Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 624 av 7189 träffar
Propositionsnummer · 2021/22:38 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om öppna jämförelser i socialtjänsten Skr. 2021/22:38
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Skr. 38
Regeringens skrivelse 2021/22:38 Riksrevisionens rapport om öppna jämförelser i socialtjänsten Skr. 2021/22:38 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 28 oktober 2021 Stefan Löfven Lena Hallengren (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Öppna jämförelser i socialtjänsten - begränsat bidrag till god kvalitet (RiR 2021:17). Riksrevisionen har granskat öppna jämförelser i socialtjänsten. Öppna jämförelser ger ett visst, men begränsat, bidrag till en mer jämlik socialtjänst av god kvalitet, enligt Riksrevisionens slutsatser av granskningen. Riksrevisionen rekommenderar att Socialstyrelsen gör en kritisk översyn av indikatorerna och att myndigheten förbättrar och anpassar stödet till kommunerna. Riksrevisionens rekommenderar också att regeringen bör ta initiativ till att ge Socialstyrelsen bättre möjligheter att inhämta och hantera individbaserad statistik. Regeringen bör vidta åtgärder för att skapa ett mer sammanhållet system för den indikatorbaserade uppföljningen av socialtjänsten. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och ser att den kan utgöra ett användbart underlag i ett fortsatt utvecklingsarbete av öppna jämförelser. I skrivelsen beskriver regeringen också bedömningar av de iakttagelser som gjorts och redovisar de åtgärder som planeras med anledning av Riksrevisionens granskning. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte och motiv till granskningen 3 2.3 Avgränsningar i granskningen 4 2.4 Riksrevisionens bedömningar 4 2.4.1 Slutsatser av granskningen 5 2.5 Riksrevisionens rekommendationer 6 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 6 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 9 Bilaga 1 Öppna jämförelser i socialtjänsten - begränsat bidrag till god kvalitet (RiR 2021:17) 11 Bilaga 2 Bilaga till granskningsrapport RiR 2021:17 82 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 oktober 2021 109 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat öppna jämförelser i socialtjänsten. Granskningen redovisas i rapporten Öppna jämförelser i socialtjänsten - begränsat bidrag till god kvalitet (RiR 2021:17), se bilaga 1. I bilaga 2 redovisar Riksrevisionen en statistisk analys av metod och resultat av granskningen. Riksrevisionen överlämnade rapporten till riksdagen den 5 maj 2021 och regeringen mottog rapporten den 27 maj 2021. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Bakgrund Öppna jämförelser gör det möjligt att jämföra olika kvalitetsaspekter inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. De kan användas lokalt för att följa upp och utveckla verksamheterna i kommunerna. Öppna jämförelser är också en del av statens styrning med kunskap och ska på nationell nivå kunna användas för att följa utvecklingen och utgöra underlag för beslut och åtgärder av olika slag. 2.2 Syfte och motiv till granskningen Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att ta reda på om öppna jämförelser bidrar till högre kvalitet i socialtjänsten, vilket Riksrevisionen betraktar som det huvudsakliga målet med öppna jämförelser. Riksrevisionen framhåller att den potentiella nyttan med öppna jämförelser är stor, men att de har kritiserats för att inte uppfylla sitt syfte. Därutöver anger Riksrevisionen att det i tidigare utvärderingar av exempelvis myndigheter och forskare riktas återkommande kritik mot öppna jämförelser, bland annat att indikatorerna inte har mätt kvalitet på ett bra sätt, att brister i datakvalitet har försvårat jämförelser och att Socialstyrelsens och Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) stöd till kommunerna i att använda öppna jämförelser inte har motsvarat de behov som funnits. Dessa delar utgör sammantaget Riksrevisionens motiv till granskningen. Den övergripande revisionsfrågan var om öppna jämförelser är ett ändamålsenligt medel för utveckling av socialtjänstens kvalitet. Frågan besvarades genom att besvara tre delfrågor: 1. Har regeringen och Socialstyrelsen skapat goda förutsättningar för att öppna jämförelser ska kunna bidra till en mer jämlik socialtjänst av god kvalitet? 2. Bidrar öppna jämförelser till en mer jämlik socialtjänst av god kvalitet? 3. Bidrar öppna jämförelser till statens uppföljning och styrning av socialtjänsten? Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, intervjuer och statistiska analyser samt en enkätundersökning. 2.3 Avgränsningar i granskningen Riksrevisionens granskning omfattar de delområden i socialtjänsten där det finns öppna jämförelser förutom delområdet kommunal hälso- och sjukvård och de delar av äldreomsorgen som rör den kommunala hälso- och sjukvården. Granskningen omfattar inte öppna jämförelsers övriga mål, att skapa öppenhet och ge förbättrad insyn i offentlig verksamhet, stödja medborgares fria val, stödja forskning och ligga till grund för jämförelser mellan kvinnor och män. 2.4 Riksrevisionens bedömningar Riksrevisionens övergripande slutsats av granskningen är att öppna jämförelser ger ett visst, men begränsat, bidrag till en mer jämlik socialtjänst av god kvalitet. Den samlade bedömningen vilar på iakttagelser och bedömningar i svaren på granskningens tre delfrågor. Riksrevisionens sammantagna bedömning när det gäller första delfrågan är att det saknas vissa förutsättningar för att öppna jämförelser ska kunna bidra till kvalitetsutveckling i socialtjänsten. Granskningen visar att det finns en samsyn mellan regeringen, Socialstyrelsen och SKR om de övergripande målen med öppna jämförelser. Samarbetet mellan Socialstyrelsen och SKR fungerar också i huvudsak bra, vilket är en förutsättning för att öppna jämförelser ska bidra till kvalitetsutveckling. Samtidigt uttrycker SKR ett missnöje med att indikatorerna inte uppfyller kommunernas behov. SKR har därför minskat sitt engagemang i öppna jämförelser. Riksrevisionen framhåller vidare att majoriteten av indikatorerna i öppna jämförelser är struktur- eller processindikatorer som mäter förutsättningar för kvalitet snarare än resultatet av den verksamhet som bedrivs. Deras bedömning är att sammansättningen av indikatorerna speglar svårigheterna att veta vad som är kvalitet i socialtjänsten, en brist på individbaserad statistik och kommunernas uppgiftslämnarbörda. Indikatorsammansättningen speglar även en sänkt ambitionsnivå för vilka indikatorer som ska ingå i öppna jämförelser, och en förskjutning i synen på öppna jämförelser från ett medel för jämförelser till ett medel för statlig kunskapsstyrning. Socialstyrelsens arbete med att underlätta datainsamlingen och kommunernas större vana vid öppna jämförelser har minskat kommunernas upplevda uppgiftslämnarbörda, men det finns en obalans mellan den tid som läggs på inrapportering i förhållande till användningen för kvalitetsutveckling, vilket begränsar nyttan av öppna jämförelser. Datakvaliteten har förbättrats, men vissa frågetecken kvarstår vad gäller jämförbarheten hos kommunernas resultat i öppna jämförelser över tid och därmed också mellan kommuner. När det gäller den andra delfrågan bedömer Riksrevisionen sammantaget att öppna jämförelser i begränsad utsträckning bidrar till kvalitetsutveckling av socialtjänsten. Granskningen visar att det finns en stor variation mellan socialtjänstens delområden i hur mycket kommunerna använder öppna jämförelser och vad de använder öppna jämförelser till. Inom vissa delområden använder majoriteten av kommunerna öppna jämförelser, och en stor andel använder dem till kvalitetsutveckling. Inom andra delområden använder ungefär hälften av kommunerna inte alls öppna jämförelser. Det är främst resultatindikatorer och verksamhetsnära indikatorer som är till nytta för kommunerna. De kommuner som intervjuats i granskningen anser att relativt få indikatorer är användbara i deras kvalitetsutvecklingsarbete. I relation till mängden indikatorer som ingår i öppna jämförelser är en kommuns nytta av öppna jämförelser för kvalitetsutveckling därmed låg. De flesta indikatorer i öppna jämförelser används i stället som en checklista över vad man som kommun bör ha infört i sin verksamhet. På så sätt förekommer en viss kunskapsstyrning genom öppna jämförelser. Riksrevisionens granskning visar inte heller på några tydliga resultatförbättringar i indikatorerna över tid, varken bland de kommuner som uppgett att de använder öppna jämförelser för kvalitetsutveckling eller de som inte alls använder öppna jämförelser. De analyser som gjorts visar inte heller att kommunjämförelser leder till tydliga förbättringar i enskilda kommuners resultat. Granskningen visar vidare att det stöd kommunerna får från Socialstyrelsen, SKR och de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) inte är anpassat till att användas av kommunerna i deras kvalitetsutvecklingsarbete. Stödet motsvarar därmed inte kommunernas behov enligt Riksrevisionens bedömning. Riksrevisionens sammantagna bedömning i den tredje delfrågan är att öppna jämförelsers bidrag till den statliga uppföljningen och styrningen av socialtjänsten är begränsat. Granskningen visar att Socialstyrelsen och regeringen använder öppna jämförelser till att följa trender i socialtjänsten. Resultaten ger en bra lägesbild av hur det ser ut inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Socialstyrelsen uppger dock att de i begränsad utsträckning har analyserat resultaten i öppna jämförelser, även om de vill utöka sina resultatanalyser. Regeringen använder också bara ett fåtal, främst verksamhetsnära, indikatorer från öppna jämförelser för att visa på utveckling och bedöma kommunernas resultat. För att uppföljning ska ha ett värde bör den enligt Riksrevisionen omsättas i åtgärder. Det är enligt granskningen inte tydligt om den nationella uppföljningen via öppna jämförelser lett till åtgärder för att styra socialtjänsten. 2.4.1 Slutsatser av granskningen Riksrevisionens övergripande slutsats av granskningen är att öppna jämförelser ger ett visst, men begränsat, bidrag till en mer jämlik socialtjänst av god kvalitet. Bedömningen är att öppna jämförelser fyller ett behov för såväl kommunerna som staten. Eftersom det finns få alternativ till de årliga nationella mätningar som öppna jämförelser utgör bedömer Riksrevisionen att de bör finnas kvar. Samtidigt är bedömningen att kommunernas nytta av öppna jämförelser för uppföljning och kvalitetsutveckling är begränsad i förhållande till deras omfattning. Kommunerna uppfattar de signaler som staten ger genom öppna jämförelser, men genomslaget av den statliga styrningen med kunskap är litet. Nyttan av öppna jämförelser för uppföljning och styrning på nationell nivå är också begränsad, bedömer Riksrevisionen. 2.5 Riksrevisionens rekommendationer För att stärka kvalitetsutveckling i socialtjänsten genom öppna jämförelser lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer till Socialstyrelsen: * Gör en kritisk översyn av indikatorerna i öppna jämförelser. Syftet med översynen bör vara att endast indikatorer med tydlig nytta för kommunerna, statens kunskapsstyrning eller nationell uppföljning ska ingå i öppna jämförelser. * Förbättra och anpassa stödet till kommunerna att använda öppna jämförelser för kvalitetsutveckling med utgångspunkt i översynen av indikatorerna. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: * Ta initiativ till att ge Socialstyrelsen bättre möjligheter att inhämta och hantera individbaserad statistik. * Vidta åtgärder för att skapa ett mer sammanhållet system för den indikatorbaserade uppföljningen av socialtjänsten. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar den granskning som gjorts och ser att den kan utgöra ett användbart underlag i ett fortsatt arbete med att utveckla öppna jämförelser. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att öppna jämförelser fyller en funktion och ett behov för såväl kommunerna som staten och att de bör finnas kvar. Regeringen styr inte innehållet i öppna jämförelser men ser positivt på att granskningen visar att det finns en samsyn mellan berörda aktörer kring de övergripande målen för öppna jämförelser, vilka möjligheter och begränsningar som öppna jämförelser har och vad som är möjligt att åstadkomma med dem. Det är vidare positivt att granskningen visar att Socialstyrelsen och SKR har en samsyn kring hur öppna jämförelser utvecklas vidare. Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionens övergripande bedömningar och anser att det finns behov av en översyn och utveckling för att stärka användandet och nyttan av öppna jämförelser. Socialtjänsten är ständigt under utveckling, och metoder för att inhämta relevant kunskap såsom öppna jämförelser av socialtjänsten behöver kontinuerligt utvecklas för att behålla sin relevans och nytta utifrån olika användares behov. Det finns behov av att göra en analys av hur användarnyttan med öppna jämförelser kan stärkas. Det kan även behöva bli tydligare vilken roll och betydelse öppna jämförelser har när det handlar om nationell uppföljning av socialtjänsten. Beskrivningen av vad som är syftet med öppna jämförelser kan tjäna på att utvecklas vidare, då detta har förändrats över tid. Socialstyrelsen har påbörjat ett sådant utvecklingsarbete och granskningen kan utgöra ett gott underlag för det. Riksrevisionens granskning har utgått från att öppna jämförelser ska bidra till högre kvalitet i socialtjänsten, medan styrdokumenten för öppna jämförelser anger att det övergripande syftet med öppna jämförelser är att stimulera utvecklingen av en jämlik och effektiv socialtjänst och hälso- och sjukvård med god kvalitet. Regeringen gör därmed delvis en annan bedömning än Riksrevisionen av vad som hittills har varit målsättningen och syftet med öppna jämförelser och anser att detta påverkar bedömningen av huruvida öppna jämförelser uppnår sina målsättningar. Riksrevisionen bedömer att det saknas vissa förutsättningar för att öppna jämförelser ska kunna bidra till verksamhetsutveckling och att de därmed endast i begränsad utsträckning bidrar till sådan utveckling. Regeringen instämmer delvis i bedömningen och konstaterar att det blir viss skillnad att utgå från huruvida öppna jämförelser bidrar eller stimulerar till utveckling. Regeringens bedömning är att öppna jämförelser kan stimulera till utveckling men även i viss utsträckning både kan ge förutsättningar för och bidra till verksamhetsutveckling i kommunerna. Att kommunerna uppfattar de styrsignaler som öppna jämförelser kan ge och att dessa i vissa fall används som checklista visar på att öppna jämförelser som metod kan fylla en funktion men att den, som granskningen visar, har behov av fortsatt utveckling. Öppna jämförelser är endast en metod, bland flera andra, som kan ha betydelse för verksamhetsutveckling av socialtjänsten i kommunerna. Det får dock anses vara en omöjlig förväntan att en enda metod ska ge fullgod kunskap och stöd för genomförande för att säkerställa kvalitet inom socialtjänsten i alla landets kommuner. Öppna jämförelser kan stimulera och till viss del bidra i det hänseendet och vara ett stöd för de kommuner som vill ta del av dem. Det är dock upp till kommunerna om och hur de väljer att använda öppna jämförelser i sin verksamhet, och det är centralt att kommunerna anser dem vara av nytta. Regeringen delar uppfattningen att kommunernas nytta av öppna jämförelser behöver förbättras och öka i relevans för att bättre uppfylla sitt syfte med att stimulera och bidra till verksamhetsutveckling. Det bör dock framhållas att det finns fler faktorer som påverkar kommunernas möjligheter och förutsättningar att utveckla och stärka kvaliteten i sina verksamheter. Därutöver bör det uppmärksammas att öppna jämförelser har fler mål och syften som bidrar till deras relevans, såsom att skapa öppenhet och ge förbättrad insyn i offentlig verksamhet, stödja medborgares fria val, stödja forskning och ligga till grund för jämförelser mellan kvinnor och män. Riksrevisionen pekar på att det endast finns ett fåtal resultatindikatorer, och att det framför allt är dessa som är användbara för att bedöma kvalitet inom socialtjänsten. Regeringen delar uppfattningen om vikten av resultatindikatorer och att det kan finnas behov av en bättre balans i antalet indikatorer på olika nivåer. Enligt Socialstyrelsens Handbok för utveckling av indikatorer - för god vård och omsorg bör resultatindikatorer alltid ha koppling till någon form av mål eller önskvärd riktning av utfallet för den aktuella målgrupp som berörs. Dessa indikatorer kan dock belysa olika typer av resultat och kräver inte nödvändigtvis individbaserad statistik. Utöver resultatindikatorer kan andra typer av indikatorer vara till nytta för att utveckla kvalitet i verksamheten och för att inhämta kunskap om uppföljning och styrning, exempelvis processindikatorer. Enligt Socialstyrelsens definition speglar processindikatorer att aktiviteter genomförs såsom insatser, åtgärder och behandlingar, men indikatorerna avser även att spegla hur aktiviteterna genomförs, dvs. kvaliteten i utförandet. Processindikatorer kan således visa om det finns förutsättningar i kommunernas verksamhet för att uppnå resultat av god kvalitet, vilket är en indikator på kvalitet i sig. Sådana indikatorer kan också ge en uppfattning om varför en kommun uppnått eller inte uppnått ett önskvärt resultat. Regeringen anser att en statlig styrning med kunskap som stöder en utveckling mot en allt mer kunskapsbaserad verksamhet är önskvärd. För detta talar både kvalitets- och effektivitetsskäl. De kunskapsbaserade åtgärder, metoder och behandlingar som ger bäst förväntat resultat ska komma till användning, vilket medför ett effektivt användande av offentliga resurser och god kvalitet i en verksamhet. För att uppnå detta kan indikatorer på olika nivåer vara relevanta att följa och öppna jämförelser kan stimulera en sådan utveckling. För att utveckla användbara indikatorer krävs också kunskap om vad som är kvalitet i socialtjänsten och vad som kan sägas vara ett resultat. I förarbetena till socialtjänstlagen dras slutsatsen att kvalitetsutveckling bör fokusera på alla delar av verksamheten. Det gäller såväl organisationsstrukturen och arbetsprocessen som det resultat man uppnår. Att socialtjänsten använder sig av ett genomtänkt arbetssätt är en del av kvaliteteten och således en indikator på god kvalitet (prop. 1996/97:124 s. 51-61). Generellt finns behov av kontinuerlig analys och uppföljning av de resultat som framkommer av indikatorerna i öppna jämförelser för att bättre förstå resultaten och vad som ger en god kvalitet i kommunernas socialtjänstverksamheter. Enligt Riksrevisionens bedömning ger öppna jämförelser ett begränsat bidrag till uppföljning och styrning av socialtjänsten. Regeringen gör delvis en annan bedömning än Riksrevisionen. Öppna jämförelser används i dag som kunskapsunderlag av regeringen och av andra aktörer utifrån olika behov och för olika ändamål, vilket också redovisas i granskningen. Öppna jämförelser bidrar till ökad kunskap om socialtjänsten och ger möjlighet till jämförelser både nationellt och lokalt. Utöver att vara en källa till kunskap stat och kommun kan de vara det för andra, såsom en intresserad allmänhet, intresseorganisationer och forskare. Sådan kunskap är användbar för regeringen, myndigheter och kommuner för uppföljning och styrning. Vissa indikatorer från öppna jämförelser inkluderas i regeringens årliga redovisning till riksdagen i budgetpropositionen. Det handlar om ett antal resultat- och bakgrundsindikatorer som används för att bedöma utveckling och resultat inom områdena i politiken för sociala tjänster. Regeringen kommenterar även den utveckling som indikatorerna visar i budgetpropositionen. De har därmed ett centralt värde för uppföljning och styrning. Ett mindre antal indikatorer används för denna redovisning, framför allt av utrymmesskäl. Att en indikator inte hamnar i budgetpropositionen innebär inte att den inte anses vara användbar. Det finns ett fåtal nationella mätningar som ger kunskap om socialtjänsten. Kunskapen de ger är värdefull för att kunna följa utvecklingen oavsett om de används i konkret bemärkelse för något annat syfte än att ge kunskap. Att åtgärder inte behöver vidtas är även det viktig kunskap för regeringens styrning. Det är också relevant att vid behov kunna redovisa nuläge och göra analyser av olika delar inom socialtjänsten, vilket är möjligt tack vare den kunskap som öppna jämförelser tillhandahåller. Kunskapen används därutöver av regeringen i olika produkter när det är aktuellt, men också andra myndigheter och aktörer använder och har nytta av dem. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till att ge Socialstyrelsen bättre möjligheter att inhämta och hantera individbaserad statistik. Förutsättningarna för Socialstyrelsen att utveckla resultatindikatorer skulle enligt Riksrevisionen förbättras genom att stärka de rättsliga möjligheterna att hämta in och hantera individbaserad statistik från kommunerna. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att frågan om individbaserad statistik är bredare än öppna jämförelser, vilket även regeringen vill framhålla. Regeringen tillsatte en utredning år 2017 för att se över socialtjänstlagen. I sitt slutbetänkande Hållbar Socialtjänst - en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) bedömer utredningen att den fortsatta utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst behöver stärkas. I syfte att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för en sådan utveckling bör den nationella officiella statistiken inom socialtjänsten stärkas och utökas. Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter för nationell statistik bör därför utökas. Utredningen föreslår att det införs en ny lag om socialtjänstdataregister. Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet. Det bör även finnas andra sätt än individbaserad statistik för att mäta resultat och kvalitet. Möjligheten att utveckla fler resultatindikatorer för kvalitet inom socialtjänsten utifrån de förutsättningar som redan finns bör analyseras vidare inom Socialstyrelsens pågående arbete med att utveckla och stärka öppna jämförelser. Regeringen avser att ge berörda myndigheter i uppdrag att i samarbete med SKR och med stöd av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) utveckla kompletterande nyckeltal och indikatorer för främst måluppfyllelse och kvalitet där sådana saknas. Det ligger även i linje med den nationella samordnarens rekommendation i betänkandet Vilja välja vård och omsorg - En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre (SOU 2021:52). Verksamheter där detta är aktuellt är till exempel äldreomsorgen och insatser för stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Det föreslagna uppdraget är ett resultat av Välfärdskommissionens (Fi2019/04300) arbete med att identifiera och analysera konkreta åtgärder för att stärka kommunsektorns förmåga att tillhandahålla välfärdstjänster av god kvalitet i framtiden. Det bör vidare framhållas att även andra indikatorer, såsom struktur- och processmått, fortsatt är relevanta för verksamhetsutveckling. Fungerande rutiner och processer lägger inte sällan grunden för goda resultat. Dessa kan dock användas och analyseras mer ingående än vad som görs i dag för att ytterligare öka förståelsen för vad som är kvalitet i socialtjänsten. Regeringen kommer att fortsätta att ha en dialog med Socialstyrelsen i dessa frågor. Riksrevisionen rekommenderar vidare regeringen att vidta åtgärder för att skapa ett mer sammanhållet system för den indikatorbaserade uppföljningen av socialtjänsten. Regeringen instämmer i att det finns vinster med att samordna det arbete som görs av olika aktörer för att minska risken för överlappning av indikatorsammanställningar med ungefär samma innehåll och därmed samma brister, samt förenkla kommunernas uppgiftslämnarbörda och inrapportering av resultat så långt som möjligt genom att säkerställa att olika aktörer inte ställer samma frågor. I arbetet med öppna jämförelser är både SKR och RKA viktiga samverkansparter till Socialstyrelsen och det bör finnas goda möjligheter inom befintliga strukturer att åstadkomma ett effektivt och användbart system med god användarnytta. Socialstyrelsen har påbörjat ett analysarbete för att identifiera en väg framåt för att utveckla och förbättra öppna jämförelser inom socialtjänsten. I det arbetet är det regeringens bedömning att även frågor om samverkan och ett sammanhållet system ryms. Socialstyrelsen har nu tillfälle att göra en grundlig analys av hur öppna jämförelser kan stärkas utifrån granskningens resultat och därefter möjlighet att återkomma om det finns behov av stöd eller styrning av regeringen i någon del. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Öppna jämförelser i socialtjänsten - begränsat bidrag till god kvalitet (RiR 2021:17) Bilaga till granskningsrapport RiR 2021:17 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 oktober 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Shekarabi, Ygeman, Linde, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh Föredragande: statsrådet Hallengren Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om öppna jämförelser i socialtjänsten