Regeringskansliets rättsdatabaser

Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1995:46) Effektivare styrning och rättssäkerhet i asylprocessen Uppdraget Utredningens uppdrag kan i allt väsentligt delas in i två olika block. Det första blocket gäller frågor om regeringens möjligheter att styra praxisbild- ningen i utlänningsärenden (styrmedelsavsnittet). Block 2 rör rättssäkerhets- frågor i asylprocessen med tonvikt på tre särskilda frågor nämligen inslaget av muntlighet i processen, beslutsmotiveringar samt för- och nackdelar med att införa en vidgad möjlighet att överklaga beslut om uppehållstillstånd (rättssäkerhetsavsnittet). Styrmedelsavsnittet Nuvarande förhållanden Regeringen kan för närvarande styra praxisbildningen i utlänningsärenden på två sätt. Den kan antingen utfärda generella föreskrifter (förordningsmetoden), eller besluta i enskilda ärenden som överlämnats från Invandrarverket eller Utlänningsnämnden (ärendemetoden). I nuvarande ordning används främst ärendemetoden för att ge praxisvägledning i frågor om uppehållstillstånd. Regeringens beslut i enskilda ärenden kan indelas i två kategorier. Dels meddelar regeringen vägledande avgöranden för Invandrarverket och Utlänningsnämnden. Dels kan regeringen utan riksdagens hörande skärpa kriterierna för asyl med hänvisning till Sveriges mottagningsresurser; ett styrmedel som har övervägande ekonomiska bevekelsegrunder. Det kraftfullaste instrumentet som regeringen har till sitt förfogande när det gäller att styra utvecklingen i uppehållstillstånds- ärenden är den sistnämnda möjligheten att skärpa kriterierna för beviljande av asyl under hänvisning till den svenska mottagningssituationen. Formellt sett har ett sådant beslut endast verkan för krigsvägrare och s.k. de factoflyktingar men det har också stor betydelse för vilka som får stanna av humanitära skäl. Däremot berör det inte asylrätten för dem som är flyktingar enligt Genèvekonventionen. Möjligheten att skärpa asylkriterierna har använts två gånger. Första gången var år 1976 och andra i december 1989, det s.k. Luciabeslutet. De utlänningsärenden som för närvarande får överlämnas till regeringen för avgörande är av fem olika slag. Ärenden får överlämnas om de på grund av familjeanknytning eller av annan liknande orsak har samband med ett ärende som prövas av regeringen eller om de bedöms endera ha betydelse för den allmänna säkerheten eller utrikespolitisk betydelse. De får vidare överlämnas om det bedöms vara av särskild vikt för ledning av utlänningslagens tillämpning att ärendet prövas av regeringen eller om synnerliga skäl annars talar för regeringens prövning. Den vanligaste grunden för överlämnande är att det bedöms vara av särskild vikt för ledning av utlänningslagens tillämpning att regeringen prövar ärendet. En stor del av de ärenden som överlämnats till regeringen för avgörande under åren 1992-1994 har gällt frågor om nya stora grupper av asylsökande som sökt skydd i Sverige. Som exempel kan nämnas asylsökande från Peru, Bosnien- Hercegovina och Somalia. En annan större ärendekategori utgörs av s.k. vårdfallsproblematik, dvs. ärenden som karakteriseras av att sökandena förutom politiska skäl även åberopar medicinskt humanitära grunder för sin rätt till uppehållstillstånd. På senare år kan noteras att s.k. nya ansökningar, dvs. ansökningar från personer som skall avvisas enligt ett lagakraftvunnet beslut, har överlämnats tämligen ofta. Oberoende om regeringen styr praxisbildningen genom beslut i enskilda ärenden eller genom förordningar innebär den nuvarande ordningen att regeringen har möjlighet att göra ställningstaganden som kan medföra avsevärda ekonomiska konsekvenser för samhället utan att underställa riksdagen frågan. Regeringens principbeslut vad gäller asylsökande från Bosnien-Hercegovina som berörde en mycket stor grupp människor kan tjäna som exempel på detta. Utredningens förslag Utredningen föreslår att regeringen i första hand styr praxisbildningen i utlänningsärenden genom förordningar. Bakgrunden till detta är i första hand rättssäkerhetsaspekter. Förordningsmetoden ökar bl.a. förutsebarheten. En förordning offentliggörs som regel minst en månad innan den börjar tillämpas. De asylsökande och deras ombud/biträde kan alltså i god tid före ikraftträdandet bilda sig en uppfattning om det nya rättsläget och de konsekvenser det kan föra med sig. Ett beslut i ett enskilt ärende är mer överrumplande och betydligt svårare för de berörda att hålla sig ajour med eftersom det inte offentliggörs på samma sätt. Förordningsmetoden innebär även att en rimlig övergångsreglering kan komma till stånd. Genom förordningsmetoden stärks Invandrarverkets och Utlänningsnämndens ställning samtidigt som regeringen behåller det yttersta ansvaret för praxisbildningen. Enligt utredningens förslag får regeringen liksom hittills utfärda förord- ningar om uppehållstillstånd för studier och besök. Regeringen får också rätt att meddela generella föreskrifter om förutsättningarna för uppehållstillstånd av humanitära skäl. Syftet är att regeringen i förordningar skall kunna meddela föreskrifter om t.ex. kriterierna för beviljande av uppehållstillstånd för nya grupper som sökt skydd i Sverige, beträffande vårdbehövande utlänningar och andra principiella frågor. Regeringen får också bemyndigande att meddela föreskrifter om tidsbegränsat uppehållstillstånd. Regeringens möjlighet att skärpa asylkriterierna på grund av Sveriges mottagningsförhållanden behålls. Beslut av det slaget föreslås dock ges formen av generella föreskrifter fortsättningsvis. Detta innebär att ställningstaganden av den typ som gjordes i Luciabeslutet i framtiden bör komma till uttryck i en förordning. Som en följd av att förordningsmetoden främst skall användas vid styrning av praxisbildningen minskas regeringens befattning med enskilda ärenden. En begränsad möjlighet för myndigheterna att överlämna ärenden till regeringen för avgörande behålls dock. De ärenden som fortsättningsvis får överlämnas är huvudsakligen vissa säkerhetsärenden, ärenden som har utrikespolitisk betydelse och ärenden som kan antas ha betydelse för frågan om uppehållstillstånd för en större grupp asylsökande. Nya ansökningar får enligt förslaget inte överlämnas. Den praxisbildning som behövs från regeringens sida bör enligt utredningens uppfattning ges i ärenden som inte slutligt avgjorts. Regeringen föreslås inte få möjlighet att förbehålla sig prövningsrätten av vissa ärenden eller ärendegrupper. Utredningen har inte funnit några konstitutionella hinder mot en sådan ordning men anser att den är olämplig. Den kan påverka myndigheternas självständighet gentemot regeringen på ett ofördelaktigt sätt. Dessutom finns en påtaglig risk för att skrivelser till regeringen med yrkande om att regeringen skall överta ett visst ärende blir ett regelmässigt inslag i asylprocessen. Detta skulle kunna medföra att regeringen i detta hänseende återigen skulle komma att belastas med alla utlänningsärenden vilket skulle ta tid i anspråk som bör inriktas på det egentliga politikområdet. För att förordningsmetoden skall fungera är det av yttersta vikt att myndigheterna kontinuerligt håller regeringen underrättad om inströmnings- situationen såvitt gäller olika grupper av asylsökande och andra principiella frågor. Utredningen förslår därför att kontaktnätet mellan regeringen och myndigheterna vidgas. Myndigheternas rapporteringar föreslås kompletteras med månatliga rapporter som innehåller statistik och en omvärldsanalys. Dessutom bör ett informellt kontaktnät etableras mellan regeringen och myndigheterna där allmängiltiga frågeställningar kan tas upp. Utredningen berör också frågan hur fördelningen mellan regeringens och riksdagens kompetens på uppehållstillståndsområdet bör vara utformad. Utgångspunkten är att en rimlig ordning bör tillgodse såväl regeringens behov av att kunna styra utvecklingen som riksdagens behov av kontroll och begränsningar av statens utgifter. Den nuvarande ordningen innebär att riksdagen kan ställas inför fullbordat faktum beträffande oplanerade utgifter sedan regeringen fattat ett vägledande beslut i fråga om uppehållstillstånd för en större grupp av asylsökande. Denna ordning är inte tillfredsställande. Enligt utredningens bedömning skulle en lösning kunna vara införandet av en ekonomisk totalram för verksamhetsområdet invandring. En sådan skulle ge riksdagen ett reellt styrmedel samtidigt som regeringen, inom den givna totalramen, skulle ha full frihet att styra praxisbildningen. Något konkret förslag för genomförande av en sådan ordning läggs inte fram men utredningen vill peka på behovet att sådana överväganden görs. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Rättssäkerhetsavsnittet Muntlig handläggning i asylärenden Enligt nuvarande ordning skall muntlig handläggning ingå vid Invandrarverkets och Utlänningsnämndens handläggning av asylärenden om det kan antas vara till fördel för utredningen eller i övrigt främja ett snabbt avgörande av ärendet. Muntlig handläggning skall även annars företas på begäran av utredningen om inte en sådan handläggning skulle sakna betydelse för att avgöra frågan om uppehållstillstånd. Utredningen föreslår ett delvis nytt regelsystem. En utlänning som har ansökt om asyl skall i fortsättningen få avvisas endast om muntlig handläggning har ingått vid Invandrarverkets handläggning av ärendet. Även för Utlänningsnämndens del görs vissa ändringar. Enligt förslaget måste Utlänningsnämnden medge muntlig handläggning om utlänningen har begärt detta om det inte står klart att en sådan handläggning är obehövlig. Detta innebär bl.a. att det knappast finns något utrymme för att avslå en begäran om muntlig handläggning i ärenden där en tilltrosbedömning kan sägas ha direkt betydelse för frågan om ett uppehållstillstånd skall beviljas eller inte. Om nämnden inte omedelbart beviljar en begäran om muntlig handläggning, får ärendet inte avgöras förrän utlänningen fått besked om detta och beretts tillfälle att slutföra sin talan. Beslutsmotiveringar m.m. Nuvarande ordning innebär bl.a. att positiva beslut, dvs. beslut som innebär bifall till sökandens ansökan, inte behöver vara motiverade. Utredningen föreslår att alla beslut om uppehållstillstånd skall motiveras. Bakgrunden till förslaget är bl.a. att Invandrarverkets positiva beslut är praxisbildande inom verket. Att besluten är motiverade är en förutsättning för att den praxis- bildningen skall kunna följas av utomstående. En vidgad beslutmotiverings- skyldighet kan också leda till en kvalitetsförbättring av beslutsfattandet som sådant. Erfarenhetsmässigt blir nämligen beslut där beslutsfattare har att ge en tydlig och enkel skriftlig motivering till sina beslut mer genomarbetade. Utredningen anser att det särskilt viktigt att beslut som innebär att ett till- stånd tidsbegränsas på grund av sökandens vandel motiveras eftersom den asylsökande måste få veta vilken avvägning som gjorts mellan de anförda skälen för uppehållstillstånd och den vandelsanmärkning som vänds mot honom eller henne. Ett särskilt problem som har samband med beslutsmotiveringar är hur de asylsökande och deras ombud/biträden skall få tillgång till det material som myndigheterna baserar sina länderbedömningar på. Utredningen förspråkar större öppenhet i sådana frågor. Myndigheterna rekommenderas att sammanställa utförliga s.k. länderöversikter samt att i större utsträckning tillföra de enskilda asylärendena bakgrundsmaterial. Utredningen pekar slutligen också på den förändring som skett beträffande utrikessekretessen och regeringens roll när det gäller att ta ställning till utlämnande av t.ex. reserapporter. Överklagande av beslut om uppehållstillstånd m.m. Enligt nuvarande ordning får ett beslut i fråga om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd eller återkallelse av sådana tillstånd överklagas av utlänningen endast om tillståndsfrågan har behandlats i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning. Utredningens förslag innebär att den kopplingen tas bort för beslut om uppehållstillstånd och återkallelse av ett sådant tillstånd. En utlänning har alltså rätt att överklaga ett beslut där ansökan om uppehålls- tillstånd avslås eller ett beslut om återkallelse av uppehållstillstånd även om frågan inte har behandlats i samband med ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Förslaget får störst betydelse för personer som söker uppehållstillstånd före inresan i Sverige. Utredningen föreslår också att rättsprövning införs för ärenden enligt utlänningslagen som prövas av regeringen i första och enda instans. I utredningens uppdrag ingår slutligen även att överväga om det finns behov av en formell regel som ger Invandrarverket och Utlänningsnämnden rätt att skjuta upp prövningen av ett asylärende tills situationen i de asylsökandes hemländer har klarnat. Bedömningen är att det är förvaltningsrättsligt godtagbart att myndigheterna tar viss tid på sig för att skaffa ett tillförlitligt underlag för sin bedömning. Ett asylärende bör emellertid inte få skjutas upp allt för länge av denna orsak. En regel om vilandeförklaring skulle närmast uppmuntra till en ordning där ärenden skjuts upp under längre tid. Utredningens bedömning är därför att asylärenden inte bör kunna vilandeförklaras. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Författningsförslag 1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)1 dels att 2 kap. 4, 5 och 11 §§, 3 kap. 4 §, 7 kap. 3 och 11 §§ samt 11 kap. 1 och 3 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer 2 kap. 14 § och 3 kap. 8 § samt närmast före dessa paragrafer två nya rubriker av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse -------------------------------------------------------------------- 2 kap. 4 § Uppehållstillstånd får ges till 1. en utlänning som är nära anhörig till en i Sverige bosatt person eller som annars har särskild anknytning till Sverige, 2. en utlänning som av humanitära skäl bör få bosätta sig i Sverige, eller en utlänning som har fått arbetstillstånd eller som har sin försörjning ordnad på något annat sätt. ---------------------------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd kan ges ---------------------------------------------------------------------- 5 § Om utlänningen befinner sig i Sverige när ansökan om uppehållstillstånd görs eller prövas, får ansökan inte bifallas. Detta gäller dock inte om 1. utlänningen har rätt till asyl här, 2. utlänningen skall återförena sig med en nära familjemedlem som är stadigvarande bosatt i Sverige och som han tidigare har sammanlevt med utomlands, eller 3. det annars finns särskilda skäl. Om utlänningen skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga kraft, får dock en ansökan om uppehållstillstånd från honom bifallas bara om ansökan grundar sig på omständigheter som inte har prövats förut i ärendet om hans avvisning eller utvisning och om 1. utlänningen har rätt till asyl här, eller det annars finns synnerliga skäl av humanitär art. --------------------------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas även i andra fall än som anges i andra stycket, om det följer av en överenskommelse med främmande stat. --------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse -------------------------------------------------------------------- 11 § Om utlänningen har rest in i landet, får ett uppehållstillstånd återkallas 1. om han inte försörjer sig på ett ärligt sätt eller bedriver sådan verksamhet som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd, 2. om han på grund av ett tidigare ådömt frihetsstraff eller någon annan särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land, eller 3. om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land. Återkallelse enligt första stycket får endast ske om frågan har väckts innan utlänningen har varit bosatt här i två år med uppehållstillstånd. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd får återkallas för de utlänningar som omfattas av avtalet om ett europeiskt eko- nomiskt samarbetsområde (EES) även i andra fall än de som anges i första stycket. -------------------------------------------------------------------- Bemyndiganden i fråga om uppehållstillstånd 14 § -------------------------------------------------------------------- Regeringen får meddela före- skrifter om -------------------------------------------------------------------- 1. uppehållstillstånd för studier eller besök, -------------------------------------------------------------------- 2. förutsättningarna för uppe- hållstillstånd av humanitära skäl i andra fall än som avses i 5 § tredje stycket 2 och -------------------------------------------------------------------- 3. förutsättningarna för tids- begränsat uppehållstillstånd. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får också föreskriva att en ansökan om uppe- hållstillstånd får bifallas även i andra fall än som anges i 5 § andra stycket, om det följer av en överenskommelse med främmande stat, samt att uppehållstillstånd får återkallas för de utlänningar som omfattas av avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbets- område (EES) även i andra fall än de som anges i 11 § första stycket. -------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse -------------------------------------------------------------------- 3 kap. 4 § En utlännings som avses i 1 § har rätt till asyl Asyl får dock vägras om 1. det av hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl, -------------------------------------------------------------------- 2. det beträffande en utlänning 2. det beträffande en utlänning som omfattas av 1 § 2 eller 3 som omfattas av 1 § 2 eller 3 på finns särskilda skäl att inte grund av brottslighet eller med bevilja asyl, hänsyn till rikets säkerhet finns särskilda skäl att inte bevilja asyl. -------------------------------------------------------------------- 3. utlänningen har rest in från Danmark, Finland, Island eller Norge och kan sändas åter till något av dessa länder i enlighet med en överenskommelse mellan Sverige och det landet, såvida det inte är uppenbart att han inte kommer att beviljas uppehållstillstånd där, 4. utlänningen i annat fall före ankomsten till Sverige har uppehållit sig i ett annat land än hemlandet och, om han återsänds dit, är skyddad mot förföljelse eller, i förekommande fall, mot att sändas till en krigsskådeplats eller till hemlandet och också mot att sändas vidare till ett annat land där han inte har motsvarande skydd, eller utlänningen har särskild anknytning till ett annat land och där är skyddad på det sätt som anges i 4. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva undantag från andra stycket 4 för de fall då utlänningens anknytning till Sverige är av sådan art att han inte bör nekas att få sin ansökan om asyl prövad här. -------------------------------------------------------------------- Bemyndiganden i fråga om asyl 8 § -------------------------------------------------------------------- Om Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar motiverar det får regeringen föreskriva att asyl inte får beviljas i fall som avses i 1 § 2 eller 3. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva undantag från 4 § andra stycket för de fall då utlänningens anknytning till Sverige är av sådan art att utlänningen inte bör nekas att få sin ansökan om asyl prövad här. -------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse -------------------------------------------------------------------- 7 kap. 3 § -------------------------------------------------------------------- Statens invandrarverks beslut Statens invandrarverks beslut i fråga om avvisning eller i fråga om avvisning, utvisning utvisning och en i samband därmed uppehållstillstånd eller behandlad fråga om återkallelse av uppehållstillstånd uppehållstillstånd eller får av utlänningen överklagas till arbetstillstånd eller återkallelseUtlänningsnämnden. Invandrar- av sådana tillstånd får av verkets beslut i fråga om arbets- utlänningen överklagas till Ut- tillstånd eller återkallelse av länningsnämnden. arbetstillstånd får av utlänningen överklagas till nämnden under för- utsättning att frågan om tillstånd har behandlats i samband med ett beslut i fråga om avvisning eller utvisning. -------------------------------------------------------------------- Utlänningsnämnden består av ordförande och övriga ledamöter till det antal regeringen bestämmer. För ordförande skall finnas ersättare. Ledamöter och ersättare för ordförande utses av regeringen. Ordförande och ersättare för ordförande skall vara jurister och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare eller annan likvärdig erfarenhet. 11 § -------------------------------------------------------------------- Statens invandrarverk får med Statens invandrarverk får med eget yttrande överlämna ett -------------------------------------------------------------------- Invandrarverket eller Utlän Invandrarverket och Utlän -------------------------------------------------------------------- 1. ärendet på grund av familje 1. ärendet på grund av familje -------------------------------------------------------------------- 2. ärendet bedöms ha betydelse 2. ärendet bedöms ha sådan för -------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse -------------------------------------------------------------------- 3. det bedöms vara av särskild 3. det bedöms vara av särskild vikt för ledning av -------------------------------------------------------------------- 4. synnerliga skäl annars talar 4. om det i andra fall än som för -------------------------------------------------------------------- Har invandrarverket överlämnat När Invandrarverket överlämnar -------------------------------------------------------------------- Vad som i 5 § föreskrivs om Invandrarverket och Utlänningsnämnden gäller också regeringen när den avgör ett överlämnat ärende. 11 kap. 1 § -------------------------------------------------------------------- I ett asylärende vid statens En utlänning som har ansökt om invandrarverk skall det ingå -------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse -------------------------------------------------------------------- Invandrarverket får bestämma att I ett asylärende vid Ut även andra personer än -------------------------------------------------------------------- Första och andra styckena Invandrarverket och Utlän -------------------------------------------------------------------- 3 § 2 Om utlänningen har rest in i landet, får ett uppehållstillstånd återkallas 1. om han inte försörjer sig på ett ärligt sätt eller bedriver sådan verksamhet som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd, 2. om han på grund av ett tidigare ådömt frihetsstraff eller någon annan särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land, eller 3. om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land. Återkallelse enligt första stycket får endast ske om frågan har väckts innan utlänningen har varit bosatt här i två år med uppehållstillstånd. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd får återkallas för de utlänningar som omfattas av avtalet om ett europeiskt eko- nomiskt samarbetsområde (EES) även i andra fall än de som anges i första stycket. -------------------------------------------------------------------- Bemyndiganden i fråga om uppehållstillstånd 14 § -------------------------------------------------------------------- Regeringen får meddela före- skrifter om -------------------------------------------------------------------- 1. uppehållstillstånd för studier eller besök, -------------------------------------------------------------------- 2. förutsättningarna för uppe- hållstillstånd av humanitära skäl i andra fall än som avses i 5 § tredje stycket 2 och -------------------------------------------------------------------- 3. förutsättningarna för tids- begränsat uppehållstillstånd. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får också föreskriva att en ansökan om uppe- hållstillstånd får bifallas även i andra fall än som anges i 5 § andra stycket, om det följer av en överenskommelse med främmande stat, samt att uppehållstillstånd får återkallas för de utlänningar som omfattas av avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbets- område (EES) även i andra fall än de som anges i 11 § första stycket. -------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse -------------------------------------------------------------------- 3 kap. 4 § En utlännings som avses i 1 § har rätt till asyl Asyl får dock vägras om 1. det av hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja asyl, -------------------------------------------------------------------- 2. det beträffande en utlänning 2. det beträffande en utlänning som omfattas av 1 § 2 eller 3 som omfattas av 1 § 2 eller 3 på finns särskilda skäl att inte grund av brottslighet eller med bevilja asyl, hänsyn till rikets säkerhet finns särskilda skäl att inte bevilja asyl. -------------------------------------------------------------------- 3. utlänningen har rest in från Danmark, Finland, Island eller Norge och kan sändas åter till något av dessa länder i enlighet med en överenskommelse mellan Sverige och det landet, såvida det inte är uppenbart att han inte kommer att beviljas uppehållstillstånd där, 4. utlänningen i annat fall före ankomsten till Sverige har uppehållit sig i ett annat land än hemlandet och, om han återsänds dit, är skyddad mot förföljelse eller, i förekommande fall, mot att sändas till en krigsskådeplats eller till hemlandet och också mot att sändas vidare till ett annat land där han inte har motsvarande skydd, eller utlänningen har särskild anknytning till ett annat land och där är skyddad på det sätt som anges i 4. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva undantag från andra stycket 4 för de fall då utlänningens anknytning till Sverige är av sådan art att han inte bör nekas att få sin ansökan om asyl prövad här. -------------------------------------------------------------------- Bemyndiganden i fråga om asyl 8 § -------------------------------------------------------------------- Om Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar motiverar det får regeringen föreskriva att asyl inte får beviljas i fall som avses i 1 § 2 eller 3. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva undantag från 4 § andra stycket för de fall då utlänningens anknytning till Sverige är av sådan art att utlänningen inte bör nekas att få sin ansökan om asyl prövad här. -------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse -------------------------------------------------------------------- 7 kap. 3 § -------------------------------------------------------------------- Statens invandrarverks beslut Statens invandrarverks beslut i fråga om avvisning eller i fråga om avvisning, utvisning utvisning och en i samband därmed uppehållstillstånd eller behandlad fråga om återkallelse av uppehållstillstånd uppehållstillstånd eller får av utlänningen överklagas till arbetstillstånd eller återkallelseUtlänningsnämnden. Invandrar- av sådana tillstånd får av verkets beslut i fråga om arbets- utlänningen överklagas till Ut- tillstånd eller återkallelse av länningsnämnden. arbetstillstånd får av utlänningen överklagas till nämnden under för- utsättning att frågan om tillstånd har behandlats i samband med ett beslut i fråga om avvisning eller utvisning. -------------------------------------------------------------------- Utlänningsnämnden består av ordförande och övriga ledamöter till det antal regeringen bestämmer. För ordförande skall finnas ersättare. Ledamöter och ersättare för ordförande utses av regeringen. Ordförande och ersättare för ordförande skall vara jurister och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare eller annan likvärdig erfarenhet. 11 § -------------------------------------------------------------------- Statens invandrarverk får med Statens invandrarverk får med eget yttrande överlämna ett -------------------------------------------------------------------- Invandrarverket eller Utlän Invandrarverket och Utlän -------------------------------------------------------------------- 1. ärendet på grund av familje 1. ärendet på grund av familje -------------------------------------------------------------------- 2. ärendet bedöms ha betydelse 2. ärendet bedöms ha sådan för -------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse -------------------------------------------------------------------- 3. det bedöms vara av särskild 3. det bedöms vara av särskild vikt för ledning av -------------------------------------------------------------------- 4. synnerliga skäl annars talar 4. om det i andra fall än som för -------------------------------------------------------------------- Har invandrarverket överlämnat När Invandrarverket överlämnar -------------------------------------------------------------------- Vad som i 5 § föreskrivs om Invandrarverket och Utlänningsnämnden gäller också regeringen när den avgör ett överlämnat ärende. 11 kap. 1 § -------------------------------------------------------------------- I ett asylärende vid statens En utlänning som har ansökt om invandrarverk skall det ingå -------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse -------------------------------------------------------------------- Invandrarverket får bestämma att I ett asylärende vid Ut även andra personer än -------------------------------------------------------------------- Första och andra styckena Invandrarverket och Utlän -------------------------------------------------------------------- 3 § -------------------------------------------------------------------- Bestämmelserna i 20 § förvalt- Bestämmelserna i 20 § förvalt- ningslagen om motivering av be- ningslagen om motivering av be- slut tillämpas inte beträffande slut gäller även för beslut som beslut om visering, tidsbegränsat meddelas i ärenden enligt denna uppehållstillstånd och arbetstill-lag om inte något annat följer av stånd. andra eller tredje stycket. -------------------------------------------------------------------- En utlänning som avses i 2 kap. Ett beslut i fråga om uppe- 11 § tredje stycket har dock hållstillstånd skall alltid alltid rätt till motivering av innehålla de skäl som ligger till ett sådant beslut om det går honomgrund för beslutet. emot. -------------------------------------------------------------------- Vid beslut om visering eller arbetstillstånd får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning som avses i 2 kap. 11 § tredje stycket har dock alltid rätt till motivering av ett beslut om visering om det går honom emot. -------------------------------------------------------------------- Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse -------------------------------------------------------------------- 2 §3 -------------------------------------------------------------------- Bestämmelserna i 20 § förvalt- Bestämmelserna i 20 § förvalt- ningslagen om motivering av be- ningslagen om motivering av be- slut tillämpas inte beträffande slut gäller även för beslut som beslut om visering, tidsbegränsat meddelas i ärenden enligt denna uppehållstillstånd och arbetstill-lag om inte något annat följer av stånd. andra eller tredje stycket. -------------------------------------------------------------------- En utlänning som avses i 2 kap. Ett beslut i fråga om uppe- 11 § tredje stycket har dock hållstillstånd skall alltid alltid rätt till motivering av innehålla de skäl som ligger till ett sådant beslut om det går honomgrund för beslutet. emot. -------------------------------------------------------------------- Vid beslut om visering eller arbetstillstånd får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning som avses i 2 kap. 11 § tredje stycket har dock alltid rätt till motivering av ett beslut om visering om det går honom emot. -------------------------------------------------------------------- Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse -------------------------------------------------------------------- 2 § Lagen gäller inte beslut av en sådan nämnd vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare. Lagen gäller inte heller 1. beslut av arrendenämnd, hyresnämnd eller övervakningsnämnd, beslut om svenskt medborgarskap, -------------------------------------------------------------------- 3. beslut om utlänningars 3. andra beslut om utlänningars vistelse i riket, vistelse i riket än sådana som en- ligt utlänningslagen (1989:529) har prövats i regeringen som enda instans, -------------------------------------------------------------------- 4. beslut om värnpliktigas eller reservpersonals inkallelse eller tjänstgöring inom försvarsmakten, 5. beslut enligt lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, 6. beslut som rör skatter eller avgifter, 7. beslut enligt lagen (1992:1602) om valuta- eller kreditreglering eller beslut i frågor om allmän likviditetsindragning eller allmän prisreglering, 8. andra beslut enligt lagen (1992:1300) om krigsmaterial än sådana som avser återkallelse av tillstånd enligt 3 eller 4 §, 9. beslut om tillstånd till sådan verksamhet som avses i 1 § 3-4 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 10. beslut enligt lagen (1991:341) om strategiska produkter. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Sammanfattning i relevant del av betänkandet (SOU 1995:55) Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden Utredningen behandlar i korthet frågan i vilken utsträckning ett beslut om omhändertagande av ett barn med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) skall utgöra hinder mot verkställighet av ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning. Enligt utredningen bör huvudprincipen vara att beslut enligt utlänningslagen i princip tar över beslut rörande enskilda som fattats med stöd av annan lagstiftning. Det är emellertid enligt utredningen inte möjligt att i alla fall hävda att utlänningslagen skall ha företräde framför annan lagstiftning. Avgörande om vilken lagstiftning som bör ha företräde kan bli särskilt grannlaga när det gäller barn som omhändertagits med stöd av LVU därför att de vanvårdats av sina föräldrar. Det är inte rimligt att överlämna barnet till en vårdnadshavare som uppenbart vanvårdar barnet och där barnets liv och hälsa kan sättas i stor fara om barnet överlämnas till vårdnadshavarna. Samtidigt är det heller inte rimligt att ett omhändertagande enligt LVU automatiskt skulle innebära att inte bara barnet utan också vårdnadshavarna skulle få uppehållstillstånd I Sverige. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Sammanfattning av Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv (SOU 1995:75) Motiv för en sammanhållen global flyktingpolitik *Allt fler människor i världen kommer att flytta inom eller mellan länderna under de närmaste årtiondena. Antalet migranter utgör nu ca 2,5 procent av världsbefolkningen. Flyktingsituationen fortsätter att förvärras. För ungefär tio år sedan var flyktingarna ca 10 miljoner, nu är de omkring 23 miljoner. Dessutom finns ca 2,5 miljoner palestinska flyktingar samt omkring 25 miljoner internflyktingar (inom det egna landet). Antalet miljöflyktingar uppskattas till 25 miljoner. * Därtill kommer de människor i tredje världen som flyttar från landsbygden till städerna, f.n. 70-100 miljoner människor årligen. En del av dem söker sig vidare från de överlastade storstäderna (med 5-20 miljoner invånare) till andra länder. * Världsbefolkningen ökar nu med ungefär 100 miljoner årligen och 95 procent av denna ökning sker i tredje världen. Med nuvarande tillväxttakt kommer sannolikt Afrikas befolkning att öka från 600 miljoner till 1 600 miljoner år 2025. Befolkningen i Sydasien kommer också att öka med en miljard. Sedan år 1950 har världsbefolkningen fördubblats. Under enbart de närmaste 60 åren kommer världsbefolkningen i vart fall att fördubblas jämfört med idag. Europas befolkning blir en allt mindre andel av världsbefolkningen. * Inkomstgapet mellan Syd och Nord har blivit dubbelt så stort på 30 år. I kombination med det ökade inkomstgapet kommer den våldsamma befolkningsökningen oundvikligen att leda till ökad migration, främst Syd- Syd, men också Syd-Nord. * På kort och medellång sikt finns andra faktorer som bidrar till att öka be- folkningsomflyttningarna. Dit hör den pågående övergången från diktatur till demokrati i många utvecklingsländer, upplösningen av paktsystemen med Sovjetunionen och USA som dominerande stater, det därmed sammanhängande sönderfallet av statsbildningar (såsom f.d. Sovjetunionen och f.d. Jugoslavien) och uppblossandet av gamla etniska konflikter. Vapentillförseln till konflikthärdarna samt allmänt bristande framtidstro i många länder i Afrika och Asien på grund av en alltför långsam ekonomisk utveckling bidrar till att förstärka problembilden. För Europa tillkommer inkomstgapet mellan Västeuropa i förhållande till Östeuropa och Nordafrika, kriget på Balkan samt osäkerheten om utvecklingen i Ryssland och Nordafrika. Orsakssambanden mellan befolkningsökningen, fattigdomsklyftan, konflikterna, miljöförstöringen och flykten från landsbygden till storstäderna och ökningen i stort av befolkningsrörelserna mellan länderna i världen är utomordentligt komplicerade. Befolkningsökningen i tredje världen, den ökade rikedomsklyftan mellan Syd och Nord, miljöförstöringen i Syd i samt den kraftiga urbaniseringen i Syd är de viktigaste orsakerna. Globaliseringen av ekonomin öppnar fönstren mot andra länder. Förbättrade kommunikationer och införandet av ny teknologi i tredje världen (billigt flyg, TV, telefon, fax etc.) påverkar också människors benägenhet att utvandra. * Ett grundläggande problem i de internationella försöken att bemästra denna nya situation är att FN:s organisation för att hantera den kombination av politiska, ekonomiska och sociala problem som ofta ligger bakom flykt och annan migration inte är tillräckligt anpassad och samordnad för uppgiften. * Global solidaritet med en tyngdpunkt på förebyggande insatser för att undanröja och lindra orsaker till flykt och migration måste prägla det internationella samfundets verksamhet vad gäller utvecklingssamarbete, internationell handel etc. De flyktingpolitiska åtgärderna är emellertid mer inriktade på att reagera på flyktingströmmar och omfattande befolk- ningsomflyttningar än på att förebygga dem. * De europeiska länderna kommer oundvikligen att ställas inför ett ökande migrationstryck. För de europeiska västländerna, däribland Sverige, gäller att bedöma hur de samlade resurserna för att (i) reglera invandringen, (ii) pröva asylskäl och (iii) ta emot och integrera invandrare skall vägas mot insatser utanför det egna landet, i ursprungsländerna, för att motverka de orsaker som leder till utvandring och ge skydd och stöd åt flyktingar. Länderna måste ta ställning till det faktum att skillnaden ökar mellan de resurser som används för att hjälpa den relativt sett lilla andel flyktingar som kommit till industriländerna och de resurser som genom multilaterala och bilaterala kanaler används för merparten av världens flyktingar och flyktförebyggande insatser. * Sverige är fr.o.m. år 1995 medlem i EU. Unionen är en av de viktigaste aktörerna för att påverka orsakerna till flykt och massmigration. Sveriges medlemskap innebär förutom nya åtaganden också ett nytt ansvar att delta i och påverka den framtida europeiska politiken på migrations- och flyktingområdet inklusive sambanden med EU:s bistånds- och handelspolitik samt det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. EU:s biståndsbudget är ungefär tre gånger så stor som den svenska och har också sin tyngdpunkt på Afrika. Sedan slutet av 1980-talet pågår inom EU ett arbete på att skapa gemensamma europeiska yttergränser, en gemensam asylpolitik och långsiktigt även en gemensam invandringspolitik. * En flykting- och migrationspolitisk omorientering förutsätter att hela det traditionella systemet för flyktinghjälp i ett mottagningsland som Sverige ses över och ökad vikt behöver läggas vid mottagningsländerna i den rika världen skall kunna överföra en del av de resurser som idag binds upp i asyl- och flyktingmottagande i de egna länderna till generella och riktade insatser i de områden där flyktingproblemen förekommer. * Den svenska utrikes-, säkerhets-, bistånds- och handelspolitiken har en migrations- och flyktingpolitisk dimension men de olika politikområdena är inte tillräckligt samordnade. * Den i europeisk jämförelse omfattande invandringen till Sverige av asylsökande måste - liksom den omfattande invandringen av anhöriga - ses i relation till de stora kostnaderna. Enbart statens kostnader för prövningen av asylansökningar och mottagningsstöd under åren 1992-1994 uppgick till ca 20 miljarder kr. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges hela bistånd till utvecklingsländerna under samma tid uppgick till sammanlagt ca 45 miljarder kr och de svenska bidragen till UNHCR till ca 1,5 miljarder kr. * Ökande integrationssvårigheter, långsiktigt sjunkande sysselsättningsgrad och hög arbetslöshet samt socialhjälpsberoende bland invandrarna innebär såväl svårigheter som ökade kostnader. Ett omfattande, långvarigt och resurskrävande arbete krävs för att ge 1980-talets och 1990-talets invandrare rimliga förutsättningar för framtiden i Sverige. Samarbete i ett globalt perspektiv * Ett övergripande mål i en global sammanhållen flyktingpolitik bör vara att i internationell samverkan aktivt medverka till att undanröja orsaker bakom flykt och påtvingad utvandring. Samtidigt måste de som tvingats på flykt få skydd och stöd. Dessa mål kan uppnås dels genom politiskt agerande, dels genom bistånd i olika former. Biståndet kan lämnas inom ramen för det internationella utvecklingssamarbetet och genom riktade insatser på medellång och kort sikt. Den svenska utrikes-, säkerhets-, bistånds- och handelspolitiken bör få en tydligare uttalad migrations- och flyktingpolitisk inriktning samt en högre grad av samordning med flykting- och migrationspolitiken. På motsvarande sätt bör Sverige verka för att den flykting- och migrationspolitiska dimensionen på ett mer uttalat sätt beaktas i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt i EU:s handels- och biståndspolitik. Flykting- och migrationsfrågor bör i ökad utsträckning föras upp på dagordningen också i andra internationella säkerhetspolitiska och ekonomiska fora. * Genom politiskt agerande bör Sverige vara pådrivande i det internationella samarbetet för att på lång sikt skapa sådana politiska, ekonomiska, sociala, befolknings- och miljömässiga förhållanden globalt att orsakerna bakom flykt och påtvingad migration i möjligaste mån undanröjs och att flyktingars rättigheter respekteras. Detta innebär att Sverige bör fortsätta att spela en aktiv roll i den pågående reformprocessen för att stärka Förenta Nationerna. Det handlar om att främja fred, säkerhet, respekt för mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling. Sverige bör verka för att sådana handelsvillkor etableras av EU och globalt som kan främja fattiga länders ekonomiska utveckling. Sverige bör även ge fortsatt prioritet åt arbetet för nedrustning och begränsning av den internationella vapenhandeln. * Genom bistånd bör Sverige, såväl bilateralt som genom gemensamma EU-insatser och bidrag till multilaterala organisationer, intensifiera arbetet med att på kort och lång sikt förebygga flyktingrörelser och massmigration. Detta innebär stärkta insatser för att främja demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Vidare bör de internationella instrumenten för fredlig konflikthantering utvecklas och utnyttjas. Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang ägnas minoriteters ställning samt preventiva diplomatiska och fredsbevarande åtgärder. Ett starkt stöd bör utgå till insatser för att förebygga humanitära katastrofer genom tidiga internationella ingripanden. Hög beredskap bör vidare finnas för riktade insatser till områden från vilka omfattande ekonomiskt betingad utvandring kan förväntas. * Målet om hållbar utveckling för det långsiktiga biståndet rymmer även migrations- och flyktingaspekter. Detta bör bl.a. innefatta migrations- och flyktförebyggande insatser, t.ex. för landsbygdsutveckling i utveck- lingsländer. * Då rörelser av skyddsbehövande uppstår inom eller mellan länder bör Sverige verka för att de skyddsbehövande skall kunna ges skydd och stöd i eller så nära hemlandet som möjligt. Insatser, som kan ske bilateralt eller genom exempelvis UNHCR och EU:s biståndsorgan, bör inriktas på att förebygga vidare flykt från ett första asylland. Det är viktigt att skapa sådana förhållanden i första asylländer vad gäller säkerhet, respekt för mänskliga rättigheter, materiell försörjning och hälsovård att vidare flykt motverkas. På motsvarande sätt bör, när det gäller internflyktingar, insatserna för skydd och materiellt bistånd öka för att förebygga vidare flykt till ett första asylland. Sverige bör särskilt agera för en bättre samverkan mellan diplomatiska, humanitära, fredsbevarande och andra militära insatser vid komplexa katastrofer. * Sverige bör bl.a. satsa mer ekonomiska resurser för att främja mänskliga rättigheter, ge ökat skydd för internflyktingar samt stödja första asyl- länder. Europeiskt samarbete kring flykting- och migrationsfrågor * Sverige bör som medlem i EU verka för en samordnad och aktiv europeisk flykting- och migrationspolitik. Den bör präglas av solidaritet och öppenhet samt innefatta insatser såväl inom som utom EU-området. Politiken bör sträva efter att uppnå de övergripande målen att undanröja orsaker till flykt och påtvingad migration, att ge skydd åt skyddsbehövande i första hand i den egna regionen och att skapa förutsättningar för frivilligt återvändande. Sverige bör värna asylrätten samt verka för att den fria rörligheten inom EU och, på sikt, mellan EU och andra regioner gradvis skall kunna förverkligas. * Sverige bör aktivt verka för att de långsiktiga målen för EU:s migrations- och flyktingpolitik inte endast blir att förverkliga det redan beslutade systemet med en gemensam yttre gräns och allt vad som därmed följer. Målen måste också innefatta en vision om hur unionsområdet gradvis skall kunna utökas till att omfatta även länderna i Central- och Östeuropa och kring Medelhavet. Ett steg på vägen är att EU i ökad grad bistår länderna i Central- och Östeuropa med att upprätta såväl system för utvecklandet av demokrati och skydd för minoriteter som migrations-, flykting- och gränssystem som är jämförbara med dem i Västeuropa. * Vid EU:s regeringskonferens år 1996 bör Sverige lägga stor vikt vid att ett mer ändamålsenligt och resultatinriktat samarbetssystem skapas för migrations- och flyktingfrågorna. Detta är en förutsättning för att en aktiv flyktförebyggande politik skall kunna föras som länkar samman biståndspolitiska, handelspolitiska och säkerhetspolitiska insatser med flykting- och migrationsåtgärder. * Sverige bör även agera i andra europeiska fora såsom Europarådet och Organisationen för fred och säkerhet i Europa (OSSE) för att mänskliga rättigheter, särskilt minoriteters rättigheter, respekteras, att demokratiska system formas och att den säkerhetspolitiska situationen i ett utvidgat Europa utvecklas på ett sätt som inte skapar flykt och påtvingad migration. * Ett gemensamt agerande av EU:s medlemsstater och andra länder bör eftersträvas vad gäller bedömningen av om en massflyktssituation skall anses föreligga och när den skall anses ha upphört, för upprättande av minimiregler för behandlingen av flyktingarna och för principer rörande återvändande. Sverige bör även aktivt verka för att dessa stater kommer överens om ett fungerande bördefördelningssystem vid massflyktssituationer. Invandringen till Sverige * De internationella åtaganden som Sverige gjort skall respekteras. Detta gäller bl.a. rätten för flyktingar att få skydd i Sverige enligt flykting- konventionen, respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter enligt Europakonventionen samt överenskommelser om fri rörlighet inom Norden och EU. * Skydd bör ges till den som är flykting enligt en vidare tolkning av flyktingkonventionen än för närvarande, i enlighet med UNHCR:s rekommendationer. Dessutom bör skydd ges till de som riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, de som flyr undan en väpnad konflikt eller en miljökatastrof och de som riskerar ett strängt straff eller mycket allvarliga trakasserier på grund av könstillhörighet eller homosexualitet. De nuvarande skyddsbegreppen de factoflykting och krigsvägrare försvinner liksom begreppet politiskt- humanitära skäl. En stor del av de som med gällande regler skulle fått uppehållstillstånd som de factoflyktingar eller krigsvägrare skulle också ha fått stanna enligt förslaget. * Vid massflykt bör tidsbegränsade uppehållstillstånd kunna ges för i princip högst två år och kunna förlängas med sex månader åt gången om ett återvändandeprogram har inletts. Detta bör gälla såväl den som är flykting som den som flyr undan en väpnad konflikt eller miljökatastrof. Avsikten är att den skyddsbehövande skall kunna stanna i Sverige under den tid som skyddsbehovet kvarstår. Bedömningen av om en massflyktsituation föreligger och hur länge skyddet skall ges bör göras i internationell samverkan. * Flyktingar bör liksom i dag efter samråd med UNHCR kunna överföras till Sverige för bosättning. Ett särskilt anslag bör finnas för flexibel användning beroende på det aktuella behovet av sådan överföring jämfört med behov av insatser utanför Sverige. * Tillståndsgrunden starka humanitära skäl bör förbehållas personer som på grund av synnerligen allvarlig sjukdom, allvarliga handikapp eller andra ömmande skäl av udda natur bör tillåtas vara bosatta i Sverige. Särskilda hänsyn bör tas i ärenden som berör barn. * Sveriges behov av såväl tillfällig som långsiktig arbetskraftsinvandring tillgodoses huvudsakligen genom rörligheten inom Norden och EU. Nuvarande lagstiftning ger möjligheter till flexibel arbetskraftsinvandring från även andra länder. Den förutsätts liksom hittills ske i samråd mellan myndigheterna och arbetsmarknadens parter. * Invandringen av anhöriga, som inte är medborgare i ett nordiskt land eller EU-land, begränsas till en krets bestående av man och hustru eller sammanboende, ensamstående hemmavarande barn under 18 år samt andra nära anhöriga utanför kärnfamiljen som direkt ingått i hushållsgemenskapen i hemlandet. Visering för släktbesök bör kunna meddelas för längre tid än tre månader eller för upprepade tremånadersbesök. * Viseringspolitiken förs i framtiden gemensamt av EU:s medlemsstater och kommer i utgångsläget att ungefärligen överensstämma med den viseringspolitik Sverige för närvarande har. Det övergripande målet att skapa så stor frihet för rörelser över gränserna som möjligt bör genomsyra Sveriges agerande i alla sammanhang där frågor om viseringspolitik behandlas. * Regeringen bör styra praxis genom förordningar i stället för som i dag genom beslut i enskilda ärenden. * För att höja rättssäkerheten och öka effektiviteten i asylprocessen bör Invandrarverket ges ett samlat ansvar. Invandrarverket bör därför överta ansvaret för de utredningar som genomförs med asylsökande vid gränsen liksom de som genomförs i samband med ansökan inne i landet. Invandrarverket bör också överta ansvaret för verkställigheterna av avlägsnandebeslut och förvar. * Pass och andra identitetshandlingar bör omhändertas mer systematiskt än vad som sker i dag. Bestämmelser bör införas om obligatorisk fotografering och tagande av fingeravtryck för samtliga asylsökande. Den inre utlänningskontrollen bör tillmätas större betydelse än i dag. * Muntlig handläggning bör användas i ökad utsträckning. Utredningarna bör spelas in på band för att tveksamhet om vad som avhandlats skall kunna undanröjas. Asylsökande bör vid behov förhöras av en tjänsteman av samma kön. * Möjligheterna bör ökas att få rättshjälp i samband med avvisning vid gränsen. * Ett gemensamt informations- och dokumentationssystem bör byggas upp för att ge Invandrarverket och Utlänningsnämnden snabb tillgång till basinformation. * Metoder bör utvecklas för att kontrollera kvaliteten i de beslut hos Invandrarverket där utlänningens ansökan bifalles. För att ytterligare för- bättra kvaliteten bör krav ställas på att även dessa beslut motiveras. * Transportörerna bör liksom tidigare vara ansvariga för de kostnader som uppstår då en utlänning avlägsnas från Sverige. Någon ändring av reglerna är inte påkallad. * Straffet för den som organiserar illegala inresor för asylsökande och andra utlänningar bör höjas från maximalt två års fängelse i dag till fyra års fängelse. Om brottet är mindre grovt bör straffet kunna sättas till böter eller fängelse i högst sex månader. Kravet på att brottet skall ha utförts i vinstsyfte bör ändras till att det utförts mot betalning. Återvandringen från Sverige * Det är en mänsklig rättighet att återvända till sitt land. Att främja frivillig återvandring bör därför vara en viktig del av flyktingpolitiken. Detta synsätt bör i princip prägla mottagandet från första början. * Den som vill återvända bör uppmuntras och få bättre stöd. Återvand- ringsprogram bör vara anpassade efter gruppernas olikartade situation. * Särskilda resurser för återvandringsprojekt inriktade på flyktingarnas olika ursprungsländer bör avsättas. * Det bör även i fortsättningen vara möjligt att återinvandra till Sverige inom viss tid och beroende på graden av anknytning till vårt land. * En delegation för återvandringsfrågor bör inrättas med företrädare för myndigheter och frivilligorganisationer. Organisationerna bör ges en utökad roll för insatser såväl inom som utom Sverige. Frivilligorganisationernas roll * Frivilligorganisationernas erfarenhet och engagemang är viktig att ta till vara i förverkligandet av den nya flykting- och migrationspolitiken. Organisationerna bör få en utökad roll både vad gäller insatser utomlands och i Sverige. * Samverkansformerna mellan staten och frivilligorganisationerna på flykting- och migrationsområdet bör utredas vidare. Barnen, barnkonventionen och utlänningslagen * Ändringar bör göras för att bringa utlänningslagstiftningen i full överens- stämmelse med barnkonventionen. Barn som tas i förvar enligt utlänningslagen bör få rättshjälpsbiträde direkt. Med hänsyn till barnets ålder och mognad bör klarläggas vad barn som berörs av ett beslut har att säga i ärendet. Vid beaktandet av humanitära skäl för uppehållstillstånd bör särskild hänsyn tas till barnets hälsa, utveckling och allmänna bästa. * Konventionens definition att den som är under 18 år är barn bör följas. De inskränkningar som f.n. gäller för att barn under 16 år skall kunna tas i förvar bör gälla alla under 18 år. * Tidsbegränsat uppehållstillstånd bör som regel meddelas när det behövs för att en faderskapsutredning skall kunna genomföras. * Den som är förordnad som offentligt biträde för ett ensamt barn bör vara barnets ställföreträdare i det ärende förordnandet avser. * Invandrarverket bör följa upp sina rutiner för hörande av barn. * Invandrarverket bör tillsammans med Utrikesdepartementet och Riks- polisstyrelsen överväga hur handläggningen av ansökningar om återförening från ensamstående barn eller från föräldrar till ensamstående barn i Sverige skall behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. Samordning och genomförande * De olika delarna av kommitténs förslag bör behandlas som en helhet. De resurser som frigörs vid en minskning av den spontana invandringen bör användas för flyktförebyggande åtgärder på lång och kort sikt, för en rättvisare bördefördelning och för att ge fler skyddsbehövande i världen möjligheter att få hjälp. De resurser som frigörs på lång sikt bör tillföras biståndspolitiken. * Ett för invandrar- och biståndsministrarna gemensamt anslag för särskilda insatser bör skapas. Därutöver bör särskilda insatser finansieras genom biståndsanslaget. Från dessa båda anslag bör bör projekt finansieras för demokratiinsatser, internflyktingar, första asylländer, stöd till länder i Sveriges närområde och återvandringsprojekt. * En ökad samordning bör åstadkommas inom regeringskansliet så att den av kommittén förordade helhetspolitiken kan säkerställas och utvecklas. * En genomgång av utlänningslagstiftningen bör göras för att få till stånd ett överskådligt lagverk som i största möjliga utsträckning ansluter till hur rättssystemet i övrigt är utformat. Bl.a. bör asylprocessen regleras i högre grad än vad som nu är fallet samt insyn i förfarandet säkerställas. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529) 4 Lagen gäller inte beslut av en sådan nämnd vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare. Lagen gäller inte heller 1. beslut av arrendenämnd, hyresnämnd eller övervakningsnämnd, beslut om svenskt medborgarskap, -------------------------------------------------------------------- 3. beslut om utlänningars 3. andra beslut om utlänningars vistelse i riket, vistelse i riket än sådana som en- ligt utlänningslagen (1989:529) har prövats i regeringen som enda instans, -------------------------------------------------------------------- 4. beslut om värnpliktigas eller reservpersonals inkallelse eller tjänstgöring inom försvarsmakten, 5. beslut enligt lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, 6. beslut som rör skatter eller avgifter, 7. beslut enligt lagen (1992:1602) om valuta- eller kreditreglering eller beslut i frågor om allmän likviditetsindragning eller allmän prisreglering, 8. andra beslut enligt lagen (1992:1300) om krigsmaterial än sådana som avser återkallelse av tillstånd enligt 3 eller 4 §, 9. beslut om tillstånd till sådan verksamhet som avses i 1 § 3-4 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 10. beslut enligt lagen (1991:341) om strategiska produkter. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Sammanfattning i relevant del av betänkandet (SOU 1995:55) Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden Utredningen behandlar i korthet frågan i vilken utsträckning ett beslut om omhändertagande av ett barn med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) skall utgöra hinder mot verkställighet av ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning. Enligt utredningen bör huvudprincipen vara att beslut enligt utlänningslagen i princip tar över beslut rörande enskilda som fattats med stöd av annan lagstiftning. Det är emellertid enligt utredningen inte möjligt att i alla fall hävda att utlänningslagen skall ha företräde framför annan lagstiftning. Avgörande om vilken lagstiftning som bör ha företräde kan bli särskilt grannlaga när det gäller barn som omhändertagits med stöd av LVU därför att de vanvårdats av sina föräldrar. Det är inte rimligt att överlämna barnet till en vårdnadshavare som uppenbart vanvårdar barnet och där barnets liv och hälsa kan sättas i stor fara om barnet överlämnas till vårdnadshavarna. Samtidigt är det heller inte rimligt att ett omhändertagande enligt LVU automatiskt skulle innebära att inte bara barnet utan också vårdnadshavarna skulle få uppehållstillstånd I Sverige. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Sammanfattning av Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv (SOU 1995:75) Motiv för en sammanhållen global flyktingpolitik *Allt fler människor i världen kommer att flytta inom eller mellan länderna under de närmaste årtiondena. Antalet migranter utgör nu ca 2,5 procent av världsbefolkningen. Flyktingsituationen fortsätter att förvärras. För ungefär tio år sedan var flyktingarna ca 10 miljoner, nu är de omkring 23 miljoner. Dessutom finns ca 2,5 miljoner palestinska flyktingar samt omkring 25 miljoner internflyktingar (inom det egna landet). Antalet miljöflyktingar uppskattas till 25 miljoner. * Därtill kommer de människor i tredje världen som flyttar från landsbygden till städerna, f.n. 70-100 miljoner människor årligen. En del av dem söker sig vidare från de överlastade storstäderna (med 5-20 miljoner invånare) till andra länder. * Världsbefolkningen ökar nu med ungefär 100 miljoner årligen och 95 procent av denna ökning sker i tredje världen. Med nuvarande tillväxttakt kommer sannolikt Afrikas befolkning att öka från 600 miljoner till 1 600 miljoner år 2025. Befolkningen i Sydasien kommer också att öka med en miljard. Sedan år 1950 har världsbefolkningen fördubblats. Under enbart de närmaste 60 åren kommer världsbefolkningen i vart fall att fördubblas jämfört med idag. Europas befolkning blir en allt mindre andel av världsbefolkningen. * Inkomstgapet mellan Syd och Nord har blivit dubbelt så stort på 30 år. I kombination med det ökade inkomstgapet kommer den våldsamma befolkningsökningen oundvikligen att leda till ökad migration, främst Syd- Syd, men också Syd-Nord. * På kort och medellång sikt finns andra faktorer som bidrar till att öka be- folkningsomflyttningarna. Dit hör den pågående övergången från diktatur till demokrati i många utvecklingsländer, upplösningen av paktsystemen med Sovjetunionen och USA som dominerande stater, det därmed sammanhängande sönderfallet av statsbildningar (såsom f.d. Sovjetunionen och f.d. Jugoslavien) och uppblossandet av gamla etniska konflikter. Vapentillförseln till konflikthärdarna samt allmänt bristande framtidstro i många länder i Afrika och Asien på grund av en alltför långsam ekonomisk utveckling bidrar till att förstärka problembilden. För Europa tillkommer inkomstgapet mellan Västeuropa i förhållande till Östeuropa och Nordafrika, kriget på Balkan samt osäkerheten om utvecklingen i Ryssland och Nordafrika. Orsakssambanden mellan befolkningsökningen, fattigdomsklyftan, konflikterna, miljöförstöringen och flykten från landsbygden till storstäderna och ökningen i stort av befolkningsrörelserna mellan länderna i världen är utomordentligt komplicerade. Befolkningsökningen i tredje världen, den ökade rikedomsklyftan mellan Syd och Nord, miljöförstöringen i Syd i samt den kraftiga urbaniseringen i Syd är de viktigaste orsakerna. Globaliseringen av ekonomin öppnar fönstren mot andra länder. Förbättrade kommunikationer och införandet av ny teknologi i tredje världen (billigt flyg, TV, telefon, fax etc.) påverkar också människors benägenhet att utvandra. * Ett grundläggande problem i de internationella försöken att bemästra denna nya situation är att FN:s organisation för att hantera den kombination av politiska, ekonomiska och sociala problem som ofta ligger bakom flykt och annan migration inte är tillräckligt anpassad och samordnad för uppgiften. * Global solidaritet med en tyngdpunkt på förebyggande insatser för att undanröja och lindra orsaker till flykt och migration måste prägla det internationella samfundets verksamhet vad gäller utvecklingssamarbete, internationell handel etc. De flyktingpolitiska åtgärderna är emellertid mer inriktade på att reagera på flyktingströmmar och omfattande befolk- ningsomflyttningar än på att förebygga dem. * De europeiska länderna kommer oundvikligen att ställas inför ett ökande migrationstryck. För de europeiska västländerna, däribland Sverige, gäller att bedöma hur de samlade resurserna för att (i) reglera invandringen, (ii) pröva asylskäl och (iii) ta emot och integrera invandrare skall vägas mot insatser utanför det egna landet, i ursprungsländerna, för att motverka de orsaker som leder till utvandring och ge skydd och stöd åt flyktingar. Länderna måste ta ställning till det faktum att skillnaden ökar mellan de resurser som används för att hjälpa den relativt sett lilla andel flyktingar som kommit till industriländerna och de resurser som genom multilaterala och bilaterala kanaler används för merparten av världens flyktingar och flyktförebyggande insatser. * Sverige är fr.o.m. år 1995 medlem i EU. Unionen är en av de viktigaste aktörerna för att påverka orsakerna till flykt och massmigration. Sveriges medlemskap innebär förutom nya åtaganden också ett nytt ansvar att delta i och påverka den framtida europeiska politiken på migrations- och flyktingområdet inklusive sambanden med EU:s bistånds- och handelspolitik samt det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. EU:s biståndsbudget är ungefär tre gånger så stor som den svenska och har också sin tyngdpunkt på Afrika. Sedan slutet av 1980-talet pågår inom EU ett arbete på att skapa gemensamma europeiska yttergränser, en gemensam asylpolitik och långsiktigt även en gemensam invandringspolitik. * En flykting- och migrationspolitisk omorientering förutsätter att hela det traditionella systemet för flyktinghjälp i ett mottagningsland som Sverige ses över och ökad vikt behöver läggas vid mottagningsländerna i den rika världen skall kunna överföra en del av de resurser som idag binds upp i asyl- och flyktingmottagande i de egna länderna till generella och riktade insatser i de områden där flyktingproblemen förekommer. * Den svenska utrikes-, säkerhets-, bistånds- och handelspolitiken har en migrations- och flyktingpolitisk dimension men de olika politikområdena är inte tillräckligt samordnade. * Den i europeisk jämförelse omfattande invandringen till Sverige av asylsökande måste - liksom den omfattande invandringen av anhöriga - ses i relation till de stora kostnaderna. Enbart statens kostnader för prövningen av asylansökningar och mottagningsstöd under åren 1992-1994 uppgick till ca 20 miljarder kr. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges hela bistånd till utvecklingsländerna under samma tid uppgick till sammanlagt ca 45 miljarder kr och de svenska bidragen till UNHCR till ca 1,5 miljarder kr. * Ökande integrationssvårigheter, långsiktigt sjunkande sysselsättningsgrad och hög arbetslöshet samt socialhjälpsberoende bland invandrarna innebär såväl svårigheter som ökade kostnader. Ett omfattande, långvarigt och resurskrävande arbete krävs för att ge 1980-talets och 1990-talets invandrare rimliga förutsättningar för framtiden i Sverige. Samarbete i ett globalt perspektiv * Ett övergripande mål i en global sammanhållen flyktingpolitik bör vara att i internationell samverkan aktivt medverka till att undanröja orsaker bakom flykt och påtvingad utvandring. Samtidigt måste de som tvingats på flykt få skydd och stöd. Dessa mål kan uppnås dels genom politiskt agerande, dels genom bistånd i olika former. Biståndet kan lämnas inom ramen för det internationella utvecklingssamarbetet och genom riktade insatser på medellång och kort sikt. Den svenska utrikes-, säkerhets-, bistånds- och handelspolitiken bör få en tydligare uttalad migrations- och flyktingpolitisk inriktning samt en högre grad av samordning med flykting- och migrationspolitiken. På motsvarande sätt bör Sverige verka för att den flykting- och migrationspolitiska dimensionen på ett mer uttalat sätt beaktas i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt i EU:s handels- och biståndspolitik. Flykting- och migrationsfrågor bör i ökad utsträckning föras upp på dagordningen också i andra internationella säkerhetspolitiska och ekonomiska fora. * Genom politiskt agerande bör Sverige vara pådrivande i det internationella samarbetet för att på lång sikt skapa sådana politiska, ekonomiska, sociala, befolknings- och miljömässiga förhållanden globalt att orsakerna bakom flykt och påtvingad migration i möjligaste mån undanröjs och att flyktingars rättigheter respekteras. Detta innebär att Sverige bör fortsätta att spela en aktiv roll i den pågående reformprocessen för att stärka Förenta Nationerna. Det handlar om att främja fred, säkerhet, respekt för mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling. Sverige bör verka för att sådana handelsvillkor etableras av EU och globalt som kan främja fattiga länders ekonomiska utveckling. Sverige bör även ge fortsatt prioritet åt arbetet för nedrustning och begränsning av den internationella vapenhandeln. * Genom bistånd bör Sverige, såväl bilateralt som genom gemensamma EU-insatser och bidrag till multilaterala organisationer, intensifiera arbetet med att på kort och lång sikt förebygga flyktingrörelser och massmigration. Detta innebär stärkta insatser för att främja demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Vidare bör de internationella instrumenten för fredlig konflikthantering utvecklas och utnyttjas. Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang ägnas minoriteters ställning samt preventiva diplomatiska och fredsbevarande åtgärder. Ett starkt stöd bör utgå till insatser för att förebygga humanitära katastrofer genom tidiga internationella ingripanden. Hög beredskap bör vidare finnas för riktade insatser till områden från vilka omfattande ekonomiskt betingad utvandring kan förväntas. * Målet om hållbar utveckling för det långsiktiga biståndet rymmer även migrations- och flyktingaspekter. Detta bör bl.a. innefatta migrations- och flyktförebyggande insatser, t.ex. för landsbygdsutveckling i utveck- lingsländer. * Då rörelser av skyddsbehövande uppstår inom eller mellan länder bör Sverige verka för att de skyddsbehövande skall kunna ges skydd och stöd i eller så nära hemlandet som möjligt. Insatser, som kan ske bilateralt eller genom exempelvis UNHCR och EU:s biståndsorgan, bör inriktas på att förebygga vidare flykt från ett första asylland. Det är viktigt att skapa sådana förhållanden i första asylländer vad gäller säkerhet, respekt för mänskliga rättigheter, materiell försörjning och hälsovård att vidare flykt motverkas. På motsvarande sätt bör, när det gäller internflyktingar, insatserna för skydd och materiellt bistånd öka för att förebygga vidare flykt till ett första asylland. Sverige bör särskilt agera för en bättre samverkan mellan diplomatiska, humanitära, fredsbevarande och andra militära insatser vid komplexa katastrofer. * Sverige bör bl.a. satsa mer ekonomiska resurser för att främja mänskliga rättigheter, ge ökat skydd för internflyktingar samt stödja första asyl- länder. Europeiskt samarbete kring flykting- och migrationsfrågor * Sverige bör som medlem i EU verka för en samordnad och aktiv europeisk flykting- och migrationspolitik. Den bör präglas av solidaritet och öppenhet samt innefatta insatser såväl inom som utom EU-området. Politiken bör sträva efter att uppnå de övergripande målen att undanröja orsaker till flykt och påtvingad migration, att ge skydd åt skyddsbehövande i första hand i den egna regionen och att skapa förutsättningar för frivilligt återvändande. Sverige bör värna asylrätten samt verka för att den fria rörligheten inom EU och, på sikt, mellan EU och andra regioner gradvis skall kunna förverkligas. * Sverige bör aktivt verka för att de långsiktiga målen för EU:s migrations- och flyktingpolitik inte endast blir att förverkliga det redan beslutade systemet med en gemensam yttre gräns och allt vad som därmed följer. Målen måste också innefatta en vision om hur unionsområdet gradvis skall kunna utökas till att omfatta även länderna i Central- och Östeuropa och kring Medelhavet. Ett steg på vägen är att EU i ökad grad bistår länderna i Central- och Östeuropa med att upprätta såväl system för utvecklandet av demokrati och skydd för minoriteter som migrations-, flykting- och gränssystem som är jämförbara med dem i Västeuropa. * Vid EU:s regeringskonferens år 1996 bör Sverige lägga stor vikt vid att ett mer ändamålsenligt och resultatinriktat samarbetssystem skapas för migrations- och flyktingfrågorna. Detta är en förutsättning för att en aktiv flyktförebyggande politik skall kunna föras som länkar samman biståndspolitiska, handelspolitiska och säkerhetspolitiska insatser med flykting- och migrationsåtgärder. * Sverige bör även agera i andra europeiska fora såsom Europarådet och Organisationen för fred och säkerhet i Europa (OSSE) för att mänskliga rättigheter, särskilt minoriteters rättigheter, respekteras, att demokratiska system formas och att den säkerhetspolitiska situationen i ett utvidgat Europa utvecklas på ett sätt som inte skapar flykt och påtvingad migration. * Ett gemensamt agerande av EU:s medlemsstater och andra länder bör eftersträvas vad gäller bedömningen av om en massflyktssituation skall anses föreligga och när den skall anses ha upphört, för upprättande av minimiregler för behandlingen av flyktingarna och för principer rörande återvändande. Sverige bör även aktivt verka för att dessa stater kommer överens om ett fungerande bördefördelningssystem vid massflyktssituationer. Invandringen till Sverige * De internationella åtaganden som Sverige gjort skall respekteras. Detta gäller bl.a. rätten för flyktingar att få skydd i Sverige enligt flykting- konventionen, respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter enligt Europakonventionen samt överenskommelser om fri rörlighet inom Norden och EU. * Skydd bör ges till den som är flykting enligt en vidare tolkning av flyktingkonventionen än för närvarande, i enlighet med UNHCR:s rekommendationer. Dessutom bör skydd ges till de som riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, de som flyr undan en väpnad konflikt eller en miljökatastrof och de som riskerar ett strängt straff eller mycket allvarliga trakasserier på grund av könstillhörighet eller homosexualitet. De nuvarande skyddsbegreppen de factoflykting och krigsvägrare försvinner liksom begreppet politiskt- humanitära skäl. En stor del av de som med gällande regler skulle fått uppehållstillstånd som de factoflyktingar eller krigsvägrare skulle också ha fått stanna enligt förslaget. * Vid massflykt bör tidsbegränsade uppehållstillstånd kunna ges för i princip högst två år och kunna förlängas med sex månader åt gången om ett återvändandeprogram har inletts. Detta bör gälla såväl den som är flykting som den som flyr undan en väpnad konflikt eller miljökatastrof. Avsikten är att den skyddsbehövande skall kunna stanna i Sverige under den tid som skyddsbehovet kvarstår. Bedömningen av om en massflyktsituation föreligger och hur länge skyddet skall ges bör göras i internationell samverkan. * Flyktingar bör liksom i dag efter samråd med UNHCR kunna överföras till Sverige för bosättning. Ett särskilt anslag bör finnas för flexibel användning beroende på det aktuella behovet av sådan överföring jämfört med behov av insatser utanför Sverige. * Tillståndsgrunden starka humanitära skäl bör förbehållas personer som på grund av synnerligen allvarlig sjukdom, allvarliga handikapp eller andra ömmande skäl av udda natur bör tillåtas vara bosatta i Sverige. Särskilda hänsyn bör tas i ärenden som berör barn. * Sveriges behov av såväl tillfällig som långsiktig arbetskraftsinvandring tillgodoses huvudsakligen genom rörligheten inom Norden och EU. Nuvarande lagstiftning ger möjligheter till flexibel arbetskraftsinvandring från även andra länder. Den förutsätts liksom hittills ske i samråd mellan myndigheterna och arbetsmarknadens parter. * Invandringen av anhöriga, som inte är medborgare i ett nordiskt land eller EU-land, begränsas till en krets bestående av man och hustru eller sammanboende, ensamstående hemmavarande barn under 18 år samt andra nära anhöriga utanför kärnfamiljen som direkt ingått i hushållsgemenskapen i hemlandet. Visering för släktbesök bör kunna meddelas för längre tid än tre månader eller för upprepade tremånadersbesök. * Viseringspolitiken förs i framtiden gemensamt av EU:s medlemsstater och kommer i utgångsläget att ungefärligen överensstämma med den viseringspolitik Sverige för närvarande har. Det övergripande målet att skapa så stor frihet för rörelser över gränserna som möjligt bör genomsyra Sveriges agerande i alla sammanhang där frågor om viseringspolitik behandlas. * Regeringen bör styra praxis genom förordningar i stället för som i dag genom beslut i enskilda ärenden. * För att höja rättssäkerheten och öka effektiviteten i asylprocessen bör Invandrarverket ges ett samlat ansvar. Invandrarverket bör därför överta ansvaret för de utredningar som genomförs med asylsökande vid gränsen liksom de som genomförs i samband med ansökan inne i landet. Invandrarverket bör också överta ansvaret för verkställigheterna av avlägsnandebeslut och förvar. * Pass och andra identitetshandlingar bör omhändertas mer systematiskt än vad som sker i dag. Bestämmelser bör införas om obligatorisk fotografering och tagande av fingeravtryck för samtliga asylsökande. Den inre utlänningskontrollen bör tillmätas större betydelse än i dag. * Muntlig handläggning bör användas i ökad utsträckning. Utredningarna bör spelas in på band för att tveksamhet om vad som avhandlats skall kunna undanröjas. Asylsökande bör vid behov förhöras av en tjänsteman av samma kön. * Möjligheterna bör ökas att få rättshjälp i samband med avvisning vid gränsen. * Ett gemensamt informations- och dokumentationssystem bör byggas upp för att ge Invandrarverket och Utlänningsnämnden snabb tillgång till basinformation. * Metoder bör utvecklas för att kontrollera kvaliteten i de beslut hos Invandrarverket där utlänningens ansökan bifalles. För att ytterligare för- bättra kvaliteten bör krav ställas på att även dessa beslut motiveras. * Transportörerna bör liksom tidigare vara ansvariga för de kostnader som uppstår då en utlänning avlägsnas från Sverige. Någon ändring av reglerna är inte påkallad. * Straffet för den som organiserar illegala inresor för asylsökande och andra utlänningar bör höjas från maximalt två års fängelse i dag till fyra års fängelse. Om brottet är mindre grovt bör straffet kunna sättas till böter eller fängelse i högst sex månader. Kravet på att brottet skall ha utförts i vinstsyfte bör ändras till att det utförts mot betalning. Återvandringen från Sverige * Det är en mänsklig rättighet att återvända till sitt land. Att främja frivillig återvandring bör därför vara en viktig del av flyktingpolitiken. Detta synsätt bör i princip prägla mottagandet från första början. * Den som vill återvända bör uppmuntras och få bättre stöd. Återvand- ringsprogram bör vara anpassade efter gruppernas olikartade situation. * Särskilda resurser för återvandringsprojekt inriktade på flyktingarnas olika ursprungsländer bör avsättas. * Det bör även i fortsättningen vara möjligt att återinvandra till Sverige inom viss tid och beroende på graden av anknytning till vårt land. * En delegation för återvandringsfrågor bör inrättas med företrädare för myndigheter och frivilligorganisationer. Organisationerna bör ges en utökad roll för insatser såväl inom som utom Sverige. Frivilligorganisationernas roll * Frivilligorganisationernas erfarenhet och engagemang är viktig att ta till vara i förverkligandet av den nya flykting- och migrationspolitiken. Organisationerna bör få en utökad roll både vad gäller insatser utomlands och i Sverige. * Samverkansformerna mellan staten och frivilligorganisationerna på flykting- och migrationsområdet bör utredas vidare. Barnen, barnkonventionen och utlänningslagen * Ändringar bör göras för att bringa utlänningslagstiftningen i full överens- stämmelse med barnkonventionen. Barn som tas i förvar enligt utlänningslagen bör få rättshjälpsbiträde direkt. Med hänsyn till barnets ålder och mognad bör klarläggas vad barn som berörs av ett beslut har att säga i ärendet. Vid beaktandet av humanitära skäl för uppehållstillstånd bör särskild hänsyn tas till barnets hälsa, utveckling och allmänna bästa. * Konventionens definition att den som är under 18 år är barn bör följas. De inskränkningar som f.n. gäller för att barn under 16 år skall kunna tas i förvar bör gälla alla under 18 år. * Tidsbegränsat uppehållstillstånd bör som regel meddelas när det behövs för att en faderskapsutredning skall kunna genomföras. * Den som är förordnad som offentligt biträde för ett ensamt barn bör vara barnets ställföreträdare i det ärende förordnandet avser. * Invandrarverket bör följa upp sina rutiner för hörande av barn. * Invandrarverket bör tillsammans med Utrikesdepartementet och Riks- polisstyrelsen överväga hur handläggningen av ansökningar om återförening från ensamstående barn eller från föräldrar till ensamstående barn i Sverige skall behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. Samordning och genomförande * De olika delarna av kommitténs förslag bör behandlas som en helhet. De resurser som frigörs vid en minskning av den spontana invandringen bör användas för flyktförebyggande åtgärder på lång och kort sikt, för en rättvisare bördefördelning och för att ge fler skyddsbehövande i världen möjligheter att få hjälp. De resurser som frigörs på lång sikt bör tillföras biståndspolitiken. * Ett för invandrar- och biståndsministrarna gemensamt anslag för särskilda insatser bör skapas. Därutöver bör särskilda insatser finansieras genom biståndsanslaget. Från dessa båda anslag bör bör projekt finansieras för demokratiinsatser, internflyktingar, första asylländer, stöd till länder i Sveriges närområde och återvandringsprojekt. * En ökad samordning bör åstadkommas inom regeringskansliet så att den av kommittén förordade helhetspolitiken kan säkerställas och utvecklas. * En genomgång av utlänningslagstiftningen bör göras för att få till stånd ett överskådligt lagverk som i största möjliga utsträckning ansluter till hur rättssystemet i övrigt är utformat. Bl.a. bör asylprocessen regleras i högre grad än vad som nu är fallet samt insyn i förfarandet säkerställas. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529) 5 dels att 2 kap. 4 och 4 a §§, 3 kap. 1, 2 ,3 och 4 §§, 6 kap. 2, 3, 4 och 5 §§, 8 kap. 8 § samt 10 kap. 5_§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 2 kap. 5 c och 14 §§, 3 kap. 8 § samt 11 kap. 1 a och 1 b §§ av följande lydelse, dels att rubriken före 3 kap. 1 § skall ha följande lydelse, dels att det före 2 kap. 14 §, 3 kap. 8 § och 11 kap. 1 a § skall införas tre nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 4 § 1 ---------------------------------------------------------------------- Uppehållstillstånd får ges till Uppehållstillstånd får ges till ---------------------------------------------------------------------- 1. en utlänning som är nära anhörig 1. en utlänning som är gift med till en i Sverige bosatt ---------------------------------------------------------------------- 2. en utlänning som är under 18 år ---------------------------------------------------------------------- 3. en utlänning som i annat fall än ---------------------------------------------------------------------- 4. en utlänning som annars har ---------------------------------------------------------------------- 2. en utlänning som av humanitära 5. en utlänning som av humanitära ---------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------- 3. en utlänning som har fått 6. en utlänning som har fått arbetstillstånd eller som har sinarbetstillstånd eller som har sin försörjning ordnad på något annat sätt.försörjning ordnad på något annat sätt. ---------------------------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd kan ges även i andra fall ---------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd enligt denna paragraf skall beaktas om utlänningen kan förväntas föra en hederlig vandel. 4 a § ---------------------------------------------------------------------- Om en utlänning som söker Regeringen får meddela före- uppehållstillstånd med stöd av 2 kap.skrifter om att en utlänning som 4 § första stycket 2 eller 3 kap.söker uppehållstillstånd med stöd av 2 bedöms ha ett tillfälligt behov avkap. 4 § första stycket 5 eller skydd här i landet får ett tidsbe-3 kap. och som bedöms ha ett till- gränsat uppehållstillstånd ges. fälligt behov av skydd här i landet får ges ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd. ---------------------------------------------------------------------- Tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas för en sammanlagd tid av högst två år. Om ett återvändande- program har inletts dessförinnan får uppehållstillståndet förlängas utöver två år med högst sex månader åt gången. En ansökan om flyktingförklaring eller resedokument behöver inte prövas så länge det tidsbegränsade tillståndet gäller. ---------------------------------------------------------------------- Om ett tidsbegränsat uppehålls- Om ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd har getts någon med stöd avtillstånd har getts någon med stöd av första stycket får ett tidsbegränsatförsta stycket får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ges också till enuppehållstillstånd ges också till en utlänning som är make eller makautlänning som är make eller maka eller barn under 20 år till deneller barn under 18 år till den person som först beviljatsperson som först beviljats tillstånd. Detsamma gäller föräldertillstånd. Detsamma gäller förälder till barn under 20 år som meddelatstill barn under 18 år som meddelats tillstånd enligt första stycket. tillstånd enligt första stycket. ---------------------------------------------------------------------- Föreskrifter enligt denna para- graf skall av regeringen anmälas till riksdagen genom särskild skri- velse inom tre månader. ---------------------------------------------------------------------- 5 c § ---------------------------------------------------------------------- Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd skall särskilt beaktas vad hänsynen till barns hälsa, utveckling och allmänna bästa kräver. ---------------------------------------------------------------------- **FOOTNOTES** 1Senaste lydelse 1995:773. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bemyndiganden i fråga om uppehållstillstånd 14 § ---------------------------------------------------------------------- Regeringen får meddela före- skrifter om ---------------------------------------------------------------------- 1. uppehållstillstånd för studier eller besök, ---------------------------------------------------------------------- 2. förutsättningarna för uppe- hållstillstånd av humanitära skäl i andra fall än som avses i 5 b § och ---------------------------------------------------------------------- 3. förutsättningarna för tidsbe- gränsat uppehållstillstånd. ---------------------------------------------------------------------- Regeringen får också föreskriva att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas även i andra fall än som anges i 5 § andra stycket, om det följer av en övrenskommelse med främmande stat, samt att uppe- hållstillstånd får återkallas för de utlänningar som omfattas av avtalet om ett europeiskt ekonomiskt sam- arbetsområde (EES) även i andra fall än de som anges i 11 § första stycket. ---------------------------------------------------------------------- 3 kap. ---------------------------------------------------------------------- Asyl Skyddsbehövande ---------------------------------------------------------------------- 1 § ---------------------------------------------------------------------- Med asyl avses i denna lag Med asyl avses i denna lag ett uppehållstillstånd som beviljas enuppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att utlänning därför att han är flykting. ---------------------------------------------------------------------- 1. han är flykting, ---------------------------------------------------------------------- 2. han är krigsvägrare, eller ---------------------------------------------------------------------- 3. han,utan att vara flykting, inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska förhållandena där och kan åberopa tungt vägande omständigheter till stöd för detta. ---------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § ---------------------------------------------------------------------- Med flykting avses i denna lag Med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sigen utlänning som befinner sig utanför det land, som han ärutanför det land, som han är medborgare i, därför att han kännermedborgare i, därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse påvälgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet,grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en visstillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sinsamhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska upp-religiösa eller politiska upp- fattning, och som inte kan eller påfattning, och som inte kan begagna grund av sin fruktan inte vill be-sig av detta lands skydd därför att gagna sig av detta lands staten saknar vilja eller förmåga skydd. att bereda honom skydd. ---------------------------------------------------------------------- Som flykting skall även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han tidigare har haft sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit. 3 § ---------------------------------------------------------------------- Med krigsvägrare avses i denna Med övriga skyddsbehövande avses i lag en utlänning som har övergett endenna lag en utlänning som i annat krigsskådeplats eller som har flyttfall än som avses i 2 § lämnat det från sitt hemland eller behöverland, som han är medborgare i, därför stanna i Sverige för att undgå före-att han stående krigstjänstgöring. ---------------------------------------------------------------------- 1. skulle vara i fara att straffas med döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, ---------------------------------------------------------------------- 2. på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller en miljö- katastrof i hemlandet har behov av skydd, eller ---------------------------------------------------------------------- 3. på grund av sitt kön eller homosexualitet riskerar ett strängt straff eller mycket allvarliga trakasserier. ---------------------------------------------------------------------- 4 § 2 ---------------------------------------------------------------------- En utlänning som avses i 1 § har Utlänningar som avses i 2 och rätt till asyl . 3 §§ har rätt till uppehållstillstånd. ---------------------------------------------------------------------- **FOOTNOTES** 2 Senaste lydelse 1995:773. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ---------------------------------------------------------------------- Asyl får dock vägras om Uppehållstillstånd får dock vägras 1. det av hänsyn till vad som ärom känt om utlänningens tidigare verk- 1. det beträffande flyktingar som samhet eller med hänsyn till riketsavses i 2 § och skyddsbehövande säkerhet finns synnerliga skäl attenligt 3 § 2 och 3 av hänsyn till inte bevilja asyl, vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja uppehållstillstånd, ---------------------------------------------------------------------- 2. det beträffande en utlänning 2. det beträffande en skyddsbe- som omfattas av 1 § 2 eller 3 påhövande som omfattas av 3 § 2 eller grund av brottslighet eller någon3 på grund av brottslighet finns annan omständighet finns särskildasärskilda skäl att inte bevilja skäl att inte bevilja asyl, uppehållstillstånd, ---------------------------------------------------------------------- 3. utlänningen har rest in från Danmark, Finland, Island eller Norge och kan sändas åter till något av dessa länder i enlighet med en överenskommelse mellan Sverige och det landet, såvida det inte är uppenbart att han inte kommer att beviljas uppehållstillstånd där, ---------------------------------------------------------------------- 4. utlänningen i annat fall före 4. utlänningen i annat fall före ankomsten till Sverige harankomsten till Sverige har uppehållit sig i ett annat land änuppehållit sig i ett annat land än hemlandet och, om han återsänds dit,hemlandet och, om han återsänds dit, är skyddad mot förföljelse eller, iär skyddad mot förföljelse eller mot förekommande fall, mot att sändasatt sändas till hemlandet och också till en krigsskådeplats eller tillmot att sändas vidare till ett hemlandet och också mot att sändasannat land där han inte har vidare till ett annat land där hanmotsvarande skydd, eller inte har motsvarande skydd, eller ---------------------------------------------------------------------- 5. utlänningen har särskild anknytning till ett annat land och där är skyddad på det sätt som anges i 4. ---------------------------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva undantag från andra stycket 4 för de fall då utlänningens anknytning till Sverige är av sådan art att han inte bör nekas att få sin ansökan om asyl prövad här. ---------------------------------------------------------------------- Bemyndiganden i fråga om asyl 8 § ---------------------------------------------------------------------- Om Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar motiverar det får regeringen föreskriva att uppehålls- tillstånd inte får beviljas i fall som avses i 3 § 2 och 3. ---------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ---------------------------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva undantag från 4 § andra stycket 4 för de fall då utlänningens anknytning till Sverige är av sådan art att han inte bör nekas att få sin ansökan om asyl prövad här. Beslut enligt första stycket skall av regeringen redovisas till riksdagen genom en särskild skrivelse inom tre månader. ---------------------------------------------------------------------- 6 kap. 2 § ---------------------------------------------------------------------- En utlänning som har fyllt sexton En utlänning som har fyllt arton år får tas i förvar om år får tas i förvar om ---------------------------------------------------------------------- 1. hans identitet är oklar vid 1. hans identitet är oklar vid ankomsten till Sverige eller närankomsten till Sverige eller när han därefter ansöker om uppehålls-han därefter ansöker om tillstånd och han inte kan görauppehållstillstånd och han inte kan sannolikt att den identitet hangöra sanno- uppger är riktig samt hans rätt attlikt att den identitet han uppger få resa in i eller vistas i Sverigeär riktig samt hans rätt att få resa inte kan bedömas ändå, eller in i eller vistas i Sverige inte kan bedömas ändå, eller ---------------------------------------------------------------------- 2. det är nödvändigt för att en 2. det är nödvändigt för att en utredning om hans rätt att stanna iutredning om hans rätt att stanna i Sverige skall kunna genomföras,Sverige skall kunna genomföras, eller eller ---------------------------------------------------------------------- 3. det är sannolikt att han 3. det är sannolikt att han kommer att avvisas eller utvisaskommer att avvisas eller utvisas enligt 4 kap. 1, 2 eller 3 § ellerenligt 4 kap. 1, 2 eller 3 § eller fråga uppkommer om verkställighet avfråga uppkommer om verkställighet av ett beslut om avvisning ellerett beslut om avvisning eller utvisning. utvisning. ---------------------------------------------------------------------- Beslut om förvar enligt första stycket 3 får meddelas endast om det med hänsyn till utlänningens personliga förhållanden eller övriga omständigheter finns anledning att anta att han annars kommer att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige. 3 § ---------------------------------------------------------------------- Ett utländskt barn under sexton år Ett utländskt barn under arton år får tas i förvar endast om får tas i förvar endast om ---------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ---------------------------------------------------------------------- 1. det är sannolikt att barnet 1. det är sannolikt att barnet kommer att avvisas enligt 4 kap. 1kommer att avvisas enligt 4 kap. 1 eller 2 § och att förordnande omeller 2 § och att förordnande om omedelbar verkställighet enligt 8omedelbar verkställighet enligt 8 kap. 8 § kommer att meddelas ellerkap. 8 § kommer att meddelas eller fråga uppkommer om verkställighet avfråga uppkommer om verkställighet av ett sådant beslut om avvisning, ochett sådant beslut om avvisning, och det finns en uppenbar risk för attdet finns en uppenbar risk för att barnet annars håller sig undan ochbarnet annars håller sig undan och därigenom äventyrar en föreståendedärigenom äventyrar en före- verkställighet som inte bör fördröjas,stående verkställighet som inte bör eller fördröjas, eller ---------------------------------------------------------------------- 2. fråga uppkommer om verk- 2. fråga uppkommer om verk- ställighet av ett beslut omställighet av ett beslut om avvisning i annat fall än som sägsavvisning i annat fall än som sägs under 1 eller av ett beslut omunder 1 eller av ett beslut om utvisning enligt utvisning enligt 4 kap. 3 § och det vid ett tidigare4 kap. 3 § och det vid ett tidigare försök att verkställa beslutet inteförsök att verkställa beslutet inte visat sig tillräckligt att barnetvisat sig tillräckligt att barnet ställts under uppsikt enligtställts under uppsikt enligt bestämmelserna i 5 § tredje stycket.bestämmelserna i 5 § tredje stycket. ---------------------------------------------------------------------- Barnet får inte tas i förvar enligt första stycket 1 om det är tillräckligt att det ställs under uppsikt enligt bestämmelserna i 5 § tredje stycket. Barnet får inte skiljas från sin vårdnadshavare eller, om de är flera, en av dem genom att vårdnadshavaren eller barnet tas i förvar. Har barnet ingen vårdnadshavare här i riket får det tas i förvar endast om det föreligger synnerliga skäl. 4 § En utlänning får inte hållas i förvar med stöd av 2 § första stycket 2 längre tid än 48 timmar. ---------------------------------------------------------------------- I övrigt får en utlänning som fyllt I övrigt får en utlänning som fyllt sexton år inte hållas kvar i förvararton år inte hållas kvar i förvar mer än två veckor, om det inte finnsmer än två veckor, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid. Omsynnerliga skäl för en längre tid. Om ett beslut om avvisning ellerett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats, får enutvisning har meddelats, får en sådan utlänning dock hållas kvar isådan utlänning dock hållas kvar i förvar i högst två månader, om detförvar i högst två månader, om det inte finns synnerliga skäl för eninte finns synnerliga skäl för en längre tid. längre tid. ---------------------------------------------------------------------- Ett utländskt barn under sexton år Ett utländskt barn under arton år får inte hållas i förvar längre tid änfår inte hållas i förvar längre tid än 72 timmar, eller om det finns syn-72 timmar, eller om det finns syn- nerliga skäl ytterligare 72 timmar.nerliga skäl ytterligare 72 timmar. ---------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 § ---------------------------------------------------------------------- En utlänning som har fyllt sexton En utlänning som har fyllt arton år kan, under de förutsättningar somår kan, under de förutsättningar som anges i 2 §, i stället för att tas ianges i 2 §, i stället för att tas i förvar ställas under uppsikt, omförvar ställas under uppsikt, om detta är tillräckligt. detta är tillräckligt. ---------------------------------------------------------------------- Ett utländskt barn under sexton år Ett utländskt barn under arton år kan, under de förutsättningar somkan, under de förutsättningar som anges i 3 § första stycket 1 ställasanges i 3 § första stycket 1 ställas under uppsikt. under uppsikt. ---------------------------------------------------------------------- Ett utländskt barn under sexton år Ett utländskt barn under arton år kan dessutom ställas under uppsiktkan dessutom ställas under uppsikt när beslut har meddelats om avvis-när beslut har meddelats om avvis- ning i annat fall än som avses ining i annat fall än som avses i andra stycket eller om utvisningandra stycket eller om utvisning enligt 4 kap. 3 §. enligt 4 kap. 3 §. ---------------------------------------------------------------------- Uppsikt innebär att utlänningen är skyldig att på vissa tider anmäla sig hos polismyndigheten i orten eller lämna ifrån sig sitt pass eller annan legi- timationshandling eller uppfylla andra särskilda villkor. 8 kap. 8 § Statens invandrarverk får förordna att verkets beslut om avvisning får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft (omedelbar verkställighet), om det är uppenbart att det inte finns grund för asyl och att uppehållstillstånd inte heller skall beviljas på någon annan grund. ---------------------------------------------------------------------- Beslut om omedelbar verkställig- Beslut om omedelbar verkställig- het får meddelas senare än tre må-het får meddelas senare än tre må- nader efter utlänningens ankomstnader efter den första ansökan om till Sverige bara om synnerligauppehållstillstånd här i landet bara skäl talar för detta. om synnerliga skäl talar för detta. ---------------------------------------------------------------------- 10 kap. 5 § ---------------------------------------------------------------------- Till fängelse i högst två år eller, Till fängelse i högst fyra år döms när omständigheterna är mildrande,den som mot betalning planlägger till böter döms den som i vinstsyfteeller organiserar verksamhet som är planlägger eller organiserar verk-inriktad på att främja att samhet som är inriktad på att främjautlänningar reser till Sverige utan att utlänningar reser till Sverigepass eller de tillstånd som krävs för utan pass eller de tillstånd sominresa i Sverige. krävs för inresa i Sverige. Är brottet mindre grovt, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. ---------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ---------------------------------------------------------------------- Den som hjälper en utlänning att Den som hjälper en utlänning att resa till Sverige utan pass ellerresa till Sverige utan pass eller de tillstånd som krävs för inresa ide tillstånd som krävs för inresa i Sverige döms för medhjälp till brottSverige döms för medhjälp till brott enligt första stycket, om han insågenligt första och andra stycket, om eller hade skälig anledning atthan insåg eller hade skälig anta att resan anordnats ianledning att anta att resan vinstsyfte genom sådan verksamhetanordnats mot betalning genom sådan som där sägs. verksamhet som där sägs. ---------------------------------------------------------------------- 11 kap. 1 a § ---------------------------------------------------------------------- Utredning rörande barn m.m. ---------------------------------------------------------------------- Vid bedömningen av frågor om tillstånd enligt denna lag skall klarläggas vad barn som berörs av ett beslut i ärendet har att anföra och den hänsyn tas till detta som barnets ålder och mognad motiverar. ---------------------------------------------------------------------- 1 b § ---------------------------------------------------------------------- Den som är förordnad enligt rättshjälpslagen (1972:429) som offentligt biträde för en utlänning under arton år utan att samtidigt vara biträde åt vårdnadshavaren är, om barnet saknar vårdnadshavare här i landet, utan särskilt förordnande barnets ställföreträdare i det ärende som förordnandet avser eller som har samband med detta. ---------------------------------------------------------------------- Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Sammanfattning Barnkommitténs uppdrag FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Genom barnkonventionen formulerades för första gången barnets rättigheter på ett samlat sätt i ett internationellt bindande avtal. Riksdagen godkände konventionen utan förbehåll den 21 juni 1990, vilket efter ratifikation kom att gälla från den 2 september samma år. Mot bakgrund av Sveriges åtagande beslutade regeringen vid sammanträde den 1 februari 1996 att tillkalla en parlamentarisk kommitté för att klarlägga hur barnkonventionens anda och innebörd kommer till uttryck i lagstiftning och praxis. Kommittén skulle därvid med förtur behandla frågan om barnets ställning i utlänningsrätten. Detta uppdrag gäller alltså att mot bakgrund av barnkonven- tionen analysera utlänningslagstiftningen och det sätt på vilket den tillämpas. Som bas för analysen har Barnkommittén använt barnkonventionens fyra huvudprinciper; principen om barnets bästa, vikten av att lyssna till barnet, barnets rätt till liv och utveckling och varje barns rätt att utan diskriminering få del av sina rättigheter. Den fråga som kommittén därvid har ställt i de olika delområdena har varit om dessa principer avspeglas i lagstiftning och praxis eller om det behöver göras kompletteringar och ändringar. Barnkommitténs principiella utgångspunkter Till grund för kommitténs ställningstagande ligger ytterligare några princi- piella utgångspunkter. Det enskilda barnet skall, enligt barnkonventionens artikel 3, sättas i främsta rummet. Barnkonventionen ger tydliga anvisningar om i vilka frågor barnets bästa skall vara utslagsgivande, såsom vid beslut om vårdnad och adoption. I andra beslut som i första hand rör föräldrarna, men som också påverkar barnet, skall principen om att barnets bästa skall sättas i främsta rummet vara vägledande - "the best interests of the child shall be a primary consideration". Detta innebär att barnets intresse skall väga mycket tungt i de situationer där det skall vägas mot övergripande samhällsintressen. Barnkommitténs principiella utgångspunkt är att utlänningslagen och därtill hörande författningar är ett område där barnets bästa måste vägas samman med samhällets intresse av att reglera invandringen och att barnets bästa därför inte ensamt kan vara utslagsgivande i alla situationer. Kommittén vill samtidigt betona att det också är ett starkt samhällsintresse att utlänningslagen tillämpas på ett humant sätt. Kommittén har vidare gjort bedömningen att långa vistelsetider för barn och barnfamiljer som avvisas är ett allvarligt hot mot barnets bästa. Ytterligare en principiell utgångspunkt för kommitténs ställningstagande är att det är föräldrarna som har huvudansvaret för barnet och att föräldrarna också är de som i första hand bäst kan bedöma barnets bästa. Detta fritar dock inte myndigheterna från deras ansvar att i olika beslut väga in barnets bästa. Barnkonventionen är ett avtal mellan stater som lägger ett ansvar på de enskilda staterna att förverkliga konventionens innebörd och intentioner, men konventionen anger också att staterna skall ta hänsyn till föräldrarna och familjens roll för barnets liv och utveckling. Ändringsförslag Barnkommitténs genomgång visar att den svenska utlänningslagstiftningen i huvudsak är förenlig med barnkonventionen. Däremot har tillämpningen kritiserats. Kommittén framför därför ett antal förslag och synpunkter när det gäller tillämpningen av lagen. Kommittén föreslår också vissa principiellt viktiga ändringar av lagen, delvis i linje med Flyktingpolitiska kommitténs förslag. Med dessa förslag anser Barnkommittén att den svenska utlännings- lagstiftningen - såvitt nu kan överblickas - förverkligar barnkonventionens syfte och anda. Portalparagraf Det faktum att en stor andel av de människor, som söker asyl eller uppehålls- tillstånd av andra skäl i Sverige är barn, återspeglas i mycket liten omfattning i utlänningslagen. Ordet eller begreppet "barn" förekommer i den nuvarande lagen i stort sett endast i kapitel 6 där reglerna om förvar och uppsikt finns. Det krav som barnkonventionen ställer, att beakta barnets situation, har ingen motsvarighet i utlänningslagen. Barnkommittén föreslår därför att barnkonventionens övergripande princip att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn skall en införas i en portalparagraf. I denna bestämmelse, som bör införas i lagens 1 kap. 1 § skall föreskrivas att det vid alla beslut enligt denna lag, särskilt skall beaktas vad hänsynen till barnets hälsa, utveckling och allmänna bästa kräver. I samma paragraf bör, i syfte att uppfylla artikel 1 i barnkonventionen, införas att med barn avses varje person under arton år. Förstärkning av asylprocessens första led Kommittén har föreslagit att resurser och kompetens koncentreras till den in- ledande fasen av asylprocessen. Såväl utredningar som beslutsmotiveringar måste förbättras så att barnets situation tydligt framgår av utredningarna. I beslutsmotiveringarna skall det vidare redovisas hur hänsynen till barnets bästa har beaktats. Kommittén föreslår att Invandrarverket skall ges i uppdrag att utveckla rutiner för utredning om barn i familjer som söker uppehållstillstånd. Den mall för utredningar om ensamma minderåriga barn som utarbetats av FN:s flyktingkommissariat - UNHCR - bör i det sammanhanget användas som utgångspunkt. Kommittén föreslår vidare att invandrarverket i ökad utsträckning skall komplettera utredningarna där barn är inblandade med sakkunnigutlåtande om barnets hälsotillstånd. Kommittén understryker i detta sammanhang vikten av att i utredningarna om barn använda personal med kunskap om och erfarenhet av barn. Barn ska höras i utredningarna Som ett led i den kvalitativa förbättringen av de grundläggande asylutred- ningarna som rör barn och som en anpassning till barnkonventionens artikel 12 föreslår Barnkommittén att utlänningslagen kompletteras med en bestämmelse om att det i utredning om barn skall, med hänsyn till barnets ålder, mognad och om det inte är olämpligt, tas hänsyn till vad barnet har att anföra. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Remissinstanser Följande 52 remissinstanser har erbjudits att yttra sig över SOU 1995:46, SOU 1995:55 samt SOU 1995:75. Remissinstanser inom parentes har valt att inte yttra sig över de tre betänkandena: 1. Riksdagens ombudsmän 2. Justitiekanslern 3. Göta hovrätt 4. Stockholms tingsrätt 5. Kammarrätten i Jönköping 6. Kriminalvårdsstyrelsen 7. Rikspolisstyrelsen 8. Sida 9. Kustbevakningen 10. Statens räddningsverk 11. Barnombudsmannen 12. Socialstyrelsen 13. Luftfartsverket 14. Generaltullstyrelsen 15. Riksrevisionsverket 16. Arbetsmarknadsstyrelsen 17. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 18. Statens invandrarverk 19. Utlänningsnämnden 20. Svenska Kommunförbundet 21. Landstingsförbundet 22. Stockholms kommun 23. (Göteborgs kommun) 24. Malmö kommun 25. (Uppsala kommun) 26. Upplands Väsby kommun 27. (Ystads kommun) 28. Gotlands kommun 29. Svenska arbetsgivareföreningen 30. Landsorganisationen i Sverige 31. Sveriges akademikers centralorganisation 32. Tjänstemännens centralorganisation 33. Sveriges advokatförbund 34. Svenska Röda korset 35. Rädda Barnens riksförbund 36. Sveriges kristna råd 37. Amnesty International, Svenska sektionen 38. Svenska flyktingrådet 39. Caritas 40. (Diakonia) 41. Riksförbundet för personal vid invandrarbyråer och flyktingmottagningar 42. Flyktinggruppernas och asylkommittéernas Riksråd, FARR 43. (Samarbetsorganet för invandrarorganisationer, SIOS) 44. (Östeuropagruppen) 45. (Riksförbundet Bosnien-Hercegovina) 46. (Syrianska riksförbundet) 47. (Riksföreningen Huelen-Chile) 48. Eritrianska riksförbundet 49. (Kurdiska riksförbundet) 50. (Somaliska riksförbundet) 51. (Riksförbundet internationella föreningar för invandrarkvinnor, RIFFI) 52. Internationella kvinnoförbundet Yttranden har även inkommit från följande instanser: * Arbetarnas bildningsförbund, Kristnasocialdemokraterna, S-kvinnor, Socialdemokratiska ungdomsförbundet, Socialdemokratiska studentförbundet och Unga Örnar (gemensamt yttrande) * Botkyrka kommun * Centerpartiet i Stockholms län * Centrum för invandringsforskning * Föreningen Fri information om Invandringen * Föreningen återföreningen * Judiska Centralrådet i Sverige * JUSEK * Kristna fredsrörelsen * Läkare Utan Gränser * Naturskyddsföreningen * Riksförbundet för sexuellt likaberättigande * Samfundet för nationell och internationell utveckling * Sociala Missionen * Solidaritetskommittén för flyktingar i Umeå * Somaliska biståndsföreningen (SBKF) Göteborg * Statskontoret * Svenska barnläkarföreningen * Svenska freds- och skiljedomsföreningen * Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri * Svenska Irankommittén * UNHCR, regionalavdelningen för de baltiska och nordiska länderna Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), Assyrianska Kvinnoförbundet och Assyrianska Riksförbundet har förklarat sig instämma i Svenska Flyktingrådets synpunkter. Sociala Missionen har ställt sig bakom det yttrande som lämnats av Sveriges Kristna Råd. Följande privatpersoner har inkommit med yttranden: Almas Bethsfandiari, Senad Bombic, Jasmina Dragutinovic, Ghanbar Pour Fereshteh, Fatiyeh Kaseb, Driya Karlsson, Heniya Kham Marcos, Maria isabel Mating, Jan Milld, Yonan Safan, Masoma Jafferji, Selma Ulusoy, William Warda,Amira Zekovae Sara Följande 71 instanser har inbjudits till en utfrågning rörande delrapporten (SOU 1996:115) Barnkonventionen och utlänningslagen. Instanser inom parentes har valt att inte yttra sig över delrapporten: Riksdagens ombudsmän (Justitiekanslern) Göta hovrätt (Stockholms tingsrätt) Kammarrätten i Jönköping (Kriminalvårdsstyrelsen) Rikspolisstyrelsen Sida (Kustbevakningen) (Statens räddningsverk) Barnombudsmannen Socialstyrelsen (Luftfartsverket) (Generaltullstyrelsen) Riksrevisionsverket (Arbetsmarknadsstyrelsen) Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Statens invandrarverk Utlänningsnämnden (Svenska kommunförbundet) (Landstingsförbundet) (Stockholms kommun) Göteborgs kommun (Malmö kommun) Uppsala kommun Upplands Väsby kommun (Ystads kommun) (Gotlands kommun) (Svenska arbetsgivareföreningen) (Landsorganisationen i Sverige) Sveriges Akademikers Centralorganisation (Tjänstemännens centralorganisation) Sveriges advokatsamfund Svenska Röda Korset Rädda Barnens riksförbund Sveriges kristna råd (Amnesty International, Svenska sektionen) Svenska flyktingrådet Caritas Sverige (Diakonia) (Riksförbundet för personal vid invandrarbyråer ochflyktingmottagningar) Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd, FARR (Samarbetsorganet för invandrarorganisationer, SIOS) (Östeuropagruppen) (Riksförbundet Bosnien- Hercegovina) (Syrianska riksförbundet) (Riksföreningen Huelen-Chile) (Eritreanska riksförbundet) (Kurdiska riksförbundet) (Somaliska riksförbundet) (Riksförbundet internationella föreningar för invandrarkvinnor,RIFFI) (Internationella kvinnoförbundet) (Statskontoret) UNHCR:s representant i de baltiska och nordiska länderna Centrum för invandringsforskning vid Universitetet i Stockholm (Juridiska fakulteten vid Lunds universitet) Barnens rätt i samhället, BRIS Svenska Unicefkommittén Svenska Scoutförbundet (Svenska FN-förbundet) Ungar Örnars riksförbund (Svenska Kyrkans Unga) (Svenska Iran Kommittén) Riksorganisationen Återföreningen (Sveriges Barnläkarförbund) (Invandrarpsykologernas Yrkesförening) (Evangeliska fosterlandsstiftelsen, EFS) Frälsningsarmén (Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete) Hem och Skola Landsrådet för Sveriges Ungdom Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Förkortningslista EES European Economic Space/ Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EG De europeiska gemenskaperna EU European Union/ Europeiska unionen FN Förenta nationerna ICRC International Committee of the Red Cross/ Internationella rödakorskommittén ILO International Labour Office/ Internationella arbetsorganisationen IOM International Organization for Migration/ Internationella migrationsorganisationen NATO North Atlantic Treaty Organization OAU Organization of African Unity/ Organisationen för afrikansk enighet OECD Organization for Economic co-operation and Development/ Organisationen för ekonomiskt samarbete ochutveckling OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete iEuropa UNHCR United nations High Commissioner for Refugees/ FN:s flyktingkommissariat UNRWA United Nations Relief and Works Agency forPalestine/ FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529) 6 dels att 8 kap. 3 § skall utgå, dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 4, 4 a, 5, 5 b och 11 §§, 3 kap. 1-4 §§, 5 kap. 5 §, 6 kap. 2-5 §§, 7 kap. 3 och 11 §§, 8 kap. 1, 4 och 8 §§, 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 3 och 3 §§ samt 12 kap. 2 § skal l ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 2 kap. 4 c och 14 §§, 3 kap. 8 §, 8 kap. 10 a § samt 11 kap. 1 a och 1 b §§ av följande lydelse, dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 1 § och 11 kap. 1 § skall ha följande lydelse, dels att det närmast före 2 kap. 14 §, 3 kap. 8 § och 11 kap. 1 a § skall in- föras nya rubriker av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse -------------------------------------------------------------------- 1 kap. 1 § 4 I denna lag ges regler för utlänningars inresa, utresa, vistelse i Sverige och arbete i Sverige som anställd samt för rätten till asyl här. I lagen anges också under vilka förutsättningar en utlänning kan avvisas eller utvisas ur landet. ---------------------------------------------------------------------- Lagen skall tillämpas så, att ut- Lagen skall tillämpas så, att ut- länningars frihet inte begränsas merlänningars frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall. enskilt fall. Vidare skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa, utveckling och allmänna bästa kräver. ---------------------------------------------------------------------- **FOOTNOTES** 3 EGT nr 56, 4. 4. 1964, s. 850/64 (Celex 364L0221). 4Senaste lydelse 1994:1696. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse -------------------------------------------------------------------- 2 kap 4 § 5 ---------------------------------------------------------------------- Uppehållstillstånd får ges till Uppehållstillstånd får ges till 1. en utlänning som är nära anhörig 1. en utlänning som är gift med till en i Sverige bosatt person eller sambo till någon som är bosatt eller som annars har särskild i Sverige eller har beviljats anknytning till Sverige, uppehållstillstånd för bosättning här, 2. en utlänning som är under 18 år och ogift och som är eller har varit hemmavarande barn till någon som är bosatt i Sverige eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, ---------------------------------------------------------------------- 3. en utlänning som på något annat sätt än som avses under 1 och 2 är nära anhörig till någon som är bosatt i Sverige eller till någon som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här och som ingått i samma hushåll som den personen, 4. en utlänning som annars har särskild anknytning till Sverige, 2. en utlänning som av humanitära 5. en utlänning som av humanitära skäl bör få bosätta sig i Sverige,skäl bör få bosätta sig i Sverige, eller eller 3. en utlänning som har fått ar- 6. en utlänning som har fått ar- betstillstånd eller som har sin för-betstillstånd eller som har sin för- sörjning ordnad på något annat sätt.sörjning ordnad på något annat sätt. Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd kan ges även i andra fall. ---------------------------------------------------------------------- Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd enligt denna para-graf skall beaktas om utlänningen kan förväntas föra en hederlig vandel. **FOOTNOTES** 5Senaste lydelse 1995:773. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse -------------------------------------------------------------------- 4 a § ---------------------------------------------------------------------- Om en utlänning som söker Regeringen får meddela före- uppehållstillstånd med stöd av 2 kap.skrifter om att en grupp av ut- 4 § första stycket 2 eller 3 kap. länningar som söker uppehålls- bedöms ha ett tillfälligt behov avtillstånd med stöd av 3 kap. 3 § skydd här i landet får ett tids- första stycket 2 och som bedöms ha begränsat uppehållstillstånd ges. ett tillfälligt behov av skydd här i landet får ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Ett tidsbegränsat uppehållstill- stånd får beviljas för en samman-lagd tid av högst två år. Om ett program för att förbereda åter-vändandet har inletts innan dess, får uppehållstillståndet förlängas med ytterligare högst två år. ---------------------------------------------------------------------- Om ett tidsbegränsat uppehålls- Om ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd har getts någon med stöd avtillstånd har getts någon med stöd av första stycket får ett tidsbe-gränsatförsta stycket får ett tidsbe-gränsat tillstånd ges också till en utlänningtillstånd ges också till en utlänning som är make eller maka eller barn som är make eller maka eller barn under 20 år till den per-son som under 18 år till den per-son som först beviljats tillstånd. Detsammaförst beviljats tillstånd. Detsamma gäller förälder till barn under 20 årgäller förälder till barn under 18 år som meddelats till-stånd enligt som meddelats till-stånd enligt första stycket. första stycket. ---------------------------------------------------------------------- 4 c § ---------------------------------------------------------------------- Ett tidsbegränsat uppehållstill- stånd får ges ett barn under 18 år som behöver vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga. Ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd får vidare ges ett barn under 18 år eller till en man om det behövs för att genomföra en faderskapsutredning. Om ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd getts ett barn enligt första eller andra stycket, får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ges också till barnets vårdnadshavare. ---------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse -------------------------------------------------------------------- 5 § 6 En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige skall ha utverkat ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan. ---------------------------------------------------------------------- Detta gäller dock inte om Detta gäller dock inte om 1. utlänningen har rätt till asyl 1. utlänningen har rätt till uppe- här, hållstillstånd här enligt 3 kap. 2 eller 3 §, ---------------------------------------------------------------------- 2. utlänningen av humanitära skäl bör få bosätta sig här, eller 3. det annars finns synnerliga skäl. ---------------------------------------------------------------------- Vad som föreskrivs i första Vad som föreskrivs i första stycket hindrar inte heller attstycket hindrar inte heller att uppe-hållstillstånd beviljas med stöduppe-hållstillstånd beviljas med stöd av av 2 kap. 4 § första stycket 1-4, 2 kap. 4 § första stycket 1, om detom det är uppenbart att utlänningen är uppenbart att utlänningen skulleskulle ha fått uppehållstillstånd om ha fått uppehållstillstånd om pröv-pröv-ningen hade skett före inresan ningen hade skett före inresan ii Sverige. Sverige. ---------------------------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas även i andra fall än som anges i andra och tredje styckena, om det följer av en överens-kommelse med främmande stat. ---------------------------------------------------------------------- 5 b § 7 ---------------------------------------------------------------------- Om en utlänning skall avvisas Om en utlänning skall avvisas eller utvisas enligt ett beslut eller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga kraft, får en som har vunnit laga kraft, får en ansökan om uppehållstillstånd frånansökan om uppehållstillstånd från honom trots vad som föreskrivs i 5 §honom trots vad som föreskrivs i 5 § första stycket bifallas, om ansökanförsta stycket bifallas, om ansökan grundar sig på omständigheter som grundar sig på omständigheter som inte har prövats förut i ärendet ominte har prövats förut i ärendet om hans avvisning eller utvisning ochhans avvisning eller utvisning och om om ---------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- 1. utlänningen har rätt till 1. utlänningen har rätt till asyl här, eller uppe -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse -------------------------------------------------------------------- 11 § 8 Om utlänningen har rest in i landet, får ett uppehållstillstånd återkallas 1. om han bedriver sådan verksamhet som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd, 2. om han handlat på ett sådant sätt att det finns allvarliga anmärkningar mot hans levnadssätt, eller 3. om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelse- verksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land. Återkallelse enligt första stycket får ske endast om frågan har väckts innan utlänningen har varit bosatt här i tre år med uppehållstillstånd. ---------------------------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva att uppehållstillstånd får ---------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------- Bemyndiganden i fråga om uppehållstillstånd ---------------------------------------------------------------------- 14 § ---------------------------------------------------------------------- Regeringen får meddela före- skrifter om ---------------------------------------------------------------------- 1. uppehållstillstånd för studier eller besök, ---------------------------------------------------------------------- 2. förutsättningarna för uppe- hållstillstånd av humanitära skäl, och ---------------------------------------------------------------------- 3. förutsättningarna för tids- begränsat uppehållstillstånd enligt 4 a §. ---------------------------------------------------------------------- Regeringen får också meddela föreskrifter om att en ---------------------------------------------------------------------- **FOOTNOTES** 6Senaste lydelse 1995:773. 7Senaste lydelse 1995:773. 8 Senaste lydelse 1995:773. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 ---------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Förslagen lydelse ---------------------------------------------------------------------- Regeringen skall anmäla före ---------------------------------------------------------------------- 3 kap. --------------------------------------------------------------------- Asyl Skyddsbehövande --------------------------------------------------------------------- 1 § ---------------------------------------------------------------------- Med asyl avses i denna lag Med asyl avses i denna lag uppehållstillstånd som beviljas enuppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att ut-länning därför att han är flykting. 1. han är flykting, En ansökan om uppehållstill-stånd 2. han är krigsvägrare, eller enligt 3 § skall handläggas som en 3. han, utan att vara flykting, asylansökan. inte vill återvända till sitt hemland på grund av de politiska för-ållandena där och kan åberopa tungt vägande omständigheter till stöd för detta. ---------------------------------------------------------------------- 2 § -------------------------------------------------------------------- Med flykting avses i denna lag Med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner en -------------------------------------------------------------------- Som flykting skall även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han tidigare har haft sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse -------------------------------------------------------------------- 3 § ---------------------------------------------------------------------- Med krigsvägrare avses i denna Med skyddsbehövande i övrigt avses lag en utlänning som har övergett eni denna lag en utlänning som i krigsskådeplats eller som har flyttandra fall än som avses i 2 § lämnat från sitt hemland eller behöverdet land, som han är medborgare i, stanna i Sverige för att undgå före-därför att han stående krigstjänstgöring. 1. skulle vara i fara att straffas med döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, 2. på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt behöver skydd eller som på grund av en miljökatastrof inte omedelbart kan återvända till sitt hemland, eller 3. på grund av sitt kön eller homosexualitet känner välgrundad fruktan för förföljelse. Som skyddsbehövande skall även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han tidigare haft sin vanliga vistelseort och som på i första stycket angivna grunder inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit. ---------------------------------------------------------------------- 4 § 8 ---------------------------------------------------------------------- En utlänning som avses i 1 § har Utlänningar som avses i 2 och rätt till asyl. 3 §§ har rätt till uppehållstillstånd. Asyl får dock vägras om Uppehållstillstånd får dock väg-ras 1. det av hänsyn till vad som ärom känt om utlänningens tidigare verk- 1. det beträffande flyktingar en- samhet eller med hänsyn till riketsligt 2 § och skyddsbehövande enligt säkerhet finns synnerliga skäl att3 § första stycket 3 av hänsyn till inte bevilja asyl, vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet eller med hän- syn till rikets säkerhet finns synner-liga skäl att inte bevilja uppehålls-tillstånd, ---------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse -------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------- 2. det beträffande en utlänning 2. det beträffande en skydds- som omfattas av 1 § 2 eller 3 påbehövande som omfattas av 3 § första grund av brottslighet eller någonstycket 2 på grund av brotts-lighet annan omständighet finns särskildaeller någon annan omständlig-het skäl att inte bevilja asyl, finns särskilda skäl att inte bevilja uppehållstillstånd, ---------------------------------------------------------------------- 3. utlänningen har rest in från Danmark, Finland, Island eller Norge och kan sändas åter till något av dessa länder i enlighet med en överenskommelse mellan Sverige och det landet, såvida det inte är uppenbart att han inte kommer att beviljas uppehållstillstånd där, ---------------------------------------------------------------------- 4. utlänningen i annat fall före 4. utlänningen i annat fall före an-komsten till Sverige harankomsten till Sverige har uppehållit sig i ett annat land änuppehållit sig i ett annat land än hemlandet och, om han återsänds dit,hemlandet och, om han återsänds dit, är skyddad mot förföljelse eller, iär skyddad mot förföljelse eller mot före-kommande fall, mot att sändasatt sändas till hemlandet och också till en krigsskådeplats eller tillmot att sändas vidare till ett hem-landet och också mot att sändasannat land där han inte har vidare till ett annat land där hanmotsvarande skydd, eller inte har motsvarande skydd, eller ---------------------------------------------------------------------- 5. utlänningen har särskild anknytning till ett annat land och där är skyddad på det sätt som anges i 4. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får föreskriva undantag från andra stycket 4 för de fall då utlänningens anknytning till Sverige är av sådan art att han inte bör nekas att få sin ansökan om asyl prövad här. -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- Bemyndiganden i fråga om skyddsbehövande -------------------------------------------------------------------- 8 § ---------------------------------------------------------------------- Regeringen får meddela före- skrifter om beviljande av perma- nent uppehållstillstånd till en grupp av skyddsbehövande enligt 3 § första stycket 2. ---------------------------------------------------------------------- Om Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar motiverar det, får regeringen meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd inte får be- viljas för skyddsbehövande enligt 3 § första stycket 2. ---------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse -------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------- Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från 4 § andra stycket 4 för de fall då utlänningens anknytning till Sverige är av sådan art att utlänningen inte bör nekas att få sin ansökan om asyl prövad här. ---------------------------------------------------------------------- Regeringen skall anmäla före- skrifter enligt andra stycket till riksdagen genom en särskild skrivelse inom tre månader. ---------------------------------------------------------------------- 5 kap. 5 § ---------------------------------------------------------------------- Statens invandrarverk eller Statens invandrarverk eller polismyndigheten får fotografera enpolismyndigheten får fotografera en utlänning och ta hans fingeravtryckutlänning och, om han fyllt 14 år, om ta hans fingeravtryck om 1. utlänningen inte kan styrka 1. utlänningen inte kan styrka sin identitet vid ankomsten tillsin identitet vid ankomsten till Sverige eller när han därefterSverige, ansöker om uppehållstillstånd, eller 2. utlänningen ansöker om uppe- 2. det finns förutsättningar atthållstillstånd och åberopar skäl som ta utlänningen i förvar. avses i 3 kap. 2 eller 3 §, eller 3. det finns förutsättningar att ta utlänningen i förvar. ---------------------------------------------------------------------- 6 kap. 2 § -------------------------------------------------------------------- En utlänning som har fyllt sex- En utlänning som har fyllt 18 år ton år får tas i förvar om får tas i förvar om -------------------------------------------------------------------- 1. hans identitet är oklar vid ankomsten till Sverige eller när han därefter ansöker om uppehållstillstånd och han inte kan göra sannolikt att den identitet han uppger är riktig samt hans rätt att få resa in i eller vistas i Sverige inte kan bedömas ändå, eller 2. det är nödvändigt för att en utredning om hans rätt att stanna i Sverige skall kunna genomföras, eller 3. det är sannolikt att han kommer att avvisas eller utvisas enligt 4 kap. 1, 2 eller 3 § eller fråga uppkommer om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning. Beslut om förvar enligt första stycket 3 får meddelas endast om det med hänsyn till utlänningens personliga förhållanden eller övriga omständigheter finns anledning att anta att han annars kommer att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige. 3 § -------------------------------------------------------------------- Ett utländskt barn under sexton Ett utländskt barn under 18 år år får tas i förvar endast om får tas i förvar endast om -------------------------------------------------------------------- 1. det är sannolikt att barnet kommer att avvisas enligt 4 kap. 1 eller 2 § och att förordnande om omedelbar verkställighet enligt 8 kap. 8 § kommer Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse -------------------------------------------------------------------- att meddelas eller fråga uppkommer om verkställighet av ett sådant beslut om avvisning, och det finns en uppenbar risk för att barnet annars håller sig undan och därigenom äventyrar en förestående verkställighet som inte bör fördröjas, eller 2. fråga uppkommer om verkställighet av ett beslut om avvisning i annat fall än som sägs under 1 eller av ett beslut om utvisning enligt 4 kap. 3 § och det vid ett tidigare försök att verkställa beslutet inte visat sig tillräckligt att barnet ställts under uppsikt enligt bestämmelserna i 5 § tredje stycket. Barnet får inte tas i förvar enligt första stycket 1 om det är tillräckligt att det ställs under uppsikt enligt bestämmelserna i 5 § andra stycket. Barnet får inte skiljas från sin vårdnadshavare eller, om de är flera, en av dem genom att vårdnadshavaren eller barnet tas i förvar. Har barnet ingen vårdnadshavare här i riket får det tas i förvar endast om det föreligger synnerliga skäl. 4 § En utlänning får inte hållas i förvar med stöd av 2 § första stycket 2 längre tid än 48 timmar. ---------------------------------------------------------------------- I övrigt får en utlänning som fyllt I övrigt får en utlänning som fyllt sexton år inte hållas kvar i förvar18 år inte hållas kvar i förvar mer än mer än två veckor, om det inte finnstvå veckor, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid. Omsynnerliga skäl för en längre tid. Om ett beslut om avvisning ellerett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats, får enutvisning har meddelats, får en sådan utlänning dock hållas i förvar isådan utlän-ning dock hållas i förvar högst två månader, om det inte finnsi högst två månader, om det inte synnerliga skäl för en längre tid.finns synner-liga skäl för en längre Ett utländskt barn under sexton årtid. får inte hållas i förvar längre tid än Ett utländskt barn under 18 år får 72 timmar, eller om det finnsinte hållas i förvar längre tid än 72 synnerliga skäl ytterligare 72timmar, eller om det finns timmar. synnerliga skäl ytterligare 72 timmar. ---------------------------------------------------------------------- 5 § ---------------------------------------------------------------------- En utlänning som har fyllt sexton En utlänning som har fyllt 18 år år kan, under de förutsättningar somkan, under de förutsättningar som anges i 2 §, i stället för att tas ianges i 2 §, i stället för att tas i förvar ställas under uppsikt, omförvar ställas under uppsikt, om detta är tillräckligt. detta är tillräckligt. ---------------------------------------------------------------------- Ett utländskt barn under sexton år Ett utländskt barn under 18 år kan, under de förutsättningar somkan, under de förutsättningar som anges i 3 § första stycket 1 ställasanges i 3 § första stycket 1 ställas under uppsikt. under uppsikt. ---------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse -------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------- Ett utländskt barn under sexton år Ett utländskt barn under 18 år kan kan dessutom ställas under uppsiktdessutom ställas under uppsikt när när beslut har meddelats om av-beslut har meddelats om avvisning visning i annat fall än som avses ii annat fall än som avses i andra andra stycket eller om utvisningstycket eller om utvisning enligt enligt 4 kap. 3 §. 4 kap. 3 §. ---------------------------------------------------------------------- Uppsikt innebär att utlänningen är skyldig att på vissa tider anmäla sig hos polismyndigheten i orten eller lämna ifrån sig sitt pass eller annan legitima- tionshandling eller uppfylla andra särskilda villkor. 7 kap. 3 § ---------------------------------------------------------------------- Statens invandrarverks beslut i Statens invandrarverks beslut i fråga om avvisning eller utvisningfråga om avvisning eller utvisning och en i samband därmed behandladsamt om avslag på en ansökan om fråga om uppehållstillstånd elleruppehållstillstånd eller om åter- arbetstillstånd eller återkallelsekallelse av ett uppehållstillstånd av sådana tillstånd får av utlänningenfår av utlänningen överklagas till överklagas till Utlänningsnämnden.Utlän-ningsnämnden. Invandrarverkets beslut i fråga om arbetstillstånd eller återkallelse av arbetstillstånd får av utlänningen överklagas till nämnden under förutsättning att frågan om tillstånd har behandlats i samband med ett beslut i fråga om avvisning eller utvisning. ---------------------------------------------------------------------- Utlänningsnämnden består av ordförande och övriga ledamöter till det antal regeringen bestämmer. För ordförande skall finnas ersättare. Leda-möter och ersättare för ordförande utses av regeringen. Ordförande och ersättare för ordförande skall vara jurister och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare eller annan likvärdig erfarenhet. 11 § ---------------------------------------------------------------------- Statens invandrarverk får med Statens invandrarverk får med eget yttrande överlämna ett ärendeeget yttrande överlämna ett ärende till Utlänningsnämnden för avgörande,till Utlänningsnämnden för avgörande, om ärendet på grund avom ärendet på grund av familjeanknytning eller av annanfamiljeanknytning eller annan lik- lik-nande orsak har samband mednande orsak har samband med ett ett ärende enligt denna lag somärende enligt denna lag som prövas prövas av nämnden. av nämnden. ---------------------------------------------------------------------- Invandrarverket eller Utlännings- Invandrarverket eller Utlännings- nämnden får med eget yttrandenämnden får med eget yttrande överlämna ett ärende till regeringenöverlämna ett ärende till regeringen för avgörande om för avgörande om ärendet inte avser en ansökan enligt 2 kap. 5 b § och om ---------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse -------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------- 1. ärendet på grund av familje- 1. ärendet på grund av familje- anknytning eller av annan liknandeanknytning eller någon annan lik- orsak har samband med ett ärendenande orsak har samband med ett enligt denna lag som prövas avärende enligt denna lag som prövas regeringen, av regeringen, ---------------------------------------------------------------------- 2. ärendet bedöms ha betydelse för 2. ärendet bedöms ha sådan rikets säkerhet eller annars förbetydelse för rikets säkerhet eller allmän säkerhet eller för riketsannars för allmän säkerhet eller för förhållande till främmande makt ellerrikets förhållande till främmande mellanfolklig organisation, makt eller mellanfolklig organisation att regeringen bör pröva ärendet, ---------------------------------------------------------------------- 3. det bedöms vara av särskild 3. det bedöms vara av särskild vikt för ledning av tillämpningen avvikt för ledning av denna lags denna lag att ärendet prövas avtill-lämpning att regeringen avgör regeringen, eller ett ärende som kan antas få betydelse för frågan om uppehållstillstånd för en grupp asylsökande som åberopar huvudsakligen samma skäl till stöd för sin ansökan om asyl, eller ---------------------------------------------------------------------- 4. synnerliga skäl annars talar 4. om det i andra fall än som för regeringens prövning. anges i punkt 3 bedöms vara av synnerlig vikt för ledning av denna lags tillämpning att regeringen prö- var ett ärende. ---------------------------------------------------------------------- Har invandrarverket överlämnat ett När Invandrarverket överlämnar ett ärende i fall som avses i andraärende till regeringen skall verket stycket 3 eller 4 och skulleförst sända ärendet till Ut- beslut av verket i ärendet halänningsnämnden. Nämnden skall med kunnat över-klagas tilleget yttrande skyndsamt Utlänningsnämnden, skall regeringen,vidarebefordra ärendet till rege- om hinder inte möter på grund av attringen. Av nämndens yttrande skall ärendet är synnerligen brådskande,framgå vilken uppfattning nämnden höra Utlänningsnämnden innan den avgörhar i sakfrågan samt om ärendet bör ärendet. Regeringen får överlämna ettavgöras av regeringen. Det som sägs sådant ärende till nämnden föri detta stycke gäller dock endast avgörande. för de ärenden där ett beslut av Invandrarverket hade kunnat överklagas till nämnden. ---------------------------------------------------------------------- Vad som i 5 § föreskrivs om Invandrarverket och Utlänningsnämnden gäller också regeringen, när den avgör ett överlämnat ärende. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 1 § ---------------------------------------------------------------------- En avvisning eller en utvisning En avvisning eller en utvisning får aldrig verkställas till ett landfår aldrig verkställas till ett land om det finns grundad anledning attom det finns grundad anledning att tro att utlänningen där skulle varatro att utlänningen där skulle vara i fara att straffas med döden elleri fara att straffas med döden eller med kroppsstraff eller att utsättasmed kroppsstraff eller att utsättas för tortyr och inte heller till ettför tortyr eller annan omänsklig land där han inte är skyddad mot atteller förnedrande behandling eller sändas vidare till ett land där hanbestraffning och inte heller till skulle vara i sådan fara. ett land där han inte är skyddad mot att sändas vidare till ett land där han skulle vara i sådan fara. ---------------------------------------------------------------------- 4 § ---------------------------------------------------------------------- En utlänning som avses i 3 kap. En utlänning som avses i 3 kap. 1 3 ---------------------------------------------------------------------- 8 § Statens invandrarverk får förordna att verkets beslut om avvisning får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft (omedelbar verkställighet), om det är uppenbart att det inte finns grund för asyl och att uppehållstillstånd inte heller skall beviljas på någon annan grund. -------------------------------------------------------------------- Beslut om omedelbar verk Beslut om omedelbar verk -------------------------------------------------------------------- 10 a § ---------------------------------------------------------------------- Om ett internationellt organ som har rätt att pröva klagomål från enskilda riktar en begäran till Sverige om inhibition av ett avvisningsbeslut eller ett utvisningsbeslut, skall inhibition meddelas om inte synnerliga skäl talar mot detta. ---------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 kap 5 § -------------------------------------------------------------------- Till fängelse i högst två år Till fängelse i högst fyra år eller, när omständigheterna är eller, om brottet är mindre mildrande, till böter döms den somallvarligt, till böter eller i vinstsyfte planlägger eller fängelse i högst sex månader döms organiserar verksamhet som är den som i vinstsyfte planlägger inriktad på att främja att eller organiserar verksamhet som utlänningar reser till Sverige är inriktad på att främja att utan pass eller de tillstånd som utlänningar reser till Sverige krävs för inresa i Sverige. utan pass eller de tillstånd som krävs för inresa i Sverige. -------------------------------------------------------------------- Den som hjälper en utlänning att resa till Sverige utan pass eller de tillstånd som krävs för inresa i Sverige döms för medhjälp till brott enligt första stycket, om han insåg eller hade skälig anledning att anta att resan anordnats i vinstsyfte genom sådan verksamhet som där sägs. 11 kap. Muntlig handläggning i asylärenden Muntlig handläggning 1 § ---------------------------------------------------------------------- I ett asylärende vid Statens En utlänning som har ansökt om invandrarverk skall det ingå munt-asyl i Sverige får avvisas endast lig handläggning om det kan antasom muntlig handläggning har ingått vara till fördel för utredningenvid Statens invandrarverks eller i övrigt främja ett snabbthandläggning av ärendet. Muntlig avgörande av ärendet. Muntlighandläggning skall även annars handläggning skall även annarsföretas på begäran av utlänningen, om företas på begäran av utlänningen, ominte en sådan handläggning skulle inte en sådan handläggning skullesakna betydelse för att avgöra sakna betydelse för att avgöra fråganasylärendet. om uppehållstillstånd. ---------------------------------------------------------------------- Invandrarverket får bestämma att I ett asylärende vid Utlännings- även andra personer än utlänningennämnden skall muntlig handläggning skall höras vid handläggningen.ingå, om detta kan antas vara till Ersättning för inställelsen lämnasfördel för utredningen eller på annat därvid enligt vad som föreskrivs isätt bidra till ett snabbt 6 kap. 15 § andra stycket. avgörande. Muntlig handläggning skall även annars företas på utlänningens begäran, om det inte står klart att en sådan handläggning är obehövlig i asylärendet. ---------------------------------------------------------------------- Första och andra styckena till Utlänningsnämnden skall ha ---------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ---------------------------------------------------------------------- förnya ett uppehållstillstånd av ---------------------------------------------------------------------- Invandrarverket och Utlännings ---------------------------------------------------------------------- Särskilda bestämmelser om ut ---------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------- Utredning om barn m.m. ---------------------------------------------------------------------- 1 a § ---------------------------------------------------------------------- Vid bedömningen av frågor om tillstånd enligt denna lag skall det, om det inte är olämpligt, klarläggas vad barn som berörs av ett beslut i ärendet har att anföra och det skall tas den hänsyn till det anförda som barnets ålder och mognad motiverar. ---------------------------------------------------------------------- 1 b § ---------------------------------------------------------------------- Den som är förordnad enligt ---------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § 9 ---------------------------------------------------------------------- Bestämmelserna i 20 § förvalt- Bestämmelserna i 20 § förvalt- ningslagen om motivering av beslutningslagen om motivering av beslut tillämpas inte beträffande beslut omgäller även för beslut som meddelas i visering, tidsbegränsat uppehålls-ärenden enligt denna lag, om inte tillstånd och arbetstillstånd. något annat följer av andra eller tredje stycket. ---------------------------------------------------------------------- En utlänning som avses i 2 kap. Ett beslut i fråga om uppe- 11 § tredje stycket har dock alltidhållstillstånd skall alltid innehålla rätt till motivering av ett sådantde skäl som ligger till grund för beslut om det går honom emot. beslutet. ---------------------------------------------------------------------- Vid beslut om visering eller arbetstillstånd får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning som omfattas av avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES), utan att vara medborgare i ett EES-land, har dock alltid rätt till motivering av ett beslut om visering om det går honom emot. ---------------------------------------------------------------------- 12 kap. 2 § I fråga om diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är anställda av främmande stater i Sverige samt deras familjer och betjäning liksom beträffande främmande staters kurirer tillämpas denna lag endast i den utsträckning som regeringen föreskriver. ---------------------------------------------------------------------- I fråga om andra utlänningar, I fråga om andra utlänningar, vilka är berättigade till förmåner en-vilka är berättigade till förmåner en- ligt lagen (1976:661) om immunitetligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,och privilegier i vissa fall, iakttas de inskränkningar som följeriakttas de inskränkningar som följer av 2-5 §§ den lagen. av den lagen. ---------------------------------------------------------------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. **FOOTNOTES** 9 Senaste lydelse 1994:1696. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) omallmän försäkring Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7 § lagen (1962:381) 1 om allmän försäkring skall ha följande lydelse. ---------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ---------------------------------------------------------------------- 5 kap. 7 § 2 ---------------------------------------------------------------------- Om den försäkrade har beviljats Om den försäkrade har beviljats asyl i Sverige skall som bosätt-uppehållstillstånd i Sverige med stöd ningstid även tillgodoräknas tid dåav 3 kap. 2 eller 3 § utlän- han varit bosatt i sitt tidigareningslagen (1989:529) skall som hemland från och med det år då hanbosättningstid även tillgodoräknas uppnått 16 års ålder till och med årettid då han varit bosatt i sitt före det då han först ankom tilltidigare hemland från och med det år Sverige. Som bosättningstid till-då han uppnått 16 års ålder till och godoräknas så stor andel av tiden imed året före det då han först ankom hemlandet som motsvarar förhållandettill Sverige. Som bosättningstid mellan den tid den försäkrade varittillgodoräknas så stor andel av bosatt i Sverige från och med det årtiden i hemlandet som motsvarar då han först ankom hit till landetförhållandet mellan den tid den till och med det år då han fyllt 64försäkrade varit bosatt i Sverige år och hela sistnämnda tidsperiod. Ifrån och med det år då han först ankom fråga om förtidspension ellerhit till landet till och med det år efterlevandepension skall i ställetdå han fyllt 64 år och hela för året då den försäkrade skulle fyllasistnämnda tidsperiod. I fråga om 64 år som utgångspunkt tas året föreförtidspension eller pensionsfallet. Vid beräkningenefterlevandepension skall i stället enligt detta stycket bortses frånför året då den försäkrade skulle fylla tid då den försäkrade varit bosatt i64 år som utgångspunkt tas året före sitt hemland och för vilken rättpensionsfallet. Vid beräkningen till pension från hemlandet före-enligt detta stycket bortses från ligger vid bosättning i Sverige. tid då den försäkrade varit bosatt i sitt hemland och för vilken rätt till pension från hemlandet före- ligger vid bosättning i Sverige. ---------------------------------------------------------------------- Med tid för bosättning i hemlandet jämställs tid då den försäkrade före den första ankomsten till Sverige befunnit sig i annat land där han beretts en tillfällig fristad. **FOOTNOTES** 2 Senaste lydelse 1992:1277. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 ---------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ---------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------- Med asyl avses i första stycket Vad som i första stycket sägs om att den försäkrade beviljats uppe-den som beviljats uppehållstillstånd hållstillstånd i Sverige med stöd av 3 kap. 2 eller 3 § ut- a) med stöd av 3 kap. 1 §1 ut-länningslagen (1989:529) skall gälla länningslagen (1989:529) eller el-även en försäkrad som jest på grund av att han ansetts a) annars beviljats uppehålls- som flykting enligt konventionentillstånd på grund av att han d. 28 juli 1951 angåendeansetts som flykting enligt flyktingars rättsliga ställning,konventionen d. 28 juli 1951 eller angående flyktingars rättsliga b) med stöd av 3 kap. 1 § 2 ellerställning, eller 3 utlänningslagen eller motsvarande b) beviljats uppehållstillstånd äldre bestämmelser. med stöd av 3 kap. 1 § 2 eller 3 ut- länningslagen i paragrafens lydelse före den 1 januari 1997 eller enligt motsvarande äldre bestämmelser. ---------------------------------------------------------------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Härigenom föreskrivs att det i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall införas en ny paragraf, 21 a §, av följande lydelse. ---------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ---------------------------------------------------------------------- 21 a § ---------------------------------------------------------------------- Beslut om vård med stöd av denna lag hindrar inte beslut om 1. avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen (1989:529), 2. utvisning enligt lagen (1991:572) om särskild utlännings- kontroll, 3. utlämning enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott, 4. utlämning enligt lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island eller Norge, eller 5. utlämning enligt lagen (1970:375) om utlämning till Dan- mark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling. Vård med stöd av denna lag upphör när ett beslut enligt första stycket har verkställts. ---------------------------------------------------------------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari1997. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll skall ha följande lydelse. ---------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ---------------------------------------------------------------------- 10 § ---------------------------------------------------------------------- Om regeringen har beslutat om Om regeringen har beslutat om utvisning enligt denna lag menutvisning enligt denna lag men hinder som anges i 8 kap. 1-4 §§hinder som anges i 8 kap. 1, 2 utlänningslagen (1989:529) möter moteller 4 § utlänningslagen (1989:529) att beslutet verkställs eller ommöter mot att beslutet verkställs beslutet av någon annan särskild an-eller om beslutet av någon annan ledning inte bör verkställas, skallsärskild anledning inte bör verk- regeringen förordna att verkställig-ställas, skall regeringen förordna het tills vidare inte får skeatt verkställighet tills vidare (inhibition). inte får ske (inhibition). ---------------------------------------------------------------------- Utvisningsbeslutet och förordnandet om inhibition skall prövas på nytt när det finns skäl till det. Så länge utvisningsbeslutet fortfarande gäller men inte har kunnat verkställas, skall Rikspolisstyrelsen före utgången av varje kalenderår efter det då beslutet meddelades anmäla hos regeringen huruvida det finns skäl för prövning av beslutet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1068) om introduktionsersättning Härigenom förskrivs att 2 § lagen (1992:1068) om introduktionsersättning skall ha följande lydelse. ---------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ---------------------------------------------------------------------- 2 § Introduktionsersättning får beviljas 1. utlänningar som överförts till Sverige med stöd av ett särskilt regeringsbeslut, ---------------------------------------------------------------------- 2. utlänningar som har fått uppe- 2. utlänningar som har fått uppe- hållstillstånd och som har tagitshållstillstånd efter att ha varit emot från en statlig förläggning förregistrerade vid en förläggning för asylsökande, asylsökande, 3. andra utlänningar som har fått 3. andra utlänningar som har fått uppehållstillstånd med tillämpning avuppehållstillstånd med tillämpning av 2 kap. 3 § eller 4 § första stycket 22 kap. 3 § eller 4 § första stycket 5 utlänningslagen (1989:529), utlänningslagen (1989:529), ---------------------------------------------------------------------- 4. utlänningar som har fått uppehållstillstånd på grund av sin anknytning till en utlänning som avses under 1-3. Ersättning enligt 4 får lämnas endast för en utlänning som ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att den person som han eller hon har anknytning till först togs emot i en kommun. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) ommottagande av asylsökande m.fl. Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. skall ha följande lydelse. ---------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ---------------------------------------------------------------------- 1 § 1 I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som ---------------------------------------------------------------------- 1. har ansökt om uppehållstillstånd 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige enligt 3 kap. 1 §i Sverige enligt 3 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen (1989:529) (asyl-utlänningslagen (1989:529) sökande), (asylsökande), ---------------------------------------------------------------------- 2. har beviljats tidsberänsat uppehållstillstånd med stöd av bestämmelserna i 2 kap. 4 a § utlänningslagen, eller 3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgettts rätt att vistas här medan ansökan prövas. Den som omfattas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) för förmåner av motsvarande karaktär. Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Lagrådets yttrande LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-16 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Enligt en lagrådsremiss den 29 augusti 1996 (Utrikesdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529), 2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 3. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 4. lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, 5. lag om ändring i lagen (1992:1068) om introduktionsersättning, 6. lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Bengt Ranland och hovrättsassessorn Ingela Fridström. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) 1 kap. 1 § I paragrafen föreslås en ny bestämmelse som anger att det vid tillämpningen av utlänningslagen skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa, utveckling och allmänna bästa kräver. Bestämmelsen motiveras enligt lagrådsremissen främst med att principen om barnets bästa, som är väl förankrad i svensk rätt och även är central i barnkonventionen, bör komma till klart uttryck i utlänningslagen. I remissen sägs att införandet av en portal- bestämmelse om barnets bästa får en reell och meningsfull innebörd bl.a. vid bedömningen om humanitära skäl för uppehållstillstånd finns liksom i hela asylprocessen. Om den praktiska betydelsen av en så pass allmänt hållen regel som den föreslagna kan det enligt Lagrådets mening råda viss tvekan. Att stor hänsyn skall tas till barnets bästa kan förvisso inte vara en nyhet för de myndigheter som har att tillämpa utlänningslagstiftningen. Någon närmare undersökning av hur myndigheternas praxis förhåller sig till principen om barnets bästa sådan den kommer till uttryck i artikel 3 i barnkonventionen har inte utförts i lagstiftningsärendet. Den föreslagna bestämmelsen kan således närmast ses som ett utflöde av den allmänna debatt som förts i frågan om barnkonventionen ges tillräckligt genomslag vid tillämpningen av utlänningslagstiftningen. Lagrådet ser det för sin del inte som opåkallat att utlänningslagen i en s.k. portalparagraf erinrar om att tillämpningen av lagen skall ske under särskilt beaktande av grundprincipen i artikel 3 i barnkonventionen. Det ligger dock i sakens natur att en lagregel med föreslagen utformning ger ringa vägledning för myndigheterna vid de svåra intresseavvägningar som inte sällan inryms i utlänningsärenden som rör barn. Frågan i vad mån bestämmelsen kommer att få påtaglig reell betydelse för tillämpningen torde för närvarande inte kunna ges något bestämt svar. Enligt den föreslagna lydelsen skall särskilt beaktas vad barnets hälsa, utveckling och allmänna bästa kräver. Härigenom framhävs barnets grundläggande behov av skydd för hälsan och en sund utveckling såsom särskilt angelägna faktorer. Övriga grundläggande behov skulle således med den valda formuleringen komma att inrymmas under barnets "allmänna bästa". Någon närmare förklaring till sistnämnda uttryck har inte lämnats i lagrådsremissen och synes inte heller ha utvecklats i det betänkande av Flyktingpolitiska kommittén eller den utredningsrapport av Barnkommittén som ligger till grund för remissen. Avsikten får dock mot bakgrund av det allmänna motivresonemang som förs i lagrådsremissen antas vara att såväl hälsan och utvecklingen som andra grundläggande behov tillsammans skall rymmas under uttrycket barnets bästa. Enligt Lagrådets mening är det därför lämpligt att i lagtexten direkt ansluta till detta begrepp, som ju används i den officiella svenska översättningen av barnkonventionen liksom i annan svensk lagstiftning. Lagrådet förordar att bestämmelsen, efter viss redaktionell jämkning även av dess inledande ord, ges följande lydelse: "I fall som rör ett barn skall sär- skilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver". 2 kap. 4 a § Enligt författningskommentaren till paragrafens första stycke innebär be- stämmelsen att regeringen i förordning får ange att personer tillhörande en viss grupp under vissa förutsättningar bör beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Stycket bör enligt Lagrådets mening ges en utformning som bättre svarar mot det syftet. De grupper som enligt lagtexten omfattas av bestämmelsen är endast sådana i vilka ingår utlänningar som söker uppehållstillstånd enligt 3 kap 3 § första stycket 2, dvs. andra skyddsbehövande än flyktingar, som på grund av en yttre eller inre konflikt behöver skydd eller på grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland. Enligt remissen (avsnitt 9.3.3) är emellertid avsikten med bestämmelsen att föreskrifter om tidsbegränsat uppehållstillstånd skall få beviljas i en situation med massflykt, när ett mycket stort antal skyddssökande lämnar sitt land. I en sådan situation torde det normalt vara fråga om inte endast sådana skyddsbehövande som avses i förslagets 3 kap. 3 § första stycket 2 utan även och väl framför allt flyktingar. Det kan inte heller uteslutas att även andra grupper av skyddsbehövande kan komma att i stort antal lämna sitt land. Bestämmelsen i förevarande paragrafs första stycke bör därför enligt Lagrådets mening omfatta alla skyddsbehövande utlänningar som avses i 3 kap. Lagrådet föreslår att första stycket med hänsyn till det sagda ges följande lydelse. "Regeringen får i fråga om en viss grupp av utlänningar meddela föreskrifter om att den som söker uppehållstillstånd med stöd av 3 kap. och som bedöms ha ett tillfälligt behov av skydd här i landet får ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd." 14 § Paragrafens första stycke innehåller i tre punkter bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter i vissa angivna hänseenden. Som den föreslagna punkt 2 har avfattats får regeringen meddela föreskrifter om förutsättningarna för uppehållstillstånd av humanitära skäl. Formuleringen kan ge underlag för den tolkningen att regeringens kommande föreskrifter avses innefatta en exklusiv uppräkning av vad som skall anses vara humanitära skäl. En sådan tolkning är synbarligen ej avsedd och skulle vara olycklig, eftersom det med hänsyn till de skiftande situationer som kan föreligga inte är möjligt att vare sig genom en förordning eller i motivuttalanden ge en uttömmande beskrivning av vad som skall anses vara humanitära skäl. Vid den prövning som det här gäller måste uppenbarligen alltid en samlad bedömning göras av omständigheterna i det särskilda fallet. Enligt förslagets punkt 3 får regeringen meddela föreskrifter om förutsätt- ningarna för tidsbegränsat uppehåll enligt 4 a §. Detta framgår emellertid redan av sistnämnda paragraf och föreskriften i förevarande paragraf blir därför överflödig, även om det kan vara på sin plats med en erinran i paragrafen om vad som följer av 4 a §. Med hänvisning till det anförda förordar Lagrådet att paragrafens första stycke får följande lydelse. "Utöver vad som följer av 4 a § får regeringen meddela föreskrifter om 1. uppehållstillstånd för studier eller besök, och 2. uppehållstillstånd av humanitära skäl." 3 kap. 2 § I paragrafens första stycke definieras flykting som en utlänning som befinner sig utanför det land som han är medborgare i därför att han känner en välgrundad fruktan för förföljelse av viss angiven beskaffenhet och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. I remissen föreslås ett tillägg till paragrafen av det innehållet att en utlänning under i stycket angivna förutsättningar skall betraktas som flykting, om han inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av hemlandets skydd "därför att staten saknar vilja eller förmåga att bereda honom skydd". Syftet med tillägget är att det skall stå klart att flyktingskäl föreligger inte bara om förföljelsen utgår från myndigheterna eller staten medvetet underlåter eller saknar förmåga att skydda den berörde från övergrepp utan också om det helt saknas någon fungerande statsmakt i landet. Paragrafen utgör för närvarande en ordagrann översättning av definitionen i 1951 års flyktingkonvention i den lydelse denna har enligt 1967 års flyktingprotokoll. I enlighet med vad som vid remissbehandlingen påpekats av Juridiska fakulteten vid Lunds universitet skulle det otvivelaktigt innebära en viss fördel att behålla den svenska definitionens direkta anslutning till förebilden i flyktingkonventionen. I fråga om konventionens tolkning bör anmärkas att det av den officiella kommentaren - den s.k. handbok som utges av UNHCR - framgår att förföljelse i konventionens mening visserligen normalt förutsätts utgå från den berörda statens myndigheter men att även aktioner från grupper inom befolkningen skall beaktas, om myndigheterna medvetet tolererar övergreppen eller vägrar eller visar sig sakna förmåga att skydda utlänningen från övergrepp. Det ligger enligt Lagrådets mening närmast till hands att tolka både konventionen och den nuvarande svenska lagtexten på det sättet att även det fallet att en fungerande statsmakt saknas skall anses utgöra en situation då myndigheterna saknar förmåga att bereda skydd mot övergrepp. Med en sådan tolkning skulle paragrafen inte behöva ändras. Eftersom emellertid enligt uppgift i lagrådsremissen paragrafen inte tolkas på detta sätt i nuvarande svensk praxis, ansluter sig Lagrådet till uppfattningen att en ändring av lagtexten bör göras för att det angivna synsättet skall få genomslag. Det kan dock diskuteras om den tankegång som ligger till grund för förslaget har kommit till helt adekvat uttryck genom det föreslagna tillägget. Till en början skulle ordet "skydd" i viss mån komma att användas i olika betydelser i paragrafen. När det i flyktingkonventionen och den gällande lagtexten talas om hemlandets skydd åsyftas det beskydd som normalt följer med själva medborgarskapet, medan tillägget snarast torde ta sikte på det mera specifika skyddet mot förföljelse. Vidare är det tvivelaktigt om "staten" i de sammanhang som det här gäller kan betraktas som ett så enhetligt begrepp att man kan tala om statens "vilja". Slutligen kan avfattningen av det föreslagna tillägget möjligen läsas så att paragrafen för sin tillämpning förutsätter att det står klart att staten saknar vilja eller förmåga i angivet hänseende. Här som eljest skall det ju emellertid vara tillräckligt om utlänningen hyser en välgrundad fruktan. Lagrådet förordar att den nuvarande, från flyktingkonventionen hämtade definitionen får stå kvar oförändrad i en första mening av stycket och att en andra mening tillförs stycket av förslagsvis följande innehåll: "Vad som nu har sagts gäller oberoende av om förföljelsen utgår från landets myndigheter eller dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från enskilda." I enlighet med vad som åsyftats i remissen bör denna föreskrift tolkas så att även det fallet att en fungerande statsmakt saknas skall anses vara inbegripet. Ytterligare en tolkningsfråga av betydelse aktualiseras genom remissens förslag att det särskilda skyddet för krigsvägrare i 3 kap. skall slopas. I remissens allmänna motivering uttalas (avsnitt 9.1.2) att risken för straff för desertering eller vapenvägran i sig kan grunda flyktingskap, om den militära aktionen fördöms av det internationella samfundet. Detta har stöd i ett uttalande i den förut nämnda officiella kommentaren till flyktingkonventionen som också torde ta sikte på vägran att utföra en enskild militär handling vilken strider mot grundläggande folkrättsliga regler eller, som det heter i kommentaren, "basic rules of human conduct". Det är självfallet önskvärt att paragrafen tolkas på det sätt som sålunda avsetts, även om detta förutsätter en i viss mån pressad läsning av lagtexten och den underliggande konventionstexten. Lagrådet vill peka på möjligheten att i gränsfall tillämpa den nya regeln i 3 kap. 3 § första stycket 2 i situationer av det slag som här är i fråga. 4 § Enligt paragrafens andra stycke 2 får uppehållstillstånd vägras, om det på grund av brottslighet eller någon annan omständighet finns särskilda skäl att inte bevilja uppehållstillstånd. En motsvarande bestämmelse finns i den nuvarande lydelsen av punkten, såvitt gäller asylsökande. Av förarbetena till den gällande bestämmelsen framgår att "särskilda skäl" kan föreligga bl.a. om Sverige med hänsyn till mottagningsresurserna m.m. inte kan ta emot utlänningar vid sidan av den reglerade invandringen (prop. 1983/84:144 s. 36). Möjligheterna att med hänsyn till mottagningsresurserna inte bevilja uppehållstillstånd regleras enligt det remitterade förslaget i 3 kap. 8 §. Det normgivningsbemyndigande som i den paragrafens andra stycke ges regeringen är avsedd att ersätta undantagsbestämmelsen i nuvarande 3 kap. 4 § andra stycket 2. När uttrycket "särskilda skäl" används i den föreslagna nya lydelsen av punkten, kan det således inte innebära att utlänningsmyndigheterna får åberopa mottagningsresurserna som en omständighet som utgör ett särskilt skäl att inte bevilja uppehållstillstånd. Annan omständighet än brottsligt förfarande bör avse den skyddsbehövandes person. Lagrådet föreslår med hänsyn till det sagda att det i ifrågavarande punkt efter ordet "omständighet" infogas "som hänför sig till den skyddsbehövandes person". 8 § Lagrådet föreslår med hänvisning till vad som anförts under 2 kap. 4 a § att paragrafens första stycke ges följande lydelse: "Regeringen får i fråga om en grupp av utlänningar meddela föreskrifter om beviljande av permanent uppe- hållstillstånd till skyddsbehövande enligt 3 § första stycket 2." Enligt andra stycket bemyndigas regeringen att meddela generella föreskrifter som förbjuder att uppehållstillstånd beviljas skyddsbehövande som avses i 3 § första stycket 2. Sådana föreskrifter skall enligt förslaget få meddelas om Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar motiverar det. Med villkoret avses uppenbarligen attange att föreskrifter i angivet hänseende skall kunna meddelas för den händelse Sveriges mottagningsresurser blivit otillräckliga, t.ex. i en situation när ett mycket stort antal skyddsbehövande söker sig till Sverige undan krig eller inbördeskrig (jfr avsnitt 9.1.2). Vad som åsyftas synes Lagrådet komma till bättre uttryck om villkorssatsen ges följande lydelse: "Om det behövs med hänsyn till uppkomna begränsningar i Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar, .....". 8 kap. 8 § Bestämmelsen i andra stycket föreskriver en tidsfrist för meddelande av beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. Den föreslagna ändringen innebär att utgångspunkten för beräkning av tidsfristen, frånsett vissa undantagsfall, skall vara tidpunkten för ingivande av den första ansökan om uppehållstillstånd här i landet. Anknytningen till den första ansökan kan möjligen leda till oklarhet i vissa situationer, såsom när utlänningen efter ett avslag på en första ansökan har begett sig till ett annat land och därefter återvänder till Sverige inom relativt kort tid och söker uppehållstillstånd på nytt. Mot bakgrund av den hittillsvarande lydelsen av bestämmelsen och syftet med den föreslagna ändringen - nämligen att förebygga medvetna försök att undgå risk för omedelbar verkställighet av avvisning genom dröjsmål med ingivande av ansökan om uppehållstillstånd - ligger det närmast till hands att för en sådan situation som berörts ge bestämmelsen den tolkningen, att tidsfristen räknas från ingivandet av den ansökan som gjorts efter den senaste inresan till Sverige. Även om denna uttolkning är den naturliga, anser Lagrådet det lämpligt att lagtexten förtydligas, vilket enklast bör kunna ske genom att orden "här i landet" ersätts av orden "efter ankomsten till landet". Lagrådet förordar att så sker. Övriga lagförslag Förslagen lämnas utan erinran. Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 september 1996 Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Schori, Andersson, Uusmann, Åhnberg Föredragande: statsrådet Schori Regeringen beslutar proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 Rättsdatablad --------------------------------------------------------------------- Författningsrubrik Bestämmelser som inför,Celexnummer för ändrar, upp-häver ellerbakomliggande EG- upprepar ett regler normgivnings- bemyndigande --------------------------------------------------------------------- Lag om ändring i 2 kap. 14 §, 3 kap. 8 § utlänningslagen 364 L0221 (1989:529) --------------------------------------------------------------------- Prop. 1996/97:25 Bilaga 1 **ENDNOTES** 1Lagen omtryckt 1994:515. 2 Senaste lydelse 1994:1696 3 Senaste lydelse 1994:1696 4Senaste lydelse 1994:71 5Lagen omtryckt 1994:515. 6Lagen omtryckt 1994:515. 8 Senaste lydelse 1995:773. 1 Lagen omtryckt 1982:120. 1 Senaste lydelse 1995:558.