Post 6287 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1996/97:144 ·
Hämta Doc ·
Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Slovenien
Ansvarig myndighet: Utrikesdepartementet
Dokument: Prop. 144
Regeringens proposition
1996/97:144
Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna
och deras medlemsstater och Slovenien
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 6 mars 1997
Lena Hjelm-Wallén
Pierre Schori
(Utrikesdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om upprättandet
av en associering mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras
medlemsstater å ena sidan och Republiken Slovenien å andra sidan (ett s.k.
Europaavtal).
I avtalet konstateras att Sloveniens slutmål är att bli medlem i
Europeiska unionen (EU) och att en associering genom detta avtal enligt
parternas mening kommer att hjälpa Slovenien att nå detta mål.
Associeringens mål är bl.a. att skapa ett ramverk för den politiska
dialogen och för Sloveniens gradvisa integration med EU samt att främja
en utökad handel och harmoniska ekonomiska förbindelser. Ett viktigt
element i denna process är det interimsavtal om handel och
handelsrelaterade frågor mellan EG och Slovenien som trädde i kraft i
februari 1997. Europaavtalet lägger också grunden till finansiellt, kulturellt
och socialt samarbete samt samarbete för att förhindra brottslig
verksamhet, liksom för gemenskapens bistånd till Slovenien.
Genom avtalet inrättas vissa gemensamma organ som skall övervaka
avtalets tillämpning.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Ärendet och dess beredning 3
3 Bakgrund 3
4 Utvecklingen i Slovenien 4
5 Sverige och Slovenien 5
6 Avtalets innehåll 5
6.1 Ingressen 5
6.2 Syftet 6
6.3 Allmänna principer 6
6.4 Politisk dialog 6
6.5 Fri rörlighet för varor 7
6.6 Arbetstagares rörlighet, etablering och tillhandahållande av
tjänster 9
6.7 Betalningar, kapital, konkurrensbestämmelser och andra
ekonomiska bestämmelser samt tillnärmning av lagar 10
6.8 Ekonomiskt samarbete 11
6.9 Förhindrande av olaglig verksamhet 12
6.10 Kulturellt samarbete 12
6.11 Ekonomiskt samarbete 13
6.12 Bestämmelser om Osimoavtalen och om ekonomiskt
samarbete mellan Slovenien och Italien 13
6.13 Institutionella och allmänna bestämmelser samt
slutbestämmelser 14
7 Godkännande av avtalet 15
Bilaga Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater å ena sidan och Slovenien å andra sidan 16
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997 434
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, som handlar inom
ramen för Europeiska unionen, å ena sidan och Republiken Slovenien å
andra sidan.
2 Ärendet och dess beredning
Efter förberedande kontakter i december 1994 inledde kommissionen
förhandlingar med Slovenien i mars 1995 om ett Europaavtal mellan
Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och
Republiken Slovenien å den andra. Sverige har under förhandlingarna
inhämtat synpunkter från den närmast berörda myndigheten
Kommerskollegium. Europaavtalet undertecknades den 10 juni 1996.
Innan avtalet kan träda i kraft skall det godkännas av parterna.
Avtalet i svensk text fogas som bilaga till propositionen.
3 Bakgrund
Berlinmurens fall och enandet av de två tyska staterna, det kalla krigets
slut och Sovjetunionens upplösning innebar att det framstod som möjligt
att förverkliga visionen av en europeisk union som omfattade
demokratiska stater i hela Europa. För dåvarande EG:s medlemsländer
blev det ett första rangens intresse att stärka stabiliteten och freden i
Europa genom att främja de central- och östeuropeiska staternas
integration med en europeisk gemenskap. Dessa stater gjorde också
mycket tidigt klart att medlemskap i dåvarande EG var ett av de främsta
politiska målen.
Ett första steg var att EG år 1990 erbjöd länderna i Central- och
Östeuropa att ingå traditionella handels- och samarbetsavtal med
gemenskapen, s.k. första generationens avtal. År 1990 upprättades också
ett särskilt program för tekniskt bistånd för Polen och Ungern, PHARE-
programmet. Detta kom sedan att successivt utvidgas till övriga Central-
och Östeuropa. Nu omfattar PHARE-programmet 13 länder, inklusive de
baltiska staterna, Albanien, Bosnien-Herzegovina och Makedonien.
Den politiska utvecklingen gjorde snabbt förstagenerationsavtalen
föråldrade genom att gemenskapen måste vidta mer långtgående åtgärder.
Utöver krav på mer omfattande frihandelsavtal förelåg också önskemål av
inte minst säkerhetspolitiska skäl från länderna i Central- och Östeuropa
om en formell politisk dialog med gemenskapen.
Mot denna bakgrund fick kommissionen år 1990 ett mandat att inleda
förhandlingar med Polen, Ungern och dåvarande Tjeckoslovakien (fr.o.m.
år 1993 Tjeckien och Slovakien) om associeringsavtal, s.k. Europaavtal.
Mandatet utvidgades senare till att omfatta övriga Central- och Östeuropa.
Europaavtalen med Bulgarien, Polen, Rumänien Slovakien Tjeckien och
Ungern har nu trätt i kraft och Europaavtal med Estland, Lettland, Litauen
och Slovenien är under godkännande av parterna.
För Slovenien är Europaavtalet av mycket stor betydelse både politiskt
och ekonomiskt. Det är ett avgörande steg mot en integration med den
västeuropeiska gemenskapen. Syftet med avtalet är Sloveniens
medlemskap i Europeiska unionen (EU). Slovenien ansökte år 1996 om
medlemskap i EU.
Avtalet innebär också att Slovenien omfattas av den särskilda
förmedlemskapsstrategi som Europeiska rådet antog i Essen i december
1994. Strategin omfattar bl.a. deltagande vid sidan av ministerrådsmöten
(den strukturerade dialogen) samt bistånd till medlemskapsförberedelser
och till EU-anpassning. Särskilt viktig är anpassningen till gemenskapens
inre marknad, för vilken kommissionen har utarbetat en vitbok där
färdriktningen för kandidatländernas anpassningsarbete är angiven.
4 Utvecklingen i Slovenien
I december 1990 hölls en folkomröstning i Slovenien om självständighet.
Nästan nittio procent röstade för detta och ett halvår senare, den 25 juni 1991,
utropade landet sin självständighet. Två dagar senare angreps Slovenien av
den jugoslaviska armén. Efter starkt slovenskt motstånd upphörde
stridshandlingarna efter mindre än två veckor.
Slovenien brukar föras fram som exempel på ett land som framgångsrikt
genomfört en ekonomisk övergångspolitik. Landet har i dag en
bruttonationalprodukt per capita som placerar Slovenien bland de främsta
kandidatländerna. Tillväxten har varit hög men mattats av något under de
senaste två åren.
Slovenien har hållit parlamentsval två gånger och presidentval en gång.
Landets regering har uttalat en klar målsättning att integreras i den
västeuropeiska värdegemenskapen. Den reformpolitik som genomförs
präglas av marknadsekonomi, demokrati och respekt för mänskliga
rättigheter.
Regeringen har förutom medlemskap i EU uttalat önskemål om att bli
medlem i Nato.
5 Sverige och Slovenien
Sverige upprättade diplomatiska förbindelser med Slovenien i mitten av
januari 1992, samtidigt med dåvarande EG:s medlemsstater. De bilaterala
förbindelserna mellan Sverige och Slovenien är goda.
Sveriges handel med Slovenien är mycket blygsam än så länge. Fram
till år 1994 hade Sverige handelsunderskott, men sedan har den svenska
exporten till Slovenien ökat kraftigt. År 1996 uppgick exporten till 660
miljoner kronor och importen till 393 miljoner kronor, vilket ger ett
handelsöverskott på 267 miljoner kronor. Sverige säljer främst
verkstadsprodukter och pappersmassa och importerar främst
hushållsmaskiner, möbler och sängkläder.
6 Avtalets innehåll
Genom Europaavtalet upprättas en associering mellan de europeiska
gemenskaperna och deras medlemsländer å ena sidan och Slovenien å
andra sidan. Avtalet innehåller bestämmelser om samarbete på en rad
områden, bl.a. politik, ekonomi och handel.
Europaavtalet omfattar sammanlagt 132 artiklar, 13 bilagor och sex
protokoll. Bilagorna och protokollen utgör en integrerad del av avtalet. I
slutakten anges att parterna har godkänt 21 gemensamma förklaringar och
beaktat en ensidig förklaring av Frankrikes regering och en ensidig
förklaring av Sloveniens regering.
6.1 Ingressen
I avtalets ingress hänvisas bl.a. till de band som redan finns mellan
parterna och de värderingar som de delar. Vidare erinras om avtalets
betydelse för att stärka dessa band, vilket skulle göra det möjligt för
Slovenien att delta i den europeiska integrationsprocessen. Vidare åtar sig
parterna att helt genomföra den europeiska säkerhetskonferensens
principer. Man önskar upprätta en regelbunden politisk dialog. Parterna
åtar sig att bedriva frihandel grundad på principerna i det allmänna tull-
och handelsavtalet (GATT) och världshandelsorganisationen WTO.
Sloveniens slutmål är att bli medlem i EU.
6.2 Syftet
Artikel 1
Genom avtalet upprättas en associering mellan EG och deras
medlemsstater å ena sidan och Slovenien å den andra. Dess syfte är att
skapa ett ramverk för den politiska dialogen mellan parterna, främja
handeln och de ekonomiska förbindelserna, upprätta ett frihandelsområde,
stödja Sloveniens ansträngningar att utveckla sin ekonomi samt skapa ett
ramverk för dess gradvisa integration med EU.
6.3 Allmänna principer
Artiklarna 2 och 3
Respekten för demokratiska principer och mänskliga rättigheter liksom
marknadsekonomiska principer skall utgöra väsentliga beståndsdelar i
avtalet.
Avtalet omfattar en övergångsperiod på högst sex år uppdelad i en
etapp på fyra år och en på två. Ett associeringsråd skall regelbundet
granska tillämpningen av avtalet och Sloveniens genomförande av de
ekonomiska reformerna.
6.4 Politisk dialog
Artiklarna 4-7
Den politiska dialogen skall främja Sloveniens fullständiga integration
med de demokratiska nationernas gemenskap och gradvisa närmande till
EU, ett bättre samarbete inom områden som omfattas av EU:s
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt en gemensam syn på
säkerheten och stabiliteten i Europa. Dialogen skall föras i följande fora:
på ministernivå i associeringsrådet, på parlamentarisk nivå i den
parlamentariska associeringskommittén, vid möten mellan högre
tjänstemän, genom diplomatiska kanaler och genom sådana möten som
regelbundet informerar om den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken.
6.5 Fri rörlighet för varor
Artikel 8
Ett frihandelsområde mellan gemenskapen och Slovenien upprättas under
en övergångsperiod på sex år räknat från det datum avtalet träder i kraft.
Industriprodukter
Artiklarna 9-18
Alla industriprodukter, utom de som anges i bilaga I till avtalet, omfattas
av avtalet. När avtalet träder i kraft avskaffar gemenskapen importtullar,
kvantitativa restriktioner och åtgärder med motsvarande verkan för
industriprodukter med ursprung i Slovenien med undantag för dem som
anges i bilaga II till avtalet och protokoll 1 (teko) och 2 (stål).
När avtalet träder i kraft avskaffar Slovenien å sin sida importtullarna
för industriprodukter med ursprung i gemenskapen med undantag för dem
som anges i bilagorna III och IV till avtalet. För bilaga III skall tullarna
vara avskaffade den 1 januari 2000 och för bilaga IV den 1 januari 2001.
Kvantitativa restriktioner och åtgärder med motsvarande verkan avskaffas
när avtalet träder i kraft.
För varorna i bilaga II till avtalet sker avvecklingen inom ramen för
årliga tulltak och denna skall vara avslutad den 1 januari 2000. I protokoll
1 regleras närmare handeln med tekovaror. I protokoll 2 regleras handeln
med stålvaror, i protokoll 3 regleras handeln med bearbetade
jordbruksprodukter och i protokoll 4 definieras ursprungsreglerna. I
protokoll 5 regleras tullsamarbetet mellan parterna.
Samarbetet inom tullens område skall i huvudsak ske inom ramen för
det protokoll om tullsamarbete som ingår i avtalet. I protokollet förbinder
sig parterna att ge varandra administrativt bistånd för att förebygga,
upptäcka och utreda överträdelser av denna tullagstiftningen vad gäller
import, export och transitering av varor. Biståndet kan ges efter begäran
och omfattar överlämnande av information. Biståndet omfattar dessutom
övervakning av fysiska och juridiska personer, varurörelser och varulager,
samt transportmedel. Information om misstänkt illegal verksamhet, nya
medel och metoder samt varuslag som är kända som föremål för
smuggling skall däremot lämnas på eget initiativ. Protokollet kompletterar
och skall inte hindra tillämpningen av eventuella andra mellan parterna
ingångna tullsamarbetsavtal.
Parterna förklarar sig villiga att sänka sina tullar i snabbare takt om den
ekonomiska situationen tillåter detta.
Jordbruk och fiske
Artiklarna 19-24
När avtalet har trätt i kraft avskaffas alla kvantitativa restriktioner på
jordbruksvaror mellan parterna. I bilagorna VI och VIII till avtalet
redovisas de koncessioner för jordbruksprodukter som gemenskapen och
Slovenien beviljar varandra. I bilagorna VIa respektive VIIa till avtalet
återfinns gemenskapens och Sloveniens koncessioner på fiskeområdet.
Parterna åtar sig att undersöka möjligheterna att bevilja varandra
ytterligare koncessioner. Enligt avtalet ges parterna en möjlighet att vidta
de åtgärder som de bedömer nödvändiga om handeln orsakar allvarliga
störningar på den egna marknaden.
Gemensamma bestämmelser
Artiklarna 25-37
När avtalet har trätt i kraft får i handeln mellan gemenskapen och
Slovenien inga nya import- eller exporttullar, eller kvantitativa import-
eller exportrestriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan införas. Ej
heller får befintliga tullar höjas respektive befintliga åtgärder göras mer
restriktiva. Parterna förbinder sig att inte vidta någon åtgärd av intern
fiskal natur som innebär att varor med ursprung på ena partens område
diskrimineras i förhållande till liknande produkter i den andra partens
territorium.
Associeringsavtalet hindrar inte parterna från att upprätta tullunioner,
frihandelsavtal eller ordningar för gränshandel utom när de ändrar den
handelsregim som fastställs i detta avtal. Samråd skall äga rum i
associeringsrådet i dessa frågor, särskilt om ett tredje land ansluter sig till
gemenskapen.
Skyddsåtgärder m.m.
Slovenien får under en begränsad tid om fem år vidta undantagsåtgärder i
form av höjda tullar. Dessa gäller endast för nyetablerade industrier eller
vissa sektorer som genomgår omstrukturering eller befinner sig i allvarliga
svårigheter, särskilt om de medför svåra sociala problem. De tullar som
införs får inte vara högre än 25 procent av värdet och skall innehålla en
preferensdel för varor med ursprung i gemenskapen och de får inte omfatta
mer än 15 procent av totalimporten av industriprodukter från
gemenskapen. De får inte tillämpas mer än tre år efter att tullar,
kvantitativa restriktioner m.m. har avskaffats för produkten i fråga.
Slovenien skall underrätta associeringsrådet om planerade
undantagsåtgärder och samråda om dessa om gemenskapen så begär.
Vid dumpning kan lämpliga åtgärder vidtas enligt artikel VI i GATT.
Om en produkt importeras i så kraftigt ökade mängder att den orsakar
eller hotar att orsaka allvarlig skada för inhemska producenter av samma
eller direkt konkurrerande varor hos mottagarparten kan denne vidta
lämpliga åtgärder. Detsamma gäller om ökningen orsakar allvarliga
störningar inom någon ekonomisk sektor eller orsakar svårigheter som kan
leda till en allvarlig försämring av den ekonomiska situationen i regionen.
Parterna får vidta skyddsåtgärder om en exportvara riskerar att vidare-
exporteras till ett land mot vilket den som ursprungligen exporterade varan
har exportbegränsningar eller om exporten riskerar en allvarlig brist på en
vara som är väsentlig för denne.
EU:s medlemsländer och Slovenien skall gradvis anpassa eventuella
statliga handelsmonopol så att det, fyra år efter det att avtalet har trätt i
kraft, inte föreligger någon diskriminering mellan medborgarna i
medlemsstaterna och medborgarna i Slovenien.
Innan någon av parterna vidtar skyddsåtgärder skall denne förse
associeringsrådet med alla relevanta upplysningar i syfte att nå en för båda
parter godtagbar lösning. Kommer associeringsrådet inom 30 dagar inte
fram till en lösning får åtgärderna vidtas. De skall dock begränsas till vad
som är absolut nödvändigt för att råda bot på de uppkomna svårigheterna.
Avtalet hindrar inte parterna från att tillämpa förbud eller restriktioner
som grundas på bl.a. hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller
säkerhet, skydd för människors och djurs liv och hälsa, bevarande av
växter, naturresurser, bevarande av nationella kulturella tillgångar samt
skydd av immaterialrättigheter.
6.6 Arbetstagares rörlighet, etablering och tillhandahållande
av tjänster
Artiklarna 38-61
En arbetstagare med slovensk nationalitet som är lagligen anställd i ett
medlemsland skall, om inte annat följer av de villkor som gäller i vart och
ett av medlemsländerna, behandlas på samma sätt som de egna
medborgarna i fråga om arbetsförhållanden, lön eller avskedande.
Arbetstagarens lagligen bosatta make och barn har med vissa undantag
tillträde till medlemslandets arbetsmarknad. Motsvarande gäller för
medborgare i en medlemsstat som är lagligen anställd i Slovenien.
Slovenska arbetstagares möjligheter till anställning i medlemsländerna bör
bevaras och om möjligt förbättras om arbetsmarknadssituationen tillåter
det. Vidare bör rörligheten förbättras. Associeringsrådet skall avge
rekommendationer i detta avseende.
Associeringsrådet skall anta lämpliga bestämmelser för att uppnå en
samordning av de sociala trygghetssystemen för slovenska arbetstagare
som arbetar i en medlemsstat. Bestämmelserna skall grunda sig på de EG-
rättsliga principerna om sammanläggning av försäkringsperioder och
export av avgiftsfinansierade pensioner. Vidare skall gemenskapen ge
tekniskt bistånd för inrättandet av ett socialt trygghetssystem i Slovenien,
som är anpassat till de nya sociala och ekonomiska krav som följer av den
ekonomiska omstruktureringen i Slovenien. Under avtalets
övergångsperiod skall Slovenien underlätta för bolag och medborgare i
gemenskapen att etablera sig på landets territorium. Slovenien skall, med
angivna undantag, inte behandla gemenskapsbolagen sämre än landets
egna bolag eller bolag från tredje land. Gemenskapen för sin del åtar sig
att på motsvarande sätt, med vissa undantag, underlätta för och behandla
företag från Slovenien. Ovanstående gäller inte för lufttransporttjänster,
transporttjänster på inre vattenvägar och sjötransporter i form av cabotage.
Vidare innehåller avtalet bestämmelser om personal och dess rättigheter.
Slovenien får också övergångsvis under fyra år vidta åtgärder som avviker
från avtalet i fråga om gemenskapsföretag som etablerar sig i Slovenien
om vissa inhemska industrigrenar genomgår omstrukturering, har
allvarliga svårigheter, står inför svår förlust eller minskning av
marknadsandel eller är industrier som håller på att växa fram i landet.
Parterna förpliktar sig att stegvis och i ökande omfattning göra det
möjligt att tillhandahålla tjänster hos varandra. Associeringsrådet skall
senast åtta år efter det att avtalet har trätt i kraft vidta nödvändiga åtgärder
för att möjliggöra detta. Vidare får parterna inte vidta åtgärder som i
märkbar omfattning begränsar villkoren för parternas bolag eller
medborgare att tillhandahålla tjänster i jämförelse med den situation som
rådde på dagen före avtalets ikraftträdande. För transporttjänster gäller
vissa särbestämmelser. I avtalet hänvisas bl.a. till 1993 års transportavtal
mellan EG och Slovenien och transittrafiken genom Österrike.
Dessutom anges att bestämmelserna om tjänster och deras
tillhandahållande skall gradvis anpassas, särskilt mot bakgrund av de krav
som uppkommer på grund av artikel V i Allmänna tjänstehandelsavtalet
(GATS).
6.7 Betalningar, kapital, konkurrensbestämmelser och andra
ekonomiska bestämmelser samt tillnärmning av lagar
Artiklarna 62-72
Parterna åtar sig att tillåta alla betalningar på betalningsbalansens av-
räkningskonto i fritt konvertibel valuta för de transaktioner som gäller
varors, tjänsters eller personers rörlighet mellan parterna. Fri rörlighet för
kapital garanteras vid direkta investeringar och vid omvandling till likvida
medel eller återförande till hemlandet av avkastning på dessa investeringar
och eventuell vinst. Vidare garanteras fri rörlighet för kapital i samband
med krediter vid affärstransaktioner, tillhandahållande av tjänster och för
finansieringskrediter. Likaså garanteras fri rörlighet för kapital i samband
med portföljinvesteringar från och med det fjärde året efter det att avtalet
har trätt i kraft. Under de fyra första åren som avtalet gäller skall parterna
skapa nödvändiga villkor för en gradvis tillämpning av gemenskapens
regler om fri rörlighet av kapital.
Följande förfaranden strider mot detta avtals syfte att främja handeln
mellan gemenskapen och Slovenien: konkurrensbegränsande avtal mellan
företag, företagssammanslutningar och samordnade förfaranden mellan
företag, ett eller flera företags missbruk av dominerande ställning och alla
offentliga stödåtgärder som snedvrider eller hotar att snedvrida
konkurrensen genom att gynna vissa företag eller produkter. Sådana
förfaranden skall utvärderas på grundval av artiklarna 85, 86 och 92 i
Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget).
Under en övergångstid på fyra år skall Slovenien betraktas som en region
där levnadsstandarden är särskilt låg eller där allvarlig brist på
sysselsättning råder (artikel 92.3 a i EG-fördraget). Associeringsrådet kan
förlänga denna period. Parterna skall årligen för varandra redovisa det
totala beloppet och fördelningen av de offentliga stödåtgärderna.
Införande av restriktiva åtgärder, inklusive åtgärder mot import, i
betalningsbalanssyfte skall där så är möjligt undvikas. Parterna får dock
vidta tidsbegränsade skyddsåtgärder som skall följa reglerna i WTO-
avtalet. Dessa åtgärder får inte tillämpas på överföringar vid investeringar,
återförande av medel som investerats eller avkastning av investeringar.
När avtalet har trätt i kraft skall Slovenien skydda immateriell,
industriell och kommersiell äganderätt på en skyddsnivå som motsvarar
gemenskapens. Innan avtalet har trätt i kraft skall Slovenien ansluta sig till
vissa i bilaga X till avtalet angivna multilaterala konventioner och
överenskommelser.
Parterna åtar sig också att ge den andra partens bolag tillträde till den
andra partens upphandlingsförfaranden.
För Sloveniens integrering med gemenskapen är tillnärmningen av
landets nuvarande och framtida lagstiftning till gemenskapens en viktig
förutsättning. Landet skall därför sträva efter att lagstiftningen gradvis
anpassas till gemenskapens. Snabba framsteg bör göras främst på områden
som den inre marknaden, konkurrens, arbetar-, miljö- och
konsumentskydd. I övrigt bör tillnärmningen omfatta områden som
tullagar, bolagsrätt, bankrätt, försäkringsrätt, bolagsredovisning och
bolagsbeskattning, finansiella tjänster, konkurrensregler, offentlig
upphandling, skydd av människors hälsa och liv, bevarande av växter,
indirekt beskattning, tekniska föreskrifter och standarder, lagar och andra
författningar om kärnkraft, transporter och telekommunikation.
Gemenskapen åtar sig att ge Slovenien tekniskt bistånd för att genomföra
detta.
6.8 Ekonomiskt samarbete
Artiklarna 73-97
Parterna skall etablera ekonomiskt samarbete som syftar till att bidra till
att stärka Sloveniens utveckling och tillväxtmöjligheter samt stärka de
befintliga ekonomiska förbindelserna. Samarbetet skall bidra till en hållbar
ekonomisk och social utveckling i Slovenien. Särskilt uppmärksamhet bör
ägnas åt åtgärder som gynnar samarbetet mellan Slovenien och länderna i
Central- och Östeuropa.
I avtalet räknas följande samarbetsområden upp: industriellt samarbete,
främjande och skydd av investeringar, standarder och bedömning av
överensstämmelse, tekniskt-vetenskapligt samarbete, utbildning och
yrkesutbildning, jordbruk och jordbrukets förädlingsindustri, energi,
kärnsäkerhet, miljö och skydd mot naturkatastrofer, transport, post och
telekommunikationer, bank- och försäkringsväsenden och andra
finansiella tjänster, penningpolitik, förhindrande av penningtvätt, regional
utveckling, socialt samarbete, turism, små och medelstora företag,
information och kommunikation, konsumentskydd, tull, statistiskt
samarbete, ekonomisk politik samt bekämpning av narkotikamissbruk.
6.9 Förhindrande av olaglig verksamhet
Artikel 98
Enligt avtalet skall parterna samarbeta för att förhindra olaglig
verksamhet, bl.a. dold invandring, olaglig närvaro på den andra partens
territorium, olaglig ekonomisk verksamhet, främst korruption, olaglig
handel med varor, narkotika och motorfordon, organiserad brottslighet
samt handel med radioaktivt och nukleärt material. Samarbetet skall vara
föremål för ömsesidigt samråd och nära samordning. Det skall omfatta
tekniskt och administrativt bistånd på följande områden: utarbetande av
nationell lagstiftning för att förhindra olaglig verksamhet, inrättande av
informationscentra, höjning av effektiviteten hos de brottsförhindrande
institutionerna, utbildning och metodutveckling samt utarbetande av
ömsesidigt godkända åtgärder för att förhindra olaglig verksamhet.
6.10 Kulturellt samarbete
Artikel 99
Parterna förpliktar sig att främja det kulturella samarbetet. Det skall
särskilt omfatta: översättningar av litterära verk, utbyte av icke-
kommersiella konstverk och konstnärer, bevarande och restaurering av
monument och historiska platser, utbildning av kulturellt verksamma
personer, kulturevenemang, samarbete för att främja den audiovisuella
industrin i Europa. Parterna skall samordna och när så är lämpligt
harmonisera sin regleringspolitik för gränsöverskridande radio- och
televisionssändningar.
6.11 Ekonomiskt samarbete
Artiklarna 100-106
För att uppnå avtalets mål skall Slovenien erhålla tillfälligt ekonomiskt
bistånd av gemenskapen i form av bidrag och lån. Biståndet ges antingen
inom PHARE-programmet eller som lån från Europeiska
investeringsbanken. Parterna skall i ett vägledande åtgärdsprogram
fastställa målen och områdena för biståndet. Vid speciella behov kan
tillfälligt bistånd lämnas för att stödja strukturanpassningsinsatser (bl.a.
betalningsbalansstöd) och åtgärder för att upprätthålla den slovenska
valutans konvertibilitet och för att säkerställa de slovenska
utlandskontonas livskraft. För att få biståndet måste Slovenien lägga fram
stabiliseringsprogram för sin ekonomi som är godkända av Internationella
valutafonden och gemenskapen. Slovenien måste vidare hålla fast vid
programmen och snabbt gå över till att stödja sig på privat finansiering.
Gemenskapens bidrag samordnas med andra källor som Internationella
valutafonden, Världsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad
och utveckling.
6.12 Bestämmelser om Osimoavtalen och om ekonomiskt
samarbete mellan Slovenien och Italien
Artiklarna 107-109
Gemenskapen och Slovenien skall vid sitt samarbete ägna särskild
uppmärksamhet åt sådan verksamhet som täcks av Osimoavtalen mellan
Italien och Jugoslavien från år 1975. Dessa avtal reglerar frågor om
gränsdragning och ekonomisk kompensation till Italien för förlorade
områden efter andra världskriget. Särskild uppmärksamhet skall även
ägnas åt de gränsöverskridande samarbetsinitiativ som ingår i den
allmänna ramen för ekonomiskt samarbetet mellan Italien och Slovenien.
Slovenien och gemenskapen skall också ge alla produkter som är
ursprungsprodukter enligt protokoll 4 fritt tillträde till de fria gränszoner
som kan skapas genom överenskommelse mellan Italien och Slovenien..
6.13 Institutionella och allmänna bestämmelser samt
slutbestämmelser
Artiklarna 110-132
Ett associeringsråd inrättas med uppgift att övervaka hur avtalet tillämpas.
Det sammanträder minst en gång om året. Det skall fatta beslut inom de
områden som anges i avtalet och behandla tvister om avtalets tillämpning
eller tolkning. Besluten fattas i samförstånd mellan båda parterna och är
bindande för parterna.
Rådet biträds i sitt arbete av en associeringskommitté som består av
företrädare för ministerrådet och kommissionen å ena sidan och
företrädare för slovenska regeringen å andra sidan. En av kommitténs
uppgifter är att förbereda associeringsrådets sammanträden. Rådet får
delegera alla eller vissa av sina befogenheter till kommittén. Rådet får
inrätta andra särskilda kommittéer och organ för att bistå det.
En parlamentarisk associeringskommitté inrättas. Dess uppgift är att
vara ett diskussionsforum för medlemmarna i det slovenska parlamentet
och Europaparlamentet. Kommittén bestämmer själv hur ofta den skall
sammanträda.
Artiklarna 119-132
Avtalet reglerar bl.a. åtgärder för att skydda parternas säkerhetsintressen,
handel med och produktion av krigsmateriel. Vidare berörs frågor om
icke-diskriminering. Enligt en bestämmelse i avtalet får lämpliga åtgärder
vidtas om en part har underlåtit att fullgöra åtaganden enligt avtalet.
Associeringsavtalet ingås på obestämd tid. Det kan sägas upp av endera
parten. Uppsägningstiden är sex månader. Avtalet träder i kraft den första
dagen i den andra månaden efter den dag då parterna till varandra anmäler
att de har godkänt det. Det ersätter då samarbetsavtalet mellan Europeiska
ekonomiska gemenskapen och Slovenien av den 5 april 1993 och avtalet
mellan Europeiska kol- och stålgemenskapen och dess medlemsstater och
Slovenien av den 5 april 1993.
7 Godkännande av avtalet
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Europaavtalet mellan
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och
Republiken Slovenien å andra sidan.
Skälen för regeringens förslag: Europaavtalen är en central del av
gemenskapens politik gentemot länderna i Central- och Östeuropa. De
lägger grunden för ett omfattande samarbete med syfte att dessa länder
kommer närmare EU på en rad områden och att de till slut blir medlemmar
i unionen.
Sloveniens närmande till EU är ett viktigt led i denna
integrationsprocess och ett väsentligt bidrag till strävan efter stabilitet, fred
och en positiv ekonomisk och social utveckling i regionen. Ur svensk
synvinkel är det därför av stor vikt att Europaavtalet med Slovenien ingås.
I avtalet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och
stålgemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen och
medlemsländerna som är avtalsparter på den ena sidan. Avtalet är därför
ett s.k. blandat avtal. Avtalet reglerar bl.a. frågor inom den gemensamma
handelspolitiken och gränsöverskridande tjänstehandel. Enligt artikel 113 i
EG-fördraget och EG-domstolens praxis har gemenskapen exklusiv
kompetens att sluta avtal på dessa områden. Kompetensen att ingå
associeringsavtal är också i princip exklusiv.
Europaavtalet med Slovenien reglerar emellertid också förhållanden
som ligger utanför gemenskapens kompetens och därmed inom
medlemsstaternas kompetens. Avtalet innehåller sålunda bestämmelser
som innebär åtaganden för dessa och därmed också för Sverige. Bland
annat gäller detta inom områdena politisk dialog, socialt och finansiellt
samarbete samt brottsbekämpande verksamhet.
Som redovisats tidigare (avsnitt 6.5) innehåller protokoll 5 i Europa-
avtalet bestämmelser om ömsesidigt bistånd i tullfrågor mellan
administrativa myndigheter. Information som lämnas eller erhålls med
stöd av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara konfidentiell (artikel 10 i
protokollet). Enligt 9 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100, aktuell lydelse
1992:1775) gäller sekretess i dylik verksamhet för enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden i den mån riksdagen har godkänt avtal om
detta med främmande stat eller mellanfolklig organisation. En anslutning
till Europaavtalet föranleder därför ingen lagändring för Sveriges del när
det gäller dessa frågor.
Avtalet är enligt regeringens bedömning av större vikt och skall därför
enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen.
Prop. 1996/97:144
15
1