Post 6213 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
1997/98:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 1998
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/17
Kultur, medier,
trossamfund och fritid
17
.
Förslag till statsbudget för år 1998
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 7
2 Lagtext 11
3 Inledning 13
3.1 Omfattning/ändamål 13
3.2 Resultatbedömning 14
3.3 Kulturåret 1998 15
3.4 Arkitektur och formgivning 16
3.5 Barn och unga 16
3.6 Det mångkulturella samhället 16
3.7 Regionala kulturinstitutioner 16
3.8 Kultur som utvecklingsfaktor 19
3.9 Hållbar utveckling 20
3.10 En nationell satsning på industrisamhällets
historia 20
3.11 Partnerskap för kultur 20
3.12 Mediefrågor 20
3.13 Trossamfund 21
3.14 Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser 21
3.15 Åtgärder utanför utgiftsområdet 21
4 A Allmän kulturverksamhet 23
4.1 Omfattning/ändamål 23
4.2 Resultatbedömning och slutsatser 23
4.3 Forum för världskultur 24
4.4 Anslag 27
A 1. Statens kulturråd 27
A 1. Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt kulturutbyte och samarbete 28
A 3. Kulturåret 1998 29
A 4. Nationella uppdrag 30
A 5. Försöksverksamhet med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel 31
5 B Teater, dans och musik 35
5.1 Omfattning/ändamål 35
5.2 Resultatbedömning och slutsatser 35
5.3 Anslag 39
B 1. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramaten,
Dansens Hus och Svenska rikskonserter 39
B 2. Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 41
B 3. Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 42
6 C Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter 45
6.1 Omfattning/ändamål 45
6.2 Resultatbedömning och slutsatser 45
6.3 Anslag 46
C 1. Bidrag till regional biblioteksverksamhet 46
C 2. Litteraturstöd 47
C 3. Stöd till kulturtidskrifter 48
C 4. Stöd till bokhandel 49
C 5. Talboks- och punktskriftsbiblioteket 50
C 6. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur 51
C 7. Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion
av videogram på teckenspråk
(Dövas TV) 51
C 8. Bidrag till Svenska språknämnden och
Sverigefinska språknämnden 52
7 D Bild och form samt konsthantverk 55
7.1 Omfattning/ändamål 55
7.2 Resultatbedömning och slutsatser 55
7.3 Anslag 57
D 1. Statens konstråd 57
D 2. Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön 58
D 3. Nämnden för hemslöjdsfrågor 59
D 4. Främjande av hemslöjden 60
D 5. Bidrag till bild- och formområdet 60
8 E Ersättningar och bidrag till konstnärer 63
8.1 Omfattning/ändamål 63
8.2 Resultatbedömning och slutsatser 63
8.3 Anslag 64
E 1. Konstnärsnämnden 64
E 2. Ersättningar och bidrag till konstnärer 65
9 F Arkiv 69
9.1 Omfattning/ändamål 69
9.2 Resultatbedömning och slutsatser 69
9.3 Anslag 70
F 1. Riksarkivet och landsarkiven 70
F 2. Arkivet för ljud och bild 72
F 3. Språk- och folkminnesinstitutet 72
F 4. Svenskt biografiskt lexikon 73
F 5. Bidrag till regional arkivverksamhet 74
10 G Kulturmiljö 75
10.1 Omfattning/ändamål 75
10.2 Resultatbedömning och slutsatser 76
10.3 Anslag 77
G 1. Riksantikvarieämbetet 77
G 2. Bidrag till kulturmiljövård 79
G 3. Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten
och rikets fästningar 80
11 H Museer och utställningar 81
11.1 Omfattning/ändamål 81
11.2 Resultatbedömning och slutsatser 81
11.3 Anslag 83
H 1. Centrala museer: Myndigheter 84
H 2. Centrala museer: Stiftelser 84
H 3. Bidrag till regionala museer 88
H 4. Bidrag till vissa museer 88
H 5. Stöd till icke-statliga kulturlokaler 89
H 6. Riksutställningar 90
H 7. Utställningsgarantier och inköp av vissa
kulturföremål 91
12 I Film och medier 93
12.1 Omfattning/ändamål 93
12.2 Resultatbedömning och slutsatser 93
12.3 Anslag 94
I 1. Filmstöd 94
I 2. Statens biografbyrå 96
I 3. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige
och Finland 96
I 4. Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska
utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete 97
13 J Forskning 101
13.1 Omfattning/ändamål 101
13.2 Resultatbedömning och slutsatser 101
13.3 Anslag 102
J 1. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 102
J 2. Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen 103
14 K Trossamfund 105
14.1 Omfattning/ändamål 105
14.2 Resultatbedömning och slutsatser 105
14.3 Anslag 106
K 1. Stöd till trossamfund 106
15 L Folkbildning 107
15.1 Omfattning/ändamål 107
15.2 Resultatbedömning och slutsatser 107
15.3 Anslag 109
L 1. Bidrag till folkbildningen 109
L 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 110
L 3. Bidrag till kontakttolkutbildning 111
16 M Ungdomsfrågor 113
16.1 Omfattning/ändamål 113
16.2 Resultatbedömning och slutsatser 113
16.3 Anslag 114
M 1. Ungdomsstyrelsen 114
M 2. Bidrag till nationell och internationell ungdoms-
verksamhet m.m. 115
17 N Folkrörelse- och idrottsfrågor 117
17.1 Omfattning/ändamål 117
17.2 Resultatbedömning och slutsatser 117
17.3 Anslag 118
N 1. Bidrag till allmänna samlingslokaler 118
N 2. Stöd till idrotten 119
N 3. Lotteriinspektionen 120
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till
– lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,
– lag om ändring i lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m.,
– lag om ändring i vattenlagen (1983:291),
2. godkänner att en försöksverksamhet, benämnd
Forum för världskultur, bedrivs med den
inriktningen som regeringen föreslagit,
3. godkänner att eventuellt anslagssparande under
anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och
samarbete anslagsposten 4.1 Särskilda insatser för
barn och ungdom överförs som ingående
reservation till reservationsanslaget A 3 Kulturåret
1998, anslagsposten 1 Bidrag till Kultur i hela
landet,
4. godkänner att bidragsnivån för länsmusiken skall
sänkas från 252 920 000 kronor år 1997 till
202 900 000 kronor år 1999,
5. godkänner att bidrag till länsmusiken inordnas i
det stödsystem som gäller för övrig regional
kulturverksamhet,
6. godkänner att bidrag till länsarkiven inordnas i det
stödsystem som gäller för övrig regional
kulturverksamhet,
7. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget
Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa
talböcker, punktskriftsböcker m.m. för högst
11 000 000 kronor som medför utgifter under år
1999,
8. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma
miljön, beställa konstverk för högst 15 000 000
kronor som medför utgifter efter år 1998,
9. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget
Bidrag till kulturmiljövård, inom en ram av högst
10 000 000 kronor besluta om bidrag som medför
utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2001,
10. bemyndigar regeringen att i fråga om ramanslaget
Bidrag till icke-statliga kulturlokaler inom en ram
av högst 2 000 000 kronor besluta om bidrag som
medför utgifter efter år 1998, dock längst t.o.m.
år 2001,
11. godkänner regeringens förslag till
medelsberäkning för den avgiftsfinansierade
verksamhet som bedrivs av Sveriges Television
AB, Sveriges Radio AB, Sveriges
Utbildningsradio AB (verksamhetsområde I Film
och medier),
12. uppdrar åt regeringen att på bolagsstämman 1998 i
AB Svenska Spel besluta om stöd till
idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000
kronor,
13. för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt
följande uppställning:
ANSLAG
ANSLAGSTYP
ANSLAGSBELOPP
(TUSENTAL
KRONOR)
A 1. Statens kulturråd
ramanslag
26 920
A 2. Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och samarbete
ramanslag
130 075
A 3. Kulturåret 1998
reservationsanslag
83 636
A 4. Nationella uppdrag
ramanslag
6 000
A 5. Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av
kulturpolitiska medel
anslag
67 702
B 1. Bidrag till Svenska riksteatern, Operan, Dramaten,
Dansens Hus och Svenska rikskonserter
anslag
727 076
B 2. Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
anslag
602 427
B 3. Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
ramanslag
94 894
C 1. Bidrag till regional biblioteksverksamhet
anslag
36 872
C 2. Litteraturstöd
ramanslag
64 567
C 3. Stöd till kulturtidskrifter
ramanslag
19 500
C 4. Stöd till bokhandel
ramanslag
7 301
C 5. Talboks- och punktskriftsbiblioteket
ramanslag
56 704
C 6. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur
anslag
13 056
C 7. Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion
av videogram
på teckenspråk
anslag
17 524
C 8. Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska
språknämnden
anslag
3 501
D 1. Statens konstråd
ramanslag
4 503
D 2. Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
ramanslag
42 938
D 3. Nämnden för hemslöjdsfrågor
ramanslag
1 056
D 4. Främjande av hemslöjden
ramanslag
16 907
D 5. Bidrag till bild- och formområdet
ramanslag
14 741
E 1. Konstnärsnämnden
ramanslag
9 207
E 2. Ersättningar och bidrag till konstnärer
ramanslag
240 105
F 1. Riksarkivet och landsarkiven
ramanslag
226 435
F 2. Arkivet för ljud och bild
ramanslag
25 434
F 3. Språk- och folkminnesinstitutet
ramanslag
27 761
F 4. Svenskt biografiskt lexikon
ramanslag
3 405
F 5. Bidrag till regional arkivverksamhet
anslag
2 320
G 1. Riksantikvarieämbetet
ramanslag
136 979
G 2. Bidrag till kulturmiljövård
ramanslag
236 937
G 3. Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och
rikets fästningar
reservationsanslag
50 000
H 1. Centrala museer: Myndigheter
ramanslag
571 863
H 2. Centrala museer: Stiftelser
anslag
173 050
H 3. Bidrag till regionala museer
anslag
104 595
H 4. Bidrag till vissa museer
anslag
39 504
H 5. Stöd till icke-statliga kulturlokaler
ramanslag
10 000
H 6. Riksutställningar
ramanslag
33 466
H 7. Utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
ramanslag
80
I 1. Filmstöd
ramanslag
129 838
I 2. Statens biografbyrå
ramanslag
7 661
I 3. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
anslag
25 540
ANSLAG
ANSLAGSTYP
ANSLAGSBELOPP
(TUSENTAL
KRONOR)
I 4. Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska
utvecklingen och
till europeiskt mediesamarbete
ramanslag
1 010
J 1. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet
ramanslag
36 938
J 2. Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
anslag
834
K 1. Stöd till trossamfund
ramanslag
55 700
L 1. Bidrag till folkbildningen
anslag
2 418 014
L 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen
anslag
70 325
L 3. Bidrag till kontakttolkutbildning
anslag
8 848
M 1. Ungdomsstyrelsen
ramanslag
12 101
M 2. Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m.
ramanslag
96 389
N 1. Bidrag till allmänna samlingslokaler
ramanslag
40 000
N 2. Stöd till idrotten
ramanslag
483 240
N 3. Lotteriinspektionen
ramanslag
19 488
Summa
7 334 967
.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om
ändring i lagen (1989:41)
om TV-avgift
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande
lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
7 §1
TV-avgiften är 1 536 kronor för ett
år. Den skall betalas i fyra poster
om 384 kronor.
TV-avgiften är 1 572 kronor för ett
år. Den skall betalas i fyra poster
om 393 kronor.
Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast
sista vardagen före avgiftsperiodens början.
För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden
skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som
motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.
Senaste lydelse 1996:1411.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.2 Förslag till lag om
ändring i lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m.
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m. skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
1 kap.
2 §
I denna lag finns bestämmelser om
fornminnen, byggnadsminnen och
kyrkliga kulturminnen samt om
utförsel av kulturföremål ur landet.
Länsstyrelsen har tillsyn över
kulturminnesvården i länet.
Riksantikvarieämbetet och statens
historiska museer, i fortsättningen
kallat Riksantikvarieämbetet, har
överinseende över
kulturminnesvården i landet.
Riksantikvarieämbetet får överklaga
beslut av domstol eller annan
myndighet enligt denna lag.
I denna lag finns bestämmelser om
fornminnen, byggnadsminnen och
kyrkliga kulturminnen samt om
utförsel av kulturföremål ur landet.
Länsstyrelsen har tillsyn över
kulturminnesvården i länet.
Riksantikvarieämbetet har över-
inseende över kulturminnesvården i
landet. Riksantikvarieämbetet får
överklaga beslut av domstol eller
annan myndighet enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.3 Förslag till lag om
ändring i vattenlagen
(1983:291)
Härigenom föreskrivs att i 11 kap. 8 och 10 §§ vattenlagen (1983:291) orden
”Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer” skall bytas ut mot
”Riksantikvarieämbetet”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
3 Inledning
3.1 Omfattning/ändamål
Utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid
består av följande verksamhetsområden. Allmän
kulturverksamhet, Teater, dans och musik, Bibliotek,
litteratur och kulturtidskrifter, Bild och form samt
konsthantverk, Ersättningar och bidrag till konstnärer,
Arkiv, Kulturmiljö, Museer och utställningar, Film och
medier, Forskning, Trossamfund, Folkbildning,
Ungdomsfrågor samt Folkrörelse- och idrottsfrågor.
De myndigheter som ingår i utgiftsområdet redovisas
under varje verksamhetsområde.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
10
745,5
7
134,0
7
324,9
7
335,0
7
459,8
7
614,4
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall
Hösten 1996 avlämnades propositionen (prop.
1996/97:3) om kulturpolitik, där regeringen redogjorde
för kulturpolitikens inriktning. En rad insatser har
påbörjats och genomförs för närvarande. Det är ännu
för tidigt att avläsa resultatet av pågående insatser.
När det gäller utfallet av verksamheten budgetåret
1995/96 redovisas detta i inledningen till varje
verksamhetsområde.
Större förändringar
Den 1 januari 1997 trädde en bibliotekslag i kraft.
Samtidigt infördes ett nytt litteraturstöd som innebär att
folk- och skolbibliotek kan få statliga bidrag för inköp
av litteratur främst till barn och unga. Statens stöd till
regional musikteater och dans samt fria teater- och
dansgrupper har ökat. Under år 1997 har även stödet till
konstnärer förstärkts.
Sex nationella uppdrag har fördelats på institutioner
och verksamheter i landet. Ett nytt system för bidrag till
regionala kulturinstitutioner har införts. Det statliga
stödet till regionerna har utsträckts till film- och
dansområdena. Verksamheten med länskonstnärer har
byggts ut.
Ett särskilt stöd för bevarande av odlingslandskapets
kulturmiljövärden har införts. Länsstyrelserna har
utökat antalet anställda inom kulturmiljöområdet. Under
första halvåret 1997 har två nya museilokaler öppnats,
Marinmuseums i Karlskrona och Kungl.
Myntkabinettets i Stockholm.
Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB,
Sveriges Utbildningsradio AB och TV4 AB har fått nya
sändningstillstånd i enlighet med den nya radio- och
TV-lagen (1996:844). Riksdagen har vidare beslutat att
stegvis introducera digitala sändningar med möjlighet
för regeringen och riksdagen att ta ställning till om och
på vilket sätt verksamheten skall fortsätta.
Vissa förändringar i myndighetsstrukturen har
genomförts. Marinmuseum har förts samman med
Statens sjöhistoriska museer fr.o.m. den 1 juli 1997.
Statens konstråds uppdrag har fr.o.m. år 1997 vidgats
till att också omfatta insatser i icke-statliga
gemensamma miljöer. Vidare har riksdagen beslutat att
ett statligt museum för världskultur skall inrättas i
Göteborg den 1 januari 1999. En organisationskommitté
förbereder detta.
Mål för utgiftsområdet
Riksdagen har beslutat om målen för en nationell
kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1,
rskr. 1996/97:129). Målen skall vara att:
– värna yttrandefriheten och skapa reella
förutsättningar för alla att använda den,
– verka för att alla får möjlighet till delaktighet i
kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget
skapande,
– främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och
kvalitet och därigenom motverka kommersialismens
negativa verkningar,
– ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk,
utmanande och obunden kraft i samhället,
– bevara och bruka kulturarvet,
– främja bildningssträvanden samt
– främja internationellt kulturutbyte och möten mellan
olika kulturer inom landet.
Målet för ungdomsfrågorna är att främja goda
levnadsvillkor för ungdomar samt att stärka ungdomars
delaktighet i samhällsutvecklingen.
Målet för folkrörelse- och idrottsfrågor är att stärka
medborgarnas engagemang samt inflytande och
delaktighet i samhället.
Prioriteringar för 1998
– Konstnärernas villkor skall förbättras, ett
åtgärdspaket med ytterligare reformer förbereds.
– Litteraturen och läsandet skall stärkas och
stimuleras.
– Ett handlingsprogram för arkitektur och
formgivning skall läggas fast.
– Åtgärder skall vidtas som ger förbättrad regional
balans när det gäller kultursatsningarna.
– Kulturens roll för regional och hållbar utveckling
skall lyftas fram.
– En satsning på det industrihistoriska arvet skall
påbörjas.
– Tillgängligheten till kulturarvet skall öka.
– Frågorna om digital marksänd TV och digital
radio skall beredas vidare.
– År 1998 skall vara ett Kulturår för hela Sverige.
– Ett system för mål- och resultatstyrning av
ungdomspolitiken skall utvecklas.
– Idrottsrörelsens egen utveckling som folkrörelse
samt dess sociala funktioner i samhället skall
främjas.
3.2 Resultatbedömning
Kulturområdet har under de senaste åren varit föremål
för en grundläggande analys, bl.a. genom
Kulturutredningens utvärdering av 20 års kulturpolitik.
Propositionen (prop. 1996/97:3) om kulturpolitik som
regeringen lade fram i september 1996 var ett viktigt
steg för att lägga fast inriktningen av kulturpolitiken.
Tillståndet och utvecklingen inom området
Deltagandet och delaktigheten i kulturlivet är på en
förhållandevis hög nivå. Detta konstaterade regeringen i
propositionen om kulturpolitik hösten 1996. Även
mätningar som Statens kulturråd utför, den s.k.
kulturbarometern, har visat på detta. Utvecklingen inom
olika delar av kulturområdet redovisas i
resultatbedömningarna under varje verksamhetsområde.
Infrastrukturen med producerande riks- och läns-
institutioner är väl utbyggd inom teater- och musik-
området, dock i lägre grad inom dansområdet som
följaktligen fått ökade resurser från den 1 januari 1997.
För de statligt stöd beviljade symfoni- och
kammarorkestrarna ökade publiken med ca 30 %
mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95. Vad gäller
teatrarna bröts trenden med stadig publikminskning
under budgetåret 1995/96. Det är för tidigt att säga om
uppgången är tillfällig eller inte. Samtidigt har
offentligstödda regionala och lokala kulturinstitutioner
betydande ekonomiska och strukturella problem.
Inför Kulturåret 1998 sker en kulturell kraftsamling i
kulturhuvudstaden Stockholm – men också i övriga
delar av Sverige. Staten stödjer
kulturhuvudstadssatsningarna via kulturinstitutioner samt
med ett direkt ekonomiskt stöd. Genom Kultur i hela
landet-satsningen, och indirekt via Stiftelsen Framtidens
kultur, ges stöd till projekt i övriga landet. En mängd
kulturprojekt planeras. Sammanlagt beräknas dessa
insatser för Kulturåret uppgå till ca 255 miljoner
kronor.
Många bibliotek har under några år fått vidkännas
nedskärningar. Kvalitetsförfattarna inom barn- och
ungdomslitteraturen har under början av 1990-talet
tappat mark samtidigt som bibliotekens inköp och
utlåning av barnböcker minskat och barnboksförlagen
redovisat vikande försäljningssiffror. Effekterna av det
nya statliga inköpsstödet till biblioteken som infördes
den 1 januari 1997 redovisas nästa år.
Cirka 40 % av befolkningen har besökt någon
konstutställning eller något konstmuseum under det
senaste året. Den samtida bild- och formkonsten har
dock en svag ställning utanför landets tre
storstadsområden. Verksamheten inom landets över
2 500 konstföreningar har stor betydelse för spridandet
av konstintresset. Med nya Moderna museet som
nationellt kraftcentrum, med särskilda uppdrag till
regionala institutioner och till länsmuseerna samt med
utvidgade s.k. utställningsgarantier skall bild- och
formkonsten bli än tillgängligare.
Kvalitativ arkitektur och formgivning tillmäts inte
den betydelse som den förtjänar och den byggda och
gestaltade miljön vittnar ofta om bristande medvetenhet
och ointresse för estetiska kvaliteter. Regeringen avser
att presentera ett handlingsprogram för arkitektur och
formgivning under våren 1998.
Inom arkivområdet är teknikutvecklingen en faktor
som i hög grad påverkar arbetet, liksom förändrade
verksamhetsformer för offentlig verksamhet.
Arkivmyndigheterna får överta allt yngre material.
Det allmänna intresset för kulturmiljön har sannolikt
aldrig varit större än nu. Samtidigt har förändrade
investeringsvolymer vad gäller utbyggnaden av
infrastrukturen medfört bättre förutsättningar att bevara
kulturminnen och kulturmiljöer jämfört med tidigare år.
Detta har även medfört att volymen för den
arkeologiska uppdragsverksamheten har minskat.
Besöksutvecklingen för museerna visar ingen
enhetlig trend. Olika insatser för att locka unga
besökare har genomförts, liksom satsningar på
utställningar och aktiviteter som behandlar det mång-
kulturella samhället. Flera museer har varit aktiva på
IT-området.
Ingenjörsvetenskapsakademien skall i projektform
bygga upp och inledningsvis administrera Kulturnät
Sverige. Det främsta syftet med Kulturnät Sverige är att
med hjälp av informationsteknik öka tillgängligheten till
svensk kultur. Kulturnätets sidor på World Wide Web
kan liknas vid ett virtuellt bibliotek som skall erbjuda
kulturinformation, kulturmaterial och kulturyttringar.
Medielandskapet förändras just nu mycket snabbt.
Distributionsvägarna för olika slag av information blir
flera och medierna befinner sig i en allt mer
internationell miljö. Samtidigt sker en ägarkoncentration
på viktiga delar av mediemarknaden. Den sammanlagda
tid som vi ägnar oss åt olika medier är dock relativt
konstant.
Svensk film har en förhållandevis stark ställning på
hemmamarknaden med knappt 20 % av den totala
biopubliken. Det gällande filmavtalet löper ut den 31
december 1998. Regeringen har för avsikt att
återkomma till riksdagen i frågan om ett nytt avtal
under våren 1998.
Konstnärernas arbetsmarknad präglas av hög
arbetslöshet och tidsbegränsade anställningar. Inkomst-
utvecklingen är i regel svag och beroendet av offentligt
stöd är stort. Regeringens avsikt är att under våren 1998
presentera en konstnärspolitisk proposition.
Statens insatser inom området
Statens insatser inom utgiftsområdet är inriktade på att
stimulera kulturverksamheten i hela landet. Huvuddelen
av statens insatser utgörs av ekonomiskt stöd till
nationella, regionala och lokala kulturinstitutioner, fria
grupper och enskilda konstnärer, folkbildning,
kulturmiljövård m.m. Staten svarar också för
kunskapsutveckling, information och opinionsbildning, i
huvudsak genom den verksamhet som myndigheterna
bedriver.
Statens utgifter inom området går huvudsakligen till
folkbildning, teater, dans och musik, dagspress samt
museer och utställningar.
Ekonomiskt stöd till kulturen från EU sker dels
genom olika former av kultur- och mediestöd, dels
genom bidrag från strukturfonderna, dels genom stöd
från program inom andra samarbetsområden, t.ex.
utbildning och turism. I 1996 års EG-budget uppgick
satsningarna på kultur- och medieprogrammen
(Kaleidoskop, Ariane, Raphael och MEDIA II) till 79
miljoner ecu (ca 670 miljoner kronor). Hur stora EU-
stöd som utgått till kulturprojekt genom stöd från
strukturfonderna och program inom andra
samarbetsområden är ännu inte klarlagt.
Effekter av statliga insatser
Effekterna av statens insatser inom utgiftsområdet
redovisas under de resultatbedömningar som regeringen
gör under varje verksamhetsområde.
Slutsatser
Regeringen bedömer att statens insatser inom
utgiftsområdet är av avgörande betydelse för att uppnå
målen för den nationella kulturpolitiken. Under varje
verksamhetsområde utvecklar regeringen denna
bedömning.
3.3 Kulturåret 1998
EU:s kulturministrar har utsett Stockholm till Europas
kulturhuvudstad år 1998. Utöver den satsning som görs
via befintliga och nya kulturinstitutioner tillförs
Kulturhuvudstaden sammanlagt 150 miljoner kronor.
För att stimulera aktiviteter i hela landet under
kulturåret gör regeringen därutöver en särskild satsning.
Svenska regeringen kommer i mars-april 1998 att stå
värd för en mellanstatlig Unesco-konferens om kultur
och mänsklig utveckling. Sverige kommer under år
1998 dessutom att inneha ordförandeposten i det
nordiska samarbetet.
3.4 Arkitektur och formgivning
Arkitekturen och formgivningen i Sverige i dag
avspeglar de värderingar som rått och råder i vårt
samhälle. Hur städerna, landsbygden, byggnaderna
och bruksföremålen ser ut och fungerar påverkar
våra liv till det bättre eller sämre. Dagens arkitektur
och formgivning skall berika våra liv, men är också
något vi lämnar över till kommande generationer.
Det är därför angeläget att den byggda och formade
miljön har hög kvalitet, där krav på god gestaltning,
funktion, ekonomi, ekologi och teknik sammanvägts
till en väl fungerande helhet.
I propositionen (prop. 1996/97:3) om kulturpolitik
ges utgångspunkterna för statens framtida insatser för
arkitektur och formgivning och där ges också
riktlinjerna för ett nationellt handlingsprogram. En
viktig utgångspunkt är att staten i sin roll som
byggherre, förvaltare, beställare, normgivare och
utbildare stimulerar till arkitektur och formgivning med
hög kvalitet. En annan angelägen uppgift är att höja
medvetenheten och kunskapen kring dessa frågor hos
både allmänhet och fackfolk.
Inom Regeringskansliet pågår nu ett konkret och
handlingsinriktat arbete för att ta fram ett
handlingsprogram samt för att följa, påverka och
samordna de frågor som rör arkitektur och formgivning
inom Regeringskansliet. Arbetet bedrivs av en
interdepartemental arbetsgrupp med representanter från
åtta olika departement. Ett förslag till handlingsprogram
kommer att presenteras i oktober 1997.
3.5 Barn och unga
Barns och ungas rätt till eget skapande och deltagande i
kulturlivet är en viktig del av de kulturpolitiska målen.
Litteraturen, språket och läsningen har en framskjuten
position i regeringens kulturpolitik. Det statliga stöd för
inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek som införts
fr.o.m. år 1997 syftar till att stärka barns och ungas
tillgång till böcker. Även i bibliotekslagen lyfts barn och
unga fram.
Positiva kulturupplevelser från uppväxtåren är
viktiga. För att öka möjligheterna för barn och unga att
möta teater, bildkonst, film m.m. har regeringen
inrättat nationella uppdrag och tillsatt länskonstnärer.
Exempelvis har Kulturskolan Rosteriet i Luleå fått ett
nationellt uppdrag inom området ungdomskultur. På
filmområdet har ett särskilt stöd till regionala
resurscentrum för film och video införts, som skall
användas för verksamheter på filmområdet av och för
barn och unga. Backateatern i Göteborg har fått ett
nationellt barnteateruppdrag.
Stora delar av barns och ungas kulturella
erfarenheter byggs upp genom möte med
kulturverksamhet i skola och förskola. Sedan hösten
1995 finns arbetsgruppen Kultur i skolan, vars uppdrag
är att stärka den kulturella dimensionen i skolan.
3.6 Det mångkulturella samhället
Invandringen har ökat den kulturella mångfalden i vårt
samhälle men fortfarande lever olika kulturer sida vid
sida utan att mötas. Varje kulturinstitution och
kulturfrämjande organisation bör ta ansvar för att det
mångkulturella samhället återspeglas i den egna
verksamheten.
Som anmäldes i propositionen (prop. 1996/97:3) om
kulturpolitik har frågan om formerna för inrättandet av
ett världskulturhus utretts. Betänkandet Forum för
världskultur – en rapport om ett rikare kulturliv (SOU
1997:95) lämnades våren 1997 och har
remissbehandlats. På grundval av betänkandet föreslår
regeringen i denna proposition att en
försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur,
inleds våren 1998 med syfte att främja, samordna och
initiera verksamhet i hela landet med inriktning på
kulturyttringar från hela världen, särskilt från länder
och miljöer vilkas kultur vanligen inte blir tillgänglig för
en publik i Sverige genom etablerade kommersiella eller
institutionella kanaler.
Regeringen har under år 1997 gett de centrala
myndigheterna på kulturarvsområdet i uppdrag att
arbeta vidare med de frågor kring främlingsfientlighet
och rasism som aktualiserades i propositionen om
kulturpolitik. I de åtgärder som de centrala museerna
föreslagit ingår bl.a. utställningar och annat utåtriktat
arbete på området.
Kulturrådet har gett bidrag inom teater-, dans-, och
musikområdet till mångkulturella verksamheter, t.ex.
Intercult och Re:Orient.
Även det nya Världskulturmuseet i Göteborg
kommer, i enlighet med vad regeringen framhöll i
propositionen om kulturpolitik, att få som en av sina
uppgifter, att främja kontakterna mellan svenska och
utomsvenska kulturer.
3.7 Regionala kulturinstitutioner
Regional fördelning av statens stöd till
kulturinstitutioner
Riksdagen har uttalat (bet. 1996/97:KrU1, rskr.
1996/97:129) att det är motiverat med en skyndsam
utredning om fördelningen av kulturresurserna i landet.
Mot den bakgrunden har Kulturdepartementet gjort en
kartläggning av den statliga kulturbudgetens regionala
fördelning, vilken i första hand bygger på uppgifter från
Statens kulturråd. En utgångspunkt för kartläggningen
har varit att stöden till kulturinstitutionerna kan delas in
i dels nationella insatser, dels regionala insatser. Båda
dessa insatser har betydelse för regionernas kulturliv.
Stödet till t.ex. länsmuseerna är en direkt regional
insats, medan t.ex. stödet till Operan, Riksteatern och
Dramaten är en nationell insats som skall komma hela
landet till godo. Den regionala fördelningen av de
nationella insatserna kan beräknas på olika sätt (utifrån
institutionens fysiska placering, publikens hemort eller
utifrån institutionernas turnéverksamhet e.dyl.). Försök
till sådana regionala fördelningar har tidigare gjorts av
bl.a. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK).
Den analys som Kulturdepartementet har gjort har
avgränsats till de stöd som utbetalas via kulturbudgeten.
Kulturdepartementet har valt att begränsa sin
kartläggning till de bidrag som betalas ut via Statens
kulturråd samt till Riksteatern. På sikt bör hela
Kulturdepartementets ansvarsområde inkluderas i en
regional analys.
Kulturrådets sammanlagda bidragsgivning under
budgetåret 1995/96 kan delas in i ”nationella ändamål”
(litteraturstöd, tidskriftsstöd, fonogramstöd, bidrag till
riksorganisationer, bidrag till utlandsturnéer m.m.)
resp. ”regionala ändamål” (bidrag till regionala och
lokala kulturinstitutioner, regionala musikstiftelser,
länsbibliotek, teater- och musikgrupper m.m.).
Räknat i absoluta tal (budgetåret 1995/96, 12 mån.)
fördelades de största bidragsbeloppen för re-gionala
ändamål till mottagare i Göteborgs och Bohus län (ca
139 mkr), Malmöhus län (ca 112 mkr), Stockholms län
(ca 85 mkr), Östergötlands län (ca 60 mkr) och
Västerbottens län (ca 40 mkr), se diagram 1.1.
Omräknat till kronor per invånare erhöll mottagare i
Gotlands län det största stödet (294 kr/inv.). Därefter
kommer Göteborgs och Bohus län (182 kr),
Västerbottens län (155 kr), Östergötlands län (144 kr)
och Malmöhus län (139 kr). Det relativt sett lägsta
stödet fick Stockholms län (50 kr), se diagram 1.2.
En genomgång av de olika verksamhetsområden som
ingår i Kulturrådets bidragsgivning ger delvis olika
bilder. Stödet till de regionala museerna uppvisar en
förhållandevis jämn länsvis fördelning uttryckt i kronor
per invånare. Flertalet län erhöll statliga bidrag under
budgetåret 1995/96 (12 mån.) som låg i intervallet 7-11
kr/inv. Några avvikelser är dock värda att nämnas:
Gotlands län (46 kr), Jämtlands län (24 kr) och
Göteborgs och Bohus län (19 kr). Minst fick
Stockholms län (1,50 kr).
Mönstret vad gäller bidrag till regional biblioteks-
verksamhet visar att glesbygdslänen erhåller högst
bidrag per invånare, medan de tre storstadslänen ligger
lägst: Gotlands län (12,1 kr), Jämtlands län (7,0 kr) och
Blekinge län (5,5 kr) att jämföra med Stockholms län
(0,7 kr), Göteborgs och Bohus län (1,3 kr) och
Malmöhus län (1,6 kr). Motsvarande bild av
fördelningen visar även bidragen till regional
musikverksamhet
Vad gäller bidrag till regionala och lokala musik-
institutioner utgår bidrag till sådana i tio län. Skillna-
derna mellan länen uttryckt i kronor per invånare är
stora. De största bidragen gick till Gävleborgs län (35
kr/inv.), Östergötlands län (29 kr), Malmöhus län (27
kr) och Göteborgs och Bohus län (25 kr). Då det gäller
teater- och dansinstitutioner budgetåret 1995/96 fanns
fyra teaterlösa län, nämligen Södermanlands, Blekinge,
Kristianstads och Jämtlands län. Bidragen till teater- och
dansinstitutioner låg i flertalet län runt 15-20 kr per
invånare. Högst var bidragen i Göteborgs och Bohus län
(111 kr), Malmöhus län (70 kr), Västerbottens län (52
kr) och Östergötlands län (51 kr).
Ett exempel på en institution som har ett nationellt
ansvar är Riksteatern. Dess verksamhet skall komma
hela landet till godo. En regional fördelning kan göras
på olika sätt. I Kulturdepartementets kartläggning har en
länsvis, schablonmässig fördelning av Riksteaterns
anslag gjorts efter turnéstatistik (antal spelade
föreställningar i de olika länen). Riksteaterns anslag var
budgetåret 1995/96 (12 mån.) 211,2 miljoner kronor.
Kartläggningen visar att länen i norra Sverige får det
högsta beloppet per invånare och att storstadslänen har
relativt låga värden. Det teaterlösa länet Jämtland ligger
högst med motsvarande 67 kr per innevånare. Därefter
följer Västernorrlands län (59 kr), Västerbottens län (55
kr), Gävleborgs län (42 kr) och Kalmar län (41 kr).
Lägst belopp erhåller Göteborgs och Bohus län och
Östergötlands län (båda ca 7 kr). Genomsnittet per
invånare i samtliga län var 24 kr (budgetåret 1995/96,
12 mån.).
Det är en avgörande principiell frågeställning hur
anslagen till nationella ändamål såsom de centrala
institutionerna skall behandlas i en regional analys av de
statliga kulturstöden. I dag saknas ett tillförlitligt och
heltäckande underlag för att kunna göra denna
bedömning. Enligt regeringens bedömning kräver denna
fråga ytterligare kartläggnings- och analysarbete. En
fråga i sammanhanget är i vad mån behovet av statligt
stöd till lokala och regionala kulturinstitutioner påverkas
av omfattningen av det kulturutbud som nationalscener
eller andra helstatligt finansierade institutioner erbjuder
(bet. 1996/97:KrU1, s. 65). Av den genomförda
kartläggningen kan inga entydiga tendenser utläsas som
kan läggas till grund för ett sådant ställningstagande från
regeringens sida kring principerna för Kulturrådets
fördelning av stödenheter.
Regeringen avser därför att för berörda myndigheter
lägga in ett återrapporteringskrav att redovisa det
regionala utfallet av det statliga kulturstödet. Vidare
avser regeringen att initiera ett fortsatt analysarbete om
det regionala utfallet inom Kulturdepartementets
ansvarsområde.
Regeringen vill vidare erinra om att olika åtgärder
har vidtagits för att förbättra den regionala balansen i
kulturstödet. Bland annat har det statliga stödet
utsträckts till filmområdet och till dansområdet,
biblioteksstödet har förstärkts och verksamheten med
länskonstnärer har byggts ut. Sex nationella uppdrag har
fördelats på institutioner eller verksamheter för att ta till
vara kunnande och idéer från hela landet.
Försöksverksamhet
Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med
ändrad regional ansvarsfördelning skall under tiden den
1 juli 1997 – den 31 december 2002 genomföras en
försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands och Skåne län.
För kulturområdet gäller att regionala självstyrelseorgan
från och med den 1 juli 1998 skall överta befogenheten
från Statens kulturråd att besluta om fördelningen av
statsbidrag till regionala kulturinstitutioner enligt vad
som närmare föreskrivs av regeringen.
Tillfälligt stöd till regionala kulturinstitutioner
Staten har under lång tid medverkat till uppbyggnaden
av ett nätverk av regionala och lokala kulturinstitutioner
över hela landet. Dessa institutioner utgör en av
grundvalarna för kulturlivets utveckling. Trots
konstnärliga framgångar och ett intensifierat publik-
arbete med positiva resultat har många institutioner
strukturella och ekonomiska problem. Regeringen har
under år 1997 uppmärksamt följt utvecklingen och
bedömt att en tillfällig statlig insats behövs för att
underlätta för vissa av dessa institutioner.
3.8 Kultur som utvecklingsfaktor
Insatser inom kulturområdet är en självklar och
betydelsefull del i det regionala utvecklingsarbetet.
Under 1980- och 90-talen har regionala och lokala
kultursatsningar blivit ett hjälpmedel för att skapa ny
profil och inriktning, särskilt för orter där traditionell
industri lagts ned. I vilken mån närhet till kultur
påverkar etablering av företag är svårt att mäta men ett
antal kommuner gör mycket medvetna satsningar på
kulturverksamhet för att kunna erbjuda invånarna ett
allsidigt utbud. I vissa regioner görs också satsningar på
kulturverksamhet för att motverka utflyttning till
storstadsregioner.
I flera av de svenska programdokumenten för EU:s
strukturfonder framhålls kulturen och kulturarvet som
viktiga för den lokala identiteten och miljön.
Erfarenheterna hittills av insatserna inom kulturområdet
genom EU:s strukturfonder visar på stora möjligheter
för ökad sysselsättning i målområdena. De stöd som
hittills beviljats åren 1995-97 har bl.a. gått till flera
projekt med inriktning på kultur, kulturturism, film och
media. Många projekt förväntas öka sysselsättningen
och locka besökare. Några har som syfte att mer
allmänt gynna regionen genom att stärka invånarnas
identitet och känsla för bygden.
3.9 Hållbar utveckling
Inom kulturområdet ryms flera verksamhetsområden
med anknytning till en hållbar utveckling och den
ekologiska omställningen av Sverige. I det
handlingsprogram som redovisas i skrivelsen till
riksdagen (skr. 1997/98:13) beskrivs
Kulturdepartementets insatser för en hållbar utveckling.
Att främja arkitektonisk kvalitet och kulturvärdena i
bebyggelsen hör till några av de prioriterade områdena.
Inom ramen för regeringens satsning på lokala
investeringsprogram för ekologisk omställning under de
kommande åren utgör dessa aspekter ett grundkrav för
att erhålla statligt stöd.
3.10 En nationell satsning på
industrisamhällets historia
Dagens svenska samhälle har formats genom en mer
än sekellång utveckling av industrialismen.
Industrisamhället förändras nu drastiskt och en ny
fas, bl.a. kallad kunskapssamhället eller
informationssamhället, håller på att ta form. Likväl
utgör det industrihistoriska arvet fortfarande en
betydande del av vår identitet, såväl lokalt och
regionalt som nationellt. Det är också en del av
vardagshistorien som ligger nära i tiden, vilket gör
det möjligt för envar att förhålla sig till den, t.ex.
genom muntliga berättelser.
I propositionen (prop. 1996/97:3) om kulturpolitik
betonas vikten av en samlad behandling av
kulturarvssektorn. Detta framstår som särskilt angeläget
vid behandlingen av det industriella arvet, där samband
och integration mellan den byggda miljön, traditioner
och levnadsskick, historiskt dokumenterade händelser,
föremål och produktionsprocesser kan ges en bättre
förståelse utifrån en beskrivning och analys som utgår
från ett samlat kulturarvsperspektiv. En satsning på
industrisamhällets kulturarv bör därför beröra inte bara
den byggda industrimiljön, utan även arbetsliv,
konsumtionsmönster, värderingar och livsformer. En
sådan bred satsning på industrisamhällets historia utgår
från vad kulturutskottet tidigare har anfört (bet.
1994/95:KrU3).
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har på regeringens
uppdrag tagit fram ett handlingsprogram med förslag till
insatser för bevarande, vård och långsiktig förvaltning
av landets industriminnen. För budgetåret 1997
anvisades RAÄ 1,2 miljoner kronor för att intensifiera
arbetet med landets industrihistoriska arv i första hand
genom informations-, utvecklings- och
samordningsinsatser. Detta arbete sker i samverkan
med bl.a. Nordiska museet, Arbetets museum,
Tekniska museet, Riksarkivet och Kungl. Tekniska
högskolan. Vidare har Arbetets museum av regeringen
givits ett nationellt uppdrag att under treårsperioden
1997-1999 bl.a. utveckla och förstärka sitt arbete med
det industrihistoriska arvet. Det finns således en relativt
långt framskriden planering av hur olika delar i en
satsning på industrisamhällets historia skulle kunna
utformas.
En nationell satsning på industrisamhällets historia
torde beröra flertalet kulturarvsinstitutioner. En ökad
samverkan över institutionsgränserna bör enligt
regeringens bedömning vara befruktande även för
verksamheten i övrigt liksom för utvecklingen inom
kulturarvssektorn på sikt.
Regeringen vill för riksdagens information meddela
att den har för avsikt att i regleringsbrevet för år 1998
följa upp arbetet med industrisamhällets historia.
Berörda myndigheter och institutioner skall ges i
uppdrag att organisera en projektgrupp och utarbeta
förslag till hur de, tillsammans med andra, kan arbeta
tillsammans med andra institutioner med
industrisamhällets historia. Regeringen avser därefter att
återkomma i budgetpropositionen för år 1999 med
förslag om finansiering av en nationell satsning på
industrisamhällets historia.
3.11 Partnerskap för kultur
Projektet Partnerskap för kultur har inletts på initiativ av
Kulturdepartementet och Utrikesdepartementet i
samarbete med Svenska Institutet. Projektet skall bidra
till förstärkt kultursamarbete med länderna i Central-
och Östeuropa. Under Kulturåret 1998 genomförs en
kulturkonferens i Stockholm för i första hand unga
konstnärer och kulturverksamma i Östersjöregionen.
Konferensen skall bidra till långsiktiga effekter i form
av stöd till nätverksbyggande och utökade kontakter, se
vidare utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, anslaget
B 1 Samarbete med Central- och Östeuropa.
3.12 Mediefrågor
Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges
Utbildningsradio skall under den innevarande
tillståndsperioden fram till och med år 2001 bl.a. vidga
och fördjupa sitt kulturansvar, sända fler svenska
program av hög kvalitet, öka samarbetet med
kulturinstitutionerna, öka omfattningen av utomståendes
medverkan, tillhandahålla program som speglar det
mångkulturella samhället samt ägna ökad
uppmärksamhet åt program för och med barn och
ungdomar.
Programföretagens redovisning till statsmakterna
skall förtydligas. Företagen skall årligen följa upp och
rapportera hur public service-uppdraget uppfyllts. Syftet
med en sådan redovisning är att förbättra informationen
till riksdag och regering samt TV-avgiftsbetalarna om
verksamhetens resultat samtidigt som företagens fokus
på hur uppdraget uppfyllts skärps.
Riksdagen har beslutat (prop. 1996/97:67, bet.
1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178) att digitala TV-
sändningar skall införas i flera steg med möjlighet för
regeringen och riksdagen att successivt ta ställning till
om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. En
särskild utredare har fått i uppdrag att förbereda
sändningsverksamheten (dir. 1997:19). I juni 1997
presenterade utredningen en rapport med förslag på
sändningsorter (SOU 1997:103).
Våren 1995 beslutade riksdagen att digitala
ljudradiosändningar skulle påbörjas i ett begränsat antal
områden. För närvarande sker sändningar i fyra
områden. Sändningsverksamheten skall utvärderas när
digitala radiomottagare funnits tillgängliga en tid.
Minskade upplagor och annonsintäkter i kombination
med ökade kostnader har lett till försämrad lönsamhet
för många dagstidningar. Flera tidningar hotas också av
nedläggning. Den svåra ekonomiska situationen på
dagstidningsmarknaden är ett hot mot mångfalden.
Därför finns ett stort behov av åtgärder. I förslaget till
tilläggsbudget för år 1997 föreslår regeringen att ett
tillfälligt driftsstöd införs som skall fördelas under åren
1997 och 1998. Stödet skall främst lämnas till de
dagstidningar som får allmänt driftsstöd.
Rådet för mångfald inom massmedierna (dir.
1995:13) kommer att presentera sitt slutbetänkande i
början av år 1998.
3.13 Trossamfund
De utredningar som tillsattes med anledning av
riksdagens principbeslut om ändrade relationer mellan
staten och Svenska kyrkan har slutfört sitt arbete, men
remissbehandlingen av förslagen från utredningarna
(SOU 1997:41-47) är ännu inte avslutad. Reformen
berör både Svenska kyrkans och övriga trossamfunds
framtida ställning samt det statliga stödet till
trossamfunden efter år 2000. Regeringen återkommer
med särskilda förslag i dessa frågor.
Som ett led i de fortgående kontakterna mellan staten
och Svenska kyrkan har nyligen tagits ett gemensamt
initiativ till ett sysselsättningsprogram inom kyrkan
under åren 1998-2000. Programmet, vars närmare
innehåll är under utarbetande, avser innefatta olika
åtgärder såsom underhåll av kyrkor, miljöarbete i
kyrkans skogar samt diakonala och
sociala insatser. Kostnaderna skall delas mellan staten,
de kyrkliga kommunerna och kyrkofonden. Den statliga
insatsen skall finansieras av tillgängliga medel inom
ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och
arbetsliv.
3.14 Regeringens bedömning med
anledning av revisionens
iakttagelser
Riksrevisionsverket (RRV) pekar i sin årliga rapport
(RRV 1997:21) på att flera myndigheter inom
kulturområdet har bristande rutiner för ekonomisk
uppföljning och för verksamhetsanalys samt på att det
finns ett behov av att en stabil ekonomiadministration
utvecklas.
Mot denna bakgrund vill regeringen betona att det är
av yttersta vikt att ekonomiadministrationen fungerar
väl vid alla myndigheter och att rutiner för ekonomisk
uppföljning och verksamhetsanalys stärks.
Kulturdepartementet bevakar att förbättringsåtgärder
vidtas och tar upp denna fråga i de mål- och
resultatdialoger som förs med myndighets- och
institutionschefer inom Kulturdepartementets område.
3.15 Åtgärder utanför
utgiftsområdet
Målen för den nationella kulturpolitiken uppnås inte
enbart genom insatser inom utgiftsområde 17. Av
avgörande betydelse för måluppfyllelsen är naturligtvis
de insatser som görs av kommuner och landsting samt
olika statliga insatser inom andra utgiftsområden.
För ungdomspolitiken kan nämnas att Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) sedan
budgetåret 1997 disponerar särskilda medel för
ungdomsforskning. Medlen anvisas dels inom detta
utgiftsområde, dels inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning.
Från och med den 1 januari 1998 kommer
kommunerna att i lag ges möjlighet att erbjuda
arbetslösa ungdomar mellan 20-24 år en utvecklande
insats. De ungdomar som deltar i dessa aktiviteter
erhåller en utvecklingsersättning. Det nya systemet
redovisas närmare under utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv.
Andra för ungdomspolitiken aktuella reformer är
bl.a. införandet av ett särskilt system för
generationsväxling på arbetsmarknaden, en satsning på
feriejobb för ungdomar, lärlingsutbildning samt en
försöksverksamhet med elevmajoritet i styrelser inom
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
UTGIFTSUTVECKLINGEN FÖR DE I UTGIFTSOMRÅDE 17 INGÅENDE VERKSAMHETSOMRÅDENA
UTGIFT
1995/96
DÄRAV
1996
ANVISAT
1997
UTGIFTSPROGN
OS
1997
FÖRSLAG
1998
BERÄKNA
T
1999
BERÄKNA
T
2000
Allmän kulturverksamhet
204,4
137,8
225,7
235,5
314,3
280,3
288,3
Teater, dans och musik
2 190,3
1 435,2
1 469,2
1 467,9
1
424,4
1
391,0
1
423,1
Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter
292,1
193,3
225,9
234,0
219,0
252,6
258,4
Bild och form samt konsthantverk
94,8
60,5
79,9
78.7
80,1
82,1
84,0
Ersättningar och bidrag till
konstnärer
315,0
250,7
244,2
262,1
249,3
289,0
294,9
Arkiv
427,7
297,7
280,6
292,8
285,4
293,7
303,3
Kulturmiljö
707,3
491,9
437,9
381,7
423,9
443,0
449,7
Museer och utställningar
1 264,7
862,4
885,3
996,6
932,6
971,8
1001,2
Film och medier
237,2
94,8
165,2
165,1
164,0
169,4
170,3
Forskning
52,2
38,0
38,0
42,7
37,8
38,8
39,8
Trossamfund
91,2
44,4,
57,3
57,6
55,7
56,8
58,0
Folkbildning
3 801,7
2 543,5
2 434,6
2 434,6
2
497,2
2
547,2
2
598,3
Ungdomsfrågor
183,0
107,5
109,8
122,7
108,5
108,8
109,2
Folkrörelse- och idrottsfrågor
884,0
576,3
557,6
552,9
542,7
535,3
535,9
Summa
10 745,5
7 134,0
7 211,1
7 324,9
7 335,0
7 459,8
7 614,4
4 A Allmän kulturverksamhet
4.1 Omfattning/ändamål
Verksamhetsområdet omfattar myndigheten Statens
kulturråd samt bidrag till allmänkulturella ändamål,
utvecklingsverksamhet och internationellt kulturutbyte.
Dessutom ingår verksamhetsbidrag till olika institutioner
och organisationer, bidrag till kulturinstitutioner eller
verksamheter som får särskilda nationella uppdrag,
liksom den särskilda satsning som görs på kulturen i
hela landet inför och under Kulturåret 1998. Vidare
finns under verksamhetsområdet medel för bidrag till
samisk kultur.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
204,4
137,8
235,5
314,3
280,3
288,3
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
Viktiga kulturprojekt har kunnat genomföras. Den
kulturella infrastrukturen i hela landet har värnats.
Konstarter som tidigare haft svårt att nå utanför
storstadsområdena får nu nya möjligheter.
Större förändringar
En försöksverksamhet genomförs mellan åren 1997 och
2002 med ändrad regional ansvarsfördelning i Kalmar,
Gotlands och Skåne län. Statens kulturråds roll att
besluta om fördelning av statsbidragen till regionala
kulturinstitutioner övertas fr.o.m. den 1 juli 1998 till
viss del av regionala självstyrelseorgan i försökslänen.
Prioriteringar för 1998
År 1998 blir kulturens år i Sverige. Kulturhuvudstaden
får utöver satsningarna vid nationella kulturinstitutioner,
ett direkt stöd på sammanlagt 150 miljoner kronor.
Därutöver genomförs en särskild satsning för att
stimulera kulturaktiviteter i hela landet. Utrymme
skapas för engångsinsatser för regionala och lokala
kulturinstitutioner med särskilda problem.
4.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Inom verksamhetsområdet utgår medel till en rad
ändamål som griper över de flesta av kulturpolitikens
områden. I regeringens proposition (prop. 1996/97:3)
om kulturpolitik prövades huvudsakligen Kulturrådets
roll inom kulturpolitiken och dess förhållande till andra
myndigheter och institutioner. Regeringen bedömde att
Kulturrådets bidragsgivning har haft stor betydelse för
kulturlivets utveckling sedan mitten av 1970-talet,
framför allt för verksamheter på regional och lokal nivå
och inom organisationslivet. I kulturpropositionen
behandlade regeringen de övergripande
utvecklingstendenserna inom kulturområdet.
Statens stöd inom ramen för anslaget A 2 Bidrag till
allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete har enligt regeringens
bedömning inneburit att för kulturlivet viktiga
kulturprojekt har kunnat genomföras och att
kulturverksamheter kunnat fortleva i betydande ut-
sträckning. Prioriterade projektområden under bud-
getåret 1995/96 inom ramen för Kulturrådets
bidragsgivning har rört barn och ungdomar samt
utvecklingsprojekt inom IT-området. En viktig del i
projekten är Kulturrådets utvärderingar och samman-
ställningar samt att sprida erfarenheterna om metoder
och arbetsformer. Som redovisades i regeringens
proposition om kulturpolitik bedömde regeringen att det
är angeläget att utveckla arbetet med uppföljning och
utvärdering.
År 1998 blir kulturens år i Sverige. Detta ger möj-
ligheter att påvisa hur ett rikt kulturliv utvecklar
samhället och kulturens betydelse för människor.
Mycket talar för att de statliga medel som engångsvis
beräknats för att stödja kulturåret kommer att ge ett gott
utbyte, bl.a. när det gäller att få fram erfarenheter av
kulturens betydelse för regional utveckling.
För perioden 1997-1999 har regeringen gett
nationella uppdrag till Backateatern i Göteborg, Film i
Väst i Alingsås, Kulturskolan Rosteriet i Luleå, Falun
Folkmusik Festival, Malmö Konsthall och Arbetets
museum i Norrköping
Mellan åren 1997 och 2002 skall en försöksverk-
samhet genomföras med ändrad regional ansvars-
fördelning i Kalmar, Gotlands och Skåne län. Det
innebär att försökslänen får regionala självstyrelseorgan
som fr.o.m. den 1 juli 1998 övertar Statens kulturråds
roll att besluta om fördelningen av statsbidrag till
regionala kulturinstitutioner efter särskilda föreskrifter
av regeringen. Genom försöksverksamheten ges de
regionala självstyrelseorganen en större frihet att fördela
de statliga bidragen mellan regionala kulturinstitutioner.
Regeringen bedömer dock att förbehåll för
utvecklingsåtgärder som har ett nationellt kulturpolitiskt
värde skall göras. Statliga bidrag, som exempelvis de
riktade bidragen och statsbidrag till regionala museer,
som avser ersättning för uppgifter inom
kulturmiljövården skall inte överföras till
självstyrelseorganen i försökslänen.
Vissa offentligstödda regionala och lokala kul-
turinstitutioner har betydande ekonomiska och
strukturella problem. För några av de större teatrarna
har situationen utvecklats till en akut kris. Ansvaret för
att verksamheten upprätthålls vilar i första hand hos
huvudmännen och på många håll pågår också ett internt
omstruktureringsarbete. Kulturpolitiskt är det angeläget
att den grundstruktur av kulturinstitutioner över hela
landet som utgör basen för det offentligstödda
kulturlivet inte vittrar sönder. Från statsfinansiella
utgångspunkter är det också viktigt att värna om en
verksamhet som staten redan har investerat betydande
medel i. Mot den bakgrunden finns enligt regeringens
mening anledning för staten att göra en särskild insats i
de fall detta bedöms nödvändigt för att upprätthålla
verksamhetens konstnärliga nivå.
Slutsatser
Enligt regeringens bedömning har bidragsgivningen och
organisationsstödet haft en positiv inverkan på
utvecklingen inom området. Insatta resurser har använts
på ett ändamålsenligt sätt.
4.3 Forum för världskultur
Ärendet och dess beredning
I propositionen (prop. 1996/97:3) om kulturpolitik
angav regeringen för riksdagens kännedom att formerna
för inrättandet av ett världskulturhus skulle utredas.
Syftet skulle vara att erbjuda en kulturell arena för alla
oavsett etnisk och kulturell bakgrund, och att ge status
åt alla de kulturer som inte har en plats i kulturlivet i
dag. En utgångspunkt var att världskulturhuset skulle
lokaliseras till Södra teatern i Stockholm och att det
statliga bidrag som i dag lämnas till Riksteatern för
verksamheten vid Södra teatern i stället skulle föras
över till världskulturhuset som en del av finansieringen
för dess verksamhet. En förutsättning för inrättandet av
världskulturhuset var vidare att det skulle finansieras
gemensamt av staten och Stockholms kommun m.fl.
intressenter i Stockholmsregionen.
Riksdagens kulturutskott uttalade i betänkandet
1996/97:KrU1 att inrättandet av ett världskulturhus i
Södra teatern kan bli ett värdefullt steg för att få
mångkulturella aspekter att påverka samhället i alla dess
delar.
Hösten 1996 slöts en principöverenskommelse
mellan regeringen och Stockholms stad om samverkan
kring ett världskulturhus.
I december 1996 beslutade regeringen att tillkalla en
särskild utredare med uppgift att utreda de närmare
formerna för inrättandet av ett världskulturhus i Södra
teaterns lokaler i Stockholm (dir. 1996:123). I februari
1997 förordnades verkställande direktören Lars
Engqvist som särskild utredare.
Utredaren överlämnade i juni 1997 sitt betänkande
Forum för världskultur – en rapport om ett rikare
kulturliv (SOU 1997:95). I betänkandet föreslås
sammanfattningsvis följande. Ett nytt organ, Forum för
världskultur, inrättas med uppgift att stödja och
samordna insatserna för världskulturen i hela landet.
Forum för världskultur bör inledningsvis inrättas som
en statlig kommitté med ledamöter från
Riksutställningar, Riksteatern, Rikskonserter, Svenska
Institutet, Svenska Filminstitutet, det kommande
världskulturmuseet, samt Stockholms stad och
Stockholms läns landsting. Huvudmannaskapet för
Södra teatern bör kvarstå hos Riksteatern, men det är
lämpligt att Forum för världskultur får tillgång till
lokaler i Södra teatern. Stockholmsregionen bör bidra
till finansieringn av Forum för världskultur.
Betänkandet har remissbehandlats. Remissvaren
finns tillgängliga i Kulturdepartementet (dnr
Ku97/2407/Ko).
Syfte och inriktning
Regeringens förslag:
En försöksverksamhet, benämnd Forum för världs-
kultur, inleds våren 1998. Syftet med verksamheten är
att öka den konstnärliga och kulturella mångfalden i
Sverige genom att initiera och samordna presentationen
av kulturyttringar från hela världen. Detta gäller särskilt
sådana länder och miljöer vilkas kultur inte naturligt blir
tillgänglig för en publik i Sverige genom etablerade
kommersiella eller institutionella kanaler.
Utredarens förslag:
Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Regeringen lägger dock större tyngd på inititierande och
samordnande verksamhet och mindre på
bidragsgivning.
Remissinstanserna:
Remissopinionen är positiv till ökade insatser för att
främja världskulturen i Sverige. En övervägande andel
av instanserna är också eniga med utredaren om
verksamhetens huvudsakliga inriktning. Några instanser
anser dock att förslagen är otillräckliga.
Skälen för regeringens förslag:
De senaste 30 årens invandring har fört med sig en
kulturell mångfald som har varit vitaliserande för
svenskt kulturliv och inneburit ett ökat och mer varierat
kulturutbud. Men olika kulturer lever ofta sida vid sida
utan att mötas. Majoriteten av människor i Sverige
kommer sällan eller aldrig i kontakt med den kulturella
rikedom, som invandringen tillfört vårt samhälle.
En viktig kulturpolitisk princip är att varje kul-
turinstitution tar ansvar för att bedriva en verksamhet
som vänder sig till hela befolkningen. Redan nu har
många institutioner och organisationer verksamhet med
inriktning på andra länders kultur. Det är viktigt att
dessa verksamheter utvecklas vidare på ett naturligt sätt
inom ramen för institutionernas ansvarsområden.
För att främja en sådan utveckling behövs i ett
inledande skede en drivande kraft och former för att
samlat bevaka och presentera kultur från hela världen.
Därför föreslår regeringen att en samordnande och
initiativtagande verksamhet inleds under namnet Forum
för världskultur. Genom Forum för världskultur blir det
möjligt att utveckla en bred och mångsidig verksamhet,
som bidrar till ett rikare kulturliv och ger förutsättningar
för bättre förståelse och relationer mellan människor.
Målet är att ge hela Sveriges befolkning, oavsett etnisk
eller kulturell bakgrund, nya möjligheter att framföra
eller uppleva en mångfald av kulturella uttryck.
Vägledande för verksamheten skall vara bedömning av
konstnärlig kvalitet. På så sätt kan de initiativ som tas
inom ramen för Forum för världskultur bli en
konstnärlig inspirationskälla för hela det svenska
kulturlivet. Samtidigt är det angeläget att den samlade
erfarenhet, kompetens och kreativitet som redan finns
inom kulturlivet tas till vara och att nya initiativ
förankras inom detta.
I sitt remissvar framhåller Stockholms stad, att det
Världsbibliotek som staden planerar att lokalisera i
Stockholms kulturhus bör kunna bli en naturlig del av
Forum för världskultur. Den språkliga och litterära
mångfald som världsbiblioteket representerar blir, anser
staden, en viktig tillgång i verksamheten. Regeringen
delar denna uppfattning.
I likhet med utredaren och det stora flertalet av
remissinstanserna anser regeringen att många scener
eller arenor behöver tas i anspråk för den breda
verksamhet som Forum för världskultur innebär. Södra
teatern i Stockholm bör, som utredaren föreslår, även i
fortsättningen användas för scenisk verksamhet och
kvarstå under Riksteaterns huvudmannaskap. Södra
teaterns spelplan bör dock få en tydlig inriktning på
världskultur. Redan innevarande år har Riksteatern
regeringens uppdrag att planera för en verksamhet vid
Södra teatern med inriktning mot världskultur som
begreppet definieras i det följande. Detta uppdrag skall
gälla även i fortsättningen men kommer att kompletteras
med villkor om samverkan med Forum för
världskultur.
Det är som nämnts viktigt att varje kulturinstitution
ansvarar för att bedriva en verksamhet som vänder sig
till hela befolkningen. För att få ytterligare tyngd i
satsningen avser regeringen att ge ett särskilt uppdrag
till Statens kulturråd samt Riksteatern, Rikskonserter
och Riksutställningar att medverka till spridning av
världskulturyttringar i hela landet.
Utredaren pekar på svårigheten att avgränsa eller
definiera begreppet världskultur. All avgränsning eller
kategorisering av konst är vansklig. Det konstnärliga
skapandet som uttryck för grundläggande mänskliga
behov gör att konsten till sin natur är internationell. I
alla tider har konsten rört sig över nationsgränser och
fungerat som en brygga mellan individer och folk. En
viss avgränsning är dock möjlig att göra. Utredaren
föreslår att begreppet världskultur definieras såsom
kulturyttringar från olika delar av världen som bidrar till
att öka mångfalden i svenskt kulturliv, särskilt
kulturyttringar från länder och miljöer, vilkas kultur inte
naturligt blir tillgänglig för en publik i Sverige genom
etablerade kommersiella eller institutionella kanaler.
Det är en definition som också ligger till grund för
regeringens förslag om verksamhetens inriktning.
Forum för världskultur skall ha följande huvud-
uppgifter:
– att initiera, stimulera och samordna verksamhet
inom existerande institutioner och organisationer,
– att genomföra egna projekt som syftar till att i olika
former presentera kultur från hela världen, varvid
stort utrymme skall ges för nya tväretniska och
tvärkulturella uttryck,
– att arrangera möten mellan konstnärer och kul-
turarbetare med erfarenheter från olika kulturer,
– att informera om världskulturevenemang,
– att i olika former ta initiativ till kultur- och sam-
hällsdebatt,
– att utveckla ett samarbete med kulturinstitutioner,
kulturföreningar och kommuner över hela landet i
avsikt att upprätta förslag till ett handlingsprogram
för en mångkulturell kulturpolitik som har till mål
att bygga en ny kulturell gemenskap i Sverige.
Enligt regeringens mening bör bidragsgivning inte
förekomma annat än som ett led i projekt, som initieras
eller samordnas av Forum för världskultur.
Organisation och finansiering
Regeringens bedömning:
Regeringen avser att efter samråd med Stockholms stad
tillkalla en kommitté med uppgift att driva för-
söksverksamhet med Forum för världskultur enligt de
riktlinjer som riksdagen har beslutat om.
För verksamheten tillskjuts medel dels av staten, dels
av Stockholms stad. Kommittén skall samverka med
Riksteatern om lokaler och spelprogram i Södra teatern.
Utredarens förslag:
Forum för världskultur bör efter en inledande treårs-
period inrättas som en statlig myndighet.
Remissinstanserna:
Det stora flertalet instanser tillstyrker att verksamheten
inledningsvis drivs av en kommitté. Många instanser
har synpunkter på kommitténs sammansättning och
arbetsformer.
Skälen för regeringens bedömning:
Regeringen är inte beredd att på föreliggande
beslutsunderlag ta ställning till verksamhetens
permanenta form. Som utredaren föreslår bör Forum
för världskultur inledningsvis drivas av en statlig
kommitté. Det gör det möjligt att pröva olika arbetssätt
och samverkansformer och utifrån vunna erfarenheter
finna den lämpligaste organisatoriska ramen för
verksamheten. Kommittén skall ha ett nära samarbete
med Stockholms stad.
Det är regeringens uppgift att utfärda
kommittédirektiv med beaktande av de allmänna
riktlinjer som riksdagen beslutar om. För riksdagens
information vill regeringen dock anföra följande
angående kommitténs sammansättning och uppgifter.
I kommittén bör ingå företrädare för berörda
myndigheter och kulturinstitutioner samt Stockholms
stad och ett brett urval av kulturlivets organisationer.
Sammansättningen bör vara sådan att det fria
kulturlivets inflytande på verksamheten säkras.
Kommitténs ordförande bör stå fri från existerande
kulturinstitutioner, ha en bred förankring i svenskt
samhällsliv och förmåga att lyfta fram insatser för
världskulturen i samhälls- och kulturlivet.
Till kommittén knyts ett sekretariat med en
verksamhetsledare och kanslipersonal. Regeringen
kommer att utse kommitténs ordförande och övriga
ledamöter samt verksamhetsledaren efter samråd med
bl.a. Stockholms stad. Det innebär att tjänsten som
verksamhetsledare inte, som utredaren har förordat,
samordnas med chefsbefattningen vid Södra teatern.
Avsikten är dock att ett nära samarbete skall utvecklas
mellan kommittén och Riksteatern om verksamhet i
Södra teatern. Huvudkomponenterna i ett sådant
samarbete bör vara att kommittén får disponera
kansliutrymmen i Södra teatern och att Södra teaterns
spelprogram får ett större inslag av gästspel och andra
sceniska evenemang med inriktning på världskultur,
initierade av eller i samverkan med kommittén.
Kommittén bör inleda sitt arbete under våren 1998.
Regeringen räknar med att på grundval av kommitténs
överväganden lämna förslag till riksdagen om den
permanenta formen för verksamheten i den
budgetproposition som avlämnas hösten 1999.
Regeringen avser att inom kort sluta avtal med
Stockholm stad avseende försöksverksamhetens
organisation och finansiering. Därvid förutsätts
Stockholms stad åta sig att, vid sidan av kommunens
satsning på ett världsbibliotek, tillskjuta 3 miljoner
kronor för verksamheten under år 1998. Vad gäller
statens andel av finansieringen för år 1998 vill
regeringen lämna följande redogörelse.
Under anslaget A 2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete har 1,5 miljoner kronor
beräknats för kommitténs dagliga verksamhet. Under
anslaget B 1 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan,
Dramaten, Dansens Hus och Svenska rikskonserter
beräknar regeringen 8 miljoner kronor i bidrag till
Riksteatern för verksamheten vid Södra teatern.
Regeringens villkor avseende samarbetet mellan
Riksteatern och kommittén för Forum för världskultur
kommer att anges i regleringsbrevet. Slutligen har
regeringen under utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar, anslaget B 3 Integrationsåtgärder beräknat 2
miljoner kronor för Forum för världskultur.
Verksamheten skall i övrigt bygga på de insatser som
kulturlivets institutioner och organisationer själva bidrar
med på eget eller kommitténs initiativ. De möjligheter
till stöd som kan erhållas genom befintliga
bidragsgivande organ bör också utnyttjas.
4.4 Anslag
A 1. Statens kulturråd
1995/96
Utgift
41 638
1
Anslag
s-
kredit
544
Därav
1996
Utgift
27 200
1997
Anslag
27 883
Utgifts
-
progno
s
27 776
1998
Förslag
26 920
1999
Beräkna
t
27 745
2000
Beräkna
t
28 593
1. Beloppen anges i tusental kronor
Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet
inom kulturområdet. Rådet skall följa utvecklingen och
ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken
samt bistå regeringen med genomförandet av denna. I
den uppgiften ligger att verka för samordning och
effektivitet i de statliga åtgärderna på kulturområdet.
Kulturrådet handlägger ärenden som rör teater, dans,
musik, konst, museer, utställningar, litteratur,
folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser i den mån
sådana ärenden inte ankommer på någon annan
myndighet. Statens kulturråd är vidare kontaktkontor
för EU:s kulturprogram Kalejdoskop och
litteraturprogrammet Ariane.
För Statens kulturråd gäller förordningen (1988:676)
med instruktion för Statens kulturråd.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Kulturrådets bidragsverksamhet omslöt drygt en miljard
kronor budgetåret 1995/96 under en 12-
månadersperiod. Tyngdpunkten ligger inom teater-,
dans- och musikområdet, vilket omfattar 72 % av
bidragen och myndighetens utgifter. Totalt under
budgetåret har Kulturrådet handlagt 9 469 ärenden samt
lämnat förslag till beslut i ca 1 600 ärenden, som
Stiftelsen Framtidens kultur sedan beslutat om.
I syfte att hålla hög kvalitet i bidragsgivningen har
rådet, sedan ett flertal år, tillsatt ett antal arbets- eller
referensgrupper, till vilka rådets styrelse har delegerat
ansvaret för vissa bidragsbeslut och framtagande av
förslag till beslut inom olika stödformer. I dessa arbets-
och referensgrupper har styrelsen utsett
ämnessakkunniga personer inom de olika
konstområdena. Under budgetåret 1995/96 har det
funnits 15 sådana grupper, vilka vid budgetårets utgång
bestod av sammanlagt 95 personer. Mandatperioden är
två år.
Kulturrådet övertog i samband med statistikreformen
år 1994 Statistiska centralbyråns tidigare ansvar för
kulturstatistiken. En utveckling av den officiella
kulturstatistiken har inletts av Kulturrådet under
budgetåret 1995/96. Sverige har genom Kulturrådet
även deltagit i det av EU intensifierade arbetet med att
utveckla en jämförbar kulturstatistik inom
gemenskapen.
Inom myndighetsarbetet har rådet genomfört flera
viktiga utvecklingsuppgifter, bl.a. vad gäller ansvaret
för EU:s kulturprogram Kalejdoskop och
litteraturprogrammet Ariane samt stöd till kulturprojekt
genom EU:s strukturfonder.
Kulturrådet har mött regeringens besparingskrav på
statlig konsumtion med administrativa rationaliseringar
och med personalminskningar. Rådet har prioriterat
bidragsfördelningsuppgiften.
Besparing på statlig konsumtion har planenligt tagits
ut med 849 000 kronor. Inom Kulturdepartementet
pågår för närvarande en översyn av
organisationsstrukturen inom kulturområdet. Denna
översyn kan komma att påverka Kulturrådets
arbetsuppgifter och behov av resurser.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Revisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt
är rättvisande. Riksrevisionsverket har dock i en rapport
till Kulturrådet påtalat vissa brister när det gäller den
interna administrationen samt att analysen av uppnådda
resultat inte är tillräckligt tydlig i årsredovisningen i
förhållande till ställda mål.
Regeringen har fortlöpande kontakter med
Kulturrådet vad gäller uppläggningen av
årsredovisningen och diskussioner förs om hur
redovisningen kan förbättras till nästa år samtidigt som
regeringen preciserar kraven. Regeringen bedömer att
det är viktigt att informationen om Kulturrådets
verksamhet fortlöpande förbättras.
Slutsatser
Regeringen bedömer att verksamheten vid Statens
kulturråd i allt väsentligt svarar mot uppställda mål och
att uppdraget till Statens kulturråd skall ligga fast. Vissa
justeringar i uppdraget kan dock komma att aktualiseras
när den översyn av organisationsstrukturen på
kulturområdet som ovan nämnts är klar.
Regeringen föreslår att 26 920 000 kronor anvisas till
Statens kulturråd för år 1998. För åren 1999 och 2000
beräknas anslaget till 27 745 000 kronor resp.
28 593 000 kronor.
A 2. Bidrag till allmän kultur-
verksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och
samarbete
1997
Anslag
126 788
1
Utgifts
-
progno
s
118 400
1998
Förslag
130 075
1999
Beräkna
t
112 321
2000
Beräkna
t
115 436
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under detta anslag anvisas medel till en rad skilda
ändamål på kulturområdet. Inom anslaget beräknas bl.a.
medel till Statens kulturråds disposition för tillfälliga
insatser av utvecklingskaraktär eller som på annat sätt är
kulturpolitiskt angelägna. Vidare beräknas inom
anslaget bidrag till centrala organisationer och
centrumbildningar vars verksamhet inriktas på
internationellt kulturutbyte och samarbete samt till
organisationer med mångkulturell inriktning.
Inom anslaget beräknas också medel för
kulturinsatser i arbetslivet, särskilda insatser för barn
och ungdomar, bidrag till länsbildningsförbund m. fl.
för kultur- och föreläsningsverksamhet samt bidrag till
länskonstnärer.
För bidragsgivningen gäller förordningen (1984:326)
om statsbidrag till kulturella ändamål, förordningen
(1991:975) om statsbidrag till föreläsningsföreningar
m.m., förordningen (1996:1598) om statsbidrag till
regional kulturverksamhet och sametingslagen
(1992:1433).
Svenska statens bidrag till Svenskhemmet Voksen-
åsen och Hanaholmens Kulturcentrum för Sverige och
Finland finns uppförda under anslaget.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Inledning
De ändamål som bekostas inom detta anslag griper över
de flesta av kulturpolitikens områden. Statens kulturråd
har i sin årsredovisning analyserat resultaten av den
bidragsgivning som rådet svarar för. Utöver det har
regeringen tagit del av årsredovisningar och
anslagframställningar från enskilda organisationer och
institutioner.
Särskilda insatser för barn och ungdomar
Kulturdepartementets arbetsgrupp Kultur i skolan, vars
arbete bedrivs integrerat med det som bedrivs i
arbetsgruppen Kultur i hela landet, arbetar med att ta
fram en ny strategi för kultur i skolan. Arbetsgruppen
kommer att avsluta sitt arbete under år 1998 med en
utvärdering av de utvecklingsprojekt som för
närvarande pågår.
För att öka regeringens möjligheter att bl.a. stödja de
olika lokala projekt som arbetsgruppen Kultur i hela
landet tagit initiativ till har regeringen beslutat att de
medel som för år 1997 under detta anslag står till
regeringens disposition för särskilda insatser för barn
och ungdom även får användas för andra ändamål som
inom ramen för projeketet Kultur i hela landet.
De 10 miljoner kronor som beräknats under detta
anslag för arbetsgruppen Kultur i skolans arbete under
år 1998 bör på samma sätt kunna användas i det
fortsatta arbetet med Kultur i hela landet för såväl barn-
och ungdomsprojekt som andra projekt som hävdar det
lokala kulturlivet under år 1998. För att tydliggöra
statens satsning på Kulturåret 1998 föreslås dessa medel
för år 1998 beräknas under anslaget A 3 Kulturåret
1998.
Bidrag till samisk kultur
När det gäller samisk kultur har Sametinget under
innevarande år fått regeringens uppdrag att utreda
frågan om en samisk teater. Uppdraget skall redovisas i
årsredovisningen för år 1997.
Svenskhemmet Voksenåsen
Svenskhemmet Voksenåsen i Oslo har till syfte att
främja svensk-norsk förståelse genom att ta emot
svenska och norska besökare, anordna konferenser och
bedriva kulturell programverksamhet. Voksenåsen drivs
som ett av svenska staten helägt norskt aktiebolag. 1996
års driftresultat visar ett underskott på ca 600 000
norska kronor, huvudsakligen beroende på hög
avskrivning av utrustning till en nyuppförd aula. Det
egna kapitalet uppgår efter förlusttäckning till ca
5 miljoner norska kronor.
En särskild utredare har på regeringens uppdrag
utvärderat Voksenåsens förvaltningsform. Betänkandet
Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsform (SOU
1997:59) bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Utredaren har kommit fram till att aktiebolagsformen
bör behållas, men att vissa organisatoriska och andra
förändringar bör genomföras inom ramen för vad den
norska aktiebolagslagen medger. Utredaren förordar
vidare bl.a. en mer systematisk resultatdialog mellan
ägaren och styrelsen. Inget av förslagen föranleder
beslut av riksdagen.
Forum för världskultur
Regeringen har tidigare under detta avsnitt 4 Allmän
kulturverksamhet anmält sina ställningstaganden till
betänkandet Forum för världskultur – en rapport om ett
rikare kulturliv (SOU 1997:95). Regeringen avser att
tillkalla en kommitté med uppgift att driva
verksamheten på försök under viss tid. För kommitténs
dagliga verksamhet beräknas 1,5 miljoner kronor under
detta anslag. Medelsanvisningen möjliggörs genom
omprioriteringar dels inom detta anslag, dels inom
utgiftsområdet i övrigt.
Regionala och lokala kulturinstitutioner
Regeringen har i inledningen till verksamhetsområdet
kommenterat det allvarliga ekonomiska läge som vissa
regionala och lokala kulturinstitutioner befinner sig i.
Genom omprioritering inom utgiftsområdet och till följd
av att vissa avgiftsmedel blivit tillgängliga kan detta
anslag engångsvis tillföras 26 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att medlen används för tillfälliga
insatser i syfte att upprätthålla verksamhetens
konstnärliga nivå hos institutioner i förändring. Det bör
vara regeringens uppgift att fördela medlen. Det bidrag
till länskonstnärer som finns uppfört under anslaget
kommer inte att utnyttjas fullt ut under år 1997 på grund
av att bidragstagare endast successivt inlemmas i
stödsystemet. Härigenom blir det möjligt för regeringen
att genom medelsomföring inom anslaget göra vissa
insatser redan innevarande år.
Anslagsförändringar
Utöver de anslagsförändringar som redovisats ovan har
anslaget minskats med den engångsanvisning på 2,7
miljoner kronor som stått till Kulturrådets disposition
för bidrag till NorrDans. Förändringar därutöver har
använts till omprioriteringar inom kulturområdet.
För år 1999 har under detta anslag preliminärt
beräknats 9,4 miljoner kronor i förstärkt stöd till
verksamhet som främjar ungdomars eget skapande.
Med hänvisning till regeringens förslag om ny nivå på
statsbidraget till länsmusiken beräknas förstärkningen
till 1,4 miljoner kronor. Regeringen erinrar om att
Statens kulturråd sedan budgetåret 1993/94 disponerar 3
miljoner kronor för utveckling av barn- och
ungdomskulturen. Den ökade medelsramen ger
Kulturrådet ytterligare möjligheter att stödja initiativ
med syfte att stimulera ungdomar till kulturskapande på
egna villkor.
Regeringen vill i detta sammanhang också framhålla
länsmusikens ansvar för att barn och ungdomar ges
möjlighet att utveckla sitt musikintresse och sin
musikaliska skaparförmåga.
Slutsatser
Regeringen bedömer att bidragsgivningen och
medelsförbrukningen under anslaget skett i enlighet med
den fastställda inriktningen.
Regeringen föreslår att 130 075 000 kronor anvisas
anslaget för år 1998. För år 1999 beräknas anslaget
uppgå till 112 321 000 kr och för år 2000 till
115 436 000 kr.
A 3. Kulturåret 1998
1997
Anslag
65 000
1
Utgifts
-
progno
s
65 000
1998
Förslag
83 636
1. Beloppen anges i tusental kronor
En rad olika händelser under år 1998 kommer att rikta
omvärldens blickar mot Sverige och vår kultur. År
1998 kommer att vara Kulturens år i hela Sverige.
Den svenska regeringen kommer under år 1998 att
stå värd för en mellanstatlig Unescokonferens om kultur
och mänsklig utveckling. Konferensen kommer att äga
rum i Stockholm den 30 mars – den 2 april 1998. Syftet
med konferensen är dels att bidra till att kulturpolitiken
integreras i nationella och internationella strategier för
mänsklig utveckling, dels att förstärka Unescos bidrag
till formulering av kulturpolitik och internationellt
samarbete.
EU:s kulturministrar har utsett Stockholm till
Europas kulturhuvudstad för år 1998.
Kulturhuvudstadsåret i Stockholm kommer att äga rum
under medverkan av konstnärer på hög professionell
nivå från Sverige och övriga världen. För att nå en ny
publik finns planer på att använda nya platser för scener
och utställningslokaler. Dessutom kommer Stockholms
förorter att engageras i åtskilliga projekt. Många projekt
sker även i samarbete med amatörkulturen genom
fackföreningsrörelsen, studieförbunden och andra
föreningar.
Ett syfte med regeringens satsning på kulturåret är
inte bara avsikten att placera kulturen på den
internationella dagordningen, utan också att påvisa
kulturens mångfald och styrka samt att skapa bestående
kulturyttringar som berör hela befolkningen. Detta är
också anledningen till den särskilda satsningen på Kultur
i hela landet. För att stimulera aktiviteter i hela landet
under Kulturåret och för att inleda en framtidsorienterad
debatt tillsatte regeringen i september 1996 en
arbetsgrupp – Kultur i hela landet – inom
Kulturdepartementet. Gruppens arbete bedrivs
integrerat med arbetsgruppen Kultur i skolan, vilken
tillsattes i september 1995 med uppdrag att ta fram en
ny strategi för kultur i skolan. Arbetsgruppen Kultur i
skolan kommer att avge en idéskrift i början av år 1998.
Under år 1998 kommer Sverige att inneha
ordförandeposten i Nordiska ministerrådet, vars
verksamhet i hög grad är inriktad på kulturfrågor. Detta
kommer att ge regeringen möjligheter att inom såväl
kulturområdet som övriga samarbetsområden verka för
viktiga prioriteringar för Sverige.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Regeringen har den 4 september 1997 fördelat bidrag
till olika projekt inom Kultur i hela landet-satsningen.
Bidrag om sammanlagt 5,5 miljoner kronor har
tilldelats projekt som förberetts i lokal samverkan.
Projekt med kulturmöten mellan invandrare och
svenskar har erhållit 810 000 kronor medan bidrag till
arrangörer uppgår till 650 000 kronor. Bildkonst- och
utställningsprojekt har sammanlagt tilldelats 2 miljoner
kronor och teater-, dans- och musikprojekt sammanlagt
1,2 miljoner kronor. Vidare utgår bidrag med 780 000
kronor till litteratur och berättande, 518 000 kronor till
skola och kulturliv samt 390 000 kronor till barn och
unga. Slutligen tilldelades olika kulturarvsprojekt
865 000 kronor.
Sammanlagt har i år 14 miljoner kronor fördelats av
regeringen till Kultur i hela landet-projekt. Dessutom
har Stiftelsen Framtidens kultur fördelat bidrag om ca
30 miljoner kronor till projekt som har bäring på Kultur
i hela landet-satsningen.
Förberedelsearbetet inför Kulturhuvudstadsåret
fortsätter i stort sett som planerat. Nationella
kulturinstitutioner samarbetar med Stockholm - Europas
kulturhuvudstad 1998 AB om såväl inhemska
produktioner som utländska gästspel. Avtal har ingåtts
med bl. a. Operan, Dramaten, Riksteatern,
Riksutställningar, Rikskonserter,
Drottningholmsteatern, Dansens Hus, Arbetets
museum, Folkens museum - Etnografiska,
Konsthögskolan och Stockholms universitet.
Den i regeringens proposition (prop. 1996/97:3) om
kulturpolitik redovisade beräkningen av vilka medel
som sammanlagt kommer att stå till förfogande för
projekt inom ramen för Kulturåret 1998 gäller
fortfarande. Statens satsningar bör i huvudsak fortsätta
som beräknat. Detta innebär att utöver den satsning som
görs via befintliga och nya kulturinstitutioner tillförs
Kulturhuvudstaden sammanlagt 150 miljoner kronor.
Regeringen föreslår som tidigare nämnts att de medel
på 10 miljoner kronor som beräknats för arbetsgruppen
Kultur i skolans arbete under år 1998 (jfr anslag A 2),
disponeras om så att de kan användas i det fortsatta
arbetet med Kultur i hela landet under Kulturåret 1998.
Det innebär att anslaget till Kultur i hela landet ökar
med 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår att
eventuellt anslagssparande under anslaget A 2 Bidrag till
allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete, anslagsposten 4.1 Särskilda
insatser för barn och ungdom överförs som ingående
reservation till reservationsanslaget A 3 Kulturåret
1998, anslagsposten 1 Bidrag till Kultur i hela landet.
Genom omprioriteringar inom utgiftsområdet har
anslaget ökats med ytterligare ca 8,6 miljoner kronor.
Regeringen har i regleringsbrevet för år 1997 givit
Statens kulturråd i uppdrag att ta fram en plan för hur
en utvärdering av Kulturåret 1998 skall kunna ske.
Planen bör belysa möjligheterna till en analys av
satsningens kulturpolitiska, ekonomiska,
arbetsmarknadsmässiga och regionalpolitiska effekter
både på kort och lång sikt. Kulturrådet bör presentera
planen senast den 1 oktober 1997.
Slutsatser
Regeringen föreslår att sammanlagt 83 636 000 kronor
anvisas för Kulturåret 1998.
A 4. Nationella uppdrag
1997
Anslag
6 000
1
Utgifts
-
progno
s
6 000
1998
Förslag
6 000
1999
Beräkna
t
6 035
2000
Beräkna
t
6 076
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget beräknas medel för tidsbegränsade
nationella uppdrag inom områdena barn- och
ungdomsteater, regional filmverksamhet,
ungdomskultur, musik, samtidskonst och
museiverksamhet (prop. 1996/97:3, bet.
1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). För treårsperioden
1997-1999 har regeringen gett nationella uppdrag till
Backateatern i Göteborg, Film i Väst i Alingsås,
Kulturskolan Rosteriet i Luleå, Falun Folkmusik
Festival, Malmö Konsthall och Arbetets museum i
Norrköping.
Regeringens överväganden
De sex nationella uppdrag som regeringen har fördelat
för perioden 1997-1999 bör fullföljas som planerat.
Regeringen föreslår att 6 miljoner kronor anvisas för
nationella uppdrag år 1998. För åren 1999 och 2000
beräknas anslaget preliminärt till 6 035 000 kronor resp.
6 076 000 kronor.
A 5. Försöksverksamhet med
ändrad regional fördelning av
kulturpolitiska medel
Nytt anslag
(förslag)
67 70
2
1999
Beräknat
134 1
72
2000
Beräknat
138 2
05
1. Beloppen anges i tusental kronor
Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med
ändrad regional ansvarsfördelning skall under tiden den
1 juli 1997 – 31 december 2002 genomföras en
försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands och Skåne län.
I försökslänen skall ett regionalt självstyrelseorgan
fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens kulturråd överta
befogenheten att besluta om fördelningen av statsbidrag
till regionala kulturinstitutioner enligt vad som närmare
föreskrivs av regeringen.
Under detta anslag beräknas medel för
försöksverksamheten med ändrad regional fördelning av
kulturpolitiska medel fr.o.m. den 1 juli 1998. För
budgetårets första sex månader beräknas medlen under
resp. sakanslag (jfr anslagen B 2 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner, C 1 Bidrag till regional
biblioteksverksamhet samt H 3 Bidrag till regionala
museer). Anslaget kommer att disponeras av Statens
kulturråd och delas in i tre anslagsposter, ett för varje
försökslän.
Anslaget omfattas av lagen (1996:1414) om
försöksverksamhet med ändrad regional
ansvarsfördelning. Avsikten är att lagen skall
kompletteras med en förordning om ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel.
Regeringens överväganden
Bakgrund
Regeringen angav i propositionen (prop. 1996/97:36)
om den regionala samhällsorganisationen att det finns
skäl att pröva nya former för ansvarsfördelningen inom
kulturområdet. Ett sådant försök bör ha sin
utgångspunkt i att samhällsansvaret för förverkligandet
av ett regionalt utvecklingsprogram, inkl. kulturell
utveckling, i större utsträckning än hittills bör åvila de
förtroendevalda i regionen.
Samtidigt bör vissa villkor föreskrivas för att
säkerställa att nationella kulturpolitiska mål och åtgärder
beaktas vid de regionala självstyrelseorganens
fördelning av de statliga bidragen till regionala
kulturinstitutioner. Regeringen redogjorde i
propositionen för sin avsikt att genomföra en analys för
att fastställa sådana villkor. Förbehåll för medlens
användning bör t.ex. kunna anges av regeringen för
sådana utvecklingsåtgärder som har ett nationellt
kulturpolitiskt värde. Kulturinstitutionernas själv-
ständighet gentemot bidragsgivarna är också en viktig
aspekt som bör återspeglas i de villkor som bör
utformas rörande medlens disposition. Det kan t.ex.
gälla skydd för snabba förändringar i bidragsnivån.
Vidare är det naturligt att staten liksom hittills bör
kunna ställa vissa krav på ekonomiska motprestationer
från kommunala och landstingskommunala huvudmän.
Var ansvaret för den del av statsbidraget till regionala
museer som avser ersättning för uppgifter inom
kulturmiljövården skall ligga bör övervägas med
beaktande av att nationella intressen skall kunna hävdas.
Riksdagen har i sitt beslut (bet. 1996/97:KU4, rskr.
1996/97:77) inte redovisat några invändningar mot
regeringens förslag med anledning av denna fråga.
Utskottet konstaterar att regeringen avser att inför
starten av försöksverksamheten utarbeta villkor och
föreskrifter för verksamheten och redovisa detta i
budgetpropositionen för 1998.
För riksdagens information redogör regeringen
nedan för de villkor som utifrån kulturpolitiska
utgångspunkter kommer att ställas på den beslutade
försöksverksamheten. Under utarbetandet av dessa
villkor har Regeringskansliet varit i kontakt med
berörda län.
Villkor och bidragsformer
Genom försöksverksamheten får de regionala
självstyrelseorganen en större frihet att fördela de
statliga bidragen mellan regionala kulturinstitutioner.
Självstyrelseorganen får även ett ökat eget ansvar, både
vad gäller den kulturpolitiska inriktningen regionalt och
de ekonomiska åtagandena för regionens kulturliv.
Därmed skapas förutsättningar för den regionala
kulturpolitiken i de berörda länen att variera med
utgångspunkt från olika förhållanden och strategier.
Inom ramen för försöksverksamheten bör staten ange
vissa grundläggande villkor för fördelningen av de
statliga bidragen. En utgångspunkt är därvid att de
nationella kulturpolitiska mål som riksdagen fastställde
hösten 1996 skall ligga till grund för bidragsgivningen
(prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr.
1996/97:129).
Vidare bör nuvarande villkor för statligt bidrag till
regionala kulturinstitutioner som också beslutats av
riksdagen i huvudsak ligga fast i försökslänen. Det
innebär att statsbidraget bör tillgodose
kulturinstitutionernas behov av ekonomisk stabilitet för
en långsiktig planering av verksamheten. Statsbidraget
får vidare inte avse lokalkostnader, med undantag för
länsmusiken. Det statliga bidraget bör även i
fortsättningen vara förenat med krav på ekonomisk
motprestation från huvudmännens sida. En
utgångspunkt bör vara att huvudmännens motprestation
bör ligga på minst 1997 års nivå för att statligt bidrag av
nuvarande omfattning skall erhållas. Vidare bör
statsbidraget även inom ramen för försöksverksamheten
stimulera till en intensifiering av arbetet inom
kulturpolitiskt angelägna områden. Slutligen fastställer
regeringen i regleringsbrev vilka institutioner som skall
vara stödberättigade.
Det är i princip de bidragsformer som för
närvarande fördelas av Kulturrådet till regionala teater-,
dans- och musikinstitutioner, regionala museer och
länsbibliotek som bör föras över till de regionala
självstyrelseorganen i försökslänen. Medel för dessa
bidragsformer lämnas från anslagen B 2 Bidrag till
regional musikverksamhet samt regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner, C 1 Bidrag till
regional biblioteksverksamhet samt H 3 Bidrag till
regionala museer.
Inom ramen för dessa bidragsformer bör det, i
enlighet med regeringens överväganden i propositionen
om den regionala samhällsorganisationen, göras vissa
förbehåll för utvecklingsåtgärder som har ett nationellt
kulturpolitiskt värde. De riktade bidragen till regionala
kulturinstitutioner bör därför inte ingå i
försöksverksamheten. Med beaktande av nationella
intressen bör inte heller ansvaret för den del av
statsbidraget till regionala museer som avser ersättning
för uppgifter inom kulturmiljövården föras över till
självstyrelseorganen i försökslänen. Skälen för dessa
avgränsningar utvecklas nedan.
De riktade bidragen till regionala kulturinstitutioner
är en reform som aviserades i propositionen (prop.
1996/97:3) om kulturpolitik och som riksdagen ställt sig
bakom (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Den
innebär i korthet att en mindre del av anslaget till
regionala kulturinstitutioner används till riktade,
tidsbegränsade insatser inom kulturpolitiskt angelägna
områden. För år 1997 har 2 % av anslagen reserverats
för detta ändamål. Som anförs under bl.a. anslag B 2
Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner anser
regeringen att avsättningen till riktade bidrag för år
1998 bör ligga kvar på nuvarande nivå, medan 4 %
kommer att reserveras under år 1999 och 6 % under år
2000. För länsbiblioteken har sedan tidigare etablerats
en nivå om ca 10 % för motsvarande ändamål.
Bidragen fördelas i form av stödenheter av Statens
kulturråd efter samråd med bl.a. Riksantikvarieämbetet,
efter ansökan från de regionala kulturinstitutionerna.
De riktade bidragen utgör ett viktigt instrument för
att bedriva nationell kulturpolitik i enlighet med den nya
inriktning som riksdagen beslutat om. Bidragen är
centrala för att staten skall kunna kraftsamla till och
stimulera utvecklingsinsatser vid olika
kulturinstitutioner, ofta i samverkan mellan flera län.
Regeringen menar därför att de riktade bidragen inte
skall ingå i den regionala försöksverksamheten.
Inte heller skall statsbidraget till bibliotekens
lånecentral för södra Sverige i Skåne, ingå i
försöksverksamheten, eftersom lånecentralens
verksamhet omfattar fler län än försökslänet.
De regionala museernas medverkan i
kulturmiljöarbetet bör även i fortsättningen långsiktigt
garanteras genom särskild statlig finansiering och ske i
en form som möjliggör en nationell överblick. Som skäl
kan bl.a. följande anföras. Den lagstiftning som finns på
kulturmiljöområdet ger staten ett särskilt ansvar. Enligt
kulturmiljöorganisationens roll- och ansvarsfördelning
har länsstyrelserna ett självständigt ansvar för
myndighetsutövningen. De regionala museerna har på
motsvarande sätt ett självständigt ansvar för
kunskapsuppbyggnaden. För att kulturmiljöområdets
lagstiftning skall kunna tillämpas effektivt är det av
särskild vikt att de regionala museerna kan säkerställa
möjligheten att bl.a. producera olika typer av kunskaps-
och beredningsunderlag som kan utgöra underlag för
länsstyrelsernas myndighetsutövning.
Vidare är behovet av medel för insatser i det regio-
nala kulturmiljöarbetet inte statiskt mellan regionerna.
Arbetet för kulturmiljön är beroende av förändringar i
omvärlden och de effekter som sådana
omvärldsförändringar, t.ex. infrastrukturutbyggnader,
har på kulturmiljön är ofta interregionala. För att
effektivt kunna möta hoten mot kulturmiljön krävs
därför ett nationellt perspektiv och en möjlighet att
jämka i resursfördelningen.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan drar
regeringen följande slutsatser. Den del av statsbidraget
till regionala museer som avser att möjliggöra de
regionala museernas medverkan i det statliga
kulturmiljöarbetet är av en annan karaktär än de
regionala bidrag till regional kulturverksamhet som från
den 1 juli 1998 skall föras över till de regionala
självstyrelseorganen. Denna del av bidraget skall därför
inte ingå i den regionala försöksverksamheten, utan
anvisas under anslaget H 3 Bidrag till regionala museer
under en särskild anslagspost. Inte heller skall medel för
kostnader för lönebidragsanställda vid regionala
museeer ingå i försöksverksamheten.
När det gäller storleken på den del av bidraget som
avser de regionala museernas deltagande i
kulturmiljöarbetet bör den bestämmas på grundval av
kulturpolitiska överväganden. Härvid kan framhållas att
arbetet för kulturmiljön är en integrerad del i de
regionala museernas verksamhet. Det regionala ansvaret
för kulturmiljöarbetet delas mellan länsstyrelserna och
de regionala museerna. Den roll- och ansvarsfördelning
som har utvecklats innebär att de regionala museerna
har givits ett självständigt ansvar i det regionala
kulturmiljöarbetet. De regionala museernas insatser
inom kulturmiljöområdet har ökat i betydelse även
genom att utvecklingen de senaste åren har inneburit att
ökad tonvikt har lagts på förebyggande arbete. Sålunda
utgör museernas arbete för kulturmiljön en betydande
del av de samlade regionala insatserna på området.
Regeringen anser att den
roll- och ansvarsfördelning som har utvecklats mellan
kulturmiljöorganisationens aktörer utgör en god grund
för framtida insatser inom området. Samtidigt är det
angeläget att medlen disponeras på ett sådant sätt, att de
står i tydlig relation till resp. regions vilja att påta sig ett
ansvar i enlighet med den rådande roll- och
ansvarsfördelningen.
Uppdelningen av bidraget till regionala museer får
dock inte innebära att möjligheterna att integrera
kulturmiljöarbete och museiverksamhet samt övrig
verksamhet som bedrivs vid de regionala museerna
försvåras. Arbetet för kulturmiljön är en del av
museernas samlade arbete för det regionala kulturarvet.
Uppdelningen förutsätter samarbete mellan den centrala
nivån och de regionala självstyrelseorganen bl.a. inför
bidragsbeslut och vid uppföljning av bidragets
användning.
Enligt regeringens bedömning bör den del av
bidraget till regionala museer som avser kulturmiljövård
utgöra hälften av det totala bidraget. Till grund för
bedömningen ligger utöver vad som ovan anförts även
utvecklingen av det statliga stödet till de regionala
museerna sedan länsmuseireformen genomfördes (prop.
1974:28). När det gäller bidraget till Skåne län, som har
flera stödberättigade regionala museer, kan en viss
justering behöva övervägas av vad som skall anses
utgöra bidrag för kulturmiljöarbete resp. övrigt bidrag.
Även vad gäller andra delar av anslaget kan en visss
justering av medelsberäkningen bli aktuell. Regeringen
avser därför att återkomma med förslag i
tilläggsbudgeten för år 1998.
Frågan om anslagsbeviljande central myndighet
kommer därvid också att tas upp.
Beräkning av anslaget, uppföljning och
utvärdering
Underlag för regeringens beräkning av anslaget har
varit fördelade statliga bidrag till regionala
kulturinstitutioner i de tre försökslänen under år 1997.
Dessutom har effekterna av beslutade och föreslagna
reformer och besparingar beaktats.
Förslag om framtida förändringar av anslaget på
grund av ändrad omfattning på verksamheten kommer
att behandlas i den årliga budgetberedningen. Sådana
förslag lämnas av de regionala självstyrelseorganen till
Kulturrådet. Det bör därefter åligga Kulturrådet att i sitt
budgetunderlag till regeringen väga in dessa uppgifter.
Med anledning av att försöksverksamheten på
kulturpolitikens område inte träder i kraft förrän den 1
juli 1998 är det viktigt att Kulturrådet verkar för en
smidig övergång till försöksverksamheten. För att bl.a.
tillgodose kulturinstitutionernas behov av
framförhållning och långsiktig planering bör Kulturrådet
samråda med de regionala självstyrelseorganen i Skåne,
Kalmar och Gotland inför fördelningen av statsbidrag
för perioden den 1 januari – den 30 juni 1998.
Kulturrådet bör ha ansvaret för att följa upp
försöksverksamheten mot bakgrund av de villkor som
regeringen anger för fördelningen av statsbidrag till
regionala kulturinstitutioner inom de berörda
försökslänen. Det är vidare viktigt att regering och
riksdag kan få en samlad bild av verksamheten vid de
regionala kulturinstitutionerna i hela landet, oavsett om
de finns i ett försökslän eller inte. Det bör därför åligga
de regionala självstyrelseorganen i försökslänen att
inhämta sådana uppgifter från de regionala
kulturinstitutionerna som Kulturrådet begär.
Självstyrelseorganen tillförs även medel från
länsstyrelserna för täckande av förvaltningskostnaderna
till de delar som berör länsstyrelserna, med anledning
av försöksverksamheten. Detta redovisas närmare under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande, anslaget C 2 Regionala
självstyrelseorgan.
Regeringen har den 29 maj 1997 utfärdat direktiv
(dir. 1997:80) till en parlamentarisk kommitté med
uppdrag att utvärdera hela försöksverksamheten med
ändrad regional ansvarsfördelning.
Slutsatser
Regeringen föreslår att 67 702 000 kronor anvisas
anslaget för försöksverksamhet med regional fördelning
av kulturpolitiska medel för år 1998. För år 1999
beräknas anslaget bli 134 172 000 kronor och för år
2000 beräknas anslaget till 138 205 000 kronor
5 B Teater, dans och musik
5.1 Omfattning/ändamål
Verksamhetsområdet omfattar Svenska riksteatern,
Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska
rikskonserter. Härutöver ingår statens stöd till
länsmusiken, regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner, fria teater-, dans- och musikgrupper
samt arrangerande musikföreningar. Visst driftbidrag
lämnas även till Drottningholms slottsteater, Ulriksdals
slottsteater (Confidencen), Marionettteatern,
Internationella Vadstena-akademien och Musikaliska
akademien. Särskilda stöd ingår för produktion och
distribution av fonogram, notutgivning och information
om svensk musik samt till teaterfrämjande verksamhet
(Skådebanan).
UTGIFTSUTVECKLING
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
2 190,
3
1 435,
2
1 467,
9
1 424,
4
1 391,
0
1 423,
1
Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
Vissa teatrar har ekonomiska problem trots en god
publiktillströmning. En kartläggning av länsmusiken
visar att länsmusikorganisationerna i dag arbetar med
varierande förutsättningar och skilda uppgifter i det
regionala musiklivet.
Större förändringar
Statens stöd till regional musikteater och dans samt fria
teater- och dansgrupper har ökat. Svenska
rikskonserters uppdrag att bedriva blåsmusikverksamhet
i egen ensemble har upphört.
Prioriteringar för 1998
Det fria musiklivet samt vissa musik- och
musikteaterinstitutioner får ett förstärkt stöd. Det totala
statsbidraget till länsmusiken minskar och inordnas i
bidragssystemet för regional kulturverksamhet. Under
anslaget A 2 anslås medel för teatrar och andra
kulturinstitutiner med särskilt stora svårigheter.
5.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Verksamhetsområdet behandlades hösten 1996 i
propositionen (prop.1996/97:3) om kulturpolitik. Där
redogjorde regeringen för inriktningen på de framtida
insatserna för teatern, dansen och musiken. En
huvudlinje är att göra respektive konstform mer
tillgänglig för den enskilde invånaren samtidigt som en
hög kvalitet i konstutövandet vidmakthålls. Ett allsidigt
utbud av teater, dans och musik skall finnas över hela
landet. I propositionen om kulturpolitik redovisade
regeringen även sin bedömning av de övergripande
utvecklingstendenserna inom teaterns, dansens och
musikens områden. I det följande görs en
kompletterande bedömning av utvecklingen,
huvudsakligen på grundval av de årsredovisningar som
givits in för budgetåret 1995/96.
Utvecklingen inom verksamhetsområdet
Som framhölls i propositionen om kulturpolitik är
infrastrukturen med producerande riks- och
länsinstitutioner i huvudsak väl utbyggd inom teater-
och musikområdet, men i lägre grad inom dansområdet.
Ekonomin hos de större teaterinstitutionerna är ett
särskilt problem som närmare berörs i det följande.
Den försvagning av arrangörsledet som kunnat
iakttas under senare år är bestående. Små orter utan fast
teater eller orkesterinstitution har fått allt svårare att ta
emot turnerande föreställningar och konserter. De
lokala och regionala teaterföreningar som ingår i
Riksteaterns organisation utgör en basresurs när det
gäller att utveckla teaterlivet på mindre orter.
Teaterföreningarnas vitalisering och föryngring samt
försök med nya former av arrangörsskap är därför en
aktuell och viktig uppgift för Riksteatern. På
dansområdet ligger en speciell svårighet i att det finns få
spelplatser lämpade för dans och otillräckliga kunskaper
om konstformen som sådan. Den statligt stödda
verksamheten med länsdanskonsulenter har stor
betydelse för spridningen av kunskap om dans. På
musikområdet bärs verksamheten på mindre orter i hög
grad upp av olika slags ideellt arbetande
arrangörsföreningar. Deras konsertevenemang utgör en
stor del av arbetsmarknaden för yrkesverksamma
frilansmusiker och fria grupper. För att möta ökade
kostnader tenderar arrangörsföreningarna att i allt större
utsträckning engagera enbart lokala artister och
amatörmusiker. I propositionen om kulturpolitik
framhölls behovet av förstärkta statliga insatser för det
lokala musiklivets arrangörer och för det fria musiklivet
i övrigt. I det följande redovisas ett av Kulturrådet
framtaget förslag till sådana insatser.
FÖRESTÄLLNINGS- OCH PUBLIKUTVECKLING
BUDGETÅREN 1993/94 - 1995/96 (UPPGIFTER FRÅN
STATENS KULTURRÅD)
Teater
Antal föreställningar
1993/94
1994/95
1995/96
(12 MÅN.)
Operan
292
281
342
Dramaten
1 108
1 120
1 120
Riksteatern
1 763
1 653
1 338
Regionteatr
ar
9 637
9 364
9 617
Fria grupper
7 209
7 179
6 997
Övriga med
statsbidrag
258
249
214
Summa
20 267
19 846
19 628
Antal besök i 1 000-tal
1993/94
1994/95
1995/96
(12 MÅN.)
Operan
182
205
184
Dramaten
260
329
244
Riksteatern
298
227
222
Regionteatr
ar
1 446
1 383
1 645
Fria grupper
649
628
603
Övriga med
statsbidrag
40
27
31
Summa
2 876
2 800
2 929
Kulturrådets teaterstatistik visar att det totala antalet
föreställningar hos producenter med statsbidrag, inkl.
Operan, Dramaten och Riksteatern, har legat på en
relativt jämn nivå de senaste tre åren. Riksteatern
uppvisar dock en viss minskning över perioden. Antalet
barn- och ungdomsföreställningar har ökat vid
regionteatrarna, medan en minskning redovisas för
Dramaten, Riksteatern och de fria grupperna.
Vad gäller det totala besöksantalet har den tidigare
trenden med stadig publikminskning brutits under
budgetåret 1995/96, men det är ännu för tidigt att säga
om uppgången är tillfällig eller inte. Ökningen hänför
sig främst till regionteatrarna.
Dans
I Kulturrådets statistik för perioden räknas
Operabaletten, GöteborgsOperans balett, Skånes
Dansteater, Östgötabaletten och Cullbergbaletten till
dansinstitutionerna. För NorrDans, som t.o.m.
budgetåret 1995/96 ingick i länsmusiken, redovisas
ingen jämförande statistik. Utvecklingen av
föreställningsverksamheten vid institutionerna visar en
klar uppgång under treårsperioden. Publikantalet ligger
relativt stabilt kring 200 000 besökare.
För de fria dansgrupperna redovisas under perioden
en kontinuerlig minskning av antalet föreställningar.
Däremot når föreställningarna en genomsnittligt större
publik än tidigare. De flesta dansföreställningarna ges i
storstadsområden.
Musik
Kulturrådet redovisar ingen samlad konsert- och
publikstatistik för musikområdet. Rådet uppger att de
statsunderstödda symfoni- och kammarorkestrarnas
publik ökat med ca 3 % mellan budgetåren 1993/94 och
1995/96. Budgetåret 1995/96 svarade orkestrarna för
sammanlagt 624 konserter och andra musikevenemang,
vilket är en minskning med 215 konserter jämfört med
föregående år.
Länsmusikens publiksiffror har i stort sett varit
oförändrade under treårsperioden. Antalet konserter har
ökat med 15 %.
Antalet konserter hos de fria musikgrupperna visar
stora variationer mellan genrerna. Den senaste
treårsperioden visar inga större förändringar. Någon
publikstatistik för de fria musikgrupperna redovisas
inte. Arrangerande musikföreningar med
verksamhetsbidrag genomförde i genomsnitt tolv
konserter under år 1996, men variationerna är stora
mellan genrerna.
Teatrarnas ekonomi
Många teaterinstitutioner brottas med ekonomiska
problem trots en god publikutveckling. Bakom detta
förhållande ligger sannolikt ett antal samverkande
faktorer. Teaterkostnaderna, framför allt löner och
lokalhyror, har ökat starkt under senare tid.
Publiktillströmningen blir allt svårare att förutse.
Konstnärliga mål sätter gränser för
rationaliseringmöjligheterna. De samhällsekonomiska
förutsättningarna har blivit sämre, vilket minskar
huvudmännens handlingsutrymme.
De centrala institutionerna Operan, Dramaten och
Riksteatern har genomfört eller inlett
strukturförändringar i syfte att få ekonomin i balans.
Det ekonomiska resultatet har också genomgående
förbättrats jämfört med föregående år. Budgetåret
1995/96 visade endast en institution – Dramaten –
underskott i verksamheten.
Även vid regionala teaterinstitutioner planeras
omstruktureringar på grund av ekonomiska problem.
Regeringen har under anslaget A 2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete föreslagit att medel anvisas
för att möjliggöra insatser under år 1998 för
institutioner som har en särskilt svår situation.
Musiklivets arrangörer
Statens stöd till fria musikgrupper och arrangerande
musikföreningar betyder mycket för att få en jämn
spridning över landet av professionellt framförd levande
musik.
Mot bakgrund av vad regeringen uttalat i
propositionen om kulturpolitik har Kulturrådet i
budgetunderlaget för år 1998 dragit upp förslag till
riktlinjer för statens fortsatta stöd till fria musikgrupper
och det fria musiklivets arrangörer. Kulturrådet
förordar insatser av tre slag. Ett betydande stöd bör,
liksom hittills, gå till de arrangerande
riksorganisationerna och deras medlemsföreningar.
Vidare bör särskilda utvecklingsmedel avsättas för att
stimulera nya initiativ och finna arrangörer som står
utanför de etablerade organisationerna. Hit hör åtgärder
för att hjälpa unga arrangörer. Kulturrådet framhåller
slutligen det angelägna i att kombinera förstärkningen
av arrangörsstödet med ett förstärkt stöd till
musikgrupper. Härigenom ges arrangörerna möjlighet
att engagera kvalificerade frilansmusiker till rimliga
priser.
Regeringen finner att Kulturrådets förslag utgör ett
gott riktmärke för medelsanvändningen men vill gärna
tillägga att folkmusiken och den mångkulturella musiken
bör få ett förstärkt stöd inom den tillgängliga ramen.
Kulturrådet skall prioritera insatser som syftar till att
fånga upp nya arrangörsidéer, särskilt hos unga ännu
inte etablerade arrangörer.
Länsmusiken
I propositionen om kulturpolitik framförde regeringen
som sin mening att bidragsgivningen till länsmusiken
och övriga lokala och regionala musikinstitutioner med
statsbidrag i fortsättningen borde vara enhetligt
utformad. Vidare bedömde regeringen, på i
propositionen angivna grunder, att det totala årliga
stödet till länsmusiken borde minskas med 60 miljoner
kronor över en tvåårsperiod, för att sedan omfördelas
till annan regional musik- och kulturverksamhet.
Regeringen har godkänt en överenskommelse mellan
Kulturdepartementet och Landstingsförbundet om att
riksdagen skall föreläggas förslag om att inordna
länsmusiken i det statliga stödsystem som gäller för
övriga regionala kulturinstitutioner. Överenskommelsen
innebär också att de hittillsvarande årliga
överläggningarna mellan staten och Landstingsförbundet
om statsbidraget till länsmusiken skall upphöra fr.o.m.
år 1998.
Vidare har Statens kulturråd på regeringens uppdrag
kartlagt länsmusiken och på grundval härav lämnat
förslag till fördelning av den lägre bidragsnivån mellan
länsmusikorganisationerna. I uppdraget ingick att
föreslå viss omfördelning av bidraget. Regeringen
redovisar här sin bedömning med anledning av
kartläggningen.
Kulturrådets kartläggning visar att de 20
länsmusikorganisationerna under sin tioåriga tillvaro har
utvecklats i skilda riktningar både i fråga om
verksamhetens innehåll och dess organisatoriska
struktur samt att huvudmännens insatser varierar starkt.
Omorganisationer har genomförts eller planeras på
många håll. Kulturrådet konstaterar att de flesta av
organisationerna prioriterar orkesterverksamhet. Rådet
betonar vikten av att länsmusikuppdraget fullföljs i sin
helhet enligt de musikpolitiska utgångspunkter som legat
till grund för länsmusikens inrättande (prop.
1985/86:114, bet. 1985/86:KrU22, rskr. 1985/86:330).
Enligt dessa skall alla delar av det regionala musiklivet
beaktas och det konstnärliga innehållet präglas av bredd
och mångfald. Kulturrådet anger följande
grundprinciper för sitt förslag till bidragsfördelning:
kulturpolitiska prioriteringar, uppenbar snedfördelning
av det totala bidraget, förändrade förutsättningar för
verksamheten, geografi och demografi samt
huvudmannens ekonomiska insatser.
Under beredningen av detta ärende har olika
intressenter lämnat synpunkter på Kulturrådets
fördelningsförslag och dess effekter på befintlig
verksamhet inom skilda regioner. Efter sammanvägning
av dessa synpunkter och den information som ges i
Kulturrådets kartläggning har regeringen bedömt att den
förutskickade totala minskningen av statsbidraget inte
bör genomföras fullt ut. Den nya bidragsnivån bör i
stället vara ca 50 miljoner kronor lägre än den
nuvarande. Regeringen finner att Kulturrådets
omfördelning av länsmusikstödet är väl grundad och
anser därför att det justerade förslaget proportionellt bör
fördela sig på det sätt som Kulturrådet har förordat.
Förslaget till en lindrigare besparing på länsmusikstödet
får konsekvenser för regeringens övriga förslag på
teater- och musikområdet. Det innebär bl.a. att
merparten av den i propositionen om kulturpolitik
föreslagna förstärkningen av stödet till musiklivets
arrangörsled senareläggs något och att de nya
satsningarna på ungdomars skapande blir mer
begränsade. Regeringen vill i detta sammanhang
understryka vikten av att länsmusiken stärker sitt
engagemang vad gäller såväl ungdomars musikskapande
som nya former av arrangörsskap med inriktning på en
ung publik.
Regeringen föreslår att statsbidraget till länsmusiken
inordnas i stödsystemet för regionala kulturinstitutioner
med ett ingångsvärde på 202,9 miljoner kronor, vilket
således understiger nuvarande bidragsnivå med ca
50 miljoner kronor. Regeringen är medveten om att den
sänkta bidragsnivån kan kräva strukturförändringar på
vissa håll. Därför bör ca 25 miljoner kronor engångsvis
behållas under år 1998.
Enligt gällande regler för stödet till regional
kulturverksamhet är det Statens kulturråd som fördelar
bidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner inom de
ramar som riksdagen och regeringen har anvisat.
Regeringen anser det dock angeläget att tillmötesgå
länsmusikorganisationernas önskan om ett snabbt besked
om vilka ekonomiska förutsättningar som kommer att
gälla för verksamheten framöver. Därför anges här den
fördelning av totalramen till länsmusiken som enligt
regeringens mening bör gälla.
STATSBIDRAG TILL LÄNSMUSIKEN, (TKR)
LANDSTING
M.M.
1997
1998
1999
Uppsala
11 820
10 600
9 300
Södermanlan
d
13 300
11 700
10 100
Östergötland
9 355
8 400
7 400
Jönköping
11 490
10 100
8 800
Kronoberg
11 430
10 200
9 000
Kalmar
4 190
4 500
4 800
Gotland
11 130
9 400
7 600
Blekinge
9 810
8 400
7 000
Kristianstad
12 365
11 000
9 700
Malmöhus
8 910
7 910
7 000
Halland
10 220
9 000
7 800
Bohus
9 020
8 100
7 100
Älvsborg
10 550
9 400
8 300
Skaraborg
10 190
9 100
8 000
Värmland
14 025
13 600
13 100
Örebro
12 365
10 800
9 200
Västmanland
10 315
9 200
8 100
Dalarna
12 095
10 700
9 400
Gävleborg
3 700
4 000
4 300
Västernorrla
nd
13 085
11 500
10 000
Jämtland
11 510
10 300
9 100
Västerbotten
18 925
18 300
17 600
Norrbotten
13 120
11 700
10 200
Totalt
252 920
227 910
202 900
Förslaget att inordna länsmusiken i det gemensamma
stödsystemet för regionala kulturinstitutioner innebär att
bidragen kommer att uttryckas i stödenheter om
100 000 kronor och integreras med stödet till
orkesterinstitutionerna. Enligt överenskommelsen med
Landstingsförbundet skall dock vissa särskilda villkor
gälla för länsmusiken. Statsbidraget till länsmusiken och
de symfoni- och kammarorkestrar som organisatoriskt
ingår i länsmusiken skall utbetalas till berörda landsting
och Gotlands kommun. Därvid har Landstingsförbundet
förutsatt att stödet till symfoni- och kammarorkestrarna
inte minskar. Statsbidraget till länsmusiken skall även i
fortsättningen få användas till lokalkostnader och ingen
del av bidraget skall avsättas till riktade insatser under
åren 1998 och 1999. För statens krav på ekonomiska
insatser till länsmusiken från huvudmännen skall gälla
att huvudmännens ekonomiska motprestation bör ligga
på nuvarande nivå för att statligt bidrag av nuvarande
omfattning skall erhållas. Eventuella neddragningar i
statens stöd medger motsvarande neddragning av
huvudmännens stöd till länsmusiken.
Inom ramen för det totala stödet till regionala teater-,
dans- och musikinstitutioner för år 1998 anser
regeringen att det härutöver finns skäl för vissa riktade
insatser, som direkt eller indirekt kommer länsmusiken
till godo. En fast musikresurs behövs i Dalarna bl.a. för
medverkan i musikproduktioner vid gästspelsarenan
Dalhalla. Därför bör Musik i Dalarna få en
bidragsförstärkning med 2 miljoner kronor. Regeringen
anser också att det finns ett behov att upprätthålla en
musikresurs på Gotland, bl.a. mot bakgrund av öns
särställning inom Östersjöområdets kultursamarbete.
Gotlandsmusiken bör därför tillföras 1 miljon kronor.
Inom Norrbottensmusiken har Norrbottens
kammarorkester drivits under ett antal år med
projektmedel från bl.a. Länsstyrelsen i Norrbottens län
och Statens kulturråd. Orkestern har betydelse för
uppbyggnaden av en kammaroperaverksamhet inom
Norrlands Musik och Dansteater, vilket enligt
regeringens mening motiverar ett särskilt stöd till
orkestern på 1,5 miljon kronor. Regeringen förordar
också en fortsatt utbyggnad av det direkta stödet till
Norrlands Musik och Dansteater med 2,5 miljoner
kronor, vilket kommer musikverksamheten i samtliga
medverkande län till godo.
Slutsatser
Förhållandena inom verksamhetsområdet är i allt
väsentligt desamma som låg till grund för regeringens
bedömning i förra årets kulturpolitiska proposition. En
omständighet som fått ökad uppmärksamhet är
teatrarnas svårigheter att upprätthålla bredd och kvalitet
i verksamheten inom ramen för en balanserad ekonomi.
Den huvudsakliga inriktningen på statens insatser bör
vara oförändrad. Institutionernas ökade tillgänglighet är
alltjämt ett viktigt mål för statens politik på teater- och
musikområdet, liksom en god balans mellan
institutionsbaserad verksamhet och det fria kulturlivet.
De förslag till reformer och omprioriteringar inom
området som aviserades i propositionen om kulturpolitik
fullföljs i stort sett enligt planerna. Förslaget om
länsmusiken innebär emellertid bl.a. att huvuddelen av
de förstärkta insatserna för musikarrangörer och fria
musikgrupper senareläggs ett år samt att nysatsningarna
på ungdomars eget skapande blir mer begränsade.
5.3 Anslag
B 1. Bidrag till Svenska riksteatern,
Operan, Dramaten, Dansens
Hus och Svenska rikskonserter
1997
Anslag
712 254
1
Utgifts
-
progno
s
712 254
1998
Förslag
727 076
1999
Beräkna
t
746 129
2000
Beräkna
t
760 950
1. Beloppen anges i tusental kronor
Svenska riksteatern
Svenska riksteatern är en folkrörelseorganisation,
uppbyggd på lokala teaterföreningar och
länsteaterföreningar. Budgetåret 1995/96 fick
Riksteatern 316 867 000 kronor i statsbidrag. Utöver
bidraget hade Riksteatern intäkter på 34,8 miljoner
kronor. Bokslutet för perioden juli 1995 – december
1996 visar ett överskott före bokslutsdispositioner på
22,5 miljoner kronor.
Operan
Operan bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform.
Budgetåret 1995/96 fick Operan 421 740 000 kronor i
statsbidrag, varav 26,2 miljoner kronor utgjorde
engångsbidrag för skilda ändamål. Utöver bidraget hade
Operan intäkter på ca 58 miljoner kronor.
Resultaträkningen visar efter avskrivningar en vinst på
1 176 000 kronor. Det egna kapitalet uppgick vid
utgången av år 1996 till 29 miljoner kronor.
Dramaten
Dramaten bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform.
Budgetåret 1995/96 fick Dramaten 248 995 000 kronor
i statsbidrag, varav 15 miljoner kronor utgjorde
engångsbidrag. Utöver bidraget hade Dramaten intäkter
på 51,3 miljoner kronor. Vid utgången av år 1996
redovisades en ansamlad förlust på drygt 24 miljoner
kronor, bl.a. på grund av att aktiverade utgifter för
kommande produktioner m.m. nu kostnadsförts. Då det
egna kapitalet därmed förbrukats upprättades
kontrollbalansräkning. Vid bolagsstämma för Kungliga
Dramatiska Teatern AB den 14 april 1997 redogjorde
ägaren för sin avsikt att skjuta till erforderligt kapital.
Regeringen har i det förslag till tilläggsbudget för år
1997 som lämnas i denna proposition hemställt om
medgivande att överta Dramatens lån i
Riksgäldskontoret på 25 miljoner kronor.
Dansens Hus
Dansens Hus är en stiftelse, bildad av de teatrar som
har större fasta dansensembler. Stiftelsen har till
ändamål att utveckla dansen i Sverige genom att fungera
som gästspelsscen åt svenska och internationella
dansensembler. Budgetåret 1995/96 fick Dansens Hus
20 772 000 kronor i statsbidrag och 6 681 000 kronor i
bidrag från Stockholms stad. Härutöver erhöll Dansens
Hus ett mindre statligt engångsbidrag för vissa
investeringar. Övriga intäkter uppgick till 7,8 miljoner
kronor. Bokslutet för perioden juli 1995 – december
1996 visar ett överskott på drygt 3 miljoner kronor före
bokslutsdispositioner.
Svenska Rikskonserter
Svenska rikskonserter är en av staten bildad stiftelse
med uppgift att främja utvecklingen av musiklivet i hela
landet genom kompletterande musikproduktion, service
till musiklivet och presentation av svensk musik i
utlandet. Svenska rikskonserters statsbidrag uppgick
budgetåret 1995/96 till 106 356 000 kronor. Härutöver
hade Rikskonserter egna intäkter på sammanlagt 34,3
miljoner kronor. Bokslutet för perioden juli 1995 –
december 1996 visar ett överskott på 1 768 000 kronor.
ANSLAGETS FÖRDELNING (TKR)
1997
REGERINGENS
BERÄKNING 1998
1. Bidrag till
Svenska riksteatern
214 532
218 833
2. Bidrag till Operan
269 202
275 877
3. Bidrag till
Dramaten
159 017
162 972
4. Bidrag till
Dansens Hus
14 546
14 905
5. Bidrag till
Svenska
rikskonserter
54 957
54 489
Summa
712 254
727 076
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Svenska riksteatern
Resultatredovisningen innehåller få uppgifter utöver en
statistisk redovisning avseende budgetåret 1995/96. Av
verksamhetsberättelsen framgår dock att Riksteatern är i
färd med att vidta en rad åtgärder i syfte att stärka
samarbetet med medlemsföreningarna och vinna en
större publik, framför allt utanför storstadslänen.
Riksteatern har beslutat att inför 1998 års kongress
göra en total genomlysning av Riksteaterns lokala,
regionala och centrala verksamhet. Inom ramen för
denna kommer en särskild utredning att göras angående
Riksteaterns lokalisering. I avvaktan på
utredningsresultatet har Rikteaterns hyresavtal med
Botkyrka kommun angående lokalerna i Hallunda
förlängts till utgången av år 1998. Regeringen kommer
med intresse att ta del av Riksteaterns bedömningar vad
gäller lokaliseringen av den centrala verksamheten, inte
minst mot bakgrund av de kulturpolitiska aspekter som
kan läggas på denna fråga.
Det ingår i Riksteaterns teaterfrämjande verksamhet
att även beakta dansen. Vid sidan av huvudmannaskapet
för Cullbergbaletten är dock Riksteaterns verksamhet på
dansområdet begränsad. För närvarande pågår ett
samråd mellan Statens kulturråd, Dansens Hus och
Riksteatern om ansvarsfördelningen vad gäller insatser
för danskonsten i hela landet. Det kan finnas anledning
för regeringen att närmare överväga en precisering av
de dansfrämjande uppdragen när resultatet av detta
samråd föreligger.
I inledningen till verksamhetsområde A Allmän
kulturverksamhet anmäler regeringen sitt
ställningstagande till betänkandet Forum för världskultur
- en rapport om ett rikare kulturliv (SOU 1997:95).
Regeringens förslag innebär att huvudmannaskapet för
Södra teatern stannar kvar hos Riksteatern. Regeringen
beräknar att 8 miljoner kronor av statsbidraget till
Riksteatern för år 1998 skall användas för verksamheten
vid Södra teatern. Redan under innevarande år har
Riksteatern fått regeringens uppdrag att planera för en
scenisk verksamhet vid Södra teatern med inriktning
mot världskultur som begreppet definieras i regeringens
förslag till riktlinjer för Forum för världskultur. Detta
uppdrag skall gälla även i fortsättningen. Härutöver kan
det bli aktuellt att i regleringsbrevet för år 1998 lämna
vissa kompletterande föreskrifter vad gäller samarbetet
mellan Riksteatern och Forum för världskultur.
Operan
Resultatredovisningen visar att verksamheten till sitt
innehåll svarar väl mot uppställda mål. Tillgänglig
publik- och föreställningsstatistik ger positiva
indikationer.
Regeringen finner att Operans ekonomiförvaltning
varit god. Genom omstruktureringar och
rationaliseringar i verksamheten har teaterns ekonomi
bringats i balans och t.o.m. givit ett visst överskott
budgetåret 1995/96. Den föreslagna nivån på
statsbidraget nödvändiggör dock ett fortsatt
konsolideringsarbete med rationaliseringar och
noggrann utgiftskontroll. Regeringen följer utvecklingen
och avser att även föra en diskussion med Operan om
möjligheterna att genom lokalanpassning eller på annat
sätt underlätta ett effektivt utnyttjande av befintliga
resurser.
Dramaten
Tillgänglig verksamhetsstatistik visar att Dramatens
repertoar har den bredd som nationalscensuppdraget
kräver. Dramaten redovisar också en omfattande
turnéverksamhet, vilket regeringen finner positivt.
Den i tilläggsbudget för år 1997 föreslagna
kapitalförstärkningen, kombinerad med redan vidtagna
och planerade rationaliseringsåtgärder, innebär att
Dramatens ekonomi kommer att vara i balans vid
utgången av år 1997. Dramaten förväntas därefter
förbättra sitt ekonomiska resultat. Ett första mål bör
vara att under perioden 1998 – 2002 redovisa en
disponibel vinst på minst 5 miljoner kronor per år.
Regeringen hyser tilltro till att Dramatens nya styrelse
och verkställande ledning skall kunna möta kraven.
Dansens Hus
Under budgetåret 1995/96 har verksamheten breddats i
väsentliga avseenden. En särskild förmedlings- och
produktionsservice (Dans-Produktion-Service, DPS) har
startat med stöd från Statens kulturråd,
Länsarbetsnämnden och Stockholms stad. En
verksamhet med gästkoreografer (s.k. Choreographers
in Residence) har inletts. Planer föreligger på att starta
vissa projekt med syfte att främja den samtida
danskonsten i hela landet. Ett samråd i dessa frågor
pågår mellan Statens kulturråd, Svenska riksteatern och
Dansens Hus.
Även om årsredovisningen inte ger underlag för
någon närmare analys av verksamhetens resultat är det
allmänna intrycket att arbetet vid Dansens Hus bedrivs
på ett dynamiskt och målinriktat sätt. Regeringen följer
med intresse samrådet mellan berörda instanser om
dans i hela landet.
En planenlig besparing på statlig konsumtion har
tagits ut med 221 000 kr.
Regeringen och Stockholms stad är överens om att
även i fortsättningen gemensamt bidra till
basverksamheten vid Dansens Hus på det sätt som
parterna kom överens om år 1993.
Svenska rikskonserter
Verksamhetsbeskrivningen visar att Rikskonserter
strävar efter det fördjupade samarbete med det
regionala musiklivet som regeringen och riksdagen har
förutsatt (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr.
1996/97:129). Dessutom har Rikskonserter ytterligare
utvecklat samarbetet med musiklivets
intresseorganisationer bl.a. om turnéverksamhet inom
och utom landet. Jämfört med budgetåret 1994/95
ökade Rikskonserter sina insatser för lansering av
svensk musik och svenska musiker utomlands.
Regeringen vill understryka vikten av att Rikskonserter
och länsmusiken fortsätter de gemensamma
ansträngningarna att finna goda samarbetsformer.
Rikskonserter har under år 1997 disponerat
2 miljoner kronor bl.a. för att avveckla vissa lokaler.
Bidraget bör minska med detta belopp. Härutöver
beräknas en anslagsminskning på 1 017 000 kronor,
varav 381 000 kronor utgör en planenlig besparing på
statlig konsumtion.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Revisionsberättelserna för Svenska riksteatern, Operan,
Dansens Hus och Svenska rikskonserter innehåller inga
invändningar. Vad gäller Dramaten har revisorerna
anmärkt på att årsredovisningen inte har lämnats till
dem inom föreskriven tid. I övrigt har revisorerna inga
invändningar.
Revisorernas granskning av resultatredovisningarna
för Operan, Dramaten och Svenska rikskonserter har
föranlett påpekanden och förslag vad gäller sättet att
redovisa. Regeringen utgår från att revisorernas
synpunkter beaktas vid utformningen av nästa
resultatredovisning. Även Svenska riksteatern och
Dansens Hus kan enligt regeringens mening förbättra
sina resultatredovisningar. Frågor om resultatredovis-
ningens form och innehåll kommer att närmare belysas i
fortlöpande dialoger mellan Regeringskansliet och
institutionerna.
Slutsatser
Regeringen bedömer att bidragen har använts i enlighet
med de mål som angivits för verksamheten inom resp.
institution.
Regeringen föreslår att Svenska riksteatern, Operan,
Dramaten , Dansens Hus och Svenska rikskonserter
anvisas ett samlat bidrag på 727 076 000 kronor för år
1998. Regeringens beräkning av medelsfördelningen
framgår av den inledande tabellen. För åren 1999 och
2000 beräknas anslaget preliminärt till 746 129 000
kronor resp. 760 950 000 kronor.
B 2. Bidrag till regional musik-
verksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner
1997
Anslag
663 843
1
Utgifts
-
progno
s
663 843
1998
Förslag
602 427
1999
Beräkna
t
540 042
2000
Beräkna
t
555 280
1. Beloppen anges i tusental kronor
Undet anslaget anvisas medel till länsmusiken och till
övriga regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner.
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner, utom länsmusiken, lämnas enligt
förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional
kulturverksamhet. Enligt beslut av regeringen är för
närvarande 30 teater- och dansinstitutioner samt 12
musikinstitutioner berättigade till bidrag. Statens
kulturråd fördelar bidraget mellan dem.
Bidragen till länsmusiken har t.o.m. år 1997
fastställts genom årliga överläggningar mellan staten
och Landstingsförbundet enligt av regeringen och
riksdagen fattade beslut år 1985 och 1986 (prop.
1984/85:1, bet. 1984/85:KrU7, rskr. 1984/85:53; prop.
1985/86:114, bet. 1985/86:KrU22, rskr. 1985/86:330;
regeringsbeslut den 23 oktober 1986 angående
godkännande av avtal om regional musikverksamhet).
Regeringen och Landstingsförbundet har träffat en
överenskommelse om att de årliga överläggningarna om
bidragsbeloppen skall upphöra fr.o.m. år 1998.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Musikinstitutioner, inkl. länsmusiken
Regeringen har i inledningen till verksamhetsområdet
redovisat sin bedömning och sina förslag vad gäller
länsmusiken.
Vad gäller övriga statsunderstödda musikinstitutioner
utgår regeringen från Kulturrådets årsredovisning.
Denna ger inte grund för annan bedömning än att
utvecklingen varit tillfredsställande.
Som framgår av inledningen föreslår regeringen att
statsbidraget till länsmusiken fr.o.m. år 1998 inlemmas
i det stödsystem som gäller för övriga regionala teater-,
dans- och musikinstitutioner. Den hittillsvarande
åtskillnaden mellan länsmusikinstitutioner och symfoni-
/kammarorkestrar i bidragsgivningen kommer därmed i
princip att upphöra.
För år 1998 beräknas, i enlighet med vad som
anförts i inledningen, särskilda förstärkningar på
sammanlagt 4,5 miljoner kronor till Musik i Dalarna,
Gotlandsmusiken och Norrbottens kammarorkester.
Teater- och dansinstitutioner
Som anförts i inledningen till verksamhetsområdet har
många stads- och regionteatrar en svag ekonomi. Trots
detta har teatrarna kunnat upprätthålla en verksamhet av
hög konstnärlig halt och med god publiktillströmning.
Regeringen erinrar om att för år 1997 har 7 miljoner
kronor avsatts engångsvis för bidrag till vissa regionala
dansensembler. Härav finns 2,7 miljoner kronor,
avseende NorrDans, uppförda under anslaget A 2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete. Hela
beloppet bör fr.o.m. nästa budgetår anvisas under detta
anslag och användas för fortsatta satsningar på dans.
Som anmälts i samband med förslaget om läns-
musiken förordar regeringen att Norrlands Musik och
Dansteater tillförs 2,5 miljoner kronor, utöver det
bidrag på 6 miljoner kronor som utgår under
innevarande år.
Med hänsyn till den organisatoriska integration som i
flera fall förekommer på musikteaterområdet kan det
finnas skäl att på sikt överge den hittillsvarande
uppdelningen av anslaget på teater- och dans- resp.
musikinstitutioner. Tills vidare bör dock medel anvisas
separat för resp. kategori. Det bör vara regeringens
uppgift att i regleringsbrevet fördela medlen på
anslagsposter.
Riktade bidrag m.m.
Enligt de riktlinjer för bidragen till regional
kulturverksamhet som riksdagen har godkänt (prop.
1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129)
skall en viss del av det reguljära stödet avsättas till
riktade tidsbegränsade bidrag, bl.a. för att stimulera en
utveckling mot ökad tillgänglighet. Bland annat mot
bakgrund av de ekonomiska svårigheter som vissa
institutioner redovisar anser regeringen att avsättningen
för år 1998 bör ligga kvar på nuvarande nivå, som är
2 %. För åren 1999 och 2000 räknar regeringen med att
4 % resp. 6 % av stödet skall avsättas till riktade
bidrag. Eftersom medelsanvisningen till länsmusiken
innebär en viss besparing bör någon avsättning till
riktade bidrag inte göras från den delen av stödet under
åren 1998 och 1999.
Med anledning av den försöksverksamhet med
ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel som
inleds den 1 juli 1998 (prop. 1996/97:36, bet.
1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77, SFS 1996:1414) har
anslaget minskats med 61 154 000 kronor. Medlen
beräknas under anslaget A 5 Försöksverksamhet med
ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel.
Slutsatser
Regeringen föreslår att totalt 602 427 000 kronor
anvisas under detta anslag för år 1998. För år 1999
beräknas anslaget preliminärt till 540 042 000 kronor
och för år 2000 preliminärt till 555 280 000 kronor.
I anslagsberäkningen för år 1999 ingår bl.a. en
ytterligare minskning av stödet till länsmusiken med
ca 25 miljoner kronor.
B 3. Bidrag till vissa teater-, dans-
och musikändamål
1997
Anslag
93 094
1
Utgifts
-
progno
s
86 306
1998
Förslag
94 894
1999
Beräkna
t
104 779
2000
Beräkna
t
106 874
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under detta anslag anvisas medel för bidrag enligt
förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-,
dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria
grupper.
Från anslaget bekostas också stöd enligt förordningen
(1982:505) om statsbidrag för framställning och
utgivning av fonogram, samt ett särskilt bidrag till
fonogramdistribution.
Från anslaget ges vidare stöd till arrangerande
musikföreningar och skådebanor samt till Musikaliska
akademien och vissa mindre teaterinstitutioner av
nationellt intresse, såsom Drottningholmsteatern,
Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Internationella
Vadstena-akademien och Marionetteatern.
Ändamålsbestämda bidrag för notutgivning och
information ges till Musikaliska akademien och Svenska
tonsättares internationella musikbyrå (STIM) – Svensk
Musik.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Statens kulturråd har i sin årsredovisning analyserat
resultaten av bidragsgivningen till fria grupper,
arrangerande musikföreningar, skådebaneverksamhet
samt utgivning och spridning av fonogram. Härutöver
har regeringen tagit del av årsredovisningar och
anslagsframställningar från bl.a. Musikaliska
akademien, STIM – Svensk Musik och vissa av de
teaterinstitutioner som får stöd från detta anslag.
Som angivits i propositionen (prop. 1996/97:3) om
kulturpolitik bör statens insatser för lokala mu-
sikarrangörer och fria musikgrupper förstärkas.
Regeringen räknar med att huvuddelen av
förstärkningen skall genomföras år 1999. För år 1998
föreslås en anslagsökning på 1,8 miljoner kronor. Vissa
riktlinjer för det framtida stödet har redovisats i
inledningen till verksamhetsområdet.
Utvecklingen inom fonogramområdet går alltjämt
mot en allt större företagskoncentration, med stor
dominans för ett fåtal multinationella mediekoncerner.
Enligt regeringens bedömning bidrar det statliga stödet
till att ett stort antal mindre svenska fonogrambolag med
kvalitetsutgivning fortfarande finns på marknaden.
I inledningen till verksamhetsområdet har regeringen
översiktligt redovisat läget på teaterområdet.
Regeringen erinrar om att stödet till fria teater- och
dansgrupper förstärktes för år 1997.
Beträffande övriga ändamål som omfattas av
bidragsgivningen från anslaget bedömer regeringen att
statens stöd till Musikaliska akademien och STIM –
Svensk Musik samt skådebanorna fyller en viktig
kulturpolitisk funktion genom att öka kunskapen om och
bredda intresset för musik och teater.
Slutsatser
Bidragsgivningen under anslaget har enligt regeringens
bedömning fyllt sina ändamål och fått avsedda resultat.
Regeringen föreslår att 94 894 000 kronor anvisas under
anslaget för år 1998. Det är regeringens uppgift att i
regleringsbrev fördela anslagsramen på resp. ändamål.
För år 1999 beräknas anslaget preliminärt till
104 779 000 kronor. I beräkningen ingår en ytterligare
höjning av stödet till arrangerande musikföreningar och
fria musikgrupper m.m. med 7,8 miljoner kronor. För
år 2000 beräknas anslaget preliminärt till 106 874 000
kronor.
6 C Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter
6.1 Omfattning/ändamål
Verksamhetsområdet omfattar bidrag till den regionala
biblioteksverksamheten, litteraturstöd,
kulturtidskriftsstöd, stöd till bokhandeln, myndigheten
Talboks- och punktskriftsbiblioteket, bidrag till
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur,
bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion
av videogram på teckenspråk samt bidrag till Svenska
språknämnden och Sverigefinska språknämnden.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
292,1
193,3
234,0
219,0
252,6
258,4
Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
Bibliotekens inköp och utlåning av barnböcker har
under några år minskat och barnboksförlagen har
redovisat minskade försäljningssiffror. Strukturen inom
bokbranschen har inte förändrats märkbart. Inom
utgivningen har nya medier fått en allt större plats, även
om den fortfarande är marginell.
Större förändringar
Från och med år 1997 finns en bibliotekslag. Vidare har
ett nytt litteraturstöd införts som gör det möjligt för
folk- och skolbibliotek att få statliga bidrag för inköp av
litteratur till barn och unga. Effekterna av det kommer
att kunna redovisas fr.o.m. år 1998. En digital talbok
vidareutvecklas inom ramen för Talboks- och
punktskriftsbibliotekets verksamhet.
Prioriteringar för 1998
Statens insatser för att främja en bred utgivning av
kvalitetslitteratur och skapa tillgänglighet har inför år
1998 fortsatt hög prioritet.
6.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Verksamhetsområdet behandlades i regeringens
proposition (prop. 1996/97:3) om kulturpolitik. Där
redogjorde regeringen för inriktningen på de framtida
insatserna för litteraturen och språket. Regeringen
bedömde att de statliga insatserna på området bör utökas
och syfta till att stimulera en bred utgivning av
kvalitetslitteratur och göra denna tillgänglig samt att på
kulturens område stödja en informationsteknik i
allmänhetens tjänst. Vidare uttalade regeringen att
kulturtidskriften och det svenska språket skall värnas. I
propositionen redovisade regeringen även sin
bedömning av de övergripande utvecklingstendenserna
inom området. I det följande görs en kompletterande
bedömning av utvecklingen, huvudsakligen på grundval
av de årsredovisningar som givits in för budgetåret
1995/96.
Utvecklingen inom verksamhetsområdet
Under år 1996 debatterades barnbokens ställning livligt.
Bibliotekens inköp och utlåning av barnböcker minskade
och barnboksförlagen redovisade vikande
försäljningssiffror. Av Kulturrådets
kulturvaneundersökningar framgår att
kvalitetsförfattarna inom barn- och ungdomslitteraturen
tappar mark samt att kvalitetslitteraturen allmänt läses
mest i de tre storstäderna. Engelska och amerikanska
författare är populärast inom den utländska litteraturen.
En undersökning som Kulturrådet gjort visar vidare att
biblioteken strävar efter kvalitet och bredd i sitt utbud.
Strukturen inom bokbranschen har inte förändrats
märkbart. Det har endast skett en marginell förändring i
bokhandelsbeståndet under året. Inom utgivningen har
nya medier fått en allt större plats och flera förlag har
börjat ge ut multimedier. Ett ökat intresse för
faktabaserad information återspeglas i
fackboksutgivningen som har fortsatt att öka på
bekostnad av den skönlitterära utgivningen. Många
bibliotek har fått vidkännas minskade anslag.
Nedskärningar inom biblioteksverksamheten har visat
sig genom att mindre enheter, bokbussar och
uppsökande verksamhet lagts ned, medan
huvudbiblioteken i mindre utsträckning drabbats av
besparingar. Biblioteken köper också in ett färre antal
exemplar av varje titel jämfört med tidigare.
Regeringens bedömning är att utgivningsstödet för de
små förlagen innebär att många kan fortleva och att de
stora förlagen vågar riskera utgivning av den litteratur
som inte på förhand är givna försäljningssuccéer.
Statligt stöd till bokhandeln gör att den mindre
bokhandeln får möjlighet att tillhandahålla ett bredare
sortiment än vad som annars vore möjligt. Likaså
innebär bidragen att nyetableringar kan ske. Statliga
bidrag har varit koncentrerade till bokproduktionen. För
att boken skall nå ut är det viktigt med ett väl
fungerande nät av bibliotek där människor har fri
tillgång till ett brett utbud av litteratur. Från och med år
1997 infördes därför en bibliotekslag, ett inköpsstöd till
biblioteken samt medel för läsfrämjande aktiviteter. En
särskild utredare har också under år 1997 arbetat med
att närmare analysera bok- och
kulturtidskriftsmarknaden och pröva de statliga stöden
på området (dir. 1996:85). Utredningen lämnar sitt
betänkande under hösten 1997 och regeringen avser att
återkomma till riksdagen i denna fråga under år 1998.
När det gäller tillgången till litteratur för personer
med funktionshinder omfattar statens insatser
verksamheter som bedrivs vid Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (TPB), Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen) och
Dövas TV. TPB redovisar en ökad produktion och
utlåning. Ett projekt med en ny digital talboksstandard
(DAISY) har inneburit en ökad internationell
uppmärksamhet för TPB och resulterat i ett
internationellt samarbete för vidareutveckling. En
produktivitetsökning har skett för
punktskriftsverksamheten. Flera rapporter från
länsbiblioteken tyder på att utlåningen i landet har
fortsatt att öka under år 1996. Försäljningen av
punktskriftsböcker minskar, vilket enligt TPB:s
bedömning beror på att marknaden är mättad.
Under året har LL-stiftelsen varje vecka utkommit
med nyhetstidningen 8 SIDOR och producerat ett ökat
antal LL-böcker. Utöver att utgivningen av tidningen
och böckerna ökat något har även tidningsupplagan
vuxit. Analyser av 8 SIDORS prenumerationsregister
visar att mer än hälften av prenumerationerna används
för undervisningsändamål. Biblioteken är den största
köparen av LL-böcker. Över 1 miljon kronor av
stiftelsens medel användes under budgetåret 1995/96 för
en regional uppbyggnad av LL-verksamheten och
uppbyggnaden av ett resurscenter hos LL-stiftelsen har
påbörjats. Dövas TV redovisar att produktionen av
barn- och ungdomsprogram har ökat.
Slutsatser
Regeringen bedömer att statens insatser på området är
av stor vikt för att upprätthålla bredd och kvalitet i
litteraturutgivningen och skapa tillgänglighet. Som ovan
nämnts har en särskild utredare fått i uppdrag att
kartlägga förhållandena på bokmarknaden och pröva de
statliga insatserna. I avvaktan på utredningsresultatet
bör bidrag under verksamhetsområdet i stort utgå
oförändrat år 1998.
6.3 Anslag
C 1. Bidrag till regional
biblioteksverksamhet
1995/96
Utgift
54 154
1
Därav
1996
Utgift
39 100
1997
Anslag
37 482
Utgifts
-
progno
s
37 482
1998
Förslag
36 872
1999
Beräkna
t
36 040
2000
Beräkna
t
37 121
1. Beloppen anges i tusental kronor
Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas enligt
förordningen (1996:1608) om statsbidrag till
folkbibliotek och förordningen (1996:1598) om
statsbidrag till regional kulturverksamhet. Från anslaget
utgår dessutom statsbidrag till tre allmänna
lånecentraler, en invandrarlånecentral samt ett
depåbibliotek. Medel under detta anslag fördelas av
Statens kulturråd.
Syftet med bidraget är i första hand att bibehålla
fjärrlånefunktionen och att stödja utvecklingverksamhet.
Bibliotekslagen (1996:1596) innehåller bestämmelser
om det allmänna biblioteksväsendet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
ANSLAGETS FÖRDELNING BUDGETÅRET 1995/96:
Fasta grundbidrag
34 230 630
Rörliga grundbidrag
3 949 690
Lånecentraler och depåbibliotek
15 973 875
Totalt
54 154 196
Större delen av bidragen går till de 24 länsbiblioteken.
Statens kulturråd har sedan budgetåret 1985/86 avsatt
rörliga grundbidrag för regionala utvecklingsprojekt.
Under budgetåret 1995/96 användes hälften av de
rörliga grundbeloppen till stöd för olika IT-projekt,
varav flertalet inriktades på fortbildningsinsatser. En
mindre del användes till försöksverksamhet med
finskspråkig litteratur samt projekt som rörde
funktionshindrade, barn- och ungdomsverksamhet,
biblioteksservice i samiska områden,
Nordkalottbiblioteket m.m. Extra grundbidrag
fördelades också till invandrarlånecentralen i
Stockholm.
Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
biblioteksområdet har även utgått från anslaget A 2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete. För
budgetåret 1995/96 (18 mån.) fördelades 8,1 miljoner
kronor. Målsättningen är att utveckla nya arbetsformer
och arbetsmetoder. Projekt som prioriterats under året
har gällt ny informationsteknik inom
folkbiblioteksområdet samt läsfrämjande verksamhet
som riktar sig till barn och ungdomar.
Biblioteken har kommit att spela en allt viktigare roll
inom information och utbildning. Hösten 1996 kunde
nästan hälften av landets kommunbibliotek erbjuda sina
besökare möjligheten att söka i Internet. Nästan
samtliga kommuner hade tillgång till databaser.
Med anledning av den försöksverksamhet med ändrad
regional fördelning av kulturpolitiska medel som startar
den 1 juli 1998 (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4,
rskr. 1996/97:77, SFS 1996:1414) beräknas 1 881 000
kronor under anslaget A 5 Försöksverksamhet med
ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel.
Förevarande anslag minskas därför med nämnda
belopp.
Slutsatser
Regeringen bedömer att det statliga stödet är viktigt för
att få ett nät av väl fungerande bibliotek i landet. Den
finansieringsform som byggts upp i samverkan mellan
den regionala och statliga nivån har fungerat väl.
Regeringen föreslår att 36 872 000 kronor anvisas
under anslaget för år 1998. För år 1999 och år 2000
beräknas anslaget till 36 040 000 kronor resp.
37 121 000 kronor.
C 2. Litteraturstöd
1995/96
Utgift
64 253
1
Reser-
vation
5 093
Därav
1996
Utgift
37 700
1997
Anslag
71 253
Utgifts
-
progno
s
67 990
1998
Förslag
64 567
1999
Beräkna
t
96 403
2000
Beräkna
t
98 365
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget anvisas medel för stöd till utgivning av
litteratur enligt förordningen (1993:449) om statligt
litteraturstöd. Frågor om utgivningsstöd prövas av
Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning och
förordningen (1988:679) med instruktion för Statens
kulturråd. Inom ramen för utgivningsstödet utgår även
medel till Statens kulturråd för utgivning av klassisk
litteratur för skolans behov, utgivning av August
Strindbergs samlade verk, till Svenska
Vitterhetssamfundet, Samfundet De Nio och till stöd för
författarverkstäder. Vidare utgår från anslaget stöd till
En Bok För Alla AB för utgivning och spridning av
kvalitetslitteratur till lågpris enligt avtal mellan staten
och bolaget, samt stöd till Expertkommittén för
översättning av finsk facklitteratur till svenska. Från och
med budgetåret 1997 infördes en stödform för inköp av
litteratur till folk- och skolbibliotek enligt förordningen
(1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek på 25
miljoner kronor. Samtidigt anvisades 5 miljoner kronor
engångsvis för läsfrämjande verksamhet under anslaget.
Anslagssparandet budgetåret 1995/96 hänför sig till
att det för vissa stödordningar inom utgivningsstödet
lämnas förhandsbesked om stöd men att utbetalning av
bidrag sker först efter utgivning. Förlagen har mellan
ett och två år på sig att fullfölja utgivningen.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Under budgetåret 1995/96 utgick utgivningsstöd med
sammanlagt 42 454 000 kronor. Dessa fördelades på
232 förlag, varav 11 förlag erhöll stöd med mer än 1
miljon kronor, 75 förlag fick mer än 100 000 kronor
och övriga 146 förlag fick mindre belopp. Antalet
ansökningar om utgivningsstöd har ökat något under de
senaste åren. Den årliga ökningen ligger på ca 50 titlar.
Svensk skönlitteratur står för det största antalet
ansökningar, ca 27 % resp. en tredjedel av de beviljade
stöden. Därnäst kommer barn- och ungdomslitteraturen
med en fjärdedel av alla ansökningar och beviljade stöd.
Facklitteraturen står för drygt 20 % av ansökningarna
men får en lägre andel av stöden, ca 17 %.
Utgivningen av klassiker för skolan har under året
uppnått den planerade utgivningen på 100 titlar.
Skolklassikerna kommer tills vidare att hållas i lager
och marknadsföras. Vid behov sker tilltryck.
Försäljningen till skolan har varit framgångsrik och i
december 1996 hade sammanlagt 905 000 exemplar
sålts. Kostnaderna för skolklassikerna har sedan starten
år 1985 varit totalt 24,3 miljoner kronor och under hela
perioden har ca 1,2 miljoner exemplar tryckts.
Intresset för det nya stödet för inköp av litteratur till
folk- och skolbibliotek har varit stort. När
ansökningstiden gick ut i april 1997 hade 270 av landets
288 kommuner ansökt om bidrag om drygt 70 miljoner
kronor. Under sommaren 1997 har Kulturrådet fördelat
24,5 miljoner kronor till 269 kommuner. Bidrag har
som lägst utgått med 50 000 kronor och som högst med
1,2 miljoner kronor. Förutom invånarantal har den
procentuella andelen barn och unga upptill 19 år legat
som grund för fördelningen. Därutöver har
kommunernas redogörelser för lässtimulerande
verksamhet påverkat bidragsbeloppet. I de kommuner
där bokanslagen har sänkts har stöd inte beviljats. Av de
5 miljoner kronor som staten under budgetåret 1997
avsatte särskilt för läsfrämjande verksamhet har t.o.m.
juni 1997 ca 4,2 miljoner kronor fördelats. Av 248
ansökningar har 77 beviljats, varav 7 varit
riksomfattande. I stort alla län har erhållit bidrag som i
de flesta fallen utgått med mellan 15 000 kronor och
50 000 kronor.
Som redovisas nedan (jfr anslaget E 2 Ersättningar
och bidrag till konstnärer) har regeringen den 5 juni
1997 godkänt en överenskommelse med Sveriges
författarförbund m.fl. om biblioteksersättningen för år
1998. Förslaget innebär att den totala kostnaden för
biblioteksersättningen för år 1998 beräknas bli något
högre än vad som beräknades i föregående års
budgetproposition. En viss omfördelning av resurserna
inom litteraturområdet är därför nödvändig.
Regeringens förslag innebär att bidraget till
utgivningsstöd inom anslaget C 2 Litteraturstöd minskas
med 1 686 000 kronor.
Slutsatser
I avvaktan på utredningen om Boken och
Kulturtidskriften bör inriktning och medelstilldelning i
stort vara oförändrad för år 1998.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med
sammanlagt 64 567 000 kronor för år 1998. För år
1999 beräknas anslaget till 96 403 000 kronor och för år
2000 till 98 365 000 kronor. Beräkningen utgår från att
utökade insatser på litteraturområdet kommer att göras
fr.o.m. år 1999.
C 3. Stöd till kulturtidskrifter
1995/96
Utgift
29 209
1
Reser-
vation
111
Därav
1996
Utgift
18 400
1997
Anslag
19 500
Utgifts
-
progno
s
19 400
1998
Förslag
19 500
1999
Beräkna
t
19 891
2000
Beräkna
t
20 295
1. Beloppen anges i tusental kronor
Anslaget disponeras för produktionsstöd och
utvecklingsstöd enligt förordningen (1993:567) om
statligt stöd till kulturtidskrifter. Frågor om stöd prövas
av Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning
och förordning (1988:676) med instruktion för Statens
kulturråd. Syftet med statens stöd till kulturtidskrifter är
att garantera en kulturellt värdefull mångfald i
tidskriftsutbudet. Samtidigt skall Statens kulturråd
genom utvecklingsinsatser minska enskilda tidskrifters
behov av produktionsstöd.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Antalet tidskrifter som ansökte om stöd under
budgetåret 1995/96 var 355. Budgetåren 1993/94 och
1994/95 var motsvarande siffra 383 resp. 349.
Kontinuerlig information om tidskrifterna lämnas till
biblioteken via Kulturrådets tidskrift PPB! (Press på
bibliotek). Den viktigaste informationen till allmänheten
lämnas i den årliga kulturtidskriftskatalogen, som
förtecknar dels de tidskrifter som får stöd från
Kulturrådet, dels ytterligare några tidskrifter som per
definition är kulturtidskrifter men som av olika skäl inte
kan få statligt stöd. Katalogen distribueras till samtliga
folkbibliotek och till ett stort antal gymnasiebibliotek.
De största och viktigaste insatserna för att förbättra
kulturtidskrifternas förutsättningar att på längre sikt
minska det direkta beroendet av produktionsstödet har
gjorts via tidskriftsverkstäderna, som nu är väl
etablerade i Lund, Göteborg, Stockholm och Luleå.
Hösten 1996 etablerades en verkstad även i Norrtälje,
med sikte på att i första hand utgöra en resurs och
utbildningsmöjlighet för föreningar och arbetslösa
ungdomar. De ca 140 tidskrifter, som är anslutna till
verkstäderna, har kunnat minska sina
produktionskostnader med 25-30 % genom att använda
den teknik som ställs till förfogande vid verkstäderna.
Produktionstiden har även blivit kortare, vilket för
många tidskrifter ökar möjligheten till snabbare
kommunikation med läsarna. Planer på att inrätta
tidskriftsverkstäder finns även i Uppsala, Karlstad och
Gävle.
Under året har ett antal seminarier arrangerats av
Kulturrådet. Syftet med seminarieverksamheten är att
visa den betydelse tidskrifterna har för den intellektuella
och demokratiska debatten.
Slutsatser
I avvaktan på utredningen om Boken och
Kulturtidskriften bör inriktning och medelstilldelning
vara oförändrad för år 1998.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med
sammanlagt 19 500 000 kronor för år 1998. För år
1999 beräknas anslaget till 19 891 000 kronor och för år
2000 till 20 295 000 kronor.
C 4. Stöd till bokhandel
1995/96
Utgift
12 209
1
Reser-
vation
6 926
Därav
1996
Utgift
8 400
1997
Anslag
7 301
Utgifts
-
progno
s
7 301
1998
Förslag
7 301
1999
Beräkna
t
7 439
2000
Beräkna
t
7 588
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget anvisas medel för kreditstöd,
sortimentsstöd, stöd till rådgivning samt
katalogdatorstöd enligt förordningen (1985:525) om
statligt stöd till bokhandeln. Syftet med statens stöd till
bokhandeln är att behålla och om möjligt förstärka ett
vittförgrenat bokhandelsnät och öka tillgängligheten av
kvalitetslitteratur i bokhandeln.
Bidraget fördelas av Bokbranschens
Finansieringsinstitut AB (BFI). Från bidraget utgår även
700 000 kronor till BFI för dess kostnader för
administration av den statliga stödverksamheten.
Anslagssparandet budgetåret 1995/96 har sin grund i
att utbetalningar av sortimentsstöd och katalogdatorstöd
sker först efter det att bidragsvillkoren är uppfyllda.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Enligt BFI:s redovisning har efterfrågan på det statliga
kreditstödet under hela 1990-talet ökat. Under
budgetåret 1995/96 har 16 kreditstöd beviljats till en
kostnad av 3 868 000 kronor. Av kreditstödet lämnades
två i samband med överlåtelse, fyra i samband med byte
av affärslokal, åtta till renovering eller ny inredning i
samband med utvidgning av befintlig butikslokal och två
till nyetablering.
Under budgetåret 1995/96 beviljades vidare 94
bokhandlar sortimentsstöd till en kostnad av 5 404 000
kronor. Storleken på stöden var lägst 21 000 kronor och
högst 52 500 kronor. Katalogdatorstöd utgår därutöver
till investeringar och till driftskostnader för anslutning
till bokbranschens datoriserade katalog- och
ordersystem. 53 bokhandlar beviljades driftstöd under
budgetåret och fem av dessa fick både driftstöd och
investeringsstöd. Den sammanlagda kostnaden uppgick
till 885 600 kronor.
BFI har i avtal med staten åtagit sig att fortsätta med
den egna utlåningsverksamheten i väsentligen samma
omfattning som tidigare. Under budgetåret beviljades
två lån på sammanlagt 600 000 kronor för att finansiera
nyetableringar av bokhandlar i norra och västra Sverige.
Förändringarna i bokhandelsbeståndet under år 1996
har enligt BFI:s statistik varit marginella. Det totala
antalet bokhandlar (fullsorterad bokhandel och
servicebokhandel) var vid årsskiftet 1996/97 305
jämfört med 304 vid föregående årsskifte. De flesta av
nyetableringarna och nedläggningarna gäller större
städer eller förorter till dessa. Övriga förändringar
beror på ägarbyten eller gäller bokhandlar som drivs
vidare i annan form. Utöver detta bokhandelsbestånd
finns ytterligare cirka ett hundratal bokhandlar som kan
omfattas av beteckningen specialbokhandlar. De har
ofta en specialinriktning på viss eller vissa
litteraturkategorier, ämnesområden eller
utgivningsformer, t.ex. pocketböcker. Det totala
bokhandelsbeståndet kan därför beräknas uppgå till ca
400. En fortsatt trend mot ökad specialisering och nya
former för bokförsäljning, t.ex. via Internet, är att
vänta.
Slutsatser
I avvaktan på utredningen om Boken och
Kulturtidskriften bör inriktning och medelstilldelning
vara oförändrad år 1998.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med
sammanlagt 7 301 000 kronor för 1998. För år 1999
beräknas anslaget till 7 439 000 kronor och för år 2000
till 7 588 000 kronor.
C 5. Talboks- och punktskrifts-
biblioteket
1995/96
Utgift
81 138
1
Anslag
s-
sparan
de
10 628
Därav
1996
Utgift
56 500
1997
Anslag
56 482
Utgifts
-
progno
s
58 950
1998
Förslag
56 704
1999
Beräkna
t
58 125
2000
Beräkna
t
59 583
1Beloppen anges i tusental kronor
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig
myndighet som i samverkan med andra bibliotek skall
förse synskadade och personer med andra läs- och
skrivsvårigheter med litteratur. Biblioteket skall särskilt
framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker,
sälja punktskriftsböcker samt ge upplysningar och råd
inom sitt verksamhetsområde till främst
kommunbibliotek. Biblioteket fungerar som lånecentral
för talböcker. Biblioteket har vidare en central
utskrivningstjänst för dövblinda och synskadade
punktskriftsläsare samt svarar för framställning av
studielitteratur för högskolestuderande med synskador
eller andra läs- och skrivsvårigheter (anslaget anvisas
under utgiftsområde 15 anslaget A 5 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål). Till biblioteket är knuten en
punktskriftsnämnd som skall främja och utveckla
punktskriften för synskadade.
För Talboks- och punktskriftsbiblioteket gäller
förordningen (1988:341) med instruktion för talboks-
och punktskriftsbiblioteket samt förordningen
(1985:391) om talboks- och punktskriftsbibliotekets
punktskriftsnämnd.
Anslagssparandet på 10 628 000 kronor härrör sig
från tidigare budgetår då TPB rationaliserade sin
verksamhet. Anslagssparandet skall under perioden
fram till år 2000 användas till delfinansiering av
övergången till ett nytt digitalt talboksmedium.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Budgetåret 1995/96 har präglats av en omfattande
dyslexikampanj – lansering – även internationellt, av en
digital talbok (DAISY), samt en ny organsiation för
verksamheten. Resultatet har blivit ökad produktion av
talböcker med 14 %, ökad utlåning med 17 % och
dessutom en ökad efterfrågan på information.
För punktskriftsverksamhetens del har ökad utlåning
i kombination med minskade kostnader lett till att
styckkostnaden per lån minskat med 27 %.
När det gäller produktion av talböcker har
motsvarande 27 % av svartskriftsproduktionen (beräk-
ningsunderlag: 12 861 böcker och broschyrer, enligt
Svensk Bokförteckning 1995) under budgetåret 1995/96
gjorts tillgänglig på kassett. Utlåningen av talböcker vid
kommun- och länsbibliotek runt om i landet har under
år 1995 ökat med drygt 4 %.
Besparingar på statlig konsumtion föreslås planenligt
tas ut med 711 000 kr för år 1998. Beräkningen av
anslaget för Talboks- och punktskriftsbiblioteket utgår
från att verksamheten skall vara oförändrad.
Beställningsbemyndiganden
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att låta TPB göra beställningar av talböcker,
punktskriftsböcker och informationsmaterial upp till ett
sammanlagt belopp på högst 11 000 000 kronor som
medför utgifter under år 1999.
BESTÄLLNINGSBEMYNDIGANDEN FÖR TBP ATT
BESTÄLLA TALBÖCKER M.M. OCH BERÄKNAD
ANSLAGSPÅVERKAN UNDER PERIODEN 1998 - 2001
OCH SENARE. BELOPPEN ANGES I TUSENTAL KRONOR.
1998
1999
2000
2001
OCH
SENA
RE
SUMMA
Utnyttjat
bemyndigande
t.o.m.
1995/96
-
-
-
-
-
Anvisat
bemyn-
digande för
1997
11
000
-
-
-
-
Begärt bemyn-
digande för
1998
-
11
000
-
-
11
000
Summa
11 000
-
-
-
11 000
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Revisionen har inte framfört några invändningar med
anledning av TPB:s årsredovisning för budgetåret
1995/96.
Slutsatser
Enligt regeringens bedömning har Talboks- och
punktskriftsbiblioteket i allt väsentligt uppfyllt målen för
verksamheten. TPB svarar mot en effektiv användning
av insatta resurser och uppdraget för myndigheten bör
ligga fast.
Regeringen förslår att 56 704 000 kronor anvisas
Talboks- och punktskriftsbiblioteket för år 1998. För år
1999 beräknas anslaget bli 58 125 000 kronor och för år
2000 beräknas anslaget till 59 583 000 kronor.
C 6. Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur
1995/96
Utgift
19 632
1
Därav
1996
Utgift
13 000
1997
Anslag
12 970
Utgifts
-
progno
s
12 970
1998
Förslag
13 056
1999
Beräkna
t
13 317
2000
Beräkna
t
13 583
1. Beloppen anges i tusental kronor
Enligt stadgarna för Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen) som
fastställdes av regeringen den 22 maj 1988, har
stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning
för utvecklingsstörda samt att ge ut lättlästa böcker (LL-
böcker). Verksamheten skall drivas utan vinstsyfte och
inom ramen för avtal som träffas mellan staten och
stiftelsen. Det gällande avtalet avser perioden den 1
januari 1997 t.o.m. den 31 december 1999.
Verksamheten är inriktad på utgivning av
nyhetstidningen 8 SIDOR och lättlästa böcker.
Verksamheten sprids i hög utsträckning genom
läsombud som ingår i marknadsfunktionen och som
stiftelsen håller samman med en central resurs.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
LL-stiftelsen har under budgetåret 1995/96, i enlighet
med planerna, givit ut nyhetstidningen 8 SIDOR en
gång i veckan, med sammanlagt 78 nummer. Denna
utgivningsfrekvens uppnåddes redan under budgetåret
1994/95 och har kunnat bibehållas. Utöver detta har
totalt 11 specialbilagor med olika teman och inriktning
producerats. Den genomsnittliga upplagan har under
budgetåret 1995/96 ökat från 8 500 exemplar till 9 300
exemplar. Antalet läsare är dock betydligt högre då
många prenumeranter återfinns i gruppbostäder och
skolor.
Under budgetåret 1995/96 har 39 lättlästa böcker
givits ut, vilket motsvarar i genomsnitt 25 titlar per år.
Omfattningen på utgivningen var därmed oförändrad
jämfört med föregående budgetår.
Besparingar på statlig konsumtion föreslås för LL-
stiftelsens del planenligt tas ut med 106 000 kronor för
år 1998.
Beräkningen av anslaget utgår från att verksamheten
skall vara oförändrad.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
LL-stiftelsens revisor har lämnat en revisionsberättelse
som inte innehåller några anmärkningar.
Slutsatser
Regeringens slutsats är att Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur svarar mot en effektiv
användning av insatta resurser och att uppdraget för
stiftelsen bör ligga fast.
Regeringen föreslår att 13 056 000 kronor anvisas
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för
år 1998. För år 1999 beräknas anslaget till
13 317 000 kronor och för år 2000 till 13 583 000
kronor.
C 7. Bidrag till Sveriges Dövas
Riksförbund för produktion av
videogram på teckenspråk
(Dövas TV)
1995/96
Utgift
26 427
1
Därav
1996
Utgift
17 600
1997
Anslag
17 471
Utgifts
-
progno
s
17 471
1998
Förslag
17 524
1999
Beräkna
t
17 856
2000
Beräkna
t
18 214
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget anvisas medel för bidrag till Sveriges
Dövas Riksförbund (SDR) för produktion av videogram
på teckenspråk (Dövas TV). Dövas TV utgör en egen
sektion inom SDR. Styrelsen för Dövas TV utses av
regeringen och SDR. Denna organisationsform har
fungerat sedan den 1 juli 1994 och skall utvärderas efter
fem år.
Dövas TV producerar videogram på teckenspråk för
döva. Produktionen är inriktad på etersända program. I
avtal med Sveriges Television och Sveriges
Utbildningsradio har Dövas TV åtagit sig att producera
teckenspråkiga program varje vecka. Dövas TV har en
kontinuerlig produktion av program för barn och
ungdomar, nyhets- och faktaprogram.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Andelen barn- och ungdomsprogram har mellan åren
1995 och 1996 ökat från 39 % till 55 %. Via den
rikstäckande databasen Jordgubben kom under hösten
1995 drygt 600 synpunkter på ungdomsprogrammet in
från publiken, något som tyder på en god publikkontakt
från Dövas TV:s sida samt att programmet engagerar
och berör sin publik.
Besparingar på statlig konsumtion föreslås för Dövas
TV:s del planenligt tas ut med 342 000 kronor för år
1998.
Beräkningen av anslaget till Dövas TV utgår från att
verksamheten skall vara oförändrad.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Dövas TV:s revisor och SDR:s revisor har lämnat
revisionsberättelser som inte innehåller några
anmärkningar.
Slutsatser
Regeringens slutsats är att bidraget används på ett
effektivt sätt och att döva genom Dövas TV erbjuds ett
gott utbud av nyheter och kultur på sitt eget språk,
teckenspråket.
Regeringen förslår att 17 524 000 kronor anvisas
Dövas TV för år 1998. För år 1999 beräknas anslaget
till 17 856 000 kronor och för år 2000 till 18 214 000
kronor.
C 8. Bidrag till Svenska
språknämnden och
Sverigefinska språknämnden
1995/96
Utgift
5 113
1
Därav
1996
Utgift
2 600
1997
Anslag
3 409
Utgifts
-
progno
s
3 409
1998
Förslag
3 501
1999
Beräkna
t
3 570
2000
Beräkna
t
3 644
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget anvisas medel för bidrag till Svenska
språknämndens och Sverigefinska språknämndens
verksamheter. Ca 40 % av Svenska språknämndens
verksamhet bekostas av anslag från olika fonder m.m.
Sverigefinska språknämnden har även bidrag från finska
staten.
Syftet med statens bidrag till Svenska språknämnden
är att nämnden skall följa utvecklingen av det svenska
språket i tal och skrift och med denna kunskap som
utgångpunkt ge råd till språkanvändarna i syfte att
främja gott språkbruk. Det är också angeläget att den
nordiska språkgemenskapen stärks. Sverigefinska
språknämnden skall vårda och utveckla finska språket i
Sverige.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Svenska språknämndens verksamhet består dels av en
basverksamhet, dels av mer utåtriktade insatser. Det
viktiga i basverksamheten är enligt nämnden att
kontinuerligt samla in nya ord, uttryck och
konstruktioner i svenskan och registrera dem. De
pågående projekt som ska utmynna i språkliga
hjälpmedel kräver mer eller mindre omfattande
undersökningar av olika slag i det nutida svenska
språket. Svenska språknämnden kan med den samlade
kunskap nämnden har om det nutida svenska språket
fungera som kunskapskälla för andra språkvårdare.
Den utåtriktade verksamheten har två syften.
Nämnden ger dels hjälp åt dem som söker konkreta råd
i språkfrågor, dels vill nämden stimulera diskussionen
för att öka kunskapen om språkliga villkor och svenska
språkets fundamentala betydelse i samhället. För att
åstadkomma detta ger nämnden ut ordböcker och
handböcker och har en daglig rådgivning i språkfrågor
som kan innebära allt från språkservice åt översättare,
lärare, journalister, läroboksförfattare och myndigheter
till enklare svar på frågor från allmänheten.
ANTAL
FRÅGOR
1992/93
1993/94
1994/95
1995/96
Skriftliga
1 200
2 700
2 200
2 240
Muntliga
6 700
6 900
8 800
15 100
Totalt
7 900
9 600
11 000
17 340
Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet
muntliga och skriftliga frågor. När den pågående
datoriseringen av nämndens arkiv är genomförd räknar
nämnden med att ytterligare kunna effektivisera och
förbättra rådgivningen.
Enligt vad som aviserades i propositionen (prop.
1996/97:3) om kulturpolitik har Svenska språknämnden
fått regeringens uppdrag att analysera situationen för
svenska språkets bestånd och utveckling samt utarbeta
ett förslag till handlingsprogram. Handlingsprogrammet
skall innehålla mål för svensk språkvård, förslag till
framtida strategier och konkreta åtgärder som främjar
det svenska språket. Uppdraget skall redovisas till
regeringen under våren 1998.
Sverigefinska språknämnden arbetar i stort på
motsvarande sätt som Svenska språknämnden med
sverigefinskan. I Sverige finns ca 300 000 – 400 000
personer som talar finska. I rapporten Finska i Sverige
– ett inhemskt språk (Utbildningsdepartementet, Ds
1994:97) konstateras att Sverigefinska språknämndens
arbete är av stort värde och nödvändigt för
sverigefinskans normering och utveckling samt att
efterfrågan är stor på nämndens tjänster. I rapporten
framgår även att viktiga delar av den offentliga
terminologin inte utan vidare går att överta från
Finland. Termer finns inte för alla aktuella
samhällsföreteelser i Sverige, inte heller är
överensstämmelsen total vad gäller samhällsstrukturen.
Under budgetåret 1995/96 har Sverigefinska
språknämnden besvarat drygt 2 500 språkfrågor,
huvudsakligen av terminologisk art. Arbetet inom
Sverigefinska språknämden bedöms av nämnden utgöra
en väsentlig del av den sverigefinska infrastrukturen.
Slutsatser
Regeringen bedömer att nämndernas språkforskning och
gratis rådgivning är av största vikt och att bidragen
används på ett effektivt sätt och ger önskade resultat.
Bidragen bör därför i allt väsentligt utgå oförändrade.
Regeringen föreslår att medel under anslaget för år
1998 anvisas med 3 501 000 kronor. För år 1999
beräknas anslaget till 3 570 000 kronor och för år 2000
till 3 644 000 kronor.
7 D Bild och form samt konsthantverk
7.1 Omfattning/ändamål
Verksamhetsområdet omfattar Statens konstråds
verksamhet och vissa andra insatser för konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön. Vidare ingår
Nämnden för hemslöjdsfrågor och främjande av
hemslöjden samt statens stöd till konstbildningsrörelsen
och annan konstfrämjande verksamhet, inkl. Akademien
för de fria konsterna.
Även genom verksamheter inom andra
verksamhetsområden lämnar staten stöd till bild, form
och konsthantverk. Under verksamhetsområde H
Museer och utställningar redovisas den
utställningsverksamhet som bedrivs av Riksutställningar
och Statens konstmuseer. Under samma
verksamhetsområde redovisas även det statliga stödet till
Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården),
Thielska galleriet, Röhsska museet, Rooseum,
Bildmuseet i Umeå samt till de 26
statsbidragsberättigade regionala museerna. Även dessa
institutioner bedriver verksamhet inom bildkonstens
område. Bildkonstnärsfondens verksamhet, som
beskrivs under verksamhetsområde E Ersättningar och
bidrag till konstnärer, har stor betydelse för den
konstnärliga utvecklingen inom området.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
94,8
60,5
78,7
80,1
82,1
84,0
Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
De statliga insatserna med konstförvärv, utplacering av
konst i den gemensamma miljön samt bidragsgivning
har bedrivits med oförändrad inriktning under
budgetåret. Bidraget till konstnärlig utsmyckning av
bostadsområden har haft en förhållandevis god
efterfrågan, sett i relation till den låga nivån på
bostadsbyggandet. De statliga insatserna för
hemslöjdsverksamheten har bidragit till att intresset för
hemslöjd har ökat.
Större förändringar
Från och med år 1997 har Statens konstråd ett bredare
uppdrag, som innebär att rådet i samverkan med t.ex.
kommuner eller bostadsföretag kan beställa konst till
icke-statliga gemensamma miljöer i samhället.
Konstbildningsrörelsen har från samma år fått ökade
möjligheter att ersätta konstnärer som ställer ut i deras
regi. Detta ger förbättrade möjligheter för
samtidskonsten utanför storstadsområdena.
Prioriteringar för 1998
Den inriktning av verksamheten som regeringen
redogjorde för i propositionen (prop. 1996/97:3) om
kulturpolitik ligger fast.
7.2 Resultatbedömning och
slutsatser
I propositionen om kulturpolitik redogjorde regeringen
för inriktningen på de framtida insatserna inom
verksamhetsområdet. Statens insatser syftar framför allt
till att stärka den samtida bildkonsten, formgivningen
och konsthantverket i hela landet samt att göra konsten
till ett naturligt och framträdande inslag i
samhällsmiljön. I propositionen redovisade regeringen
även sina bedömningar av de övergripande
utvecklingstendenserna inom bild- och formkonstens
samt konsthantverkets områden. I det följande görs en
kompletterande bedömning av utvecklingen, främst på
grundval av de årsredovisningar som ingivits för
budgetåret 1995/96.
Utvecklingen inom verksamhetsområdet
I Kulturrådets statistik för 1994/95 anges att cirka 40 %
av befolkningen (9-79 år) minst en gång har besökt en
offentlig konstutställning eller ett konstmuseum under
det senaste året. Utställningar av samtida bild- och
formkonst som är tillgängliga för allmänheten
arrangeras av en mängd olika institutioner och
organisationer i samhället. De största resurserna finns
hos de offentliga eller offentligstödda museerna och
konsthallarna, främst lokaliserade till landets större
städer. I landets mindre orter består konstlivet i stor
utsträckning av de offentliga utställningar som
arrangeras av den lokala konstföreningen i samverkan
med kommunen samt av utställningar på arbetsplatser
och i föreningslokaler. Bild- och formkonstgallerierna
är i allmänhet privatägda, men vissa drivs av föreningar
eller av konstnärssammanslutningar. Även gallerierna
är huvudsakligen lokaliserade till landets större
kommuner, där den största konstpubliken finns och där
medborgarna visar störst intresse att besöka
utställningar. Antalet utställningsbesök inom bild- och
formkonstområdet har minskat något under de senaste
åren, efter en lång period av uppgång.
Ett av verksamhetsområdets centrala problem är den
samtida bild- och formkonstens svaga ställning utanför
landets tre storstadsområden. Motsvarigheten till de
regionala teater-, dans-, och musikinstitutionerna,
bibliotek och museer som byggts upp i samverkan
mellan stat och region finns knappast inom bild- och
formkonsten. Bildkonst är ett av flera ansvarsområden
för de 26 statsbidragsstödda regionala museerna. Det är
dock, enligt vad regeringen erfarit, endast ett mindre
antal av dessa som tagit sig an uppgiften att vara den
regionala stödpunkten för samtida bild- och formkonst.
Regeringen vill informera riksdagen om sin avsikt att
fr.o.m. år 1998 ge Statens kulturråd, Statens konstråd,
Konstnärsnämnden med Bildkonstnärsfonden,
Riksutställningar och Statens konstmuseer med
Moderna museet ett gemensamt uppdrag att utreda hur
de statliga insatserna skall utformas så att fler kan ta del
av samtida bildkonst, formgivning och konsthantverk av
god kvalitet oavsett var man bor i landet. Gruppen bör
även studera de statliga insatsernas betydelse för att
främja konstnärlig kvalitet, mångfald och utveckling
samt analysera hur arbetsmarknaden för bild- och
formkonstnärer utvecklas. Arbetet bör inledas med en
kartläggning av de statliga insatserna inom
samtidskonsten och av den övriga befintliga
infrastrukturen inom bild- och formkonstområdet i
landet. Kulturrådet ges det samordnande ansvaret för
detta uppdrag. Det står Kulturrådet fritt att även knyta
andra institutioner till detta arbete, som t.ex. Röhsska
museet, landets enda specialmuseum för konsthantverk
och formgivning.
Verksamheten inom landets över 2 500
konstföreningar har stor betydelse för spridandet av
intresset för bild- och formkonsten. Närmare 1 700 av
dessa är anslutna till Sveriges konstföreningars
riksförbund (SKR). Föreningarna arrangerar 7 000
utställningar varje år, varav 6 000 på arbetsplatser.
Konstbildande verksamhet bedrivs även inom
Folkrörelsernas Konstfrämjande (FKf). Medlemmar är
folkrörelseorganisationer på riksnivå och
organisationens självständiga distrikt. Tillsammans med
distriktens medlemmar, regionalt verksammma
folkrörelseorganisationer, omfattar FKf cirka 300
organisationer över hela landet, med hemvist i 50 olika
idéburna organisationer. Distrikten arrangerar omkring
1 200 utställningar varje år. SKR och FKf svarar
genom sin verksamhet därtill för en stor del av
konstförvärven i landet.
Den statligt finansierade utställningsersättningen till
konstfrämjande organisationer med
utställningsverksamhet har ökat i omfattning. För år
1997 uppgår stödet till 5,4 miljoner kronor. Förmedlare
av utställningsersättningen har varit SKR och FKf, samt
från år 1997 även Konsthantverkscentrum.
Utställningsersättningen ger föreningar på mindre orter
möjlighet att locka kvalificerade konstnärer till sina
utställningar. Sammantaget verkar det statliga stödet till
konstbildningsorganisationerna regionalt utjämnande för
möjligheten att se en konstutställning.
Konsten i den gemensamma miljön tillkommer i hög
grad i samband med att nya hus byggs. Den låga nivån
på byggandet sedan ett antal år tillbaka har därför också
haft till effekt att de offentliga konstförvärven och den
konstnärliga utsmyckningen av bostäder har minskat.
Byggandet för statliga verksamheter och då i synnerhet
för universitet och högskolor har dock varit relativt
omfattande under samma period och även Statens
konstråds verksamhet har haft oförändrad omfattning.
Det statliga bidraget till konst i bostadsområden har i
många fall varit avgörande för intresset från
fastighetsägarens sida att satsa på konst. Samtidigt har
medvetenheten hos dessa ökat om konsten som en god
investering för ökad trivsel och hemkänsla för de
boende. Detta ligger väl i linje med det vidgade uppdrag
för Statens konstråd som riksdagen beslutade om förra
året och med utgångspunkterna för det
handlingsprogram för arkitektur och formgivning som
för närvarande utarbetas inom Regeringskansliet. Staten
har även lämnat bidrag till Folkparkerna i Sverige och
till Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté,
med syftet att stimulera till konstförvärv till
gemensamma miljöer där konsten möter ett stort antal
konstovana besökare.
Hemslöjdsverksamheten har genom
hemslöjdskonsulenterna och hemslöjdsföreningarna en
stark regional förankring både bland professionella
slöjdare, fritidsslöjdare och den slöjdintresserade
allmänheten.
Nämnden för hemslöjdsfrågor har bedrivit en bred
och aktiv verksamhet med god geografisk spridning.
Medel har i huvudsak fördelats till projekt som också
har regional finansiering. Under budgetåret har
områdena barn och ungdom, sameslöjd, råvaror till
slöjden, dräktområdet och hotade slöjdtekniker
prioriterats. Särskilt när det gäller barn och ungdomar
har arbetet haft stor genomslagskraft och medfört att
tusentals ungdomar har kommit i kontakt med
hemslöjdens material och tekniker i varje län. Men även
inom andra områden har hemslöjdskonsulenterna gjort
stora insatser som kunskapsförmedlare och informatörer
genom en omfattande kurs- och utställningsverksamhet.
Mediebevakningen av hemslöjdsfrågor har ökat, särskilt
på lokal nivå.
Som ett led i satsningen på kultur som
utvecklingsfaktor har Nämnden för hemslöjdsfrågor fått
i uppdrag att i samarbete med NUTEK analysera
hemslöjdens ställning och möjligheter i ett regionalt
utvecklings- och näringsperspektiv. Uppdraget skall
redovisas till regeringen den 1 mars 1998.
Slutsatser
Regeringens slutsats är att bidragsgivningen och
myndighetsutövningen inom verksamhetsområdet som
helhet givit goda resultat och att resurserna används på
ett ändamålsenligt sätt. Frågan om den samtida bild-
och formkonstens ställning utanför landets tre
storstadsområden bör dock, som nämnts ovan, närmare
utredas gemensamt av de statliga myndigheterna med
verksamhet inom området.
7.3 Anslag
D 1. Statens konstråd
1995/96
Utgift
7 743
1
Anslags-
kredit
226
Därav
1996
Utgift
5 100
1997
Anslag
4 655
Utgifts-
prognos
4 429
1998
Förslag
4 503
1999
Beräknat
4 634
2000
Beräknat
4 769
1. Beloppen anges i tusental kronor
Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten
blir ett naturligt och framträdande inslag i
samhällsmiljön. Uppgiften utförs genom att Konstrådet
förvärvar god samtidskonst till statens byggnader och
andra lokaler för statlig verksamhet samt medverkar till
att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än
sådana som brukas av staten. Konstrådet skall också
sprida kunskap om konstens betydelse för en god
samhällsmiljö.
För Statens konstråd gäller förordningen (1996:1597)
med instruktion för Statens konstråd.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Konstrådets verksamhet fördelar sig på tre
verksamhetsgrenar. Verksamhetsgrenen förvärv av
konst till ny- och ombyggnadsprojekt har under
budgetåret 1995/96 svarat för knappt 75 % av
Konstrådets sammanlagda utgifter för förvaltning och
konstförvärv. Verksamhetsgrenen förvärv av konst till
myndigheter i redan befintliga lokaler (konstansök-
ningar) har svarat för 20 % samt information om den
offentliga konsten i landet för 7 % av utgifterna. 8 % av
utgifterna har haft extern finansiering. Konstrådet är
organiserat i ett kansli med uppgift att administrera,
informera och verkställa hanteringen. Inom kansliet
finns Informationscentrum för offentlig konst som är
öppet dagligen för allmänheten. Antalet årsarbetskrafter
på kansliet har varit 9,2 personer och 10 projektledare
har därtill varit knutna till förvärvs- och
utplaceringsverksamheten. Kansliet flyttar under 1997
av besparingsskäl till mindre och billigare lokaler.
Från år 1997 har Statens konstråds uppgifter vidgats
till att omfatta insatser för den offentliga konsten även
utanför de statliga miljöerna.
Besparing på statlig konsumtion föreslås planenligt
tas ut med 147 000 kronor.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket bedömer att Statens konstråds
årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande. RRV har
däremot synpunkter på att regeringen inte klargjort vilka
som behörigen skall sitta i myndighetens styrelse
fr.o.m. den 1 januari 1997, samt vilka konsekvenser
detta fått för myndighetens beslut om årsredovisningen.
Regeringen har den 22 maj 1997 tillsatt en ny styrelse
för Statens konstråd.
Slutsatser
Det är regeringens uppfattning att den redovisade
verksamheten sammantaget har motsvarat de mål som
satts upp för Statens konstråd.
Regeringen föreslår att 4 503 000 kronor anvisas
Statens konstråd för år 1998. För åren 1999 och 2000
beräknas anslaget till 4 634 000 kronor resp. 4 769 000
kronor.
D 2. Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön
1997
Anslag
42
938
1
Utgifts-
prognos
37 971
1998
Förslag
42
938
1999
Beräknat
43
841
2000
Beräknat
44
765
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget anvisas medel dels för konstförvärv
beslutade av Statens konstråd, dels, under en
övergångsperiod, för bidrag enligt förordningen
(1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning av
bostadsområden. Under anslaget beräknas även medel
för bidrag till folkparkerna och vissa
samlingslokalhållande organisationer för konstinköp.
En prognos om ett anslagssparande på 5 miljoner
kronor har ingivits från Konstrådet för år 1997. Skälet
är att det vidgade uppdraget inte beräknas få sitt fulla
utfall förrän fr.o.m. år 1998, då under år 1997
planerade insatser huvudsakligen slutbetalats.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Förutsättningarna för Konstrådets arbete med förvärv av
konst till ny- och ombyggnadsprojekt förändrades i
samband med att huvuddelen av statens
fastighetsförvaltning bolagiserades år 1993. De tidigare
väletablerade myndighetsrelationerna med den statliga
fastighetsförvaltningen bröts upp och nya relationer har
etablerats med såväl statliga som andra fastighetsbolag.
Gemensamma riktlinjer för samarbetet har upprättats
mellan Konstrådet och de statliga fastighetsbolagen
Vasakronan AB resp. Akademiska Hus AB. Under
senaste budgetåret har ett något minskat antal projekt
genomförts jämfört med året dessförinnan. Samtidigt
har dessa projekt varit mer omfattande i genomsnitt än
tidigare år. En stor andel av projekten har gällt
universitets- och högskolelokaler där stora byggen
tillförts kvalificerade konstsatsningar.
Under budgetåret 1995/96 gjordes en kraftfull
satsning på de s.k. konstansökningarna, som avser
utplacering av konst utan koppling till nybyggnation.
274 myndigheters konstansökningar tillgodosågs under
budgetåret och väntetiden har avsevärt minskats. En
markant ökning av antalet nytillkomna konstansökningar
vittnar samtidigt om ett stort intresse för dessa insatser
från de statliga myndigheternas sida. Såväl
konstprojekten som konstansökningarna har spridits till
ett stort antal orter i hela landet. En uppgift som tagit
ökade resurser i anspråk under året har varit de samråd
som genomförs med fastighetsägare, arkitekt och
brukare under projektets gång.
1993/94
1994/95
1995/96
(18 MÅN)
Färdiga projekt
36
70
78
Färdiga fasta verk
57
56
39
Kollektioner av lös
konst
i projekten
-
45
69
Avslutade
konstansökningar
81
120
274
I samband med det vidgade uppdrag för Statens
konstråd som beslutades av riksdagen förra året har
Konstrådets förvärvsanslag från den 1 januari 1997
tillförts 15 miljoner kronor från det samtidigt
avvecklade anslaget för bidrag till konstnärlig
utsmyckning av bostadsområden (prop. 1996/97:1, bet.
1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).
För bidrag till konstnärlig utsmyckning av
bostadsområden har Boverket under budgetåret 1995/96
avräknat 137 nya projekt mot beviljanderamen med ett
sammanlagt bidragsbelopp på 8 miljoner kronor. Under
samma budgetår fördelades 10,6 miljoner kronor i
bidrag till 185 färdigställda projekt.
Av Statens kulturråds årsredovisning framgår att
bidraget till folkparkernas och vissa
samlingslokalhållande organisationers konstinköp har
möjliggjort att konsten når människor som inte annars
väljer att besöka utställningar med bildkonst på museer
eller andra traditionella utställningslokaler.
Folkparkerna har 11-12 miljoner besökare per år och
inom de samlingslokalhållande organisationerna finns
2 300 samlingslokaler spridda över hela landet. Genom
att bidraget förutsätter en motsvarande ekonomisk insats
från den mottagande parten genererar bidraget
ytterligare resurser för konsten.
Beställningsbemyndigande
Beställningar av konst behöver göras under budgetåret
1998 till ett belopp av högst 15 miljoner kronor som
medför utgifter efter år 1998.
BESTÄLLNINGSBEMYNDIGANDE FÖR STATENS
KONSTRÅD ATT BESTÄLLA KONST OCH BERÄKNAD
ANSLAGSPÅVERKAN UNDER PERIODEN 1998–2001
OCH SENARE. BELOPPEN ANGES I TUSENTAL KRONOR.
1998
1999
2000
2001
OCH
SENA
RE
SUMM
A
Utnyttjat
bemyndigande
t.o.m.
1995/96
5 200
-
-
-
-
Anvisat
bemyn-
digande för
1997
10
000
3 000
-
-
3 000
Begärt bemyn-
digande för
1998
-
10
000
5
000
-
15
000
Summa
15 200
13 000
5 000
-
18 000
Slutsatser
Regeringen föreslår att 42 938 000 kronor anvisas till
konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för
år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslaget till
43 841 000 kronor resp. 44 765 000 kronor.
D 3. Nämnden för hemslöjdsfrågor
1995/96
Utgift
4 054
1
Anslag
s-
sparan
de
496
Därav
1996
Utgift
3 200
1997
Anslag
1 126
Utgifts
-
progno
s
1 600
1998
Förslag
1 056
1999
Beräkna
t
1 085
2000
Beräkna
t
1 116
1. Beloppen anges i tusental kronor
Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt sin instruktion
(1988:315) ta initiativ till, planera, samordna och göra
insatser för att främja hemslöjd i den mån sådana
uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet.
Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde fördela
statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet.
Nämnden står som samordnare för
hemslöjdskonsulentverksamheten och har bemyndigande
att pröva frågan om huvudmannaskap för
konsulenterna.
Under budgetåret 1995/96 anvisades medel för
bidrag till projekt inom hemslöjdsområdet under
anslaget Nämnden för hemslöjdsfrågor. Från och med
år 1997 anvisas medel för detta ändamål som en
särskild anslagspost under anslaget D 4 Främjande av
hemslöjden.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)
svarar för nämndens medelsförvaltning och
personaladministration.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Nämnden för hemslöjdsfrågor har genom informations-
och fortbildningsinsatser ökat medvetandet om de
gemensamma målen inom konsulentkåren. Samarbetet
över länsgränserna har ökat och nya arbetsmetoder har
prövats i konsulentarbetet
Under år 1996 arrangerade konsulenterna 405 kurser
i olika slöjdtekniker med sammanlagt ca 5 400
deltagare. På regional nivå har 166 utställningar om
hemslöjd producerats av eller i samarbete med
konsulenterna.
Insatser för att rädda hotade slöjdtekniker har
prioriterats för att utveckla och finna nya arbetsmetoder.
Det är också ett led i förberedelsearbetet inför
utställningen Slöjden är här! Slöjden är härlig! på
Liljevalchs konsthall år 1998.
Rikskonsulenten i hemslöjd för barn och ungdom
har, eftersom tjänsten har permanentats fr.o.m år 1997,
kunnat bedriva sitt arbete mer långsiktigt både på
riksplanet och ute i länen. Slöjdtåget och slöjd-
verkstaden på Hultfredsfestivalen blev ett startskott för
ett nytt skede i hemslöjdens utåtriktade arbete mot barn
och ungdomar. En kår av ungdomsledare har börjat
utbildas och man har startat ideella ungdomssektioner.
Nya kontaktytor har skapats och samarbete har inletts
med flera nya samarbetspartner och organisationer som
t.ex. Barncancerfonden och arbetsgruppen Kultur i
skolan.
Under året har dräktarbetet intensifierats. Nämnden
har inlett ett samarbetete med de tre
folkrörelseorganisationerna som arbetar med
dräktfrågor och erhållit projektmedel för en treårsperiod
i avsikt att skapa ett nationellt Dräktcentrum.
I Hemslöjdens arkivprojekt, som delvis finansieras
med Sesam-medel, har arbetsmetoder för att digitalisera
och tillgängliggöra länens hemslöjdsarkiv introducerats i
de första sex länen. Avsikten är att man sedan i samtliga
län skall kunna arbeta vidare på egen hand med att
bygga upp en nationell bilddatabas.
Besparing på statlig konsumtion föreslås tas ut med
92 000 kronor år 1998.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några
invändningar. RRV har i sin årliga rapport
uppmärksammat att nämndens instruktion inte
överensstämmer med de faktiska förhållandena när det
gäller ansvarsfördelning mellan nämnden och NUTEK
beträffande medelsförvaltning. Frågan kommer att
behandlas i den översyn av myndighetsstrukturen som
för närvarande genomförs inom Kulturdepartementet.
Slutsatser
Nämnden för hemslöjdsfrågor har enligt regeringens
bedömning uppfyllt målen för verksamheten.
Regeringen anser att nämndens verksamhet svarar mot
kravet på en effektiv användning av insatta resurser.
Regeringen föreslår att för år 1998 anvisas 1 056 000
kronor till Nämnden för hemslöjdsfrågor. För år 1999
beräknas anslaget till 1 085 000 kronor och för år 2000
till 1 116 000 kronor.
Enligt propositionen (prop. 1980/81:87) om vissa
frågor om hemslöjden bör huvudmannaskapet för
länshemslöjdskonsulenterna kunna utövas av antingen
hemslöjdsförening eller landsting och frågan om
huvudmannaskap bör kunna lösas i samförstånd mellan
hemslöjdsförening, landsting, konsulenter och Nämnden
för hemslöjdsfrågor. Försöksverksamhet med
länsmuseer som huvudmän har fallit mycket väl ut.
Regeringen anser därför att även annan än
hemslöjdsförening och landsting bör kunna vara
huvudman. Liksom tidigare bör frågan lösas i
samförstånd.
D 4. Främjande av hemslöjden
1995/96
Utgift
21 405
1
Därav
1996
Utgift
11 200
1997
Anslag
16 464
Utgifts
-
progno
s
16 464
1998
Förslag
16 907
1999
Beräkna
t
17 245
2000
Beräkna
t
17 590
1. Beloppen anges i tusental kronor
Anslaget disponeras av Nämnden för hemslöjdsfrågor
för bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet,
Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund och till
projekt inom hemslöjdsområdet.
Hemslöjdskonsulentverksamheten bestod under
budgetåret 1995/96 av två hemslöjdskonsulenter i varje
län, en med inriktning mot textil slöjd och en mot hård
slöjd samt fyra rikskonsulenter, varav tre är verksamma
som sameslöjdskonsulenter och en som spetskonsulent.
Sedan år 1992 har även försöksverksamhet med en
projektanställd rikskonsulent för barn och ungdom
bedrivits. Från och med år 1997 har tjänsten
permanentats.
Svenska hemslöjdsföreningars riksförbund är en
ideell förening som har till uppgift att främja den
svenska hemslöjden och dess utveckling samt fungera
som centralt organ för landets hemslöjdsföreningar.
Från och med år 1997 anvisas medel för bidrag till
projekt inom hemslöjdsområdet som en särskild
anslagspost under anslaget Främjande av hemslöjden.
Medel för detta ändamål anvisades under budgetåret
1995/96 under anslaget D 3 Nämnden för
hemslöjdsfrågor.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Resultatet av verksamheten redovisas under anslaget
Nämnden för hemslöjdsfrågor.
Slutsatser
Regeringen föreslår att 16 907 000 kronor anvisas till
Främjande av hemslöjden. För år 1999 beräknas
anslaget till 17 245 000 konor och för år 2000 till
17 590 000 kronor.
D 5. Bidrag till bild- och
formområdet
1997
Anslag
14 741
1
Utgifts-
prognos
14 741
1998
Förslag
14 741
1999
Beräknat
15 254
2000
Beräknat
15 786
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget anvisas medel för bidrag till
organisationer m.m. på bild- och formkonstområdet.
Under anslaget anvisas också medel för bidrag till
Akademien för de fria konsterna. Akademien skall bl.a.
främja utvecklingen inom bild- och byggnadskonsten
samt bevaka och informera om viktigare frågor inom
området.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Statens kulturråd har under innevarande år, med stöd
av förordningen (1984:326) om statsbidrag till
kulturella ändamål, lämnat bidrag till Sveriges
Konstföreningars Riksförbund, Folkrörelsernas
Konstfrämjande, Föreningen Svensk Form,
Föreningen Handarbetets Vänner, Grafiska
Sällskapet, Svenskt Barnbildarkiv, Nutida Svenskt
Silver och Stiftelsen Gerlesborgsskolan. Bidrag har
också lämnats till 16 konsthantverkskooperativ.
Mottagarna av verksamhetsbidragen representerar
stor fackkunskap och har en viktig och till de större
institutionerna kompletterande uppgift för förmedling
och bildpedagogik inom flera av bildkonstens områden.
Trots bidragens många gånger begränsade storlek har
de stor betydelse för dessa verksamheters fortlevnad.
Det statliga bidraget till utställningsersättning som
förmedlats av konstbildningsorganisationerna har
förbättrat möjligheterna att ställa ut verk av mer
etablerade konstnärer även i landets mindre orter.
Antalet utställningar som på detta sätt medfört ersättning
till den utställande konstnären har stadigt ökat under
senare år. Utställningsersättningen har därmed bidragit
till en höjd kvalitet i utställningsverksamheten på lokal
nivå.
ÅR
ANTAL
UTSTÄLLNINGAR
MED
UTSTÄLLNINGS-
ERSÄTTNING
ANTAL
KONSTNÄRER SOM
ERHÅLLIT UTSTÄLL-
NINGSERSÄTTNING
1994
414
178
1995
496
241
1996
554
271
Akademien för de fria konsterna mottog 2 370 000
kronor i statligt verksamhetsbidrag budgetåret 1995/96.
Akademien har hållit sitt bibliotek och arkiv öppet för
allmänheten samt för elever vid Konsthögskolan. Vidare
har ett stort antal öppna föreläsningar, seminarier och
debatter hållits, vissa med anknytning till de
utställningar som samtidigt visats i Akademiens tre
utställningslokaler.
Slutsatser
Regeringen föreslår att 14 741 000 kronor anvisas för
bidrag till bild- och formområdet år 1998. För år 1999
beräknas anslaget till 15 254 000 kronor och för år 2000
beräknas 15 786 000 kronor.
8 E Ersättningar och bidrag till konstnärer
8.1 Omfattning/ändamål
Verksamhetsområdet omfattar Konstnärsnämndens
fördelning av ersättningar och bidrag till konstnärer
inom bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstområdena
samt fördelning av ersättningar och bidrag till
ordområdet som beslutas av styrelsen för Sveriges
författarfond. Härutöver ingår även
upphovsrättsorganisationens Bildkonst Upphovsrätt i
Sverige (BUS) verksamhet vad avser fördelning av
individuell visningsersättning.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
315,0
250,7
262,1
249,3
289,0
294,9
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
Antalet ansökningar till olika typer av ersättningar och
bidrag inom verksamhetsområdet visar på små
förändringar sedan början av 1990-talet.
Antalet fördelade projektbidrag har ökat. Ökningen
är störst inom området bild och form. Bidragsbeloppen
har också ökat.
Större förändringar
Verksamhetsområdet tillfördes år 1997 ytterligare
18 miljoner kronor med syfte att förbättra möjligheten
för yrkesverksamma konstnärer att bedriva konstnärligt
utvecklingsarbete. Därutöver anvisades ytterligare
3 miljoner kronor för att möjliggöra en utvidgad
satsning på det internationella konstnärsutbytet.
Under år 1997 avser regeringen, med hänvisning till
vad som redovisats i propositionen (prop. 1996/97:3)
om kulturpolitik, fatta beslut om förslagsrätt till
Konstnärsnämndens styrelse och till styrelsen för
Sveriges bildkonstnärsfond.
Prioriteringar för 1998
Den inriktning av verksamheten som regeringen
redogjorde för i propositionen om kulturpolitik ligger
fast.
Bidragsgivningen till projekt med syfte att skapa fler
arbetstillfällen för konstnärer, liksom bevakningen av
konstnärernas ekonomiska och sociala situation,
kommer även i fortsättningen att prioriteras.
8.2 Resultatbedömning och
slutsatser
I propositionen om kulturpolitik redogjorde regeringen
för inriktningen av de framtida insatserna för
konstnärerna.
Huvudlinjen är att skapa sådana villkor för de
professionella konstnärerna att de kan basera sin
försörjning på ersättning för utfört arbete. Ersättningar
till konstnärer bör dock även i fortsättningen
kompletteras med stöd till det konstnärliga skapandet i
form av bidrag och stipendier. Därmed ges konstnärer
möjlighet att under viss tid och med ekonomisk trygghet
ägna sig åt det konstnärliga skapandet oavsett om
efterfrågan är säkrad.
I propositionen om kulturpolitik redovisade
regeringen även sin bedömning av de övergripande
utvecklingstendenserna vad avser konstnärernas villkor.
I det följande görs en kompletterande bedömning av
utvecklingen inom verksamhetsområdet på grundval av
de årsredovisningar som givits in för budgetåret
1995/96.
Utvecklingen inom verksamhetsområdet
Konstnärernas situation avviker på många sätt från
andra yrkesgruppers. Bland annat ligger arbetslösheten
bland konstnärer på dubbelt så hög nivå som för
genomsnittet på arbetsmarknaden, såväl i låg- som
högkonjunktur. De vanligaste anställningsformerna är
tidsbegränsade anställningar eller projektanställningar
samt olika typer av uppdrag. Vidare råder sedan länge
en obalans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft.
Konstnärerna utgör inte heller en homogen grupp då
arbetssituationen kan på olika sätt varierar både mellan
de olika konstarterna och mellan de enskilda
konstnärerna.
Intresset för konstnärliga utbildningar är mycket stort
liksom tillströmningen till kulturområdet. Konstnärernas
inkomstutveckling är i regel svag. Beroendet av statligt
stöd, dels olika typer av ersättningar och bidrag, dels
arbetsmarknadspolitiska insatser är påfallande stort
inom de konstnärliga yrkesgrupperna. Regeringen har
under innevarande år beslutat om nya åtgärder i kampen
mot arbetslösheten. Fr.o.m. den 1 juli 1997 gäller
exempelvis nya regler om resursarbete i enlighet med
förordningen (1987:411) om beredskapsarbete (ändrad
senast 1997:583), en åtgärd som kan på ett positivt sätt
bidra till nya arbetsmöjligheter för konstnärer inom
ramen för ordinarie verksamhet där konstnärliga yrken
finns företrädda.
Koncentrationen av konstnärer till storstadsområden
är påtaglig. Storstadsregionerna utgör i dag konstnärliga
centrum till vilka många konstnärer söker sig.
Anledningen till detta är bl.a. försörjningsaspekter men
också att storstäderna erbjuder särskild stimulans för det
konstnärliga skapandet. Statistiken uppvisar dock
skillnader mellan olika konstnärsgrupper.
Antalet kvinnor inom de konstnärliga yrkena har
under de senaste decennierna ökat markant. Bland dem
som sökte bidrag hos Konstnärsnämnden budgetåret
1995/96 var 50 % kvinnor. Det förekom dock stora
skillnader mellan olika konstområden. Bland dem som
sökte bidrag inom området bild och form utgjorde
kvinnorna 54 % av de bidragssökande. Inom kategorin
upphovsmän på musikområdet (tonsättare) var enbart
16 % kvinnor. Av samtliga beviljade bidrag budgetåret
1995/96 tillföll 44 % kvinnor.
Den centrala myndigheten inom verksamhetsområdet
är Konstnärsnämnden som har till uppgift att genom
fördelning av ersättningar och bidrag främja bild-,
form-, ton-, scen- och filmkonstnärers möjlighet att
ägna sig åt kvalificerat konstnärligt arbete. Vidare skall
konstnärernas ekonomiska och sociala situation bevakas.
I syfte att skapa fler arbetstillfällen för konstnärer har
fördelning av projektbidrag prioriterats i förhållande till
andra bidragsformer.
Under år 1997 arbetar tre olika utredare med den
gemensamma uppgiften att belysa frågor som har med
konstnärernas villkor att göra (dir. 1996:80, dir.
1996:81 och dir. 1997:58). Samtliga utredare skall
presentera sina resultat under hösten 1997. Därutöver
fortskrider arbetet inom Regeringskansliet med
utformningen av förslag till upphovsrättslig ersättning
vid spridning av tomband för att i viss mån kompensera
upphovsmännen för tillåten kopiering av deras verk
(s.k. kassettersättning). Regeringens avsikt är att en
proposition om konstnärernas villkor skall kunna lämnas
till riksdagen våren 1998 vilket kan leda till nya
reformer och omprioriteringar inom
verksamhetsområdet år 1999.
Slutsatser
Utvecklingen inom verksamhetsområdet föranleder inte
någon ändrad inriktning under år 1998 vad avser statens
insatser inom verksamhetsområdet Ersättningar och
bidrag till konstnärer. Statens insatser bör även i
fortsättningen i huvudsak syfta till att förbättra de
yrkesverksamma konstnärernas ekonomiska villkor,
dels genom ersättning för utfört arbete, dels genom
direkta stödinsatser i form av statliga ersättningar och
bidrag. I syfte att skapa fler arbetsmöjligheter för
konstnärer avser regeringen att ge
projektbidragsgivningen fortsatt prioritet.
Regeringen kan konstatera att det utifrån tillgänglig
resultatinformation är svårt att uttala sig om
bidragsgivningens effekter på konstnärernas ekonomiska
situation. Bevakningen av konstnärernas ekonomiska
och sociala situation samt metoderna för mätning av
bidragsgivningens effekter måste avsevärt förbättras och
intensifieras innan regeringen kan utvärdera
bidragsgivningens olika former på ett tillfredsställande
sätt.
8.3 Anslag
E 1. Konstnärsnämnden
1995/96
Utgift
9 927
1
Anslags-
kredit
219
Därav
1996
Utgift
6 800
1997
Anslag
9 173
Utgifts-
prognos
8 954
1998
Förslag
9 207
1999
Beräknat
9 476
2000
Beräknat
9 754
1. Beloppen anges i tusental kronor
Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga
ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, scen- och
filmkonstnärer. Nämnden skall vidare hålla sig
underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala
förhållanden. Tillsammans med styrelsen för Sveriges
författarfond skall nämnden avge förslag till innehavare
av inkomstgarantier. Syftet med verksamheten är att
genom fördelning av bidrag och ersättningar verka för
att förbättra konstnärernas villkor.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Konstnärsnämndens verksamhet kan delas in i två
grenar. Den ena är fördelning av statliga ersättningar
och bidrag, den andra att bevaka konstnärernas
ekonomiska och sociala situation.
Vad avser bidragsfördelning har nämnden prioriterat
projektbidragsgivningen med syfte att skapa fler
arbetsmöjligheter för konstnärer. Projektbidragen kan
utgå till målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av
mer kostnadskrävande natur. Projektet skall ha
betydelse inom det aktuella konstområdet.
Konstnärsnämnden har i sin årsredovisning för
budgetåret 1995/96 inte närmare analyserat i vilken
utsträckning projektbidragen lett till fler
arbetsmöjligheter. Beträffande övriga ersättnings- och
bidragsformer hänvisas till anslaget E 2 Ersättningar
och bidrag till konstnärer.
När det gäller den andra verksamhetsgrenen har
Konstnärsnämnden redogjort för svårigheter bl.a. med
att hitta generella metoder för detta. Konstnärsnämnden
har därför valt att studera avgränsade konstnärsgrupper
var för sig med metoder anpassade för respektive
grupp. Bland annat har tonsättarnas villkor granskats.
Rapporten om tonsättarnas villkor som presenterades
våren 1996 resulterade i att regeringen i budgeten för år
1997 förstärkte insatserna för denna konstnärsgrupp.
Under innevarande år har Konstnärsnämnden
presenterat en studie av dansarnas situation. Studien
visar på de problem som uppstår för de
yrkesverksamma dansarna då de av åldersskäl vid
40 års ålder ej längre kan dansa yrkesmässigt.
För år 1997 anvisades Konstnärsnämnden ytterligare
3 miljoner kronor för att utveckla en väl fungerande
internationell ateljéverksamhet. Verksamheten, som
benämns IASPIS ( International Artists´ Studio
Program in Stockholm), har kommit i gång på ett
lovande sätt. Under våren 1997 har bl.a. tre
internationellt namnkunniga konstnärer arbetat vid
IASPIS. Under hösten kommer ytterligare tre. Från den
1 juli 1997 har IASPIS förhyrt en fastighet i Stockholm
för att kunna erbjuda bostäder till gästande konstnärer.
Regeringen avser att, med hänvisning till vad som
redovisats i propositionen (prop. 1996/97:3) om
kulturpolitik, vidta ändringar i förordningen (1988:831)
med instruktion för Konstnärsnämnden. Ändringarna
kommer att innebära dels att Konstnärliga och litterära
yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) får förslagsrätt
vid förordnande av ledamöter i Konstnärsnämndens
styrelse, dels att vissa konstnärsorganisationer får
förslagsrätt vid förordnande av ledamöter i styrelsen för
Sveriges bildkonstnärsfond. Vid riksdagsbehanlingen av
propositionen (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129)
delade kulturutskottet regeringens uppfattning i frågan
och hade inget att erinra mot regeringens avsikt att vidta
nämnda förändringar. Förändringen avses träda i kraft
den 1 januari 1998.
Besparing på statlig konsumtion föreslås planenligt
tas ut med 195 000 kronor år 1998.
Beräkningen av anslaget utgår från att Konstnärs-
nämnden skall bedriva sin verksamhet med oförändrad
inriktning och omfattning.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket (RRV) bedömer att Konst-
närsnämndens årsredovisning för budgetåret 1995/96 är
i allt väsentligt rättvisande. RRV har dock vissa
invändningar bl.a. när det gäller beslut om
årsredovisning och överskridande av anslag.
Konstnärsnämnden har, med anledning av kritiken,
utlovat en förbättring av sina rutiner.
Regeringen kommer i den pågående resultatdialogen
med nämnden att följa upp åtgärder för att förbättra
ekonomihanteringen.
Slutsatser
Det är regeringens bedömning att den redovisade
verksamheten sammantaget har motsvarat de mål som
satts upp för Konstnärsnämnden.
Regeringen vill framhålla att det arbete som redan
bedrivs av Konstnärsnämnden vad avser utvecklingen
av metoder för uppföljning är mycket angeläget.
Regeringen föreslår att medel under anslaget för
år 1998 anvisas med 9 207 000 kronor. För år 1999
beräknas anslaget till 9 476 000 kronor och för år 2000
till 9 754 000 kronor.
E 2. Ersättningar och bidrag till
konstnärer
1997
Anslag
235 051
1
Utgifts-
prognos
230 000
1998
Förslag
240 105
1999
Beräknat
279 549
2000
Beräknat
285 107
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget anvisas medel för visningsersättning åt
bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga
institutioners ägo visas för allmänheten eller används på
annat allmännyttigt sätt. Anvisade medel fördelas av
styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Verksamheten
regleras i förordningen (1988:831) med instruktion för
Konstnärsnämnden samt i förordningen (1982:600) om
Sveriges bildkonstnärsfond.
Från anslaget lämnas även den individuella
visningsersättningen. Ersättningen fördelas individuellt
mellan konstnärer i enlighet med kriterier fastställda av
upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i
Sverige (BUS). Fördelningen av den s.k. IV-
ersättningen regleras för övrigt i förordningen
(1996:1605) om individuell visningsersättning.
Vidare lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528)
om bidrag till konstnärer. Bidragen har formen av
exempelvis konstnärsbidrag, projektbidrag, stöd till
internationellt kulturutbyte och långtidsstipendier. För år
1997 utgår 102 långtidsstipendier. Styrelsen för
Sveriges författarfond utdelar bidragen till författare,
översättare, kulturjournalister och dramatiker och
Konstnärsnämnden fördelar bidragen till övriga
konstnärer.
Inkomstgarantier för konstnärer fördelas enligt
förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för
konstnärer till konstnärer som står för konstnärlig
verksamhet av hög kvalitet och betydelse för svenskt
kulturliv. Beslut om innehavare fattas av regeringen
efter gemensamt förslag av Konstnärsnämnden och
Sveriges författarfond eller efter yttrande av dessa
organ. Regeringen har fastställt antalet inkomstgarantier
till 157.
Konstnärsnämnden har även att fördela stöd till
produktion av kortfilm under anslaget I 1 Filmstöd.
Bidraget ges företrädesvis antingen som startbidrag till
unga filmare som bidrag till film- och videoexperiment
för att i mindre skala pröva en idé eller i form av bidrag
till icke kommersiell, konstnärligt syftande film.
Bestämmelser om biblioteksersättning finns i
förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond.
Mellan regeringen och de upphovsmannaorganisationer
som berörs av biblioteksersättningen ingicks den
12 september 1985 en överenskommelse om
förhandlingar angående det belopp (s.k. grundbelopp)
som skall utgå för varje hemlån från bibliotek av
litterärt verk i original. Enligt överenskommelsen har
regeringen åtagit sig att som ett led i beredningen av sitt
förslag till statsbudgeten förhandla med organisationerna
om storleken på nämnda grundbelopp. När avtal träffats
skall regeringen lägga fram förslag till riksdagen om
anslagsberäkningen på grundval av det avtalade
grundbeloppet.
Styrelsen för Sveriges författarfond har till uppgift att
besluta om ersättning till författare m.fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek. Vidare har styrelsen att
besluta om statliga bidrag till författare, översättare,
kulturjournalister och dramatiker samt att tillsammans
med Konstnärsnämnden avge förslag till innehavare av
inkomstgaranti för konstnärer.
Enligt Konstnärsnämndens delårsrapport för första
halvåret 1997 förväntas man för år 1997 ha ett utgående
saldo motsvarande 15 % av de medel som nämnden
disponerar under anslaget. Flera av nämndens
bidragstyper måste rekvireras av mottagaren innan de
betalas ut. I vissa fall kan lång tid förflyta mellan beslut
och utbetalning. Anslaget bedöms dock till sin helhet
vara intecknat vid årets slut.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Antalet ansökningar till olika typer av ersättningar och
bidrag inom området visar på små förändringar. Antalet
fördelade projektbidrag har ökat i jämförelse med
tidigare år. Ökningen har varit störst inom området bild
och form där 121 bidrag fördelades budgetåret 1995/96
(80 på årsbasis) jämfört med 56 bidrag närmast
föregående budgetår. Genomsnittsbeloppet har också
ökat från 118 100 kronor per projektbidrag budgetåret
1991/92 till 145 100 kronor per bidrag budgetåret
1995/96.
Stöd till internationellt kulturutbyte har ökat påtagligt
budgetåret 1995/96. Antalet bidrag har dock genom
åren legat konstant (omkring 300 per år) medan det
totala bidragsbeloppet ökat från cirka 5 460 000 kronor
budgetåret 1994/95 till cirka 10 800 000 kronor
budgetåret 1995/96 (cirka 7 230 000 kronor på
årsbasis).
Regeringen har den 5 juni 1997 godkänt en
överenskommelse med Sveriges författarförbund m.fl.
om biblioteksersättningen för år 1998. Enligt denna
skall grundbeloppet för hemlån av originalverk vara
98 öre vilket är en höjning med 2 öre jämfört med
nivån för år 1997. Medelsberäkningen för år 1998 utgår
från den senaste slutligt fastställda biblioteksstatistiken,
vilket är statistiken för år 1995. Den totala kostnaden
för biblioteksersättning år 1998 uppgår till 107 439 000
kronor, vilket innebär en ökning av anslaget med
1 686 000 kronor. Detta möjliggörs genom en viss
omfördelning av resurser inom litteraturområdet. Som
redovisats under anslaget C 2 Litteraturstöd minskas
detta anslag med nämnda belopp.
För år 1999 beräknas för fortsatta insatser för
konstnärer en ökning av anslaget med 34 miljoner
kronor.
Slutsatser
Sammantaget kan konstateras att de olika ersättnings-
och bidragsformerna har stor betydelse för de
yrkesverksamma konstnärernas möjligheter att ägna sig
åt konstnärligt skapande av hög kvalitet och att ägna sig
åt konstnärligt utvecklingsarbete.
Regeringen föreslår att medel under anslaget för år
1998 anvisas med 240 105 000 kronor. För år 1999
beräknas anslaget till 279 549 000 kronor och för år
2000 till 285 107 000 kronor.
9 F Arkiv
9.1 Omfattning/ändamål
Till verksamhetsområdet Arkiv hör anslagen
Riksarkivet och landsarkiven, Arkivet för ljud och bild,
Språk- och folkminnesinstitutet, Svenskt biografiskt
lexikon samt Bidrag till regional arkivverksamhet.
Riksarkivet är den centrala statliga myndigheten
inom arkivområdet med huvuduppgift att främja en god
arkivhantering och att bevara, vårda, tillhandahålla samt
tillgängliggöra arkivmaterial. Genom framför allt
Riksarkivets regionala organisation med en uppdelning
på sju landsarkiv, med placering i Uppsala, Vadstena,
Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund, har
arkivsektorn en god spridning i landet. Landsarkiven är
arkivdepå för det egna länets samt i regel några
närbelägna läns arkivhandlingar. Stadsarkivet i
Stockholm har funktionen som arkivmyndighet för
myndigheter i hela Stockholms län och Värmlandsarkiv
i Karlstad har samma funktion för Värmlandsregionen.
Språk- och folkminnesinstitutet finns på fem orter i
landet. Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv ger bidrag
till folkrörelsearkiv, företagsarkiv och andra enskilda
arkivinstitutioner eller föreningar med anknytning till
arkivverksamhet.
Inom det statliga arkivområdet är ca 640 personer
anställda, varav ca 200 med lönebidrag.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
427,7
297,7
292,8
285,4
293,7
303,3
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
Sesam-projekten (se vidare under verksamhetsområdet
H Museer och utställningar) inom arkivområdet har gett
mycket goda resultat. Främst har olika registrerings-
och digitaliseringsarbeten bedrivits, vilka medfört ökad
tillgänglighet till arkiven. De faktorer som tydligast
påverkat det statliga arkivväsendet är dels
strukturomvandlingar inom förvaltningen med
bolagisering, privatisering eller nedläggning av offentlig
verksamhet, dels den pågående, snabba utvecklingen
inom informationsteknologin.
Större förändringar
Inga större förändringar har genomförts inom
arkivområdet.
Prioriteringar för 1998
Den inriktning som regeringen redogjorde för förra året
i propositionen (prop. 1996/97:3) om kulturpolitik
ligger fast. En satsning på folkrörelsearkiv föreslås.
Genom att länsarkiven inordnas i det statliga
stödenhetssystemet främjas ökad tillgänglighet och ökad
regional verksamhet.
9.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Verksamhetsområdet behandlades hösten 1996 i
regeringens proposition om kulturpolitik. Där
redogjorde regeringen för de fortsatta insatserna inom
arkivområdet.
Målet för den statliga arkivverksamheten finns
angivna i arkivlagen (1990:782) och kan sammanfattas
så att myndigheternas arkiv utgör en del av det
nationella kulturarvet och att dessa arkiv skall hanteras
så att de tillgodoser:
– rätten att ta del av allmänna handlingar,
– behovet av information för rättskipningen och
förvaltningen,
– forskningens behov.
Tillståndet och utvecklingen inom
verksamhetsområdet
En viktig verksamhet för arkivområdet är mottagande
av arkivmaterial, i olika skick och på skilda material.
Arkivmyndigheterna är därför regelbundet sysselsatta
med frågor rörande hur nya medier skall gallras,
bevaras, vårdas och tillgängliggöras. Teknik-
utvecklingen medför också att frågor av upphovsrättslig
karaktär, frågor om vad som är en allmän handling
m.m. uppstår, vilket medför konsekvenser för
arkivmyndigheterna. Arkivmyndigheterna arbetar
vidare på att kunna hantera en kraftigt ökande mängd
information.
Strukturomvandlingen inom förvaltningen är
ytterligare en faktor som i stor utsträckning påverkat
arkivmyndigheternas arbete. Bolagisering, privatisering
eller nedläggning av offentlig verksamhet har medfört,
förutom emottagande av ibland stora mängder
arkivmaterial och därmed sammanhängande
arbetsuppgifter, att nya gallringsregler och planer måste
tas fram. En effekt av att arkivmyndigheterna övertar
allt yngre material är dels ökningen av antalet
tidskrävande sekretessprövningar, dels att arkiven får
nya grupper av användare, t.ex. åklagare, poliser och
journalister.
Statens insatser på området
Genom olika satsningar, arbetsmarknadsåtgärder m.m.
har samverkan stärkts mellan dels arkivmyndigheter och
arkivbildande myndigheter, dels mellan de olika
kulturarvsområdena samt mellan arkivmyndigheter och
näringsliv och internationella organisationer.
Samordning av lokaler och verksamheter har medfört
högre effektivitet och lägre kostnader för
arkivmyndigheterna. Överlag anser regeringen att
arkivmyndigheterna är kostnadsmedvetna och att de på
ett tillfredsställande sätt ser över möjligheterna till
effektivisering och minskade kostnader.
Effekter av statliga insatser
En tydligare inriktning mot en bredare allmänhet märks
i arkivmyndigheternas arbete genom att tillgängligheten
har förbättrats. Digitalisering och ny teknik har även i
hög grad underlättat spridning av och förbättrat
tillgången till myndigheternas arkivbestånd. Information
kan därmed även tillhandahållas på andra ställen än i
arkivinstitutionerna, t.ex. via Internet och andra
nätverk. Den nyligen inledda verksamheten där
databaser i olika länder knyts samman underlättar
ytterligare åtkomsten av arkivens bestånd. I takt med
arkivmyndigheternas arbete för att öka tillgängligheten
till arkiven har också intresset för att nyttja dess bestånd
ökat. Särskilt märks detta inom släktforskningen, vilket
vuxit till en folkrörelse.
Slutsatser
Arkivmyndigheterna har i allt väsentligt uppnått de för
verksamheten uppsatta långsiktiga, övergripande målen.
Verksamheten svarar mot kravet på en effektiv
användning av insatta resurser. Från denna bedömning
gör regeringen en reservation för Språk- och
folkminnesinstitutet, se vidare under anslaget för
myndigheten. Arkivmyndigheternas
verksamhetsinriktning bör därför bibehållas.
9.3 Anslag
F 1. Riksarkivet och landsarkiven
1995/96
Utgift
337 126
1
Anslag
s-
sparan
de
33 343
Därav
1996
Utgift
227 100
1997
Anslag
223 973
Utgifts
-
progno
s
232 206
1998
Förslag
226 435
1999
Beräkna
t
232 464
2000
Beräkna
t
238 580
1. Beloppen anges i tusental kronor
Riksarkivet och landsarkiven är statliga
arkivmyndigheter med särskilt ansvar för den statliga
arkivverksamheten och för arkivvården i landet som
framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen
(1991:446) och instruktionen för Riksarkivet och
landsarkiven (1995:679).
En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret
1995/96 visar att Riksarkivet och landsarkiven hade ett
anslagssparande på 33 343 000 kronor. Regeringen har
därför funnit det möjligt att som besparing dra in 5
miljoner kronor av anslagssparandet. Besparingen har
använts för att finansiera vissa överskridanden inom
utgiftsområdet. Enligt Riksarkivets prognos för
innevarande budgetår kommer anslagssparandet att vara
19 miljoner kronor. Riksarkivet vidtar detta långsiktiga
sparande bl.a. för att kunna klara redan nu förutsedda
hyresökningar under de närmast kommande åren,
nödvändig arkivdepåexpansion och en utökad regional
landsarkivorganisation. Anslagssparandet bedöms i
huvudsak vara förbrukat vid utgången av år 1999.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Riksarkivet och landsarkiven har arbetat efter sina
långsiktiga mål och verksamhetsmål varvid t.ex. kan
nämnas att Riksarkivet och landsarkiven avslutat
inspektionerna och besöken hos statliga myndigheter,
inom ramen för projektet samordnad tillsyn (SATS).
För närvarande pågår en uppföljning av de huvudsakliga
bristerna i myndigheternas arkivhantering. Flera
insatser har vidare gjorts för att öka samverkan mellan
dels arkivmyndigheter och arkivbildande myndigheter,
dels mellan de olika kulturarvsområdena samt mellan
arkivmyndigheter och näringsliv och internationella
organisationer. Antalet framtagna volymer liksom
antalet mikroficher hos Riksarkivet och landsarkiven
har ökat. Antalet registreringar av arkivhandlingar har
nästan tiodubblats, främst tack vare Sesam- och ALU-
projekt. Detta, liksom fler och bättre förteckningar, har
i hög grad ökat tillgängligheten till arkiven genom att
bestånden blivit mer lättillgängliga samtidigt som
arkivmyndigheternas arbete underlättats. I tabell 1
redovisas vissa uppgifter som sammantaget visar att
intresset för arkivmaterial ökar. Detta är ett led i
Riksarkivet och landsarkivens arbete för ökad
tillgänglighet till arkiven, vilket effektiviserats utan att
kostnaderna därför har ökat.
TABELL 1: REDOVISNING AV VISSA MÄTBARA
PRESTATIONER
1993/94
1994/95
1996/97
(18 MÅN)
Framtagna volymer
151 658
169 012
315 752
Mikrokort tillgängliga
för forskning
1 488
867
2 005
782
3 364
790
Försäljning av
mikrokort
241 000
207 953
191 493
Uthyrning av
mikrokort
282 286
311 930
444 619
Besvarande av
skriftliga
förfrågningar
12 647
13 398
25 851
För budgetåret 1998 föreslår regeringen att anslaget
ökas med 850 000 kronor för verksamheten vid
Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek. För leveranser av
arkiv tillförs anslaget 1 893 000 kronor från berörda
myndigheter. För mikrofilmning av
kyrkobokföringshandlingar sker en överföring på
1 065 000 kronor från utgiftsområde 3. Besparing på
statlig konsumtion föreslås tas ut med 500 000 kronor.
Därutöver har beräknats en ytterligare besparing på
2 300 000 kronor.
Regeringen föreslår nedan att bidragen till
länsarkiven, som nu anvisas under detta anslag,
inordnas i det system som gäller för övrig regional
kulturverksamhet. Bidraget föreslås bli anvisat under ett
nytt anslag, benämnt Bidrag till regional
arkivverksamhet. Förevarande anslag minskas därför
med 2 320 000 kronor.
Svensk arkivinformation (SVAR)
SVAR är en delvis avgiftsfinansierad verksamhet som
på moderna medier skall bevara, bearbeta och sprida
arkivinformation. SVAR:s verksamhet, vilken främst är
förlagd till Västernorrland, bygger till stor del på
arbetsmarknadsprojekt.
TABELL 2: SVAR:S INTÄKTSPROGNOS
19989
1999
2000
Anslag
12 900
12 900
12 900
Lönebidrag
4 600
4 000
3 700
EU-bidrag
2 000
2 000
1 000
Övriga bidrag
300
300
300
Försäljning av
mikrokort
7 000
6 500
6 400
Kurser, visningar,
uppdrag
1 500
1 600
1 700
Böcker,
arkivvårdsmaterial
500
500
500
Summa finansiering
28 800
27 800
26 500
ARKION
ARKION är en i huvudsak avgiftsfinansierad
verksamhet med syfte att med moderna medier öka
tillgängligheten till och bruket av arkiven. ARKION
arbetar bl.a. med att utveckla system för
informationsspridning, ta fram läromedel och
multimediaprodukter och att utbilda och sprida kunskap.
Detta förenas med att skapa arbetstillfällen, främst i
glesbygdsområden.
TABELL 3: ARKIONS INTÄKTSPROGNOS
1998
1999
2000
Anslag
672
672
672
Sesam
900
-
-
Lönebidrag
160
160
160
ALU-projekt
2 700
2 700
2 700
Kulturarvsprojekt
1 500
1 500
1 500
Utbildningsprojekt
250
250
250
Summa
6 182
5 282
5 282
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några
invändningar.
Slutsatser
Riksarkivets och landsarkivens verksamhet svarar mot
kravet på en effektiv användning av insatta resurser.
Inriktningen för myndigheten bör ligga fast.
Regeringen föreslår att Riksarkivet och landsarkiven
för budgetåret 1998 anvisas 226 435 000 kronor. För
budgetåret 1999 beräknas anslaget till 232 464 000
kronor och för budgetåret 2000 till 238 580 000 kronor.
F 2. Arkivet för ljud och bild
1995/96
Utgift
36 231
1
Anslag
s-
sparan
de
2 086
Därav
1996
Utgift
26 000
1997
Anslag
25 213
Utgifts
-
progno
s
25 813
1998
Förslag
25 434
1999
Beräkna
t
26 137
2000
Beräkna
t
26 861
1. Beloppen anges i tusental kronor.
Arkivet för ljud och bild (ALB) skall möjliggöra
forskning i svensk kultur och samhälle genom att
tillhandahålla den del av mediautbudet i Sverige som
offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder.
Myndighetens verksamhet vilar på pliktexemplarslagens
(1993:1392) grunder.
ALB är kontaktorgan för den internationella
samarbetsorganisationen International Association of
Sound and Audiovisual Archives, IASA. ALB deltar
också i Round Table on Audovisual Records, där
representanter för biblioteks- och arkivorganisationer
samarbetar inom UNESCO:s ram.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96
visar ett anslagssparande om 2 miljoner kronor.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande
budgetår visar ett anslagssparande om 1,5 miljoner
kronor.
Regeringens överväganden
Resultatinformation och slutsatser
Av ALB:s årsredovisning framgår att myndigheten
bedriver ett kvalitetsäkringsarbete, bl.a. i form av
användarenkäter. Effekterna av verksamheten mäts
bl.a. genom antalet användare av ALB:s tjänster. En
annan bedömningsgrund av verksamhetens effekter som
ALB använder är de forskningsresultat som framlagts
efter utnyttjande av ALB:s samlingar. För närvarande
använder ca 80 forskare på doktorandnivå eller högre
ALB:s tjänster.
ALB har vidtagit åtgärder för att effektivisera
verksamheten genom att för budgetåret 1995/96 ställa
upp målet att omfattningen inom varje
verksamhetsområde skulle öka med fem procent utan att
kostnaderna skulle stiga i motsvarande grad.
Jämförelsetalen visar att en volymökning har skett inom
samtliga verksamhetsgrenar samt att styckkostnaderna
har sjunkit. Regeringen ser positivt på de vidtagna
effektiviseringsåtgärderna.
I ALB:s databaser registreras film, video, fonogram,
multimedia och sändningarna från de radio- och TV-
kanaler som omfattas av pliktexemplarslagen. Av TV-
sändingarna levereras nära hela utbudet. ALB bedriver
ett omfattande arbete med information och inkrävning
av det leveranspliktiga utbudet. Dessutom har ALB:s
fjärrlåneservice till högskole- och länsbiblioteken
utökats.
I ett internationellt perspektiv förefaller ALB ligga
väl framme inom verksamhetsområdet.
F 3. Språk- och folkminnesinstitutet
1995/96
Utgift
47 755
1
Anslag
s-
sparan
de
2 028
Därav
1996
Utgift
39 700
1997
Anslag
28 021
Utgifts
-
progno
s
31 449
1998
Förslag
27 761
1999
Beräkna
t
28 574
2000
Beräkna
t
29 412
1. Beloppen anges i tusental kronor
Myndigheten har enligt förordningen (1993:654) med
instruktion för Språk- och folkminnesinstitutet till
uppgift att samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och
ge ut material om dialekter, personnamn, ortnamn,
folkminnen, visor, folkmusik och den svenska jazzens
historia. Vidare skall institutet avge yttranden i ärenden
om fastställandet av ortnamn och granska förslag till
namn på allmänna kartor.
Språk- och folkminnesinstitutet har ett
anslagssparande på 2 028 000 kronor. Prognosen för
anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar
att utgifterna kommer att överskrida anslaget med 1,4
miljoner kronor. Överskridandet förklaras av
omställningskostnader i samband med personal-
minskningar.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Språk- och folkminnesinstitutet befinner sig i ett skede
av nyorientering. Institutet har under budgetåret
prioriterat bl.a. att öka tillgängligheten och spridningen
av resultaten av den vetenskapliga bearbetningen genom
en ökad digitalisering. Samlokalisering av enheter och
flyttning till nya lokaler har lett till effektivisering ur
driftssynpunkt och till sänkta hyreskostnader.
Besparing på statlig konsumtion föreslås tas ut med
867 000 kronor år 1998. Avgiftsinkomsterna har
beräknats till i genomsnitt 485 000 kronor per år.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket (RRV) har invändningar bl.a. på
grund av att tillfredsställande underlag inte lämnas,
verksamhetsmål inte redovisas och att det föreligger
svårigheter att knyta ihop verksamheten med de av
regeringen uttalade verksamhetsmålen. Avstämningar
mellan myndighetens egen redovisning och
riksredovisningen har inte gjorts, då dokumentation
saknas. Angående Språk- och folkminnesinstitutets del-
årsrapport har RRV invändningar mot
resultaträkningen, anslagsredovisningen,
finansieringsanalysen och prognosen. Med anledning av
RRV:s påpekanden har myndigheten redovisat till
regeringen att man planerar att utöka kanslifunktionen
genom omprioriteringar inom den egna verksamheten.
Regeringen gör bedömningen att denna åtgärd är
tillräcklig och förutsätter att årsredovisningen kommer
att förbättras.
Slutsatser
Mot bakgrund av tillgänglig information drar regeringen
slutsatsen att myndighetens huvudsakliga inriktning
överensstämmer med de mål som uppställts för
verksamheten. Verksamhetsinriktningen bör ligga fast.
Regeringen föreslår att för budgetåret 1998 anvisas
27 761 000 kronor. För budgetåret 1999 beräknas
anslaget till 28 574 000 kronor och för budgetåret 2000
till 29 412 000 kronor.
F 4. Svenskt biografiskt lexikon
1995/96
Utgift
6 555
1
Anslag
s-
sparan
de
1 132
Därav
1996
Utgift
4 900
1997
Anslag
3 413
Utgifts
-
progno
s
3 337
1998
Förslag
3 405
1999
Beräkna
t
3 501
2000
Beräkna
t
3 600
1. Beloppen anges i tusental kronor
Myndigheten har enligt förordningen (1988:630) med
instruktion för Svenskt biografiskt lexikon till uppgift att
fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt
biografiskt lexikon.
Svenskt biografiskt lexikon har ett anslagssparande
på 1 132 000 kronor. Regeringen har därför funnit det
möjligt att som en besparing dra in 500 000 kronor av
anslagssparandet. Prognosen för anslagsbelastningen
under innevarande budgetår visar ett anslagssparande på
708 000 kronor. Detta förklaras av att en tjänst är
vakant, men skall tillsättas.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Myndigheten Svenskt biografiskt lexikons mål är att
genomföra utgivningen av publikationen Svenskt
biografiskt lexikon. Med gällande vetenskaplig kvalitet
skall minst ett band ges ut vartannat år, dvs. ca 2,5
häften per år. En mindre försening i utgivningen beror
på svårigheterna att beräkna hur många personartiklar
som skall ingå i varje del av lexikonet, dvs. artiklarna
har blivit fler än beräknat. Hela sviten kan trots detta
planenligt beräknas vara utgiven omkring år 2015.
Svenskt biografiskt lexikon har för särskilda medel
överfört utgivna delar av lexikonet till CD-rom och
därmed ökat tillgängligheten.
Besparing på statlig konsumtion föreslås tas ut med
106 000 kronor år 1998. Avgiftsinkomsterna har
beräknats till i genomsnitt 265 000 kronor per år.
Regeringens bedömning med anledning
av revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inte
några invändningar.
Slutsatser
Mot bakgrund av ovanstående drar regeringen följande
slutsatser. Svenskt biografiskt lexikons verksamhet
svarar mot kravet på en effektiv användning av insatta
resurser. Myndighetens inriktning bör ligga fast.
Regeringen föreslår att för budgetåret 1998 anvisas
3 405 000 kronor. För budgetåret 1999 beräknas
anslaget till 3 501 000 kronor och för budgetåret 2000
till 3 600 000 kronor.
F 5. Bidrag till regional
arkivverksamhet
Nytt anslag
(förslag
)
2 320
1
1999
Beräkna
t
3 022
2000
Beräkna
t
4 841
1. Beloppen anges i tusental kronor
Regeringens överväganden
Bidrag till regional arkivverksamhet anvisas för
närvarande under anslaget till Riksarkivet och
landsarkiven. Regeringen har, efter överläggningar med
företrädare bl.a. för arkivsektorn, kommuner och
landsting beslutat att föreslå riksdagen att bidraget till de
regionala arkiven skall inordnas i det statliga stödsystem
som riksdagen godkänt för bidrag till regionala
kulturinstitutioner (prop. 1996/97:3, bet.
1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).
Syftet med att inordna det statliga stödet till regional
arkivverksamhet i systemet med stödenheter är att bättre
integrera arkivområdet i den regionala kulturpolitiken
tillsammans med museer och andra institutioner. De
regionala arkiven förvaltar betydande arkivbestånd och
samlingar med stort kulturhistoriskt värde. De arbetar
på uppdrag av ett rikt föreningsliv och en ideell sektor
och de är en resurs för såväl offentlig som privat sektor.
Arkiven efterfrågas bl.a. inom vetenskaplig forskning,
släkt- och hembygdsforskning, skola och kulturliv.
De regionala arkiv som omfattas av det statliga
bidraget är de 20 länsarkiv, främst bestående av
folkrörelsearkiv, vilka i dag erhåller s.k.
föreståndarbidrag från Riksarkivets nämnd för enskilda
arkiv. En förutsättning för att bidrag i form av
stödenheter skall komma i fråga är att verksamheten
även stöds av kommun eller landsting. Länsarkiven
finansieras i dag till ca 75 % av kommun och landsting.
Bidragsmottagarna skall vidare uppfylla vissa fastställda
mål för verksamheten och redovisa resultat av denna.
Riksarkivet skall ange närmare villkor för verksamheten
samt följa upp och utvärdera denna.
Bidraget indelas i schablonbelopp, benämnda
stödenheter, på 100 000 kronor. I dag erhåller varje
länsarkiv ett s.k. föreståndarbidrag på 116 000 kronor.
Detta belopp bör förbli oförändrat. Med utgångspunkt
från detta beräknar regeringen bidraget till länsarkiven
till 2 320 000 kronor år 1998, vilket motsvarar 20
stödenheter. Bidraget bör anvisas under ett nytt anslag
benämnt Bidrag till regional arkivverksamhet.
Regeringen föreslår att för budgetåret 1998 till
anslaget anvisas 2 320 000 kronor. Anslaget till
Riksarkivet och landsarkiven minskas med samma
belopp. För år 1999 beräknas anslaget till 3 022 000
kronor och för år 2000 till 4 841 000 kronor. Därvid
har beräknats en ökning med 600 000 kronor år 1999
och med 1 600 000 kronor år 2000.
10 G Kulturmiljö
10.1 Omfattning/ändamål
Verksamhetsområdet omfattar anslagen
Riksantikvarieämbetet, Bidrag till kulturmiljövård,
Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets
fästningar samt Avgiftsfinansierad verksamhet: Riks-
antikvarieämbetets uppdragsverksamhet.
Arbetet för kulturmiljön syftar till att bevara och
förmedla det kulturarv som är förknippat med den
fysiska livsmiljön. Här ingår också viss arkiv- och
biblioteksverksamhet.
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer
är central förvaltningsmyndighet för kulturmiljön. På
den regionala nivån ansvarar länsstyrelserna för
kulturmiljöns myndighetsarbete och de regionala
museerna för kunskapsuppbyggnaden. När det gäller
vård samt information och publikverksamhet har
länsstyrelserna ett övergripande ansvar för att insatser
kommer till stånd, medan det ankommer på de
regionala museerna att hålla kompetens och utföra de
konkreta uppgifterna. Tillsammans utgör länsstyrelserna
och de regionala museerna kulturmiljösektorns
regionala organisation. På den lokala nivån verkar
kommunerna inom hela kulturmiljöns ansvarsområde.
För sina insatser i det statliga kulturmiljöarbetet får
de regionala museerna ersättning genom statsbidraget
till regionala museer.
År 1996 utfördes ca 660 årsverken inom den statliga
kulturmiljösektorn. Av dessa utfördes 140 vid
länsstyrelserna och 250 inom Riksantikvarieämbetets
avgiftsfinansierade arkeologiska uppdragsverksamhet.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997 1
1998
1999
2000
707,3
491,9
381,7
423,9
443,0
449,7
1 Varav 16 miljoner kronor på tilläggsbudget
Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
En ökad satsning på informations- och
publikverksamhet har bidragit till ett ökat allmänt
intresse för kulturmiljön. Exploateringen av mark- och
vattenområden har minskat jämfört med tidigare år,
vilket bl.a. inneburit en minskad belastning på
kulturmiljövärdena i landskapet samtidigt som
volymerna i den arkeologiska uppdragsverksamheten
har minskat kraftigt. De av EU medfinansierade
miljöstöden inom ramen för den gemensamma
jordbrukspolitiken har väsentligt förbättrat
förutsättningarna för bevarandet av odlingslandskapets
kulturvärden. Samtidigt har minskade resurser från
länsarbetsnämnderna och även kommunerna lett till
försämrade förutsättningar för forn- och
landskapsvården i övrigt. De särskilda
sysselsättningsmedel som har utgått för budgetåret har
givit goda effekter både från sysselsättnings- och
kulturmiljösynpunkt. Samtidigt är efterfrågan på
medlen för byggnadsvård fortsatt mycket stor.
Större förändringar
Inom ramen för jordbrukets miljöprogram har ett
särskilt stöd för bevarande av odlingslandskapets
kulturmiljövärden införts. Länsstyrelserna har utökat
antalet anställda inom kulturmiljöområdet, särskilt när
det gäller kompetens avseende kyrkliga kulturminnen
och kulturlandskap. Genom EU:s strukturfonder har
förutsättningarna för att uppnå målen för
verksamhetsområdet förbättrats. Riksantikvarieämbetet
och länsstyrelserna har disponerat särskilda
sysselsättningsmedel för byggnadsvård.
Prioriteringar för 1998
Den inriktning som regeringen redogjorde för i
propositionen (prop. 1996/97:3) om kulturpolitik ligger
fast. Kulturarvets demokratiska funktioner skall
utvecklas. Under år 1998 bör arbetet för en långsiktigt
hållbar utveckling prioriteras. Därvid bör medverkan i
arbetet med att skapa sysselsättningsinsatser för
byggnadsvård samt regional utveckling särskilt
uppmärksammas.
10.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Verksamhetsområdet behandlades hösten 1996 i
propositionen om kulturpolitik. Där redogjorde
regeringen för inriktningen på de framtida insatserna
inom kulturmiljöområdet.
Målen för kulturmiljöorganisationen var under
budgetåret 1995/96 att bevara och levandegöra
kulturarvet, stärka den lokala och regionala kulturella
identiteten, syfta till kontinuitet i utvecklingen av den
yttre miljön, möta hoten mot kulturmiljön samt bidra till
att öka medvetenheten om estetiska värden och
historiska sammanhang.
De av EU medfinansierade miljöstöden inom ramen
för den gemensamma jordbrukspolitiken har väsentligt
förbättrat förutsättningarna för bevarandet av
odlingslandskapets kulturvärden. Det särskilda
kulturmiljöstödet inom ramen för jordbrukets
miljöprogram har rönt avsevärt större efterfrågan än
vad som kunnat förutses, vilket fått till följd att
utbetalningarna för år 1996 uppgick till 243 miljoner
kronor mot beräknade 100 miljoner kronor. För
återstående del av den femåriga programperioden har
tillgängliga medel utökats samtidigt som stödet stängts
för nya sökanden.
I propositionen (prop. 1997/98:2) Hållbart fiske och
jordbruk föreslår regeringen att det inom
miljöprogrammet införs en ny åtgärd för bevarande av
samiska kulturmiljöer.
Samtidigt som bevarandet av odlingslandskapets
kulturvärden har förbättrats har dock förutsättningarna
för den långsiktiga forn- och landskapsvården i övrigt
försämrats genom minskade resurser från
länsarbetsnämnderna och även kommunerna.
Redovisningar av effekterna av de särskilda
sysselsättningsmedel som tidigare år har utgått till
byggnadsvård visar på mycket goda resultat. De extra
sysselsättningsmedel som utgick till
Riksantikvarieämbetet våren 1994 om sammanlagt 431
miljoner kronor har medfört att ca 1 000 kulturhistoriskt
värdefulla byggnader som annars skulle ha rivits eller
förstörts har kunnat restaureras. För varje bidragsmiljon
har nästan två miljoner satsats från annat håll.
Sysselsättningseffekterna kan totalt beräknas till
närmare 4 000 årsarbetskrafter, vilket får bedömas vara
ett mycket gott resultat. De samlade erfarenheterna från
denna typ av satsningar har legat till grund för
regeringens beslut i maj 1997 om 25 miljoner kronor ur
den s.k. Östersjömiljarden för att utveckla svensk –
polska byggnadsvårdsprojekt inom ramen för den s.k.
Hallandsmodellen. Detta pilotprojekt är den hittills
största gemensamma kulturmiljösatsningen i
Östersjöregionen.
För att ta till vara och utveckla de goda effekterna av
de särskilda sysselsättningsmedel som tidigare år har
utgått till byggnadsvård föreslår regeringen att
sysselsättningsinsatser syftande till en långsiktigt hållbar
byggnadsvård skall prioriteras under år 1998 (se
utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv).
De minskade investeringarna i utbyggnaden av
infrastruktur får bedömas ha medfört bättre
förutsättningar för att bevara kulturminnen och
kulturmiljöer jämfört med tidigare år. Samtidigt har de
inneburit att volymen för den arkeologiska
uppdragsverksamheten minskat.
Kulturmiljön berörs också av regeringens arbete för
ett ekologiskt hållbart samhälle. Betydelsefulla insatser
har gjorts bl.a. när det gäller att utveckla ett återbruk av
traditionella material och tekniker inom
byggnadsvården.
Det allmänna intresset för kulturmiljön har sannolikt
aldrig varit större än nu. Detta kan utläsas bl.a. i
omfattningen av mediernas bevakning av området. Det
framgår vidare av t.ex. ett ökat besöksantal till
Kulturhusens dag och en markant ökad bokförsäljning
samt utlåning vid Riksantikvarieämbetets bibliotek.
Lokal och regional identitet har i ökad omfattning
kommit att utgöra ett motiv vid fördelningen av
kulturmiljöområdets resurser, t.ex. vid fördelningen av
sakanslagsmedel för byggnadsvård.
I arbetet med EU:s strukturfonder har
kulturarvsområdet särskilt uppmärksammats, inte
minst när det gäller kulturturism. Genom EU:s
strukturfonder får förutsättningarna för att uppnå målen
för verksamhetsområdet bedömas ha förbättrats, särskilt
när det gäller att levandegöra kulturarvet och stärka den
kulturella identiteten.
Roll- och ansvarsfördelningen inom
kulturmiljöorganisationen har utvecklats i riktning mot
ökad samsyn på mål och strategier för verksamheten
bland regionala företrädare på länsstyrelser och
länsmuseer. På sikt bör den tydligare roll- och
ansvarsfördelningen väsentligt förbättra
förutsättningarna för kulturmiljösektorns
måluppfyllelse.
Länsstyrelserna
Under budgetåret 1995/96 har länsstyrelserna framför
allt prioriterat arbetet med jordbrukets miljöstöd,
kyrkliga kulturminnen, byggnadsvård samt
fornminnesärenden. Ett flertal länsstyrelser har arbetat
med strategier och program för kulturmiljöarbetet i
länet. Ärenden om byggnadsminnen har generellt givits
låg prioritet.
Ansvaret för prövning av ärenden om kyrkliga
kulturminnen har från den 1 juli 1995 förts över från
Riksantikvarieämbetet till länsstyrelserna. En
utvärdering genomförs för närvarande av
Riksantikvarieämbetet. Den skall redovisas till
regeringen senast den 1 oktober 1997.
Med anledning av de utökade resurser som tillförts
länsstyrelserna har dessa, med något enstaka undantag,
förstärkt kulturmiljöområdet. Förstärkningen har i
första hand gällt kyrkoantikvarisk kompetens.
Länsstyrelserna har svarat för den regionala
administrationen av kulturmiljöstödet inom ramen för
jordbrukets miljöprogram. Miljöstödsarbetet har
inneburit att den tvärsektoriella samverkan vid
länsstyrelserna fördjupats.
Kulturmiljö och kulturarv har under senare år allt
mer integrerats i strategier för regional utveckling. Ett
antal länsstyrelser bedöms ha hunnit mycket långt i detta
arbete. Under budgetåret 1995/96 satsade
länsstyrelserna sammanlagt drygt 30 miljoner kronor av
regionala utvecklingsmedel på kultur- och
kulturarvsområdet. Medlen har huvudsakligen använts
till investeringar och aktiviteter som stärker sambandet
mellan kultur, turism och regional utveckling.
Länsstyrelsernas kulturmiljöfunktioner har i flera fall
deltagit i arbetet med EU:s strukturfonder.
Kulturmiljöområdets sakanslagsmedel har utnyttjats som
nationell medfinansiering för olika typer av EU-medel.
Enligt regeringens bedömning har
kulturmiljöfunktionernas bidrag till länsstyrelsernas
samlade verksamhet för regional utveckling och en god
livsmiljö generellt sett stärkts. De utökade resurser och
den överföring av beslutanderätten som har tillförts
området har inneburit bättre förutsättningar för
länsstyrelserna att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv på
det regionala kulturarvet.
Sammanfattande bedömning och slutsatser
Regeringen bedömer att verksamheten har gett goda
resultat och resurserna har använts på ett ändamålsenligt
sätt. Verksamheten har i allt väsentligt uppfyllt de
uppställda målen. En samlad bedömning av
verksamhetsområdet talar för att områdets
huvudinriktning bör bibehållas.
10.3 Anslag
G 1. Riksantikvarieämbetet
1995/96
Utgift
202 522
1
Anslag
s-
sparan
de
7 826
Därav
1996
Utgift
140 900
1997
Anslag
147 586
Utgifts
-
progno
s
154 412
1998
Förslag
136 979
1999
Beräkna
t
150 845
2000
Beräkna
t
152 250
1. Beloppen anges i tusental kronor
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) skall som central
förvaltningsmyndighet för kulturmiljön bl.a. bevaka
kulturmiljöintressen i samhällsplaneringen, leda arbetet
med att inventera och bygga upp kunskapen om
kulturmiljöer och kulturminnen, handlägga frågor om
vård och bevarande av kulturmiljön och kulturminnen,
utarbeta allmänna råd samt främja utbildning och
information om kulturmiljön. RAÄ skall också följa det
regionala kulturmiljöarbetet och biträda länsstyrelserna i
ärenden som rör dessa, medverka i EU-arbetet och i det
internationella arbetet med kulturmiljön, svara för
konservering och vård av kulturminnen och
kulturföremål samt bygga upp kunskapen på området.
Myndigheten skall även ha ett specialbibliotek inom
området kulturmiljö, arkeologi, medeltidens
konsthistoria och numismatik. RAÄ är vidare
kontaktkontor för EU:s kulturarvsprogram Raphael.
Riksantikvarieämbetet hade budgetåret 1995/96 ett
anslagssparande på 7,8 miljoner kronor.
Anslagssparandet avses användas bl.a. för extra
kostnader för interna organisationsförändringar.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
RAÄ har satsat särskilt på att följa upp, förankra och
utveckla roller och ansvar i den regionala
organisationen. En omfattande dialog har skett med
företrädare för länsstyrelser, länsmuseer och vissa
större museer. Under budgetåret 1997 har myndigheten
påbörjat en fördjupad dialog med andra centrala
myndigheter.
Inom myndighetsarbetet har RAÄ genomfört flera
viktiga utvecklingsuppgifter. Bland annat har
myndigheten deltagit i arbetet med att införa de av EU
medfinansierade miljöstöden inom ramen för den
gemensamma jordbrukspolitiken, ansvarat för EU-
program inom kulturarvsområdet och genomfört
överföringen av ansvaret för handläggningen av
kyrkoärenden till länsstyrelserna. Samtidigt har dessa
uppgifter varit så omfattande att det har blivit lite
utrymme över för riktade uppföljningsinsatser och för
långsiktigt utvecklingsarbete.
Inom kunskapsuppbyggnaden har vissa framsteg
gjorts, huvudsakligen i utvecklingen av
dataapplikationer för kunskapsbaserna över landskap
och bebyggelse. Däremot har arbetet med att utveckla
den IT-baserade tillgängligheten till fornminnesregistret
inte kommit vidare i önskvärd takt. Enligt regeringens
bedömning är det här angeläget att inga ytterligare
förseningar uppstår. Möjligheten att snabbt och effektivt
tillhandahålla relevanta digitala kunskapsunderlag till
berörda parter är av stor betydelse för måluppfyllelsen
för kulturmiljön. Regeringen avser att i regleringsbrev
för år 1998 återkomma till de krav som bör ställas på
RAÄ i detta avseende.
I vården av RAÄ:s egna fastigheter har de
upprustningar och byggen som kunde starta med stöd av
sysselsättningsmedel från åren 1991-93 nu helt slutförts.
Arbetet med att minska de skadliga effekterna av
luftföroreningarnas inverkan på kulturarvet har fått
positiv uppmärksamhet internationellt.
Projektet Tradition och byggproduktion har en
inriktning på regionala nätverk av bygghyttor. Det har
haft stor betydelse för spridning och utbyte av
kunskaper och erfarenheter inom byggnadsvården. De
utbildningsinsatser som genomförts med tyngdpunkt på
Sesam-projektets (se vidare under avsnitt H Museer och
utställningar) korttidsutbildning har ökat medvetenheten
om betydelsen av förebyggande konservering och lett
till ökad rådgivning i magasinsfrågor.
När det gäller det publika arbetet har RAÄ satsat på
ökad IT-utbyggnad. Bokförsäljningen har ökat markant
och besökarantalet till Kulturhusens dag har ökat med
60 %. Det nya Birkamuseet invigdes sommaren 1996
och har bidragit till ett avsevärt ökat antal besökare.
Enkäter till publiken vid RAÄ:s fastigheter visar ett
mycket positivt gensvar på de insatser som RAÄ har
gjort för att utveckla dessa miljöer som besöksmål.
ENTRÉLAGDA BESÖK VID RAÄ:S FASTIGHETER
1993/94
1994/95
1995/96
(12 MÅN)
1995/96
(18 MÅN)
Birka
52 000
55 000
58 000
125
000
Glimmingehu
s
63 000
70 000
75 000
120
000
Eketorp
92 000
73 000
74 000
124
000
Övriga
66 000
86 000
74 000
100
000
Totalt
273 000
284 000
281 000
469 000
Utlåningen vid biblioteket har ökat med ca 20 %.
Enkäter visar att litteratursamlingarna och arkivet väl
tillgodoser efterfrågan och att servicen upplevs som
god.
Den interna organisationsförändring av RAÄ som
inleddes budgetåret 1994/95 har fortsatt.
I propositionen om kulturpolitik anförde regeringen
att man i avvaktan på erfarenheterna av RAÄ:s nya
organisation inte var beredd att föreslå förändringar i
uppdragsverksamhetens ställning. Regeringen har gett
Riksantikvarieämbetet i uppdrag att till den 1 mars 1998
redovisa underlag om organisationsfrågorna.
Under budgetåret 1997 pågår arbetet med att
förbereda Statens historiska museers skiljande från
RAÄ den 1 januari 1998. RAÄ resp. Statens historiska
museer är i en redovisning i mars 1997 överens om de
principiella samt ekonomiska förutsättningarna för
skiljandet. Som en konsekvens av skiljandet bör en
omfördelning ske mellan anslagen så att den nya
anslagsfördelningen svarar mot den ansvars- och
verksamhetsfördelning som bör råda mellan de båda
myndigheterna. Därför föreslås att 4 254 000 kronor
som beräknats för anslagsposten H 1.1 Statens
historiska museer förs till anslaget G 1
Riksantikvarieämbetet. Detta motsvarar det förslag som
förts fram av museerna och RAÄ gemensamt. Med
anledning av skiljandet bör ändringar göras i de lagar
där myndigheten nämns, nämligen lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m. och vattenlagen (1983:251).
Regeringen redovisar sina förslag om sådana ändringar
under avsnitt 2 Lagtext.
RAÄ disponerar under innevarande budgetår
sammanlagt 3,7 miljoner kronor i engångsanvisningar
för särskilda insatser avseende industriminnen resp.
byggnadshyttor. För budgetåret 1998 minskas anslaget
med nämnda belopp.
För innevarande budgetår har RAÄ bemyndigats att
disponera 10 miljoner kronor av anslaget G 2 Bidrag till
kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad för att
utveckla och fördjupa kunskapsunderlaget avseende
landskapets kulturvärden och bebyggelse. Med
anledning av att dessa medel samt ytterligare 600 000
kronor återförs till sakanslaget minskar anslaget till
Riksantikvarieämbetet under år 1998 med 10,6 miljoner
kronor.
Besparing på statlig konsumtion föreslås tas ut med
1,5 miljoner kronor år 1998. Därutöver har beräknats
en ytterligare besparing på 1,4 miljoner kronor.
Avgiftsinkomsterna har beräknats till 32 miljoner
kronor per år.
För budgetåret 1999 har beräknats att anslaget tillförs
7,2 miljoner kronor för ökad hyra och 2,7 miljoner
kronor engångsvis för flyttkostnader i samband med en
ombyggnad av myndighetens lokaler.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Den arkeologiska uppdragsverksamheten inom RAÄ
innefattar undersökningar och utredningar som
föranleds av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
och som utförs av RAÄ:s avdelning för arkeologiska
undersökningar (UV) mot avgift.
Den arkeologiska uppdragsvolymen har under
budgetåret 1995/96 varit avsevärt lägre än föregående
år. Detta har medfört omställningsproblem och
nödvändiga rationaliseringar av verksamheten. Ett
åtgärdsprogram som syftar till att bättre dimensionera
organisationen efter volymen på de prognostiserade
intäkterna har påbörjats och en strategi för att göra
verksamheten mindre konjunkturkänslig är under
utveckling. En publiceringsstrategi har tagits fram för
att resultaten från undersökningarna skall kunna tas till
vara bättre. Kvalitetskontroll av undersökningarna har
införts. Regelbundet samarbete har inletts med
universiteten för att resultaten av undersökningarna
bättre skall kunna integreras i den akademiska
forskningen.
UPPDRAGS-
VERKSAMHET
(TUSENTAL
KRONOR)
INTÄKTER
(SOM FÅR
DISPONER
AS)
KOSTNADE
R
RESULT
AT
(INTÄKT
-
KOSTNA
D)
KOSTNAD
S -
TÄCKNIN
G
%
Utfall
1995/96
220
223
- 3
99
varav 1996
144
150
- 6
96
Prognos
1997
115
121
- 6
95
Budget 1998
100
120
- 20
80
Beräknat
1999
80
Beräknat
2000
80
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har i revisionsberättelse invänt mot
att anslaget B 17 Kulturstöd vid ombyggnad m.m. har
överskridits med 4,3 miljoner kronor utan regeringens
medgivande. Anledningen till överskridandet är
felaktiga utbetalningar vid Länsstyrelsen i Uppsala län
och Länsstyrelsen i Malmöhus län. Regeringen
redovisar sin bedömning med anledning av
länsstyrelsernas utbetalningar under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.
Regeringen har genom en ändring av innevarande års
regleringsbrev förtydligat RAÄ:s rätt att delegera
dispositionsrätten till anslaget till länsstyrelserna. RAÄ
har vidare tagit fram ett uppföljningssystem för
sakanslaget. Regeringen förutsätter därmed att RAÄ har
en noggrann uppföljning och kontroll över
anslagsutvecklingen.
Slutsatser
Verksamheten har gett goda resultat och resurserna har
använts på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen bedömer
att verksamheten i allt väsentligt har uppfyllt de
uppställda målen. En samlad bedömning talar för att
anslagets huvudinriktning bör bibehållas.
Regeringen föreslår att för budgetåret 1998 anvisas
136 979 000 kronor. För budgetåret 1999 beräknas
anslaget till 150 845 000 kronor och för budgetåret 2000
till 152 250 000 kronor.
G 2. Bidrag till kulturmiljövård
1997
Anslag
240 337
1,2,
3
Utgifts
-
progno
s
175
957
1998
Förslag
236 937
1999
Beräkna
t
242 140
2000
Beräkna
t
247 484
1. Beloppen anges i tusental kronor
2. Anslaget Kulturmiljövård och kulturstöd vid ombyggnad
3. Varav 16 miljoner kronor på tilläggsbudget
Bidrag utgår enligt förordningen (1993:379) om bidrag
till kulturmiljövård. Bidragsbestämmelserna innebär i
korthet att bidrag utgår för byggnadsvård samt forn- och
landskapsvård. Medel får även utgå bl.a. för vissa
arkeologiska undersökningskostnader samt till vård och
underhåll av vissa kyrkliga inventarier. Vidare utgår
också bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll
av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Frågor
om bidrag prövas av Riksantikvarieämbetet (RAÄ)
eller, efter ämbetets bemyndigande, av länsstyrelsen.
Från den 1 juli 1997 får medel användas enligt 10 §
förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård
när det finns särskilda skäl för att täcka kostnader för att
ta till vara fornfynd (prop. 1996/97:99).
Prognosen för anslaget visar på ett sammanlagt
sparande på 64 380 000 kronor. Skälet till detta är att
vissa beslut som fattats under innevarande år faller ut
för betalning under senare år. Anslagssparandet är
således reserverat för utbetalningar under kommande
år.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Vid fördelningen av bidrag till byggnadsvård utgår
länsstyrelserna alltid från de kulturhistoriska värdena
och behoven. De har dock möjlighet att också väga in
sysselsättnings-, utbildningsmässiga och
regionalekonomiska motiv samt betydelsen för kulturliv
och besöksnäring. På så sätt har anslaget utnyttjats för
medfinansiering av projekt som är av betydelse för olika
samhällsintressen. Även vid fördelningen av bidrag till
fornvård- och kulturlandskapsvård har objekt av
betydelse för turism och rörligt friluftsliv särskilt
beaktats. Medel från de förutvarande anslagen B 15
Kulturmiljövård och B 17 Kulturstöd vid ombyggnad
m.m. har t.ex. utgjort nationell medfinansiering för
olika typer av EU-stsöd.
Av skäl som redovisas under anslaget G 1
Riksantikvarieämbetet föreslås att 10,6 miljoner kronor
som tidigare beräknats under anslaget G 1
Riksantikvarieämbetet i stället beräknas under
förevarande anslag.
Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens
förslag när det gäller ett förändrat kostnadsansvar för
arkeologisk fyndhantering och konservering (prop.
1996/97:99, bet. 1996/97:KrU12, rskr. 1996/97:230).
För att svara mot den nya bidragsgivning för
konservering av nytt uppdragsarkeologiskt material som
beslutats bör 2 miljoner kronor som tidigare beräknats
för anslagsposten H 1.1 Statens historiska museer i
stället beräknas under detta anslag. Med anledning av
dessa överföringar ökar anslaget Bidrag till
kulturmiljövård under år 1998 med sammanlagt 12,6
miljoner kronor.
Beställningsbemyndiganden
Beställningsbemyndiganden för Bidrag till
kulturmiljövård och beräknad anslagspåverkan under
perioden 1998 – 2001 och senare. Regeringen föreslår
ett beställningsbemyndigande på 10 miljoner kronor för
utbetalning efter år 1998, dock längst t.o.m. år 2001.
1998
1999
2000
2001
OCH
SENA
RE
SUMM
A
Utnyttjat
bemyndigande
t.o.m. 1995/96
-
-
-
-
-
Anvisat
bemyndigande för
1997
40
10
10
-
20
Begärt
bemyndigande för
1998
-
8
2
-
10
Summa
40
18
12
-
30
Slutsatser
Verksamheten har gett goda resultat och resurserna har
använts på ett ändamålsenligt sätt. Regeringen bedömer
att verksamheten i allt väsentligt har uppfyllt de
uppställda målen. En samlad bedömning talar för att
anslagets huvudinriktning bör bibehållas.
Regeringen föreslår att för budgetåret 1998 anvisas
236 937 000 kronor. För år 1999 beräknas anslaget till
242 140 000 kronor och för år 2000 till 247 484 000
kronor.
G 3. Restaureringsarbeten vid de
kungliga slotten och rikets
fästningar
1995/96
Utgift
75 000
1
Anslag
s-
sparan
de
Därav
1996
Utgift
50 000
1997
Anslag
50 000
Utgifts
-
progno
s
50 000
1998
Förslag
50 000
1999
Beräkna
t
50 000
2000
Beräkna
t
50 000
1. Beloppen anges i tusental kronor
Regeringen har i tidigare budgetproposition
1992/93:100 bil. 8 redogjort för Statens fastighetsverks
förvaltning av de kungliga slotten och rikets fästningar
m.m. där omfattande restaureringsarbeten kommer att
ske under den närmaste tioårsperioden. Riksdagen
godkände regeringens förslag om restaurerings- och
investeringsplaner om 630 miljoner kronor för de
kungliga slotten och rikets fästningar. Kostnaderna för
dessa arbeten skall enligt riksdagens beslut
anslagsfinansieras. Från dessa fastigheter erhåller
Statens fastighetsverk inte några hyresintäkter.
Utöver ovan redovisade restaureringsarbeten
genomförs även andra underhållsåtgärder som
finansieras genom ianspråkstagande av del av
verksamhetens resultat.
Riksrevisionsverket reviderar anslaget i samband
med den ordinarie revisionen i Statens fastighetsverk.
Eftersom kostnaderna för restaureringsarbetena och
investeringarna inte är jämt fördelade över tiden är det
av praktisk betydelse för Statens fastighetsverk att ha
möjlighet att överföra medel mellan olika år.
Under tidigare budgetår har detta varit ett
reservationsanslag, men av misstag angavs i
budgetpropositionen för år 1997 endast anslag.
Regeringen föreslår att anslaget återgår till att vara
ett reservationsanslag.
Slutsatser
Restaureringsarbeten och investeringar i de kungliga
slotten samt rikets fästningar bör även i fortsättningen
delvis vara anslagsfinansierade samt anvisas på ett
reservationsanslag.
För budgetåret 1998 har anslaget beräknats till
50 000 000 kronor och för 1999 till 50 000 000 kronor
11 H Museer och utställningar
11.1 Omfattning/ändamål
Verksamhetsområdet omfattar anslagen Centrala
museer: Myndigheter, Centrala museer: Stiftelser,
Bidrag till regionala museer, Bidrag till vissa museer,
Stöd till icke-statliga kulturlokaler, Stiftelsen
Riksutställningar samt Utställningsgarantier och inköp
av vissa kulturföremål.
Musei- och utställningsverksamheten syftar till att
bevara och förmedla vårt kulturarv. I
verksamhetsområdet ingår också viss arkiv- och
biblioteksverksamhet knuten till institutionerna.
Inom verksamhetsområdet (exklusive Bidrag till
vissa museer) är ca 2 500 personer anställda, varav ca
650 med lönebidrag.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
1
264,7
862,4
996,6
932,6
971,8
1
001,2
Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
Inom verksamhetsområdet har Sesam-projektets
förstärkning av arbetet med föremålssamlingarna
bidragit till en positiv fokusering på detta
verksamhetsfält och en förbättring av tillgängligheten till
denna del av kulturarvet. Särskilda satsningar har i flera
fall lett till att antalet ungdomar ökat bland besökarna.
Under budgetåret 1995/96 gjordes en besparing på
drygt 24 miljoner kronor inom verksamhetsområdet.
Huvuddelen av besparingen har tagits ut genom
vakantsättning av tjänster och uppsägning av personal.
Större förändringar
Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i
utlandet, NUNSKU, upphörde som myndighet den 1
januari 1997 och verksamheten bedrivs sedan dess inom
Statens konstmuseer, Moderna museet.
Kungl. Myntkabinettet öppnade i nya lokaler på
Slottsbacken i juni 1997.
Marinmuseum i Karlskrona har fr.o.m. den 1 juli
1997 överförts från myndigheten Statens
försvarshistoriska museer till myndigheten Statens
sjöhistoriska museer. Marinmuseum invigde i juni 1997
en ny museibyggnad i Karlskrona.
Riksdagen har beslutat att ett statligt museum för
Världskultur skall inrättas i Göteborg den 1 januari
1999. En organisationskommitté förbereder etableringen
av museet.
Prioriteringar för 1998
Den inriktning på museiområdet som regeringen
redogjorde för i propositionen (prop. 1996/97:3) om
kulturpolitik ligger fast. Arbetet med samlingarnas
långsiktiga bevarande och sammansättning samt arbetet
för att öka tillgängligheten till samlingarna skall
fortsätta.
11.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Verksamhetsområdet behandlades hösten 1996 i
propositionen om kulturpolitik. Där redogjorde
regeringen för inriktningen på de framtida insatserna
inom museiområdet.
Målen var under budgetåret 1995/96 att samla in,
dokumentera, bevara och vårda samt levandegöra
föremål och andra vittnesbörd om människors kultur
och miljö. Vidare skulle institutionerna utveckla och
förmedla kunskap och upplevelser om kultur och miljö
och härigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen.
Deras uppgift var att sprida kultur i hela landet och att
bredda deltagandet i kulturlivet.
Vad gäller besöksutvecklingen vid museerna märks
inte någon enhetlig trend; en del uppvisar vikande
besökssiffror medan andra ökat eller ligger kvar på
samma nivå. De museer vars besökssiffror ökat har i de
flesta fall färdigställt nya delar av sina basutställningar
de senaste åren. Flera museer är också berörda av
flyttning till nya lokaler. Den statligt finansierade
musei- och utställningsverksamheten har fått en vid
spridning i landet genom vandringsutställningar och
annan museiverksamhet.
Det angelägna arbetet med att nå ungdomar pågår
vid flera av museerna. Utställningar har tagits fram i
samarbete med ungdomar och andra produktioner av
t.ex. hypermediematerial har särskilt riktats till
ungdomar. Samtliga museer bedriver särskild
barnverksamhet och på vissa museer utgörs hälften av
besökarna av barn. Undervisning om museipedagogik
har genomförts för blivande lärare.
Av andra särskilda satsningar kan nämnas
utställningar och aktiviteter på teman som behandlar det
mångkulturella samhället.
Flera museer har ett aktivt internationellt samarbete
både vad gäller utställningsverksamhet och samlingar.
Museerna är i varierande omfattning aktiva på IT-
området. Cirka 200 av landets museer har egna
hemsidor på Internet och ett avtal med universitets-
datanätet Sunet har tagits fram vilket ger museerna
tillgång till hela internetvärlden. Andra museer har tagit
fram CD-romproduktioner. Tillsammans med den
digitalisering av samlingarna som kunnat påskyndas i
och med Sesam-projektet är museernas olika IT-
verksamheter ett viktigt medel för att öka
tillgängligheten till hela den kunskapsbank som
museerna utgör.
Genom fördelning av medel till icke-statliga
kulturlokaler har kulturpolitiskt angelägna projekt,
spridda över landet, kunnat genomföras.
I de flesta fall har de särskilda satsningarna inneburit
att man sett fler ungdomar bland besökarna, men i
något fall har man tvingats konstatera att satsningarna
inte lockat ungdomen.
En generell tendens mot ett minskat antal skolbesök
kan utläsas även om vissa museer ligger kvar på samma
nivå eller t.o.m. ökar. Minskningen beror delvis på
omprioriteringar, men sannolikt även på minskande
resurser inom skolans område.
Vid bl.a. många museiinstitutioner finns ett stort
antal lönebidragsanställda. Enligt riksdagens beslut till
följd av vårpropositionen (prop. 1996/97:150), kommer
den genomsnittliga bidragsnivån för
lönebidragsanställda att sänkas till generellt 60 % av den
bidragsgrundande lönekostnaden. I vårpropositionen
framhålls att en särskild analys av konsekvenserna för
kultursektorn av de ändrade villkoren för finansiering av
lönebidragsanställda bör genomföras med hänsyn till
den betydelse de lönebidragsanställda har för berörda
kulturinstitutioners verksamhet. I vårpropositionen
anförs vidare att i avvaktan på denna utredning skall
sänkningen av den genomsnittliga bidragsnivån i
lönebidragen för kulturinstitutionerna motsvara den
genomsnittliga för andra arbetsgivare än allmännyttiga
organisationer. Innebörden av detta är enligt
vårpropositionen att minskningen för
kulturinstitutionerna skall motsvara den som sker för
andra, uttryckt i procentenheter.
Nämnda konsekvensanalys har genomförts och på
grundval av det framtagna analysmaterialet bereds för
närvarande denna fråga vidare inom regeringskansliet.
Intill dess att resultatet av analysen föreligger är det
angeläget att Arbetsmarknadsverket följer utvecklingen
av den genomsnittliga bidragsnivån för kultursektorn
och vid behov bevakar att denna nivå inte sänks mer än
vad som anges i vårpropositionen.
Sesam-projektet
Budgetåret 1995/96 avsattes 235 miljoner kronor för
sysselsättningsinsatser på kulturområdet i det s.k.
Sesam-projektet (prop. 1994/95:100 bil. 12, bet.
1994/95:KrU18, rskr. 1994/95:251). Syftet med
projektet är att skapa bättre förutsättningar för ett
långsiktigt bevarande av kulturarvet och att öka
tillgängligheten till samlingarna, bl.a. genom
digitalisering. Bidrag har fördelats vid två tillfällen, ett
under senhösten 1995 och ett under försommaren 1996.
Samtliga projekt skall vara avslutade vid utgången av år
1998.
De beviljade ansökningarna ger ca 840 direkta
årsarbetstillfällen. Hittills har ca 400 kvalificerade
personer anställts genom Sesam-medel. De allra flesta
har avslutad museiutbildning eller hantverksutbildning.
Innan Sesam-projektet startade var bara 3 % av de
museianställda under 30 år. Projektet har lett till en
påtaglig föryngring genom att många unga människor
har fått pröva på museiarbete. Av dem som anställdes i
den första omgången Sesam-projekt var ca 70 % under
35 år. I den andra omgången projekt var ca 75 % under
35 år. Vidare var en övervägande majoritet öppet
arbetslösa. Drygt 60 % rekryterades bland dem som var
öppet arbetslösa utan anknytning till den institution där
de anställdes och ca 30 % hade sådan anknytning
genom företrädesrätt, tidigare projektanställning eller
liknande. Ett fåtal, ca 7 %, befann sig i
arbetsmarknadsåtgärder.
Majoriteten av dem som anställts i Sesam-projekt har
genomgått en korttidsutbildning för att lära sig
grunderna om det praktiska arbetet i museer. Rapporter
från projekten har överlag varit mycket positiva till
utbildningarna. I många rapporter sägs att
utbildningarna borde ingå i normalutbildningen för
museianställda. Detta understryker behovet av
vidareutveckling och kompetens.
Projektet möjliggör anställning under högst två och
ett halvt år med avtalsenlig lön enligt ett statligt
kollektivavtal. De Sesam-anställda har enligt
rapporterna blivit mer attraktiva på arbetsmarknaden
när det gäller vikariat, projektanställning eller annan
anställning. Det finns redan nu exempel på att Sesam-
anställda har fått tillsvidareanställningar både på det
museum där de deltagit i Sesam-projekt och på andra
museer.
Sesam-bidragen har i flera fall genererat ytterligare
sysselsättning. Inom arkivsektorn finns exempel där ett
par Sesam-anställda varit projektledare för ca 250
personer som har kunnat beredas arbete med ordinarie
sysselsättningsmedel.
I flera av museernas årsredovisningar visas att
resurser har styrts mot vård och registrering. Vidare har
ett antal museer hyrt både bättre och billigare
magasinslokaler.
Av bl.a. planerna för samlingarnas långsiktiga
bevarande framgår att det har skett radikala
förbättringar av samlingarna och att statusen på
vårdarbetet höjts. Sesam-medlen har också medfört att
flera museer har börjat med reguljära visningar av de
magasinerade samlingarna.
Internetanvändare kunde sommaren 1997 studera 200
hemsidor hos svenska museer och även delar av
samlingar hos några av dem. Arbete bedrivs med
Sesam-medel för att tillgängligheten till museernas
samlingar via Internet skall underlättas, likaså utvecklas
distansutbildning för museiväsendet med Internet som
medium.
Ett genomgående intryck är att det finns en positiv
inställning till Sesam-projektet och till vad som
åstadkommits hittills. Arbetet har vitaliserats och nya
kontaktytor har skapats mellan unga och äldre anställda.
Detta har stimulerat till diskussioner om samlingarnas
vård, digitalisering och tillgänglighet. Mycket pekar på
att tillgängligheten till samlingarna i stor utsträckning
ökat. Detta har skett både genom en ökad digitalisering
som gör samlingarna tillgängliga via nätet och i mer
handfast bemärkelse genom att samlingarna besöks och
används i större utsträckning. Samtidigt står det klart att
behoven är mycket omfattande.
Regeringen avser att lämna en rapport över
utvecklingen av Sesam-projektet i budgetpropositionen
för år 1999 och en slutrapport år 1999 med en grundlig
utvärdering av projektet både ur sysselsättningssynpunkt
och vad gäller samlingarnas långsiktiga bevarande
liksom tillgängliggörandet av dem. En avslutande
konferens kommer att ordnas för att sprida
erfarenheterna av projektet.
Uppdrag
De fem ansvarsmuseerna redovisade den 1 juli 1997
regeringsuppdrag om vad ansvarsmuseirollen har
inneburit under den senaste femårsperioden. Vid samma
tidpunkt redovisade de centrala museerna två uppdrag,
dels att upprätta planer för samlingarnas långsiktiga
bevarande, dels vilken insamlingspolicy resp. museum
har. Regeringen avser att senare återkomma till
riksdagen i dessa frågor.
Slutsatser
Förhållandena inom verksamhetsområdet är i allt
väsentligt desamma som låg till grund för regeringens
bedömning i förra årets kulturproposition. Det pågående
Sesam-projektet har dock inneburit en väsentlig
förstärkning av arbetet med att vårda och tillgängliggöra
föremålssamlingarna. De utvidgade möjligheterna att
lämna statliga utställningsgarantier kommer att ge nya
förutsättningar för samarbete i insamlings- och
utställningsverksamheter mellan museer i Sverige men
också med utländska museer. Inom Kulturdepartementet
pågår f.n. en översyn av organisationsstrukturen inom
kulturområdet. Denna översyn kan komma att påverka
strukturen inom museiområdet.
Mot bakgrund av ovanstående drar regeringen
följande slutsatser. Museernas verksamhet bedrivs på ett
tillfredsställande sätt och har en inriktning i
överensstämmelse med de övergripande målen. Även
utvecklingen inom andra delar av verksamhetsområdet
har varit tillfredsställande.
11.3 Anslag
H 1. och H 2. Centrala museer
De centrala museernas verksamhet redovisas samlat
under denna rubrik. Medlen beräknas under två anslag,
Centrala museer: Myndigheter och Centrala museer:
Stiftelser.
Följande centrala museer är statliga myndigheter:
Statens historiska museer, Statens konstmuseer,
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska
museet, Naturhistoriska riksmuseet, Statens
sjöhistoriska museer, Folkens museum - etnografiska,
Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar samt Statens
försvarshistoriska museer. De specifika uppgifterna
framgår av instruktionerna för varje myndighet. Inom
anslaget H 1 Centrala museer: Myndigheter beräknas
också medel till Göteborgs etnografiska museum.
För stiftelserna Nordiska museet, Skansen och
Tekniska museet gäller stadgar som har fastställts av
regeringen den 7 juni 1990, den 24 juni 1993 resp. den
30 mars 1995.
Statens historiska museum, Statens konstmuseer,
Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum -
etnografiska samt Nordiska museet har vart och ett
inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvars-
museum.
H 1. Centrala museer: Myndigheter
1995/96
Utgift
712 510
1
Anslag
s-
sparan
de
24 766
Därav
1996
Utgift
488 900
1997
Anslag
521 714
2
Utgifts
-
progno
s
540 995
1998
Förslag
571 863
1999
Beräkna
t
605 750
2000
Beräkna
t
620 762
1. Beloppen anges i tusental kronor. Tabellen omfattar även Statens
försvarshistoriska museer som fr.o.m. den 1 juli 1996 överförts från
utgiftsområde 6 till utgiftsområde 17.
2. Varav 15,2 miljoner kronor på tilläggsbudget
En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret
1995/96 visar att de centrala museer som är
myndigheter detta år hade ett samlat anslagssparande på
24,8 miljoner kronor. Regeringen har beslutat om
indragning av 500 000 kronor av de 6 500 000 kronor
som Livrustkammaren, Skoklosters slott och
Hallwylska museet hade i anslagssparande under
budgetåret 1995/96. Prognosen för detta anslag visar på
ett sammanlagt sparande på 3 948 000 kronor under
budgetåret 1997. Detta kommer i huvudsak att användas
för att finansiera inflyttning i nya lokaler.
Budgetåret 1998 ökar anslaget med drygt 50 miljoner
kronor, främst till följd av hyreskostnaderna för de nya
lokalerna vid Moderna museet, Arkitekturmuseet och
Armémuseum.
H 2. Centrala museer: Stiftelser
1995/96
Utgift
251 720
1
Därav
1996
Utgift
167 896
1997
Anslag
168 525
Utgifts
-
progno
s
168 525
1998
Förslag
173 050
1999
Beräkna
t
173 167
2000
Beräkna
t
176 630
1. Beloppen anges i tusental kronor. I denna tabell ingår Skansen som
redovisas under detta anslag fr.o.m. budgetåret 1997.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
ANTAL BESÖKARE VID DE CENTRALA
MUSEERNA 1994-1996.1
1994
1995
1996
Statens
historiska
museer
255 000
242 000
154 000
Statens
konstmuseer
676 000
612 000
575 000
Naturhistoriska
riksmuseet inkl.
Cosmonova
783 000
667 000
811 000
Folkens museum
- etnografiska
57 000
50 000
44 000
Livrustkammare
n, Skoklosters
slott,
Hallwylska
museet
174 000
235 000
229 000
Statens
sjöhistoriska
museer
867 000
906 000
900 000
Arkitekturmusee
t
18 000
12 000
15 000
Statens
musiksamlingar
(Musikmuseet)
34 000
43 000
36 000
Statens
försvars-
historiska
museer
87 000
86 000
85 000
Stiftelsen
Nordiska museet
263 300
168 000
148 000
Stiftelsen
Tekniska
museet
130 000
180 000
190 000
Stiftelsen
Skansen
1 398
000
1 372
000
1 340
000
Summa
4 742 000
4 573 000
4 527 000
1. I denna statistik ingår inte vandringsutställningar och deltagande i
utställningar vid andra museer.
När det gäller den prioriterade barn- och
ungdomsverksamheten vid museerna kan följande
resultat framhållas.
Vid Nationalmuseum och Vasamuseet har man tagit
fram utställningar i samarbete med ungdomar och
Musikmuseet har producerat ett hypermediematerial om
rappens rötter. Vasamuseet har vidare undervisat
lärarkandidater i museipedagogik. Tekniska museet har
bedrivit ett omfattande arbete för att motsvara skolornas
behov av fördjupad undervisning i teknik och
naturvetenskap. Arbete har även påbörjats för att ta
fram lärarhandledningar till olika visningsteman för att
lärare på egen hand skall kunna genomföra
undervisning i museet. I Livrustkammarens
riddarklubb, som har ca 7 100 medlemmar, är hälften
av medlemmarna bosatta utanför Stockholm. Vid
Naturhistoriska riksmuseet utgörs besökarna av nästan
lika många barn som vuxna.
I det utåtriktade arbetet kan nämnas att nya
basutställningar invigts under året vid Naturhistoriska
riksmuseet och Tekniska museet. Nationalmuseums och
Nordiska museets arbete med att på olika sätt öka
tillgängligheten för funktionshindrade kan också
framhållas. Nordiska museet har introducerat Nordens
första CD-romguide till utställningarna.
Vasamuseet har på regeringens uppdrag låtit
utvärdera de första fem årens verksamhet. Som helhet
ger utvärderingarna en bild av en väl fungerande
verksamhet med utvecklingspotential inom flera
områden. Vidare framgår att den nya byggnaden
motsvarat eller överträffat förväntningarna, men att det
finns vissa problem, bl.a. med klimatanläggningarna.
Särskilda utställningar och aktiviteter på teman som
behandlar det mångkulturella samhället har ägt rum på
Nordiska museet (Nytt liv – Nytt land) och på
Nationalmuseum (Främlingen – dröm eller hot).
Musikmuseet har Mix Musikcafé som är ett forum för
musik och musiker från olika länder. Medelhavsmuseet
har speciella program för invandrare.
Av det internationella arbetet kan nämnas att Statens
historiska museum har nått drygt en miljon utländska
besökare genom utställningar bl.a. i Latinamerika,
Ryssland och Japan. Nordiska museets
migrationsutställning har förts över till USA där den har
setts av över en miljon besökare. Naturhistoriska
riksmuseet har tillsammans med ett antal större
naturhistoriska museer i Europa tagit initiativ till att
bilda ett konsortium för att bl.a. främja tillgången till de
mycket omfattande samlingar som man förvaltar och
man har också varit sekretariat under den första tiden.
Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i
utlandet har ansvarat för det svenska deltagandet vid
internationella konstbiennealer, bl.a. i Venedig, Sao
Paolo, Sydney, Johannesburg och Istanbul.
Verksamheten bedrivs sedan den 1 januari 1997 inom
Statens konstmuseer, Moderna museet.
Flera av de centrala museerna är påverkade av
lokalförändringar på olika sätt. Marinmuseum invigde i
slutet av juni månad år 1997 utställningarna i den nya,
för ändamålet uppförda byggnaden. Armémuseum
kommer under 1998 att påbörja inflyttningen i det
renoverade Tyghuset och utställningarna öppnar enligt
plan år 2000. Under år 1998 kommer
museirestaurangen och hörsalen i Armémuseum att
öppnas för publik. Tyresö slott, som ingår i Nordiska
museet, öppnades under sommaren 1997 efter en
renovering som pågått i tre år. På Skansen påbörjades
under år 1996 ny- och ombyggnaden av björn- och
varganläggningarna samt ett projekt där Mälarvatten
leds till bl.a. Skansen, vilket medför minskade
driftskostnader och miljöförbättringar. Under första
halvåret 1996 har kansliet och musikbiblioteket inom
Statens musiksamlingar flyttat till nya och större
lokaler. Arkitekturmuseet och Moderna museet
förbereder inflyttning i nya moderna lokaler och håller
stängt under en del av år 1997.
Vid ett flertal museer bedrivs forskningsverksamhet.
En särställning intas av Naturhistoriska riksmuseet med
elva professorer och där 17 % av personalen utgörs av
forskare. Se även anslaget J 1 Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet.
Till följd av besparingar under budgetåret 1995/96
har museerna hittills sagt upp och vakantsatt ca 130
tjänster och planerar att vidta samma typ av åtgärder
beträffande ytterligare ca ett tiotal tjänster under hösten
1997.
Övrigt
Statens historiska museer
Statens historiska museer skall den 1 januari 1998
skiljas från Riksantikvarieämbetet och bilda en egen ny
myndighet. Av skäl som redovisas under anslaget G 1
Riksantikvarieämbetet föreslås att 4 254 000 kronor
som beräknats för anslagsposten H 1.1 Statens
historiska museer beräknas under anslaget G 1
Riksantikvarieämbetet. Vidare bör 2 miljoner kronor
som beräknats för anslagsposten H 1.1 Statens
historiska museer beräknas under anslaget G 2 Bidrag
till kulturmiljövård (se anslaget G 2 Bidrag till
kulturmiljövård).
Statens historiska museer har i delårsrapporten för år
1997 redovisat ett prognostiserat underskott. Regeringen
avser att noga följa utvecklingen för anslagsposten
under resterande del av år 1997.
Statens konstmuseer
Moderna museet flyttar under hösten 1997 in i den nya
museibyggnaden på Skeppsholmen och anslaget för år
1998 har därför ökat med 34 miljoner kronor.
Kapitalkostnaden för Statens konstmuseers lån för
inredning och utrustning är beräknad till 9 200 000
kronor varav 3 672 000 kronor anvisades under 1997.
För 1998 anvisas resterande 5 528 000 kronor av den
beräknade kapitalkostnaden.
Prins Eugens Waldemarsudde har en ökad
hyreskostnad. Av detta skäl har anslaget räknats upp
med 1 868 000 kronor.
Anslaget har minskats med den engångsanvisning på
1,5 miljoner kronor för återflyttningen av Moderna
museet till Skeppsholmen som anvisades för
innevarande budgetår.
Naturhistoriska riksmuseet
Museet har flyttat in de spritlagda samlingarna i nya,
för ändamålet särskilt uppförda lokaler. Av detta skäl
har anslaget räknats upp med 2 941 000 kronor.
Statens sjöhistoriska museer
Organisationskommittén för en sammanläggning av
Marinmuseum inom Statens försvarshistoriska museer
med Statens sjöhistoriska museer har lämnat sitt
betänkande Nya samverkansformer inom den
sjöhistoriska museiverksamheten (SOU 1997:100).
Kommittén har bl.a. lämnat förslag till
instruktionsändringar, medelsfördelning och samverkan
mellan myndigheterna, genomfört personalöverföringen
mellan myndigheterna samt utrett förutsättningarna för
att lokalisera ledningen av myndigheten till Karlskrona.
Överföringen av Marinmuseum från Statens
försvarshistoriska museer till Statens sjöhistoriska
museer har genomförts. Statens försvarshistoriska
museer kommer däremot av redovisningstekniska skäl
att under andra hälften av budgetåret 1997 fortsatt ha
det ekonomiska ansvaret för Marinmuseum samt avge
årsredovisning för Marinmuseum. Frågan om
lokaliseringen av Statens sjöhistoriska museers ledning
hör starkt samman med organisationsstrukturen i övrigt
på museiområdet och bör mot denna bakgrund
övervägas i ett vidare sammanhang.
Med anledning av att Marinmuseum har förts
samman med Statens sjöhistoriska museer har 19,4
miljoner kronor beräknats under anslaget. Anslaget till
Statens försvarshistoriska museer har därvid minskat
med nämnda belopp.
Arkitekturmuseet
Arkitekturmuseet flyttar under hösten 1997 in i den nya
museibyggnaden på Skeppsholmen och anslaget för år
1998 har därför ökat med 10 298 000 kronor.
Kapitalkostnaden för Arkitekturmuseets lån för
inredning och utrustning är beräknad till 3 630 000
kronor varav 350 000 kronor anvisades under år 1997.
För år 1998 anvisas resterande 3 280 000 kronor av den
beräknade kapitalkostnaden.
Anslaget har minskats med den engångsanvisning på
2 miljoner kronor för de nya basutställningarna som
anvisades för innevarande budgetår.
Statens försvarshistoriska museer
Myndigheten Statens försvarshistoriska museer består
sedan den 1 juli 1997 av Armémuseum och
Flygvapenmuseum. Organisationskommitténs förslag
redovisas under Statens sjöhistoriska museer.
Armémuseum har en ökad hyreskostnad för de
nyrenoverade lokalerna i Stora Tyghuset. Av detta skäl
har anslaget räknats upp med 8 400 000 kronor.
Marinmuseum har fr.o.m. den 1 juli 1997 sammanförts
med Statens sjöhistoriska museer. Med anledning härav
har anslaget minskat med 19,4 miljoner kronor.
Världskulturmuseet
Riksdagen har beslutat att ett statligt museum för
Världskultur skall etableras i Göteborg den 1 januari
1999 (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).
Etnografiska museet i Göteborg kommer då att få
statligt huvudmannaskap och sammanförs
organisatoriskt med Folkens museum - etnografiska,
Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet.
Förändringarna förbereds av en organisationskommitté
(Dir. 1996:110) som skall lämna en slutrapport den 15
oktober 1998. Delredovisningar kommer att lämnas den
1 oktober 1997 samt den 31 januari 1998. Tre
arbetsgrupper har bildats under kommitténs första
etapp. En har haft till uppgift att utarbeta en vision och
verksamhetsidé för den nya museimyndigheten som
helhet. En annan har medverkat till att få fram en
oberoende och allsidig belysning av de berörda
museernas verksamhet. I denna del har kommittén
tillkallat tre utländska experter som under september
1997 kommer att lämna en rapport. En tredje
arbetsgrupp har behandlat de praktiska och ekonomiska
konsekvenserna av olika samordningsalternativ i
Stockholm.
Regeringen vill mot denna bakgrund anmäla för
riksdagen att ett byggnadsprogram kommer att utarbetas
och att en arkitekttävling för byggnaden i Göteborg
kommer att utlysas under Kulturåret 1998. Regeringen
kommer att återkomma till riksdagen under våren 1998
för att anmäla byggnadsprojektets storlek, kostnader och
finansiering när kommittén, enligt den plan som gäller
för arbetet, har kommit in med preciseringar avseende
verksamheten vid museet i Göteborg.
Stiftelsen Tekniska museet
Finansieringen av verksamheten vid Tekniska museet
regleras delvis i ett mellan staten och stiftaren den 3 maj
1989 träffat avtal. Avtalet är uppsagt och upphör att
gälla vid utgången av år 1998. Regeringen kommer
under våren 1998 att föra förhandlingar med Tekniska
museets stiftare och i budgetpropositionen för år 1999
återkomma till riksdagen angående resultatet av dessa.
Nobelcenter
Regeringen beslutade i januari 1997 att utreda frågan
om etablering av ett Nobelcenter i Stockholm. Den
särskilde utredare som tillkallats för uppdraget
redovisade den 10 september 1997 sina förslag i
betänkandet Nobelcenter i Stockholm, Ett informations-
och aktivitetscentrum kring naturvetenskap, kultur och
samhälle (SOU 1997:117). Förslag lämnas om
lokalisering, finansiering och samverkansformer samt
om att en internationell arkitekttävling skall anordnas
under Kulturåret 1998. Enligt utredaren bör en
organisationskommitté förbereda inrättandet av ett
Nobelcenter. Utredaren bedömer att inflyttning skulle
kunna ske i den nya byggnaden under år 2005.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen under
våren 1998 med sina ställningstaganden till utredarens
förslag.
Avgiftsintäkter
De centrala museerna har under åren 1993-1996 i
genomsnitt fått 33 % av sina totala intäkter från annat
än de statliga anslagen. Dessa övriga intäkter kommer
från flera olika håll men utgörs framför allt av entré-
och försäljningsintäkter.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
VASAMUSEET
UPPDRAGS-
VERKSAMHET
(TUSENTAL
KRONOR)
INTÄKTER
(SOM FÅR
DISPONER
AS)
KOSTNADE
R
RESULT
AT
(INTÄKT
-
KOSTNA
D)
KOSTNAD
S -
TÄCKNIN
G
%
Utfall
1995/96
114 043
114 043
- 30
100
varav 1996
73 289
77 269
- 3
980
95
Prognos
1997
76 555
80 000
- 3
445
96
Budget 1998
76 555
80 000
- 3
445
96
Beräknat
1999
76 555
Beräknat
2000
76 555
COSMONOVA
UPPDRAGS-
VERKSAMHET
(TUSENTAL
KRONOR)
INTÄKTER
(SOM FÅR
DISPONER
AS)
KOSTNADE
R
RESULT
AT
(INTÄKT
-
KOSTNA
D)
KOSTNAD
S -
TÄCKNIN
G
%
Utfall
1995/96
39 710
37 844
1 866
105
varav 1996
27 334
26 728
1 006
102
Prognos
1997
26 500
25 750
750
103
Budget 1998
27 000
27 000
0
100
Beräknat
1999
27 000
Beräknat
2000
27 000
SAMMANSTÄLLNING ÖVER MEDELSFÖRDEL-
NINGEN TILL DE CENTRALA MUSEERNA (TKR)
1997
REGERINGENS
BERÄKNING
1998
Centrala museer
Statens historiska museer
79 190
74 465
Statens konstmuseer 1
118 285
150 486
Naturhistoriska riksmuseet
2
110 980
112 801
Folkens museum -
etnografiska
23 915
24 365
Livrustkammaren,
Skoklosters slott och
Hallwylska museet
27 498
28 042
Statens sjöhistoriska
museer
57 337
77 329
Arkitekturmuseet 3
13 149
22 615
Statens musiksamlingar
28 441
29 009
Statens
försvarshistoriska museer
59 169
48 920
Etnografiska museet i
Göteborg
3 750
3 831
Totalt för myndigheterna
521 714
571 863
1. Varav 9 900 000 kronor på tilläggsbudget
2. Varav 2 941 000 kronor på tilläggsbudget
3. Varav 2 396 000 kronor på tilläggsbudget
1997
REGERINGENS
BERÄKNING
1998
Stiftelser
Stiftelsen Nordiska museet
84 826
87 019
Stiftelsen Skansen
46 447
48 115
Stiftelsen Tekniska museet
37 252
37 916
Totalt för stiftelserna
168 525
173 050
Totalt för samtliga
centrala museer
690 239
744 913
Som regeringen aviserade i budgetpropositionen för år
1997 kommer någon besparing på statlig konsumtion
inte att tas ut under budgetåret 1998.
För budgetåret 1999 beräknas utgifterna uppgå till ca
779 miljoner kronor och för budgetåret 2000 till ca 797
miljoner kronor. För budgetåret 1999 har därvid
beräknats en ökning med 29 miljoner kronor för det nya
Världskulturmuseet.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Folkens museum - etnografiska har fått invändning i
revisionsberättelsen på grund av att man har överskridit
anslagskrediten med 1 miljon kronor och att fel finns i
redovisningen som gör att informationen i
årsredovisningens finansiella delar inte är rättvisande.
Museet har på regeringens initiativ upprättat en
avbetalningsplan och regeringen avser att nära följa
genomförandet av denna.
Statens konstmuseer har fått en invändning i
revisionsberättelsen beträffande den ekonomiska
redovisningen i resultatredovisningen. Regeringen
konstaterar att Statens konstmuseer i sitt yttrande till
RRV beklagar sin felaktiga redovisning och anger att
redovisningsplanen kommer att revideras under år
1997. Regeringen bedömer att den inte behöver vidta
någon åtgärd beträffande den felaktiga redovisningen.
Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i
utlandet (NUNSKU) har fått invändning i
revisionsberättelsen. NUNSKU har enligt RRV
överskridit sitt anslag med 88 000 kronor. NUNSKU
upphörde som myndighet den 1 januari 1997 och
verksamheten övertogs då av Statens konstmuseer. Det
äldre reservationsanslaget C 27 kvarstår med ett
underskott på 88 000 kronor. Regeringen avser att
finansiera detta underskott genom att överföra den
negativa ingående balansen till anslaget A 2 Bidrag till
allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete.
Slutsatser
Enligt regeringens samlade bedömning har de centrala
museerna i allt väsentligt uppfyllt de mål som ställts upp
för verksamheten. Arbetet med museernas
föremålssamlingar har fortsatt varit den del av
verksamheten som utvecklats mest. Den publika delen
av verksamheten har hållit en tämligen konstant och
genomgående god nivå. En betydande förnyelse och
förbättring av museernas lokaler är under
genomförande, vilket delvis lett till att det inre arbetet
prioriterats. Mot bakgrund av ovanstående drar
regeringen slutsatsen att de centrala museernas
verksamhet svarar mot en effektiv användning av insatta
resurser.
H 3. Bidrag till regionala museer
1995/96
Utgift
153 421
1
-
Därav
1996
Utgift
102 832
1997
Anslag
105 680
Utgifts
-
progno
s
105 680
1998
Förslag
104 595
1999
Beräkna
t
103 124
2000
Beräkna
t
106 218
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget anvisas medel till regionala museer.
Bidrag till regionala museer lämnas enligt
förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional
kulturverksamhet. Enligt beslut av regeringen är för
närvarande 26 regionala museer berättigade till bidrag.
Statens kulturråd fördelar bidraget efter samråd med
Riksantikvarieämbetet.
Enligt de riktlinjer för bidragen till regionala
kulturinstitutioner som riksdagen har godkänt (prop.
1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129)
skall en viss del av stödet avsättas till riktade
tidsbegränsade bidrag. Bland annat mot bakgrund av de
ekonomiska svårigheter som vissa institutioner redovisar
anser regeringen att avsättningen för år 1998 bör ligga
kvar på nuvarande nivå, som är 2 %. För åren 1999
och 2000 räknar regeringen med att 4 % resp. 6 % av
stödet skall avsättas till riktade bidrag. För år 1998 skall
de riktade bidragen för de regionala museernas del i
första hand gälla arbete för nya publikgrupper samt
granskningar av museernas samlingar med utgångspunkt
i teman som klass, kön, kulturell bakgrund och
generation. I övrigt bör liksom hittills en del av det
statliga bidraget till de regionala museerna avse
uppgifter i det regionala kulturmiljöarbetet i enlighet
med bidragsförordningen.
Under anslaget Bidrag till regionala museer anvisas
även medel för kostnader för lönebidragsanställda vid
regionala museer.
Regeringens överväganden
Resultatinformation och slutsatser
I budgetpropositionen för år 1997 konstaterade
regeringen att uppföljningen och utvärderingen av
bidraget borde fördjupas, bl.a. mot bakgrund av
regeringens förslag avseende roll- och ansvarsfördel-
ningen inom det regionala kulturmiljöarbetet. Ett
utvecklingsarbete syftande till en förbättrad
resultatuppföljning har initierats av
Riksantikvarieämbetet med deltagande av bl.a. Statens
kulturråd och representanter för de regionala museerna.
Med anledning av den försöksverksamhet med
ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel som
inleds den 1 juli 1998 (se avsnitt A 5
Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av
kulturpolitiska medel) beräknas 4 667 000 kronor under
anslaget A 5 Försöksverksamhet med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel. Förevarande anslag
har därför minskats med nämnda belopp.
Regeringen föreslår att för budgetåret 1998 anvisas
104 595 000 kronor. För budgetåret 1999 beräknas
anslaget till 103 124 000 kronor och för budgetåret 2000
till 106 218 000 kronor.
H 4. Bidrag till vissa museer
1995/96
Utgift
52 715
1
Därav
1996
Utgift
34 672
1997
Anslag
38 451
Utgifts
-
progno
s
38 451
1998
Förslag
39 504
1999
Beräkna
t
45 312
2000
Beräkna
t
52 261
1. Beloppen anges i tusental kronor
I denna tabell ingår inte Skansen som i stället redovisas under anslaget
H 2 Centrala museer: Stiftelser fr.o.m. budgetåret 1997.
Under anslaget anvisas medel för bidrag till ett antal
museer och andra institutioner, de flesta med viss
formell anknytning till staten. Regeringen har fastställt
stadgar för stiftelserna Dansmuseifonden (Dansmuseet),
Drottningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles
Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet och
Föremålsvård i Kiruna. Flera av de stiftelser som staten
fastställer stadgar för har också bildats av andra än
staten. Av de övriga står stiftelserna Strindbergsmuseet
och Rooseum delvis under kommunalt
huvudmannaskap, medan stiftelserna Arbetets museum,
Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och
Zornfonden har bildats av organisationer och andra
intressenter.
SAMMANSTÄLLNING ÖVER
MEDELSFÖRDELNINGEN (TKR)
1997
REGERINGEN
S
BERÄKNING
1998
1. Arbetets museum
11
076
11 416
2. Dansmuseifonden för
Dansmuseet
7 815
7 978
3. Drottningholms
teatermuseum
5 178
5 284
4. Carl och Olga Milles
Lidingöhem
1 711
1 751
5. Thielska galleriet
2 272
2 291
6. Föremålsvård i Kiruna
6 223
6 422
7. Röhsska museet
500
512
8. Rooseum
2 000
2 050
9. Strindbergsmuseet
426
437
10. Judiska museet
300
408
11. Bildmuseet
750
750
12. Zornsamlingarna
200
205
Totalt
38 451
39 504
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Arbetets museum har ett nationellt uppdrag inom
museiområdet med uppgift att utveckla och förstärka
den nuvarande verksamheten inom museets område,
särskilt avseende arbetslivet och det industrihistoriska
arvet. Det är dock ännu för tidigt att utvärdera
uppdraget. Drottningholms teatermuseum öppnade
under året en telefontjänst dit allmänheten kan ringa för
information om visningar o.dyl.
För år 1998 föreslås en ökning av bidraget till
Judiska museet med 100 000 kronor.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
De revisorer som granskar institutionerna har inte haft
några anmärkningar mot årsredovisningarna,
räkenskaperna eller förvaltningarna.
Slutsatser
Mot bakgrund av tillgänglig information drar regeringen
slutsatsen att verksamheten har gett goda resultat och att
anslaget är kulturpolitiskt motiverat.
Regeringen föreslår att för budgetåret 1998 anvisas
39 504 000 kronor. För budgetåret 1999 beräknas
anslaget till 45 312 000 kronor och för budgetåret 2000
till 52 261 000 kronor.
H 5. Stöd till icke-statliga
kulturlokaler
1995/96
Utgift
42 500
1
Därav
1996
Utgift
33 500
1997
Anslag
17 000
Utgifts
-
progno
s
17 000
1998
Förslag
10 000
1999
Beräkna
t
10 219
2000
Beräkna
t
10 445
1. Beloppen anges i tusental kronor
Bidraget används enligt förordningen (1990:573) om
stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Det innebär att
stöd kan ges i form av bidrag till ny- eller ombyggnad
av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon
annan än staten. Bidrag kan också ges till
standardhöjande reparationer och handikappanpassning
av sådana lokaler. Beslut om bidrag fattas av Boverkets
samlingslokalsdelegation efter samråd med Statens
kulturråd. Beslut om bidrag fattas innan aktuella
byggnadsarbeten påbörjas, och utbetalas när arbetena är
avslutade, vilket kan ta flera år.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Resultatredovisningen visar att under budgetåret
1995/96 inkom ansökningar om stöd för ett 75-tal
kulturlokalsprojekt avseende sammanlagt 175 miljoner
kronor. Det ordinarie anslaget om 27,5 miljoner kronor
har använts till utbetalningar av tidigare beslutade stöd.
Boverket har under budgetåret 1995/96 genom ett
regeringsbeslut om överskridande av anslagsramen till
följd av tidigare fattade beslut fördelat 15 miljoner
kronor i stöd till icke-statliga kulturlokaler, varav 11,4
miljoner kronor till museilokaler och 3,5 miljoner
kronor till teaterlokaler. Knappt hälften av stödet har
gått till länsmuseer, som skall prioriteras enligt
förordningen. Stödet har i enlighet med villkoren i
huvudsak använts för ändring, tillbyggnad samt
handikappanpassning av icke-statliga kulturlokaler.
Beställningsbemyndiganden
Beställningsbemyndiganden för Bidrag till icke-statliga
kulturlokaler och beräknad anslagspåverkan under
perioden 1998-2001 och senare.
1998
1999
2000
2001
OCH
SENA
RE
SUMM
A
Utnyttjat
bemyndig-
ande t.o.m.
1995/96
-
-
-
-
-
Anvisat
bemyndigande för
1997
-
-
-
-
-
Begärt
bemyndigande för
1998
-
1
1
-
2
Summa
-
1
1
-
2
Regeringen avser att följa anslagsutfallet genom de
prognoser som Boverket har i uppdrag att lämna fyra
gånger per år.
Slutsatser
Enligt regeringens bedömning är resultatet av
verksamheten tillfredsställande. Vid fördelningen av
stöd till icke-statliga kulturlokaler har kulturpolitiskt
angelägna projekt beaktats. Mot bakgrund av
ovanstående drar regeringen slutsatsen att stödet till
icke-statliga kulturlokaler i allt väsentligt ger önskade
resultat.
Stödet har funnits i denna form sedan budgetåret
1990/91, vilket ger anledning att utvärdera bidraget.
Regeringen vill därför för riksdagens kännedom
informera om att Boverket givits i uppdrag att i
samverkan med Riksantikvarieämbetet och Statens
kulturråd närmare utreda de framtida behoven av statligt
stöd och formerna för detta. Uppdraget skall redovisas
till regeringen den 1 mars 1998.
Regeringen föreslår att för budgetåret 1998 anvisas
10 000 000 kronor. För budgetåret 1999 beräknas
anslaget till 10 219 000 kronor och för budgetåret 2000
till 10 445 000 kronor.
H 6. Riksutställningar
1995/96
Utgift
51 848
1
Därav
1996
Utgift
34 600
1997
Anslag
33 849
Utgifts
-
progno
s
33 849
1998
Förslag
33 466
1999
Beräkna
t
34 135
2000
Beräkna
t
34 818
1. Beloppen anges i tusental kronor
Stiftelsen Riksutställningar har enligt sina stadgar,
fastställda av regeringen den 23 juni 1976, till uppgift
att främja utställnings- och konstbildningsverksamheten
genom att förmedla och anordna utställningar, biträda
med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla
och förnya utställningen som medium för
kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.
Riksutställningar skall samarbeta och samråda med
statliga och kommunala myndigheter,
kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är
verksamma i samhälls- och kulturlivet.
Utfallsutvecklingen för Riksutställningar närmast
föregående och innevarande budgetår innebär ingen
anmärkningsvärd avvikelse från anvisade medel.
Från den 1 januari 1998 skall Stiftelsen
Riksutställningars verksamhet bedrivas av myndigheten
Riksutställningar (se prop. 1996/97:3).
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Riksutställningar har formulerat en verksamhetsidé som
innebär en delvis ny inriktning med större, mer
resurskrävande och därmed färre utställningar, vilka
skall komplettera det som görs på lokal och regional
nivå. Under budgetåret har Riksutställningar haft 37
utställningar i turné och flera av dem har fått stor
uppmärksamhet, bl.a. Noas Express. Utställningarnas
kvalitet betonas i Riksutställningars
verksamhetsinriktning. Ambitionen är att ge besökarna
en annorlunda upplevelse, varför Riksutställningar bl.a.
satsat på utställningar där konstnärer givits stor
handlingsfrihet. Inom Riksutställningar pågår för
närvarande arbete med att utveckla strategierna för
utvärdering och utveckling av utställningsmediet.
Besparing på statlig konsumtion föreslås tas ut med
1 047 000 kronor år 1998.
Avgiftsinkomsterna för Riksutställningar beräknas till
7 miljoner kronor.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några
invändningar.
Slutsatser
Det är regeringens uppfattning att den redovisade
verksamheten har motsvarat de mål som satts upp för
Riksutställningar och att den ger tillfredsställande
resultat.
Regeringen föreslår att anslaget för budgetåret 1998
anvisas 33 466 000 kronor. För budgetåret 1999
beräknas anslaget till 34 135 000 kronor och för
budgetåret 2000 till 34 818 000 kronor.
H 7. Utställningsgarantier och
inköp av vissa kulturföremål
1995/96
Utgift
-
Därav
1996
Utgift
-
1997
Anslag
80
1
Utgifts
-
progno
s
-
1998
Förslag
80
1999
Beräkna
t
80
2000
Beräkna
t
80
1. Beloppen anges i tusental kronor
Anslaget disponeras för statliga utställningsgarantier
samt inköp av kulturföremål.
Regeringen har sedan år 1974 riksdagens
bemyndigande att lämna garantier för lån av föremål i
utländsk ägo som antingen ingår i utländska
vandringsutställningar eller utställningar som statliga
museer sätter upp själva. Ca 150 garantier har lämnats
under åren. Garantisummorna har varierat kraftigt, från
några hundra tusen kronor till drygt två miljarder
kronor. Riksdagen har godkänt bl.a. att garanti skall
kunna avse även föremål i svensk ägo och att kretsen av
garantiberättigade utställare skall utvidgas till att gälla
alla som bedriver utställningsverksamhet av icke-
kommersiell natur (prop. 1996/97:3, bet.
1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). En förordning i
ämnet förbereds inom Kulturdepartementet. Frågor om
bl.a. säkerheten i samband med utställningarna,
avgiftsbeläggning av ansökningar och självrisk vid
inträffad skada eller förlust kommer därvid att tas upp.
Anslaget får även användas för inköp av
kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt
eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att
de införlivas med offentliga samlingar. Anslaget
utnyttjades senast i november 1992 med 100 000
kronor.
Beslut om statliga utställningsgarantier resp. inköp
av kulturföremål meddelas av regeringen efter
förslag av vederbörande institutioner.
12 I Film och medier
12.1 Omfattning/ändamål
Verksamhetsområdet omfattar bl.a. statens filmstöd,
statens insatser för TV-utbyte med Finland och Statens
biografbyrås verksamhet. Utöver den verksamhet som
finansieras med statsbudgetmedel ryms även den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten inom
området.
De främsta målen för statens insatser inom
verksamhetsområdet är att stödja mångfald och reella
yttrandemöjligheter, att motverka skadliga inslag i
massmedierna samt att främja nyskapande och tillgång
till ett varierat utbud. Det statliga filmstödet har som
mål att främja värdefull svensk filmproduktion, främja
spridning och visning av värdefull film, främja
bevarandet och tillgängliggörandet av filmer och
material av film- och kulturhistoriskt intresse för
forskning och allmänhet, samt verka för internationellt
samarbete i dessa avseenden.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
237,2
94,8
165,1
164,0
169,4
170,3
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
Svensk film har en förhållandevis stark ställning på
hemmamarknaden med knappt 20 % av den totala
biopubliken. Det totala antalet biobesök i Sverige
uppgick år 1996 till 15,4 miljoner, vilket innebär en
ökning med ca 4 % jämfört med året innan.
Biografbyråns intäkter för granskning översteg
kostnaderna för budgetåret 1995/96.
Granskningsavgifterna sänktes därför från den 1 januari
1997.
Större förändringar
Radio- och TV-lagen (1996:844) trädde i kraft den 1
december 1996. I enlighet med denna lag har
regeringen meddelat Sveriges Television AB, Sveriges
Radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Sverigefinska
riksförbundet och TV4 AB nya sändningstillstånd.
Sändningstillstånden gäller fr.o.m. den 1 januari 1997
och t.o.m. den 31 december 2001. För
Utbildningsradion gäller sändningstillståndet t.o.m. den
31 december 1998.
Riksdagen har beslutat att digital marksänd TV skall
införas i flera steg med möjlighet för regeringen och
riksdagen att successivt ta ställning till om och på vilket
sätt verksamheten skall fortsätta. En särskild utredare
har fått i uppdrag att förbereda sändningsverksamheten
(dir. 1997:19).
Avtalen om utbytet av TV-sändningar mellan Sverige
och Finland har omförhandlats under år 1997. De nya
avtalen skall gälla från den 1 januari 1998.
Prioriteringar för 1998
Anslaget för filmstöd föreslås öka med 4,5 miljoner
kronor, vilket hänför sig till en ökning av stödet till
regionala resurscentrum för film och video.
Frågan om digital marksänd TV och digital radio
bereds vidare.
12.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Medieområdet förändras just nu mycket snabbt.
Distributionsvägarna för olika slag av information blir
flera och medierna befinner sig i en allt mer
internationell miljö. Teknikutvecklingen är drivkraften
bakom en stor del av förändringarna, inte minst genom
att gränserna mellan olika medier blir alltmer otydliga.
Regeringen har, mot denna bakgrund, beslutat att en
särskild utredare bl.a. skall analysera vilka
förutsättningarna är för en samordnad lagstiftning för
radio, TV och televerksamhet (dir. 1997:95). Samtidigt
ökar ägarkoncentrationen på viktiga delar av
mediemarknaden. Rådet för mångfald inom
massmedierna (dir. 1995:13) kommer i början av år
1998 att lämna förslag som skulle kunna motverka den
negativa utvecklingen.
Den sammanlagda tid som vi ägnar åt olika medier
är relativt konstant. Medieområdet är arbetsintensivt
och utgör en viktig och växande arbetsmarknad.
Inriktningen på statens framtida insatser för filmen
lades fast i propositionen (prop. 1996/97:3) om
kulturpolitik. Enligt denna proposition bör
avtalsmodellen för finansiering av stödet till svensk
filmproduktion bestå även efter det att nuvarande
avtalsperiod löpt ut den 31 december 1998. Inför ett
nytt finansieringsavtal har Svenska Filminstitutet fått
regeringens uppdrag att bl.a. utvärdera nuvarande
filmavtal samt att kartlägga och lämna förslag vad gäller
filmdistributionen i hela landet. Regeringen har för
avsikt att återkomma till riksdagen i frågan under våren
1998. När det gäller stödet till filmkulturell verksamhet
bedömde regeringen att detta borde förbli oförändrat,
med den ändringen att statens stöd till regional och lokal
film- och videoverksamhet borde ges i form av ett
särskilt bidrag. Ett särskilt stöd till regionala
resurscentrum för film och video har därefter införts.
I arbetet med EU:s strukturfonder har film- och
medieområdet uppmärksammats. En uppskattning är att
av de beslut som fattats åren 1995 – 1997 om EU-
bidrag ur strukturfonderna har ca 17 miljoner kronor
(exkl. nationell medfinansiering) tilldelats svenska
regionala filmprojekt.
Statens biografbyrå granskar filmer som skall visas
offentligt och förser dessa med åldersgräns. På video-
marknaden har Biografbyråns verksamhet en
återhållande effekt vad avser förekomsten och
åtkomligheten av videogram som innehåller olaga
våldsskildringar.
Det finns behov av att säkerställa en svensk
kvalitetsproduktion för svenska programkanaler och
TV-publik i Sverige. En utredare arbetar för närvarande
med att identifiera och analysera de problem som i dag
finns för fria producenters och programbolags
möjligheter att göra svenska kvalitetsprogram och att
sprida dem (dir. 1997:28). Utredarens uppgift är också
att bedöma vilka insatser som kan behövas för att öka
den inhemska produktionen av TV-program. Uppdraget
skall redovisas i november 1997.
Regeringen avser att teckna nya avtal med berörda
parter i utbytet av TV-sändningar mellan Sverige och
Finland. De nya avtalen kommer att träda i kraft den 1
januari 1998 under förutsättning att riksdagen anvisar
medel till det svensk-finska televisionsutbytet i enlighet
med regeringens förslag. Som ett resultat av
förhandlingar med berörda parter och med hänsyn till
ändrad distributionsteknik har anslaget för utbytet
kunnat minskas.
Den avgiftsfinansierade radions och televisionens
kanaler har en stor del av befolkningens lyssnar- och
tittartid. Av de som tittar på TV en genomsnittlig dag
väljer ca 79 % någon av Sveriges Televisions kanaler.
Sveriges Televisions andel av den totala tittartiden under
år 1996 var ca 49 %. Sveriges Radios andel av den
sammanlagda lyssnartiden för radio var år 1996 ca
67 %. En genomsnittlig dag har ca 60 % någon gång
lyssnat på någon av SR:s kanaler. Sveriges
Utbildningsradio följer löpande upp hur publiken och
användare av program och läromedel m.m. uppfattar
verksamheten. Lärare i såväl grundskola och
gymnasieskola är utbildningsradions främsta användare.
Utbildningsradions tittar- och lyssnarsiffror varierar
mycket bl.a. beroende på sändningstid.
Slutsatser
Regeringen bedömer att statens insatser på området har
stor betydelse för produktion, utbud och distribution av
svensk film och svenska TV-program samt för svensk
filmkultur. Den avgiftsfinansierade radion och
televisionen intar en central plats i det svenska
medielandskapet. Resultatet inom verksamhetsområdet
är enligt regeringens bedömning tillfredsställande.
Inriktningen på verksamheten kommer i huvudsak att
ligga fast för år 1998.
12.3 Anslag
I 1. Filmstöd
1997
Anslag
125 338
1
Utgifts
-
progno
s
125 004
1998
Förslag
129 838
1999
Beräkna
t
134 338
2000
Beräkna
t
134 338
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget anvisas medel för statens stöd till svensk
filmproduktion m.m., stöd till filmkulturell verksamhet,
stöd till regionala resurscentrum för film och video samt
Konstnärsnämndens filmstöd. Ett syfte med statens stöd
till filmområdet är att bidra till att uppfylla de åtaganden
och ändamål som anges i 1993 års finansieringsavtal för
Stiftelsen Svenska Filminstitutets stöd till svensk
filmproduktion m.m. Ett annat syfte är att genom
Filminstitutet främja spridning och visning av värdefull
film, främja regional och lokal filmverksamhet med
tyngdpunkt på barn och ungdom, främja bevarandet och
tillgängliggörandet av filmer och material av film- och
kulturhistoriskt intresse för forskning och allmänhet
samt verka för internationellt samarbete på
filmområdet. Ytterligare ett syfte är att genom
Konstnärsnämnden främja produktion av kortfilm.
Stödet till svensk filmproduktion finansieras genom
avtal mellan staten och berörda branscher. Avtalet
mellan staten, film- och videobranschen samt Sveriges
Television och Nordisk Television AB (numera TV4
AB) trädde i kraft den 1 januari 1993 och gäller t.o.m.
den 31 december 1998. Avtalet genererade under
budgetåret 1995/96 (18 månader) 306,6 miljoner
kronor, varav ca 250 miljoner kronor utgick som stöd
till svensk filmproduktion.
Utöver att fördela stödet till svensk filmproduktion
skall Filminstitutet utföra uppdrag åt staten på det
filmkulturella området. Stödet till filmkulturell
verksamhet samt Konstnärsnämndens filmstöd
finansieras helt och hållet av statliga medel. Konst-
närsnämndens filmstöd styrs av förordningen
(1989:500) om vissa särskilda insatser på
kulturområdet. Stödet till regionala resurscentrum för
film och video styrs av förordningen (1996:1598) om
statsbidrag till regional kulturverksamhet, och
förutsätter en regional eller lokal motprestation minst
motsvarande det statliga stödbeloppet.
Filminstitutet är kontaktkontor för EU:s audiovisuella
stödprogram MEDIA II.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Inom ramen för filmavtalet har Svenska Filminstitutet
under budgetåret fördelat stöd till svensk
filmproduktion, biografstöd, videostöd och stöd till
parallelldistribution. Under budgetåret har 53 spelfilmer
erhållit förhandsstöd, varav 15 barn- och
ungdomsfilmer och nio dokumentärfilmer.
Förhandsstöd har också beviljats 42 kortfilmer och 19
s.k. växthusfilmer av yngre och nya filmskapare. Nio
svenska filmer fick efterhandsstöd under år 1996.
När det gäller Sveriges deltagande i internationellt
samarbete på filmområdet har Filminstitutet genomfört
viktiga utvecklingsuppgifter, bl.a. vad gäller ansvaret
för EU:s stödprogram MEDIA II.
Inom ramen för den filmkulturella delen av
Filminstitutets verksamhet har institutet under
budgetåret fördelat stöd bl.a. till regional utveckling
inom filmområdet, till visningsorganisationer och
filmfestivaler samt till lokal filmkulturell verksamhet för
barn och ungdom. Skolbio har bedrivits i 132 av landets
288 kommuner, varav 54 av kommunerna numera
bedriver verksamheten utan stöd från Filminstitutet. En
viktig del av Filminstitutets verksamhet är att stimulera
en fortsatt uppbyggnad av regionala filmcentrum. Under
budgetåret har arbetet utvecklats så långt att nio
regionala resurscentrum kunnat få del av det nya
regionala stödet som införts fr.o.m. år 1997.
Enligt riksdagens beslut (bet. 1996/97:KrU1, rskr.
1996/97:129) bör stöd även fortsättningsvis kunna utgå
för visning av 16 mm-film. Regeringen har från
Svenska Filminstitutet inhämtat att institutets stöd till
filmvisning inom visningsorganisationerna inte är
öronmärkt till 16 mm-visningar resp. 35 mm-visningar.
Institutet har inte heller fattat något principbeslut om att
16 mm-film inte skall vara stödberättigad, även om man
förordar en övergång till visning på 35 mm. Regeringen
finner det därför inte nödvändigt att vidta någon särskild
åtgärd med anledning av riksdagens beslut.
Filminstitutets filmarkiv ökade under budgetåret med
1 800 titlar. Sammanlagt finns nu 16 500 filmer
arkiverade. Filminstitutet har under budgetåret
restaurerat svensk färgfilm och kopierat om nitratfilm
från tiden före år 1953. I stort sett alla nitratlångfilmer
har numera omkopierats.
Filminstitutet arbetar också för att sprida svensk film
och svensk filmkultur i olika delar av världen. Under
budgetåret har svensk film varit representerad vid ca
180 festivaler, vilket är en hög siffra för ett land av
Sveriges storlek.
Konstnärsnämnden lämnade under budgetåret stöd
till 29 kortfilmsprojekt.
För år 1998 föreslår regeringen en ökning av
anslaget för filmstöd. Ökningen, som avser stödet till
regionala resurscentrum för film och video, aviserades i
propositionen (prop. 1996/97:3) om kulturpolitik samt i
budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1
utg.omr. 17).
År 1999 beräknas ytterligare en ökning av stödet till
regionala resurscentrum för film och video. I
beräkningen för år 1999 antas också att ett nytt film-
och videoavtal inte skall föranleda någon utgiftsökning
för staten.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Svenska Filminstitutets revisor har lämnat yttrande över
institutets resultatredovisning samt revisionsberättelse
över årsredovisningen. Varken yttrandet eller
revisionsberättelsen innehåller några anmärkningar. I
revisorsyttrandet konstateras att arbetet med
resultatredovisning är en utvecklingsprocess och att det
är väsentligt att regeringen tar ställning till vilken
omfattning och nivå Svenska Filminstitutets
resultatredovisning bör ligga på för att tillfredsställa
regeringens behov av beslutsunderlag.
Med anledning härav kommer regeringen i
resultatdialogen med Svenska Filminstitutet att föra
diskussioner bl.a. om institutets resultatredovisning.
Slutsatser
Regeringen bedömer att det statliga filmstödet fyller en
viktig funktion för svensk filmkultur och att stödet ger
tillfredsställande resultat. Regeringen föreslår att
129 838 000 kronor anvisas anslaget för filmstöd för år
1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslaget uppgå
till 134 338 000 kronor för vardera året.
I 2. Statens biografbyrå
1995/96
Utgift
10 874
1
Anslag
s-
sparan
de
796
Därav
1996
Utgift
7 400
1997
Anslag
7 591
Utgifts
-
progno
s
7 991
1998
Förslag
7 661
1999
Beräkna
t
7 883
2000
Beräkna
t
8 112
1. Beloppen anges i tusental kronor
Statens biografbyrå skall enligt lagen (1990:886) om
granskning och kontroll av filmer och videogram samt
enligt sin instruktion (1990:994) granska filmer och
videogram avsedda för offentlig visning. Biografbyrån
är också tillsynsmyndighet för videogrammarknaden
och skall därutöver yttra sig till Justitiekanslern i vissa
åtalsärenden rörande våldsskildringar i filmer. Statens
biografbyrås driftskostnader har de senaste fem åren
legat på ungefär samma nivå, varför anslagen i princip
varit oförändrade.
De sparade medlen skall under de kommande två
budgetåren bland annat användas till att uppfylla
regeringens krav att minst hälften av all information om
Biografbyråns verksamhet och beslut görs elektroniskt
tillgänglig.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Antalet filmer som lämnats in till Biografbyrån för
granskning har under de senaste åren varit tämligen
oförändrat, ca 350 långfilmer. Under år 1996 har
antalet ökat något, främst vad avser videofilmer.
Beräkningarna av anslagen för åren 1999 och 2000
utgår från att verksamheten förblir oförändrad.
Biografbyråns verksamhet finansieras av anslaget.
Myndigheten tar ut avgifter för gransknings-
verksamheten som skall motsvara kostnaderna. Dessa
avgifter redovisas på statsbudgetens inkomstsida under
rubriken 2522 Avgifter för granskning av filmer och
videogram. Biografbyrån får inte disponera intäkterna.
Biografbyråns ekonomiska redovisningar visar att
intäkterna vida överstigit kostnaderna under de senaste
budgetåren. Granskningsavgifterna sänktes från den 1
juli 1994 och från den 1 januari 1997 (1994:367 och
1996:1594). Budgetåret 1995/96 var intäkterna av
granskningen 16 890 000 kronor, varav 10 544 000
kronor gällde år 1996. Biografbyråns egna bedömningar
anger att intäkterna för perioden 1997 – 2000 årligen
kommer att uppgå till ca 8 500 000 kronor. Tidiga
prognoser under år 1997 antyder att ytterligare
sänkningar av avgifterna kan komma att behövas.
Biografbyrån tar också ut en avgift för yttranden i
åtalsärenden. Även dessa avgifter redovisas på
statsbudgetens inkomstsida. Avgifterna fastställs i
myndighetsbeslut och uppgick under budgetåret 1995/96
till 525 kronor per videogram. Biografbyråns prognos
visar att intäkterna för perioden 1997 – 2000 årligen
kommer att uppgå till ca 100 000 kronor.
För år 1998 föreslås att en besparing på statlig
konsumtion planenligt tas ut med 235 000 kronor.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några
invändningar.
Slutsatser
Enligt regeringens bedömning uppfyller Biografbyrån i
allt väsentligt målen för verksamheten. Biografbyråns
verksamhet svarar mot ett effektivt bruk av de insatta
resurserna. Under kommande budgetår skall
Biografbyråns verksamhet fortsätta med oförändrade
mål. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen
att 7 661 000 kronor anvisas Statens biografbyrå för år
1998. För år 1999 beräknas anslaget till 7 883 000
kronor och för år 2000 till 8 112 000 kronor.
I 3. Utbyte av TV-sändningar
mellan Sverige och Finland
1995/96
Utgift
42 267
1
Därav
1996
Utgift
22 900
1997
Anslag
30 744
Utgifts
-
progno
s
30 744
1998
Förslag
25 540
1999
Beräkna
t
26 125
2000
Beräkna
t
26 741
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget anvisas medel för de kostnader Teracom
AB har för rundradiosändningar i
Storstockholmsområdet av finländska TV-program, de
kostnader Sveriges Television AB har för tillhanda-
hållande och överföring av en svensk programkanal till
Finland, de kostnader Telia InfoMedia TeleVision AB
har för tillhandahållande av den finländska
programkanalen till kabelnät på ett antal orter i Sverige
samt Sverigefinska Riksförbundets kostnader i samband
med utsändning av den finländska programkanalen i
Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar sig på
överenskommelser mellan riksförbundet och
förhandlingsorganisationen Copyswede som företräder
vissa rättighetshavarorganisationer.
Utsändningen av ett finländska TV-program i
Sverige sker med stöd av radio- och TV-lagen
(1996:844). Regeringen har den 12 december 1996
meddelat Sverigefinska Riksförbundet tillstånd att också
under år 1997 bedriva sådana sändningar.
Regeringens överväganden
Resultatinformation och slutsatser
En översyn av det svensk-finska televisionsutbytet har
genomförts inom Kulturdepartementet under våren
1997. Med anledning av denna översyn har avtalen
mellan staten och Svenska Kabel-TV AB (nu Telia
InfoMedia TeleVision AB) respektive TERACOM
Svensk Rundradio AB (nu Teracom AB) sagts upp.
Som ett resultat av förhandlingar med berörda parter
och med hänsyn till ändrad distributionsteknik kan
anslaget minskas. Regeringen avser att teckna nya avtal
med berörda parter. Avtalen kommer att träda i kraft
den 1 januari 1998 under förutsättning att riksdagen
anvisar medel till det svensk-finska televisionsutbytet i
enlighet med regeringens förslag.
Det svensk-finska televisionsutbytet bedrivs enligt en
princip om ömsesidighet. Finland svarar för
kostnaderna för utsändningen av en svensk
programkanal i Finland och för överföringen av en finsk
programkanal till Sverige. På motsvarande sätt ansvarar
Sverige för kostnaderna för utsändningen av en finsk
programkanal i Sverige och för överföringen av en
svensk programkanal till Finland.
Enligt regeringens bedömning är det av stor vikt att
det svensk-finska samarbetet upprätthålls. I samband
med att Sveriges Television AB fått regeringens
medgivande att starta satellitsändningar för det
programutbud som i dag sänds till Finland kan ett byte
av distributionsteknik ske. Även Yleisradio Oy avser att
påbörja satellitsändningar från Finland till Sverige under
år 1997. Med hänsyn till dessa satellitsändningar kan
förutsättningarna för TV-utbytet komma att ändras.
Regeringen gör dock bedömningen att systemet med
rundradiosändningar av den finländska programkanalen
över Storstockholmsområdet och tillhandahållande av
programkanalen för kabeldistribution på ett antal orter i
Sverige bör bibehållas tills vidare.
Regeringen föreslår att 25 540 000 kronor anvisas för år
1998. De medel som frigjordes genom minskningen av
anslaget har använts för omprioriteringar inom
kulturområdet. För år 1999 beräknas anslaget till
26 125 000 kronor och för år 2000 till 26 741 000
kronor.
I 4. Bidrag till dokumentation
om den mediepolitiska
utvecklingen och till europeiskt
mediesamarbete
1997
Anslag
1 510
1
Utgifts-
prognos
669
1998
Förslag
1 010
1999
Beräknat
1 041
2000
Beräknat
1 071
1. Beloppen anges i tusental kronor
Anslaget uppfördes på statsbudgeten 1997
Under anslaget anvisas medel för svensk medverkan i
vissa europeiska utredningsprojekt och samarbete inom
det Audiovisuella Eureka och det Europeiska
Audiovisuella Observatoriet.
Avgiften år 1997 till Audiovisuella Eureka och det
Europeiska Audiovisuella Observatoriet uppgår till
sammanlagt 668 900 kronor.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Audiovisuella Eurekas insatser under år 1996 har
koncentrerats till att stödja och initiera projekt inom
områdena utbildning, utveckling och distribution av
europeisk film, TV och video. Särskilda insatser har
gjorts för att underlätta samarbete mellan de deltagande
länderna som inte är medlemmar i EU och de som är
medlemmar.
Det Europeiska Audiovisuella Observatoriet är ett
forsknings- och statistikinstitut som samlar in och
distribuerar information om den europeiska film-, TV-
och videoindustrin. Institutet ger bl.a. ut en statistisk
årsbok.
Slutsatser
Sverige kommer även i fortsättningen att följa
utvecklingen på detta område med stort intresse.
Avgifterna till Audiovisuella Eureka och det Europeiska
Audiovisuella Observatoriet beräknas sammantaget
under år 1998 uppgå till högst 1 miljon kronor varför
anslaget föreslås minskas med 500 000 kronor. Medlen
har använts för omprioriteringar inom kulturområdet.
Regeringen föreslår att 1 010 000 kronor anvisas för
år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslaget till
1 041 000 kronor resp. 1 071 000 kronor.
Den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten år 1998
Riksdagen beslutade den 11 juni 1996 om de villkor och
riktlinjer som skall gälla under tillståndsperioden den 1
januari 1997 – den 31 december 2001 för den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten (prop.
1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).
Public service-företagen samt Radiotjänst i Kiruna AB
skall under tillståndsperioden finansieras i huvudsak
med TV-avgifter som riksdagen anvisar från
rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot).
Även Granskningsnämnden för radio och TV skall
delvis finansieras med avgiftsmedel. Riksdagsbeslutet
innebär att medelstilldelningen till public service-
företagen, liksom tidigare, skall värdesäkras med
utgångspunkt i ett särskilt kompensationsindex.
Dessutom skall statsmakternas besparingskrav på
verksamheten kvarstå även under år 1998. I enlighet
med riksdagens beslut år 1995 om besparing skall en
minskning av anslagsnivån på 11 % fördelas jämnt över
åren 1995 t.o.m. 1998.
Regeringen beslutade i december 1996 om
sändningstillstånd för Sveriges Television AB och
Sveriges Radio AB för perioden den 1 januari 1997 –
den 31 december 2001 och för Sveriges
Utbildningsradio AB under perioden den 1 januari 1997
– den 31 december 1998.
Regeringen har i maj 1997 lämnat en proposition till
riksdagen om radio och TV under höjd beredskap och
vid svåra påfrestningar på samhället i fred (prop.
1996/97:158). Regeringen bedömer att förslagen i
propositionen inte kommer att leda till ökade kostnader
för public service-företagen och därmed inte påverka
medelstilldelningen. Vidare har regeringen i maj 1997
lämnat en proposition till riksdagen om vissa
förändringar i TV-avgiftssystemet (prop. 1996/97:165).
Förslagen i propositionen bedöms inte påverka
intäkterna från TV-avgiften. I propositionen föreslås
bl.a. att ansvaret för förvaltning av avgiftsmedlen skall
föras över från Sveriges Television till Radiotjänst i
Kiruna AB.
Digital radio och TV
Våren 1995 beslutade riksdagen att digitala
ljudradiosändningar skulle påbörjas i ett begränsat antal
områden. För närvarande sker sändningar i fyra
områden: Stockholm, Göteborg, Malmö och
Norrbotten. I de olika regionerna skall såväl Sveriges
Radio som privata programföretag ges möjlighet att
delta. Sändningsverksamheten skall utvärderas när
mottagare funnits tillgängliga en tid. Hittills har endast
ett fåtal mottagare funnits tillgängliga. Enligt uppgifter
från flera håll inom radiobranschen kommer digitala
radiomottagare att erbjudas i detaljhandeln under 1998.
På så sätt kommer introduktionen av den digitala
ljudradion att kunna komma igång.
Riksdagen fattade den 9 april 1997 beslut med
anledning av regeringens proposition om digitala TV-
sändningar (prop. 1996/97:67 bet. 1996/97:KU17, rskr.
1996/97:178). TV-sändningar med digital teknik skall
införas i flera steg med möjlighet för regering och
riksdag att successivt ta ställning till om och på vilket
sätt verksamheten skall fortsätta. Sändningarna skall
starta på ett begränsat antal orter. En särskild utredare
har fått i uppdrag att förbereda sändningsverksamheten,
föreslå sändningsorter och utforma en modell för olika
programföretags samverkan i tekniska frågor (dir.
1997:19). De marksändande företagen skall beredas
möjlighet att delta i verksamheten med digitala TV-
sändningar. Regeringen avser att under hösten besluta
om kriterierna för urvalet av de programföretag som
kan ansöka om sändningstillstånd. Radio- och TV-
verket kommer att ges i uppdrag att utlysa de aktuella
sändningstillstånden. En kommitté med parlamentariskt
inslag kommer att tillsättas för att medverka vid urvalet
av de företag som skall delta i sändningarna, följa
sändningsverksamheten och medverka vid en
utvärdering. Sändningsverksamheten planeras kunna
starta så snart det är praktiskt möjligt, när
programföretag och andra intressenter har kommit
överens om samarbetsformer kring olika tekniska
lösningar.
Verksamheten år 1996
Sveriges Television
Sveriges Television AB:s (SVT) totala sändningstid
uppgick år 1996 till 9 738 timmar. Sändningstiden har
ökat med 36 % under perioden 1992 – 1996. Ökningen
har främst skett i den egna produktionen där den
regionala programverksamheten har byggts ut. Andelen
repriser har ökat med 62 % under samma period,
främst vad gäller det egenproducerade materialet, bl.a.
reprisering av faktaprogram på eftermiddagarna.
Samtidigt har SVT minskat inköpen av visningsrätter
utifrån. Andelen svenska program i rikssändningarna är
ca 70 %. SVT har under perioden 1992 – 1996 förlagt
allt mer av allmänproduktionen utanför Stockholm. Av
allmänproduktionen sker 57 % i distrikten och 43 % i
Stockholm. Program producerade av fristående
producenter utgör ca 22 %, vilket är en ökning med
5 % jämfört med år 1995. Utomståendes medverkan i
programproduktionen minskade något mellan åren 1995
och 1996, medan utläggningar och samproduktioner
ökar.
Det av riksdagen beslutade besparingskravet på
Sveriges Television (1995-1998) genomförs enligt plan.
Vissa ökade personalkostnader har uppkommit år 1996
beroende på personalavveckling. Målet att minska
antalet tillsvidareanställda med 450 tjänster har nu
uppnåtts. Sveriges Television anser att målen för
personalminskning bör vara möjliga att uppnå under år
1998. Den övergripande målsättningen för Sveriges
Televisions planeringsarbete har varit att säkra att
programverksamheten så långt möjligt skall vara intakt,
kvantitativt och kvalitativt, trots besparingskravet på
företaget.
SVT bedömer det angeläget att ett svenskt digitalt
distributionssystem byggs ut så snart som möjligt. SVT
ser det som nödvändigt att öka exponeringen och
tillgängligheten av det programutbud som produceras
inom public service-systemet. SVT har presenterat
några olika programprojekt som kan bli aktuella i den
digitala TV-miljön, bl.a. en repriskanal, en kulturkanal
och en nyhets- och sportkanal.
Sveriges Radio
Sveriges Radio AB (SR) sände 2 295 timmar radio per
vecka under år 1996, en minskning med 51 timmar
jämfört med året innan. Repriser utgjorde 8 % av den
totala sändningstiden. De olika programområdenas
andel av den totala sändningstiden är stabil. Nyheter,
aktualiteter och samhälle samt kultur utgör 43 % av det
totala utbudet. Av allmänproduktionen sker 53 %
utanför Stockholm. En ökning av denna andel planeras
inom den innevarande tillståndsperioden. Resurserna för
barn- och ungdomsprogram planeras att öka under år
1997. SR bedömer att andelen utomståendes medverkan
kommer att minska något under år 1997. Detta beror på
att SR:s resurser under år 1997 minskar genom det sätt
företaget valt att göra de rationaliseringar på 11 %
under åren 1995 – 1998 som riksdagen beslutat om.
Ambitionen är att utomståendes medverkan skall öka
under nuvarande tillståndsperiod.
Sveriges Radio har redovisat att de besparingar man
ålagts innebär att programverksamheten försvagas.
Sändningstiden minskade med ca 2 680 timmar under år
1996. Företaget har redovisat höga kostnader år 1996
för personalavveckling som en av åtgärderna för att
klara besparingskravet. Sammanlagt skall personalen
minskas med 236 tjänster fram till år 1998.
Inför år 1998 skall SR skapa ett ytterligare
reformutrymme för förnyelse av programinnehållet,
satsningar på kvalitet, digitala sändningar, nya kanaler
(bl.a. en finsk digital kanal), metoder och ny
produktionsteknik. SR kommer under tillståndsperioden
fram till år 2001 att genomföra en medveten satsning på
digital radio, DAB (Digital Audio Broadcasting). SR
anser att det är angeläget att det digitala
distributionssystemet byggs ut till rikstäckande så snart
det är möjligt.
Sveriges Utbildningsradio
Sveriges Utbildningsradio AB (UR) utnyttjar Sveriges
Televisions och Sveriges Radios sändningsutrymme för
att sända utbildningsprogram. UR har under år 1996
sänt 706 timmar i TV och 1813 timmar i radio.
Förstasändningar utgör ca 33 %, resten utgörs av
återutsändningar och repriser. Det totala antalet
sändningstimmar har ökat under perioden 1993 – 1996.
Av den totala sändningstiden används 75 % för
sändningar på svenska språket. Sändningsvolymen för
minoriteter utgör 7 % av totalt sänd tid i TV och 5 % i
radio. Program för funktionshindrade har ökat under
perioden 1993 – 1996 och utgör 10 % av den totala
sändningstiden i TV. Den regionala utbyggnaden har
lett till att hälften av UR:s material kommer att
produceras regionalt fr.o.m. år 1997. Resurserna för
utomståendes medverkan i programproduktionen har
ökat från ca 20 miljoner kronor år 1995 till ca 23
miljoner kronor år 1996. UR bedriver också en
omfattande IT-verksamhet med t.ex.
utbildningsprogram på Internet och CD-rom. UR har
redovisat att man önskar delta i det digitala marknätet
för TV genom att bl.a. starta två nya TV-kanaler, dels
en nationell digital utbildningskanal, dels en kanal –
UR-Arena – som bl.a. skall sända från politiska arenor.
Radio Sweden
Radio Sweden är en enhet inom Sveriges Radio AB.
Enligt sändningstillståndet för Sveriges Radio skall
program för sändning till utlandet ge dels svenskar som
befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet
att få information om och upprätthålla kontakt med
Sverige.
De dagliga programmen är som regel
halvtimmeslånga och innehåller nyheter, fördjupningar,
analyser och reportage. Under större delen av dygnet
sänds programmen över kortvåg och mellanvåg. 24
timmar om dygnet sänds dessutom en
specialkomponerad tablå via satellit över Europa samt
delar av Afrika och Mellanöstern. Radio Sweden satsar
på att utöka samarbetet med internationella
radiostationer, bl.a. via satellitöverföringar av program
och genom direkta samproduktioner.
Medelsberäkning för år 1998
Regeringens förslag om medelsanvisning till Sveriges
Television, Sveriges Radio, Sveriges Utbildningsradio
och Radio Sweden tar sin utgångspunkt i de riktlinjer
som beslutades av riksdagen i juni 1996 i samband med
behandlingen av public service-propositionen. För år
1997 tilldelades de tre public service-företagen totalt
4 774 miljoner kronor (i 1994 års prisläge enligt
kompensationsindex). Det senast kända
kompensationsindex gäller år 1996 varför
medelstilldelningen för år 1998 skall ske i 1996 års
prisläge. Med en uppräkning av 1997 års
medelstilldelning med SR-index för år 1995 (3,67 %)
och år 1996 (3,14 %) samt med den kvarvarande
besparingen på 151 miljoner kronor kronor (i 1992 års
prisläge enligt kompensationsindex) blir den totala
medelstilldelningen för år 1998 4 934,3 miljoner kronor
(i 1996 års prisläge enligt kompensationsindex).
Fördelningsnyckeln mellan Sveriges Television,
Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio ändrades
senast genom riksdagens beslut om medelstilldelning för
den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten för
år 1997. Den bör behållas oförändrad för år 1998.
Programföretagen bör även i fortsättningen i
samförstånd kunna justera fördelningsnyckeln om
bolagen exempelvis kommer överens om att omfördela
ansvaret för vissa gemensamma funktioner.
Enligt fördelningsnyckeln kommer de samlade
medlen för år 1998 att fördelas med 2 988,7 miljoner
kronor (60,57 %) till Sveriges Television, 1 710,7
miljoner kronor (34,67 %) till Sveriges Radio och
234,9 miljoner kronor (4,76 %) till Sveriges
Utbildningsradio.
Regeringen har vidare beslutat att betala ut de
särskilda medel för digitala sändningar som riksdagen
fattade beslut om den 9 april 1997 (prop. 1996/97:67,
bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).
Utbetalningarna skall enligt riksdagens beslut avse
engångsbelopp på högst 100 miljoner kronor år 1997
och högst 100 miljoner kronor år 1998, förutsatt att
resultatutvecklingen på rundradiokontot medger det.
Regeringen har beslutat om en tilldelning för år 1997 på
100 miljoner kronor till public service-företagen enligt
gällande fördelningsnyckel.
I enlighet med riksdagens beslut om riktlinjer för
public service-verksamheten skall även Radio Swedens
medelstilldelning i fortsättningen räknas upp med
kompensationsindex. Dessutom gäller samma
besparingskrav på 11 % för Radio Sweden. Detta
innebär att 37,6 miljoner kronor (i 1996 års prisläge
enligt kompensationsindex) skall tilldelas Radio Sweden
för år 1998.
Granskningsnämnden för radio och TV skall enligt
riksdagens beslut om riktlinjer för public service-
verksamheten, liksom nu, delvis finansieras med medel
från rundradiokontot och delvis över statsbudgeten.
Granskningsnämnden skall tilldelas 6 564 000 kronor
för år 1998 (utgiftsområde 1, anslaget E 5), varav
4 464 000 kronor skall anvisas från rundradiokontot.
TV-avgiften och rundradiokontot
Den faktor som är avgörande för behållningen på
rundradiokontot är utvecklingen av det särskilda
kompensationsindexet för public service-företagen.
Därutöver påverkas intäkterna på kontot av utvecklingen
av antalet TV-avgiftsbetalare samt storleken på TV-
avgiften. Det är viktigt att rundradiokontots balanserade
resultat upprätthålls positivt för att medelstilldelningen
till public service-företagen skall säkras på lång sikt.
Antalet registrerade TV-avgifter hos Radiotjänst i
Kiruna AB (RIKAB) uppgick år 1996 till i genomsnitt
3 366 000. Betalningseffektiviteten definierad som det
totala antalet inbetalningar i förhållande till fakturerade
TV-avgifter har under perioden 1992 – 1996 legat
relativt stabilt på ca 98 %. Rundradiorörelsens resultat
för år 1996 uppgår till 44,9 miljoner kronor, vilket är
en förbättring med 116,4 miljoner kronor jämfört med
år 1995. Det positiva resultatet innebär att det
ackumulerade resultatet på rundradiokontot uppgår till
257,5 miljoner kronor.
Vid beräkningarna har regeringen utgått från att
kompensationsindex under år 1997 inte kommer att öka
med mer än 4 % och att antalet avgiftsbetalare blir
oförändrat drygt 3,3 miljoner. Teracom AB skall i
enlighet med 1992 års riksdagsbeslut tillföra
rundradiokontot 213,6 miljoner kronor (i 1992 års pris-
läge) t.o.m. mars månad år 2000. Vid denna tidpunkt
faller en viktig intäkt bort från rundradiokontot, vilket
kommer att tas med i beräkningarna de närmast
kommande åren.
För närvarande är TV-avgiften 1 536 kronor per år
eller 384 kronor per tremånadersperiod. Sveriges
Television, som förvaltar rundradiomedlen gemensamt
för de tre bolagen, har i mars 1997 lämnat
årsredovisning för rundradiorörelsen med förslag på
TV-avgiftshöjning baserat på utvecklingen av index.
Under år 1997 har emellertid kompensationsindex ökat,
främst beroende på löneökningar inom SAF/PTK-
området. För att kunna upprätthålla ett jämnt resultat på
rundradiokontot under hela tillståndsperioden föreslår
regeringen att TV-avgiften höjs med 36 kronor till
1 572 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 1998.
Regeringens förslag om TV-avgiften förutsätter en
ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Förslag till lag
om sådan ändring redovisas under avsnitt 2 Lagtext.
Den föreslagna höjningen av TV-avgiften är av sådant
slag att regeringen inte ansett det nödvändigt att, utöver
kontakter med Sveriges Television, inhämta ytterligare
upplysningar och yttranden i ärendet. Lagförslaget berör
i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 §
andra stycket regeringsformen. Eftersom det endast är
fråga om en ändring av beloppets storlek anser
regeringen att lagändringen är av sådan beskaffenhet att
Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.
13 J Forskning
13.1 Omfattning/ändamål
Verksamhetsområdet omfattar statens stöd till forskning
inom kulturområdet. Medlen beräknas under två anslag:
Forsknings- och utvecklingsfrågor inom kulturområdet
samt Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen.
Forskningsverksamheten inom kulturområdet syftar
till att stärka och utveckla verksamheterna inom
området.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
52,2
38,0
42,7
37,8
38,8
39,8
Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
Forskningens inriktning har legat fast under budgetåret.
Större förändringar
Inga större förändringar har genomförts.
Prioriteringar för 1998
Inriktningen på forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet har nyligen behandlats i propositionen
om forskning och samhälle (prop. 1996/97:5, bet.
1996/97:UbU03, rskr. 1996/97:99). Gränsdragningen
mellan forskning och myndigheternas andra
verksamheter skall förtydligas. De nya kunskaper som
forskningen leder till skall föras ut till sektorn och till
allmänheten. Regeringen har våren 1997 givit
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR) i uppdrag att, i samverkan med berörda
myndigheter och institutioner, utreda och föreslå
åtgärder för uppbyggnad och utveckling av
sektorsforskningen inom kulturområdet. I avvaktan på
redovisningen av uppdraget ligger den inriktning som
fastslogs i propositionen om forskning och samhälle
fast.
13.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Statens insatser på området
Medlen har fördelats till projekt som främjar den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom området och
som är relevanta för myndigheternas ansvarsområden.
I rapporten Massmedieforskning och samhälle:
Överväganden och förslag föreslås en fond för sektoriell
massmedieforskning, administrerad av
Forskningsrådsnämnden (FRN) och finansierad genom
statliga medel. Branschen föreslås bidra med medel till
enskilda forskningsprojekt. Regeringen anser att denna
forskningsinsats skulle fylla en viktig funktion för
kunskapen kring mediernas roll och villkor i samhället.
Flera remissinstanser, däribland FRN, har emellertid
framfört invändningar mot den föreslagna
finansieringen. Regeringen anser, mot bakgrund av
remissutfallet, att ställning inte kan tas till förslaget
förrän det utvärderats närmare.
Rapporten innehåller även ett förslag om att ge
Nordicom-Sverige (Nordicom) ett statligt bidrag för att
utveckla databaser för dokumentation av
medieutvecklingen. Nordicom har påbörjat ett sådant
arbete när det gäller ägandet av svenska massmedier,
tillsammans med Rådet för mångfald inom
massmedierna (dir. 1995:13). Rådet avser att i sitt
huvudbetänkande bl.a. redovisa den fortsatta
hanteringen av ägarregistret. Regeringen avser
återkomma till förslaget när rådet har avgett sitt
betänkande.
Effekter av statliga insatser
Forskningen har återförts till verksamheterna och spritts
vidare på ett flertal sätt. Någon ökad rörlighet för
forskare redovisas inte. Ett flertal myndigheter ingår på
olika sätt i internationellt samarbete.
Museiforskning som normalt inte får stöd av
forskningsråden har kunnat genomföras.
Slutsatser
Någon bedömning av kvaliteten på forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet görs inte
annat än i undantagsfall men i förekommande fall har
den befunnits vara av hög kvalitet.
Även om det är svårt att utifrån tillgänglig
information bedöma resultatet av den
forskningsverksamhet som ägt rum inom kulturområdet
bedömer regeringen att anslagen är värdefulla för
kunskapen kring och utvecklingen av kulturområdets
verksamhet. Forskningsverksamheten möjliggör
uppbyggnad och spridning av kunskap inom kultur- och
medieområdet. Forskningsinformationen och de
tvärsektoriella forskningsinsatserna kan dock förbättras,
liksom myndigheternas återrapportering av forskningens
resultat. Sammantaget leder regeringens bedömning till
slutsatsen att insatserna på området varit ändamålsenliga
och därför bör förbli i huvudsak oförändrade i avvaktan
på HSFR:s förslag till uppbyggnad och utveckling av
sektorsforskningen inom kulturområdet.
13.3 Anslag
J 1. Forsknings- och utvecklings-
insatser inom kulturområdet
1995/96
Utgift
51 272
1
Anslag
s-
sparan
de
10 314
Därav
1996
Utgift
37 400
1997
Anslag
37 131
Utgifts
-
progno
s
41 897
1998
Förslag
36 938
1999
Beräkna
t
37 907
2000
Beräkna
t
38 904
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget anvisas medel för verksamhetsforskning
och utvecklingsarbete inom kultursektorn. Medlen
utnyttjas för projekt inom Statens kulturråds,
ansvarsmuseernas (Statens kulturråd fördelar medel till
Statens historiska museum, Statens konstmuseer,
Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum -
etnografiska och Stiftelsen Nordiska museet),
Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och
folkminnesinstitutets ansvarsområden. Vidare belastas
anslaget med del av kostnaderna för grundforskning vid
Naturhistoriska riksmuseet.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96
visar ett anslagssparande på 10 314 000 kronor.
Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande
budgetår visar på ett anslagssparande på 5 548 000
kronor. Delar av beloppet är intecknat och avser
beslutade men ej utbetalade bidrag till fleråriga projekt.
Anslagssparandet förklaras även av att i vissa projekt
ligger tyngdpunkten i bearbetningen i projektets slutfas.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Den väsentligaste insatsen för att stimulera
informationsspridningen om Kulturrådets forsknings-
och utvecklingsverksamhet har varit rådets bidrag till
uppbyggnaden av ett dokumentations- och
informationscentrum för kulturpolitisk forskning vid
Centrum för kulturpolitisk forskning och debatt.
Centrumet är knutet till Institutionen Biblioteks-
högskolan, Högskolan i Borås.
Kulturbarometrarna, där Kulturrådet regelbundet
följer svenskarnas kulturvanor, utgör en allmän
basresurs. Dessa har haft stor betydelse för
möjligheterna att utvärdera svensk kulturpolitik. De har
också väckt stort intresse utomlands och kan sannolikt
underlätta strävandena mot en mer jämförbar
kulturstatistik på europeisk nivå.
Två nya forskningsprogram om konstnärernas och
konstnärskapets villkor samt kultursponsringen ur
kulturinstitutionernas och kulturutövarnas perspektiv har
under budgetåret 1995/96 initierats eller fått bidrag.
Ansvarsmuseernas forsknings- och
utvecklingsinriktning har varit föremålsrelaterad
forskning, internationella samarbetsprojekt och
bevarandefrågor.
Riksarkivets forskningsprogram är inriktat på att
utveckla en nationell arkivdatabas, arkiv och modern
informationsteknik och på arkivvetenskaplig forskning.
Riksarkivet delfinansierar bl.a. en adjungerad professur
i arkivvetenskap vid Stockholms universitet. Ett
internationellt forskarutbyte pågår och t.ex. är
forskningen kring papperskonservering efterfrågad.
Riksantikvarieämbetets forskning har varit inriktad
på kulturlandskapets innehåll och förändring och på
antikvarisk-teknisk kunskapsuppbyggnad. Resurser har
även använts för utveckling av myndighetens
kunskapsbaser. Nya former för samverkan med
universiteten har utvecklats. Flera sedan länge pågående
forskningsprojekt har avrapporterats under budgetåret.
Naturhistoriska riksmuseet har bedrivit en
omfattande grundforskningsverksamhet av hög kvalitet
som används t.ex. av den regionala och nationella
naturvårdsplaneringen och som har betydelse för
miljöpolitiken. Det internationella engagemanget är
betydande, vilket bl.a. avspeglas i att antalet
gästforskare ökat och att hälften av besökarna till
museets web-sidor är från andra länder.
Språk- och folkminnesinstitutets resurser används till
utveckling av myndighetens kunskapsbaser.
För år 1998 minskas anslaget med 1 miljon kronor.
Medlen har använts för omprioriteringar inom
kulturområdet.
Slutsatser
Mot bakgrund av tillgänglig information drar regeringen
slutsatsen att det forsknings- och utvecklingsarbete som
bedrivits är av betydelse för området.
Regeringen föreslår att för budgetåret 1998 anvisas
36 938 000 kronor. För budgetåret 1999 beräknas
anslaget till 37 907 000 kronor och för budgetåret 2000
till 38 904 000 kronor.
J 2. Forskning och dokumentation
om medieutvecklingen
1995/96
Utgift
900
1
Därav
1996
Utgift
600
1997
Anslag
820
Utgifts
-
progno
s
820
1998
Förslag
834
1999
Beräkna
t
852
2000
Beräkna
t
871
1. Beloppen anges i tusental kronor
Under anslaget redovisas medel för stöd till Nordicom-
Sverige (Nordicom) vid Göteborgs universitet för
information om forskningsresultat och för att utarbeta
mediestatistik m.m.
För år 1997 gavs Nordicom i uppgift att fortsatt
svara för genomförandet av arbetet med den årliga
räckviddsundersökningen av de svenska medievanorna
och publiceringen av undersökningen i rapporten
Mediebarometern.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Nordicom har under år 1996 bl.a. arbetat med
utarbetande av mediestatistik, fungerat som en
informationscentral, publicerat den statistiska översikten
MedieSverige, genomfört fältarbetet med
Mediebarometern och i övrigt bedrivit kunskaps- och
erfarenhetsutbyte med såväl nordiska som europeiska
och internationella producenter av kultur- och
mediestatistik.
Nordicom har i olika sammanhang arbetat med att
systematisera information om medieägande i Sverige.
År 1996 upprättade Nordicom i samarbete med Rådet
för mångfald inom massmedierna ett register över
medieägare för att möjliggöra studier av t.ex.
mediekoncentration.
Slutsatser
Regeringen bedömer att Nordicoms bidrag till forskning
och dokumentation om medieutvecklingen i allt
väsentligt används på ett effektivt sätt. Såväl Nordicoms
dokumentations- och publiceringsverksamhet som dess
löpande informationsservice bidrar på ett ändamålsenligt
sätt till att sprida information och kunskap om
utvecklingen på medieområdet till olika brukargrupper
utifrån deras särskilda behov.
Regeringen föreslår att 834 000 kronor anvisas för
budgetåret 1998 till anslaget Forskning och
dokumentation om medieutvecklingen. För budgetåret
1999 beräknas anslaget till 852 000 kronor och för
budgetåret 2000 till 871 000 kronor. Beräkningarna
utgår från oförändrad verksamhet.
14 K Trossamfund
14.1 Omfattning/ändamål
Verksamhetsområdet omfattar statligt stöd till andra
trossamfund än Svenska kyrkan. Huvuddelen av stödet
fördelas av myndigheten Samarbetsnämnden för
statsbidrag till trossamfund (SST). Vidare betalas efter
särskilda beslut av regeringen bidrag till de danska,
norska och isländska församlingarna i Sverige samt till
ekumenisk verksamhet, kyrklig beredskap och
restaurering av äldre domkyrkor.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
91,2
44,4
57,6
55,7
56,8
58,0
Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
Totalt har de trossamfund som erhåller stöd från staten
ökat antalet betjänade personer, från 845 050 personer
den 31 december 1993 till 865 504 personer den 31
december 1995. Stödet får anses ha medverkat till en
gynnsam utveckling för trossamfunden, i synnerhet för
de samfund som består av och betjänar invandrare.
Större förändringar
Stödet till trossamfunden har utretts som en del av
reformen att ändra relationerna mellan staten och
Svenska kyrkan. Det har inte skett några stora
förändringar inom verksamhetsområdet som sådant
under budgetåret.
Prioriteringar inför 1998
I avvaktan på utfallet av stat–kyrkaarbetet har inga
större förändringar gjorts av prioriteringarna inom
området.
14.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Något övergripande ändamål för det statliga stödet till
trossamfund har inte fastställts. När stödet infördes år
1971 uttalade Kulturutskottet (prop. 1971:1, bet.
1971:KrU15, rskr.1971:207) att syftet med bidraget
borde vara att öka förutsättningarna för ekonomiskt
svaga församlingar att hålla lokaler samt erbjuda
religiös service i form av gudstjänst, själavård och
liknande.
Tillståndet och utvecklingen inom
verksamhetsområdet
Det antal personer som betjänas av de trossamfund som
får del av det statliga stödet har ökat avsevärt under de
senaste åren. Det gäller i hög grad de samfund som
betjänar invandrare. För dessa samfund är stödet av
särskild betydelse eftersom de invandrare som betjänas
ofta vistats kort tid i Sverige och har begränsade
ekonomiska möjligheter att själva bidra till
verksamheten. Vidare behöver samfunden bygga ut
verksamheten och de institutioner som fordras för den.
Stödet är också viktigt med hänsyn till trossamfundens
verksamhet för att motverka främlingsfientlighet och
rasism.
Statens insatser inom området
Med anledning av principbeslutet om ändrade relationer
mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80,
bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84) har bl.a. det
statliga stödet till samfunden utretts. I betänkandet Stöd,
skatter och finansiering (SOU 1997:45) föreslår
Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd
att stödet till trossamfunden skall finnas kvar. Förslaget
är för närvarande under remissbehandling.
Utöver det stöd som förmedlas inom utgiftsområdet
lämnar staten stöd genom finansieringen av den
bibelöversättning som för närvarande genomförs av
Bibelkommissionen som en statlig utredning. Staten
bidrar i nuläget med hälften av kostnaderna (utgifts-
område 1) och kyrkofonden med den andra hälften.
Både från en allmänkulturell och en religiös
utgångspunkt är översättningen av stor betydelse.
Regeringen fäster därför stor vikt vid att översättningen
enligt kommissionens direktiv skall vara färdig i så god
tid att en ny samlad utgåva av bibeln i olika upplagor
skall kunna bli allmänt tillgänglig och tas i bruk första
söndagen i advent 1999.
Slutsatser
Regeringen bedömer att stödet till trossamfunden i allt
väsentligt fyller det syfte som riksdagen angav när det
infördes.
14.3 Anslag
K 1. Stöd till trossamfund
1995/96
Utgift
91 185
1
Reserv
a-
tion
277
Därav
1996
Utgift
44 400
1997
Anslag
57 300
Utgifts
-
progno
s
57 577
1998
Förslag
55 700
1999
Beräkna
t
56 826
2000
Beräkna
t
57 976
1. Beloppen anges i tusental kronor.
Huvuddelen av anslaget fördelas av Samarbetsnämnden
för statsbidrag till trossamfund enligt förordningen
(1989:271) om statsbidrag till andra trossamfund än
Svenska kyrkan. Bidrag kan beviljas för religiös
verksamhet (verksamhetsbidrag), lokaler till religiös
verksamhet (lokalbidrag) och teologiska seminarier
m.m. (utbildningsbidrag). Efter beslut av regeringen
betalas även bidrag till de danska, norska och isländska
församlingarna i Sverige samt till ekumenisk
verksamhet, kyrklig beredskap och restaurering av äldre
domkyrkor m.m. ur anslaget.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Under budgetåren 1992/93 – 1994/95 anvisades av
arbetsmarknadsskäl sammanlagt 80 miljoner kronor
extra till lokaler åt trossamfund. En stor del av
samfundens byggprojekt kunde tidigareläggas genom
anslagen, som fått god sysselsättningseffekt. Regeringen
har bedömt att detta minskat behovet av stöd, varför
besparingar på anslaget föreslagits med sammanlagt 3,5
miljoner kronor för budgetåret 1997 och med 1 miljon
kronor för budgetåret 1998. Riksdagen har godkänt
inriktningen på besparingarna.
Samtidigt som anslaget har minskat under den
senaste treårsperioden har det antal personer som
trossamfunden betjänar ökat. Detta har medfört en
minskning av anslaget per betjänad person under
treårsperioden med 21 %, från 78 kronor per person
budgetåret 1994/95 till ca 62 kronor per betjänad person
år 1997. Eftersom besparingarna inom anslaget i första
hand skett på anslagsposten för lokalbidrag har
minskningen av medel för verksamhetsbidrag och
utbildningsbidrag under samma period dock varit mera
begränsad.
Anslaget till lokalbidrag har under den senaste
treårsperioden minskat från 12 miljoner kronor
budgetåret 1994/95 till 2,5 miljoner kronor år 1997. Tar
man hänsyn till de medel som av arbetsmarknadsskäl
ställts till Samarbetsnämndens förfogande har dock det
genomsnittliga årliga beloppet för lokalbidrag under
perioden fr.o.m. 1992/93 t.o.m. 1997 uppgått till 25,5
miljoner kronor. Detta är en avsevärt högre nivå än
som gällde tidigare. Denna högre nivå bör ha gjort det
möjligt för samfunden att tillgodose sina mest trängande
lokalbehov.
Utöver tidigare nämnd besparing på anslaget med 1
miljon kronor för år 1998 görs ytterligare en besparing
med 600 000 kronor.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
De av Samarbetsnämnden utsedda revisorerna har inte
haft några anmärkningar mot årsredovisningen,
räkenskaperna eller förvaltningen.
Slutsatser
Regeringen bedömer att de särskilda medel som av
sysselsättningsskäl ställts till förfogande har medfört att
samfundens mest akuta lokalbehov har kunnat täckas.
Nuvarande behov bedöms kunna tillgodoses inom
föreslaget anslag för år 1998.
I avvaktan på resultatet av det pågående stat–
kyrkaarbetet beräknas realt oförändrat anslag för åren
1999 och 2000.
15 L Folkbildning
15.1 Omfattning/ändamål
Inom verksamhetsområdet folkbildning ges bidrag
till Folkbildningsrådet att fördelas på studieförbund
och folkhögskolor, bidrag till Statens institut för
särskilt utbildningsstöd för att möjliggöra för elever
med funktionshinder att studera vid folkhögskolor
samt bidrag till Tolk- och översättarinstitutet vid
Stockholms universitet för teckenspråksutbildning,
teckenspråkstolkutbildning och
teckenspråkslärarutbildning vid folkhögskolor samt
för kontakttolkutbildning vid folkhögskolor och
studieförbund. Bidrag utgår även till Nordiska
folkhögskolan i Genève samt för stöd till uppsökande
verksamhet och utbildning i samhällsfrågor.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
3
801,7
2
543,5
2
434,6
2
497,2
2
547,2
2
598,3
15.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Enligt regeringens bedömning är resultatet
sammanfattningsvis att den verksamhet som
Folkbildningsrådet, Statens institut för särskilt
utbildningsstöd och Tolk- och översättarinstitutet vid
Stockholms universitet ansvarar för har genomförts
enligt regeringens prioriteringar. Regeringen redovisar
denna bedömning under respektive anslag.
Den statliga utvärderingen av folkbildningen
Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen
(SUFO 96) har i november månad 1996 avlämnat sitt
slutbetänkande Folkbildningen – en utvärdering (SOU
1996:159). Slutbetänkandet remissbehandlas för
närvarande. Remisstiden utgår den 1 oktober 1997. Den
långa remisstiden har skapat förutsättningar för en bred
debatt om folkbildningen och statens roll i förhållande
till folkbildningen. Studieförbund och folkhögskolor har
i samband med remissarbetet även uppmanats att ge
betänkandet en egen omfattande intern behandling för
att kunna ge underlag för folkbildningens egna åtgärder
utifrån de resultat som utvärderingen kommit fram till.
Utifrån den statliga utvärderingen,
remissbehandlingen därav och inte minst den breda
debatt som bedrivits inom folkbildningsorganisationerna
under remisstiden avser regeringen att återkomma till
riksdagen i frågan.
Folkbildningens roll i kunskapslyftet
Folkbildningen har en viktig roll i den femåriga
vuxenutbildningssatsningen. Målgruppen för
kunskapslyftet är i första hand vuxna arbetslösa som helt
eller delvis saknar treårig gymnasiekompetens, men
också anställda som helt eller delvis saknar denna
kompetens skall kunna delta. Såväl studieförbund som
folkhögskolor har långvarig och omfattande erfarenhet
av att rekrytera studieovana vuxna och av en pedagogik
som utgår från vuxnas egna erfarenheter och kunskaper.
Inom ramen för kunskapslyftet har 10 000 platser per
år avsatts direkt till folkhögskolorna att fördelas via
Folkbildningsrådet.
Kommunerna har ansvaret för huvuddelen av
kunskapslyftet, med undantag för den satsning som görs
på folkhögskolan och i kvalificerad yrkesutbildning.
Kommunernas ansvar innebär att inventera målgruppens
utbildningsbehov, organisera rekrytering och vägledning
samt se till att efterfrågad utbildning anordnas. Genom
att ta vara på skilda utbildningsanordnares, t.ex.
studieförbund eller folkhögskolor, olika arbetssätt och
erfarenheter ökar kommunernas möjligheter att erbjuda
utbildning som svarar mot den enskildes önskemål,
behov och förutsättningar.
När kommuner anlitar andra utbildningsanordnare
måste det ske i form av upphandling. I sina
förfrågningsunderlag kan kommunerna beskriva de
pedagogiska, metodiska och organisatoriska krav man
ställer. Inkomna anbud skall då bedömas utifrån såväl
sina innehållsmässiga kvalitéer som begärt pris.
Såväl studieförbund som folkhögskolor kan på så
sätt, på uppdrag av kommuner, genomföra kommunal
vuxenutbildning med en inriktning och uppläggning som
bygger på folkbildningens arbetssätt. Inom ramen för
kunskapslyftet kan kommuner dessutom upphandla
folkhögskolekurser. Folkhögskolan kan därmed få
möjlighet att genomföra folkhögskolekurser utöver de
10 000 platser som fördelats av Folkbildningsrådet.
En stor utmaning för kunskapslyftet är att nå de
grupper som inte tidigare självmant sökt sig till
vuxenutbildning. Uppsökande verksamhet, vägledning,
orienteringskurser eller prova-på-kurser har stor
betydelse. Både studieförbund och folkhögskolor har
viktiga uppgifter, när det gäller att minska tröskeln för
studieovana.
Kunskapslyftet innebär en kraftig volymökning av
vuxenutbildningen men också en förnyelse av
vuxenutbildningen såväl pedagogiskt, organisatoriskt
som innehållsmässigt.
Den delegation regeringen tillsatt för att leda arbetet
med kunskapslyftet kommer att nära följa verksamheten
i direkt dialog med kommunerna fram till dess
Skolverket tar över ansvaret den 1 juli 1998. Intrycket
hittills är att en stor del av kommunerna är mycket
intresserade av att anlita folkbildningen. Det gäller
särskilt för orienteringskurser för grupper av
studieovana som behöver få känna sig för innan de är
beredda att välja inriktning och göra upp sin
handlingsplan eller studieplan. En av de frågor som
kommer att ges särskild uppmärksamhet i delegationens
kontakter med kommunerna är folkbildningens roll i
kunskapslyftet.
Uppsökande verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor
Riksdagen har för budgetåret 1997 under anslaget
Bidrag till folkbildningen anvisat 40 miljoner kronor för
bidrag till uppsökande verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor. För riksdagens information vill
regeringen meddela att regeringen genom beslut den 30
januari 1997 fördelat dessa medel enligt följande.
Landsorganisationen i Sverige
27 403 000 kr
Tjänstemännens
Centralorganisation
9 362 000 kr
Sveriges Akademikers
Centralorganisation
1 276 000 kr
Lantbrukarnas riksförbund
1 723 000 kr
Sveriges fiskares riksförbund
236 000 kr
10 miljoner kronor har därvid fördelats efter
medlemsantal i organisationen, 29 miljoner kronor
har fördelats efter antalet korttidsutbildade
medlemmar i organisationen och slutligen har varje
organisation fått ett grundbelopp på 200 000 kronor.
Företagarnas Riksorganisation har anmält att den ej
önskat ta del av stödet.
Varje organisation har inkommit med en plan för
utbildningen under mars månad 1997. Organisationerna
skall senast den 16 mars 1998 redovisa genomförd
verksamhet i en rapport till Utbildningsdepartementet.
Bidraget skall bl.a. avse insatser i organisationerna
för att stimulera och utveckla uppsökande verksamhet så
att intresset för studier och utbildning kan breddas, i
första hand för de i kunskapslyftet prioriterade
grupperna. Verksamheten är således ett viktigt bidrag
till kunskapslyftet.
Regeringen har under anslaget Bidrag till
folkbildningen beräknat ett oförändrat bidrag på 40
miljoner kronor.
Försöksverksamhet inom folkbildningen
Under budgetåret 1997 har regeringen ur anslaget
Bidrag till folkbildningen fördelat ca 10 miljoner kronor
till fortsatt försöksverksamhet med distansutbildning vid
folkhögskolor och studieförbund. Försöksverksamheten
bedrivs som ett led i Distansut-utbildningskommitténs
(DUKOM) arbete. DUKOM kommer i maj månad
1998 att lämna sitt slutbetänkande. Regeringen anser det
vara naturligt att medel motsvarande denna resurs, 10
miljoner kronor, även för budgetåret 1998 får användas
för försöksverksamhet inom folkbildningen. Regeringen
avser att ge Folkbildningsrådet i uppdrag att fördela
medlen.
15.3 Anslag
L 1. Bidrag till folkbildningen
1995/96
Utgift
3 700
522
1
Därav
1996
Utgift
2 467
844
1997
Anslag
2 357
533
Utgifts-
prognos
2 357
533
1998
Förslag
2 418
014
1999
Beräkna
t
2 466
374
2000
Beräkna
t
2 515
701
1. Beloppen anges i tusental kr
Statsbidrag utbetalas till Folkbildningsrådet, som ett
samlat finansiellt stöd till folkbildning. Enligt
förordningen (1991:977) om statsbidrag till
folkbildningen lämnar Folkbildningsrådet statsbidrag till
folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet
beslutar vilka som skall tilldelas statsbidrag och fördelar
tillgängliga medel till dem.
Syftet med statsbidrag till folkbildningen är att stödja
en verksamhet som gör det möjligt för människor att
påverka sin livssituation och skapa ett engagemang att
delta i samhällsutvecklingen.
Verksamheter som syftar till att utjämna
utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället
skall prioriteras liksom verksamheter som anordnas för
utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta
grupper.
Från detta anslag utbetalas även bidrag till föreningen
Nordisk Folkhögskola i Genève.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Folkbildningsrådet har lämnat en årsredovisning för
verksamheten under budgetåret 1995/96. Av denna
framgår bl.a. följande.
Folkbildningsrådet har under verksamhetsåret
1995/96 fördelat de 3 671 767 000 kronor i statsbidrag
som stått till förfogande enligt följande:
Studieförbunden totalt 1 815 836 200 kronor eller
49,4 %,
Folkhögskolorna totalt 1 835 530 800 kronor eller
50,0 %,
Folkbildningsrådet, för administration och
information samt FoU-verksamhet totalt, 20 400 000
kronor eller 0,6 %.
Antalet studietimmar inom studieförbundens
cirkelverksamhet under budgetåret 1995/96 uppgick till
ca 18 miljoner studietimmar för hela 18-månaders-
perioden. För 12-månadersperioden den 1 juli 1995 –
den 30 juni 1996 var motsvarande antal studietimmar ca
12 miljoner, vilket innebär en minskning med knappt 2
% jämfört med budgetåret 1994/95. Hela denna
minskning är relaterad till den kraftigt ökade
verksamhet för arbetslösa för vilken folkbildningen
tilldelats särskilda resurser. Andelen kvinnor bland
deltagarna utgjorde ca 58 % vilket innebär samma andel
som 1994/95. Andelen invandrare och handikappade
som deltagit i studiecirklar som tillkommit till följd av
särskilt riktade insatser utgjorde ca 7 % respektive drygt
8 % av det totala antalet deltagare. Detta innebär att
gruppen invandrare ökade något jämfört med budgetåret
1994/95. Studierna inom området beteendevetenskap
och humaniora svarade för drygt 7 % och området
samhällsvetenskap och information för ca 18 %.
Matematik och naturvetenskap svarade för ca 6 % och
det estetiska området för ca 48 %. Språkområdet
svarade för ca 9 % och de övriga ämnenas andel var ca
12 %. Detta innebär endast små förändringar mellan de
olika områdena jämfört med budgetåret 1994/95.
Antalet genomförda kulturprogram ökade med drygt
5 % och antalet arrangemang i form av övrig
folkbildningsverksamhet med ca 6 %.
Folkbildningsrådet konstaterar att studieförbunden
genom organisatoriska förändringar och omfattande
rationaliseringar kunnat omdisponera sina resurser för
att behålla folkbildningsaktiviterna i en fortsatt hög
omfattning trots att de offentliga bidragen minskat.
Vad gäller folkhögskolans långa och korta kurser har
verksamheten haft ungefär samma omfattning som
under budgetåret 1994/95. Mätt i deltagarveckor
svarade de långa kurserna för ca 85 % och de korta
kurserna för ca 15 %.
Antalet studerande i folkhögskolans långa kurser var
under hela 18-månadersperioden budgetåret 1995/96
totalt ca 42 000 och i korta kurser ca 229 000. Under
12-månadersperioden den 1 juli 1995 – den 30 juni
1996 deltog ca 23 100 i de långa kurserna och ca
157 300 i de korta kurserna.
De allmänna behörighetsgivande kurserna (1-3 år
långa) svarade för drygt 53 % av verksamheten och de
yrkesinriktade kurserna (i regel 1-2 år långa) för ca
12 %. De estetiska kurserna svarade för ca 13 %,
övriga kurser för ca 12 % och de korta kurserna för ca
10 %. Förändringarna jämfört med budgetåret 1994/95
är små.
Andelen kvinnor i de långa kurserna var ca 62 %
och i de korta kurserna 58 %. Invandrarnas andel i de
långa kurserna utgjorde ca 13 %. Deltagare med
funktionsnedsättningar och övriga handikapp utgjorde ca
22 % av samtliga deltagare i de långa kurserna.
Motsvarande andel i de korta kurserna var ca 8 %. I
samtliga fall var andelen oförändrad jämfört med
budgetåret 1994/95.
Vad gäller folkhögskolans verksamhet med särskilda
insatser för arbetslösa under budgetåret 1995/96
konstaterar Folkbildningsrådet att den i ett 12-månaders
perspektiv uppvisat i stort sett samma siffror som
budgetåret 1994/95 vad gäller volym, deltagare och
innehåll. För hela 18-månadersperioden har getts 1 707
kurser, antalet deltagarveckor har varit 505 651 och
antalet deltagare 23 836, varav 62 % kvinnor. Andelen
invandrare har utgjort ca 21 %. Rådet gör den
bedömningen att volym- och innehållsmålen för
verksamheten väl har uppfyllts.
Under anslaget har 30 miljoner kronor anvisats för
försöksverksamhet med distansutbildning vid
folkhögskola eller studieförbund under budgetåret
1995/96. Regeringen har genom beslut den 9 maj och
den 5 september 1996, efter förslag från
Distansutbildningskommittén, fördelat dessa medel till
försöksverksamhet med distansutbildning vid
folkhögskola eller studieförbund påbörjade under
budgetåret 1995/96.
Under anslaget har 10 miljoner kronor anvisats för
motsvarande verksamhet under budgetåret 1997.
Regeringen har genom beslut den 4 september 1997
fördelat dessa medel till projekt som påbörjats under
budgetåret 1995/96 och som
Distansutbildningskommittén, efter yttrande av
Folkbildningsrådet, ansett vara särskilt värdefullt att
kunna få fullfölja sin verksamhet.
Slutsatser
Enligt regeringens mening har folkhögskolorna och
studieförbunden bedrivit en verksamhet som väl
uppfyller de syften som regeringen ställt upp för
statsbidrag till folkbildningen under budgetåret 1995/96.
Motsvarande gäller för de särskilda resurser som
anvisats av arbetsmarknadspolitiska skäl.
För de 10 000 folkhögskoleplatserna ingående i
kunskapslyftet beräknar regeringen en kostnad på
375 852 000 kronor.
För fortsatt stöd till uppsökande verksamhet och
utbildning i samhällsfrågor beräknar regeringen en
kostnad på 40 000 000 kronor.
Till föreningen Nordisk folkhögskola i Genève
föreslås ett anslag på 315 000 kronor.
För försöksverksamhet inom folkhögskolor och
studieförbund beräknar regeringen en kostnad på
10 000 000 kronor.
Det totala medelsbehovet under anslaget för
budgetåret 1998 blir därmed 2 418 014 000 kronor
(inkl. pris- och löneomräkning).
L 2. Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom
folkbildningen
1995/96
Utgift
89 926
1
Därav
1996
Utgift
66 159
1997
Anslag
68 416
Utgifts
-
progno
s
68 416
1998
Förslag
70 325
1999
Beräkna
t
71 851
2000
Beräkna
t
73 411
1. Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget utbetalas statsbidrag till Statens institut för
särskilt utbildningsstöd (SISUS) för vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen.
De övergripande målen för SISUS verksamhet är att
förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för
i första hand unga och vuxna personer med
funktionshinder samt administrera och utveckla olika
stöd som behövs i och omkring studiesituationen.
Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms
universitet ansvarar för fördelningen av statsbidrag till
folkhögskoleförlagd teckenspråksutbildning,
tolkutbildning för döva, dövblinda och vuxendöva samt
teckenspråkslärarutbildning. Dessa utbildningar skall
planeras i samverkan med berörda
handikapporganisationer.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS)
Av Sisus årsredovisning framgår att antalet
kursdeltagare med funktionshinder vid folkhögskola har
ökat mellan läsåren 1994/95 och 1995/96 både vad
gäller långa kurser (15 dagar eller längre) och korta
kurser. Antalet kursdeltagare i långa kurser har totalt
ökat med drygt fem procent. Antalet synskadade
kursdeltagare har ökat med ca 25 % och antalet
kursdeltagare med psykiska funktionshinder med ca
15 %.
Vad gäller de korta kurserna har ökningen under
samma period varit ca åtta procent.
Under läsåret 1995/96 uppgick antalet kursdeltagare
med funktionshinder i folkhögskolans långa kurser till
totalt 2 884. Detta motsvarar ca 8 % av det totala
antalet studerande i de långa kurserna. Motsvarande
andel i de korta kurserna var ca 5,5 %.
Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms
universitet (TÖI)
Sammanlagt nio folkhögskolor bedriver utbildning inom
området, huvudsakligen förberedande 2-årig utbildning i
teckenspråk, 2-årig utbildning till
dövblindtolk/teckenspråkstolk, 2,5-årig utbildning till
vuxendövtolk samt ettårig teckenspråkslärarutbildning.
13 redan verksamma teckenspråkslärare har under
höstterminen 1996 genomgått utbildning om 20 poäng i
teckenspråk vid institutionen för lingvistik vid
Stockholms universitet och Mitthögskolan.
TÖI bedömer att antalet utbildade tolkar kommer att
öka markant under de kommande läsåren. De
redovisade planerna förutsätter dock att det finns
tillräckligt antal deltagare att anta till respektive
tolkutbildning och att det finns lärare till utbildningarna.
Slutsatser
Regeringen har i skrivelse 1996/97:112 Utvecklingsplan
för förskola, skola och vuxenutbildning – kvalitet och
likvärdighet anmält sin avsikt att ge
Kunskapslyftskommittén tilläggsdirektiv om insatser för
funktionshindrade vuxenstuderande. Riksdagen har
beslutat att ge regeringen tillkänna att frågan om
finansieringen av vuxna funktionshindrades studier vid
folkhögskola bör ingå i Kunskapslyftskommitténs nya
uppdrag avseende insatser för funktionshindrade
vuxenstuderande (bet. 1996/97:KrU9, rskr.
1996/97:229). Regeringen har för avsikt att inom kort
ge Kunskapslyftskommittén tilläggsdirektiv att se över
funktionshindrade elevers situation inom alla former av
vuxenutbildning inkl. funktionshindrade elever inom
folkhögskolan.
Riksdagen har vidare beslutat att ge regeringen
tillkänna att en samlad översyn bör göras av
utbildningarna för vuxna inom teckenspråksområdet
(bet. 1996/97:KrU9, rskr. 1996/97:229). Regeringen
har till riksdagen anmält sin avsikt att ge Statens institut
för handikappfrågor i skolan (SIH) och TÖI ett
gemensamt uppdrag att i samråd med berörda
myndigheter och organisationer kartlägga och analysera
behoven av lärare och andra personer kunniga i
teckenspråk inom olika utbildningsformer samt
kartlägga behovet av teckenspråkstolkar. När resultatet
av kartläggningen och analysen föreligger avser
regeringen att ytterligare överväga hur den av riksdagen
begärda översynen skall ske (prop. 1996/97:162).
Regeringen har genom beslut den 4 september 1997 gett
SIH, i samråd med TÖI, det angivna uppdraget, som
skall redovisas till regeringen senast den 1 mars 1998.
I avvaktan på resultaten av angivna översyner bör
anslaget för nästa budgetår endast pris -och
löneomräknas.
Statsbidraget till SISUS för vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen beräknas till 37 359 000 kronor.
Statsbidraget till TÖI för tolkutbildning samt
teckenspråkslärarutbildning beräknas till 32 467 000
kronor. Bidraget till Stockholms universitet för
förvaltningskostnader vid TÖI beräknas till 499 000
kronor.
L 3. Bidrag till
kontakttolkutbildning
1995/96
Utgift
11 271
1
Därav
1996
Utgift
9 466
1997
Anslag
8 608
Utgifts
-
progno
s
8 608
1998
Förslag
8 848
1999
Beräkna
t
9 024
2000
Beräkna
t
9 205
1. Beloppen anges i tusental kr
Anslaget disponeras av Kammarkollegiet som utbetalar
medlen till studieförbund och folkhögskolor efter
särskilt beslut av Tolk- och översättarinstitutet vid
Stockholms universitet (TÖI). TÖI fördelar statsbidrag
för kontakttolkutbildning till studieförbund och
folkhögskolor enligt förordningen (1991:976) om
statsbidrag till kontakttolkutbildning.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Kontakttolkutbildning har anordnats av 14 folkhögskolor
och 17 studieförbundsavdelningar med 4 537 deltagare
under budgetåret 1995/96. Antalet kurser har varit 155
på folkhögskolor och 145 vid studieförbund.
Tolkutbildningen har varit grundläggande och omfattat
ca 80 timmar per ämnesområde: sjukvårdstolkning,
socialtolkning, arbetsmarknadstolkning och
vardagsjuridik. Vidare har anordnats fördjupningskurser
i bl.a. rättstolkning och inom vissa av
sjukvårdstolkningens specialområden. Utbildningarna
vid studieförbund och på folkhögskolor har under
budgetperioden samlat totalt 4 537 deltagare. TÖI har
för att höja kvaliteten på utbildningen gett ett särskilt
förstärkningsbidrag för att möjliggöra att anlita tolkar i
respektive språk som lärare. TÖI har haft som mål att
kontakttolkutbildningen skall innehålla tolk- och
terminologiövningar på de flesta aktuella språken under
ledning av en erfaren tolk.
Slutsatser
Regeringen bedömer att kontakttolkutbildningen bör
fortsätta i nuvarande form även under budgetåret 1998.
Statsbidraget beräknas till 8 848 000 kronor.
16 M Ungdomsfrågor
16.1 Omfattning/ändamål
Detta verksamhetsområde omfattar dels vissa konkreta
insatser för ungdomar, dels insatser för att bättre
samordna åtgärder inom flera olika verksam-
hetsområden – ungdomspolitik.
Den svenska ungdomspolitiken är sektorsöver-
gripande och därmed inte relaterad enbart till en av-
gränsad del av samhället. Begreppet ungdomspolitik är i
stället en samlande benämning på alla de samhälleliga
beslut och åtgärder som påverkar villkoren för
ungdomar. Ungdomspolitiken omfattar såväl frågor som
påverkar ungdomars villkor under uppväxttiden som
ungdomars förutsättningar inför vuxenlivet.
Sedan år 1994 gäller ett antal riktlinjer för ung-
domspolitiken som antagits av riksdagen. I syfte att
ersätta dessa med mål för ungdomspolitiken tillkallade
regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté (C
1995:10) med uppgift att bl.a. föreslå mål samt metoder
för styrning, uppföljning och utvärdering av
ungdomspolitiken. Kommittén överlämnade i maj 1997
sitt slutbetänkande Politik för unga (SOU 1997:71) till
regeringen. Betänkandet har remissbehandlats och
bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Ungdomsstyrelsen är den myndighet som har
regeringens uppdrag att samordna ungdomspolitiken.
Myndigheten handlägger också frågor om stöd till barn-
och ungdomsorganisationer enligt förordningen
(1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer.
Barn- och ungdomsorganisationerna spelar en viktigt
roll när det gäller ungdomars demokratiska skolning
bl.a. genom att ungdomarna själva har inflytande över
och ansvar för att styra en omfattande verksamhet. Det
statliga bidraget till ungdomsorganisationer är ett
konkret sätt att stödja ungdomars eget engagemang och
utgör därför en viktig del av ungdomspolitiken. Stödet
bidrar även till att ungdomar ges bättre möjlighet till en
aktiv fritid.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
183,0
107,5
122,7
108,5
108,8
109,2
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall.
Genom en omfördelning inom trettonde huvudtiteln
budgetåret 1995/96 har ramanslaget D 1 Ungdoms-
styrelsen tillförts 1 650 000 kronor och reservations-
anslaget D 2 Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet tillförts 1 850 000 kronor från
anslaget D 3 EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa.
Större förändringar
Fr.o.m. den 1 juli 1996 ansvarar Ungdomsstyrelsen för
EU:s ungdomsutbytesprogram Ungdom för Europa
samt för samordningen av information om
internationellt ungdomsutbyte. Dessa uppgifter har
myndigheten övertagit från Stiftelsen för internationellt
ungdomsutbyte som därefter avvecklats.
Prioriteringar för år 1998
Ett system för mål- och resultatstyrning av ung-
domspolitiken skall utvecklas och börja tillämpas.
16.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Ett övergripande mål för ungdomspolitiken är att främja
goda levnadsvillkor för ungdomar. Ungdomsstyrelsens
arbete med att samordna och utveckla olika insatser
inom ungdomsområdet är av väsentlig betydelse för
detta arbete. Under de senaste åren har underlag tagits
fram som ger en mer heltäckande bild av ungdomars
villkor i samhället. Denna kunskap har, tillsammans
med erfarenheter från nyskapande projektverksamhet,
bl.a. medverkat till en utveckling av insatser inom
väsentliga politikområden som t.ex.
arbetsmarknadsområdet.
För att stärka ungdomars delaktighet pågår ett arbete
med att utveckla nya modeller för ungas inflytande på
lokal nivå. Ett resultat är att ett 70-tal kommuner infört
lokala ungdomsråd. Vidare har ett utvecklingsarbete för
att stärka flickors villkor i samhället påbörjats. Detta
arbete har utvidgats från att tidigare främst vara en
angelägenhet för föreningslivet till att i dag omfatta även
andra aktörer så som myndigheter och kommuner.
Den 1 juli 1994 trädde nya bidragsregler i kraft
genom en ny förordning (1994:641) om statsbidrag till
ungdomsorganisationer. Det nya bidragssystemet har
inneburit att bidragsgivningen i ökad utsträckning har
relaterats till målen för stödet.
De av riksdagen fastställda målen för statsbidragen
till ungdomsorganisationerna är att
– främja barns och ungdomars demokratiska fostran,
– främja jämställdhet mellan könen,
– främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper,
– ge barn och ungdomar en meningsfull fritid och
– engagera fler ungdomar i föreningslivet.
Det nya bidragssystemet har lett till en mer aktiv
dialog mellan staten och organisationerna, vilken har
startat en process inom föreningslivet. I flera fall har
detta medfört en utveckling i riktning mot målen, bl.a.
genom att ungdomar har fått ett ökat inflytande över
sina egna organisationer.
16.3 Anslag
M 1. Ungdomsstyrelsen
1995/96
Utgift
14 195
1
Anslag
s-
sparan
de
628
Därav
1996
Utgift
9 920
1997
Anslag
11 819
Utgifts
-
progno
s
12 447
1998
Förslag
12 101
1999
Beräkna
t
12 446
2000
Beräkna
t
12 802
1. Beloppet anges i tusental kronor
En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret
1995/96 visar att Ungdomsstyrelsen hade ett an-
slagssparande på 628 000 kronor. Innevarande budgetår
visar dock utfallet för de första sex månaderna att
anslaget och anslagssparandet kommer att förbrukas
under året.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
De övergripande målen för Ungdomsstyrelsens verk-
samhet är att främja goda uppväxtvillkor för ungdomar
samt verka för att unga människor görs delaktiga i
samhällsutvecklingen.
Ungdomsstyrelsen har, i enlighet med de krav
regeringen ställt i regleringsbrev, prioriterat sin
utredningsverksamhet såväl kvalitativt som kvantitativt.
Denna är i dag sektorsövergripande och täcker allt fler
för ungdomspolitiken väsentliga områden. Sedan
ombildningen år 1994 har myndigheten publicerat åtta
större utredningar i sin egen rapportserie, bl.a. den s.k.
Ungdomsrapporten 1996, Krokig väg till vuxen. Utöver
detta har myndigheten under de senaste åren producerat
en rad mindre undersökningar och kartläggningar,
varav en del på regeringens uppdrag.
Ungdomsstyrelsen har vidare utvecklat sin infor-
mationsverksamhet genom bl.a. ett aktivt arbete med
informationsstrategier gentemot olika målgrupper samt
genom att utnyttja modern informationsteknik. Bland
annat har databasen Youth skapats och lagts ut på
Internet. Antalet besökare, dvs. antalet personer som
har använt sig av databasen, har ökat kraftigt. Fr.o.m.
september 1996 t.o.m. augusti 1997 har Youth haft ca
70 000 besökare varav närmare 40 000 härrör från de
sista fyra månaderna av denna period.
Ungdomsstyrelsen har under året etablerat myn-
dighetens nya ansvar avseende internationellt ung-
domsutbyte. Inom ramen för detta arbete har
myndigheten, under perioden april 1996 – april 1997
beviljat stöd till projekt som gjort det möjligt för ca
2 500 ungdomar att delta i EU:s ungdomsutbytes-
program Ungdom för Europa.
Administrationen av bidragen till ungdomsorgani-
sationerna har präglats av införandet av det nya
bidragssystemet. Som ett led i detta har myndigheten
träffat samtliga riksorganisationer som erhållit
grundbidrag samt tagit in upplysningar och synpunkter
från organisationernas lokalavdelningar genom en
enkätundersökning. Myndigheten har vidare ändrat
vissa rutiner avseende handläggning av det särskilda
bidraget i syfte att mer effektivt stödja förnyelse- och
utvecklingsverksamhet utifrån organisationernas egna
behov. Regeringen har också noterat att myndigheten
vidtagit ytterligare åtgärder för att förstärka kontrollen
av underlagen från bidragsmottagande organisationer.
I de senaste årsredovisningarna har myndighetens
resultatredovisningar alltför mycket haft karaktären av
verksamhetsbeskrivning och alltför lite fokuserat på
effekter. Under budgetåret 1994/95 började myn-
digheten utveckla en modell för resultatuppföljning med
definitioner av verksamhetsmål, prestationer och
uppföljningsmetoder. Efter vissa förseningar i detta
arbete är det nu regeringens bedömning att en sådan
skall kunna presenteras under år 1998.
BUDGET FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET
UPPDRAGS-
VERKSAMHET
(TUSENTAL
KRONOR)
INTÄKTER
(SOM FÅR
DISPONER
AS)
KOSTNADE
R
RESULT
AT
(INTÄKT
-
KOSTNA
D)
KOSTNAD
S -
TÄCKNIN
G
%
Utfall
1995/96
1 544
4 308
-2 764
36
varav 1996
1 063
2 843
-1 780
37
Prognos
1997
1 400
3 334
-1 934
42
Budget 1998
1500
3 740
-2 240
40
Beräknat
1999
1600
4 076
-2 476
39
Beräknat
2000
1700
4 402
-2 702
39
Den avgiftsbelagda verksamheten, som avser intäkter
från publikationer, seminarier och konferenser, är inte
skild från myndighetens ordinarie verksamhet. Därför
är avsikten inte att den avgiftsbelagda verksamheten
skall vara helt kostnadstäckande. Intäkterna därifrån kan
ses som ett bidrag till myndighetens totala kostnader.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelse
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen avseende Ung-
domsstyrelsen.
Slutsatser
De övergripande mål som lagts fast för Ungdoms-
styrelsen bör även gälla kommande budgetår. Förslag
till mål för den framtida ungdomspolitiken bereds för
närvarande i Regeringskansliet. Dessa kan komma att
påverka även målen för myndigheten.
Regeringen anser att Ungdomsstyrelsens arbete med
att samordna och utveckla olika insatser på
ungdomsområdet har utvecklats positivt och konstaterar
att myndighetens samarbete med andra myndigheter har
ökat.
Ungdomsstyrelsen kan i dag redovisa en relativt god
samlad bild över ungas levnadsvillkor och förut-
sättningar inför vuxenlivet. Regeringen har därmed fått
bättre tillgång till beslutsunderlag inför reformer som
rör ungdomar.
M 2. Bidrag till nationell och
internationell ungdoms-
verksamhet m.m.
1995/96
Utgift
168 794
1
Anslag
s-
sparan
de
12 252
Därav
1996
Utgift
97 608
1997
Anslag
97 989
Utgifts
-
progno
s
110 241
1998
Förslag
96 389
1999
Beräkna
t
96 389
2000
Beräkna
t
96 389
1. Beloppen anges i tusental kronor
Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdoms-
organisationer enligt förordningen (1994:641) om
statsbidrag till ungdomsorganisationer samt för stöd till
viss annan nationell och internationell verksamhet.
En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret
1995/96 visar att anslaget Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. inte tillfullo
tagits i anspråk. Detta beror i huvudsak på en tids-
förskjutning mellan beslut och utbetalning av bidrag.
Innevarande budgetår visar dock utfallet för de första
sex månaderna att anslaget och anslagssparandet
kommer att förbrukas under året.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Ungdomsstyrelsen redovisade i maj 1997 en utvärdering
av det nya bidragssystemet. Av denna framgår att den
nya ordningen i stort sett fungerar bra men att den
behöver tillämpas i nära dialog med organisationerna.
Bidragsprövningen bör i större utsträckning ta hänsyn
till organisationernas egna mål och utvärderingar.
Ungdomsstyrelsen framhåller vidare i sin redovisning
att vissa formella regler i bidragssystemet riskerar att
hämma föreningslivets utveckling.
Statsbidragen består av grundbidrag och särskilt
bidrag. Grundbidrag fördelas, efter ansökan, till riks-
täckande ungdomsorganisationer för reguljär verk-
samhet. Innevarande budgetår uppbär 67 ung-
domsorganisationer grundbidrag. Jämfört med
föregående år är detta en minskning med två
organisationer, vilka inte längre kan uppbära
grundbidrag eftersom omfattningen på deras verksamhet
inte uppfyller kraven i bidragsförordningen.
Det särskilda bidraget används främst för att stödja
förnyelse och utveckling inom föreningslivet men kan
också utgå för andra ändamål. Cirka 60 % av det
särskilda bidraget har använts till förnyelse och
utveckling. Av Ungdomsstyrelsens årsredovisning
framgår att antalet ansökningar om särskilt bidrag,
jämfört med tidigare budgetår, har mer än fördubblats.
160 organisationer beviljades särskilt bidrag under
budgetåret 1995/96.
Sedan några år tillbaka utgår medel ur anslaget för
att dela ut utmärkelser inom ungdomsområdet. Under år
1996 utsågs Gällivare till årets ungdomskommun och
erhöll därmed en sådan utmärkelse.
Härutöver omfattar anslaget också stöd för inter-
nationell verksamhet till Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (LSU). Landsrådets interna-
tionella verksamhet rör ungdomssamarbete inom
Norden, Europa och tredje världen. LSU har ökat
antalet medlemsorganisationer från 65 organisationer år
1992 till 90 organisationer år 1997. Likaså har en
ökning av LSU:s internationella engagemang redovisats.
Slutsatser
Den påbörjade prövningen av ungdomsorganisatio-
nernas verksamhet gentemot målen för statsbidraget bör
fortsätta. Det är dock angeläget att Ungdomsstyrelsen i
större utsträckning också tar hänsyn till
organisationernas egna mål och utvärderingar. Rege-
ringen kan vidare konstatera att det vid tillämpningen av
det nya bidragssystemet råder en viss konflikt mellan
mål och regler, varför dessa bör ses över.
Regeringen vill understryka betydelsen av att
ungdomsorganisationerna drivs av ungdomar själva. I
detta sammanhang vill regeringen också betona vikten
av att föreningarna blir en naturlig mötesplats för
ungdomar med olika kulturell bakgrund.
Utöver bidrag till ungdomsorganisationer enligt
förordningen (1994:641) om statsbidrag till ung-
domsorganisationer bör en del av medlen, liksom
tidigare år, även användas för viss annan nationell och
internationell verksamhet. Regeringen avser att, liksom
tidigare valår, avsätta 1 miljon kronor av dessa medel
till de politiska ungdomsförbunden för valinformation
under år 1998.
17 N Folkrörelse- och idrottsfrågor
17.1 Omfattning/ändamål
Inom verksamhetsområdet utgår medel till allmänna
samlingslokaler, stöd till idrotten och till Lotteri-
inspektionens verksamhet.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
1995/96
1996
1997
1998
1999
2000
884,0
576,3
552,9
542,7
535,3
535,9
Utgifterna för 1995/96 och utgiftsprognosen för 1997 är
inte identisk med summan av utgiftsbeloppen på
anslagen, beroende på att i utgiftsutvecklingen för
budgetåren 1995/96 och 1997 ingår även det tidigare
anslaget N 2 Stöd till demokratiutveckling, som under
1997 har använts för att stödja lokala demokratiprojekt
framförallt i invandrartäta områden. Regeringen
föreslår att detta anslag förs över till utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar.
Sammanfattande kommentarer till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
Stödet till idrotten har minskat från 530 miljoner kronor
år 1996 till 480 miljoner kronor år 1997.
År 1997 har 11 300 000 kronor tillförts utöver
ramanslaget för att möjliggöra Friidrottsförbundets
fortsatta verksamhet.
Större förändringar
En ny förordning (1996:1593) om bidrag till allmänna
samlingslokaler trädde i kraft den 1 februari 1997.
Under hösten 1996 tillsattes en parlamentariskt
sammansatt kommitté (In 1996:03) med syfte att ut-
värdera det statliga stödet till idrotten.
Prioriteringar för 1998
Idrottsrörelsens eget arbete kring etik skall noga följas
och uppmuntras liksom dess insatser för att motverka
utvecklingstendenser som på sikt kan skada den breda
folkrörelseidrotten.
För år 1998 beräknas medel för deltagande i OS och
Paralympics i Nagano, Japan.
17.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Nya former för medborgarnas inflytande och del-
aktighet behöver utvecklas fortlöpande. Demokrati-
utvecklingskommittén (C1995:05) har lämnat sitt
betänkande På medborgarnas villkor – en demokratisk
infrastruktur (SOU 1996:162). Förslagen är föremål för
fortsatt beredning inom Regeringskansliet.
Folkrörelserna har spelat en väsentlig roll i upp-
byggnaden av den demokratiska samhällsstrukturen. I
övergången till ett alltmer informationsintensivt
samhälle ställs de inför nya utmaningar och kan aktivt
bidra till att utveckla och fördjupa demokratin. En stor
andel av befolkningen är engagerad i föreningslivet. Det
totala antalet medlemskap uppgår till cirka 20 miljoner.
Den ideella sektorn har därmed också en avsevärd
ekonomisk betydelse och ingår, tillsammans med främst
kooperationen, i den s.k. sociala ekonomin.
Utöver medlemmarnas egna insatser lämnar staten
varje år betydande ekonomiska bidrag till olika ideella
organisationer och föreningar. Det statsfinansiella läget
ställer ökade krav på att statens stöd till föreningslivet
används effektivt. Statskontoret har på regeringens
uppdrag analyserat de statliga projektbidragens
omfattning och utformning. I rapporten Projektstöd till
ideella organisationer konstateras att det offentliga
projektstödet har oklara mål och ger statsmakterna
begränsade möjligheter att styra.
En interdepartemental arbetsgrupp, Förenings-
bidragsgruppen (C 1995:C), har i sin slutrapport
Resultatstyrning av Föreningsbidrag (Ds 1997:36)
lämnat förslag till en ökad resultatstyrning av bidragen.
Gruppen föreslår bl.a. att alla föreningsbidrag skall
kategoriseras som organisations-, verksamhets- eller
projektbidrag. Till de olika bidragsslagen knyts
varierande krav på resultatstyrning. Målformuleringar
för enskilda bidragsanslag skall varje år kunna prövas i
det löpande budgetarbetet. Förslagen är föremål för
fortsatt beredning inom Regeringskansliet.
Enligt Boverket finns det ca 3 400 föreningsägda
allmänna samlingslokaler, relativt jämt spridda över
landet. Regeringen anser att dessa lokaler spelar en
viktig roll för människors möjlighet att utöva sitt
samhällsengagemang och delta i det offentliga livet
inom orten.
Idrottsrörelsen
Idrottsrörelsen är, med sitt breda engagemang och
ideella ledarkrafter, en stor tillgång för vårt samhälle.
Regeringen fäster stor vikt vid att en aktiv diskussion
om etik och demokratins tillämpning pågår inom
idrotten. Idrottsrörelsen kan mer än någon annan skapa
tillfällen till motionsaktiviteter för människor i olika
åldrar och samhällsgrupper. Idrottsrörelsen har
därigenom en viktig roll i folkhälsoarbetet när det gäller
att förbättra medborgarnas hälsotillstånd samt motverka
oönskade beteenden som drogmissbruk och
ätstörningar.
Regeringen anser att idrotten på ett aktivt sätt bidrar
till att motverka våld och rasism. Idrottsrörelsen ingår
därför i den av Inrikesdepartementet inrättade
arbetsgruppen för insatser mot idrottsanknutet våld
(In 1996:A). Arbetsgruppen kommer att redovisa
resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 1998.
Det stora kommersiella intresse som under senare år
riktats mot delar av elitidrotten har kraftigt förändrat de
ekonomiska förutsättningarna för idrottsutövandet. Detta
har bl.a. kommit till uttryck i tveksamma skatteaffärer
samt planer på bolagisering av vissa föreningars
idrottsverksamhet. Vid Riksidrottsförbundets stämma i
maj 1997 fick Riksidrottsstyrelsen i uppdrag att utreda
frågan om alternativ associationsform till den ideella
föreningen. Regeringen ser med tillfredsställelse att
idrottsrörelsen själv diskuterar dessa frågor och vill
understryka vikten av att motverka en utveckling som
på sikt kan skada den breda folkrörelseidrotten.
Spel och lotterier
Överskottet från s.k. värdeautomatspel som bedrivs av
AB Svenska Spel skall enligt riksdagens beslut fördelas
till det lokala föreningslivets barn- och ung-
domsverksamhet. Detta skall enligt riksdagens beslut
ersättas av ett vinstdelningssystem mellan staten och
föreningslivet vilket skall baseras på överskottet från
värdeautomatspel. Med anledning av att säkra
prognoser om värdeautomaternas vinstutveckling hittills
saknats har införandet av det nya systemet försenats.
Regeringens avsikt är att påskynda frågan och därmed
införandet av vinstdelningssystemet.
Intäkter från spel och lotterier har en stor betydelse
för föreningslivet. Lotteriinspektionen skall i enlighet
med lotterilagstiftningen fortsatt verka för en sund och
säker spel- och lotteriverksamhet i Sverige. Den av
regeringen tidigare aviserade översynen av lotterilagen,
syftande bl.a. till att förbättra Lotteriinspektionens
funktionsmöjligheter, kommer att genomföras under
1998.
17.3 Anslag
N 1. Bidrag till allmänna
samlingslokaler
1995/96
Utgift
58 085
1
Därav
1996
Utgift
23 213
1997
Anslag
40 000
Utgifts
-
progno
s
30 000
1998
Förslag
40 000
1999
Beräkna
t
40 000
2000
Beräkna
t
40 000
1. Beloppen anges i tusental kr
En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret
1995/96 visar att hela anslaget för stöd till allmänna
samlingslokaler tagits i anspråk. Prognosen för an-
slagsbelastningen under innevarande budgetår visar att
av ramanslagets beviljade 40 miljoner kronor beräknas
30 miljoner kronor att utbetalas under år 1997.
Eftersom beviljade medel inte utbetalas förrän
mottagaren redovisat faktiska kostnader förväntas ett
anslagssparande om 10 miljoner kronor uppstå under
budgetåret 1997.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Det övergripande målet för anslaget Bidrag till allmänna
samlingslokaler är att skapa förutsättningar för en god
tillgång till bra och ändamålsenliga samlingslokaler.
Budgetåret 1997 trädde nya bidragsregler avseende
stödet till allmänna samlingslokaler i kraft. Dessa
regleras i förordningen (1996:1593) om bidrag till
allmänna samlingslokaler. Den nya förordningen
tillkom bl.a. som en konsekvens av den nya statliga
budgetordningen.
Under budgetåret 1995/96 utbetalades bidrag till 178
allmänna samlingslokaler för handikappanpassning,
vilket tog i anspråk 35 % av anslaget. Resterande
belopp utbetalades för köp samt ny-, till- och
ombyggnad av 17 allmänna samlingslokaler. Inga nya
ärenden beviljades stöd under budgetåret 1995/96
eftersom utbetalning av tidigare beviljade bidrag täckt in
tillgängliga medel på anslaget.
Slutsatser
Regeringens bedömning är att den nya förordningen
bättre svarar mot kraven om en effektiv bidragsgivning.
Enligt de nya reglerna prövas de inkomna an-
sökningarna under det budgetår som de inkommit. På så
sätt blir det en tydlig koppling mellan beslut och faktisk
utgift. Detta innebär att problemet med de långa
kötiderna, som fanns i det gamla systemet, nu är löst.
Regeringens uppfattning är att stödet till allmänna
samlingslokaler fyller flera viktiga funktioner i sam-
hället. Stödet underlättar dels för medborgarna att utöva
sitt samhällsengagemang och delta i det offentliga livet
inom orten, dels bidrar det i vissa fall till att stora
kulturella värden bevaras. Regeringen föreslår därför
för detta ändamål medel på oförändrad nivå för
budgetåret 1998. Fördelningen av bidraget bör relateras
till det övergripande målet för bidraget.
N 2. Stöd till idrotten
1995/96
Utgift
786 659
1
Anslag
s-
sparan
de
1 606
Därav
1996
Utgift
529 405
1997
Anslag
491 540
Utgifts
-
progno
s
493 146
1998
Förslag
483 240
1999
Beräkna
t
475 240
2000
Beräkna
t
475 240
1. Beloppen anges i tusental kronor
Ett övergripande mål för anslaget Stöd till idrotten är att
stödja och utveckla den nationellt organiserade
idrottsverksamheten i Sverige. För anslagets användning
gäller i huvudsak de av 1970 års riksdag beslutade
riktlinjerna för organisationsstöd till idrotten (prop.
1970:79, bet. 1970:SU122, rskr. 1970:291, prop.
1992/93:100 bil. 8, bet. 1992/93:KrU14, rskr.
1992/93:254).
En jämförelse mellan budget och utfall för budgetåret
1995/96 visar att 1 606 000 kronor av anslaget inte har
förbrukats. Innevarande budgetår 1997 visar dock
utfallet för de första sex månaderna att anslaget och
anslagssparandet kommer att förbrukas under året.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Sedan 1970 års idrottspolitiska beslut i riksdagen har ett
flertal förändringar skett i Sverige och i vår omvärld
som påverkar idrotten. Stödet till verksamhet av
gemensam natur fördelas fr.o.m. år 1997 mellan 68
olika specialidrottsförbund. Antalet sammankomster
som erhållit bidrag till lokal ungdomsverksamhet
uppgick till cirka 7 miljoner under år 1996. Bidrag till
specialidrott utgår till 66 riksidrottsgymnasier med
sammanlagt 500 intagningsplatser per årskull.
Regeringen har tillsatt en parlamentariskt sammansatt
kommitté (In 1996:03) som skall utvärdera det statliga
stödet till idrotten. Utgångspunkten för utvärderingen
skall vara de av staten uppställda målen för bidraget
samt de samhällsförändringar som skett sedan målen
fastställdes. Med utvärderingen som grund skall
kommittén föreslå nya, tydligare mål för statens stöd till
idrotten. Förslaget skall också innefatta en modell för
uppföljning och utvärdering av verksamheten i relation
till målen. Kommittén skall vidare analysera om det
krävs nya rutiner för att säkerställa insyn i och kontroll
av bidragsfördelningen till idrotten.
Arbetet skall utgå från att statens stöd huvudsakligen
bör utformas så att det bland medborgarna bidrar till att
skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet i syfte att
uppnå en god folkhälsa. Av särskild vikt är att stimulera
en vital ungdomsidrott bedriven på demokratisk grund.
Revision
Sedan år 1983 utser regeringen inte revisorer i Riks-
idrottsförbundet. Riksdagens revisorer har i en skrivelse
till regeringen föreslagit att statliga revisorer på nytt bör
utses. Frågan om revision av Riksidrottsförbundet har
överlämnats till den parlamentariska kommittén för
fortsatta överväganden.
Slutsatser
Sverige har blivit en del av den Europeiska unionen.
Idrottens egna regelverk har blivit föremål för
prövningar i EG-domstolen. Regeringen har låtit en
arbetsgrupp inom Inrikesdepartementet göra en juridisk
kartläggning och analys av EG-fördragets inverkan på
svensk idrott. Arbetsgruppens resultat har redovisats i
rapporten EG-rätten och svensk idrott (Ds 1997:27).
Arbetsgruppen har funnit att den svenska idrottsrörelsen
alltjämt kan organiseras enligt den svenska
folkrörelsemodellen. Samtidigt konstaterar man att EG-
rätten kan få betydelse för och påverka vissa företeelser
inom idrotten.
Regeringen vill betona att idrottsrörelsens själv-
ständighet och integritet måste värnas i enlighet med
den deklaration som antogs vid regeringschefskonfe-
rensen i Amsterdam i juni 1997. I deklarationen
uppmanas den Europeiska unionens organ att lyssna till
idrottsrörelsen när det gäller centrala idrottsliga frågor.
Regeringen har beräknat medel för ett svenskt
deltagande i de olympiska vinterspelen och Paralympics
1998 i Nagano, Japan.
Sedan år 1992 har 55 miljoner kronor av överskottet
från AB Tipstjänst (numera AB Svenska Spel) lämnats
som ett samlat bidrag till idrotten. Detta bidrag har varit
ett värdefullt stöd för den svenska idrottsrörelsen. I
avvaktan på införandet av ett vinstdelningssystem
föreslår regeringen att riksdagen uppdrar åt regeringen
att på bolagsstämman 1998 i AB Svenska Spel besluta
om stöd till idrotten i form av ett bidrag om 60 miljoner
kronor.
N 3. Lotteriinspektionen
1995/96
Utgift
27 564
1
Anslag
s-
sparan
de
5 444
Därav
1996
Utgift
16 600
1997
Anslag
17 935
Utgifts
-
progno
s
20 200
1998
Förslag
19 488
1999
Beräkna
t
20 076
2000
Beräkna
t
20 683
1. Beloppen anges i tusental kr
Lotteriinspektionens verksamhet skall i sin helhet
finansieras med avgifter. Myndigheten disponerar ett
ramanslag och levererar in avgiftsinkomster mot
inkomsttitel. Vid utgången av budgetåret 1995/96 hade
Lotteriinspektionen ett anslagssparande på 5,4 miljoner
kronor. Anslagssparandet kommer under budgetåret
1997 till viss del tas i anspråk för diverse extra insatser,
bl.a. kontroll och tillsyn av det nya statliga spelbolaget
AB Svenska Spel (sammanslagning av AB Tipstjänst
och Svenska Penninglotteriet AB). Enligt
Lotteriinspektionens prognos kommer anslagssparandet
efter budgetåret 1997 att uppgå till ca 3 miljoner
kronor.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyndighet för
frågor om lotterier som anordnas för allmänheten.
Myndigheten bildades den 1 januari 1995 ur dåvarande
Lotterinämnden. Det övergripande målet 1995/96 har
varit att i enlighet med lotterilagen och
lotteriförordningen verka för en sund och säker lotteri-
och spelverksamhet i Sverige. I övrigt skall även
Lotteriinspektionen informera regeringen om
utvecklingen på spel- och lotteriområdet och främja
allmän kännedom om lotterilagstiftningen.
Lotteriinspektionens verksamhet var under bud-
getåret 1995/96 indelad i fem verksamhetsgrenar;
tillstånd, typgodkännande, tillsyn, kontroll samt ut-
bildning och information. Det råder balans mellan
kostnader och intäkter på total nivå. Detta gäller dock
inte de olika verksamhetsgrenarna. Kontroll-
verksamheten subventionerar till viss del de andra
verksamheterna. Målet är på längre sikt att de olika
verksamhetsgrenarna skall bära sina egna kostnader.
Regeringen följer denna utveckling.
En omfattande dialog har förts mellan regeringen och
myndigheten avseende verksamhet, mål, resultat och
effekter. Regeringens bedömning är att kvaliteten på
årsredovisningen förbättrats väsentligt. Arbetet med att
ytterligare förtydliga och förbättra resultatredovisningen
fortsätter.
Lotteriinspektionen är tillståndsmyndighet för
rikslotterier, kasinospel, värdeautomater, varuspels-
automater och penningautomater. Ansökningarna har
handlagts inom två månader vilket uppfyller målet.
Ett omfattande arbete har lagts ner på att typgod-
känna olika typer av lotter och lotteriutrustningar. Detta
görs för att säkerhetsnivån ständigt skall vara hög och
jämn.
Tillsynsverksamheten syftar till att upptäcka och
beivra brott mot lotterilagstiftningen. Myndigheten har
prioriterat åtgärder mot kedjebrevsspel och olagliga
spelautomater.
Lotteriinspektionen har tillsammans med ca 150
förordnade kontrollanter genomfört en stor mängd
kontroller av lotterier, inklusive de som erhållit tillstånd
direkt av regeringen; AB Trav och Galopp, AB Svenska
Spel och bankernas vinstsparande. Arbetet har främst
ett preventivt syfte.
Genom utbildning och information skall tillsyn och
kontroll kunna ske effektivt även på regional och lokal
nivå. Ett stort antal domare och handläggare vid
länsrätter, kommunala handläggare, poliser och
kontrollanter har utbildats. Ett antal seminarier för och
om spelmarknaden har genomförts. En statistikrapport
över den svenska spelmarknaden 1995 publicerades
hösten 1996.
Avgiftsbelagd verksamhet
Avgifter som tas ut enligt lotteriförordningen
(1994:1451) redovisas under inkomsttitel 2536
Lotteriavgifter. Summan av dessa inlevererade av-
giftsinkomster förväntas uppgå till samma nivå som
ramanslaget, dvs. 19 488 000 kronor. Även Lotteri-
inspektionens utbildnings- och informationsverksamhet
finansieras med avgifter. Inkomsterna disponeras av
myndigheten och skall tillföras anslaget. Budgetåret
1998 beräknas dessa inkomster uppgå till ca 1 miljon
kronor.
Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket bedömer
att Lotteriinspektionens årsredovisning i allt väsentligt är
rättvisande. Lotteriinspektionen har erhållit värdet AB i
Riksrevisionsverkets ekonomiadministrativa värdering.
Slutsatser
Den nya myndigheten börjar efter två år av uppbyggnad
att finna sin form. Den snabba tekniska utvecklingen,
internationaliseringen och uppfinningsrikedomen i
spelbranschen ställer stora krav på framförhållning,
kompetens och effektivitet. Arbetet med att förbättra
och anpassa myndighetens tillståndsgivning, tillsyn och
kontroll till omvärldsförändringar bör fortsätta.
Regeringen har tidigare aviserat att en övergripande
översyn av lotterilagstiftningen behöver genomföras.
Lagens konstruktion, definitioner och
tillämpningsområden m.m. behöver ses över för att
bl.a. förbättra Lotteriinspektionens
funktionsmöjligheter. Regeringen har för avsikt att
fastställa direktiv och utse utredare under hösten 1997.
Normalt arvoderar Lotteriinspektionen kontrollanter
av ett lotteri, för att tydligt klargöra vem som är
uppdragsgivare. Emellertid arvoderas samtliga
kontrollanter av så kallade rikslotterier (lotterier som
bedrivs i mer än ett län) av den som anordnar lotteriet.
Fr.o.m. budgetåret 1998 skall Lotteriinspektionen
arvodera även dessa kontrollanter.
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
10
11
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
12
13
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
34
33
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
54
55
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
62
63
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
66
65
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
74
75
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
80
81
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
92
93
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
100
101
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
104
105
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
106
107
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
112
113
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
116
117
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 17
120
121