Post 6383 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
1996/97:23 ·
Hämta Doc ·
Sekretess i Insättningsgarantinämndens verksamhet
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 23
Regeringens proposition
1996/97:23
Sekretess i Insättningsgarantinämndens
verksamhet
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 september 1996
Göran Persson
Erik Åsbrink
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att den nuvarande sekretessbestämmelsen i 9 kap. 25 §
sekretesslagen (1980:100) - som gäller sekretess i ärenden om ersättning enligt
lagen (1995:1571) om insättningsgaranti för uppgift om insättares personliga
eller ekonomiska förhållanden - upphävs och ersätts av en ny bestämmelse i 8
kap. sekretesslagen. Den nya sekretessregeln föreslås gälla i
Insättningsgarantinämndens verksamhet för uppgift om såväl insättare som de
institut som omfattas av garantin.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
1
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)3
3 Ärendet och dess beredning 5
4 Sekretess i Insättningsgarantinämndens verksamhet 5
5 Ikraftträdande 9
6 Ekonomiska konsekvenser 9
Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser 10
Bilaga 2 Lagrådets yttrande 11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 12
Rättsdatablad 13
2
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i sekretesslagen (1980:100).
2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)1
dels att 9 kap. 25 § skall upphöra att gälla,
dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 8 kap. 24 §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-------------------------------------------------------
8 kap.
24 §
Sekretess gäller i
Insättnings-garantinämndens
verksamhet för uppgift om
1. affärs- eller
driftförhållanden hos den
som myndighetens verksam-
het avser, om det kan
antas att han lider skada
om uppgiften röjs,
2. ekonomiska eller
personliga förhållanden för
annan, som har trätt i
affärsförbindelse eller lik-
nande förbindelse med den
som myndighetens verksam-
het avser eller med ett
utländskt institut med
filial i Sverige som
endast omfattas av ett ut-
ländskt garantisystem.
I den mån regeringen före-
skriver det, gäller
sekretess hos Insättnings-
garantinämnden för sådan
uppgift om affärs- eller
driftförhållanden och andra
ekonomiska eller
personliga förhållanden som
myndigheten erhållit på
grund av avtal med
företrädare för ett utländskt
garantisystem. Föreskrif-
terna i 14 kap. 1-3 §§ får
inte i fråga om denna
sekretess
-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
tillämpas i strid med
avtalet.
Regeringen kan för särskilt
fall förordna om undantag
från sekretessen enligt
första stycket 1, om den
finner det vara av vikt att
uppgiften lämnas.
I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen
i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
3
3 Ärendet och dess beredning
Bankstödsnämnden har den 4 juni 1996 kommit in till regeringen med en promemoria
(Erfarenheter av insättningsgarantin, Fi 96/2875), i vilken nämnden redovisar
gjorda erfarenheter av det svenska insättningsgarantisystemet. En del av
promemorian behandlar frågor om sekretess. Det avsnittet har remissbehandlats.
En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En sammanställning av
remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Fi 96/3551).
Lagrådet
Lagrådet har i yttrande den 21 augusti 1996 lämnat förslaget utan erinran.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.
4 Sekretess i Insättningsgarantinämndens
verksamhet
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i Insättningsgarantinämndens
verksamhet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti för uppgift om såväl
insättare som de institut som omfattas av garantin.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan
erinran. Svea hovrätt och Kammarrätten i Göteborg har dock förordat andra
lagtekniska lösningar. Kammarrätten i Göteborg har särskilt ifrågasatt förslaget
att ta bort det nu gällande skaderekvisitet i den del av förslaget som avser
insättare. Både Svea hovrätt och Kammarrätten i Göteborg har påtalat att den
föreslagna sekretessregelns förhållande till meddelarfriheten inte alls berörts
i promemorian.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1996 trädde det svenska
insättningsgarantisystemet i funktion genom lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti. Bankstödsnämnden var ansvarig myndighet för garantisystemet.
Från och med den 1 juli 1996, då myndigheten bytte namn till Insättningsgaranti-
nämnden, är detta nämndens enda arbetsuppgift.
Den svenska insättningsgarantin omfattar i första hand insättningar som finns
hos svenska banker och sådana värdepappersbolag som fått Finansinspektionens
tillstånd att ta emot kunders medel på konto. Garantin omfattar de insättningar
som finns hos institut i Sverige och insättningar hos deras filialer i ett annat
land inom EES. Nämnden kan på ansökan av ett institut besluta att även
insättningar som finns hos institutets filial i ett land utanför EES skall
omfattas av garantin. Nämnden kan vidare efter ansökan besluta att insättningar
som finns hos utländska instituts filialer i Sverige skall omfattas av det
svenska garantisystemet.
I dag gäller sekretess enligt 9 kap. 25 § sekretesslagen (1980:100) endast för
uppgift om en insättares personliga eller ekonomiska förhållanden som nämnden
får del av i ett ärende om ersättning från insättningsgarantin, om det kan antas
att insättaren lider skada eller men om uppgiften röjs. Där-emot finns ingen
motsvarande bestämmelse för uppgift hos nämnden om de institut som omfattas av
garantin eller på annat sätt blir föremål för nämndens handläggning av frågor om
insättningsgarantin.
Den nu gällande sekretessbestämmelsen har inneburit svårigheter för nämnden i
samarbetet med såväl Finansinspektionen som med utländska institut och
garantisystem. Följande problem har uppmärksammats.
Insättningsgarantinämnden och Finansinspektionen skall enligt respektive
förordning med instruktion samråda med varandra och lämna de uppgifter som
behövs (se 6 § förordning (1996:595) med instruktion för
Insättningsgarantinämnden respektive 3 § förordning (1996:596) med instruktion
för Finansinspektionen). Nämndens debitering av avgifter för insättningsgarantin
förutsätter ett sådant samarbete med inspektionen med avseende på de uppgifter
som instituten är skyldiga att lämna till nämnden. Eftersom nämnden saknar
möjlighet att själv kontrollera att de lämnade uppgifterna är riktiga,
förutsätter en korrekt debitering av avgifterna för garantin att en jämförelse
sker av de uppgifter som finns hos respektive myndighet. Uppgifter om
kapitaltäckningsgrad och inlåning skyddas hos Finansinspektionen av sekretess
enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen. Motsvarande uppgifter är dock inte
sekretesskyddade hos Insättningsgarantinämnden.
Att vissa uppgifter om de institut som omfattas av garantin är sekretess-
skyddade hos Finansinspektionen men inte hos nämnden kan även komma att påverka
nämndens möjligheter att hantera ett ersättningsfall på ett ändamålsenligt sätt
och inom de tidsramar som anges i lagen om insättningsgaranti. Samma problem
uppstår i tiden före konkurs i ett institut som omfattas av garantin. Nämnden
kan då behöva samarbeta med Finansinspektionen vid den förberedande hanteringen
av det förestående ersättningsfallet.
Nämndens beslut att insättningsgarantin skall omfatta insättningar som finns
hos en filial här i landet till ett utländskt institut förutsätter att nämnden
tillförsäkrar sig rätt att få sådana uppgifter om institutet och dess verksamhet
vid filialen som den behöver. Även om nämnden inte skall göra någon bedömning av
det utländska institutets förutsättningar att driva verksamhet i Sverige utan
endast ta ställning till om insättningarna hos filialen skall omfattas helt
eller delvis av garantin, kan den situationen uppkomma att institutet i sin
ansökan till nämnden av misstag eller av annat skäl lämnar uppgifter om den
tilltänkta verksamheten som är av sådan karaktär att de bör vara skyddade av
sekretess. Har uppgifterna väl kommit in till nämnden omfattas de inte av
sekretess.
Nämndens samarbete med utländska garantisystem innebär i huvudsak att
information lämnas in och ges ut om svenska instituts verksamhet från filial
utomlands och utländska instituts verksamhet från filial i Sverige. Samarbetet
innebär även att ett sådant utbyte av information inte endast sker på grund av
att ett ersättningsfall inträffat. För att samarbetet skall fungera behöver
nämnden löpande få information om utländska institut som driver verksamhet från
filial i Sverige. Nämnden behöver också kunna kontrollera att de uppgifter som
instituten lämnar till nämnden är korrekta. Det kan gälla t.ex. uppgifter som
nämnden behöver för att kunna besluta att insättningar hos filialen även skall
omfattas av det svenska systemet eller uppgifter som skall läggas till grund för
nämndens avgiftsdebitering. Det förhållandet att sådana uppgifter inte omfattas
av någon sekretessbestämmelse påverkar nämndens möjligheter att få till stånd
ett ändamålsenligt samarbete med utländska garantisystem, eftersom uppgifterna
normalt omfattas av sekretess i andra länder.
Behov av samarbete med ett utländskt garantisystem är emellertid störst vid
hanteringen av gemensamma ersättningsfall, dvs. i de fall när insättningarna hos
det krisdrabbade institutet omfattas av såväl värdlandets som hemlandets
garantisystem. Garantisystemen har i dessa fall ett gemensamt ansvar för
ersättningsfallets kostnader och detta ansvar skall fördelas mellan systemen
oavsett vilket lands system som faktiskt har betalat ut ersättning till berörda
insättare. Hanteringen av ersättningsfallet måste därför regleras närmare i ett
samarbetsavtal. Men även i det fall när ersättningsfallet inte är gemensamt kan
samarbete av praktiska skäl eller av hänsyn till berörda insättare ändå behöva
komma till stånd. Ett sådant samarbete kan t.ex. innebära att värdlandets
garantisystem biträder vid utbetalning av ersättning från hemlandets
garantisystem till de insättare i värdlandet som berörs av ersättningsfallet.
Oavsett vilket, förutsätter ett sådant samarbete att uppgifter lämnas om de
insättare som är berättigade till ersättning från det andra landets
garantisystem. En förutsättning för att nämnden skall kunna betala ut ersättning
för det utländska garantisystemets räkning är nämligen att nämnden får uppgifter
om insättarna. Eftersom dessa insättare inte omfattas av det svenska
garantisystemet utan enbart av det andra landets garantisystem, skyddas inte
uppgifterna av sekretess enligt 9 kap. 25 § sekretesslagen.
Mot bakgrund av ovan angivna svårigheter för Insättningsgarantinämnden att få
nödvändiga uppgifter från Finansinspektionen, utländska institut och
garantisystem bör sekretesslagen ändras. Det olämpliga i den nuvarande
situationen är särskilt märkbart när samarbetet mellan nämnden och
Finansinspektionen studeras. Avgörande för om uppgifterna skall vara skyddade av
sekretess bör inte vara om de finns hos inspektionen eller nämnden. Sakliga skäl
för att i sekretesshänseende behandla samma uppgifter på olika sätt saknas här.
Den nya sekretessregeln för Insättningsgarantinämndens verksamhet bör således
utformas med motsvarande sekretessbe-stämmelse för Finansinspektionen som
förebild (se 8 kap. 5 § sekretesslagen); dock att märka att med uttrycket “den
som myndighetens verksamhet avser„ endast åsyftas vissa värdepappersföretag,
banker och deras filialer.
Det sekretesskydd som föreslås för uppgifter som erhållits enligt avtal med
utländskt organ, avser i första hand sådana avtal som Insättningsgarantinämnden
med bemyndigande av regeringen enligt 10 kap. 3 § regeringsformen kan träffa med
organ som företräder garantisystem i utlandet. Sekretessen bör endast gälla i
den mån regeringen föreskriver det beträffande ett visst avtal.
Som Kammarrätten i Göteborg uppmärksammat gäller den nuvarande
sekretessbestämmelsen endast uppgifter om insättare, om det kan antas att denne
lider skada eller men om uppgiften röjs. I samband med bestämmelsens införande
fann regeringen vid en avvägning mellan den enskildes intresse av sekretesskydd
och allmänhetens intresse av insyn att det inte förelåg någon anledning att
föreskriva strängare sekretess i insättningsgarantisammanhang. Det som då inte
beaktades var att för motsvarande regel för Finansinspektionen uppställs inget
skaderekvisit, dvs. absolut sekretess gäller för uppgift om ekonomiska eller
personliga förhållanden för annan, som har trätt i affärsförbindelse eller
liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser. Inte heller här
föreligger sakliga skäl för att i sekretesshänseende behandla uppgifter hos
Insättningsgarantinämnden på annat sätt. Det bör därutöver uppmärksammas att det
i flertalet länder råder absolut sekretess beträffande uppgifter om personliga
och ekonomiska förhållanden rörande institutens insättare. För att utländska
institut skall lämna ut uppgifter om insättare krävs därför att nämnden i likhet
med Finansinspektionen tillämpar absolut sekretess för dessa uppgifter. Mot
bakgrund av detta bör absolut sekretess gälla för uppgift om ekonomiska eller
personliga förhållanden för annan, som trätt i affärsförbindelse eller liknande
förbindelse med den som omfattas av nämndens verksamhet.
För att även insättare hos ett utländskt institut med filial i Sverige som
endast omfattas av ett annat lands garantisystem skall skyddas av sekretess hos
Insättningsgarantinämnden, bör denna situation särregleras i den nya
bestämmelsen. Uppgifterna omfattas nämligen inte av “myndighetens verksamhet„
enligt lagen om insättningsgaranti, eftersom insättarnas förbindelse avser ett
institut som inte ingår i det svenska garantisystemet. Uppgifterna inkommer till
nämnden på grund av avtal med ett annat lands garantisystem och inte på grund av
nämndens relation till insättarens institut.
Vid bedömningen av om behovet av sekretess skall få företräde framför
offentlighetsprincipen måste en intresseavvägning göras även avseende
meddelarfriheten. I nu aktuellt fall anser regeringen att sekretessintressena
får vika eftersom det är av vikt att det genom meddelarfriheten även
fortsättningsvis ges en möjlighet till insyn i Insättningsgarantinämndens
verksamhet. Meddelarfriheten beträffande den tystnadsplikt som följer av den
nya bestämmelsen i 8 kap. 24 § sekretesslagen bör därför inte begränsas.
5
5 Ikraftträdande
De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
6 Ekonomiska konsekvenser
De förslagna ändringarna i sekretesslagen får inte några kostnadseffekter för
det allmänna.
6
Förteckning över remissinstanser
Efter remiss av utdrag ur Insättningsgarantinämndens promemoria till regeringen
har yttranden avgetts av Sveriges Riksbank, Svea hovrätt, Kammarrätten i
Göteborg, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Svenska Bankföreningen,
Postgirot Bank AB, Finansförbundet, Svenska Fondhandlareföreningen, Finans-
bolagens Förening, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges
Advokatsamfund. Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig:
Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Fristående Sparbankers Riksförbund, Sveriges
Bankkunders Riksförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF).
7
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-08-21
Närvarande: justierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-
ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 15 augusti 1996 (Finansdepartementet) har regeringen
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Annika Jonsson.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
8
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1996-09-12
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-Wallén,
Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky,
Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Åsbrink
Regeringen beslutar propositionen 1996/97:23 Sekretess i Insättnings-
garantinämndens verksamhet.
9
Rättsdatablad
-------------------------------------------------------
Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för
inför, ändrar, upp-bakomliggande
häver eller upp- EG-regler
repar ett
normgiv-
ningsbemyndigande
-------------------------------------------------------
Lag om ändring 8 kap. 24 §
i sekretesslagen
(1980:100)
**ENDNOTES**
1. Lagen omtryckt 1992:1474.
Senaste lydelse av 9 kap. 25 § 1995:1593.
10