Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1996/97:23 Sekretess i Insättningsgarantinämndens verksamhet Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 september 1996 Göran Persson Erik Åsbrink (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att den nuvarande sekretessbestämmelsen i 9 kap. 25 § sekretesslagen (1980:100) - som gäller sekretess i ärenden om ersättning enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti för uppgift om insättares personliga eller ekonomiska förhållanden - upphävs och ersätts av en ny bestämmelse i 8 kap. sekretesslagen. Den nya sekretessregeln föreslås gälla i Insättningsgarantinämndens verksamhet för uppgift om såväl insättare som de institut som omfattas av garantin. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)3 3 Ärendet och dess beredning 5 4 Sekretess i Insättningsgarantinämndens verksamhet 5 5 Ikraftträdande 9 6 Ekonomiska konsekvenser 9 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser 10 Bilaga 2 Lagrådets yttrande 11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 12 Rättsdatablad 13 2 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). 2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Regeringen har följande förslag till lagtext. Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)1 dels att 9 kap. 25 § skall upphöra att gälla, dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 8 kap. 24 §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ------------------------------------------------------- 8 kap. 24 § Sekretess gäller i Insättnings-garantinämndens verksamhet för uppgift om 1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksam- het avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs, 2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i affärsförbindelse eller lik- nande förbindelse med den som myndighetens verksam- het avser eller med ett utländskt institut med filial i Sverige som endast omfattas av ett ut- ländskt garantisystem. I den mån regeringen före- skriver det, gäller sekretess hos Insättnings- garantinämnden för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten erhållit på grund av avtal med företrädare för ett utländskt garantisystem. Föreskrif- terna i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om denna sekretess ------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse tillämpas i strid med avtalet. Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 3 3 Ärendet och dess beredning Bankstödsnämnden har den 4 juni 1996 kommit in till regeringen med en promemoria (Erfarenheter av insättningsgarantin, Fi 96/2875), i vilken nämnden redovisar gjorda erfarenheter av det svenska insättningsgarantisystemet. En del av promemorian behandlar frågor om sekretess. Det avsnittet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Fi 96/3551). Lagrådet Lagrådet har i yttrande den 21 augusti 1996 lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 2. 4 Sekretess i Insättningsgarantinämndens verksamhet Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i Insättningsgarantinämndens verksamhet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti för uppgift om såväl insättare som de institut som omfattas av garantin. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Svea hovrätt och Kammarrätten i Göteborg har dock förordat andra lagtekniska lösningar. Kammarrätten i Göteborg har särskilt ifrågasatt förslaget att ta bort det nu gällande skaderekvisitet i den del av förslaget som avser insättare. Både Svea hovrätt och Kammarrätten i Göteborg har påtalat att den föreslagna sekretessregelns förhållande till meddelarfriheten inte alls berörts i promemorian. Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1996 trädde det svenska insättningsgarantisystemet i funktion genom lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Bankstödsnämnden var ansvarig myndighet för garantisystemet. Från och med den 1 juli 1996, då myndigheten bytte namn till Insättningsgaranti- nämnden, är detta nämndens enda arbetsuppgift. Den svenska insättningsgarantin omfattar i första hand insättningar som finns hos svenska banker och sådana värdepappersbolag som fått Finansinspektionens tillstånd att ta emot kunders medel på konto. Garantin omfattar de insättningar som finns hos institut i Sverige och insättningar hos deras filialer i ett annat land inom EES. Nämnden kan på ansökan av ett institut besluta att även insättningar som finns hos institutets filial i ett land utanför EES skall omfattas av garantin. Nämnden kan vidare efter ansökan besluta att insättningar som finns hos utländska instituts filialer i Sverige skall omfattas av det svenska garantisystemet. I dag gäller sekretess enligt 9 kap. 25 § sekretesslagen (1980:100) endast för uppgift om en insättares personliga eller ekonomiska förhållanden som nämnden får del av i ett ärende om ersättning från insättningsgarantin, om det kan antas att insättaren lider skada eller men om uppgiften röjs. Där-emot finns ingen motsvarande bestämmelse för uppgift hos nämnden om de institut som omfattas av garantin eller på annat sätt blir föremål för nämndens handläggning av frågor om insättningsgarantin. Den nu gällande sekretessbestämmelsen har inneburit svårigheter för nämnden i samarbetet med såväl Finansinspektionen som med utländska institut och garantisystem. Följande problem har uppmärksammats. Insättningsgarantinämnden och Finansinspektionen skall enligt respektive förordning med instruktion samråda med varandra och lämna de uppgifter som behövs (se 6 § förordning (1996:595) med instruktion för Insättningsgarantinämnden respektive 3 § förordning (1996:596) med instruktion för Finansinspektionen). Nämndens debitering av avgifter för insättningsgarantin förutsätter ett sådant samarbete med inspektionen med avseende på de uppgifter som instituten är skyldiga att lämna till nämnden. Eftersom nämnden saknar möjlighet att själv kontrollera att de lämnade uppgifterna är riktiga, förutsätter en korrekt debitering av avgifterna för garantin att en jämförelse sker av de uppgifter som finns hos respektive myndighet. Uppgifter om kapitaltäckningsgrad och inlåning skyddas hos Finansinspektionen av sekretess enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen. Motsvarande uppgifter är dock inte sekretesskyddade hos Insättningsgarantinämnden. Att vissa uppgifter om de institut som omfattas av garantin är sekretess- skyddade hos Finansinspektionen men inte hos nämnden kan även komma att påverka nämndens möjligheter att hantera ett ersättningsfall på ett ändamålsenligt sätt och inom de tidsramar som anges i lagen om insättningsgaranti. Samma problem uppstår i tiden före konkurs i ett institut som omfattas av garantin. Nämnden kan då behöva samarbeta med Finansinspektionen vid den förberedande hanteringen av det förestående ersättningsfallet. Nämndens beslut att insättningsgarantin skall omfatta insättningar som finns hos en filial här i landet till ett utländskt institut förutsätter att nämnden tillförsäkrar sig rätt att få sådana uppgifter om institutet och dess verksamhet vid filialen som den behöver. Även om nämnden inte skall göra någon bedömning av det utländska institutets förutsättningar att driva verksamhet i Sverige utan endast ta ställning till om insättningarna hos filialen skall omfattas helt eller delvis av garantin, kan den situationen uppkomma att institutet i sin ansökan till nämnden av misstag eller av annat skäl lämnar uppgifter om den tilltänkta verksamheten som är av sådan karaktär att de bör vara skyddade av sekretess. Har uppgifterna väl kommit in till nämnden omfattas de inte av sekretess. Nämndens samarbete med utländska garantisystem innebär i huvudsak att information lämnas in och ges ut om svenska instituts verksamhet från filial utomlands och utländska instituts verksamhet från filial i Sverige. Samarbetet innebär även att ett sådant utbyte av information inte endast sker på grund av att ett ersättningsfall inträffat. För att samarbetet skall fungera behöver nämnden löpande få information om utländska institut som driver verksamhet från filial i Sverige. Nämnden behöver också kunna kontrollera att de uppgifter som instituten lämnar till nämnden är korrekta. Det kan gälla t.ex. uppgifter som nämnden behöver för att kunna besluta att insättningar hos filialen även skall omfattas av det svenska systemet eller uppgifter som skall läggas till grund för nämndens avgiftsdebitering. Det förhållandet att sådana uppgifter inte omfattas av någon sekretessbestämmelse påverkar nämndens möjligheter att få till stånd ett ändamålsenligt samarbete med utländska garantisystem, eftersom uppgifterna normalt omfattas av sekretess i andra länder. Behov av samarbete med ett utländskt garantisystem är emellertid störst vid hanteringen av gemensamma ersättningsfall, dvs. i de fall när insättningarna hos det krisdrabbade institutet omfattas av såväl värdlandets som hemlandets garantisystem. Garantisystemen har i dessa fall ett gemensamt ansvar för ersättningsfallets kostnader och detta ansvar skall fördelas mellan systemen oavsett vilket lands system som faktiskt har betalat ut ersättning till berörda insättare. Hanteringen av ersättningsfallet måste därför regleras närmare i ett samarbetsavtal. Men även i det fall när ersättningsfallet inte är gemensamt kan samarbete av praktiska skäl eller av hänsyn till berörda insättare ändå behöva komma till stånd. Ett sådant samarbete kan t.ex. innebära att värdlandets garantisystem biträder vid utbetalning av ersättning från hemlandets garantisystem till de insättare i värdlandet som berörs av ersättningsfallet. Oavsett vilket, förutsätter ett sådant samarbete att uppgifter lämnas om de insättare som är berättigade till ersättning från det andra landets garantisystem. En förutsättning för att nämnden skall kunna betala ut ersättning för det utländska garantisystemets räkning är nämligen att nämnden får uppgifter om insättarna. Eftersom dessa insättare inte omfattas av det svenska garantisystemet utan enbart av det andra landets garantisystem, skyddas inte uppgifterna av sekretess enligt 9 kap. 25 § sekretesslagen. Mot bakgrund av ovan angivna svårigheter för Insättningsgarantinämnden att få nödvändiga uppgifter från Finansinspektionen, utländska institut och garantisystem bör sekretesslagen ändras. Det olämpliga i den nuvarande situationen är särskilt märkbart när samarbetet mellan nämnden och Finansinspektionen studeras. Avgörande för om uppgifterna skall vara skyddade av sekretess bör inte vara om de finns hos inspektionen eller nämnden. Sakliga skäl för att i sekretesshänseende behandla samma uppgifter på olika sätt saknas här. Den nya sekretessregeln för Insättningsgarantinämndens verksamhet bör således utformas med motsvarande sekretessbe-stämmelse för Finansinspektionen som förebild (se 8 kap. 5 § sekretesslagen); dock att märka att med uttrycket “den som myndighetens verksamhet avser„ endast åsyftas vissa värdepappersföretag, banker och deras filialer. Det sekretesskydd som föreslås för uppgifter som erhållits enligt avtal med utländskt organ, avser i första hand sådana avtal som Insättningsgarantinämnden med bemyndigande av regeringen enligt 10 kap. 3 § regeringsformen kan träffa med organ som företräder garantisystem i utlandet. Sekretessen bör endast gälla i den mån regeringen föreskriver det beträffande ett visst avtal. Som Kammarrätten i Göteborg uppmärksammat gäller den nuvarande sekretessbestämmelsen endast uppgifter om insättare, om det kan antas att denne lider skada eller men om uppgiften röjs. I samband med bestämmelsens införande fann regeringen vid en avvägning mellan den enskildes intresse av sekretesskydd och allmänhetens intresse av insyn att det inte förelåg någon anledning att föreskriva strängare sekretess i insättningsgarantisammanhang. Det som då inte beaktades var att för motsvarande regel för Finansinspektionen uppställs inget skaderekvisit, dvs. absolut sekretess gäller för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser. Inte heller här föreligger sakliga skäl för att i sekretesshänseende behandla uppgifter hos Insättningsgarantinämnden på annat sätt. Det bör därutöver uppmärksammas att det i flertalet länder råder absolut sekretess beträffande uppgifter om personliga och ekonomiska förhållanden rörande institutens insättare. För att utländska institut skall lämna ut uppgifter om insättare krävs därför att nämnden i likhet med Finansinspektionen tillämpar absolut sekretess för dessa uppgifter. Mot bakgrund av detta bör absolut sekretess gälla för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som omfattas av nämndens verksamhet. För att även insättare hos ett utländskt institut med filial i Sverige som endast omfattas av ett annat lands garantisystem skall skyddas av sekretess hos Insättningsgarantinämnden, bör denna situation särregleras i den nya bestämmelsen. Uppgifterna omfattas nämligen inte av “myndighetens verksamhet„ enligt lagen om insättningsgaranti, eftersom insättarnas förbindelse avser ett institut som inte ingår i det svenska garantisystemet. Uppgifterna inkommer till nämnden på grund av avtal med ett annat lands garantisystem och inte på grund av nämndens relation till insättarens institut. Vid bedömningen av om behovet av sekretess skall få företräde framför offentlighetsprincipen måste en intresseavvägning göras även avseende meddelarfriheten. I nu aktuellt fall anser regeringen att sekretessintressena får vika eftersom det är av vikt att det genom meddelarfriheten även fortsättningsvis ges en möjlighet till insyn i Insättningsgarantinämndens verksamhet. Meddelarfriheten beträffande den tystnadsplikt som följer av den nya bestämmelsen i 8 kap. 24 § sekretesslagen bör därför inte begränsas. 5 5 Ikraftträdande De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. 6 Ekonomiska konsekvenser De förslagna ändringarna i sekretesslagen får inte några kostnadseffekter för det allmänna. 6 Förteckning över remissinstanser Efter remiss av utdrag ur Insättningsgarantinämndens promemoria till regeringen har yttranden avgetts av Sveriges Riksbank, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Svenska Bankföreningen, Postgirot Bank AB, Finansförbundet, Svenska Fondhandlareföreningen, Finans- bolagens Förening, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges Advokatsamfund. Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig: Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Fristående Sparbankers Riksförbund, Sveriges Bankkunders Riksförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). 7 Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-08-21 Närvarande: justierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk- ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam. Enligt en lagrådsremiss den 15 augusti 1996 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Annika Jonsson. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. 8 Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1996-09-12 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Åsbrink Regeringen beslutar propositionen 1996/97:23 Sekretess i Insättnings- garantinämndens verksamhet. 9 Rättsdatablad ------------------------------------------------------- Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp-bakomliggande häver eller upp- EG-regler repar ett normgiv- ningsbemyndigande ------------------------------------------------------- Lag om ändring 8 kap. 24 § i sekretesslagen (1980:100) **ENDNOTES** 1. Lagen omtryckt 1992:1474. Senaste lydelse av 9 kap. 25 § 1995:1593. 10