Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1996/97:62 Ändringar i lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden, m.m. Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 februari 1997 Lena Hjelm-Wallén Annika Åhnberg (Jordbruksdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen läggs fram förslag till vissa ändringar i lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden i syfte att införliva vissa statistikdirektiv på jordbrukets område. Vidare föreslås att lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m. ändras så att föreskrifter eller i det enskilda fallet beslut kan meddelas om olika former av hantering av djurkadaver och avfall från djur. Det föreslås vidare att tillsynen enligt lagen och bemyndigandet att föreskriva om avgifter förtydligas till att uttryckligen omfatta beslut i enskilda fall. I likhet med tillsynsmyndigheterna ges EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer och experter rätt till tillträde till utrymmen där djur hålls eller där djurkroppar, mjölk eller annat material förvaras. De ges också rätt att få erforderlig hjälp av djurägaren. Polismyndigheten skall på begäran lämna hjälp vid tillsynen. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1997. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 4 2 Lagtext.................................................... 4 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:888) om uppgifts- skyldighet på jordbrukets och fiskets områden....... 4 2.2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd 6 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m............................ 6 3 Ärendet och dess beredning................................. 9 4 Ändringsbehov i uppgiftsskyldighetslagen - bakgrund........ 10 4.1 Uppgiftsskyldigheten för näringsidkare EG-anpassas.. 11 4.2 Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet på fiskets område utmönstras.......................................... 13 5 Ändringar i provtagningslagen.............................. 14 5.1 Hantering av animaliskt avfall...................... 14 5.2 Tillsyn............................................. 15 5.3 Rätt till tillträde m.m............................. 16 5.4 Handräckning av polismyndigheten.................... 16 5.5 Ett utökat straffansvar............................. 17 6 Kostnadskonsekvenser....................................... 17 7 Författningskommentar...................................... 18 7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden 18 7.2 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd 19 7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m............................ 19 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanserna.................. 21 Bilaga 2 Förteckning över direktiv och beslut som gäller statistik på jordbruksområdet.................................... 22 Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag......................... 23 Bilaga 4 Lagrådets yttrande.................................. 28 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1997................................................. 29 Rättsdatablad.................................................... 30 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden, 2. lag om upphävande av lagen (1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd, 3. lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden Härigenom föreskrivs1 att rubriken till lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden2 samt 1, 4-6 och 8 §§ lagen skall ha följande lydelse. Lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Skyldiga att lämna uppgifter om sin verksamhet enligt denna lag är 1. den som driver jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling, 2. den som äger mark där någon annan driver verksamhet som avses i 1, -------------------------------------------------------------------- 3. en näringsidkare som tar be- 3. en näringsidkare som tar be- fattning med sådana varor som fattning med sådana varor som avses i 1-12, 15-25, 28, 31, 35 avses i 1-12, 15-25, 28, 31, 35 och 38 kap. tulltaxelagen och 38 kap. i bilaga 1 till rådets (1987:1068), samt förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, samt 4. en näringsidkare som levererar varor som används vid framställning av sådana varor som avses i 3. 4 §3 -------------------------------------------------------------------- Skyldigheten enligt 1 § 3 och 4 Skyldigheten enligt 1 § 3 och 4 gäller uppgifter om import, gäller uppgifter om import, export, inköp och försäljning samt export, produktion, inköp och de uppgifter i övrigt som behövs försäljning samt de uppgifter i 1. för att belysa förhållandena påövrigt som behövs för att belysa livsmedelsområdet och följa förhållandena på livsmedelsområdet effekterna av avregleringen på och följa utvecklingen inom detta detta område, och område. 2. för marknadsregleringen på fiskets område. 5 §4 -------------------------------------------------------------------- Uppgifter som samlats in med Uppgifter som samlats in med stöd av denna lag får användas av stöd av denna lag får användas av Statens jordbruksverk och Statens jordbruksverk i dess Fiskeriverket i deras verksamhet verksamhet och av Statistiska och av Statistiska centralbyrån centralbyrån för statistiska ändamål för statistiska ändamål och för och för förande av register av förande av register av lant- lantbruksföretag. bruksföretag. Används insamlade uppgifter för framställning av officiell statistik gäller, med undantag för uppgiftsskyldigheten, lagen (1992:889) om den officiella statistiken. 6 § -------------------------------------------------------------------- Uppgifter som samlats in med Uppgifter som samlats in med stöd av 2 och 3 §§ får användas förstöd av 2 och 3 §§ får användas för be- beräkning och utbetalning av räkning och utbetalning av bidrag bidrag på jordbrukets område och i på jordbrukets område. Uppgifterna ärenden om skördeskadeskydd. får också utnyttjas för jordbrukets Uppgifterna får också utnyttjas förberedskapsorganisation eller för jordbrukets blockorganisation annan beredskapsplanläggning. eller för annan beredskapsplanläggning. Varje enhet för lantbruksfrågor eller annan enhet med motsvarande funktion inom en länsstyrelse skall för sin verksamhet på jordbrukets område ha tillgång till uppgifterna. 8 §5 -------------------------------------------------------------------- Kontroll av att uppgifter som Kontroll av att uppgifter som samlas in med stöd av lagen är samlas in med stöd av lagen är riktiga utövas av Statens riktiga utövas av Statens jordbruksverk och av jordbruksverk. Fiskeriverket. Jordbruksverket och Jordbruksverket har rätt att på Fiskeriverket har rätt att på begäran få de upplysningar och begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kont- handlingar som behövs för rollen. Jordbruksverket har också kontrollen samt att få tillträde rätt till tillträde till lokaler till lokaler och andra utrymmen. och andra utrymmen samt rätt att Därutöver har Jordbruksverket rätt göra fältmätningar och att göra fältmätningar och fältbesiktningar. Jordbruksverket fältbesiktningar. Jordbruksverket har dock inte med stöd av denna och Fiskeriverket har dock inte lag rätt till tillträde till med stöd av denna lag rätt till bostäder. tillträde till bostäder. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 2.2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd Härigenom föreskrivs att lagen (1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1997. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m. Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m.2 dels att 7, 8, 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 b §, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 b § -------------------------------------------------------------------- Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om omhändertagande, bearbetning och hantering i övrigt av djurkadaver och annat animaliskt avfall. 7 §3 -------------------------------------------------------------------- Statens jordbruksverk utövar Statens jordbruksverk utövar tillsynen över att föreskrifter tillsynen över att föreskrifter meddelade med stöd av 4-6 §§ följs.meddelade med stöd av 2 och 4-6 §§ Jordbruksverket får överlåta åt läns-följs. Detsamma gäller beslut med- styrelsen att utöva viss tillsyn delade med stöd av 2, 4, 4 a eller inom länet. Verket får också överlåta4 b §. Jordbruksverket får överlåta åt åt en kommun att inom kommunen länsstyrelsen att utöva viss till- kontrollera att föreskrifter syn inom länet. Verket får också meddelade med stöd av 6 § följs. överlåta åt en kommun att inom kommunen kontrollera att föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av 4 b eller 6 § följs. -------------------------------------------------------------------- En tillsynsmyndighet får En tillsynsmyndighet får meddela meddela de förelägganden som behövsde förelägganden som behövs för att för att föreskrifter som har föreskrifter som har meddelats med meddelats med stöd av 4-6 §§ skall stöd av 2 och 4-6 §§ skall följas. följas. Detsamma gäller beslut meddelade med stöd av 2, 4, 4 a eller 4 b §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas. 8 §4 -------------------------------------------------------------------- För tillsyn eller andra åtgärder För tillsyn eller andra åtgärder enligt denna lag eller enligt enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats föreskrifter eller beslut som har med stöd av lagen har den som meddelats med stöd av lagen har utövar tillsynen eller utför den som utövar tillsynen eller åtgärderna rätt att få tillträde tillutför åtgärderna rätt att få tillträde områden, anläggningar, byggnader, till områden, anläggningar, lokaler och andra utrymmen där byggnader, lokaler och andra djur hålls eller där djurkroppar, utrymmen där djur hålls eller där mjölk eller annat material djurkroppar, mjölk eller annat förvaras. material förvaras. Djurägaren skall tillhandahålla den hjälp och lämna de upplysningar som behövs för att tillsyn eller andra åtgärder skall kunna genomföras. -------------------------------------------------------------------- Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för EG:s institutioner och av institutio- nerna utsedda inspektörer och experter. Polismyndigheten skall på begäran lämna den handräckning som behövs vid tillsynen eller vid andra åtgärder enligt denna lag eller en- ligt föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. 9 §5 -------------------------------------------------------------------- Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om meddela föreskrifter om skyldighet skyldighet att betala ersättning att betala ersättning för provtag- för provtagning, undersökning ning, undersökning eller kontroll eller kontroll enligt denna lag enligt denna lag eller enligt eller enligt föreskrifter föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av lagen. meddelade med stöd av lagen. 10 §6 -------------------------------------------------------------------- Till böter döms den djurägare som Till böter döms den djurägare som inte fullgör skyldigheten enligt med uppsåt eller av grov oakt- 8 § andra stycket. samhet bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 § första stycket eller som inte fullgör skyldigheten enligt 8 § andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 3 Ärendet och dess beredning Lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden (uppgiftsskyldighetslagen) trädde i kraft den 1 januari 1993. Vid lagens tillkomst förutskickades att både avregleringen på jordbrukets område och Sveriges närmande till EG kunde komma att ge anledning till en omprövning av den uppgiftsinsamling som kan ske med stöd av lagen (prop. 1991/92:121 s. 6). Det har också visat sig att Sveriges medlemskap i EU ger anledning till en översyn av lagen. Medlemskapet har inneburit att uppgiftsinsamling behöver ske för andra ändamål än tidigare. Ny lagstiftning med bestämmelser om uppgiftsinhämtande har också tillkommit. Mot den angivna bakgrunden lämnade regeringen den 19 oktober 1995 i uppdrag till Statens jordbruksverk och Fiskeriverket att göra en översyn av uppgiftsskyldighetslagen. Myndigheterna har den 7 december 1995 redovisat uppdraget i varsin skrivelse. Skrivelserna har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. Remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet (Dnr Jo95/3241). Statens jordbruksverk har i en skrivelse till Jordbruksdepartementet hemställt att vissa ändringar görs i lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m. De föreslagna ändringarna syftar till att anpassa de svenska bestämmelserna till EG:s regler. Ändringarna har också till syfte att förbättra och underlätta tillsynen enligt lagen. Jordbruksverkets förslag såvitt gäller hantering av djurkadaver och animaliskt avfall har tidigare behandlats i prop. 1993/94:68 Lagändringar på djurhälsoområdet. I samband därmed har förslaget remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns i Jordbruksdepartementet (Dnr Jo93/990). Ändringsförslagen i övrigt innebär följande. En komplettering föreslås som innebär att myndigheternas tillsynsansvar och möjligheter att ingripa vidgas till att gälla inte bara meddelade föreskrifter utan också meddelade beslut. Motsvarande förtydligande görs också i bemyndigandet att föreskriva om avgifter. Rätten till tillträde och upplysningar vid tillsyn skall enligt förslaget i fortsättningen tillkomma också EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer och experter. Vidare föreslås en bestämmelse som innebär att polismyndigheten på begäran skall lämna handräckning vid myndighetsåtgärder enligt lagen. Slutligen föreslås att den straffbestämmelse som i dag finns i förordningen (1993:1488) om provtagning på djur, m.m. skall efter viss komplettering flyttas över till lagen och att också brott begångna av grov oaktsamhet skall vara straffbelagda. Till den del förslagen inte är en nödvändig följd av bestämmelser i EG:s direktiv på djurområdet har ändringsförslagen, som utarbetats av Jordbruksverket, karaktär av kompletteringar och tillrätta- lägganden av lagtexten. En särskild remissbehandling av dessa förslag har därför inte ansetts påkallad. Lagrådet Regeringen beslutade den 6 mars 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. 4 Ändringsbehov i uppgiftsskyldighetslagen - bakgrund Riksdagen beslutade våren 1992 lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område som trädde i kraft den 1 januari 1993 (prop. 1991/92:121, bet. 1991/92:JoU19, rskr. 1991/92:278). Genom denna lag sammanfördes de bestämmelser som tidigare fanns i förordningen (1968:111) om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagarregister samt i lagen (1991:911) om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsmedelsområdet. Uppgiftsskyldighetslagen har ändrats genom ett beslut av riksdagen våren 1993 (prop. 1992/93:199, bet. 1992/93:JoU25, rskr. 1992/93:381). Ändringen innebär att tillämpningsområdet för lagen vidgats till att också gälla uppgiftsinhämtande för marknadsregleringen på fiskets område. Lagändringen (SFS 1993:650), som trädde i kraft den 1 juli 1993, innebar att lagen därefter har rubriken Lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden. Till dem som är uppgiftsskyldiga enligt lagen hör dels jordbrukare, dels olika näringsidkare som tar befattning med jordbruksvaror och varor som härrör från fisket. Uppgiftsskyldighet föreligger bl.a. i fråga om import, export, inköp och försäljning av sådana varor. Dessa uppgifter inhämtas närmast för att belysa förhållandena på livsmedelsområdet och följa effekterna av avregleringen på detta område. De insamlade uppgifterna används för både statistiska och administrativa ändamål. För statistik i allmänhet gäller lagen (1992:889) om den officiella statistiken. Den lagen gäller också statistiken på jordbruks- och fiskeområdena i den mån uppgiftsinsamlingen inte regleras i uppgiftsskyldighetslagen. Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har föranlett ytterligare lag- bestämmelser om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden. För att EU:s jordbrukspolitik i fråga om marknadsregleringarna skall kunna administreras är medlemsstaterna skyldiga att förse EG-kommissionen och andra EG-organ med uppgifter om marknadsförhållandena i de enskilda medlemsländerna. Uppgiftsskyldigheten som är omfattande gäller bl.a. priser på jordbruksprodukter samt uppgifter om import och export av sådana produkter. I medlemsstaterna måste därför uppgifter samlas in från näringsidkare som producerar eller handlar med jordbruksprodukter. På motsvarande sätt finns på fiskets område en omfattande skyldighet att lämna uppgifter inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Bestämmelserna finns i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken och i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter (prop. 1994/95:75, bet. 1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126). Vid tillkomsten av de båda lagarna påpekades att den nya lagstiftningen i anledning av EU-medlemskapet kan ha inneburit att vissa bestämmelser i uppgiftsskyldighetslagen blivit överflödiga. Enligt uttalanden i propositionen (s. 35) borde denna fråga bli föremål för ytterligare överväganden. Det är i första hand Sveriges medlemskap i EU som gör att uppgifts- skyldighetslagen nu behöver ändras. Lagen har nu som huvudändamål att ge stöd för uppgiftsinsamling som behövs för att belysa förhållandena på livsmedelsområdet och följa effekterna av avregleringen på detta område. Med Sveriges deltagande i EU:s gemensamma jordbrukspolitik är det inte längre aktuellt att följa en nationell avreglering på jordbruksområdet. De nyssnämnda bestämmelserna i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken och lagen om EG:s förordningar om jordbruksprodukter ger bara stöd för uppgiftsinsamling som följer av EG:s förordningar på jordbrukets och fiskets områden. På jordbruksområdet finns emellertid också direktiv som förutsätter uppgiftsinhämtande. Stöd för detta bör föras in i uppgiftsskyldighetslagen. I uppgiftsskyldighetslagen infördes år 1993 bestämmelser om uppgiftsinhämtande på fiskets område. Det behovet är numera tillgodosett genom lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Därmed kan uppgiftsskyldighetslagen åter begränsas till att enbart gälla uppgifter på jordbruksområdet. Hur de nu angivna ändringsbehoven skall tillgodoses beskrivs närmare i de två följande avsnitten. Ändrade förhållanden och ändringar i annan lagstiftning föranleder vissa ytterligare ändringar i uppgiftsskyldighetslagen. Dessa ändringar beskrivs närmare i författningskommentaren. 4.1 Uppgiftsskyldigheten för näringsidkare EG-anpassas -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Ett av syftena med den uppgiftsskyldighet | | för näringsidkare som följer av uppgiftsskyldighetslagen är att | | belysa förhållandena på livsmedelsområdet och att följa effekterna| | av avregleringen på detta område. Denna ändamålsbeskrivning an- | | passas med hänsyn till att avregleringsmotivet inte längre är | | aktuellt. Den nuvarande uppgiftskyldigheten gäller import, | | export, inköp och försäljning. För att det inte skall råda något| | tvivel om att lagen genomför EG:s statistikdirektiv på | | jordbruksområdet skall uppgiftsskyldigheten anges omfatta också | | produktion. | -------------------------------------------------------------------- Jordbruksverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Sex remissorgan har tillstyrkt förslaget och tre har förklarat sig inte ha någon erinran. De återstående fem är kritiska. Statskontoret anser att resultatet av Statistiska centralbyråns och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens utredning avseende uppgifts- skyldighetslagen bör inväntas och beredas tillsammans med den nu redovisade översynen. Statskontoret efterlyser också en redovisning över vilken uppgiftsskyldighet som följer av kraven på statistik till följd av den gemensamma jordbrukspolitiken och fiskeripolitiken samt vilken uppgifts- skyldighet som därtill behövs för nationella behov av statistik. Konkurrensverket framhåller att det i remissmaterialet saknas redovisningar från Statistiska centralbyrån och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden. Mot den bakgrunden anser Konkurrensverket att det inte finns tillräckligt underlag för att ta ställning till om lagstiftningen behövs över huvud taget. Enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) är Jordbruksverkets motivering till varför lagen skall utökas med en uppgiftsskyldighet för vissa näringsidkare även vad gäller produktion inte särskilt fullständig. Det är enligt LRF viktigt att känna till om förslaget till lagändring tillkommit enbart för att införliva EG-direktiven med svensk rätt eller om avsikten är att öka den nationella uppgiftsskyldigheten. I övrigt påpekar LRF vikten av att uppgiftslämnandet hålls på en så låg nivå som möjligt. Enligt Trädgårdsnäringens Riksförbund innebär förslaget en utvidgning av uppgiftsskyldigheten som inte på något sätt motiverats. Den uppgiftsskyldighet som följer av lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter och den tillhörande förordningen bör enligt förbundet vara tillräcklig. En utvidgning skulle medföra negativa konsekvenser för trädgårdsodlarna i form av onödiga kostnader. Företagens Uppgiftslämnar- delegation (FUD) framhåller att frågan om den framtida utformningen av ett centralt lantbruksregister och ett integrerat administrations- och kontrollsystem, som huvudsakligen skall upprättas med anledning av EG:s krav, förutsätter långt djupare överväganden än dem som framgår av de båda verkens yttranden. Enligt FUD:s mening bör man så långt möjligt eftersträva en lösning som innebär att det uppgiftsinsamlande från näringsidkare som blir nödvändigt för statistiska ändamål regleras genom ändringar i lagstiftningen om den officiella statistiken. FUD kan inte finna att Jordbruksverket tillräckligt väl har motiverat varför uppgifter om produktion behöver samlas in och vad de egentligen skall avse. Förslaget i den delen kan enligt FUD vara förenat med kostnadsmässiga och andra konsekvenser för uppgiftslämnarna varför en analys av dessa förhållanden måste ingå i beslutsunderlaget. Skälen för regeringens förslag: Uppgiftsskyldiga är näringsidkare som tar befattning med sådana varor som avses i 1-12, 15-25, 28, 31, 35 och 38 kap. tulltaxelagen (1987:1068) som numera är ersatt av EG:s gemensamma tulltaxa. Skyldigheten omfattar också näringsidkare som levererar varor som används vid framställning av de nyssnämnda, i tulltaxelagen angivna varorna. De uppgifter som skall lämnas är uppgifter om import, export, inköp och försäljning samt de uppgifter i övrigt som behövs för att belysa förhållandena på livsmedelsområdet och följa effekterna av avregleringen på detta område. En följd av medlemskapet i EU är att Sverige nu omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det finns därför inte längre utrymme för någon nationell jordbrukspolitik som kan bli föremål för avreglering. De i lagen angivna ändamålen med uppgiftsinsamling bör därför anpassas och i fortsättningen avse det första ledet i ändamålsbeskrivningen, nämligen att belysa förhållandena på livsmedelsområdet. För att säkerställa en effektiv administration av den gemensamma jord- brukspolitiken förutsätter EG:s rättsakter en uppgiftsinsamling inte bara från jordbrukarna utan också från näringsidkare som tar befattning med jordbruksvaror. Till övervägande del regleras denna uppgiftsskyldighet i EG:s förordningar på jordbruksområdet. De nationella regler som behövs för denna uppgiftsinsamling återfinns i lagen om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Det finns emellertid också ett antal direktiv på jordbruksområdet som förutsätter uppgiftsinsamling. De uppgifter det är fråga om rör produktion av nötkreatur, svin, får och getter, mjölk och mjölkproduker samt odling av fruktträd. Direktiven finns förtecknade i bilaga 2. Den uppgiftsskyldighet som följer av direktiven gäller såväl jordbrukare som sådana näringsidkare som tar befattning med jordbruksvaror. Som nyss nämnts avser näringsidkarnas uppgiftsskyldighet i första hand import, export, inköp och försäljning av varor. För att undanröja varje tvivel om att lagens ändamål med uppgiftsinsamlingen täcker den i EG:s direktiv föreskrivna uppgiftsskyldigheten bör det anges att uppgifter får inhämtas också om produktion av jordbruksvaror. Vissa remissinstanser har ifrågasatt en sådan ändring. Den ändring som föreslås är emellertid i första hand betingad av EG:s direktiv på området. Någon utökad nationell uppgiftsinsamling förutses inte eftersom något behov av ytterligare uppgifter inte har uttalats. I några av remissyttrandena har den synpunkten framförts att resultatet av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens utredning om ett nytt statistikregister bör inväntas innan några ändringar görs i uppgiftsskyldighetslagen. Uppdraget innebär att Samarbetsnämnden skall utreda om det administrativa företagsregister som används för stödutbetalningar inom EU, det s.k. IAKS-registret, kan användas som statistikregister. De ändringar som nu föreslås i uppgiftsskyldighetslagen görs bl.a. för att fullgöra åtaganden som följer av medlemskapet i EU. Ändringarna måste göras oberoende av vilka resultat som Samarbetsnämndens utredning kan leda till. Utredningen kan visserligen också komma att föreslå vissa ändringar i uppgiftsskyldighetslagen. Tillräckliga skäl för att av den anledningen avvakta utredningsresultatet finns emellertid inte. Regeringen föreslår följaktligen att uppgiftsskyldighetslagen ändras på det sätt som beskrivits i det föregående med avseende på näringsidkarnas uppgiftsskyldighet. 4.2 Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet på fiskets område utmönstras -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Lagens stöd för att inhämta uppgifter som | | behövs för marknadsregleringen på fiskets område tas bort. | -------------------------------------------------------------------- Fiskeriverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker förslaget. Skälen för regeringens förslag: Som en följd av EES-avtalet beslutade riksdagen år 1993 en lag om marknadsreglering på fiskets område. Lagen innebar en anpassning till EG:s motsvarande marknadsreglering. För att tillgodose behovet av uppgifter för marknadsregleringen på fiskets område vidgades uppgiftsskyldighetslagens tillämpningsområde. Genom medlemskapet i EU omfattas Sverige av EG:s gemensamma fiskeripolitik. Därigenom har EG:s förordning om marknadsreglering på fiskets område blivit direkt tillämplig i Sverige och den särskilda marknadsregleringslagen har kunnat hävas. Den uppgiftsskyldighet som behövs för fiskeregleringen följer nu av den nämnda lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Uppgiftsskyldighetslagens bestämmelser om uppgiftsinhämtande på fiskets område kan därför upphävas. 5 Ändringar i provtagningslagen 5.1 Hantering av animaliskt avfall -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som rege- | | ringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter eller i det| | enskilda fallet besluta om omhändertagande, bearbetning och | | hantering i övrigt av djurkadaver och annat animaliskt avfall. | -------------------------------------------------------------------- Jordbruksverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna ställer sig positiva till förslaget. Flera remissinstanser har inte några synpunkter på förslaget. Några remissinstanser är bekymrade över de höga kostnader som producenterna kan tvingas betala. Bland dessa återfinns Lantbrukarnas riksförbund, som anser att Sverige måste få rätt att finna andra former för kvittblivning av animaliskt avfall. Svenska kommunförbundet motsätter sig förslaget och menar att detta får kostnadshöjande effekter utan motsvarande vinster. Förbundet anser att frågan i stället bör regleras i renhållningsförordningen. Skälen för regeringens förslag: Det är mycket vanligt att djurägarna väljer att göra sig av med kadaver hemma på gården. Detta sker genom kompostering, nedgrävning i jord eller gödselstad eller utläggning i naturen. Ett sådant tillvägagångssätt är olämpligt vad gäller självdöda djur på grund av risken för smittspridning till människor och djur, såväl husdjur som vilda djur. Även grundvattnet kan hotas. Vissa typer av smittämnen överlever dessutom under många år i nedgrävda kadaver. Att bortskaffa kadaver under oordnade former gör det dessutom svårare att övervaka och dokumentera sjukdomsläget bland djuren. Handeln, inte minst inom EU, kan försvåras och det kan bli svårare att uppfylla det krav som ställs på unionens medlemsstater att ha kontroll över läget i landet i fråga om Bovin Spongiform Encefalopati (BSE). I dag finns en organiserad insamling av kadaver i den del av landet som ligger söder om Dalälven. Det är Svensk Lantbrukstjänst AB som organiserar insamling och transport av självdöda djur till en konverteringsanläggning i Stenstorp. Lantbrukaren betalar härvid en mindre summa. Återstoden betalas via avdrag på slaktavräkning och mjölkleveransavräkning. Fram till hösten 1996 togs självdöda djur från norra Sverige om hand på en konverteringsanläggning i Finland. Numera tar Finland inte emot självdöda djur. En liknande organiserad insamling som för södra Sverige förbereds därför för närvarande också för norra Sverige. Inom EU finns rådets direktiv 90/667/EEG av den 27 november 1990 med veterinära bestämmelser för bl.a. animaliskt avfall. Detta direktiv reglerar hur animaliskt riskavfall skall hanteras. Syftet med direktivet är att förhindra smittspridning och att uppnå kontroll över djurhälsoläget. Mot bakgrund av problemen med BSE och behovet av en effektiv kontroll har direktivet stor betydelse. Sverige måste visserligen i princip anses ha införlivat direktivet genom redan gällande lagstiftning. Något regelverk som specifikt tar sikte på omhändertagande av animaliskt avfall finns dock inte. Bestämmelserna är uppsplittrade på ett flertal lagar, bl.a. epizootilagen (1980:369) och lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur. För att få en mer samlad reglering och med hänsyn till frågans vikt bör en särskild bestämmelse införas som ger möjlighet att reglera hanteringen av animaliskt avfall. 5.2 Tillsyn -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Tillsynen enligt provtagningslagen | | utvidgas till att omfatta också efterlevnaden av föreskrifter | | och beslut om provtagning eller undersökning och om hantering | | av animaliskt avfall och andra beslut meddelade med stöd av | | lagen. Rätten för en tillsynsmyndighet att meddela förelägganden| | utvidgas på motsvarande sätt. Bemyndigandet att föreskriva om | | avgifter förtydligas till att också omfatta åtgärder som grundar| | sig på beslut i enskilda fall. | -------------------------------------------------------------------- Jordbruksverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om provtagning och undersökning är centrala i provtagningslagen. För att kontrollprogrammen skall fungera och för att förebygga och hindra smittspridning är det viktigt att myndigheterna har tillsyn över att föreskrifterna på detta område efterlevs. Därför bör tillsynsansvaret utvidgas till att omfatta även efterlevnaden av sådana föreskrifter. Lagen förutsätter att beslut kan meddelas i enskilda fall. Sådana beslut förutsätter inte att föreskrifter har meddelats. Tillämpningen av lagen innebär till en övervägande del att det meddelas beslut i enskilda fall. Detta gäller t.ex. samtliga smittskyddsutredningar. Det utvidgade tillsynsansvaret bör därför omfatta också efterlevnaden av beslut meddelade i enskilda fall. I överensstämmelse härmed föreslås regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer också få uttrycklig rätt att föreskriva om avgifter i fall där provtagning, undersökning eller kontroll grundas på sådana beslut. 5.3 Rätt till tillträde m.m. -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: På samma sätt som tillsynsmyndigheterna | | skall EG:s institutioner och av institutionerna utsedda | | inspektörer och experter ha rätt till tillträde till utrymmen där| | djur hålls eller där djurkroppar, mjölk eller annat material | | förvaras och ha rätt att få erforderliga upplysningar. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: Genom Sveriges medlemskap i EU har gemenskapens institutioner skyldighet att bl.a. kontrollera Sveriges efterlevnad av gemenskapslagstiftningen. Ett led i detta är inspektioner på plats utförda främst av EG-kommissionens tjänstemän och av medföljande experter. Bestämmelser om sådana inspektioner finns i flera direktiv och beslut. Exempel härpå är artikel 12 i rådets direktiv 64/433/EEG av den 26 juni 1964 om hygienproblem vid produktion och utsläppande på marknaden av färskt kött inom gemenskapen, artikel 8 i rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden och artikel 6 i kommissionens beslut 96/345/EG av den 22 maj 1996 om fastställande av vissa regler angående kontroller på plats inom veterinärområdet som utförs av kommissionens experter i medlemsstaterna. För att möjliggöra inspektionerna krävs det att sådana personer har rätt till tillträde till utrymmen där djur hålls eller material förvaras. De behöver också rätt till upplysningar och hjälp från djurägare. Sverige är genom sitt medlemskap i EU skyldigt att tillse att de aktuella direktiven och besluten genomförs i landet. Därför bör det i provtagningslagen införas en bestämmelse om sådan tillträdesrätt och rätt till upplysningar. 5.4 Handräckning av polismyndigheten -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Polismyndigheten skall på begäran lämna den| | handräckning som behövs vid tillsynen eller vid andra åtgärder | | enligt provtagningslagen eller enligt föreskrifter eller beslut | | som har meddelats med stöd av lagen. | -------------------------------------------------------------------- Jordbruksverkets förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag. Skälen för regeringens förslag: Provtagningslagen innehåller en rad bestämmelser som innebär att föreskrifter eller beslut får meddelas om provtagning på eller kontroll av djur. Ett av lagens huvudsyften är att möjliggöra för myndigheterna att genomföra tvingande kontroller hos djurägare som inte ansluter sig till den frivilliga verksamheten med djurhälsokontroller. Enligt lagen är en djurägare skyldig att ge myndigheterna tillträde bl.a. till lokaler där djur hålls för tillsyn och andra åtgärder enligt lagen. Trots detta kan det förekomma att djurägare vägrar släppa in en veterinär. Det har t.o.m. förekommit att veterinärer och annan tillsynspersonal hotats i samband med tjänsteförrättning. En förutsättning för en effektiv tillsyn och för ett gott resultat av obligatoriska kontrollprogram är att provtagning och kontroller kan utföras på beslutat sätt. Att så kan ske är viktigt för djurhälsan i vårt land och även i fråga om vårt förhållande till EU. Veterinärer och andra tjänstemän skall inte heller behöva utsättas för obehag och risker när de fullgör sin yrkesutövning. Mot bakgrund härav bör det i lagen införas en bestämmelse om att polisen på begäran skall bistå med handräckning vid tillsyn och vid andra åtgärder enligt lagen. 5.5 Ett utökat straffansvar -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Den som bryter mot en föreskrift om | | skyldighet att anmäla en verksamhet till en myndighet eller att | | föra anteckningar om verksamheten eller att anmäla misstanke om | | djursjukdom till en veterinär skall dömas till böter. Detsamma | | gäller för den som bryter mot en föreskrift om krav på hygien i | | djurhållningen. Även brott begångna av grov oaktsamhet skall vara| | straffbelagda. | -------------------------------------------------------------------- Jordbruksverkets förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Jordbruksverket har dock föreslagit ett mer vidsträckt straffansvar. Skälen för regeringens förslag: I 11 § förordningen (1993:1488) om provtagning på djur, m.m. finns en straffbestämmelse som innebär att den som inte fullgör den anmälningsskyldighet eller den skyldighet att föra anteckningar om sin verksamhet som avses i 4 § första stycket lagen döms till böter. Även i provtagningslagen finns en straffbestämmelse. I 10 § lagen föreskrivs sålunda bötesstraff för den djurägare som inte lämnar hjälp eller upplysningar vid tillsyn eller andra åtgärder. För tydlighetens skull bör dessa bestämmelser sammanföras till en enda bestämmelse som bör finnas i lagen. Det föreslås därför att lagens straffbestämmelse utvidgas så att den omfattar det straffbud som nu finns i förordningen. I 4 § första stycket lagen finns emellertid också ett bemyndigande att meddela föreskrifter om krav på hygien i djurhållningen. Även dessa föreskrifter bör straffsanktioneras. Vidare bör den ändringen göras att också brott begångna av grov oaktsamhet straffbeläggs. När det gäller andra föreskrifter och enskilda beslut meddelade med stöd av lagen bör efterlevnaden upprätthållas genom förelägganden. 6 Kostnadskonsekvenser Tillägget i 4 § uppgiftsskyldighetslagen att uppgifter om produktion skall kunna hämtas in innebär inte några ökade kostnader. Ändringen avser sådana uppgifter från slakterinäringen och från mejerierna som redan nu lämnas på frivillig grund. Inte heller övriga ändringar i den nu berörda lagen föranleder några ökade kostnader. Det förhållandet att det i provtagningslagen införs ett bemyndigande för föreskrifter om animaliskt avfall innebär i sig inte några kostnadshöjande effekter. Ändringarna i den lagens straffbestämmelse innebär att det straff- belagda området vidgas till att omfatta brott mot föreskrifter om krav på hygien i djurhållningen och brott begångna av grov oaktsamhet. Ändringarna förutsätts inte innebära någon ökning i antalet mål och därmed inte heller någon ökning av statens kostnader. 7 Författningskommentar 7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden 1 § De näringsidkare som är uppgiftsskyldiga enligt lagen anges i 1 § 3 med hänvisning till vissa kapitel i tulltaxelagen (1987:1068). Denna lag upphävdes när Sverige blev medlem i EU. Bakgrunden är att det tillämpas en gemensam tulltaxa inom EU. Eftersom Sverige i anslutningsfördraget åtagit sig att tillämpa den gemensamma tulltaxan utan särskilda övergångsordningar blev rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan direkt tillämplig i Sverige. I en övergångsbestämmelse till den upphävda lagen föreskrivs visserligen att hänvisningar till denna i annan lagstiftning i stället skall gälla motsvarande bestämmelser i EG:s bestämmelser eller svenska tullförfattningar. För att på ett tydligt sätt ange vilka näringsidkare som är uppgiftsskyldiga enligt lagen bör hänvisningen till tulltaxelagen bytas ut mot en hänvisning till den direkt tillämpliga rådsförordningen. 4 § Paragrafen reglerar vilka uppgifter som skall kunna krävas in av en näringsidkare. Förutom den anpassning av paragrafens ändamålsbeskrivning som har kommenterats i avsnitt 4.1 görs den ändringen att 4 § 2, som handlar om uppgifter som behövs för marknadsregleringen på fiskets område, tas bort. Skälet till detta framgår av avsnitt 4.2. 5 och 8 §§ De föreslagna ändringarna innebär att Fiskeriverket inte längre skall ha rätt att använda och ha befogenhet att kontrollera insamlade uppgifter. Skälet till ändringarna har redovisats i avsnitt 4.2. 6 § Enligt paragrafen får uppgifter som samlats in med stöd av 2 och 3 §§, dvs. uppgifter som lämnas till lantbruksregistret, användas för beräkning och utbetalning av bidrag på jordbrukets område och i ärenden om skördeskadeskydd. Uppgifterna får också utnyttjas för jordbrukets blockorganisation. Med hänsyn till att skördeskadefonden har avvecklats (prop. 1993/94:236, bet. 1993/94:JoU26, rskr. 1993/94:326) behöver uppgifterna inte längre användas i ärenden om skördeskadeskydd. Paragrafens första stycke har utformats med beaktande av detta. Med hänsyn till att jordbrukets blockorganisation har ersatts av jordbrukets beredskapsorganisation har i samma stycke ordet „blockorganisation„ bytts ut mot ordet „beredskapsorganisation„. 7.2 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd Enligt 1 § lagen får regeringen överlämna till Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd att besluta i ärenden om skördeskadeskydd. Den verksamhet hos stiftelsen som omfattas av lagen upphörde efter 1994 års skörd. Lagen behövs därför inte längre och kan upphävas. 7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m. 4 b § Paragrafen är ny och innebär att det i lagen införs ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om eller i det enskilda fallet besluta vad som skall ske med djurkadaver och annat animaliskt avfall. Föreskrifterna och besluten kan t.ex. avse krav på godkännande eller tillstånd för hantering av sådant avfall. Syftet med sådana föreskrifter och beslut är att få kontroll över hanteringen av avfall, främst för att hindra smittspridning. 7 § Ändringarna i paragrafens första stycke innebär att myndighetstillsynen skall innefatta också beslut i enskilda fall. Dessutom har tillsynen utvidgats till att omfatta föreskrifter eller beslut om provtagning eller undersökning för att kartlägga förekomst av, fastställa frihet från eller kontrollera vissa smittsamma djursjukdomar eller för att kontrollera användningen av läkemedel eller liknande ämnen vid uppfödningen av djur. Även rätten i paragrafens andra stycke att meddela förelägganden har utvidgats på motsvarande sätt. Motivet till ändringarna är dels att de enskilda besluten är många och viktiga, dels att provtagning och undersökning utgör en central del av lagen. 8 § I paragrafens första stycke har rätten till tillträde till utrymmen där djur hålls eller animaliskt material förvaras uttryckligen utsträckts till att också avse tillsyn eller andra åtgärder enligt beslut som meddelats med stöd av lagen. Ändringen följer av det utökade tillsynsansvaret. Paragrafen har vidare kompletterats med ett nytt tredje och ett nytt fjärde stycke. Tredje stycket innehåller en bestämmelse som ger också EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer och experter rätt till tillträde. Sverige måste till följd av medlemskapet i EU kunna garantera ett sådant tillträde. Genom bestämmelsen i fjärde stycket åläggs polismyndigheten en skyldighet att på begäran lämna handräckning vid tillsyn eller andra åtgärder enligt lagen. Ändringen görs för att lagen skall fungera effektivt och för att tjänstemän och andra som i sitt yrke har uppgifter enligt lagen skall kunna utföra sina uppgifter på ett säkert sätt. 9 § Paragrafen har förtydligats så att det klart framgår att avgifter får tas ut för provtagning, undersökning och kontroll som grundas på beslut i enskilda fall. 10 § Paragrafen har kommenterats i den allmänna motiveringen. **FOOTNOTES** 1 Jfr rådets direktiv 96/16/EG av den 19 mars 1996 om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter (EGT nr L 78, 28.3.1996, s. 27, Celex 396L0016) m.fl. 2 Senaste lydelse av lagens rubrik 1993:650. 3 Senaste lydelse 1993:650. 4 Senaste lydelse 1993:650. 5 Senaste lydelse 1993:650. 1 Jfr rådets direktiv 90/667/EEG av den 27 november 1990 om fastställande av veterinära bestämmelser om bortskaffande och bearbetning av animaliskt avfall och dess utsläppande på marknaden samt om förhindrande av sjukdomsalstrande organismer i foder av animaliskt ursprung samt om ändring av direktiv 90/425/EEG (EGT nr L 363, 27.12.1990, s. 51, Celex 390L0667) och rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (EGT nr L 395, 31.12.1989, s. 13, Celex 389L0662) samt kommissionens beslut 96/345/EG av den 22 maj 1996 om fastställande av vissa regler angående kontroller på plats inom veterinärområdet som utförs av kommissionens experter i medlemsstaterna (EGT nr L 133, 4.6.1996, s. 29, Celex 396L0345) m.fl. 2 Senaste lydelse av lagens rubrik 1993:1482. 3 Senaste lydelse 1993:1482. 4 Senaste lydelse 1995:552. 5 Senaste lydelse 1993:1482. 6 Senaste lydelse 1993:1482. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över Jordbruksverkets och Fiskeriverkets översyn av uppgiftsskyldighetslagen avgetts av Datainspektionen, Överstyrelsen för civil beredskap, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, Konkurrensverket, Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna i Jönköpings län, Malmöhus län, Dalarnas län och Norrbottens län, Företagens uppgiftslämnardelegation, Lantbrukarnas riksförbund och Trädgårdsnäringens riksförbund. Grossistförbundet Svensk Handel, Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor, Kooperativa förbundet, Sveriges livsmedelsindustriförbund och Sveriges fiskares riksförbund har avstått från att yttra sig. Förteckning över direktiv och beslut som gäller statistik på jordbruksområdet Kommissionens beslut 76/806/EEG av den 1 oktober 1976 om fastställande av kompletterande bestämmelser beträffande statistiska undersökningar av produktionskapaciteten för odlingar med vissa slag av fruktträd som skall utföras av medlemsstaterna. Rådets direktiv 76/625/EEG av den 20 juli 1976 om de statistiska undersökningar som medlemsstaterna skall genomföra för att bestämma produktionskapaciteten för odlingar med vissa slag av fruktträd. Kommissionens beslut 77/144/EEG av den 22 december 1976 om fastställandet av en standardkod och bestämmelser för överföring till maskinläsbar form av data från de statistiska undersökningarna av odlingar med vissa slag av fruktträd samt om fastställandet av gränserna för produktionsområdena för dessa undersökningar. Rådets direktiv 93/23/EEG av den 1 juni 1993 om statistiska undersökningar av grisproduktionen. Rådets direktiv 93/24/EEG av den 1 juni 1993 om genomförande av statistiska undersökningar om produktion av nötkreatur. Rådets direktiv 93/25/EEG av den 1 juni 1993 om statistiska undersökningar av får- och getbesättningar. Kommissionens beslut 94/432/EG av den 30 maj 1994 om tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv 93/23/EEG beträffande statistiska undersökningar av grispopulationen och grisproduktionen. Kommissionens beslut 94/433/EG av den 30 maj 1994 om fastställande av tillämpningsföreskrifter till rådets direktiv 93/24/EEG beträffande statistiska undersökningar av nötkreaturspopulationen och nötkreatursproduktionen och om ändring av detta direktiv. Kommissionens beslut 94/434/EG om tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv 93/25/EEG beträffande statistiska undersökningar av får- och getbestånd och får- och getproduktion. Rådets direktiv 96/16/EG av den 19 mars 1996 om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter. Kommissionens beslut 97/80/EG av den 18 december 1996 om tillämp- ningsföreskrifter till rådets direktiv 96/16/EG om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden1 samt 1, 4-6 och 8 §§ lagen skall ha följande lydelse. Lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Skyldiga att lämna uppgifter om sin verksamhet enligt denna lag är 1. den som driver jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling, 2. den som äger mark där någon annan driver verksamhet som avses i 1, -------------------------------------------------------------------- 3. en näringsidkare som tar be- 3. en näringsidkare som tar be- fattning med sådana varor som fattning med sådana varor som avses i 1-12, 15-25, 28, 31, 35 avses i 1-12, 15-25, 28, 31, 35 och 38 kap. tulltaxelagen och 38 kap. i bilaga 1 till rådets (1987:1068), samt förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, samt 4. en näringsidkare som levererar varor som används vid framställning av sådana varor som avses i 3. 4 §2 -------------------------------------------------------------------- Skyldigheten enligt 1 § 3 och 4 Skyldigheten enligt 1 § 3 och 4 gäller uppgifter om import, gäller uppgifter om import, export, inköp och försäljning samt export, produktion, inköp och de uppgifter i övrigt som behövs försäljning samt de uppgifter i 1. för att belysa förhållandena påövrigt som behövs för att belysa livsmedelsområdet och följa effek- förhållandena på livsmedelsområdet terna av avregleringen på detta och följa utvecklingen inom detta område, och område. 2. för marknadsregleringen på fiskets område. 5 §3 -------------------------------------------------------------------- Uppgifter som samlats in med Uppgifter som samlats in med stöd av denna lag får användas av stöd av denna lag får användas av Statens jordbruksverk och Statens jordbruksverk i dess Fiskeriverket i deras verksamhet verksamhet och av Statistiska och av Statistiska centralbyrån centralbyrån för statistiska ändamål för statistiska ändamål och för och för förande av register av förande av register av lantbruksföretag. lantbruksföretag. Används insamlade uppgifter för framställning av officiell statistik gäller, med undantag för uppgiftsskyldigheten, lagen (1992:889) om den officiella statistiken. 6 § -------------------------------------------------------------------- Uppgifter som samlats in med Uppgifter som samlats in med stöd av 2 och 3 §§ får användas förstöd av 2 och 3 §§ får användas för beräkning och utbetalning av bi- beräkning och utbetalning av bi- drag på jordbrukets område och i drag på jordbrukets område. ärenden om skördeskadeskydd. Uppgifterna får också utnyttjas för Uppgifterna får också utnyttjas förjordbrukets jordbrukets blockorganisation beredskapsorganisation eller för eller för annan annan beredskapsplanläggning. beredskapsplanläggning. Varje enhet för lantbruksfrågor eller annan enhet med motsvarande funktion inom en länsstyrelse skall för sin verksamhet på jordbrukets område ha tillgång till uppgifterna. 8 §4 -------------------------------------------------------------------- Kontroll av att uppgifter som Kontroll av att uppgifter som samlas in med stöd av lagen är samlas in med stöd av lagen är riktiga utövas av Statens riktiga utövas av Statens jordbruksverk och av jordbruksverk. Fiskeriverket. Jordbruksverket har rätt att på Jordbruksverket och begäran få de upplysningar och Fiskeriverket har rätt att på handlingar som behövs för kon- begäran få de upplysningar och trollen. Jordbruksverket har också handlingar som behövs för rätt till tillträde till lokaler kontrollen samt att få tillträde och andra utrymmen samt rätt att till lokaler och andra utrymmen. göra fältmätningar och Därutöver har Jordbruksverket rätt fältbesiktningar. Jordbruksverket att göra fältmätningar och fältbe- har dock inte med stöd av denna siktningar. Jordbruksverket och lag rätt till tillträde till Fiskeriverket har dock inte med bostäder. stöd av denna lag rätt till tillträde till bostäder. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Förslag till lag om upphävande av lagen (1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd Härigenom föreskrivs att lagen (1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1997. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m.1 dels att 7, 8, 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 b §, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 b § -------------------------------------------------------------------- Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om omhän- dertagande, bearbetning och hantering i övrigt av djurkadaver och annat animaliskt avfall. 7 §2 -------------------------------------------------------------------- Statens jordbruksverk utövar Statens jordbruksverk utövar tillsynen över att föreskrifter tillsynen över att föreskrifter meddelade med stöd av 4-6 §§ följs.meddelade med stöd av 2 och 4-6 §§ Jordbruksverket får överlåta åt läns-följs. Detsamma gäller beslut med- styrelsen att utöva viss tillsyn delade med stöd av 2, 4, 4 a eller inom länet. Verket får också överlåta4 b §. Jordbruksverket får överlåta åt åt en kommun att inom kommunen länsstyrelsen att utöva viss till- kontrollera att föreskrifter syn inom länet. Verket får också meddelade med stöd av 6 § följs. överlåta åt en kommun att inom kommunen kontrollera att föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av 4 b och 6 §§ följs. -------------------------------------------------------------------- En tillsynsmyndighet får En tillsynsmyndighet får meddela meddela de förelägganden som behövsde förelägganden som behövs för att för att föreskrifter som har föreskrifter som har meddelats med meddelats med stöd av 4-6 §§ skall stöd av 2 och 4-6 §§ skall följas. följas. Detsamma gäller beslut meddelade med stöd av 2, 4, 4 a och 4 b §§. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas. 8 §3 -------------------------------------------------------------------- För tillsyn eller andra åtgärder För tillsyn eller andra åtgärder enligt denna lag eller enligt enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats föreskrifter eller beslut som har med stöd av lagen har den som meddelats med stöd av lagen har utövar tillsynen eller utför den som utövar tillsynen eller åtgärderna rätt att få tillträde tillutför åtgärderna rätt att få tillträde områden, anläggningar, byggnader, till områden, anläggningar, lokaler och andra utrymmen där byggnader, lokaler och andra djur hålls eller där djurkroppar, utrymmen där djur hålls eller där mjölk eller annat material djurkroppar, mjölk eller annat förvaras. material förvaras. Djurägaren skall tillhandahålla den hjälp och lämna de upplysningar som behövs för att tillsyn eller andra åtgärder skall kunna genomföras. -------------------------------------------------------------------- Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för EG:s institutioner och av institu- tionerna utsedda inspektörer och experter. Polismyndigheten skall på begäran lämna den handräckning som behövs vid tillsynen eller vid andra åtgärder enligt denna lag eller enligt föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. 9 §4 -------------------------------------------------------------------- Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om meddela föreskrifter om skyldighet skyldighet att betala ersättning att betala ersättning för provtag- för provtagning, undersökning ning, undersökning eller kontroll eller kontroll enligt denna lag enligt denna lag eller enligt eller enligt föreskrifter föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av lagen. meddelade med stöd av lagen. 10 §5 -------------------------------------------------------------------- Till böter döms den djurägare som Till böter döms den djurägare som inte fullgör skyldigheten enligt med uppsåt eller av grov 8 § andra stycket. oaktsamhet bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 § första stycket eller som inte fullgör skyldigheten enligt 8 § andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1993:650. 2 Senaste lydelse 1993:650. 3 Senaste lydelse 1993:650. 4 Senaste lydelse 1993:650. 1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1993:1482. 2 Senaste lydelse 1993:1482. 3 Senaste lydelse 1995:552. 4 Senaste lydelse 1993:1482. 5 Senaste lydelse 1993:1482. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-02-14 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Enligt en lagrådsremiss den 6 februari 1997 (Jordbruksdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden, 2. lag om upphävande av lagen (1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd, 3. lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Kerstin Nyberg och hovrättsassessorn Anna Tofftén. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. JORDBRUKSDEPARTEMENTET Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1997 Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peterson, Freivalds, Tham, Åsbrink, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Åhnberg Regeringen beslutar proposition 1996/97:62 Ändringar i lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden, m.m. Rättsdatablad -------------------------------------------------------------------- Författningsrubrik Bestämmelser som inför, Celexnummer för ändrar, upphäver eller bakomliggande EG- upprepar ett regler normgivnings- bemyndigande -------------------------------------------------------------------- Lag om ändring i lagen 4 § 396L0016 m.fl. (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden, m.m. -------------------------------------------------------------------- Lag om ändring i lagen 4 b, 7, 8, 9 §§ 390L0667 m.fl. (1992:1683) om prov- tagning på djur, m.m.