Post 6468 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
1995/96:195 ·
Hämta Doc ·
Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Marocko
Ansvarig myndighet: Utrikesdepartementet
Dokument: Prop. 195/4
AVDELNING II
DEFINITION AV BEGREPPET „URSPRUNGSVAROR„
Artikel 2
Ursprungskriterier
Vid tillämpningen av avtalet och utan att det påverkar bestämmelserna i
artiklarna 3, 4 och 5 i detta protokoll avses med
1. varor med ursprung i gemenskapen:
a) varor som helt framställts
inom gemenskapen i enlighet
med artikel 6 i detta
protokoll,
b) varor som framställts inom
gemenskapen och som innehåller
material som inte helt
framställts där, dock
förutsatt att dessa varor har
genomgått tillräcklig
bearbetning och förädling inom
gemenskapen i enlighet med
artikel 7 i detta protokoll.
2. varor med ursprung i Marocko:
a) varor som helt framställts i
Marocko i enlighet med artikel
6 i detta protokoll,
b) varor som framställts i
Marocko och som innehåller
material som inte helt
framställts där, om dessa
produkter har genomgått
tillräcklig bearbetning eller
behandling i Marocko i
enlighet med artikel 7 i detta
protokoll.
Artikel 3
Bilateral kumulering
1. Trots bestämmelserna i artikel 2.1 b skall varor som enligt detta protokoll
har sitt ursprung i Marocko anses vara varor med ursprung i gemenskapen, och det
är inte nödvändigt att sådant material har genomgått tillräcklig bearbetning
eller förädling i Marocko, dock förutsatt att det har genomgått bearbetning
eller förädling utöver den som beskrivs i artikel 8 i detta protokoll.
2. Trots bestämmelserna i artikel 2.2 b skall varor som enligt detta protokoll
har sitt ursprung i gemenskapen anses som varor med ursprung i Marocko, och det
är inte nödvändigt att sådant material har genomgått tillräcklig bearbetning
eller förädling i gemenskapen, dock förutsatt att det har genomgått bearbetning
eller förädling utöver den som beskrivs i artikel 8 i detta protokoll.
Artikel 4
Kumulering med material med ursprung i Algeriet eller Tunisien
1. Trots bestämmelserna i artikel 2.1 b och utan att det
påverkar bestämmelserna i punkterna 3 och 4 skall varor, med ursprung i Algeriet
eller Tunisien enligt protokoll nr 2, som utgör bilaga till avtalet mellan
gemenskapen och dessa länder, anses ha ursprung i gemenskapen, och det är inte
nödvändigt att sådant material har genomgått tillräcklig bearbetning eller
förädling, dock förutsatt att det har genomgått bearbetning och förädling utöver
den som anges i artikel 8 i detta protokoll.
2. Trots bestämmelserna i artikel 2.2 b och utan att det
påverkar bestämmelserna i punkterna 3 och 4 skall material med ursprung i
Algeriet eller Tunisien enligt protokoll nr 2, som utgör bilaga till avtalet
mellan gemenskapen och dessa länder, anses vara material med ursprung i Marocko,
och det är inte nödvändigt att sådant material har genomgått tillräcklig
bearbetning eller förädling, dock på villkor att det har genomgått bearbetning
och förädling utöver den som beskrivs i artikel 8 i detta protokoll.
3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 om material med
ursprung i Algeriet är inte tillämpliga utom i den mån som handeln mellan
gemenskapen och Algeriet och mellan Marocko och Algeriet omfattas av samma
ursprungsregler.
4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 om material med
ursprung i Tunisien är inte tillämpliga utom i den mån handeln mellan
gemenskapen och Tunisien och mellan Marocko och Tunisien omfattas av samma
ursprungsregler.
Artikel 5
Kumulering med bearbetning eller förädling
1. Vid tillämpingen av artikel 2.1 b skall bearbetning
eller förädling som utförts i Marocko eller, när villkoren i artikel 4.3 och 4.4
är uppfyllda, i
Algeriet eller Tunisien, anses ha utförts inom gemenskapen när de produkter som
framställs senare bearbetas eller förädlas i gemenskapen.
2. Vid tillämpningen av artikel 2.2 b skall bearbetning
eller förädling som utförts i gemenskapen eller, när villkoren i artikel 4.3 och
4.4 är uppfyllda, i Algeriet eller Tunisien, anses ha utförts i Marocko när de
produkter som framställs senare bearbetas eller förädlas i Marocko.
3. Vid tillämpningen av bestämmelserna i punkterna 1 och 2
skall de ursprungsprodukter som framställs i två eller flera av de stater som
anges i dessa bestämmelser, eller i gemenskapen, anses som ursprungsprodukter i
den stat eller i gemenskapen, där den senaste bearbetningen eller förädlingen
utförts, i den mån denna bearbetning eller förädling går utöver den som anges i
artikel 8.
Artikel 6
Helt framställda produkter
1. I enlighet med artiklarna 2.1 a och 2.2 a skall följande
produkter anses vara helt framställda antingen inom gemenskapen eller i Marocko:
a) Mineraliska produkter som
utvunnits ur deras jord eller
havsbotten.
b) Vegetabiliska produkter som
skördats där.
c) Levande djur som fötts och
uppfötts där.
d) Produkter som erhållits från
levande djur som uppfötts där.
e) Produkter från jakt eller
fiske som utövats där.
f) Produkter från havsfiske och
andra varor som hämtats ur
havet av deras fartyg.
g) Produkter som framställts
ombord på deras fabriksfartyg,
ej inberäknat de varor som
avses i f.
h) Begagnade föremål som
tillvaratagits där och som
endast kan användas för
återvinning av råvaror,
inbegripet begagnade bildäck
som endast kan användas för
regummering eller som avfall.
i) Avfall och skrot som uppkommit
vid tillverkningsprocesser som
bedrivs där.
j) Produkter som utvunnits från
eller under havsbottnen
utanför Tunisiens
territorialvatten, förutsatt
att landet såvitt avser
exploatering har ensamrätt
till den havsbottnen.
k) Varor som framställts
uteslutande av de produkter
som anges i a-j.
2. Med uttrycket „deras fartyg„ och „deras fabriksfartyg„ i
punkterna 1 f och g avses endast fartyg
- som är
registrerade
eller anmälda
för
registrering i
en medlemsstat
eller i
Marocko,
- som för en
medlemsstats
eller Marockos
flagg,
- som till minst
hälften ägs av
medborgare i
medlemsstaterna
eller Marocko,
eller av ett
bolag med
huvudkontor i
en medlemsstat
eller i
Marocko, och
vars direktör
eller
direktörer,
styrelseordförande,
samt
majoriteten av
styrelseledamöter
är medborgare
i en av
gemenskapens
medlemsstater
eller i
Marocko och
vidare, i
fråga om
handelsbolag
eller
aktiebolag,
för vilka
minst hälften
av kapitalet
tillhör
medlemsstater
eller Marocko,
deras
offentliga
organ eller
deras
medborgare,
- vars
befälhavare
och övriga
befäl är
medborgare i
medlemsstaterna
eller i
Marocko,
- vars
besättning
till minst
75 % består av
medborgare i
medlemsstaterna
eller i
Marocko.
3. I den mån handeln mellan Marocko eller gemenskapen och
Algeriet eller Tunisien omfattas av samma ursprungsregler skall uttrycken „deras
fartyg„ och „deras fabriksfartyg„ i punkterna 1 f och g även vara tillämpliga på
algeriska och tunisiska fartyg och fabriksfartyg enligt bestämmelserna i punkt
2.
4. Begreppen „Marocko„ och „gemenskapen„ skall också
omfatta Marockos och gemenskapens medlemsstaters territorialvatten.
Havsgående fartyg, inklusive fabriksfartyg på vilka
resultatet av fisket bearbetas eller förädlas skall anses utgöra en del av
gemenskapens eller Marockos territorium, förutsatt att de uppfyller villkoren i
punkt 2.
Artikel 7
Tillräckligt bearbetade eller förädlade varor
1. Vid tillämpningen av artikel 2 anses icke-
ursprungsmaterial vara tillräckligt bearbetat eller förädlat om den framställda
produkten klassificeras enligt ett annat tulltaxenummer än det enligt vilket
alla de icke-ursprungsmaterial som har använts vid tillverkningen klassificeras,
om inte annat följer av punkten 2 och artikel 8.
2. För en produkt som anges i kolumnerna 1 och 2 i
förteckningen i bilaga II måste de villkor som anges i kolumn 3 för produkten i
fråga uppfyllas i stället för regeln i punkt 1.
För produkterna i kapitel 84-91 kan exportören välja
mellan villkoren i kolumn 3 och de som anges i kolumn 4.
Då det i förteckningen i bilaga II används en
procentregel vid bestämning av ursprungsstatus för en produkt som har
framställts inom gemenskapen eller i Marocko, skall värdeökningen till följd av
bearbetningen eller förädlingen motsvara den framställda produktens pris fritt
fabrik minskat med värdet på det material från tredje land som har importerats
till gemenskapen eller Marocko.
3. Dessa villkor anger, i fråga om alla produkter som
omfattas av detta avtal, den bearbetning eller förädling som måste utföras på
det icke-ursprungsmaterial som används vid framställningen av dessa varor och
tillämpas endast med avseende på sådana material. Av detta följer att om en
produkt, som har fått ursprungsstatus genom att uppfylla villkoren i
förteckningen för den produkten, används vid framställningen av en annan vara,
är de tillämpliga villkoren för den vara i vilken den införlivas inte
tillämpliga på den, och ingen hänsyn skall tas till det icke-ursprungsmaterial
som kan ha använts vid framställningen.
Artikel 8
Otillräckliga bearbetnings- eller förädlingsåtgärder
Vid tillämpning av artikel 7 skall följande åtgärder för behandling eller
förädling anses otillräckliga för att ge status som ursprungsvaror, oavsett om
det sker en ändring av tulltaxenummer eller inte:
a) Behandling i syfte att
säkerställa att varorna
bevaras i gott skick under
transport och lagring
(luftning, utspridning,
torkning, kylning, inläggning
i saltvatten,
svavelsyrlighetsvatten eller i
andra konserverande
vattenlösningar, avlägsnande
av skadade delar och liknande
åtgärder).
b)Enkel behandling bestående i avlägsnande av damm,
siktning eller sållning, sortering, klassificering,
hoppassning (inklusive sammanföring av varusatser),
tvättning, målning eller delning.
c) i) Ompackning, uppdelning eller sammanföring av kollin.
ii)Förpackning på flaskor, i säckar, fodral eller askar, på plattor m.m.
samt alla andra enkla förpackningsåtgärder.
d) Anbringande av märken, etiketter eller liknande kännetecken på varor eller
förpackningar.
e) Enkel blandning av varor, även av skilda slag, om en eller flera i
blandningen ingående beståndsdelar inte uppfyller villkoren i detta
protokoll för att kunna anses ha ursprung i gemenskapen eller Marocko.
f) Enkel sammansättning av delar av artiklar i avsikt att framställa en
komplett artikel.
g) En kombination av två eller flera av de åtgärder som anges under a till f.
h) Slakt av djur.
Artikel 9
Kvalificerande enhet
1. Den kvalificerande enheten för tillämpning av bestämmelserna i detta
protokoll skall vara varje produkt som används som basenhet vid fastställandet
av klassificering i enlighet med Harmoniserade systemets nomenklatur.
Av detta följer att
a) när en produkt, som är sammansatt av en grupp eller en samling artiklar,
klassificeras under ett enda tulltaxenummer i Harmoniserade systemet utgör
helheten den kvalificerande enheten,
b) när ett parti består av ett antal identiska varor som klassificeras enligt
samma tulltaxenummer i Harmoniserade systemet skall varje produkt beaktas
individuellt vid tillämpning av bestämmelserna i detta protokoll.
2. Om förpackningarna vid tillämpningen av den allmänna regeln 5 i
Harmoniserade systemet klassas tillsammans med den produkt som de innehåller,
bör de anses såsom utgörande en helhet tillsammans med produkten vid
ursprungsbestämningen.
Artikel 10
Tillbehör, reservdelar och verktyg
Tillbehör, reservdelar och verktyg som levereras tillsammans med en utrustning,
en maskin, en apparat eller ett fordon skall tillsammans med dessa anses som en
enhet när de utgör standardutrustning och ingår i priset för ifrågavarande
utrustning, maskin, apparat eller fordon eller inte har fakturerats särskilt.
Artikel 11
Satser
Varor i satser, i den mening som avses i den allmänna regeln 3 i Harmoniserade
systemet, anses som ursprungsvaror under förutsättning att alla i satsen
ingående komponenter utgör ursprungsvaror. Varor i satser som består av såväl
ursprungsvaror som icke-ursprungsvaror skall dock i sin helhet anses vara
ursprungsvaror, förutsatt att värdet av icke-ursprungsvarorna inte överstiger
15 % av satsens pris fritt fabrik.
Artikel 12
Neutrala element
För att avgöra om en produkt har ursprung i gemenskapen eller i Marocko skall
det bortses från om elektrisk energi, bränsle, anläggningar och utrustning
liksom maskiner och verktyg som använts för framställning av denna produkt,
eller om någon vara som använts under produktionen och som inte ingått och som
inte var avsedd att ingå i den slutliga sammansättningen av produkten, är
ursprungsvaror eller inte.
AVDELNING III
TERRITORIELLA VILLKOR
Artikel 13
Territorialitetsprincip
De villkor i avdelning II som gäller erhållande av ursprungsstatus skall
uppfyllas utan avbrott inom gemenskapen eller i Marocko om inte annat följer av
bestämmelserna i artiklarna 4 eller 5.
Artikel 14
Återimport av varor
Om varor med ursprungsstatus som exporteras från gemenskapen eller Marocko till
ett annat land återsänds, skall de, förutom då bestämmelserna i artiklarna 4
eller 5 tillämpas, anses vara icke-ursprungsvaror om det inte på ett för
tullmyndigheterna tillfredsställande sätt kan visas
a) att de återsända varorna är samma varor som de som exporterades, och
b) att de inte har undergått någon åtgärd utöver den som var nödvändig för
att bevara dem i gott skick medan de var i det landet eller under export.
Artikel 15
Direkttransport
1. Den förmånsbehandling som avses i detta avtal gäller endast för varor eller
material som transporteras mellan gemenskapens och Marockos territorier eller,
vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 4 och 5, Algeriets eller Tunisiens
territorier, utan att föras in på andra territorier. Varor med ursprung i
Marocko eller i gemenskapen som bildar en enda försändelse som inte delas upp,
får emellertid transporteras genom andra
territorier än gemenskapens och Marockos eller, vid tillämpning av
bestämmelserna i artikel 3, Algeriets eller Tunisiens territorier, i
förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring på de territorierna, i
den mån som varorna har stått under uppsikt av tullmyndigheten i transit- eller
lagringslandet och de inte har undergått annan behandling än lossning och
lastning, eller någon åtgärd för att bevara dem i gott skick.
Varor med ursprung i Marocko eller inom gemenskapen får transporteras i
ledning genom annat territorium än gemenskapens eller Marockos.
2. För att styrka att villkoren i punkt 1 har uppfyllts skall för
tullmyndigheterna i importlandet uppvisas
a) antingen ett enda, i exportlandet utfärdat transportdokument som gäller
för transporten genom transiteringslandet,
b) eller ett intyg utfärdat av tullmyndigheterna i transiteringslandet
innehållande
i) en noggrann produktbeskrivning,
ii) datum för varornas lossning och lastning, eller för deras inskeppning
eller utskeppning samt, i förekommande fall, namnet på det fartyg som
används,
iii)uppgift om de villkor under vilka varorna befunnit sig i
transiteringslandet,
c) eller, i avsaknad härav, andra skriftliga underlag.
Artikel 16
Utställningar
1. Varor som har sänts från en av de avtalsslutande parterna till en
utställning i tredje land och som efter utställningen sålts för att importeras
till en annan avtalsslutande part skall vid importen dra fördel av
bestämmelserna i avtalet, förutsatt att varorna uppfyller villkoren i detta
protokoll för att anses ha ursprung inom gemenskapen eller i Marocko och att det
för tullmyndigheterna på ett tillfredsställande sätt styrks
a) att en exportör har sänt varorna från en av de avtalsslutande parterna
till utställningslandet och ställt ut dem där,
b) att denna exportör har sålt eller på annat sätt avyttrat varorna till
någon annan avtalsslutande part,
c) att varorna under utställningen eller omedelbart därefter har sänts till
den senare avtalsslutande parten i samma skick som de sändes till
utställningen, och
d) att varorna, sedan de sändes till utställningen, inte har använts för
annat ändamål än för visning på utställningen.
2. Ett ursprungsintyg skall på vanligt sätt utfärdas eller upprättas i enlighet
med bestämmelserna i avdelning IV och uppvisas för tullmyndigheterna i det
importerande landet. Beteckning för och adress till utställningen skall tydligt
anges på intyget. Vid behov får ytterligare skriftliga bevis om produkternas art
och de villkor på vilka de har ställts ut krävas.
3. Bestämmelserna i punkt 1 är tillämpliga på alla handels-, industri-,
jordbruks- och hantverksutställningar samt på mässor eller offentliga visningar
av liknande karaktär under vilka varorna förblir under tullkontroll, dock med
undantag för sådana som i privat syfte anordnas i butiker eller affärslokaler
för försäljning av utländska varor.
AVDELNING IV
URSPRUNGSINTYG
Artikel 17
Varucertifikat EUR.1
Intyg om varors ursprungsstatus enligt detta protokoll skall ges i form av ett
varucertifikat EUR.1, för vilket en förlaga finns i bilaga III till detta
protokoll.
Artikel 18
Normalt förfarande för utfärdande av varucertifikat EUR.1
1. Ett varucertifikat EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheterna i den
exporterande staten på skriftlig ansökan av exportören eller, på exportörens
ansvar, från dennes befullmäktigade företrädare.
2. För det ändamålet skall exportören eller dennes befullmäktigade företrädare
fylla i både varucertifikat EUR.1 och ansökningsblanketten, för vilka förlagor
finns i bilaga III.
Dessa blanketter skall fyllas i på något av de språk som avtalet har
upprättats på, i enlighet med bestämmelserna i exportlandets nationella
lagstiftning. Om blanketterna fylls i för hand skall detta ske med bläck och
tryckbokstäver. Uppgift om varuslag skall anges i det fält som är reserverat för
det ändamålet varvid alla rader skall fyllas i. Om ett fält inte fylls i
fullständigt skall en vågrät linje dras under sista raden under varuslag och det
tomma utrymmet korsas över.
3. En exportör som ansöker om ett varucertifikat EUR.1 skall vara beredd att
när som helst på begäran av tullmyndigheterna i exportlandet där
varucertifikatet EUR.1 utfärdas framvisa alla relevanta handlingar som styrker
de berörda varornas ursprungsstatus samt att övriga krav i detta protokoll är
uppfyllda.
4. Varucertifikatet EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheterna i en av
Europeiska gemenskapens medlemsstater om de varor som skall exporteras kan anses
vara varor med ursprung i gemenskapen i enlighet med artikel 2.1 i detta
protokoll. Varucertifikat EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheterna i Marocko om
de varor som skall exporteras kan anses vara varor med ursprung i Marocko i
enlighet med artikel 2.2 i detta protokoll.
5. Vid tillämpning av bestämmelserna i artiklarna 2 till 5 om kumulering får
tullmyndigheterna i medlemsstaten eller i Marocko utfärda varu-certifikat EUR.1
enligt villkoren i detta protokoll om de varor som skall exporteras kan anses
vara varor med ursprung i gemenskapen eller Marocko i enlighet med detta
protokoll och förutsatt att de varor som omfattas av varucertifikat EUR.1
befinner sig i gemenskapen eller i Marocko.
I dessa fall skall varucertifikat EUR.1 utfärdas mot uppvisande av ett
tidigare utfärdat eller upprättat ursprungsintyg. Detta ursprungsintyg måste
tullmyndigheterna i exportstaten behålla i minst tre år.
6. Exportlandets tullmyndigheter som utfärdar varucertifikat EUR.1 skall vidta
alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera varornas ursprungsstatus och att
övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda. För det ändamålet skall de ha
rätt att begära alla slags bevis och att utföra alla slags kontroller av
exportörens räkenskaper, eller varje annan kontroll som de bedömer lämplig.
De tullmyndigheter som har till uppgift att utfärda varucertifikat EUR.1 skall
också säkerställa att de blanketter som avses i punkt 2 är vederbörligen
ifyllda. Den skall särskilt kontrollera om utrymmet för varubeskrivningen har
fyllts i på ett sådant sätt att det utesluter varje möjlighet till bedrägliga
tillägg.
7. Dagen för utfärdande av varucertifikat EUR.1 skall anges i det fält på
certifikatet som är reserverat för tullmyndigheterna.
8. Varucertifikat EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheterna i exportstaten när
de berörda varorna exporteras. Det skall ställas till exportörens förfogande så
snart utförseln ägt rum eller garanteras.
Artikel 19
Varucertifikat EUR.1 som utfärdas i efterhand
1. Trots vad som sägs i artikel 18.8 får varucertifikat EUR.1 också
undantagsvis utfärdas efter exporten av produkterna i följande fall:
a) Det utfärdades inte vid tidpunkten för exporten på grund av misstag,
förbiseende eller särskilda omständigheter.
b) Det har på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt visats att
ett varucertifikat EUR.1 utfärdades men inte godtogs vid importen av
tekniska skäl.
2. För tillämpningen av punkt 1 skall exportören i sin skriftliga ansökan ange
plats och tidpunkt för exporten av de varor som EUR.1-certifikatet avser och
ange skälen för ansökan.
3. Tullmyndigheterna får utfärda varucertifikat EUR.1 i efterhand endast efter
att ha kontrollerat att de uppgifter som lämnas i exportörens ansökan stämmer
överens med uppgifterna i motsvarande dokument.
4. EUR.1-certifikat som utfärdas i efterhand måste förses med en av följande
påskrifter:
„NACHTRÄGLICH AUSGESTELLT„,
„DÉLIVRÉ A POSTERIORI„,
„RILASCIATO A POSTERIORI„,
„AFGEGEVEN A POSTERIORI„,
„ISSUED RETRO-SPECTIVELY„,
„UDSTEDT EFTERFØLGENDE„,
„EK*O*EN EK T*N Y*TEP*N„,
„EXPEDIDO A POSTERIORI„,
„EMITADO A POSTERIORI„,
„ANNETTU JÄLKIKÄTEEN„,
„UTFÄRDAT I EFTERHAND„,
[arabisk version].
5. Den påskrift som avses i punkt 4 skall föras in i fältet „Anmärkningar„ på
varucertifikatet EUR.1.
Artikel 20
Utfärdande av duplikat av varucertifikat EUR.1
1. Vid stöld, förlust eller förstörelse av ett varucertifikat EUR.1 får
exportören vända sig till de tullmyndigheter som utfärdat det och skriftligen
ansöka om ett duplikat som upprättas på grundval av de exportdokument som finns
hos tullmyndigheterna.
2. Ett duplikat som utfärdas på detta sätt måste förses med en av följande
påskrifter:
„DUPLIKAT„, „DUPLICATA„, „DUPLICATO„,„ANTI*PA*O„,
„DUPLICAAT„, „DUPLICATE„,
„DUPLICADO„, „SEGUNDA VÍA„, „KAKSOISKAPPALE„,
[arabisk version].
3. Den påskrift som avses i punkt 2 samt utfärdandedagen och det ursprungliga
certifikatets löpnummer skall föras in i fältet „Anmärkningar„ på
varucertifikatet EUR.1.
4. Duplikatet skall ha samma utfärdandedag som det ursprungliga
varucertifikatet EUR.1 och gälla från och med samma dag.
Artikel 21
Ersättning av certifikat
1. Det skall när som helst vara möjligt att ersätta ett eller flera
varucertifikat EUR.1 med ett eller flera andra certifikat, förutsatt att detta
görs av det tullkontor som ansvarar för varukontrollerna.
2. Vid tillämpningen av detta protokoll, inklusive bestämmelserna i denna
artikel, skall ersättningscertifikatet betraktas som ett slutgiltigt
varucertifikat EUR.
3. Ersättningscertifikatet skall utfärdas på grundval av en skriftlig ansökan
som görs av återexportören efter det att de berörda myndigheterna har
kontrollerat de uppgifter som har lämnats i ansökan. Datum och löpnummer för det
ursprungliga varucertifikatet EUR.1 skall anges i fält 7.
Artikel 22
Förenklat förfarande vid utfärdande av certifikat
1. Trots vad som sägs i artiklarna 18, 19 och 20 i detta protokoll kan ett
förenklat förfarande användas för utfärdande av varucertifikat EUR.1 i enlighet
med följande bestämmelser.
2. Tullmyndigheterna i exportlandet får tillåta en exportör, nedan kallad
„godkänd exportör„, som ofta exporterar varor, för vilka varucertifikat EUR.1
får utfärdas, och som på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt
erbjuder alla nödvändiga garantier för kontroll av varornas ursprungsstatus, att
inte till tullkontoret i exportlandet överlämna varorna eller en ansökan om
varucertifikat EUR.1 avseende dessa varor vid tiden för exporten, för att
erhålla ett varucertifikat EUR.1 enligt de villkor som fastställs i artikel 18 i
detta protokoll.
3. I det tillstånd som avses i punkt 2 skall tullmyndigheterna, om de så
önskar, föreskriva att fält nr 11 „Tullmyndighetens intyg„ på varu-certifikatet
EUR.1 skall
a) antingen attesteras på förhand med en stämpel från exportlandets behöriga
tullkontor och med en handskriven eller tryckt namnunderskrift av en
tjänsteman på det kontoret, eller
b) attesteras av den godkända exportören med en särskild stämpel som är
godkänd av tullmyndigheterna i exportlandet och motsvarar förlagan i
bilaga V till detta protokoll. Stämpeln får vara förtryckt på formuläret.
4. I de fall som avses i punkt 3 a skall en av följande påskrifter föras in i
fält nr 7 „Anmärkningar„ på varucertifikatet EUR.1:
„PROCEDIMIENTO SIMPLIFICADO„,
„FORENKLET PROCEDURE„,
„VEREINFACHTES VERFAHREN„,
„A**OY*TEYMENH *IA*IKA*IA„,
„SIMPLIFIED PROCEDURE„,
„PROCÉDURE SIMPLIFIÉE„,
„PROCEDURA SEMPLIFICATA„,
„VEREENVOUDIGDE PROCEDURE„,
„PROCEDIMENTO SIMPLIFICADO„,
„YKSINKERTAISTETTU MENETTELY„,
„FÖRENKLAT FÖRFARANDE„,
[arabisk version].
5. Fält nr 11 „Tullmyndighetens intyg„ på varucertifikatet EUR.1 skall om
nödvändigt fyllas i av den godkända exportören.
6. Den godkända exportören skall, om nödvändigt, i fält nr 13 „Begäran om
kontroll„ på varucertifikatet EUR.1 ange namn och adress på den myndighet som är
behörig att utföra kontroll av certifikatet.
7. Om det förenklade förfarandet tillämpas, får tullmyndigheten i exportlandet
föreskriva användning av varucertifikat EUR.1 försett med kännetecken för att de
skall kunna identifieras.
8. I det tillstånd som avses i punkt 2 skall tullmyndigheterna särskilt ange
a) på vilka villkor ansökningar om varucertifikat EUR.1 skall göras,
b) på vilka villkor dessa ansökningar skall bevaras under minst tre år,
c) i fråga om de fall som avses i punkt 3 b, vilken myndighet som är behörig
att utföra den efterkontroll som avses i artikel 33 i detta protokoll.
9. Tullmyndigheterna i exportlandet får förklara att vissa kategorier av varor
inte berättigar till den särskilda behandling som avses i punkt 2.
10. Tullmyndigheterna skall vägra sådant bemyndigande som avses i punkt 2 till
exportörer, som inte erbjuder de garantier som bedöms nödvändiga.
Tullmyndigheterna kan återkalla bemyndigandet när som helst. Återkallandet skall
göras om den godkända exportören inte längre uppfyller villkoren eller inte
längre lämnar dessa garantier.
11. Den godkända exportören kan åläggas att informera tull-myndigheterna, i
enlighet med de bestämmelser som de fastställer, om de varor som han ämnar
avsända, så att det behöriga tullkontoret eventuellt kan utföra en kontroll före
avsändandet av varorna.
12. Tullmyndigheterna i exportlandet får utföra alla de kontroller som de anser
vara nödvändiga av godkända exportörer. Exportörerna skall tillåta att detta
görs.
13. Bestämmelserna i denna artikel skall inte utgöra något hinder för
tillämpningen av gemenskapens, medlemsstaternas och Marockos bestämmelser för
tullformaliteter och användningen av tulldokument.
Artikel 23
Uppgiftsformulär och förklaring
1. Om artiklarna 3 till 5 skall tillämpas vid utfärdandet av varucertifikat
EUR.1 skall det behöriga tullkontoret vid utfärdande av certifikat för produkter
som innehåller produkter med ursprung i Algeriet, Tunisien eller gemenskapen ta
hänsyn till den förklaring enligt förebilden i bilaga 6 som exportören i
ursprungslandet skall lämna antingen på fakturan för dessa produkter eller i en
bilaga till fakturan.
2. Dock kan det berörda tullkontoret av exportören begära att han skall uppvisa
ett uppgiftsformulär, utlämnat i enlighet med punkt 3 och utformat i enlighet
med förlagan i bilaga 7, antingen för att kontrollera riktigheten i de
upplysningar som avser förklaringen enligt punkt 1 eller för att få
kompletterande uppgifter.
3. Uppgiftsformuläret för de berörda produkterna utlämnas på begäran av
exportören av dessa produkter, antingen i det fall som anges i punkt 2 eller på
denne exportörs initiativ, av det behöriga tullkontoret i den stat från vilken
produkterna exporterats. Det skall upprättas i två exemplar,varav ett exemplar
återlämnas till den sökande, som det åligger att överlämna det antingen till
exportören av de slutligt framställda produkterna eller till det tullkontor där
varucertifikat EUR.1 begärs för dessa produkter. Det andra exemplaret skall
förvaras av det tullkontor som har utfärdat det under minst tre år.
Artikel 24
Varucertifikatens giltighetstid
1. Ett varucertifikat EUR.1 skall gälla i fyra månader räknat från
utfärdandedagen i exportlandet och visas upp för tullmyndigheterna i
importlandet inom den tiden.
2. Varucertifikat EUR.1 som lämnas in till tullmyndigheterna i importlandet
efter sista dagen för uppvisande enligt punkt 1 får godkännas för
förmånsbehandling om underlåtelsen att lämna in certifikaten senast den
föreskrivna dagen beror på force majeure eller exceptionella omständigheter.
3. Förutom dessa fall av försenat uppvisande får tullmyndigheterna i
importlandet godkänna varucertifikaten EUR.1 om varorna har lämnats in till dem
före ovannämnda sista dag.
Artikel 25
Uppvisande av varucertifikat
Varucertifikat EUR.1 skall lämnas in till tullmyndigheterna i importlandet i
enlighet med de bestämmelser som gäller i den staten. Samma myndighet kan begära
en översättning av ett varucertifikat EUR.1. Den kan också kräva att
importanmälan åtföljs av ett intyg från importören om att varorna uppfyller de
villkor som gäller för tillämpningen av avtalet.
Artikel 26
Import av delleveranser
När isärtagna eller inte hopsatta produkter enligt den allmänna regeln 2 a i
kapitel 84 eller 85 i harmoniserade systemet på importörens begäran och på
villkor som fastställts av importlandets tullmyndigheter importeras genom
delleveranser behöver endast ett bevis om ursprung uppvisas för
tullmyndigheterna vid import av den första delleveransen.
Artikel 27
Fakturaförklaring
1. Trots vad som sägs i artikel 17 skall intyg om ursprungskaraktären hos
produkterna enligt detta protokoll lämnas genom en förklaring, vars text
återfinns i bilaga 4, och som skall anges av exportören på fakturan, en
leveranssedel eller annan affärshandling som beskriver de berörda produkterna på
ett tillräckligt detaljerat sätt för att de skall kunna identifieras (nedan
kallat „fakturaförklaring„) för partier som endast innehåller ursprungsprodukter
och för vilket värdet av varje parti inte överstiger 5 110 ecu.
2. Fakturaförklaringen skall fyllas i och undertecknas av exportören eller, på
dennes ansvar av hans befullmäktigade företrädare, i enlighet med detta
protokoll.
3. En fakturaförklaring skall upprättas för varje försändelse.
4. Den exportör som har upprättat en fakturaförklaring skall på begäran av
tullmyndigheterna i exportlandet tillhandahålla all redovisning rörande
användningen av denna förklaring.
5. Artiklarna 24 och 25 gäller i tillämpliga delar för fakturaförklaringen.
Artikel 28
Undantag från ursprungsintyg
1. Varor som sänds som småpaket till privatpersoner, eller ingår i en resandes
personliga bagage, skall godtas som ursprungsvaror utan att ett
ursprungsintyg behöver uppvisas, förutsatt att det rör sig om import som inte
har någon kommersiell karaktär och att varorna har deklarerats uppfylla kraven i
detta protokoll samt att det inte finns något tvivel om riktigheten i en sådan
förklaring. I fråga om postpaket kan denna försäkran göras på tullblankett
C2/CP3 eller på ett blad som bifogas den blanketten.
2. Import som har tillfällig karaktär och uteslutande avser varor för
mottagarens, den resandes eller deras familjers personliga bruk skall inte anses
vara import av kommersiell karaktär, förutsatt att det på grund av varans art
och mängd är uppenbart att syftet inte är kommersiellt.
3. Dessutom får det sammanlagda värdet av dessa varor inte överstiga 500 ecu
ifråga om småpaket eller 1 200 ecu ifråga om varor som ingår i en resandes
personliga bagage.
Artikel 29
Bevarande av ursprungsintyg och bevishandlingar
1. Den exportör som ansökt om varucertifikat EUR.1 skall under minst tre år
bevara de handlingar som anges i artiklarna 18.1 och 18.3.
2. Den exportör som upprättat en fakturaförklaring skall bevara en kopia av
denna under minst tre år liksom de handlingar som anges i artikel 27.1.
3. Tullmyndigheterna i exportlandet som utfärdar ett varucertifikat EUR.1 skall
bevara den ansökningsblankett som anges i artikel 18.2 under minst tre år.
4. Tullmyndigheterna i importlandet skall bevara varucertifikaten EUR.1 under
tre år.
Artikel 30
Avvikelser och formella fel
1. Upptäckten av mindre avvikelser mellan uppgifterna i varucertifikatet EUR.1
eller fakturaförklaringen och uppgifterna i de handlingar som lämnats in till
tullkontoret med avseende på formaliteterna vid importen av varorna medför inte
i sig att varucertifikatet EUR.1 eller fakturaförklaringen blir ogiltiga,
förutsatt att det vederbörligen fastställs att dokumentet svarar mot de
inlämnade varorna.
2. Uppenbara formella fel som skrivfel i ett varucertifikat EUR.1 eller
fakturaförklaringen skall inte leda till att dokumentet inte tas emot, om felen
inte är av den arten att det uppstår tvivel om att uppgifterna i dokumentet är
riktiga.
Artikel 31
Belopp i ecu
1. De belopp i exportlandets nationella valuta som motsvarar de belopp som
uttrycks i ecu skall fastställas av exportlandet och meddelas de andra
avtalsslutande parterna. Om beloppen överstiger motsvarande belopp som
fastställts av importstaten, skall importstaten godta dem om varorna är
fakturerade i exportlandets valuta eller i någon av de i artikel 4 i detta
protokoll nämnda ländernas valuta.
Om varan är fakturerad i en annan medlemsstats valuta, skall importlandet
godkänna det belopp som har anmälts av det berörda landet.
2. Fram till och med den 30 april 2000 skall de belopp som skall användas i
varje angiven valuta utgöra motvärdet i denna nationella valuta till beloppen
uttryckta i ecu per den 1 oktober 1994.
För varje följande period på fem år skall beloppen i ecu och deras motvärde i
medlemsstaternas nationella valuta ses över av associeringsrådet på grundval av
ecuns växelkurser den första arbetsdagen i oktober månad året omedelbart före
femårsperioden.
Vid denna översyn skall associeringsrådet säkerställa att någon sänkning inte
sker av de belopp som skall användas i nationell valuta och skall dessutom
beakta önskemål om att bevara effekten av berörda gränser i reella termer. För
det ändamålet får associeringsrådet besluta om att ändra beloppen i ecu.
AVDELNING V
METODER FÖR ADMINISTRATIVT SAMARBETE
Artikel 32
Meddelande om stämplar och adresser
Tullmyndigheterna i medlemsstaterna och i Marocko skall genom Europeiska
gemenskapernas kommission förse varandra med prov på den stämpelmärkning som
används vid deras tullkontor vid utfärdande av varucertifikat EUR.1 och med
adresserna till de tullmyndigheter som är behöriga att utfärda varucertifikat
EUR.1 och att kontrollera certifikaten och fakturaförklaringen.
Artikel 33
Kontroll av varucertifikat EUR.1
och fakturaförklaringarna och uppgiftsformulären
1. Kontroll i efterhand av varucertifikat EUR.1 och fakturaförklaringar skall
utföras stickprovsvis eller så snart som tullmyndigheterna i importlandet på
goda grunder hyser tvivel om dokumentets äkthet eller om riktigheten av
uppgifterna rörande varornas ursprungsstatus eller om att kraven i detta
protokoll har uppfyllts.
2. För tillämpningen av punkt 1 skall tullmyndigheterna i importlandet
återsända varucertifikat EUR.1 eller fakturaförklaringen eller en kopia av
dessa, till tullmyndigheterna i exportlandet och, i tillämpliga fall, ange
skälen i fråga om innehåll eller form för en undersökning.
Till stöd för begäran om kontroll i efterhand skall de tillhandahålla alla de
erhållna handlingar och upplysningar som talar för att uppgifterna i
varucertifikat EUR.1 eller fakturaförklaringen inte är riktiga.
3. Kontrollen genomförs av exportlandets tullmyndigheter. För det ändamålet
skall de ha rätt att begära alla slags bevis och att utföra alla slags
kontroller av exportörens räkenskaper, eller varje annan kontroll som de bedömer
användbar.
4. Om tullmyndigheterna i importlandet beslutar att uppskjuta beviljandet av
förmånsbehandling för den berörda produkten i avvaktan på resultatet av
kontrollen, skall de erbjuda importören att varorna utlämnas, med förbehåll för
de säkerhetsåtgärder som bedöms nödvändiga.
5. De tullmyndigheter som begär kontrollen skall så snart som möjligt och
senast inom tio månader underrättas om resultatet av denna. Resultatet måste
klart utvisa om dokumenten är äkta och om de berörda varorna kan anses vara
ursprungsvaror och uppfyller kraven i detta protokoll.
6. Om, vid välgrundad misstanke, inget svar erhålls före utgången av
tiomånadersperioden, eller om svaret inte innehåller tillräckliga uppgifter för
att avgöra om dokumentet i fråga är äkta eller varornas verkliga ursprung, skall
de kontrollerande tullmyndigheterna avslå ansökan om förmånsbehandling, utom i
fall av force majeure eller under exceptionella omständigheter.
7. Kontrollen i efterhand av uppgiftsformuläret enligt artikel 23 skall utföras
i de fall som anges i i punkt 1 och enligt motsvarande metoder som anges i
punkterna 2-6.
Artikel 34
Tvistlösning
Om det uppstår tvister i samband med de kontrollförfaranden som avses i artikel
33 och som inte kan lösas mellan de tullmyndigheter som begär kontroll och de
tullmyndigheter som ansvarar för utförandet av denna kontroll eller leder till
frågor angående tolkningen av detta protokoll skall dessa överlämnas till
tullsamarbetskommittén.
Tvister mellan importören och tullmyndigheterna i importstaten skall avgöras
enligt lagstiftningen i den staten.
Artikel 35
Sanktioner
Sanktioner skall riktas mot varje person som upprättar, eller låter upprätta, en
handling som innehåller oriktiga upplysningar i syfte att erhålla
förmånsbehandling för varor.
Artikel 36
Frizoner
1. Gemenskapens medlemsstater och Marocko skall vidta alla nöd-vändiga åtgärder
för att säkerställa att varor med vilka handel sker på grundval av ett
varucertifikat EUR.1, och som under transporten lagras i en frizon på deras
territorier, inte ersätts med andra varor och att de inte undergår någon
hantering annan än normala förfaranden för att förhindra dem från att försämras.
2. Med undantag från bestämmelserna i punkt 1 skall, när varor med ursprung i
gemenskapen eller i Marocko som importeras till en frizon på grundval av ett
varucertifikat EUR.1 där genomgår bearbetning eller förädling, de berörda
myndigheterna på exportörens begäran utfärda ett nytt varucertifikat EUR.1, om
den genomförda bearbetningen eller förädlingen är förenlig med bestämmelserna i
detta protokoll.
AVDELNING VI
CEUTA OCH MELILLA
Artikel 37
Tillämpning av protokollet
1. Begreppet „gemenskapen„ som används i detta protokoll omfattar inte Ceuta
och Melilla. Begreppet „varor med ursprung i gemenskapen„ omfattar inte varor
med ursprung i dessa zoner.
2. Detta protokoll skall tillämpas på motsvarande sätt på varor med ursprung i
Ceuta och Melilla, men endast enligt de särskilda villkor som anges i artikel
38.
Artikel 38
Särskilda villkor
1. De följande punkterna skall tillämpas i stället för artiklarna 2 till 4,
punkterna 1 och 2, och hänvisningar till dessa artiklar skall också betraktas
som hänvisningar till den här artikeln.
2. Förutsatt att varorna har transporterats direkt i enlighet med
bestämmelserna i artikel 15, skall följande anses som
1. varor med ursprung i Ceuta eller Melilla:
a) Varor helt framställda i Ceuta eller Melilla.
b) Varor framställda i Ceuta och Melilla vid vilkas framställning andra varor
än de som avses i a har använts, förutsatt att
i) dessa varor har undergått tillräcklig bearbetning eller förädling i
enlighet med artikel 7 i detta protokoll,
eller att
ii) varorna enligt detta protokoll har sitt ursprung i Marocko eller i
gemenskapen eller, när villkoren enligt artiklarna 4.3 och 4.4 är
uppfyllda, i Algeriet eller i Tunisien, förutsatt att de har överlämnats
till bearbetning eller förädling i högre grad än den otillräckliga
bearbetning eller förädling som avses i artikel 8.
2. varor med ursprung i Marocko:
a) Varor helt framställda i Marocko.
b) Varor framställda i Marocko vid vilkas framställning andra varor än de som
avses i a har använts, förutsatt att
i) dessa varor har undergått tillräcklig bearbetning eller förädling i
enlighet med artikel 7 i detta protokoll,
eller att
ii) varorna enligt detta protokoll har sitt ursprung i Ceuta och Melilla
eller i gemenskapen, eller, när villkoren enligt artikel 4.3 och 4.4 är
uppfyllda, i Algeriet eller Tunisien, förutsatt att de har överlämnats
till bearbetning eller förädling i högre grad än den otillräckliga
bearbetning eller förädling som avses i artikel 8.
3. Ceuta och Melilla skall anses som ett enda territorium.
4. Exportören eller hans befullmäktigade representant skall ange „Marocko„ och
„Ceuta och Melilla„ i fält 2 på varucertifikat EUR.1. Avseende varor som har
sitt ursprung i Ceuta eller Melilla, skall detta dessutom anges i fält 4 på
varucertifikat EUR.1.
5. De spanska tullmyndigheterna skall ansvara för tillämpningen av detta
protokoll i Ceuta och Melilla.
AVDELNING VII
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 39
Ändringar i protokollet
Associeringsrådet kan besluta att på begäran av den ena eller andra parten,
eller tullsamarbetskommittén, ändra tillämpningen av bestämmelsen i detta
protokoll.
Artikel 40
Tullsamarbetskomitté
1. Härmed inrättas en tullsamarbetskommitté med ansvar för administrativt
samarbete med avseende på en riktig och enhetlig tillämpning av detta protokoll,
vilken kommitté också skall utföra alla andra uppgifter på tullområdet som kan
komma att anförtros den.
2. Kommittén skall vara sammansatt av å ena sidan experter från medlemsstaterna
och tjänstemän från Europeiska gemenskapernas kommissions enheter med ansvar för
tullfrågor och å andra sidan experter som utses av Marocko.
Artikel 41
Bilagor
Bilagorna till detta protokoll skall utgöra en integrerad del av protokollet.
Artikel 42
Genomförande av protokollet
Både gemenskapen och Marocko skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för
genomförandet av detta protokoll.
Artikel 43
Överenskommelser med Algeriet och Tunisien
De avtalsslutande parterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att
ingå sådana överenskommelser med Algeriet och Tunisien som gör det möjligt att
tillämpa detta protokoll. De skall underrätta varandra om vilka åtgärder som
vidtagits för det ändamålet.
Artikel 44
Varor under transitering eller i lager
Bestämmelserna i avtalet får tillämpas på varor som uppfyller villkoren i detta
protokoll och som på dagen då avtalet träder i kraft antingen befinner sig under
transitering eller är tillfälligt lagrade i tullager eller i frizoner i
gemenskapen eller i Marocko eller, då bestämmelserna i artiklarna 3 till 5
tillämpas, i Algeriet eller Tunisien, förutsatt att ett varucertifikat EUR.1,
som har attesterats i efterhand av de behöriga myndigheterna i exportlandet,
tillsammans med dokument som visar att varorna har transporterats direkt, inom
fyra månader från den dagen har överlämnats till tullmyndigheterna i
importlandet.
BILAGA I
ANMÄRKNINGAR
Inledning
Dessa anmärkningar skall, om nödvändigt, tillämpas på alla varor som tillverkas
av icke-ursprungsmaterial, även om de inte omfattas av de särskilda villkor som
anges i förteckningen i bilaga II, utan omfattas av regeln om ändring av
tulltaxenummer som fastställs i artikel 7.1.
Anmärkning 1
1.1 I förteckningens första två kolumner beskrivs den framställda produkten.
Den första kolumnen innehåller det tulltaxe- eller kapitelnummer som
används i Harmoniserade systemet och den andra kolumnen innehåller den
varubeskrivning som används i detta system för detta tulltaxenummer eller
kapitel. För varje uppgift i de första två kolumnerna finns en regel
angiven i kolumn 3 eller 4. Om en post i den första kolumnen föregås av
ordet „ur„, betyder detta att regeln i kolumn 3 eller 4 endast gäller för
den del av numret eller kapitlet som anges i kolumn 2.
1.2 Om flera tulltaxenummer är grupperade tillsammans i kolumn 1, eller ett
kapitelnummer angivits och varubeskrivningen i kolumn 2 därför angivits i
allmänna termer, gäller den motsvarande regeln i kolumn 3 eller 4 för alla
de varor som enligt Harmoniserade systemet klassificeras enligt de olika
numren i kapitlet eller enligt något av de tulltaxenummer som är grupperade
där.
Anmärkning 2
2.1 Om ett tulltaxenummer eller en del av ett tulltaxenummer inte finns med i
förteckningen, tillämpas den regel om ändring av tulltaxenummer som avses i
artikel 7.1. Om regeln om ändring av tulltaxenummer tillämpas på något
nummer eller utdrag ur nummer som finns i förteckningen, anges detta i
kolumn 3.
2.2 Den bearbetning eller förädling som krävs enligt en regel i kolumn 3 skall
utföras endast såvitt avser de icke-ursprungsmaterial som används. På samma
sätt tillämpas de begränsningar som anges i kolumn 3 endast på det icke-
ursprungsmaterial som används.
2.3 Om en regel anger att material enligt vilket tulltaxenummer som helst kan
användas, kan också material som anges under samma tulltaxenummer som
produkten användas, dock under förutsättning av särskilda begränsningar som
också kan anges i regeln. Uttrycket „tillverkad av material enligt vilket
tulltaxenummer som helst, inklusive andra material enligt tulltaxenummer
...„ innebär att endast material som är klassificerat enligt samma
tulltaxenummer som en produkt i en annan beskrivning än den produkt som
anges i kolumn 2 i förteckningen får användas.
2.4 Om en produkt, som är gjord av icke-ursprungsmaterial, och som har uppnått
ursprungsstatus under tillverkningen genom tillämpning av regeln om ändring
av tulltaxenummer eller den regel i förteckningen som avser den produkten,
används som material under en annan produkts tillverkningsprocess, är inte
reglerna rörande den produkt som den ingår i tillämpliga på den.
Exempel:
En motor enligt tulltaxenummer 8407, för vilken regeln föreskriver att
värdet av det icke-ursprungsmaterial som ingår inte får överstiga 40 % av
priset fritt fabrik, är tillverkad av „annat legerat stål, grovt tillformat
genom smidning„ enligt tulltaxenummer 7224.
Om detta smide har smitts i det berörda landet av ett göt med icke-
ursprungsstatus, har det redan fått ursprungsstatus med stöd av regeln för
tulltaxenummer 7224 i förteckningen. Smidet kan sedan räknas som
ursprungsvara vid beräkningen av värdet på icke-ursprungmaterialet som kan
användas vid tillverkningen av motorn enligt nr 8407, utan hänsyn till om
det framställts i samma fabrik eller i en annan. Värdet av götet med icke-
ursprungsstatus skall därför inte räknas med när värdet av icke-
ursprungsmaterial som använts läggs samman.
2.5 Även om bestämmelsen om förändring av nummer eller andra bestämmelser i
förteckningen uppfylls skall en produkt inte få ursprungsstatus om den
genomförda bearbetningen i sin helhet är otillräcklig enligt artikel 6.
Anmärkning 3
3.1 Regeln i förteckningen anger den minsta bearbetning eller förädling som
fordras och ytterligare bearbetning eller förädling ger också
urspungsstatus. Däremot kan utförandet av mindre bearbetning eller
förädling inte ge ursprungsstatus. Om en regel alltså fastslår att icke-
ursprungsmaterial i ett visst tillverkningsstadium får användas, är
användning av sådana material i ett tidigare tillverkningsstadium tillåten
medan användningen av sådana material i ett senare tillverkningsstadium
inte är tillåten.
3.2 Om en regel i förteckningen anger att en produkt får tillverkas av mer än
ett material, innebär detta att vilket eller vilka som helst av dessa
material får användas. Det krävs inte att alla material används.
Exempel
Regeln för tyger anger att naturliga fibrer får användas och att bl.a.
kemiska material också får användas. Denna regel innebär inte att
naturfibrer och kemiska material måste användas tillsammans. Det är möjligt
att använda det ena eller andra av dessa material eller båda tillsammans.
Om en begränsning gäller för det ena materialet, och andra
begränsningar gäller för andra material, tillämpas dessa begränsningar
endast på de material som faktiskt används.
Exempel
Regeln för symaskiner specificerar att både trådspännings-mekanismen och
mekanismen för sicksackning måste ha ursprungsstatus. Dessa två
begränsningar tillämpas endast om de berörda mekanismerna faktiskt ingår i
symaskinen.
3.3 Om en regel i förteckningen anger att en produkt måste tillverkas av ett
särskilt material, hindrar villkoret uppenbarligen inte användning av andra
material som, på grund av sin beskaffenhet, inte kan uppfylla det
villkoret.
Exempel
Regeln för tulltaxenummer 1904, som uttryckligen utesluter användning av
spannmål eller av varor härledda från spannmål, hindrar inte användning av
mineralsalter, kemikalier och andra tillsatsämnen som inte har framställts
av spannmål.
Exempel
I fråga om en produkt som tillverkas av bonade material är det, om det
endast är tillåtet att använda garn som utgör icke-utgångsmaterial för
detta slag av produkt, inte möjligt att använda bonad duk som
utgångsmaterial - även om bonad duk normalt inte kan tillverkas av garn. I
detta fall befinner sig utgångsmaterialet normalt i stadiet före
garnstadiet - dvs. fiberstadiet (se också anmärkning 6.3 avseende
textilier).
3.4 Om två eller flera procentsatser anges i en regel i förteckningen för det
högsta värdet för icke-ursprungsmaterial som kan användas, får dessa
procentsatser inte läggas samman. Värdet av allt icke-ursprungsmaterial som
används får med andra ord aldrig överstiga
den högsta av de ana procentsatserna. Dessutom får de enskilda
procentsatserna för de särskilda material som de är tillämpliga på inte
överskridas.
Anmärkning 4
4.1 Begreppet „naturfibrer„ används i förteckningen för att ange andra fibrer
än konst- eller syntetfibrer och är begränsat till stadiet innan spinningen
äger rum, inklusive avfall, och, om inte annat anges, inbegriper begreppet
„naturfibrer„ sådana fibrer som har kardats, kammats eller beretts på annat
sätt, men inte spunnits.
4.2 Begreppet „naturfibrer„ inbegriper tagel enligt nr 0503, natursilke enligt
nr 5002 och 5003 samt ullfibrer, fina eller grova djurhår enligt nr
5101-5105, bomullsfibrer enligt nr 5201-5203 och andra vegetabiliska fibrer
enligt nr 5301-5305.
4.3 Begreppen „textilmassa„, „kemiska material„ och „material för
papperstillverkning„ används i förteckningen för att ange de material som
inte klassificeras i kapitel 50-60 och som kan användas för tillverkning av
syntet-, konst- eller pappersfibrer eller -garn.
4.4 Begreppet „konststapelfibrer„ används i förteckningen för att ange
fiberkabel av syntetfilament eller av regenatfilament, stapelfibrer eller
avfall enligt nr 5501-5507.
Anmärkning 5
5.1 I fråga om de varor, som klassificeras enligt de tulltaxenummer i
förteckningen för vilka det görs en hänvisning till denna anmärkning, skall
inte villkoren i kolumn 3 i förteckningen tillämpas på bastextilmaterial
som används vid deras tillverkning, och som sammanlagt utgör 10 % eller
mindre av totalvikten på alla de bastextilmaterial som har använts (se
också anmärkning 5.3 och 5.4 nedan).
5.2 Denna tolerans gäller emellertid endast för blandvaror som har tillverkats
av två eller flera bastextilmaterial.
Följande är bastextilmaterial:
— Silke.
— Ull.
— Grova djurhår.
— Fina djurhår.
— Tagel.
— Bomull.
— Material för papperstillverkning och papper.
— Lin.
— Mjukhampa.
— Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål.
— Sisal och andra textilfibrer från växter av släktet Agave.
— Kokosfibrer, manillahampa, rami och andra vegetabiliska textilfibrer.
— Syntetkonstfilament.
— Regenatkonstfilament.
— Syntetkonststapelfibrer.
— Regenatkonststapelfibrer.
Exempel
Ett garn enligt nr 5205 tillverkat av bomullsfibrer enligt nr 5203 och
syntetstapelfibrer enligt nr 5506 är ett blandgarn. Därför får syntetiska
stapelfibrer som inte uppfyller ursprungsreglerna (vilka kräver
tillverkning från kemiska material eller textilmassa) användas upp till 10
% av garnets vikt.
Exempel
Ett tyg av ull enligt nr 5112 tillverkat av ullgarn enligt nr 5107 och
syntetiskt garn av stapelfibrer enligt nr 5509 är ett blandat tyg.
Syntetiskt garn som inte uppfyller ursprungsreglerna (vilka kräver
tillverkning från kemiska material eller textilmassa) eller garn av ull som
inte uppfyller ursprungsreglerna (vilka kräver tillverkning från
naturfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt förberedda för
spinning) eller en kombination av de två kan användas upp till 10 % av
tygets vikt.
Exempel
En tuftad duk av textilmaterial enligt nr 5802 tillverkad av bomullsgarn
enligt nr 5205 och bomullsvävnader enligt nr 5210 är en blandprodukt endast
om bomullstyget självt är ett blandtyg gjort av garn som klassificeras
enligt två skilda tulltaxenummer, eller om de använda bomullsgarnerna
själva är blandningar.
Exempel
Om den tuftade dukvaran av textilmaterial varit tillverkad av bomullsgarn
enligt nr 5205 och syntetiskt tyg enligt nr 5407 är de använda garnerna två
skilda bastextilmaterial och den tuftade dukvaran av textilmaterialet är
följaktligen en blandprodukt.
Exempel
En tuftad matta tillverkad av både regenatgarn och bomullsgarn och på
baksidan förstärkt med jute är en blandprodukt eftersom tre
basextilmaterial använts. Allt icke-ursprungsmaterial som använts i ett
senare tillverkningsstadium än vad regeln tillåter får således användas,
förutsatt att dess sammanlagda vikt inte överstiger 10 % av
textilmaterialens vikt i mattan. Både den juteförstärkta baksidan och
regenatgarnet skulle kunna importeras vid detta stadium, förutsatt att
viktvillkoren är uppfyllda.
5.3 I fråga om tyger som innehåller „garn av segmenterad polyuretan med mjuka
segment av polyeter, även överspunnet„ är denna tolerans 20 % för sådant
garn.
5.4 I fråga om tyger som innehåller remsor som utgörs av en kärna, bestående av
antingen aluminiumfolie eller av plastfilm med eller utan överdrag av
aluminiumpulver, med en bredd som inte överstiger 5 mm, och som är
sammanfogad mellan två plastfilmer med hjälp av klister, är denna tolerans
30 % för sådana remsor.
Anmärkning 6
6.1 Ifråga om de textilvaror i förteckningen som är märkta med en fotnot som
hänvisar till denna anmärkning, får textilmaterial, med undantag av foder
och mellanfoder, som inte uppfyller regeln i kolumn 3 i förteckningen för
de berörda konfektionsvarorna användas, förutsatt att de klassificeras
enligt ett annat tulltaxenummer än varan och att deras värde inte
överstiger 8 % av varans pris fritt fabrik.
6.2 Material som inte klassificeras enligt kapitel 50-63 får användas fritt,
oavsett om de innehåller textilmaterial.
Exempel
Om en bestämmelse i förteckningen anger att garn skall användas för en viss
beklädnadsprodukt, t.ex. byxor, förhindrar inte detta användandet av
metallföremål som t.ex. knappar, eftersom knappar inte klassificeras enligt
kapitel 50-63. Av samma skäl förhindras inte användandet av blixtlås även
om blixtlås normalt innehåller textilmaterial.
6.3 Då en procentregel gäller, måste hänsyn tas till utstyrselns och
tillbehörens värde vid beräkningen av värdet av ingående icke-
ursprungsmaterial.
Anmärkning 7
7.1 I fråga om numren ur 2707, 2713-2715, ur 2901, ur 2902 och ur 3403 avses
med „särskilda processer„ följande:
a) Vakuumdestillation.
b) Omfattande fraktionerad omdestillation1.
c) Krackning.
d) Reformering.
e) Extraktion med selektiva lösningsmedel.
f) Den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling med
koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller svaveltrioxid
och efterföljande neutralisering med alkali samt blekning och rening
med naturligt aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol
eller bauxit.
g) Polymerisation.
h) Alkylering.
i) Isomerisering.
7.2 Med „särskild process„ enligt nr 2710, 2711 och 2712 förstås följande:
a) Vakuumdestillation
b) Omfattande fraktionerad omdestillation.
c) Krackning.
d) Reformering.
e) Extraktion med selektiva lösningsmedel.
f) Den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling med
koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller svaveltrioxid
och efterföljande neutralisering med alkali samt blekning och rening
med naturligt aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol
eller bauxit.
g) olymerisering.
h) Alkylering.
i) Isomerisering.
j) Endast för tungoljor enligt nr ur 2710: avsvavling med hydrogen om de
bearbetade produkternas svavelinnehåll reduceras med minst 85 %
(ASTM D 1266—59 T).
k) Endast för tungoljor enligt nr 2710: avparaffinering på annat sätt än
genom enkel filtrering.
l) Endast för tungoljor enligt nr ur 2710: hydrogenbehandling, annan än
avsvavling, vid vilken hydrogen vid ett tryck över 20 bar och en
temperatur över 250°C aktivt deltar i en kemisk reaktion med hjälp av
en katalysator. Efterföljande hydrering av smörjoljor enligt nr ur 2710
(t.ex. hydrofinishing eller
**FOOTNOTES**
1 Se förklarande tilläggsnot 4b i kapitel 27 i Kombinerade
nomenklaturen.
avfärgning) för att framför allt förbättra färg eller stabilitet skall
emellertid inte räknas som en särskild process.
m) Endast för eldningsoljor enligt nr ur 2710; atmosfärisk destillation om
mindre än 30 volymprocent destillat (inklusive destillationsförluster)
erhålls vid 300°C enligt ASTM D 86.
n) Endast för andra tungoljor än dieselbrännoljor och eldningsoljor enligt
nr ur 2710: bearbetning vid elektrisk högfrekvens-urladdning.
7.3 I fråga om numren ur 2707, 2713-2715, ur 2901, ur 2902 och ur 3403 enkel
behandling bestående i rengöring, dekantering, avsaltning,
vattenseparering, filtrering, färgning, ett svavelinnehåll som är
resultatet av att produkter med olika svavelinnehåll blandas eller någon
kombination av dessa behandlingar medför inte ursprungsstatus.
___________________