Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 567 av 7194 träffar
Propositionsnummer · 2021/22:96 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer Prop. 2021/22:96
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 96
Regeringens proposition 2021/22:96 Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer Prop. 2021/22:96 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 februari 2022 Morgan Johansson Mikael Damberg (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att mervärdesskatten sänks från 12 procent till 6 procent för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Förslaget syftar till att förstärka de befintliga incitamenten i mervärdesskattesystemet för att få fler att laga och ändra redan tillverkade varor i stället för att köpa nytt. Förslaget medför ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200). Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 4 3 Ärendet och dess beredning 7 4 Bakgrund och gällande rätt 7 5 Sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer 8 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 10 7 Konsekvensanalys 10 8 Författningskommentar 15 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer 17 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna 18 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 2022 19 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200). 2 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 1 § Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för 1. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet, 2. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, 3. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap. 5-7 §§, 4. omsättning, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, med undantag för a) annat vatten som avses i artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003, än sådant vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning, och b) spritdrycker, vin och starköl, b) spritdrycker, vin och starköl, och 5. omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl, och 5. omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl. 6. reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för 1. omsättning, unionsinternt förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam: - böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad, - tidningar och tidskrifter, - bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, - musiknoter, samt - kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor, 2. omsättning, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 6, 7, 8 eller 11 samt annan omsättning än för egen verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam, 3. omsättning av radiotidningar samt omsättning, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1, 4. omsättning, unionsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för personer med läsnedsättning, om inte annat följer av 3 kap. 4 §, 5. omsättning av sådana produkter som avses i 1-4, om de a) tillhandahålls på elektronisk väg, b) inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam, och c) inte helt eller huvudsakligen består av rörlig bild eller hörbar musik, 6. tillträde till konserter, cirkus-, teater-, opera- eller balettföreställningar eller andra jämförliga föreställningar, 7. tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna, 8. tillträde till och förevisning av djurparker, förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden, 9. upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information, 10. upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk, 11. omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, och 11. omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, 12. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse. 12. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse, och 13. reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. 3 Ärendet och dess beredning I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 11.22) gör regeringen bedömningen att mervärdesskattesatsen för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne bör sänkas från 12 procent till 6 procent från och med den 1 juli 2022. En promemoria om ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer har tagits fram inom Finansdepartementet. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Propositionens lagförslag överensstämmer med promemorians lagförslag. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/03224). Lagrådet Förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget. 4 Bakgrund och gällande rätt Möjligheten att tillämpa olika skattesatser på mervärdesskatteområdet regleras av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). Medlemsstaterna ska tillämpa en normalskattesats på lägst 15 procent (artikel 97 i mervärdesskattedirektivet). Det är vidare möjligt att tillämpa en eller två reducerade skattesatser på lägst 5 procent (artiklarna 98 och 99.1 i mervärdesskattedirektivet). Reducerade skattesatser får endast tillämpas på leverans av varor och tillhandahållande av tjänster i de kategorier som anges i bilaga III till mervärdesskattedirektivet. Sverige tillämpar en normalskattesats på 25 procent och två reducerade skattesatser på 6 procent respektive 12 procent. Av punkt 19 i bilaga III till mervärdesskattedirektivet följer att en reducerad skattesats får tillämpas på mindre reparationer av cyklar, skor och lädervaror, kläder och hushållslinne. Sverige har utnyttjat möjligheten att tillämpa en reducerad skattesats på dessa tjänster och sedan 1 januari 2017 gäller en reducerad skattesats om 12 procent för reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne (se prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.25, bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2016/17:49). Detta regleras i 7 kap. 1 § andra stycket 6 mervärdesskattelagen (1994:200). I tredje stycket samma paragraf regleras vilka varor och tjänster som omfattas av skattesatsen 6 procent. 5 Sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer Regeringens förslag: Mervärdesskattesatsen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne sänks från 12 procent till 6 procent. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, däribland Konsumentverket, Naturvårdsverket och Företagarna tillstyrker förslaget eller har inga synpunkter på förslaget. Vissa remissinstanser, däribland Avfall Sverige, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Näringslivets Skattedelegation, förordar fler eller andra åtgärder som ger effekt. Vissa remissinstanser, däribland Arbetsförmedlingen, Näringslivets Skattedelegation och Sveriges Skrädderiförbund, har synpunkter på förslagets konsekvenser. Ekonomistyrningsverket (ESV) och LO avstyrker förslaget. ESV anser att differentiering av mervärdesskattesatser leder till gränsdragningsproblem och försämrad konkurrensneutralitet samt att den föregående sänkningen av mervärdesskattesatsen bör utvärderas innan förslaget genomförs. LO ifrågasätter att förslaget är en kraftfull åtgärd. Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att produkter och råvaror används på ett effektivt och hållbart sätt. Att reparera och återanvända varor får allmänt sett anses vara bättre ur miljösynpunkt än att köpa nya varor. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG om avfall och upphävande av vissa direktiv framhålls att förebyggande av avfall ska prioriteras för lagstiftning och politik som rör hantering av avfall. Användandet av resurser bör således ske återhållsamt. Ett varaktigt användande av redan tillverkade varor bör främjas. Europeiska kommissionen har också i sitt meddelande om cirkulär ekonomi COM (2015) 614 final av den 2 december 2015 framhållit att medlemsstaterna har en viktig roll i att uppmuntra till återanvändning och reparation. Det är därför angeläget att få fler att laga eller ändra redan tillverkade varor i stället för att köpa nytt. Detta överensstämmer också med regeringens strategi för cirkulär ekonomi (M2020/01133). Det är enligt mervärdesskattedirektivet möjligt att tillämpa en reducerad skattesats på vissa reparationer. En reducerad skattesats kan vara ett sätt att ge incitament till att i större utsträckning köpa tjänster som innebär att redan tillverkade varor lagas eller ändras. Den 1 januari 2017 sänktes därför skattesatsen i Sverige för reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 25 procent till 12 procent. Regeringen anser, i likhet med några remissinstanser däribland Naturvårdsverket, att det kan behövas fler åtgärder för att styra mot en mer cirkulär ekonomi. Regeringen anser däremot, till skillnad från Konsumentverket och Avfall Sverige, att det inte är lämpligt med en bredare tillämpning av reducerade skattesatser för flera reparationskategorier eller för mer hållbara affärsmodeller. Enligt mervärdesskattedirektivet ska en normalskattesats tillämpas som huvudregel och regeringen konstaterar, i likhet med Avfall Sverige, att mervärdesskattedirektivet innehåller begränsningar av vilka tjänster som kan omfattas av reducerade mervärdesskattesatser. Därtill är mervärdesskatten en viktig intäktskälla för att finansiera välfärden. Regeringen instämmer i ESV:s bedömning att differentiering av mervärdesskattesatser kan leda till gränsdragningsproblem. Differentieringar riskerar att öka komplexiteten i mervärdesskattesystemet och därmed även den administrativa bördan. Regeringen bedömer dock att risken för tillkommande gränsdragningsproblem är begränsade i det här fallet eftersom en ytterligare sänkning av mervärdesskattesatsen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne inte innebär någon förändring av vilka typer av reparationstjänster som omfattas av reducerad skattesats. Vissa remissinstanser har synpunkter på förslagets konsekvenser eller redovisningen av dem. Arbetsförmedlingen saknar ett resonemang om förslagets effekter på sysselsättningen. Svensk Handel saknar en redogörelse över vilken effekt den tidigare sänkningen av mervärdesskattesatsen från 25 till 12 procent har fått för sysselsättningen och för företagandet. ESV anser att den föregående sänkningen av mervärdesskattesatsen bör utvärderas innan förslaget genomförs. Sveriges Skrädderiförbund bedömer att förslaget inte kommer att leda till en markant ökad efterfrågan eller till så många nyanställningar. Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv anser att förslaget kommer att påverka sysselsättningen i tämligen liten utsträckning och ha ytterst begränsad effekt på svensk ekonomi. Vidare anser Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv att fördelningseffekten av en reducerad mervärdesskatt generellt sett är liten samt att det är tveksamt om förslaget kommer att bidra till målsättningen att produkter och råvaror används på ett effektivt och hållbart sätt. LO anser att förslagets miljöeffekter är oklara. Remissinstansernas synpunkter om konsekvenserna behandlas i konsekvensanalysen, se avsnitt 7. Regeringen anser att förslaget kan bidra till en mer effektiv och hållbar användning av produkter och råvaror. Det som några remissinstanser, däribland Näringslivets Skattedelegation, LO och Naturvårdsverket, framför om förslagets konsekvenser samt det som ESV framför om utvärdering av tidigare sänkning av mervärdesskattesatsen, föranleder inte någon annan bedömning. För att förstärka de incitament som den reducerade skattesatsen innebär föreslår därför regeringen att mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne sänks ytterligare från 12 procent till 6 procent. Lagförslag Förslaget medför ändringar i 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200). 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2022. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del. Skälen för regeringens förslag: I enlighet med regeringens avisering i budgetpropositionen för 2022 bör mervärdesskattesatsen sänkas från 12 procent till 6 procent från och med 1 juli 2022. Ändringarna i mervärdesskattelagen föreslås därför träda i kraft den 1 juli 2022. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. Avgörande för om de nya eller äldre bestämmelserna ska tillämpas är således skattskyldighetens inträde. Skattskyldighetens inträde för mervärdesskatt framgår bl.a. av 1 kap. 3 § mervärdesskattelagen. Enligt huvudregeln i denna bestämmelse infaller skattskyldighetens inträde när tjänsten har tillhandahållits kunden. 7 Konsekvensanalys I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Det sker mot bakgrund av tillgängliga uppgifter och i den omfattning som är möjlig. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer. Förslagets konsekvenser motsvarar i stort de konsekvenser som införandet av den reducerade mervärdesskatten för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 25 till 12 procent bedömdes medföra (se prop. 2016/17:1). En sänkning från 12 till 6 procent bedöms dock generellt ge något lägre effekter än sänkningen från 25 till 12 procent. Regelrådet avstår från att yttra sig över förslaget. Syfte och alternativa lösningar Förslaget syftar till att förstärka de befintliga incitamenten i mervärdesskattesystemet att få fler att laga och ändra redan tillverkade varor i stället för att köpa nytt. Någon alternativ åtgärd som uppfyller syftet har inte identifierats. Att avstå från åtgärden alternativt att höja den reducerade skattesatsen till normalskattenivån skulle innebära oförändrade incitament respektive minskade incitament. Offentligfinansiella effekter Vid en sänkning av mervärdesskatten den 1 juli 2022 på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 12 procent till 6 procent beräknas skatteintäkterna minska med omkring 0,07 miljarder kronor 2022 (halvårseffekt). För 2023 beräknas skatteintäkterna minska med omkring 0,14 miljarder kronor och därefter med omkring 0,13 miljarder kronor årligen. Effekter för företagen En lägre mervärdesskatt för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne bedöms leda till lägre pris och därmed till ökad efterfrågan på dessa tjänster. Branschen för reparationer av de uppräknade varorna kan därmed antas öka till följd av förslaget. En stor andel av företagen inom dessa branscher bedöms vara mindre företag. Detta stöds av statistik hämtad från Statistiska centralbyråns (SCB) Företagsdatabas, där branscher är kategoriserade enligt standard för svensk näringslivsindelning (SNI). I branschen för skomakerier, klackbarer m.m. (SNI 95.230) var omkring 430 företag verksamma 2020. Omkring 80 procent av dessa hade 0 anställda och 99 procent av företagen hade 0-4 anställda. I branschen för reparation av andra hushållsartiklar och personliga artiklar (SNI 95.290) ingår lagning och ändring av kläder samt cykelreparationer. Där ingår även lagning av böcker och reparationer av sportartiklar, musikinstrument, leksaker, övriga personliga artiklar och hushållsartiklar. I denna bransch var omkring 930 företag verksamma 2020. Omkring 85 procent av dessa hade 0 anställda och 98 procent av företagen hade 0-4 anställda. Cykelreparationer återfinns även i branschen specialiserad butikshandel med cyklar (SNI 47.642). År 2020 var omkring 440 cykelaffärer verksamma. Omkring 50 procent av dessa hade 0 anställda och omkring 80 procent av företagen hade 0-4 anställda. Den administrativa bördan för företagen bedöms inte öka nämnvärt då företagen redan i dag hanterar en nedsatt mervärdesskatt för motsvarande reparationer. Berörda företag kommer således i de allra flesta fall inte behöva hantera fler skattesatser än i dag. Eftersom reparationstjänsterna redan i dag har en nedsatt mervärdesskatt uppstår heller inga nämnvärda ytterligare gränsdragningsproblem. Det kan dock i sällsynta fall förekomma att företag i och med den föreslagna nedsättningen behöver hantera ytterligare en skattesats. Exempelvis kan det gälla företag som i dag både säljer och reparerar cyklar i kombination med att de har restaurangverksamhet eller livsmedelsförsäljning. I dessa fall kan företagen behöva hantera tre skattesatser i stället för två. De olika tjänster som omfattas av respektive skattesats bedöms dock inte vara svåra att skilja från varandra. Verksamheter som bedriver cykelreparationer återfinns inom två branscher. Dels inom branschen reparation av andra hushållsartiklar och personliga artiklar, SNI 95.290, där cykelreparationer blandas med andra typer av reparationstjänster, dels inom branschen specialiserad butikshandel med cyklar, SNI 47.642. Totalt återfinns omkring 1 400 företag inom dessa två branscher. Av dessa företag bedrev omkring 15 företag även restaurangverksamhet 2020. Hur många av dessa 15 företag som säljer cykelreparationstjänster är inte möjligt att ta reda på. Vad som kan konstateras är att de företag av dessa 15 företag som både säljer och reparerar cyklar kommer att behöva hantera tre skattesatser i stället för två vid föreslagen skattesänkning. I Skatteverkets rapport Krånglig moms - en företagsbroms? (Skatteverkets rapport 2006:3), som baseras på data för 2005, görs uppskattningar av företagens fullgörandekostnader för mervärdesskatt. I rapporten görs beräkningar av hur företagens kostnader påverkas om företagen måste hantera tre skattesatser i stället för en eller två skattesatser. Den genomsnittliga skillnaden i fullgörandekostnader för mervärdesskatt mellan företag som hanterar tre mervärdesskattesatser jämfört med företag som hanterar två mervärdesskattesatser bedöms till ca 5 900 kronor per företag och år. Uppräknat med BNP till 2022 motsvarar det ca 8 200 kronor per företag och år. Liksom statistiken från SCB visar bör det dock som högst handla om 15 företag inom branschen för cykelreparationer som kan komma att få denna ökade administrativa börda. Inom övriga branscher som påverkas av den föreslagna skattesänkningen bör det vara ännu ovanligare med en försäljning som fortsatt omfattas av 12 procent mervärdesskatt. Förslaget kan leda till behov av informationsinsatser till företagen. Skatteverket bedöms vara bäst lämpat att avgöra vilka informationsinsatser som krävs för att tillgodose företagens informationsbehov. Effekter på priser Förslaget bedöms leda till lägre priser på berörda tjänster. Nedan följer några exempel på hur priserna kan påverkas vid fullt prisgenomslag. Tjänsten byte av cykeldäck vid punktering, som i dag kostar omkring 300 kronor, kommer efter mervärdesskattesänkningen kosta omkring 284 kronor inklusive mervärdesskatt. Tjänsten helrenovering av botten på sko samt byte av sula, som i dag kostar omkring 1 500 kronor, kommer efter mervärdesskattesänkningen kosta omkring 1 420 kronor inklusive mervärdesskatt. Effekter för miljön Att reparera en vara i stället för att köpa en ny innebär i många fall att en lägre andel råvaror och mindre energi behöver tas i anspråk, att utsläppen av miljöskadliga ämnen blir lägre och att mängden avfall minskar. Samtidigt är det ofta relativt enkelt och billigt att köpa en ny vara jämfört med att reparera t.ex. skor eller kläder. Vid sänkt mervärdesskatt på reparationer av vissa varor bedöms kostnaden för att köpa reparationstjänster minska. Därmed ökar incitamenten för konsumenter att reparera redan tillverkade varor i stället för att köpa nya. Det bedöms i sin tur leda till en förbättrad resurshushållning och till att miljöbelastningen från produktionen av nya varor minskar. Vidare kan det leda till att konsumenterna i högre utsträckning väljer att köpa produkter av högre kvalitet med större reparationsmöjligheter, vilket ytterligare kan bidra till minskad miljöbelastning. Ett antal remissinstanser, däribland LO och Näringslivets Skattedelegation, ifrågasätter i vilken mån förslaget verkligen bidrar till målsättningen att produkter och råvaror ska användas på ett effektivt och hållbart sätt. ESV ser det som olyckligt att gå vidare med en ytterligare sänkning av mervärdesskatten för vissa reparationer utan att de avsedda effekterna av den tidigare sänkningen utvärderats. Det är regeringens bedömning att förslaget kan bidra till en mer effektiv och hållbar användning av produkter och råvaror. Regeringen välkomnar dock utvärderingar av det slag som ESV efterfrågar. Effekter för sysselsättning Sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer förväntas medföra lägre priser och därmed ökad efterfrågan på dessa tjänster. Det bedöms i sin tur öka efterfrågan på arbetskraft i branschen, vilket leder till högre sysselsättning i branschen. Eftersom reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne i relativt hög grad bedöms kunna utföras av individer med låg utbildningsnivå eller individer med svag anknytning till arbetsmarknaden, bedöms förslaget även kunna leda till något högre varaktig sysselsättning och lägre arbetslöshet i ekonomin som helhet. Det beror på att efterfrågan på arbetskraft i detta fall kan öka utan att det leder till ett ökat lönetryck. Storleken på sysselsättningseffekten av reformen kommer att bero dels på hur mycket försäljningen av dessa reparationstjänster ökar, dels på i vilken grad potentiellt nyanställda har svag anknytning till arbetsmarknaden. Båda dessa faktorer är svårbedömda, bl.a. beroende på bristfällig statistik. Branschen för dessa reparationer uppskattas dock sysselsätta förhållandevis få individer, varför sysselsättningseffekten bedöms som mycket liten i relation till sysselsättningen i ekonomin som helhet. Bedömningen delas också av flera remissinstanser, såsom Arbetsförmedlingen, Näringslivets Skattedelegation och Sveriges Skrädderiförbund. Svensk Handel m.fl. efterfrågar en utvärdering av sysselsättningseffekterna av den tidigare sänkningen av mervärdesskattesatsen för denna typ av tjänster. En sådan utvärdering skulle dock sannolikt inte komma att ändra bedömningen ovan. Förslaget bedöms inte i någon större utsträckning påverka antalet arbetade timmar bland dem som köper tjänsterna. Orsaken är att hushållen i dagsläget bedöms ägna lite tid åt reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Förslaget bedöms därmed inte medföra att tid frigörs för hushållen som kan användas till ökat marknadsarbete. Fördelningseffekter Eventuella fördelningseffekter av förslaget bedöms vara små eftersom utgifterna för reparationer dels utgör en mycket liten del av människors disponibla inkomst, dels endast förekommer i ett begränsat antal hushåll. Effekter för jämställdheten Förslagets effekter för jämställdheten skiljer sig inte nämnvärt från de effekter som redovisades vid införande av den reducerade mervärdesskatten för reparationer (se prop. 2016/17:1). Vid införandet resonerades kring tillgänglig statistik. Motsvarande statistik för 2018 visar samma tendenser. Slutsatsen är därför densamma som vid införandet, dvs. att det är svårt att bedöma de sammantagna effekterna för jämställdheten men att förslaget inte förväntas ha några betydande effekter för jämställdheten av samma skäl som fördelningseffekterna bedöms vara små. Effekter för myndigheter, de allmänna förvaltningsdomstolarna, kommuner och regioner Förslaget bedöms inte kräva informationsinsatser utöver de som normalt sker vid lagändringar. Eventuellt ökade kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förslaget förväntas inte medföra ökade kostnader för andra statliga myndigheter. Regeringen bedömer vidare att förslaget inte får några ekonomiska konsekvenser för kommunsektorn. Förslaget bedöms inte heller påverka den kommunala självstyrelsen. Förslagets förenlighet med EU-rätten Mervärdesskattedirektivet ger möjlighet att tillämpa olika skattesatser på mervärdesskatteområdet och en reducerad skattesats på mindre reparationer av cyklar, skor och lädervaror, kläder och hushållslinne. Förslaget om ändring av mervärdesskattelagen gällande skattesatser för dessa tjänster bedöms därför som förenligt med mervärdesskattedirektivet och EU-rätten i övrigt. Regeringen instämmer i Kommerskollegiums bedömning att förslaget inte aktualiserar EU:s anmälningsprocedurer för varor och tjänster enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (anmälningsdirektivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (tjänstedirektivet). 8 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) 7 kap. 1 § Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för 1. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet, 2. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, 3. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap. 5-7 §§, 4. omsättning, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, med undantag för a) annat vatten som avses i artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003, än sådant vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning, och b) spritdrycker, vin och starköl, och 5. omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl. Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för 1. omsättning, unionsinternt förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam: - böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad, - tidningar och tidskrifter, - bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, - musiknoter, samt - kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor, 2. omsättning, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 6, 7, 8 eller 11 samt annan omsättning än för egen verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam, 3. omsättning av radiotidningar samt omsättning, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1, 4. omsättning, unionsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för personer med läsnedsättning, om inte annat följer av 3 kap. 4 §, 5. omsättning av sådana produkter som avses i 1-4, om de a) tillhandahålls på elektronisk väg, b) inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam, och c) inte helt eller huvudsakligen består av rörlig bild eller hörbar musik, 6. tillträde till konserter, cirkus-, teater-, opera- eller balettföreställningar eller andra jämförliga föreställningar, 7. tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna, 8. tillträde till och förevisning av djurparker, förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden, 9. upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information, 10. upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk, 11. omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, 12. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse, och 13. reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Paragrafen innehåller bestämmelser om skattesatser. Ändringen i andra stycket innebär att sjätte punkten tas bort. I tredje stycket läggs det till en trettonde punkt. Ändringen innebär att för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne ska mervärdesskatt tas ut med 6 procent i stället för 12 procent. Övervägandena finns i avsnitt 5. Sammanfattning av promemorian Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer I promemorian föreslås att skattesatsen på mervärdesskatteområdet sänks från 12 procent till 6 procent för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Förslaget syftar till att förstärka de befintliga incitamenten i mervärdesskattesystemet att få fler att laga och ändra redan tillverkade varor i stället för att köpa nytt. Förslaget medför ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200). Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över promemorian Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer lämnats av Advokatsamfundet, Arbetsförmedlingen, Avfall Sverige, Cykelbranschen, Ekonomistyrningsverket (ESV), Företagarna, Förvaltningsrätten i Malmö, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Kommerskollegium, Konkurrensverket, Konsumentverket, Krokoms kommun, LO, Naturvårdsverket, Näringslivets skattedelegation, Skatteverket, Stockholms Stad, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Sveriges Skrädderiförbund, Tillväxtverket, Tullverket och Ödeshögs kommun. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Båstads kommun, Dals-Eds kommun, Enköpings kommun, Eskilstuna kommun, FAR, Grums kommun, Halmstads kommun, Heby kommun, Hofors kommun, Huddinge kommun, Hörby kommun, Karlskrona kommun, Karlstads kommun, Kiruna kommun, Lantbrukarnas Riksförbund, Nora kommun, Nordanstigs kommun, Norrköpings kommun, Orsa kommun, Regelrådet, Sorsele kommun, Staffanstorp kommun, Sundsvalls kommun, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges konsumenter, Sveriges Skomakarmästarförbund, Sveriges Textil- och Modeföretag, Sölvesborgs kommun, TCO, Tjörns kommun, Trosa kommun, Umeå kommun, Uppsala kommun, Vaggeryds kommun och Återvinningsindustrierna. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 2022 Närvarande: statsrådet Johansson, ordförande, och statsråden Hallengren, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Strandhäll, Eneroth, Ernkrans, Hallberg, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen Föredragande: statsrådet Damberg Regeringen beslutar proposition Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer