Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1997/98:33 Utfärdande av F-skattsedel, m.m. Prop. 1997/98:33 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 oktober 1997 Thage G Peterson Thomas Östros (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att det skall bli lättare för den som startar näringsverksamhet att få en F-skattsedel. Vidare föreslås vissa justeringar i skattebetalningslagen (1997:483) och därmed sammanhängande lagstiftning som riksdagen antog strax före sommaren. Dessa berör bl.a. reglerna för beräkning av ränta. I propositionen föreslås dessutom att skatteregisterlagen (1980:343) ändras så att uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi skall få registreras i det centrala skatteregistret. Slutligen föreslås vissa justeringar i lagen (1983:1092) med regle- mente för Allmänna pensionsfonden. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagtext 5 2.1 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. 14 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden 15 2.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 17 2.5 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 18 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:356) om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 20 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:524) om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 21 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 25 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 26 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott 30 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring 31 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring 33 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter 35 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn 36 2.15 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550) 37 3 Ärendet och dess beredning 38 4 Utfärdande av F-skattsedel 39 4.1 Bakgrund 39 4.2 Överväganden och förslag 39 5 Skatteregisterlagen 41 6 Allmänna pensionsfonden 42 7 Ekonomiska konsekvenser 43 8 Författningskommentar 44 8.1 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 44 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. 47 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden 47 8.4 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 47 8.5 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 48 8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:356) om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 48 8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:524) om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 48 8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 48 8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 49 8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott 50 8.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring 50 8.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring 50 8.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter 51 8.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn 51 8.15 Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550) 51 Bilaga 1 Lagrådsremissens förslag 52 Bilaga 2 Lagrådets yttrande 73 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 1997 78 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 2. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m., 3. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, 4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 5. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 6. lag om ändring i lagen (1997:356) om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 7. lag om ändring i lagen (1997:524) om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 8. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 9. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 10. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott, 11. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, 12. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, 13. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris regleringsavgifter, 14. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, 15. lag om ändring i tullagen (1994:1550). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) dels att 15 kap. 12 § skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 4 kap. 5 och 7 §§, 5 kap. 2, 7, 9 och 14 §§, 10 kap. 30 §, 11 kap. 13 §, 16 kap. 4 och 6 §§ och 19 kap. 8 och 10 §§ samt rubriken närmast före 11 kap. 13 § och punkterna 1, 4, 5, 8 och 9 av övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 8 a § samt närmast före den nya paragrafen en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av 1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324), 2. avgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, 3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för- värvsinkomster, 4. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), 5. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 6. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt eller avgift som avses i 1–5 samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), och 7. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1–6. Lagen gäller inte när skatt enligt mervärdesskattelagen skall tas ut för varor vid import. I sådant fall gäller tullagen (1994:1550). 4 § Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även 1. avgift och avgiftsskyldig, 2. belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning för betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den som är skyldig att göra sådant avdrag, samt 3. skattetillägg, förseningsavgift och ränta och den som är skyldig att betala skattetillägg, avgift eller ränta. Med skatt likställs 1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, och 2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skattemyndigheten. Med skattskyldig likställs 1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i 1 §, 2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200), 3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F-skattsedel enligt 4 kap. 7 eller 8 §, och 4. den som skattemyndigheten enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall svara för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksamhet som bedrivs genom enkelt bolag eller part- rederi. 3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F-skattsedel enligt 4 kap. 7 eller 8 §, 4. den som skattemyndigheten enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall svara för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksamhet som bedrivs genom enkelt bolag eller part- rederi, och 5. delägare i handelsbolag som enligt 2 kap. 20 § lagen om handelsbolag och enkla bolag har ålagts betalningsskyldighet för skatt. 4 kap. 5 § Särskild A-skatt betalas av den skattskyldige efter beslut av skattemyndigheten. Sådant be- slut får meddelas endast beträff- ande den som inte har fått en F- skattsedel och tillämpas endast beträffande sådan ersättning för vilken det inte skall göras skatteavdrag enligt 5 kap. Särskild A-skatt betalas av den skattskyldige efter beslut av skattemyndigheten. Sådant be- slut får meddelas endast beträff- ande den som inte har fått en F- skattsedel. Beslut om särskild A-skatt får meddelas under förutsättning att överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre än om endast skatteavdrag görs. 7 § En F-skattsedel skall, om inte annat följer av 8, 10 eller 11 §, efter ansökan utfärdas för den som bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverk- samhet här i landet. En F-skattsedel skall, om inte annat följer av 8, 10 eller 11 §, efter ansökan utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva närings- verksamhet här i landet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. 5 kap. 2 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 3-5 §§, göras från kontant ersättning för arbete. Med ersättning för arbete likställs i denna lag 1. pension, 2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar, 3. sådan ersättning vid sjukdom eller olycksfall som avses i 32 § 1 mom. första stycket e och g kommunalskattelagen (1928:370) samt ersättning som avses i tredje stycket samma moment, 4. sjukpenning och annan ersättning som avses i punkt 11 av anvisningarna till 22 § och punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen, 5. ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i närings- verksamhet, 6. undantagsförmåner och så- dant periodiskt understöd eller sådan liknande periodisk utbetal- ning för vilken givaren enligt 23 § kommunalskattelagen är berättigad till avdrag, och 7. behållning på pensions- sparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1 mom. första stycket j kommunalskattelagen på grund av att pensions- sparavtalet har upphört att gälla eller att behållningen tagits i anspråk vid utmätning, konkurs eller ackord. 6. undantagsförmåner och så- dant periodiskt understöd eller sådan liknande periodisk utbetal- ning för vilken givaren enligt 23 § kommunalskattelagen är berättigad till avdrag, 7. behållning på pensions- sparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1 mom. första stycket j kommunalskattelagen på grund av att pensions- sparavtalet har upphört att gälla eller att behållningen tagits i anspråk vid utmätning, konkurs eller ackord, och 8. annan kontant ersättning som utgår med anledning av tjänsten. 7 § Om den som tar emot er- sättning för ett utfört arbete har en F-skattsedel utan villkor enligt 4 kap. 9 § eller åberopar en F-skattsedel med sådant villkor trots att det är uppenbart att arbetet har utförts under sådana förhållanden att den som utfört arbetet är att anse som anställd hos den som betalar ut ersättningen för arbetet, skall utbetalaren skriftligen anmäla detta till skattemyndigheten. Om den som tar emot er- sättning för ett utfört arbete har eller åberopar en F-skattsedel utan villkor enligt 4 kap. 9 § eller åberopar en F-skattsedel med sådant villkor, trots att det är uppenbart att arbetet har utförts under sådana förhåll- anden att den som utfört arbetet är att anse som anställd hos den som betalar ut ersättningen för arbetet, skall utbetalaren skrift- ligen anmäla detta till skatte- myndigheten. 9 § Skatteavdrag skall inte göras från 1. ränta på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor, 2. ränta eller utdelning till juridiska personer, med undantag för svenska dödsbon, 3. ränta eller utdelning till fysiska personer som inte är bosatta i Sverige, 4. ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt undantagen från beskattning i Sverige, 5. ränta på ett förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan är mindre än 1 000 kronor, 6. ränta på ett konto för klientmedel, 7. ränta som betalas ut till- sammans med ett annat belopp, om det är okänt för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och utbetalaren därför skall redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 3 kap. 22 § sista stycket lagen om självdeklaration och kon- trolluppgifter, eller 7. ränta som betalas ut till- sammans med ett annat belopp, om det är okänt för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och utbetalaren därför skall redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 3 kap. 22 § sjätte stycket lagen om självdeklaration och kon- trolluppgifter, eller 8. ränta eller utdelning som ett utländskt företag skall lämna kontrolluppgift för enligt 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. 14 § Om den för vars räkning skatteavdrag har gjorts kan visa att ett avdrag har gjorts med för högt belopp och beloppet ännu inte har betalats in till skattemyndigheten, skall den som har gjort skatte- avdraget skyndsamt betala tillbaka mellanskillnaden mot kvitto. Återbetalning som grundas på ett beslut om ändrad beräkning av preliminär skatt i samband med konkurs eller utmätning enligt 8 kap. 27 eller 28 § skall göras till konkursboet respektive kronofogdemyndigheten. 10 kap. 30 § Den som är skattskyldig för import av varor skall redovisa den utgående skatten för impor- ten på det sätt som gäller för tull. Utgående skatt som avser sådana gemenskapsinterna förvärv som anges i 1 kap. 1 § första stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200) skall redovisas särskilt. 11 kap. För hög F - s k a t t e l l e r s ä r s k i l d A - s k a t t För hög p r e l i m i n ä r s k a t t 13 § Om debiterad F-skatt eller särskild A-skatt överstiger den slutliga skatten, skall den preli- minära skatten sättas ned med mellanskillnaden. Om debiterad preliminär skatt tillsammans med andra belopp som skall tillgodoräknas den skattskyldige enligt 14 § andra stycket 1 överstiger den slutliga skatten, med tillägg enligt 14 § andra stycket 2, skall den debiterade preliminära skatten sättas ned med mellanskillnaden. 12 kap. Ansvar för delägare i handels- bolag 8 a § Skattemyndigheten beslutar om ansvar för delägare i han- delsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handels- bolag och enkla bolag avseende skatt enligt denna lag. 16 kap. 4 § Avdragen skatt, arbetsgivar- avgifter och mervärdesskatt som har redovisats i en skattedek- laration skall ha betalats senast samma dag som deklarationen skall ha kommit in till skatte- myndigheten enligt 10 kap. 18, 19 eller 22 §. Avdragen skatt, arbetsgivar- avgifter och mervärdesskatt som skall redovisas i en skattedek- laration skall ha betalats senast samma dag som deklarationen skall ha kommit in till skatte- myndigheten enligt 10 kap. 18, 19 eller 22 §. Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha betalat avdragen skatt och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en skattedeklaration, senast den 12, i januari senast den 17, i månaden efter redovisningsperioden. Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration enligt 10 kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten. 6 § Skatt som skall betalas enligt ett grundläggande beslut om slutlig skatt skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 90 dagar har gått från beslutsdagen. Skatt som har bestämts genom omprövningsbeslut eller beslut om debiteringsåtgärd enligt 11 kap. 20 § eller till följd av dom- stols beslut skall ha betalats se- nast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från beslutsdagen. Slutlig skatt behöver dock inte betalas före den tidpunkt som anges i första stycket. Skatt som har bestämts genom omprövningsbeslut eller beslut om debiteringsåtgärd enligt 11 kap. 20 § skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från beslutsdagen. Detsam- ma gäller beslut om debitering av skattetillägg och försenings- avgift samt skattemyndighetens beslut om ansvar enligt 12 kap. Slutlig skatt behöver dock inte betalas före den tidpunkt som anges i första stycket. Med förfallodag enligt första och andra styckena avses den 17 och 26 januari, den 12, 17 och 26 augusti, den 12 och 27 december samt den 12 och 26 i övriga månader. Skattemyndigheten får besluta att betalning skall ske en annan dag än som anges i första och andra styckena, om det finns särskilda skäl. 19 kap. 8 § Om betalning inte sker i rätt tid, skall ränta, för tid efter den dag skatten senast skulle ha betalats till dess ränta skall beräknas enligt 9 §, beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procenten- heter. Till den del skatten inte överstiger 10 000 kronor skall dock ränta beräknas efter en räntesats som motsvarar bas- räntan. Om betalning inte sker i rätt tid, skall ränta, för tid efter den dag skatten senast skulle ha betalats till dess ränta skall beräknas enligt 9 §, beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procenten- heter. 10 § Kostnadsränta påförs varje månad. Om bestämmelserna i 4, 5, 7 och 8 §§ medför att ränta skall beräknas efter en räntesats som är högre än basräntan, skall den högsta räntesatsen ersättas med en räntesats motsvarande bas- räntan på ett belopp upp till och med 10 000 kronor. Om den skattskyldige betalar en del av skatteskulden, skall den delen anses vara den på vilken den högsta kostnadsräntan skulle ha beräknats. Kostnadsränta beräknas inte efter den dag betalning har skett eller statens fordran på skatten har preskriberats. _______________ _______________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Lagen tillämpas första gången när det gäller a) F-skatt och särskild A-skatt: på skatt som avser inkomståret 1998, b) skatt som skall redovisas i en skattedeklaration: på skatt som avser redovisningsperioden januari 1998, c) annan skatt: på skatt som avser det beskattningsår som gått ut närmast före den 1 januari 1999. c) annan skatt: på skatt som avser det beskattningsår som gått ut närmast före den 1 januari 1999, d) uppgiftsskyldighet enligt 10 kap. 33 §: på uppgifter som avser första kalenderkvartalet 1998. 4. En skattskyldig som för tidigare år eller redovisnings- perioder står i skuld för skatt som uppbärs enligt uppbörds- lagen, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller mervärdes- skattelagen (1994:200) har vid återbetalning enligt 18 kap. 1-4 §§ i den nya lagen rätt att få tillbaka bara vad som överstiger skulden samt ränta och avgift som är hänförlig till skulden. 4. Vid tillämpningen av bestämmelserna om återkallelse av en F-skattsedel i 4 kap. 13 § 5 skall hänsyn tas också till brister i redovisning eller betal- ning av skatt eller avgift som uppbärs enligt uppbördslagen, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbets- givare eller enligt mervärdes- skattelagen (1994:200). En skattskyldig som för tidigare år eller redovisnings- perioder står i skuld för skatt eller avgift som uppbärs enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller mervärdes- skattelagen har vid återbetalning enligt 18 kap. 1–4 §§ i den nya lagen rätt att få tillbaka bara vad som överstiger skulden samt ränta och avgift som är hänförlig till skulden. 5. Vid utgången av oktober 1997 upphör följande lagar att gälla: a) uppbördslagen, som dock, om inte annat följer av 7 eller 8, fortfarande skall tillämpas i fråga om preliminär skatt för tid före den 1 januari 1998 samt slutlig, kvarstående och tillkom- mande skatt avseende 1998 eller tidigare års taxeringar samt avgift eller ränta på sådan skatt, och b) lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, som dock, om inte annat följer av 8, fortfarande skall tillämpas i fråga om arbetsgivaravgifter för utgiftsåret 1997 och tidigare år samt avgift eller ränta på dessa. 5. Vid utgången av oktober 1997 upphör följande författ- ningar att gälla: a) uppbördslagen, som dock, om inte annat följer av 7 eller 8, fortfarande skall tillämpas i fråga om preliminär skatt för tid före den 1 januari 1998 samt slutlig, kvarstående och tillkom- mande skatt avseende 1998 eller tidigare års taxeringar samt avgift eller ränta på sådan skatt, b) lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, som dock, om inte annat följer av 8, fortfarande skall tillämpas i fråga om arbetsgivaravgifter för utgiftsåret 1997 och tidigare år samt avgift eller ränta på dessa, och c) Riksskatteverkets föreskrif- ter m.m. (RSFS 1982:4) om läns- styrelses inventering hos krono- fogdemyndighet. 8. Vid tillämpning av bestäm- melserna om begränsning av rätten till återbetalning i 68 § 5 mom. uppbördslagen och 25 § lagen om uppbörd av social- avgifter från arbetsgivare skall hänsyn tas också till skyldighet att betala skatt enligt den nya lagen. 8. Bestämmelserna om beslut- ande myndighet i 2 kap. 1–3 §§ i den nya lagen tillämpas från och med den 1 januari 1998 även i fråga om beslut avseende ar- betsgivare enligt uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Vid tillämpningen av bestäm- melserna om begränsning av rätten till återbetalning i 68 § 5 mom. uppbördslagen och 25 § lagen om uppbörd av social- avgifter från arbetsgivare skall hänsyn tas också till skyldighet att betala skatt enligt den nya lagen. 9. Bestämmelserna om betal- ningsskyldighet för företrädare för juridisk person i 12 kap. tillämpas från ikraftträdandet även i fråga om innehållen skatt, arbetsgivaravgifter och mer- värdesskatt som tas ut enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1968:430) om mervärdeskatt eller mer- värdesskattelagen. Detsamma gäller i fråga om avgiftstillägg, skattetillägg, ränta och dröjs- målsavgift enligt nämnda lagar. Äldre bestämmelser om betal- ningsskyldighet för företrädare gäller fortfarande i fråga om mål om sådan betalningsskyldighet som anhängiggjorts före ut- gången av år 1997. 9. Bestämmelserna om betal- ningsskyldighet för företrädare för juridisk person och delägare i handelsbolag i 12 kap. tillämpas från ikraftträdandet även i fråga om innehållen skatt, arbetsgivaravgifter och mer- värdesskatt som tas ut enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1968:430) om mervärdeskatt eller mer- värdesskattelagen. Detsamma gäller i fråga om avgiftstillägg, skattetillägg, ränta och dröjs- målsavgift enligt nämnda lagar. Äldre bestämmelser om betal- ningsskyldighet för företrädare för juridisk person och delägare i handelsbolag gäller fort- farande i fråga om mål om sådan betalningsskyldighet som an- hängiggjorts före utgången av år 1997. ____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1072) om förmåns- berättigade skattefordringar m.m. att ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna till lagen (1997:517) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrif- ter gäller fortfarande i fråga om avgiftstillägg för utgiftsåret 1997 och tidigare år. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrif- ter gäller fortfarande i fråga om fordringar på 1. slutlig skatt enligt upp- bördslagen (1953:272), 2. avgifter enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, och 3. avgiftstillägg för utgiftsåret 1997 och tidigare år. ________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § 2 Riksförsäkringsverket skall varje år överföra 1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande, 2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsav- gifter som erläggs av andra arbetsgivare än som har nämnts under 1, såvitt de avser månad med ett avgiftsunderlag som överstiger 20 gånger det bas- belopp som gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt 2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsav- gifter som erläggs av andra arbetsgivare än som har nämnts under 1, såvitt de avser ett avgiftsunderlag som per år överstiger 240 gånger det bas- belopp som gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt 3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspensions- avgifter, 4. till första–tredje fond- styrelsernas förvaltning pen- sionsavgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egen- avgifter och enligt lagen om sjömansskatt (1958:295) fördel- ade på respektive fondstyrelse med en andel som motsvarar den andel av tilläggspensionsavgift- erna som förs till var och en av fondstyrelserna. 4. till första–tredje fond- styrelsernas förvaltning pen- sionsavgifter enligt lagen (1994:1744) om allmän pen- sionsavgift fördelade på respektive fondstyrelse med en andel som motsvarar den andel av tilläggspensionsavgifterna som förs till var och en av fond- styrelserna. Vad som sägs i första stycket 1-4 gäller med den begränsning som följer av bestämmelserna i 26 § om fjärde och femte fondstyrelsernas rätt att rekvirera medel hos Riksförsäkringsverket. Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkast- ningen av de medel som styrelsen förvaltar. _________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2. Äldre föreskrifter i 2 § första stycket 2 gäller fortfarande för avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet. 3. Äldre föreskrifter i 2 § första stycket 4 gäller fortfarande i fråga om penningmedel som förs till Allmänna pensionsfonden enligt 3 § lagen (1958:295) om sjömansskatt. 2.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324) att punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1997:494) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3. De nya föreskrifterna i 2 kap. 2 § tillämpas från och med den 1 januari 1998. 3. De nya föreskrifterna i 2 kap. 2 § tillämpas från och med den 1 januari 1998. Äldre före- skrifter skall dock fortfarande tillämpas i fråga om 1998 och tidigare års taxeringar. _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 2.5 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § mervärdesskattelagen (1994:200) och punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1997:502) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 5 §1 En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som anges i 2 § 1 eller 2 och 2 a § innehålla uppgift om 1. ersättningen, 2. skattens belopp för varje skattesats, 3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras, 4. transaktionens art, 5. platsen för varans mottagande, 6. den skattskyldiges registre- ringsnummer eller, då den skatt- skyldige inte är registrerad, hans person- eller organisationsnum- mer om det finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift, och 6. den skattskyldiges registre- ringsnummer till mervärdesskatt eller, då den skattskyldige inte är registrerad, hans person- eller organisationsnummer om det finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift, och 7. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldig- heten och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning. En faktura eller jämförlig handling som utfärdas enligt 2 § 3 skall innehålla uppgift om den utgående skatt som säljaren har redovisat eller skall redovisa för gjorda skattepliktiga uttag av tjänster på fastigheten. Handlingen skall dessutom innehålla de uppgifter som anges i första stycket 3, 4, 6 och 7. Bestämmelserna i första stycket 3-5 får frångås då fråga är om en faktura eller jämförlig handling som upptar endast ett mindre belopp. ______________ ______________ 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om redo- visningsperioder som gått till ända senast vid utgången av 1997. Detsamma gäller för redo- visningsperiod som på grund av bestämmelserna i 14 kap. 8 § tredje stycket slutar under januari 1998. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om redo- visningsperioder som gått till ända senast vid utgången av år 1997 och för periodiska sam- manställningar som avser tid före utgången av år 1997. Detsamma gäller för redovis- ningsperiod som på grund av bestämmelserna i 14 kap. 8 § tredje stycket slutar under januari 1998. ______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:356) om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse enligt lagen (1997:356) om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anvisningar till 49 § 4. Riksskatteverket skall årligen lämna besked beträffande de fartyg ombord på vilka de anställda skall få sjöinkomst- avdrag enligt 49 § och skatt- ereduktion enligt 2 § 4 mom. andra - fjärde styckena upp- bördslagen (1953:272) samt beträffande vilket fartområde som fartyget går i (klassifi- cering). Därvid skall ett fartyg anses gå i fjärrfart, om det huvudsakligen går i sådan fart. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas. 4. Riksskatteverket skall årligen lämna besked beträffande de fartyg ombord på vilka de anställda skall få sjöinkomst- avdrag enligt 49 § och skatte- reduktion enligt 11 kap. 11 § andra och tredje styckena skatte- betalningslagen (1997:483) samt beträffande vilket fartområde som fartyget går i (klassifi- cering). Därvid skall ett fartyg anses gå i fjärrfart, om det huvudsakligen går i sådan fart. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas. En redare skall före den 1 oktober varje år till Riksskatteverket lämna uppgift för nästkommande år om sådana svenska handelsfartyg som avses i punkt 1 anvisningarna rörande 1) storleken av fartyg som redaren skall använda i sin närings- verksamhet, 2) den fart som fartygen är avsedda att användas i, och 3) entreprenör som redaren anlitar för sin verksamhet ombord samt 4) övriga förhållanden som kan vara av betydelse för Riksskatte- verket vid handläggning av ärenden om klassificering. Inträffar ändring i förhållande om vilken uppgift lämnats, är redaren skyldig att snarast anmäla detta till Riksskatteverket. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:524) om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)1 i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:524) om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföre- tag, företag som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt skall behandlas som få- mansföretag, fåmansägt handels- bolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt upp- gift om företagsledare i dessa företag. 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföre- tag, företag som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt skall behandlas som få- mansföretag, fåmansägt handels- bolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa företag samt uppgift om delägare i en- kelt bolag och partrederi. 2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts. 3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, upp- gift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av F-skatt- sedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som be- hövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483), lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskatte- lagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, in- betalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, upp- gift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av F-skatt- sedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som be- hövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumu- lerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. 5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. 6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskatt- ningen. 7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2–4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om själv- deklaration och kontrolluppgifter. 8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen. 9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skatt- sedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal- skattelagen (1928:370). 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackförenings- avgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bo- sättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontroll- uppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, upp- skovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen. 25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verk- ställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företags- rekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekon- struktion. 26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. 27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbets- marknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för utbetalningen. 28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som uppgifterna avser. 29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av lönesumma samt om sjuk- penninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt Härigenom föreskrivs att 70 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 70 §1 Ett överklagande av ett beslut om fastställande av skatt enligt denna lag inverkar inte på skyldigheten att betala den skatt som beslutet avser. Återbetalning av skatt enligt 61 § skall ske även om det beslut som föranleder återbetalningen inte har vunnit laga kraft. Om hovrätten fastställt skatten till ett lägre belopp än den enligt 64 § 1 mom. förordnade gransknings- myndigheten medgett eller yrkat, får dock återbetalning inte ske om granskningsmyndigheten an- mäler hinder mot detta. I sistnämnda fall får skatte- myndigheten efter ansökan av dödsbo eller skattskyldig medge återbetalning, varvid bestäm- melserna i 49 § 2 mom. sista stycket uppbördslagen (1953:272) om ställande av säkerhet skall tillämpas. Återbetalning av skatt enligt 61 § skall ske även om det beslut som föranleder återbetalningen inte har vunnit laga kraft. Om hovrätten fastställt skatten till ett lägre belopp än den enligt 64 § 1 mom. förordnade gransknings- myndigheten medgett eller yrkat, får dock återbetalning inte ske om granskningsmyndigheten an- mäler hinder mot detta. I sistnämnda fall får skatte- myndigheten efter ansökan av dödsbo eller skattskyldig medge återbetalning, varvid bestäm- melserna i 17 kap. 3 § första stycket skattebetalningslagen (1997:483) om ställande av säkerhet skall tillämpas. __________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a §, 13 kap. 3 §, 14 kap. 3 § och 15 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 samt punkt 8 av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 2 a §2 Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall som inkomst av annat förvärvsarbete också anses ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan att anställningsförhållande förelegat, utbetalas av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk juridisk person. Detta gäller dock inte i fråga om sådan skattepliktig intäkt som avses i 11 kap. 2 § första stycket tredje meningen. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut 1. till mottagare som har en F- skattesedel antingen när ersätt- ningen bestäms eller när den be- talas ut, 2. till mottagare som har en A- skattesedel eller som saknar skattsedel på preliminär skatt om ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under in- komståret kan antas komma att understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven närings- verksamhet, 1. till mottagare som har en F- skattsedel antingen när ersätt- ningen bestäms eller när den be- talas ut, 2. till mottagare som har en A- skattsedel eller som saknar skatt- sedel på preliminär skatt om ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under in- komståret kan antas komma att understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven närings- verksamhet, 3. till delägare i handelsbolag av bolaget, 4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av grupperingen. Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har både en F-skattesedel och en A-skatte- sedel, räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattesedeln skrift- ligen åberopas. Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har en F- skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483), räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvs- arbete bara om F-skattsedeln skriftligen åberopas. 13 kap. 3 §3 Äger den försäkrade icke komma i åtnjutande av förtids- pension enligt vad i 2 § stadgas men skulle han hava varit berättigad till tilläggspension i form av ålderspension, därest han uppnått sextiofem års ålder det år då pensionsfallet inträffar, skall hel förtidspension utgå med belopp motsvarande vad den försäkrade i sådant fall skulle hava erhållit i ålders- pension, beräknad enligt 12 kap. 2 § första och andra styckena. Kan den försäkrade inte få förtidspension enligt 2 § men skulle ha varit berättigad till tilläggspension i form av ålders- pension om han uppnått sex- tiofem års ålder det år då pensionsfallet inträffar, skall hel förtidspension utges med belopp motsvarande vad den försäkrade i sådant fall skulle ha erhållit i ålderspension, beräknad enligt 12 kap. 2 § första stycket och 12 kap. 2 § andra stycket i styckets lydelse före den 1 januari 1998. 14 kap. 3 §4 Barnpension för ett barn utgör för år räknat, 30 procent av hel förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 och 3 §§, som den försäkrade var berättigad till eller skulle ha erhållit om rätt till sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet, eller, om den försäkrade var berättigad till ålderspension, av sådan pen- sion beräknad enligt 12 kap. 2 § första och andra styckena. Är flera barn berättigade till barn- pension efter den försäkrade, ökas det nämnda procenttalet med 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barn- pensionsbeloppet fördelas därvid lika mellan barnen. Barnpension för ett barn utgör för år räknat, 30 procent av hel förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 och 3 §§, som den försäkrade var berättigad till eller skulle ha erhållit om rätt till sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet, eller, om den försäkrade var berättigad till ålderspension, 30 procent av sådan pension beräknad enligt 12 kap. 2 § första stycket och 12 kap. 2 § andra stycket i styckets lydelse före den 1 januari 1998. Är flera barn berättigade till barnpension efter den för- säkrade, ökas det nämnda procenttalet med 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barnpensionsbe- loppet fördelas därvid lika mellan barnen. 15 kap. 1 §5 Om en försäkrad är svensk medborgare och född under något av åren 1896-1914, skall vid tillämpning av 12 kap. 2 § första stycket talet trettio utbytas mot talet tjugu. Beträffande en sådan försäkrad tillämpas inte bestämmelserna i 12 kap. 2 § andra stycket. Om en försäkrad är svensk medborgare och född under något av åren 1915-1923, skall vid tillämpning av 12 kap. 2 § första och andra styckena talet trettio utbytas mot talet tjugu ökat med ett för varje år som den försäkrade är född senare än år 1914. Dessutom skall för varje år, som den försäkrade är född senare än år 1914, en ökning som i 12 kap. 2 § andra stycket sägs ske med en tiondel av det antal år, för vilket den försäkrade till följd av underlåten avgifts- betalning inte tillgodoräknats pensionspoäng. Om en försäkrad är svensk medborgare och född under något av åren 1896-1914, skall vid tillämpning av 12 kap. 2 § första stycket talet trettio utbytas mot talet tjugo. Om en försäkrad är svensk medborgare och född under något av åren 1915-1923, skall vid tillämpning av 12 kap. 2 § första stycket och 12 kap. 2 § andra stycket i styckets lydelse före den 1 januari 1998 talet trettio utbytas mot talet tjugo ökat med ett för varje år som den försäkrade är född senare än år 1914. Dessutom skall för varje år, som den försäkrade är född senare än år 1914, en ökning som anges i 12 kap. 2 § andra stycket i styckets lydelse före den 1 januari 1998 ske med en tiondel av det antal år, för vilket den försäkrade till följd av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng. _______________ _______________ 8. Om en kvinna, som avses i punkt 5 och är född under något av åren 1930-1944 samt har rätt till tilläggspension i form av änkepension enligt äldre bestämmelser, för samma månad får tilläggspension i form av ålderspension, utges änkepensionen endast i den mån den överstiger ålderspensionen. Kvinnan har dock alltid rätt till änkepension med sådant belopp att denna, tillsammans med tilläggspensionen i form av ålderspension, motsvarar viss andel av summan av kvinnans tilläggspension i form av ålderspension och den tilläggspension för mannen som avses i 14 kap. 3 § i dess äldre lydelse. Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är född år 1930, 58 procent om kvinnan är född år 1931, 56 procent om kvinnan är född år 1932, 54 procent om kvinnan är född år 1933, 52 procent om kvinnan är född år 1934 och 50 procent om kvinnan är född under något av åren 1935-1944. Med stöd av denna regel får emellertid inte utbetalas tilläggspension i form av änkepension med högre belopp än vad som följer av 14 kap. 3 § i dess äldre lydelse. Vid tillämpning av bestäm- melserna i första stycket skall, om kvinnan uppskjuter uttaget av ålderspension till en senare tidpunkt än från och med den månad då hon fyller 65 år, hänsyn tas till den tilläggs- pension i form av ålderspension som skulle ha utgått om rätt därtill hade inträtt från och med nämnda månad. Vidare skall, då kvinnan gjort undantagande från försäkringen för tilläggspension, hänsyn tas till den tilläggs- pension i form av ålderspension som skulle ha utgått om undan- tagande inte skett. Motsvarande skall gälla då pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § första stycket inte tillgodoräknats kvinnan på grund av underlåten avgifts- betalning. Vid tillämpning av bestäm- melserna i första stycket skall, om kvinnan uppskjuter uttaget av ålderspension till en senare tidpunkt än från och med den månad då hon fyller 65 år, hänsyn tas till den tilläggs- pension i form av ålderspension som skulle ha utgått om rätt därtill hade inträtt från och med nämnda månad. Vidare skall, då kvinnan gjort undantagande från försäkringen för tilläggspension, hänsyn tas till den tilläggs- pension i form av ålderspension som skulle ha utgått om undan- tagande inte skett. Motsvarande skall gälla om bestämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket om tillgodoräknande av pensions- poäng vid underlåten eller brist- ande avgiftsbetalning har till- lämpats. ______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1969:205) om pensionstillskott skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § 1 Vid tillämpning av 3 § skall, då pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring på grund av underlåten avgifts- betalning inte tillgodoräknats den försäkrade, hänsyn tas till den tilläggspension, som skulle ha utgetts om avgift erlagts. Därvid skall inte beaktas sådan tilläggspension i form av änke- pension, omställningspension eller särskild efterlevandepen- sion som skulle ha utgetts om avgift erlagts. Vid tillämpning av 3 § skall, då pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring på grund av underlåten eller bristande avgiftsbetalning inte tillgodoräknats den försäkrade till fullo, hänsyn tas till den tilläggspension, som skulle ha utgetts om full avgift erlagts. Därvid skall inte beaktas sådan tilläggspension i form av änke- pension, omställningspension eller särskild efterlevandepen- sion som skulle ha utgetts om full avgift erlagts. _____________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 § och 6 kap. 1 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 5 §2 För den som är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring utgörs livränteunderlaget av hans sjukpenning- grundande inkomst enligt 3 kap. 2 § nämnda lag vid den tidpunkt från vilken livräntan skall utges eller den inkomst som då skulle ha utgjort hans sjukpenninggrundande inkomst, om försäkringskassan hade känt till samtliga förhållanden. Vid tillämpningen av första stycket gäller följande avvikelser från bestämmelserna i 3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring. Vid beräkningen skall också andra skattepliktiga förmåner än pengar beaktas. Med inkomst av anställning likställs kostnads- ersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) un- dantas vid beräkning av preli- minär A-skatt. Semesterlön och semesterersättning skall medräk- nas utan den begränsning som anges i 3 kap. 2 § tredje stycket lagen om allmän försäkring. Inkomst i form av skattepliktiga förmåner skall värderas på det sätt som är föreskrivet för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring. Vid tillämpningen av första stycket gäller följande avvikelser från bestämmelserna i 3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring. Vid beräkningen skall också andra skattepliktiga förmåner än pengar beaktas. Med inkomst av anställning likställs kostnads- ersättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalnings- lagen (1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag. Se- mesterlön och semesterersätt- ning skall medräknas utan den begränsning som anges i 3 kap. 2 § tredje stycket lagen om allmän försäkring. Inkomst i form av skattepliktiga förmåner skall värderas på det sätt som är föreskrivet för beräkning av pensionsgrundande inkomst en- ligt lagen om allmän försäkring. 6 kap. 1 § 3 Är någon som har rätt till livränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt berättigad till folkpension eller tilläggspension i form av förtids- pension eller efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring med anledning av den inkomstförlust som har föranlett livräntan, utgår livräntan endast i den mån den överstiger pensionen. Har delpension utgått till någon som tillerkänns livränta enligt 4 kap. och avser livräntan samma inkomstförlust som delpensionen, får livränta för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den delpension som utgått för samma tid. Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt utländskt system för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan. Om den försäkrade till följd av underlåten avgiftsbetalning ej har tillgodoräknats pensions- poäng enligt 11 kap. 6 § lagen om allmän försäkring för år efter det då arbetsskadan har inträffat, skall vid tillämpning av denna paragraf och 4 kap. 4 § hänsyn tas till den tilläggspension som skulle ha utgått om avgift hade erlagts. Om bestämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket lagen om allmän försäkring om tillgodo- räknande av pensionspoäng vid underlåten eller bristande av- giftsbetalning har tillämpats för år efter det då arbetsskadan har inträffat, skall vid tillämpning av denna paragraf och 4 kap. 4 § hänsyn tas till den tilläggs- pension som skulle ha utgivits om full avgift hade erlagts. _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring Härigenom föreskrivs att 4 och 12 §§ lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §1 För att någon skall vara försäkrad för delpension fordras vidare att han från och med det år då han fyllde 45 år har varit förvärvsverksam i sådan utsträckning att han för minst tio år har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst för tilläggspension enligt 11 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vid tillämpning av första stycket skall i förekommande fall tas hänsyn även till år, för vilket den förvärvsarbetande skulle ha tillgodoräknats pensionsgrund- ande inkomst om han inte hade underlåtit att erlägga tilläggs- pensionsavgift. 12 §2 För en försäkrad som avses i 6 § utgörs pensionsunderlaget av skillnaden mellan hans genomsnittliga förvärvsinkomst före arbetstidsminskningen och den förvärvsinkomst som han efter arbetstidsminskningen kan antas ha tills vidare. Därvid tillämpas 8 § och 9 § andra stycket. Vid denna beräkning skall dock bortses från en minskning av arbetstiden som överstiger 10 timmar per arbetsvecka i förhållande till den försäkrades arbetstid innan delpension först beviljats. Den försäkrades genomsnitt- liga förvärvsinkomst före arbets- tidsminskningen beräknas med ledning av dels de pensions- poäng för tilläggspension som han har tillgodoräknats för de närmaste fem åren före arbets- tidsminskningen, dels det bas- belopp som gällde vid arbetstids- minskningen. Därvid skall till- läggas en pensionspoäng för varje år. Har inkomsten något år understigit vad som motsvarar en pensionspoäng för det året, skall den försäkrade i stället tillgodoräknas motsvarande del av en pensionspoäng. I förekom- mande fall skall hänsyn tas även till pensionspoäng som den försäkrade skulle ha tillgodo- räknats om han inte hade under- låtit att erlägga tilläggspen- sionsavgift. Vid beräkningen av den genomsnittliga förvärvs- inkomsten bortses från de två år för vilka pensionspoängen är lägst. Den försäkrades genomsnitt- liga förvärvsinkomst före arbets- tidsminskningen beräknas med ledning av dels de pensions- poäng för tilläggspension som han har tillgodoräknats för de närmaste fem åren före arbets- tidsminskningen, dels det bas- belopp som gällde vid arbetstids- minskningen. Därvid skall till- läggas en pensionspoäng för varje år. Har inkomsten något år understigit vad som motsvarar en pensionspoäng för det året, skall den försäkrade i stället tillgodoräknas motsvarande del av en pensionspoäng. I förekom- mande fall skall hänsyn tas även till pensionspoäng som den försäkrade skulle ha tillgodo- räknats om han till fullo erlagt tilläggspensionsavgift. Vid be- räkningen av den genomsnittliga förvärvsinkomsten bortses från de två år för vilka pensions- poängen är lägst. Avviker försäkrads inkomst efter arbetstidsminskningen väsentligt från vad som kan anses vanligt för arbetet i fråga eller från vad som kan motiveras med hänsyn till minskningen av arbetstiden, särskilda arbetsförhållanden eller förändrade arbetsuppgifter, skall vid beräkning av denna inkomst bortses från sådana avvikelser. _________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter Härigenom föreskrivs att 5 kap. 17 § lagen (1984:151) om punkt- skatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 17 §1 I fråga om betalningsskyl- dighet för företrädare för skatt- skyldig som är juridisk person och som inte betalat in skatt i den tid och ordning som anges i 2 kap. 6-9 §§ samt 5 kap. 1 och 2 §§ gäller 12 kap. 6 § första, andra och fjärde styckena, 7 §, 12 § första stycket och 13 § skattebetalningslagen (1997:483. I fråga om betalningsskyl- dighet för företrädare för skatt- skyldig som är juridisk person och som inte betalat in skatt i den tid och ordning som anges i 2 kap. 6-9 §§ samt 5 kap. 1 och 2 §§ gäller 12 kap. 6 § första, andra och fjärde styckena, 7 §, 12 § första stycket och 13 § skattebetalningslagen (1997:483). Beskattningsmyndigheten beslutar om ansvar för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handels- bolag och enkla bolag avseende skatt enligt denna lag. ________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Den nya bestämmelsen skall dock inte tillämpas i mål om betalningsskyldighet för delägare i handelsbolag som anhängiggjorts före utgången av år 1997. 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1990:773) om särskilt pen- sionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handi- kappat barn skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Storleken av det särskilda pensionstillägget beräknas på grundval av det antal vårdår som föräldern räknas till godo. Till grund för beräkningen av pensionstillägget får läggas högst femton vårdår. Vid beräkningen bortses från år för vilket föräldern enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring 1. har fått förtidspension eller sjukbidrag under större delen av kalenderåret, 2. har tillgodoräknats pensionspoäng, 3. skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om tilläggspen- sionsavgift hade betalats inom föreskriven tid, 3. inte har tillgodoräknats pensionspoäng på grund av bristande eller underlåten av- giftsbetalning, 4. skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om undantagande från försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § i lagrummets lydelse före den 1 januari 1982 inte hade gällt för honom. För år efter det då föräldern fyllt 64 år får vårdår inte tillgodoräknas honom. Detsamma gäller för år då föräldern enligt 6 kap. 1 § tredje stycket samma lag har tagit ut ålderspension före den månad under vilken han fyllt 65 år. _________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2.15 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550) Härigenom föreskrivs att 38 § tullagen (1994:1550) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 38 §1 I fråga om betalningsskyl- dighet för företrädare för en tullskyldig som är juridisk per- son och som inte har betalat in tull i rätt tid och ordning gäller 12 kap. 6 § första, andra och fjärde styckena, 7 §, 12 § första stycket och 13 § skattebetal- ningslagen (1997:483). I fråga om betalningsskyl- dighet för företrädare för en tullskyldig som är juridisk per- son och som inte har betalat in tull i rätt tid och ordning gäller 12 kap. 6 § första, andra och fjärde styckena, 7 §, 12 § första stycket och 13 § skattebetal- ningslagen (1997:483). Tullmyndigheten beslutar om ansvar för delägare i handels- bolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag avseende tull enligt denna lag. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indriv- ning ske i samma ordning som gäller för tull enligt 37 §. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indriv- ning ske i samma ordning som gäller för tull enligt 37 §. __________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Den nya bestämmelsen skall dock inte tillämpas i mål om betalningsskyldighet för delägare i handelsbolag som anhängiggjorts före utgången av år 1997. 3 Ärendet och dess beredning I budgetpropositionen för 1998 (prop. 1997/98:1) aviserade regeringen att den avsåg att förelägga riksdagen ett förslag som syftade till att det skulle bli lättare för den som startar näringsverksamhet att få F- skattsedel. Budgetpropositionen överlämnades till riksdagen den 19 september 1997. Regeringen lägger nu fram ett förslag till förändringar i reglerna om utfärdande av F-skattsedlar som har utarbetats inom Finans- departementet. Synpunkter på förslaget har under hand hämtats in från Riksskatteverket. Strax innan 1996/97 års riksmöte avslutades beslutade riksdagen om ett nytt system för skattebetalningar m.m. (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276, SFS 1997:483 m.fl.). Under arbetet med den närmare utformningen av de administrativa rutinerna för det nya systemet har Riksskatteverket uppmärksammat vissa regler som bör justeras. Vi kommer därför att i detta sammanhang också föreslå några sådana justeringar. Vi föreslår även ett antal följdändringar i anslutning till den nya lagen, skattebetalningslagen (1997:483). Synpunkter på ändringarna har under hand hämtats in från Riksförsäkringsverket. Vidare har uppmärksammats att det nya systemet påverkar medelstilldelningen till Allmänna pensionsfonden. Regeringen tar i detta sammanhang därför även upp ändringar som rör fördelningen av medel mellan andra och tredje fondstyrelserna. Frågan har beretts gemensamt med Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket, Riksrevi- sionsverket och Riksgäldskontoret. Synpunkter har också under hand hämtats in från Allmänna pensionsfonden. Regeringen behandlar slutligen en framställning från Riksskatte- verket om ändring i skatteregisterlagen (1980:343). Datainspektionen har yttrat sig över framställningen (dnr Fi97/2226). Lagrådet Regeringen beslutade den 25 september 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 1. Övriga lagförslag faller inte inom Lagrådets granskningsområde eller är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. I denna proposition läggs inte fram något förslag till ändring av bestämmelserna om företrädare för staten vid ackord och skuldsanering m.m. Regeringen avser att förelägga riksdagen förslag i dessa frågor i ett senare sammanhang. Lagrådets yttrande finns i bilaga 2. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentarerna till de lagrum som Lagrådet lämnat synpunkter på. Lagrådets granskning har också lett till vissa redaktionella ändringar i lagtexten. 4 Utfärdande av F-skattsedel 4.1 Bakgrund Reglerna om F-skattsedel infördes den 1 april 1993 (prop. 1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292, SFS 1992:680 m.fl.). Syftet med förändringen var bl.a. att åstadkomma klara och enkla regler i fråga om skyldigheten att göra skatteavdrag och betala sociala avgifter på ersättningar till uppdragstagare. Det är numera arbets- eller uppdragstagarens skattsedel som avgör om arbets- eller uppdragsgivaren skall göra preliminärskatteavdrag och betala sociala avgifter. Skattsedeln avgör däremot inte till vilket inkomstslag en viss ersättning skall hänföras vid taxeringen. Skattsedeln avgör inte heller det arbetsrättsliga förhållandet. Det finns två typer av skattsedlar på preliminär skatt, A-skattsedel och F-skattsedel. F-skattsedeln är avsedd för fysiska och juridiska personer som bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet. En fysisk person som har en F-skattsedel betalar själv sin preliminära skatt och sina sociala avgifter i form av egenavgifter. Har mottagaren av ersättning för arbete en A-skattsedel skall i stället den som betalar ut ersättningen göra skatteavdrag för betalning av den preliminära skatten och betala sociala avgifter i form av arbetsgivaravgifter. Ansökan om F-skattsedel görs hos skattemyndigheten. 4.2 Överväganden och förslag Regeringens förslag: Det skall bli lättare för den som startar verksamhet att få en F-skattsedel. En F-skattsedel skall efter ansökan utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. Skälen för regeringens förslag: Vid årsskiftet 1997/98 ersätts uppbördslagen (1953:272, UBL) av en ny lag om betalning av skatter och avgifter, skattebetalningslagen (1997:483, SBL). Enligt 4 kap. 7 § SBL skall en F-skattsedel efter ansökan utfärdas för den som bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet. Bestämmelsen har förts över från 33 b § första stycket UBL. Som en grundläggande förutsättning för att en F-skattsedel skall utfärdas gäller således att det skall vara fråga om näringsverksamhet. I 21 § kommunalskattelagen (1928:370) definieras begreppet närings- verksamhet som yrkesmässig självständigt bedriven förvärvs- verksamhet. Vid prövning av en ansökan om F-skattsedel gör skattemyndigheten en preliminär bedömning av om den skattskyldiges inkomster vid taxeringen kommer att behandlas som inkomst av tjänst eller inkomst av näringsverksamhet. Bedöms verksamheten vara inkomst av tjänst skall någon F-skattsedel inte utfärdas. Detta medför att arbets- eller uppdragsgivaren skall göra skatteavdrag för betalning av den preliminära skatten samt betala sociala avgifter. Den nuvarande ordningen för utfärdande av F-skattsedlar har fun- gerat mycket väl. Viss kritik har dock riktats mot villkoren för att få en F-skattsedel. De som startar eget företag har ibland alltför svårt att få F-skattsedel beroende på att vissa skattemyndigheter tolkat bestäm- melserna restriktivt och bl.a. krävt att företaget redan innan det startar skall kunna uppge ett visst antal uppdragsgivare. Om inte tillräckligt många uppdragsgivare uppgivits har verksamheten bedömts inte vara näringsverksamhet. Som nyss sagts är villkoren för att utfärda en F-skattsedel direkt knutna till begreppet näringsverksamhet. En eventuell förändring i näringsverksamhetsbegreppet kommer automatiskt att få genomslag i tilldelningen av F-skattsedlar. Näringsverksamhetsbegreppet har under lång tid mejslats ut i praxis. Riksskatteverket har startat ett projekt som syftar till att kartlägga nuvarande praxis särskilt med avseende på självständighetskriteriet. Regeringen anser att ett sådant arbete är angeläget. Enligt Riksskatteverket är det så gott som uteslutande i samband med fysiska personers ansökningar om F-skattsedel som det kan uppstå problem. Av statistikuppgifter som Riksskatteverket tagit fram framgår det att 40 343 fysiska personer ansökte om F-skattsedel under 1996. Av dessa nekades 1 510 personer F-skattsedel, varav 488 personer på grund av att förutsättningarna för näringsverksamhet inte ansågs vara uppfyllda. Detta innebär att endast 1,21 % av ansök- ningarna avslogs med motiveringen att det inte var fråga om näringsverksamhet. För första halvåret 1997 var motsvarande siffror 26 513 ansökningar och 818 avslag, varav 312 stycken eller 1,18 % på grund av att det inte var fråga om näringsverksamhet. I praktiken är det således ett mycket litet antal personer som vägras F-skattsedel. För den enskilde individen är emellertid frågan av väsentlig betydelse. Med de rättsverkningar som är knutna till F- skattsedeln är det svårt för en näringsidkare att få uppdrag om han eller hon inte har en F-skattsedel. När det gäller utfärdandet av F-skattsedlar för aktiebolag och ekonomiska föreningar behöver skattemyndigheten inte mer ingående utreda om dessa bedriver eller har för avsikt att bedriva närings- verksamhet. I dessa fall är det tillräckligt med en enkel ansökan. En mer ingående prövning är i princip aktuell enbart om den juridiska personen fått sin F-skattsedel återkallad (prop. 1991/92:112 s. 92). För enskilda personer görs däremot i vissa fall en mer omfattande utredning för att bedöma om F-skattsedel skall utfärdas eller inte. Detta gäller särskilt när det kan vara svårt att avgöra om en nystartad verksamhet kan betraktas som näringsverksamhet eller inte. Det avgörande är hur verksamheten faktiskt har bedrivits. Den bedöm- ningen kan göras först i efterhand. Det är således först efter någon tid och ofta inte förrän i samband med taxeringen som det går att konstatera om verksamheten har bedrivits under sådana former att den är att hänföra till näringsverksamhet. På grund av den osäkerhet som kan råda vid bedömningen av om en verksamhet är näringsverksamhet eller inte och i syfte att underlätta för egenföretagare i ett inledande skede bör reglerna för att få F- skattsedel bli mer generösa. Med en mer generös utformning av reg- lerna uppnår man även en mer lika behandling av de olika företags- formerna. Redan när systemet med F-skattsedel infördes uttalades det dessutom i lagens förarbeten att man borde vara relativt generös när det gäller möjligheten att utfärda F-skattsedel (prop. 1991/92:112 s. 80). Att föreslå att alla som ansöker om en F-skattsedel skall få en sådan vore dock att sträcka sig för långt. Det måste finnas en möjlighet för skattemyndigheten att vägra utfärda F-skattsedel i de fall där det framgår att den uppgivna verksamheten inte är näringsverksamhet. Regeringen anser att en mer ändamålsenlig ordning är att F- skattsedel får utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. Regeringen föreslår en sådan ordning. Förslaget innebär inte någon ändring av begreppet näringsverk- samhet, men gör att det blir lättare att få en F-skattsedel eftersom en sådan skall utfärdas om det inte finns skäl anta att det varken bedrivs eller kan komma att bedrivas näringsverksamhet. Skäl till sådant antagande kan finnas om sökanden inte lämnat tillräckliga uppgifter om verksamheten eller inte lämnat några uppgifter alls. Att ansökan om F-skatt skall göras på särskild blankett bör lämpligen anges i förordningsform. Det bör ankomma på Riksskatteverket att fastställa formulär för blanketter som används vid ansökan. Med den föreslagna utformningen av reglerna blir det än viktigare än i dag att skattemyndigheten i samband med utfärdandet av F- skattsedel informerar sökanden om att bedömningen är preliminär och att en annan bedömning kan göras senare t.ex. vid taxeringen. Det kan vara lämpligt att skattemyndigheterna, liksom många av dem gör redan nu, genom samtal eller besök följer upp de som nyligen fått F- skattsedel i syfte att kontrollera att den bedrivna verksamheten är näringsverksamhet. Förslaget föranleder ändringar i 4 kap. 7 § SBL. 5 Skatteregisterlagen Regeringens förslag: Uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi skall få registreras i det centrala skatteregistret. Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens. Datainspektionen har inget att erinra mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Uppgift om enkla bolag och partrederier får i dag registreras i det centrala skatteregistret. De får också tilldelas organisationsnummer enligt 2 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Ett enkelt bolag är dock inte någon juridisk person och därmed inte skattskyldigt. Varje delägare skall redovisa och betala sin andel av bolagets skatter och avgifter. Av 23 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) framgår att skattemyndigheten efter ansökan av samtliga delägare i ett enkelt bolag eller partrederi skall kunna besluta att en viss delägare tills vidare skall svara för redovisning och betalning av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som hänför sig till verksamheten, och i övrigt företräda bolaget eller partrederiet i frågor som rör sådan skatt. Om den utsedda representanten inte fullgör dessa skyldigheter ansvarar även övriga delägare. Samtliga beskattningsbeslut för en skattskyldig kommer att debi- teras eller krediteras personens skattekonto. För att skattemyndigheten skall kunna avgöra om representanten skött sina åligganden för bolaget eller partrederiet måste dessa debiteringar och krediteringar särskiljas från skattetransaktioner som inte rör bolaget. Denne måste därför tilldelas ett skattekonto under sitt registreringsnummer som representant. Skattemyndigheten måste dessutom registrera uppgifter om samtliga delägare i bolaget. Skälet till detta är att samtliga delägare måste ansöka om registrering och att skattemyndigheten skall ha möjlighet att kräva de andra delägarna om inte representanten fullgör sina skyldigheter. Det är oklart om registrering av delägare i enkla bolag och partrederier med nuvarande regler får ske i det centrala skatteregistret. Enligt regeringens mening bör sådan uppgift få registreras. Uppgiften kan inte anses integritetskänslig och är nöd- vändig för att skattemyndigheten skall kunna sköta sin verksamhet. Bestämmelser om att uppgift om delägare i enkla bolag och part- rederier får registreras bör tas in i 7 § skatteregisterlagen (1980:343). 6 Allmänna pensionsfonden Regeringens förslag: Fördelningen av medel mellan andra och tredje fondstyrelsen skall utgå från arbetsgivarens avgiftsunderlag per år, dvs. arbetsgivarnas totala årslönesumma. Till andra fondstyrelsen skall de tilläggspensionsavgifter överföras som erläggs av arbetsgivare med en årslönesumma på minst 240 basbelopp. Årslönesumman skall avse det år som föregått inkomståret. Skälen för regeringens förslag: Skattekontosystemet kommer i viss mån att påverka medelstilldelningen till Allmänna pensions- fonden. Bestämmelser om Allmänna pensionsfonden finns i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. I lagens 2 § regleras hur Riksförsäkringsverket skall fördela influtna tilläggs- pensionsavgifter mellan första, andra och tredje fondstyrelserna. Till första fondstyrelsens förvaltning överförs tilläggspensionsavgifter som erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt av bolag, föreningar och stiftelser i vilka staten, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande. Till andra fondstyrelsen överförs tilläggspensionsavgifter från andra arbetsgivare som har ett avgiftsunderlag som per månad överstiger 20 basbelopp. Tilläggspensionsavgifter som erläggs av övriga arbets- givare överförs till tredje fondstyrelsen. Skattekontosystemet påverkar fördelningen mellan andra och tredje fondstyrelsen på så sätt att det kommer att bli svårt att fördela medlen på grundval av de månatliga redovisningarna. Det är därför nöd- vändigt att finna en annan grund för fördelningen. En ändrad fördel- ningsgrund bör i likhet med den nuvarande utgå från arbetsgivarens avgiftsunderlag. Regeringen föreslår därför att fördelningen utgår från avgiftsunderlaget per år i stället för avgiftsunderlaget per månad. Detta innebär att andra fondstyrelsen skall erhålla de medel som erläggs av arbetsgivare med en årslönesumma på minst 240 bas- belopp. Vid bestämmandet av vilka arbetsgivare som omfattas bör man kunna utgå från föregående års redovisning. Riksskatteverket kan därvid i förväg märka ut vilka arbetsgivare som är aktuella. Nystartade företag får under första året hänföras till tredje fonden. Förslaget torde endast innebära en marginell förändring i fördelningen mellan andra och tredje fondstyrelsen. Förslaget föranleder ändringar i 2 § lagen med reglemente för Allmänna pensionsfonden. 7 Ekonomiska konsekvenser Det kan inte uteslutas att de ändrade reglerna om utfärdande av F- skattsedel leder till en marginell ökning av de slutliga uppbörds- förlusterna vad gäller skatter och avgifter. Å andra sidan bör de förbättrade möjligheterna att starta verksamhet leda till en viss minskning av utnyttjandet av olika bidragssystem. Eftersom de nu nämnda effekterna måste antas bli mycket små och dessutom kan förväntas till större eller mindre del ta ut varandra står det enligt regeringens mening klart att de sammantagna statsfinansiella effekt- erna av förslagen är försumbara. 8 Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 1 kap. 1 § I ett nytt andra stycke klargörs att tullagen (1994:1550) skall tillämpas när mervärdesskatt skall betalas för varor vid import. 4 § I en ny punkt 5 i tredje stycket anges i förtydligande syfte att med skattskyldig likställs en delägare i ett handelsbolag som enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag har ålagts betalningsansvar för skatt. Att beslut om betalningsskyldighet för delägare i handelsbolag fattas av skattemyndigheten framgår av 12 kap. 8 a §. 4 kap. 5 § Ändringen har gjorts för att skattemyndigheten skall kunna utfärda särskild A-skatt för den som skall betala förmögenhetsskatt eller fastighetsskatt. 7 § Frågan om utfärdande av F-skattsedel har behandlats i avsnitt 4.2. Syftet med den föreslagna ändringen av bestämmelsen är att göra det lättare för den som startar en verksamhet att få en F-skattsedel. För att en F-skattsedel skall utfärdas räcker det med att sökanden lämnar uppgifter som visar att han eller hon har för avsikt att bedriva näringsverksamhet. Att ansökan om F-skatt skall göras på särskild blankett bör lämpligen anges i förordningsform. Det bör ankomma på Riksskatteverket att fastställa formulär för blanketter som används vid ansökan. Det är enbart i det fall skattemyndigheten har skälig anledning att anta att det varken är eller kommer att vara fråga om näringsverksamhet som en F-skattsedel skall vägras. Här avses bl.a. det fallet att det av sökandes uppgifter framgår att verksamheten inte kan betraktas som näringsverksamhet eller att sökanden inte lämnat föreskrivna uppgifter. 5 kap. 2 § En ny punkt 8 i andra stycket har införts för att skatteavdrag skall kunna göras från bl.a. avgångsvederlag, skadestånd enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd och liknande ersättningar som utgör skattepliktig intäkt av tjänst. Dessa ersättningar utgör som regel inte ersättning för arbete och kan därför inte med paragrafens nuvarande lydelse bli föremål för skatteavdrag. Enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall arbetsgivaravgifter betalas på denna typ av ersättning. 7 § Genom ändringen kan också den som betalar ut ersättning för arbete till någon som åberopar en F-skattsedel utan att faktiskt ha en sådan göras solidariskt ansvarig för skatten enligt 12 kap. 3 §. 9 § I punkt 7 har en felaktig hänvisning till sista stycket i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter rättats. 14 § I ett nytt andra stycke har tagits in en bestämmelse motsvarande den som redan finns i 18 kap. 3 § fjärde stycket. 10 kap. 30 § Ändringen är en följd av att ett nytt andra stycke förs in i 1 kap. 1 §. 11 kap. 13 § Med paragrafens nuvarande utformning skall nedsättning av preliminär skatt göras endast om debiterad F-skatt eller särskild A- skatt överstiger den slutliga skatten. Preliminär skatt kan emellertid även betalas genom skatteavdrag. Även denna form av skatt och andra belopp som skall beaktas enligt 14 § andra stycket 1 och 2 bör ingå vid en jämförelse mellan slutlig och debiterad preliminär skatt. Paragrafen och rubriken närmast före paragrafen har därför formulerats om. 12 kap. 8 a § Paragrafen som är ny har införts på inrådan av Lagrådet. Den ordning beträffande källskatter och arbetsgivaravgifter som sedan länge tillämpats i praktiken slås här fast, nämligen att skattemyndigheten har rätt att fastställa betalningsskyldighet för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen om handelsbolag och enkla bolag. Bestämmelserna avses gälla också i fråga om mervärdesskatt. Skattemyndigheten kan således ålägga en delägare i ett handelsbolag betalningsskyldighet avseende handelsbolagets källskatter, arbets- givaravgifter och mervärdesskatt. 15 kap. 12 § Paragrafen slopas som en följd av att ett nytt andra stycke förs in i 1 kap. 1 §. 16 kap. 4 § Ändringen har gjorts för att klargöra vad som avses med ursprunglig förfallodag enligt 19 kap. 7 §. 6 § I paragrafen har ett tillägg gjorts för beslut om debitering av skattetillägg och förseningsavgift. Sådana beslut kan fattas separat och inte enbart genom omprövningsbeslut. Detsamma gäller skatte- myndighetens beslut om ansvar enligt 12 kap. Samtidigt har orden ”eller till följd av domstols beslut” tagits bort. Ett beslut från domstol omfattas av begreppet debiteringsåtgärd enligt 11 kap. 20 §. 19 kap. 8 § Ändringen är en följd av tillägget i 19 kap. 10 §. 10 § I skattekontosystemet är det inte möjligt att direkt avgöra vilka skatteskulder ett underskott består av eftersom det inte finns någon automatisk avräkningsordning i systemet. För att man inte skall tvingas att fördela ett underskott på olika skatter bör ett underskott som inte överstiger 10 000 kr behandlas på ett och samma sätt oberoende av hur det har uppkommit. På ett sådant underskott bör den lägsta kostnadsräntan alltid beräknas, dvs. räntan bör i dessa fall beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan. Om olika räntesatser är tillämpliga skall vid betalning av en del av skatteskulden i första hand den delen anses vara betald på vilken den högsta kostnadsräntan skulle ha beräknats. Bestämmelser om detta har tagits in i ett nytt andra stycke. Ändringen motsvarar delvis förslaget i 19 kap. 2 § i lagrådsremissen men har kompletterats. Punkt 1 d av övergångsbestämmelserna I en ny punkt föreskrivs att skattebetalningslagens bestämmelser om periodisk sammanställning skall börja tillämpas första gången på uppgifter som avser första kalenderkvartalet 1998. Punkt 4 av övergångsbestämmelserna Ändringen innebär att även den som har brustit i sin redovisning eller betalning av skatter och avgifter enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller mervärdesskattelagen kan få sin F-skattsedel återkallad. Punkt 5 c av övergångsbestämmelserna Riksskatteverkets föreskrifter m.m. om länsstyrelses inventering hos kronofogdemyndighet har utfärdats med stöd av 10 och 44 §§ i den numera upphävda medelsförvaltningskungörelsen (1964:886). Efter- som författningen med bemyndigande för Riksskatteverket att ge föreskrifter har upphört att gälla kan verket inte besluta om att upphäva föreskriften. Det måste i stället göras genom lag. Punkt 8 av övergångsbestämmelserna Tillägget innebär att reglerna i skattebetalningslagen om vilken myndighet som skall fatta beslut även skall gälla för tidigare år när uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall tillämpas om beslutet rör arbetsgivare. Punkt 9 av övergångsbestämmelserna Bestämmelsen har kompletterats med en regel om betalnings- skyldighet för delägare i handelsbolag. 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna Bestämmelserna har kompletterats med en regel om vad som skall gälla i fråga om slutlig skatt och avgift som fortfarande skall uppbäras enligt bestämmelserna i uppbördslagen eller lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden 2 § Ändringen i första stycket punkt 2 föranleds av att fördelningen av medel mellan andra och tredje fondstyrelsen skall utgå från arbets- givarens avgiftsunderlag per år i stället för avgiftsunderlaget per månad (se avsnitt 7). Till andra fondstyrelsen skall de tilläggspen- sionsavgifter överföras som erläggs av arbetsgivare med en årslöne- summa på minst 240 basbelopp. Ändringarna i första stycket punkt 4 är en följd av att sjömans- skattelagen upphör att gälla vid utgången av 1997 och att rubriken till lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter föreslås ändrad i budgetpropositionen (prop. 1997/98:1) till lagen om allmän pensions- avgift. 8.4 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Punkt 3 av övergångsbestämmelserna Tillägget innebär att samma myndighet skall fatta beslut i taxerings- ärenden och i ärenden om debitering av slutlig, kvarstående eller tillkommande skatt för år 1998 och tidigare års taxeringar. 8.5 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 11 kap. 5 § I paragrafen regleras vilka uppgifter som en faktura skall innehålla. I punkt 6 fanns rörande registreringsnumret tidigare en hänvisning till 14 kap. 24 §. När 14 kap. upphävdes slopades även hänvisningen. Genom det nu gjorda tillägget klargörs att det är registreringsnumret till mervärdesskatt som skall anges. Punkt 2 av övergångsbestämmelserna I punkten anges att mervärdesskattelagens bestämmelser skall tillämpas för periodiska sammanställningar som avser tid före utgången av år 1997. För tiden därefter gäller de nya bestämmelserna i skattebetalningslagen. 8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:356) om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Punkt 4 av anvisningarna till 49 § I punkten har en felaktig hänvisning till uppbördslagen (1953:272) rättats. 8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:524) om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) 7 § I punkt 1 har tagits in en bestämmelse om att registrering av delägare i enkla bolag och partrederier skall få ske i det centrala skatteregistret. I punkt 3 har SFS-numret till skattebetalningslagen tagits bort eftersom detta anges redan i punkt 2. 8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 70 § I paragrafen har en felaktig hänvisning till uppbördslagen rättats till. 8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 3 kap. 2 a § Ändringarna i tredje stycket är enbart av terminologisk art. I fjärde stycket har i förtydligande syfte angetts att det skall vara fråga om en F-skattsedel med villkor enligt 9 kap. 4 § skattebetalningslagen som skall ha åberopats för att ersättningen skall räknas som inkomst av annat förvärvsarbete. 13 kap. 3 § I paragrafen anges att 12 kap. 2 § andra stycket skall tillämpas enligt den lydelse stycket hade fram till den 1 januari 1998. Innebörden av detta är att de äldre föreskrifterna i nämnda lagrum fortfarande skall tillämpas såvitt avser år före år 1998 för vilka den försäkrade på grund av utebliven betalning av tilläggspensionsavgift inte tillgodoräknats pensionspoäng. Språket i paragrafen har vidare moderniserats. 14 kap. 3 § I paragrafen anges att 12 kap. 2 § andra stycket skall tillämpas enligt den lydelse stycket hade fram till den 1 januari 1998. De äldre föreskrifterna i nämnda lagrum skall fortfarande tillämpas såvitt avser år före år 1998 för vilka den försäkrade på grund av utebliven betalning av tilläggspensionsavgift inte tillgodoräknats pensions- poäng. Vidare har, i förtydligande syfte, den tillämpbara procentsatsen 30 upprepats. 15 kap. 1 § Ändringen i paragrafens första stycke är en följdändring. I paragrafens andra stycke anges att 12 kap. 2 § andra stycket skall tillämpas enligt den lydelse stycket hade fram till den 1 januari 1998. Innebörden av detta är att de äldre föreskrifterna i nämnda lagrum fortfarande skall tillämpas såvitt avser år före år 1998 för vilka den försäkrade på grund av utebliven betalning av tilläggspensionsavgift inte tillgodoräknats pensionspoäng. Punkt 8 av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Ändringen i andra stycket har gjorts på grund av att bestämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket har ändrats. Ändringen är en följdändring och innebär således inte någon ändring i sak. 8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott 4 § Ändringen har gjorts på grund av att bestämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket har ändrats. Ändringen är en följdändring och innebär således inte någon ändring i sak. 8.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring 4 kap. 5 § Ändringarna i andra stycket föranleds av att uppbördslagen ersatts av skattebetalningslagen och att skyldigheten att betala preliminär A- skatt ersatts av en skyldighet att vidkännas skatteavdrag för betalning av den preliminära skatten. 6 kap. 1 § Ändringen har gjorts på grund av att bestämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket har ändrats. Ändringen är en följdändring och innebär således inte någon ändring i sak. 8.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring 4 § I paragrafens första stycke anges att kravet för att vara försäkrad för delpension också är att den försäkrade från och med det år denne fyllt 45 år skall ha varit förvärvsverksam i sådan utsträckning att denne för minst tio år tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst för till- Läggspension. Kravet innebär således att pensionsgrundande inkomst skall ha fastställts för den försäkrade under minst tio år. Sådan inkomst fastställs om summan av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete överstiger det för det aktuella året gällande basbeloppet, oavsett om den försäkrade erlagt någon tilläggs- pensionsavgift eller inte. Andra stycket i paragrafen har därför tagits bort. 12 § I paragrafens andra stycke har en ändring gjorts på grund av att bestämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket har ändrats. Ändringen är en följdändring och innebär således inte någon ändring i sak. 8.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter 5 kap. 17 § I ett nytt andra stycke anges att beskattningsmyndigheten har rätt att fatta beslut om betalningsskyldighet för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen om handelsbolag och enkla bolag. Bestämmelsen har tagits in sedan Lagrådet ansett att det i skattebetalningslagen (1997:483) borde finnas en uttrycklig bestämmelse om vem som har rätt att ålägga en delägare i ett handelsbolag betalningsskyldighet. I skattebetalningslagen togs en sådan bestämmelse in i ny paragraf, 12 kap. 8 a §. En motsvarande bestämmelse bör införas även på punktskatteområdet. 8.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn 4 § Ändringen i andra stycket punkt 3 har gjorts på grund av att bestämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket har ändrats. Ändringen är en följdändring och innebär således inte någon ändring i sak. 8.15 Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550) 38 § I ett nytt andra stycke anges att tullmyndigheten har rätt att fatta beslut om betalningsskyldighet för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen om handelsbolag och enkla bolag. Bestämmelsen har tagits in sedan Lagrådet ansett att det i skattebetalningslagen (1997:483) borde finnas en uttrycklig bestämmelse om vem som har rätt att ålägga en delägare i ett handelsbolag betalningsskyldighet. I skattebetalnings- lagen togs en sådan bestämmelse in i en ny paragraf, 12 kap. 8 a §. En motsvarande bestämmelse bör införas även på tullområdet. LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-10-13 Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet Arne Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson. Enligt en lagrådsremiss den 25 september 1997 (Finansdeparte- mentet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 2. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m., 3. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, 4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 5. lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m., 6. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 7. lag om ändring i lagen (1997:356) om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 8. lag om ändring i lagen (1997:524) om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ingrid Engquist. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 1 kap. 4 § I tredje stycket räknas under olika punkter upp personer som skall likställas med skattskyldig. Uppräkningen utvidgas enligt förslaget med en ny punkt 5 avseende delägare i handelsbolag som enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL) har ålagts betalningsskyldighet för skatt. I författnings- kommentaren sägs att det rör sig om en ändring i förtydligande syfte och att det av bestämmelsen följer att beslut om betalningsskyldighet för bolagsmän i handelsbolag fattas av skattemyndigheten. Enligt 2 kap. 20 § HBL svarar bolagsmännen solidariskt för bolagets förpliktelser. Avsikten med den ifrågavarande föreskriften i skattebetalningslagen är tydligen att klargöra att skattemyndigheten har rätt att fastställa sådan betalningsskyldighet för bolagsmännen och därigenom tillskapa exekutionstitlar mot dem. Enligt Lagrådets mening kan lagändringen ifrågasättas från två utgångspunkter. För det första är det tveksamt i vad mån fråga är om ett förtydligande och inte en materiell ändring. – För det andra kan den åsyftade innebörden - dvs. att skattemyndigheten skall ha rätt att fastställa betalnings- skyldigheten – inte anses framgå av den föreslagna föreskriften. Frågan om skattemyndighet är behörig att fastställa betalnings- skyldighet enligt 2 kap. 20 § HBL vad gäller skatt har diskuterats sedan lång tid. Olika meningar har framförts bl.a. beroende på vilken typ av skatt det gällt. Vad beträffar källskatt och arbetsgivaravgifter har Regeringsrätten i rättsfallet RÅ 1990 ref. 50 funnit att skatte- myndigheten har behörighet att meddela fastställelsebeslut mot en bolagsman (se också RÅ 1981 Ba 3 och JO:s ämbetsberättelse 1982/83 s. 369-371). När det å andra sidan gäller mervärdesskatt har i olika sammanhang uttalats att skattemyndigheten saknar behörighet att fastställa en bolagsmans betalningsskyldighet och att detta i stället skall ske genom dom eller utslag i mål om betalningsföreläggande, på samma sätt som gäller beträffande civilrättsliga fordringar i allmänhet (se NJA 1994 s. 231 samt JK:s beslut den 1 augusti 1979, dnr 278-79- 40; jfr NJA 1976 s. 230). Det finns emellertid också uttalanden av motsatt innebörd (se SOU 1987:10 s. 321 f. och prop. 1995/96:170 s. 147). Mot denna bakgrund hade det enligt Lagrådets mening - oavsett vad som kan anses vara gällande rätt – varit värdefullt om förslaget, när nu frågan avses att slutligen regleras, belysts ytterligare bl.a. ge- nom en remissbehandling. Med hänsyn till att den föreslagna ord- ningen tillämpats i praktiken sedan länge beträffande källskatter och arbetsgivaravgifter vill Lagrådet dock inte motsätta sig att en lag- reglering nu sker i huvudsak enligt förslaget. Som Lagrådet tidigare anfört ger emellertid den föreslagna bestämmelsen inte något klart uttryck för vad som åsyftas. Om skattemyndighet skall ges rätt att besluta om betalningsskyldighet i förevarande fall bör en uttrycklig bestämmelse härom införas i lagen. 19 kap. 2 och 8 §§ I remissen föreslås att den nuvarande bestämmelsen i 8 § om en lägre räntenivå (basränta) avseende för sent betald skatt till den del skatten inte överstiger 10 000 kr skall upphöra att gälla. I stället införs i 2 § första stycket en regel av innebörd att kostnadsränta skall beräknas efter en räntesats motsvarande basräntan till den del den sammanlagda skatteskulden uppgår till högst 10 000 kr. Förslaget motiveras med att det i skattekontosystemet inte är möjligt att direkt avgöra vilka skatteskulder ett underskott består av. För att man inte skall tvingas att fördela ett underskott på flera skatter bör enligt författningskom- mentaren ett underskott behandlas på ett och samma sätt oberoende av hur det uppkommit. Lagrådet inser att svårigheter kan uppkomma när räntereglerna skall tillämpas på en skattskyldig vars underskott består av skatte- skulder för vilka gäller olika ränteberäkningsregler. Såvitt Lagrådet kan förstå innebär emellertid de föreslagna ändringarna en lösning på problemet endast i de fall då den sammanlagda skatteskulden un- derstiger 10 000 kr. Till den del skuldbeloppet överstiger 10 000 kr synes reglerna om ränteberäkning även framdeles förutsätta att under- skottet i förekommande fall kan fördelas på olika skatter. Tilläggas kan vidare att lagtexten inte ger klart besked om vilken av flera skatteskulder som skall omfattas av den förmånliga basräntan. Antag exempelvis att en fysisk person, som har en inte förfallen skatteskuld enligt 5 § på 45 000 kr, samtidigt har en förfallen skatte- skuld på 15 000 kr. För dessa skulder gäller tre olika räntenivåer. Det framgår inte hur förmånsbeloppet i 2 § första stycket skall fördelas mellan dessa skulder. Med hänsyn till att de föreslagna ändringarna synes underlätta tillämpningen i åtminstone en del fall vill Lagrådet inte motsätta sig att dessa genomförs. Den nya bestämmelsen i 2 § första stycket bör dock förtydligas. Lagrådet finner det vidare angeläget att ränte- beräkningsreglerna ses över med inriktning på att åstadkomma ett enklare system. Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. 3 § I första stycket föreskrivs för närvarande att förslag om ackord får antas, om det kan anses fördelaktigt för det allmänna. I lagråds- remissen föreslås det ytterligare villkoret för godkännande av ett ackordsförslag att annan åtgärd inte behövs från allmän synpunkt. Avsikten med detta tillägg är enligt författningskommentaren att göra det tydligt att det inte enbart handlar om en ekonomisk jämförelse mellan utfallet av ett ackord och utfallet av ett exekutivt förfarande. Som exempel på omständigheter som kan föranleda att ett ackords- förslag inte antas, trots att det är till fördel för det allmänna i snävt ekonomisk mening, nämns i lagrådsremissen att företagsledningen har förfarit brottsligt eller på annat sätt illojalt mot samhället, liksom att förutsättningar finns för att ådöma företagsledaren näringsförbud. Också andra omständigheter sägs kunna inverka på bedömningen, t.ex. att konkurrensförhållandena är sådana att det framstår som stötande att godta ackordsförslaget. Den nya bestämmelsen har utformats i överensstämmelse med ett förslag av Riksskatteverket, trots att detta förslag under remissbehand- lingen kritiserats från flera håll för att inte ge tillräcklig ledning för bedömningen om ett ackordsförslag skall antas eller ej. Att bestäm- melsen inte gavs en annan utformning motiverades med att denna utformning överensstämde med vad som gäller på andra rättsområden och fick anses lämplig även i detta sammanhang. Några exempel på förebilder i lagar på andra rättsområden lämnades dock inte. Lagrådet delar uppfattningen under remissbehandlingen att den nya bestämmelsen från lagteknisk synpunkt inte är tillfredsställande ut- formad. I stället för att återspegla syftet med bestämmelsen väcker det föreslagna tillägget bl.a. frågan vilka andra åtgärder än godkännande av ett ackordsförslag som "behövs" från allmän synpunkt. Bestämmelsens nuvarande lydelse ger enligt Lagrådets mening visst utrymme för tolkningen att det inte kan anses fördelaktigt för det allmänna att anta ett ackordsförslag, om denna lösning med hänsyn till att gäldenären har förfarit klandervärt eller av annan anledning framstår som stötande. För att denna innebörd skall komma till tydligare uttryck bör det framgå av lagtexten att det rör sig om dels en renodlat ekonomisk bedömning, dels en lämplighetsbedömning med hänsyn till gäldenärens personliga förhållanden och andra omstän- digheter. Med hänvisning till det anförda förordar Lagrådet att 3 § första stycket ges följande lydelse: "Förslag om ackord får antas, om det kan anses ekonomiskt fördelaktigt för det allmänna och det inte med hänsyn till gäldenärens personliga förhållanden eller av annan anledning framstår som olämpligt från allmän synpunkt." 4 § Enligt förslaget till ändring av paragrafen flyttas uppgiften att före- träda staten som borgenär vid skuldsanering enligt skuldsane- ringslagen (1994:334) från skattemyndigheten till kronofogde- myndigheten. Sistnämnda myndighet tilläggs borgenärsfunktionen också vid det i lagrådsremissen beskrivna första oreglerade steget av skuldsanering och får därvid möjlighet att under vissa förutsättningar helt eller delvis efterge statens fordran på skatt. Den föreslagna ordningen innebär, som framhålls i remissen, att kronofogdemyndigheten får dubbla roller vid skuldsanerings- förfarandet, nämligen dels som borgenärsföreträdare, dels som hand- läggande och beslutande myndighet. Vidare skall enligt förslaget statens borgenärsfunktioner delas upp på två myndigheter. Skatte- myndigheten skall sålunda i princip ha kvar borgenärsfunktionen bl.a. vid ackord (2 §). Överflyttningen till kronofogdemyndighet av borgenärsfunktionen vid skuldsanering motiveras med att den nuvar- ande ordningen med kronofogdemyndigheten som skuldsanerings- myndighet och skattemyndigheten som borgenärsföreträdare medfört åtskilligt dubbelarbete. De principiella betänkligheter som kan resas mot att kronofogde- myndigheten får en dubbelroll är enligt Lagrådets mening inte av den arten att Lagrådet har anledning att motsätta sig förslaget. Lagrådet har inte heller anledning att ifrågasätta att den föreslagna ordningen innebär en effektivitetsvinst vad gäller skuldsaneringsarbetet. Vad som möjligen kan diskuteras är om det är lämpligt att på föreslaget sätt dela upp statens borgenärsfunktioner på två myndigheter. Åtminstone i teorin kan beträffande en och samma gäldenär sam- tidigt uppkomma frågan om ackord eller skuldsanering skall tillämpas. Det är angeläget att utvecklingen på området följs så att åtgärder kan vidtas om den föreslagna ordningen visar sig ge upphov till problem i praktiken. 6 § Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av lagen. Av den allmänna motiveringen framgår att bemyndigandet ansetts nödvändigt bl.a. för att Riks- skatteverket skall kunna ange riktlinjer för när en skattemyndighet med stöd av 2 § andra stycket skall uppdra åt en kronofogdemyndighet att fatta beslut om att anta förslag till ackord. I remissen sägs inget om hur bemyndigandet förhåller sig till reg- lerna om normgivning i 8 kap. regeringsformen. Det framgår således inte om bemyndigandet tar sikte på materiella föreskrifter och – i så fall – hur delegeringens lagenlighet bedömts med hänsyn till reglerna i 8 kap. 3 och 7 §§ regeringsformen. Har avsikten emellertid varit att bemyndigandet skall avse endast verkställighetsföreskrifter eller andra föreskrifter som regeringen kan meddela med stöd av 8 kap. 13 § regeringsformen, kan det sättas i fråga om bemyndigandet är nöd- vändigt. Saken bör enligt Lagrådets mening klarläggas under det fortsatta lagstiftningsarbetet. Övriga lagförslag Förslagen lämnas utan erinran. Lagrådsremissens lagförslag 9 Lagtext 9.1 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) dels att 15 kap. 12 § skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 4 kap. 5 och 7 §§, 5 kap. 2, 7 och 9 §§, 10 kap. 30 §, 11 kap. 13 §, 16 kap. 4 och 6 §§ och 19 kap. 2 och 8 §§ samt rubriken närmast före 11 kap. 13 § och punkterna 1, 4, 5 och 8 av övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av 1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324), 2. avgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, 3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, 4. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), 5. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 6. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt eller avgift som avses i 1–5 samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), och 7. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1–6. Lagen gäller inte när skatt enligt mervärdesskattelagen skall tas ut för varor vid import. I sådant fall gäller tullagen (1994:1550). 4 § Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även 1. avgift och avgiftsskyldig, 2. belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning för betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den som är skyldig att göra sådant avdrag, samt 3. skattetillägg, förseningsavgift och ränta och den som är skyldig att betala skattetillägg, avgift eller ränta. Med skatt likställs 1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, och 2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skattemyndigheten. Med skattskyldig likställs 1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i 1 §, 2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200), 3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F-skattsedel enligt 4 kap. 7 eller 8 §, och 4. den som skattemyndigheten enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall svara för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksamhet som bedrivs genom enkelt bolag eller part- rederi. 3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F-skattsedel enligt 4 kap. 7 eller 8 §, 4. den som skattemyndigheten enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall svara för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksamhet som bedrivs genom enkelt bolag eller part- rederi, och 5. delägare i handelsbolag som enligt 2 kap. 20 § lagen om handelsbolag och enkla bolag har ålagts betalningsskyldighet för skatt. 4 kap. 5 § Särskild A-skatt betalas av den skattskyldige efter beslut av skattemyndigheten. Sådant beslut får meddelas endast beträffande den som inte har fått en F- skattsedel och tillämpas endast beträffande sådan ersättning för vilken det inte skall göras skatteavdrag enligt 5 kap. Särskild A-skatt betalas av den skattskyldige efter beslut av skattemyndigheten. Sådant beslut får meddelas endast beräffande den som inte har fått en F- skattsedel. Beslut om särskild A-skatt får meddelas under förutsättning att överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre än om endast skatteavdrag görs. 7 § En F-skattsedel skall, om inte annat följer av 8, 10 eller 11 §, efter ansökan utfärdas för den som bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet här i landet. En F-skattsedel skall, om inte annat följer av 8, 10 eller 11 §, efter ansökan utfärdas för den som bedriver eller uppger sig ha för avsikt att bedriva närings- verksamhet här i landet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. 5 kap. 2 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 3-5 §§, göras från kontant ersättning för arbete. Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 3-5 §§, göras från kontant ersättning för arbete eller från annan kontant ersättning som betalas ut med anledning av tjänsten. Med ersättning för arbete likställs i denna lag 1. pension, 2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar, 3. sådan ersättning vid sjukdom eller olycksfall som avses i 32 § 1 mom. första stycket e och g kommunalskattelagen (1928:370) samt ersättning som avses i tredje stycket samma moment, 4. sjukpenning och annan ersättning som avses i punkt 11 av anvisningarna till 22 § och punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen, 5. ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i näringsverksamhet, 6. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan liknande periodisk utbetalning för vilken givaren enligt 23 § kommunalskattelagen är berättigad till avdrag, och 7. behållning på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1 mom. första stycket j kommunalskattelagen på grund av att pensionssparavtalet har upphört att gälla eller att behållningen tagits i anspråk vid utmätning, konkurs eller ackord. 7 § Om den som tar emot ersättning för ett utfört arbete har en F- skattsedel utan villkor enligt 4 kap. 9 § eller åberopar en F- skattsedel med sådant villkor trots att det är uppenbart att arbetet har utförts under sådana förhållanden att den som utfört arbetet är att anse som anställd hos den som betalar ut ersättningen för arbetet, skall utbetalaren skriftligen anmäla detta till skattemyndigheten. Om den som tar emot ersättning för ett utfört arbete har eller åberopar en F-skattsedel utan villkor enligt 4 kap. 9 § eller åberopar en F-skattsedel med sådant villkor trots att det är uppenbart att arbetet har utförts under sådana förhållanden att den som utfört arbetet är att anse som anställd hos den som betalar ut ersättningen för arbetet, skall utbetalaren skriftligen anmäla detta till skattemyndigheten. 9 § Skatteavdrag skall inte göras från 1. ränta på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor, 2. ränta eller utdelning till juridiska personer, med undantag för svenska dödsbon, 3. ränta eller utdelning till fysiska personer som inte är bosatta i Sverige, 4. ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt undantagen från beskattning i Sverige, 5. ränta på ett förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan är mindre än 1 000 kronor, 6. ränta på ett konto för klientmedel, 7. ränta som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om det är okänt för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och utbetalaren därför skall redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 3 kap. 22 § sista stycket lagen om själv- deklaration och kontrollupp- gifter, eller 7. ränta som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om det är okänt för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och utbetalaren därför skall redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 3 kap. 22 § sjätte stycket lagen om själv- deklaration och kontrollupp- gifter, eller 8. ränta eller utdelning som ett utländskt företag skall lämna kontrolluppgift för enligt 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. 10 kap. 30 § Den som är skattskyldig för import av varor skall redovisa den utgående skatten för importen på det sätt som gäller för tull. Utgående skatt som avser sådana gemenskapsinterna förvärv som anges i 1 kap. 1 § första stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200) skall redovisas särskilt. 11 kap. För hög F - s k a t t e l l e r s ä r s k i l d A - s k a t t För hög p r e l i m i n ä r s k a t t 13 § Om debiterad F-skatt eller särskild A-skatt överstiger den slutliga skatten, skall den preliminära skatten sättas ned med mellanskillnaden. Om debiterad preliminär skatt tillsammans med andra belopp som skall tillgodoräknas den skattskyldige enligt 14 § andra stycket 1 överstiger den slutliga skatten, med tillägg enligt 14 § andra stycket 2, skall den debiterade preliminära skatten sättas ned med mellanskillnaden. 16 kap. 4 § Avdragen skatt, arbetsgivar- avgifter och mervärdesskatt som har redovisats i en skatte- deklaration skall ha betalats senast samma dag som deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten enligt 10 kap. 18, 19 eller 22 §. Avdragen skatt, arbetsgivar- avgifter och mervärdesskatt som skall redovisas i en skatte- deklaration skall ha betalats senast samma dag som deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten enligt 10 kap. 18, 19 eller 22 §. Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha betalat avdragen skatt och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en skattedeklaration, senast den 12, i januari senast den 17, i månaden efter redovisningsperioden. Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration enligt 10 kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten. 6 § Skatt som skall betalas enligt ett grundläggande beslut om slutlig skatt skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 90 dagar har gått från beslutsdagen. Skatt som har bestämts genom omprövningsbeslut eller beslut om debiteringsåtgärd enligt 11 kap. 20 § eller till följd av domstols beslut skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från beslutsdagen. Slutlig skatt behöver dock inte betalas före den tidpunkt som anges i första stycket. Skatt som har bestämts genom omprövningsbeslut eller beslut om debiteringsåtgärd enligt 11 kap. 20 § skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från beslutsdagen. Detsamma gäller beslut om skattetillägg och förseningsavgift samt skattemyndighetens beslut om ansvar enligt 12 kap. och om ansvar för bolagsman i handelsbolag. Slutlig skatt behöver dock inte betalas före den tidpunkt som anges i första stycket. Med förfallodag enligt första och andra styckena avses den 17 och 26 januari, den 12, 17 och 26 augusti, den 12 och 27 december samt den 12 och 26 i övriga månader. Skattemyndigheten får besluta att betalning skall ske en annan dag än som anges i första och andra styckena, om det finns särskilda skäl. 19 kap. 2 § Ränteberäkningen skall grundas på den sammanlagda skatteskuld eller skattefordran enligt denna lag som den skattskyldige har varje dag. Ränteberäkningen skall grundas på den sammanlagda skatteskuld eller skattefordran enligt denna lag som den skattskyldige har varje dag. Till den del den sammanlagda skatteskulden inte överstiger 10 000 kronor beräknas kostnadsränta efter en räntesats som motsvarar basräntan. Till den del skatteskulden gäller skatt som avses i 4, 5 eller 7 § beräknas kostnadsränta inte för tiden från och med den 13 februari till och med den 3 maj taxeringsåret på belopp upp till och med 20 000 kronor. 8 § Om betalning inte sker i rätt tid, skall ränta, för tid efter den dag skatten senast skulle ha betalats till dess ränta skall beräknas enligt 9 §, beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter. Till den del skatten inte överstiger 10 000 kronor skall dock ränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan. Om betalning inte sker i rätt tid, skall ränta, för tid efter den dag skatten senast skulle ha betalats till dess ränta skall beräknas enligt 9 §, beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter. _______________ _______________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Lagen tillämpas första gången när det gäller a) F-skatt och särskild A-skatt: på skatt som avser inkomståret 1998, b) skatt som skall redovisas i en skattedeklaration: på skatt som avser redovisningssperioden januari 1998, c) annan skatt: på skatt som avser det beskattningsår som gått ut närmast före den 1 januari 1999. c) annan skatt: på skatt som avser det beskattningsår som gått ut närmast före den 1 januari 1999, d) uppgiftsskyldighet enligt 10 kap. 33 §: uppgifter som avser första kalenderkvartalet 1998. 4. En skattskyldig som för tidigare år eller redovisningsperioder står i skuld för skatt som uppbärs enligt uppbördslagen, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller mervärdes- skattelagen (1994:200) har vid återbetalning enligt 18 kap. 1-4 §§ i den nya lagen rätt att få tillbaka bara vad som överstiger skulden samt ränta och avgift som är hänförlig till skulden. 4. Vid tillämpningen av bestämmelserna om återkallelse av en F-skattsedel i 4 kap. 13 § 5 skall hänsyn tas också till brister i redovisning eller betalning av skatt eller avgift som uppbärs enligt uppbördslagen, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller enligt mervärdesskattelagen (1994:200). En skattskyldig som för tidigare år eller redovisningsperioder står i skuld för skatt eller avgift som uppbärs enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller mervärdesskattelagen har vid återbetalning enligt 18 kap. 1–4 §§ i den nya lagen rätt att få tillbaka bara vad som överstiger skulden samt ränta och avgift som är hänförlig till skulden. 5. Vid utgången av oktober 1997 upphör följande lagar att gälla: a) uppbördslagen, som dock, om inte annat följer av 7 eller 8, fortfarande skall tillämpas i fråga om preliminär skatt för tid före den 1 januari 1998 samt slutlig, kvarstående och tillkommande skatt avseende 1998 eller tidigare års taxeringar samt avgift eller ränta på sådan skatt, och b) lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, som dock, om inte annat följer av 8, fortfarande skall tillämpas i fråga om arbetsgivaravgifter för utgiftsåret 1997 och tidigare år samt avgift eller ränta på dessa. Detsamma gäller Riksskatte- verkets föreskrift (RSFS 1982:4) om länsstyrelses inventering hos kronofogdemyndighet. 8. Vid tillämpning av bestämmelserna om begränsning av rätten till återbetalning i 68 § 5 mom. uppbördslagen och 25 § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall hänsyn tas också till skyldighet att betala skatt enligt den nya lagen. 8. Bestämmelserna om beslutande myndighet i 2 kap. 1– 3 §§ i den nya lagen tillämpas från och med den 1 januari 1998 även i fråga om beslut avseende arbetsgivare enligt uppbörds- lagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Vid tillämpningen av bestäm- melserna om begränsning av rätten till återbetalning i 68 § 5 mom. uppbördslagen och 25 § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall hänsyn tas också till skyldighet att betala skatt enligt den nya lagen. ______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 9.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1997:517) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om avgiftstillägg för utgiftsåret 1997 och tidigare år. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om fordringar på slutlig skatt enligt uppbördslagen (1953:272) och avgift som uppbärs enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt för avgiftstillägg för utgiftsåret 1997 och tidigare år. ________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 9.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § 2 Riksförsäkringsverket skall varje år överföra 1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande, 2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som er- läggs av andra arbetsgivare än som har nämnts under 1, såvitt de avser månad med ett avgiftsunderlag som överstiger 20 gånger det basbelopp som gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt 2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som er- läggs av andra arbetsgivare än som har nämnts under 1, såvitt de avser ett avgiftsunderlag som per år överstiger 240 gånger det basbelopp som gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt 3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspensionsavgifter, 4. till första–tredje fond- styrelsernas förvaltning pen- sionsavgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egen- avgifter och enligt lagen om sjömansskatt (1958:295) för- delade på respektive fondstyrelse med en andel som motsvarar den andel av tilläggs- pensionsavgifterna som förs till var och en av fondstyrelserna. 4. till första–tredje fond- styrelsernas förvaltning pen- sionsavgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egen- avgifter fördelade på respektive fondstyrelse med en andel som motsvarar den andel av tilläggs- pensionsavgifterna som förs till var och en av fondstyrelserna. Vad som sägs i första stycket 1-4 gäller med den begränsning som följer av bestämmelserna i 26 § om fjärde och femte fondstyrelsernas rätt att rekvirera medel hos Riksförsäkringsverket. Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar. _________________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2. Äldre föreskrifter i 2 § första stycket 2 gäller fortfarande för avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet. 3. Äldre föreskrifter i 2 § första stycket 4 gäller fortfarande i fråga om penningmedel som förts till Allmänna pensionsfonden enligt 3 § lagen (1958:295) om sjömansskatt. 9.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324) att punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1997:494) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3. De nya föreskrifterna i 2 kap. 2 § tillämpas från och med den 1 januari 1998. 3. De nya föreskrifterna i 2 kap. 2 § tillämpas från och med den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter skall dock tillämpas i fråga om 1998 och tidigare års taxeringar. _______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 9.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. dels att 2 - 5 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 och 7 §§, och närmast före 1 § en ny rubrik med lydelsen ”Inledande bestämmelse” samt närmast före 2, 4 och 6 §§ nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Ackord 2 § Beslut om att anta förslag om ackord eller godta förslag om frivillig skuldsanering fattas av skattemyndigheten i det län där gäldenärens hemortskommun är belägen. Om gäldenären saknar hemortskommun i landet fattas beslutet av Skattemyndigheten i Stockholms län. Beslut om att anta förslag om ackord fattas av den skatte- myndighet som är behörig enligt 2 kap. 1-3 och 5 §§ skatte- betalningslagen (1997:483). Den skattemyndighet som anges i första stycket får uppdra åt en kronofogdemyndighet att fatta beslut om att anta förslag om ackord. 3 § Förslag om ackord får antas om det kan anses fördelaktigt för det allmänna. Förslag om ackord får antas om det kan anses fördelaktigt för det allmänna och om annan åtgärd inte behövs från allmän synpunkt. Ackordsförslag som inte framställts i konkurs eller enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion får antas endast om övriga borgenärer som ackordet angår godkänner det. Förslag om frivillig skuld- sanering får godtas om förutsättningarna för skuld- sanering enligt skuldsanerings- lagen (1994:334) är uppfyllda. Skuldsanering 4 § I ett ärende om ackord skall kronofogdemyndigheten beredas tillfälle att yttra sig, om det inte kan anses obehövligt. Beslut om nedsättning av fordran och beslut om att godta förslag om frivillig skuldsanering fattas av kronofogdemyndigheten i den region där gäldenärens hemortskommun är belägen. Om gäldenären saknar hemorts- kommun i landet fattas beslutet av Kronofogdemyndigheten i Stockholm. 5 § Beslut enligt denna lag får inte överklagas. Beslut om nedsättning av fordran får fattas och förslag om frivillig skuldsanering får godtas om förutsättningarna för skuldsanering enligt skuld- saneringslagen (1994:334) är uppfyllda. Beslut om nedsättning av fordran får dock fattas endast om de övriga borgenärer som skuldsaneringen angår gör motsvarande eftergift. Övriga bestämmelser 6 § De föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 7 § Beslut enligt denna lag får inte överklagas. _______________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ackordsförslag som har framställts och ansökan om frivillig skuldsanering som har gjorts före ikraftträdandet. 9.6 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § mervärdesskattelagen (1994:200) och punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1997:502) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 5 §1 En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som anges i 2 § 1 eller 2 och 2 a § innehålla uppgift om 1. ersättningen, 2. skattens belopp för varje skattesats, 3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras, 4. transaktionens art, 5. platsen för varans mottagande, 6. den skattskyldiges registreringsnummer eller, då den skattskyldige inte är registrerad, hans person- eller organisationsnummer om det finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift, och 6. den skattskyldiges registreringsnummer till mer- värdesskatt eller, då den skattskyldige inte är registrerad, hans person- eller organisations- nummer om det finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift, och 7. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldigheten och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning. En faktura eller jämförlig handling som utfärdas enligt 2 § 3 skall innehålla uppgift om den utgående skatt som säljaren har redovisat eller skall redovisa för gjorda skattepliktiga uttag av tjänster på fastigheten. Handlingen skall dessutom innehålla de uppgifter som anges i första stycket 3, 4, 6 och 7. Bestämmelserna i första stycket 3-5 får frångås då fråga är om en faktura eller jämförlig handling som upptar endast ett mindre belopp. ______________ ______________ 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om redo- visningsperioder som gått till ända senast vid utgången av 1997. Detsamma gäller för redovisningsperiod som på grund av bestämmelserna i 14 kap. 8 § tredje stycket slutar under januari 1998. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om redo- visningsperioder som gått till ända senast vid utgången av 1997 och för periodiska sammanställningar som avser tid före utgången av 1997. Detsamma gäller för redo- visningsperiod som på grund av bestämmelserna i 14 kap. 8 § tredje stycket slutar under januari 1998. ______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. 9.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:356) om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse enligt lagen (1997:356) om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anvisningar till 49 § 4. Riksskatteverket skall årligen lämna besked beträffande de fartyg ombord på vilka de anställda skall få sjöinkomst- avdrag enligt 49 § och skattereduktion enligt 2 § 4 mom. andra - fjärde styckena uppbördslagen (1953:272) samt beträffande vilket fartområde som fartyget går i (klassificering). Därvid skall ett fartyg anses gå i fjärrfart, om det huvudsakligen går i sådan fart. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas. 4. Riksskatteverket skall årligen lämna besked beträffande de fartyg ombord på vilka de anställda skall få sjöinkomst- avdrag enligt 49 § och skattereduktion enligt 11 kap. 11 § andra och tredje styckena skattebetalningslagen (1997:483) samt beträffande vilket fartområde som fartyget går i (klassificering). Därvid skall ett fartyg anses gå i fjärrfart, om det huvudsakligen går i sådan fart. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas. En redare skall före den 1 oktober varje år till Riksskatteverket lämna uppgift för nästkommande år om sådana svenska handelsfartyg som avses i punkt 1 anvisningarna rörande 1) storleken av fartyg som redaren skall använda i sin näringsverksamhet, 2) den fart som fartygen är avsedda att användas i, och 3) entreprenör som redaren anlitar för sin verksamhet ombord samt 4) övriga förhållanden som kan vara av betydelse för Riksskatteverket vid handläggning av ärenden om klassificering. Inträffar ändring i förhållande om vilken uppgift lämnats, är redaren skyldig att snarast anmäla detta till Riksskatteverket. 9.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:524) om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)1 i paragrafens lydelse enligt lagen (1997:524) om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmans- företag, företag som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgift om företagsledare i dessa företag. 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmans- företag, företag som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi. 2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts. 3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av F- skattsedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483), lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskatte- lagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av F- skattsedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter. 4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. 5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. 6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskatt- ningen. 7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2–4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. 8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen. 9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos krono- fogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedels- försändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal- skattelagen (1928:370). 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen. 25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion. 26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. 27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknads- politiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för utbetalningen. 28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som uppgifterna avser. 29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av lönesumma samt om sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 1997 Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Freivalds, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Östros Regeringen beslutar proposition 1997/98:33 Utfärdande av F- skattsedel, m.m. 1 Lagen omtryckt 1991:1857. 2 Senaste lydelse 1994:1749. 1 Senaste lydelse 1997:502. 1 Lagen omtryckt 1983:143. 1 Senaste lydelse 1996:253. 1 Lagen omtryckt 1982:120. 2 Senaste lydelse 1996:1213. 3 Senaste lydelse 1974:784. 4 Senaste lydelse 1988:881. 5 Senaste lydelse 1981:692. 1 Senaste lydelse 1988:884. 1 Lagen omtryckt 1993:357. 2 Senaste lydelse 1996:1064. 3 Senaste lydelse 1988:882. 1 Senaste lydelse 1981:695. 2 Senaste lydelse 1994:742. 1 Senaste lydelse 1997:492. 1 Senaste lydelse 1997:505. 1 Lagen omtryckt 1991:1857. 2 Senaste lydelse 1994:1749. Senaste lydelse 1994:345. Senaste lydelse 1996:779. 1 Senaste lydelse 1997:502. 1 Lagen omtryckt 1983:143. Prop. 1997/98:33 76 1