Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 1996/97:51 Vissa frågor om den kommunala ekonomin Skr. 1996/97:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 24 oktober 1996 Göran Persson Jörgen Andersson (Inrikesdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för vissa åtgärder som regeringen vidtar för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting inför år 1997. För att ge kommuner och landsting preliminära skatteinkomster som överensstämmer med regeringens bedömning i budgetpropositionen av den samhällsekonomiska utvecklingen görs en justering av den uppräkning som skall göras av skatteunderlaget. Härigenom tillförs kommuner och landsting ytterligare 2,6 miljarder kronor i preliminära skatteinkomster för år 1997. Härutöver avser regeringen att engångsvis göra vissa insatser för de kommuner som har en särskilt stor andel flyktingar. Utrymmet för detta ändamål beräknas till totalt 400 miljoner kronor. Genom de redovisade åtgärderna kommer de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting inför år 1997 att påtagligt förbättras och en uppbromsning av sysselsättningsminskningen kan ske. Innehållsförteckning 1 Inledning.................................................. 3 2 Bakgrund................................................... 3 3 De kommunala budgetarna för år 1997........................ 4 4 Åtgärder för att förbättra förutsättningarna inför år 1997. 5 1 Inledning Regeringen har som ett av flera viktiga mål för de närmaste åren att få de offentliga finanserna i balans. Ett annat mycket centralt mål är att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000. Ytterligare ett mål är att värna och utveckla den centrala kärnan i välfärden, nämligen vård, omsorg och utbildning. För att kommuner och landsting skall klara att upprätthålla en god vård, omsorg och utbildning måste de ges stabila planeringsförutsättningar. Regeringen redovisar i denna skrivelse vissa åtgärder som bidrar till att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting inför år 1997. Uppsägningar av fast anställd personal kan undvikas genom att en ytterligare minskning av den kommunala sysselsättningen bromsas. Kvaliteten i verksamheten kan därmed bibehållas. 2 Bakgrund Vid saneringen av statsfinanserna har åtgärderna främst riktats mot den statliga verksamheten och transfereringssystemen. De allmänna statsbidragen till kommunsektorn har undantagits i saneringen. Kommuner och landsting har ändå fått bära sin del av bördan av den ekonomiska kris som Sverige har genomgått, men de har klarat detta bl.a. genom anpassning av sin verksamhet och genom ökning av produktiviteten m.m. Den ekonomiska anpassningen har lett till en minskad sysselsättning inom den kommunala sektorn. I vissa kommuner och landsting har också väsentliga delar av verksamheten kommit att få vidkännas neddragningar. I kommunerna har detta bl.a. varit en följd av att ökade transfereringar, främst socialbidrag, har kommit att tränga ut den egentliga verksamheten. Ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem har införts år 1996 i syfte att långsiktigt skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner respektive landsting. Systemet innebär en omfördelning av inkomster och införs successivt under en period om åtta år. I syfte att även för de närmaste åren skapa stabila ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting träffade regeringen i mars i år en överenskommelse med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet om den kommunala ekonomin för åren 1997 och 1998. Överenskommelsen innebär bl.a. att förbunden har utfäst sig att verka för att skatterna inte höjs i kommuner och landsting. Vidare har förbunden åtagit sig att verka för att kommuner och landsting i möjligaste mån undviker att säga upp fast anställd personal så att denna inte hamnar i öppen arbetslöshet. Regeringen har å sin sida bl.a. åtagit sig att hålla statsbidragen på en nominellt oförändrad nivå, att ekonomiskt reglera nya statliga beslut som påverkar den kommunala ekonomin och att i övrigt låta skatteinkomsterna följa den samhällsekonomiska utvecklingen. Överenskommelsen låg till grund för de riktlinjer om ekonomiska ramar för den kommunala sektorn år 1997 som redovisades i regeringens ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150). Riksdagen har därefter, i syfte att motverka fortsatta skattehöjningar och förbättra kontrollen över de offentliga utgifterna, beslutat om vissa sanktioner mot de kommuner och landsting som höjer skatten de aktuella åren (prop. 1995/96:213, bet. 1996/97:FiU6, rskr. 1996/97:16). I budgetpropositionen har regeringen föreslagit vilka statsbidrag som bör utgå till kommuner och landsting under år 1997. Bedömningarna grundar sig på en samhällsekonomisk utveckling som är något ljusare än den som presenterades i den ekonomiska vårpropositionen, medan de kommunala utgifterna dock på kort sikt väntas öka mer än vad som förutsattes i våras. Totalt sett innebär detta en något sämre bild av det kommunalekonomiska läget inför år 1997. 3 De kommunala budgetarna för år 1997 För närvarande pågår arbetet i kommuner och landsting med budgetarna för år 1997. Många kommuner och landsting har god kontroll på sin ekonomi och har även goda förutsättningar att leva upp till den med förbunden träffade överenskommelsen och det krav på balans i den kommunala ekonomin som regeringen har aviserat i budgetpropositionen. Regeringen har dock erfarit att det finns kommuner och landsting som står inför en besvärlig situation inför år 1997. För kommunerna beror detta bl.a. på att socialbidragskostnaderna ökar kraftigt. Framför allt har de kommuner som tagit emot en stor andel flyktingar höga socialbidragskostnader till följd av arbetsmarknadssituationen. Mot denna bakgrund kan det ekonomiska läget i många kommuner och landsting inge viss oro och enligt regeringens bedömning finns det en stor risk för att den försämrade ekonomin kan leda till både kvalitetsförsämringar i verksamheten och till att uppsägningar av personal trots allt kommer att bli nödvändiga. Därmed skulle såväl sysselsättningsmålet som målet att värna kärnverksamheterna kunna komma att äventyras. De budgetförutsättningar som kommuner och landsting nu arbetar efter är emellertid enligt regeringens bedömning något sämre än vad de egentligen behöver vara. Detta beror på att de beräknade preliminära skatteinkomsterna för år 1997 är lägre än vad regeringen, kommuner och landsting tidigare har räknat med. Beräkningen av de preliminära skatteinkomsterna grundar sig på uppräkningsfaktorer som fastställs av Riksrevisionsverket (RRV) utifrån senast kända skatteunderlag, av riksdagen beslutade ändringar som påverkar skatteunderlaget samt antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen. De uppräkningsfaktorer som RRV har fastställt i september 1996, och som ligger till grund för beräkningen och utbetalningen av de preliminära skatteinkomsterna för år 1997, baseras på Konjunkturinstitutets augustiprognos, vilken innebär en samhällsekonomisk utveckling som är något mer pessismistisk än den bedömning som regeringen har presenterat i budgetpropositionen. Skillnaden mellan de olika bedömningarna motsvarar nästan 1 % i ökat skatteunderlag vilket innebär omkring 2,6 miljarder kronor i ökade skatteinkomster för kommuner och landsting år 1997. 4 Åtgärder för att förbättra förutsättningarna inför år 1997 Mot bakgrund av den ovan beskrivna situationen inför år 1997 vidtar regeringen vissa åtgärder för att följa upp den tidigare överenskommelsen med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet och för att förbättra förutsättningarna inför det kommande året. Regeringen redovisar detta i det följande. Regeringen har beslutat att i förordning upphäva de uppräkningsfaktorer som RRV fastställt och bestämma nya sådana som ger kommuner och landsting preliminära skatteinkomster år 1997 som överensstämmer med den bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen som regeringen gjort i budgetpropositionen. Utvecklingen i den svenska ekonomin under senare tid styrker regeringens uppfattning att tillväxten av det kommunala skatteunderlaget bör bli högre än vad som följer av RRV:s beslut. Slutavräkning av 1997 års skatteinkomster kommer att ske i sedvanlig ordning, men regeringen anser att kommuner och landsting redan i nuläget bör få del av en mer positiv bedömning av utvecklingen. Regeringens beslut om att upphäva de uppräkningsfaktorer som RRV fastställt ligger i linje med den tidigare överenskommelsen med förbunden att de kommunala skatteinkomsterna ska följa den samhällsekonomiska utvecklingen. Innebörden av regeringens åtgärd är att den kommunala sektorn, genom justering av den uppräkning som görs av skatteunderlaget, för år 1997 tillförs ytterligare ca 2,6 miljarder kronor i förhållande till vad kommuner och landsting skulle ha fått om RRV:s uppräkningsfaktorer hade tillämpats. Ett exakt belopp föreligger först när 1996 års taxering är slutförd. Regeringen kommer därutöver att engångsvis göra vissa insatser för de kommuner som har en särskilt stor andel flyktingar, bl.a. på grund av en stor sekundärinflyttning från andra kommuner. Dessa kommuner har fått höga kostnader främst för socialbidrag till följd av att arbetslösheten drabbat flyktingar extra hårt . Totalt bedömer regeringen att det är möjligt att göra en verkningsfull insats för de mest utsatta kommunerna inom en total ram om högst 400 miljoner kronor. Denna insats beräknas kunna finansieras inom ramen för redan beviljade eller föreslagna medel enligt följande. Regeringen disponerar för år 1996 ett anslag för särskilda insatser för vissa kommuner och landsting. Medlen under det anvisade anslaget är avsedda att användas för att göra rekonstruktiva engångsinsatser för sådana kommuner och landsting som inom utjämningssystemets ram drabbas av en särskilt svår situation. Utrymmet för det angivna ändamålet uppgår för innevarande år till 200 miljoner kronor. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit ytterligare 400 miljoner kronor för samma ändamål för år 1997. De nu aktuella insatserna för vissa kommuner som riskerar att få en särskilt svår ekonomisk situation till följd av att de har en mycket stor andel flyktingar och hög arbetslöshet bland dessa ligger, enligt regeringens bedömning, inom ramen för ändamålet med anslaget för särskilda insatser för vissa kommuner och landsting. Insatserna kan därför finansieras dels med de 200 miljoner kronor som finns avsatta för år 1996 och dels med högst hälften av de 400 miljoner kronor som föreslagits för år 1997, under förutsättning att riksdagen beviljar dessa medel. Genom de redovisade åtgärderna kommer de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting inför år 1997 att påtagligt förbättras och en uppbromsning av sysselsättningsminskningen kan ske. Mot bakgrund av de redovisade åtgärderna förutsätter regeringen nu att Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet lever upp till sin del av överenskommelsen. Regeringen har haft ytterligare en överläggning med de båda kommunförbunden. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har vid dessa överläggningar åtagit sig att aktivt verka för att kommuner och landsting i möjligaste mån undviker att säga upp fast anställd personal, så att de inte hamnar i öppen arbetslöshet. Svenska Kommunförbundet delar regeringens bedömning att de insatser som görs på flyktingsidan kan bidra till att lösa många av de problem som uppkommit i kommuner med stor andel flyktingar och som därmed riskerar att få höga merkostnader. En särskild arbetsgrupp skall tillsättas för att analysera kommunernas kostnader för flyktingar. Inrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1996. Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Messing Föredragande: statsrådet Andersson ______________ Regeringen beslutar skrivelse 1996/97:51 Vissa frågor om den kommunala ekonomin.