Post 6384 av 7374 träffar
                
                
            
                    Propositionsnummer ·
                    1997/98:1 ·
                    
                    Hämta Doc ·
                    
                
                
                
                    Budgetpropositionen för 1998
                
                
                
                    Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
                
                
                
                    Dokument: Prop. 1/8
                
                
                
                
Invandrare och 
flyktingar
8
 
.
Förslag till statsbudget för år 1998
Invandrare och flyktingar
Innehållsförteckning
	1	Förslag till regeringsbeslut	5
	2	Inledning	7
2.1   Omfattning och ändamål	7
2.2   Resultatbedömningar och slutsatser	8
	3	Migrationspolitik	8
3.1   Omfattning och ändamål	8
3.2   Resultatbedömningar och slutsatser	8
3.3   Anslag	11
A 1. Statens invandrarverk	11
A 2. Mottagande av asylsökande	11
A 3. Migrationspolitiska åtgärder	12
A 4. Utlänningsnämnden	13
A 5. Offentligt biträde i utlänningsärenden	13
A 6. Utresor för avvisade och utvisade	14
	4	Integrationspolitik
		
4.1   Omfattning och ändamål	15
4.2   Resultatbedömningar	15
4.3   Anslag	19
B 1. Integrationsmyndigheten	19
B 2. Särskilda insatser i utsatta bostadsområden	19
B 3. Integrationsåtgärder	20
B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande	21
B 5. Hemutrustningslån	22
1  Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
 
1.	för budgetåret 1998 anvisar anslagen under 
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt 
följande uppställning
ANSLAG
ANSLAGSTYP
ANSLAGSBELOPP
(TUSENTAL 
KRONOR)
A 1. Statens invandrarverk
ramanslag
452 402
A 2. Mottagande av asylsökande
ramanslag
773 650
A 3. Migrationspolitiska åtgärder
ramanslag
313 289
A 4. Utlänningsnämnden
ramanslag
65 388
A 5. Offentligt biträde i utlänningsärenden
ramanslag
60 295
A 6. Utresor för avvisade och utvisade
ramanslag
83 210
B 1. Integrationsmyndigheten
ramanslag
45 376
B 2. Särskilda insatser i utsatta bostadsområden
ramanslag
200 000
B 3. Integrationsåtgärder
ramanslag
57 860
B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande
ramanslag
1 713 915
B 5. Hemutrustningslån
ramanslag
98 549
Summa
3 863 934
.
2  Inlednin
2.1 Omfattning och ändamål
Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor 
rörande flyktingpolitik, invandringen till Sverige, 
mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att vistas 
här samt internationellt samarbete på det 
migrationspolitiska området. Utgiftsområdet omfattar 
vidare integrationspolitik med frågor rörande 
invandrares introduktion i Sverige, delaktighet och 
inflytande, åtgärder mot etnisk diskriminering, 
främlingsfientlighet och rasism samt ersättning till 
kommunerna för mottagande av flyktingar.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
7 
914,1
4 
601,0
3 
759,2
3 
863,91
3 
761,5
3 
570,3
1 Regeringen har, jämfört med vårpropositionen, omfördelat 100 miljoner 
kronor till detta utgiftsområde från utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till 
kommuner.
Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall 
och ekonomiskt utfall
De stora utgifterna inom utgiftsområdet avser 
mottagande av asylsökande och statlig ersättning till 
kommunerna för flyktingar och vissa andra invandrare. 
Sedan antalet asylsökande minskat har kostnaderna gått 
ner. Ersättningen till kommunerna för äldre och 
handikappade ökar dock fortfarande.
Större förändringar
Under år 1997 har Statens invandrarverk tagit över 
ansvaret från polisen för ansökningar och 
grundutredningar i asylärenden, ansökningar och 
utredningar i övriga ärenden om uppehållstillstånd och 
svenskt medborgarskap samt utlänningar som tagits i 
förvar enligt utlänningslagen.
Mål för utgiftsområdet
Migrationspolitikens mål är att i en värld präglad av 
ökad öppenhet, samverkan och utbyte på alla områden 
verka för att migration till och från vårt land kan ske i 
ordnade former samt
  att värna asylrätten och 
  att upprätthålla den reglerade invandringen
Detta skall ske på ett sätt som svarar mot kraven på 
öppenhet och utbyte och präglas av rättssäkerhet, 
humanitet och respekt för individens mänskliga 
rättigheter.
Integrationspolitikens mål skall, enligt regeringens 
förslag i propositionen Sverige, framtiden och 
mångfalden -  från invandrarpolitik till 
integrationspolitik (1997/98:16), vara
  lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk 
och kulturell bakgrund,
  en samhällsgemenskap med samhällets mångfald 
som grund, samt
  en samhällsutveckling som kännetecknas av 
ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett 
bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga 
för.
Prioriteringar för år 1998
Moderniseringen av handläggning och prövning av 
utlänningars rätt att vistas i Sverige fortsätter. 
Invandrarverkets roll som central utlänningsmyndighet 
stärks. Utlänningsnämnden får ökade resurser för att 
kunna förkorta handläggningstiderna. Satsningen under 
budgetåret 1997 på åtgärder för att främja frivillig 
återvandring fortsätter.
I propositionen om integrationspolitik lägger 
regeringen fram förslag till mål för en ny 
integrationspolitik. En ny myndighetsstruktur för 
integrationsfrågor föreslås. Statens invandrarverks 
uppgifter koncentreras till migrationspolitik och 
medborgarskapsfrågor.
Prognoser och uppföljning skall förbättras inom 
utgiftsområdet.
2.2	Resultatbedömningar och 
slutsatser
Av det beslut om den framtida migrationspolitiken som 
riksdagen fattade i december 1996, enligt förslag från 
regeringen i propositionen Svensk migrationspolitik i ett 
globalt perspektiv (1996/97:25), framgår att politiken 
skall präglas av helhetssyn. Politikområdet omfattar 
även bistånds-, säkerhets-, försvars- och 
handelspolitiken. Statliga insatser på samtliga dessa 
områden påverkar invandringen till Sverige. Antalet 
asylsökande är nu förhållandevis lågt och ligger på 
samma nivå som i början av 1980-talet, dvs. 8 000 - 10 
000 asylsökande per år. Bortsett från ökningen av 
antalet asylsökande i samband med krisen i f.d. 
Jugoslavien har utvecklingen under 1990-talet varit 
relativt stabil. Under år 1997 beräknas drygt 8 000 
personer komma att söka asyl i Sverige. Snabba 
omvärldsförändringar kan dock inträffa och 
planeringsnivån för mottagandet av asylsökanden och 
prövningen av asylärenden bestäms till 13 350 
asylsökande för budgetåret 1998.
Kommunutflyttningarna av flyktingar kulminerade 
åren 1993 och 1994. Till årsskiftet 1997/98 bedöms de 
asylsökande som väntat länge på slutligt beslut om 
uppehållstillstånd ha fått sina ärenden avgjorda och kan 
ha fått avvisningsbeslut eller blivit kommunmottagna. 
Fr.o.m. budgetåret 1998 antas 
7 000 utlänningar årligen tas emot i kommunerna och 
berättiga dessa till statlig ersättning. Den särskilda 
statliga ersättningen för äldre och handikappade 
utlänningar har ökat kraftigt.
Det integrationspolitiska arbetet skall i enlighet med 
förslagen i regeringens proposition om 
integrationspolitik särskilt inriktas på att ge 
förutsättningar för individens egen försörjning och 
delaktighet i samhället. En ny myndighet för 
integrationsfrågor skall inrättas den 1 juni 1998. Som 
följd härav bör anslagsstrukturen för 
verksamhetsområde B 1. Integrationspolitik ändras. 
Förslag redovisas i avsnitt 4.3.
UTGIFTSUTVECKLING FÖR DE I UTGIFTSOMRÅDET INGÅENDE VERSAMHETSOMRÅDENA
UTGIFT
1995/96
DÄRAV
1996
ANVISAT
1997
UTGIFTSPROG
NOS
1997
FÖRSLAG
1998
BERÄKNAT
1999
BERÄKNAT
2000
Migrationspolitik
2 884,6
1 980,0
2 000,8
2 045,4
1 748,2
1 723,2
1 717,8
Integrationspolitik
5 029,5
2 621,0
1 452,3
1 713,8
2 115,7
2 038,2
1 852,4
Totalt för utgiftsområde 8
7 914,1
4 601,0
3 453,1
3 759,2
3 863,9
3 761,5
3 570,3
3  Migrationspolitik
3.1 Omfattning och ändamål
Verksamhetsområdet omfattar migrationspolitik med 
frågor rörande flyktingpolitik, invandringen till Sverige, 
mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att vistas 
här samt internationellt samarbete på det 
migrationspolitiska området. I verksamhetsområdet 
ingår Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden.
I propositionen Svensk migrationspolitik i globalt 
perspektiv (1996/97:25) framhölls att politiken skall 
utgå från en helhetssyn som inkluderar aktiva 
förebyggande åtgärder. Även samarbetet med andra 
stater framhölls. Betydelsen av EU-samarbetet kommer 
att öka till följd av att man i Amsterdamfördraget fört in 
invandrings- och flyktingfrågorna under första pelaren. 
Dublinkonventionen, som närmare reglerar vilket land 
som har ansvar för att pröva en asyl-ansökan, kommer 
att träda i kraft hösten 1997. Konventionen gäller 
mellan EU:s medlemsstater.
En parlamentarisk kommitté har tillsatts för att 
utreda om utlännings- och medborgarskapsärenden skall 
prövas i tvåpartsprocess och om prövningen skall göras 
av domstolar, domstolsliknande organ eller renodlade 
förvaltningsmyndigheter. Kommittén skall även göra en 
i första hand språklig och redaktionell översyn av 
utlänningslagen så att lagens struktur blir tydligare och 
mer överskådlig.
En utredning tillsattes under år 1997 med uppgift att 
föreslå framtida organisation och riktlinjer för 
verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut. 
Utredningen skall även föreslå andra åtgärder för att 
främja återvändande för personer som nekats 
uppehållstillstånd i Sverige. Likaså utreds metoder för 
den inre utlänningskontrollen. Förslagen från 
utredningen skall lämnas till regeringen senast den 30 
september 1997.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
2 
884,6
1 
980,0
2 
045,41
1 
748,2
1 
723,2
1 
717,8
1 Varav 2,9 miljoner kronor utgörs av ett äldre anslag inom 
verksamhetsområdet.
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall 
och ekonomiskt utfall
Kostnaderna för mottagande av asylsökande under år 
1997 kommer liksom föregående budgetår att överstiga 
tilldelade medel. Anledningen till detta är främst att 
drygt 25 procent av de personer som är registrerade i 
mottagandesystemet är personer med lagakraftvunna 
avvisningsbeslut. Besluten har av olika anledningar inte 
kunnat verkställas.
3.2 Resultatbedömningar och 
slutsatser
Invandringen till Sverige
Målet för asylprövningen har inte uppfyllts under 
budgetåret 1995/96. Endast 35 % av asylärendena hos 
Statens invandrarverk har avgjorts inom 
verksamhetsmålets handläggningstid. Från dessa 
ärenden har exkluderats ärenden som berörts av 
verkställighetsstopp, avvaktar praxisbeslut eller generellt 
ligger utanför möjligheterna att klara målet på två 
månaders handläggningstid. Med flera omständigheter 
bortdefinierade och trots detta en låg måluppfyllelse 
riskerar verksamhetsmålet att bli alltför avlägset för att 
fylla en styrande funktion för verksamheten. För att 
uppnå bättre styrande effekter har regeringen omarbetat 
målen i Invandrarverkets regleringsbrev för budgetåret 
1997. Under första kvartalet år 1997 var 
måluppfyllelsen 43 procent.
Utlänningsnämnden har prioriterat handläggningen 
av överklaganden över beslut om avvisning eller 
utvisning. Handläggningstiderna i dessa 
ärendekategorier har blivit kortare medan 
handläggningstiderna för medborgarskapsärenden 
fortfarande är långa. Nämnden har alltsedan sin 
tillkomst haft stora ärendebalanser. Extraresurser har 
tidvis tillförts. För närvarande är det primära problemet 
den stora mängd nya ansökningar om uppehållstillstånd 
som måste handläggas med förtur. Utlänningsnämnden 
har sedan den 1 januari 1997 en ny typ av ärenden som 
avser överklagande av beslut om uppehållstillstånd där 
avvisnings- eller utvisningsbeslut inte är aktuellt. Efter 
ett drygt halvårs verksamhet är det ännu för tidigt att 
dra några säkra slutsatser om resultatet av nämndens 
verksamhet i denna del. Hittills har ärendetypen varit 
resurskrävande. Enligt nämndens egen bedömning är en 
ökning av antalet ärenden att vänta.
Mottagandet av asylsökande
De beräkningar som gjordes av regeringen inför 
budgetåret 1997 om antalet personer i 
mottagandesystemet har inte hållit. Den främsta orsaken 
till detta är att ett förhållandevis stort antal utlänningar 
med avvisningsbeslut ännu inte har kunnat återvända 
hem. Regeringen kommer att fortsätta sina 
ansträngningar att söka träffa avtal med vissa länder om 
återvändande av personer som inte får uppehållstillstånd 
i Sverige. Ett resultat av dessa förhandlingar är bl.a. 
den principöverenskommelse som träffats med 
Förbundsrepubliken Jugoslavien om att dess 
medborgare skall kunna återvända hem. 
Den organiserade verksamheten för asylsökande har 
successivt ökat och breddats. Såväl måluppfyllelse och 
deltagande som det genomsnittliga antalet timmar per 
vecka har på många håll ökat i landet. 
Kvotflyktingar
Genom organiserad överföring av kvotflyktingar tog 
Sverige under det 18 månader långa budgetåret 1995/96 
emot 2 170 kvotflyktingar. Dessutom avsattes medel för 
medicinsk evakuering för vård i Sverige av sjuka och 
skadade bosnier som på grund av kriget inte kunde få 
vård i hemlandet samt medicinska alternativa återgärder 
för vård av bosnier i närområdet. I slutet av budgetåret 
1995/96 avsattes 6,5 miljoner kronor till en fond som 
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) administrerar. 
Fonden, som inrättades år 1997, är ett försöksprojekt 
under tre år. Syftet med fonden är huvudsakligen att 
vidga kretsen av länder som tar emot kvotflyktingar. 
Det finns ett fortsatt behov av en flyktingkvot.
Återvandring
Med återvandring avses att personer som har permanent 
uppehållstillstånd i Sverige frivilligt återvandrar till sitt 
hemland eller bosätter sig i ett annat land. Dessa 
personer kan erhålla ett kontantbidrag. Fr.o.m. den 1 
maj 1997 har bidragen höjts. En vuxen person kan få 10 
000 kronor medan upp till fyra barn kan få 5 000 
kronor var. Tillsammans kan en familj få högst 40 000 
kronor. Bidraget behovsprövas och kan endast betalas ut 
en gång per person. Under budgetåret 1995/96 ökade 
antalet ansökningar om bidrag för resor från Sverige för 
bosättning i annat land och 560 personer fick sådant 
bidrag, de flesta under kalenderåret 1996. T.o.m. juli 
1997 har 750 personer beviljats bidrag. Av dessa var 
530 medborgare i Bosnien-Hercegovina. Medel har 
också avsatts för förberedelser i Sverige inför bosniska 
flyktingars framtida återvandring samt för s.k. 
rekognoseringsresor för bosnier inför en eventuell 
återvandring. Resebidrag för rekognoseringsresor 
beviljades till drygt 8 000 personer under budgetåret 
1995/96. Våren 1997 beslutade regeringen att avsätta 
medel till en ”återvandringsattaché” vid Sveriges 
ambassad i Sarajevo för att främja återvandring. En 
samrådsgrupp har även bildats med somalierna i 
Sverige. Denna disponerar vissa medel för 
förberedelser i Sverige för ett återvändande till Somalia. 
Återvändande
Med återvändande avses att personer som inte fått 
uppehållstillstånd eller fått tidsbegränsat 
uppehållstillstånd återvänder till sitt hemland. 
Regeringen har för detta ändamål utfärdat en 
tidsbegränsad förordning om bidrag i vissa fall till 
utlänningar som vägrats uppehållstillstånd. 
Förordningen trädde i kraft den 1 maj 1997 och gäller 
till utgången av april 1998. Det innebär bl.a. att de 
kosovoalbaner som tvingats bli kvar mer än två år i 
Sverige på grund av att de inte tagits emot i sitt 
hemland, kan få ett visst ekonomiskt stöd om och när 
deras hemresa blir möjlig.
Efterforskning
Svenska röda korset bedriver efterforskning av 
försvunna anhöriga i fall där man förlorat kontakten på 
grund av krig, väpnad konflikt eller naturkatastrof. 
Organisationen arbetar även med utväxlandet av 
meddelanden mellan skyddade personer och deras 
familjemedlemmar samt till områden där postgången 
inte fungerar. Organisationen bedriver också arbete med 
familjeåterförening. Staten ger ett visst bidrag till  
verksamheten enligt ett avtal med Svenska röda korset. 
Internationell samverkan
Regeringen disponerar medel för att bekosta vissa 
migrationspolitiska projekt och Sveriges deltagande i 
sådant internationellt samarbete som syftar till att 
utveckla och tillämpa nya flykting- och 
migrationspolitiska strategier.
3.3 Anslag
A 1. Statens invandrarverk
1995/96
Utgift
586 500
Anslag
s-
sparan
de
16 689
1996
Utgift
394 460
1997
Anslag
506 603
Utgifts
-
progno
s
525 592
1998
Förslag
452 402
1999
Beräkna
t
428 039
2000
Beräkna
t
416 631
Beloppen anges i tusental kronor
Anslaget avser förvaltningskostnader för Statens 
invandrarverk. En jämförelse mellan budget och utfall 
för budgetåret 1995/96 visar att verket detta år hade ett 
anslagssparande på 16, 7 miljoner kronor. Innevarande 
budgetår visar anslagsprognosen att de sparade medlen 
kommer att tas i anspråk.
Invandrarverket är central utlänningsmyndighet och 
ansvarar för utlännings-, invandrar- och 
medborgarskapsfrågor i den mån frågorna inte 
handläggs av någon annan myndighet. Invandrarverket 
skall utreda och pröva ansökningar om visering, up-
pehållstillstånd, flyktingförklaring och resedokument 
samt om svenskt medborgarskap. Verket svarar också 
för mottagande av asylsökande, för överföring och 
mottagande av organiserat uttagna flyktingar samt har 
ansvar för de utlänningar som tas i förvar enligt 
utlänningslagen. Fr.o.m. den 1 juni 1998 kommer en ny 
myndighet att vara central förvaltningsmyndighet för 
integrationsfrågor. Dessa frågor flyttas därmed från 
Invandrarverket.
Invandrarverket kommer fr.o.m. den 1 oktober 1997 
att organisatoriskt delas upp i fem regioner. Den 30 juni 
1997 var 1 368 personer anställda vid verket.
Regeringens överväganden
Resultatinformation och slutsatser
Vid beräkning av medel görs bedömningen att 
antalet ärenden rörande uppehållstillstånd där 
asylskäl inte åberopas utgör 75 000, antalet 
viseringsärenden som prövas av Invandrarverket 
utgör 30 000 samt att antalet grundärenden i fråga 
om svenskt medborgarskap utgör 29 000. Även om 
antalet asylsökande är förhållandevis lågt bör 
Invandrarverket av beredskapsskäl ha kapacitet att 
handlägga ärenden motsvarande upp till 18 000 
asylsökande.
Avvecklingskostnader har funnits under budgetåret 
1997 och kan även förutses under budgetåret 1998. 
Vilka kostnader som kan komma att belasta anslaget 
under året beror i hög grad på vilka uppsägningstider 
berörd personal har. Avvecklingen beror dels på att 
antalet asylsökande minskat, dels förändringar av 
verkets verksamhetsuppgifter. Vissa nya uppgifter 
kommer att tillföras medan andra kommer att 
avvecklas. Uppgifter som avvecklas hos 
Invandrarverket, och som i fortsättningen kommer att i 
oförändrad eller modifierad form ingå i 
Integrationsmyndighetens ansvarsområde, motiverar att 
59,3 miljoner kronor på helårsbasis räknas av från 
anslaget A 1. och tillförs anslaget B 1. 
integrationsmyndigheten. För budgetåret 1998 skall 
dock 30,05 miljoner kronor ligga kvar på anslaget A 1. 
Eftersom växlingen av ansvarsområde sker den 1 juni 
1998 och Invandrarverket dessutom kommer att ha 
avvecklingskostnader. 
Regeringens bedömning med anledning av 
revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverkets granskning av Invandrarverket 
har visat att årsredovisningen i allt väsentligt är 
rättvisande och uppfyller de krav som uppställs 
genom regeringsbeslut eller förordning. Regeringen 
ansluter sig till denna bedömning.
A 2. Mottagande av asylsökande
1995/96
Utgift
1 869 
647
1996
Utgift
1 195 
264
1997
Anslag
922 000
Utgifts
-
progno
s
993 600
1998
Förslag
773 650
1999
Beräkna
t
773 650
2000
Beräkna
t
773 650
Beloppen anges i tusental kronor
Anslaget finansierar mottagandet av asylsökande och 
personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Från 
anslaget bekostas även asylsökandes resor från Sverige 
och kostnaderna för utlänningar som tagits i förvar 
enligt utlänningslagen (1989:529). Staten ersätter 
kommunerna för den ersättning som ges till vissa andra 
utlänningar än asylsökande medan de väntar på beslut 
om uppehållstillstånd. Ersättningen har tidigare 
finansierats över anslaget B 4. Kommunerersättningar 
vid flyktingmottagande. Fr.o.m. budgetåret 1998 
kommer medlen att finnas på anslaget A 2. Mottagande 
av asylsökande. Kostnaden beräknas till 12 miljoner 
kronor för budgetåret 1998. Motsvarande medel förs 
över från B 4. till A 2.
För budgetåret 1997 beräknas ett överskridande av 
anslaget med 71 miljoner kronor. Detta beror främst på 
att ett stort antal personer med lagakraftvunna 
avvisningsbeslut inte kunnat återsändas till sina 
hemländer samt att asylprövningen i vissa ärenden 
präglats av en allt högre komplexitet i ärendena med 
längre utredningstider som resultat.
Statens invandrarverk organiserar mottagandet av 
asylsökande. De asylsökande kan antingen bo på en av 
verkets förläggningar eller få ersättning för eget boende. 
Invandrarverket ansvarar även för utlänningar som 
tagits i förvar enligt utlänningslagen. Enligt avtal mellan 
staten och Landstingsförbundet ger landstingen hälso- 
och sjukvård till asylsökande och försvarstagna.
Såvitt avser funktionen Flyktingverksamhet inom det 
civila försvaret skall verksamheten bedrivas på sådant 
sätt att Invandrarverkets resurser och den beredskap 
som finns för att ta emot asylsökande även skall kunna 
utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred samt 
vid internationella fredsfrämjande och humanitära 
insatser.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
I början av budgetåret  1997 var antalet registrerade 
personer i mottagandesystemet 17 302 varav 5 237 
var barn under 16 år. Den genomsnittliga 
vistelsetiden för de ca 14 000 personer som var 
registrerade den 1 juli 1997 var ca två år och fyra 
månader. Detta speglar främst de svårigheter som 
funnits att återsända personer med avvisningsbeslut 
till sina hemländer, men även att måluppfyllelsen för 
handläggningstider i asylärenden varit låg. De långa 
vistelsetiderna innebär högre totalkostnader för 
mottagandet än beräknat. Däremot redovisas lägre 
dygnskostnader per person och dygn, 186 kronor 
mot beräknat 197 kronor. Detta beror främst på de 
stordriftsfördelar Invandrarverket kunnat nå med en 
hög beläggning i mottagandesystemet. En annan 
orsak till en lägre dygnskostnad är att mottagandet 
av asylsökande under senare år har ändrat karaktär. 
Från att tidigare uteslutande ha inneburit 
förläggningsboende i någon form, bor i dag nära 60 
% av de asyl-sökande i eget boende.
Slutsatser
Vid utgången av år 1997 beräknas det finnas 11 500 
personer i mottagandesystemet. När överenskommelsen 
med Förbundsrepubliken Jugoslavien träder i kraft, 
kommer huvuddelen av dessa att kunna lämna 
mottagandesystemet. Uppskattningsvis beräknas därmed 
den genomsnittliga beläggningen minskas till 9 500 
personer från tidigare beräknade 9 800 personer. 
Förändringen avser endast personer som vistats i 
Sverige i mer än ett år. När antalet personer i 
mottagandesystemet minskar, försvinner 
stordriftsfördelarna delvis. Dygnskostnaden per person 
kan därför beräknas öka till 205 kronor.
A 3. Migrationspolitiska åtgärder
1995/96
Utgift
337 786
1996
Utgift
330 518
1997
Anslag
311 319
Utgifts
-
progno
s
309 488
1998
Förslag
313 289
1999
Beräkna
t
314 602
2000
Beräkna
t
315 842
Beloppen anges i tusental kronor
Fr.o.m. år 1997 finns Internationell samverkan inom ramen för 
migrationspolitiken m.m. som ett äldre anslag inom 
verksamhetsområdet. Beloppet uppgår till 2 870 000 kronor.
Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är vår beredskap 
att ta emot kvotflyktingar. Staten betalar ut ersättning 
till de kommuner som tar emot dessa flyktingar. Av 
medlen för kvotflyktingar genomförs även vissa 
hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Staten kan 
även ge bidrag till åtgärder för frivillig återvandring av 
personer som efter att ha varit bosatta i Sverige under 
längre eller kortare tid väljer att återvandra till sitt 
ursprungliga hemland eller till annat bosättningsland. 
Genom en tidsbegränsad förordning kan vissa 
utlänningar som inte får stanna kvar i Sverige få bidrag 
i samband med utresan. Anhöriga till flyktingar i 
Sverige kan få bidrag till resan hit om de vill förena sig 
med sina anhöriga i Sverige. Medel anvisas även för att 
bekosta vissa migrationspolitiska projekt och Sveriges 
deltagande i internationellt samarbete inom flykting- och 
invandringsområdet. Likaså anvisas medel från detta 
anslag till Svenska röda korsets 
efterforskningsverksamhet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Anslagsmedel för budgetåret 1995/96 har i 
statsbudgeten avsatts för överföring av kvotflyktingar 
och mottagande av dem i kommunerna samt 
alternativa insatser och åtgärder motsvarande 
kostnader för 2 760 organiserat överförda flyktingar. 
Under budgetåret 1995/96 (18 månader) överfördes 
2 170 kvotflyktingar till Sverige. Kostnaderna för 
denna verksamhet, inklusive kostnaderna till den 
fond som UNHCR administrerar samt ersättningen 
till de kommuner som tagit emot flyktingarna 
uppgick till 297,3 miljoner kronor. Under budgetåret 
1997 har riksdagen anvisat medel motsvarande 
kostnader för 1 840 kvotöverförda flyktingar. Under 
första halvåret 1997 har 1 174 kvotflyktingar 
överförts till Sverige. Uttagningarna sker som regel i 
samarbete med UNHCR. Medlen används därutöver 
för att ge särskilt utsatta personer en fristad i 
Sverige. Inom ramen för anslagsmedlen har fem 
miljoner kronor avsatts till medicinska insatser och 
fem miljoner kronor till projektmedel för 
förberedelser i Sverige inför framtida återvandring 
till Bosnien-Hercegovina samt Somalia och övriga 
områden på Afrikas horn.
Bidragen till flyktingars resor från Sverige, s.k. 
återvandringsbidrag, uppgick till 2,9 miljoner kronor 
under budgetåret 1995/96. Av de anvisade medlen har 
inte allt utnyttjats bl.a. beroende på att ökningen av 
återvandringen inträffade under senare delen av 
perioden och att resorna gick till ett land nära Sverige.
Under budgetåret 1995/96 uppgick kostnaderna för 
resor till Sverige för anhöriga till flyktingar till 998 000 
kronor.
Slutsatser
Anslagsmedlen för år 1998 avseende mottagande av 
kvotflyktingar bör liksom innevarande budgetår få 
användas med viss flexibilitet och motsvara 
kostnaderna för 1 840 överförda flyktingar. 
Regeringen bedömer, liksom för innevarande 
budgetår, att många personer bl.a. från f.d. 
Jugoslavien kommer att vilja flytta hem och att 
medel kommer att tas i anspråk för detta.
A 4. Utlänningsnämnden
1995/96
Utgift
85 141
Anslag
s-
kredit
2 746
1996
Utgift
57 797
1997
Anslag
66 675
Utgifts
-
progno
s
66 675
1998
Förslag
65 388
1999
Beräkna
t
60 561
2000
Beräkna
t
62 392
Beloppen anges i tusental kronor
En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret 
1995/96 visar att av den beviljade anslagskrediten på 
2,9 miljoner kronor hade ca 2,7 miljoner kronor 
utnyttjats.
Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut 
som fattas av Invandrarverket avseende avvisningar och 
utvisningar samt ansökningar om uppehållstillstånd, 
flyktingförklaring, resedokument och svenskt 
medborgarskap. Nämnden prövar även s.k. nya 
ansökningar om uppehållstillstånd. Sådan ansökan kan 
göras efter det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut 
vunnit lagakraft. Fr.o.m. den 1 december 1997 tillförs 
Utlänningsnämnden uppgiften att pröva överklagande 
beträffande offentliga biträden i utlänningsärenden.
Nämnden består av 8 ordinarie ordföranden och 5 
ersättare för dessa samt 30 ledamöter. Arbetet leds av 
en generaldirektör vilken också är en av nämndens 
ordinarie ordföranden. Den 30 juni 1997 var 127 
personer anställda vid nämnden.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Nedgången av antalet asylsökande har inte fullt ut 
slagit igenom i Utlänningsnämndens verksamhet. På 
grund av att så många avvisningsbeslut ännu inte 
verkställts är antalet nya ansökningar om 
uppehållstillstånd fortfarande stort.
Regeringens bedömningar med anledning av 
revisionens iakttagelser 
Riksrevisionverkets granskning av 
Utlänningsnämnden har visat att årsredovisningen i 
allt väsentligt är rättvisande och uppfyller de krav 
som uppställs genom regeringsbeslut eller 
förordning. Regeringen ansluter sig till denna 
bedömning.
Slutsatser
En översyn av Utlänningsnämndens arbetsformer 
och resursanvändning är påkallad. En bedömning 
bör därvid göras av vilka åtgärder som kan vidtas 
för att ytterligare förkorta handläggningstiderna. För 
att stödja nämnden i ett sådant arbete och för att få 
ner ärendebalansen tillförs anslaget fyra miljoner 
kronor fr.o.m. år 1998.
A 5. Offentligt biträde i utlännings-
ärenden
1995/96
Utgift
0
1996
Utgift
0
1997
Anslag
64 240
Utgifts
-
progno
s
59 216
1998
Förslag
60 295
1999
Beräkna
t
61 501
2000
Beräkna
t
62 731
Beloppen anges i tusental kronor
Anslaget nyinrättades budgetåret 1997. Anslagsprog-
nosen för budgetåret 1997 visar att kostnaderna kommer 
att understiga tilldelade medel. 
Offentliga biträden förordnas för närvarande med 
stöd av rättshjälpslagen (1972:429) i ärenden enligt 
utlänningslagen (1989:529) där fråga uppkommit om 
avvisning eller utvisning. Fr.o.m. den 1 december 1997 
återfinns bestämmelserna i 11 kap. utlännings-lagen 
samt lagen (1996:1620) om offentligt biträde.
Regeringens överväganden
Rätten att erhålla rättshjälp är viktig. Anslaget bör 
anpassas till antagandet om antalet asylsökande 
under bugetåret.
A 6. Utresor för avvisade och utvisade
1995/96
Utgift
0
1996
Utgift
0
1997
Anslag
130 000
Utgifts
-
progno
s
88 000
1998
Förslag
83 210
1999
Beräkna
t
84 874
2000
Beräkna
t
86 572
Beloppen anges i tusental kronor
Anslaget nyinrättades budgetåret 1997. Från anslaget 
finansieras resor ut ur landet för utlänningar som 
avvisats eller utvisats enligt beslut av regeringen, 
Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden med 
stöd av utlänningslagen (1989:529). Kriminalvårdens 
transporttjänst organiserar resor på uppdrag av 
verkställande myndighet. Innevarande budgetår visar 
anslags-prognosen att kostnaderna kommer att 
understiga tilldelade medel för budgetåret 1997.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Färre avvisnings- och utvisningsbeslut förutses 
komma att bli verkställda under budgetåret 1997 än 
vad som beräknats i budgetpropositionen 1997. Detta 
beror dels på nedgången i antalet asylsökande, dels 
på de problem som uppstått i samband med att vissa 
länder inte tillåter sina medborgare att återvända 
hem sedan de avvisats eller utvisats från Sverige. 
Eftersom ett förhållandevis stort antal resor skett till 
närliggande länder har kostnaderna per återvändande 
legat på en lägre nivå än beräknat.
Slutsatser
Den principöverenskommelse som nu finns med 
Förbundsrepubliken Jugoslavien beräknas leda till att 
antalet verkställigheter av avvisningsbeslut ökar. 
Med hänsyn till att dessa resor bör kunna anordnas 
till förhållandevis låga kostnader finner regeringen 
att anslagets storlek kan bestämmas till en nivå i 
närheten av det prognostiserade utfallet för år 1997.
4  Integrationspolitik
4.1	Omfattning och ändamål
Verksamhetsområdet omfattar integrationspolitik med 
frågor rörande invandrares introduktion  i Sverige, 
delaktighet och inflytande, åtgärder mot etnisk 
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism samt 
ersättning till kommunerna för flyktingmottagande.
Fr.o.m. den 1 juni 1998  ingår, under förutsättning 
av riksdagens beslut, en ny myndighet för 
integrationsfrågor i verksamhetsområdet.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
5 
029,5
2 
621,0
1 
713,8
2 
115,7
2 
038,2
1 
852,4
Prioriteringar för 1998 om integrationspolitik
I proposition Sverige, framtiden och mångfalden - från 
invandrarpolitik till integrationspolitik (prop. 
1997/98: 16) föreslår regeringen: 
  att det integrationspolitiska arbetet skall särskilt 
inriktas på att
- ge förutsättningar för individers egen försörjning och 
delaktighet i samhället,
- förebygga och motverka diskriminering, 
främlingsfientlighet och rasism,
- värna om grundläggande demokratiska värden och 
verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och 
möjligheter.
  att förverkligandet av de integrationspolitiska målen 
bör följas upp kontinuerligt.
  att en ny myndighet inrättas den 1 juni 1998 med 
ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt 
får genomslag på olika samhällsområden samt för 
att aktivt stimulera integrationsprocessen i samhället.
 
En fortsatt satsning på särskilda insatser i utsatta 
bostadsområden skall ske.
4.2	Resultatbedömning och 
slutsatser
Särskilda åtgärder i invandrartäta områden
Genom ekonomiskt stöd får kommunerna möjlighet att 
bedriva utvecklingsarbete i syfte att förbättra 
livsmiljöerna i invandrartäta och utsatta bostadsområden 
i framför allt storstadsregionerna. Sedan stödet infördes 
budgetåret 1995/96 har åtta storstadskommuner 
upprättat särskilda handlingsplaner för sammanlagt tolv 
bostadsområden. Detta har hittills inneburit en 
mobilisering av de boende som har engagerat sig och 
aktiverats i handlingsplanerna. Nya kontakter har knutits 
och det sociala nätverket stärkts. Uppmärksamheten på 
de skillnader som finns mellan olika bostadsområden 
har ökat.
För att tillföra erfarenheter från andra kommuner än 
storstadskommuner utsåg regeringen våren 1997 
kommunerna Eskilstuna, Landskrona, Norrköping och 
Trollhättan att ingå i stödkretsen. Sammanlagt tolv 
kommuner skall därmed stimuleras till insatser som 
även skall kunna utgöra goda exempel för andra 
kommuner. Utvärderingarna sker lokalt och hösten 
1997 förväntas de åtta storstadskommunerna redovisa 
sina första erfarenheter.
Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism
Regeringen har under budgetåret 1997 lämnat stöd till 
olika projekt, varav 10 miljoner kronor till den svenska 
samordningskommittén för Europaåret mot rasism. 
Kommitténs direktiv föreskriver att aktiviteterna under 
Europaåret skall sikta till långsiktighet och lokalt 
engagemang.
Regeringen har tillsatt en särskild utredare (dir. 
1997:11) för att se  över lagen mot etnisk 
diskriminering. Översynen skall redovisas senast den 1 
december 1997. 
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
Krigen i f.d. Jugoslavien ledde till att 62 700 flyktingar 
togs emot i 272 kommuner under år 1994. 
Viseringsplikt och slut på striderna har sedan gjort att så 
få som 6 800 flyktingar togs emot i 243 kommuner år 
1996. Kommunmottagandet under de senaste åren 
framgår av följande tabell:
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
18 
840
18 
550
25 
220 
62 
990
15 
920
6 800
12 
7001
1. Prognos
Statens invandrarverk har inte gjort några kontinuerliga 
mätningar av hur väl introduktionen av flyktingar i det 
svenska samhället fungerar. Olika utvärderingar har 
dock visat på ökade svårigheter att bli självförsörjande. 
Bara omkring tio procent av dem som bosatt sig i 
Sverige under senare år klarar sin egen försörjning 
genom lönearbete tre och ett  halvt år efter 
kommunmottagandet. Detta beror framför allt på den 
höga arbetslösheten på den svenska arbetsmarknaden 
och på att flyktingarnas kunskaper i svenska och deras 
yrkeskvalifikationer inte motsvarar de krav som ställs.
Kunskaperna i svenska språket har en nyckelroll för 
hur väl introduktionen skall lyckas. En stor andel av 
eleverna avbryter dock undervisningen i svenska för 
invandrare eller uppnår inte godkänt resultat. Detta 
gäller särskilt elever med ingen eller mycket kort 
utbildning i hemlandet och/eller med krigsupplevelser 
eller handikapp.
Flyktingmottagandet åren 1991 och 1992 har följts 
upp med avseende på hur väl den statliga ersättningen 
täckt kommunernas kostnader. Ersättningsperioderna 
som studerats gäller åren 1991 - 1994 och 1992 - 1995.
De flesta kommuner som tog emot flyktingar år 1991 
har fått sina kostnader ersatta. Kommunmottagandet år 
1992 har däremot medfört ett genomsnittligt underskott 
för kommunerna. Skillnaden i kostnadstäckningsgrad 
kan delvis förklaras med att ett särskilt konjunkturtillägg 
betalades ut för de flyktingar som togs emot under år 
1991. Den bakomliggande orsaken till att den statliga 
ersättningen inte räckt till är emellertid att få flyktingar 
kommit ut i arbete och kunnat försörja sig. 
Kommunernas socialbidragskostnader har därför blivit 
större än beräknat. 
När det gäller såväl 1991 som 1992 års 
flyktingmottagning har det visat sig att kommuner som 
tog emot vidareflyttade flyktingar fick sämre kostnads-
täckning än utflyttarkommunerna. Små kommuner, 
oberoende av geografiskt läge, är i allmänhet 
utflyttningskommuner och fick sina kostnader täckta 
med statsbidrag. Inflyttningskommunerna, som nästan 
alla är stora och medelstora kommuner i mellersta och 
södra Sverige, fick ingen schablonersättning för sådana 
flyktingar som flyttade från ursprungskommunen 18 
månader efter det första kommunmottagandet. 
Utbetalningsreglerna är nu ändrade för att motverka 
denna effekt. 
Kommuner med stort flyktingmottagande har fått 
särskild kompensation åren 1996 och 1997 med 
sammanlagt 400 miljoner kronor från anslaget A 2. 
Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och 
landsting under utgiftsområde 25. Regeringen avser att 
fördela ytterligare en viss del av detta anslag som bidrag 
till kommuner med höga kostnader för 
flyktingmottagande.
Hemutrustningslån
Under perioden 1994 - 1996 har antalet nya 
hemutrustningslån till flyktingar m.fl. utlänningar 
minskat kraftigt, vilket är en återspegling av att 
kommunutflyttningarna avtagit:
1994
1995
1996
Beviljade ansökningar
28 290
10 997
5 309
Utbetalade belopp, 
tkr
585 536
84 171
77 651
De genomsnittliga lånebeloppen har dessutom minskat 
från 20 600 kronor år 1994 till 14 600 kronor under 
1996.
Det kapital som Centrala studiestödsnämnden (CSN) 
lånar ut till flyktingarna finansieras med lån hos 
Riksgäldskontoret. Den totala lånestocken är stor och 
det är i första hand redan beviljade lån som styr 
anslagsutvecklingen de kommande åren. Anslaget B 5. 
Hemutrustningslån används till räntesubventionering av 
CSN:s låntagare samt eftergifter av lånebelopp.
CSN:s totala skuld till Riksgäldskontoret har de 
senaste åren utvecklats på följande sätt (miljoner 
kronor):
1994
1995
1996
1 185,4
1 329,2
1 319,9
Under år 1996 skulle 193 miljoner kronor planenligt ha 
återbetalats till CSN, men det kom in endast 92,4 
miljoner kronor. Orsakerna till att resterande 100,3 
miljoner kronor inte betalades tillbaka är:
Anstånd
 57,1, varav kapitaliserad ränta 9,7
Eftergift
 34,9, varav kapitaliserad ränta 2,9
Övrigt
  8,3 varav kapitaliserad ränta 1,40
100,3 miljoner kronor
Anstånd. Många invandrare har efter flera år i Sverige 
ännu inte kommit ut på arbetsmarknaden. Andelen 
anståndsansökningar har ökat med mer än 45 procent 
sedan år 1994. 
Eftergifter. Om låntagaren bedöms ha en varaktigt 
nedsatt betalningsförmåga kan lånet efterskänkas helt 
eller delvis. Vid dödsfall efterskänks skulden. Antalet 
ansökningar om eftergift har ökat under åren 1996 och 
1997.
Övrigt. Under år 1996 fanns 52 000 lån som förfallit 
till betalning. Drygt 4 000 lån betalades aldrig trots 
påminnelser. 
4.2.1	En ny integrationspolitik
I propositionen (1997/98:16) om integrationspolitik 
redovisar regeringen sina bedömningar och skäl för en 
ny integrationspolitik. Regeringen anser att samhällets 
etniska och kulturella mångfald bör tas som 
utgångspunkt för den generella politikens utformning 
och genomförande på alla samhällsområden och nivåer. 
Särlösningar som riktar sig specifikt till invandrare som 
grupp bör begränsas till insatser och åtgärder som kan 
behövas under den första tiden i Sverige. De mål som 
regeringen föreslår för integrationspolitiken tar fasta på 
samhällets mångfald och syftar till att motverka och 
förebygga en segregering och marginalisering som 
sammanfaller med etniska gränser. 
Integrationspolitikens genomförande och resultat 
föreslås bli föremål för kontinuerlig uppföljning. Som 
en konsekvens av den nya politiken skall också 
invandrarbegreppets användning i författningar ses 
över. 
Delaktighet och inflytande
Regeringen framhåller i propositionen om 
integrationspolitik att särskilda insatser bör göras för att 
stimulera invandrares delaktighet i 
samhällsutvecklingen. Det är bl.a. viktigt att stimulera 
lokala initiativ. Vidare framhålls i propositionen att 
statliga och kommunala myndigheter bör svara för att 
samhällsinformation når alla i befolkningen, oavsett 
härkomst och etnisk bakgrund och att den är anpassad 
till mottagarnas skilda förutsättningar och behov. Det 
kan också behövas särskilda insatser för att tillgodose 
nyanlända invandrares behov av samhällsinformation. 
Däremot ifrågasätts om staten bör ge stöd till 
informations- och tidningsverksamhet på vissa språk och 
på lätt svenska i nuvarande form. Därför föreslår 
regeringen  att  det statliga stödet till Stiftelsen 
Invandrartidningen avvecklas. Regeringen föreslår 
också att bidragsgivningen till invandrarnas 
riksorganisationer m.fl. i större utsträckning bör 
resultatstyras.
Särskilda insatser i utsatta bostadsområden
Den generella politiken har hittills inte givit tillräckligt 
stöd för en utveckling som hindrar boendesegregationen 
att tillta och etnifieras. Att bryta segregationen är ett 
nationellt intresse där kommunerna har en nyckelroll. I 
propositionen om integrationspolitik  framhåller 
regeringen att en fortsatt satsning på utsatta 
bostadsområden bör göras under de närmaste åren. Ett 
mindre antal bostadsområden som ingår i den satsning 
som gjorts under de senaste åren bör få möjlighet att 
vidareutveckla sitt arbete med hjälp av statligt stöd. 
Syftet är att åstadkomma en varaktig förbättring av 
situationen i dessa bostadsområden och att de skall 
kunna fungera som nationella exempel.
En integrationsmyndighet
För att de integrationspolitiska målen skall kunna 
fullföljas behövs ett övergripande ansvar för frågor med 
anknytning till samhällets etniska och kulturella 
mångfald och för att följa och utvärdera utvecklingen ur 
ett integrationspolitiskt perspektiv. Den ökade 
segregeringen och marginaliseringen i samhället måste 
med kraft motverkas. I propositionen om 
integrationspolitik föreslår regeringen att en ny 
myndighet för integrationsfrågor inrättas. Myndigheten 
skall bl.a. ansvara för att integrationspolitikens mål och 
synsätt får genomslag på olika samhällsområden samt 
för att aktivt stimulera integrationsprocesserna i 
samhället. Särskilt viktiga uppgifter för myndigheten 
bör vara att verka för lika rättigheter och möjligheter 
för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, att 
förebygga och motverka diskriminering, 
främlingsfientlighet och rasism samt att se till att 
nyanlända invandrare får stöd för sin integration i det 
svenska samhället. Ombudsmannen mot etnisk 
diskriminering skall inordnas i den nya myndighetens 
organisation med en i myndigheten självständig 
ställning.
Introduktion av nyanlända invandrare
Alla nyanlända invandrares behov av samhällsstöd bör 
uppmärksammas av statliga myndigheter och 
kommuner i syfte att underlätta deras försörjning och 
delaktighet i samhället. Behovet av stöd skiftar beroende 
på bakgrund och eventuella flyktorsaker. Därför är det 
viktigt att stödåtgärderna tar hänsyn till varje individs 
speciella behov och förutsättningar. Utgångspunkten är 
individens eget ansvar för att skapa sig en tillvaro i 
Sverige. Skyddsbehövandes behov av stöd under den 
första tiden i Sverige kan skilja sig från andra 
invandrares. För denna grupp lämnas också statlig 
ersättning till kommunerna. Regeringen framhåller i 
propositionen om integrationspolitik att nuvarande 
system med individuella introduktionsplaner och 
introduktionsprogram för skyddsbehövande kan behöva 
utvecklas. Den nya integrationsmyndigheten föreslås få 
ansvar för uppföljningen av introduktionen av 
skyddsbehövande.
Slutsatser
Som en följd av den nya integrationspolitiken föreslår 
regeringen i denna proposition en förändrad 
anslagsstruktur för verksamhetsområdet. Regeringens 
övriga bedömningar inom integrationspolitiken och 
skälen för den återfinns i regeringens proposition om 
integrationspolitik.
4.2.2	En ny anslagsstruktur
Anslag budgetåret 1997
Innevarande budgetår finansieras verksamhetsområde B 
med följande anslag:
B 1. Särskilda åtgärder i invandrartäta områden 
(ramanslag)
Ändamål: Projektstöd till kommuner
B 2. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism 
(obetecknat anslag)
Ändamål: I huvudsak projektstöd till organisationer
B 3. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 
(ramanslag)
Ändamål: Myndighetsfinansiering av DO och Nämnden 
mot etnisk diskriminering
B 4. Åtgärder för invandrare 
(obetecknat anslag)
Ändamål: Statsbidrag till invandrares 
riksorganisationer, statsbidrag till Stiftelsen 
invandrartidningen samt projektstöd till organisationer
B 5. Kommunersättningar vid flyktingmottagande 
(ramanslag)
Ändamål: Statsbidrag till kommuner och landsting
B 6. Hemutrustningslån 
(ramanslag)
Ändamål: Räntesubventioner och avskrivningar av lån.
Anslag budgetåret 1998
Förslagen i propositionen om integrationspolitik medför 
att anslagsstrukturen för år 1998 och kommande 
budgetår i stället bör vara:
B 1. Integrationsmyndigheten 
(ramanslag)
Ändamål: Myndighetsfinansiering av Integrations-
myndigheten, Ombudsmannen mot etnisk 
diskriminering och Nämnden mot etnisk diskriminering. 
Medel tillförs från nuvarande anslagen
- A 1. Statens invandrarverk (i huvudsak nuvarande 
integrationsverksamhet) 
- B 3. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
- B 4. Åtgärder för invandrare (del av statsbidraget till 
Stiftelsen Invandrartidningen)
- B 5. Kommunersättningar vid flyktingmottagande 
(medel för uppföljning)
B 2. Särskilda insatser i  utsatta bostadsområden 
(ramanslag)
Oförändrat ändamål och finansiering
B 3. Integrationsåtgärder 
(ramanslag)
Ändamål: Projektstöd för att stimulera 
integrationsprocesserna i samhället samt för att 
förebygga och  motverka diskriminering, 
främlingsfientlighet och rasism. Informations- och 
uppföljningsprojekt som initieras av 
Integrationsmyndigheten, statsbidrag till organisationer 
samt regeringsinitiativ inom området. Medel tillförs 
från nuvarande anslagen
- B 2. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism
- B 4. Åtgärder för invandrare (statsbidrag till 
invandrares riksorganisationer, projektstöd och del 
av statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen)
- N 2. Stöd till demokratiutveckling, utgiftsområde 17
B 4. Kommunersättningar vid flyktingmottagande 
(ramanslag)
Ändamål: I huvudsak oförändrat ändamål och 
finansiering. Ersättningen för bistånd åt andra 
utlänningar än asylsökande skall dock föras till anslaget 
A 2. Mottagande av asylsökande. 
Uppföljningsverksamheten flyttas till det nya anslaget B 
1. Integrationsmyndigheten. 
B 5. Hemutrustningslån 
(ramanslag)
Oförändrat ändamål och finansiering.
4.3	Anslag
B 1.	Integrationsmyndigheten
1998
Nytt 
anslag
45 376
1999
Beräkna
t
76 423
2000
Beräkna
t
84 399
Beloppen anges i tusental kronor
Integrationsmyndigheten skall fr.o.m. den 1 juni 1998 
vara central förvaltningsmyndighet för 
integrationsfrågor i enlighet med vad regeringen 
föreslår i propositionen om integrationspolitik. 
Regeringen har för avsikt att inom kort tillsätta en 
organisationskommitté som skall utreda den närmare 
organisationen av myndigheten, dess ledningsform samt 
ge förslag till namn på myndigheten. 
Under budgetåret 1998 kommer Ombudsmannen 
mot etnisk diskriminering och Integrationsmyndigheten 
att behöva ha delad dispositionsrätt till anslaget.
Regeringens överväganden
Anslagsöverföring från Statens invandrarverk
Uppgifter som avvecklas hos Statens invandrarverk och 
som i fortsättningen kommer att i oförändrad eller 
modifierad form ingå i Integrationsmyndighetens 
ansvarsområde motiverar att 59,3 miljoner kronor på 
helårsbasis räknas av från anslaget A 1. Statens 
invandrarverk och tillförs Integrationsmyndigheten. För 
budgetåret 1998 skall dock 30 050 000 kronor ligga 
kvar hos Invandrarverket, eftersom växlingen av 
ansvarsområde sker den 1 juni 1998 och verket 
dessutom kommer att ha avvecklingskostnader.
Anslagsöverföring från Ombudsmannen mot 
etnisk diskriminering
Det tidigare anslaget B 3. Ombudsmannen mot etnisk 
diskriminering avvecklas och de medel som tidigare 
beräknats för ändamålet, 4 889 000 kronor, förs i sin 
helhet över till anslaget B 1. Integrationsmyndigheten. 
Ombudsmannen förutsätts finansieras från det nya 
anslaget även under tiden 
1 januari 1998 t.o.m. 30 maj 1998.
Övriga anslagsöverföringar
Medlen för uppföljning av den statliga ersättningen till 
kommunerna för flyktingmottagande - 1 miljon kronor - 
förs till Integrationsmyndigheten efter att tidigare ha 
finansierats över anslaget för kommunersättningar vid 
flyktingmottagande. Statsbidraget till Stiftelsen 
Invandrartidningen, som avvecklas efter den 30 april 
1998, fördelas mellan de nya anslagen 
B 1. Integrationsmyndigheten och B 3. 
Integrationsåtgärder. Av tidigare beräknat statsbidrag på 
15 355 000 kronor skall 5 118 000 kronor användas till 
Stiftelsens verksamhet för perioden januari - april 1998 
och finansieras inom anslaget B 3. Integrationsåtgärder. 
Resterande belopp som uppgår till 10 237 000 kronor 
tillförs Integrationsmyndigheten.
SAMMANFATTANDE ANSLAGSBERÄKNING (TKR) FÖR 
INTEGRATIONSMYNDIGHETEN ÅR 1998
Medel från A 1. Statens invandrarverk 
avseende juni - december 1998
29 250
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 
hela 1998
4 889
Medel från statsbidraget till Stiftelsen 
Invandrartidningen avseende maj - 
december 1998
10 237
Utredningskostnader från anslaget för 
kommunersättningar vid 
flyktingmottagande
1 000
Summa Integrationsmyndigheten år 1998
45 376
Övrigt
Etableringskostnaderna för den nya myndigheten, som 
beräknats till ca 4 miljoner kronor, ingår i 
anslagsbeloppet 45 376 000 kronor.
B 2.	Särskilda insatser i utsatta 
bostadsområden
1995/96
Utgift
28 363
Reser-
vation
96 6372
Därav 
1996
Utgift
28 266
1997
Anslag
125 000
Utgifts
-
progno
s
151 6373
1998
Förslag
200 000
1999
Beräkna
t
150 000
2000
Beräkna
t
150 000
1. Beloppen anges i tusental kronor
2. Skillnaden mellan anvisade 125 000 tkr och utgiften 28 363 tkr 
beror på att utbetalningarna av beviljade medel till kommunerna sker 
successivt och löper över flera budgetår.
3. Härav 96 637 tkr från 1995/96:XD12. Särskilda insater i 
invandrartäta områden.
Anslaget avser särskilda insatser för att främja 
utvecklingen i invandrartäta och utsatta 
storstadsområden samt bostadsområden med likartad 
situation. 
Regeringens överväganden
Kommunernas utvecklingsarbete skall vara långsiktigt. 
Ett övergripande syfte med stimulansbidraget är att ge 
utrymme för uthålliga lokala processer. Som en följd av 
att ersättningarna till kommuner och landsting för 
flyktingmottagande innevarande budgetår beräknas 
överstiga anvisade medel, har regeringen i 
tilläggsbudget för år 1997 föreslagit att 70 miljoner 
kronor på anslaget B 1. Särskilda insatser i 
invandrartäta bostadsområden skall dras in. Denna 
indragning bedöms inte påverka kommunernas insatser 
under innevarande budgetår. I enlighet med 
vårpropositionen har riksdagen beslutat att utöka 
satsningen på utsatta bostadsområden under åren 1998 
och 1999. Regeringen anser att denna ambitionshöjning 
är angelägen. Med hänsyn till de stigande kostnaderna 
för ersättning till kommunerna för flyktingmottagande 
och att det inte finns något ekonomiskt utrymme för att 
utöka utgiftsramen för 1998 bör ambitionshöjningen 
kunna genomföras under en längre tidsperiod. Därför 
föreslår regeringen en omfördelning av anslagsnivåerna 
för åren 1998 och 1999 i förhållande till de nivåer som 
angavs i vårpropositionen. Därigenom kan medel för 
utvecklingsarbete anslås också för år 2000 så att ett 
långsiktigt arbete blir möjligt.
För att få ytterligare erfarenheter och effekter av de 
insatser som de tolv utsedda kommunerna genomför, 
anser regeringen att  några bostadområden skall få 
möjlighet att vidareutveckla sitt arbete i syfte att 
åstadkomma en varaktig förbättring av situationen och 
kunna fungera som nationella exempel.
En del av anslaget bör även detta år avsättas för 
uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning. Även 
admininistration av bidragen finansieras från anslaget.
B 3.	Integrationsåtgärder
1998
Nytt 
anslag
57 860
1999
Beräkna
t
52 742
2000
Beräkna
t
52 742
Beloppen anges i tusental kronor
Anslaget disponeras för åtgärder för att stimulera 
integrationsprocessen i samhället samt för åtgärder som 
förebygger och  motverkar diskriminering, 
främlingsfientlighet och rasism. 
Vidare disponeras anslaget för informationsinsatser 
samt för projekt med syfte att följa upp och utvärdera 
samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets 
etniska och kulturella mångfald.
Anslaget disponeras också för bidrag enligt 
förordningen (1986:472) om statsbidrag till invandrares 
riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan för 
sådana riksorganisationer. Från anslaget finansieras 
också sådana bidrag som lämnas enligt förordningen 
(1990:632) om bidrag till avgränsade projekt. 
Under budgetåret 1998 kommer Regeringskansliet, 
Statens invandrarverk och Integrationsmyndigheten att 
ha delad dispositionsrätt till anslaget.
Regeringens överväganden
Medel från anslaget bör i enlighet med vad som anförts 
i propositionen om integrationspolitik användas av 
Integrationsmyndigheten, bl.a. för att stimulera dem 
som invandrat till ett ökat deltagande i samhällslivet 
samt för att förebygga och motverka diskriminering, 
främlingsfientlighet och rasism. Vidare beräknas medel 
för vissa informationsinsater i samband med invandrares 
introduktion. För dessa åtgärder åtgår 36 477 000 
kronor, varav 12 miljoner kronor skall finnas till 
regeringens disposition. Härav har 2 miljoner kronor 
beräknats för delfinansiering av ett planerat Forum för 
världskultur inom Kulturdepartementets ansvarsområde. 
Därtill skall 2 miljoner kronor utgöra bidrag till den 
verksamhet som bedrivs av intressentföreningen Sverige 
år 2000, vars syfte är att öka den mångkulturella 
kompetensen i arbetslivet, i enlighet med det avtal som 
finns mellan staten och intressentföreningen. 
Statsbidragsgivningen till Stiftelsen Invandrartidningen 
skall upphöra den 30 april 1998 då nuvarande avtal med 
stiftelsen löper ut. Av det tidigare beräknade statliga 
stödet har 10 237 000 kronor förts till 
Integrationsmyndigheten och 5 118 000 kronor skall 
användas till  Stiftelsens verksamhet under perioden 1 
januari t.o.m. den 30 april 1998.
I propositionen om integrationspolitik redovisar 
regeringen sina  skäl för att bidraget till invandrarnas  
riksorganisationer m.fl. skall resultatstyras. Regeringen 
aviserar i denna att en särskild utredare skall tillsättas 
som i samråd med bl.a. invandrarnas organisationer 
skall föreslå formerna för ett nytt bidragssystem. Det 
nya systemet skall börja införas år 1999 och vara fullt 
genomfört år 2001. Därför föreslås inga förändringar av 
statsbidragen till invandrares riksorganisationer för år 
1998. Regeringen beräknar organisationsstödet 
budgetåret 1998 till 16 265 000 kronor.
Den totala medelsberäkningen för anslaget uppgår 
därmed till 57 860 000 kronor.
SAMMANFATTANDE 
ANSLAGSBERÄKNING (TKR)
Förutvarande B 2. Åtgärder mot 
främlingsfientlighet och rasism
21 333
Medel från f.d. B 4. Åtgärder för 
invandrare
28 394
Förutvarande N 2. Stöd till 
demokratiutveckling (utgiftsområde 
17)
8 133
Summa B 3. Integrationsåtgärder
57 860
B 4.	 Kommunersättningar vid 
flyktingmottagande
1995/96
Utgift
4 702 
431
Därav 
1996
Utgift
2 404 
597
1997
Anslag
1 160 
591
Utgifts
-
progno
s
1 386 
000
1998
Förslag
1 713 
915
1999
Beräkna
t
1 666 
590
2000
Beräkna
t
1 474 
292
Beloppen anges i tusental kronor
Anslaget disponeras för statsbidrag till kommuner och 
landsting enligt förordningen (1990:927) om statlig 
ersättning för flyktingmottagande m.m. Under 
budgetåret 1998 kommer Statens invandrarverk och den 
nya integrationsmyndigheten att ha delad dispositionsrätt 
till anslaget.
Utgifterna budgetåret 1995/96 understeg anvisat 
anslag med drygt 1 545 miljoner kronor, huvudsakligen 
beroende på att färre asylsökande kom till Sverige och 
fick uppehållstillstånd än vad som - mot bakgrund av 
krigen i f.d. Jugoslavien - kunde förutses när anslaget 
beräknades hösten 1994.
Prognosen för anslagsbelastningen innevarande 
budgetår indikerar en medelsbrist på drygt 225 miljoner 
kronor. Underskottet utgör ett netto av över- och 
underutnyttjanden av de olika ersättningsformer som 
finansieras från anslaget. Grundproblemet är den snabbt 
växande omfattningen av ersättningarna till äldre och 
handikappade flyktingar. Dessa ersättningar, som 
kalenderårsvis i efterskott kompenserar kommunerna 
för utgifter enligt socialtjänstlagen (1980:620) och lagen 
(1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar 
och vissa andra utlänningar, var budgeterade till 180 
miljoner kronor. Merparten av årets stödutbetalningar 
har nu verkställts och med stor sannolikhet beräknas 
stödformen komma att kosta staten 455 miljoner kronor 
år 1997.
Regeringens överväganden
Bedömningarna om medelsbehovet grundar sig på att så 
många som 12 700 flyktingar tas emot under år 1997. 
Detta stora kommunmottagande beror på att 
asylsökande, främst Kosovo-albaner, som väntat på 
besked om uppehållstillstånd nu får stanna i Sverige. 
Utbetalningarna av schablonersättningar m.m. till 
kommunerna faller emellertid till största delen ut under 
åren 1998 och 1999. Kommunmottagandet år 1998 
bedöms omfatta 7 000 personer, inkluderande vissa 
anhöriga till flyktingar samt sådana flyktingar som 
överförts till Sverige efter särskild uttagning - s.k. 
kvotflyktingar. 
De kraftigt ökade ersättningarna till kommunerna för 
äldre och handikappade flyktingar skall analyseras. Det 
handlar om ett växande åliggande för staten, eftersom 
personer som berättigar kommunerna till ersättning i 
princip faller ifrån endast om de blir svenska 
medborgare, flyttar ut från Sverige eller avlider. 
Regeringen har beslutat att ge Invandrarverket i 
uppdrag att kartlägga kommunmottagandet under 1990-
talet och att i samband härmed vidareutveckla sina 
anslagsprognoser. Verket skall speciellt analysera 
mottagandet av äldre och handikappade flyktingar och 
vilka statliga ersättningar till kommunerna som de 
närmarste åren kan förväntas för dessa personkategorier 
vid tillämpning av nuvarande ersättningsregler. I 
uppdraget ingår också att utreda om reglerna - där först 
helt schablonbidrag utgår och efter tolv månader och 
framgent  särskild ersättning - innebär viss 
överkompensation för kommunerna. Föreligger 
överkompensation avser regeringen att efter 
överläggningar med Svenska kommunförbundet vidta 
erforderliga korrigeringar i förordningen (1990:927) om 
statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.
För att kunna möta utgiftsanspråken år 1998 har 
regeringen omfördelat 100 miljoner kronor som tidigare 
beräknats under utgiftsområde 25, anslaget A 2. Bidrag 
till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.
MEDELSBERÄKNING (TKR)
ÄNDAMÅL
1997
BERÄKNAT UTFALL
1998
FÖRSLAG
Grundersättning till kommuner
58 000
59 696
Schablonersättning
700 000
1 001 2191
Ersättning för äldre och handikappade
455 000
500 000
Barn utan egna vårdnadshavare
70 000
70 000
Extraordinära ersättningar
35 000
33 000
Sjukvårdskostnader
55 000
50 000
Ersättning för bistånd2
12 000
0
Uppföljning3
1 000
0
1 386 000
1 713 915
1 Härutöver har 243,5 miljoner kronor beräknats under anslaget A 3. Migrationspolitiska åtgärder för sådana schablonersättningar som avser 
kommunmottagande av 1 840 kvotflyktingar.
2 Ändamålet föreslås fr.o.m. år 1998 finansieras från anslaget A 2. Mottagande av asylsökande.
3 Ändamålet föreslås fr.o.m. år 1998 finansieras från anslaget B 1. Integrationsmyndigheten.
B 5.	Hemutrustningslån
1995/96
Utgift
210 759
Därav 
1996
Utgift
137 908
1997
Anslag
101 906
Utgifts
-
progno
s
101 910
1998
Förslag
98 549
1999
Beräkna
t
92 478
2000
Beräkna
t
91 015
Beloppen anges i tusental kronor
Från anslaget finansieras räntesubventioner och 
eftergifter i låneverksamheten för hemutrustning till 
flyktingar och vissa andra utlänningar.
.
Regeringens överväganden
Med de antaganden som gjorts om kommunmottagandet 
av flyktingar m.fl. utlänningar och mot bakgrund av de 
ökande utgifterna för eftergifter av lån beräknas 
anslagsbehovet till 98 549 000 kronor.
Regeringen avser att se över regelverket för hem-
utrustningslån bl.a. för att se om det behöver anpassas 
till de förändringar av socialtjänstlagen som genomförs 
den 1 januari 1998.
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8
	PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8
6
	
3
	
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8
	PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 8
8
	
9
	
18
19