Post 6349 av 7374 träffar
                
                
            
                    Propositionsnummer ·
                    1997/98:33 ·
                    
                    Hämta Doc ·
                    
                
                
                
                    Utfärdande av F-skattsedel, m.m.
                
                
                
                    Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
                
                
                
                    Dokument: Prop. 33
                
                
                
                Regeringens proposition 
1997/98:33
Utfärdande av F-skattsedel, m.m.
Prop. 
1997/98:33
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 16 oktober 1997
Thage G Peterson
	Thomas Östros
	(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det skall bli lättare för den som startar 
näringsverksamhet att få en F-skattsedel.
Vidare föreslås vissa justeringar i skattebetalningslagen (1997:483) 
och därmed sammanhängande lagstiftning som riksdagen antog strax 
före sommaren. Dessa berör bl.a. reglerna för beräkning av ränta.
I propositionen föreslås dessutom att skatteregisterlagen (1980:343) 
ändras så att uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi skall få 
registreras i det centrala skatteregistret.
Slutligen föreslås vissa justeringar i lagen (1983:1092) med regle-
mente för Allmänna pensionsfonden.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
Innehållsförteckning
1	Förslag till riksdagsbeslut	4
2	Lagtext	5
2.1	Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen 
(1997:483)	5
2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om 
förmånsberättigade skattefordringar m.m.	14
2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med 
reglemente för Allmänna pensionsfonden	15
2.4	Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)	17
2.5	Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen 
(1994:200)	18
2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:356) om 
ändring i lagen (1996:1331) om ändring i 
kommunalskattelagen (1928:370)	20
2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:524) om 
ändring i lagen (1996:1344) om ändring i 
skatteregisterlagen (1980:343)	21
2.8	Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om 
arvsskatt och gåvoskatt	25
2.9	Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om 
allmän försäkring	26
2.10	Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om 
pensionstillskott	30
2.11	Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om  
arbetsskadeförsäkring	31
2.12	Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om 
delpensionsförsäkring	33
2.13	Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om 
punktskatter och prisregleringsavgifter	35
2.14	Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om 
särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig 
vård av sjukt eller handikappat barn	36
2.15	Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550)	37
3	Ärendet och dess beredning	38
4	Utfärdande av F-skattsedel	39
4.1	Bakgrund	39
4.2	Överväganden och förslag	39
5	Skatteregisterlagen	41
6	Allmänna pensionsfonden	42
7	Ekonomiska konsekvenser	43
8	Författningskommentar	44
8.1	Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen 
(1997:483)	44
8.2	Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072) om 
förmånsberättigade skattefordringar m.m.	47
8.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med 
reglemente för Allmänna pensionsfonden	47
8.4	Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)	47
8.5	Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen 
(1994:200)	48
8.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:356) om 
ändring i lagen (1996:1331) om ändring i 
kommunalskattelagen (1928:370)	48
8.7	Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:524) om 
ändring i lagen (1996:1344) om ändring i 
skatteregisterlagen (1980:343)	48
8.8	Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om 
arvsskatt och gåvoskatt	48
8.9	Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om 
allmän försäkring	49
8.10	Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om 
pensionstillskott	50
8.11	Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om 
arbetsskadeförsäkring	50
8.12	Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om 
delpensionsförsäkring	50
8.13	Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om 
punktskatter och prisregleringsavgifter	51
8.14	Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om 
särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig 
vård av sjukt eller handikappat barn	51
8.15	Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550)	51
Bilaga 1	Lagrådsremissens förslag	52
Bilaga 2	Lagrådets yttrande	73
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 16 oktober 1997	78
 
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1.	lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
2.	lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade 
	skattefordringar m.m.,
3.	lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för 
	Allmänna pensionsfonden,
4.	lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
5.	lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
6.	lag om ändring i lagen (1997:356) om ändring i lagen 
	(1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
7.	lag om ändring i lagen (1997:524) om ändring i lagen 
	(1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
8.	lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
9.	lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
10.	lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
11.	lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
12.	lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
13.	lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris
	regleringsavgifter,
14.	lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg 
	till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat 
	barn,
15.	lag om ändring i tullagen (1994:1550). 
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen 
(1997:483)
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)
dels att 15 kap. 12 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 4 kap. 5 och 7 §§, 5 kap. 2, 7, 9 och 
14 §§, 10 kap. 30 §, 11 kap. 13 §, 16 kap. 4 och 6 §§ och 19 kap. 8 och 
10 §§ samt rubriken närmast före 11 kap. 13 § och punkterna 1, 4, 5, 8 
och 9 av övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha följande 
lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 8 a § samt 
närmast före den nya paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och 
betalning av
1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket 
taxeringslagen (1990:324),
2. avgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster,
4. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200),
5. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
6. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt eller 
avgift som avses i 1–5 samt förseningsavgift enligt 
fastighetstaxeringslagen (1979:1152), och
7. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1–6.
Lagen gäller inte när skatt 
enligt mervärdesskattelagen 
skall tas ut för varor vid import. 
I sådant fall gäller tullagen 
(1994:1550).
4 §
Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även 
1. avgift och avgiftsskyldig,
2. belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller 
utdelning för betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den 
som är skyldig att göra sådant avdrag, samt
3. skattetillägg, förseningsavgift och ränta och den som är skyldig 
att betala skattetillägg, avgift eller ränta.
Med skatt likställs
1. belopp som någon annan än den skattskyldige är 
betalningsskyldig för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som 
har debiterats enligt denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om 
handelsbolag och enkla bolag, och
2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på 
grund av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till 
skattemyndigheten. 
Med skattskyldig likställs
1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de 
skatter som anges i 1 §,
2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt 
enligt 10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),
3. den som utan att vara 
skattskyldig här i landet har fått 
en F-skattsedel enligt 4 kap. 7 
eller 8 §, och
4. den som skattemyndigheten 
enligt 23 kap. 3 § har beslutat 
skall svara för redovisning och 
betalning av skatt som hänför sig 
till verksamhet som bedrivs 
genom enkelt bolag eller part-
rederi.
3. den som utan att vara 
skattskyldig här i landet har fått 
en F-skattsedel enligt 4 kap. 7 
eller 8 §,
4. den som skattemyndigheten 
enligt 23 kap. 3 § har beslutat 
skall svara för redovisning och 
betalning av skatt som hänför sig 
till verksamhet som bedrivs 
genom enkelt bolag eller part-
rederi, och
5. delägare i handelsbolag 
som enligt 2 kap. 20 § lagen om 
handelsbolag  och enkla bolag 
har ålagts betalningsskyldighet 
för skatt.
4 kap.
5 §
Särskild A-skatt betalas av den 
skattskyldige efter beslut av 
skattemyndigheten. Sådant be-
slut får meddelas endast beträff-
ande den som inte har fått en F-
skattsedel och tillämpas endast 
beträffande sådan ersättning för 
vilken det inte skall göras 
skatteavdrag enligt 5 kap.
Särskild A-skatt betalas av den 
skattskyldige efter beslut av 
skattemyndigheten. Sådant be-
slut får meddelas endast beträff-
ande den som inte har fått en F-
skattsedel.
Beslut om särskild A-skatt får meddelas under förutsättning att 
överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade 
slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre än om endast 
skatteavdrag görs.
7 §
En F-skattsedel skall, om inte 
annat följer av 8, 10 eller 11 §, 
efter ansökan utfärdas för den 
som bedriver eller kan antas 
komma att bedriva näringsverk-
samhet här i landet. 
En F-skattsedel skall, om inte 
annat följer av 8, 10 eller 11 §, 
efter ansökan utfärdas för den 
som uppger sig bedriva eller ha 
för avsikt att bedriva närings-
verksamhet här i landet, såvida 
det inte finns skälig anledning 
att anta att näringsverksamhet 
varken bedrivs eller kommer att 
bedrivas.
5 kap.
2 §
Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 3-5 §§, göras från 
kontant ersättning för arbete.
Med ersättning för arbete likställs i denna lag
1. pension,
2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,
3. sådan ersättning vid sjukdom eller olycksfall som avses i 32 § 1 
mom. första stycket e och g kommunalskattelagen (1928:370) samt 
ersättning som avses i tredje stycket samma moment,
4. sjukpenning och annan ersättning som avses i punkt 11 av 
anvisningarna till 22 § och punkt 12 av anvisningarna till 32 § 
kommunalskattelagen,
5. ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i närings-
verksamhet,
6. undantagsförmåner och så-
dant periodiskt understöd eller 
sådan liknande periodisk utbetal-
ning för vilken givaren enligt 
23 § kommunalskattelagen är 
berättigad till avdrag, och
7. behållning på pensions-
sparkonto som skall avskattas 
enligt 32 § 1 mom. första 
stycket  j kommunalskattelagen 
på grund av att pensions-
sparavtalet har upphört att gälla 
eller att behållningen tagits i 
anspråk vid utmätning, konkurs 
eller ackord.
6. undantagsförmåner och så-
dant periodiskt understöd eller 
sådan liknande periodisk utbetal-
ning för vilken givaren enligt 
23 § kommunalskattelagen är 
berättigad till avdrag,
7. behållning på pensions-
sparkonto som skall avskattas 
enligt 32 § 1 mom. första 
stycket  j kommunalskattelagen 
på grund av att pensions-
sparavtalet har upphört att gälla 
eller att behållningen tagits i 
anspråk vid utmätning, konkurs 
eller ackord, och
8. annan kontant ersättning 
som utgår med anledning av 
tjänsten.
7 §
Om den som tar emot er-
sättning för ett utfört arbete har 
en F-skattsedel utan villkor 
enligt 4 kap. 9 § eller åberopar 
en F-skattsedel med sådant 
villkor trots att det är uppenbart 
att arbetet har utförts under 
sådana förhållanden att den som 
utfört arbetet är att anse som 
anställd hos den som betalar ut 
ersättningen för arbetet, skall 
utbetalaren skriftligen anmäla 
detta till skattemyndigheten. 
Om den som tar emot er-
sättning för ett utfört arbete har 
eller åberopar en F-skattsedel 
utan villkor enligt 4 kap. 9 § 
eller åberopar en F-skattsedel 
med sådant villkor, trots att det 
är uppenbart att arbetet har 
utförts under sådana förhåll-
anden att den som utfört arbetet 
är att anse som anställd hos den 
som betalar ut ersättningen för 
arbetet, skall utbetalaren skrift-
ligen anmäla detta till skatte-
myndigheten.
9 §
Skatteavdrag skall inte göras från
1. ränta på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor,
2. ränta eller utdelning till juridiska personer, med undantag för 
svenska dödsbon,
3. ränta eller utdelning till fysiska personer som inte är bosatta i 
Sverige, 
4. ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt 
undantagen från beskattning i Sverige,
5. ränta på ett förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen 
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan är 
mindre än 1 000 kronor,
6. ränta på ett konto för klientmedel,
7. ränta som betalas ut till-
sammans med ett annat belopp, 
om det är okänt för utbetalaren 
hur stor del av utbetalningen 
som utgör ränta och utbetalaren 
därför skall redovisa hela 
beloppet i kontrolluppgift enligt 
3 kap. 22 § sista stycket lagen 
om självdeklaration och kon-
trolluppgifter, eller
7. ränta som betalas ut till-
sammans med ett annat belopp, 
om det är okänt för utbetalaren 
hur stor del av utbetalningen 
som utgör ränta och utbetalaren 
därför skall redovisa hela 
beloppet i kontrolluppgift enligt 
3 kap. 22 § sjätte stycket lagen 
om självdeklaration och kon-
trolluppgifter, eller
8. ränta eller utdelning som ett utländskt företag skall lämna 
kontrolluppgift för enligt 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och 
kontrolluppgifter.
14 §
Om den för vars räkning skatteavdrag har gjorts kan visa att ett 
avdrag har gjorts med för högt belopp och beloppet ännu inte har 
betalats in till skattemyndigheten, skall den som har gjort skatte-
avdraget skyndsamt betala tillbaka mellanskillnaden mot kvitto.
Återbetalning som grundas på 
ett beslut om ändrad beräkning 
av preliminär skatt i samband 
med konkurs eller utmätning 
enligt 8 kap. 27 eller 28 § skall 
göras till konkursboet respektive 
kronofogdemyndigheten.
10 kap.
30 §
Den som är skattskyldig för 
import av varor skall redovisa 
den utgående skatten för impor-
ten på det sätt som gäller för 
tull.
Utgående skatt som avser sådana gemenskapsinterna förvärv som 
anges i 1 kap. 1 § första stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200) 
skall redovisas särskilt.
11 kap.
För hög  F - s k a t t  e l l e r
s ä r s k i l d  A - s k a t t
För hög  p r e l i m i n ä r 
s k a t t
13 §
Om debiterad F-skatt eller 
särskild A-skatt överstiger den 
slutliga skatten, skall den preli-
minära skatten sättas ned med 
mellanskillnaden.
Om debiterad preliminär skatt 
tillsammans med andra belopp 
som skall tillgodoräknas den 
skattskyldige enligt 14 § andra 
stycket 1 överstiger den slutliga 
skatten, med tillägg enligt 14 § 
andra stycket 2, skall den 
debiterade preliminära skatten 
sättas ned med mellanskillnaden.
12 kap.
Ansvar för delägare i handels-
bolag
8 a §
Skattemyndigheten beslutar 
om ansvar för delägare i han-
delsbolag enligt 2 kap. 20 § 
lagen (1980:1102) om handels-
bolag och enkla bolag avseende 
skatt enligt denna lag.
16 kap.
4 §
Avdragen skatt, arbetsgivar-
avgifter och mervärdesskatt som 
har redovisats i en skattedek-
laration skall ha betalats senast 
samma dag som deklarationen 
skall ha kommit in till skatte-
myndigheten enligt 10 kap. 18, 
19 eller 22 §.
Avdragen skatt, arbetsgivar-
avgifter och mervärdesskatt som 
skall redovisas i en skattedek-
laration skall ha betalats senast 
samma dag som deklarationen 
skall ha kommit in till skatte-
myndigheten enligt 10 kap. 18, 
19 eller 22 §.
Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som 
exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret 
beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha 
betalat avdragen skatt och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en 
skattedeklaration, senast den 12, i januari senast den 17, i månaden 
efter redovisningsperioden. 
Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration 
enligt 10 kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som 
deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten.
6 §
Skatt som skall betalas enligt ett grundläggande beslut om slutlig 
skatt skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter 
det att 90 dagar har gått från beslutsdagen.
Skatt som har bestämts genom 
omprövningsbeslut eller beslut 
om debiteringsåtgärd enligt 11 
kap. 20 § eller till följd av dom-
stols beslut skall ha betalats se-
nast den förfallodag som infaller 
närmast efter det att 30 dagar har 
gått från beslutsdagen. Slutlig 
skatt behöver dock inte betalas 
före den tidpunkt som anges i 
första stycket.
Skatt som har bestämts genom 
omprövningsbeslut eller beslut 
om debiteringsåtgärd enligt 11 
kap. 20 § skall ha betalats senast 
den förfallodag som infaller 
närmast efter det att 30 dagar har 
gått från beslutsdagen. Detsam-
ma gäller beslut om debitering 
av skattetillägg och försenings-
avgift samt skattemyndighetens 
beslut om ansvar enligt 12 kap. 
Slutlig skatt behöver dock inte 
betalas före den tidpunkt som 
anges i första stycket.
Med förfallodag enligt första och andra styckena avses den 17 och 
26 januari, den 12, 17 och 26 augusti, den 12 och 27 december samt 
den 12 och 26 i övriga månader.
Skattemyndigheten får besluta att betalning skall ske en annan dag 
än som anges i första och andra styckena, om det finns särskilda skäl.
19 kap.
8 §
Om betalning inte sker i rätt 
tid, skall ränta, för tid efter den 
dag skatten senast skulle ha 
betalats till dess ränta skall 
beräknas enligt 9 §, beräknas 
efter en räntesats som motsvarar 
basräntan plus 15 procenten-
heter. Till den del skatten inte 
överstiger 10 000 kronor skall 
dock ränta beräknas efter en 
räntesats som motsvarar bas-
räntan.
Om betalning inte sker i rätt 
tid, skall ränta, för tid efter den 
dag skatten senast skulle ha 
betalats till dess ränta skall 
beräknas enligt 9 §, beräknas 
efter en räntesats som motsvarar 
basräntan plus 15 procenten-
heter.
10 §
Kostnadsränta påförs varje månad.
Om bestämmelserna i 4, 5, 7 
och 8 §§ medför att ränta skall 
beräknas efter en räntesats som 
är högre än basräntan, skall den 
högsta räntesatsen ersättas med 
en räntesats motsvarande bas-
räntan på ett belopp upp till och 
med 10 000 kronor. Om den 
skattskyldige betalar en del av 
skatteskulden, skall den delen 
anses vara den på vilken den 
högsta kostnadsräntan skulle ha 
beräknats.
Kostnadsränta beräknas inte efter den dag betalning har skett eller 
statens fordran på skatten har preskriberats.
_______________
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Lagen tillämpas 
första gången när det gäller
a) F-skatt och särskild A-skatt: på skatt som avser inkomståret 1998,
b) skatt som skall redovisas i en skattedeklaration: på skatt som 
avser redovisningsperioden januari 1998,
c) annan skatt: på skatt som 
avser det beskattningsår som 
gått ut närmast före den 1 
januari 1999. 
c) annan skatt: på skatt som 
avser det beskattningsår som 
gått ut närmast före den 1 
januari 1999,
d) uppgiftsskyldighet enligt 10 
kap. 33 §: på uppgifter som 
avser första kalenderkvartalet 
1998.
4. 
En skattskyldig som för 
tidigare år eller redovisnings-
perioder står i skuld för skatt 
som uppbärs enligt uppbörds-
lagen, lagen (1984:668) om 
uppbörd av socialavgifter från 
arbetsgivare eller mervärdes-
skattelagen (1994:200) har vid 
återbetalning enligt 18 kap. 1-4 
§§ i den nya lagen rätt att få 
tillbaka bara vad som överstiger 
skulden samt ränta och avgift 
som är hänförlig till skulden.
4. Vid tillämpningen av 
bestämmelserna om återkallelse 
av en F-skattsedel i 4 kap. 13 § 
5 skall hänsyn tas också till 
brister i redovisning eller betal-
ning av skatt eller avgift som 
uppbärs enligt uppbördslagen, 
lagen (1984:668) om uppbörd 
av socialavgifter från arbets-
givare eller enligt mervärdes-
skattelagen (1994:200). 
En skattskyldig som för 
tidigare år eller redovisnings-
perioder står i skuld för skatt 
eller avgift som uppbärs enligt 
uppbördslagen, lagen om 
uppbörd av socialavgifter från 
arbetsgivare eller mervärdes-
skattelagen har vid återbetalning 
enligt 18 kap. 1–4 §§ i den nya 
lagen rätt att få tillbaka bara vad 
som överstiger skulden samt 
ränta och avgift som är hänförlig 
till skulden.
5. Vid utgången av oktober 
1997 upphör följande lagar att 
gälla:
a) uppbördslagen, som dock, 
om inte annat följer av 7 eller 8, 
fortfarande skall tillämpas i 
fråga om preliminär skatt för tid 
före den 1 januari 1998 samt 
slutlig, kvarstående och tillkom-
mande skatt avseende 1998 eller 
tidigare års taxeringar samt 
avgift eller ränta på sådan skatt, 
och
b) lagen om uppbörd av 
socialavgifter från arbetsgivare, 
som dock, om inte annat följer 
av 8, fortfarande skall tillämpas i 
fråga om arbetsgivaravgifter för 
utgiftsåret 1997 och tidigare år 
samt avgift eller ränta på dessa.
5. Vid utgången av oktober 
1997 upphör följande författ-
ningar att gälla:
a) uppbördslagen, som dock, 
om inte annat följer av 7 eller 8, 
fortfarande skall tillämpas i 
fråga om preliminär skatt för tid 
före den 1 januari 1998 samt 
slutlig, kvarstående och tillkom-
mande skatt avseende 1998 eller 
tidigare års taxeringar samt 
avgift eller ränta på sådan skatt, 
b) lagen om uppbörd av 
socialavgifter från arbetsgivare, 
som dock, om inte annat följer 
av 8, fortfarande skall tillämpas i 
fråga om arbetsgivaravgifter för 
utgiftsåret 1997 och tidigare år 
samt avgift eller ränta på dessa, 
och
c) Riksskatteverkets föreskrif-
ter m.m. (RSFS 1982:4) om läns-
styrelses inventering hos krono-
fogdemyndighet.
8. Vid tillämpning av bestäm-
melserna om begränsning av 
rätten till återbetalning i 68 § 5 
mom. uppbördslagen och 25 § 
lagen om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare skall 
hänsyn tas också till skyldighet 
att betala skatt enligt den nya 
lagen.
8. Bestämmelserna om beslut-
ande myndighet i 2 kap. 1–3 §§ i 
den nya lagen tillämpas från och 
med den 1 januari 1998 även i 
fråga om beslut avseende ar-
betsgivare enligt uppbördslagen 
och lagen om uppbörd av 
socialavgifter från arbetsgivare. 
Vid tillämpningen av bestäm-
melserna om begränsning av 
rätten till återbetalning i 68 § 5 
mom. uppbördslagen och 25 § 
lagen om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare skall 
hänsyn tas också till skyldighet 
att betala skatt enligt den nya 
lagen.
9. Bestämmelserna om betal-
ningsskyldighet för företrädare 
för juridisk person i 12 kap. 
tillämpas från ikraftträdandet 
även i fråga om innehållen skatt, 
arbetsgivaravgifter och mer-
värdesskatt som tas ut enligt 
uppbördslagen, lagen om 
uppbörd av socialavgifter från 
arbetsgivare, lagen (1968:430) 
om mervärdeskatt eller mer-
värdesskattelagen. Detsamma 
gäller i fråga om avgiftstillägg, 
skattetillägg, ränta och dröjs-
målsavgift enligt nämnda lagar.
Äldre bestämmelser om betal-
ningsskyldighet för företrädare 
gäller fortfarande i fråga om mål 
om sådan betalningsskyldighet 
som anhängiggjorts före ut-
gången av år 1997.
9. Bestämmelserna om betal-
ningsskyldighet för företrädare 
för juridisk person och delägare 
i handelsbolag i 12 kap. 
tillämpas från ikraftträdandet 
även i fråga om innehållen skatt, 
arbetsgivaravgifter och mer-
värdesskatt som tas ut enligt 
uppbördslagen, lagen om 
uppbörd av socialavgifter från 
arbetsgivare, lagen (1968:430) 
om mervärdeskatt eller mer-
värdesskattelagen. Detsamma 
gäller i fråga om avgiftstillägg, 
skattetillägg, ränta och dröjs-
målsavgift enligt nämnda lagar.
Äldre bestämmelser om betal-
ningsskyldighet för företrädare 
för juridisk person och delägare 
i handelsbolag  gäller fort-
farande i fråga om mål om sådan 
betalningsskyldighet som an-
hängiggjorts före utgången av år 
1997.
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om 
förmånsberättigade skattefordringar m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1072) om förmåns-
berättigade skattefordringar m.m. att ikraftträdande- och övergångs-
bestämmelserna till lagen (1997:517) om ändring i nämnda lag skall 
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 
november 1997. Äldre föreskrif-
ter gäller fortfarande i fråga om 
avgiftstillägg för utgiftsåret 1997 
och tidigare år.
Denna lag träder i kraft den 1 
november 1997. Äldre föreskrif-
ter gäller fortfarande i fråga om 
fordringar på
1. slutlig skatt enligt upp-
bördslagen (1953:272),
2. avgifter enligt lagen 
(1984:668) om uppbörd av 
socialavgifter från arbetsgivare, 
och 
3. avgiftstillägg för utgiftsåret 
1997 och tidigare år.
________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) 
med reglemente för Allmänna pensionsfonden
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1092) med reglemente för 
Allmänna pensionsfonden1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 § 2 
Riksförsäkringsverket skall varje år överföra
1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som 
erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter 
samt av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner eller 
därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande,
2. till andra fondstyrelsens 
förvaltning tilläggspensionsav-
gifter som erläggs av andra 
arbetsgivare än som har nämnts 
under 1, såvitt de avser månad 
med ett avgiftsunderlag som 
överstiger 20 gånger det bas-
belopp som gäller enligt lagen 
(1962:381) om allmän försäkring 
samt
2. till andra fondstyrelsens 
förvaltning tilläggspensionsav-
gifter som erläggs av andra 
arbetsgivare än som har nämnts 
under 1, såvitt de avser ett 
avgiftsunderlag som per år 
överstiger 240 gånger det bas-
belopp som gäller enligt lagen 
(1962:381) om allmän försäkring 
samt
3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspensions-
avgifter,
4. till första–tredje fond-
styrelsernas förvaltning pen-
sionsavgifter enligt lagen 
(1994:1744) om allmänna egen-
avgifter och enligt lagen om 
sjömansskatt (1958:295) fördel-
ade på respektive fondstyrelse 
med en andel som motsvarar den 
andel av tilläggspensionsavgift-
erna som förs till var och en av 
fondstyrelserna.
4. till första–tredje fond-
styrelsernas förvaltning pen-
sionsavgifter enligt lagen 
(1994:1744) om allmän pen-
sionsavgift fördelade på 
respektive fondstyrelse med en 
andel som motsvarar den andel 
av tilläggspensionsavgifterna 
som förs till var och en av fond-
styrelserna.
Vad som sägs i första stycket 1-4 gäller med den begränsning som 
följer av bestämmelserna i 26 § om fjärde och femte fondstyrelsernas 
rätt att rekvirera medel hos Riksförsäkringsverket.
Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkast-
ningen av de medel som styrelsen förvaltar.
_________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2. Äldre föreskrifter i 2 § första stycket 2 gäller fortfarande för 
avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter i 2 § första stycket 4 gäller fortfarande i fråga 
om penningmedel som förs till Allmänna pensionsfonden enligt 3 § 
lagen (1958:295) om sjömansskatt.
2.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen 
(1990:324)
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324) att 
punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1997:494) om ändring 
i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3. De nya föreskrifterna i 2 
kap. 2  § tillämpas från och med 
den 1 januari 1998.
3. De nya föreskrifterna i 2 
kap. 2  § tillämpas från och med 
den 1 januari 1998. Äldre före-
skrifter skall dock fortfarande 
tillämpas i fråga om 1998 och 
tidigare års taxeringar. 
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998
2.5 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen 
(1994:200)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § mervärdesskattelagen 
(1994:200) och punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen 
(1997:502) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11 kap.
5 §1 
En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som anges i 2 § 1 
eller 2 och 2 a § innehålla uppgift om
1. ersättningen,
2. skattens belopp för varje skattesats,
3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan 
uppgift genom vilken de kan identifieras,
4. transaktionens art,
5. platsen för varans mottagande,
6. den skattskyldiges registre-
ringsnummer eller, då den skatt-
skyldige inte är registrerad, hans 
person- eller organisationsnum-
mer om det finns ett sådant och 
annars en likvärdig uppgift, och
6. den skattskyldiges registre-
ringsnummer till mervärdesskatt 
eller, då den skattskyldige inte är 
registrerad, hans person- eller 
organisationsnummer om det 
finns ett sådant och annars en 
likvärdig uppgift, och
7. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldig-
heten och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.
En faktura eller jämförlig handling som utfärdas enligt 2 § 3 skall 
innehålla uppgift om den utgående skatt som säljaren har redovisat 
eller skall redovisa för gjorda skattepliktiga uttag av tjänster på 
fastigheten. Handlingen skall dessutom innehålla de uppgifter som 
anges i första stycket 3, 4, 6 och 7.
Bestämmelserna i första stycket 3-5 får frångås då fråga är om en 
faktura eller jämförlig handling som upptar endast ett mindre belopp.
______________                                 ______________
2. Äldre bestämmelser gäller 
fortfarande i fråga om redo-
visningsperioder som gått till 
ända senast vid utgången av 
1997. Detsamma gäller för redo-
visningsperiod som på grund av 
bestämmelserna i 14 kap. 8 § 
tredje stycket slutar under 
januari 1998.
2. Äldre bestämmelser gäller 
fortfarande i fråga om redo-
visningsperioder som gått till 
ända senast vid utgången av år 
1997 och för periodiska sam-
manställningar som avser tid 
före utgången av år 1997. 
Detsamma gäller för redovis-
ningsperiod som på grund av 
bestämmelserna i 14 kap. 8 § 
tredje stycket slutar under 
januari 1998. 
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:356) om 
ändring i lagen (1996:1331) om ändring i 
kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 49 § 
kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse enligt lagen 
(1997:356) om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i 
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 49 §
4. Riksskatteverket skall 
årligen lämna besked beträffande 
de fartyg ombord på vilka de 
anställda skall få sjöinkomst-
avdrag enligt 49 § och skatt-
ereduktion enligt 2 § 4 mom. 
andra - fjärde styckena upp-
bördslagen (1953:272) samt 
beträffande vilket fartområde 
som fartyget går i (klassifi-
cering). Därvid skall ett fartyg 
anses gå i fjärrfart, om det 
huvudsakligen går i sådan fart. 
Riksskatteverkets beslut får inte 
överklagas.
4. Riksskatteverket skall 
årligen lämna besked beträffande 
de fartyg ombord på vilka de 
anställda skall få sjöinkomst-
avdrag enligt 49 § och skatte-
reduktion enligt 11 kap. 11 § 
andra och tredje styckena skatte-
betalningslagen (1997:483) samt 
beträffande vilket fartområde 
som fartyget går i (klassifi-
cering). Därvid skall ett fartyg 
anses gå i fjärrfart, om det 
huvudsakligen går i sådan fart. 
Riksskatteverkets beslut får inte 
överklagas.
En redare skall före den 1 oktober varje år till Riksskatteverket 
lämna uppgift för nästkommande år om sådana svenska handelsfartyg 
som avses i punkt 1 anvisningarna rörande
1) storleken av fartyg som redaren skall använda i sin närings-
verksamhet,
2) den fart som fartygen är avsedda att användas i, och
3) entreprenör som redaren anlitar för sin verksamhet ombord samt
4) övriga förhållanden som kan vara av betydelse för Riksskatte-
verket vid handläggning av ärenden om klassificering.
Inträffar ändring i förhållande om vilken uppgift lämnats, är redaren 
skyldig att snarast anmäla detta till Riksskatteverket.
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:524) om 
ändring i lagen (1996:1344) om ändring i 
skatteregisterlagen (1980:343)
Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)1 i 
paragrafens lydelse enligt lagen (1997:524) om ändring i lagen 
(1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) skall ha 
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 §
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om 
ägarförhållandena i fåmansföre-
tag, företag som enligt 3 § 12 a 
mom. tredje stycket lagen 
(1947:576) om statlig inkomst-
skatt skall behandlas som få-
mansföretag, fåmansägt handels-
bolag och dotterföretag som 
avses i 2 kap. 16 § lagen 
(1990:325) om självdeklaration 
och kontrolluppgifter samt upp-
gift om företagsledare i dessa 
företag.
1. Sådana uppgifter om 
ägarförhållandena i fåmansföre-
tag, företag som enligt 3 § 12 a 
mom. tredje stycket lagen 
(1947:576) om statlig inkomst-
skatt skall behandlas som få-
mansföretag, fåmansägt handels-
bolag och dotterföretag som 
avses i 2 kap. 16 § lagen 
(1990:325) om självdeklaration 
och kontrolluppgifter, uppgift 
om företagsledare i dessa företag 
samt uppgift om delägare i en-
kelt bolag och partrederi.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat 
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14 
kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får 
anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om 
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med 
anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har 
fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av 
skyldighet att betala skatt, upp-
gift om innehav av skattsedel på 
preliminär skatt, uppgifter om 
beslut om återkallelse av F-skatt-
sedel med angivande av skälen 
för beslutet, uppgifter som be-
hövs för att bestämma skatt 
enligt skattebetalningslagen 
(1997:483), lagen (1991:586) 
om särskild inkomstskatt för 
utomlands bosatta, lagen 
(1990:912) om nedsättning av 
socialavgifter, mervärdesskatte-
lagen och lagen (1951:763) om 
beräkning av statlig inkomstskatt 
på ackumulerad inkomst samt 
uppgifter om redovisning, in-
betalning och återbetalning av 
sådana skatter eller avgifter. 
3. Uppgift om registrering av 
skyldighet att betala skatt, upp-
gift om innehav av skattsedel på 
preliminär skatt, uppgifter om 
beslut om återkallelse av F-skatt-
sedel med angivande av skälen 
för beslutet, uppgifter som be-
hövs för att bestämma skatt 
enligt skattebetalningslagen, 
lagen (1991:586) om särskild 
inkomstskatt för utomlands 
bosatta, lagen (1990:912) om 
nedsättning av socialavgifter, 
mervärdesskattelagen och lagen 
(1951:763) om beräkning av 
statlig inkomstskatt på ackumu-
lerad inkomst samt uppgifter om 
redovisning, inbetalning och 
återbetalning av sådana skatter 
eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om 
beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, 
uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att 
betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt 
uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra 
deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskatt-
ningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild 
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2–4 och 
andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt 
uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och 
uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos 
kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att 
en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller 
företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om 
skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om 
betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skatt-
sedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om 
självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande 
samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om 
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om 
allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, 
taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och 
tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, 
andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter 
som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som 
behövs för värdering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt 
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om 
tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § 
taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är 
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta 
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt 
kontots nummer och typ.
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit 
sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal-
skattelagen (1928:370).
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan 
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och 
belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för 
levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om 
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt 
tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om 
biluthyrning.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackförenings-
avgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) 
om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, 
uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för 
riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena 
lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete 
på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda 
lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för 
bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om 
skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års 
taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bo-
sättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 
kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontroll-
uppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och 
koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § 
lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, upp-
skovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall 
reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av 
bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller 
bolagets organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 
och andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.
25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verk-
ställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är 
fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om  företags-
rekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och 
föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekon-
struktion.
26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt 
alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.
27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbets-
marknadspolitiska åtgärder samt  utbetalt belopp och datum för 
utbetalningen.
28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt 
vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de 
tidsperioder som uppgifterna avser.
29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot 
kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller 
personnummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat 
gälla och datum för förändring av lönesumma samt om sjuk-
penninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den 
försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan.
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om 
arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom föreskrivs att 70 § lagen (1941:416) om arvsskatt och 
gåvoskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
70 §1
Ett överklagande av ett beslut om fastställande av skatt enligt denna 
lag inverkar inte på skyldigheten att betala den skatt som beslutet 
avser.
Återbetalning av skatt enligt 
61 § skall ske även om det beslut 
som föranleder återbetalningen 
inte har vunnit laga kraft. Om 
hovrätten fastställt skatten till ett 
lägre belopp än den enligt 64 § 1 
mom. förordnade gransknings-
myndigheten medgett eller yrkat, 
får dock återbetalning inte ske 
om granskningsmyndigheten an-
mäler hinder mot detta. I 
sistnämnda fall får skatte-
myndigheten efter ansökan av 
dödsbo eller skattskyldig medge 
återbetalning, varvid bestäm-
melserna i 49 § 2 mom. sista 
stycket uppbördslagen 
(1953:272) om ställande av 
säkerhet skall tillämpas. 
Återbetalning av skatt enligt 
61 § skall ske även om det beslut 
som föranleder återbetalningen 
inte har vunnit laga kraft. Om 
hovrätten fastställt skatten till ett 
lägre belopp än den enligt 64 § 1 
mom. förordnade gransknings-
myndigheten medgett eller yrkat, 
får dock återbetalning inte ske 
om granskningsmyndigheten an-
mäler hinder mot detta. I 
sistnämnda fall får skatte-
myndigheten efter ansökan av 
dödsbo eller skattskyldig medge 
återbetalning, varvid bestäm-
melserna i 17 kap. 3 § första 
stycket skattebetalningslagen 
(1997:483) om ställande av 
säkerhet skall tillämpas. 
__________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om 
allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a §, 13 kap. 3 §, 14 kap. 3 § och 
15 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 samt punkt 8 av 
övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i nämnda 
lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
2 a §2 
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning 
från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk 
juridisk person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om 
ersättningen avser arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren 
och arbetstagaren träffat överenskommelse om att ersättningen skall 
hänföras till sådan inkomst.
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall som inkomst 
av annat förvärvsarbete också anses ersättning som utgör skattepliktig 
inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och som, 
utan att anställningsförhållande förelegat, utbetalas av fysisk person 
bosatt utomlands eller utländsk juridisk person. Detta gäller dock inte i 
fråga om sådan skattepliktig intäkt som avses i 11 kap. 2 § första 
stycket tredje meningen.
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning 
för arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut
1. till mottagare som har en F-
skattesedel antingen när ersätt-
ningen bestäms eller när den be-
talas ut, 
2. till mottagare som har en A-
skattesedel eller som saknar 
skattsedel på preliminär skatt om 
ersättningen tillsammans med 
annan ersättning för arbete från 
samma utbetalare under in-
komståret kan antas komma att 
understiga 10 000 kronor och 
utbetalaren är en fysisk person 
eller ett dödsbo samt vad som 
utbetalats inte utgör utgift i en av 
utbetalaren bedriven närings-
verksamhet,
1. till mottagare som har en F-
skattsedel antingen när ersätt-
ningen bestäms eller när den be-
talas ut, 
2. till mottagare som har en A-
skattsedel eller som saknar skatt-
sedel på preliminär skatt om 
ersättningen tillsammans med 
annan ersättning för arbete från 
samma utbetalare under in-
komståret kan antas komma att 
understiga 10 000 kronor och 
utbetalaren är en fysisk person 
eller ett dödsbo samt vad som 
utbetalats inte utgör utgift i en av 
utbetalaren bedriven närings-
verksamhet,
3. till delägare i handelsbolag av bolaget,
4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av 
grupperingen.
Om i fall som avses i tredje 
stycket 1 mottagaren har både en 
F-skattesedel och en A-skatte-
sedel, räknas ersättningen som 
inkomst av annat förvärvsarbete 
bara om F-skattesedeln skrift-
ligen åberopas.
Om i fall som avses i tredje 
stycket 1 mottagaren har en F-
skattsedel med villkor enligt 
4 kap. 9 § skattebetalningslagen 
(1997:483), räknas ersättningen 
som inkomst av annat förvärvs-
arbete bara om F-skattsedeln 
skriftligen åberopas.
13 kap.
3 §3 
Äger den försäkrade icke 
komma i åtnjutande av förtids-
pension enligt vad i 2 § stadgas 
men skulle han hava varit 
berättigad till tilläggspension i 
form av ålderspension, därest 
han uppnått sextiofem års ålder 
det år då pensionsfallet inträffar, 
skall hel förtidspension utgå 
med belopp motsvarande vad 
den försäkrade i sådant fall 
skulle hava erhållit i ålders-
pension, beräknad enligt 12 kap. 
2 § första och andra styckena.
Kan den försäkrade inte få  
förtidspension enligt 2 § men 
skulle ha varit berättigad till 
tilläggspension i form av ålders-
pension om han uppnått sex-
tiofem års ålder det år då 
pensionsfallet inträffar, skall hel 
förtidspension utges med belopp 
motsvarande vad den försäkrade 
i sådant fall skulle ha erhållit i 
ålderspension, beräknad enligt 
12 kap. 2 § första stycket och 
12 kap. 2 § andra stycket i 
styckets lydelse före den 1 
januari 1998.
14 kap.
3 §4 
Barnpension för ett barn utgör 
för år räknat, 30 procent av hel 
förtidspension beräknad enligt 
13 kap. 2 och 3 §§, som den 
försäkrade var berättigad till 
eller skulle ha erhållit om rätt till 
sådan pension hade inträtt vid 
tidpunkten för dödsfallet, eller, 
om den försäkrade var berättigad 
till ålderspension, av sådan pen-
sion beräknad enligt 12 kap. 2 § 
första och andra styckena. Är 
flera barn berättigade till barn-
pension efter den försäkrade, 
ökas det nämnda procenttalet 
med 20 för varje barn utöver det 
första. Det sammanlagda barn-
pensionsbeloppet fördelas därvid 
lika mellan barnen. 
Barnpension för ett barn utgör 
för år räknat, 30 procent av hel 
förtidspension beräknad enligt 
13 kap. 2 och 3 §§, som den 
försäkrade var berättigad till 
eller skulle ha erhållit om rätt till 
sådan pension hade inträtt vid 
tidpunkten för dödsfallet, eller, 
om den försäkrade var berättigad 
till ålderspension, 30 procent av 
sådan pension beräknad enligt 12 
kap. 2 § första stycket och 12 
kap. 2 § andra stycket i styckets 
lydelse före den 1 januari 1998. 
Är flera barn berättigade till 
barnpension efter den för-
säkrade, ökas det nämnda 
procenttalet med 20 för varje 
barn utöver det första. Det 
sammanlagda barnpensionsbe-
loppet fördelas därvid lika 
mellan barnen. 
15 kap.
1 §5 
Om en försäkrad är svensk 
medborgare och född under 
något av åren 1896-1914, skall 
vid tillämpning av 12 kap. 2 § 
första stycket talet trettio utbytas 
mot talet tjugu. Beträffande en 
sådan försäkrad tillämpas inte 
bestämmelserna i 12 kap. 2 § 
andra stycket. 
Om en försäkrad är svensk 
medborgare och född under 
något av åren 1915-1923, skall 
vid tillämpning av 12 kap. 2 § 
första och andra styckena talet 
trettio utbytas mot talet tjugu 
ökat med ett för varje år som den 
försäkrade är född senare än år 
1914. Dessutom skall för varje 
år, som den försäkrade är född 
senare än år 1914, en ökning 
som i 12 kap. 2  § andra stycket 
sägs ske med en tiondel av det 
antal år, för vilket den försäkrade 
till följd av underlåten avgifts-
betalning inte tillgodoräknats 
pensionspoäng.
Om en försäkrad är svensk 
medborgare och född under 
något av åren 1896-1914, skall 
vid tillämpning av 12 kap. 2 § 
första stycket talet trettio utbytas 
mot talet tjugo.
Om en försäkrad är svensk 
medborgare och född under 
något av åren 1915-1923, skall 
vid tillämpning av 12 kap. 2 § 
första stycket och 12 kap. 2 § 
andra stycket i styckets lydelse 
före den 1 januari 1998  talet 
trettio utbytas mot talet tjugo 
ökat med ett för varje år som den 
försäkrade är född senare än år 
1914. Dessutom skall för varje 
år, som den försäkrade är född 
senare än år 1914, en ökning 
som anges i 12 kap. 2 § andra 
stycket i styckets lydelse före den 
1 januari 1998 ske med en 
tiondel av det antal år, för vilket 
den försäkrade till följd av 
underlåten avgiftsbetalning inte 
tillgodoräknats pensionspoäng.
_______________
_______________
8. Om en kvinna, som avses i punkt 5 och är född under något av 
åren 1930-1944 samt har rätt till tilläggspension i form av 
änkepension enligt äldre bestämmelser, för samma månad får 
tilläggspension i form av ålderspension, utges änkepensionen endast i 
den mån den överstiger ålderspensionen. Kvinnan har dock alltid rätt 
till änkepension med sådant belopp att denna, tillsammans med 
tilläggspensionen i form av ålderspension, motsvarar viss andel av 
summan av kvinnans tilläggspension i form av ålderspension och den 
tilläggspension för mannen som avses i 14 kap. 3 § i dess äldre 
lydelse. Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är född år 1930, 58 
procent om kvinnan är född år 1931, 56 procent om kvinnan är född år 
1932, 54 procent om kvinnan är född år 1933, 52 procent om kvinnan 
är född år 1934 och 50 procent om kvinnan är född under något av 
åren 1935-1944. Med stöd av denna regel får emellertid inte utbetalas 
tilläggspension i form av änkepension med högre belopp än vad som 
följer av 14 kap. 3 § i dess äldre lydelse.
Vid tillämpning av bestäm-
melserna i första stycket skall, 
om kvinnan uppskjuter uttaget 
av ålderspension till en senare 
tidpunkt än från och med den 
månad då hon fyller 65 år, 
hänsyn tas till den tilläggs-
pension i form av ålderspension 
som skulle ha utgått om rätt 
därtill hade inträtt från och med 
nämnda månad. Vidare skall, då 
kvinnan gjort undantagande från 
försäkringen för tilläggspension, 
hänsyn tas till den tilläggs-
pension i form av ålderspension 
som skulle ha utgått om undan-
tagande inte skett. Motsvarande 
skall gälla då pensionspoäng 
enligt 11 kap. 6 § första stycket 
inte tillgodoräknats kvinnan på 
grund av underlåten avgifts-
betalning.
Vid tillämpning av bestäm-
melserna i första stycket skall, 
om kvinnan uppskjuter uttaget 
av ålderspension till en senare 
tidpunkt än från och med den 
månad då hon fyller 65 år, 
hänsyn tas till den tilläggs-
pension i form av ålderspension 
som skulle ha utgått om rätt 
därtill hade inträtt från och med 
nämnda månad. Vidare skall, då 
kvinnan gjort undantagande från 
försäkringen för tilläggspension, 
hänsyn tas till den tilläggs-
pension i form av ålderspension 
som skulle ha utgått om undan-
tagande inte skett. Motsvarande 
skall gälla om bestämmelserna i 
11 kap. 6 § första stycket om 
tillgodoräknande av pensions-
poäng vid underlåten eller brist-
ande avgiftsbetalning har till-
lämpats. 
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om 
pensionstillskott
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1969:205) om pensionstillskott 
skall ha följande lydelse. 
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 § 1 
Vid tillämpning av 3 § skall, 
då pensionspoäng enligt 11 kap. 
6 § första stycket lagen 
(1962:381) om allmän försäkring 
på grund av underlåten avgifts-
betalning inte tillgodoräknats 
den försäkrade, hänsyn tas till 
den tilläggspension, som skulle 
ha utgetts om avgift erlagts. 
Därvid skall inte beaktas sådan 
tilläggspension i form av änke-
pension, omställningspension 
eller särskild efterlevandepen-
sion som skulle ha utgetts om 
avgift erlagts.
Vid tillämpning av 3 § skall, 
då pensionspoäng enligt 11 kap. 
6 § första stycket lagen 
(1962:381) om allmän försäkring 
på grund av underlåten eller 
bristande avgiftsbetalning inte 
tillgodoräknats den försäkrade 
till fullo, hänsyn tas till den 
tilläggspension, som skulle ha 
utgetts om full avgift erlagts. 
Därvid skall inte beaktas sådan 
tilläggspension i form av änke-
pension, omställningspension 
eller särskild efterlevandepen-
sion som skulle ha utgetts om 
full avgift erlagts.
_____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om  
arbetsskadeförsäkring
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 § och 6 kap. 1 § lagen (1976:380) 
om arbetsskadeförsäkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
 
4 kap.
5 §2 
För den som är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381) 
om allmän försäkring utgörs livränteunderlaget av hans sjukpenning-
grundande inkomst enligt 3 kap. 2 § nämnda lag vid den tidpunkt från 
vilken livräntan skall utges eller den inkomst som då skulle ha utgjort 
hans sjukpenninggrundande inkomst, om försäkringskassan hade känt 
till samtliga förhållanden.
Vid tillämpningen av första 
stycket gäller följande avvikelser 
från bestämmelserna i 3 kap. 2 § 
lagen om allmän försäkring. Vid 
beräkningen skall också andra 
skattepliktiga förmåner än 
pengar beaktas. Med inkomst av 
anställning likställs kostnads-
ersättning som inte enligt 10 § 
uppbördslagen (1953:272) un-
dantas vid beräkning av preli-
minär A-skatt. Semesterlön och 
semesterersättning skall medräk-
nas utan den begränsning som 
anges i 3 kap. 2 § tredje stycket 
lagen om allmän försäkring. 
Inkomst i form av skattepliktiga 
förmåner skall värderas på det 
sätt som är föreskrivet för 
beräkning av pensionsgrundande 
inkomst enligt lagen om allmän 
försäkring.
Vid tillämpningen av första 
stycket gäller följande avvikelser 
från bestämmelserna i 3 kap. 2 § 
lagen om allmän försäkring. Vid 
beräkningen skall också andra 
skattepliktiga förmåner än 
pengar beaktas. Med inkomst av 
anställning likställs kostnads-
ersättning som inte enligt 8 kap. 
19 eller 20 § skattebetalnings-
lagen (1997:483) undantas vid 
beräkning av skatteavdrag. Se-
mesterlön och semesterersätt-
ning skall medräknas utan den 
begränsning som anges i 3 kap. 
2 § tredje stycket lagen om 
allmän försäkring. Inkomst i 
form av skattepliktiga förmåner 
skall värderas på det sätt som är 
föreskrivet för beräkning av 
pensionsgrundande inkomst en-
ligt lagen om allmän försäkring.
6 kap.
1 § 3 
Är någon som har rätt till livränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt 
berättigad till folkpension eller tilläggspension i form av förtids-
pension eller efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän 
försäkring med anledning av den inkomstförlust som har föranlett 
livräntan, utgår livräntan endast i den mån den överstiger pensionen.
Har delpension utgått till någon som tillerkänns livränta enligt 4 
kap. och avser livräntan samma inkomstförlust som delpensionen, får 
livränta för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den 
delpension som utgått för samma tid.
Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt utländskt 
system för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan.
Om den försäkrade till följd av 
underlåten avgiftsbetalning ej 
har tillgodoräknats pensions-
poäng enligt 11 kap. 6 § lagen 
om allmän försäkring för år efter 
det då arbetsskadan har inträffat, 
skall vid tillämpning av denna 
paragraf och 4 kap. 4 § hänsyn 
tas till den tilläggspension som 
skulle ha utgått om avgift hade 
erlagts.
Om bestämmelserna i  11 kap. 
6 § första stycket lagen om 
allmän försäkring om tillgodo-
räknande av pensionspoäng vid 
underlåten eller bristande av-
giftsbetalning har tillämpats för 
år efter det då arbetsskadan har 
inträffat, skall vid tillämpning av 
denna paragraf och 4 kap. 4 § 
hänsyn tas till den tilläggs-
pension som skulle ha utgivits 
om full avgift hade erlagts.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om 
delpensionsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 4 och 12 §§ lagen (1979:84) om 
delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §1 
För att någon skall vara försäkrad för delpension fordras vidare att 
han från och med det år då han fyllde 45 år har varit förvärvsverksam i 
sådan utsträckning att han för minst tio år har tillgodoräknats 
pensionsgrundande inkomst för tilläggspension enligt 11 kap. lagen 
(1962:381) om allmän försäkring.
Vid tillämpning av första 
stycket skall i förekommande fall 
tas hänsyn även till år, för vilket 
den förvärvsarbetande skulle ha 
tillgodoräknats pensionsgrund-
ande inkomst om han inte hade 
underlåtit att erlägga tilläggs-
pensionsavgift. 
12 §2 
För en försäkrad som avses i 6 § utgörs pensionsunderlaget av 
skillnaden mellan hans genomsnittliga förvärvsinkomst före 
arbetstidsminskningen och den förvärvsinkomst som han efter 
arbetstidsminskningen kan antas ha tills vidare. Därvid tillämpas 8 § 
och 9 § andra stycket. Vid denna beräkning skall dock bortses från en 
minskning av arbetstiden som överstiger 10 timmar per arbetsvecka i 
förhållande till den försäkrades arbetstid innan delpension först 
beviljats.
Den försäkrades genomsnitt-
liga förvärvsinkomst före arbets-
tidsminskningen beräknas med 
ledning av dels de pensions-
poäng för tilläggspension som 
han har tillgodoräknats för de 
närmaste fem åren före arbets-
tidsminskningen, dels det bas-
belopp som gällde vid arbetstids-
minskningen. Därvid skall till-
läggas en pensionspoäng för 
varje år. Har inkomsten något år 
understigit vad som motsvarar 
en pensionspoäng för det året, 
skall den försäkrade i stället 
tillgodoräknas motsvarande del 
av en pensionspoäng. I förekom-
mande fall skall hänsyn tas även 
till pensionspoäng som den 
försäkrade skulle ha tillgodo-
räknats om han inte hade under-
låtit att erlägga tilläggspen-
sionsavgift. Vid beräkningen av 
den genomsnittliga förvärvs-
inkomsten bortses från de två år 
för vilka pensionspoängen är 
lägst.
Den försäkrades genomsnitt-
liga förvärvsinkomst före arbets-
tidsminskningen beräknas med 
ledning av dels de pensions-
poäng för tilläggspension som 
han har tillgodoräknats för de 
närmaste fem åren före arbets-
tidsminskningen, dels det bas-
belopp som gällde vid arbetstids-
minskningen. Därvid skall till-
läggas en pensionspoäng för 
varje år. Har inkomsten något år 
understigit vad som motsvarar 
en pensionspoäng för det året, 
skall den försäkrade i stället 
tillgodoräknas motsvarande del 
av en pensionspoäng. I förekom-
mande fall skall hänsyn tas även 
till pensionspoäng som den 
försäkrade skulle ha tillgodo-
räknats om han till fullo erlagt 
tilläggspensionsavgift. Vid be-
räkningen av den genomsnittliga 
förvärvsinkomsten bortses från 
de två år för vilka pensions-
poängen är lägst.
Avviker försäkrads inkomst efter arbetstidsminskningen väsentligt 
från vad som kan anses vanligt för arbetet i fråga eller från vad som 
kan motiveras med hänsyn till minskningen av arbetstiden, särskilda 
arbetsförhållanden eller förändrade arbetsuppgifter, skall vid 
beräkning av denna inkomst bortses från sådana avvikelser.
_________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om 
punktskatter och prisregleringsavgifter
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 17 § lagen (1984:151) om punkt-
skatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
17 §1 
I fråga om betalningsskyl-
dighet för företrädare för skatt-
skyldig som är juridisk person 
och som inte betalat in skatt i 
den tid och ordning som anges i 
2 kap. 6-9 §§ samt 5 kap. 1 och 
2  §§ gäller 12 kap. 6 § första, 
andra och fjärde styckena, 7 §, 
12 § första stycket och 13 § 
skattebetalningslagen (1997:483.
I fråga om betalningsskyl-
dighet för företrädare för skatt-
skyldig som är juridisk person 
och som inte betalat in skatt i 
den tid och ordning som anges i 
2 kap. 6-9 §§ samt 5 kap. 1 och 
2  §§ gäller 12 kap. 6 § första, 
andra och fjärde styckena, 7 §, 
12 § första stycket och 13 § 
skattebetalningslagen 
(1997:483).
Beskattningsmyndigheten 
beslutar om ansvar för delägare 
i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § 
lagen (1980:1102) om handels-
bolag och enkla bolag avseende 
skatt enligt denna lag.
________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Den nya bestämmelsen 
skall dock inte tillämpas i mål om betalningsskyldighet för delägare i 
handelsbolag som anhängiggjorts före utgången av år 1997.
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om 
särskilt pensionstillägg till folkpension för 
långvarig vård av sjukt eller handikappat barn
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1990:773) om särskilt pen-
sionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handi-
kappat barn skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
Storleken av det särskilda pensionstillägget beräknas på grundval av 
det antal vårdår som föräldern räknas till godo. Till grund för 
beräkningen av pensionstillägget får läggas högst femton vårdår.
Vid beräkningen bortses från år för vilket föräldern enligt lagen 
(1962:381) om allmän försäkring
1. har fått förtidspension eller sjukbidrag under större delen av 
kalenderåret,
2. har tillgodoräknats pensionspoäng,
3. skulle ha tillgodoräknats 
pensionspoäng om tilläggspen-
sionsavgift hade betalats inom 
föreskriven tid, 
3. inte har tillgodoräknats 
pensionspoäng på grund av 
bristande eller underlåten av-
giftsbetalning,
4. skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om undantagande från 
försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § i lagrummets 
lydelse före den 1 januari 1982 inte hade gällt för honom.
För år efter det då föräldern fyllt 64 år får vårdår inte tillgodoräknas 
honom. Detsamma gäller för år då föräldern enligt 6 kap. 1 § tredje 
stycket samma lag har tagit ut ålderspension före den månad under 
vilken han fyllt 65 år.
_________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.15 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550)
Härigenom föreskrivs att 38 § tullagen (1994:1550) skall ha 
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
38 §1 
I fråga om betalningsskyl-
dighet för företrädare för en 
tullskyldig som är juridisk per-
son och som inte har betalat in 
tull i rätt tid och ordning gäller 
12 kap. 6 § första, andra och 
fjärde styckena, 7 §, 12 § första 
stycket och 13 § skattebetal-
ningslagen (1997:483).
I fråga om betalningsskyl-
dighet för företrädare för en 
tullskyldig som är juridisk per-
son och som inte har betalat in 
tull i rätt tid och ordning gäller 
12 kap. 6 § första, andra och 
fjärde styckena, 7 §, 12 § första 
stycket och 13 § skattebetal-
ningslagen (1997:483).
Tullmyndigheten beslutar om 
ansvar för delägare i handels-
bolag enligt 2 kap. 20 § lagen 
(1980:1102) om handelsbolag 
och enkla bolag avseende tull 
enligt denna lag.
Hos den som har blivit ålagd 
betalningsskyldighet får indriv-
ning ske i samma ordning som 
gäller för tull enligt 37 §.
Hos den som har blivit ålagd 
betalningsskyldighet får indriv-
ning ske i samma ordning som 
gäller för tull enligt 37 §.
__________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Den nya bestämmelsen 
skall dock inte tillämpas i mål om betalningsskyldighet för delägare i 
handelsbolag som anhängiggjorts före utgången av år 1997.
3 Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen för 1998 (prop. 1997/98:1) aviserade regeringen 
att den avsåg att förelägga riksdagen ett förslag som syftade till att det 
skulle bli lättare för den som startar näringsverksamhet att få F-
skattsedel. Budgetpropositionen överlämnades till riksdagen den 19 
september 1997.
Regeringen lägger nu fram ett förslag till förändringar i reglerna om 
utfärdande av F-skattsedlar som har utarbetats inom Finans-
departementet. Synpunkter på förslaget har under hand hämtats in från 
Riksskatteverket.
Strax innan 1996/97 års riksmöte avslutades beslutade riksdagen om 
ett nytt system för skattebetalningar m.m. (prop. 1996/97:100, bet. 
1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276, SFS 1997:483 m.fl.). Under 
arbetet med den närmare utformningen av de administrativa rutinerna 
för det nya systemet har Riksskatteverket uppmärksammat vissa regler 
som bör justeras. Vi kommer därför att i detta sammanhang också 
föreslå några sådana justeringar. Vi föreslår även ett antal 
följdändringar i anslutning till den nya lagen, skattebetalningslagen 
(1997:483). Synpunkter på ändringarna har under hand hämtats in från 
Riksförsäkringsverket.
Vidare har uppmärksammats att det nya systemet påverkar 
medelstilldelningen till Allmänna pensionsfonden. Regeringen tar i 
detta sammanhang därför även upp ändringar som rör fördelningen av 
medel mellan andra och tredje fondstyrelserna. Frågan har beretts 
gemensamt med Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket, Riksrevi-
sionsverket och Riksgäldskontoret. Synpunkter har också under hand 
hämtats in från Allmänna pensionsfonden.
Regeringen behandlar slutligen en framställning från Riksskatte-
verket om ändring i skatteregisterlagen (1980:343). Datainspektionen 
har yttrat sig över framställningen (dnr Fi97/2226).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 25 september 1997 att inhämta Lagrådets 
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 1. Övriga lagförslag 
faller inte inom Lagrådets granskningsområde eller är av sådan 
beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. I denna 
proposition läggs inte fram något förslag till ändring av 
bestämmelserna om företrädare för staten vid ackord och 
skuldsanering m.m. Regeringen avser att förelägga riksdagen förslag i 
dessa frågor i ett senare sammanhang.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Lagrådets 
synpunkter behandlas i författningskommentarerna till de lagrum som 
Lagrådet lämnat synpunkter på. Lagrådets granskning har också lett 
till vissa redaktionella ändringar i lagtexten.
4 Utfärdande av F-skattsedel
4.1 Bakgrund
Reglerna om F-skattsedel infördes den 1 april 1993 (prop. 
1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292, SFS 1992:680 
m.fl.). Syftet med förändringen var bl.a. att åstadkomma klara och 
enkla regler i fråga om skyldigheten att göra skatteavdrag och betala 
sociala avgifter på ersättningar till uppdragstagare. Det är numera 
arbets- eller uppdragstagarens skattsedel som avgör om arbets- eller 
uppdragsgivaren skall göra preliminärskatteavdrag och betala sociala 
avgifter. Skattsedeln avgör däremot inte till vilket inkomstslag en viss 
ersättning skall hänföras vid taxeringen. Skattsedeln avgör inte heller 
det arbetsrättsliga förhållandet.
Det finns två typer av skattsedlar på preliminär skatt, A-skattsedel 
och F-skattsedel. F-skattsedeln är avsedd för fysiska och juridiska 
personer som bedriver eller kan antas komma att bedriva 
näringsverksamhet. En fysisk person som har en F-skattsedel betalar 
själv sin preliminära skatt och sina sociala avgifter i form av 
egenavgifter. Har mottagaren av ersättning för arbete en A-skattsedel 
skall i stället den som betalar ut ersättningen göra skatteavdrag för 
betalning av den preliminära skatten och betala sociala avgifter i form 
av arbetsgivaravgifter. Ansökan om F-skattsedel görs hos 
skattemyndigheten.
4.2 Överväganden och förslag
Regeringens förslag: Det skall bli lättare för den som startar 
verksamhet att få en F-skattsedel. En F-skattsedel skall efter ansökan 
utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva 
näringsverksamhet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att 
näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas.
Skälen för regeringens förslag: Vid årsskiftet 1997/98 ersätts 
uppbördslagen (1953:272, UBL) av en ny lag om betalning av skatter 
och avgifter, skattebetalningslagen (1997:483, SBL). Enligt 4 kap. 7 § 
SBL skall en F-skattsedel efter ansökan utfärdas för den som bedriver 
eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet. Bestämmelsen 
har förts över från 33 b § första stycket UBL. 
Som en grundläggande förutsättning för att en F-skattsedel skall 
utfärdas gäller således att det skall vara fråga om näringsverksamhet. I 
21 § kommunalskattelagen (1928:370) definieras begreppet närings-
verksamhet som yrkesmässig självständigt bedriven förvärvs-
verksamhet.
Vid prövning av en ansökan om F-skattsedel gör skattemyndigheten 
en preliminär bedömning av om den skattskyldiges inkomster vid 
taxeringen kommer att behandlas som inkomst av tjänst eller inkomst 
av näringsverksamhet. Bedöms verksamheten vara inkomst av tjänst 
skall någon F-skattsedel inte utfärdas. Detta medför att arbets- eller 
uppdragsgivaren skall göra skatteavdrag för betalning av den 
preliminära skatten samt betala sociala avgifter.
Den nuvarande ordningen för utfärdande av F-skattsedlar har fun-
gerat mycket väl. Viss kritik har dock riktats mot villkoren för att få 
en F-skattsedel. De som startar eget företag har ibland alltför svårt att 
få F-skattsedel beroende på att vissa skattemyndigheter tolkat bestäm-
melserna restriktivt och bl.a. krävt att företaget redan innan det startar 
skall kunna uppge ett visst antal uppdragsgivare. Om inte tillräckligt 
många uppdragsgivare uppgivits har verksamheten bedömts inte vara 
näringsverksamhet.
Som nyss sagts är villkoren för att utfärda en F-skattsedel direkt 
knutna till begreppet näringsverksamhet. En eventuell förändring i 
näringsverksamhetsbegreppet kommer automatiskt att få genomslag i 
tilldelningen av F-skattsedlar. Näringsverksamhetsbegreppet har under 
lång tid mejslats ut i praxis. Riksskatteverket har startat ett projekt 
som syftar till att kartlägga nuvarande praxis särskilt med avseende på 
självständighetskriteriet. Regeringen anser att ett sådant arbete är 
angeläget. 
Enligt Riksskatteverket är det så gott som uteslutande i samband 
med fysiska personers ansökningar om F-skattsedel som det kan 
uppstå problem. Av statistikuppgifter som Riksskatteverket tagit fram 
framgår det att 40 343 fysiska personer ansökte om F-skattsedel under 
1996. Av dessa nekades 1 510 personer F-skattsedel, varav 488 
personer på grund av att förutsättningarna för näringsverksamhet inte 
ansågs vara uppfyllda. Detta innebär att endast 1,21 % av ansök-
ningarna avslogs med motiveringen att det inte var fråga om 
näringsverksamhet. För första halvåret 1997 var motsvarande siffror 
26 513 ansökningar och 818 avslag, varav 312 stycken eller 1,18 % på 
grund av att det inte var fråga om näringsverksamhet.
I praktiken är det således ett mycket litet antal personer som vägras 
F-skattsedel. För den enskilde individen är emellertid frågan av 
väsentlig betydelse. Med de rättsverkningar som är knutna till F-
skattsedeln är det svårt för en näringsidkare att få uppdrag om han 
eller hon inte har en F-skattsedel.
När det gäller utfärdandet av F-skattsedlar för aktiebolag och 
ekonomiska föreningar behöver skattemyndigheten inte mer ingående 
utreda om dessa bedriver eller har för avsikt att bedriva närings-
verksamhet. I dessa fall är det tillräckligt med en enkel ansökan. En 
mer ingående prövning är i princip aktuell enbart om den juridiska 
personen fått sin F-skattsedel återkallad (prop. 1991/92:112 s. 92). För 
enskilda personer görs däremot i vissa fall en mer omfattande 
utredning för att bedöma om F-skattsedel skall utfärdas eller inte. 
Detta gäller särskilt när det kan vara svårt att avgöra om en nystartad 
verksamhet kan betraktas som näringsverksamhet eller inte. Det 
avgörande är hur verksamheten faktiskt har bedrivits. Den bedöm-
ningen kan göras först i efterhand. Det är således först efter någon tid 
och ofta inte förrän i samband med taxeringen som det går att 
konstatera om verksamheten har bedrivits under sådana former att den 
är att hänföra till näringsverksamhet.
På grund av den osäkerhet som kan råda vid bedömningen av om en 
verksamhet är näringsverksamhet eller inte och i syfte att underlätta 
för egenföretagare i ett inledande skede bör reglerna för att få F-
skattsedel bli mer generösa. Med en mer generös utformning av reg-
lerna uppnår man även en mer lika behandling av de olika företags-
formerna. Redan när systemet med F-skattsedel infördes uttalades det 
dessutom i lagens förarbeten att man borde vara relativt generös när 
det gäller möjligheten att utfärda F-skattsedel (prop. 1991/92:112 
s. 80).
Att föreslå att alla som ansöker om en F-skattsedel skall få en sådan 
vore dock att sträcka sig för långt. Det måste finnas en möjlighet för 
skattemyndigheten att vägra utfärda F-skattsedel i de fall där det 
framgår att den uppgivna verksamheten inte är näringsverksamhet.
Regeringen anser att en mer ändamålsenlig ordning är att F-
skattsedel får utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för 
avsikt att bedriva näringsverksamhet, såvida det inte finns skälig 
anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer 
att bedrivas. Regeringen föreslår en sådan ordning.
Förslaget innebär inte någon ändring av begreppet näringsverk-
samhet, men gör att det blir lättare att få en F-skattsedel eftersom en 
sådan skall utfärdas om det inte finns skäl anta att det varken bedrivs 
eller kan komma att bedrivas näringsverksamhet. Skäl till sådant 
antagande kan finnas om sökanden inte lämnat tillräckliga uppgifter 
om verksamheten eller inte lämnat några uppgifter alls. Att ansökan 
om F-skatt skall göras på särskild blankett bör lämpligen anges i 
förordningsform. Det bör ankomma på Riksskatteverket att fastställa 
formulär för blanketter som används vid ansökan.
Med den föreslagna utformningen av reglerna blir det än viktigare 
än i dag att skattemyndigheten i samband med utfärdandet av F-
skattsedel informerar sökanden om att bedömningen är preliminär och 
att en annan bedömning kan göras senare t.ex. vid taxeringen. Det kan 
vara lämpligt att skattemyndigheterna, liksom många av dem gör 
redan nu, genom samtal eller besök följer upp de som nyligen fått F-
skattsedel i syfte att kontrollera att den bedrivna verksamheten är 
näringsverksamhet.
Förslaget föranleder ändringar i 4 kap. 7 § SBL.
5 Skatteregisterlagen
Regeringens förslag: Uppgift om delägare i enkelt bolag och 
partrederi skall få registreras i det centrala skatteregistret.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.
Datainspektionen har inget att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Uppgift om enkla bolag och 
partrederier får i dag registreras i det centrala skatteregistret. De får 
också tilldelas organisationsnummer enligt 2 § lagen (1974:174) om 
identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Ett enkelt bolag är 
dock inte någon juridisk person och därmed inte skattskyldigt. Varje 
delägare skall redovisa och betala sin andel av bolagets skatter och 
avgifter.
Av 23 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) framgår att 
skattemyndigheten efter ansökan av samtliga delägare i ett enkelt 
bolag eller partrederi skall kunna besluta att en viss delägare tills 
vidare skall svara för redovisning och betalning av avdragen skatt, 
arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som hänför sig till 
verksamheten, och i övrigt företräda bolaget eller partrederiet i frågor 
som rör sådan skatt. Om den utsedda representanten inte fullgör dessa 
skyldigheter ansvarar även övriga delägare.
Samtliga beskattningsbeslut för en skattskyldig kommer att debi-
teras eller krediteras personens skattekonto. För att skattemyndigheten 
skall kunna avgöra om representanten skött sina åligganden för 
bolaget eller partrederiet måste dessa debiteringar och krediteringar 
särskiljas från skattetransaktioner som inte rör bolaget. Denne måste 
därför tilldelas ett skattekonto under sitt registreringsnummer som 
representant. Skattemyndigheten måste dessutom registrera uppgifter 
om samtliga delägare i bolaget. Skälet till detta är att samtliga delägare 
måste ansöka om registrering och att skattemyndigheten skall ha 
möjlighet att kräva de andra delägarna om inte representanten fullgör 
sina skyldigheter. Det är oklart om registrering av delägare i enkla 
bolag och partrederier med nuvarande regler får ske i det centrala 
skatteregistret. Enligt regeringens mening bör sådan uppgift få 
registreras. Uppgiften kan inte anses integritetskänslig och är nöd-
vändig för att skattemyndigheten skall kunna sköta sin verksamhet. 
Bestämmelser om att uppgift om delägare i enkla bolag och part-
rederier får registreras bör tas in i 7 § skatteregisterlagen (1980:343).
6 Allmänna pensionsfonden
Regeringens förslag: Fördelningen av medel mellan andra och tredje 
fondstyrelsen skall utgå från arbetsgivarens avgiftsunderlag per år, 
dvs. arbetsgivarnas totala årslönesumma. Till andra fondstyrelsen 
skall de tilläggspensionsavgifter överföras som erläggs av arbetsgivare 
med en årslönesumma på minst 240 basbelopp. Årslönesumman skall 
avse det år som föregått inkomståret.
Skälen för regeringens förslag: Skattekontosystemet kommer i 
viss mån att påverka medelstilldelningen till Allmänna pensions-
fonden. Bestämmelser om Allmänna pensionsfonden finns i lagen 
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. I lagens 
2  § regleras hur Riksförsäkringsverket skall fördela influtna tilläggs-
pensionsavgifter mellan första, andra och tredje fondstyrelserna. Till 
första fondstyrelsens förvaltning överförs tilläggspensionsavgifter som 
erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter 
samt av bolag, föreningar och stiftelser i vilka staten, kommuner eller 
därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande. Till 
andra fondstyrelsen överförs tilläggspensionsavgifter från andra 
arbetsgivare som har ett avgiftsunderlag som per månad överstiger 20 
basbelopp. Tilläggspensionsavgifter som erläggs av övriga arbets-
givare överförs till tredje fondstyrelsen.
Skattekontosystemet påverkar fördelningen mellan andra och tredje 
fondstyrelsen på så sätt att det kommer att bli svårt att fördela medlen 
på grundval av de månatliga redovisningarna. Det är därför nöd-
vändigt att finna en annan grund för fördelningen. En ändrad fördel-
ningsgrund bör i likhet med den nuvarande utgå från arbetsgivarens 
avgiftsunderlag. Regeringen föreslår därför att fördelningen utgår från 
avgiftsunderlaget per år i stället för avgiftsunderlaget per månad. 
Detta innebär att andra fondstyrelsen skall erhålla de medel som 
erläggs av arbetsgivare med en årslönesumma på minst 240 bas-
belopp. Vid bestämmandet av vilka arbetsgivare som omfattas bör 
man kunna utgå från föregående års redovisning. Riksskatteverket kan 
därvid i förväg märka ut vilka arbetsgivare som är aktuella. Nystartade 
företag får under första året hänföras till tredje fonden. Förslaget torde 
endast innebära en marginell förändring i fördelningen mellan andra 
och tredje fondstyrelsen.
Förslaget föranleder ändringar i 2 § lagen med reglemente för 
Allmänna pensionsfonden.
7 Ekonomiska konsekvenser
Det kan inte uteslutas att de ändrade reglerna om utfärdande av F-
skattsedel leder till en marginell ökning av de slutliga uppbörds-
förlusterna vad gäller skatter och avgifter. Å andra sidan bör de 
förbättrade möjligheterna att starta verksamhet leda till en viss 
minskning av utnyttjandet av olika bidragssystem. Eftersom de nu 
nämnda effekterna måste antas bli mycket små och dessutom kan 
förväntas till större eller mindre del ta ut varandra står det enligt 
regeringens mening klart att de sammantagna statsfinansiella effekt-
erna av förslagen är försumbara.
8 Författningskommentar
8.1 Förslaget till lag om ändring i 
skattebetalningslagen (1997:483)
1 kap.
1 §
I ett nytt andra stycke klargörs att tullagen (1994:1550) skall tillämpas 
när mervärdesskatt skall betalas för varor vid import.
4 §
I en ny punkt 5 i tredje stycket anges i förtydligande syfte att med 
skattskyldig likställs en delägare i ett handelsbolag som enligt 2 kap. 
20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag har ålagts 
betalningsansvar för skatt. Att beslut om betalningsskyldighet för 
delägare i handelsbolag fattas av skattemyndigheten framgår av 
12 kap. 8  a §.
4 kap.
5 §
Ändringen har gjorts för att skattemyndigheten skall kunna utfärda 
särskild A-skatt för den som skall betala förmögenhetsskatt eller 
fastighetsskatt.
7 §
Frågan om utfärdande av F-skattsedel har behandlats i avsnitt 4.2. 
Syftet med den föreslagna ändringen av bestämmelsen är att göra det 
lättare för den som startar en verksamhet att få en F-skattsedel. För att 
en F-skattsedel skall utfärdas räcker det med att sökanden lämnar 
uppgifter som visar att han eller hon har för avsikt att bedriva 
näringsverksamhet. Att ansökan om F-skatt skall göras på särskild 
blankett bör lämpligen anges i förordningsform. Det bör ankomma på 
Riksskatteverket att fastställa formulär för blanketter som används vid 
ansökan. Det är enbart i det fall skattemyndigheten har skälig 
anledning att anta att det varken är eller kommer att vara fråga om 
näringsverksamhet som en F-skattsedel skall vägras. Här avses bl.a. 
det fallet att det av sökandes uppgifter framgår att verksamheten inte 
kan betraktas som näringsverksamhet eller att sökanden inte lämnat 
föreskrivna uppgifter.
5 kap.
2 §
En ny punkt 8 i andra stycket har införts för att skatteavdrag skall 
kunna göras från bl.a. avgångsvederlag, skadestånd enligt lagen 
(1982:80) om anställningsskydd och liknande ersättningar som utgör 
skattepliktig intäkt av tjänst. Dessa ersättningar utgör som regel inte 
ersättning för arbete och kan därför inte med paragrafens nuvarande 
lydelse bli föremål för skatteavdrag. Enligt 2 kap. 3 § lagen 
(1981:691) om socialavgifter skall arbetsgivaravgifter betalas på 
denna typ av ersättning.
7 §
Genom ändringen kan också den som betalar ut ersättning för arbete 
till någon som åberopar en F-skattsedel utan att faktiskt ha en sådan 
göras solidariskt ansvarig för skatten enligt 12 kap. 3 §.
9 §
I punkt 7 har en felaktig hänvisning till sista stycket i lagen om 
självdeklaration och kontrolluppgifter rättats.
14 §
I ett nytt andra stycke har tagits in en bestämmelse motsvarande den 
som redan finns i 18 kap. 3 § fjärde stycket.
10 kap.
30 §
Ändringen är en följd av att ett nytt andra stycke förs in i 1 kap. 1 §.
11 kap.
13 §
Med paragrafens nuvarande utformning skall nedsättning av 
preliminär skatt göras endast om debiterad F-skatt eller särskild A-
skatt överstiger den slutliga skatten. Preliminär skatt kan emellertid 
även betalas genom skatteavdrag. Även denna form av skatt och andra 
belopp som skall beaktas enligt 14 § andra stycket 1 och 2 bör ingå 
vid en jämförelse mellan slutlig och debiterad preliminär skatt. 
Paragrafen och rubriken närmast före paragrafen har därför 
formulerats om.
12 kap.
8 a § 
Paragrafen som är ny har införts på inrådan av Lagrådet. Den ordning 
beträffande källskatter och arbetsgivaravgifter som sedan länge 
tillämpats i praktiken slås här fast, nämligen att skattemyndigheten har 
rätt att fastställa betalningsskyldighet för delägare i handelsbolag 
enligt 2 kap. 20 § lagen om handelsbolag och enkla bolag. 
Bestämmelserna avses gälla också i fråga om mervärdesskatt. 
Skattemyndigheten kan således ålägga en delägare i ett handelsbolag 
betalningsskyldighet avseende handelsbolagets källskatter, arbets-
givaravgifter och mervärdesskatt.
15 kap.
12 §
Paragrafen slopas som en följd av att ett nytt andra stycke förs in i 
1 kap. 1 §. 
16 kap.
4 §
Ändringen har gjorts för att klargöra vad som avses med ursprunglig 
förfallodag enligt 19 kap. 7 §.
6 §
I paragrafen har ett tillägg gjorts för beslut om debitering av 
skattetillägg och förseningsavgift. Sådana beslut kan fattas separat och 
inte enbart genom omprövningsbeslut. Detsamma gäller skatte-
myndighetens beslut om ansvar enligt 12 kap. Samtidigt har orden 
”eller till följd av domstols beslut” tagits bort. Ett beslut från domstol 
omfattas av begreppet debiteringsåtgärd enligt 11 kap. 20 §. 
19 kap.
8 §
Ändringen är en följd av tillägget i 19 kap. 10 §.
10 §
I skattekontosystemet är det inte möjligt att direkt avgöra vilka 
skatteskulder ett underskott består av eftersom det inte finns någon 
automatisk avräkningsordning i systemet. För att man inte skall 
tvingas att fördela ett underskott på olika skatter bör ett underskott 
som inte överstiger 10 000 kr behandlas på ett och samma sätt 
oberoende av hur det har uppkommit. På ett sådant underskott bör den 
lägsta kostnadsräntan alltid beräknas, dvs. räntan bör i dessa fall 
beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan. Om olika 
räntesatser är tillämpliga skall vid betalning av en del av skatteskulden 
i första hand den delen anses vara betald på vilken den högsta 
kostnadsräntan skulle ha beräknats. Bestämmelser om detta har tagits 
in i ett nytt andra stycke. 
Ändringen motsvarar delvis förslaget i 19 kap. 2 § i lagrådsremissen 
men har kompletterats.
Punkt 1 d av övergångsbestämmelserna
I en ny punkt föreskrivs att skattebetalningslagens bestämmelser om 
periodisk sammanställning skall börja tillämpas första gången på 
uppgifter som avser första kalenderkvartalet 1998. 
Punkt 4 av övergångsbestämmelserna
Ändringen innebär att även den som har brustit i sin redovisning eller 
betalning av skatter och avgifter enligt uppbördslagen, lagen om 
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller mervärdesskattelagen 
kan få sin F-skattsedel återkallad.
Punkt 5 c av övergångsbestämmelserna
Riksskatteverkets föreskrifter m.m. om länsstyrelses inventering hos 
kronofogdemyndighet har utfärdats med stöd av 10 och 44 §§ i den 
numera upphävda medelsförvaltningskungörelsen (1964:886). Efter-
som författningen med bemyndigande för Riksskatteverket att ge 
föreskrifter har upphört att gälla kan verket inte besluta om att 
upphäva föreskriften. Det måste i stället göras genom lag.
Punkt 8 av övergångsbestämmelserna
Tillägget innebär att reglerna i skattebetalningslagen om vilken 
myndighet som skall fatta beslut även skall gälla för tidigare år när 
uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från 
arbetsgivare skall tillämpas om beslutet rör arbetsgivare.
Punkt 9 av övergångsbestämmelserna
Bestämmelsen har kompletterats med en regel om betalnings-
skyldighet för delägare i handelsbolag.
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072) 
om förmånsberättigade skattefordringar m.m.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
Bestämmelserna har kompletterats med en regel om vad som skall 
gälla i fråga om slutlig skatt och avgift som fortfarande skall uppbäras 
enligt bestämmelserna i uppbördslagen eller lagen om uppbörd av 
socialavgifter från arbetsgivare.
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) 
med reglemente för Allmänna pensionsfonden
2 §
Ändringen i första stycket punkt 2 föranleds av att fördelningen av 
medel mellan andra och tredje fondstyrelsen skall utgå från arbets-
givarens avgiftsunderlag per år i stället för avgiftsunderlaget per 
månad (se avsnitt 7). Till andra fondstyrelsen skall de tilläggspen-
sionsavgifter överföras som erläggs av arbetsgivare med en årslöne-
summa på minst 240 basbelopp.
Ändringarna i första stycket punkt 4 är en följd av att sjömans-
skattelagen upphör att gälla vid utgången av 1997 och att rubriken till 
lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter föreslås ändrad i 
budgetpropositionen (prop. 1997/98:1) till lagen om allmän pensions-
avgift.
8.4 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen 
(1990:324)
Punkt 3 av övergångsbestämmelserna
Tillägget innebär att samma myndighet skall fatta beslut i taxerings-
ärenden och i ärenden om debitering av slutlig, kvarstående eller 
tillkommande skatt för år 1998 och tidigare års taxeringar.
8.5 Förslaget till lag om ändring i 
mervärdesskattelagen (1994:200)
11 kap.
5 §
I paragrafen regleras vilka uppgifter som en faktura skall innehålla. I 
punkt 6 fanns rörande registreringsnumret tidigare en hänvisning till 
14 kap. 24 §. När 14 kap. upphävdes slopades även hänvisningen. 
Genom det nu gjorda tillägget klargörs att det är registreringsnumret 
till mervärdesskatt som skall anges.
Punkt 2 av övergångsbestämmelserna
I punkten anges att mervärdesskattelagens bestämmelser skall 
tillämpas för periodiska sammanställningar som avser tid före 
utgången av år 1997. För tiden därefter gäller de nya bestämmelserna i 
skattebetalningslagen.
8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:356) om 
ändring i lagen (1996:1331) om ändring i 
kommunalskattelagen (1928:370)
Punkt 4 av anvisningarna till 49 §
I punkten har en felaktig hänvisning till uppbördslagen (1953:272) 
rättats.
8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:524) om 
ändring i lagen (1996:1344) om ändring i 
skatteregisterlagen (1980:343)
7 §
I punkt 1 har tagits in en bestämmelse om att registrering av delägare i 
enkla bolag och partrederier skall få ske i det centrala skatteregistret.
I punkt 3 har SFS-numret till skattebetalningslagen tagits bort 
eftersom detta anges redan i punkt 2.
8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om 
arvsskatt och gåvoskatt
70 §
I paragrafen har en felaktig hänvisning till uppbördslagen rättats till.
8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om 
allmän försäkring
3 kap.
2 a §
Ändringarna i tredje stycket är enbart av terminologisk art.
I fjärde stycket har i förtydligande syfte angetts att det skall vara 
fråga om en F-skattsedel med villkor enligt 9 kap. 4 § 
skattebetalningslagen som skall ha åberopats för att ersättningen skall 
räknas som inkomst av annat förvärvsarbete.
13 kap. 
3 § 
I paragrafen anges att 12 kap. 2 § andra stycket skall tillämpas enligt 
den lydelse stycket hade fram till den 1 januari 1998. Innebörden av 
detta är att de äldre föreskrifterna i nämnda lagrum fortfarande skall 
tillämpas såvitt avser år före år 1998 för vilka den försäkrade på grund 
av utebliven betalning av tilläggspensionsavgift inte tillgodoräknats 
pensionspoäng. 
Språket i paragrafen har vidare moderniserats.
14 kap.
3 §
I paragrafen anges att 12 kap. 2 § andra stycket skall tillämpas enligt 
den lydelse stycket hade fram till den 1 januari 1998. De äldre 
föreskrifterna i nämnda lagrum skall fortfarande tillämpas såvitt avser 
år före år 1998 för vilka den försäkrade på grund av utebliven 
betalning av tilläggspensionsavgift inte tillgodoräknats pensions-
poäng. Vidare har, i förtydligande syfte, den tillämpbara procentsatsen 
30 upprepats.
15 kap.
1 §
Ändringen i paragrafens första stycke är en följdändring.
I paragrafens andra stycke anges att 12 kap. 2 § andra stycket skall 
tillämpas enligt den lydelse stycket hade fram till den 1 januari 1998. 
Innebörden av detta är att de äldre föreskrifterna i nämnda lagrum 
fortfarande skall tillämpas såvitt avser år före år 1998 för vilka den 
försäkrade på grund av utebliven betalning av tilläggspensionsavgift 
inte tillgodoräknats pensionspoäng.
Punkt 8 av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Ändringen i andra stycket har gjorts på grund av att bestämmelserna i 
11 kap. 6 § första stycket har ändrats. Ändringen är en följdändring 
och innebär således inte någon ändring i sak. 
8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om 
pensionstillskott
4 § 
Ändringen har gjorts på grund av att bestämmelserna i 11 kap. 6 § 
första stycket har ändrats. Ändringen är en följdändring och innebär 
således inte någon ändring i sak. 
8.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om 
arbetsskadeförsäkring
4 kap.
5 §
Ändringarna i andra stycket föranleds av att uppbördslagen ersatts av 
skattebetalningslagen och att skyldigheten att betala preliminär A-
skatt ersatts av en skyldighet att vidkännas skatteavdrag för betalning 
av den preliminära skatten.
6 kap.
1 § 
Ändringen har gjorts på grund av att bestämmelserna i 11 kap. 6 § 
första stycket har ändrats. Ändringen är en följdändring och innebär 
således inte någon ändring i sak. 
8.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om 
delpensionsförsäkring
4 § 
I paragrafens första stycke anges att kravet för att vara försäkrad för 
delpension också är att den försäkrade från och med det år denne fyllt 
45 år skall ha varit förvärvsverksam i sådan utsträckning att denne för 
minst tio år tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst för till-
Läggspension. Kravet innebär således att pensionsgrundande inkomst 
skall ha fastställts för den försäkrade under minst tio år. Sådan 
inkomst fastställs om summan av inkomst av anställning och inkomst 
av annat förvärvsarbete överstiger det för det aktuella året gällande 
basbeloppet, oavsett om den försäkrade erlagt någon tilläggs-
pensionsavgift eller inte. Andra stycket i paragrafen har därför tagits 
bort.
12 §
I paragrafens andra stycke har en ändring gjorts på grund av att 
bestämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket har ändrats. Ändringen är 
en följdändring och innebär således inte någon ändring i sak.
8.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om 
punktskatter och prisregleringsavgifter
5 kap.
17 §
I ett nytt andra stycke anges att beskattningsmyndigheten har rätt att 
fatta beslut om betalningsskyldighet för delägare i handelsbolag enligt 
2 kap. 20 § lagen om handelsbolag och enkla bolag. Bestämmelsen har 
tagits in sedan Lagrådet ansett att det i skattebetalningslagen 
(1997:483) borde finnas en uttrycklig bestämmelse om vem som har 
rätt att ålägga en delägare i ett handelsbolag betalningsskyldighet. I 
skattebetalningslagen togs en sådan bestämmelse in i ny paragraf, 
12 kap. 8 a §. En motsvarande bestämmelse bör införas även på 
punktskatteområdet.
8.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om 
särskilt pensionstillägg till folkpension för 
långvarig vård av sjukt eller handikappat barn
4 § 
Ändringen i andra stycket punkt 3  har gjorts på grund av att 
bestämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket har ändrats. Ändringen är 
en följdändring och innebär således inte någon ändring i sak.
8.15 Förslaget till lag om ändring i tullagen 
(1994:1550)
38 §
I ett nytt andra stycke anges att tullmyndigheten har rätt att fatta beslut 
om betalningsskyldighet för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § 
lagen om handelsbolag och enkla bolag. Bestämmelsen har tagits in 
sedan Lagrådet ansett att det i skattebetalningslagen (1997:483) borde 
finnas en uttrycklig bestämmelse om vem som har rätt att ålägga en 
delägare i ett handelsbolag betalningsskyldighet. I skattebetalnings-
lagen togs en sådan bestämmelse in i en ny paragraf, 12 kap. 8 a §. En 
motsvarande bestämmelse bör införas även på tullområdet.
LAGRÅDET
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-10-13
Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet
Arne Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson.
Enligt en lagrådsremiss den 25 september 1997 (Finansdeparte-
mentet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över 
förslag till 
1.	lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
2.	lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade 
	skattefordringar m.m.,
3.	lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för 
	Allmänna pensionsfonden,
4.	lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
5.	lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande
	statliga fordringar m.m.,
6.	lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
7.	lag om ändring i lagen (1997:356) om ändring i lagen
	(1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen
	(1928:370),
8.	lag om ändring i lagen (1997:524) om ändring i lagen
	(1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343). 
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn 
Ingrid Engquist.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
1 kap. 4 §
I tredje stycket  räknas under olika punkter upp personer som skall 
likställas med skattskyldig. Uppräkningen utvidgas enligt förslaget 
med en ny punkt 5 avseende delägare i handelsbolag som enligt 
2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag 
(HBL) har ålagts betalningsskyldighet för skatt. I författnings-
kommentaren sägs att det rör sig om en ändring i förtydligande syfte 
och att det av bestämmelsen följer att beslut om betalningsskyldighet 
för bolagsmän i handelsbolag fattas av skattemyndigheten.
	Enligt 2 kap. 20 § HBL svarar bolagsmännen solidariskt för 
bolagets förpliktelser. Avsikten med den ifrågavarande föreskriften i 
skattebetalningslagen är tydligen att klargöra att skattemyndigheten 
har rätt att fastställa sådan betalningsskyldighet för bolagsmännen och 
därigenom tillskapa exekutionstitlar mot dem. Enligt Lagrådets 
mening kan lagändringen ifrågasättas från två utgångspunkter. För det 
första är det tveksamt i vad mån fråga är om ett förtydligande och inte 
en materiell ändring. – För det andra kan den åsyftade innebörden - 
dvs. att skattemyndigheten skall ha rätt att fastställa betalnings-
skyldigheten – inte anses framgå av den föreslagna föreskriften.
Frågan om skattemyndighet är behörig att fastställa betalnings-
skyldighet enligt 2 kap. 20 § HBL vad gäller skatt har diskuterats 
sedan lång tid. Olika meningar har framförts bl.a. beroende på vilken 
 typ av skatt det gällt. Vad beträffar källskatt och arbetsgivaravgifter 
har Regeringsrätten i rättsfallet RÅ 1990 ref. 50 funnit att skatte-
myndigheten har behörighet att meddela fastställelsebeslut mot en 
bolagsman (se också RÅ 1981 Ba 3 och JO:s ämbetsberättelse 
1982/83 s. 369-371). När det å andra sidan gäller mervärdesskatt har i 
olika sammanhang uttalats att skattemyndigheten saknar behörighet att 
fastställa en bolagsmans betalningsskyldighet och att detta i stället 
skall ske genom dom eller utslag i mål om betalningsföreläggande, på 
samma sätt som gäller beträffande civilrättsliga fordringar i allmänhet 
(se NJA 1994 s. 231 samt JK:s beslut den 1 augusti 1979, dnr 278-79-
40; jfr NJA 1976 s. 230). Det finns emellertid också uttalanden av 
motsatt innebörd (se SOU 1987:10 s. 321 f. och prop. 1995/96:170 
s. 147).
	Mot denna bakgrund hade det enligt Lagrådets mening - oavsett 
vad som kan anses vara gällande rätt – varit värdefullt om förslaget, 
när nu frågan avses att slutligen regleras, belysts ytterligare bl.a. ge-
nom en remissbehandling. Med hänsyn till att den föreslagna ord-
ningen tillämpats i praktiken sedan länge beträffande källskatter och 
arbetsgivaravgifter vill Lagrådet dock inte motsätta sig att en lag-
reglering nu sker i huvudsak enligt förslaget. Som Lagrådet tidigare 
anfört ger emellertid den föreslagna bestämmelsen inte något klart 
uttryck för vad som åsyftas. Om skattemyndighet skall ges rätt att 
besluta om betalningsskyldighet i förevarande fall bör en uttrycklig 
bestämmelse härom införas i lagen.
19 kap. 2 och 8 §§
I remissen föreslås att den nuvarande bestämmelsen i 8 § om en lägre 
räntenivå (basränta) avseende för sent betald skatt till den del skatten 
inte överstiger 10 000 kr skall upphöra att gälla. I stället införs i 2 § 
första stycket en regel av innebörd att kostnadsränta skall beräknas 
efter en räntesats motsvarande basräntan till den del den sammanlagda 
skatteskulden uppgår till högst 10 000 kr. Förslaget motiveras med att 
det i skattekontosystemet inte är möjligt att direkt avgöra vilka 
skatteskulder ett underskott består av. För att man inte skall tvingas att 
fördela ett underskott på flera skatter bör enligt författningskom-
mentaren ett underskott behandlas på ett och samma sätt oberoende av 
hur det uppkommit.
	Lagrådet inser att svårigheter kan uppkomma när räntereglerna 
skall tillämpas på en skattskyldig vars underskott består av skatte-
skulder för vilka gäller olika ränteberäkningsregler. Såvitt Lagrådet 
kan förstå innebär emellertid de föreslagna ändringarna en lösning på 
problemet endast i de fall då den sammanlagda skatteskulden un-
derstiger 10 000 kr. Till den del skuldbeloppet överstiger 10 000 kr 
synes reglerna om ränteberäkning även framdeles förutsätta att under-
skottet i förekommande fall kan fördelas på olika skatter.
	Tilläggas kan vidare att lagtexten inte ger klart besked om vilken av 
flera skatteskulder som skall omfattas av den förmånliga basräntan. 
Antag exempelvis att en fysisk person, som har en inte förfallen 
skatteskuld enligt 5 § på 45 000 kr, samtidigt har en förfallen skatte-
skuld på 15 000 kr. För dessa skulder gäller tre olika räntenivåer. Det 
framgår inte hur förmånsbeloppet i 2 § första stycket skall fördelas 
mellan dessa skulder.
	Med hänsyn till att de föreslagna ändringarna synes underlätta 
tillämpningen i åtminstone en del fall vill Lagrådet inte motsätta sig 
att dessa genomförs. Den nya bestämmelsen i 2 § första stycket bör 
dock förtydligas. Lagrådet finner det vidare angeläget att ränte-
beräkningsreglerna ses över med inriktning på att åstadkomma ett 
enklare system. 
Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord
rörande statliga fordringar m.m.
3 §
I första stycket föreskrivs för närvarande att förslag om ackord får 
antas, om det kan anses fördelaktigt för det allmänna. I lagråds-
remissen föreslås det ytterligare villkoret för godkännande av ett 
ackordsförslag att annan åtgärd inte behövs från allmän synpunkt. 
Avsikten med detta tillägg är enligt författningskommentaren att göra 
det tydligt att det inte enbart handlar om en ekonomisk jämförelse 
mellan utfallet av ett ackord och utfallet av ett exekutivt förfarande. 
Som exempel på omständigheter som kan föranleda att ett ackords-
förslag inte antas, trots att det är till fördel för det allmänna i snävt 
ekonomisk mening, nämns i lagrådsremissen att företagsledningen har 
förfarit brottsligt eller på annat sätt illojalt mot samhället, liksom att 
förutsättningar finns för att ådöma företagsledaren näringsförbud. 
Också andra omständigheter sägs kunna inverka på bedömningen, 
t.ex. att konkurrensförhållandena är sådana att det framstår som 
stötande att godta ackordsförslaget.
	Den nya bestämmelsen har utformats i överensstämmelse med ett 
förslag av Riksskatteverket, trots att detta förslag under remissbehand-
lingen kritiserats från flera håll för att inte ge tillräcklig ledning för 
bedömningen om ett ackordsförslag skall antas eller ej. Att bestäm-
melsen inte gavs en annan utformning motiverades med att denna 
utformning överensstämde med vad som gäller på andra rättsområden 
och fick anses lämplig även i detta sammanhang. Några exempel på 
förebilder i lagar på andra rättsområden lämnades dock inte.
	Lagrådet delar uppfattningen under remissbehandlingen att den nya 
bestämmelsen från lagteknisk synpunkt inte är tillfredsställande ut-
formad. I stället för att återspegla syftet med bestämmelsen väcker det 
föreslagna tillägget bl.a. frågan vilka andra åtgärder än godkännande 
av ett ackordsförslag som "behövs" från allmän synpunkt.
	Bestämmelsens nuvarande lydelse ger enligt Lagrådets mening 
visst utrymme för tolkningen att det inte kan anses fördelaktigt för det 
allmänna att anta ett ackordsförslag, om denna lösning med hänsyn till 
att gäldenären har förfarit klandervärt eller av annan anledning 
framstår som stötande. För att denna innebörd skall komma till 
tydligare uttryck bör det framgå av lagtexten att det rör sig om dels en 
renodlat ekonomisk bedömning, dels en lämplighetsbedömning med 
hänsyn till gäldenärens personliga förhållanden och andra omstän-
digheter.
	Med hänvisning till det anförda förordar Lagrådet att 3 § första 
stycket ges följande lydelse:
"Förslag om ackord får antas, om det kan anses ekonomiskt 
fördelaktigt för det allmänna och det inte med hänsyn till 
gäldenärens personliga förhållanden eller av annan anledning 
framstår som olämpligt från allmän synpunkt."
4 §
Enligt förslaget till ändring av paragrafen flyttas uppgiften att före-
träda staten som borgenär vid skuldsanering enligt skuldsane-
ringslagen (1994:334) från skattemyndigheten till kronofogde-
myndigheten. Sistnämnda myndighet tilläggs borgenärsfunktionen 
också vid det i lagrådsremissen beskrivna första oreglerade steget av 
skuldsanering och får därvid möjlighet att under vissa förutsättningar 
helt eller delvis efterge statens fordran på skatt.
	Den föreslagna ordningen innebär, som framhålls i remissen, att 
kronofogdemyndigheten får dubbla roller vid skuldsanerings-
förfarandet, nämligen dels som borgenärsföreträdare, dels som hand-
läggande och beslutande myndighet. Vidare skall enligt förslaget 
statens borgenärsfunktioner delas upp på två myndigheter. Skatte-
myndigheten skall sålunda i princip ha kvar borgenärsfunktionen bl.a. 
vid ackord (2 §). Överflyttningen till kronofogdemyndighet av 
borgenärsfunktionen vid skuldsanering motiveras med att den nuvar-
ande ordningen med kronofogdemyndigheten som skuldsanerings-
myndighet och skattemyndigheten som borgenärsföreträdare medfört 
åtskilligt dubbelarbete.
	De principiella betänkligheter som kan resas mot att kronofogde-
myndigheten får en dubbelroll är enligt Lagrådets mening inte av den 
arten att Lagrådet har anledning att motsätta sig förslaget. Lagrådet 
har inte heller anledning att ifrågasätta att den föreslagna ordningen 
innebär en effektivitetsvinst vad gäller skuldsaneringsarbetet. Vad 
som möjligen kan diskuteras är om det är lämpligt att på föreslaget 
sätt dela upp statens borgenärsfunktioner på två myndigheter. 
	Åtminstone i teorin kan beträffande en och samma gäldenär sam-
tidigt uppkomma frågan om ackord eller skuldsanering skall tillämpas. 
Det är angeläget att utvecklingen på området följs så att åtgärder kan 
vidtas om den föreslagna ordningen visar sig ge upphov till problem i 
praktiken.
6 §
Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den 
myndighet som regeringen bestämmer att meddela de föreskrifter som 
behövs för tillämpningen av lagen. Av den allmänna motiveringen 
framgår att bemyndigandet ansetts nödvändigt bl.a. för att Riks-
skatteverket skall kunna ange riktlinjer för när en skattemyndighet 
med stöd av 2 § andra stycket skall uppdra åt en kronofogdemyndighet 
att fatta beslut om att anta förslag till ackord.
	I remissen sägs inget om hur bemyndigandet förhåller sig till reg-
lerna om normgivning i 8 kap. regeringsformen. Det framgår således 
inte om bemyndigandet tar sikte på materiella föreskrifter och – i så 
fall – hur delegeringens lagenlighet bedömts med hänsyn till reglerna i 
8 kap. 3 och 7 §§ regeringsformen. Har avsikten emellertid varit att 
bemyndigandet skall avse endast verkställighetsföreskrifter eller andra 
föreskrifter som regeringen kan meddela med stöd av 8 kap. 13 § 
regeringsformen, kan det sättas i fråga om bemyndigandet är nöd-
vändigt. Saken bör enligt Lagrådets mening klarläggas under det 
fortsatta lagstiftningsarbetet.
Övriga lagförslag
Förslagen lämnas utan erinran.
Lagrådsremissens lagförslag
9 Lagtext
9.1 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen 
(1997:483)
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)
dels att 15 kap. 12 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 4 kap. 5 och 7 §§, 5 kap. 2, 7 och 9 §§, 10 
kap. 30 §, 11 kap. 13 §, 16 kap. 4 och 6 §§ och 19 kap. 2 och 8 §§ samt 
rubriken närmast före 11 kap. 13 § och punkterna 1, 4, 5 och 8 av 
övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och 
betalning av
1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket 
taxeringslagen (1990:324),
2. avgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa 
förvärvsinkomster,
4. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200),
5. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
6. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt eller avgift 
som avses i 1–5 samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen 
(1979:1152), och
7. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1–6.
Lagen gäller inte när skatt 
enligt mervärdesskattelagen skall 
tas ut för varor vid import. I 
sådant fall gäller tullagen 
(1994:1550).
4 §
Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även 
1. avgift och avgiftsskyldig,
2. belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning 
för betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den som är skyldig 
att göra sådant avdrag, samt
3. skattetillägg, förseningsavgift och ränta och den som är skyldig att 
betala skattetillägg, avgift eller ränta.
Med skatt likställs
1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig 
för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt 
denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla 
bolag, och
2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund 
av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till 
skattemyndigheten. 
Med skattskyldig likställs
1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de 
skatter som anges i 1 §,
2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 
10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),
3. den som utan att vara 
skattskyldig här i landet har fått en 
F-skattsedel enligt 4 kap. 7 eller 
8 §, och
4. den som skattemyndigheten 
enligt 23 kap. 3 § har beslutat 
skall svara för redovisning och 
betalning av skatt som hänför sig 
till verksamhet som bedrivs 
genom enkelt bolag eller part-
rederi.
3. den som utan att vara 
skattskyldig här i landet har fått en 
F-skattsedel enligt 4 kap. 7 eller 
8 §,
4. den som skattemyndigheten 
enligt 23 kap. 3 § har beslutat 
skall svara för redovisning och 
betalning av skatt som hänför sig 
till verksamhet som bedrivs 
genom enkelt bolag eller part-
rederi, och
5. delägare i handelsbolag som 
enligt 2 kap. 20 § lagen om 
handelsbolag  och enkla bolag 
har ålagts betalningsskyldighet 
för skatt.
4 kap.
5 §
Särskild A-skatt betalas av den 
skattskyldige efter beslut av 
skattemyndigheten. Sådant beslut 
får meddelas endast beträffande 
den som inte har fått en F-
skattsedel och tillämpas endast 
beträffande sådan ersättning för 
vilken det inte skall göras 
skatteavdrag enligt 5 kap.
Särskild A-skatt betalas av den 
skattskyldige efter beslut av 
skattemyndigheten. Sådant beslut 
får meddelas endast beräffande 
den som inte har fått en F-
skattsedel.
Beslut om särskild A-skatt får meddelas under förutsättning att 
överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade 
slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre än om endast skatteavdrag 
görs.
7 §
En F-skattsedel skall, om inte 
annat följer av 8, 10 eller 11 §, 
efter ansökan utfärdas för den som 
bedriver eller kan antas komma att 
bedriva näringsverksamhet här i 
landet. 
En F-skattsedel skall, om inte 
annat följer av 8, 10 eller 11 §, 
efter ansökan utfärdas för den som 
bedriver eller uppger sig ha för 
avsikt att bedriva närings-
verksamhet här i landet, såvida 
det inte finns skälig anledning att 
anta att näringsverksamhet 
varken bedrivs eller kommer att 
bedrivas.
5 kap.
2 §
Skatteavdrag skall, om inte 
annat följer av 3-5 §§, göras från 
kontant ersättning för arbete.
Skatteavdrag skall, om inte 
annat följer av 3-5 §§, göras från 
kontant ersättning för arbete eller 
från annan kontant ersättning som 
betalas ut med anledning av 
tjänsten. 
Med ersättning för arbete likställs i denna lag
1. pension,
2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,
3. sådan ersättning vid sjukdom eller olycksfall som avses i 32 § 1 
mom. första stycket e och g kommunalskattelagen (1928:370) samt 
ersättning som avses i tredje stycket samma moment,
4. sjukpenning och annan ersättning som avses i punkt 11 av 
anvisningarna till 22 § och punkt 12 av anvisningarna till 32 § 
kommunalskattelagen,
5. ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i 
näringsverksamhet,
6. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan 
liknande periodisk utbetalning för vilken givaren enligt 23 § 
kommunalskattelagen är berättigad till avdrag, och
7. behållning på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1 
mom. första stycket j kommunalskattelagen på grund av att 
pensionssparavtalet har upphört att gälla eller att behållningen tagits i 
anspråk vid utmätning, konkurs eller ackord.
7 §
Om den som tar emot ersättning 
för ett utfört arbete har en F-
skattsedel utan villkor enligt 4 
kap. 9 § eller åberopar en F-
skattsedel med sådant villkor trots 
att det är uppenbart att arbetet har 
utförts under sådana förhållanden 
att den som utfört arbetet är att 
anse som anställd hos den som 
betalar ut ersättningen för arbetet, 
skall utbetalaren skriftligen 
anmäla detta till 
skattemyndigheten. 
Om den som tar emot ersättning 
för ett utfört arbete har eller 
åberopar en F-skattsedel utan 
villkor enligt 4 kap. 9 § eller 
åberopar en F-skattsedel med 
sådant villkor trots att det är 
uppenbart att arbetet har utförts 
under sådana förhållanden att den 
som utfört arbetet är att anse som 
anställd hos den som betalar ut 
ersättningen för arbetet, skall 
utbetalaren skriftligen anmäla 
detta till skattemyndigheten.
9 §
Skatteavdrag skall inte göras från
1. ränta på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor,
2. ränta eller utdelning till juridiska personer, med undantag för 
svenska dödsbon,
3. ränta eller utdelning till fysiska personer som inte är bosatta i 
Sverige, 
4. ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt 
undantagen från beskattning i Sverige,
5. ränta på ett förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) 
om självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan är mindre än 1 000 
kronor,
6. ränta på ett konto för klientmedel,
7. ränta som betalas ut 
tillsammans med ett annat belopp, 
om det är okänt för utbetalaren 
hur stor del av utbetalningen som 
utgör ränta och utbetalaren därför 
skall redovisa hela beloppet i 
kontrolluppgift enligt 3 kap. 22 § 
sista stycket lagen om själv-
deklaration och kontrollupp- 
gifter, eller
7. ränta som betalas ut 
tillsammans med ett annat belopp, 
om det är okänt för utbetalaren 
hur stor del av utbetalningen som 
utgör ränta och utbetalaren därför 
skall redovisa hela beloppet i 
kontrolluppgift enligt 3 kap. 22 § 
sjätte stycket lagen om själv-
deklaration och kontrollupp- 
gifter, eller
8. ränta eller utdelning som ett utländskt företag skall lämna 
kontrolluppgift för enligt 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och 
kontrolluppgifter.
10 kap.
30 §
Den som är skattskyldig för 
import av varor skall redovisa den 
utgående skatten för importen på 
det sätt som gäller för tull.
Utgående skatt som avser sådana gemenskapsinterna förvärv som 
anges i 1 kap. 1 § första stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200) skall 
redovisas särskilt.
11 kap.
För hög  F - s k a t t  e l l e r
s ä r s k i l d  A - s k a t t
För  hög  p r e l i m i n ä r
s k a t t
13 §
Om debiterad F-skatt eller 
särskild A-skatt överstiger den 
slutliga skatten, skall den 
preliminära skatten sättas ned med 
mellanskillnaden.
Om debiterad preliminär skatt 
tillsammans med andra belopp 
som skall tillgodoräknas den 
skattskyldige enligt 14 § andra 
stycket 1 överstiger den slutliga 
skatten, med tillägg enligt 14 § 
andra stycket 2, skall den 
debiterade preliminära skatten 
sättas ned med mellanskillnaden.
16 kap.
4 §
Avdragen skatt, arbetsgivar-
avgifter och mervärdesskatt som 
har redovisats i en skatte-
deklaration skall ha betalats senast 
samma dag som deklarationen 
skall ha kommit in till 
skattemyndigheten enligt 10 kap. 
18, 19 eller 22 §.
Avdragen skatt, arbetsgivar-
avgifter och mervärdesskatt som 
skall redovisas i en skatte-
deklaration skall ha betalats senast 
samma dag som deklarationen 
skall ha kommit in till 
skattemyndigheten enligt 10 kap. 
18, 19 eller 22 §.
Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som 
exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret 
beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha betalat 
avdragen skatt och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en 
skattedeklaration, senast den 12, i januari senast den 17, i månaden efter 
redovisningsperioden. 
Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration enligt 
10 kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som 
deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten.
6 §
Skatt som skall betalas enligt ett grundläggande beslut om slutlig skatt 
skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 
90 dagar har gått från beslutsdagen.
Skatt som har bestämts genom 
omprövningsbeslut eller beslut om 
debiteringsåtgärd enligt 11 kap. 
20 § eller till följd av domstols 
beslut skall ha betalats senast den 
förfallodag som infaller närmast 
efter det att 30 dagar har gått från 
beslutsdagen. Slutlig skatt 
behöver dock inte betalas före den 
tidpunkt som anges i första 
stycket.
Skatt som har bestämts genom 
omprövningsbeslut eller beslut om 
debiteringsåtgärd enligt 11 kap. 
20 § skall ha betalats senast den 
förfallodag som infaller närmast 
efter det att 30 dagar har gått från 
beslutsdagen. Detsamma gäller 
beslut om skattetillägg och 
förseningsavgift samt 
skattemyndighetens beslut om 
ansvar enligt 12 kap. och om 
ansvar för bolagsman i 
handelsbolag. Slutlig skatt 
behöver dock inte betalas före den 
tidpunkt som anges i första 
stycket.
Med förfallodag enligt första och andra styckena avses den 17 och 26 
januari, den 12, 17 och 26 augusti, den 12 och 27 december samt den 12 
och 26 i övriga månader.
Skattemyndigheten får besluta att betalning skall ske en annan dag än 
som anges i första och andra styckena, om det finns särskilda skäl.
19 kap.
2 §
Ränteberäkningen skall grundas 
på den sammanlagda skatteskuld 
eller skattefordran enligt denna 
lag som den skattskyldige har 
varje dag.
Ränteberäkningen skall grundas 
på den sammanlagda skatteskuld 
eller skattefordran enligt denna 
lag som den skattskyldige har 
varje dag. Till den del den 
sammanlagda skatteskulden inte 
överstiger 10 000 kronor 
beräknas kostnadsränta efter en 
räntesats som motsvarar 
basräntan.
Till den del skatteskulden gäller skatt som avses i 4, 5 eller 7 § 
beräknas kostnadsränta inte för tiden från och med den 13 februari till 
och med den 3 maj taxeringsåret på belopp upp till och med 20 000 
kronor.
8 §
Om betalning inte sker i rätt tid, 
skall ränta, för tid efter den dag 
skatten senast skulle ha betalats 
till dess ränta skall beräknas enligt 
9 §, beräknas efter en räntesats 
som motsvarar basräntan plus 15 
procentenheter. Till den del 
skatten inte överstiger 10 000 
kronor skall dock ränta beräknas 
efter en räntesats som motsvarar 
basräntan.
Om betalning inte sker i rätt tid, 
skall ränta, för tid efter den dag 
skatten senast skulle ha betalats 
till dess ränta skall beräknas enligt 
9 §, beräknas efter en räntesats 
som motsvarar basräntan plus 15 
procentenheter.
_______________
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Lagen tillämpas 
första gången när det gäller
a) F-skatt och särskild A-skatt: på skatt som avser inkomståret 1998,
b) skatt som skall redovisas i en skattedeklaration: på skatt som avser 
redovisningssperioden januari 1998,
c) annan skatt: på skatt som 
avser det beskattningsår som gått 
ut närmast före den 1 januari 
1999. 
c) annan skatt: på skatt som 
avser det beskattningsår som gått 
ut närmast före den 1 januari 
1999,
d) uppgiftsskyldighet enligt 10 
kap. 33 §: uppgifter som avser 
första kalenderkvartalet 1998.
4. 
En skattskyldig som för tidigare 
år eller redovisningsperioder står i 
skuld för skatt som uppbärs enligt 
uppbördslagen, lagen (1984:668) 
om uppbörd av socialavgifter från 
arbetsgivare eller mervärdes-
skattelagen (1994:200) har vid 
återbetalning enligt 18 kap. 1-4 §§ 
i den nya lagen rätt att få tillbaka 
bara vad som överstiger skulden 
samt ränta och avgift som är 
hänförlig till skulden.
4. Vid tillämpningen av 
bestämmelserna om återkallelse 
av en F-skattsedel i 4 kap. 13 § 5 
skall hänsyn tas också till brister i 
redovisning eller betalning av 
skatt eller avgift som uppbärs 
enligt uppbördslagen, lagen 
(1984:668) om uppbörd av 
socialavgifter från arbetsgivare 
eller enligt mervärdesskattelagen 
(1994:200). 
En skattskyldig som för tidigare 
år eller redovisningsperioder står i 
skuld för skatt eller avgift som 
uppbärs enligt uppbördslagen, 
lagen om uppbörd av 
socialavgifter från arbetsgivare 
eller mervärdesskattelagen har vid 
återbetalning enligt 18 kap. 1–4 
§§ i den nya lagen rätt att få 
tillbaka bara vad som överstiger 
skulden samt ränta och avgift som 
är hänförlig till skulden.
5. Vid utgången av oktober 1997 upphör följande lagar att gälla:
a) uppbördslagen, som dock, om inte annat följer av 7 eller 8, 
fortfarande skall tillämpas i fråga om preliminär skatt för tid före den 1 
januari 1998 samt slutlig, kvarstående och tillkommande skatt avseende 
1998 eller tidigare års taxeringar samt avgift eller ränta på sådan skatt, 
och
b) lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, som dock, om 
inte annat följer av 8, fortfarande skall tillämpas i fråga om 
arbetsgivaravgifter för utgiftsåret 1997 och tidigare år samt avgift eller 
ränta på dessa.
Detsamma gäller Riksskatte- 
verkets föreskrift (RSFS 1982:4) 
om länsstyrelses inventering hos 
kronofogdemyndighet.
8. Vid tillämpning av 
bestämmelserna om begränsning 
av rätten till återbetalning i 68 § 
5 mom. uppbördslagen och 25 § 
lagen om uppbörd av 
socialavgifter från arbetsgivare 
skall hänsyn tas också till 
skyldighet att betala skatt enligt 
den nya lagen.
8. Bestämmelserna om 
beslutande myndighet i 2 kap. 1–
3 §§ i den nya lagen tillämpas 
från och med den 1 januari 1998 
även i fråga om beslut avseende 
arbetsgivare enligt uppbörds-
lagen och lagen om uppbörd av 
socialavgifter från arbetsgivare. 
Vid tillämpningen av bestäm-
melserna om begränsning av 
rätten till återbetalning i 68 § 5 
mom. uppbördslagen och 25 § 
lagen om uppbörd av 
socialavgifter från arbetsgivare 
skall hänsyn tas också till 
skyldighet att betala skatt enligt 
den nya lagen.
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
9.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om 
förmånsberättigade skattefordringar m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1072) om 
förmånsberättigade skattefordringar m.m. att ikraftträdande- och 
övergångsbestämmelserna till lagen (1997:517) om ändring i nämnda lag 
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 
november 1997. Äldre föreskrifter 
gäller fortfarande i fråga om 
avgiftstillägg för utgiftsåret 1997 
och tidigare år.
Denna lag träder i kraft den 1 
november 1997. Äldre föreskrifter 
gäller fortfarande i fråga om 
fordringar på slutlig skatt enligt 
uppbördslagen (1953:272) och  
avgift som uppbärs enligt lagen 
(1984:668) om uppbörd av 
socialavgifter från arbetsgivare 
samt för avgiftstillägg för 
utgiftsåret 1997 och tidigare år.
________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
9.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) 
med reglemente för Allmänna pensionsfonden
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1092) med reglemente för 
Allmänna pensionsfonden1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 § 2 
Riksförsäkringsverket skall varje år överföra
1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som 
erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt 
av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner eller därmed 
jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande,
2. till andra fondstyrelsens 
förvaltning 
tilläggspensionsavgifter som er-
läggs av andra arbetsgivare än 
som har nämnts under 1, såvitt de 
avser månad med ett 
avgiftsunderlag som överstiger 20 
gånger det basbelopp som gäller 
enligt lagen (1962:381) om allmän 
försäkring samt
2. till andra fondstyrelsens 
förvaltning 
tilläggspensionsavgifter som er-
läggs av andra arbetsgivare än 
som har nämnts under 1, såvitt de 
avser ett avgiftsunderlag som per 
år överstiger 240 gånger det 
basbelopp som gäller enligt lagen 
(1962:381) om allmän försäkring 
samt
3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspensionsavgifter,
4. till första–tredje fond-
styrelsernas förvaltning pen-
sionsavgifter enligt lagen 
(1994:1744) om allmänna egen-
avgifter och enligt lagen om 
sjömansskatt (1958:295) för-
delade på respektive fondstyrelse 
med en andel som motsvarar den 
andel av tilläggs-
pensionsavgifterna som förs till 
var och en av fondstyrelserna.
4. till första–tredje fond-
styrelsernas förvaltning pen-
sionsavgifter enligt lagen 
(1994:1744) om allmänna egen-
avgifter fördelade på respektive 
fondstyrelse med en andel som 
motsvarar den andel av tilläggs-
pensionsavgifterna som förs till 
var och en av fondstyrelserna.
Vad som sägs i första stycket 1-4 gäller med den begränsning som 
följer av bestämmelserna i 26 § om fjärde och femte fondstyrelsernas rätt 
att rekvirera medel hos Riksförsäkringsverket.
Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen 
av de medel som styrelsen förvaltar.
_________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2. Äldre föreskrifter i 2 § första stycket 2 gäller fortfarande för avgifter 
som belöper på tid före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter i 2 § första stycket 4 gäller fortfarande i fråga om 
penningmedel som förts till Allmänna pensionsfonden enligt 3 § lagen 
(1958:295) om sjömansskatt.
9.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen 
(1990:324)
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324) att punkt 3 
av övergångsbestämmelserna till lagen (1997:494) om ändring i nämnda 
lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3. De nya föreskrifterna i 2 kap. 
2  § tillämpas från och med den 1 
januari 1998.
3. De nya föreskrifterna i 2 kap. 
2  § tillämpas från och med den 1 
januari 1998. Äldre föreskrifter 
skall dock tillämpas i fråga om 
1998 och tidigare års taxeringar. 
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
9.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:892) om 
ackord rörande statliga fordringar m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:892) om ackord rörande 
statliga fordringar m.m.
dels att 2 - 5 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 och 7 §§, och 
närmast före 1 § en ny rubrik med lydelsen ”Inledande bestämmelse” 
samt närmast före 2, 4 och 6 §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Ackord
2 § 
Beslut om att anta förslag om 
ackord eller godta förslag om 
frivillig skuldsanering fattas av 
skattemyndigheten i det län där 
gäldenärens hemortskommun är 
belägen. Om gäldenären saknar 
hemortskommun i landet fattas 
beslutet av Skattemyndigheten i 
Stockholms län.
Beslut om att anta förslag om 
ackord fattas av den skatte-
myndighet som är behörig enligt 2 
kap. 1-3 och 5 §§ skatte-
betalningslagen (1997:483). 
Den skattemyndighet som anges 
i första stycket får uppdra åt en 
kronofogdemyndighet att fatta 
beslut om att anta förslag om 
ackord.
3 § 
Förslag om ackord får antas om 
det kan anses fördelaktigt för det 
allmänna.
Förslag om ackord får antas om 
det kan anses fördelaktigt för det 
allmänna och om annan åtgärd 
inte behövs från allmän synpunkt.
Ackordsförslag som inte framställts i konkurs eller enligt lagen 
(1996:764) om företagsrekonstruktion får antas endast om övriga 
borgenärer som ackordet angår godkänner det.
Förslag om frivillig skuld-
sanering får godtas om 
förutsättningarna för skuld-
sanering enligt skuldsanerings-
lagen (1994:334) är uppfyllda.
Skuldsanering
4 §
I ett ärende om ackord skall 
kronofogdemyndigheten beredas 
tillfälle att yttra sig, om det inte 
kan anses obehövligt.
Beslut om nedsättning av 
fordran och beslut om att godta 
förslag om frivillig skuldsanering 
fattas av kronofogdemyndigheten i 
den region där gäldenärens 
hemortskommun är belägen. Om 
gäldenären saknar hemorts-
kommun i landet fattas beslutet av 
Kronofogdemyndigheten i 
Stockholm.
5 §
Beslut enligt denna lag får inte 
överklagas.
Beslut om nedsättning av 
fordran får fattas och förslag om 
frivillig skuldsanering får godtas 
om förutsättningarna för 
skuldsanering enligt skuld-
saneringslagen (1994:334) är 
uppfyllda. Beslut om nedsättning 
av fordran får dock fattas endast 
om de övriga borgenärer som 
skuldsaneringen angår gör 
motsvarande eftergift.
Övriga bestämmelser
6 §
De föreskrifter som behövs för 
tillämpningen av denna lag 
meddelas av regeringen eller den 
myndighet som regeringen 
bestämmer.
7 §
Beslut enligt denna lag får inte 
överklagas.
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ackordsförslag 
som har framställts och ansökan om frivillig skuldsanering som har gjorts 
före ikraftträdandet.
9.6 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen 
(1994:200)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § mervärdesskattelagen (1994:200) 
och punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1997:502) om 
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11 kap.
5 §1 
En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som anges i 2 § 1 
eller 2 och 2 a § innehålla uppgift om
1. ersättningen,
2. skattens belopp för varje skattesats,
3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan 
uppgift genom vilken de kan identifieras,
4. transaktionens art,
5. platsen för varans mottagande,
6. den skattskyldiges 
registreringsnummer eller, då den 
skattskyldige inte är registrerad, 
hans person- eller 
organisationsnummer om det 
finns ett sådant och annars en 
likvärdig uppgift, och
6. den skattskyldiges 
registreringsnummer till mer-
värdesskatt eller, då den 
skattskyldige inte är registrerad, 
hans person- eller organisations-
nummer om det finns ett sådant 
och annars en likvärdig uppgift, 
och
7. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldigheten 
och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.
En faktura eller jämförlig handling som utfärdas enligt 2 § 3 skall 
innehålla uppgift om den utgående skatt som säljaren har redovisat eller 
skall redovisa för gjorda skattepliktiga uttag av tjänster på fastigheten. 
Handlingen skall dessutom innehålla de uppgifter som anges i första 
stycket 3, 4, 6 och 7.
Bestämmelserna i första stycket 3-5 får frångås då fråga är om en 
faktura eller jämförlig handling som upptar endast ett mindre belopp.
______________                                 ______________
2. Äldre bestämmelser gäller 
fortfarande i fråga om redo-
visningsperioder som gått till ända 
senast vid utgången av 1997. 
Detsamma gäller för 
redovisningsperiod som på grund 
av bestämmelserna i 14 kap. 8 § 
tredje stycket slutar under januari 
1998.
2. Äldre bestämmelser gäller 
fortfarande i fråga om redo-
visningsperioder som gått till ända 
senast vid utgången av 1997 och 
för periodiska sammanställningar 
som avser tid före utgången av 
1997. Detsamma gäller för redo-
visningsperiod som på grund av 
bestämmelserna i 14 kap. 8 § 
tredje stycket slutar under januari 
1998. 
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
9.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:356) om 
ändring i lagen (1996:1331) om ändring i 
kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 49 § 
kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse enligt lagen (1997:356) 
om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen 
(1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 49 §
4. Riksskatteverket skall årligen 
lämna besked beträffande de 
fartyg ombord på vilka de 
anställda skall få sjöinkomst-
avdrag enligt 49 § och 
skattereduktion enligt 2 § 4 mom. 
andra - fjärde styckena 
uppbördslagen (1953:272) samt 
beträffande vilket fartområde som 
fartyget går i (klassificering). 
Därvid skall ett fartyg anses gå i 
fjärrfart, om det huvudsakligen 
går i sådan fart. Riksskatteverkets 
beslut får inte överklagas.
4. Riksskatteverket skall årligen 
lämna besked beträffande de 
fartyg ombord på vilka de 
anställda skall få sjöinkomst-
avdrag enligt 49 § och 
skattereduktion enligt 11 kap. 11  
§ andra och tredje styckena 
skattebetalningslagen (1997:483) 
samt beträffande vilket fartområde 
som fartyget går i (klassificering). 
Därvid skall ett fartyg anses gå i 
fjärrfart, om det huvudsakligen 
går i sådan fart. Riksskatteverkets 
beslut får inte överklagas.
En redare skall före den 1 oktober varje år till Riksskatteverket lämna 
uppgift för nästkommande år om sådana svenska handelsfartyg som avses 
i punkt 1 anvisningarna rörande
1) storleken av fartyg som redaren skall använda i sin 
näringsverksamhet,
2) den fart som fartygen är avsedda att användas i, och
3) entreprenör som redaren anlitar för sin verksamhet ombord samt
4) övriga förhållanden som kan vara av betydelse för Riksskatteverket 
vid handläggning av ärenden om klassificering.
Inträffar ändring i förhållande om vilken uppgift lämnats, är redaren 
skyldig att snarast anmäla detta till Riksskatteverket.
9.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:524) om 
ändring i lagen (1996:1344) om ändring i 
skatteregisterlagen (1980:343)
Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)1 i 
paragrafens lydelse enligt lagen (1997:524) om ändring i lagen 
(1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) skall ha 
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 §
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om 
ägarförhållandena i fåmans-
företag, företag som enligt 3 § 12 
a mom. tredje stycket lagen 
(1947:576) om statlig 
inkomstskatt skall behandlas som 
fåmansföretag, fåmansägt 
handelsbolag och dotterföretag 
som avses i 2 kap. 16 § lagen 
(1990:325) om självdeklaration 
och kontrolluppgifter samt uppgift 
om företagsledare i dessa företag.
1. Sådana uppgifter om 
ägarförhållandena i fåmans-
företag, företag som enligt 3 § 12 
a mom. tredje stycket lagen 
(1947:576) om statlig 
inkomstskatt skall behandlas som 
fåmansföretag, fåmansägt 
handelsbolag och dotterföretag 
som avses i 2 kap. 16 § lagen 
(1990:325) om självdeklaration 
och kontrolluppgifter, uppgift om 
företagsledare i dessa företag samt 
uppgift om delägare i enkelt bolag 
och partrederi.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat 
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14 
kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får 
anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om 
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning 
av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av 
skyldighet att betala skatt, uppgift 
om innehav av skattsedel på 
preliminär skatt, uppgifter om 
beslut om återkallelse av F-
skattsedel med angivande av 
skälen för beslutet, uppgifter som 
behövs för att bestämma skatt 
enligt skattebetalningslagen 
(1997:483), lagen (1991:586) om 
särskild inkomstskatt för 
utomlands bosatta, lagen 
(1990:912) om nedsättning av 
socialavgifter, mervärdesskatte-
lagen och lagen (1951:763) om 
beräkning av statlig inkomstskatt 
på ackumulerad inkomst samt 
uppgifter om redovisning, 
inbetalning och återbetalning av 
sådana skatter eller avgifter. 
3. Uppgift om registrering av 
skyldighet att betala skatt, uppgift 
om innehav av skattsedel på 
preliminär skatt, uppgifter om 
beslut om återkallelse av F-
skattsedel med angivande av 
skälen för beslutet, uppgifter som 
behövs för att bestämma skatt 
enligt skattebetalningslagen, lagen 
(1991:586) om särskild 
inkomstskatt för utomlands 
bosatta, lagen (1990:912) om 
nedsättning av socialavgifter, 
mervärdesskattelagen och lagen 
(1951:763) om beräkning av 
statlig inkomstskatt på 
ackumulerad inkomst samt 
uppgifter om redovisning, 
inbetalning och återbetalning av 
sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift 
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, 
dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga 
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskatt-
ningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild 
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2–4 och andra 
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter 
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och 
kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och 
uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos krono-
fogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person 
ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för 
en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, 
likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedels-
försändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om 
självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande 
samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om 
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om 
allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, 
taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och 
tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, 
andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som 
behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs 
för värdering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt 
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid 
för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § 
taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är 
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta 
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots 
nummer och typ.
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit 
sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal-
skattelagen (1928:370).
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan 
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och 
belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för 
levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om 
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd 
enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, 
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om 
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter 
enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för 
riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena 
lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på 
bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt 
uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande 
av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för 
fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar samt uppgift om 
beslut om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av 
bosättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 
kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, 
totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och 
koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen 
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets 
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera 
omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som 
avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets 
organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och 
andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.
25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, 
verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är 
fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om  
företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och 
föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.
26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt 
alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.
27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknads-
politiska åtgärder samt  utbetalt belopp och datum för utbetalningen.
28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt 
vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de 
tidsperioder som uppgifterna avser.
29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader 
för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller 
personnummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat 
gälla och datum för förändring av lönesumma samt om 
sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser 
den försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 1997
Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Freivalds, 
Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, 
Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, 
Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Östros
Regeringen beslutar proposition 1997/98:33 Utfärdande av F-
skattsedel, m.m.
1 Lagen omtryckt 1991:1857.
2 Senaste lydelse 1994:1749.
1 Senaste lydelse 1997:502.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
1 Senaste lydelse 1996:253.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1996:1213.
3 Senaste lydelse 1974:784.
4 Senaste lydelse 1988:881.
5 Senaste lydelse 1981:692.
1 Senaste lydelse 1988:884.
1 Lagen omtryckt 1993:357.
2 Senaste lydelse 1996:1064.
3 Senaste lydelse 1988:882.
1 Senaste lydelse 1981:695.
2 Senaste lydelse 1994:742.
1 Senaste lydelse 1997:492.
1 Senaste lydelse 1997:505.
1 Lagen omtryckt 1991:1857.
2 Senaste lydelse 1994:1749.
  Senaste lydelse 1994:345.
  Senaste lydelse 1996:779.
1 Senaste lydelse 1997:502.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
Prop. 1997/98:33
76
1
                