Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1996/97:37 Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 26 september 1996 Thage G Peterson Jörgen Andersson (Inrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reg- lerade bostadslån. Det är fråga om lån för bostadsändamål m.m. som har beviljats enligt äldre författningar under myndighetsmedverkan och som har betalats ut. Lånen har finansierats över statsbudgeten eller av Statens Bostadsfinansierings- aktiebolag, SBAB. Lånen har meddelats av staten till enskilda på villkor som anges i författning. Lånebesluten har därmed utgjort myndighetsutövning vari- genom uppkommit rättigheter för enskilda med särskilt offentligrättsligt skydd. För lånen har också skriftliga låneavtal upprättats. Det lagförslag som redovisas i propositionen innebär att berörda författningsbestämmelser i fortsättningen endast skall gälla som civilrättsliga lånevillkor mellan parterna. Detta innebär att den offentligrättsliga grunden för låneavtalen upphävs. I lagen införs även en bestämmelse av innebörd att långivaren vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall iaktta god kreditgivningssed. Genom den föreslagna regleringen tas ytterligare ett steg i den omvandlingsprocess som syftar till att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag kommer att verka på kreditmarknaden på samma villkor som andra kreditinstitut. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3 2 Lagtext ................................................... 4 2.1 Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m.m................... 4 2.2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m................................. 7 2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 8 3 Ärendet och dess beredning................................. 10 4 Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån m.m............................................. 10 4.1 Bakgrund............................................ 10 4.2 Den rättsliga regleringen........................... 12 4.3 Behovet av förändring............................... 13 4.4 Regeringens förslag till lag om ändrade förutsättningarför vissa statligt reglerade bostadslån m.m............. 14 4.5 Övriga förslag till författningsåtgärder............ 18 5 Författningskommentar...................................... 20 5.1 Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m.m................... 20 Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostads- lån (Ds 1996:17).....................................23 Bilaga 2 Promemorians lagförslag..............................24 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna..................28 Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag..........................29 Bilaga 5 Lagrådets yttrande...................................34 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 september 1996 .........................................37 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m.m., 2. lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostadsfinan- sieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m., 3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m.m. Härigenom föreskrivs följande. 1 § Denna lag gäller utbetalda, statligt reglerade räntebärande lån eller lånedelar, som har beviljats under medverkan av Boverket, Bostadsstyrelsen eller en länsbostadsnämnd enligt de författningar som anges i bilagan till denna lag, och lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål. 2 § Som lånevillkor för lån eller lånedelar enligt 1 § skall - utöver låne- förbindelsen - de villkor gälla som framgår dels av den författning som är tillämplig för lånet, dels av lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. Vad som föreskrivs i dessa författningar om överklagande skall dock inte tillämpas. Författningsbestämmelserna skall i fort- sättningen endast ha betydelse som lånevillkor. Avgift som föreskrivs i förordningen (1981:340) om avgift för administration av statliga bostadslån m.m. får tas ut även om avgiften inte angetts särskilt i avtalet. Avgiften får höjas endast om en ändring är påkallad av en ökad kostnad för lånehanteringen. 3 § Vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall låneförvaltaren ta till vara lån- tagarens intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god kredit- givningssed. Konsumentkreditlagen (1992:830) gäller inte i fråga om sådana lån eller lånedelar som avses i 1 §. _______________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Lagen tillämpas inte vid handläggningen av sådana frågor som rör de i 1 § avsedda lånen som har väckts hos SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag eller Venantius Aktiebolag före den 1 januari 1997. Bilaga 1. Kungörelsen (1948:546) om egnahemslån och förbättringslån och motsvarande äldre bestämmelser 2. Kungörelsen (1948:566) angående statslån till kollektiva tvätterier 3. Kungörelsen (1948:587) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus och motsvarande äldre bestämmelser 4. Kungörelsen (1956:334) angående statslån till kollektiva tvätterier m.m. 5. Kungörelsen (1957:359) om egnahemslån m.m. 6. Kungörelsen (1957:360) om tertiärlån m.m. 7. Kungörelsen (1957:367) om statslån för anordnande av allmänna samlings- lokaler m.m. 8. Kungörelsen (1959:371) om lån från lånefonden för inventarier i student- bostäder 9. Bostadslånekungörelsen (1962:537) 10. Kungörelsen (1962:538) om förbättringslån 11. Tomträttslånekungörelsen (1965:905) 12. Bostadslånekungörelsen (1967:552) 13. Räntelånekungörelsen (1967:553) 14. Kungörelsen (1968:227) om markförvärvslån till kommun 15. Kungörelsen (1972:760) om lån avseende kostnader för outhyrda lägenheter 16. Kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler 17. Kungörelsen (1974:252) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus 18. Kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull be- byggelse 19. Bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) 20. Förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastigheter i vissa fall 21. Förordningen (1976:260) om hyresförlustlån 22. Förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. 23. Förordningen (1978:992) om lån för underhåll av vissa bostadshus 24. Förordningen (1979:816) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m.m. 25. Förbättringslåneförordningen (1980:261) 26. Förordningen (1981:473) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus 27. Förordningen (1981:590) om lån till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m.m. 28. Förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten av bostads- fastigheter för permanent bruk 29. Förordningen (1982:541) om lån till grundavgiften vid ombildning av hyres- rätt till bostadsrätt 30. Förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus 31. Förordningen (1982:1272) om statligt lånestöd m.m. till särskilda åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter 32. Förordningen (1982:1286) om statlig hyresförlustgaranti 33. Förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen (1967:868) 34. Förordningen (1985:352) om lån m.m. för gatukostnadsersättning i vissa fall 35. Förordningen (1985:463) om lån m.m. till särskilda åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter 36. Nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder 37. Ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder 38. Förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egna hem 39. Förordningen (1989:573) om ändrade villkor för vissa lån som beviljats för anordnande av studentbostäder 40. Förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m. 2.2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m. Härigenom föreskrivs att lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostads- finansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1996. ________ Den upphävda lagen gäller fortfarande vid beslut i sådana frågor som rör tidigare lämnade lån som har väckts hos SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag eller Venantius Aktiebolag före den 1 januari 1997 och i ärenden där bostadslån har beviljats före utgången av år 1991 men inte betalats ut före den 1 januari 1997. 2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (1980:100)1 skall ha följande lydelse Nuvarande lydelse Bilaga2 I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet. Organ Verksamhet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ -------------------------------------------------------------------- Riksprovplatserna Aktiebolaget kontroll som riksprovplats (SFS Svensk Anläggningsprovning, 1992:1119) Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Statens Bostadsfinansierings- förvaltning av statligt aktiebolag, SBAB och SBAB, reglerade räntebärande lån för Statens Bostadslåneaktiebolag bostadsändamål som beviljats samt det av staten ägda bolag under medverkan av Bostads- som övertar ansvaret för de styrelsen eller länsbostadsnämnd statligt finansierade samt frågor om lån enligt förord- bostadslånen ningen (1989:858) om ersätt- ningslån för bostadsändamål (SFS 1993:336 och 1994:1540) all verksamhet Stiftelsen Svenska institutet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Föreslagen lydelse Bilaga I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet. Organ Verksamhet -------------------------------------------------------------------- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Riksprovplatserna Aktiebolaget kontroll som riksprovplats (SFS Svensk Anläggningsprovning, 1992:1119) Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Statens Bostadsfinansierings- förvaltning av de lån som anges i aktiebolag, SBAB och SBAB, bilagan till lagen (199X:000) Statens Bostadslåneaktiebolag om ändrade förutsättningar för samt det av staten ägda bolag vissa statligt reglerade som övertar ansvaret för de bostadslån m.m. samt lån enligt statligt finansierade förordningen (1989:858) om bostadslånen ersättningslån för bostadsändamål, i den mån handlingarna inkommit eller upprättats före den 1 januari 1997, och för tiden därefter sådana handlingar i låne- ärenden enligt förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus, m.m. som överlämnas av Boverket samt handlingar i ärenden om icke utbetalda bostadslån till ny- eller ombyggnad enligt nybygg- nadslåneförordningen (1986:692) för bostäder eller ombyggnads- låneförordningen (1986:693) för bostäder all verksamhet Stiftelsen Svenska institutet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ ________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. **FOOTNOTES** 1 Lagen omtryckt 1992:1474. 2 Senaste lydelse 1995:904. 3 Ärendet och dess beredning Sedan den 1 juli 1994 förvaltas lån som har beviljats och betalats ut inom ramen för det statliga bostadsfinansieringssystem som gällde fram till utgången av år 1991 delvis med stöd av särskilda bestämmelser om bemyndigande att besluta i ärenden om bostadslån m.m. Bestämmelserna ger vissa bolag som i dag förvaltar lånen rätt att meddela beslut som innebär myndighetsutövning. I anslutning till att ändringar har gjorts i fråga om vem som skall förvalta lånen under deras löptid har fråga uppkommit om att upphäva den offentligrättsliga reglering som medför att vissa förvaltningsbeslut anses ut- göra myndighetsutövning. Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB som är berört av frågan, har den 20 april 1995 i en skrivelse till regeringen påtalat problem med att parallellt med den av statsmakterna beslutade marknadsanpassningen av bolagets låneverksamhet i fråga om vissa av bolaget förvaltade lån också bedriva verksamheten med beaktande av bestämmelser som gäller offentligrättslig myndighetsutövning. Frågan har också behandlats av riksdagen. Bostadsutskottet har våren 1995 uttalat att regeringen efter utredning bör redovisa sin syn på frågan till riksdagen (bet.1994/95:BoU9). De frågor som framställningen berör har behandlats i en inom Närings- departementet upprättad promemoria Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån (Ds 1996:17). Promemorian har remissbehandlats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. De lagförslag som läggs fram i promemorian finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissinstansernas synpunkter finns att tillgå i Inrikesdepartementet (dnr In96/824/BO). Lagrådet Regeringen beslutade den 13 juni 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet har anfört vissa lagtekniska synpunkter. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Regeringen återkommer till detta, bland annat i författningskommentaren. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts. 4 Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån m.m. 4.1 Bakgrund År 1984 beslutade riksdagen att lägga om finansieringen av den statliga lån- givningen för bostadsändamål. Beslutet innebar i huvudsak att all statlig räntebärande långivning skulle finansieras utanför statsbudgeten. För ändamålet bildades ett särskilt kreditaktiebolag, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB (SBAB). Efter ett riksdagsbeslut år 1988 (prop.1987/88:115, bet.1987/88:BoU16, rskr.1987/88:273) uppdrogs åt SBAB att svara för den centrala förvaltningen av de lån för bostadsändamål m.m. som beviljats under medverkan av Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. Beslutet innebar att SBAB skulle sköta all utbetalning och avisering av de lån som beviljats enligt låne- och bidragsförfattningar inom dåvarande Bostadsdepartementets ansvarsområde. Övrig lånehantering skulle fortfarande skötas på regional nivå av länsbostadsnämn- derna. Den 1 juli 1993 avvecklades länsbostadsnämnderna. Samtidigt gavs SBAB befo- genhet att fatta beslut i olika lånefrågor. Eftersom vissa beslut rörande förvaltningen innebar myndighetsutövning bemyndigades regeringen i en särskild lag (1993:336) att till SBAB överlämna myndighetsutövningen i dessa frågor (prop.1992/93:167, bet.1992/93:BoU20, rskr.1992/93:301). Närmare bestämmelser om omfattningen av bolagets befogenheter angavs i förordningen (1993:338) med bemyndigande för SBAB att besluta i ärenden om bostadslån m.m. Enligt ett riksdagsbeslut år 1994 (prop.1993/94:228, bet.1993/94:BoU20, rskr.1993/94:372) ombildades SBAB den 1 juli 1994. All förvaltning av SBAB- finansierade lån för bostadsändamål beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet överfördes till ett för ändamålet särskilt bildat dotterbolag till SBAB (SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag). Lagen (1993:336) om rätt för SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av statligt reglerade lån för bostadsändamål m.m. utvidgades till att omfatta även dotterbolagets verksamhet. Dotterbolaget gavs samma beslutanderätt i lånefrågor som SBAB genom förordningen (1994:1999) med bemyndigande för SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag att besluta i ärenden om bostadslån m.m. Bildandet av dotterbolaget var ett led i arbetet med att anpassa SBAB till en låneverksamhet i full konkurrens med andra bostadsinstitut. För att uppnå detta syfte har ytterligare omstruktureringar ägt rum. Den 1 juli 1995 överlät staten till Venantius AB (Venantius) anslagsfinan- sierade lån för bostadsändamål m.m. till ett sammanlagt bokfört värde av ca 40 miljarder kronor. Huvuddelen utgjorde lån för ny- och ombyggnad av bostäder som lämnats mot säkerhet i form av panträtt i fastighet. Venantius är ett statligt helägt bolag. Venantius har därefter överlåtit stora delar av denna lånestock till SBAB:s dotterbolag i utbyte mot en bostadslånestock som finansierats och betalats ut av SBAB under åren 1985 - 1991. Utväxlingen av lånestockar syftar till att samla bostadslån från andra hälften av 1980-talet med hög risk för kreditförluster i Venantius, som kan sägas vara ett avvecklingsbolag. Ovan nämnda författningar med bemyndigande för SBAB:s dotterbolag att besluta i ärenden om bostadslån m.m. omfattar numera även Venantius (jfr prop.1994/95:219, bet.1994/95:BoU20, rskr.1994/95:427, SFS 1995:909). Regler för de aktuella lånen finns - förutom i respektive stödförfattning - i lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. I sammanhanget skall även nämnas att riksdagen under år 1993 beslutade upphäva kravet på viss lånefinansiering för att låntagaren skall ha rätt till räntebidrag enligt äldre bestämmelser (prop.1993/94:76, bet.1993/94:BoU6, rskr. 1993/94:115). Enligt 1 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100) kan enskilda organ som anges i en särskild bilaga till lagen jämställas med myndigheter i fråga om rätten att ta del av allmänna handlingar. De tre aktuella bolagen, dvs. SBAB, dess dotterbolag och Venantius, har tagits upp i bilagan vad gäller handlingar rörande statligt reglerade bostadslån som beviljats under medverkan av Bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd m.m. Frågan om myndighetsutövning är nödvändig för att ge medborgarna ett till- fredsställande skydd vid förvaltningen av bostadslån togs första gången upp i prop. 1993/94:228, Ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Regeringen konstaterade att frågan behövde utredas närmare. I betänkande 1994/95:BoU9 framhöll utskottet att det är motiverat att se över förvaltningen av bostadslånen såsom regeringen uttalat i prop. 1993/94:228. Vidare förutsatte utskottet att regeringens överväganden skulle slutföras och att regeringen skyndsamt för riksdagen redovisade sin syn på frågan. Regeringen återkom i prop. 1994/95:219, Enhetlig räntesättning och finansiering av statliga bostadslån m.m., till frågan och anmälde att den hade för avsikt att överväga i vilken omfattning myndighetsutövning var nödvändig för att ge låntagarna ett tillfredsställande skydd vid beslut i förvaltningsskedet av de statligt beslutade bostadslånen. Vidare upplyste regeringen att den avsåg att utreda dessa frågor närmare med utgångspunkten att verksamheten i möjligaste mån endast skulle styras av de regler som gäller för kreditmarknadsbolag. 4.2 Den rättsliga regleringen Genom de aktuella stödförfattningarna har staten på vissa villkor erbjudit lån för bostadsändamål m.m. till enskilda. Det centrala är att den enskilde måste vända sig till staten eller ett av staten bestämt organ för att komma i åtnjutande av lånen och därför kan sägas stå i ett beroendeförhållande till staten eller det utsedda organet. Fördelningen av lån har skett efter grunder som finns angivna i en författning till skillnad från kommersiell långivning, där långivning sker efter bankmässiga kriterier. Det är alltså fråga om myndighetsutövning. Sedan lån beviljats har avtal - genom tiderna med varierande innehåll och detaljeringsgrad - upprättats mellan parterna. Förhållandet till låntagaren sedan beslut om lån fattades eller låneavtalet undertecknades är i princip underkastat privaträttsliga regler, dock med vissa undantag där staten ensidigt beslutar. Det gäller t.ex. frågor om eftergift eller uppsägning av lån. Vid myndighetsutövning intar den som förvaltar lånet alltså inte en ren partsställning utan skall agera enligt offentligrättsliga regler. Det förhållandet att en verksamhet utgör myndighetsutövning medför att den omfattas av särskilda lagregler som skall säkerställa rättstrygghet för den enskilde. Viktigast att nämna här är offentlighetsprincipen, att beslutsfattande tjänstemän är underställda Justitieombudsmannens tillsyn och den enskildes möjlighet att erhålla skadestånd av staten för följder av fel begångna vid myndighetsutövning. Konsumentkreditlagen (1992:830) är enligt 1 § tredje stycket inte tillämplig på författningsreglerade lån som lämnas av statsmedel. Konsumentskyddsbehovet anses nämligen vara tillräckligt tillgodosett genom lånens ändamål och innehållet i de särskilda författningarna (jfr prop. 1991/92:83 s. 97). Den nu gällande konsumentkreditlagen är till skillnad från äldre lag emellertid enligt sin ordalydelse direkt tillämplig på lån som från början finansierats av SBAB och inte med statsmedel. När det är fråga om ett avtalsrättsligt förhållande mellan staten och en enskild skyddas den enskilde av bestämmelser om konsumentskydd m.m. och genom möjligheten att vid tvist med staten väcka talan vid domstol. I sammanhanget är konsumentkreditlagen av särskilt intresse. Den konsumentkreditlag som trädde i kraft den 1 juli 1993 är anpassad till regelsystemet inom EU. Den medförde bl.a. ett förstärkt skydd för konsumenter när det gäller krediter som saknar direkt samband med köp eller liknande, en begränsning av kreditgivarens möjligheter att höja räntan under löpande avtal eller att säga upp kreditavtalet i förtid. Den innebär också att kreditgivaren får ta ut särskild ersättning vid förtidsåterbetalning endast om krediten löper med bunden ränta. Det finns generella undantag från lagens tillämpningsområde, bl.a. vad avser författningsreglerade lån som lämnats av statsmedel. Lagen innehåller också bestämmelser om långivarens (näringsidkarens) skyldighet att iaktta god kreditgivningssed och med tillbörlig omsorg ta tillvara konsumenternas intresse. Häri ligger bl.a. att kreditgivaren både inför ett kreditavtal och medan avtalet gäller skall handla omdömesgillt och ansvarsfullt mot konsumenten. Vidare ställs det krav på kreditgivarens marknadsföring, information om krediten och kreditavtalet. Avtalsvillkoren skall vidare vara skäliga och inte brista i balans till kreditgivarens favör. Avsikten med bestämmelsen har främst varit att markera kreditgivarens ansvar gentemot konsumenterna. Bestämmelsen utgör en grundval för lagens mer konkreta regler om näringsidkarens skyldigheter och en utfyllande norm för situationer som inte närmare har reglerats i lagen. Den är osanktionerad men kan ha betydelse i marknadsrättsligt hänseende (jfr avtalsvillkorslagarna 1984:292 och 1994:1512). Konsumentverket utövar tillsyn över att konsumentkreditlagen följs och har rätt att företa inspektion hos lån- givaren samt att ta del av samtliga handlingar som behövs för tillsynen. Verkets tillsyn omfattar dock inte verksamhet som står under tillsyn av Finansinspektionen. Brott mot god kreditgivningssed kan föranleda påpekanden från tillsynsmyndigheterna och i förlängningen indragning av tillstånd. I konsumentkreditlagen finns vidare civilrättsliga bestämmelser om ränta och avgifter, låntagarens ställning vid överlåtelse av fordringen och förtidsbetalning av fordringen m.m. Huvudregeln är att ett avtalsvillkor som står i strid med konsumentkreditlagens bestämmelser inte gäller i den mån villkoret är till nackdel för konsumenten. 4.3 Behovet av förändring SBAB:s och dotterbolagets uppgift är att bedriva låneverksamhet på mark- nadsmässiga villkor i konkurrens med andra kreditinstitut. Bolagen skall därvid iaktta och tillämpa bl.a. reglerna i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag och konsumentkreditlagen. Bolagen är underställda Finansinspektionens tillsyn. Som framgått av det föregående förvaltar bolagen emellertid även lån där de också skall iaktta regler om offentligrättslig myndighetsutövning. Det ligger i sakens natur att en ordning som innebär att man för i grunden samma fråga skall tillämpa delvis olika regelsystem beroende på hur lånet ursprungligen beviljats skapar problem i verksamheten, inte minst vad gäller hanteringsrutiner. Vad som nu sagts om låneförvaltningen gäller även Venantius. Detta bolag har till uppgift att på ett för staten som helhet förmånligt sätt förvalta de statligt beslutade lån som bedöms ha en hög risk för kreditförluster. Det rör sig huvudsakligen om sådana nyare lån som SBAB har finansierat. I uppgiften ingår att hantera de obeståndssituationer och eventuella kreditförluster som uppstår i lånestocken på ett ansvarsfullt sätt. Genom obeståndshanteringen kommer bolaget också att förvärva lån som inte är statligt reglerade. Därmed uppstår samma problem i det bolagets verksamhet som i SBAB:s. Man kommer med nuvarande ordning att tvingas förvalta lån efter olika regelsystem. 4.4 Regeringens förslag till lag om ändrade förutsättningarför vissa statligt reglerade bostadslån m.m. -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Författningsbestämmelser för utestående ränte-| | bärande lån som beviljats under myndighetsmedverkan skall utgöra| | civilrättsliga lånevillkor men i fortsättningen sakna självständig| | betydelse vid tillämpningen av berörda låneavtal. Långivaren skall| | vid tillämpningen av avtalsvillkoren iaktta god kreditgivnings- | | sed. De ändrade förutsättningarna regleras i en särskild lag. | -------------------------------------------------------------------- Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I förslaget angavs dock inte att de lån som berörs av lagförslaget skall vara utbetalda. Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Några remissinstanser har dock påpekat att det är svårt att överblicka konsekvenserna av förslaget. Riksbyggen har avstyrkt förslaget i dess helhet bl.a. under anförande av att förslaget innebär att låntagarna som tidigare haft ett bättre rättsskydd än andra nu får ett sämre än de låntagare som har lån som omfattas av konsumentkreditlagen. Vidare har Riksbyggen påpekat att förslaget innebär en påtaglig försämring för innehavare av utestående lånelöften och att frågan måste lösas på ett tillfredställande sätt. HSB:s riksförbund och Statens bostadskreditnämnd har pekat på att frågan om utestående lånelöften måste behandlas mer ingående. Boverket har framfört att lagen skall begränsas till att omfatta utbetalda lån eftersom ett utestående lånelöfte efter att det har infriats genom utbetalning inte längre omfattas av lagförslaget. Villaägarnas riksförbund har krävt att konsumentkreditlagen görs tillämplig och att långivarna får bära bördan av de tolkningsproblem som kan uppkomma. Svenska Bankföreningen har framhållit att lagen ger låntagarna en dålig överblick över långivningens regler och att det, eftersom konsumentkreditlagen ej görs tillämplig, är oklart vilket rättsligt skydd som gäller vid t.ex. förtidsinlösen och uppsägning av kredit. Vidare har bankföreningen framfört att syftet med lagen ej tillgodoses med förslaget eftersom SBAB fortfarande har konkurrens- fördelar. Skälen för regeringens förslag: Det är mot bakgrund av nu redovisade för- hållanden önskvärt att det för låneförvaltningen i både SBAB:s dotterbolag och Venantius skapas en gemensam ordning för hantering och beslut i bolagens låneärenden oberoende av hur lånen ursprungligen beviljats. Därtill kommer att behovet av en statligt reglerad långivning har minskat starkt i och med att sådana lån inte längre är en förutsättning för att erhålla räntebidrag. En utgångspunkt för en gemensam ordning för bolagens lånehantering bör vara att bolagen är godkända som kreditmarknadsbolag och i den egenskapen är skyldiga att verka inom det system av kreditmarknadsregler som allmänt gäller för sådana företag. Viktigt är samtidigt att en sådan anpassning inte träder berörda låntagares intressen förnär. De lån som det nu är fråga om är räntebärande lån eller lånedelar som be- viljats såväl privatpersoner som näringsidkare under medverkan av Boverket, Bostadsstyrelsen eller en länsbostadsnämnd och lån som beviljats enligt för- ordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål. Lagförslaget begränsas till att avse utbetalda lån, vilket kommer att utvecklas närmare nedan. Efter att lånen beviljats enligt tillämplig stödförfattning har ett avtal träffats mellan långivaren och låntagaren. I låneavtalet har de villkor som skall gälla för lånet intagits. En del framför allt äldre låneavtal är dock mycket knapphändiga. Låneavtalen hänvisar i varierande utsträckning direkt till eller kräver i allt fall utfyllnad av den författning som ligger till grund för lånet. Författningsregleringen avseende lånefrågor kan alltså redan nu sägas vara en del av avtalsinnehållet. Därtill kommer att vissa förändringar av av- talsinnehållet skett genom lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. Antalet berörda låneavtal uppgår f.n. till ungefär 350 000. Redan mot bakgrund av antalet lån framstår en ordning där berörda bolag skall träffa nya avtal med varje låntagare som i praktiken mycket svår att genomföra, inte minst eftersom låneförhållandet i dess helhet då måste regleras. Om syftet är att upphäva den offentligrättsliga grunden för låneavtalen utan att avtalens innehåll egentligen förändras, kan stödförfattningarna endast tillerkännas betydelse som en del av avtalsinnehållet. Författningarna får inte ha någon självständig betydelse eller utgöra grund för några civilrättsliga anspråk. Den förändring som föreslås innebär att vad som kommer att styra mellanhavandena mellan enskilda och långivare enbart är det mellan parterna träffade avtalet. Innehållet i tidigare gällande stödförfattningar blir genom en uttrycklig reglering i stället en del av avtalsinnehållet. Enligt 8 kap. 2 § regeringsformen skall föreskrifter om enskildas personliga ställning samt om deras personliga och ekonomiska inbördes förhållanden meddelas genom lag. Eftersom de låneavtal som det här rör sig om är civilrättsligt bindande bör föreskrifter med anledning av de föreslagna ändringarna tas in i en särskild lag om ändrade förutsättningar för vissa statliga bostadslån m.m. Då författningarna redan tidigare kompletterat avtalet på ett till effekten motsvarande sätt kan den nya lagregleringen inte sägas rubba innehållet i redan uppkomna avtalsförhållanden. Den nya ordningen måste tillgodose låntagarens skyddsintressen på ett godtagbart sätt. En möjlighet att åstadkomma detta är att göra konsumentkreditlagen tillämplig på avtalen. Det förhållandet att ett handlande utgör myndighetsutövning innebär att beslutsfattaren skall iaktta objektivitet vid beslut i ärendet, dvs. alla om- ständigheter av betydelse för ärendets riktiga avgörande skall beaktas. Det gäller även sådana omständigheter som talar till förmån för den som berörs av beslutet. Att den som berörs inte åberopar en omständighet som talar till dennes fördel utgör inget skäl för att bortse från dem vid myndighetsutövning. Samma sak torde i princip gälla inom konsumentkreditlagens tillämpningsområde. En kreditgivare är enligt 5 § skyldig att iaktta god kreditgivningssed. Det innebär bl.a. att konsumentens (låntagarens) intressen skall tas till vara med tillbörlig omsorg. Detta gäller både när lånet beviljas och vid beslut under lånetiden. Att göra konsumentkreditlagen helt tillämplig på de aktuella låneavtalen har emellertid nackdelar. Ett stort antal av lagens bestämmelser rör förhållanden när ett kreditavtal träffas, bl.a. vilka uppgifter avtalet skall innehålla. Det framgår t.ex. att långivaren i avtalet måste ha angett förutsättningarna för ändringar i räntesats eller avgift och att långivaren måste ha gjort förbehåll för att ha rätt att ändra räntesats eller för att erhålla ränteskillnadsersättning. Eftersom låneavtalen upprättats utan att ha styrts av konsumentkreditlagen eller motsvarande regler kan det vara så att en del avtalsvillkor inte är utformade helt enligt konsumentkreditlagen. Tveksamhet kan bl.a. uppkomma om giltiga förbehåll enligt konsumentkreditlagen gjorts för rätten att ändra räntesatser under löpande avtal eller om rätt till förtida uppsägning. I en del äldre kreditavtal med tillhörande författning har förbehåll gjorts för ändringar då annat förordnas utan att förutsättningarna närmare angetts. Allmänt kan sägas att förutsättningarna för ändring av räntesatser vid merparten av avtalen är liknande de i konsumentkreditlagen, dock utan att vara identiska. Samtliga förutsättningar för att exempelvis ändra en räntesats eller en avgift samt uttag härav framgår inte av avtalet. Av förordningen (1981:340) om avgift för administration av statliga bostadslån m.m. framgår att administra- tions- och aviseringsavgift får tas ut samt avgiftens storlek. Effekterna av en retroaktiv tillämpning av konsumentkreditlagen på de aktuella avtalen är mycket svår att överblicka. Förenligheten mellan avtalen med därtill hörande författning och konsumentkreditlagen skulle i många fall bli en tolkningsfråga för rättstillämpningen. För såväl låntagare som långivare skulle det medföra osäkerhet om vad som gäller beträffande låneavtalen. Att direkt applicera konsumentkreditlagen på avtalen är därför inte lämpligt. Det primära är emellertid att konsumentkreditlagens allmänna principer vinner tillämpning. De principer som här åsyftas är att långivaren alltjämt skall ha ett ansvar gentemot låntagarna, dvs. att långivaren skall handla omdömesgillt och ansvarsfullt mot låntagarna. Långivaren skall ha att ta till vara låntagarnas intressen med tillbörlig omsorg och särskilt beakta att kreditavtalen kan ha stor betydelse för deras ekonomiska förhållanden. I den nya lagen bör det därför införas en bestämmelse som anger att låneförvaltaren vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall iaktta god kreditgivningssed. I fråga om omfattningen och innebörden av låneförvaltarens ansvar bör vägledning kunna hämtas från det numera etablerade begreppet "god kreditgivningssed" på konsumentkreditlagens tillämpningsområde. Rekom- mendationer och yttranden från tillsynsmyndigheterna på kreditmarknaden, Konsumentverket och Finansinspektionen, kan tjäna till ytterligare vägledning. Självfallet skall dock låneförvaltarens agerande bedömas med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet. Innehållet i god kreditgivningssed kan i viss mån växla i fråga om typ av kredit och kredittagarens person såtillvida om denne är näringsidkare eller konsument. Någon särskild sanktion för brott mot god kreditgivningssed föreskrivs inte. Bestämmelsens främsta uppgift blir, i likhet med 5 § konsumentkreditlagen, att fungera som en utfyllande norm för tolkningen av avtalen. Den skall tjäna som vägledning för kraven på låneförvaltarens handlande i situationer som inte har reglerats mellan parterna. Redan i 1 kap. 4 § lagen om kreditmarknadsbolag uppställs ett sundhetskrav på kreditmarknadsbolagens verksamhet. Den nu föreslagna bestämmelsen blir en ytterligare markering av låneförvaltarens ansvar och ett klargörande av att låneförvaltaren är skyldig att ha inte bara sina egna utan också låntagarens intressen för ögonen. Lagrådet har pekat på att osäkerhet råder om nu gällande konsumentkreditlag blir tillämplig i och med att lånen genom den föreslagna regleringen upphör att vara författningsreglerade. Eftersom en retroaktiv tillämpning av lagen varken är önskvärd eller lämplig införs ett uttryckligt undantag från konsumentkreditlagen. Såsom Lagrådet påpekat kan undantaget införas i den nu föreslagna lagen i stället för konsumentkreditlagen, eftersom det är fråga om en speciell typ av kreditavtal som ingåtts under en mycket begränsad tidsperiod. Bankföreningen har framhållit att den föreslagna regleringen ger låntagarna en dålig överblick över långivningens regler. Förslaget innebär dock i förhållande till nu gällande regler egentligen inga förändringar vad avser överblickbarheten. Att införa en enhetlig reglering för ett stort antal olika lån är i det närmaste ogörligt. Den som köper en fastighet med statligt reglerade lån har i dag under vissa i författning angivna förutsättningar rätt att överta lånet. Regeln hade sin främsta betydelse under den tid då det faktiska innehavet av ett bostadslån var en förutsättning för räntebidrag, en funktion som lånet inte längre har efter avregleringen. När det gäller frågan i vilken utsträckning en förändring av köparens ställning inträder genom nu föreslagen lag är följande att beakta. Avsikten med den i dag gällande regleringen om en köpares rätt till övertagande av lån måste anses vara att tredje man skall ha en självständig rätt att få överta lånet under vissa förutsättningar. Detta grundläggande syfte ändras inte genom den nu föreslagna regleringen. Genom att författningarna är en del av avtalsinnehållet framgår av avtalet på vilka villkor en tredje man kan få överta lånet och alltså vilken prövning som låneförvaltaren har att göra vid en begäran om ett övertagande. En ny ägare av en fastighet med vissa statliga lån kan alltså även efter den föreslagna regleringen räkna med att på vissa i avtalet angivna villkor få överta lånen. Den förändringen inträder dock att ägaren och låneförvaltaren kan avtala om annat. I sammanhanget bör även de s.k. utestående lånelöftena nämnas. Det är fråga om lånebeslut enligt nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder och ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder som länsbostadsnämnderna fram till utgången av 1991 fattade men där lånen ännu inte har utbetalats. Lånebesluten har efter uttalanden från regeringen i praktiken handlagts av SBAB och dess dotterbolag. Lånebesluten måste anses kvarstå som löften från staten om lån på vissa villkor, bl.a. ingår som en förutsättning att sökanden kan antas kunna fullgöra de ekonomiska förpliktelserna som följer med lånet. Den nu föreslagna regleringen omfattar endast utbetalda lån och ändrar inte hanteringen av de utestående lånelöftena. Frågan om de utestående lånelöftena har beretts inom regeringskansliet. Regeringens bedömning är att det inte krävs några särskilda åtgärder från regeringens sida utan att de frågor som berör de aktuella lånesökandena bör kunna behandlas på det sätt som för närvarande sker i samverkan mellan kreditmarknadens parter. För detta talar bl.a. det sjunkande ränteläget, vilket kan antas medföra att den ekonomiska situationen för dessa lånesökande förbättras. 4.5 Övriga förslag till författningsåtgärder -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Den nya lagen föranleder upphävande av | | lagen (1993:336) om rätt för SBAB att besluta i frågor om för- | | valtning av statligt reglerade lån för bostadsändamål m.m. Den | | upphävda lagen skall dock fortfarande gälla vid behandlingen av | | utestående lånelöften. Bestämmelserna i sekretesslagen om rätt att| | hos SBAB, SBAB:s dotterbolag och Venantius ta del av | | handlingar som rör förvaltningen av statligt reglerade | | räntebärande lån för bostadsändamål som beviljats under medverkan av| | Bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd skall ändras. | -------------------------------------------------------------------- Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer till övervägande delen med regeringens förslag. Förslaget innehöll dock inte bestämmelser om bemyndigande för SBAB:s dotterbolag och Venantius att fatta beslut i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån fortfarande skulle gälla i ärenden som rör utestående lånelöften och att rätten att ta del av handlingar hos bolagen skulle fortsätta att gälla för handlingar som upprättats eller inkommit före den 1 januari 1997 samt handlingar i av Boverket överlämnade lån enligt förordningen om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m. och i ärenden om utestående lånelöften. Remissinstanserna: HSB:s riksförbund och Riksbyggen har enligt vad som redogjorts för ovan uttalat sig avvisande till regeringens förslag. Boverket har anfört att det krävs ändringar i förslaget såväl vad avser bemyndigandet för SBAB m.fl. att fatta beslut i låneärenden som sekretesslagen för att handläggningen av dessa lån skall fortsätta på sätt som tidigare skett. SBAB har anfört att bolagets hantering av ifrågavarande krediter efter den lagens ikraftträdande inte i något avseende kommer att skilja sig från övriga kreditgivares. Riksarkivet har påpekat att de handlingar som SBAB m.fl. får behålla för att kunna bedriva sin verksamhet inte kan förlora sin status av att vara allmänna handlingar. Skälen för regeringens förslag: Med den föreslagna lagen behövs inte längre de särskilda bemyndigandena för SBAB:s dotterbolag och Venantius att genom myndighetsutövning besluta i ärende om vissa lån. Lagen (1993:336) om rätt för SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m. kan därför upphävas men skall fortfarande gälla i fråga om utestående lånelöften. Lagen skall vidare tillämpas i de fall frågor uppkommit eller väckts före den föreslagna lagens ikraftträdande. Om t.ex. en låntagare före den 1 januari 1997 begärt omprövning av ett beslut skall bolagen på samma sätt som tidigare fatta beslut, som är möjliga att överklaga. En följd av föreslagna författningsåtgärder är att bolagens beslut, utom i ärenden om utestående lånelöften, inte längre skall kunna överklagas till Boverket. Vid tvist får en låntagare väcka talan vid domstol på samma sätt som vid andra tvister om civilrättsliga avtal. De privaträttsliga reglerna innebär bl.a. att domstol kan pröva om avtalsvillkor är oskäliga enligt 36 § avtalslagen. Genom förslaget ändrar bolagens verksamhet karaktär eftersom verksamheten upphör att utgöra myndighetsutövning, med undantag för beslut i ärenden om utestående lånelöften. I enlighet med vad som föreskrivits i 1 kap 8 § sekretesslagen kan enskilda organ som anges i en särskild bilaga till lagen jämställas med myndigheter i fråga om rätten att ta del av allmänna handlingar. Som tidigare redovisats har bl.a. SBAB, dess dotterbolag och Venantius tagits upp i bilagan vad gäller vissa särskilt angivna typer av handlingar. Frågan om hur man nu skall förfara med dessa bolags handlingar ställs på sin spets, eftersom bolagen har köpt fordringarna och som enda bevis och säkerhet har låneförbindelsen. Det är fråga om löpande skuldebrev som bolagen måste inneha för att kunna legitimera krav på betalning. Samtidigt finns det alltjämt ett insynsintresse. Om det inte görs ett särskilt förordnande för dessa handlingar kommer de att förlora sin status som allmänna i och med att bolagen inte längre kommer att bedriva myndighetsutövning. Det är inte lämpligt att en handling som en gång varit tillgänglig omvandlas på detta sätt. Genom att föreskriva att bestämmelserna i sekretesslagen om rätt att hos bolagen ta del av allmänna handlingar som rör förvaltningen av vissa lån fortfarande skall gälla för de handlingar som fanns hos bolagen före den 1 januari 1997 bibehålls allmänhetens rätt att ta del av desamma. Vidare skall regleringen för tiden därefter gälla för utestående lånelöften och av Boverket överlämnade handlingar i låneärenden enligt förordningen om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus. Någon rätt att i övrigt ta del av handlingar hos bolagen finns inte. Det bör för tydlighetens skull påpekas att rätten att faktiskt få ta del av handlingar hos bolagen i stor utsträckning begränsas av att sekretess enligt sekretesslagens regler gäller för dem. Såvitt gäller myndigheter som upphör har frågan om arkivering lösts genom lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring av statliga myndigheters arkiv hos enskilda organ i vissa fall. Denna lag är dock endast tillämplig på statliga myndigheter. Någon motsvarande reglering för enskilda organ finns inte. Därmed gäller arkivlagen (1990:782). Enligt 2 § 2 arkivlagen skall lagens regler för statliga myndigheters arkiv gälla också för sådana organ som avses i 1 kap 8 § andra stycket första meningen sekretesslagen till den del arkivet härrör från den verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen. 11 § arkivlagen innehåller bestämmelser om hur man skall förfara med arkiv då en statlig myndighet upphör. Om en statlig myndighet har upphört utan att dess verksamhet har förts över till en annan myndighet skall myndighetens arkiv överlämnas till en arkivmyndighet inom tre månader, såvida inte regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriver annat. Nämnda bestämmelse tar emellertid endast sikte på den situationen att en statlig myndighet eller enskilt organ helt upphör. I den nu aktuella situationen är det i stället fråga om att viss verksamhet hos SBAB m.fl. upphör. Några problem om vem som skall svara för arkivet torde inte uppstå, eftersom bolagen i fråga om de aktuella handlingarna fortfarande är sådana organ som avses i bilagan till sekretesslagen. Arkivet från den avvecklade verksamheten blir därför kvar hos SBAB, dess dotterbolag eller Venatius. 5 Författningskommentar 5.1 Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m.m. 1 § Denna lag gäller utbetalda, statligt reglerade räntebärande lån eller lånedelar, som har beviljats under medverkan av Boverket, Bostadsstyrelsen eller en länsbostadsnämnd enligt de författningar som anges i bilagan till denna lag, och lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål. Lagen omfattar i en särskild bilaga angivna lån som med ett undantag har beviljats och utbetalts inom ramen för det statliga bostadsfinansieringssystem som gällde fram till 1991. Lånen har beviljats under medverkan av Bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd och av Boverket sedan den 1 januari 1994 när det gäller förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus (bilagan p 40). Förvaltningen av dessa lån fördes i samband med omläggningen av det statliga systemet för bostadsfinansiering successivt över till SBAB:s dotterbolag eller Venantius, som är de som handlägger lånen när de börjat löpa med ränta. Boverket har hand om icke räntebärande lån, dvs. lån där ränta ännu inte börjat löpa eller som är helt räntefria. De icke räntebärande lånen omfattas alltså inte av lagen. Inte heller omfattas icke utbetalda lån enligt nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder eller ombyggnads- låneförordningen (1986:693) för bostäder. De aktuella författningarna har med två undantag upphävts (bilagan p 39 och 40) men tillämpas fortfarande i ärenden där lån beviljats enligt dem. Den enda nyutlåning som sker är enligt förord- ningen om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m. (bilagan p 40). Lagen omfattar även lån enligt förordningen om ersättningslån för bostadsända- mål. Dessa lån utgör ersättning för tidigare anslagsfinansierade lån som låntagaren löst in i förtid. Lånen har beviljats under medverkan av länsbostadsnämnd och sedan den 1 juli 1994 direkt av SBAB. 2 § Som lånevillkor för lån eller lånedelar enligt 1 § skall - utöver låneförbindelsen - de villkor gälla som framgår dels av den författning som är tillämplig för lånet, dels av lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. Vad som föreskrivs i dessa författningar om överklagande skall dock inte tillämpas. Författningsbestämmelserna skall i fort- sättningen endast ha betydelse som lånevillkor. Avgift som föreskrivs i förordningen (1981:340) om avgift för administration av statliga bostadslån m.m. får tas ut även om avgiften inte angetts särskilt i avtalet. Avgift får höjas endast om en ändring är påkallad av en ökad kostnad för lånehanteringen. I syfte att upphäva den offentligrättsliga regleringen av lånen utan att låne- avtalens egentliga innehåll förändras skall stödförfattningarna endast till- erkännas betydelse som en del av avtalsinnehållet. De tidigare låneförfatt- ningarnas innehåll blir en del av avtalsinnehållet genom en uttrycklig reglering. Författningarna skall inte ha någon självständig betydelse eller kunna utgöra grund för några anspråk. Detta innebär att det är låneavtalet med respektive låneförfattning som en del därav som styr låneförvaltarens och låntagarens mellanhavanden. Förändringar av innehållet i vissa låneavtal har skett genom lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. Av den anledningen skall även innehållet i denna lag vara en del av avtalsinnehållet. Eftersom syftet med den föreslagna regleringen är att civilrättsliga regler skall styra parternas mellanhavanden skall bolagens beslut inte kunna överklagas utan låntagare får väcka talan vid domstol. Efter påpekande från Lagrådet har det därför uttryckligen angivits att vad som föreskrivs i författningarna om överklagande inte skall tillämpas. Genom att innehållet i respektive stödförfattning görs till en del av avtalet finns samtliga förutsättningar och villkor för lånet i avtalet. I en stor del av avtalen saknas dock reglering av administrations- och aviseringsavgift. Avgifterna har tagits ut med stöd av förordningen (1981:340) om avgift för administration av statliga bostadslån m.m. Det finns alltså inte några bestämmelser i låneavtalen om under vilka förutsättningar avgifterna får tas ut eller förbehåll om rätt för låneförvaltaren att ändra avgifterna. Utan hinder av att förbehåll inte gjorts skall förvaltaren av de i förordningen angivna lånen ha rätt att ta ut avgift. Avgifterna får höjas endast om en ändring är påkallad av en kostnadsökning för lånehanteringen. 3 § Vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall låneförvaltaren ta till vara låntagarens intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god kredit- givningssed. Konsumentkreditlagen (1992:830) gäller inte i fråga om sådana lån eller lånedelar som avses i 1 §. De lån som omfattas av lagen förvaltas antingen av SBAB:s dotterbolag eller av Venantius. Genom att den offentligrättsliga grunden för låneavtalen upphör och låneförvaltningen inte längre utgör myndighetsutövning måste låntagarna på annat sätt ges ett skydd. Det skyddssystem som byggts upp runt konsumenter vid deras mellanhavanden med näringsidkare svarar väl mot det skydd enskilda åtnjuter mot staten vid myndighetsutövning. Bostadslånen är oftast särreglerade på ett sådant sätt att det skulle medföra komplikationer om konsumentkreditlagen i efterhand skulle tillämpas även på dessa lån. En retroaktiv tillämpning av kon- sumentkreditlagen skulle i allt fall medföra osäkerhet om vad som gäller beträffande låneavtalen bl.a. i fråga om uttag av ränta och ändring av räntesats. Det framstår därför som mindre lämpligt att göra konsumentkreditlagen tillämplig på låneavtalen. I stället införs en bestämmelse med nämnda lag som förebild av innebörden att låneförvaltaren skall handla omdömesgillt och ansvarsfullt mot låntagarna. Låneförvaltaren är skyldig att inte bara ha sina egna utan också låntagarnas intressen för ögonen. Bestämmelsen skall tjäna till vägledning för kraven på låneförvaltarens handlande i situationer som inte har reglerats mellan parterna. Vid bedömning av låneförvaltarens ansvar torde vägledning kunna hämtas från det numera etablerade begreppet "god kreditgivningssed" på konsumentkreditlagens område samt av rekommendationer och yttranden från tillsynsmyndigheterna på kreditmarknadsområdet. Bestämmelsen är inte sanktionerad på annat sätt än att bolagen står under Finansinspektionens tillsyn och riskerar ingripanden från Finansinspektionen enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Lagrådet har pekat på att det råder oklarhet om konsumentkreditlagen genom den nu föreslagna regleringen blir tillämplig på lån som tidigare varit undantagna från lagens tillämpningsområde. Till undvikande av denna oklarhet och eftersom det inte kan anses lämpligt att låta konsumentkreditlagen omfatta dessa lån införs på Lagrådets inrådan, ett nytt stycke som uttryckligen anger att konsumentkreditlagen inte skall omfatta lånen. Sammanfattning av departementspromemorian Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån (Ds 1996:17). I promemorian föreslås ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reg- lerade bostadslån. Det är fråga om lån för bostadsändamål m.m. som beviljats enligt äldre författningar under myndighetsmedverkan. Lånen har finansierats över statsbudgeten eller av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Lånen har meddelats av staten till enskilda på i författning angivna villkor. Lånebesluten har därmed utgjort myndighetsutövning varigenom uppkommit rättigheter för enskilda med särskilt offentligrättsligt skydd. För lånen har också upprättats låneavtal. Den föreslagna lagen innebär att berörda författningsbestämmelser i fortsättningen endast skall gälla som civilrättsliga lånevillkor mellan parterna, vilket innebär att den offentligrättsliga grunden för låneavtalen upphävs. I lagen införs även en bestämmelse av innebörd att långivaren vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall iaktta god kreditgivningssed. I och med den föreslagna lagen behövs inte längre särskilda bemyndiganden för SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag och Venantius Aktiebolag att besluta i ärenden om sådana lån. Lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m. skall därför upphävas. Av samma anledning skall reglerna i sekretesslagen (1980:100) om rätt att ta del av handlingar hos berörda bolag upphävas. Genom den föreslagna regleringen kommer bolagen att verka på kreditmarknaden på samma villkor som andra kreditinstitut. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 1996. Promemorians lagförslag 1. Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m.m. Härigenom föreskrivs följande. 1 § Denna lag gäller statligt reglerade räntebärande lån eller lånedelar, som har beviljats under medverkan av Boverket, Bostadsstyrelsen eller en läns- bostadsnämnd enligt de författningar som anges i bilagan till denna lag, och lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål. 2 § För lån eller lånedelar enligt 1 § skall som lånevillkor gälla de villkor som framgår av för lånet tillämplig författning och av lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. Författningsbe- stämmelserna skall i fortsättningen endast ha betydelse som lånevillkor. Avgift som föreskrivs i förordningen (1981:340) om avgift för administration av statliga bostadslån m.m. får tas ut även om avgiften inte angetts särskilt i avtalet. Avgiften får höjas endast om en ändring är påkallad av en ökad kostnad för lånehanteringen. 3 § Vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall låneförvaltaren ta till vara lån- tagarens intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god kredit- givningssed. _______________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1996. 2. I fråga om ärenden som anhängiggjorts före den 1 november 1996 skall denna lag inte tillämpas. Bilaga 1. Kungörelsen (1948:546) om egnahemslån och förbättringslån och motsvarande äldre bestämmelser 2. Kungörelsen (1948:566) angående statslån till kollektiva tvätterier 3. Kungörelsen (1948:587) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus och motsvarande äldre bestämmelser 4. Kungörelsen (1956:334) angående statslån till kollektiva tvätterier m.m. 5. Kungörelsen (1957:359) om egnahemslån m.m. 6. Kungörelsen (1957:360) om tertiärlån m.m. 7. Kungörelsen (1957:367) om statslån för anordnande av allmänna samlings- lokaler m.m. 8. Kungörelsen (1959:371) om lån från lånefonden för inventarier i student- bostäder 9. Bostadslånekungörelsen (1962:537) 10. Kungörelsen (1962:538) om förbättringslån 11. Tomträttslånekungörelsen (1965:905) 12. Bostadslånekungörelsen (1967:552) 13. Räntelånekungörelsen (1967:553) 14. Kungörelsen (1968:227) om markförvärvslån till kommun 15. Kungörelsen (1972:760) om lån avseende kostnader för outhyrda lägenheter 16. Kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler 17. Kungörelsen (1974:252) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus 18. Kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull be- byggelse 19. Bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) 20. Förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastigheter i vissa fall 21. Förordningen (1976:260) om hyresförlustlån 22. Förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. 23. Förordning (1978:992) om lån för underhåll av vissa bostadshus 24. Förordning (1979:816) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m.m. 25. Förbättringslåneförordningen (1980:261) 26. Förordningen (1981:473) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus 27. Förordningen (1981:590) om lån till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m.m. 28. Förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten av bostads- fastigheter för permanent bruk 29. Förordningen (1982:541) om lån till grundavgiften vid ombildning av hyres- rätt till bostadsrätt 30. Förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus 31. Förordningen (1982:1272) om statligt lånestöd m.m. till särskilda åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter 32. Förordningen (1982:1286) om statlig hyresförlustgaranti 33. Förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen (1967:868) 34. Förordningen (1985:352) om lån m.m. för gatukostnadsersättning i vissa fall 35. Förordningen (1985:463) om lån m.m. till särskilda åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter 36. Nybyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:692) 37. Ombyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:693) 38. Förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egna hem 39. Förordningen (1989:573) om ändrade villkor för vissa lån som beviljats för anordnande av studentbostäder 40. Förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m. 2. Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:366) om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m. Härigenom föreskrivs att lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostads- finansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostadsändamål m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av oktober 1996. ______________ Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om beslut som fattas i ärenden som anhängiggjorts före den 1 november 1996. 3. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Nuvarande lydelse Bilaga3 I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet. Organ Verksamhet - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -------------------------------------------------------------------- Riksprovplatserna Aktiebolaget kontroll som riksprovplats (SFS Svensk Anläggningsprovning, 1992:1119) Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Statens Bostadsfinansierings- förvaltning av statligt aktiebolag, SBAB och SBAB, reglerade räntebärande lån för Statens Bostadslåneaktiebolag bostadsändamål som beviljats samt det av staten ägda bolag under medverkan av Bostads- som övertar ansvaret för de styrelsen eller länsbostadsnämnd statligt finansierade samt frågor om lån enligt bostadslånen förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål (SFS 1993:336 och 1994:1540) all verksamhet Stiftelsen Svenska institutet Föreslagen lydelse Bilaga I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet. -------------------------------------------------------------------- Organ Verksamhet - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Riksprovplatserna Aktiebolaget kontroll som riksprovplats (SFS Svensk Anläggningsprovning, 1992:1119) Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Stiftelsen Svenska institutet all verksamhet - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - __________ Denna lag träder i kraft den 1 november 1996. **FOOTNOTES** 3 Senaste lydelse 1995:904. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över departementspromemorian Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån (Ds 1996:17) avgetts av Svea hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Finansinspektionen, Konsumentverket, Riksarkivet, Boverket, Statens bostadskreditnämnd, HSB:s Riksförbund, Riksbyggen, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, Villaägarnas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, SBAB-koncernen, Venantius Aktiebolag, Justitiekanslern och Sveriges Fastighetsägareförbund. Föreningen Vi i småhus och Sveriges Advokatsamfund har beretts tillfälle att avge yttrande men har avstått från att yttra sig. Lagrådsremissens lagförslag 1. Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m.m. Härigenom föreskrivs följande. 1 § Denna lag gäller utbetalda, statligt reglerade räntebärande lån eller lånedelar, som har beviljats under medverkan av Boverket, Bostadsstyrelsen eller en länsbostadsnämnd enligt de författningar som anges i bilagan till denna lag, och lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål. 2 § Som lånevillkor för lån eller lånedelar enligt 1 § skall - utöver låneförbindelsen - de villkor gälla som framgår dels av den författning som är tillämplig för lånet, dels av lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. Författningsbestämmelserna skall i fortsättningen endast ha betydelse som lånevillkor. Avgift som föreskrivs i förordningen (1981:340) om avgift för administration av statliga bostadslån m.m. får tas ut även om avgiften inte angetts särskilt i avtalet. Avgiften får höjas endast om en ändring är påkallad av en ökad kostnad för lånehanteringen. 3 § Vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall låneförvaltaren ta till vara lån- tagarens intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god kredit- givningssed. _______________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Lagen tillämpas inte vid handläggningen av sådana frågor rörande de i 1 § angivna lånen som har kommit in till SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag eller Venantius Aktiebolag före den 1 januari 1997. Bilaga 1. Kungörelsen (1948:546) om egnahemslån och förbättringslån och motsvarande äldre bestämmelser 2. Kungörelsen (1948:566) angående statslån till kollektiva tvätterier 3. Kungörelsen (1948:587) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus och motsvarande äldre bestämmelser 4. Kungörelsen (1956:334) angående statslån till kollektiva tvätterier m.m. 5. Kungörelsen (1957:359) om egnahemslån m.m. 6. Kungörelsen (1957:360) om tertiärlån m.m. 7. Kungörelsen (1957:367) om statslån för anordnande av allmänna samlings- lokaler m.m. 8. Kungörelsen (1959:371) om lån från lånefonden för inventarier i student- bostäder 9. Bostadslånekungörelsen (1962:537) 10. Kungörelsen (1962:538) om förbättringslån 11. Tomträttslånekungörelsen (1965:905) 12. Bostadslånekungörelsen (1967:552) 13. Räntelånekungörelsen (1967:553) 14. Kungörelsen (1968:227) om markförvärvslån till kommun 15. Kungörelsen (1972:760) om lån avseende kostnader för outhyrda lägenheter 16. Kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler 17. Kungörelsen (1974:252) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus 18. Kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull be- byggelse 19. Bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) 20. Förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastigheter i vissa fall 21. Förordningen (1976:260) om hyresförlustlån 22. Förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. 23. Förordningen (1978:992) om lån för underhåll av vissa bostadshus 24. Förordningen (1979:816) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m.m. 25. Förbättringslåneförordningen (1980:261) 26. Förordningen (1981:473) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus 27. Förordningen (1981:590) om lån till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m.m. 28. Förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten av bostads- fastigheter för permanent bruk 29. Förordningen (1982:541) om lån till grundavgiften vid ombildning av hyres- rätt till bostadsrätt 30. Förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus 31. Förordningen (1982:1272) om statligt lånestöd m.m. till särskilda åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter 32. Förordningen (1982:1286) om statlig hyresförlustgaranti 33. Förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen (1967:868) 34. Förordningen (1985:352) om lån m.m. för gatukostnadsersättning i vissa fall 35. Förordningen (1985:463) om lån m.m. till särskilda åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter 36. Nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder 37. Ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder 38. Förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egna hem 39. Förordningen (1989:573) om ändrade villkor för vissa lån som beviljats för anordnande av studentbostäder 40. Förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m. 2. Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m. Härigenom föreskrivs att lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostads- finansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostadsändamål m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1996. _____________ Den upphävda lagen gäller fortfarande vid beslut i sådana frågor rörande tidigare lämnade lån som har kommit in till SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag eller Venantius Aktiebolag före den 1 januari 1997 och i ärenden där bostadslån har beviljats före utgången av år 1991 men inte utbetalats före den 1 januari 1997. 3. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Nuvarande lydelse Bilaga4 I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet. Organ Verksamhet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ -------------------------------------------------------------------- Riksprovplatserna Aktiebolaget kontroll som riksprovplats (SFS Svensk Anläggningsprovning, 1992:1119) Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Statens Bostadsfinansierings- förvaltning av statligt aktiebolag, SBAB och SBAB, reglerade räntebärande lån för Statens Bostadslåneaktiebolag bostadsändamål som beviljats samt det av staten ägda bolag under medverkan av Bostads- som övertar ansvaret för de styrelsen eller länsbostadsnämnd statligt finansierade samt frågor om lån enligt bostadslånen förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål (SFS 1993:336 och 1994:1540) all verksamhet Stiftelsen Svenska institutet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Föreslagen lydelse Bilaga I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet. Organ Verksamhet -------------------------------------------------------------------- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Riksprovplatserna Aktiebolaget kontroll som riksprovplats (SFS Svensk Anläggningsprovning, 1992:1119) Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Statens Bostadsfinansierings- förvaltning av i bilagan till aktiebolag, SBAB och SBAB, lagen (XXX:XXX) om ändrade Statens Bostadslåneaktiebolag förutsättningar för vissa statligt samt det av staten ägda bolag reglerade bostadslån m.m. som övertar ansvaret för de angivna lån samt lån enligt statligt finansierade förordningen (1989:858) om bostadslånen ersättningslån för bostadsändamål, i den mån handlingarna inkommit eller upprättats före den 1 januari 1997 och för tiden därefter handlingar i låneärenden enligt förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m. som överlämnas av Boverket samt i ärenden om icke- utbetalda bostadslån till ny- eller ombyggnad enligt nybygg- nadslåneförordningen (1986:692) för bostäder eller ombyggnads- låneförordningen (1986:693) för bostäder all verksamhet Stiftelsen Svenska institutet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ ________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. **FOOTNOTES** 4 Senaste lydelse 1995:904. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-05 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Enligt en lagrådsremiss den 13 juni 1996 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m.m., 2, lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för StatensBostads- finansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning avstatligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m., 3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Marinette Andersson. Förslaget till lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m.m. 2 § Enligt paragrafens första stycke skall de författningsbestämmelser som är tillämpliga på ett lån som avses i lagen i fortsättningen endast ha betydelse som lånevillkor. I lagrådsremissen (avsnitt 4.5) sägs att beslut av de ifrågavarande bolagen, utom i ärenden om utestående lånelöften, inte längre skall kunna överklagas till Boverket. Utlandet är emellertid enligt Lagrådets mening inte förenligt med lagtexten. Som den är utformad ger den vid handen att samtliga författningsbestämmelser skall ha betydelse som lånevillkor. Överklagandemöjligheterna skall således finnas kvar, låt vara att de i fortsättningen får karaktären av lånevillkor. Om bolagens beslut inte längre skall kunna överklagas annat än i fråga om utestående lånelöften, bör detta komma till uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslår att till paragrafens första stycke i så fall fogas en ny andra mening av följande lydelse: "Vad som föreskrivs i dessa författningar om överklagande skall dock inte tillämpas." 3 § Enligt den föreslagna paragrafen skall låneförvaltaren ta till vara låntagarens intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god kreditgivningssed. Uttryckssättet är i enlighet med vad som påpekas i den allmänna motiveringen hämtat från 5 § konsumentkreditlagen (1992:830). I den allmänna motiveringen diskuteras i anslutning härtill frågan om konsumentkreditlagen bör göras helt tillämplig på de aktuella låneavtalen, varvid uttalas att effekterna av en sådan ordning skulle vara mycket svår att överblicka. Förenligheten mellan avtalen med därtill hörande författning och konsumentkreditlagen skulle enligt remissen i många fall bli en tolkningsfråga för rättstillämpningen, vilket skulle medföra osäkerhet om vad som gäller beträffande låneavtalen. Att direkt applicera konsumentkreditlagen på avtalen bedöms därför inte lämpligt. Dessa uttalanden utgår uppenbarligen från uppfattningen att konsument- kreditlagen, i avsaknad av någon särskild föreskrift härom, inte blir tillämplig på de låneavtal som här är i fråga. Denna utgångspunkt kan enligt Lagrådets mening förtjäna att upptas till diskussion. Det bör därvid anmärkas att frågan med hänsyn till övergångsbestämmelserna till konsumentkreditlagen kan få praktisk betydelse endast i de fall låneavtalen har ingåtts efter den 1 januari 1993, då nämnda lag trädde i kraft. Enligt 1 § tredje stycket konsumentkreditlagen gäller lagen inte författ- ningsreglerade lån som lämnats av statsmedel. Att sådana krediter uttryckligen undantagits har motiverats med att det utan detta undantag skulle kunna uppstå tvekan om konsumentkreditlagens tillämplighet, att det skulle uppkomma vissa komplikationer om även nämnda lag blev tillämplig på lånen samt att konsumentskyddsbehovet fick anses tillräckligt tillgodosett genom lånens ändamål och innehållet i de särskilda författningarna (prop. 1991/92:83 s. 97). Eftersom de nu aktuella lånen lämnades av statsmedel och vid tidpunkten för låneavtalens ingående var författningsreglerade, var konsumentkreditlagen i enlighet med det anförda inte tillämplig på låneavtalen när de ingicks. Den föreslagna lagstiftningen avses emellertid innebära att den offentligrättsliga grunden för låneavtalen upphävs och att författningarna i fortsättningen endast skall anses utgöra en del av avtalsinnehållet. Lånen kan därmed, när lagstiftningen träder i kraft, inte längre anses vara författningsreglerade och täcks således inte heller av det berörda undantaget. Denna omständighet kan naturligtvis inte innebära att sådana föreskrifter i konsumentkreditlagen som tar sikte på kreditavtals ingående blir retroaktivt tillämpliga, men det kan finnas utrymme för viss tvekan beträffande sådana tvingade bestämmelser som skall tillämpas under hela kredittiden, t.ex. när det gäller de begränsningar i möjligheten att ändra räntesatsen som anges i 11 § andra och tredje styckena. Meddelas ingen föreskrift i ämnet får frågan överlämnas till rättstillämpningen, varvid skäl kan anföras både för och emot konsumentkreditlagens tillämplighet. Lagrådet ansluter sig emellertid i sak till vad som i remissen har anförts om att konsumentkreditlagen inte lämpligen bör ha tillämpning om att konsumentkreditlagen inte lämpligen bör ha tillämpning på de aktuella avtalen. För att full säkerhet i frågan skall nås synes det lämpligt att en uttrycklig föreskrift om detta meddelas. Med hänsyn till att det här rör sig om en speciell typ av kreditavtal som ingåtts under en tidsmässigt avgränsad period synes det inte nödvändigt att en sådan föreskrift tas in i konsumentkreditlagen, utan den skulle kunna bilda ett andra stycke i förevarande paragraf, förslagsvis med följande lydelse: "Konsumentkreditlagen (1992:830) gäller inte i fråga om sådana lån eller lånedelar som avses i 1 §". Övriga lagförslag Förslagen lämnas utan erinran. INRIKESDEPARTEMENTET Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 september 1996. Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Messing Föredragande: statsrådet Andersson _________________ Regeringen beslutar proposition 1996/97:37 Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån.