Regeringskansliets rättsdatabaser

Skr. 1996/97:66 Regeringens skrivelse 1996/97:66 Redogörelse för en överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1997 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 december 1996 Göran Persson Margot Wallström (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Den 12 november 1996 träffade företrädare för staten och Landstingsförbundet en överenkommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för år 1997. Överenskommelsen har sin grund i den s.k. Dagmarreformen som genomfördes år 1985. Överenskommelsen omfattar 1 169 miljoner kronor, som skall fördelas mellan landets 26 sjukvårdshuvudmän. Detta skall ställas i relation till de drygt 91 miljarder kronor som landstingen själva via landstingsskatten använder för att finansiera hälso- och sjukvården. Statens bidrag genom dessa medel har därmed huvudsakligen betydelse som signal- och stimulansmedel gentemot sjukvårdshuvudmännen. Tillgänglighet för alla är ett nyckelbegrepp i överenskommelsen för år 1997 och patientens ställning i vården skall stärkas. Det innebär bl.a. att vårdgarantin förändras och inriktas på att förbättra tillgängligheten för alla patienter. Landstingen skall stimuleras till att skapa en bättre dialog mellan politiker, administratörer och personal inom hälso- och sjukvården om resursanvändningen och resultaten inom vården. Det arbete som påbörjats med att föra kvalitetsregister, analysera orsaker till köer, förbättra information till patienterna, utveckla arbetsorganisationen till stöd för ett mer patient- fokuserat arbete osv. skall fortsätta. Som följd skall huvuddelen av Dagmarmedlen användas för att stimulera utvecklingen av metoder för att följa upp, utvärdera och bedöma sjukvårdens effekter inom tre huvudområden; en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård, verksamhetsutveckling och informationsförsörjning. Liksom för år 1996 lämnas särskild ersättning för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården. Ersättningen är dock lägre för år 1997 jämfört med föregående år, i enlighet med riksdagens beslut i samband med den s.k. vårpropositionen. På motsvarande sätt som för år 1996 lämnas också vissa verksamhetsstöd, bl.a. till Handikappinstitutet och rikssjukvård för HIV-smittade. 1 SOCIALDEPARTEMENTET 1996-11-12 LANDSTINGSFÖRBUNDET Dagmaröverenskommelsen för år 1997 Den svenska hälso- och sjukvårdens mål är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. I många avseenden har vi idag en hälso- och sjukvård på internationellt jämförelsevis hög kvalitativ nivå. De senaste årens samhällsekonomiska utveckling har dock begränsat även hälso- och sjukvårdssektorns möjligheter. Till en del har de ekonomiska begränsningarna lindrats genom att sjukvårdens produktivitet kraftigt förbättrats. Inför de kommande åren står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Nya krav kommer att ställas genom den medicinska och tekniska utvecklingen, samtidigt som behoven kommer att växa i takt med att andelen äldre i befolkningen ökar. Det är angeläget att hälso- och sjukvården kan möta dessa nya krav och behov. För att finna vägar för detta behövs arenor där förtroendevalda och de i hälso- och sjukvården professionellt verksamma möts för att skapa förståelse för varandras villkor och finna nya lösningar. Regeringen har i budgetpropositionen uttalat att utvecklingen inom hälso- och sjukvården kommer att följas särskilt. Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000) har särskilt uppdrag att till regeringen redovisa framtida resursbehov. Med utgångspunkt från detta underlagsmaterial skall en bedömning göras kring vilka resurser hälso- och sjukvården behöver för att ge en god vård åt alla med hög tillgänglighet. Regeringen kommer också att lägga förslag med utgångspunkt från Prioriteringsutredningens betänkande. Bred enighet råder om att bibehålla hälso- och sjukvården på en kvalitativt hög nivå och samtidigt finna utrymme för ett fortsatt utvecklingsarbete. Vi vill att svensk hälso- och sjukvård också fortsättningsvis skall ligga i framkanten av den medicinska utvecklingen. Samtidigt vill vi gynna en utveckling, som leder till att patientens ställning stärks. God tillgänglighet, valfrihet, god omvårdnad och rätt till bra information är viktiga delar i en patientfokuserad utveckling. Den gemensamma ambitionen är att korta vårdköerna inom alla områden! Den svenska hälso- och sjukvårdens kostnader uppgår till drygt 91 000 miljoner kronor. Denna överenskommelse omfattar 1 169 miljoner kronor. Överenskommelsens syfte är att ge en plattform för en nationellt önskvärd riktning för de kommande årens utveckling. Vidare att genom statligt stöd stimulera vissa utvecklingsaktiviteter och att finansiera delar av hälso- och sjukvårdens stödfunktioner som medicinska kvalitetsregister och uppföljnings- och utvärderingsarbete. Överenskommelsen skall bidra till en långsiktigt hållbar utveckling och ligga till grund för kommande överläggningar om hälso- och sjukvårdens utveckling. En patientfokuserad och tillgänglig vård Hälso- och sjukvården är en betydelsefull del av välfärdspolitiken i vårt land. Det är viktigt för människor att känna tilltro till att hälso- och sjukvården finns tillgänglig när man är i behov av lindring, omvårdnad och behandling. Det är sjukvårdens uppgift att möta dessa behov, att skapa trygghet och att visa respekt för individernas självbestämmande. Detta ställer höga krav på kompetens hos såväl hälso- och sjukvårdens ledare som medarbetare. För att öka förutsättningarna för hälso- och sjukvården att möta dagens och morgondagens behov och krav är det angeläget att förnya formerna för de statliga ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen. Hälso- och sjukvården måste stimuleras till att i snabbare takt än hittills öka fokuseringen på patienters uttalade och outtalade behov. Omvårdnadens roll för detta måste stärkas. Människors kunskaper om moderna rön och metoder måste tillvaratas, och dialogen mellan patienter och vårdgivare stärkas. Vårdgarantin i sin ursprungliga utformning har på många sätt spelat ut sin roll - nyligen publicerat matieral har visat att den inte stimulerar till önskade resultat. Ett förnyat åtagande - med en klar fokusering på patienterna, grundat på modernt kvalitetstänkande och utnyttjande av ny kunskap bör byggas upp långsiktigt för att stärka patientens ställning. Därför tar den nya vårdgarantin sikte på att öka tillgängligheten för alla patienter. Det ska finnas en god tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Det är primärvården som är ansvarig för de första kontakterna och ska erbjuda hjälp samma dag, antingen på telefon eller genom besök. Läkarbesök ska erbjudas inom åtta dagar. När så erfordras ska primärvården biträda med hänvisning till specialistvård för patientbesök inom tre månader. För patienter med oklar diagnos ska besöket hos specialist ske inom en månad. Utifrån de bedömningar som gjorts i primärvården eller av specialistläkare ska behandling påbörjas utan dröjsmål enligt vägledande principer för urval och prioriteringar. Om inte den egna sjukvårdshuvudmannen kan erbjuda vården inom ovan nämnda tidsramar har patienten rätt att söka vård hos annan sjukvårdshuvudman. Regeringen kommer att senare presentera sina förslag med anledning av Prioriteringsutredningen. Parterna är ense om att formerna för hur riksdagens beslut i dessa avseenden skall genomföras skall behandlas inför kommande överenskommelser. Patientens möjlighet till delaktighet Utvecklad patientinformation En förutsättning för att patienten skall kunna delta aktivt i beslut som rör den egna behandlingen är att kunskap och information om tillgängligheten i vården, om köer och väntetider hos olika vårdgivare, om vårdprogram och vårdinnehåll för olika diagnoser utvecklas och blir tillgänglig. Möjligheterna för patienten att välja vårdgivare och/eller behandlingsmetod kan på så sätt öka. Målsättningen är att jämförbara data från olika vårdgivare, inom landstingsområdet och inom sjukvårdsregionerna, skall finnas lätt tillgängliga som underlag för patienternas ställningstagande i olika frågor. En utvecklad patientinformation kan innehålla följande delar: - vårdprogram för sjukdomen eller diagnosen, - information om vårdorganisationen, - information om köer och väntetider, - andra kvalitetsparametrar, - information om vilka krav man som patient kan ställa sjukvårdshuvudmannen, - patientorganisationer och patientföreningar, - hjälpmedel och sociala förmåner, m m. För närvarande pågår ett arbete med att utveckla informationssystem för patienter och allmänhet i vilket ett tiotal landsting är engagerade. Parterna är överens om att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet och återkommer till detta i senare avsnitt. Nationella riktlinjer, lokala vårdprogram och individuella överenskommelser För att stärka patientens möjligheter att få likvärdig, kunskapsbaserad vård i hela landet är nationella riktlinjer för god medicinsk praxis (tidigare benämnda vårdprogram) under utveckling. Arbetet har påbörjats av Socialstyrelsen under år 1996. Regionala och lokala vårdprogram skall baseras på dessa riktlinjer allt eftersom sådana finns tillgängliga. På grundval av vårdprogrammen ska sedan individuella överenskommelser (tidigare benämnda vårdkontrakt) slutas mellan den enskilde patienten och vårdgivaren. De första nationella riktlinjerna som utarbetas gäller diagnostik och behandling av diabetes. Dessa skall ligga till grund för regionala och lokala vårdprogram och individuella överenskommelser. Arbetet har varit mer tidskrävande än vad parterna inledningsvis beräknade. Överenskommelsen för år 1996 har i denna del därför ännu inte helt kunnat infrias. Parterna är dock överens om vikten av att detta arbete fullföljs. Svenska Diabetesförbundet stöder denna uppfattning och har också påtalat vikten av att tidsutrymme ges för arbetets genomförande. Parterna är också överens om att utvecklingsarbetet med att fastställa nationella riktlinjer för ytterligare diagnoser eller sjukdomstillstånd där det finns konsensus om adekvata metoder för diagnostik och behandlingsåtgärder skall fortsätta och ges en hög prioritet. De ekonomiska och organisatoriska konsekvenser, som olika metoder och rutiner leder till i den kliniska tillämpningen, skall också belysas i de nationella riktlinjerna. 9 Parterna är överens om att det fortsatta utvecklingsarbetet med nationella riktlinjer skall ha sin utgångspunkt i de förslag som regeringen lägger utifrån Prioriteringsutredningens slutliga betänkande. De enskilda patienternas individuella beslut och överenskommelser med vårdgivaren om fortsatt vård och behandling (tidigare benämnda vårdkontrakt) skall ha sin grund i de nationella riktlinjerna och sjukvårdshuvudmännens vårdprogram. De individuella överenskommelserna syftar till att patienten aktivt skall kunna följa och påverka vården, behandlingen och rehabiliteringen. Det skall också framgå hur olika behandlingsinsatser bör samordnas och vilken samverkan som behövs mellan vårdgivarna, patienten och hans eller hennes anhöriga. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet där nya metoder och tekniker ständigt utvecklas. För att dess resurser skall utnyttjas på bästa sätt och befolkningen erbjudas bästa möjliga vård är det av stor vikt att verksamheten utformas i enlighet med den kunskap som finns om såväl gamla som nya metoders resultat och effektivitet. Det finns en stor variation mellan olika vårdgivare och kliniker vad gäller medicinsk praxis vid en och samma åkomma. Detta är ett numera väldokumenterat faktum, bl.a. genom uppföljnings- och utvärderingsinsatser som skett inom ramen för de s.k. Dagmaröverenskommelserna. Förhållandet är otillfredställande såväl mot bakgrund av det övergripande målet för svensk hälso- ochsjukvård - en god vård på lika villkor - som ur resurshänseende. I en situation med finansiella restriktioner och otillfredställda vårdbehov hos vissa patientgrupper är det särskilt angeläget att tillgängliga resurser används på bästa sätt. Såväl bland berörda myndigheter och organisationer på nationell nivå som bland sjukvårdshuvudmännen på regional och lokal nivå har stora insatser gjorts för att följa upp, utvärdera och nå konsensus om medicinskt vård- och behandlingsarbete. Men ett sådant fortlöpande arbete måste ske med större systematik, där det också ingår att dokumentera och analysera de resultat hälso- och sjukvården åstadkommer i vården av enskilda patienter. Parterna är överens om vikten av att stödja en sådan utveckling. Detta kräver insatser på såväl nationell som regional nivå. Nationell nivå: Riktlinjer för god medicinsk praxis Det fortsatta utvecklingsarbete med nationella riktlinjer för god medicinsk praxis och med god tillgänglighet skall grundas på den kunskap och kompetens som redan finns. Det gäller bl a Socialstyrelsens arbete med kunskapsöversikter och samsyn för vissa diagnoser och sjukdomar (state of art), SBU´s teknologi- värderingar, de nationella kvalitetsregistren och Spris kompetens när det gäller verksamhetsuppföljning på kliniknivå och variationer i medicinsk praxis samt informationsteknologi. 10 Parterna är överens om att som ett led i det fortsatta utvecklingsarbetet förstärka vissa insatser inom detta område. SBU:s uppdrag att utvärdera befintlig och ny medicinsk metodik och förmedla resultatet av denna verksamhet underlättas enligt parterna av att sjukvårdshuvudmännen både är representerade i myndighetens styrelse och i väsentlig utsträckning bidrar till finansieringen. För att öka SBU:s möjligheter att omsätta sina slutsatser i den praktiska hälso- och sjukvården och göra det möjligt för SBU att lämna ersättning för expertmedverkan från sjukvårdshuvudmännen, har medel avsatts sedan 1995. Bidraget till SBU uppgick 1996 till 10,5 milj kronor. Parterna är ense om att år 1997 avsätta motsvarande belopp samt att det även för åren därefter är angeläget att avsätta belopp i minst denna storleksordning. De nationella kvalitetsregistren hos sjukvårdhuvudmännen är viktiga kunskapskällor för kvalitetsutvecklingsarbetet. Det finns ett trettiotal sådana register, t.ex för höftledsplastiker och ögonsjukvård, vilka har utvecklats med stöd av de s k informationsförsörjningsmedlen inom ramen för Dagmaröverenskommelserna. Utvecklingsarbetet på nationell nivå leds av en grupp med representanter från Landstingsförbundet, Svenska Läkaresällskapet och Socialstyrelsen. En framgångsrik utveckling av de nationella kvalitetsregistren förutsätter dock att kliniker hos samtliga sjukvårdshuvudmän i landet ansluter sig till registren och att respektive huvudman som ansvarar för ett nationellt register upplever ett mervärde för det lokala kvalitetsarbetet att hålla ett sådant. Parterna är överens om att arbetet med att utveckla nationella kvali- tetsregister hos sjukvårdshuvudmännen skall fortsätta och avsätter 15 miljoner kronor för detta ändamål. Regional nivå: Ändamålsenlig sjukvård Den snabba kunskapsutvecklingen och ökade krav från såväl patienter, medborgare, medarbetare och finansiärer kräver system för ständigt lärande/fortbildning och metoder för att introducera och använda ny kunskap samt utmönstra omodern kunskap i det dagliga arbetet. Det gäller såväl medicinsk praxis som en effektiv organisation och resursanvändning i hälso- och sjukvården. Det är angeläget att sjukvårdshuvudmännen de närmaste åren, med stöd av berörda organisationer och myndigheter på nationell nivå och i dialog med kliniskt verksam hälso- och sjukvårdspersonal, utvecklar ändamålsenligheten i sjukvården ur ett patientperspektiv. Landstingsförbundet åtar sig att stödja sina medlemmar i detta arbete bl.a. genom att skapa arenor där tillfällen ges för dialog mellan förtroendevalda, administratörer och personal för att bredda kunskapsunderlaget och erfarenhetsutbytet. Lokala uppföljningssystem för att dokumentera och analysera verksamhetens ändamålsenlighet måste utvecklas och etableras hos sjukvårdshuvudmännen. Den kunskap ett uppföljningssystem genererar ger underlag för fortsatt agerande och för strategier i syfte att utveckla sjukvårdens kvalitet och resultat. För att påskynda en utveckling där ny kunskap snabbare integreras i det dagliga arbetet är parterna överens om att ge hög prioritet åt utvecklingsarbete med denna inriktning. På regional nivå avsätts 550 miljoner kronor för detta ändamål. Sjukvårdshuvudmännen, med Landstingsförbundet som samordnare, skall årligen till staten rapportera vilka större aktiviteter som genomförts. Verksamhetsutveckling Modernt kvalitetstänkande innebär att varje verksamhet fokuseras på dem man finns till för, i hälso- och sjukvården i första hand patienterna. Detta innebär bl.a. att ledares och medarbetares kompetens och förmåga till samverkan och resultatorientering måste utvecklas fortlöpande. Sjukvårdens inre arbete påverkas för närvarande i hög grad av den snabba kunskapsutvecklingen kombinerad med ökade krav från patienter, allmänheten och övriga intressenter. Det behövs system för ständigt lärande och former för att anpassa de nya kunskaperna till det dagliga arbetet. Ledare måste rekryteras och tränas att kunna leda och ta tillvara alla medarbetares kompetens med dessa förutsättningar. Den befintliga personal- och organisationsstrukturen behöver förändras i syfte att stödja den kunskapsutvecklande arbetsplatsen. Organisation och styrformer påverkas. Nätverk, kommunikation och delaktighet i små och stora beslut kommer i fokus. Dessa förändringar ger underlag för flera initiativ och engagemang i det egna arbetet och stärker inriktningen mot mer patient- orienterade arbetssätt. Nationell nivå: Utvecklingsinsatser för att bryta hierarkier och revirtänkande Reformsträvanden inom hälso- och sjukvårdssektorn under senare år har antingen handlat om de stora strukturer och styrsystem som omger sjukvården (ersättningsformer, konkurrensinslag) eller lokala, vårdorganisatoriska förändringar (färre platser, vårdkedjearbete). Det är nu dags att ändra perspektiv och i högre grad förskjuta tyngdpunkten i utvecklingsarbetet mot patienten och hans/hennes behov. Ett patientorienterat arbetssätt förutsätter att utvecklingsinsatserna när det gäller såväl ledare som alla medarbetare inriktas på att bryta den traditionella hierarkiska organisation och det revirtänkande som fortfarande karaktäriserar hälso- och sjukvården. För att stimulera ett försöks- och utvecklingsarbete på nationell nivå inom detta område är parterna överens om att under år 1997 avsätta 15 miljoner kronor. 11 Regional nivå: Utveckla arbetsorganisationen så medarbetarnas kompetens tas tillvara Personalens engagemang och kompetens är de viktigaste tillgångarna inom hälso- och sjukvården. Att vidmakthålla och utveckla dessa tillgångar är av central betydelse för att hälso- och sjukvårdens mål ska kunna uppnås. De senare årens reformsträvanden och snabba förändringstakt samt utvecklingen mot ett mer patientorienterat arbetssätt ställer stora krav på personalens flexibilitet och understryker behovet av fort- och vidareutbildning. Den viktigaste motivationskällan för kompetensutveckling är vidgat ansvar och vidgade arbetsuppgifter. Parterna är överens om att arbetsorganisationen måste utvecklas så att personalens kompetens på alla nivåer bättre kan tas tillvara och avsätter för detta ändamål 100 miljoner kronor till utvecklingsarbete under år 1997. Informationsförsörjning En viktig förutsättning för att uppnå en hälso- och sjukvård som i ännu högre grad än idag är patientorienterad och kunskapsbaserad är att in- formationsförsörjningen utvecklas och att ny informationsteknologi utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Nationell nivå: Utnyttja informationsteknologi för förnyelsearbetet Kraven på förbättrad kvalitet och bättre resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården medför att vissa sjukvårdsverksamheter koncentreras samtidigt som primärvård och annan öppenvård ökar i omfattning. I detta sammanhang är det angeläget att den nya informationsteknologin (IT) utnyttjas. IT ger stora möjligheter att stärka förändrings- och förnyelsearbetet inom hälso- och sjukvården inte minst när det gäller att utveckla samarbetet mellan bassjukvård och den högspecialicerade vården. Spri har också regeringens uppdrag att efter samråd med berörda intressenter lämna förslag till IT-program inom hälso- och sjukvården och lämna förslag till programmets finansiering. IT har gett förutsättningar för att inom Socialstyrelsen bygga ut en faktadatabas (MARS) med aktuell information om kunskapsläget för vissa diagnoser och sjukdomar. Det är dock ett omfattande och kostnadskrävande arbete att uppdatera och hålla kunskapsunderlaget i databasen aktuellt. Hittills har arbetet finansierats inom Socialstyrelsens ramanslag. Parterna är dock överens om att det är viktigt att stimulera sjukvårdshuvudmännens användning av databasen. Detta kan ske genom att de också bidrar till att finansiera den. Parterna har därför enats om att avsätta fyra miljoner kronor för detta ändamål under år 1977. En sådan medfinansiering innebär också att sjukvårdshuvudmännen skall kunna påverka databasens utveckling och användning. Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen har till uppgift att följa, analysera och rapportera om utbredning och utveckling av befolkningens hälsa, sjukdomar, sociala situation, vårdutnyttjande och riskfaktorer för sjukdomar och sociala problem. För att EpC Bättre skall kunna fullgöra sitt uppdrag inom hälso- och sjukvårdsområdet är det angeläget att nationella öppenvårds- och skaderegister kan utvecklas. Parterna har enats om att 2,5 miljoner kronor avsätts för detta ändamål under år 1997. För åtgärder hos sjukvårdshuvudmännen som syftar till en förbättrad informationsförsörjning m.m. lämnas år 1996 en ersättning med sammanlagt 21 miljoner kronor inklusive medlen som används för att utveckla nationella kvalitetsregister. Parterna är överens om att för år 1997, utöver de medel som, av vad som framgått ovan, avsätts för nationella kvalitetsregister, avsätta 9,5 miljoner kronor för utvecklingsarbete om informationsförsörjning. Medlen skall användas enligt de riktlinjer och för de ändamål som den nationella styrgruppen anger. Landstingen kommer att från 1997 och 1998 få ett utökat ansvar för läkemedel i öppen vård. Läkemedelskommittéerna är sjukvårdshuvudmännens organ för att nå en rationell och kostnadseffektiv läkemedelshantering. Den nuvarande läkemedels- informationen behöver i samband härmed utökas och utvecklas. Verksamheten skall i huvudsak bestå av värderande produktmonografier för nya läkemedel och indikationer, att utarbeta utbildningsmaterial och att utbilda vidareinforma- törer. Nya presentationsformer genom bl.a. modern informationsteknologi bör tas tillvara. Parterna är ense om att avsätta sex miljoner kronor för producentobunden läkemedelsinformation under år 1997. Medlen disponeras av Läkemedelsverket. Verket skall se till att det finns en arbetsgrupp, som löpande deltar i diskussionerna om hur den producentobundna läkemedelsinformationen till läkemedelskommittéerna utformas och organiseras. I arbetsgruppen skall ingå representanter för sjukvårdshuvudmännen och deras läkemedelskommittéer. Regional nivå: Informationsteknologi för ökad information till patienter och andra avnämare Arbetet med att belysa och synliggöra variationerna i tillgängligheten inom olika områden måste intensifieras. Landstingsförbundet har, i samarbete med Samverkansnämnden i den södra regionen och landstingen i denna region, startat ett projekt som syftar till att precisera kraven på uppgifter för att följa köer och väntetider för olika diagnosgrupper. Dessa uppgifter skall ingå som en del av uppföljningen och styrningen såväl på den lokala nivån som på mer övergripande nivåer. En modell för regional uppföljning av väntetider skall också prövas i projektet. På sikt bör erfarenheterna från detta och liknande projekt leda till att olika intressenter, inklusive patienterna, får tillgång till information om köer och väntetider i hela landet. 12 För närvarande pågår ett arbete för att utveckla ett informationssystem för patienter och allmänhet - en fulltextdatabas med koppling till såväl MARS - databasen som Spris referensdatabas. Ett tiotal landsting deltar i arbetet med Östergötlands läns landsting som drivande och sammanhållande. Apoteksbolaget och Landstingsförbundet är också engagerade. Parterna är överens om att utveck- lingsarbetet bör stödjas och avsätter därför sex miljoner kronor för ändamålet. Parterna har vidare enats om att avsätta 140 miljoner kronor att disponeras av sjukvårdshuvudmännen för att stärka möjligheterna att med informationsteknologi stödja en patientfokuserad och kunskapsbaserad utveckling. Rehabiliterings- och behandlingsinsatser I överenskommelsen för år 1996 enades parterna om att - bl.a. på basis av resultaten en fristående utvärdering av medlens användning - de särskilda medlen för rehabiliterings- och behandlingsinsatser skulle finnas kvar för år 1996. Med hänsyn till att olika utredningar förväntades komma med förslag inom rehabiliteringsområdet var parterna ense om att under de närmaste åren pröva om det finns skäl att ersätta denna ursprungligen temporära stimulans för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser med ett långsiktigt system som stadigvarande stärker drivkraftern för sjukvårdshuvudmännen att uppmärksamma och prioritera insatser av betydelse för en bättre medicinsk rehabilitering och lägre ohälsokostnader. Parterna enades därför om att detta stimulansbidrag borde finnas kvar under åren 1997 och 1998. De slutliga beloppen skulle bestämmas senare, men minst 250 respektive 150 miljoner kronor skulle avsättas för att göra det möjligt att slutföra vissa mer långsiktiga projekt. Regeringen behandlade i sin ekonomiska vårproposition (prop. 1995/96:150) frågan om de särskilda medlen från sjukförsäkringen för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser fr.o.m. år 1997. Regeringen konstaterade att försäkringskassorna under ett antal år inom ramen för statens överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen disponerat särskilda medel för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser. Regeringen ansåg att denna samverkan med sjukvårdshuvudmännen numera kan anses så etablerad att den i huvudsak förutsätts kunna ske med befintliga resurser. En neddragning av de särskilda stimulansmedlen med 185 miljoner kronor år 1997 och 200 miljoner år 1998 respektive år 1999 ansågs därför motiverad. Parterna har nu med hänvisning till överenskommelsen för år 1996 enats om att ersättningsbeloppet för år 1997 för rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården skall vara 250 miljoner kronor. Vissa särskilda ersättningar * Handikappinstitutet * Rikssjukvård för HIV-smittade * Vissa patientöverföringar * Handledning av kiropraktorer och naprapater Handikappinstitutet För Handikappinstitutets verksamhet lämnas särskild ersättning med 51 miljoner kronor per år enligt en årlig, separat överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet. Ersättningen betalas ut av Riksförsäkringsverket. En särskild utredare har av regeringen fått i uppdrag att bl.a. pröva vilka förändringar som bör genomföras i fråga om institutets framtida finansiering. Utredaren skall presentera sitt uppdrag före utgången av år 1996. Eventuella förändringar kan därmed tidigast träda i kraft den 1 januari 1998. Parterna har mot denna bakgrund enats om att för år 1997 lämna en särskild ersättning med nominellt oförändrat belopp, dvs 51 miljoner kronor. Rikssjukvård för HIV-smittade Inom Stockholms läns landsting finns den enda vårdinrättning i landet för dem som tvångsvårdas enligt bestämmelserna i smittskyddslagen och som är HIV- smittade eller har utvecklat aids. Inrättningen tar emot patienter från hela landet. Stockholms läns landsting har under tidigare år fått ersättning för denna verksamhet genom de s.k. Dagmaröverläggningarna. Parterna är överens om att 7,75 miljoner kronor utbetalas till Stockholms läns landsting för denna verksamhet under år 1997. Vissa patientöverföringar Sedan år 1991 har det funnits en bilateral överenskommelse om patientöver flyttningar mellan Sverige och Finland. Den 1 oktober 1996 trädde den Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster i kraft. En viktig nyhet i konventionen gäller flyttning till ett annat nordiskt land för långvarig vård och behandling. Flyttningarna skall underlättas om den enskildes livssituation förbättras och huvudmännen ges befogenheter att sinsemellan komma överens om kostnadsfördelningen av den fortsatta vården. Med anledning av att konventionen nu trätt i kraft kommer den tidigare bilaterala överenskommelsen att sägas upp. Det tidigare betalningsansvaret kvarstår dock för de personer som redan före nyss nämnda datum förts över från Sverige till Finland, inalles nio stycken. Parterna har enats om att för år 1997 avsätta 750 000 kronor för ändamålet. Parterna är okså eniga om att utreda om en fortsatt finansiering enligt Dagmaröverenskommelsen är lämplig eller om annan finansiering för dessa personers vård bör sökas från och med år 1998. De personer som berörs kan vara patienter som efter de s.k. Ädel- och psykiatrireformerna faller inom kommunernas ansvarsområde. Handledning av kiropraktorer och naprapater Sedan några år tillbaka lämnas ersättning till sjukvårdshuvudmännen för kiropraktorers praktiktjänstgöring inom den offentliga vården. Från och med innevarande år, 1996, lämnas motsvarande ersättning för naprapaters praktiktjänstgöring till följd av att också de har möjligheter att söka yrkeslegitimation efter praktiktjänstgörning. Parterna är överens om att avsätta en miljon kronor för detta ändamål även under år 1997. Sjukhusvårdsavgifter för pensionärer Frågan om att föra över administrationen av ålders- och förtidspensionärernas avgifter vid sjukhusvård från försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket utreds för närvarande av parterna. Arbetet avses vara slutfört i sådan tid att frågan slutgiltigt kan behandlas i slutet av år 1996. Om parterna kan enas om en sådan överföring bör denna ske tidigast fr.o.m. år 1998. Utbetalningsregler Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för år 1997 och medelsfördelning framgår av bilaga 1. Till sitt innehåll och struktur skiljer sig överenskommelsen från tidigare år. Detta är en följd av att de medel som står till förfogande fr.o.m. år 1997, i enlighet med vad parterna är överens om, i ökad utsträckning skall användas för att genomföra aktiviteter för att utveckla, följa upp och utvärdera hälso- och sjukvårdens ändamålsenlighet, resultat och kvalitet. Ersättningarna enligt punkterna 1.2 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård - regional nivå, 2.2 Verksamhetsutveckling - regional nivå och 3.2 Informationsförsörjning - regional nivå (bilaga 1) slås samman och fördelas till sjukvårdshuvudmännen för år 1997 enligt vad som framgår av bilaga 2. Bidragen utbetalas av Socialstyrelsen med en tolftedel för varje månad i efterskott. Ersättning enligt 1.1 - Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård - nationell nivå utbetalas i enlighet med överenskommelse mellan Landstingsförbundet och SBU samt mellan Landstingsförbundet och Socialstyrelsen om medlens användning. Ersättning enligt 3.1 Informationsförsörjning - nationell nivå utbetalas av Socialstyrelsen i enlighet med överenskommelse mellan Landstingsförbundet och Socialstyrelsen om medlens användning. Ersättning enligt 3.2.1 utbetalas av Socialstyrelsen efter rekvisition kvartalsvis till Östergötlands läns landsting. 13 Ersättning enligt 4 Rehabiliterings- och behandlingsinsatser utges efter särskild rekvisition av försäkringskassan efter det att en särskild överenskommelse träffats mellan försäkringskassan och huvudmannen om medlens användning. Ersättningens fördelning framgår av bilaga 3. Ersättning enligt 5.1 Handikappinstitutets verksamhet utbetalas utan särskild rekvisition månadsvis i efterskott av Riksförsäkringsverket. Ersättningar enligt 5.2 riksjukvård för HIV-smittade utbetalas till Stockholms läns landsting utan särskild rekvisition månadsvis i efterskott. Ersättningar enligt 5.3 - 5.4 Vissa särskilda ersättningar utbetalas när villkoren för respektive ersättning är uppfyllda. Överenskommelsen gäller under förutsättning att den godkänns av regeringen och Landstingsförbundets styrelse. Erforderliga tillämpningsanvisningar utarbetas av Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen i samråd med Landstingsförbundet. Vidare har parterna träffat särskilda överenskommelser om dels finansieringen av Handikappinstitutet för år 1997, underbilaga 4, dels administrationsbidraget för privata vårdgivare, underbilaga 5. Godkännande av överenskommelsen Överenskommelsen blir giltig när den godkänts av regeringen och Landstingsförbundets styrelse. För staten För Landstingsförbundet Ulf Westerberg Monica Sundström Underbilaga 1-3 14 21 Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för år 1997 1 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård 1.1 Nationellt 25,5Mkr varav SBU 10,5 kvalitetsregister 15 1.2 Regionalt 550 Mkr 2 Verksamhetsutveckling 2.1 Nationellt 15 Mkr 2.2 Regionalt 100 Mkr 3 Informationsförsörjning 3.1 Nationellt 22 Mkr varav MARS (förlagsdel) 4,0 EpC 2,5 Särskilda medel för in- formationsförsörjning 9,5 Producentobunden läkemedelsinfo 6,0 3.2 Regionalt 140 Mkr 3.2.1 Informationssystem för pat och allmänhet 6 Mkr 4 Rehabiliterings- och behandlingsinsatser250Mkr 5 Vissa särskilda ersättningar 60,5 Mkr varav 5.1 Handikappinstitutet 51,0 5.2 Rikssjukvård för HIV-smittade 7,75 5.3 Vissa patientöverföringar 0,75 5.4 Handledning för kiropraktorer och naprapater 1,0 Summa: 1 169 Mkr 22 Fördelning av regionala medel för kunskaspsbaserad hälso- och sjukvård, erksamhetsutveckling samt informationsförsörjning för år 1997 ----------------------------------------------------- SjukvårdshuvudmanMiljoner kronor AB ----------------------------------------------------- Stockholm155 C ----------------------------------------------------- Uppsala26 D ----------------------------------------------------- Södermanland23 E ----------------------------------------------------- Östergötland37 F ----------------------------------------------------- Jönköping28 G ----------------------------------------------------- Kronoberg16 H ----------------------------------------------------- Kalmar 22 K ----------------------------------------------------- Blekinge14 L ----------------------------------------------------- Kristianstad26 M ----------------------------------------------------- Malmöhus51 N ----------------------------------------------------- Halland24 O ----------------------------------------------------- Bohus 29 P ----------------------------------------------------- Älvsborg40 R ----------------------------------------------------- Skaraborg25 S ----------------------------------------------------- Värmland25 T ----------------------------------------------------- Örebro 25 U ----------------------------------------------------- Västmanland23 W ----------------------------------------------------- Dalarna26 X ----------------------------------------------------- Gävleborg26 Y ----------------------------------------------------- Västernorrland23 Z ----------------------------------------------------- Jämtland12 AC ----------------------------------------------------- Västerbotten23 BD ----------------------------------------------------- Norrbotten24 I ----------------------------------------------------- Gotland 5 MM ----------------------------------------------------- Malmö 22 OG ----------------------------------------------------- Göteborg40 ----------------------------------------------------- 790 ----------------------------------------------------- 23 Fördelning av särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården för år 1997 ----------------------------------------------------- SjukvårdshuvudmanMiljoner kronor AB ----------------------------------------------------- Stockholm43 C ----------------------------------------------------- Uppsala 7 D ----------------------------------------------------- Södermanland9 E ----------------------------------------------------- Östergötland12 F ----------------------------------------------------- Jönköping8 G ----------------------------------------------------- Kronoberg4 H ----------------------------------------------------- Kalmar 7 K ----------------------------------------------------- Blekinge5 L ----------------------------------------------------- Kristianstad8 M ----------------------------------------------------- Malmöhus15 N ----------------------------------------------------- Halland 6 O ----------------------------------------------------- Bohus 9 P ----------------------------------------------------- Älvsborg12 R ----------------------------------------------------- Skaraborg6 S ----------------------------------------------------- Värmland9 T ----------------------------------------------------- Örebro 8 U ----------------------------------------------------- Västmanland8 W ----------------------------------------------------- Dalarna 9 X ----------------------------------------------------- Gävleborg10 Y ----------------------------------------------------- Västernorrland8 Z ----------------------------------------------------- Jämtland4 AC ----------------------------------------------------- Västerbotten9 BD ----------------------------------------------------- Norrbotten9 I ----------------------------------------------------- Gotland 1 MM ----------------------------------------------------- Malmö 9 OG ----------------------------------------------------- Göteborg15 ----------------------------------------------------- 250 ----------------------------------------------------- 24 SOCIALDEPARTEMENTET 1996-11-12 LANDSTINGSFÖRBUNDET Överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om finansiering av Handikappinstitutet år 1997 I anslutning till 2 § i avtalet den 24 mars 1977 mellan staten och Lands- tingsförbundet om Handikappinstitutet har parterna träffat följande överenskommelse för år 1997. 1 För Handikappinstitutets finansiering har parterna tillfört institutets fond 51 milj. kr för 1997 års verksamhet. Beloppet tillförs fonden i enlighet med överenskommelsen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för år 1997. Beloppet utbetalas av Riksförsäkringsverket med en tolftedel för varje månad i efterskott. 2 Medel som ingår i Handikappinstitutets fond disponeras - med de undantag som följer av punkterna 3 och 4 nedan - av institutets styrelse för verksamheten i enlighet med institutets stadgar. Anmärkning: Styrelsen bör i sammanhanget beakta vad som stadgas om utredningsarbete på regeringens respektive sjukvårdshuvudmännens uppdrag. 3 Från institutets fond skall utbetalas 5 500 000 kr för år 1997 till Sjuk- vårdshuvudmännens Upphandlingsbolags (SUB) verksamhet. 4 Av Handikappinstitutets fond skall för år 1997 avdelas 4 000 000 kr att av institutets styrelse disponeras för att initiera och stimulera tillverkningen av vissa handikapphjälpmedel, för vilka föreligger svårigheter att etablera produktion på gängse villkor. Medlen får även användas som förlustgaranti. Härutöver får institutet möjlighet att utnyttja 4 000 000 kr såsom förlustgaranti i samband med beställningar av hjälpmedel. Erforderliga avtal för genomförande härav skall tecknas av SUB i nära samarbete med institutet. Överenskommelsen blir giltig när den godkänts av regeringen och Land- stingsförbundets styrelse. För staten För Landstingsförbundet Ulf Westerberg Monica Sundström 25 SOCIALDEPARTEMENTET 1996-11- 12 LANDSTINGSFÖRBUNDET Överenskommelse om fördelning av ersättningen till sjukvårdshuvudmännen för administration av ersättningar till privata läkare och sjukgymnaster år 1997 Efter överläggningar mellan företrädare för staten och sjukvårdshuvudmännen har överenskommelse träffats om hur ersättningen till sjukvårdshuvudmännen för administrationen av ersättningar till privata läkare och sjukgymnaster år 1997 skall fördelas. Administrationen av ersättningar till privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster fördes över från försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket till landstingen den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:195, bet. 1994/95:SoU24, rskr. 1994/95:383). Under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag i prop. 1996/97:1, utgiftsområde 9, A 2. Bidrag till hälso- och sjukvård, skall 32,8 miljoner kronor år 1997 föras över till landstingen som ersättning för nämnda administrationskostnader. Parterna har enats om att ersättningen för nämnda administrationskostnader skall fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen enligt vad som framgår av bilaga. Ersättningen utbetalas utan särskild rekvisition kvartalsvis i förskott av Socialstyrelsen. Överenskommelsen blir giltig när den har godkänts av regeringen och Landstingsförbundets styrelse. För staten För Landstingsförbundet Ulf Westerberg Monica Sundström Bilaga: Fördelning mellan sjukvårdshuvudmännen av administrationsersättning 26 Fördelning av ersättning för administration av utbetalningar m.m. till privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster år 1996 ----------------------------------------------- Sjukvårdshuvudman Milj kr ----------------------------------------------- AB 8,01 ----------------------------------------------- C 0,85 ----------------------------------------------- D 1,11 ----------------------------------------------- E 1,62 ----------------------------------------------- F 0,48 ----------------------------------------------- G 0,52 ----------------------------------------------- H 0,77 ----------------------------------------------- K 0,29 ----------------------------------------------- L 0,84 ----------------------------------------------- M 1,98 ----------------------------------------------- N 0,50 ----------------------------------------------- O 0,82 ----------------------------------------------- P 0,67 ----------------------------------------------- R 0,49 ----------------------------------------------- S 1,04 ----------------------------------------------- T 0,55 ----------------------------------------------- U 0,43 ----------------------------------------------- W 0,91 ----------------------------------------------- X 0,47 ----------------------------------------------- Y 1,10 ----------------------------------------------- Z 0,54 ----------------------------------------------- AC 1,00 ----------------------------------------------- BD 0,88 ----------------------------------------------- I 0,16 ----------------------------------------------- MM 2,42 ----------------------------------------------- OG 4,35 ----------------------------------------------- SUMMA 32,80 ----------------------------------------------- 27 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1996 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Ulvskog, Sundström, Johansson, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Wallström Regeringen beslutar skrivelse 1996/97:66 Redogörelse för en överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1997 28