Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1997/98:30 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Indien Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 oktober 1997 Thage G Peterson Thomas Östros (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett nytt dubbelbeskatt- ningsavtal mellan Sverige och Indien och antar en lag om detta avtal. Det avses bli tillämpligt efter utgången av det år då avtalet träder i kraft. Avtalet ersätter ett avtal från 1988. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 3 3 Ärendet och dess beredning 51 4 Lagförslaget 51 5 Översiktligt om inkomstskattesystemet i Indien 52 5.1 Bolagsbeskattningen 52 5.1.1 Allmänt 52 5.1.2 Utdelning, ränta och royalty 52 5.1.3 Förluster 52 5.1.4 Investeringsfrämjande åtgärder 52 5.2 Fysiska personer 53 6 Dubbelbeskattningsavtalets och protokollets innehåll 53 6.1 Avtalets tillämpningsområde 54 6.2 Definitioner m.m. 55 6.3 Avtalets beskattningsregler 56 6.4 Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning 62 6.4.1 Allmänt 62 6.4.2 Skattefrihet för utdelning från bolag i Indien till svenskt bolag 63 6.5 Särskilda bestämmelser 63 6.6 Slutbestämmelser 64 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1997.......65 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner avtalet mellan Sverige och Indien för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet, 2. antar regeringens förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Indien. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Indien Härigenom föreskrivs följande. 1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet som Sverige och Indien undertecknade den 24 juni 1997 skall gälla som lag här i landet. Avtalet är avfattat på svenska, hindi och engelska. Den svenska och engelska texten framgår av bilaga till denna lag. 2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast om dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle före- ligga. 3 § Om en person som är bosatt i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet beskattas endast i Indien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige. _________ 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Denna lag skall tillämpas a) beträffande skatt på inkomst, på inkomst som förvärvas den 1 janu- ari året efter det år då avtalet träder i kraft eller senare, och b) beträffande förmögenhetsskatt, på skatt som taxeras det andra kalen- deråret efter det år då avtalet träder i kraft eller senare. 3. Genom lagen upphävs lagen (1988:1495) om dubbelbeskattnings- avtal mellan Sverige och Indien samt förordningen (1988:1496) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Indien. De upphävda författningarna skall dock fortfarande tillämpas a) beträffande skatt på inkomst som förvärvas före den 1 januari året efter det år då lagen träder i kraft, och b) beträffande skatt på förmögenhet som taxeras första kalenderåret närmast efter det år då lagen träder i kraft eller tidigare. Bilaga AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH REPUBLIKEN INDIENS REGERING FÖR UNDVIKANDE AV DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRANDE AV SKATTEFLYKT BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET Konungariket Sveriges regering och Republiken Indiens regering som, i syfte att främja det ekono- miska utbytet mellan de båda län- derna, önskar ingå ett avtal för und- vikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträf- fande skatter på inkomst och på för- mögenhet, har kommit överens om följande: Artikel 1 Personer på vilka avtalet tillämpas Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande sta- terna. Artikel 2 Skatter som omfattas av avtalet 1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och på förmögenhet som påförs för en avtalsslutande stats, dess politiska underavdel- ningars eller lokala myndigheters räkning oberoende av det sätt på vilket skatterna tas ut. 2. Med skatter på inkomst och på förmögenhet förstås alla skatter som utgår på inkomst eller för- mögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripet skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast egendom, skatter på sammanlagda beloppet på företags lönebetal- ningar samt skatter på värdesteg- ring. 3. De för närvarande utgående skatter, på vilka detta avtal tilläm- pas, är särskilt: a) i Indien: 1) inkomstskatten (the income tax), däri inbegripna alla tilläggsavgifter på denna skatt; och 2) förmögenhetsskatten (the wealth tax) (i det följande benämnda "indisk skatt"); b) i Sverige: 1) den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupong- skatten däri inbegripna, 2) den särskilda inkomst- skatten för utomlands bo- satta, 3) den särskilda inkomst- skatten för utomlands bo- satta artister m.fl., 4) den kommunala inkomst- skatten, 5) expansionsmedelsskatten, och 6) den statliga förmögenhets- skatten (i det följande benämnda "svensk skatt"). 4. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter underteck- nandet av detta avtal påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna som anges i punkt 3. De behöriga myn- digheterna i de avtalsslutande sta- terna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning. Artikel 3 Allmänna definitioner 1. Om inte sammanhanget föran- leder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse: a) "Indien" avser Indiens terri- torium inbegripet territorialvattnet och luftrummet ovanför såväl som varje annat havsområde över vilket Indien enligt indisk lag och i överensstämmelse med folkrättens regler, FN:s havsrättskonvention däri inbegripen, äger utöva suve- räna rättigheter, andra rättigheter och jurisdiktion; b) "Sverige" avser Konungariket Sverige och innefattar, när uttrycket används i geografisk betydelse, Sveriges territorium, Sveriges terri- torialvatten och andra havsområden över vilka Sverige, i överensstäm- melse med folkrättens regler, ut- övar suveräna rättigheter eller juris- diktion; c) "en avtalsslutande stat" och "den andra avtalsslutande staten" avser Indien eller Sverige, beroende på sammanhanget; d) "person" inbegriper fysisk person, bolag, annan personsam- manslutning och annan som vid be- skattningen behandlas som skatte- subjekt enligt gällande skattelagar i respektive avtalsslutande stat; e) "bolag" avser juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas som juridisk person; f) "företag i en avtalsslutande stat" och "företag i den andra avtalsslutande staten" avser företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat respektive företag som bedrivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten; g) "internationell trafik" avser transport med skepp eller luftfartyg som används av företag i en av- talsslutande stat utom då skeppet eller luftfartyget används uteslu- tande mellan platser i den andra avtalsslutande staten; h) "medborgare" avser: 1) fysisk person som har med- borgarskap i en avtalsslu- tande stat, 2) juridisk person, handels- bolag eller annan samman- slutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat; i) "behörig myndighet" avser: 1) i Indien: the Central Government in the Ministry of Finance (Department of Revenue) eller dess befull- mäktigade ombud, 2) i Sverige: finansministern, dennes befullmäktigade om- bud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal; j) "beskattningsår" avser: 1) i Indien, "föregående år" (previous year) så som det definieras i paragraf 3 i inkomstskattelagen (the In- come Tax Act), 1961; 2) i Sverige, "beskattningsår" så som det definieras i 3 § kommunalskattelagen,1928; k) "skatt" avser indisk eller svensk skatt, beroende på samman- hanget, men skall inte innefatta något belopp som skall betalas på grund av någon försummelse eller något undanhållande i fråga om skatter på vilka detta avtal tillämpas eller som avser straffavgift som påförs i fråga om dessa skatter. 2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas. Artikel 4 Hemvist 1. Vid tillämpningen av detta avtal avser uttrycket "person med hemvist i en avtalsslutande stat" person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet och inne- fattar också denna stat, dess poli- tiska underavdelningar, lokala myn- digheter och offentligrättsliga insti- tutioner eller organ. I fråga om handelsbolag eller dödsbo tillämpas uttrycket endast i den mån han- delsbolagets eller dödsboets in- komst beskattas i denna stat på samma sätt som inkomst som förvärvas av person med hemvist där, antingen hos handelsbolaget eller dödsboet eller hos dess del- ägare eller förmånstagare. Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat eller för förmö- genhet belägen där. 2. Då på grund av bestäm- melserna i punkt 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist på följande sätt: a) han anses ha hemvist endast i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans för- fogande. Om han har en sådan bo- stad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbin- delser är starkast (centrum för levnadsintressena); b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans för- fogande, anses han ha hemvist endast i den stat där han stadig- varande vistas; c) om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist endast i den stat där han är medborgare; d) om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är med- borgare i någon av dem, skall de behöriga myndigheterna i de avtals- slutande staterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommel- se. 3. Då på grund av bestäm- melserna i punkt 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses perso- nen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning. Om det inte kan avgöras i vilken stat den verkliga ledningen finns skall de behöriga myndigheterna avgöra frågan genom ömsesidig överens- kommelse. Artikel 5 Fast driftställe 1. Vid tillämpningen av detta avtal avser uttrycket "fast drift- ställe" en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs. 2. Uttrycket "fast driftställe" innefattar särskilt: a) plats för företagsledning, b) filial, c) kontor, d) fabrik, e) verkstad, f) gruva, olje- eller gaskälla, sten- brott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar, g) försäljningsställe, h) lagerlokal i vilken en person tillhandahåller lagerutrymme åt andra, och i) jordbruk, plantage eller annan plats där jordbruk, skogsbruk, od- ling eller annan likartad verksamhet bedrivs. 3. Plats för byggnads-, anlägg- nings-, monterings- eller installa- tionsverksamhet eller verksamhet som består av övervakning i anslut- ning därtill utgör fast driftställe endast om verksamheten pågår under en tidsperiod som överstiger sex månader. 4. Ett företag anses ha fast driftställe i en avtalsslutande stat och bedriva verksamhet genom detta fasta driftställe om företaget tillhandahåller tjänster eller anord- ningar i samband med, eller hyr ut anläggning eller maskinell utrust- ning som används eller som är avsedd att användas vid prospekte- ring, utvinning eller exploatering av mineraloljor i denna stat. 5. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte innefatta: a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget till- höriga varor, b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnan- de, c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg, d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslu- tande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget, e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslu- tande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art, f) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslu- tande för att kombinera verksam- heter som anges i punkterna a–e, under förutsättning att hela verksamheten som bedrivs från den stadigvarande platsen för affärs- verksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art. 6. Om person – som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 8 tillämpas – är verksam i en avtalsslutande stat för ett företag i den andra avtalsslutande staten anses detta företag – utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 – ha fast driftställe i den först- nämnda avtalsslutande staten i frå- ga om varje verksamhet som denna person bedriver för företaget om denna person a) har och regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn i denna stat, såvida inte den verksamhet som denna person be- driver är begränsad till sådan som anges i punkt 5 och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet – inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt; eller b) inte har sådan fullmakt men regelmässigt innehar ett varulager i den förstnämnda staten från vilket han regelbundet levererar varor för företagets räkning; eller c) regelmässigt tar upp order i den förstnämnda staten, uteslutande eller nästan uteslutande för före- tagets räkning eller för företaget och andra företag som kontrollerar företaget, som kontrolleras av företaget eller som kontrolleras av samma personer som företaget. 7. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses ett försäkringsföretag i en avtals- slutande stat ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, utom i fråga om återförsäkring, om det uppbär premier inom denna andra stats territorium eller försäkrar risker i denna stat genom för- medling av annan person än sådan oberoende representant på vilken punkt 8 tillämpas. 8. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan obero- ende representant, under förut- sättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverk- samhet. Om en sådan representants verksamhet utövas uteslutande eller nästan uteslutande för företaget anses han emellertid inte vara en sådan oberoende representant som avses i denna punkt. 9. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtals- slutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hem- vist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra. Artikel 6 Inkomst av fast egendom 1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat för- värvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 2. Uttrycket "fast egendom" har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtals- slutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lant- bruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, bygg- nader, nyttjanderätt till fast egen- dom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineral- förekomst, källa eller annan natur- tillgång. Skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom. 3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, ge- nom uthyrning eller annan använd- ning av fast egendom. 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning. Artikel 7 Inkomst av rörelse 1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat för- värvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast drift- ställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället. 2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 för- anleder annat, i vardera avtals- slutande staten till det fasta drift- stället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör. 3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegrip- na utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes i överensstäm- melse med de bestämmelser och begränsningar som gäller enligt lagstiftningen i denna stat. 4. Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anled- ningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för före- taget. 5. Vid tillämpningen av före- gående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfa- rande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat. 6. Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i denna artikel. Artikel 8 Sjöfart och luftfart 1. Inkomst, som förvärvas av ett företag i en avtalsslutande stat genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik, be- skattas endast i denna stat. 2. Inkomst som förvärvas av ett transportföretag med hemvist i en avtalsslutande stat genom använd- ning, underhåll eller uthyrning av containrar (däri inbegripet släpvagn och annan utrustning för transport av containrar) som används för transport av gods eller varor i internationell trafik beskattas endast i denna avtalsslutande stat såvida inte containrarna används uteslutande inom den andra avtals- slutande staten. 3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av det svenska, danska och norska luftfartskonsortiet Scan- dinavian Airlines System (SAS) endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av SAS Sverige AB, den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS). 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation. Artikel 9 Företag med intressegemenskap I fall då a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande. Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av var- andra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena före- taget men som på grund av vill- koren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överens- stämmelse därmed. Om tillämpningen av denna artikel resulterar i dubbelbeskatt- ning får den lösas genom ömsesidig överenskommelse. Artikel 10 Utdelning 1. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat. 2. Utdelningen får, utan hinder av bestämmelserna i punkt 1, beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om den som har rätt till utdelningen har hemvist i den andra avtalsslutande staten får skatten inte överstiga 10 procent av utdelningens bruttobelopp. Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas. 3. Med uttrycket "utdelning" förstås i denna artikel inkomst av aktier eller andra rättigheter som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lag- stiftningen i den stat där det ut- delande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier. 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i den- na andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken utdel- ningen betalas äger verkligt sam- band med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmel- serna i artikel 7 respektive artikel 14. 5. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar in- komst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdel- ningen betalas äger verkligt sam- band med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och inte heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat. Artikel 11 Ränta 1. Ränta, som härrör från en av- talsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 2. Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstift- ningen i denna stat, men om den som har rätt till räntan har hemvist i den andra avtalsslutande staten får skatten inte överstiga 10 procent av räntans bruttobelopp. 3. Ränta som härrör från en av- talsslutande stat skall, utan hinder av bestämmelserna i punkt 2, vara undantagen från skatt i denna av- talsslutande stat under förutsättning att den uppbärs och förmånen av räntan innehas av, eller, om räntan uppbärs på grund av ett lån eller en kredit att den är beviljad eller godkänd av: 1) regeringen, en politisk underavdelning, ett offent- ligrättsligt organ eller en lokal myndighet i den andra avtalsslutande staten; 2) i Indien, the Reserve Bank of India, the Industrial Finance Corporation of In- dia, the Industrial Develop- ment Bank of India, the Export-Import Bank of In- dia, the National Housing Bank, the Small Industries Development Bank of India and the Industrial Credit and Investment Corporation of India (ICICI); och i Sverige, Styrelsen för in- ternationellt utvecklings- samarbete (SIDA), SWEDECORP (Styrelsen för internationellt närings- livsbistånd), Swedfund International AB eller Ex- portkreditnämnden; eller 3) varje annan institution som, från tid till annan, de behö- riga myndigheterna träffar överenskommelse om. 4. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket avser särskilt inkomst av värdepapper, som ut- färdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värde- papper, obligationer eller deben- tures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel. 5. Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksam- het i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. 6. Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är en person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadig- varande anordning i samband varmed den skuld uppkommit på vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses räntan härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns. 7. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tilläm- pas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal. Artikel 12 Royalty och ersättning för tekniska tjänster 1. Royalty och ersättning för tekniska tjänster, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 2. Sådan royalty och ersättning för tekniska tjänster får, utan hinder av bestämmelserna i punkt 1, beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till royaltyn eller ersättningen för tekniska tjänster får skatten inte överstiga 10 procent av royaltyns eller ersätt- ningens bruttobelopp. 3. a) Med uttrycket "royalty" förstås i denna artikel varje slags betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet av, eller för rätten att nyttja, upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller veten- skapligt verk, häri inbegripet bio- graffilm, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hem- ligt recept eller hemlig tillverk- ningsmetod eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kom- mersiell eller vetenskaplig natur. b) Med uttrycket "ersättning för tekniska tjänster" förstås varje slags betalning till en person såsom ersättning för tjänster i egenskap av företagsledare, tekniker eller kon- sult, däri inbegripet tillhanda- hållandet av tjänster av teknisk och annan personal. Uttrycket inbegri- per inte betalning för tjänster som avses i artiklarna 14 och 15 i detta avtal. 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn eller ersätt- ningen för tekniska tjänster har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtals- slutande staten, från vilken royaltyn eller ersättningen för tekniska tjänster härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande an- ordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn eller ersättningen för tekniska tjänster betalas äger verkligt sam- band med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmel- serna i artikel 7 respektive artikel 14. 5. Royalty eller ersättning för tekniska tjänster anses härröra från en avtalsslutande stat om utbeta- laren är en person med hemvist i denna stat. Om, emellertid, den person som betalar royaltyn eller ersättningen för tekniska tjänster, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast drift- ställe eller stadigvarande anordning i samband varmed skyldigheten att betala royaltyn eller ersättningen för tekniska tjänster uppkommit, och royaltyn eller ersättningen för tekniska tjänster belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn eller ersättningen för tekniska tjänster härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns. 6. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller ersättningen för tekniska tjänster eller mellan dem båda och annan person, royaltybeloppet eller ersätt- ningen för tekniska tjänster med hänsyn till det nyttjande, den rättighet eller den upplysning för vilken royaltyn eller ersättningen för tekniska tjänster betalas, över- stiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller ersättningen för tekniska tjänster om sådana förbindelser inte före- legat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lag- stiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal. Artikel 13 Realisationsvinst 1. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 2. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom, hän- förlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkes- verksamhet, som person med hem- vist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Det- samma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadig- varande anordning. 3. Vinst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i inter- nationell trafik eller av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg, beskattas endast i denna stat. Bestämmelserna i denna punkt tillämpas i fråga om vinst som förvärvas av det svenska, danska och norska luftfartskonsortiet Scan- dinavian Airlines System (SAS), men endast i fråga om den del av vinsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av SAS Sverige AB, den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS). 4. Vinst på grund av avyttring av andelar i ett bolags aktiekapital vars tillgångar huvudsakligen, direkt eller indirekt, består av fast egen- dom belägen i en avtalsslutande stat får beskattas i denna stat. 5. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1, 2, 3 och 4 beskattas endast i den avtalsslu- tande stat där överlåtaren har hem- vist under förutsättning att denna person beskattas för vinsten i denna stat. Om överlåtaren inte beskattas för vinsten i hemviststaten får den beskattas i den andra avtalsslutande staten. 6. Vinst, på grund av avyttring av tillgångar, som förvärvas av en fysisk person som har haft hemvist i en avtalsslutande stat och fått hemvist i den andra avtalsslutande staten får – utan hinder av bestäm- melserna i punkt 5 – beskattas i den förstnämnda avtalsslutande staten om överlåtelsen av tillgångarna inträffar vid något tillfälle under de fyra år som följer närmast efter den tidpunkt då personen upphört att ha hemvist i den förstnämnda staten. Artikel 14 Självständig yrkesutövning 1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksam- het, beskattas endast i denna stat, utom under följande omständig- heter, i vilka fall inkomsten också får beskattas i den andra avtals- slutande staten: a) om han i den andra avtals- slutande staten har en stadigvarande anordning som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten; i sådant fall får endast så stor del av inkomsten som är hänförlig till denna stadig- varande anordning beskattas i den andra avtalsslutande staten, eller b) om hans vistelse i den andra avtalsslutande staten varar under en tidsperiod eller tidsperioder som sammanlagt uppgår till eller överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, som börjar eller slutar under beskattningsåret i fråga; i sådant fall får endast så stor del av inkomsten som härrör från hans verksamhet som utövats i denna andra stat beskattas i denna andra stat. 2. Uttrycket "fritt yrke" inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konst- närlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, kirurg, tandläkare och revisor ut- övar. Artikel 15 Enskild tjänst 1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18 och 19 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning endast i denna stat, såvida inte arbe- tet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som upp- bärs för arbetet beskattas där. 2. Utan hinder av bestämmel- serna i punkt 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en av- talsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtals- slutande staten, endast i den först- nämnda staten, om a) mottagaren vistas i den andra staten under tidsperiod eller tids- perioder som sammanlagt inte över- stiger 183 dagar under en tolv- månadersperiod som börjar eller slutar under beskattningsåret i fråga, och b) ersättningen betalas av arbets- givare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, samt c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande an- ordning som arbetsgivaren har i den andra staten. 3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel, får ersättning för arbete som utförs ombord på skepp eller luftfartyg, som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat. Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av arbete, vilket utförs ombord på ett luftfartyg som används i internationell trafik av det svenska, danska och norska luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), beskattas inkomsten endast i Sverige. Artikel 16 Styrelsearvode Styrelsearvode och annan liknan- de ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Artikel 17 Artister och sportutövare 1. Utan hinder av bestämmel- serna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller i egenskap av sportutövare, be- skattas i denna andra stat. 2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller sportutövare utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller sportutövaren själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artik- larna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller sportutövaren utövar verksamheten. 3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte på inkomst genom verksamhet som artist eller sportutövare bedriver i en avtals- slutande stat i fall då besöket i denna stat huvudsakligen bekostas av offentliga medel i den andra avtalsslutande staten eller dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter. I sådant fall beskattas inkomsten endast i den stat där artisten eller sportutövaren har hemvist. Artikel 18 Pension, utbetalning enligt socialförsäkring och livränta 1. Om inte bestämmelserna i artikel 19 punkt 2 föranleder annat får pension och annan liknande ersättning på grund av tidigare anställning, livränta och utbetal- ning enligt socialförsäkringslag- stiftningen, vilka härrör från en avtalsslutande stat och betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas i den förstnämnda avtalsslutande sta- ten. 2. Med uttrycket "livränta" för- stås ett fastställt belopp, som ut- betalas periodiskt på fastställda tider under en persons livstid eller under angiven eller fastställbar tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar som ersättning för däremot fullt svarande vederlag i pengar eller pengars värde. Artikel 19 Offentlig tjänst 1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, en av dess poli- tiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, underavdelnings eller myn- dighets tjänst, beskattas endast i denna stat. b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten i vilken den fysiska personen har hemvist, om arbetet utförs i denna stat och personen i fråga: 1) är medborgare i denna stat, eller 2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet. 2. a) Pension som betalas av, eller från fonder inrättade av, en avtalsslutande stat, en av dess poli- tiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, underavdelnings eller myn- dighets tjänst, beskattas endast i denna stat. b) Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten om personen i fråga har hemvist och är med- borgare i denna stat. 3. Bestämmelserna i artiklarna 15, 16 och 18 tillämpas på ersätt- ning och pension som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, en av dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter. Artikel 20 Studerande och praktikanter 1. Studerande eller affärs- praktikant, som har eller omedel- bart före vistelsen i en avtals- slutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande för sin undervisning eller praktik skall, förutom i fråga om lån på fördelaktiga villkor som tillhandahålls av regeringen eller någon annan organisation eller institution tillhörig den först- nämnda staten samt skattebefriade bidrag och stipendier, vara undan- tagen från beskattning i den först- nämnda staten i fråga om: a) belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller praktik, från personer som har hemvist utanför den förstnämnda staten; och b) ersättning från anställning i den förstnämnda staten med ett belopp som inte överstiger 10 000 (tio tusen) svenska kronor eller motsvarande belopp under beskatt- ningsåret, alltefter omständig- heterna, under förutsättning att sådan anställning har direkt sam- band med studierna eller att anställ- ningen innehas i syfte att tjäna hans uppehälle och att hans vistelse i den förstnämnda staten varar sex måna- der eller längre. 2. Skattebefrielse enligt denna artikel medges endast för den tid som skäligen eller vanligtvis er- fordras för att fullborda under- visningen, utbildningen eller prakti- ken. Inte i något fall får skatte- befrielse medges enligt denna arti- kel för längre tidsperiod än fem på varandra följande år från hans an- komst till den förstnämnda staten. Artikel 21 Professorer, lärare och forskare 1. En professor, lärare eller forskare som vistas i en avtals- slutande stat på inbjudan av denna stat eller ett universitet, högskola, skola eller annan sådan institution i denna stat under en tidsperiod som inte överstiger tre år uteslutande för att undervisa, föreläsa eller forska vid en sådan institution och som har hemvist eller hade hemvist i den andra avtalsslutande staten omedel- bart före denna vistelse, skall vara undantagen från beskattning i den förstnämnda staten för ersättning för sådan verksamhet under det första året från och med tidpunkten för hans ankomst, under förut- sättning att institutionen i fråga er- håller godkännande av den be- höriga myndigheten i denna stat. För de följande åren skall skatte- befrielsen avse endast inkomst som förvärvas från källa utanför denna stat. 2. Denna artikel tillämpas inte på inkomst från forskning om forsk- ningen sker företrädesvis för att gagna viss persons eller vissa per- soners privata intressen. Artikel 22 Annan inkomst 1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat för- värvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör. 2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2, om mottagaren av in- komsten har hemvist i en avtals- slutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksam- het i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respekti- ve artikel 14. 3. Utan hinder av bestämmel- serna i punkt 1 får inkomst som person med hemvist i en avtals- slutande stat förvärvar och som härrör från källor i den andra avtalsslutande staten i form av lotterier, korsord, kapplöpningar (däri inbegripet hästkapplöpningar), kortspel och alla andra spel eller i form av spel och vadhållning av annat slag, beskattas i denna andra avtalsslutande stat. Artikel 23 Förmögenhet 1. Förmögenhet bestående av sådan fast egendom som avses i artikel 6, vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar och vilken är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 2. Förmögenhet bestående av lös egendom, som utgör del av rörel- setillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom hänför- lig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverk- samhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får be- skattas i denna andra stat. 3. Förmögenhet som innehas av ett företag i en avtalsslutande stat och som består av skepp och luft- fartyg som används i internationell trafik samt av lös egendom som är hänförlig till användningen av såda- na skepp och luftfartyg beskattas endast i denna stat. I fråga om förmögenhet som innehas av det svenska, danska och norska luftfartskonsortiet Scandi- navian Airlines System (SAS), tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på den del av förmögenheten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av SAS Sverige AB, den svenske delägaren i SAS. Artikel 24 Undanröjande av dubbelbeskattning 1. Den lagstiftning som är i kraft i de avtalsslutande staterna skall fortsätta att styra beskattningen av inkomst i respektive stat utom när bestämmelserna i detta avtal leder till annat resultat. 2. I fråga om Indien skall dubbelbeskattning undvikas på föl- jande sätt: a) Om person med hemvist i Indien förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Sverige, skall Indien från indisk skatt på denna persons inkomst avräkna ett belopp mot- svarande den inkomstskatt som erlagts i Sverige på inkomsten antingen direkt eller genom skatte- avdrag vid källan. Ett sådant belopp skall emellertid inte överstiga den del av inkomstskatten, beräknad före avräkning, som är hänförlig till den inkomst som får beskattas i Sverige. b) Om person med hemvist i Indien förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal skall beskattas endast i Sverige, får Indi- en likväl vid bestämmandet av be- loppet av skatten på denna persons återstående inkomst beakta den inkomst som beskattas endast i Sverige. c) Om person med hemvist i Indien innehar förmögenhetstill- gångar som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Sverige, skall Indien från indisk skatt på denna persons tillgångar avräkna ett belopp motsvarande den förmögen- hetsskatt som erlagts i Sverige på tillgångarna. Ett sådant belopp skall emellertid inte överstiga den del av skatten, beräknad före avräkning, som är hänförlig till de tillgångar som får beskattas i Sverige. 3. I fråga om Sverige skall dubbelbeskattning undvikas på föl- jande sätt: a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt indisk lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Indien, skall Sverige – med beaktande av bestämmelserna i svensk lagstift- ning beträffande avräkning av ut- ländsk skatt (även i den lydelse de framdeles kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från den svenska skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den indiska skatt som erlagts på in- komsten. b) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst, som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i Indien, får Sverige – vid bestämmandet av svensk progressiv skatt – beakta sådan inkomst som beskattas endast i Indien. c) Utan hinder av bestämmel- serna i a) i denna punkt är utdelning från bolag med hemvist i Indien till bolag med hemvist i Sverige undantagen från svensk skatt enligt bestämmelserna i svensk lag om skattebefrielse för utdelning som erhålls av svenska bolag från dotterbolag utomlands. d) Vid tillämpningen av a) i denna punkt anses uttrycket "den indiska skatt som erlagts" innefatta den skatt i Indien som skulle ha erlagts men som inte erlagts eller erlagts med lägre belopp på grund av bestämmelser om stimulans- åtgärder i den lagstiftning i Indien som är avsedd att främja ekono- misk utveckling i den mån sådan skattebefrielse eller skattereduktion beviljas för vinst från industriell verksamhet eller tillverkningsverk- samhet eller från jordbruk, fiske eller turistnäring (däri inbegripna restauranger och hotell), under för- utsättning att verksamheterna ut- övats i Indien. Vid tillämpningen av c) i denna punkt skall en skatt på 15 procent på ett svenskt beskattnings- underlag ansetts ha erlagts för såda- na verksamheter under de förutsätt- ningar som nämnts i föregående mening. De behöriga myndigheterna kan överenskomma om att utsträcka tillämpningen av denna bestämmel- se även till andra verksamheter. e) Bestämmelserna i d) skall tillämpas endast under de första tio åren som detta avtal tillämpas. Denna tidsperiod kan utsträckas genom ömsesidig överenskommel- se mellan de behöriga myndighe- terna. f) Om person med hemvist i Sverige innehar förmögenhetstill- gångar som enligt lagstiftningen i Indien och i enlighet med bestäm- melserna i detta avtal får beskattas i Indien, skall Sverige från skatten på denna persons förmögenhet avräkna ett belopp motsvarande den för- mögenhetsskatt som betalats i Indien på sådan förmögenhet. Avräkningsbeloppet skall emeller- tid inte överstiga den del av den svenska förmögenhetsskatten, be- räknad utan sådan avräkning, som belöper på den förmögenhet som får beskattas i Indien. Artikel 25 Förbud mot diskriminering 1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtals- slutande staten bli föremål för beskattning eller därmed samman- hängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den be- skattning och därmed samman- hängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan hinder av be- stämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en av- talsslutande stat eller i båda avtals- slutande staterna. 2. Beskattningen av fast drift- ställe, som företag i en avtals- slutande stat har i den andra av- talsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre för- delaktig än beskattningen av före- tag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskatt- ningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civil- stånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den egna staten. Denna bestämmelse anses inte heller hindra en avtalsslutande stat från att beskatta vinsten hos ett fast drift- ställe som ett bolag i den andra avtalsslutande staten har i den först- nämnda staten med en skattesats som är högre än den som tas ut på vinst hos ett liknande bolag i den förstnämnda staten, vilken beskatt- ning inte heller anses vara i strid med bestämmelserna i artikel 7 punkt 3. 3. Utom i de fall då bestäm- melserna i artikel 9, artikel 11 punkt 7 eller artikel 12 punkt 6 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämman- det av den beskattningsbara in- komsten för sådant företag på sam- ma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmandet av sådant före- tags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den först- nämnda staten. 4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtals- slutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed samman- hängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed samman- hängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat. 5. Utan hinder av bestämmel- serna i artikel 2 tillämpas bestäm- melserna i denna artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet. Artikel 26 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse 1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtals- slutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kom- mer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, lägga fram saken för den behöriga myn- digheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 25 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall läggas fram inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet. 2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en till- fredsställande lösning, skall myn- digheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Överenskommelse som träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande sta- ternas interna lagstiftning. 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommel- se söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskatt- ning i fall som inte omfattas av avtalet. 4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter. Om muntliga överlägg- ningar anses underlätta en överens- kommelse, kan sådana överlägg- ningar äga rum inom en kommis- sion som består av representanter för de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna. Artikel 27 Utbyte av upplysningar 1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar (doku- ment däri inbegripna) som är nödvändiga för att tillämpa bestäm- melserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning beträffande skatter som omfattas av avtalet, i den mån beskattningen enligt denna lagstift- ning inte strider mot avtalet, särskilt för att förhindra bedrägeri och skatteflykt i fråga om sådana skatter. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplys- ningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet domstolar och admini- strativa myndigheter) som fast- ställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller överklagande i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa upp- lysningarna vid offentliga rätte- gångar eller i domstolsavgöranden. 2. Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att: a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och admi- nistrativ praxis i denna avtalsslu- tande stat eller i den andra avtals- slutande staten, b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten, c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfa- ringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public). Artikel 28 Handräckning med indrivning 1. De avtalsslutande staterna förbinder sig att lämna varandra handräckning med indrivning av de skatter på vilka detta avtal tillämpas samt ränta, kostnader och civil- rättsliga straffavgifter, vilka hänför sig till sådana skatter, vilka samtliga betecknas med uttrycket "skattekrav" i denna artikel. 2. Framställning av en behörig myndighet i en avtalsslutande stat om handräckning med indrivning av skattekrav skall innehålla intyg från sådan myndighet att skatte- kravet har slutligt fastställts enligt lagstiftningen i denna stat. Ett skattekrav anses, enligt denna arti- kel, slutligt fastställt om en avtals- slutande stat har rätt att driva in skattekravet enligt sin interna lag- stiftning och den skattskyldige inte längre har rätt att hindra indriv- ningen. 3. Belopp som drivits in av behörig myndighet i en avtals- slutande stat enligt denna artikel, skall överlämnas till den behöriga myndigheten i den andra avtals- slutande staten. Den förstnämnda avtalsslutande staten har emellertid rätt till ersättning för eventuella kostnader som uppkommit i sam- band med bistånd med sådan handräckning, i den utsträckning de behöriga myndigheterna ömsesidigt kommit överens om detta. 4. Denna artikel anses inte medföra en skyldighet för någon- dera avtalsslutande stat att vidta administrativa åtgärder som avviker från de åtgärder som används vid indrivning av dess egna skatter eller som skulle strida mot allmän hän- syn. Artikel 29 Medlemmar av diplomatisk beskickning och konsulat Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskatt- ningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser till- kommer medlemmar av diploma- tisk beskickning och konsulat. Artikel 30 Ikraftträdande 1. De avtalsslutande staterna skall på diplomatisk väg skriftligen underrätta varandra när de åtgärder vidtagits som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att detta avtal skall träda i kraft. 2. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter mottagandet av den sista av de underrättelser som anges i punkt 1 i denna artikel. 3. Bestämmelserna i detta avtal skall tillämpas: a) i Indien, 1) i fråga om inkomst som förvärvas under det beskatt- ningsår som börjar den 1 april som närmast följer efter det år då avtalet träder i kraft eller senare, 2) i fråga om förmögenhet som innehas den sista dagen av det beskattningsår som bör- jar den 1 april som närmast följer efter det år då avtalet träder i kraft eller senare, b) i Sverige, 1) i fråga om skatter på inkomst, på inkomst som förvärvas den 1 januari som närmast följer efter det år då avtalet träder i kraft eller senare, 2) i fråga om förmögenhets- skatt, på skatt som påförs det andra kalenderåret efter det år då avtalet träder i kraft eller senare. 4. Avtalet den 7 juni 1988 mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken Indiens regering för att undvika dubbelbeskattning och för- hindra skatteflykt beträffande skat- ter på inkomst och på förmögenhet med protokoll skall upphöra att gälla när detta avtal och bifogade protokoll träder i kraft. Bestäm- melserna i nämnda 1988 års avtal med protokoll skall upphöra att gälla från den tidpunkt då mot- svarande bestämmelser i detta avtal för första gången skall tillämpas enligt bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel. Artikel 31 Upphörande Detta avtal förblir i kraft till dess att det sägs upp av en avtals- slutande stat. Vardera avtalsslu- tande staten kan på diplomatisk väg skriftligen säga upp avtalet genom underrättelse minst sex månader före utgången av något kalenderår. I sådant fall upphör avtalet att gälla: a) i Indien, 1) i fråga om inkomster som förvärvas det beskattningsår som börjar den 1 april det kalenderår som följer när- mast efter det kalenderår då underrättelsen om uppsäg- ning lämnas eller senare, 2) i fråga om förmögenhet som innehas den sista dagen av det beskattningsår som bör- jar den 1 april det kalender- år som följer närmast efter det kalenderår då under- rättelsen om uppsägning lämnas eller senare, b) i Sverige, 1) i fråga om inkomstskatt, på inkomst som förvärvas den 1 januari det år som följer närmast efter utgången av sexmånadersperioden eller senare, 2) i fråga om förmögenhets- skatt, på skatt som påförs det andra kalenderåret som följer närmast efter utgång- en av sexmånadersperioden eller senare. Till bekräftelse härav har under- tecknade, därtill vederbörligen be- myndigade, undertecknat detta av- tal. Som skedde i New Delhi den 24 juni 1997 i två exemplar på svenska, hindi och engelska, varvid samtliga tre texter har samma gil- tighet. I händelse av skiljaktigheter mellan texterna skall den engelska texten ha företräde. För Konungariket Sveriges regering Thomas Östros För Republiken Indiens regering Satpal Maharaj PROTOKOLL Vid undertecknandet av avtalet mellan Konungariket Sveriges rege- ring och Republiken Indiens rege- ring för undvikande av dubbel- beskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet har undertecknade kommit överens om följande bestämmelser, vilka utgör en integrerande del av avtalet: Till artikel 2: Avgifter som betalas enligt svensk socialförsäkringslagstiftning och enligt bestämmelserna i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader omfattas inte av detta avtal. Till artikel 7: Om ett företag med hemvist i en avtalsslutande stat säljer varor eller bedriver rörelse i den andra avtals- slutande staten genom ett fast drift- ställe beläget där, skall det fasta driftställets vinst, vid tillämpning av artikel 7 punkterna 1 och 2, inte bestämmas med utgångspunkt i hela det belopp som företaget erhåller, utan vinsten skall bestäm- mas med utgångspunkt i den ersättning som är hänförlig till det fasta driftställets verkliga verksam- het i fråga om sådana försäljningar eller sådan affärsverksamhet. Om företaget har ett fast driftställe skall det fasta driftställets vinst inte bestämmas med utgångspunkt i hela kontraktsbeloppet, i synnerhet när fråga är om kontrakt för övervakning, tillhandahållande, in- stallation eller konstruktion av industriell, kommersiell eller veten- skaplig utrustning eller lokaler, eller offentliga arbeten, utan vinsten skall bestämmas med utgångspunkt i endast den del av kontraktet som faktiskt har utförts av det fasta driftstället i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället är beläget. Till artiklarna 10, 11 och 12: Om Indien enligt något avtal, någon överenskommelse eller något protokoll mellan Indien och en tredje stat, som är medlem av OECD, begränsar sin källbeskatt- ning enligt artiklarna 10 (Utdel- ning), 11 (Ränta) och 12 (Royalty och ersättning för tekniska tjänster), på utdelning, ränta, royalty eller ersättning för tekniska tjänster till en lägre procentsats eller ett mer begränsat tillämpningsområde än procentsatsen eller tillämpningsom- rådet som angetts i detta avtal på nämnda inkomster, skall samma procentsats eller tillämpningsom- råde som angetts i det avtalet, den överenskommelsen eller det proto- kollet även tillämpas enligt detta avtal. Till artikel 25: Beskattningen i Indien av svenska bolags fasta driftställen skall inte i något fall avvika mer ifrån beskattningen av liknande indiska bolag än som föreskrivs i indisk lag vid tidpunkten för undertecknandet av detta avtal. Till bekräftelse härav har under- tecknade, därtill vederbörligen be- myndigade, undertecknat detta pro- tokoll. Som skedde i New Delhi den 24 juni 1997 i två exemplar på svenska, hindi och engelska, varvid samtliga tre texter har samma gil- tighet. I händelse av skiljaktigheter mellan texterna skall den engelska texten ha företräde. För Konungariket Sveriges regering Thomas Östros För Republiken Indiens regering Satpal Maharaj CONVENTION BETWEEN THE GOVERNMENT OF THE KINGDOM OF SWEDEN AND THE GOVERNMENT OF THE REPUBLIC OF INDIA FOR THE AVOIDANCE OF DOUBLE TAXATION AND THE PREVENTION OF FISCAL EVASION WITH RESPECT TO TAXES ON INCOME AND ON CAPITAL The Government of the Kingdom of Sweden and the Government of the Republic of India, desiring to conclude a Convention for the avoidance of double taxation and the prevention of fiscal evasion with respect to taxes on income and on capital and with a view to pro- moting economic cooperation be- tween the two countries, have agreed as follows: Article 1 Personal scope This Convention shall apply to persons who are residents of one or both of the Contracting States. Article 2 Taxes covered (1) This Convention shall apply to taxes on income and on capital imposed on behalf of a Contracting State or of its political subdivisions or local authorities, irrespective of the manner in which they are levied. (2) There shall be regarded as taxes on income and on capital all taxes imposed on total income, on total capital, or on elements of income or of capital, including taxes on gains from the alienation of movable or immovable property, taxes on the total amounts of wages or salaries paid by enterprises, as well as taxes on capital appre- ciation. (3) The existing taxes to which this Convention shall apply are in particular: (a) In India: (i) the income tax, including any surcharge thereon; and (ii) the tax on capital (the wealth tax); (hereinafter referred to as "Indian tax"); (b) in Sweden: (i) the income tax, including the national income tax (den statliga inkomstskatten), including the tax on employees at sea (sjömans- skatten) and the withholding tax on dividends (kupong- skatten); (ii) the income tax on non- residents (den särskilda in- komstskatten för utomlands bosatta); (iii) the income tax on non- resident artistes and athletes (den särskilda inkomst- skatten för utomlands bo- satta artister m.fl.); (iv) the municipal income tax (den kommunala inkomst- skatten); (v) the tax on means intended for expansion purposes (ex- pansionsmedelsskatten); and (vi) the net wealth tax; (hereinafter referred to as "Swedish tax"). (4) The Convention shall apply also to any identical or substantially similar taxes which are imposed after the date of signature of the Convention in addition to, or in place of, the existing taxes referred to in paragraph (3). The competent authorities of the Contracting States shall notify each other of any substantial changes which have been made in their respective taxation laws. Article 3 General definitions (1) For the purposes of this Con- vention, unless the context other- wise requires: (a) the term "India" means the territory of India and includes the territorial sea and airspace above it, as well as any other maritime zone in which India has sovereign rights, other rights and jurisdiction, according to the Indian law and in accordance with international law, including the U.N. Convention on the Law of the Sea; (b) the term "Sweden" means the Kingdom of Sweden and, when used in a geographical sense, in- cludes the national territory, the territorial sea of Sweden as well as other maritime areas over which Sweden in accordance with inter- national law exercises sovereign rights or jurisdiction; (c) the terms "a Contracting State" and "the other Contracting State" mean India or Sweden, as the context requires; (d) the term "person" includes an individual, a company, a body of persons and any other entity which is treated as a taxable unit under the taxation laws in force in the respective Contracting States; (e) the term "company" means any body corporate or any entity which is treated as a body corporate for tax purposes; (f) the terms "enterprise of a Contracting State" and "enterprise of the other Contracting State" mean respectively an enterprise carried on by a resident of a Contracting State and an enterprise carried on by a resident of the other Contracting State; (g) the term "international traffic" means any transport by a ship or aircraft operated by an enterprise of a Contracting State, except when the ship or aircraft is operated solely between places in the other Contracting State; (h) the term "national" means: (i) any individual possessing the nationality of a Con- tracting State; (ii) any legal person, partner- ship and association de- riving its status as such from the laws in force in a Contracting State; (i) the term "competent authori- ty" means: (i) in India: the Central Government in the Ministry of Finance (Department of Revenue) or their authorized representative; (ii) in Sweden: the Minister of Finance, his authorized rep- resentative or the authority which is designated as the competent authority for the purposes of this Conven- tion; (j) the term "fiscal year" means: (i) in the case of India, "previous year" as defined under section 3 of the Income Tax Act, 1961; (ii) in the case of Sweden "beskattningsår" as defined under section 3 of Kom- munalskattelagen,1928; (k) the term "tax" means Indian tax or Swedish tax, as the context requires, but shall not include any amount which is payable in respect of any default or omission in rela- tion to the taxes to which this Convention applies or which repre- sents a penalty imposed relating to those taxes. (2) As regards the application of the Convention by a Contracting State, any term not defined therein shall, unless the context otherwise requires, have the meaning which it has under the law of that State concerning the taxes to which the Convention applies. Article 4 Resident (1) For the purposes of this Con- vention, the term "resident of a Contracting State" means any person who, under the laws of that State, is liable to tax therein by reason of his domicile, residence, place of management or any other criterion of a similar nature, and also includes that State, a political subdivision, a local authority and any governmental body or agency thereof. In the case of a partnership or estate the term applies only to the extent that the income derived by such partnership or estate is subject to tax in that State as the income of a resident, either in its hands or in the hands of its partners or beneficiaries. The term "resident of a Contracting State" does not include any person who is liable to tax in that State in respect only of income from sources in that State or capital situated therein. (2) Where by reason of the provisions of paragraph (1) an individual is a resident of both Contracting States, then his status shall be determined as follows: (a) he shall be deemed to be a resident only of the State in which he has a permanent home available to him; if he has a permanent home available to him in both States, he shall be deemed to be a resident of the State with which his personal and economic relations are closer (centre of vital interests); (b) if the State in which he has his centre of vital interests cannot be determined, or if he has not a permanent home available to him in either State, he shall be deemed to be a resident only of the State in which he has an habitual abode; (c) if he has an habitual abode in both States or in neither of them, he shall be deemed to be a resident only of the State of which he is a national; (d) if he is a national of both States or of neither of them, the competent authorities of the Con- tracting States shall settle the question by mutual agreement. (3) Where by reason of the provisions of paragraph (1), a person other than an individual is a resident of both Contracting States, then it shall be deemed to be a resident of the State in which its place of effective management is situated. If the State in which its place of effective management is situated cannot be determined, then the competent authorities of the Contracting States shall settle the question by mutual agreement. Article 5 Permanent establishment (1) For the purposes of this Convention, the term "permanent establishment" means a fixed place of business through which the business of an enterprise is wholly or partly carried on. (2) The term "permanent establishment" includes especially: (a) a place of management; (b) a branch; (c) an office; (d) a factory; (e) a workshop; (f) a mine, an oil or gas well, a quarry or any other place of extrac- tion of natural resources; (g) a sales outlet; (h) a warehouse in relation to a person providing storage facilities for others; and (i) a farm, plantation or other place where agricultural, forestry, plantation or related activities are carried on. (3) A building site or a con- struction, assembly or installation project or supervisory activities in connection therewith constitute a permanent establishment only if such site, project or activities continue for a period of more than six months. (4) An enterprise shall be deemed to have a permanent establishment in a Contracting State and to carry on business through that permanent establishment if it provides services or facilities in connection with, or supplies plant and machinery on hire used for or to be used in the prospecting for, or extraction or exploitation of mineral oils in that State. (5) Notwithstanding the prece- ding provisions of this Article, the term "permanent establishment" shall be deemed not to include: (a) the use of facilities solely for the purpose of storage, display or delivery of goods or merchandise belonging to the enterprise; (b) the maintenance of a stock of goods or merchandise belonging to the enterprise solely for the purpose of storage, display or delivery; (c) the maintenance of a stock of goods or merchandise belonging to the enterprise solely for the purpose of processing by another enterprise; (d) the maintenance of a fixed place of business solely for the purpose of purchasing goods or merchandise or of collecting in- formation, for the enterprise; (e) the maintenance of a fixed place of business solely for the purpose of carrying on, for the enterprise, any other activity of a preparatory or auxiliary character; (f) the maintenance of a fixed place of business solely for any combination of activities mentioned in sub-paragraphs (a) to (e), provided that the overall activity of the fixed place of business resulting from this combination is of a preparatory or auxiliary character. (6) Notwithstanding the pro- visions of paragraphs (1) and (2), where a person – other than an agent of an independent status to whom paragraph (8) applies – is acting in a Contracting State on behalf of an enterprise of the other Contracting State, that enterprise shall be deemed to have a per- manent establishment in the first- mentioned Contracting State in respect of any activities which that person undertakes for the enter- prise, if such a person: (a) has and habitually exercises in that State an authority to conclude contracts in the name of the enterprise, unless the activities of such person are limited to those mentioned in paragraph (5) which, if exercised through a fixed place of business, would not make this fixed place of business a permanent establishment under the provisions of that paragraph; or (b) has no such authority, but habitually maintains in the first- mentioned State a stock of goods or merchandise from which he regu- larly delivers goods or merchandise on behalf of the enterprise; or (c) habitually secures orders in the first-mentioned State, wholly or almost wholly for the enterprise itself or for the enterprise and other enterprises controlling, controlled by, or subject to the same control, as that enterprise. (7) Notwithstanding the pre- ceding provisions of this Article, an insurance enterprise of a Con- tracting State shall, except in regard to re-insurance, be deemed to have a permanent establishment in the other Contracting State if it collects premiums in the territory of that other State or insures risks situated therein through a person other than an agent of an independent status to whom paragraph (8) applies. (8) An enterprise shall not be deemed to have a permanent establishment in a Contracting State merely because it carries on business in that State through a broker, general commission agent or any other agent of an inde- pendent status, provided that such persons are acting in the ordinary course of their business. However, when the activities of such an agent are devoted wholly or almost wholly on behalf of that enterprise, he will not be considered an agent of an independent status whithin the meaning of this paragraph. (9) The fact that a company which is a resident of a Contracting State controls or is controlled by a company which is a resident of the other Contracting State, or which carries on business in that other State (whether through a permanent establishment or otherwise) shall not of itself constitute either company a permanent establish- ment of the other. Article 6 Income from immovable property (1) Income derived by a resident of a Contracting State from immov- able property (including income from agriculture or forestry) situ- ated in the other Contracting State may be taxed in that other State. (2) The term "immovable property" shall have the meaning which it has under the law of the Contracting State in which the property in question is situated. The term shall in any case include property accessory to immovable property, livestock and equipment used in agriculture and forestry, rights to which the provisions of general law respecting landed property apply, buildings, usufruct of immovable property and rights to variable or fixed payments as consideration for the working of, or the right to work, mineral deposits, sources and other natural resources; ships, boats and aircraft shall not be regarded as immovable property. (3) The provisions of paragraph (1) shall apply to income derived from the direct use, letting, or use in any other form of immovable property. (4) The provisions of paragraphs (1) and (3) shall also apply to the income from immovable property of an enterprise and to income from immovable property used for the performance of independent per- sonal services. Article 7 Business profits (1) The profits of an enterprise of a Contracting State shall be taxable only in that State unless the enterprise carries on business in the other Contracting State through a permanent establishment situated therein. If the enterprise carries on business as aforesaid, the profits of the enterprise may be taxed in the other State but only so much of them as is attributable to that permanent establishment. (2) Subject to the provisions of paragraph (3), where an enterprise of a Contracting State carries on business in the other Contracting State through a permanent estab- lishment situated therein, there shall in each Contracting State be attributed to that permanent establishment the profits which it might be expected to make if it were a distinct and separate enter- prise engaged in the same or similar activities under the same or similar conditions and dealing wholly inde- pendently with the enterprise of which it is a permanent establish- ment. (3) In determining the profits of a permanent establishment, there shall be allowed as deductions expenses which are incurred for the purposes of the permanent estab- lishment, including executive and general administrative expenses so incurred, whether in the State in which the permanent establishment is situated or elsewhere, in accord- ance with the provisions of and subject to the limitations of the tax laws of that State. (4) No profits shall be attributed to a permanent establishment by reason of the mere purchase by that permanent establishment of goods or merchandise for the enterprise. (5) For the purposes of the pre- ceding paragraphs, the profits to be attributed to the permanent estab- lishment shall be determined by the same method year by year unless there is good and sufficient reason to the contrary. (6) Where profits include items of income which are dealt with separately in other Articles of this Convention, then the provisions of those Articles shall not be affected by the provisions of this Article. Article 8 Shipping and air transport (1) Profits of an enterprise of a Contracting State from the opera- tion of ships or aircraft in inter- national traffic shall be taxable only in that State. (2) Profits derived by a trans- portation enterprise which is a resident of a Contracting State from the use, maintenance, or rental of containers (including trailers and other equipment for the transport of containers) used for the transport of goods or merchandise in inter- national traffic shall be taxable only in that Contracting State unless the containers are used solely within the other Contracting State. (3) With respect to profits derived by the Swedish, Danish and Norwegian air transport consortium Scandinavian Airlines System (SAS) the provisions of paragraph (1) shall apply only to such part of the profits as corresponds to the participation held in that con- sortium by SAS Sverige AB, the Swedish partner of Scandinavian Airlines System (SAS). (4) The provisions of paragraphs (1) and (2) shall also apply to profits from the participation in a pool, a joint business or an international operating agency. Article 9 Associated enterprises Where: (a) an enterprise of a Contracting State participates directly or in- directly in the management, control or capital of an enterprise of the other Contracting State, or (b) the same persons participate directly or indirectly in the manage- ment, control or capital of an enterprise of a Contracting State and an enterprise of the other Contracting State, and in either case conditions are made or imposed between the two enterprises in their commercial or financial relations which differ from those which would be made between independent enterprises, then any profits which would, but for those conditions, have accrued to one of the enterprises, but, by reason of those conditions, have not so accrued, may be included in the profits of that enterprise and taxed accordingly. Any case resulting in double taxation from the application of this Article may be resolved under the mutual agreement procedure. Article 10 Dividends (1) Dividends paid by a company which is a resident of a Contracting State to a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State. (2) Notwithstanding the pro- visions of paragraph (1), such divi- dends may also be taxed in the Contracting State of which the company paying the dividends is a resident and according to the laws of that State, but if the beneficial owner of the dividends is a resident of the other Contracting State, the tax so charged shall not exceed 10 per cent of the gross amount of the dividends. This paragraph shall not affect the taxation of the company in respect of the profits out of which the dividends are paid. (3) The term "dividends" as used in this Article means income from shares or other rights, not being debt-claims, participating in profits, as well as income from other corporate rights which is subjected to the same taxation treatment as income from shares by the laws of the State of which the company making the distribution is a resi- dent. (4) The provisions of paragraphs (1) and (2) shall not apply if the beneficial owner of the dividends, being a resident of a Contracting State, carries on business in the other Contracting State of which the company paying the dividends is a resident, through a permanent establishment situated therein, or performs in that other State independent personal services from a fixed base situated therein, and the holding in respect of which the dividends are paid is effectively connected with such permanent establishment or fixed base. In such case the provisions of Article 7 or Article 14, as the case may be, shall apply. (5) Where a company which is a resident of a Contracting State derives profits or income from the other Contracting State, that other State may not impose any tax on the dividends paid by the company, except insofar as such dividends are paid to a resident of that other State or insofar as the holding in respect of which the dividends are paid is effectively connected with a per- manent establishment or a fixed base situated in that other State, nor subject the company's undistributed profits to a tax on the company's undistributed profits, even if the dividends paid or the undistributed profits consist wholly or partly of profits or income arising in such other State. Article 11 Interest (1) Interest arising in a Con- tracting State and paid to a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State. (2) However, such interest may also be taxed in the Contracting State in which it arises and according to the laws of that State, but if the beneficial owner of the interest is a resident of the other Contracting State, the tax so charged shall not exceed 10 per cent of the gross amount of the interest. (3) Notwithstanding the pro- visions of paragraph (2) interest arising in a Contracting State shall be exempt from tax in that Contracting State provided it is derived and beneficially owned by, or derived in connection with a loan or credit extended or endorsed by: (i) the Government, a political subdivision, a statutory bo- dy, or a local authority of the other Contracting State; or (ii) in the case of India, the Reserve Bank of India, the Industrial Finance Corpora- tion of India, the Industrial Development Bank of India, the Export-Import Bank of India, the National Housing Bank, the Small Industries Development Bank of India and the Industrial Credit and Investment Corporation of India (ICICI); and in the case of Sweden, the Swedish International Deve- lopment Authority (SIDA), SWEDECORP (Styrelsen för internationellt närings- livsbistånd), Swedfund In- ternational AB or The Swedish Export Credits Guarantee Board (Export- kreditnämnden); or (iii) any other institution as may be agreed from time to time between the competent authorities of the Contract- ing States. (4) The term "interest" as used in this Article means income from debt-claims of every kind, whether or not secured by mortgage and whether or not carrying a right to participate in the debtor's profits, and in particular, income from government securities and income from bonds or debentures, in- cluding premiums and prizes attaching to such securities, bonds or debentures. Penalty charges for late payment shall not be regarded as interest for the purpose of this Article. (5) The provisions of paragraphs (1), (2) and (3) shall not apply if the beneficial owner of the interest, being a resident of a Contracting State, carries on business in the other Contracting State in which the interest arises, through a permanent establishment situated therein, or performs in that other State independent personal services from a fixed base situated therein, and the debt-claim in respect of which the interest is paid is effectively connected with such permanent establishment or fixed base. In such case the provisions of Article 7 or Article 14, as the case may be, shall apply. (6) Interest shall be deemed to arise in a Contracting State when the payer is a resident of that State. Where, however, the person paying the interest, whether he is a resident of a Contracting State or not, has in a Contracting State a permanent establishment or a fixed base in connection with which the indebt- edness on which the interest is paid was incurred, and such interest is borne by such permanent estab- lishment or fixed base, then such interest shall be deemed to arise in the State in which the permanent establishment or fixed base is situated. (7) Where by reason of a special relationship between the payer and the beneficial owner or between both of them and some other person, the amount of the interest, having regard to the debt-claim for which it is paid, exceeds the amount which would have been agreed upon by the payer and the beneficial owner in the absence of such relationship, the provisions of this Article shall apply only to the last-mentioned amount. In such case, the excess part of the payments shall remain taxable according to the laws of each Contracting State, due regard being had to the other provisions of this Convention. Article 12 Royalties and fees for technical services (1) Royalties and fees for technical services arising in a Contracting State and paid to a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State. (2) Notwithstanding the pro- visions of paragraph (1) such royalties and fees for technical services may also be taxed in the Contracting State in which they arise, and according to the laws of that State, but if the recipient is the beneficial owner of the royalties or fees for technical services, the tax so charged shall not exceed 10 per cent of the gross amount of the royalties or fees for technical services. (3) (a) The term "royalties" as used in this Article means payments of any kind received as a consideration for the use of, or the right to use, any copyright of literary, artistic or scientific work including cinematograph films, any patent, trade mark, design or model, plan, secret formula or process, or for information concerning in- dustrial, commercial or scientific experience. (b) The term "fees for technical services" means payment of any kind in consideration for the rendering of any managerial, technical or consultancy services including the provision of services by technical or other personnel but does not include payments for services mentioned in Articles 14 and 15 of this Convention. (4) The provisions of paragraphs (1) and (2) shall not apply if the beneficial owner of the royalties or fees for technical services, being a resident of a Contracting State, carries on business in the other Contracting State in which the royalties or fees for technical services arise, through a permanent establishment situated therein, or performs in that other State independent personal services from a fixed base situated therein, and the right or property in respect of which the royalties or fees for technical services are paid is effectively connected with such permanent establishment or fixed base. In such case the provisions of Article 7 or Article 14, as the case may be, shall apply. (5) Royalties or fees for technical services shall be deemed to arise in a Contracting State when the payer is a resident of that State. Where, however, the person paying the royalties or fees for technical services, whether he is a resident of a Contracting State or not, has in a Contracting State a permanent establishment or a fixed base in connection with which the liability to pay the royalties or fees for technical services was incurred, and such royalties or fees for technical services are borne by such permanent establishment or fixed base, then such royalties or fees for technical services shall be deemed to arise in the State in which the permanent establishment or fixed base is situated. (6) Where by reason of a special relationship between the payer and the beneficial owner or between both of them and some other person, the amount of the royalties or fees for technical services, having regard to the use, right or information for which they are paid, exceeds the amount which would have been agreed upon by the payer and the beneficial owner in the absence of such relationship, the provisions of this Article shall apply only to the last-mentioned amount. In such case, the excess part of the payments shall remain taxable according to the laws of each Contracting State, due regard being had to the other provisions of this Convention. Article 13 Capital gains (1) Gains derived by a resident of a Contracting State from the alienation of immovable property referred to in Article 6 and situated in the other Contracting State may be taxed in that other State. (2) Gains from alienation of movable property forming part of the business property of a perma- nent establishment which an enter- prise of a Contracting State has in the other Contracting State or of movable property pertaining to a fixed base available to a resident of a Contracting State in the other Contracting State for the purpose of performing independent personal services, including such gains from the alienation of such a permanent establishment (alone or with the whole enterprise) or of such fixed base, may be taxed in that other State. (3) Gains derived by a resident of a Contracting State from the alienation of ships or aircraft operated in international traffic or movable property pertaining to the operation of such ships or aircraft, shall be taxable only in that State. With respect to gains derived by the Swedish, Danish and Nor- wegian air transport consortium Scandinavian Airlines System (SAS), the provisions of this paragraph shall apply only to such portion of the gains as corresponds to the participation held in that consortium by SAS Sverige AB, the Swedish partner of Scandi- navian Airlines System (SAS). (4) Gains from the alienation of shares of the capital stock of a company the property of which consists directly or indirectly prin- cipally of immovable property situ- ated in a Contracting State may be taxed in that State. (5) Gains from the alienation of any property other than that referred to in paragraphs (1), (2), (3) and (4), shall be taxable only in the Contracting State of which the alienator is a resident, provided that such resident is subject to tax thereon in that State. If the resident is not subject to tax thereon, then such gains may be taxed in the other Contracting State. (6) Notwithstanding the provi- sions of paragraph (5), gains from the alienation of any property derived by an individual who has been a resident of a Contracting State and who has become a resident of the other Contracting State, may be taxed in the first- mentioned State if the alienation of the property occurs at any time during the four years next following the date on which the individual has ceased to be a resident of the first-mentioned State. Article 14 Independent personal services (1) Income derived by a resident of a Contracting State in respect of professional services or other activities of an independent charac- ter shall be taxable only in that State except in the following circumstances, when such income may be taxed in the other Contracting State: (a) if he has a fixed base regu- larly available to him in the other Contracting State for the purpose of performing his activities; in that case only so much of the income as is attributable to that fixed base may be taxed in the other State; or (b) if his stay in the other State is for a period or periods aggregating 183 days or more in any twelve month period commencing or ending in the fiscal year concerned; in that case, only so much of the income as is derived from his activities performed in that other State may be taxed in that other State. (2) The term "professional services" includes especially inde- pendent scientific, literary, artistic, educational or teaching activities as well as the independent activities of physicians, lawyers, engineers, architects, surgeons, dentists and accountants. Article 15 Dependent personal services (1) Subject to the provisions of Articles 16, 18 and 19, salaries, wages and other similar remu- neration derived by a resident of a Contracting State in respect of an employment shall be taxable only in that State unless the employment is exercised in the other Contracting State. If the employment is so exercised, such remuneration as is derived therefrom may be taxed in that other State. (2) Notwithstanding the pro- visions of paragraph (1), remu- neration derived by a resident of a Contracting State in respect of an employment exercised in the other Contracting State shall be taxable only in the first-mentioned State if: (a) the recipient is present in the other State for a period or periods not exceeding in the aggregate 183 days in any twelve month period commencing or ending in the fiscal year concerned; and (b) the remuneration is paid by, or on behalf of, an employer who is not a resident of the other State; and (c) the remuneration is not borne by a permanent establishment or a fixed base which the employer has in the other State. (3) Notwithstanding the pre- ceding provisions of this Article, remuneration derived in respect of an employment exercised aboard a ship or aircraft operated in inter- national traffic by an enterprise of a Contracting State may be taxed in that State. Where a resident of Sweden derives remuneration in respect of an employment exercised aboard an aircraft operated in international traffic by the Swedish, Danish and Norwegian air transport consortium Scandinavian Airlines System (SAS), such remuneration shall be taxable only in Sweden. Article 16 Directors' fees Directors' fees and other similar payments derived by a resident of a Contracting State in his capacity as a member of the board of directors of a company which is a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State. Article 17 Artistes and sportspersons (1) Notwithstanding the provi- sions of Articles 14 and 15, income derived by a resident of a Contracting State as an artiste, such as a theatre, motion picture, radio or television artiste, or a musician, or as a sportsperson, from his personal activities as such exercised in the other Contracting State, may be taxed in that other State. (2) Where income in respect of personal activities exercised by an artiste or a sportsperson in his capacity as such accrues not to the artiste or sportsperson himself but to another person, that income may, notwithstanding the provisions of Articles 7, 14 and 15, be taxed in the Contracting State in which the activities of the artiste or sports- person are exercised. (3) The provisions of paragraphs (1) and (2), shall not apply to income from activities performed in a Contracting State by artistes or sportspersons if the visit to that State is substantially supported by public funds of the other Con- tracting State or of a political sub- division or local authority thereof. In such a case, the income shall be taxable only in the Contracting State of which the artiste or sports- person is a resident. Article 18 Pensions, social security payments and annuities (1) Subject to the provisions of paragraph 2 of Article 19, pensions and other similar remuneration in consideration of past employment, annuities and payments under the Social Security legislation arising in a Contracting State and paid to a resident of the other Contracting State may be taxed in the first- mentioned Contracting State. (2) The term "annuity" means a stated sum payable periodically at stated times during life or during a specified or ascertainable period of time under an obligation to make the payments in return for adequate and full consideration in money or money's worth. Article 19 Government service (1)(a) Remuneration, other than a pension, paid by a Contracting State or a political subdivision or a local authority thereof to an indi- vidual in respect of services rende- red to that State or subdivision or authority shall be taxable only in that State. (b) However, such remuneration shall be taxable only in the other Contracting State if the services are rendered in that other State and the individual is a resident of that State who: (i) is a national of that State; or (ii) did not become a resident of that State solely for the pur- pose of rendering the servi- ces. (2) (a) Any pension paid by, or out of funds created by, a Con- tracting State or a political sub- division or a local authority thereof to an individual in respect of services rendered to that State or subdivision or authority shall be taxable only in that State. (b) However, such pension shall be taxable only in the other Contracting State if the individual is a resident of, and a national of, that State. (3) The provisions of Articles 15, 16 and 18 shall apply to remu- neration and to pensions in respect of services rendered in connection with a business carried on by a Contracting State or a political sub- division or a local authority thereof. Article 20 Students and apprentices (1) A student or business appren- tice who is or was immediately be- fore visiting a Contracting State a resident of the other Contracting State and who is present in the first- mentioned State solely for the purpose of his education or training shall, besides loans on preferential conditions provided by the Govern- ment or any other organisation or institution of the first-mentioned State and tax exempt grants and scholarships, be exempt from tax in the first-mentioned State on: (a) payments made to him by persons residing outside the first- mentioned State for the purpose of his maintenance, education or train- ing; and (b) remuneration from employ- ment in the first-mentioned State, in an amount not exceeding 10,000 (ten thousand) Swedish Kronor or its equivalent amount during any fiscal year, as the case may be, provided that such employment is directly related to his studies or is undertaken for the purpose of his maintenance and that his stay in the first-mentioned State lasts for six months or more. (2) The benefit of this Article shall extend only for such period of time as may be reasonable or customarily required to complete the education or training under- taken, but in no event shall any individual have the benefits of this Article for more than five con- secutive years from the date of his first arrival in the first-mentioned State. Article 21 Professors, teachers and research scholars (1) A professor, teacher or re- search scholar who visits a Con- tracting State at the invitation of that State or of a university, college, school or other such institution of that State not ex- ceeding three years solely for the purpose of teaching, giving lectures or carrying out research at such institution and who is, or was immediately before that visit, a resident of the other Contracting State shall be exempt from tax in the first-mentioned State, provided that the institution in question receives approval from the com- petent authority of that Contracting State, on his remuneration for such activity during the period of the first year from the date of his arrival and in the subsequent years the exemption will be only in re- spect of remuneration derived by him from outside that State. (2) This Article shall not apply to income from research, if such re- search is undertaken primarily for the private benefit of a specific person or persons. Article 22 Other income (1) Items of income of a resident of a Contracting State, wherever arising, not dealt with in the fore- going Articles of this Convention shall be taxable only in that State. (2) The provisions of paragraph (1) shall not apply to income, other than income from immovable property as defined in paragraph (2) of Article 6, if the recipient of such income, being a resident of a Con- tracting State, carries on business in the other Contracting State through a permanent establishment situated therein, or performs in that other State independent personal services from a fixed base situated therein, and the right or property in respect of which the income is paid is effectively connected with such permanent establishment or fixed base. In such case the provisions of Article 7 or Article 14, as the case may be, shall apply. (3) Notwithstanding the provi- sions of paragraph (1), if a resident of a Contracting State derives in- come from sources within the other Contracting State in the form of lotteries, crossword puzzles, races including horse races, card games and other games of any sort or gambling or betting of any form or nature whatsoever, such income may be taxed in the other Con- tracting State. Article 23 Capital (1) Capital represented by im- movable property referred to in Article 6, owned by a resident of a Contracting State and situated in the other Contracting State, may be taxed in that other State. (2) Capital represented by movable property forming part of the business property of a per- manent establishment which an enterprise of a Contracting State has in the other Contracting State or by movable property pertaining to a fixed base available to a resident of a Contracting State in the other Contracting State for the purpose of performing independent personal services, may be taxed in that other State. (3) Capital represented by ships and aircraft operated in internatio- nal traffic by an enterprise of a Contracting State and by movable property pertaining to the operation of such ships and aircraft, shall be taxable only in that State. With respect to capital owned by the Swedish, Danish and Norwe- gian air transport consortium Scan- dinavian Airlines System (SAS) the provisions of this Article shall apply only to such part of the capital as relates to the participation held in that consortium by SAS Sverige AB, the Swedish partner of SAS. Article 24 Elimination of double taxation (1) The laws in force in either of the Contracting State will continue to govern the taxation of income in the respective Contracting States except where provisions to the con- trary are made in this Convention. (2) In the case of India, double taxation shall be avoided as follows: (a) Where a resident of India derives income which, in accord- ance with the provisions of this Convention, may be taxed in Sweden, India shall allow as a de- duction from the tax on the income of that resident an amount equal to the income tax paid in Sweden whether directly or by way of deduction at source. Such amount shall not however exceed that part of the income tax, as computed before the deduction is given, which is attributable to the income which may be taxed in Sweden. (b) Where a resident of India derives income which, in accord- ance with the provisions of this Convention, shall be taxable only in Sweden, India may, when deter- mining the graduated rate of Indian tax, take into account the income which shall be taxable only in Sweden. (c) Where a resident of India owns assets which, in accordance with the provisions of this Convention, may be taxed in Sweden, India shall allow as a deduction from tax on such assets an amount equal to the tax on net wealth paid in Sweden in respect of such assets. Such deduction shall not, however, exceed that part of the Indian tax on net wealth as computed before the deduction is given which is appropriate to the assets which may be taxed in Sweden. (3) In the case of Sweden, double taxation shall be avoided as follows: (a) Where a resident of Sweden derives income which under the laws of India and in accordance with the provisions of this Con- vention may be taxed in India, Sweden shall allow – subject to the provisions of the laws of Sweden concerning credit for foreign tax (as it may be amended from time to time without changing the general principle hereof) – as a deduction from the tax on such income, an amount equal to the Indian tax paid in respect of such income. (b) Where a resident of Sweden derives income which, in accord- ance with the provisions of this Convention, shall be taxable only in India, Sweden may, when determi- ning the graduated rate of Swedish tax, take into account the income which shall be taxable only in India. (c) Notwithstanding the provi- sions of sub-paragraph (a) of this paragraph, dividends paid by a company which is a resident of India to a company which is a resi- dent of Sweden shall be exempt from Swedish tax according to the provisions of Swedish law govern- ing the exemption of tax on divi- dends paid to Swedish companies by subsidiaries abroad. (d) For the purposes of sub-para- graph (a) of this paragraph the term "Indian tax paid" shall be deemed to include the Indian tax which would have been paid but for any exemption or reduction of tax granted under incentive provisions contained in the Indian law designed to promote economic development to the extent that such exemption or reduction is granted for profits from industrial or manu- facturing activities or from agri- culture, fishing or tourism (in- cluding restaurants and hotels) provided that the activities have been carried out within India. For the purpose of sub-paragraph (c) of this paragraph a tax of 15 per cent calculated on a Swedish tax base shall be considered to have been paid for such activities under those conditions mentioned in the pre- vious sentence. The competent authorities may agree to extend the application of this provision also to other activi- ties. (e) The provisions of paragraph (d) shall apply only for the first ten years during which this Convention is effective. This period may be extended by a mutual agreement between the competent authorities. (f) Where a resident of Sweden owns assets which, in accordance with the provisions of this Con- vention, may be taxed in India, Sweden shall allow as a deduction from tax on such assets an amount equal to the tax on net wealth paid in India in respect of such assets. Such deduction shall not, however, exceed that part of the Swedish tax on net wealth as computed before the deduction is given which is appropriate to the assets which may be taxed in India. Article 25 Non-discrimination (1) Nationals of a Contracting State shall not be subjected in the other Contracting State to any taxation or any requirement connected therewith, which is other or more burdensome than the taxation and connected require- ments to which nationals of that other State in the same circumstances are or may be subjected. This provision shall, notwithstanding the provisions of Article 1, also apply to persons who are not residents of one or both of the Contracting States. (2) The taxation on a permanent establishment which an enterprise of a Contracting State has in the other Contracting State shall not be less favourably levied in that other State than the taxation levied on enterprises of that other State carrying on the same activities. This provision shall not be construed as obliging a Contracting State to grant to residents of the other Contracting State any per- sonal allowances, reliefs or re- ductions for taxation purposes on account of civil status or family responsibilities which it grants to its own residents. Further this provision shall not be construed as preventing a Contracting State from charging the profits of a permanent establishment which a company of the other Contracting State has in the first-mentioned State at a rate of tax which is higher than that imposed on the profits of a similar company of the first-mentioned Contracting State, nor as being in conflict with the provisions of paragraph 3 of Article 7 of this Convention. (3) Except where the provisions of Article 9, paragraph (7) of Article 11, or paragraph (6) of Article 12, apply, interest, royalties and other disbursements paid by an enterprise of a Contracting State to a resident of the other Contracting State shall, for the purpose of determining the taxable profits of such enterprise, be deductible under the same conditions as if they had been paid to a resident of the first- mentioned State. Similarly, any debts of an enterprise of a Con- tracting State to a resident of the other Contracting State shall, for the purpose of determining the taxable capital of such enterprise, be deductible under the same conditions as if they had been contracted to a resident of the first- mentioned State. (4) Enterprises of a Contracting State, the capital of which is wholly or partly owned or controlled, directly or indirectly, by one or more residents of the other Contracting State, shall not be subject in the first-mentioned State to any taxation or any requirement connected therewith which is other or more burdensome than the taxation and connected require- ments to which other similar enterprises of the first-mentioned State are or may be subjected. (5) The provisions of this Article shall, notwithstanding the provi- sions of Article 2, apply to taxes of every kind and description. Article 26 Mutual agreement procedure (1) Where a person considers that the actions of one or both of the Contracting States result or will result for him in taxation not in accordance with the provisions of this Convention, he may, irres- pective of the remedies provided by the domestic law of those States, present his case to the competent authority of the Contracting State of which he is a resident or, if his case comes under paragraph (1) of Article 25, to that of the Contracting State of which he is a national. The case must be pre- sented within three years from the first notification of the action resulting in taxation not in accordance with the provisions of the Convention. (2) The competent authority shall endeavour, if the objection appears to it to be justified and if it is not itself able to arrive at a satisfactory solution, to resolve the case by mutual agreement with the com- petent authority of the other Contracting State, with a view to the avoidance of taxation which is not in accordance with the Convention. Any agreement reach- ed shall be implemented notwith- standing any time limits in the domestic law of the Contracting States. (3) The competent authorities of the Contracting States shall endeavour to resolve by mutual agreement any difficulties or doubts arising as to the interpretation or application of the Convention. They may also consult together for the elimination of double taxation in cases not provided for in the Convention. (4) The competent authorities of the Contracting States may com- municate with each other directly for the purpose of reaching an agreement in the sense of the preceding paragraphs. When it seems advisable in order to reach agreement to have an oral exchange of opinions, such exchange may take place through a Commission consisting of representatives of the competent authorities of the Contracting States. Article 27 Exchange of information (1) The competent authorities of the Contracting States shall ex- change such information (including documents), as is necessary for carrying out the provisions of this Convention or of the domestic laws of the Contracting States con- cerning taxes covered by the Convention, insofar as the taxation thereunder is not contrary to the Convention, in particular for the prevention of fraud or evasion of such taxes. The exchange of information is not restricted by Article 1. Any information received by a Contracting State shall be treated as secret in the same manner as information obtained under the domestic laws of that State and shall be disclosed only to persons or authorities (including courts and administrative bodies) concerned with the assessment or collection of, the enforcement or prosecution in respect of, or the determination of appeals in relation to, the taxes covered by the Convention. Such persons or authorities shall use the information only for such purposes. They may disclose the information in public court proceedings or in judicial decisions. (2) In no case shall the provisions of paragraph (1) be construed so as to impose on a Contracting State the obligation: (a) to carry out administrative measures at variance with the laws and administrative practice of that or of the other Contracting State; (b) to supply information which is not obtainable under the laws or in the normal course of the administration of that or of the other Contracting State; (c) to supply information which would disclose any trade, business, industrial, commercial or professio- nal secret or trade process, or in- formation, the disclosure of which would be contrary to public policy (ordre public). Article 28 Collection assistance (1) The Contracting States under- take to lend assistance to each other in the collection of taxes to which this Convention relates, together with interest, costs, and civil penal- ties relating to such taxes, referred to in this Article as a "revenue claim". (2) Request for assistance by the competent authority of a Con- tracting State in the collection of a revenue claim shall include a certi- fication by such authority that, under the laws of that State, the revenue claim has been finally determined. For the purposes of this Article, a revenue claim is finally determined when a Contracting State has the right under its internal law to collect the revenue claim and the taxpayer has no further rights to restrain collection. (3) Amount collected by the competent authority of a Con- tracting State pursuant to this Article shall be forwarded to the competent authority of the other Contracting State. However, the first-mentioned Contracting State shall be entitled to reimbursement of costs, if any, incurred in the course of rendering such assistance to the extent mutually agreed between the competent authorities of the two States. (4) Nothing in this Article shall be construed as imposing on either Contracting State the obligation to carry out administrative measures of a different nature from those used in the collection of its own taxes or those which would be contrary to its public policy. Article 29 Members of diplomatic missions and consular posts Nothing in this Convention shall affect the fiscal privileges of members of diplomatic missions and consular posts under the general rules of international law or under the provisions of special agreements. Article 30 Entry into force (1) The Contracting States shall notify each other in writing, through diplomatic channels, the completion of the procedures required by the respective laws for the entry into force of this Convention. (2) This Convention shall enter into force thirty days after the receipt of the latter of the notifications referred to in para- graph (1) of this Article. (3) The provisions of this Con- vention shall have effect: (a) in India, (i) in respect of income arising in any fiscal year beginning on or after the first day of April next following the calendar year in which the Convention enters into force; (ii) in respect of capital which is held on the last day of any fiscal year beginning on or after the first day of April following the calendar year in which this Convention enters into force; (b) in Sweden, (i) in respect of taxes on income, on income derived on or after the first day of January of the year next following that of the entry into force of the Conven- tion; (ii) in respect of tax on net wealth, for tax which is assessed on or after the second calendar year following that in which the Convention enters into force. (4) The Convention of 7 June 1988 between the Government of the Republic of India and the Government of the Kingdom of Sweden for the avoidance of double taxation and the prevention of fiscal evasion with respect to taxes on income and on capital with Protocol shall terminate upon the coming into force of this Convention and accompanying Protocol. The pro- visions of the said 1988 Convention with Protocol shall cease to have effect from the date on which the corresponding provisions of this Convention and accompanying Protocol shall, for the first time, have effect according to the provisions of paragraph (2) of this Article. Article 31 Termination This Convention shall remain in force until terminated by a Con- tracting State. Either Contracting State may terminate the Conven- tion, through diplomatic channels, by giving written notice of termi- nation at least six months before the end of any calendar year. In such case, the Convention shall cease to have effect: (a) in India, (i) in respect of income arising in any fiscal year beginning on or after the first day of April following the calendar year in which the notice of termination is given; (ii) in respect of capital which is held on the last day of any fiscal year beginning on or after the first day of April following the calendar year in which the notice of termi- nation is given; (b) in Sweden, (i) in respect of taxes on income, on income derived on or after the first day of January of the year next following the end of the six months period; (ii) in respect of tax on net wealth, for tax which is assessed in or after the second calendar year following the end of the six months period. In witness whereof the under- signed being duly authorized there- to have signed this Convention. Done in duplicate at New Delhi, this 24th day of June 1997, in the Swedish, Hindi and English langua- ges, all three texts being equally authentic. In case of divergence between the texts the English text shall be the operative one. For the Government of the Kingdom om Sweden Thomas Östros For the Government of the Republic of India Satpal Maharaj PROTOCOL At the signing of the Convention between the Government of the Kingdom of Sweden and the Government of the Republic of India for the avoidance of double taxation and the prevention of fiscal evasion with respect to taxes on income and on capital, the undersigned have agreed that the following shall form an integral part of the Convention: With reference to Article 2: The fees paid under the Swedish Social Security Legislation and according to the provisions of the Act (1990:659) on Special salary tax on earned income and the Act (1991:687) on Special salary tax on pension costs are not included in this Convention. With reference to Article 7: In respect of paragraphs (1) and (2) of Article 7, where an enterprise of one of the Contracting States sells goods or merchandise or carries on business in the other Contracting State through a permanent establishment situated therein, the profits of that permanent establishment shall not be determined on the basis of the total amount received by the enterprise, but shall be determined only on the basis of the remuneration which is attributable to the actual activity of the permanent establishment for such sales or business. Especially, in the case of contracts for the survey, supply, installation or construction of industrial, commercial or scientific equipment or premises, or of public works, when the enter- prise has a permanent establish- ment, the profits of such permanent establishment shall not be deter- mined on the basis of the total amount of the contract, but shall be determined only on the basis of that part of the contract which is effectively carried out by the permanent establishment in the Contracting State where the perma- nent establishment is situated. With reference to Articles 10, 11 and 12: In respect of Articles 10 (Divi- dends), 11 (Interest) and 12 (Royal- ties and fees for technical services), if under any Convention, Agree- ment or Protocol between India and a third State which is a member of the OECD, India limits its taxation at source on dividends, interest, royalties or fees for technical services to a rate lower or a scope more restricted than the rate or scope provided for in this Con- vention on the said items of income, the same rate or scope as provided for in that Convention, Agreement or Protocol on the said items of income shall also apply under this Convention. With reference to Article 25: The taxation in India of per- manent establishments of Swedish companies, shall in no case differ more from the taxation of similar Indian companies than is provided by the Indian law on the date of signature of this Convention. In witness whereof the under- signed being duly authorized there- to have signed this Protocol. Done in duplicate at New Delhi, this 24th day of June 1997, in the Swedish, Hindi and English langua- ges, all three texts being equally authentic. In case of divergence between the texts the English text shall be the operative one. For the Government of the Kingdom of Sweden Thomas Östros For the Government of the Republic of India Satpal Maharaj 3 Ärendet och dess beredning Den 7 juni 1988 undertecknades nu gällande dubbelbeskattningsavtal och ett därtill hörande protokoll mellan Sverige och Indien beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. Avtalet godkändes av riksdagen (prop. 1988/89:49, 1988/89:SkU7, rskr. 1988/89:47) och tillämpades från och med den 1 januari 1989. Förhandlingar om ett nytt avtal skedde i Stockholm i maj 1996. Ett avtalsutkast paraferades den 24 maj 1996. Utkastet var upprättat på engelska. En svensk text och en text på hindi har därefter upprättats. Den engelska och den svenska texten har remitterats till Kammarrätten i Jönköping och Riksskatteverket. Remissinstanserna har uttryckt önske- mål om att vissa avtalsbestämmelser närmare förklaras i propositionen. Avtalet undertecknades i New Delhi den 24 juni 1997. Ett förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Indien har upprättats inom Finansdepartementet. Lagrådet Såsom framgår av 2 § i den föreslagna lagen skall avtalets beskattnings- regler tillämpas endast i den mån de medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Regeringen anser på grund härav och på grund av förslagets beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats. 4 Lagförslaget Lagförslaget består dels av paragraferna 1–3, dels av en bilaga som innehåller den överenskomna avtalstexten på svenska och engelska språken. Avtalet består förutom av dessa två texter också av en text på hindi. Endast den svenska och engelska texten har bilagts lagförslaget. Den på hindi avfattade texten finns tillgänglig på Utrikesdepartementet. I förslaget till lag föreskrivs att avtalet skall gälla som lag här i landet (1 §). Vidare regleras där frågan om hur avtalets beskattningsregler skall tillämpas i förhållande till annan skattelag (2 §). Bestämmelsen innebär att beskattning inte kan ske på grund av avtalets regler. Endast om det i annan skattelag såsom kommunalskattelagen (1928:370), KL, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, etc. föreskrivits en skattskyldig- het kan beskattning komma i fråga. I fråga om inkomst som skall undantas från svensk skatt har Sverige enligt en progressionsregel i avtalet (art. 24 punkt 3 b) rätt att höja skatteuttaget på den skattskyldiges övriga inkomster. Av flera skäl, bl.a. förenkling av regelsystemet och för att minska arbetsbördan för skatte- myndigheterna, avstår emellertid Sverige regelmässigt från att utnyttja denna möjlighet. Ytterligare ett skäl är att det bortfall av skatt som blir följden av en utebliven progressionsuppräkning är försumbar ur statsfinansiell synpunkt. Dessa skäl motiverar ett avstående av pro- gressionsuppräkningen även i förhållande till Indien. I 3 § föreskrivs därför att inkomst som enligt avtalet är undantagen från beskattning i Sverige inte skall tas med vid taxeringen, dvs. någon progressions- uppräkning skall inte ske. Enligt art. 30 i avtalet skall de avtalsslutande staterna underrätta varandra när de konstitutionella åtgärder vidtagits som krävs för att avtalet skall träda i kraft. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter den dag då den sista underrättelsen tagits emot. Det är således inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt avtalet kommer att träda i kraft. I lagförslaget har därför föreslagits att lagen träder i kraft den dag regeringen be- stämmer. 5 Översiktligt om inkomstskattesystemet i Indien 5.1 Bolagsbeskattningen 5.1.1 Allmänt Bolag som är hemmahörande (”resident”) i Indien beskattas där för i princip all inkomst oavsett varifrån den härrör. Den ordinarie bolags- skattesatsen är 35%. För filialer till bolag som inte är hemmahörande i Indien (”non-resident”) är den ordinarie skattesatsen 48 % på inkomst på inkomst som härrör från Indien. 5.1.2 Utdelning, ränta och royalty På ränte- och royaltybetalningar samt för ersättningar för tekniska tjänster som betalas till bolag som inte är hemmahörande i Indien utgår källskatt med 20%. 5.1.3 Förluster Avdrag för förlust under ett år medges i allmänhet mot vinster under de åtta år som följer närmast efter förluståret (”carrry-forward”). 5.1.4 Investeringsfrämjande åtgärder I likhet med många andra länder har Indien en lagstiftning som syftar till att främja investeringar. Genom denna lagstiftning ges vissa typer av verksamhet särskilt förmånlig behandling i skattehänseende. Bestäm- melserna gäller bl.a. viss typ av jordbruks- och byggnadsverksamhet, ex- port-, gruv- och varvsindustri m.m. Förmånerna ges i form av reduktion av eller i vissa fall total befrielse, under viss tid, från inkomstskatt. 5.2 Fysiska personer För beskattningen av fysiska personer i Indien är bosättningsbegreppet av stor betydelse. Man skiljer mellan ”ordinarily resident” och ”resident”. Fysiska personer som är ”ordinarily resident” i Indien är liksom där hemmahörande bolag skattskyldiga i Indien för all inkomst oavsett varifrån den härrör. Fysiska personer som endast är ”resident” i Indien beskattas däremot inte för inkomst som förvärvats i utlandet under förutsättning att inkomsten inte överförs till Indien samt att inkomsten heller inte härrör från verksamhet som kontrolleras från Indien eller yrkesverksamhet som bedrivs därifrån. Fysisk person anses i regel bosatt (resident) i Indien, om han vistats där minst 182 dagar under året närmast före inkomståret. Detta gäller också i fråga om fysisk person som vistats i Indien minst 60 dagar under året närmast före inkomståret och har vistats där under tidsperiod eller tidsperioder som sammanlagt uppgår till 365 dagar under de fyra åren närmast dessförinnan. För att en fysisk person skall anses vara ”ordinarily resident” krävs förutom det ovan angivna även att personen varit bosatt i Indien under nio av de tio åren närmast före året före inkomståret eller har vistats i Indien minst 730 dagar under de sju åren närmast dessförinnan. Inkomster av olika slag beräknas – utom i vissa fall – var för sig. Skatten beräknas därefter på den skattskyldiges sammanlagda inkomst. Förlust hänförlig till tidigare år får i viss utsträckning dras av från rörelsevinst. Inkomstskatten för fysiska personer är progressiv och ligger i intervallet 10–30 %. Skatt tas inte ut om den beskattningsbara inkomsten understiger 40 000 rupier. Reavinst beskattas i princip som annan inkomst. För långtidsinnehav, i regel tre år eller längre, gäller dock särskilda regler. Reaförlust får dras av från skattepliktig reavinst upp till åtta år efter det år då förlusten uppkom. Fysisk person som inte är bosatt i Indien (”non-resident”) beskattas där för inkomst från källa i Indien samt för annan inkomst som överförs till Indien. Skattesatsen för en fysisk person som inte är bosatt i Indien är normalt densamma som gäller för där bosatt fysisk person. 6 Dubbelbeskattningsavtalets och protokollets innehåll Avtalet ansluter nära till den modell som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekommenderat för bilaterala dubbelbeskattningsavtal (”Model Tax Convention on Income and on Capital”, 1992). De viktigaste förändringarna i förhållande till det gällande avtalet rör källskattesatserna på utdelning, ränta och royalty. Dessa skattesatser har sänkts i det nya avtalet. 6.1 Avtalets tillämpningsområde Art. 1 anger de personer som omfattas av avtalet. I enlighet med artikeln, som överensstämmer med motsvarande artikel i OECD:s modellavtal, skall avtalet tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. För att avtalet skall vara tillämpligt krävs dels att fråga är om sådan person som avses i art. 3 punkt 1 d eller e, dels att denna person i enlighet med bestämmelserna i art. 4 punkt 1 har hemvist i en avtalsslutande stat. På grund av dessa bestämmelser är avtalet endast tillämpligt i fråga om personer som enligt den interna lagstiftningen i en avtalsslutande stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för bolags bildande, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper endast person som är oinskränkt skattskyldig, dvs. inte person som är skattskyldig i Sverige endast för inkomst härifrån. Den skattskyldighet som avses i avtalet är inte någon formell eller symbolisk skattskyldighet. Personen skall i princip vara skyldig att erlägga skatt enligt de reguljära inkomstskattetabeller som normalt tillämpas för personer hemmahörande i staten i fråga för de olika inkomster denne uppbär. Det är således inte tillräckligt att personen endast har en sådan anknytning till hemviststaten som för den kategori den tillhör normalt medför oinskränkt skatt- skyldighet till bolagsskatt. I detta avtal har överenskommits att staten och vissa offentligrättsliga organ skall omfattas av avtalets regler. För att avtalet skall vara tillämpligt på handelsbolag och dödsbon gäller vissa i art. 4 punkt 1 angivna villkor. Ett handelsbolag hemma- hörande i en av de avtalsslutande staterna är med tillämpning av den angivna bestämmelsen berättigat att erhålla nedsättning av t.ex. kupong- skatt på utdelning i enlighet med reglerna i art. 10, i den mån han- delsbolagets inkomst är skattepliktig i denna stat på samma sätt som inkomst som tillfaller en person som har hemvist där. Det spelar därvid ingen roll om det är handelsbolaget eller dess delägare som är skattesubjekt. Har ett handelsbolag hemmahörande i en av de avtals- slutande staterna t.ex. tre delägare varav endast två har skatterättsligt hemvist i staten i fråga medan den tredje är hemmahörande i en tredje stat, har handelsbolaget – om dess inkomster såsom i Sverige beskattas hos delägarna – rätt att erhålla de nedsättningar av källskatt som följer av avtalets regler beträffande två tredjedelar av den inkomst som uppbärs från den andra avtalsslutande staten. Art. 2 anger de skatter på vilka avtalet är tillämpligt. Det kan noteras att den statliga fastighetsskatten inte omfattas av avtalet. Dubbel- beskattning av t.ex. privatbostad som en i Sverige bosatt person innehar i Indien kan dock undanröjas med tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. I protokollspunkten till art. 2 i avtalet har i förtydligande syfte angetts att avgifter som erlagts enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader inte omfattas av avtalet. Av punkt 4 framgår att avtalet skall tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartad slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan eller i stället för de skatter som anges i punkt 3. 6.2 Definitioner m.m. Art. 3 innehåller definitioner av vissa uttryck som förekommer i avtalet. Innehållet i artikeln överensstämmer i huvudsak med motsvarande artikel i OECD:s modellavtal, dock att definitionen av ”internationell trafik” (punkt 1 g) har fått en något avvikande utformning i förhållande till modellavtalet. Anledningen härtill är att hemvistet valts som kriterium vid bestämmandet av vilken stat som skall ha beskattningsrätten till inkomst av internationell trafik, se art. 8 punkt 1. Definitioner före- kommer även i andra artiklar, t.ex. art. 10, 11 och 12, där inkomst som behandlas i resp. artikel definieras. När det gäller tolkning av dubbelbeskattningsavtal och då bl.a. den i art. 3 punkt 2 intagna bestämmelsen hänvisas till vad som anförts i propositionen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna (prop. 1989/90:33 s. 42 ff.). Här skall endast framhållas att Wienkon- ventionen om traktaträtten tar sikte på att vid tvist mellan parterna om avtalets innebörd tolka parternas, dvs. staternas, avsikt med en be- stämmelse i ett visst avtal och inte att reglera förhållandet mellan skatt- skyldiga och staten. Dubbelbeskattningsavtalen skall i princip tolkas som annan svensk lagstiftning, dvs. enligt sin ordalydelse och med stöd av offentliga förarbeten. Art. 4 innehåller regler som avser att fastställa var en person skall anses ha hemvist vid tillämpningen av avtalet. Artikeln skiljer sig något från OECD:s modellavtal. Förutom bestämmelsen om handelsbolag och dödsbon skall, i de fall annan person än fysisk person har dubbelt hem- vist (punkt 3), den juridiska personens verkliga ledning vara avgörande. Om det inte kan avgöras i vilken stat den verkliga ledningen finns skall de behöriga myndigheterna avgöra frågan genom ömsesidig överens- kommelse. Hemvistreglerna i avtalet har inte någon betydelse för var en person skall anses vara bosatt enligt intern skattelagstiftning, utan såsom uttryckligen framgår av avtalstexten regleras endast frågan om hemvist vid tillämpningen av avtalet. Detta innebär att avtalets hemvistregler saknar relevans bl.a. då det gäller att avgöra huruvida utdelning från ett svenskt bolag skall belastas med kupongskatt eller beskattas i enlighet med bestämmelserna i SIL. Utdelning från ett svenskt bolag till en fysisk person som i skattehänseende anses bosatt i Sverige enligt intern svensk skattelagstiftning, men som har hemvist i en annan stat enligt dubbel- beskattningsavtal, skall således inte belastas med kupongskatt. När det gäller reglerna i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning inverkar de däremot på avtalets hemvistbegrepp eftersom frågan var en fysisk eller juridisk person vid tillämpningen av avtalet skall anses ha hemvist i första hand avgörs med ledning av den interna lagstiftningen i resp. stat. Punkt 2 reglerar dubbel bosättning för fysiska personer, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska regler för beskattning anses bosatt i Sverige och enligt reglerna för beskattning i Indien anses bosatt där. Vid tillämpningen av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelse. En person som anses bosatt i såväl Sverige som Indien enligt resp. stats interna lagstiftning men som vid tillämpningen av avtalet anses ha hemvist i Indien skall således i fråga om de inkomster till vilka Sverige har beskattningsrätten enligt avtalet, vid taxeringen i Sverige beskattas enligt de regler som gäller för här bosatta, vilket medför rätt att erhålla t.ex. grundavdrag och allmänna avdrag. Art. 5 definierar fast driftställe. Uttrycket har här fått en något vidare innebörd än uttrycket har i OECD:s modellavtal. Detta gäller framför allt bestämmelserna i punkterna 3 och 7. Punkt 2 innehåller en uppräkning – på intet sätt uttömmande – av exempel, som vart och ett kan anses utgöra ett fast driftställe. Dessa exempel skall dock ses mot bakgrund av den allmänna definitionen i punkt 1. Detta innebär att de exempel som räknas upp i punkt 2 skall tolkas så att dessa platser för affärsverksamhet utgör fasta driftställen endast om de uppfyller villkoren i punkt 1. Punkt 3 är utformad enligt Förenta Nationernas, FN:s, modellavtal (United Nations Model Double Taxation Convention Between Developed and Developing Countries, 1980). Motsvarande bestämmelse i OECD:s modellavtal omfattar inte uttryckligen monteringsverksamhet eller över- vakande verksamhet. Vidare är tidsperioden i avtalet begränsad till sex månader. Bestämmelserna i punkt 4 innebär att ett företag anses ha fast driftställe om det tillhandahåller tjänster eller anordningar i samband med, eller hyr ut anläggning eller maskinell utrustning som används eller är avsedd att användas vid prospektering, utvinning eller exploatering av mineraloljor. Bestämmelserna i punkterna 7 och 8 överensstämmer med FN:s modellavtal. Bestämmelserna om fast driftställe i svensk lagstiftning finns i punkt 3 av anvisningarna till 53 § KL. För att ett företag i Indien skall kunna beskattas för inkomst av rörelse från fast driftställe i Sverige enligt art. 7 i avtalet krävs att företaget har fast driftställe såväl enligt bestäm- melserna i avtalet som enligt intern svensk lagstiftning (jfr 2 § i den föreslagna lagen om dubbelbeskattningsavtal med Indien). 6.3 Avtalets beskattningsregler Art. 6–23 innehåller avtalets regler om fördelning av beskattningsrätten till olika inkomster och tillgångar. Avtalets uppdelning i olika inkomster har endast betydelse för tillämpningen av avtalet och således inte vid bestämmandet av till vilket inkomstslag och vilken förvärvskälla inkomsten skall hänföras enligt svensk intern skattelagstiftning. När beskattningsrätten fördelats enligt avtalet sker beskattning i Sverige enligt svensk lagstiftning. Har rätten att beskatta viss inkomst i Sverige inskränkts genom avtalet måste denna begränsning iakttas. I de fall en inkomst eller tillgång ”får beskattas” i en avtalsslutande stat enligt bestämmelserna i art. 6–23, innebär detta naturligtvis inte att den andra staten fråntagits rätten att beskatta inkomsten i fråga.. Beskattning får i sådant fall ske även i den andra staten, om det är möjligt enligt dess interna skattelagstiftning, men den dubbelbeskattning som uppkommer måste i sådant fall undanröjas. Hur detta genomförs framgår av art. 24. Inkomst av fast egendom får enligt art. 6 beskattas i den stat där egendomen är belägen. Artikeln överensstämmer med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal, bortsett från att definitionen av fast egendom uttryckligen omfattar även ”byggnader”. Bakgrunden till detta är att byggnad enligt svensk rätt i vissa fall är lös egendom. Vid tillämpningen av avtalet anses alltid byggnad som fast egendom och inkomst av sådan byggnad får beskattas här om byggnaden finns i Sverige även om inkomsttagaren har hemvist i Indien. Enligt KL beskattas inkomst som härrör från fast egendom i vissa fall som inkomst av näringsverksamhet. Vid tillämpningen av avtalet bestäms dock rätten att beskatta inkomst av fastighet med utgångspunkt i art. 6. Detta hindrar dock inte Sverige från att beskatta inkomsten som inkomst av näringsverksamhet vid taxeringen här. Observera att artikeln endast behandlar situationen att en person med hemvist i en avtalsslutande stat har fast egendom belägen i den andra avtalsslutande staten. Inkomst av fast egendom som är belägen i hemviststaten eller i en tredje stat behandlas i art. 22. Royalty från fast egendom eller för nyttjande av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång behandlas också som fast egendom vid tillämpningen av avtalet. Annan royalty beskattas enligt art. 12. Art. 7 innehåller regler om beskattning av rörelseinkomst. Sådan inkomst beskattas enligt huvudregeln i punkt 1 endast i den stat där företaget är hemmahörande. Om företaget bedriver rörelse från fast driftställe i den andra staten, får emellertid inkomst som är hänförlig till driftstället beskattas i denna stat. Begreppet ”fast driftställe” har definierats i art. 5 och avser att reglera när ett företag i en avtalsslutande stat skall anses ha sådan närvaro eller bedriva sådan aktivitet i den andra avtalsslutande staten att denna andra stat skall få beskatta en del av företagets rörelseinkomst. Bestämmelserna i artikeln är med ett undantag identiska med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal. Punkt 4 i OECD:s modellavtal har uteslutits. Om ett företag hemmahörande i Indien bedriver rörelse i Sverige från fast driftställe här, skall vid inkomstberäkningen i första hand tillämpas svenska regler men beräkningen får inte stå i strid med bestämmelserna i dubbelbeskattningsavtalet. Vid bestämmandet av fördelningen av inkomster mellan fast driftställe och huvudkontor skall armlängdsprincipen användas, dvs. till det fasta driftstället skall hänföras den inkomst som detta driftställe skulle ha förvärvat om det, i stället för att avsluta affärer med huvudkontoret, hade avslutat affärer med ett helt fristående företag som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och dessa affärer avslutats på normala marknadsmässiga villkor (punkt 2). Punkt 3 innehåller vissa regler för hur utgifter som uppkommit för ett fast driftställe skall behandlas. Därvid klargörs att t.ex. allmänna för- valtningskostnader för ett fast driftställe som uppkommit hos företagets huvudkontor är en utgift som får dras av hos det fasta driftstället. Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas särskilt i andra artiklar i detta avtal regleras beskattningsrätten till dessa inkomster i de särskilda artiklarna (punkt 6). Art. 8 behandlar beskattning av inkomst av rörelse i form av sjö- och luftfart i internationell trafik. Sådana inkomster beskattas enligt punkt 1 endast i den stat där det företag som bedriver verksamheten har hemvist. Av punkt 2 framgår att även beskattning av inkomst som förvärvas av ett transportföretag i en avtalsslutande stat genom användning, underhåll eller uthyrning av containrar som används för transport av gods eller varor i internationell trafik skall beskattas endast i den staten om inte containrarna används uteslutande i den andra avtalsslutande staten. De särskilda reglerna för SAS i punkt 3 innebär att avtalet endast reglerar beskattningen av den del av SAS inkomst som är hänförlig till den svenske delägaren. Art. 9 innehåller regler om omräkning av inkomst vid obehörig vinstöverföring mellan företag med intressegemenskap. Artikeln överens- stämmer med OECD:s modellavtal men saknar en bestämmelse mot- svarande punkt 2 i OECD:s modellavtal. I stället anges mycket kortfattat att om tillämpningen av artikeln resulterar i dubbelbeskattning får den lösas genom ömsesidig överenskommelse. Artikelns regler innebär inte någon begränsning av en avtalsslutande stats rätt att enligt intern lagstiftning vidta omräkning av ett företags resultat. Art. 10 behandlar beskattningen av utdelningsinkomster. Definitionen av uttrycket ”utdelning”, som finns i punkt 3, överensstämmer i huvud- sak med den i OECD:s modellavtal. Definitionen gäller endast vid tillämpningen av art. 10. Om uttrycket förekommer i andra artiklar kan det ha en annan innebörd. För att utdelning från bolag i Indien skall vara skattefri för ett svenskt bolag enligt art. 24 punkt 3 c, krävs att fråga är om utdelning enligt svensk skattelagstiftning. Art. 10 eller motsvarande bestämmelse i OECD:s modellavtal kan således inte användas för att avgöra innebörden av uttrycket utdelning i andra sammanhang. Anled- ningen till att uttrycket definieras i art. 10 är att de betalningar beträffande vilka rätt föreligger att ta ut en källskatt enligt de i artikeln angivna skattesatserna måste kunna avgränsas från andra betalningar. Samma princip gäller även för ränta och royalty (se art. 11 och 12). Enligt punkt 2 får utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat beskattas även i den stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist (källstaten). Skatten får dock inte överstiga 10 procent av utdelningens bruttobelopp om den som har rätt till utdelningen har hemvist i den andra avtalsslutande staten. Den nu redovisade begräns- ningen i källstatens beskattningsrätt gäller endast då mottagaren har rätt till utdelningen. Av detta villkor, vilket även uppställs i fråga om ränta (art. 11 punkt 2) och royalty (art. 12 punkt 2), följer att den angivna begränsningen av skatten i källstaten inte gäller när en mellanhand, exempelvis en representant eller ställföreträdare, sätts in mellan inkomsttagaren och utbetalaren. I vissa fall skall rätten att beskatta utdelningen fördelas med tillämpning av avtalets regler för beskattning av inkomst av rörelse eller av självständig yrkesutövning. Dessa fall anges i punkt 4. Punkt 5 innehåller förbud mot s.k. extra-territoriell beskattning av utdelning (beträffande detta slag av beskattning se punkterna 33–39 i kommentaren till art. 10 punkt 5 i OECD:s modellavtal). I protokollet, vars bestämmelser utgör en integrerande del av avtalet, har en ”mest-gynnad-nationsbestämmelse” tagits in. Bestämmelsen innebär att om Indien med en annan medlemsstat i OECD överenskommer om en lägre skattesats eller ett mer begränsat tillämpningsområde beträffande utdelning skall den lägre skattesatsen eller det mer begränsade tillämpningsområdet även tillämpas i detta avtal. Bestämmelsen omfattar också ränta och royalty. Art. 11 behandlar ränta. Enligt punkt 1 får ränta beskattas i den stat där mottagaren har hemvist. Vad som här menas med ränta framgår av punkt 4 (jfr vad som angetts beträffande utdelning under art. 10). Även källstaten får enligt punkt 2 beskatta räntan, men skatten får i sådant fall inte överstiga 10 procent av räntans bruttobelopp. Ränta som härrör från tredje stat eller som härrör från den avtalsslutande stat i vilken den skattskyldige har hemvist beskattas enligt art. 22 punkt 1 endast i hem- viststaten. I vissa fall avstår källstaten från att ta ut skatt. Dessa fall anges under punkt 3 och avser bl.a. när räntan betalas eller garanteras av eller tas emot av regering och centralbank samt vissa speciella institutioner såsom Exportkreditnämnden och SIDA. Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 tillämpas inte i de fall som avses i punkt 5, dvs. då räntan är hänförlig till fordran som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har i den andra avtalsslutande staten. I sådant fall skall beskattningsrätten till räntan i stället fördelas med tillämpning av art. 7 resp. art. 14 som behandlar inkomst av rörelse resp. självständig yrkes- utövning. Enligt svensk intern skattelagstiftning utgör såväl inkomst av rörelse som inkomst av självständig yrkesutövning i allmänhet inkomst av näringsverksamhet. Den här beskrivna beskattningsrätten för källstaten kan bli tillämplig i Sverige – i de fall bosättning i Sverige enligt interna beskattningsregler inte föreligger – endast om räntan skall hänföras till intäkt av näringsverksamhet. Dessutom fordras att fast driftställe föreligger enligt intern svensk rätt eller att inkomsten hänför sig till här belägen fastighet (53 § 1 mom. a KL och 6 § 1 mom. SIL). Protokollet till avtalet innehåller en ”mest-gynnad-nationsbestäm- melse” som är tillämplig på ränta (jfr ovan vad som anförts om utdelning). Royalty och ersättning för tekniska tjänster som avses i art. 12 punkt 3 och som härrör från en avtalsslutande stat (källstaten) och betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får enligt punkt 1 beskattas i denna andra stat. Definitionen av uttrycket ”royalty” (jfr vad som angetts beträffande utdelning under art. 10) överensstämmer med den i OECD:s modellavtal. Som framgått ovan omfattar artikeln också, till skillnad från motsvarande artikel i modellavtalet, ersättning för tekniska tjänster. Vad som avses därmed definieras särskilt i punkt 3 b. Enligt punkt 2 får också källstaten ta ut skatt på royalty och ersättning för tekniska tjänster men denna skatt får inte överstiga 10 procent av royaltyns eller ersättningens bruttobelopp om mottagaren har rätt till royaltyn eller ersättningen. Från de redovisade bestämmelserna i punkterna 1 och 2 görs i punkt 4 undantag för sådana fall då den rättighet eller egendom för vilken royaltyn eller ersättningen för tekniska tjänster betalas, har verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn eller ersättningen för tekniska tjänster har i den andra avtalsslutande staten. I sådant fall fördelas beskattningsrätten till royaltyn eller ersättningen mellan staterna med tillämpning av bestämmelserna i art. 7 resp. art. 14 som behandlar inkomst av rörelse resp. självständig yrkesutövning. På samma sätt som utdelning och ränta omfattas royalty och ersättning för tekniska tjänster av ”mest-gynnad-nationsbestämmelsen” i proto- kollet till avtalet (jfr vad som anförts om utdelning under art. 10). Art. 13 behandlar beskattning av realisationsvinst. Bestämmelserna skiljer sig från OECD:s modellavtal. Genom en särskild bestämmelse i punkt 4 likställs vinst genom försäljning av andelar i ett bolags aktiekapital, vars tillgångar i sin helhet eller i huvudsak består av fast egendom, med vinst genom överlåtelse av fast egendom. Vinst vid avyttring av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik resp. vinst vid avyttring av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg beskattas enligt punkt 3 endast i den stat där personen i fråga har hemvist. Denna regel gäller beträffande SAS den del av SAS inkomst som är hänförlig till den svenske delägare (jfr art. 8 punkt 3). I punkt 6 återfinns en bestämmelse som möjliggör för Sverige att beskatta fysisk person med hemvist i Indien för realisationsvinst på grund av avyttring av tillgångar under fyra år efter det att personen i fråga upphört att ha hemvist i Sverige. Enligt art. 14 beskattas inkomst som fysisk person förvärvar av fritt yrke eller annan självständig verksamhet i regel endast där yrkesutövaren har hemvist. Utövas verksamheten från en stadigvarande anordning i den andra staten som regelmässigt står till hans förfogande eller om personen i fråga vistats i den andra avtalsslutande staten under tidsperiod eller tidsperioder som sammanlagt uppgår till eller överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod får dock inkomsten även beskattas i denna andra stat. Den del av inkomsten som i sådana fall får beskattas i denna andra stat är dock begränsad till vad som är hänförlig till den stadigvarande anordningen resp. till så stor del av inkomsten som är hänförlig till den i andra staten bedrivna verksamheten. Innebörden av uttrycket ”fritt yrke” belyses i punkt 2 med några typiska exempel. Denna uppräkning är endast exemplifierande. Det bör observeras att denna artikel behandlar ”fritt yrke eller annan självständig verksamhet”. Artikeln skall sålunda inte tillämpas när fråga är om anställning, t.ex. läkare som tjänstgör som anställd tjänsteläkare eller ingenjör som är anställd i ett av honom ägt aktiebolag. Artikeln är inte heller tillämplig på sådan självständig verksamhet som artister eller idrottsmän utövar, utan deras verksamhet omfattas av art. 17. Art. 15 behandlar beskattning av enskild tjänst. Punkt 1 innehåller en huvudregel enligt vilken sådan inkomst endast beskattas i inkomst- tagarens hemviststat. Detta gäller alltid då arbetet utförts i hemviststaten eller i en tredje stat. Enligt bestämmelsen får emellertid inkomsten beskattas i verksamhetsstaten om arbetet utförts där. Undantag från denna senare regel gäller vid viss korttidsanställning under de förutsättningar som anges i punkt 2. Om villkoren i punkt 2 är uppfyllda sker beskattning endast i inkomsttagarens hemviststat. I punkt 3 har intagits särskilda regler om beskattning av arbete ombord på skepp eller luftfartyg i internationell trafik. Denna punkt innehåller också regler för anställda hos SAS. Beskattning av SAS-anställda med hemvist i Sverige som arbetar ombord på luftfartyg som används av SAS i internationell trafik sker enligt avtalet endast i Sverige. Styrelsearvoden och annan liknande ersättning får enligt art. 16 beskattas i den stat där bolaget som betalar arvodet eller ersättningen har hemvist. Beskattning av inkomster som artister och sportutövare uppbär genom sin verksamhet regleras i art. 17. Punkterna 1 och 2 överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal. Sådan inkomst får beskattas i den stat där verksamheten utövas (punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvats under utövande av fritt yrke eller enskild tjänst. Enligt punkt 2 får inkomsten beskattas i den stat där artisten eller sportutövaren utövar verksamheten, även om ersättningen tillfaller en annan person än artisten eller sportutövaren själv (t.ex. arbetsgivare hos vilken artisten eller sportutövaren är anställd). Punkterna 1 och 2 tillämpas dock inte om besöket i denna stat huvud- sakligen bekostats av offentliga medel i den andra avtalsslutande staten. Då beskattas inkomsten endast i den stat där artisten eller sportutövaren har hemvist. Enligt art. 18 får pension och annan liknande ersättning med anledning av tidigare anställning, livränta samt utbetalning enligt socialförsäkring, som inte omfattas av art. 19 punkt 2, vilka härrör från en avtalsslutande stat och betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas i den stat från vilka de härrör. Inkomst av offentlig tjänst – med undantag för pension – beskattas enligt art. 19 i regel endast i den stat som betalar ut inkomsten i fråga (punkt 1 a). Under vissa i punkt b angivna förutsättningar beskattas emellertid sådan ersättning endast i inkomsttagarens hemviststat. I punkt 2 finns bestämmelser om beskattning av pension på grund av tidigare offentlig tjänst. Sådan pension beskattas endast i källstaten (punkt 2 a), om inte personen i fråga har hemvist och är medborgare i den andra staten (punkt 2 b). I det senare fallet sker beskattning endast i hemvist- staten. Enligt punkt 3 beskattas i vissa fall ersättning av offentlig tjänst enligt reglerna i art. 15, art. 16 resp. art. 18. Art. 20 och 21 innehåller regler om vissa skattelättnader för studerande och affärspraktikanter resp. professorer, lärare och forskare. Inkomst som inte behandlas särskilt i art. 6–21 behandlas i art. 22. Sådan inkomst beskattas i regel endast i inkomsttagarens hemviststat. Artikelns tillämpningsområde är inte begränsat till inkomst som härrör från en avtalsslutande stat, utan avser också inkomst från tredje stat. Detta innebär bl.a. att den kommer till användning vid konkurrens mellan flera dubbelbeskattningsavtal, se vidare kommentaren till art. 21 i OECD:s modellavtal. Observera att artikelns tillämpningsområde om- fattar även inkomster av de slag som tidigare nämnts i andra artiklar t.ex. inkomst av fast egendom och ränta i fall då inkomsten härrör från en tredje stat eller härrör från den stat i vilken den skattskyldige har hemvist. På indiskt initiativ har i punkt 3 intagits en bestämmelse som innebär att inkomster från lotterier och vissa spel samt vadhållning får beskattas i den stat från vilken inkomsten härrör. Art. 23 behandlar förmögenhet. Förmögenhet som utgörs av fast egendom eller av lös egendom som utgör tillgång hänförlig till fast driftställe eller stadigvarande anordning får beskattas i den stat där den fasta egendomen respektive driftstället eller anordningen finns (punkterna 1 och 2). Tillgångar som utgörs av skepp eller luftfartyg m.m. som används i internationell trafik beskattas endast i hemviststaten. I fråga om förmögenhet som innehas av SAS tillämpas bestämmelserna i artikeln endast på den del av förmögenheten som motsvarar den svenske delägarens andel. Någon motsvarighet till punkt 4 i OECD:s modellavtal har inte intagits i avtalet. Detta innebär att annan egendom än sådan som omfattas av punkterna 1–3 kan beskattas i resp. stat enligt intern lag- stiftning. 6.4 Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning 6.4.1 Allmänt Bestämmelserna om undanröjande av dubbelbeskattning finns i art. 24. Sverige tillämpar enligt punkt 3 a avräkning av skatt (”credit of tax”) som huvudmetod för att undvika dubbelbeskattning. Detsamma gäller för Indien (punkt 2 a). Innebörden av avräkningsmetoden är att en person med hemvist i den ena staten taxeras där även för sådan inkomst som enligt avtalet får beskattas i den andra staten. Den uträknade skatten minskas därefter i princip med den skatt som enligt avtalet har tagits ut i den andra staten. Vid avräkning av skatt på inkomst i Sverige tillämpas bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Därvid beräknas svensk inkomstskatt på inkomsten på vanligt sätt. I likhet med flertalet andra avtal med länder som är mindre utvecklade än Sverige i industriellt hänseende innehåller detta avtal regler om avräkning i vissa fall i Sverige av högre belopp än som faktiskt erlagts i den andra staten, s.k. matching credit. Avtalet innehåller även regler om att utdelning i vissa fall är skattefri i Sverige i mottagande bolags hand trots att normala krav för att erhålla skattefrihet inte har uppfyllts. Bestämmelserna finns i punkt 3 d och skall tillämpas under de tio första åren under vilket avtalet tillämpas (punkt 3 e). Efter utgången av denna tidsperiod kan de behöriga myndigheterna komma överens om att förlänga denna period. Förslag om sådan förlängning kommer, om sådan överenskommelse träffas, att i överensstämmelse med vad riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk35 givit regeringen till känna (SkU25), föreläggas riksdagen för godkännande. 6.4.2 Skattefrihet för utdelning från bolag i Indien till svenskt bolag Art. 24 punkt 3 c reglerar frågan om skattefrihet i Sverige för utdelning från bolag i Indien till svenskt bolag. Bestämmelsen hänvisar till de interna svenska reglerna om skattefrihet för utdelning från utländska dotterbolag i 7 § 8 mom. SIL. För att sådan utdelning skall vara undantagen från svensk skatt krävs dels att vissa villkor om ägande- rättsförhållanden m.m. är uppfyllda, dels att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget underkastats är jämförlig med den inkomst- beskattning som skulle ha skett om inkomsten förvärvats av ett svenskt företag. Med ”jämförlig” avses en skatt på 15 procent beräknad på ett underlag enligt svenska regler för beskattning, se prop. 1990/91:107 s. 28 ff. Vid tillämpningen av punkt 3 c anges i punkt 2 d att en skatt om 15 procent beräknat på ett svenskt underlag skall anses ha erlagts avseende vinster från vissa särskilt angivna verksamheter. 6.5 Särskilda bestämmelser I art. 25 finns bestämmelser om förbud i vissa fall mot diskriminering vid beskattningen. I punkt 1 anges att medborgare i en avtalsslutande stat inte i den andra avtalsslutande staten skall bli mindre fördelaktigt behandlad än vad en medborgare i denna andra stat blir behandlad under samma förhållanden. När det gäller uttrycket ”under samma för- hållanden” har detta en central betydelse och avser skattskyldig som vid tillämpningen av allmänna lagar och föreskrifter på skatteområdet både rättsligt och faktiskt befinner sig i en i huvudsak likartad situation som den person som är medborgare i den andra staten. Om således en utländsk medborgare hävdar att han i enlighet med bestämmelserna i denna punkt diskrimineras skall bedömningen av om så är fallet grunda sig på en jämförelse mellan hur en svensk medborgare skulle ha behandlats under i övrigt lika förhållanden. Endast om en svensk med- borgare vid denna jämförelse skulle ha getts en fördelaktigare skatte- mässig behandling än den utländske medborgaren kan diskriminering föreligga enligt punkt 1 (se t.ex. RÅ 1988 ref. 154). Av detta följer t.ex. att om en avtalsslutande stat gör åtskillnad mellan sina egna medborgare beroende på om de i skattehänseende är att betrakta som bosatta i landet eller inte, är denna stat inte skyldig att behandla medborgare i den andra staten, vilka skattemässigt inte är att betrakta som bosatta i landet, på samma sätt som sina egna medborgare som är skattemässigt bosatta i landet, utan endast förpliktad att ge dem samma behandling som i landet icke bosatta egna medborgare. Bestämmelsen i punkt 2 tar sikte på diskriminerande behandling av fast driftställe som innehas av ett företag i den andra avtalsslutande staten. Då Indien beskattar filialer till utländska bolag med en högre skattesats än vad som gäller för inhemska bolag (ingen ytterligare skatt utgår emellertid då vinst överförs från en filial till bolagets huvudkontor) har en bestämmelse införts som innebär att vinsten hos ett fast driftställe får beskattas med en högre skattesats än den som tas ut på vinst hos andra bolag. I protokollet till avtalet har reglerats att beskattningen i Indien av svenska bolags fasta driftställen inte i något fall skall avvika mer från beskattningen av liknande indiska bolag än som föreskrivs i indisk lag vid tidpunkten för undertecknandet av avtalet. Övrig diskri- minering av fasta driftställen är förbjuden enligt sedvanliga regler. Punkt 4 förbjuder en avtalsslutande stat att ge företag mindre förmånlig behandling på grund av att dess kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras – direkt eller indirekt – av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten. Viktigt att observera såvitt avser denna bestämmelse är att den endast avser beskattningen av företaget som sådant och således inte omfattar beskattningen av de personer som äger eller kontrollerar företagets kapital. Bestämmelsens syfte är att till- försäkra skattskyldiga med hemvist i samma stat lika behandling. Av punkt 5 framgår att dessa regler är tillämpliga på skatter av varje slag och beskaffenhet och inte endast på sådana som generellt omfattas av detta avtal. Detta innebär att bestämmelserna i denna artikel kan åberopas beträffande arvs- och gåvoskatt, mervärdesskatt, energiskatt etc. Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse regleras i art. 26 och bestämmelserna om utbyte av upplysningar finns i art. 27. I art. 28 finns regler rörande handräckning med indrivning. Bestämmelserna möjliggör samarbete på detta område mellan skatteadministrationerna i de avtalsslutande staterna. På indiskt initiativ har uttrycket ”civilrättsliga straffavgifter” medtagits i uppräkningen av de belopp som kan bli föremål för indrivning. Avgifterna innefattar belopp som betalats på grund av uteblivna inbetalningar av sådana skatter på vilka avtalet tillämpas och straffavgifter som påförs endast i samband med dessa skatter. På svensk sida innefattar det t.ex. förseningsavgift och skattetillägg. I art. 29 finns vissa föreskrifter beträffande medlemmar av diplomatisk beskickning och konsulat. 6.6 Slutbestämmelser Art. 30 och 31 innehåller bestämmelser om avtalets ikraftträdande och upphörande. Enligt art. 30 träder avtalet i kraft trettio dagar efter den dag då de avtalsslutande staterna underrättat varandra om att de åtgärder vidtagits som enligt resp. stats lagstiftning krävs för att avtalet skall kunna träda i kraft. Avtalet tillämpas i Sverige på inkomst som förvärvas den 1 januari året närmast efter ikraftträdandet eller senare och på förmögenhet som taxeras det andra kalenderåret efter det år då avtalet träder i kraft eller senare. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1997 Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Östros Regeringen beslutar proposition 1997/98:30 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Indien. Prop. 1997/98:30 55 1