------------------------------------- 8. Kustförsvarsför- 1279 1168 1885 1531 band --------------------------------------------------------------------- 9. Flygvapnets 3884 3521 5949 3977 lednings- och underhållsförband --------------------------------------------------------------------- 10. JAS 39-förband 5105 5005 11726 5584 --------------------------------------------------------------------- 11. Övriga 2174 1992 2906 2003 stridsflygförband --------------------------------------------------------------------- 12. Transportflyg- 557 527 519 390 förband --------------------------------------------------------------------- 13. För 5497 5140 8848 5349 krigsorganisationen gemensamma resurser --------------------------------------------------------------------- 14. För 4048 3676 4814 1396 grundorgani- sationen gemensamma resurser --------------------------------------------------------------------- 15. Internationell 111 verksamhet --------------------------------------------------------------------- SUMMA 36481 35681 58935 38334 --------------------------------------------------------------------- 8.2 Anslag A 2. Fredsfrämjande truppinsatser 1997 Förslag 472 5261,2) 1998 Beräknat 491 308 1999 Beräknat 510 209 1)Beloppen anges i tusental kr 2) Nytt anslag fr.o.m. budgetåret 1997 Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Målet är att kunna delta med trupp i fredsfrämjande och | | humanitära internationella insatser på mandat av FN eller OSSE. | | | | Inriktning för budgetåret 1997: | | | | - att på mandat av FN eller OSSE kunna ställa militära (förband)| | till förfogande för fredsfrämjande trupp insatser. | | | | - att fortsätta bidra till den pågående insatsen i Makedonien så| | att den nuvarande relativt stabila situationen i området består.| | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 472 526 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Sverige har sedan år 1993 deltagit med en mekaniserad bataljon i den fredsfrämjande insatsen i Bosnien och Hercegovina. Den ursprungliga FN-ledda operationen UNPROFOR övergick i december 1995 till en av NATO ledd multinationell fredsstyrka. I samband därmed reducerades antalet tjänstgörande svensk militär personal i Bosnien och Hercegovina från ca 1 000 personer till 840. För närvarande ställer Sverige en bataljon till förfogande som ingår i den mellan de nordiska länderna och Polen gemensamma brigaden. Utöver bataljonen har bidrag skett med ca 100 personer till brigadens stab och stabskompani samt till underhållsenheter. Det svenska högkvarterskompaniet i Zagreb i Kroatien som ställdes till UNPROFOR:s förfogande 1992 avvecklades under våren 1996. I FN:s mission UNPREDEP i Makedonien har Sverige deltagit med en pluton som har ingått i det mellan Finland, Norge och Sverige gemensamma kompaniet SCANCOY. Gällande mandat för IFOR-insatsen i Bosnien och Hercegovina upphör vid årsskiftet 1996/1997. För att kunna följa upp Daytonavtalet kommer med stor sannolikhet en fortsatt utländsk militär närvaro att krävas i Bosnien och Hercegovina. Den FN-ledda insatsen i Makedonien kommer sannolikt att pågå under år 1997. Deltagandet i de fredsfrämjande insatserna i det f. d. Jugoslavien har bidragit till en stabilisering av regionen och har utgjort en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna genomföra Daytonavtalet. Kostnaden för de fredsfrämjande truppinsatserna har hittills belastat tredje huvudtitelns anslag B 9. Fredsbevarande verksamhet, men föreslås från och med budgetåret 1997 belasta utgiftsområde 6. Totalförsvar och dess anslag A 2. Fredsfrämjande truppinsatser. Övrig fredsfrämjande verksamhet föreslås belasta utgiftsområde 5. Utrikesförvaltning och internationell samverkan. De anslagna medlen medger en truppinsats utomlands som omfattar ca 500 personer. Uppdelningen av anslaget B 9. Fredsfrämjande insatser får emellertid inte hindra regeringen från att fatta snabba beslut om svenska insatser. Det är därför angeläget att, om den internationella utvecklingen så påkallar, möjlighet finns för regeringen att omdisponera medel mellan utgiftsområden och mellan militära och civila insatser. Enligt regeringens bedömning bör denna verksamhet kunna inrymmas inom den maximala gränsen för anslagskredit på 10 %. Under pågående budgetår kan det dock inträffa att anslagsutrymmet måste utökas utöver vad som ryms inom kreditgränsen. Sådana tillfälliga utgiftsbehov bör i avvaktan på ett riksdagsbeslut likvidmässigt hanteras genom en ökad kredit på Försvarsmaktens räntekontokredit inom den allmänna, av riksdagen fastställda, kreditramen (se även volym 1). 8.3 Anslag A 3. Ersättning för kroppsskador 1994/95 Utgift 61 815 1) 1995/96 Anslag 111 297 Utgiftsprognos 93 000 därav 1996 61 550 1997 Förslag 60 000 1998 Beräknat 61 319 1999 Beräknat 62 669 1) Beloppen anges i tusental kr. Från anslaget finansieras ersättningar enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP) i de fall skada inträffat under militär verksamhet. För skador som inträffat före juli 1977 belastas anslaget bl.a. enligt lagen (1950:261) om ersättning i anledning av kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring (militärersättningslag). Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket. Regeringens överväganden Verksamheten under anslaget är regelstyrd. Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. budgetåret 1997 har formen av ett ramanslag och beräknar medlen under anslaget till 60 000 tkr. 9 Verksamhetsområde B - Vissa funktioner inomdet civila försvaret 9.1 Anslag B 1. Funktionen Civil ledning 1994 Utgifter 223 322 1) Anslagssparande3) 112 278 1995/96 Anslag 529 231 Utgiftsprognos 533 000 därav 1996 384 319 1997 Förslag 432 287 2) 1998 Beräknat 475 594 1999 Beräknat 490 234 1) Beloppen anges i tusental kr. 2) tidigare C 1. ÖCB: Civil ledning och samordning, C 2. ÖCB: Tekniska åtgärder i ledningssystemet, C 4. ÖCB: Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna, C 5. ÖCB: Ersättning till kommunerna för beredskaps förberedelser och C 3. Civilbefälhavarna 3) inkl. reservationer Regeringens överväganden Anslaget avses delas upp i anslagsposterna Civil ledning och samordning, Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna, Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser, Civilbefälhavaren i Södra civilområdet, Civilbefäl- havaren i Mellersta civilområdet, Civilbefälhavaren i Norra civilområdet. Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål för budgetåret 1997 | | | | Överstyrelsen för civil beredskap och Civilbefälhavarna skall | | under budgetåret 1997 verka för att det övergripande målet för | | funktionen (prop. 1996/97:4) kan uppnås under programplanepe- | | rioden. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 432 287 tkr | -------------------------------------------------------------------- Årsredovisningen från Överstyrelsen för civil beredskap innehåller en resultatredovisning för verksamheten fördelad på verksamhetsgrenar. Resultaten visar att målen enligt regleringsbrevet har uppnåtts inom tilldelade resurser. Inom Överstyrelsen pågår ett arbete med att ta fram en samlad redovisning för hela det civila försvaret. Arbetet med att öka förmågan att göra effekt- och resultatbedömningar av genomföra åtgärder inom det civila försvaret pågår. Insatserna för detta arbete har påverkats av externa krav på medverkan i utredningar avseende pliktfrågor och ellagstiftning. Förutsättningar för ett vidare internationellt samarbete har skapats. Personalförsörjningsfrågorna har fått avsevärt större utrymme i Överstyrelsens verksamhet än tidigare år. Detta är en konsekvens av den roll Överstyrelsen tilldelats enligt förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt. Förmågan till ledning har förbättrats genom utbyggnad av ledningsplatser enligt en långsiktig plan. Kunskapen om och utnyttjandet av de regionala mål- och riskanalyserna har ökat. Under året har ytterligare myndigheter fått signalskyddsmateriel. Det långsiktiga målet att alla funktions- och samverkansmyndigheter skall ha erforderlig signalskyddsutrustning beräknas nås inom uppsatta tidsramar. Statsbidrag har utbetalats till kommunerna för deras planläggning och till länsstyrelserna för genomförda övnings- och utbildningsinsatser riktade till kommunerna. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande. Civilbefälhavarnas årsredovisningar visar att målen för verksamheten i stort har uppnåtts. Enligt civilbefälhavarnas delårsrapporter fortskrider verksamheten enligt verksamhetsplan. I rapporterna har civilbefälhavarna enligt uppdrag i regleringsbrev redovisat åtgärder till följd av riksdagens beslut om besparingskrav. Redovisning har skett på ett tillfredsställande sätt. Årsredovisningarna visar att redovisningen av genomförd verksamhet har förbättrats. Bland annat har det skett en förbättring av myndigheternas förmåga att beskriva effekter av verksamheten. Regeringens resultatbedömning Resultaten visar att målen har uppnåtts. Beträffande den ekonomiska redovisningen finns ingen erinran från Riksrevisionsverket. Överstyrelsen bör dock fortsättningsvis förtydliga kommentarerna, så att en tydlig koppling till uppställda mål kan ges. Detta gäller även kommentarer till prestationernas utveckling. Överstyrelsen bör fortsatt aktivt arbeta med att utveckla metoder för kvalitetsmätning. Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för civilbefälhavarna, men påtalar vissa brister bl.a. i den ekonomiska redovisningen och anser att civilbefälhavarna bör förbättra sina ekonomiadministrativa rutiner. Regeringen instämmer i Riksrevisionsverkets bedömning. Slutsatser och ställningstaganden Erforderliga medel bör avsättas för samordning, utveckling och andra aktiviteter som är gemensamma för hela det civila försvaret. Dessa medel avser gemensamma angelägenheter för hela det civila försvarets utveckling och genomförande av den operativa planeringen under de kommande åren och kommer således alla funktioner/verksamheter tillgodo. Behovet att utveckla planering och samordning för att öka effektiviteten och förmågan inom hela det civila försvaret har behandlats i Det civila försvarets programplan 1997-2001. Forskning och omvärldsanalys, och även samordning med det militära försvarets underrättelseinhämtning och analys, bör utvecklas för att öka handlingsfriheten och anpassningsförmågan på kort och lång sikt. Kunskap och utveckling på det säkerhetspolitiska området är väsentlig för hela det civila försvarets förmåga. Uppföljning och utvärdering är också viktiga instrument för att öka effektiviteten och för att utveckla samordning t.ex. inom den operativa planeringen och i programplaneringen för det civila försvaret. Vissa resurser bör också avsättas för att kunna utveckla det civila försvarets uppgift på det internationella området. Övningsverksamheten behöver utvecklas och få en ny inriktning. Resurser avsätts för att utveckla och anpassa kompetensen till de behov som finns enligt de nya planeringsförutsättningarna, och krigsorganisationen ses över mot bakgrund av vad som tidigare redovisats i prop. 1996/97:4, kapitel 10 Ledning. Tekniska ledningssystem och beslutsstöd kompletterar de investeringar som genomförs inom funktionen Telekommunikationer. Stödet anpassas till den nya ledningssituation som följer av Försvarsmaktens planering. Förändringar i Försvarsmaktens ledningsorganisation medför ett behov av omgående översyn av det civila försvarets ledningssystem och beslutsstöd. Försvarsmaktens resurser kan inte utnyttjas i samma usträckning som tidigare. Investeringarna måste genomföras samordnat med Försvarsmaktens investeringar. Civilbefälhavaren är i krig den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom ett civilområde. I fred skall civilbefälhavaren bl.a. verka för att totalförsvaret inom civilområdet planläggs för förhållanden i krig och vid krigsfara. Den del av det civila försvarets resurser som civilbefälhavarna utgör bör kunna utnyttjas även vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Anslagskonstruktionen förändras så att de fem tidigare anslagen C 1. - C 5. i fortsättningen blir anslagsposter under ett ramanslag B 1. Funktionen Civil ledning. Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till att medel överförts till Försvarets forskningsanstalt samt att anslaget minskats med hänsyn till möjlig rationalisering. 9.2 Anslag B 2. Funktionen Försörjning med industri- varor 1994/95 Utgift 61 774 1) Anslagssparande 3) 226 663 1995/96 Anslag 105 576 2) Utgiftsprognos 86 000 därav 1996 53 500 1997 Förslag 15 406 1998 Beräknat 53 713 1999 Beräknat 55 151 1) Beloppen anges i tusental kr. För jämförelse med budgetåret 1997 inkluderas inte anslaget F 3 Kapitalkostnader i utgifts- och anslagsbelopp. 2) tidigare F 1. Överstyrelsen: Försörjning med industrivaror och F 2. Överstyrelsen: Industriella åtgärder 3) inkl. reservationer Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål för budgetåret 1997 | | | | Överstyrelsen för civil beredskap skall under budgetåret 1997 | | verka för att det övergripande målet för funktionen (prop. | | 1996/97:4) kan uppnås under programplaneperioden. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 15 406 tkr | -------------------------------------------------------------------- Årsredovisningen från Överstyrelsen för civil beredskap innehåller en resultatredovisning för verksamheten fördelad på verksamhetsgrenar. Resultaten visar att målen har uppnåtts inom tilldelade resurser. Försörjningskommissionen har övats. Kunskaper om strukturutveck0ling, produktions- och förbrukningsförhållanden m.m. inom försörjningsviktiga områden har förbättrats. Vid utgången av budgetåret var ingen försörjningsanalys, som låg till grund för beredskapsåtgärder, äldre än fem år. Samtliga löpande lagrings- och omsättningsavtal var vid utgången av budgetåret aktuella i förhållande till försörjningsläget liksom alla nya beredskaps- och FoU-avtal. Samtliga ingångna avtal har följts upp. Under året har K-företagsplaner reviderats, inaktuella planer sorterats bort och nya upprättats. Statens beredskapslager har under året anpassats enligt 1992 års försvarsbeslut och tillgängliga behovsunderlag. Ändå återstår viss anpassning. Anledningen till detta är att behovsunderlag saknas från Försvarsmakten och funktionsansvariga myndigheter. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande. Slutsatser och ställningstaganden Årsredovisningen från Överstyrelsen för civil beredskap innehåller en resultatredovisning där verksamhetsgrenar, prestationer och kostnader redovisas på ett överskådligt sätt. Emellertid kan redovisningen förbättras ytterligare. Resultaten visar att målen enligt regleringsbrevet har uppnåtts med undantag för omstruktureringstakten vad gäller beredskapslagret. Planeringen inom funktionen förutsätter en fortsatt utförsäljning av icke strategiska varor i lager under den kommande perioden. Åtgärder för att utveckla förmågan att i ett tidigt skede identifiera störningar måste utvecklas liksom förmågan att snabbt anpassa åtgärder till utvecklingen. Ytterligare analys av totalförsvarets behov och en realiserbarhetsprövning av genomförd planering skall genomföras i anslutning till en kommande operativ planering och skall föreligga färdigt inför kontrollstationen år 1998. De åtgärder som Överstyrelsen vidtar för att göra det möjligt för Försvarsmakten att höja krigsdugligheten sker genom att Försvarsmakten ställer uppdrag till Överstyrelsen och sålunda belastar dessa kostnader anslaget A 1. Försvarsmakten. Anslagskonstruktionen ändras så att nuvarande anslagen F 1. och F 2. omvandlas till ett nytt anslag B 2. Nuvarande anslagen F 3. och F 4. föreslås utgå. Minskade resurser tilldelas funktionen. Omstruktureringen av beredskapslagren skall fortsätta. Vid beräkning av anslaget har förutsatts att inkomster till följd av utförsäljning av lager samt anslagssparande från föregående budgetår skall finansiera den verksamhetsnivå som anges i anslagsframställningen. Inriktningen och verksamhetsnivån under kommande budgetår bör i stort följa det förslag som Överstyrelsen lämnat i programplanen för det civila försvaret. 9.3 Anslag B 3. Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst 1994/95 Utgift 1 106 874 1) Anslagsparande 96 129 1995/96 Anvisat1 666 304 2) Utgiftsprognos 1 622 600 därav 1996 1 113 325 1997 Förslag 1 141 578 1998 Beräknat 1 208 839 1999 Beräknat 1 277 183 1) Beloppen anges i tusental kr. 2) Tidigare anslagen D 1 Befolkningsskydd och räddningstjänst, D 2. Skyddsrum m.m. För de frivilliga försvarsorganisationernas utbildningverksamhet (se avsnitt 11.8 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret) bedöms ett belopp om 49 miljoner kr bli avdelade, varav för Arbetsmarknadsstyrelsen 17 miljoner kr. Medel har under anslaget beräknats för bidrag till Civilpliktsrådets verksamhet med 1,4 miljoner kr. Statens räddningsverk är funktionsansvarig myndighet. Statens räddningsverk är central förvaltningsmyndighet för räddningstjänst och olycks- och skadeförebyggande åtgärder enligt räddningstjänstlagen (1986:1102), för landtransporter av farligt gods, för anordnande av skyddsrum, skyddade utrymmen och ledningsplatser. Myndigheten har vidare att samordna planläggningen på regional nivå för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning. Under perioden kommer det förebyggande arbetet, tillsyn, uppföljning och utvärdering, effektiv och säker varning och information till befolkningen samt medverkan i internationellt arbete att prioriteras. Regeringen kommer att under 1997 göra en översyn av mål och medel för Statens räddningsverk vilket inkluderar utbildningsverksamheten och andra verksamheter som avser kommunal räddningstjänst. Syftet är att rationalisera och samordna verksamheten för att uppnå högre kostnadseffektivitet. Vidare har regeringen för avsikt att utreda fördelningen mellan civila planeringsramen och fredsräddningstjänsten. Den integration av åtgärder för fred och krig som hittills genomförts inom Statens räddningsverk ansvarsområden ligger i linje med riksdagens beslut om det civila försvarets inriktning. Detta gäller speciellt den helhetssyn på beredskapen mot hot och risker i fred och krig som nu fullföljs inom den kommunala räddningstjänsten. För fredsräddningstjänsten gäller under försvarsbeslutsperioden att verksamheten skall inriktas mot - att samhällets räddningstjänst skall tillförsäkra allmänheten en rimlig säkerhetsnivå i förhållande till den lokala riskbilden i alla delar av landet, - att verksamheter som innebär särskilda risker skall ha en god säkerhetsnivå, vilket bl.a. skall uppnås genom en effektiv riskhantering, - att den enskilda människan skall stimuleras att själv kunna vidta åtgärder för att förebygga olyckor och begränsa skadorna av en olycka. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål för budgetåret 1997 | | | | Statens räddningsverk skall verka för att målet för funktionen | | (prop. 1996/97:4) Befolkningsskydd och räddningstjänst kan uppnås| | under programplaneperioden. | | | | Statens räddningsverk skall verka för att förebygga olyckor och | | begränsa skador vid olyckor genom bl.a. information, | | utbildning, övning, uppföljning och tillsyn. Detta skall uppnås| | genom att samhällets räddningstjänst i alla delar av landet skall| | tillförsäkra allmänheten en rimlig säkerhetsnivå i förhållande till| | den lokala riskbilden. Verksamheter som innebär särskilda | | risker skall ha en god säkerhetsnivå, vilket bl.a. skall uppnås | | genom en effektiv riskhantering. Den enskilda människan skall | | stimuleras att själv kunna vidta åtgärder för att förebygga olyckor| | och begränsa skadorna av en olycka. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 1 141 578 tkr | | Beräknade avgiftsinkomster 161 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- Inom verksamhetsgrenen Befolkningsskydd i krig har under året 488 skyddsrum med totalt ca 43 000 skyddsrumsplatser tillkommit. Inom verksamhetsgrenen Samhällets räddningstjänst har Statens räddningsverk under budgetåret informerat 153 000 personer som före den 1 juli 1995 var inskrivna i civilförsvaret eller verksskyddet, om de förändringar som inträffat i och med den statliga civilförsvarsorganisationens avveckling. Statens räddningsverk har under året bedrivit ett intensivt arbete för att förbereda länsstyrelserna för de nya förutsättningarna som gäller för planeringen av räddningstjänsten under höjd beredskap. Under året genomfördes även nio försökskurser för pliktpersonal för att pröva utformningen av den räddningsmannautbildning för långtidsutbildad totalförsvarspliktig personal som bedrivs från och med hösten 1995. Under budgetåret 1994/95 har 1 600 personer genomgått yrkesutbildning för räddningstjänst eller sotningsverksamhet vid Statens räddningsverks skolor. Fr.o.m den 1 juli 1995 har den statliga civilförsvarsorganisationen avvecklats och ansvaret för räddningstjänsten under höjd beredskap överförts till kommunerna. Statligt materiel för räddningstjänst under höjd beredskap har överförts till sammanlagt 197 kommuner. Statens räddningsverk har bedrivit en metodutveckling för riskanalyser samt en granskningsverksamhet för kommunernas riskinventeringar. Vidare har bedrivits en försöksverksamhet i två län med en gemensam statistikförsörjning för räddningstjänsten. Rådet för räddningstjänst har, under budgetåret, behandlat såväl det faktiska förloppet som erfarenheterna av själva räddningsinsatsen med anledning av Estoniakatastrofen. Dessutom har Rådet diskuterat varning till allmänheten, flygräddningsinsatser och räddningsinsatser i samband med en brand i Stockholms tunnelbana. Under budgetåret har observatörer i samband med översvämningar av Räddningsverket sänts till Italien, Holland och Tyskland, i samband med en jordbävning till Japan och till USA efter bombattentatet i Oklahoma City. Vidare har beredskapen för internationella hjälpinsatser förstärkts. Katastrof- och räddningsinsatser har genomförts i Rwanda, Zaire och f.d. Jugoslavien. Räddningsverket har genom en ändring i sin instruktion bemyndigats att bedriva avgiftsfinansierad verksamhet. Vidare har Räddningsverkets avgiftsfinansierade verksamhet reglerats under budgetåret genom särskilt regeringsbeslut. Regeringen gör bedömningen att årsredovisningen är i stort rättvisande. Resultaten visar att målen har uppnåtts i all väsentligt inom tilldelade resurser. Statens räddningsverk har i sin årsredovisning redovisat resultaten fördelat på verksamhetsgrenar. Verket bör dock fortsättningsvis eftersträva en bättre överenstämmelse i redovisningen mellan de angivna målen och de redovisade resultaten. Regeringen gör bedömningen att de brister som Riksrevisionsverket lyft fram i revisionsrapporten över granskningen av Statens räddningsverks årsredovisning för budgetåret 1994/95 har åtgärdats eller kommer att åtgärdas av myndigheten under budgetåret 1995/96. Verksamheten under budgetåret 1997 Under budgetåret 1997 bör ett flertal aktiviteter som berör befolkningsskyddet samordnas, som revidering av regionala mål- och riskanalyser, ändrade planeringsregler för områdesavgränsning och behov för skyddsrumsproduktion, omprövning av nuvarande system för planering och finansiering av skyddsrumsproduktion. För räddningstjänsten under höjd beredskap har nu kommunerna det samlade ansvaret. Kommunerna skall senast den 1 juli 1997 ha genomfört de förändringar av räddningstjänstplanerna som följer av ansvaret för räddningstjänsten under höjd beredskap. Staten har genom Räddningsverket ett ansvar för att kommunerna får en ändamålsenlig och modern utrustning för räddningstjänsten under höjd beredskap. Överlämningen av ansvaret till kommunerna för hanteringen av den statliga utrustningen beräknas vara avslutad under år 1997. Enligt regeringens uppfattning bör Staten räddningsverk inom sitt verksamhetsområde göra särskilda satsningar inom det förebyggande arbetet där en samlad strategi för ett säkrare samhälle skall lyftas fram. I detta sammanhang är tillsyns- och miljöfrågorna av särskild vikt. Kommunala riskanalyser skall utgöra en grund för ökade insatser för att dels minska antalet olyckor och dels begränsa skador genom ett förebyggande arbete. Ökade insatser för att utveckla och införa mål- och resultatorienterad uppföljning och utvärdering skall göras. En förutsättning för detta utgörs av att det redan påbörjade utvecklingsarbetet med statistikförsörjningsprogram bedrivs även i fortsättningen. Vidare bör stor vikt läggas på medverkan i internationellt arbete i samband med beredskap för internationell katastrof- och räddningsverksamhet och deltagande i verksamhet inom EU samt ECE-området. De särskilda resurser som har tillskapats för det civila försvaret under höjd beredskap skall utformas så att de även kan utnyttjas vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser samt vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Pågående upprustning och översyn av varningssystemet skall fortsätta under försvarsbeslutsperioden. Staten har ansvaret för utveckling, utbyggnad och installation av utomhusvarningssystemet i de områden i kommunerna där det med hänsyn till mål- och riskanalysen föreligger särskilt behov av varning under höjd beredskap. Ansvaret för drift och underhåll av de varningsaggregat för utomhusvarning som installerats av staten åvilar respektive kommun. Kommunen svarar också för erforderliga teleabonnemang m.m. Det statsbidrag kommunen erhåller för beredskapsförberedelser avser bl.a. dessa kostnader. Ett flertal av de kommuner som bedömts ha låg riskutsatthet vid höjd beredskap, men även kommuner med larmbehov vid höjd beredskap, har av kostnadsskäl begränsat antalet operativa varningsaggregat genom urkoppling från manöversystemet. Urkopplingarna innebär att användbarheten i fredstid av utomhusvarningssystemet för utlösning av signalen Viktigt meddelande minskat betydligt i ett flertal kommuner. Regeringen avser att låta göra en analys av varningsbehovet i kommunerna med hänsyn till kommunernas riskbild i fredstid samt under höjd beredskap. Finansierings- och ansvarsfrågor bör även prövas i detta sammanhang. Ett nytt system för överföring av varningsinformation för flygvarning skall införas från och med år 1997. Detta kräver ny utrustning och utbildning. Informationsöverföringen skall ske över rundradio, men också över försvarets telenät som reservförbindelse. System för varning av allmänheten runt de svenska kärnkraftverken Enligt riksdagens beslut (prop. 1980/81:90, bil. 2, JoU24, rskr. 274) skall stora krav ställas på varningssystemen i områdena runt kärnkraftverken. Det skall finnas både tyfon- och telefonlarm. De som hör varningssignalen skall också vara informerade om betydelsen av den så att de kan skydda sig. Förutsättningarna för att inomhus varna allmänheten runt kärnkraftverken vid ett utsläpp av radioaktiva ämnen har sedan en tid tillbaka successivt förändrats genom att dåvarande Televerket infört AXE-systemet. Att införa telefonlarm i detta system ställer sig mycket kostsamt och är tekniskt komplicerat. Regeringen lämnade därför i regeringsbeslut den 10 juni 1991 i uppdrag åt Statens räddningsverk att överväga en ny utformning av systemen för varning av allmänheten runt kärnkraftverken. Åtgärder för att förbereda möjligheterna att utnyttja Radio Data System-teknik, s.k. RDS-teknik, skulle belysas. Räddningsverket överlämnade med en skrivelse den 12 oktober 1992 resultatet av en översyn av systemen för varning av allmänheten runt de svenska kärnkraftverken. Räddningsverket föreslog att varningen skulle ändras så att kraven på heltäckande inomhusvarning i de inre beredskapszonerna runt kärnkraftverken skulle tas bort. Inomhusvarning med ljudsändare skulle i viss utsträckning ersättas med ljudsändare utomhus i tätorter och varning med högtalarförsedda fordon, fartyg och helikoptrar enligt i förväg planerade körslingor. För att kunna ge effektiv varning genom radio och television i områden med fredstida risker för utsläpp av radioaktiva ämnen och farliga kemikalier borde, enligt Räddningsverket, kompletterande varningssystem utvecklas med hjälp av RDS-teknik för användning i områden eller på platser där varning till allmänheten inte kan anordnas effektivt på annat sätt. RDS-tekniken har utvecklats under senare år och en speciell RDS- mottagare har successivt tilldelats hushållen kring kärnkraftanläggningarna i Malmöhus, Halland, Uppsala och Kalmar län. Administrativa och tekniska problem, under såväl utprovning som drift av systemen för både utomhus- men främst inomhusvarningen, har skapat problem för allmänheten, kärnkraftverken och länsstyrelserna. Olägenheterna har främst bestått av problem i samband med provning av inomhusvarningen, obefogade larm och missnöje med distributionen av RDS-mottagarna samt dess funktion. Regeringen uppdrog därför den 30 mars 1995 åt Statens räddningsverk att komplettera tidigare utredningar om systemen för varning av civilbefolkningen med en utvärdering av erfarenheterna av RDS- systemet. Räddningsverket skulle överväga och lägga fram förslag till ett mera flexibelt varningssystem för befolkningen runt kärnkraftverken. I uppdraget ingick att lägga fram en plan för genomförande av ett sådant förslag och en preciserad kostnadsberäkning. Räddningsverket redovisade sitt uppdrag i en rapport den 30 augusti 1995 och föreslog att verket skulle ges i uppdrag att vidta olika åtgärder enligt ett speciellt förbättringsprogram och genomföra en utbyggnad av utomhusvarningen runt kärnkraftverken. Räddningsverket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1997 den 1 mars 1996 begärt att regeringen ser över principerna för kärnkraftsföretagens ersättning för samhällets kostnader för varning och beredskap för kärnenergiolyckor. De medel som Räddningsverkets disponerar täcker enligt Räddningsverkets mening inte kostnaderna för pågående utbyggnad av RDS-varningssystem samt övriga åtgärder för varningssystemen runt kärnkraftverken. Regeringen anser det vara viktigt att systemen för varning av allmänheten runt de svenska kärnkraftverken upprätthålls med hög säkerhet avseende funktionalitet. Regeringen har därför den 29 augusti 1996 beslutat att Räddningsverket, i samarbete med berörda myndigheter, organisationer och företag, under budgetåret 1997 med hög prioritet skall påbörja genomförandet av det förbättringsprogram och den utbyggnad av utomhusvarningen som föreslås i rapporten, i syfte att uppnå ökad säkerhet i varningssystemen. Åtgärderna skall under budgetåret 1997 vidtas inom en kostnadsram på 5,5 miljoner kr på anslaget B 3. Förbättringsprogrammet avses genomföras under hela programplaneperioden och skall tills vidare finaniseras över Räddningsverkets anslag B 3, men regeringen avser undersöka möjligheterna till alternativ till statlig finanisering. Lokala avsteg från kravet på inomhusvarning får beslutas av respektive länsstyrelse i kärnkraftlänen i huvudsak enligt de särskilda, av Räddningsverket i rapporten föreslagna kriterierna. 9.4 Anslag B 4. Funktionen Psykologiskt försvar 1994/95 Utgift 12 745 1) Anslagssparande 1 988 1995/96 Anslag 21 814 Utgiftsprognos 22 800 därav 1996 15 700 1997 Förslag 18 248 2) 1998 Beräknat 18 643 1999 Beräknat 18 999 1) Beloppen anges i tusentals kr. 2) Tidigare anslaget E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar Styrelsen för psykologiskt försvar är central förvaltningsmyndighet för det psykologiska försvaret. Anslaget omfattar kostnader för Styrelsens för psykologiskt försvar uppdrag att bedriva verksamhet inom forskning, beredskapsplanläggning och utbildning samt information om säkerhetspolitik och totalförsvar. Anslaget omfattar även kostnader för information om civilbefolkningens möjligheter att inom folkrättens ramar bjuda en ockupant motstånd. I anslaget ingår bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar. En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att verksamheten genomförts inom givna ramar. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att målen för verksamheten bedöms kunna uppfyllas inom tilldelad ram. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål för budgetåret 1997 | | | | Styrelsen för psykologiskt försvar skall under år 1997 verka för| | att målet för funktionen Psykologiskt försvar (prop. 1996/97:4) | | kan uppnås under programplaneperioden. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 18 248 tkr | | | | Under anslaget B 4. Styrelsen för psykologiskt försvar beräknas | | 3 765 tkr i bidrag till Centralförbundets Folk och Försvar | | verksamhet. | -------------------------------------------------------------------- Styrelsens för psykologiskt försvar årsredovisning visar att målen för verksamheten i stort har uppnåtts. Detta innebär att Styrelsen för psykologiskt försvar till stor del uppfyllt de i regleringsbrevet angivna verksamhetsmålen inom verksamhetsgrenarna ledning, forskning och studier, organisationsberedskap, informationsberedskap och information. Enligt Styrelsens för psykologiskt försvar delårsrapport genomförs verksamheten enligt verksamhetsplan. Myndigheten har enligt uppdrag i 1995 års regleringsbrev redovisat åtgärder till följd av Riksdagens beslut om besparingskrav. Redovisningen har skett på ett tillfredsställande sätt. Årsredovisningen visar en förbättring jämfört med tidigare budgetår vad gäller resultatredovisningens innehåll och formella struktur, dock kvarstår vissa brister när det gäller förmågan till effektutvärdering, speciellt inom forskningsområdet. Mot bakgrund av ovannämnda brister i effektutvärderingen fick Styrelsen för psykologiskt försvar, i 1995 års regleringsbrev, uppdraget att senast den 1 mars 1996 inkomma med redovisning av vidareutvecklade metoder för att kunna ange mätbara verksamhetsmål. Uppdraget har redovisats, varvid framkommit att en fortsatt utveckling av mätbara verksamhetsmål bör ske främst inom forskningsområdet. I 1995 års regleringsbrev uppdrogs åt Styrelsen för psykologiskt försvar att i årsredovisningen för budgetåret 1994/95 redovisa det resultat som uppnåtts inom funktionen Psykologiskt försvar. Myndigheten har lämnat en tillfredsställande redovisning. Riksrevisionsverket har inte riktat några invändningar i revisionsberättelsen mot Styrelsen för psykologiskt försvar. För Styrelsen för psykologiskt försvar skall gälla den inriktning som regeringen angivit för funktionen. Styrelsen bör tilldelas vissa ytterligare medel. 9.5 Anslag B 5. Funktionen Ordning och säkerhet m.m. 1997 Förslag 31 877 1) 1998 Beräknat 32 597 1999 Beräknat 33 459 1) Nytt anslag fr.o.m. år 1997. Beloppen anges i tusental kr. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål för budgetåret 1997 | | | | Rikspolisstyrelsen skall under år 1997 verka för att målet för | | funktionen (prop. 1996/97:4) Ordning och säkerhet m.m. kan | | uppnås under programplaneperioden. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 31 877 tkr | -------------------------------------------------------------------- Från anslaget skall betalas kostnaderna för utbildning och utrustning av be- redskapspoliser samt utbildning av chefer för beredskapspolisen i enlighet med den utvidgning av beredskapspolisens organisation som föreslås i prop. 1996/97:4. Liksom tidigare tilldelas polisen medel för funktionen Ordning och säkerhet m.m. även över sitt ordinarie anslag. 9.6 Anslag B 6. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. 1994/95 Utgift 76 449 1) Anslagssparande 234 660 1995/96 Anslag 245 465 2) Utgiftsprognos 256 800 därav 1996 186 270 1997 Förslag 95 219 1998 Beräknat 149 314 1999 Beräknat 153 355 1) Beloppen anges i tusental kr. 2) Tidigare anslaget S C 3. Funktionen Hälso- och sjukvård i krig m.m. Från anslaget bekostas utgifter för bl.a. investeringar och drift av beredskapslager för den civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation samt för utbildning av personal som skall tjänstgöra inom den civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar på en anslagsöverföring av 123,4 miljoner kr. Dessutom visar prognosen för anslags- belastningen under innevarande budgetår på en anslagsöverföring av 112,0 miljoner kr. Regeringen har beaktat detta vid sin medelsberäkning för år 1997. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål för budgetåret 1997 | | | | Socialstyrelsen skall under år 1997 verka för att målet för | | funktionen Hälso- och sjukvård m.m. (prop. 1996/97:4) kan uppnås| | under programplaneperioden. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 95 219 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Av Socialstyrelsens årsredovisning för budgetåret 1994/95 framgår att när det gäller funktionen Hälso- och sjukvård m.m. har flera olika delmål uppnåtts. Lagringsmålen för sjukvårdsförnödenheter som avser tillkommande krigssbehov är i stort uppnådda men behöver ses över kontinuerligt. Säkerställandet av sjukvårdsförnödenheter för kvarvarande fredssjukvård i krig behöver fullföljas. Fortsatt utveckling av lagerredo- visningssystem och system för distribution av utrustning och förnöden- heter måste också ske. Styrelsen anser sig ha fått en god förankring inom hälso- och sjukvården för redovisade vårdprinciper i krig. Detta arbete måste dock gå vidare bl.a. med hänsyn till strukturförändringarna inom hälso- och sjukvården. Ytterligare insatser erfordras för personalplanering samt utbildning och övning. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några invändningar i revisionsberättelsen beträffande Socialstyrelsen utan bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Riksrevisionsverket har dock i samband med 1995 års granskning av Socialstyrelsens beredskapslager riktat kritik mot bristande inventering. Överstyrelsen för civil beredskap har på regeringens uppdrag genomfört en utvärdering av funktionen Hälso- och sjukvård m.m. Funktionsgenomgången har omfattat funktionens planeringsförutsättningar, målformulering, styrning och uppföljning samt beredskapsförmåga. Det dominerande intrycket från funktionsgenomgången är enligt Överstyrelsens för civil beredskap uppfattning att funktionens styrning och uppföljning förändrats och förbättrats under senare år. Funktionen utgör en integrerad del i totalförsvarets övningsverksamhet. På flera områden där beredskapsförmågan tidigare varit svag har brister rättats till eller är föremål för åtgärder. Lagringsmålen för förnödenheter har i huvudsak nåtts även om funktionens uthållighet vid ett s.k. strategiskt överfall är begränsad, främst beroende på små lager hos sjukvårdshuvudmännen och att det f.n. inte finns någon planlagd dokumenterad organisation för att distribuera de statliga lagren. Slutsatser Regeringen konstaterar att flertalet av de mål som uppsattes enligt 1992 års försvarsbeslut har uppnåtts, men att det finns områden inom funktionen där det fortfarande finns en betydande utvecklingspotential. För budgeteringen 1997 skall gälla de övergripande mål som redovisats för funktionen Hälso- och sjukvård m.m. enligt prop. 1996/97:4 och den inriktning som har getts för planeringen. Detta innebär en viss omorientering av verksamheten i förhållande till de övergripande mål som gäller idag då hotbild och dimensionerande antaganden har förändrats. Detta understryker vikten av att Socialstyrelsen i samarbete med Försvarsmakten bör göra en genomgripande översyn av de skadeutfallsberäkningar m.m. som ligger till grund for funktionens dimensionering. Civilbefälhavarna spelar en viktig roll i funktionens styrning och uppföljning. Enligt regeringens mening bör Socialstyrelsen verka för att åstadkomma ett systematiskt uppföljningssystem där sjukvårdshuvudmännen rutinmässigt rapporterar beredskapsförmåga och utvecklingstendenser till civilbefälhavarna. En betydande del av verksamheten inom funktionen bedrivs i primärkommunal regi. Det gäller verksamheterna i delfunktionerna Socialtjänst respektive Miljö- och hälsoskydd där länsstyrelserna har ett regionalt samordningsansvar. Socialstyrelsen bör verka för att integrera detta andra led vad avser länsstyrelserna i funktionens styrnings- och uppföljningssystem på ett tydligare sätt samt överväga myndighetens egna insatser inom delfunktionerna. Under avsnitt som regeringen angett ovan har regeringen utvecklat sin syn på styrningen av det civila försvaret och behoven av att varje funktionsansvarig myndighet redovisar uppföljningsbara resultatmått för en bedömning av funktionens beredskapsförmåga. Regeringen instämmer i Riksrevisionsverkets påpekande att mått på beredskapen ställd mot de mål som gäller bör redovisas i Socialstyrelsens årsredovisning. En uppfattning inom funktionen, som framhålls av bl.a. Socialstyrelsen, är att det i krig finns ett behov av att på central nivå snabbt kunna fatta vissa operativa beslut, bl.a. avseende omfördelning av förnödenheter och sjukvårdspersonal mellan civilområden. Enligt regeringens mening kan det därför finnas behov av att inom gällande regelverk klargöra det medicinska samordningsbehovet, de formella förutsättningarna härför samt hur expertmyndigheternas kompetens bör inordnas i ledningssystemet. För år 1997 beräknas kostnaderna under anslaget till 144,2 miljoner kr. Med hänsyn till anslagsöverföringen beräknar regeringen medelsbehovet under anslaget till 95,2 miljoner kr. Därutöver bör visst bemyndigande lämnas. 9.7 Anslag B 7. Funktionen Telekommunikationer 1994/95 Utgift 144 600 1) Utående reservation 118 800 1995/96 Anslag 349 734 2) Utgiftsprognos 324 602 där av 1996 324 602 1997 Förslag 152 886 1998 Beräknat 107 794 1999 Beräknat 110 063 1) Beloppen anges i tusental kr 2) Tidigare anslaget K D 2. Upphandling av särskilda samhållsåtaganden Under detta anslag fanns en anslagspost för totalförsvar på teleområdet. Totalförsvarsberedskapsdelen för televerksamheten i det gamla anslaget D 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden görs om till anslaget B 7. Funktionen Telekommunikationer. Anslaget görs om från reservationsanslag till ramanslag och den utgående reservationen bör då följa med anslaget. Anslaget disponeras av Post- och telestyrelsensom som har funktionsansvaret för Funktionen Telekommunikationer. Anslaget B 7. Funktionen Telekommunikationer skall för att säkra totalförsvarets behov av telekommunikationer i krig och i kris användas till upphandling av tjänster, utrustning och anläggningar för att tillgodose totalförsvarets behov av telekommunikationen. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål för budgetåret 1997 | | | | Post- och telestyrelsen skall under år 1997 verka för att målet | | för funktionen Telekommunikationer (prop. 1996/97:4) kan uppnås | | under programplaneperioden. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 152 886 tkr | | Beräknade avgiftsintäkter 50 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- Regeringen har i prop. 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse - etapp 2 angett att kostnaderna för beredskapen på teleområdet delvis skall finansieras med avgifter på teletjänster. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till ett avgiftssystem m.m. i samband med propositionen om ändringar i telelagen. 9.8 Anslag B 8. Funktionen Postbefordran 1994/95 Utgift 16600 1) Utgående reservation 7 400 1995/96 Anslag 36000 2) Utgiftsprognos 33 111 därav 1996 26 335 1997 Förslag 22 318 1998 Beräknat 23 690 1999 Beräknat 24 185 1) Beloppen anges i tusental kr 2) Tidigare anslaget K D 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden Under detta anslag fanns en anslagspost för totalförsvar på postområdet. Totalförsvarsberedskapsdelen för postverksamheten i det gamla anslaget D 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden görs om till anslaget B 8. Funktionen Postbefordran. Anslaget görs om från reservationsanslag till ramanslag och den utgående reservationen bör då följa med anslaget. Anslaget disponeras av Post- och telestyrelsen som har funktionsansvaret för postbefordran. Anslaget B 8. Funktionen Postbefordran skall för att säkra totalförsvarets behov av postservice i krig och i kris användas till upphandling av tjänster, utrustning och anläggningar för att tillgodose totalförsvarets behov av postbefordran. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål för budgetåret 1997 | | | | Post- och telestyrelsen skall under år 1997 verka för att målet | | för funktionen (1996/97:4) Postbefordan kan uppnås under pro- | | gramplaneperioden. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 22 318 tkr | -------------------------------------------------------------------- 9.9 Anslag B 9. Funktionen Transporter 1994/95 Utgift 177 269 1) Anslagssparande 18 623 1995/96 Anslag 219 000 Prognos 1995/96 246 849 därav 1996 127 467 1997 Förslag 197 757 1998 Beräknat 198 441 1999 Beräknat 204 842 1) Beloppen anges i tusental kr. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål för budgetåret 1997 | | | | Överstyrelsen för civil beredskap skall under år 1997 verka för | | att målet för funktionen Transporter (prop. 1996/97:4) kan uppnås| | under programplaneperioden. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 197 757 tkr | -------------------------------------------------------------------- Det gamla anslaget A 6. Vägverket: Försvarsuppgifter blir en del av det nya anslaget B 9. Funktionen Transporter. Från anslaget B 9. Funktionen Transporter betalas Vägverkets kostnader för planering m.m. samt investeringar inom totalförsvarets civila del. Vägverket har vidare hemställt om ett bemyndigande på 10 miljoner kr för att anskaffa reservbromateriel år 1997 för leverans år 1998 vilken regeringen tillstyrker. Vägverket har det fulla ansvaret för väghållningen på det statliga vägnätet i fred såväl som i krig. Därför bör Vägverket också äga och förvalta all reservbromateriel för detta med undantag för materiel som är strikt bunden till vissa förband inom Försvarsmakten. Vägverket och Försvarsmakten har därför kommit överens om att all reservbromateriel av typ ponton 100 (för landsvägsförbindelser) skall överföras från Försvarsmakten till Vägverket. Det gamla anslaget A 14. Banverket: Försvarsuppgifter blir en del av det nya anslaget B 9. Funktionen Transporter. Från anslaget B 9. Funktionen Transporter betalas Banverkets och SJ:s del, vad avser delfunktionerna Banhållning och Järnvägstransporter. Det gamla anslaget C 1. Beredskap för civil luftfart blir en del av det nya anslaget B 9. Funktionen Transporter. Från anslaget B 9. Funktionen Transporter betalas Luftfartsverkets beredskapsinvesteringar och drift i flygplats- och flygtrafikledningssystem samt för planläggning och reservdelsuppbyggnad för K-flygföretag. Totalförsvarsdelen av det gamla anslaget B 1. Ersättning för fritidsändamål m.m. blir en del av det nya anslaget B 9. Funktionen Transporter. Från anslaget B 9. Funktionen Transporter betalas Sjöfartsverkets kostnader för delfunktionen Sjötransporter. Det gamla anslaget E 4. ÖCB: Åtgärder inom den civila delen en av totalförsvaret blir en del av det nya anslaget B 9. Funktionen Transporter. Anslaget disponeras av Överstyrelsen för civil beredskap. Från anslaget B 9. Funktionen Transporter betalas åtgärder som gäller Transportsamordning och Landsvägstransporter inom det civila försvaret. 9.10 Anslag B 10. Funktionen Energiförsörjning 1994/95 Utgift 39 885 1) Anslagssparande 33 216 1995/96 Anslag 107 838 2) Utgiftsprognos 93 098 därav 1996 81 849 1997 Förslag 27 612 1998 Beräknat 28 160 1999 Beräknat 28 773 1) Beloppen anges i tusental kr. 2) Motsvarar tidigare anslagen N E 1. Handlingsberedskap och E 2. Åtgärder inom elförsörjningen. Anslagsstrukturen har ändrats för budgetåret 1997 så att de tidigare anslagen N E 1. Handlingsberedskap och E 2. Åtgärder inom elförsörjningen ingår i anslaget UO 6. Totalförsvar B 10. Funktionen Energiförsörjning. Anslaget avser åtgärder med syfte att vidmakthålla och vidareutveckla handlingsberedskapen för att möta störningar i energiförsörjningen i säkerhetspolitiska kriser och krig. Vidare avser det beredskapsåtgärder inom elförsörjningsområdet. Regeringen har för avsikt att indela anslaget i anslagsposterna 1. NUTEK: Handlingsberedskap och 2. Svenska kraftnät: Åtgärder inom delfunktionen Elförsörjning. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål för budgetåret 1997 | | | | NUTEK skall under år 1997 verka för att målet för funktionen | | Energiförsörjning (prop. 1996/97:4) kan uppnås under program- | | planeperioden. | | | | Resurser | | | | Ramanslag 27 612 tkr | | Beräknade avgiftsinkomster 95 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- NUTEK har i sin årsredovisning för budgetåret 1994/95 redogjort för den verksamhet inom verksamhetsområdet Energiförsörjning och energianvändning som hänför sig till energiberedskapen. Bl.a. har en övning med NUTEK:s krigsorganisation genomförts. En grundsyn med bl.a. prioriteringar av energianvändningen i samband med ett väpnat angrepp har tagits fram och spridits inom funktionen. Ett åtgärdspaket för att möta en energikris har tagits fram. NUTEK:s bedömning är att de uppsatta målen för verksamheten har nåtts och att handlingsberedskapen har förbättrats. NUTEK har i enlighet med uppdrag i regleringsbrev för budgetåret 1995/96 redovisat de resultatmått som utgjort grund för resultatanalysen inom funktionen. NUTEK har vidare under år 1995 lämnat en särskild redovisning av beredskapsläget inom funktionen under budgetåret 1994/95. NUTEK har i enlighet med uppdrag i regleringsbrev för budgetåret 1995/96 redovisat en utvärdering av den bidragsverksamhet som budgetåren 1987/88 - 1994/95 har finansierats från anslaget Åtgärder inom delfunktionen Elkraft. Utvärderingen har genomförs genom en stickprovs-granskning. Slutsatsen av utvärderingen är enligt NUTEK att den eftersträvade beredskapsnyttan med projekten har uppnåtts, men att det inte går att ta ställning till effektiviteten i beredskapsmedlens utnyttjande. Enligt NUTEK har utvärderingen också visat att det i vissa fall förekommer brister i den ekonomiska redovisningen från stödmottagarna som medför att det inte är möjligt att från myndigheten följa upp de bidragsgrundande kostnaderna. Regeringens resultatbedömning Riksrevisionsverket har i sin revisionsberättelse över NUTEK inte berört den här aktuella delen av NUTEK:s verksamhet. I sin revisionsrapport påtalar Riksrevisionsverket allmänna problem inom NUTEK vad gäller bl.a. kopplingen mellan mål och prestationer samt kvalitetsbedömningar. På beredskapsområdet finns uppenbara svårigheter att mäta effekten av gjorda insatser. Årsredovisningen visar en förbättring jämfört med föregående budgetår vad gäller resultatredovisningens innehåll och formella struktur. Dock kvarstår brister vad gäller kopplingen mellan verksamhetens mål och redovisningen av verksamhetens prestationer, resultat och effekter. I beredskapslägesredovisningen och programplanen görs heller inga försök till systematisk redovisning. Följaktligen är regeringens beslutsunderlag i denna del otillräckligt för bedömningen av måluppfyllelse och effektivitet. Resultatmåtten bör utvecklas för att tydligare belysa verksamhetens effekter och kvaliteten i arbetet. NUTEK bör aktivt arbeta med att utveckla metoder för kvalitetsmätning. Anslaget N E 2. Åtgärder inom energiförsörjningen har till största delen använts för bidrag till investeringar med syfte att minska elesystemets känslighet för störningar i produktions-, överförings- och distributionssystemen. Regeringen bedömer att den bidragsverksamhet som finansierats från anslaget bör fortgå. Från år 1997 bör administrationen av bidragsverksamheten övertas av Svenska kraftnät. Erfarenheter av den bidragsverksamhet som budgetåret 1987/88 - 1994/95 har finansierats från anslaget Åtgärder inom delfunktionen Elkraft som framkommit genom NUTEK:s arbete och utvärdering bör tas till vara i det fortsatta arbetet. Därvid förutsätter regeringen att systemet utformas så att möjligheterna till ekonomisk uppföljning av bidragsverksamheten ytterligare förbättras och att adekvata metoder för att mäta beredskapsnyttan i investeringsprojekten utvecklas. Regeringen avser att uppdra åt Svenska kraftnät att vidta åtgärder med detta syfte. Slutsatser och ställningstaganden För NUTEK och Svenska kraftnät skall gälla den inriktning som regeringen angivit för funktionen. Med utgångspunkt i NUTEK:s programplan och Överstyrelsens för civil beredskap förslag till fördelning av den civila planeringsramen föreslår regeringen ett anslag på 27,612 miljoner kr för budgetåret 1997. Anslaget skall användas för beredskapåtgärder inom energiförsörjningen som syftar till att vid- makthålla och vidareutveckla handlingsberedskapen för att möta störningar i energiförsörjningen i säkerhetspolitiska kriser och i krig. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1995/96 kan finnas kvar på anslaget N E 1. Handlingsberedskap bör föras över till det nya anslaget B 10. Funktionen Energiförsörjning, anslagsposten 1. NUTEK: Handlingsberedskap. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1995/96 kan finnas kvar på anslaget N E 2. Åtgärder inom elförsörjningen bör föras över till det nya anslaget B 10. Funktionen Energiförsörjning. Medlen skall disponeras av Affärsverket svenska kraftnät för åtgärder inom delfunktionen Elförsörjning. 10 Verksamhetsområde C - Kustbevakningen ochnämnder m.m. 10.1 Anslag C 1. Kustbevakningen Kustbevakningen har till uppgift att, i enlighet med sin instruktion och andra särskilda föreskrifter, utföra sjöövervakning och annan kontroll- och tillsynsverksamhet samt miljöräddning till sjöss. Kustbevakningen har i sin planering utgått från att de övergripande målen och verksamhetsmålen i 1995 års regleringsbrev i stort kommer att vara vägledande även för perioden 1997-2001. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål för perioden 1997 - 2001 | | | | Kustbevakningen skall inom svenskt sjöterritorium och svensk | | ekonomisk zon bedriva övervakningsverksamhet och kontroll i | | syfte att begränsa brottsligheten och så att säkerheten till sjöss| | liksom respekten för lagar och andra föreskrifter ökar. | | | | Kustbevakningen skall bedriva miljöräddningstjänst till sjöss så| | att konsekvenserna till följd av olyckor och utsläpp till sjöss | | kan begränsas. | | | | Kustbevakningen skall även ha en hög beredskap för sjöräddnings-| | tjänst och bidra till att säkerheten till sjöss ökar, människor kan| | räddas och följderna av personskador begränsas. | | | | Kustbevakningen skall medverka i internationellt samarbete för | | att utveckla gränskontroll, brottsbekämpning till sjöss, | | miljöskydd till sjöss och annan sjöövervakning. Därvid skall | | särskilt beaktas behov och möjligheter avseende länderna kring | | Östersjön. | | | | Kustbevakningens person- och varukontroll till sjöss vid den | | svenska delen av EU:s yttre gräns skall hållas på en hög nivå genom| | en effektiv patrullering. Det skall finnas förmåga att ingripa | | mot varje misstänkt överträdelse av gällande bestämmelser. | -------------------------------------------------------------------- Kustbevakningen har för åren 1997-2001 utarbetat en fördjupad an- slagsframställning med en särskild omvärldsanalys. Syftet med omvärldsanalysen var att komma fram till hur verksamheten påverkas och förändras av vår omvärld samt vilka resurser myndigheten behöver för att hantera konsekvenserna av dessa förändringar. Den genomförda omvärldsanalysen visar främst på två faktorer som berör Kustbevakningens verksamhet: utvecklingen i Östeuropa och EU- medlemskapet. De växande ekonomierna och den industriella utvecklingen i de f.d. öststaterna innebär ökad fartygstrafik i Östersjön som i sin tur ställer krav på ökad övervakning från Kustbevakningen. Den ökade fartygstrafiken från Öst ökar risken för oljeutsläpp på grund av att antalet oljetransporter ökat och att dessa sker med fartyg som inte uppfyller säkerhetskraven för ändamålen. Ytterligare en orsak är brist på miljömedvetande bland besättningen på dessa fartyg. EU-medlemskapet berör Kustbevakningens verksamhet främst avseende fiskekontrollen och den yttre gränskontrollen. En gemensam fiskeförvaltning med strängare kontrollkrav för fisket såväl inom som utom EU har tillkommit. Den yttre gränskontrollen har ökat i omfattning efter Sveriges inträde i EU. EU:s sjögränser betraktas som tredjelandsgränser både vad avser personer och varor. Förutom att Sveriges kust är en av unionens längsta med två yttre gränser, en runt kusten och en runt Gotland, är den dessutom en av de mest svårövervakade genom vidsträckta skärgårdsområden och glesbygd. Även EU-medlemskapet innebär därför ett väsentligt ökat övervakningsbehov till sjöss. Budgetåret 1997 C 1. Kustbevakningen 1994/95 Utgift 310 714 1) Anslagssparande 10 976 1995/96 Anslag 512 707 2) Utgiftsprognos 523 700 därav 1996 366 939 1997 Förslag 394 150 1998 Beräknat 408 454 1999 Beräknat 431 483 1) Beloppen anges i tusental kr 2) Tidigare anslagslittera: G 2. Kustbevakningen Under budgetåret 1994/95 har Kustbevakningen producerat 168 000 fartygstimmar och 2 600 flygtimmar, vilket är en ökning jämfört med föregående budgetår. De aktiva övervakningsinsatserna, dvs. kontroller och ingripanden, har även de ökat i antal. Kustbevakningen gör bedömningen att den ökade närvaron till sjöss har haft en förhöjd preventiv verkan för att förebygga och förhindra brott. Under år 1994 har Kustbevakningen registrerat 415 oljeutsläpp och i 21 fall av dessa har miljöräddningsoperationer genomförts. Kustbevakningen har i samtliga genomförda bekämpningsoperationer påbörjat insatserna inom de angivna tidskraven. Den ökning i registrering av oljeutsläpp som skett bör nästan helt tillgodogöras kustbevakningsflyget. Totalt har 2 320 uppdrag genomförts inom miljö- och sjöräddningstjänsten. År 1993 var antalet uppdrag 1 718. Oljeutsläppen har ökat under år 1995 jämfört med år 1994 och bedöms som tidigare år bl.a. bero på att den ökande fartygstrafiken i Östersjön till stor del sker med fartyg av bristande kvalitet, s.k. substandard ships. Kustbevakningen har inför budgetåret 1995/96 ålagts ett besparingskrav om totalt 28 miljoner kr. Myndigheten har utarbetat en besparingplan och gör bedömningen att besparingmålet kan uppnås under det innevarande budgetåret. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande. Kustbevakningen har svarat upp mot de krav som regeringen ställt på myndigheten. Angivna mål i regleringsbrev har uppfyllts och återrapporterats. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål för budgetåret 1997 | | | | För budgetåret 1997 skall de övergripande målen för perioden | | 1997-2001 gälla. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 394 150 tkr | -------------------------------------------------------------------- Konsekvenser av EU-medlemskapet m.m. EU-medlemskapet innebär för Kustbevakningens del en stor ökning av antalet fiskekontroller, främst landningskontroller som EU fäster särskilt stor vikt vid. Representanter från EU har genomfört inspektion av den svenska fiskekontrollen och anser att den, i den omfattning den genomförs idag, inte är tillräcklig. Förutom landningskontroller skall även kvotkontroller av fisket genomföras. Vidare innebär EU-medlemskapet att betydligt fler gränskontroller vid Sveriges yttre gräns skall genomföras. Regeringen har, i enlighet med Yttre gränskontrollutredningens förslag i betänkandet Varu- och personkontroll vid EU:s yttre gräns (SOU 1994:124), i proposition om Effektivare gränskontroll (prop. 1995/96:159) föreslagit utökade befogenheter för Kustbevakningen vad gäller kontroll av utlänningars in- och utresa till och från Sverige samt passkontroll till sjöss. Riksdagen hade ingen erinran (bet. 1995/96:FöU5, rskr. 1995/96:238). De utökade befogenheterna innebär för Kustbevakningen ett själv- ständigt ansvar för att genomföra in- och utresekontroll samt passkontroll till sjöss. Detta är en ny uppgift för Kustbevakningen som, för att kunna utföras effektivt, ställer krav på ökade resurser. Konsekvenserna av EU-medlemskapet och utvecklingen i Östeuropa, för Kustbevakningens del, bekräftas i betänkandet Statens maritima verksamhet (SOU 1996:41), som lämnades i mars 1996 av den parlamentariska utredningen (Sjöverksamhetskommittén) som haft till uppgift att överväga samordning och effektivisering av statens maritima verksamhet. I sitt betänkande skriver utredningen följande: "Vidare konstaterar vi att statens ambitionsnivå för verksamheten till sjöss inte bör sänkas jämfört med vad som gäller idag. I stället talar omständigheterna för att ambitionsnivån måste höjas på ett par områden. Det gäller den civila gränskontrollen (tull- och utlänningskontroll), fiskekontrollverksamheten och säkerhetsarbetet inklusive räddningstjänsten. Omständigheterna som talar för detta utgörs dels av vårt EU- medlemskap och de nya krav som följer härav, dels av den ökade fartygstrafiken - främst från östra Europa." I budgetpropositionen för budgetåret 1995/96 (prop. 1994/95:100 bil. 5 s. 136) tog regeringen upp frågan om gränskontroll vid EU:s yttre gräns och anförde följande: "Kustbevakningen är den myndighet under Försvarsdepartementet som för närvarande mest berörs av det svenska medlemskapet i EU. Kustbevakningen svarar för gränskontrollen till sjöss bl.a. med uppgifter som eljest tillkommer polisen och tullen. Sveriges sjögräns, som betraktas som yttre EU-gräns, är en av de längsta inom EU. Det är uppenbart att vad nu sagts kommer att ställa Kustbevakningen inför ökade krav. Även om det ännu är för tidigt att på ett säkert sätt ange hur omfattande dessa nya krav blir, kan utvecklingen bli sådan att de nya kraven riskerar att gå ut över Kustbevakningens övriga uppgifter." Regeringen anförde avslutningsvis därför att den avser att bl.a. mot den bakgrunden noga följa utvecklingen och återkomma till riksdagen vid behov av ökade medel till Kustbevakningen. Kustbevakningens regionala ledningar -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Tidigare beslut om samlokalisering av Kustbevakningens Region- | | ledning Ost med Ostkustens Marinkommando till Muskö skall inte | | genomföras. I fortsättningen skall det ankomma på regeringen att| | besluta i frågor som rör lokaliseringen av Kustbevakningens | | regionala ledningar. | -------------------------------------------------------------------- Av Kustbevakningens fyra regionala ledningar - i Härnösand, Stockholm, Karlskrona och Göteborg - är idag alla utom den i Stockholm (Regionledning Ost) samlokaliserad med respektive marinkommando. Enligt 1995 års regleringsbrev skall Kustbevakningen planera för att Regionledning Ost lokaliseras till Muskö och samgrupperas med stab m.m. vid Ostkustens marinkommando. År 1988 beslutade riksdagen (prop. 1987/88:142, bet. 1987/88:FöU10, rskr 1987/88:299) att samlokalisering av Kustbevakningens Regionledning Ost med Ostkustens Marinkommandostab skulle ske till Muskö alternativt Tullinge. Tidpunkten angavs till senast år 1993. År 1992 antog regeringen (prop. 1991/92:102 s. 120-121) Överbefälhavarens förslag om att Ostkustens marinkomman- do skulle lokaliseras till Muskö. I maj 1995 hemställde Kustbevakningen att regeringen skulle avvakta med beslut om verkställande av samlokaliseringen av Kustbevakningens Regionledning Ost med Ostkustens marinkommando varvid regeringen, genom regeringsbeslut den 29 juni 1995, överlämnade hemställan till Sjöverksamhetskommittén för övervägande. Sjöverksamhetskommittén fann att beslutet om samlokalisering mellan Kustbevakningens Regionledning Ost och Ostkustens Marinkommandostab alltjämt skulle gälla, men att inga vidare åtgärder skulle vidtas för att verkställa beslutet innan en översyn av kostnader, lokaler, andra samverkansmöjligheter m.m. genomförts ytterligare en gång. Sjöverksamhetskommittén ansåg det möjligt att en sådan översyn kunde komma att visa att problemen med lokalfrågorna inte går att lösa på ett tillfredställande sätt eller att en flyttning av Kustbevak- ningens Regionledning Ost till Muskö inte är ekonomiskt försvarbar. Den 25 april 1996 beslutade regeringen om att ge de uppdrag Sjöverk- samhetskommittén föreslagit. Fortifikationsverket fick i uppdrag att efter hörande av Försvarsmakten och Kustbevakningen undersöka hur en samlokalisering av Kustbevakningens Regionledning Ost med Ostkustens Marinkommando kunde genomföras. Uppdraget innebar att se över tidigare gjorda kostnadsberäkningar samt att göra en förnyad översyn av lokalfrågorna med särskild hänsyn tagen till att Kustbevakningens personal i så stor utsträckning som verksamheten tillåter ska ha tillgång till dagsljus under arbetets gång. Kustbevakningen fick i uppdrag att tillsammans med Polismyndigheten i Stockholms län och Generaltullstyrelsen pröva möjligheterna till en samlokalisering av Kustbevakningens Regionledning Ost med polisen respektive tullen och att göra en översiktlig kostnadsberäkning för en sådan samlokalisering. Uppdragen redovisades till regeringen den 3 juni 1996. Fortifikationsverket kunde i sin rapport till regeringen redovisa fem alternativa lösningar av en samlokalisering på Muskö, vilka alla ligger på en kostnadsnivå kring 20 miljoner kr med en osäkerhetsmarginal på 30%. Det som skiljer de olika alternativen åt är transportsträckan till marinkommandocentralen som varierar mellan 8-10 minuter och 1-2 minuter och storleken på nybyggnationen ovan jord som i två av alternativen har utökats med 80 m2. Kustbevakningen konstaterade i sin redovisning till regeringen att förutsättningarna för och behovet av samlokalisering ändrats. I 1995 års regleringbrev anges att "person- och varukontroll till sjöss vid den svenska delen av EU:s yttre gräns skall hållas på en hög nivå genom en effektiv patrullering". Detta och utvecklingen i övrigt i vår omvärld medför ökade krav på Kustbevakningen och ger nya samverkansbehov främst genom integrerat gränskontrollsamarbete med tullen och polisen. Kustbevakningen har prövat alternativet att samlokalisera med tullen, men funnit att detta alternativ inte är godtagbart eftersom regionledningen på grund av lokalbrist inte skulle kunna sitta samlad, vilket är ett krav från Kustbevakningen. Ytterligare en orsak är den höga hyresnivån. Vid en prövning av alternativet att samlokalisera med polisen har Kustbevakningen funnit det fördelaktigt att samlokalisera med Nacka polismästardistrikt eftersom distriktet omfattar den största och mest centrala delen av Stockholms skärgård. I polishuset i Nacka Strand finns lokaler tillgängliga som gör det möjligt för Kustbevakningens hela regionala ledning att sitta samlad och samtidigt få en lägre hyreskostnad än vad myndigheten har idag. Kostnaden för att utrusta och anpassa lokalerna i polishuset i Nacka Strand till Kustbevakningens behov består av inköp och installation av diverse sambandsutrustning. Investeringen beräknas till ca 100 000 kr. Kostnad för inköp av möbler och annan lös inredning, en engångskostnad, beräknas till ca 150 000 kr. Dessutom innebär en samlokalisering med polisen i Nacka Strand även ekonomiska fördelar genom samutnyttjande av reception, telefonväxel, vaktmästeri, lokalvård m.m. Regeringen anser i fråga om det tidigare beslutet om samlokalisering av Kustbevakningens Regionledning Ost med Ostkustens Marinkommando till Muskö att det inte är ekonomiskt försvarbart. Regeringen anser att andra lösningar bör prövas även av verksamhets- och arbetsmiljöskäl. Beslutet bör därför inte genomföras. Slutsatser och ställningstaganden Kustbevakningen skall öka sin närvaro till sjöss särskilt vad gäller fiskekontrollen och den yttre gränskontrollen. Miljöräddningstjänst skall kunna bedrivas i minst samma omfattning som hittills. Tidigare beslut om samlokalisering av Kustbevakningens Regionledning Ost med Ostkustens marinkommadostab på Muskö bör inte genomföras. Regeringen anser att det bör ankomma på regeringen att besluta i frågor som rör lokaliseringen av Kustbevakningens regionala ledningar. Statens maritima verksamhet -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning | | | | Ambitionsnivån vad gäller verksamheten till sjöss måste hållas på| | en hög nivå. Samverkan myndigheterna emellan bör utvecklas. De | | maritima myndigheternas informationsbehov bör ses över och | | förslag utarbetas till ett mer samordnat system. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens förslag Sjöverksamhetskommittén har haft i uppdrag att överväga samordning och effektivisering av statens maritima verksamhet. Kommittén lämnade sitt betänkande, Statens maritima verksamhet SOU 1996:41, till regeringen den 7 mars 1996. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och deras yttranden finns tillgängliga i Försvarsdepartementets akt (dnr Fo96/660/CIV). Frågan om lokalisering av Kustbevakningens Regionledning Ost har redovisats i en särskild rapport efter betänkandets överlämnande. Sjöverksamhetskommitténs slutsats är att statens ambitionsnivå för verksamheten till sjöss inte bör sänkas jämfört med nivån idag. Ambitionsnivån bör istället höjas på ett par områden. Det gäller den civila gränskontrollen (tull- och utlänningskontroll), fiskekontrollen, säkerhetsarbetet samt räddningstjänsten. Orsakerna till ambitionshöjningen kommer av vårt EU-medlemskap och de nya krav som följer härav och av den ökade fartygstrafiken, främst från Östeuropa. Utredningen föreslår inte några organisationsförändringar och har inte funnit skäl till att förändra gällande ansvarsfördelning myndigheterna emellan. Utredningens förslag syftar till att ta tillvara de resurser som redan finns på bästa sätt genom ökad samverkan myndigheterna emellan. Utredningen föreslår att Kustbevakningens och sjöpolisens arbete koordineras för att undvika resursslöseri. Vidare föreslås tillvaratagande av Försvarsmaktens resurser i civil verksamhet. Utredningen anser att Försvarsmakten, under viss samplanering med Kustbevakningen, bör kunna delta i högre grad i den civila övervakningen och gränskontrollen till sjöss. En förutsättning för att Försvarsmakten skall kunna ingripa bör vara att detta begärs av ansvarig civil myndighet. Utredningen har under arbetets gång kunnat konstatera att samverkan förekommer i hög grad och att den kontinuerligt utvecklas. Ett område som framstår som särskilt viktigt för de maritima myndigheternas verksamheter är insamlingen av uppgifter om vad som händer till sjöss. Sätten för att samla information är många och myndigheterna har olika källor. Informationsutbyte förekommer men utredningen anser att systemen för informationsinsamling och informationsutbyte bör granskas ytterligare och har därför föreslagit att en särskild utredning tillsätts. Sjöverksamhetskommittén har också haft till uppgift att ta ställning till organisation och ledning av statens maritima resurser vid massflyktsituationer. Utredningen föreslår att nuvarande ansvarsfördelning myndigheterna emellan består i en sådan krissituation, men att högre grad av samverkan nås genom att ledningsfunktionerna samlas vid en av marinens sjöcentraler. Utredningen anser också att ett uppdrag bör ges till berörda myndigheter att utarbeta en gemensam plan för hantering av massflyktsituationer till sjöss. Remissinstanserna Remissinstanserna ställer sig i det stora hela bakom utredningens förslag. Vissa invändningar finns dock. Kustbevakningen och Rikspolisstyrelsen tillstyrker utredningens inställning om att både Kustbevakningen och sjöpolisen bör finnas kvar. Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Rikspolisstyrelsen och Generaltullstyrelsen framhåller att Försvarsmaktens medverkan i sådan myndighetsutövning som innefattar tvång eller våld mot enskilda måste ske med stor återhållsamhet. Statens räddningsverk anser att frågan om informationsinsamling/utbyte skall prioriteras med hänsyn till en räddningsledares behov av information. Kustbevakningen är positiv till att informationsfrågan utreds, eftersom myndigheten själv har behov av uppgifter från tullens och polisens underrättelsetjänster. Vidare anser Kustbevakningen att en särskild organisation för samlad ledning av all sjöoperativ verksamhet i en krissituation såsom massflykt till sjöss ej erfordras, utan anser att detta kan klaras genom befintliga civila ledningssystem. Myndigheten är dock positiv till förslaget om utarbetande av en gemensam plan för hantering av en sådan situation. Statens invandrarverk stödjer utredningens förslag. Regeringens överväganden Kustbevakningen och sjöpolisen Utredningen anser att såväl Kustbevakningen som sjöpolisen bör finnas kvar med i huvudsak oförändrade arbetsuppgifter. Sjöpolisens inriktning på verksamhet i skärgårdarna bör bestå. Utredningen anser det mycket viktigt att Kustbevakningens och sjöpolisens arbete koordineras, eftersom det annars finns risk för resursslöseri genom dubblering av övervakningen till sjöss. Koordinering kan t.ex. bestå i att myndigheterna i förväg samplanerar patrulleringen till sjöss, använder sig av respektive myndighets besättning vid brist på personal eller fartyg och/eller samlokaliserar i hamnar och lokaler. Utredningens konkreta förslag är att ett uppdrag ges till Kustbevakningen och Rikspolisstyrelsen att utveckla samverkan mellan Kustbevakningen och sjöpolisen. Utredningen föreslår också att Kustbevakningen ges utökade befogenheter att självständigt utföra utlänningskontroll till sjöss. Genom regeringsbeslut den 25 april 1996 har Kustbevakningen fått i uppdrag att tillsammans med Polismyndigheten i Stockholms län och Generaltullstyrelsen undersöka möjligheterna till en samlokalisering av Kustbevakningens Regionledning Ost med tullen respektive polisen. Kustbevakningens befogenheter avseende utlänningskontroll till sjöss har fr.o.m. den 1 juli 1996 utökats med anledning av förslagen i tidigare nämnda proposition och riksdagens beslut med anledning därav. Frågor som ytterligare utökade polisiära befogenheter för Kustbevakningen, möjligheter för Kustbevakningen att utfärda ordningsbot och en översyn av författningar m.m. som reglerar Kustbevakningens befogenheter kommer att bli föremål för fortsatt beredning. Försvarsmaktens resurser i civil verksamhet Utredningen anser att Försvarsmakten har - om än begränsade - möjligheter att med marinens fartyg delta i den civila övervakningen till sjöss. Utredningen föreslår att Försvarsmakten åläggs skyldigheter, inom ramen för sin ordinarie verksamhet, att rapportera misstänkta regelöverträdelser till sjöss till ansvariga civila myndigheter och att, på begäran, ingripa vid misstänkta överträdelser av utlännings- och tullagstiftningen samt utföra passkontroll. Vidare föreslås att förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-för- ordningen) ses över för undanröjande av eventuella oklarheter. Ökad samverkan genom ett utökat utnyttjande av befintliga resurser är enligt regeringens mening positivt under förutsättning att sådan myndighetsutövning som innebär tvång eller våld mot enskilda inte utövas av Försvarsmakten eller dess personal. Det finns idag redan ett system vad gäller rapportering av misstänkta regelöverträdelser till sjöss där Försvarsmakten rapporterar till Kustbevakningen vid misstanke om brott. Samverkan inom ramen för detta system bör utvecklas utan förändring av nuvarande ansvarsfördelning. Samverkansfrågor i övrigt Utredningen anser att skapande av nya former eller fora för att styra myndigheterna mot ökad samverkan inte är påkallat. Däremot bör systemen för informationsinsamling/utbyte granskas ytterligare och utredningen föreslår att en särskild utredning tillsätts med uppgift att granska de maritima myndigheternas behov av information om sjöläget, och om skäl finns, lämna förslag till ett samordnat system för informationsinsamling/utbyte. Regeringen avser att ge ett uppdrag till Statens räddningsverk att se över informationsbehovet och att, efter hörande av berörda myndigheter, lägga fram ett förslag till ett mer samordnat system. Massflykt Utredningen anser att nuvarande ansvarsfördelning myndigheterna emellan består i en sådan krissituation, men att högre grad av samverkan nås genom att ledningsfunktionerna samlas vid en av marinens sjöcentraler alternativt annan ledningscentral. Utredningen föreslår att regeringen ger Kustbevakningen, Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Rikspolisstyrelsen och Generaltullstyrelsen i uppdrag att tillsammans utarbeta en plan för hantering av massflyktsituationer till sjöss. I prop. 1996/97:11 om beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred behandlar regeringen frågan om massflykt av asyl- och hjälpsökande till Sverige. 10.2 Anslag C 2. Nämnder m.m. 1994/95 Utgift 10 764 Anslagssparande 2 515 1995/96 Anslag 10 602 Utgiftsprognos 10 040 därav 1996 6 845 1997 Förslag 7 612 1998 Beräknat 7 860 1999 Beräknat 8 126 I anslaget ingår Vissa mindre nämnder, Överklagandenämnden för totalförsvaret, Totalförsvarets chefsnämnd samt bidrag till Svenska Röda korset. Vissa mindre nämnder Anslaget avser verksamhet vid Riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, fiskeskyddsnämnder inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, Försvarsmaktens flygförarnämnd och Försvarets underrättelsenämnd. Riksvärderingsnämnden och de lokala värderingsnämnderna har till uppgift att handlägga ersättningsärenden i samband med förfogande och ransonering. Fiskeskyddsnämnderna har till uppgift att fatta beslut om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet. Försvarsmaktens flygförarnämnd har till uppgift att besluta i vissa frågor vid tillämpningen av avtalet om vissa löne- och anställningsvillkor för flygtjänstgörande personal inom Försvarsmakten. Försvarets underrättelsenämnd har till uppgift att följa underrättelsetjänsten inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Kammarkollegiet har i anslagsframställningen för budgetåret 1997 begärt 499 000 kr. Regeringen beräknar medlen till 510 000 kr. Överklagandenämnden för totalförsvaret Riksdagen har med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bil. 5), godkänt vad regeringen förordat om att Försvarets personalnämnd skulle läggas ned den 30 juni 1995 och att överklaganden av beslut i anställningsärenden i fortsättningen skulle handhas av Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd ombildades och bytte namn till Överklagandenämnden för totalförsvaret den 1 juli 1995. Överklagandenämnden har till uppgift att enligt vad som föreskrivs särskilt pröva överklagande av beslut som rör totalförsvarspliktiga och annan personal inom totalförsvaret. Överklagandenämndens beslut får inte överklagas. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Överklagandenämnden har till uppgift att enligt vad som | | föreskrivs särskilt pröva överklaganden av beslut rörande | | totalförsvarspliktiga och annan personal inom totalförsvaret. | -------------------------------------------------------------------- Överklagandenämnden har lämnat årsredovisning för Försvarets personalnämnd och Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Enligt Riksrevisionsverket är årsredovisningarna i allt väsentligt rättvisande. Enligt Överklagandenämnden är den hittillsvarande erfarenheten att nämndens nuvarande organisation och de arbetsrutiner som nämnden tillämpar i stort sett fungerar väl. Regeringens bedömning är att Överklagandenämndens verksamhet är sådan att ställda mål väl kommer att nås under året. Regeringen beräknar medel för Överklagandenämnden till 5 813 000 kr. Totalförsvarets chefsnämnd Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Totalförsvarets chefsnämnd skall verka för samordning av viktiga| | centrala myndigheters verksamhet inom totalförsvaret i fred. | | | | Chefsnämnden skall särskilt följa samhällsutvecklingen i landet | | och verka för att de krav som totalförsvaret ställer beaktas i | | samhällsplaneringen. | -------------------------------------------------------------------- Totalförsvarets chefsnämnd har i enlighet med regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 inlämnat en förenklad resultatredovisning med redogörelse för verksamhetens omfattning och ekonomiskt utfall för budgetåret. Redovisningen beskriver kortfattat resultatet av verksamheten. Nämnden förutser i sin anslagsframställning för budgetåret 1997 en verksamhet med ungefär samma innehåll och omfattning som under föregående budgetår. Utredningen om uppgifterna på central nivå inom det civila försvaret och fredsräddningstjänsten föreslår i sitt betänkande (SOU 1996:86) Utvecklad samordning inom det civila försvaret och fredsräddningstjänsten ingen ändring i chefsnämndens uppgifter och organisation. Utredningen anser att det är viktigt att det finns ett forum som chefsnämnden för samverkan på hög ledningsnivå inom hela totalförsvaret. Regeringen bedömer att redovisningen av verksamheten är rättvisande. Chefsnämndens redovisning visar att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål som angetts. Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1997. Regeringen beräknar medel för Totalförsvarets chefsnämnd till 774 000 kr. Bidrag till Svenska Röda korset Under budgetåret 1994/95 har en översyn gjorts av Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns (EKC-delegationen) arbetsformer m.m. Översynen, som har behandlats av regeringen i propositionen om försvarsbeslutets andra etapp, som beslutas denna dag, har medfört att verksamheten har legat på en låg nivå under budgetåret 1994/95. Verksamheten får ändå anses i huvudsak ha svarat mot de krav regeringen ställt på delegationen. Svenska Röda korset har i sin anslagsframställning för år 1997 hemställt om 620 000 kr för den föreslagna Delegationen för planläggning av nationella upplysningsbyråns verksamhet, varav ca 200 000 kr för beredskapsförberedelserna och ca 420 000 kr för administrationen inom Svenska Röda korset. Ökningen jämfört med budgetåret 1995/96 motiveras av den förändrade strukturen på verk- samheten. Svenska Röda korset får även bidrag från Utrikesdepartementet (utgiftsområde 8. Invandrare och flyktingar) för den fredstida efterforsknings- och familjeåterföreningsverksamheten. Regeringens överväganden Regeringen bedömer att tillräcklig ambition i förberedelsearbetet inom Delegationen kan uppnås med hälften av det önskade beloppet och beräknar anslaget C 2.4 Bidrag till Svenska Röda korset år 1997 till 515 000 kr. 10.3 Anslag C 3. Statens haverikommission: Utredning avallvarliga olyckor 1994/95 Utgift 890 1) 1995/96 Anslag 1 378 Utgiftsprognos 1 378 1997 Förslag 1 131 1998 Beräknat 1 156 1999 Beräknat 1 180 1) Beloppet anges i tusental kr Regeringens överväganden Kostnaderna för Statens haverikommission delas in i fasta och kostnader för särskilda undersökningar, s.k. rörliga kostnader. De fasta kostnaderna betalas av Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Banverket, Försvarsmakten och Försvarsdepartementet. Försvarsdepartementets andel av de fasta kostnaderna har av Statens haverikommission beräknats utgöra 15 %. Den av Statens haverikommission föreslagna fördelningen av de fasta kostnaderna för budgetåret 1997 bör gälla om inte annat kan överenskommas mellan berörda myndigheter. Vad beträffar Försvarsdepartementets andel av de fasta kostnaderna får dessa högst uppgå till 1 131 000 kr. 10.4 Anslag C 4. Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 1994/95 Utgift 24 000 1) 1995/96 Anslag 37 500 Utgiftsprognos 37 500 1997 Förslag 25 000 1998 Beräknat 25 900 1999 Beräknat 26 780 1) Beloppet anges i tusental kr Medel utbetalas enligt de grunder som anges i 1986 års kompletteringsproposition (prop. 1985/86:150, bet. 1985/86:FöU11 och FiU29, rskr. 1985/86:345 och 361) om förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. 10.5 Anslag C 5. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. 1994/95 Utgift 0 1) 1995/96 Anslag 1 Utgiftsprognos 0 1997 Förslag 25 000 1998 Beräknat 20 720 1999 Beräknat 21 420 1) Beloppet anges i tusental kr Under anslaget utbetalas vissa ersättningar till följd av uppkommna kostnader vid genomförda räddningstjänstinstatser, bekämpningsoperationer till sjöss, hjälpinsatser utomlands samt för utredning av allvarliga olyckor. Det statliga finansieringsansvaret är styrt av räddningstjänstlagen. Oförutsedda händelser kan medföra att utgifterna inte ryms inom den maximala kreditmöjligheten. I de fall ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas bör detta ramanslag utgöra ett av de anslag som får överskridas i enlighet med regeringens förslag om betalningsbemyndiganden i volym 1. 11 Verksamhetsområde D - Stödverksamhet Inom verksamhetsområdet återfinns huvudsakligen myndigheter och verksamhet som har till uppgift att stödja Försvarsmakten. Verksamhetens innehåll varierar dock avsevärt. Verksamheten inom verksamhetsområdet finansieras genom anslag över statsbudgeten, genom avgifter och genom en kombination av dessa båda finansieringsformer. Regeringens styrning av myndigheterna inom området behandlas närmare i prop. 1996/97:4 avsnitt 19.3. 11.1 Fortifikationsverket Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål s.k. försvars- fastigheter. Fortifikationsverkets verksamhet finansieras med avgiftsinkomster. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det övergripande målet för Fortifikationsverket är att | | fastigheterna skall förvaltas så att | | | | - god hushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås, | | - ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser kan | | tillhandahållas till konkurrenskraftiga villkor, | | - fastigheternas värden långsiktigt tas till vara. | | | | Fortifikationsverket skall inom ramen för de övergripande målen | | anpassa sin verksamhet till förändrade förutsättningar under | | försvarsbeslutsperioden. Ambitionen när det gäller miljöarbetet | | skall i tillämpliga delar motsvara den som gäller för andra stora| | fastighetsförvaltare. | | | | Beräknade avgiftsinkomster | | och övriga inkomster 2 003 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Låneramar i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa | | anläggningar och lokaler skall uppgå till 2 900 000 tkr för bud-| | getåret 1997. | -------------------------------------------------------------------- Fortifikationsverkets omsättning för budgetåret 1994/95, fördelat på verksamhetsgrenar, uppgick till följande: Anskaffning: 752 000 000 kr (varav 137 000 000 kr för anslags- finansierad anskaffningsverksamhet) Förvaltning 2 901 996 000 kr Avyttringar 43 000 000 kr Statskapitalet uppgick under budgetåret 1994/95 till 12 161 133 462 kr. Avkastningsränta om åtta procent på detta kapital har inbetalats till statsverket. Regeringens ställningstaganden med anledning av de invändningar som Riksrevisionsverket lämnade mot årsredovisningen har redovisats i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150). Regeringen bedömer att Fortifikationsverket i övrigt har genomfört verksamheten i enlighet med regeringens mål. Av Fortifikationsverkets delårsrapport avseende perioden till och med första halvåret 1996 framgår bl.a. följande. Inom Fortifikationsverket pågår ett arbete med att tillämpa de resultatmått, mätmetoder och indikatorer i övrigt som regeringen har beslutat. Ambitionsnivån har stegvis höjts under budgetåret i takt med informationssystemens utveckling. Fortifikationsverket har genomfört en omorganisation av verksamheten. Denna innebär att genomförandet av fastighetsförvaltningen har förts ut från huvudkontoret till en förstärkt regional organisation som motsvarar Försvarsmaktens militärområden. Verksamhetsgrenen anskaffning har under perioden bl.a. präglats av osäkerheten inför det förestående försvarsbeslutet dels genom att Fortifikationsverket har bidragit med underlag till Försvarsmakten, dels genom att Försvarsmakten har visat återhållsamhet beträffande nya förhyrningar och tecknande av nya avtal som leder till nybyggnad. Verksamhetsgrenen förvaltning har bl.a. påverkats av förändringar i plan-, bygg- och miljölagstiftningen, vilka har medfört ett fördjupat ansvar för fastighetsägaren. Verksamhetsgrenen avyttring har bl.a. påverkats av att de synliggjorda kapitalkostnaderna och hyresgästernas besparingsmål har lett till att hyresgästerna noga prövar sitt behov av främst lokaler. Ett stort antal preliminära uppsägningar har lämnats, som nu utreds med avseende på avskiljbarhet. Fortifikationsverket hade den 30 juni 1996 156 anställda, varav 122 på huvudkontoret. Personalomsättningen och sjukfrånvaron har varit låg. Slutsatser Fortifikationsverket bör inrikta sin verksamhet så att verket inom ramen för de övergripande målen kan anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar under försvarsbeslutsperioden. Detta gäller främst Försvarsmaktens ändrade behov av mark, anläggningar och lokaler, men även ändrade planeringsförutsättningar och marknadspåverkande faktorer i övrigt. Fortifikationsverket har på regeringens uppdrag till regeringen lämnat ett förslag till miljöpolicy. Enligt regeringens uppfattning ger denna uttryck för en ambitionsnivå som stämmer väl med regeringens inriktning för övriga delar av det militära försvaret och med ambitionsnivån hos andra stora fastighetsförvaltare. Den kan därmed tjäna som en utgångspunkt för verkets arbete med miljöfrågor. Regeringen vill dock understryka att en miljöpolicy inte får bli statisk, utan kontinuerligt måste anpassas till förändrade förutsättningar inom området, bl.a. avseende pågående arbete med miljöriktlinjer för den militära sektorn och miljöledningssystem, och genomsyra verksamheten på alla nivåer inom Fortifikationsverkets verksamhetsområde. Låneramen i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, vissa anläggningar, lokaler och anläggningstillgångar för förvaltningsändamål bör uppgå till 2 900 000 000 kr för budgetåret 1997. Regeringens förslag avseende överföring av resurser för drift och löpande underhåll samt rationaliseringar i samband med denna har behandlats i prop. 1996/97:4 avsnitt 19.1.15. Försvaret har ansvar för och förvaltar betydelsefulla delar av det svenska kulturarvet. Detta ställer stora krav på såväl varsamhet som kunskap i den dagliga förvaltningen av detta, i stora delar omistliga, arv. 11.2 Försvarets materielverk Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad central förvaltningsmyndighet med uppgift att anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten samt att inom detta område stödja Försvarsmaktens verksamhet. Myndigheten biträder Försvarsmakten i fråga om långsiktig materielförsörjningsplanering samt materielsystemkunskap. Försvarets materielverk får inom sitt verksamhetsområde även tillhandahålla tjänster åt andra myndigheter än Försvarsmakten. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det övergripande målet för Försvarets materielverk är att genom en| | kostnadseffektiv och säker materielanskaffning bidra till att | | stärka den samlade försvarsförmågan. | | | | Försvarets materielverk skall inom ramen för det övergripande | | målet anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar under| | försvarsbeslutsperioden. Av särskild betydelse är att ytterligare| | förbättra affärsmässigheten i upphandlingen samt att bistå Försvars-| | makten i dess planering för förmåga till anpassning. | | | | Resurser 1997 | | | | Beräknade avgiftsinkomster 26 320 000 tkr | | Förväntade kostnader för | | materieladministration, exklusive | | provningssystem 1 610 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag | | | | Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att | | tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital och | | att vidta erforderliga följdändringar i anslaget A 1. | | Försvarsmakten. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1994/95 i allt väsentligt har genomförts i enlighet med vad som har angivits i regleringsbrevet. Riksrevisionsverkets bedömning är att årsredovisningen i allt väsenligt är rättvisande. Resultatrapport för Försvarets materielverk budgetåret 1994/95 -------------------------------------------------------------------- Uppdrag för Intäkter1 Direkta IndirektaKostnaderResultat Kostnader -------------------------------------------------------------------- Arméledningen 5 023 4 668 358 -3 -------------------------------------------------------------------- Marinledningen 2 002 1 765 244 -6 -------------------------------------------------------------------- Flygvapenled- 8 854 8 147 693 14 ningen -------------------------------------------------------------------- Operationsled- 308 190 119 0 ningen -------------------------------------------------------------------- Planeringssta- 173 113 56 3 ben -------------------------------------------------------------------- Kustbevakning- 70 58 3 9 en -------------------------------------------------------------------- Övriga kunder 391 181 181 30 -------------------------------------------------------------------- Reservmateriel 936 701 111 124 -------------------------------------------------------------------- Drivmedel 395 404 4 -13 -------------------------------------------------------------------- SUMMA 18 152 16 226 1 768 158 -------------------------------------------------------------------- 1) Beloppen anges i tusental kr Försvarets materielverk skall inom ramen för det övergripande målet anpassa verksamheten, bl.a. avseende omfattning, inriktning och teknisk kompetens, till förändrade förutsättningar under försvarsbeslutsperioden. Försvarets materielverk skall ha förmåga att bistå Försvarsmakten i dess planering för förmåga till anpassning. Försvarets materielverk skall öka sin medverkan i det internationella materielsamarbetet. Regeringen fäster stor vikt vid att affärsmässigheten vid upphandlingar ytterligare förbättras, och har under budgetåret 1995/96 uppmärksammat detta. Regeringen har uppdragit åt Försvarets materielverk att redovisa de utredningar som Materielverket genomför i ärenden, där det har förekommit uppgifter om jäv och andra oegentligheter samt att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att motverka eventuella missförhållanden i handläggningen av upphandlingsärenden. I regeringens planeringsanvisningar gavs Materielverket dessutom i uppdrag att redovisa vilka åtgärder verket avser vidta dels för att öka andelen upphandlingar i konkurrens, dels för att öka andelen civila komponenter och delsystem. Regeringen anser att de förslag som Materielverket har inkommit med sammantaget utgör en tillfredsställande utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Försvarsmakten skall tillämpa anslagsförordningen (1992:670) fullt ut fr.o.m. budgetåret 1997. Eftersom anslagsförordningen endast medger anslagsbelastning för prestation som erhållits måste Försvarets materielverk övergå till fakturering vid slutförda prestationer, s.k. milstolpsfakturering, istället för den nuvarande samlingsfaktureringen, som baseras på upparbetade kostnader. Med hänsyn till de tidsförskjutningar som uppstår medför dettar behov av ökat rörelsekapital för Materielverket, och ett minskat behov av anslagsmedel på anslaget A 1. Försvarsmakten. Försvarets materielverk bedömer att behovet av rörelsekapital punktvis uppgår till maximalt 22 miljarder kr under perioden 1997 - 1999. Regeringen bedömer att frågor avseende rörelsekapitalets exakta storlek och motsvarande konsekvenser för anslaget A 1. Försvarsmakten bör utredas vidare. Regeringen har uppdragit åt Riksrevisionsverket att utreda Materielverkets behov av rörelsekapital och konsekvenser bl.a. för Försvarsmaktens anslagsbelastning. Riksrevisionsverket skall rapportera till regeringen den 8 november 1996. I avvaktan på resultaten av utredningen föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital, samt att vidta erforderliga följdändringar i anslaget A 1. Försvarsmakten. Den valda lösningen skall vara utgifts- och verksamhetsneutral för statsverket och för berörda myndigheter. Försvarets materielverk har, på regeringens uppdrag, till regeringen lämnat ett förslag till miljöpolicy. Materielverkets miljöpolicy uttrycker en ambitionsnivå som överensstämmer med regeringens inriktning för övriga delar av det militära försvaret, och kan tjäna som utgångspunkt för verkets arbete med miljöfrågor. Regeringen vill understryka betydelsen av att miljöaspekterna kommer in tidigt vid anskaffningen av materiel. Regeringen vill vidare framhålla att miljöpolicyn inte skall vara ett statiskt dokument, utan kontinuerligt måste anpassas till förändrade förutsättningar inom området, och genomsyra verksamheten på alla nivåer inom Materielverkets verksamhetsområde. Regeringen vill också peka på betydelsen av att försvarets myndigheter håller sig underrättade om arbetet med dels miljöriktlinjer för den militära sektorn, dels miljöledningssystem och anpassar sin respektive miljöpolicy och miljöarbetet härtill. 11.3 Anslag D 1. Totalförsvarets pliktverk 1994/95 Utgift 208 333 1,2) Anslagssparande 11 038 1994/95 Utgift 11 764 3) 1995/96 Anslag 314 371 Utgiftsprognos 325 000 därav 1996 210 000 1997 Förslag 225 484 1998 Beräknat 231 728 1999 Beräknat 238 669 1) Beloppen anges i tusental kr 2)Avser Värnpliktsverket 3)Avser Vapenfristyrelsen Totalförsvarets pliktverk inrättades den 1 juli 1995 samtidigt som Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen lades ned. Totalförsvarets pliktverk huvudsakliga uppgifter regleras i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Detta innebär att Pliktverket har tagit över vissa uppgifter - förutom från Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen - även från länsstyrelserna, Räddningsverket, Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen som rör hantering av pliktpersonal. Det övergripande målet för Pliktverket är att svara för att myndigheter och andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret får stöd och service i frågor avseende bemanning med totalförsvarspliktiga som skrivs in för värnplikt eller civilplikt. Stöd och service skall även lämnas till de bemanningsansvariga i fråga om totalförsvarspliktigas tjänstgöring och om redovisning av annan personal inom totalförsvaret. Pliktverket skall mönstra, skriva in och krigsplacera totalförsvarspliktiga enligt lagen om totalförsvarsplikt. Pliktverkets verksamhet har för innevarande budgetår indelats i följande verksamhetsgrenar, nämligen Mönstring och inskrivning, Stöd under tjänstgöring, Stöd till krigsorganisationen samt Övrig verksamhet. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål för budgetåret 1997 | | | | Det övergripande målet för Totalförsvarets pliktverk är att svara| | för att myndigheter och andra som har bemanningsansvar inom | | totalförsvaret får stöd och service i frågor avseende bemanning | | med totalförsvarspliktiga som skrivs in för värnplikt eller | | civilplikt. | | | | Totalförsvarets pliktverk skall inom ramen för det övergripande | | målet anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar under| | försvarsbeslutsperioden. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 225 484 tkr | | Beräknade avgiftsinkomster 51 500 tkr | -------------------------------------------------------------------- Totalförsvarets pliktverk har lämnat årsredovisningar för Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen. Resultatbedömning Årsredovisningarna visar att verksamheten bedrivits med sådan inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt har uppnåtts. Riksrevisionsverkets bedömning är att årsredovisningarna är i allt väsentligt rättvisande. Pliktverket har lämnat delårsrapporter över verksamheten. Av dessa framgår att Pliktverket under året kommer att uppnå ställda mål. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att inriktningen av verksamheten för Pliktverket i stora delar kan bygga på den verksamhet som hittills bedrivits. Pliktverket bör inrikta sin verksamhet så att verket inom ramen för de övergripande målen kan anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar under försvarsbeslutsperioden. Pliktverket har i sin anslagsframställning hemställt om 228 miljoner kr. Pliktverket har beräknat avgiftsinkomsterna till 51,5 miljoner kr. I anslagsframställningen har Pliktverket särskilt pekat på ökade personal- kostnader på grund av att verket ersätter totalförsvarspliktiga med anställd personal. Vidare kommer utvecklingskostnaderna för Pliktverkets informationssystem att bli större än vad som tidigare beräknats. Regeringen anser att anslaget för Pliktverket bör bestämmas till ett belopp som är större än vad som angetts i planeringsramen. Regeringen beräknar mot denna bakgrund anslagsmedlen till 225 484 000 kr. Överstyrelsen för civil beredskap har i programplanen för det civila försvaret redovisat konsekvenser av avgiftsfinansieringen av vissa tjänster från Pliktverket. Överstyrelsen har därvid föreslagit att vissa av dessa tjänster som nu är avgiftsfinansierade i stället borde finansieras över anslaget. Avgiftsfinansieringen av vissa tjänster hos Pliktverket infördes den 1 juli 1995 i samband med att verket inrättades. Enligt regeringens mening behövs en längre tids erfarenhet av Pliktverkets avgiftssystem innan någon eventuell förändring görs i detta hänseende. Regeringen avser att pröva frågan på nytt inför nästa års budgetbehandling. Pliktverket skall lämna fördjupad anslagsframställning under nästa år. Regeringen kommer därefter att beräkna utgifterna för de kommande åren. 11.4 Anslag D 2. Försvarshögskolan 1994/95 Utgift MHS 4) 138 661 1)Anslagssparande MHS 9 143 1994/95 Utgift FHS 5) 9 369 Anslagssparande FHS 415 1995//96 Anslag MHS 12 857 2)Utgiftsprognos MHS 12 900 därav 1996 8 683 1995/96 Anslag FHS 13 396 3)Utgiftsprognos FHS 13 400 därav 1996 8 994 1997 Förslag 18 395 (nya anslaget D 2. Försvarshögskolan) 1998 Beräknat 18 993 1999 Beräknat 19 539 1) Beloppen anges i tusental kr 2) tidigare anslagslittera: B 3. Militärhögskolan 3) tidigare anslagslittera: G 5. Försvarshögskolan 4) Militärhögskolan 5) Försvarshögskolan Regeringen föreslår i prop. 1996/97:4 (avsnitt 19.5) att Militärhögskolan och Försvarshögskolan läggs ned den 31 december 1996 och att den nya myndigheten Försvarshögskolan inrättas den 1 januari 1997. Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att till regeringen lämna förslag om utformning av den nya myndighetens verksamhet och organisation. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det övergripande målet för Försvarshögskolan är att genom utbildning| | och forskning stödja totalförsvarets kompetensuppbyggnad och | | chefsutveckling av såväl militär som civil personal. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 18 395 tkr | | Beräknade avgiftsinkomster235 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- Resultatbedömning Militärhögskolan Årsredovisningen visar att verksamheten bedrivits med sådan inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt har uppnåtts. Regeringen noterar att Riksrevisionsverket har lämnat invändning i revisorsintyget avseende delårsrapporten per den 31 december 1995. Militärhögskolan har under budgetåret 1995/96 tillförts ekonomiadministrativ kompetens och en gemensam administrativ enhet har inrättats. Det bör ankomma på den nya myndigheten Försvarshögskolan att utveckla resultatredovisningen i syfte att erhålla en väl fungerande resultatstyrning. Resultatbedömning Försvarshögskolan Verksamheten får anses svara upp mot de krav regeringen ställt på myndigheten. Mål och uppdrag i regleringsbrev har uppfyllts och återrapporterats. Myndigheten har även genom särskilt regeringsbeslut tilldelats medel för kurser som riktar sig huvudsakligen utländska deltagare. Regeringen bedömer att redovisningen av verksamheten är rättvisande. Slutsatser Myndigheternas verksamheter har bedrivits i enlighet med de mål som angetts. Sammantaget innebär regeringens bedömning att inriktningen av verksamheten för den nya myndigheten Försvarshögskolan i stora delar kan bygga på den verksamhet som hittills bedrivits vid Militärhögskolan och Försvarshögskolan. Försvarshögskolan bör inrikta sin verksamhet så att högskolan inom ramen för de övergripande målen kan anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar under försvarsbeslutsperioden. Regeringen anser att budgeteringen av den nya myndigheten Försvarshögskolan högst bör grundas på summan av nuvarande ekonomiska ramar för Militärhögskolan och Försvarshögskolan. 11.5 Anslag D 3. Försvarets radioanstalt 1994/95 Utgift 397 619 1)Anslagskredit 670 1995/96 Anslag 604 889 Utgiftsprognos 609 200 därav 1996 407 559 1997 Förslag 423 569 1998 Beräknat 436 918 1999 Beräknat 447 356 1) Beloppen anges i tusental kr Försvarets radioanstalt är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att bedriva signalspaning. Verksamheten sker enligt den inriktning som regeringen, Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare anger. Försvarets radioanstalt skall också utveckla teknisk materiel och metoder som behövs för att bedriva denna verksamhet. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det övergripande målet för Försvarets radioanstalt är att inhämta| | underrättelser genom signalspaning enligt den inriktning som | | regeringen, Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare anger. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 423 569 tkrVerksamheten är av sådan natur att en | | närmare redogörelse för den inte bör lämnas här. Riksdagens | | försvarsutskott kommer att ges en redovisning i särskild | | ordning. | | | | Regeringen bedömer att resultatet av myndighetens verksamhet | | under 1994/95 är tillfredsställande. | | | | Försvarets underrättelsenämnd har tillstyrkt myndighetens | | anslagsframställning. | | | | | | 11.6Anslag D 4. Försvarets forskningsanstalt | | | | 1994/95 Utgift 104 0741) Anslagssparande 10| | 275 | | 1995/96 Anslag 166 175 Utgiftsprognos 170| | 400 | | därav 1996 121| | 330 | | 1997 Förslag 121 280 | | 1998 Beräknat 126 909 | | 1999 Beräknat 130 372 | | | | 1) Beloppen anges i tusental kr | | | | Försvarets forskningsanstalt är en i huvudsak avgiftsfinansierad| | myndighet med uppgift att bedriva forskning och | | utredningsarbete för totalförsvaret samt till stöd för | | internationell säkerhet. Anslag utgår till området ABC-forskning| | och forskning för regeringens behov (prop. 1996/97:4, avsnitt | | 15.4 resp. 15.3). | | | | Myndigheten får även i övrigt bedriva forsknings- och | | utredningsarbete med inriktning bland annat mot civila | | tillämpningar. | | | | Försvarets forskningsanstalt bör aktivt försöka möta de behov av| | forskning som kan ställas för att tillgodose totalförsvarets | | anpassningsförmåga. | | | -------------------------------------------------------------------- | Regeringens överväganden | | | | Sammanfattning | | | | O | Försvarets forskningsanstalt har i sin årsredovisning för budgetåret 1994/95 redovisat verksamhet i följande verksamhetsgrenar: --------------------------------------------------------------------- Verksamhetsgren Kostnader 1) Intäkter --------------------------------------------------------------------- Försvars- och 39 735 39 839 säkerhetspolitik --------------------------------------------------------------------- Utformning av 74 964 75 577 militärt försvar och civil bered- skap --------------------------------------------------------------------- Vapen och skydd 132 570 131 969 --------------------------------------------------------------------- Sensorer 83 050 81 178 --------------------------------------------------------------------- Ledningssystem 37 731 37 762 --------------------------------------------------------------------- Telekrig 103 627 104 577 --------------------------------------------------------------------- Människan i total- 40 353 40 431 försvaret --------------------------------------------------------------------- Skydd mot ABC- 99 848 100 062 stridsmedel --------------------------------------------------------------------- 1) Beloppen anges i tusental kr Regeringen bedömer att resultatet av myndighetens verksamhet under budgetåret 1994/95 är tillfredsställande. Den föreslagna ändringen i Forskningsanstaltens övergripande mål, föranleder även en ändring i myndighetens instruktion. Försvarets forskningsanstalt har på regeringens uppdrag till regeringen lämnat ett förslag till miljöpolicy. Forskningsanstaltens miljöpolicy uttrycker en ambitionsnivå som överensstämmer med regeringens inriktning för övriga delar av totalförsvaret. Den kan därmed tjäna som utgångspunkt för Forskningsanstaltens arbete med miljöfrågor. Regeringen vill dock understryka att miljöpolicyn inte skall vara ett statiskt dokument, utan kontinuerligt måste anpassas till förändrade förutsättningar inom området, och genomsyra verksamheten på alla nivåer inom Försvarets forskningsanstalts verksamhetsområde. Försvarets forskningsanstalt har i sin fördjupade anslagsframställning hemställt om medel till ökade satsningar inom forskning och analyser för regeringens behov avseende anpassning och breddad hotbild. Försvarets forskningsanstalt har dessutom hemställt om medel till en förstärkning av forskning inom bioteknikområdet. Regeringen har inte beräknat medel för ökade insatser inom bioteknikområdet. Fortsatt bevakning av utvecklingen inom ABC-stridsmedel måste säkerställas. Kompetensen inom A-området skall vidmakthållas på nuvarande nivå. Den snabba utvecklingen inom bioteknik och genteknik skall följas. Uppdraget att leda en gemensam beredningsgrupp inom ABC-området och rapportera till en referensgrupp utgår. En mindre del av anslaget till Försvarets forskningsanstalts ABC-anslag överförs till Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap för uppdragsstyrning (prop. 1996/97:4, avsnitt 15.4). Regeringen har beräknat medel för forskning inom anpassning, breddad hotbild och internationella insatser (prop. 1996/97:4, avsnitt 15.3). Regeringen avser att ge Försvarets forskningsanstalt i uppdrag att vara sammanhållande för ett nätverk rörande forskning om nya hot och risker i samhället inom ramen för det vidgade säkerhetsbegreppet (prop. 1996/97:4, avsnitt 15.2). Den i anslagsframställningen föreslagna inriktningen bör därmed i huvudsak gälla. Regeringen beräknar mot denna bakgrund medlen till 121 280 000 kr. 11.7 Anslag D 5. Flygtekniska försöksanstalten 1994/95 Utgift 22 296 1) 1995/96 Anslag 35 244 Utgiftsprognos 35 200 därav 1996 28 441 1997 Förslag 30 710 1998 Beräknat 31 666 1999 Beräknat 32 675 1) Beloppen anges i tusental kr Flygtekniska försöksanstalten är en i huvudsak avgiftsfinansierad myndighet med uppgift att främja utvecklingen av flygteknik inom landet. Flygtekniska försöksanstalten är riksmätplats för tryck enligt förordningen (1980:122) om utseendet av riksmätplatser. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | Övergripande mål | | | | Det övergripande målet för Flygtekniska försöksanstalten är att | | främja utvecklingen av flygteknik inom landet. | | | | Resurser 1997 | | | | Ramanslag 30 710 tkr | | Beräknade avgiftsinkomster 110 000 tkr | -------------------------------------------------------------------- Flygtekniska försöksanstalten har i sin årsredovisning för budgetåret 1994/95 redovisat verksamhet i följande verksamhetsgrenar: --------------------------------------------------------------------- Verksamhetsgren Intäkter1) Utgifter --------------------------------------------------------------------- Aerodynamik 50 867 51 229 --------------------------------------------------------------------- Struktur- och 23 172 23 902 materialteknik --------------------------------------------------------------------- Flygsystemteknik 14 200 14 217 --------------------------------------------------------------------- Akustik 7 218 6 577 --------------------------------------------------------------------- Vindenergi 6 833 6 818 --------------------------------------------------------------------- Riksmätplats för 2 319 1 823 tryck --------------------------------------------------------------------- 1) Beloppen anges i tusental kr Regeringen bedömer att resultatet av myndighetens verksamhet under budgetåret 1994/95 är tillfredsställande. Flygtekniska försöksanstalten har i sin anslagsframställning begärt medel för bland annat investering i ny drivanordning för vindtunnel T1500. Regeringen beviljar extra medel för investeringar i vindtunnel T1500 (prop. 1996/97:4, avsnitt 15.5). Därigenom skapas möjlighet för Flyg-tekniska försöksanstalten att genomföra nya JAS-prov samt att på sikt öka beläggningen för vindtunnelverksamheten. Den i anslagsframställningen föreslagna inriktningen bör därmed gälla och regeringen anser att anslaget för Flygtekniska försöksanstalten bör bestämmas till ett belopp som är större än vad som angetts i planeringsramen. Regeringen beräknar mot denna bakgrund medlen till 30 710 000 kr. 11.8 Anslag D 6. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret 1994/95 Utgift 98 7701) 1995/96 Anslag 148 157 Utgiftsprognos 148 400 därav 1996 95 314 1997 Förslag 98 7712) 1998 Beräknat 102 326 1999 Beräknat 105 803 1) Beloppen anges i tusental kr 2)Av anslaget tilldelas Försvarsmakten 64 120 tkr, Statens räddningsverk 22 977 tkr och Arbetsmarknadsstyrelsen 11 674 tkr. Anslaget omfattar kostnader för stöd till den verksamhet som anges i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Härutöver tilldelas de frivilliga försvarsorganisationerna för sin utbildnings- verksamhet medel dels från anslaget A 1. Försvarsmakten, dels från anslaget B 3. Befolkningsskydd och räddningstjänst. Arbetsmarknadsstyrelsen tilldelas medel genom anslagspost under anslaget B 3. Befolkningsskydd och räddningstjänst. En jämförelse mellan budget och utfall år 1994/95 visar att verksamheterna genomförts inom givna ramar. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att målen för verksamheten bedöms kunna uppfyllas inom tilldelad ram. Regeringens överväganden Sammanfattning -------------------------------------------------------------------- | De frivilliga försvarsorganisationer som anges i bilaga till | | förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet får | | bidrag för den del av deras verksamhet som främjar totalför- | | svaret och som omfattar ledning/administration, försvarsup- | | plysning och rekrytering. | | | | Resurser 1997 | | | | Anslag 98 771 tkr | -------------------------------------------------------------------- Verksamhet som finansieras med statsbidrag omfattas inte av bestämmelserna i förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisningar och anslagsframställningar. Härav följer att årsredovisningar och anslagsfram- ställningar inte lämnats i enlighet med föreskrifter i nämnda förordning. Myndigheterna Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Arbetsmarknadsstyrelsen disponerar och fördelar medlen till de frivilliga försvarsorganisationerna. Medlen ges i form av statsbidrag. Slutsatser och ställningstaganden För år 1997 tilldelas de frivilliga försvarsorganisationerna för stöd till verksamheten 98 771 000 kr. För utbildningsverksamheten bedöms 150 074 000 kr avdelas, varav 49 074 000 kr från anslag inom det civila försvaret och med 101 000 000 kr från anslag inom det militära försvaret. Regeringen har även i prop. 1996/97:4 kapitel 9 behandlat den frivilliga försvarsverksamheten. I detta kapitel framhålls bl.a. att regeringen, som ett uttryck för den stora betydelse regeringen ger den frivilliga för- svarsverksamheten, inte föreslår någon besparing när det gäller de statliga resurserna för verksamheten år 1997.