Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1996/97:58 Prövning av frågor om kyrkotillhörighet för medlemmar i icke-territoriella församlingar Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 5 december 1996 Göran Persson Marita Ulvskog (Kulturdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås ändringar i 3 kap. kyrkolagen (1992:300) om kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan. Ändringarna innebär att kyrkoherden i en icke-territoriell församling får befogenhet att pröva frågor om kyrkotillhörighet för församlingens medlemmar. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1997. 1996 års kyrkomöte har för sin del antagit regeringens förslag (2KL 1996:1, kskr. 1996:8). Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3 2 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)........................3 3 Ärendet och dess beredning 4 4 Nuvarande förhållanden 5 4.1 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan 5 4.2 Medlemskap i icke-territoriella församlingar 6 5 Beslut om kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan 6 6 Meddelande om dop och om kyrkotillhörighet 7 Bilaga Förteckning över remissinstanserna 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 december 1996 9 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300). 2 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6, 10 och 11 §§ kyrkolagen (1992:300) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap 6 § Frågor om kyrkotillhörighet prövas av kyrkoherden i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd. Frågor om kyrkotillhörighet prövas av kyrkoherden i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd. I fråga om den som är medlem i en icke- territoriell församling prövas ärendet i stället av kyrkoherden i den församlingen. Kyrkoherden får förordna en annan präst i pastoratet att pröva sådana frågor. I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet av Svenska kyrkans centralstyrelse. 10 § Den som har förrättat ett dop i Svenska kyrkans ordning skall genast meddela detta till kyrkoherden i den församling där den döpte är folkbokförd, om den döpte genom dopet har blivit upptagen i kyrkan. Den som har förrättat ett dop i Svenska kyrkans ordning skall genast meddela detta till kyrkoherden i den församling där den döpte är folkbokförd, om den döpte genom dopet har blivit upptagen i kyrkan. Om den döpte är medlem i en icke-territoriell församling, skall meddelandet i stället sändas till kyrkoherden i den församlingen. I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige skall meddelandet sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse. 11 § Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans centralstyrelse, när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan. I fråga om den som är medlem i en icke-territoriell församling skall meddelandet lämnas av kyrkoherden i den församlingen. ____________ Denna lag träder i kraft den 1 april 1997. 3 Ärendet och dess beredning Från och med den 1 januari 1996 gäller nya regler om kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan. Föreskrifterna finns samlade i 3 kap. kyrkolagen (1992:300, ändrad senast 1996:295). Tidigare fanns regler om medlemskap i Svenska kyrkan i numera upphävda 6–19 §§ i religionsfrihetslagen (1951:680). Till grund för de nya kyrkotillhörighetsreglerna låg ett inomkyrkligt utredningsarbete av Kyrkotillhörighetsberedningen på uppdrag av Svenska kyrkans centralstyrelse och ett beslut av 1994 års kyrkomöte. Regeringens förslag lades fram i proposition 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan. Propositionen antogs av riksdagen den 8 november 1995 (bet. 1995/96:KU2, rskr. 1995/96:4). Finska församlingen anhöll i skrivelse den 7 juni 1993 att regeringen skulle låta utreda möjligheterna för pastor i Finska församlingen att pröva inträde i och utträde ur Svenska kyrkan för den som tillhör eller kommer att tillhöra Finska församlingen enligt lagen (1992:288) om medlemskap i icke-territoriella församlingar. Svenska kyrkans centralstyrelse yttrade sig den 28 april 1995 över församlingens framställning. Centralstyrelsen tillstyrkte att kyrkoherdarna i de icke- territoriella församlingarna skulle få pröva frågor om kyrkotillhörighet för dem som är medlemmar i dessa församlingar. Motivet var enligt centralstyrelsen kyrkoherdens pastorala ansvar för dem som tillhör församlingen. I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan togs frågan om icke-territoriella församlingar och prövning av kyrkotillhörighet upp av konstitutionsutskottet (bet. 1995/96:KU2 s.6). Företrädare för Tyska S:ta Gertruds församling hade föreslagit att utskottet skulle lägga fram ett förslag till ny lydelse av 3 kap. 6 § kyrkolagen med innebörd att frågor om kyrkotillhörighet för den som är medlem i en icke-territoriell församling skulle prövas av kyrkoherden i den församlingen. Utskottet framhöll att föreskrifter om medlemskap i Svenska kyrkan enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall meddelas genom lag som stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkomötet. Riksdagen saknar möjlighet att utan kyrkomötets samtycke besluta i frågor som gäller medlemskapet i Svenska kyrkan. Utskottet ansåg emellertid att det fanns skäl för regeringen att överväga frågan om befogenhet för kyrkoherden i en icke-territoriell församling att pröva frågor om tillhörighet i Svenska kyrkan samt att ett regeringsförslag borde kunna läggas fram för 1996 års kyrkomöte. Utskottets hemställan att detta skulle ges regeringen tillkänna bifölls av riksdagen (rskr. 1995/96:4). Med anledning härav har inom dåvarande Civildepartementet utarbetats ett förslag till ändring i kyrkolagen som redovisats i en promemoria den 23 februari 1996 om prövning av frågor om kyrkotillhörighet för medlemmar i icke-territoriella församlingar. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilagan. Remissyttrandena finns tillgängliga i Inrikesdepartementet (dnr C95/551/KY). I skrivelse till 1996 års kyrkomöte (RegSkr 1996:1) föreslog regeringen att kyrkomötet för sin del skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i kyrkolagen. Kyrkomötet antog förslaget genom beslut den 29 augusti 1996 (2KL 1996:1, kskr. 1996:8). 4 Nuvarande förhållanden 4.1 Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan Föreskrifterna i 3 kap. kyrkolagen innebär i korthet följande. Huvudregeln är att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i kyrkan. Men det finns också möjlighet att under vissa förutsättningar tillhöra kyrkan efter ett meddelande eller en anmälan. Utträde får ske efter anmälan. Frågor om kyrkotillhörighet prövas av kyrkoherden i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd. Kyrkoherden får förordna en annan präst i pastoratet att pröva sådana frågor. Beträffande den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet av Svenska kyrkans centralstyrelse. Av 6 § folkbokföringslagen (1991:481) framgår att en person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han är att anse som bosatt. Detta gäller medlemmar både i territoriella och icke- territoriella församlingar. 4.2 Medlemskap i icke-territoriella församlingar Det finns fem icke-territoriella församlingar inom Svenska kyrkan, nämligen Karlskrona amiralitetsförsamling, Göteborgs tyska församling, Tyska S:ta Gertruds församling, Finska församlingen och Hovförsamlingen (4 kap 2 § kyrkolagen). Av lagen om medlemskap i icke-territoriella församlingar framgår att medlemmar i andra icke-territoriella församlingar än Hovförsamlingen är personer med viss angiven anställning, medborgarskap, språklig eller nationell härkomst som är folkbokförda i respektive Karlskrona, Göteborgs och Stockholms kommun. Hovförsamlingen har inget speciellt upptagningsområde utan består av medlemmarna av Kungliga huset och vissa andra angivna personer. Frågor om medlemskap i de icke- territoriella församlingarna prövas och registreras av den skatte- myndighet inom vars område personen är folkbokförd. För en person som tillhör en icke-territoriell församling prövas alltså frågor om det kyrkokommunala medlemskapet av skattemyndigheten medan frågor om den kyrkliga tillhörigheten prövas av kyrkoherden eller annan präst i den församling där personen är folkbokförd. 5 Beslut om kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan Regeringens förslag: Kyrkoherden i en icke-territoriell församling får befogenhet att pröva frågor om kyrkotillhörighet för församlingens medlemmar. Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker promemorians förslag eller har inte några erinringar mot dem. Riksskatteverket lämnar inga synpunkter på förslagen eftersom kyrkotillhörigheten är en inomkyrklig angelägenhet och förslagen inte påverkar folkbokföringen eller något annat av skatteförvaltningens områden. 1996 års kyrkomöte har antagit regeringens förslag. Skälen för regeringens förslag: Frågor om kyrkotillhörighet prövas av kyrkoherden i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd. För medlemmar i territoriella församlingar innebär detta att de skall vända sig till sin egen kyrkoherde. Medlemmar i icke-territoriella församlingar – som inte kan folkbokföras i sin församling – är däremot tvungna att vända sig till en annan kyrkoherde än den som i andra frågor än kyrkotillhörigheten har det pastorala ansvaret för dem. I fråga om det lokala ansvaret för Svenska kyrkans verksamhet har de icke-territoriella församlingarna samma ställning och uppgifter som de territoriella församlingarna. Kyrkorådet och kyrkoherden har också samma uppgifter i en icke-territoriell församling som i en territoriell församling. För den enskilde som tillhör Svenska kyrkan och är medlem i en icke-territoriell församling innebär detta medlemskap samma relation till församlingen som för den som är medlem i en territoriell församling. Några egentliga skäl för att ansvarsfördelningen skall vara annorlunda i frågor som avser kyrkotillhörigheten än vad som gäller i övrigt föreligger inte. Tvärtom finns det goda skäl som talar för att kyrkoherden i en icke- territoriell församling skall pröva frågor om kyrkotillhörigheten för den som är medlem i en sådan församling. Enligt riktlinjer fastställda av Svenska kyrkans församlingsnämnd efter samråd med Biskopsmötet och Svenska kyrkans centralstyrelse skall i varje församling utarbetas och antas ett pastoralt program för dop och dopuppföljning. Programmet skall antas av kyrkoherden efter samråd med kyrkorådet och sedan fastställas av domkapitlet, som har ett övergripande ansvar. I detta hänseende råder det inte någon skillnad mellan territoriella och icke-territoriella församlingar. Även i de icke- territoriella församlingarna skall således kyrkoherden efter samråd med kyrkorådet anta ett pastoralt program för dopet. Med den starka koppling som finns mellan dop och kyrkotillhörighet är det naturligt att det är församlingens kyrkoherde, oavsett om det är en territoriell eller en icke-territoriell församling, som har att pröva frågor om kyrkotillhörigheten. 6 Meddelande om dop och om kyrkotillhörighet Regeringens förslag: Om en medlem i en icke-territoriell församling döps i Svenska kyrkans ordning skall detta meddelas till kyrkoherden i den församlingen. Kyrkoherden i en icke-territoriell församling skall meddela Svenska kyrkans centralstyrelse när en medlem i församlingen har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan. Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna har inte särskilt kommenterat detta förslag. 1996 års kyrkomöte har antagit regeringens förslag. Skälen för regeringens förslag: Förslaget att kyrkoherden i en icke- territoriell församling skall få befogenhet att pröva frågor om kyrkotillhörighet för den egna församlingens medlemmar leder till konsekvensändringar i 3 kap. 10 och 11 §§ kyrkolagen. Meddelande om dop som innebär att den döpte blir upptagen i Svenska kyrkan bör således lämnas till kyrkoherden i den icke-territoriella församlingen och inte till kyrkoherden i folkbokföringsförsamlingen i fråga om den som är medlem i en icke-territoriell församling. Det bör vidare vara en uppgift för kyrkoherden i den icke-territoriella församlingen att underrätta Svenska kyrkans centralstyrelse när någon som är medlem i församlingen tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan. Förteckning över remissinstanserna Remissyttranden har avgetts av Kammarrätten i Stockholm, Riksskatte- verket, Svenska kyrkans centralstyrelse, domkapitlen i Lund, Göteborg och Stockholm, Hovkonsistoriet, Karlskrona amiralitetsförsamling, Tyska S:ta Gertruds församling och Finska församlingen. Göteborgs tyska församling och Hovförsamlingen har avstått från att lämna synpunkter. KULTURDEPARTEMENTET Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 december 1996 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson, Freivalds, Wallström, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Ulvskog Regeringen beslutar proposition 1996/97:58 Prövning av frågor om kyrkotillhörighet för medlemmar i icke-territoriella församlingar. Senaste lydelse 1995:1211. Senaste lydelse 1995:1211. Senaste lydelse 1995:1211. Prop. 1996/97:58 2 1 Prop. 1996/97:58 Bilaga Prop. 1996/97:58