Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1996/97:32 Redovisning i ekonomiska föreningar och handelsbolag m.m. Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 september 1996 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lägger regeringen fram förslag som gör det möjligt för ekonomiska föreningar och handelsbolag att från och med räkenskapsåret 1997 lägga den nya årsredovisningslagens (1995:1554) regelverk till grund för sin redovisning. Regeringen föreslår samtidigt att ekonomiska föreningar och handelsbolag som har karaktär av finansiella holdingföretag skall vara skyldiga att upprätta årsredovisning och delårsrapport enligt den nya årsredovisningslagens regelverk och koncernredovisning enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om försäkringsföretag. Regeringen föreslår också att vissa aktiebolag även fortsättningsvis skall tillämpa äldre redovisningsregler och alltså inte omfattas av den nya årsredovisningslagen. Det gäller dels aktiebolag som avregistreras under år 1997, dels aktiebolag som avregistreras därför att de vid utgången av år 1997 inte uppfyller aktiebolagens (1975:1385) nya krav på aktiekapital. Slutligen föreslår regeringen att koncerndefinitionerna i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag anpassas så att de stämmer överens med koncerndefinitionen i den nya årsredovisningslagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 5 2 Lagtext..................................................... 6 2.1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554).......................................... 6 2.2 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) 7 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.......................................... 11 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag ................ 20 2.5 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) 27 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ...................................................29 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) omårsredo- visning i försäkringsföretag........................ 30 3 Ärendet och dess beredning................................. 31 4 De nuvarande redovisningsreglerna.......................... 32 5 Pågående förändringar på redovisningsrättens område........ 38 5.1 Redovisningskommittén............................... 38 5.2 Anpassningen till EG-direktiven..................... 38 5.2.1 Den nya lagstiftningen........................ 38 5.2.2 Kravet på rättvisande bild m.m................ 39 5.2.3 Nya uppställningsformer för balansräkningen och resul- taträkningen.................................. 39 5.2.4 Avsättningar.................................. 39 5.2.5 Värdering .................................... 40 5.2.6 Tilläggsupplysningar.......................... 40 5.2.7 Förvaltningsberättelse........................ 41 5.2.8 Upprättande av koncernredovisning............. 41 5.2.9 Offentliggörande.............................. 42 5.2.10 Delårsrapporter.............................. 43 5.2.11 Återstående lagstiftningsarbete ............. 43 6 Överväganden............................................... 44 6.1 Skall ekonomiska föreningar, handelsbolag, enskilda näringsidkare och understödsföreningar tillämpa de nya redo- visningsreglerna?................................... 44 6.2 Skyldigheten att upprätta årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport................................... 50 6.3 Skyldigheten att upprätta koncernredovisning enligt redovisningsregler för finansiella företag.......... 53 6.4 Vissa särbestämmelser för ekonomiska föreningar..... 54 6.5 Vissa särbestämmelser för handelsbolag.............. 56 6.6 Koncernbegreppet.................................... 57 6.7 Redovisning i aktiebolag under avveckling........... 57 6.8 Redovisning i handelsbolag som övertagit verksamhet som tidigare drivits i aktiebolag....................... 60 7 Ikraftträdande............................................. 61 8 Kostnader.................................................. 61 9 Övriga frågor.............................................. 62 10 Författningskommentar...................................... 63 10.1 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)......................................... 63 10.2 Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) 63 10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar............................... 70 10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag................. 80 10.5 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) 87 10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 88 10.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredo- visning i försäkringsföretag........................ 89 Bilaga 1 Lagförslagen i promemorian Den nya redovisnings- lagstiftningen och de ekonomiska föreningarna....... 90 Bilaga 2 Lagförslagen i promemorian Redovisning i handels- bolag och i aktiebolag under avveckling............. 98 Bilaga 3 Remissinstanser som yttrat sig över Justitiedepar- tementets promemorior Den nya redovisnings lag- stiftningen och deekonomiska föreningarna och Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling .........................................109 Bilaga 4 Lagförslagen i Finansdepartementets Promemoria med utkast till lagrådsremiss om finansieringsverk- samhet i ekonomisk förening samt vissa ändringar i redovisningslagstiftningen på det finansiella om- rådet...............................................110 Bilaga 5 Remissinstanser som yttrat sig över Finansdeparte- mentets promemoria Promemoria med utkast till lagrådsremiss om finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt vissa ändringar i redo- visningslagstiftningen på det finansiella området, avsnitt 5...........................................124 Bilaga 6 Lagrådsremissens förslag........................... 125 Bilaga 7 Lagrådets yttrande..................................150 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 september 1996.............................................................151 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 2. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125), 3. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekononomiska föreningar, 4. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, 5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385). 6. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och 7. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs att punkten 3 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna till årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredo- visning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall bestämmelserna i 2 - 6 kap., 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3 och 4 §§ samt 10 kap. 1 § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995. -------------------------------------------------------------------- I övriga bolag skall de angivna I övriga bolag skall de angivna bestämmelserna samt bestämmelserna bestämmelserna samt bestämmelserna i 7 kap. tillämpas första gången i i 7 kap. tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som fråga om det räkenskapsår som inleds inleds närmast efter den närmast efter den 31 december 31 december 1996. 1996. I fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret enligt punkten 5 eller punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebo- lagslagen (1975:1385) skall be- stämmelserna över huvud taget inte tillämpas. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret senast den 31 december 1997. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2.2 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) Härigenom föreskrivs i fråga om bokföringslagen (1976:125), dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 11 c - 11 g §§, av följande lydelse, dels att punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1556) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 c § -------------------------------------------------------------------- En ekonomisk förening får upprätta årsbokslut med tillämpning av 2 kap. 2 - 4 och 6 §§, 3 kap. 1 -4, 6, 8 och 9 §§, 4 kap. 1 - 6 §§, 8 § första stycket och andra stycket 2 och 3, 9 - 13 §§, 14 § andra stycket samt 15 - 17 §§ samt 5 kap. 1 - 12 §§, 14 § andra stycket och 15 - 24 §§ årsredovisningslagen (1995:1554). Vid tillämpningen av årsredovis- ningslagen gäller följande. 1. Vad som sägs om aktiebolag och bolag gäller ekonomiska före- ningar. 2. Vad som sägs om moderbolag gäller moderförening. 3. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års- redovisningslagen. 4. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska perso- ner. 5. Uppskrivning får göras endast för avsättning till uppskrivnings- fond. En ekonomisk förening som upprät- tar sitt årsbokslut i enlighet med första stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 13-20 §§ denna lag. En sådan förening skall inte heller tillämpa 9 kap. 4 och 5 §§, 6 § första stycket och andra stycket första meningen, 7 § första och fjärde styckena samt 8 § lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar. 11 d § -------------------------------------------------------------------- Ett handelsbolag som inte om- fattas av årsredovisningslagen (1995:1554) får upprätta årsbokslut med tillämpning av 2 kap. 2-4 och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6, 8 och 9 §§ samt 4 kap. 1 - 5 och 9 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 17 §§ årsredovisningslagen. Ett handelsbolag som upprättar årsbokslut i enlighet med första stycket skall inte tillämpa bestäm- melserna i 13 -19 §§ denna lag. Om handelsbolaget är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 2 kap. 1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa före- tag, skall årsbokslutet innehålla även upplysningar enligt 5 kap. 1- 4 , 6-12 och 15 - 24 §§ årsredo- visningslagen. I så fall skall 20 § denna lag och 2 kap. 7 § lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag inte tillämpas. Vid tillämpningen av årsredovis- ningslagen avses med intresseföre- tag vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ den lagen. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer. 11 e § -------------------------------------------------------------------- En ekonomisk förening som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbo- lag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovis- ning i försäkringsföretag är skyldig att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna skall upprätta årsbokslut med tillämpning av de bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) som det hänvisas till i 11 c § första och andra styckena. En sådan förening skall inte tillämpa de bestämmelser i denna lag och lagen (1987:667) om eko- nomiska föreningar som anges i 11 c § tredje stycket. 11 f § -------------------------------------------------------------------- Ett handelsbolag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag eller 1 kap. 1 § andra sty- cket lagen (1995:1560) om årsredo- visning i försäkringsföretag är skyl- digt att upprätta koncernredovis- ning enligt de lagarna skall upp- rätta årsbokslut med tillämpning av de bestämmelser i årsredovisnings- lagen (1995:1554) som det hänvisas till i 11 d § första, tredje och fjärde styckena. Ett sådant bolag skall inte tillämpa de bestämmel- ser i denna lag och lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag som anges i 11 d § andra och tredje styckena. 11 g § -------------------------------------------------------------------- En ekonomisk förening eller ett handelsbolag som enligt 11 c - 11 f §§ har upprättat årsbokslut med tillämpning av bestämmelser i årsre- dovisningslagen (1995:1554) skall göra detta även under följande räken- skapsår. 2. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredo- visning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall 11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995. -------------------------------------------------------------------- I övriga bolag som omfattas av I övriga bolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554) årsredovisningslagen (1995:1554) skall 11 a § tillämpas första gångenskall 11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den inleds närmast efter den 31 decem- 31 december 1996. ber 1996. I fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolags- registret enligt punkten 5 eller punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall dock 11 a § över huvud taget inte tillämpas. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som av- förs från aktiebolagsregistret se- nast den 31 december 1997. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Bestämmelserna i 11 c - 11 f §§ tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. 3. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut i enlighet med 11 c eller 11 e § och ett handelsbolag som upprättar årsbokslut i enlighet med 11 d eller 11 f § skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554) på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande. 4. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut i enlighet med 11 c eller 11 e § får använda belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande för nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Om detta görs, skall upplysning om detta lämnas i not. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, dels att 1 kap. 4 §, 8 kap. 5 och 13 §§, 10 kap. 6 §, 11 kap. 12 § samt 13 kap. 1 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 5 och 6 §§ samt 9 kap. 15 och 16 §§, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § -------------------------------------------------------------------- Äger en ekonomisk förening så En ekonomisk förening är mo- många aktier eller andelar i en derförening och en annan juridisk svensk eller utländsk juridisk person är dotterföretag, om före- person att den har mer än hälften ningen av rösterna för samtliga aktier 1. innehar mer än hälften av eller andelar, är den ekonomiska rösterna för samtliga andelar i den föreningen moderförening och den juridiska personen, andra juridiska personen dotter- 2. äger andelar i den juridiska företag. Äger ett dotterföretag personen och på grund av avtal med eller äger en moderförening och andra delägare i denna förfogar över ett eller flera dotterföretag mer än hälften av rösterna för samt- tillsammans eller äger flera dot- liga andelar, terföretag tillsammans så många 3. äger andelar i den juridiska aktier eller andelar i en personen och har rätt att utse juridisk person som nyss har eller avsätta mer än hälften av sagts, är även sistnämnda juridiskaledamöterna i dess styrelse eller person dotterföretag till motsvarande ledningsorgan, eller moderföreningen. 4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensam utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bo- lagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar. -------------------------------------------------------------------- Har en ekonomisk förening i Vidare är en juridisk person annat fall på grund av aktie- el- dotterföretag till moderföreningen, ler andelsinnehav eller avtal om ett annat dotterföretag till ensam ett bestämmande inflytande moderföreningen eller moderföre- över en juridisk person och en ningen tillsammans med ett eller betydande andel i resultatet av flera andra dotterföretag eller dess verksamhet, är den ekono- flera andra dotterföretag tillsam- miska föreningen moderförening och mans den juridiska personen dot- 1. innehar mer än hälften av terföretag. rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen, 2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samt- liga andelar, eller 3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan. Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av före- skrift i dess bolagsordning, bo- lagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföreningen. Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. -------------------------------------------------------------------- Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern. 5 § -------------------------------------------------------------------- I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket skall sådana rättigheter som till- kommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen. Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag. Det- samma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning. 6 § -------------------------------------------------------------------- Vid tillämpningen av 4 och 5 §§ avses med andelar aktier och andra andelar i juridiska perso- ner. 8 kap. 5 § Minst en revisor skall vara auktoriserad, om 1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller 2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem år. -------------------------------------------------------------------- Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en även för en moderförening i en koncern, om nettovärdet av kon- koncern, om cernföretagens tillgångar enligt 1. nettovärdet av koncernföre- fastställda koncernbalansräkningar tagens tillgångar enligt för de två senaste räkenskapsåren fastställda koncernbalansräkningar överstiger det gränsbelopp som för de två senaste räkenskapsåren anges i första stycket eller om överstiger det gränsbelopp som antalet anställda vid koncern- anges i första stycket, företagen under nämnda tid i 2. antalet anställda vid kon- medeltal har överstigit 200. cernföretagen under den tid som anges i 1 i medeltal överstigit 200, eller 3. moderföreningen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet av koncernföretagens tillgångar, enligt fastställda balansräkningar för koncernföretagens två senaste räkenskapsår, på moderföreningens balansdag överstiger det gräns- belopp som anges i första stycket. I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisorsval skall ske. 13 §1 Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem. -------------------------------------------------------------------- Revisionsberättelsen skall in- Revisionsberättelsen skall inne- nehålla ett uttalande om huruvida hålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har gjorts upp årsredovisningen har upprättats enligt denna lag. Innehåller inte enligt denna lag eller, i fall årsredovisningen sådana upplys- som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, ningar som skall lämnas enligt enligt årsredovisningslagen 9 kap., skall revisorerna ange (1995:1554). Innehåller inte års- detta och lämna behövliga redovisningen sådana upplysningar upplysningar i sin berättelse, om som skall lämnas enligt 9 kap. det kan ske. eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, enligt årsredovis- ningslagen, skall revisorerna an- ge detta och lämna behövliga upp- lysningar i sin berättelse, om det kan ske. -------------------------------------------------------------------- Har revisorerna vid sin Har revisorerna vid sin gransk- granskning funnit att någon åtgärd ning funnit att någon åtgärd eller eller försummelse som kan försummelse som kan föranleda föranleda ersättningsskyldighet ersättningsskyldighet ligger en ligger en styrelseledamot eller styrelseledamot eller verkställan- verkställande direktören till last de direktören till last eller att eller att en styrelseledamot en styrelseledamot eller eller verkställande direktören på verkställande direktören på annat annat sätt har handlat i strid sätt har handlat i strid mot denna mot denna lag eller stadgarna, lag eller, i fall som avses i 9 skall det anmärkas i berättelsen. kap. 15 och 16 §§, mot årsredovis- Revisionsberättelsen skall även ningslagen eller mot stadgarna, innehålla ett uttalande i frågan skall det anmärkas i berättelsen. om ansvarsfrihet för Revisionsberättelsen skall även styrelseledamöterna och verkstäl- innehålla ett uttalande i frågan om lande direktören. Revisorerna kan ansvarsfrihet för styrelseledamö- även i övrigt i berättelsen terna och verkställande direktören. anteckna de upplysningar som de Revisorerna kan även i övrigt i önskar meddela medlemmarna. berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna. I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272), 2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200), 3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 - 3. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1 - 4, skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten. Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen. I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje och sjätte styckena tillämpas. Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen. 9 kap. 15 § -------------------------------------------------------------------- En ekonomisk förening som enligt 11 c, 11 e eller 11 g § bok- föringslagen (1976:125) upprättar årsbokslut med tillämpning av be- stämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) skall upprätta årsre- dovisning samt, i förekommande fall, koncernredovisning och del- årsrapporter med tillämpning av 2 kap. 1 - 6 §§ och 7 § första och tredje styckena, 3 kap., 4 kap. 1 - 6 §§, 8 § första stycket och andra stycket 2 och 3, 9 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 17 §§, 5 kap. 1 - 12 §§, 14 § andra stycket och 15 - 24 §§, 6 kap., 7 kap. och 9 kap. 1, 3 och 4 §§ årsredovisningslagen. I så fall gäller även 10 kap. 1 § årsredovis- ningslagen. Vid tillämpningen av årsredovis- ningslagen gäller följande. 1. Vad som sägs om aktiebolag och bolag gäller ekonomiska före- ningar. 2. Vad som sägs om moderbolag gäller moderförening. 3. Vad som sägs om bolag som avses i 10 kap. 3 § andra och fjärde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) gäller ekonomiska föreningar som avses i 8 kap. 5 § första och tredje styckena denna lag. 4. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års- redovisningslagen. 5. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska perso- ner. 6. Uppskrivning får göras endast för avsättning till uppskrivnings- fond, 7. De hänvisningar som finns i 7 kap. årsredovisningslagen till andra bestämmelser i den lagen skall inte tillämpas på 2 kap. 7 § andra stycket, 4 kap. 7 § och 14 § första stycket samt 5 kap. 14 § för- sta och tredje styckena. En förening som upprättar årsredo- visning, koncernredovisning eller delårsrapport i enlighet med första eller andra stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 1, 2, 4 och 5 §§, 6 § första stycket och and- ra stycket första meningen, 7 § för- sta och fjärde styckena, 8 §, 9 § första stycket, andra stycket 1, 2 och 7, tredje och fjärde stycke- na samt 11 §, 12 § första stycket och andra stycket första meningen samt 13 och 14 §§. För en sådan före- ning gäller inte heller vad som sägs i 10 § första stycket om koncernredovisningens delar. 16 § -------------------------------------------------------------------- En ekonomisk förening som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldig att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna är inte skyldig att upp- rätta koncernredovisning enligt denna lag. En sådan förening skall avge delårsrapporter även om den inte är skyldig att göra detta enligt 12 § första stycket första meningen. Vid upprättandet av årsredovisning och delårsrapporter gäller bestämmelser- na i 15 §. 10 kap. 6 § -------------------------------------------------------------------- Till reservfonden skall avsättas Till reservfonden skall avsättas minst fem procent av den del av minst fem procent av den del av föreningens nettovinst för året somföreningens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till till reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgör- nettovinsten räknas även gottgör- elser. Uppgår reservfonden till elser. Uppgår reservfonden till minst tjugo procent av det inbe- minst tjugo procent av det inbe- talda insatskapitalet behöver så- talda insatskapitalet behöver sådan dan avsättning till reservfond avsättning till reservfond som som avses i detta stycke inte avses i detta stycke inte ske, om ske, om summan av reservfonden summan av reservfonden och det och det inbetalda inbetalda insatskapitalet uppgår insatskapitalet uppgår antingen antingen till minst fyrtio pro- till minst fyrtio procent av cent av nettovärdet på föreningens nettovärdet på föreningens tillgångar eller till minst samma tillgångar eller till minst samma belopp som föreningens skulder och belopp som föreningens skulder avsättningar enligt balans- enligt balansräkningen. räkningen. Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som 1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser, 2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats, 3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden, 4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden. Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte kan täckas av fritt eget kapital. -------------------------------------------------------------------- Vid tillämpningen av första Vid tillämpningen av första stycket skall belopp som i ba- stycket skall belopp som i ba- lansräkningen har tagits upp un- lansräkningen har tagits upp under der rubriken Avsatt till pensio- rubriken Avsatt till pensioner ner inte räknas som skuld i den eller sådan delpost som avses i 8 mån det överstiger det belopp a § lagen (1967:531) om tryggande under vilket posten enligt 7 § av pensionsutfästelse m.m. inte första stycket lagen (1967:531) räknas som skuld eller avsättning i om tryggande av pensionsutfäs- den mån det överstiger det belopp telse m.m. inte får nedbringas. under vilket posten enligt 7 § första stycket lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inte får nedbringas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge en förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis från bestämmelserna i första - tredje styckena, om det finns synnerliga skäl till det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga omständigheter. **FOOTNOTES** 1 Senaste lydelse 1995:537. 11 kap. 12 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på föreningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 § andra stycket 7, 9 § tredje och fjärde styckena samt 10 och 11 §§. I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital. -------------------------------------------------------------------- Ingen tillgång får tas upp till Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försälj- inbringa efter avdrag för försälj- ningskostnaderna. Om en tillgång ningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsent- kan beräknas inbringa ett väsent- ligt högre belopp än det värde som ligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen har tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade avviker från den redovisade skulden, skall vid tillgångs- skulden eller avsättningen, skall eller skuldposten det beräknade vid tillgångs-, skuld- eller beloppet anges inom linjen. avsättningsposten det beräknade beloppet anges inom linjen. 13 kap. 1 § -------------------------------------------------------------------- Om en styrelseledamot eller Om en styrelseledamot eller verkställande direktören uppsåt- verkställande direktören uppsåtligen ligen eller av oaktsamhet skadar eller av oaktsamhet skadar före- föreningen då han fullgör sitt upp-ningen då han fullgör sitt uppdrag, drag, skall han ersätta skadan. skall han ersätta skadan. Detsamma Detsamma gäller när skadan till- gäller när skadan tillfogas en fogas en föreningsmedlem eller föreningsmedlem eller någon annan någon annan genom överträdelse av genom överträdelse av denna lag denna lag eller stadgarna. eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, tillämplig årsre- dovisningslag eller genom överträ- delse av stadgarna. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Bestämmelserna i 9 kap. 15 och 16 §§ skall tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. 3. En förening som upprättar års- eller koncernredovisning med tilllämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande. 4. En förening som upprättar års- eller koncernredovisning med tilllämpning av bestämmelser i de lagar som anges i punkten 3 får använda belopp som avsatts till uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande för nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Om detta görs, skall upplysning om detta lämnas i en not. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, dels att nuvarande 1 kap. 1 a § skall betecknas 1 kap. 4 §, dels att 1 kap. 1 §, den nya 1 kap. 4 §, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § samt 4 kap. 10 och 14 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 2, 3, 5 och 6 §§, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §2 -------------------------------------------------------------------- Bestämmelserna i 1 och 2 kap., Bestämmelserna i 1 och 2 kap., 3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 § 3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 § andra stycket och 12 § gäller inte andra stycket och 12 § gäller inte sådana handelsbolag som omfattas sådana handelsbolag som omfattas av årsredovisningslagen av årsredovisningslagen (1995:1554) eller hypotek- (1995:1554) eller hypo- sinstitut som omfattas av lagen teksinstitut som omfattas av la- (1995:1559) om årsredovisning i gen (1995:1559) om årsredovisning kreditinstitut och värdepappers- i kreditinstitut och värdepappers- bolag. När det gäller sådana bolag. handelsbolag och hypoteksinstitut avses vid tillämpningen av 3 kap. 11 § och 4 kap. med begreppen moderföretag, dotterföretag och koncern vad som i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen anges om moderbolag, dotter- företag och koncern. 2 § -------------------------------------------------------------------- Ett handelsbolag som enligt 11 d, 11 f eller 11 g § bokförings- lagen (1976:125) upprättar års- bokslut med tillämpning av bestäm- melser i årsredovisningslagen (1995:1554) skall, om det enligt denna lag är skyldigt att upprätta årsredovisning, koncernredovisning eller delårsrapport och annat inte följer av 7 kap. 2 § årsredovisningslagen, upprätta sistnämnda handlingar med tillämp- ning av 2 kap., 3 kap., 4 kap. 1 - 5 och 9 - 13 §§, 14 § andra stycket samt 15 - 17 §§, 5 kap. 1 - 4, 6 - 12 och 15 - 24 §§, 6 kap. 1 och 3 §§, 7 kap. 3 - 30 §§ samt 9 kap. 1, 3 och 4 §§ årsredovis- ningslagen. I så fall gäller även 10 kap. 1 § årsredovisningslagen. Vid tillämpningen av årsredovis- ningslagen gäller följande. 1. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ årsredovisningslagen. 2. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska perso- ner. 3. De hänvisningar som finns i 7 kap. årsredovisningslagen till andra bestämmelser i den lagen skall inte tillämpas på 4 kap. 6 - 8 §§ och 14 § första stycket samt 5 kap. 14 §. Ett handelsbolag som upprättar årsredovisning i enlighet med för- sta stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 2 kap. 2 § första - tredje styckena, 5 § 2 - 4, 6 - 8 §§, 9 § första stycket och 10 § samt 3 kap. 2 - 4 §§ och 7 - 10 §§. För ett sådant bolag gäller inte heller vad som sägs i 3 kap. 5 § om koncernredovisningens delar. 3 § -------------------------------------------------------------------- Ett handelsbolag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldigt att upprätta koncern- redovisning enligt de lagarna är inte skyldigt att upprätta kon- cernredovisning enligt denna lag. Ett sådant handelsbolag skall upprätta årsredovisning även om det inte är skyldigt att göra detta enligt 2 kap. 1 §. Det skall vidare avge delårsrapporter även om det inte är skyldigt att göra detta enligt 2 kap. 9 § första stycket första meningen. Vid upprättandet av årsredovisning och delårs- rapporter gäller bestämmelserna i 2 §. 4 § -------------------------------------------------------------------- [Jfr 1 a §] Ett handelsbolag är moderföretag Äger ett handelsbolag så många och en annan juridisk person är aktier eller andelar i en svensk dotterföretag, om handelsbolaget eller utländsk juridisk person 1. innehar mer än hälften av att det har mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den rösterna för samtliga aktier eller juridiska personen, andelar, är handelsbolaget moder- 2. äger andelar i den juridiska företag och den andra juridiska personen och på grund av avtal med personen dotterföretag. Äger ett andra delägare i denna förfogar över dotterföretag eller äger ett mo- mer än hälften av rösterna för samt- derföretag och ett eller flera liga andelar, dotterföretag tillsammans eller 3. äger andelar i den juridiska äger flera dotterföretag till- personen och har rätt att utse sammans aktier eller andelar i eller avsätta mer än hälften av en juridisk person i den omfatt- ledamöterna i dess styrelse eller ning som angivits nu, är även motsvarande ledningsorgan, eller sistnämnda juridiska person dot- 4. äger andelar i den juridiska terföretag till moderföretaget. personen och har rätt att ensamt Har ett handelsbolag i annat utöva ett bestämmande inflytande fall på grund av aktie- eller an- över denna på grund av avtal med delsinnehav eller avtal ensamt den juridiska personen eller på ett bestämmande inflytande över en grund av föreskrift i dess bo- juridisk person och en betydande lagsordning, bolagsavtal eller andel i resultatet av dess verk- därmed jämförbara stadgar. samhet, är handelsbolaget mo- Vidare är en juridisk person derföretag och den juridiska per- dotterföretag till moderföretaget, sonen dotterföretag. om ett annat dotterföretag till Bestämmelserna i första och moderföretaget eller moderföretaget andra styckena om handelsbolag tillsammans med ett eller flera gäller även enskilda näringsidkare andra dotterföretag eller flera och andra juridiska personer än andra dotterföretag tillsammans handelsbolag, aktiebolag, ekono- 1. innehar mer än hälften av miska föreningar eller stiftel- rösterna för samtliga andelar i den ser, om den enskilde näringsid- juridiska personen, karen respektive den juridiska 2. äger andelar i den juridiska personen är skyldig att upprätta personen och på grund av avtal med årsbokslut enligt bokföringslagen andra delägare i denna förfogar över (1976:125). mer än hälften av rösterna för samt- liga andelar, eller 3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan. Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av före- skrift i dess bolagsordning, bo- lagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföretaget. Bestämmelserna i första - tredje styckena om handelsbolag gäller även enskilda näringsidkare och andra juridiska personer än han- delsbolag, aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser, om den enskilda näringsidkaren respektive den juridiska personen är skyldig att upprätta årsbokslut enligt bokföringslagen (1976:125). Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. -------------------------------------------------------------------- Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern. 5 § -------------------------------------------------------------------- I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket skall sådana rättigheter som till- kommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen. Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag. Det- samma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning. 6 § -------------------------------------------------------------------- Vid tillämpningen av 4 och 5 §§ avses med andelar aktier och andra andelar i juridiska perso- ner. 2 kap. 1 §3 Den som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta årsbokslut skall för samma räkenskapsår även upprätta årsredovisning enligt denna lag, om -------------------------------------------------------------------- 1. antalet anställda hos före- 1. antalet anställda hos före- taget under räkenskapsåret i me- taget under räkenskapsåret i me- deltal har varit minst tio, deltal har varit mer än tio, 2. företaget är moderföretag i en 2. företaget är moderföretag i en koncern enligt denna lag och koncern enligt denna lag och antalet anställda hos koncernen antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal under räkenskapsåret i medeltal har har varit minst tio, eller varit mer än tio, eller 3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår. Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser är inte skyldiga att upprätta årsredovisning enligt denna lag. 3 kap. 1 § -------------------------------------------------------------------- I fråga om koncerner enligt I fråga om koncerner enligt den- denna lag gäller 2 - 11 §§ i detta na lag gäller 2 - 11 §§ i detta kapitel, om antalet anställda hos kapitel, om antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio. medeltal har varit mer än tio. 4 kap. 10 §4 Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv månader efter räkenskapsårets utgång. -------------------------------------------------------------------- Revisionsberättelsen skall in- Revisionsberättelsen skall inne- nehålla ett uttalande, huruvida hålla ett uttalande, huruvida års- årsredovisningen har upprättats redovisningen har upprättats en- enligt denna lag eller, i före- ligt denna lag eller, i förekom- kommande fall, enligt årsredovis- mande fall, annan tillämplig års- ningslagen (1995:1554) eller redovisningslag. Innehåller inte lagen (1995:1559) om årsredo- årsredovisningen sådana upplys- visning i kreditinstitut och vär- ningar som skall lämnas enligt depappersbolag. Innehåller inte tillämplig lag om årsredovisning, årsredovisningen sådana upplys- skall revisorn ange detta och ningar som skall lämnas enligt lämna behövliga upplysningar i sin tillämplig lag om årsredovisning, berättelse, om det kan ske. skall revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske. Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den årsredovisningsskyldiges kännedom. I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att företaget inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272), 2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200), 3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorn genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten. I ett moderföretag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena tillämpas. Om anmälan har gjorts enligt 5 § tredje eller femte stycket, skall revisor till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen. 14 §5 -------------------------------------------------------------------- En revisor som vid fullgörande En revisor som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar den årsredo- av oaktsamhet vållar den årsredo- visningsskyldige skada skall er- visningsskyldige skada skall er- sätta skadan. Detsamma gäller när sätta skadan. Detsamma gäller när skada vållas någon annan genom skada vållas någon annan genom över- överträdelse av denna lag eller, i trädelse av denna lag eller, i förekommande fall, årsredovis- förekommande fall, annan tillämplig ningslagen (1995:1554) eller årsredovisningslag. En revisor an- lagen (1995:1559) om årsredo- svarar även för den skada som hans visning i kreditinstitut och medhjälpare vållar uppsåtligen eller värdepappersbolag. En revisor av oaktsamhet. ansvarar även för den skada som hans medhjälpare vållar uppsåtligen eller av oaktsamhet. Är ett revisionsbolag revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag och den för revisionen huvudansvarige. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Bestämmelserna i 1 kap. 2 och 3 §§ skall tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. 3. Ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning med tillämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande. **FOOTNOTES** 2 Senaste lydelse 1994:1557. 3 Senaste lydelse 1982:1199 4 Senaste lydelse 1995:1557 5 Senaste lydelse 1995:1557 2.5 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) Härigenom föreskrivs att punkterna 4 och 5 i ikraftträdande- och övergångsbe- stämmelserna till lagen (1995:1555) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket samma lag skall 11 kap. 1, 2 och 4 - 14 §§ tillämpas intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996. -------------------------------------------------------------------- I övriga bolag skall de angivna I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas intill ut- paragraferna tillämpas intill ut- gången av det sista räkenskapsår gången av det sista räkenskapsår som som inletts före den 1 januari inletts före den 1 januari 1997. I 1997. fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret enligt punkten 5 eller punkten 6 i över- gångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktie- bolagslagen (1975:1385) skall pa- ragraferna tillämpas även därefter. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebo- lagsregistret senast den 31 de- cember 1997. 5. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket samma lag skall 4 kap. 16, 20 och 21 §§, 8 kap. 13 §, 9 kap. 17 §, 10 kap. 3 och 10 §§, 12 kap. 1 - 4 §§, 13 kap. 3, 9 och 12 §§, 14 kap. 4 §, 15 kap. 1 och 3 §§ samt 17 kap. 1 § tillämpas i sin äldre lydelse intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996. -------------------------------------------------------------------- I övriga bolag skall de angivna I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas i sin äldre paragraferna tillämpas i sin äldre lydelse intill utgången av det lydelse intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts föresista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1997. den 1 januari 1997. I fråga om aktiebolag som avförs från aktie- bolagsregistret enligt punkten 5 eller punkten 6 i övergångsbestäm- melserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall paragraferna tillämpas även därefter. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebolagsregi- stret senast den 31 december 1997. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § (1995:1559) lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §6 Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmark- nadsbolag, sådana finansbolag och kreditaktiebolag som driver verksamhet med stöd av punkterna 3-5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. -------------------------------------------------------------------- Bestämmelserna om koncernredo- Bestämmelserna om koncernredo- visning i 7 kap. skall tillämpas visning i 7 kap. skall tillämpas på på finansiella holdingföretag som finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag förvaltar andelar i dotterföretag som är kreditinstitut eller värde- som är kreditinstitut eller värde- pappersbolag eller utländska före- pappersbolag eller utländska före- tag av motsvarande slag. Med fi- tag av motsvarande slag. Med fi- nansiellt holdingföretag avses nansiellt holdingföretag avses ett ett företag som är skyldigt att aktiebolag, ett handelsbolag upprätta årsredovisning enligt års-eller en ekonomisk förening vars redovisningslagen (1995:1554) verksamhet uteslutande eller så och vars verksamhet uteslutande gott som uteslutande består i att eller så gott som uteslutande i vinstsyfte förvärva och förvalta består i att i vinstsyfte förvärva andelar i dotterföretag. och förvalta andelar i dotterföre- tag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. **FOOTNOTES** 6 Senaste lydelse 1996:1591 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag avses sådana försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713). -------------------------------------------------------------------- Bestämmelserna om koncern- Bestämmelserna om koncern- redovisning i 7 kap. skall redovisning i 7 kap. skall tilläm- tillämpas på finansiella holding- pas på finansiella holdingföretag företag som uteslutande eller hu- som uteslutande eller huvudsakli- vudsakligen förvaltar andelar i gen förvaltar andelar i dotterföre- dotterföretag som är försäkringsföre-tag som är försäkringsföretag eller tag eller utländska företag av utländska företag av motsvarande motsvarande slag. Med finans- slag. Med finansiellt holdingföre- iellt holdingföretag avses ett tag avses ett aktiebolag, ett företag som är skyldigt att handelsbolag eller en ekonomisk upprätta årsredovisning enligt förening vars verksamhet uteslu- årsredovisningslagen (1995:1554) tande eller så gott som uteslu- och vars verksamhet uteslutande tande består i att i vinstsyfte eller så gott som uteslutande förvärva och förvalta andelar i dot- består i att i vinstsyfte förvärva terföretag. och förvalta andelar i dotterför- etag. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får medge undantag från denna lag för sådana försäkringsföretag som får undantas från för- säkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag. För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i stället sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket gälla. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. 3 Ärendet och dess beredning Riksdagen beslutade i december 1995 om en ny redovisningslagstiftning (se SFS 1995:1554, 1995:1559 och 1995:1560). Den nya lagstiftningen grundar sig på Redovisningskommitténs betänkande Års- och koncernredovisning enligt EG-direktiv (SOU 1994:17) och regeringens proposition 1995/96:10 Års- och kon- cernredovisning. Lagstiftningen avser redovisningen i aktiebolag och vissa handelsbolag samt kreditinstitut, värdepappersbolag, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag. Flertalet av de förändringar som följer med den nya lagstiftningen är betingade av EG:s fjärde eller sjunde bolagsrättsliga direktiv eller av de redovisningsdirektiv som finns på bank- och försäkringsområdet. De flesta bolag som omfattas av lagstiftningen skall tillämpa denna från och med räkenskapsåret 1997. Kreditinstitut och övriga finansiella företag har dock börjat tillämpa den nya lagstiftningen redan från och med räkenskapsåret 1996. Ett flertal företagskategorier faller utanför den nya lagstiftningen. Det gäller bl.a. det stora flertalet handelsbolag samt alla enskilda näringsidkare, ekonomiska föreningar och stiftelser. Anledningen till detta är att EG- direktiven inte är tillämpliga på dessa företagskategorier. Den tid som stod till förfogande för genomförandet av direktiven var begränsad. Det var därvid inte möjligt att göra överväganden som tog sikte även på redovisningen i andra företagsformer än de som behandlas i EG-direktiven. Inom Justitiedepartementet har under våren 1996 utarbetats två promemorior med förslag som syftar till att göra det möjligt för ekonomiska föreningar och handelsbolag att tillämpa de nya redovisningsreglerna. I det sammanhanget har även övervägts frågor om redovisningen i de aktiebolag som kan antas komma att avvecklas i samband med de ändrade bestämmelserna om lägsta tillåtna aktiekapital. De båda promemoriorna, Den nya redovisningslagstiftningen och de ekonomiska föreningarna och Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling, har remissbehandlats. Promemoriornas lagförslag finns i bilagorna 1 och 2. Förteckningar över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Ju 95/4021 och Ju 96/2078). Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria (Promemoria med utkast till lagrådsremiss om finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt vissa ändringar i redovisningslagstiftningen på det finansiella området) där det först och främst föreslås att tillståndspliktig finansieringsverksamhet skall få bedrivas i ekonomisk förening. Förslaget innebär att lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag - som i dag föreskriver att sådan verksamhet endast får bedrivas av aktiebolag - görs mer neutral i fråga om associationsform. I pro- memorian föreslås vidare vissa ändringar i redovisningslagstiftningen. För det första föreslås att de ekonomisk föreningar som kommer att bedriva finans- ieringsverksamhet skall tillämpa redovisningsreglerna i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt att vissa följdändringar skall göras. För det andra föreslås en mindre utvidgning av till- ämpningsområdet för nuvarande regler om finansiella holdingföretag i ÅRKL och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). Sådana aktiebolag och handelsbolag som omfattas av den nya årsredovisningslagen skall redan i dag i egenskap av finansiellt holdingföretag under vissa förutsättningar upprätta en koncernredovisning med tillämpning av ÅRKL eller ÅRFL. Den före- slagna ändringen innebär att reglerna kan komma att träffa även ekonomiska föreningar och samtliga handelsbolag. För det tredje föreslås att under- stödsföreningar ges en möjlighet att tillämpa ÅRFL från och med räkenskapsåret 1997. Även Finansdepartementets promemoria har remissbehandlats. Promemorians lagförslag, såvitt nu är av intresse, finns i bilaga 4. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi 94/1942). I det följande behandlas de frågor som har tagits upp i de promemorior som har upprättats inom Justitiedepartementet. Även en del av de frågor som har tagits upp i Finansdepartementets promemoria kommer att behandlas. Förslaget om att tillståndspliktig finansieringsverksamhet skall få bedrivas i ekonomisk förening är emellertid för närvarande föremål för vidare beredning inom Finansdepartementet. I detta sammanhang kommer de därtill anknutna förslagen till ändringar i redovisningslagstiftningen m.m. att behandlas. Lagrådet Regeringen beslutade den 29 augusti 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådet, vars yttrande finns i bilaga 7, har lämnat förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen har gjorts vissa ändringar av redaktionell natur. 4 De nuvarande redovisningsreglerna Den nyligen beslutade årsredovisningslagen (se SFS 1995:1554) gäller för samtliga aktiebolag. Den gäller också för vissa slag av handelsbolag: 1. handelsbolag där samtliga obegränsat ansvariga delägare är aktiebolag, 2. handelsbolag där samtliga obegränsat ansvariga delägare är aktiebolag eller sådana handelsbolag som avses i punkten 1, 3. handelsbolag som ingår i en koncern där moderbolaget är ett aktiebolag eller ett sådant handelsbolag som avses i punkterna 1 eller 2, samt 4. handelsbolag som en gång har fallit in under någon av punkterna 1 - 3 men inte gör det längre. I fråga om redovisningen i dessa handelsbolag gäller därför från och med år 1997 de nya redovisningsregler som kommer att beskrivas något närmare i avsnitt 5.2 nedan. För redovisningen i övriga handelsbolag - i praktiken det stora flertalet handelsbolag - gäller däremot även framdeles bestämmelserna i bok- föringslagen (1976:125) och lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag (i fortsättningen benämnd („1980 års årsredovisningslag„). Dessa be- stämmelser omfattar - med några mindre avvikelser - även enskilda näringsidkare. Likartade bestämmelser gäller enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (i fortsättningen benämnd „föreningslagen„) för ekonomiska föreningar. Särskilda redovisningsregler gäller enligt ÅRKL och ÅRFL för finansiella företag. Årsbokslut och årsredovisning Alla handelsbolag och ekonomiska föreningar är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen. Det innebär bl.a. att handelsbolag och ekonomiska föreningar för varje räkenskapsår skall upprätta ett årsbokslut, bestående av en balansräk- ning och en resultaträkning (se 1 och 11 §§ bokföringslagen). Årsbokslutet är inte offentligt. Även enskilda näringsidkare är bokföringsskyldiga. En enskild näringsidkare är dock inte skyldig att upprätta årsbokslut, om den årliga bruttoomsättningssumman understiger ett gränsbelopp om tjugo basbelopp (f.n. cirka 720 000 kr). Alla ekonomiska föreningar är - i likhet med aktiebolag - skyldiga att varje år upprätta även en årsredovisning, dvs. en offentlig redovisning (se 9 kap. 1 § föreningslagen). För handelsbolag och enskilda näringsidkare finns inte någon generell skyldighet att upprätta årsredovisning. En årsredovisning skall dock upprättas även av dessa näringsidkare, om de är bokföringsskyldiga och någon av följande tre förutsättningar föreligger: 1. antalet anställda hos företaget har under räkenskapsåret i medeltal varit minst tio, 2. företaget är moderföretag i en koncern och antalet anställda hos koncernen har under räkenskapsåret i medeltal varit minst tio, eller 3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningen för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger basbeloppet (se 2 kap. 1 § första stycket 1980 års årsredovisningslag). I de fall företaget är skyldigt att upprätta årsredovisning skall denna hållas tillgänglig hos företaget för alla som är intresserade och skall i vissa fall ges in till Patent- och registreringsverket (se 9 kap. 3 § föreningslagen samt 2 kap. 2 § fjärde stycket jämte 3 och 4 §§ 1980 års årsredovisningslag). Stommen i årsredovisningen utgörs av den balansräkning och den resultaträkning som ingår i årsbokslutet. I årsredovisningen för en ekonomisk förening skall alltid ingå en förvaltningsberättelse. I större föreningar skall det även finnas en fi- nansieringsanalys. I fråga om handelsbolag och enskilda näringsidkare gäller kravet på förvaltningsberättelse enbart större företag och moderföretag i större koncerner. Med större förening och större företag avses här förening respektive företag där tillgångarnas nettovärde enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp om 1 000 basbelopp eller där antalet anställda under samma tid i medeltal har överstigit 200. Med större koncerner avses koncerner som överstiger endera av de angivna gränsvärdena. Såväl årsbokslutet som årsredovisningen omfattas av ett allmänt krav på iakttagande av „god redovisningssed„. Resultaträkningen och balansräkningen Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa samtliga intäkter och kostnader i rörelsen under räkenskapsåret och ge upplysning om hur årets resultat har upp- kommit (se 18 § bokföringslagen). Balansräkningen skall redovisa rörelsens samtliga tillgångar och skulder och eget kapital på balansdagen (se 19 §). Räkningarna får kompletteras med notupplysningar (se 20 §). Enskilda nä- ringsidkare och obegränsat ansvariga delägare i handelsbolag skall till årsbokslutet foga sammanställningar över sina privata tillgångar och skulder (se 21 §). Såväl resultaträkningen som balansräkningen skall ställas upp på särskilt sätt och innehålla vissa särskilda, i lagen angivna poster. Utgångspunkten i bokföringslagens schema för resultaträkningen är rörelsens intäkter (bruttoomsättningen). Intäkterna minskas med rörelsens kostnader och avskrivningar. Det rörelseresultat som återstår efter avskrivningar justeras med hänsyn till finansiella intäkter och kostnader, extraordinära intäkter och kostnader samt bokslutsdispositioner. Slutligen dras företagets skatt av. Vad som återstår utgör det redovisade årsresultatet. Bokföringslagens schema för balansräkningen innehåller fyra huvudgrupper; Tillgångar, Skulder och Eget kapital, Ställda panter m.m. samt Ansvarsförbindel- ser. Tillgångarna delas in i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. Var och en av dessa grupper är i sin tur indelad i poster, t.ex. Aktier och andra andelar. Skulderna delas upp på långfristiga och kortfristiga skulder. Dessa delas i sin tur upp i ett flertal poster. Ställda panter m.m. och Ansvarsförbindelser skall tas upp „inom linjen„, dvs. beloppen behöver inte räknas samman med övriga belopp i balansräkningen. Både föreningslagen och 1980 års årsredovisningslag innehåller kompletterande bestämmelser om hur balans- och resultaträkningarna skall utformas och kompletteras. Jämförelsetal För ekonomiska föreningar gäller också att balansräkningen och resultaträkningen för föregående räkenskapsår skall återges i årsredovisningen. Motsvarande regler gäller också för handelsbolag och enskilda näringsidkare men då enbart ifråga om större företag och moderföretag i större koncerner. Om det under året har skett några ändringar i fråga om specificeringen av posterna, skall uppgifterna i den tidigare årsredovisningen sammanställas så att de kan jämföras med posterna i årets balans- och resultaträkningar (se 9 kap. 8 § första stycket 5 föreningslagen och 2 kap. 6 § första stycket 5 1980 års årsredovisningslag). Värderingsregler Anläggningstillgångars värde skall bestämmas med utgångspunkt i an- skaffningsvärdet. Anskaffningsvärdet skall justeras genom systematiska avskrivningar. Vid varaktiga värdenedgångar skall värdet sättas ned genom ned- skrivningar. Särskilda regler gäller för värdering av fordringar (se 16 § bokföringslagen). Om värdet på en anläggningstillgång väsentligt överstiger det bokförda, får värdet justeras genom uppskrivningar. För att en uppskrivning skall få göras fordras dock att uppskrivningsbeloppet används för erforderlig nedskrivning av annan anläggningstillgång och att det finns särskilda skäl för en sådan utjämning (se 15 § bokföringslagen).Omsättningstillgångar skall vär- deras enligt den s.k. lägsta värdets princip, dvs. tillgången får inte tas upp till ett högre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga vär- det. Lägsta värdets princip gäller emellertid inte undantagslöst. Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, får nämligen en omsätt- ningstillgång tas upp över anskaffningsvärdet (se 14 § bokföringslagen). Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys I förvaltningsberättelsen skall det redovisande företaget lämna upplysning om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av företagets resultat och ställning. Vidare skall händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under eller efter räkenskapsåret anges. Vissa upplysningar skall också lämnas om antalet anställda, det sammanlagda beloppet av löner till anställda m.m. I finansieringsanalysen skall det lämnas en redovisning av företagets fi- nansiering och kapitalinvesteringar under året. Koncerndefinitionen Koncernredovisningsreglerna i föreningslagen och i 1980 års årsredovisningslag har sin utgångspunkt i de koncerndefinitioner som finns i respektive lag. De båda koncerndefinitionerna stämmer överens med den koncerndefinition som före den 1 januari 1996 fanns i aktiebolagslagen (1975:1385). Koncerndefinitionen innebär att om en ekonomisk förening (eller ett handelsbolag) äger så många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, föreningen (handelsbolaget) är moderförening (moderföretag) och den juridiska personen dotterföretag. Har en ekonomisk förening (handelsbolag) i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den ekonomiska föreningen (handelsbolaget) också moderförening (moderföretag) och den juridiska personen dotterföretag. Ett koncernförhållande föreligger också när en enskild näringsidkare på motsvarande sätt kan utöva ett inflytande över juridiska personer. Koncernredovisning En ekonomisk förening som är moderförening i en koncern är alltid skyldig att upprätta en koncernredovisning (se 9 kap. 10 § föreningslagen). Om det förelig- ger ett koncernförhållande enligt 1980 års årsredovisningslag - med exempelvis ett handelsbolag som moderföretag - är skyldigheten att upprätta koncernredo- visning begränsad till de fall där antalet anställda i koncernen uppgår till minst tio (se 3 kap. 1 och 5 §§ 1980 års årsredovisningslag). En koncernredovisning skall alltid bestå av en koncernresultaträkning och en koncernbalansräkning. Den skall alltid offentliggöras genom ingivande till Patent- och registreringsverket. Koncernresultat- och koncernbalansräkningarna skall var för sig utgöra sammandrag av moderföreningens och dotterföretagens resultat- och balansräk- ningar (se 9 kap. 11 § föreningslagen och 3 kap. 7 § 1980 års årsredovisningslagen). Hur detta sammandrag skall göras lämnar lagstiftningen inte något fullständigt besked om. Det framgår alltså inte hur dotterföretagen skall räknas in i koncernen (konsolidering) eller hur minoritetsandelar i dotterföretag skall beaktas. Däremot innehåller båda lagarna regler om s.k. in- ternvinsteliminering, dvs. avräkning av vinster som hänför sig till överlåtelser inom koncernen. Av förarbetena framgår att eliminering skall ske även av olika slag av interna mellanhavanden (se prop. 1979/80:143 s. 162). I övrigt gäller de allmänna reglerna om resultat- och balansräkningarnas uppställning och innehåll i allt väsentligt även koncernredovisningen. Koncernredovisningen behöver inte innehålla någon särskild förvalt- ningsberättelse. Om moderföreningen (moderföretaget) är skyldigt att till sin årsredovisning foga en förvaltningsberättelse, skall denna emellertid innehålla vissa uppgifter om koncernen (se 9 kap. 11 § fjärde stycket föreningslagen och 3 kap. 7 § fjärde stycket 1980 års årsredovisningslag). Delårsrapport Större företag - liksom moderföretag i större koncerner - är skyldiga att under varje räkenskapsår som omfattar en tid om mer än tio månader avge minst en delårsrapport (se 9 kap. 12 § första stycket föreningslagen och 2 kap. 9 § första stycket 1980 års årsredovisningslag). I delårsrapporten skall det lämnas en översiktlig redogörelse för verksamheten och resultatutvecklingen, för investeringar och för förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Det skall normalt också lämnas beloppsuppgifter om omsättningen och om resultatet före boksluts- dispositioner och skatt under rapportperioden. Delårsrapporter skall hållas tillgängliga för var och en som vill ta del av dem. Minst en rapport, omfattande en period om minst hälften och högst två tred- jedelar av räkenskapsåret skall inom två månader från rapportperiodens utgång sändas in till Patent- och registreringsverket (se 9 kap. 12 § andra stycket föreningslagen och 2 kap. 9 § andra stycket 1980 års årsredovisningslag). Redovisning i understödsföreningar Den nyligen beslutade redovisningslagstiftningen för försäkringsföretag (se SFS 1995:1560) gäller för försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713). Lagen gäller däremot inte för försäkringsgivare som omfattas av lagen (1972:262) om understödsföreningar. För understödsföreningar finns bestämmelser om årsbokslut och årsredovisning i 29 och 30 §§ sistnämnda lag. Enligt 29 § första stycket första meningen lagen om understödsföreningar skall bestämmelserna i 38 § första och fjärde -- sjätte styckena lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas också på under- stödsföreningar. Det betyder att styrelsen för varje räkenskapsår skall avge en årsredovisning. Denna skall bestå av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse (se 38 § första stycket). Enligt 67 § 2 lagen om understödsföreningar skall understödsföreningar för varje räkenskapsår till Finansinspektionen sända in dels förvaltningsberättelsen jämte resultaträkning och balansräkning, dels revisionsberättelsen med tillhörande handlingar, dels protokoll fört vid föreningsstämma över beslut i fråga om dessa delar, dels en redogörelse för föreningen och dess verksamhet. Av 29 § första stycket tredje meningen samma lag följer att resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut skall upprättas enligt bestämmelserna i bokföringslagen, om inte annat följer av 30 § lagen om understödsföreningar eller av föreskrifter som meddelats med stöd av den paragrafen. Enligt 30 § skall räkenskapsårsavslutning ske för kalenderår (första stycket). Om en förening har flera verksamhetsgrenar, skall intäkter och kostnader redovisas särskilt för varje verksamhetsgren (andra stycket). Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om understödsförenings löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning (tredje stycket). Lagen om understödsföreningar innehåller inga bestämmelser om skyldigheter för sådana företag att upprätta koncernredovisning. Dåvarande Försäkringsinspektionen har utfärdat föreskrifter, BFFS 1988:28, F 5, om understödsföreningars räkenskaper och årsredovisning. En närmare redogörelse för föreskrifterna mot bakgrund av äldre rätt finns i Understödsut- redningens betänkande, Försäkringsföreningar, SOU 1990:101, s. 228-230. 5 Pågående förändringar på redovisningsrättens område 5.1 Redovisningskommittén Regeringen bemyndigade i augusti 1991 chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att göra en översyn av redovisningslagstift- ningen (dir. 1991:71). Kommittén antog namnet Redovisningskommittén. Kommitténs huvuduppgift är att överväga vilka lagändringar och andra åtgärder som är påkallade för att anpassa lagstiftningen till utvecklingen på redovis- ningsområdet. Arbetet är inte begränsat till vissa företagsformer och gäller därför även handelsbolags och enskilda näringsidkares redovisning. Våren 1994 avgav kommittén delbetänkandet Års- och koncernredovisning enligt EG-direktiv (SOU 1994:17). Betänkandet har numera lett till lagstiftning (se prop. 1995/96:10, bet. 1995/96:LU12, rskr. 1995/96:91 samt SFS 1995:1554, 1995:1559 och 1995:1560). 5.2 Anpassningen till EG-direktiven 5.2.1 Den nya lagstiftningen Den nya lagstiftningen omfattar en ny årsredovisningslag för aktiebolag och vissa handelsbolag, en särskild årsredovisningslag för kreditinstitut och värdepappersbolag och en särskild årsredovisningslag för försäkringsföretag. Lagarna reglerar frågor om årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter i de nämnda företagstyperna. Det stora flertalet handelsbolag omfattas emellertid inte av lagarna. Lagarna berör inte heller ekonomiska föreningars eller enskilda näringsidkares redovisning. För aktiebolag och övriga berörda företagsformer innebär den nya lagstiftningen en fullständig yttre omgestaltning av regelverket om års- och koncernredovisning. Lagarna innehåller också flera materiella nyheter, t.ex. ett krav på att redovisningen skall ge en „rättvisande bild„ av företagets ställning och resultat, ändrade uppställningsformer för balansräkning och resultaträkning, delvis ändrade värderingsregler, nya koncern- och intresseföretagsbegrepp samt en lagreglering av metoderna för konsolidering av dotterföretag. Bolag som tillämpar de nya reglerna om årsredovisning skall tillämpa i huvudsak samma reg- ler i sitt årsbokslut (se 11 a och 11 b §§ bokföringslagen). De redovisningsregler som tidigare gällde för aktiebolag var i grundläggande materiella avseenden väsentligen desamma som de redovisningsregler som fortfarande gäller för ekonomiska föreningar, för flertalet handelsbolag och för enskilda näringsidkare. Efter tillkomsten av den nya redovisningslagstiftningen skiljer sig de båda regelverken åt. I det följande kommer de viktigaste skillnaderna att belysas. 5.2.2 Kravet på rättvisande bild m.m. Enligt den nya lagstiftningen skall årsredovisningen för ett aktiebolag bestå av en balansräkning, en resultaträkning, noter, en förvaltningsberättelse och - i vissa större företag - en finansieringsanalys (se 2 kap. 1 § års- redovisningslagen [1995:1554], i fortsättningen „den nya årsredovisningslagen„). Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall tillsammans ge en „rättvi- sande bild„ av bolagets resultat och ställning (se 2 kap. 3 §). I detta ligger ett krav på att redovisningen i det enskilda fallet skall ge en så riktig bild som möjligt av bolagets förhållanden. För att tillgodose detta krav kan det i vissa fall vara nödvändigt att lämna upplysningar utöver vad som följer av andra bestämmelser i lagen. Bestämmelsen om rättvisande bild saknar motsvarighet i bokföringslagen, föreningslagen och 1980 års årsredovisningslag. Den nya lagstiftningen ger också explicit uttryck för vissa vedertagna redovisningsprinciper som tidigare inte har varit lagfästa (se 2 kap. 4 §). Lagstiftningen fordrar också att redovisningen sker med iakttagande av god redovisningssed (se 2 kap. 2 §), dvs. redovisningen skall ske i enlighet med de normer som har utbildats i god redovisningspraxis, främst de som kommer till uttryck i rekommendationer av normgivande organ. 5.2.3 Nya uppställningsformer för balansräkningen och resultaträkningen Enligt den nya årsredovisningslagen skall balansräkningen vara uppställd enligt ett särskilt schema (se bilaga 2 till lagen). För resultaträkningen föreskrivs två alternativa uppställningsscheman (se bilagorna 3 och 4 till lagen). Dessa uppställningsscheman skiljer sig såväl vad gäller antalet poster, posternas benämningar som i fråga om ordningsföljden mellan posterna från vad som gäller för flertalet handelsbolag och för enskilda näringsidkare (dvs. bokföringslagens uppställningsscheman). Antalet poster är större. Posternas beteckningar är som regel annorlunda. Eget kapital redovisas före skulder. För- pliktelserna är uppdelade i skulder och avsättningar. Bland skulderna redovisas skulder av långfristig karaktär före de skulder som är av mera kortfristig karaktär. Särskilt bör anmärkas att tillgångar, skulder, intäkter och kostnader enligt de nya reglerna ibland kan vara att klassificera på ett annat sätt än som hittills har varit fallet. 5.2.4 Avsättningar En nyhet i den nya årsredovisningslagen är att vissa belopp i balansräkningen skall redovisas under rubriken Avsättningar. Detta gäller samtliga förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin existens men ovissa till belopp eller tid- punkt för infriande (se 4 kap. 16 §). Det innebär att en del förpliktelser som enligt bokföringslagen skall redovisas som skulder i stället skall redovisas under Avsättningar. 5.2.5 Värdering Den nya årsredovisningslagens bestämmelser om värdering av anläggningstillgångar överensstämmer till stora delar med bokföringslagens regler. Anlägg- ningstillgångar skall som huvudregel tas upp till anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärdet skall justeras genom systematiska avskrivningar. Bestående värdeminskningar skall föranleda nedskrivning. Vid värdeökning får tillgångarnas värde under vissa villkor skrivas upp. I några viktiga hänseenden skiljer sig dock de nya reglerna från bok- föringslagens bestämmelser: I fråga om immateriella anläggningstillgångar skall avskrivning normalt ske under en period av högst fem år (se 4 kap. 4 § andra stycket nya årsredovis- ningslagen). Förutsättningarna för att underlåta avskrivning är därmed något annorlunda än i bokföringslagen (jfr 17 § första och andra styckena bokföringslagen). Särskilda regler om värdering av fordringar saknas (jfr 16 § bokföringslagen). I stället gäller att finansiella anläggningstillgångar får skrivas ned även om värdenedgången enbart är tillfällig (se 4 kap. 5 § andra stycket). Nedskrivningar skall återföras om skälen för nedskrivning inte längre föreligger (se 4 kap. 5 § tredje stycket). Den nya lagen saknar motsvarighet till bokföringslagens regel om att uppskrivning får ske för omedelbar nedskrivning av andra tillgångar. I stället får uppskrivning ske enbart om det uppskrivna beloppet används för ökning av aktiekapitalet eller för avsättning till en uppskrivningsfond. Detta medför att lagen inte ger något utrymme för ett handelsbolag att göra uppskrivningar. Uppskrivningsfonden får användas för ökning av aktiekapitalet eller för täckande av förlust (se 4 kap. 6 och 7 §§). Fonden måste minskas om den uppskrivna tillgången blir föremål för av- eller nedskrivning eller om den försäljs eller utrangeras (se 4 kap. 8 §). Den nya lagen föreskriver - i likhet med bokföringslagen - att omsättningstillgångar skall värderas enligt det lägsta värdets princip (se 4 kap. 9 §). En skillnad är dock att, enligt den nya lagen, värdet inte får sättas lägre än det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. En annan skillnad är att den nya lagen inte innehåller någon generell regel om att värdet får sättas högre, om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redo- visningssed (jfr 14 § fjärde stycket bokföringslagen). Den nya lagen innehåller också särskilda regler om värdering av pågående arbeten, varulagervärdering, kollektiv värdering och omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta (se 4 kap. 10 - 13 §§). Ingen av dessa frågor har tidigare varit föremål för någon uttrycklig lagreglering. 5.2.6 Tilläggsupplysningar Den nya lagen innehåller flera krav på att bolagen skall lämna till- läggsupplysningar om sina förhållanden. Tilläggsupplysningarna skall vanligen lämnas i noterna. En del av dessa bestämmelser överensstämmer med vad som har gällt redan tidigare. Annat är nytt, såsom kraven på upplysningar om latenta, ej kostnadsförda skatteförpliktelser (se 5 kap. 15 § nya årsredovisningslagen) samt kraven på upplysningar om pensioner och avtal om avgångsvederlag till personer i bolagets ledning (se 5 kap. 20 och 23 §§). 5.2.7 Förvaltningsberättelse En del upplysningar som hittills har redovisats i förvaltningsberättelsen skall enligt den nya lagen redovisas i noterna, t.ex. uppgifter om lönekostnader (se 5 kap. 18 § nya årsredovisningslagen). I den nya lagen finns i stället andra krav på förvaltningsberättelsens innehåll, bl.a. att förvaltningsberättelsen skall innehålla en „rättvisande översikt„ över utvecklingen av bolagets verksamhet, resultat och ställning. Dessutom uppställs ett antal specificerade upplysnings- krav, t.ex. krav på upplysningar om framtida utveckling och om verksamhet inom forskning och utveckling (se 6 kap. 1 §). Såväl kravet på „rättvisande översikt„ som de specificerade upplysningskraven saknar motsvarighet i hittills gällande lagstiftning. 5.2.8 Upprättande av koncernredovisning Koncernbegreppet Den nya lagen innehåller också en ny koncerndefinition. Motsvarande koncerndefinition har samtidigt införts i aktiebolagslagen och i de särskilda associationsrättsliga lagar som gäller på bank- och försäkringsområdena. Enligt den nya definitionen föreligger en koncern när ett bolag innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i en annan juridiska person. En koncern före- ligger också om ett bolag äger andelar i en annan juridisk person och * på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar, * har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller * har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning eller motsvarande (se 1 kap. 4 § årsredovisningslagen). Som ovan har nämnts (se avsnitt 4) gäller fortfarande en något annorlunda koncerndefinition för flertalet handelsbolag och för enskilda näringsidkare. Koncernredovisning Om det föreligger ett koncernförhållande är, enligt den nya lagen, moderbolaget skyldigt att upprätta en koncernredovisning (se 7 kap. 1 § nya årsredovis- ningslagen). Under vissa förhållanden behöver dock inte moderföretag i underkon- cerner upprätta någon koncernredovisning (se 7 kap. 2 §). Den sistnämnda be- stämmelsen saknar motsvarighet i föreningslagen och 1980 års årsredovisningslag. En koncernredovisning skall normalt omfatta samtliga dotterföretag. I den nya lagen preciseras i vilka situationer som man undantagsvis kan utelämna ett dotterföretag från koncernredovisningen (se 7 kap. 4 §). Föreningslagen och 1980 års årsredovisningslag saknar motsvarande precisering. Även i övrigt innehåller lagen en betydande detaljreglering av kon- cernredovisningens innehåll. Bland annat preciseras när transaktioner mellan koncernföretag skall elimineras (se 7 kap. 12 §). I lagen finns också en uttrycklig regel om hur minoritetsintressen i dotterföretag skall redovisas (se 7 kap. 8 §). Preciserade regler ges också om hur dotterföretag och andra företag skall räknas in i koncernredovisningen (konsolidering; se 7 kap. 17 - 29 §§). Den nya lagstiftningen har sålunda i denna del en annan utformning än 1980 års årsredovisningslag. De sakliga skillnaderna torde dock inte vara så stora. De nya reglerna för aktiebolag ansluter nämligen nära till hittills rådande praxis. Intresseföretag Den nya lagen reglerar också begreppet „intresseföretag„: Om ett bolag äger andelar i en juridisk person som inte är dotterföretag och utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens driftsmässiga och finansiella styrning samt ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan bolaget och den juridiska personen, skall den juridiska personen anses som intresseföretag till bolaget (se 1 kap. 5 §). Enligt en särskild regel skall dessa förutsättningar anses vara för handen, om bolaget innehar en röstandel om minst 20 procent i den juridiska personen och annat inte framgår av omständigheterna. Varken bokföringslagen, föreningslagen eller 1980 års årsredovisningslag innehåller några regler om intresseföretag. 5.2.9 Offentliggörande Redovisningshandlingarna skall jämte den åtföljande revisionsberättelsen ges in till Patent- och registreringsverket (se 8 kap. 3 § nya årsredovisningslagen). Om detta inte görs, kan bolaget tvingas betala förseningsavgifter, medan bolagets ställföreträdare kan drabbas av vite eller personlig betalnings- skyldighet (se 8 kap. 5 - 13 §§). En nyhet är att Patent- och registreringsverket, när redovisningen har givits in, skall låta kungöra detta i en tidning som verket ger ut (se 8 kap. 4 §). En annan nyhet är de särskilda bestämmelser som tillkommit rörande bolagets eget offentliggörande av års- eller koncernredovisningen (se 8 kap. 14 -16 §§). Varken bokföringslagen, föreningslagen eller 1980 års årsredovisningslag innehåller några regler om kungörande, förseningsavgifter eller personligt betalningsansvar. De innehåller inte heller några regler om företagets eget offentliggörande av redovisningen. Enligt 1980 års årsredovisningslag fordras inte heller alltid att årsredovisningen offentliggörs genom ingivande till Patent- och registreringsverket. 5.2.10 Delårsrapporter Den nya årsredovisningslagens regler om delårsrapporter överensstämmer i huvudsak med de bestämmelser om delårsrapporter som finns i 1980 års årsredovis- ningslag. 5.2.11 Återstående lagstiftningsarbete Redovisningskommitténs arbete fortgår. Kommittén har ännu inte uttalat sig i fråga om redovisningen i sådana företagsformer som inte omfattas av EG-direkti- ven, dvs. års- och koncernredovisning för enskilda näringsidkare, vanliga handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Till kommitténs kvarstående uppgifter hör också bl.a. frågor om löpande bokföring och årsbokslut, normbild- ningen på redovisningsområdet samt redovisning av miljöanknuten information. Kommitténs arbete skall vara slutfört till den 31 oktober 1996. Det skulle i och för sig vara värdefullt om de kvarstående frågorna kunde beredas så snabbt att den kompletterande lagstiftning som kommitténs övervägan- den leder till kan träda i kraft den 1 januari 1997. Detta är emellertid inte möjligt. Man får räkna med att en kompletterande lagstiftning inte kan beslutas förrän under år 1997 eller år 1998 och börja tillämpas tidigast för räkenskapså- ret 1998 eller 1999. De lagstiftningsfrågor på redovisningsområdet som är mer brådskande måste där- för hanteras i annan ordning. Förslagen i denna lagrådsremiss får ses som provisoriska lösningar i avvaktan på Redovisningskommitténs förslag i kvarstående frågor. 6 Överväganden- 6.1 Skall ekonomiska föreningar, handelsbolag, enskilda näringsidkare och understödsföreningar tillämpa de nya redovisningsreglerna? -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Alla ekonomiska föreningar och handelsbolag| | ges möjlighet att fr.o.m. det första räkenskapsår som inleds efter| | utgången av år 1996 upprätta årsbokslut enligt den nya årsredovis-| | ningslagens bestämmelser om balansräkning och resultaträkning. | | Någon motsvarande möjlighet för enskilda näringsidkare införs för| | närvarande inte. Inte heller understödsföreningar ges någon | | möjlighet att upprätta sin redovisning enligt den nya | | redovisningslagstiftningen. | | Ekonomiska föreningar och handelsbolag som upprättar årsbokslut| | enligt den nya årsredovisningslagens bestämmelser skall, om de är| | skyldiga att upprätta årsredovisning, koncernredovisning eller | | delårsrapport, upprätta också dessa handlingar enligt den lagens| | bestämmelser. | | Ekonomiska föreningar och handelsbolag som har gått över till | | den nya årsredovisningslagens bestämmelser skall inte ha | | möjlighet att senare gå tillbaka till äldre | | redovisningsbestämmelser. | -------------------------------------------------------------------- Promemoriornas förslag: Överensstämmer, såvitt gäller ekonomiska föreningar, handelsbolag och enskilda näringsidkare, i huvudsak med regeringens förslag. I promemoriorna har dock inte föreslagits något förbud mot att gå tillbaka till äldre redovisningsbestämmelser. I Finansdepartementets promemoria har föreslagits att understödsföreningar skall beredas möjlighet att upprätta årsbokslut och årsredovisning enligt ÅRFL. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslagen eller lämnat dem utan erinran. Riksskatteverket har dock ansett att de nya reglerna bör vara tvingande och att ekonomiska föreningar och handelsbolag i fortsättningen skall ha möjlighet att tillämpa äldre redovisningsregler endast efter dispens. Enligt Riksskatteverket bör de nya reglerna i vart fall vara obligatoriska i fråga om företag som ingår i koncerner där något av de ingående företagen tillämpar den nya lagstiftningen. Hovrätten över Skåne och Blekinge, Riksskatteverket och Redovisningskommittén, har ifrågasatt om det inte bör finnas ett förbud för de företag som gått över till de nya redovisningsreglerna att återvända till äldre redovisningsregler. NUTEK, Svenska Revisorsamfundet SRS och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF har ansett att de nya redovisningsreglerna bör få tillämpas även av enskilda näringsidkare. Vad gäller understödsföreningar har Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund ansett det vara av stort värde att dessa föreningar får tillämpa ÅRFL. Pressens pensionskassa, Försäkringsbranschens pensionskassa, Sparinsti- tutens pensionskassa, Konsumentkooperationens pensionskassa och Sveriges Köpmannaförbunds pensionskassa har däremot uppgivit att möjligheten att tillämpa ÅRFL har ett begränsat värde med hänsyn till behovet av en anpassning av lagen om understödsföreningar. De har emellertid inte haft något att erinra mot en föreslagen valfrihet. Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har anfört att införandet av en sådan möjlighet bör anstå bl.a. till dess frågan om krav på koncernredovisning har avgjorts. Skälen för regeringens förslag: EG:s redovisningsdirektiv är tilllämpliga på aktiebolag och vissa handelsbolag samt på kreditinstitut och försäkringsföretag. De behöver inte tillämpas på andra slag av företag, t.ex. på ekonomiska föreningar, på handelsbolag där någon av de obegränsat ansvariga delägarna är fysisk person eller på näringsverksamheter som bedrivs under enskild firma. Den svenske lagstiftaren har därför full frihet att utforma reglerna om redovis- ningen i dessa företag på det sätt som från svensk utgångspunkt framstår som mest lämpligt. Direktiven har utformats med framför allt aktiebolagens redovisningsbehov för ögonen och har ibland kritiserats såsom ålderdomliga och otillräckliga. Detta kan synas tala för att de direktivanpassade redovisningsregler som finns i den nya lagen inte bör utsträckas till att gälla andra företagskategorier. Andra omständigheter talar emellertid för att alla redovisningsskyldiga ekonomiska föreningar, handelsbolag och enskilda näringsidkare ändå bör följa de nya reglerna om årsbokslutets och års- och koncernredovisningarnas utformning och innehåll. Ett allmänt intresse av gemensamma regler Att det förekommer två olika regelsystem för redovisning - ett regelsystem för bl.a. aktiebolag och ett regelsystem för andra företagsformer - innebär givetvis svårigheter för dem som skall tillämpa reglerna. Det sammanlagda antalet bestämmelser blir större och regelverket svårare att överblicka. Med två olika regelsystem blir det också svårt att utveckla en gemensam redovisningspraxis. De normgivande organ vars uppgift det är att bidra till utvecklandet av en god redovisningspraxis kommer att få svårare att fullgöra sina uppgifter. Med två olika regelverk blir det också nödvändigt att utarbeta och vidmakthålla två olika s.k. BAS-kontoplaner. Två olika regelsystem minskar också möjligheterna att göra jämförelser mellan företag av det ena respektive andra slaget. Med olika värderings- och klassificeringsprinciper kommer de siffror som tas fram enligt det ena respektive det andra regelsystemet inte att omedelbart kunna ligga till grund för rättvisande jämförelser mellan företagen. Gemensamma redovisningsregler underlättar sålunda för lagstiftningens användare och befrämjar jämförbarheten mellan aktiebolag och övriga företagstyper. Även rent rättssystematiska skäl talar för att regleringen utformas så enhetlig som möjligt. Behovet av gemensamma redovisningsregler inom koncerner Inom en koncern finns det ett särskilt behov av gemensamma redovisningsregler. Om moderföretag och dotterföretag inte tillämpar samma redovisningsregler, leder det till betydande svårigheter i samband med upprättandet av koncernredovis- ningen. Dotterföretagets siffror måste räknas om i enlighet med de principer som gäller för moderföretaget. Med nuvarande lagstiftning uppkommer detta problem t.ex. om en ekonomisk förening eller ett handelsbolag i vilket en av bolagsmännen är en fysisk person är moderföretag till ett aktiebolag. Problemet kan undvikas om ett sådant moderföretag får möjlighet att tillämpa de redovis- ningsregler som gäller för aktiebolag. Redovisning i samband med byte av företagsform En annan olägenhet med förekomsten av två olika regelverk för redovisning är att en näringsidkare som flyttar sin verksamhet från en företagsform till en annan kan tvingas att byta redovisningsprinciper. Denna olägenhet torde bli särskilt påtaglig under år 1997, då många företag som hittills har drivits såsom aktiebolag kan antas gå över till annan företagsform (se nedan avsnitt 6.7). En obligatorisk tillämpning av årsredovisningslagen på alla företag från och med räkenskapsåret 1997? Av det som nu har sagts framgår att det finns mycket som talar för att reglerna om redovisning i olika företag i vart fall på sikt bör samordnas så att i huvudsak samma slag av regler gäller för samtliga slag av företag. Det kan visserligen ifrågasättas om en fullständig samordning är möjlig eller ens önsk- värd. De särdrag som utmärker en särskild företagsform kan göra det nödvändigt att i något avseende ställa särskilda krav på redovisningen i den företags- formen. Det kan också hävdas att kraven på redovisning i vissa företagsformer bör sättas något lägre än vad som gäller för aktiebolag. Dessa frågor kräver ytterligare överväganden. Sådana överväganden bör göras i den sittande Redovisningskommittén. Detta talar starkt mot att man - såsom Riksskatteverket har varit inne på - inför en ny obligatorisk redovisningslagstiftning för handelsbolag och enskilda näringsidkare redan från och med räkenskapsåret 1997. Ett annat förhållande som talar i samma riktning är att en ny tvingande redovisningslagstiftning redan från och med räkenskapsåret 1997 skulle medföra svåra omställningsproblem för en del ekonomiska föreningar, handelsbolag och enskilda näringsidkare. Risken för sådana omställningsproblem skulle visserligen minska om en tvingande redovisningslagstiftning förenades med en möjlighet att i särskilda fall få dispens att övergångsvis tillämpa äldre regler. Ett sådant dispensförfarande skulle emellertid innebära en administrativ omgång för såväl företag som myndigheter. Dispensärendena skulle vidare inte kunna avgöras förrän långt in på det räkenskapsår som redovisningen skulle avse. Regeringen anser mot denna bakgrund att det inte kan komma ifråga att göra den nya årsredovisningslagens regler tvingande för alla handelsbolag redan från och med räkenskapsåret 1997. En remissinstans har ansett att de nya redovisningsreglerna i vart fall bör vara tvingande för företag som ingår i en koncern där något av koncernföretagen tillämpar den nya årsredovisningslagen. Förslaget har framför allt den fördelen att det skulle leda till en enhetlig redovisning inom en koncern. Regeringen är emellertid nte beredd att utan ytterligare beredningsunderlag lägga det till grund för lagstiftning. Det kan anmärkas att med den ordning som regeringen föreslår - en möjlighet att tillämpa den nya årsredovisningslagen (se nedan) - företag i samma koncern ändå torde sträva efter att tillämpa enhetliga redovisningsregler. Skäl för och emot en frivillig tillämpning från och med räkenskapsåret 1997 Att ge de nu behandlade företagsformerna en möjlighet att tillämpa den nya redovisningslagstiftningen kan i förstone synas gå stick i stäv med det ovan nämnda önskemålet om enhetlighet och överskådlighet. Om de nya reglerna inte görs obligatoriska så att endast sådana företag som anser sig ha nytta av det behöver tillämpa dem, leder det ju till en minskad enhetlighet på redovis- ningsområdet och därmed till försämrade möjligheter att göra jämförelser mellan företag av samma företagsform. En annan olägenhet är att lagstiftningens kom- plexitet kommer att öka. Till detta kommer att det i Sverige finns ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Detta kommer bl.a. till uttryck i de s.k. standardiserade räkenskapsutdrag (SRU) som används vid taxeringen och som återspeglar företagens redovisning. Om företag av samma företagsform ges möjlig- het att redovisa enligt olika regelverk, leder det därför till merarbete för skattemyndigheterna. Enligt Riksskatteverket kommer det exempelvis att vara omöjligt att på förhand känna till vilket redovisningssätt och därmed vilken deklarationsblankett som respektive handelsbolag kommer att välja, något som kommer att försvåra kontrollarbetet. Mot detta måste vägas de fördelar som det skulle innebära för företagen, om de ges möjlighet att så tidigt som möjligt gå över till den nya redovisningslag- stiftningen. Det kan antas att alla näringsidkare på sikt kommer att omfattas av i vart fall huvuddragen i den nya lagstiftningen. Mot den bakgrunden skulle det uppenbarligen vara en fördel för nystartade företag, om de redan från början hade möjlighet att tillämpa de nya reglerna om balans- och resultaträkningarnas uppställning och innehåll. Även andra företag kan vara intresserade av att så snart som möjligt gå över till det nya regelverket. För företag som har nära anknytning till företag som omfattas av den nya årsredovisningslagen kan det ha ett särskilt värde att kunna gå över till det nya regelverket redan från räkenskapsåret 1997. Detta gäller, som ovan har nämnts, särskilt sådana företag som är moderföretag till aktiebolag. Såväl lantbrukskooperationen som konsumentkooperationen är från associationsrättslig synpunkt uppbyggda som koncerner. I dessa koncerner utgörs moderföretaget av en ekonomisk förening, medan dotterföretagen är juridiska personer av skilda slag. I lantbrukskooperationen ingår ett femtiotal ekonomiska föreningar. Nästan alla är ägare eller delägare till aktiebolag. Den årliga omsättningen i föreningarna, inklusive de till dessa knutna aktiebolagen, uppgår till över 80 miljarder kronor. Inom konsumentkooperationen finns mer än 100 föreningar. Några av dessa föreningar har aktiebolag som dotterbolag och sammantaget är antalet sådana dotterbolag stort. Den sammanlagda omsättningen i dessa bolag är betydande. Hittills har aktiebolag och ekonomiska föreningar tillämpat i huvudsak samma redovisningsregler. Särskilt betydelsefullt är att samma klassifikations- och värderingsprinciper har tillämpats av både aktiebolag och ekonomiska föreningar. Det har gjort det möjligt att, när det upprättas en koncernredovisning för en koncern i vilken företag av båda slagen ingår, räkna in dotterföretagen i koncernredovisningen på grundval av de siffror som finns i dotterföretagens årsredovisningar. Från och med räkenskapsåret 1997 skall aktiebolagen börja tillämpa redovisningsregler som i flera avseenden avviker från vad som hittills har gällt. Bl.a. kommer det att gälla delvis nya principer för klassificering och värdering av tillgångar. Om de ekonomiska föreningarna även fortsättningsvis skall upprätta koncernredovisning enligt dagens, dvs. bokföringslagens och föreningslagens, regler, får det till följd att moderföreningens koncernredovisning inte kan grundas på dotterbolagens årsredovisningar. Dessa kommer ju att vara upprättade enligt delvis nya och annorlunda principer. Upprättandet av koncernredovisningen kommer därför att kräva omfattande och tidskrävande omräkningar och justeringar av de siffror som förekommer i dot- terbolagens (aktiebolagens) årsredovisningar. Något tillspetsat kan man uttrycka det så att sådana aktiebolag tvingas att upprätta dels en officiell årsredovisning enligt de nya reglerna och dels en ytterligare redovisning enligt de gamla reglerna, avsedd att läggas till grund för koncernredovisningen. Särskilt om redovisning i understödsföreningar Understödsföreningar tillämpar i dag redovisningsregler och andra rörelseregler som är i behov av en översyn. Regeringen har beslutat om utredningsdirektiv för en sådan översyn. Även om det arbetet bedrivs med största skyndsamhet kommer det att dröja några år innan en lagstiftning är genomförd. Om ekonomiska föreningar ges en möjlighet att tillämpa den nya årsredovisningslagen, är det naturligt att understödsföreningar ges motsvarande möjlighet att tillämpa den nya redovisningslagstiftningen för försäkring- sföretag. En sådan tillämpning skulle nämligen i flera avseenden kunna leda till en bättre ekonomisk information för externa intressenter än en ren tillämpning av nuvarande regler. Sveriges Livförsäkringsföreningars Riksförbund - med ett drygt tiotal medlemmar - har ansett att en sådan möjlighet vore värdefull. De övriga under- stödsföreningar som har avhörts har emellertid ansett förslaget ha ett begränsat värde i avvaktan på den kommande översynen av lagen om understödsföreningar. Som FAR har påpekat finns det också vissa skillnader mellan ekonomiska föreningar och understödsföreningar, framför allt med hänsyn till behovet av gemensamma regler för koncernredovisning. Som regeringen tidigare varit inne talar dessutom starka skäl för att inte införa regler om en obligatorisk tillämpning av den nya redovisningslagstiftningen redan från och med räkenskapsåret 1997. Slutsatser Vid en sammanvägning av de argument som talar för resp. mot en frivillig tillämpning av de nya redovisningsreglerna kan det finnas anledning att göra skillnad mellan de olika företagsformerna. Vad först gäller de ekonomiska föreningarna anser regeringen att de nyss beskrivna problemen avseende de stora kooperativa koncernerna utgör tillräckliga skäl för att ge dem en möjlighet att redan från räkenskapsåret 1997 tillämpa de nya redovisningsreglerna. När det gäller handelsbolagen kan det konstateras att vissa av dem redan omfattas av den nya årsredovisningslagen. Lagen är sålunda redan anpassad för handelsbolag. Något större behov av kompletterande överväganden torde inte finnas. Remissbehandlingen av promemorian Redovisning i handelsbolag och aktiebolag under avveckling har bekräftat promemorians antagande att en möjlighet att tillämpa den nya lagstiftningen skulle vara av stort värde för vissa handelsbolag. Det förhållandet att en del handelsbolag redan omfattas av den nya årsredovisningslagen medför att de problem som Riksskatteverket pekat på uppkommer redan i dag. De merkostnader som det skulle innebära för skattemyn- digheterna om också övriga handelsbolag ges möjlighet att tillämpa de nya reglerna torde bli förhållandevis begränsade. Även beträffande handelsbolagen talar därför enligt regeringens mening övervägande skäl för att de bör ges möjlighet att tillämpa de nya redovisningsreglerna. I fråga om de enskilda näringsidkarna framstår situationen som något annorlunda. Antalet registrerade enskilda näringsidkare är mycket stort, cirka 695 000. Verksamheterna i de olika rörelserna är mycket olika till art och omfattning. I många fall är verksamheterna mycket begränsade. Behovet av särskilda hänsynstaganden vid utarbetandet av regelverket gör sig därför särskilt gällande i fråga om denna kategori företag. Det medför att det finns särskild anledning att avvakta Redovisningskommitténs ställningstaganden rörande enskilda näringsidkare. Till detta kommer att regler som ger de enskilda nä- ringsidkarna möjlighet att tillämpa de nya redovisningsreglerna skulle innebära ökade kostnader för skattemyndigheterna. Mot denna bakgrund delar regeringen den bedömning som har gjorts i promemorian att de enskilda näringsidkarna f.n. inte bör ges möjlighet att tillämpa de nya redovisningsreglerna. Förslaget i Finansdepartementets promemoria att understödsföreningar skulle ges möjlighet att tillämpa ÅRFL grundades till stor del på antagandet att en sådan reform var angelägen för de berörda instituten. Remissutfallet har emellertid varit blandat i det hänseendet. Vissa, i huvudsak mindre, understödsföreningar har genom sin intresseorganisation varit positiva till förslaget. De större föreningarna har emellertid varit negativa. FAR har påpekat att den föreslagna reformen inte är lika angelägen för understödsföreningar som för övriga ekonomiska föreningar. Under sådana förhållanden anser regeringen att det inte har framkommit tillräckliga skäl för att nu genomföra promemorians förslag i denna del. Utformningen av regelverket En särskild fråga är hur den möjlighet att tillämpa den nya årsredovisningslagen som ekonomiska föreningar och handelsbolag bör ges skall komma till uttryck i lagstiftningen. Övervägande skäl talar för att reglerna tas in i de äldre lagarna, bokföringslagen, föreningslagen och 1980 års årsredovisningslag. Reglerna bör utformas som en rätt för de aktuella företagen att upprätta årsbokslut enligt den nya årsredovisningslagens bestämmelser. De företag som utnyttjar denna möjlighet bör sedan vara skyldiga att, om de är skyldiga att upprätta årsredovisning, koncernredovisning eller delårsrapport, tillämpa den nya årsredovisningslagens bestämmelser även där. Det är enligt regeringens mening inte lämpligt att en förening eller ett handelsbolag ges möjlighet att „gå fram och tillbaka„ mellan två olika redovis- ningssystem. Det försämrar möjligheterna att analysera företagets utveckling från det ena året till det andra. I och för sig torde - såsom anmärkts i promemorian Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling (s. 34) - redan kravet på iakttagande av god redovisningssed innebära att ett företag inte får byta redovisningsprinciper utan att det finns fullgoda skäl för det. Redan detta torde begränsa de praktiska möjligheterna till missbruk i detta avseende. Men enligt regeringens mening finns det också anledning att i lagen ta in en regel som förhindrar företag att vandra mellan regelverken. Lagstiftningen bör därför utformas så att ett företag som en gång har gått över till den nya årsredovisningslagens regler inte får byta tillbaka till äldre regler. 6.2 Skyldigheten att upprätta årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Bestämmelserna om i vilka fall en ekonomisk| | förening skall upprätta årsbokslut, årsredovisning, koncern- | | redovisning eller delårsrapport behålls oförändrade (se dock | | avsnitt 6.3). | | Även de motsvarande bestämmelserna avseende handelsbolag | | behålls i huvudsak oförändrade. Ett handelsbolags skyldighet att| | upprätta årsredovisning eller koncernredovisning på grund av att| | antalet anställda i företaget eller koncernen uppgår till viss | | storlek skall dock inträda först om antalet anställda överstiger| | tio. | -------------------------------------------------------------------- Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslagen i denna del eller lämnat dem utan erinran. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har dock ifrågasatt om inte de företag som väljer att tillämpa den nya årsredovisningslagen borde vara skyldiga att tillämpa denna fullt ut. Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers Förbund har avstyrkt att det gränsvärde där det inträder en skyldighet för handelsbolag att upprätta års- redovisning respektive koncernredovisning ändras. Skälen för regeringens förslag: Redovisningskommitténs överväganden rörande en ekonomisk förenings eller ett handelsbolags skyldighet att upprätta årsbokslut, årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter bör inte föregripas annat än om det finns starka skäl att redan i dag ändra reglerna. Vad först gäller frågan om upprättande av årsbokslut kan det noteras att alla ekonomiska föreningar och handelsbolag redan i dag är skyldiga att upprätta årsbokslut. Det finns inte anledning att i detta sammanhang ändra dessa regler. När det gäller skyldigheten att upprätta årsredovisning kan det konstateras att samtliga företag som omfattas av den nya årsredovisningslagen - framför allt aktiebolag samt sådana handelsbolag som direkt eller indirekt ägs av aktiebolag - är skyldiga att upprätta en sådan redovisning. Det förhållandet att det i dessa fall inte finns något personligt ansvar för företagets förpliktelser gör det befogat att ställa särskilt höga krav på öppenhet rörande företagets ekonomiska förhållanden. Motsvarande krav på öppenhet bör ställas i fråga om ekonomiska föreningar som ju också kännetecknas av att det inte finns något personligt ansvar för företagets förpliktelser. De nuvarande bestämmelserna om när ekonomiska föreningar är skyldiga att upprätta årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport överensstämmer nära med den nya årsredovisningslagen. Dessa bestämmelser behöver i detta sammanhang inte ändras. Det är mindre självklart att ställa samma krav på öppen redovisning på handelsbolag. Det gäller särskilt om ett sådant bolag - såsom ofta är fallet - är av mindre omfattning. I ett handelsbolag har ju delägarna ett personligt betalningsansvar. Det torde vara anledningen till att företag som omfattas av 1980 års årsredovisningslag är skyldiga att upprätta en årsredovisning endast i följande fall: - företaget har minst tio anställda, - företaget är moderföretag i en koncern med minst tio anställda eller - nettovärdet av företagets tillgångar enligt balansräkningarna för de två senaste räkenskapsåren uppgår till minst 1 000 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Detta ger anledning att ställa frågan om ett handelsbolag som väljer att tillämpa den nya årsredovisningslagens regler när det upprättar sitt årsbokslut alltid bör vara skyldigt att att upprätta en årsredovisning En sådan skyldighet kan synas som en naturlig konsekvens av att företaget väljer det nya regelver- ket, där upprättande av årsredovisning är ett obligatorium. En anpassning till de nya reglerna om redovisningens utformning och innehåll gör det emellertid inte nödvändigt att ändra reglerna om när handelsbolag är skyldiga att upprätta olika slag av redovisningshandlingar. I avvaktan på att Redovisningskommittén har övervägt frågan om mindre företags skyldighet att upprätta redovisnings- handlingar bör det inte införas några regler som innebär en utvidgad skyldighet att avge sådana handlingar. Det leder visserligen - såsom Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har varit inne på - till att regelverket under en övergångsfas kommer att få en minskad enhetlighet. Enligt regeringens mening måste detta emellertid accepteras. I ett avseende finns det emellertid anledning att redan nu göra en mindre ändring. Två av de gränsvärden som avgör om handelsbolaget är skyldigt att upprätta årsredovisning anknyter till antalet anställda i bolaget respektive koncernen. Om antalet uppgår till minst tio, föreligger skyldighet att upprätta årsredovisning. I den nya årsredovisningslagen finns ett liknande gränsvärde. Vissa särskilda krav på tilläggsupplysningar gäller inte i fråga om bolag i vilka antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal har uppgått till högst tio och tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret uppgår till minst 24 miljoner kronor (se bl.a. 3 kap. 6 § andra stycket årsredovisningslagen). Systematiska skäl talar för att samma gränsvärde bör gälla i fråga om skyldig- heten att upprätta årsredovisning enligt 1980 års årsredovisningslag som i fråga om möjligheten att utelämna de i den nya årsredovisningslagen särskilt angivna tilläggsupplysningarna. I promemorian Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling har föreslagits att gränsvärdet i 1980 års årsredovisningslag skall jämkas så att det överensstämmer med det gränsvärde som förekommer i den nya årsredovisningslagen. Sveriges Bokförings- och Redovisningsbyråers Förbund har menat att detta skulle kunna försvåra statistiska jämförelser. Förbundet har härvid hänvisat till EG:s förordning nr 2186/93 av den 22 juli 1993 om samordning inom gemenskapen vid utarbetandet av företagsregister för statistiska ändamål. Förordningen anger att man vid sådan registrering skall hänföra företagen till någon av ett antal olika storleksklasser. Dessa storleksklasser är bl.a. 5-9 och 10-19 anställda. Från Statistiska Centralbyrån har emellertid inhämtats att promemorians förslag inte skulle försvåra det statistiska arbetet. Regeringen anser därför att promemorians förslag bör genomföras. Härutöver föreslår regeringen några förändringar i fråga om redovis- ningsskyldigheten för vissa företag som föreslås utgöra finansiella holdingföre- tag. Dessa frågor kommer att behandlas i följande avsnitt. 6.3 Skyldigheten att upprätta koncernredovisning enligt redovisningsregler för finansiella företag -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Bestämmelserna om koncernredovisning för | | finansiella holdingföretag enligt lagen (1995:1559) om års- | | redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) eller | | lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) | | skall avse även ekonomiska föreningar och alla handelsbolag. | | När sådana företag upprättar årsbokslut, årsredovisning och delårs-| | rapporter, skall de alltid tillämpa den nya årsredovisnings- | | lagens bestämmelser. | -------------------------------------------------------------------- Promemorians förslag: Förslagen i Finansdepartementets promemoria överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Förslagen om att sådana företag skall upprätta årsbokslut, årsredovisning och delårsrapporter enligt det nya regelverket saknar dock, såvitt avser handelsbolag, motsvarighet i promemorian. Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslagen eller lämnat dem utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Ett allmänt företag som omfattas av den nya årsredovisningslagen och som uteslutande eller så gott som uteslutande i vinstsyfte förvärvar och förvaltar aktier och andelar i dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller försäkringsföretag betecknas i den nya redovisningslagstiftningen som ett finansiellt holdingföretag. Ett finansiellt holdingföretag skall under vissa förutsättningar upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL i stället för enligt reglerna i nya årsredovisningslagen (se 1 kap. 2 § andra stycket nya årsredovisningslagen, 1 kap. 1 § andra stycket ÅRKL och 1 kap. 1 § andra stycket ÅRFL). I de fall av dominerande dotterföretag- sinnehav i respektive slag av finansiella företag som bestämmelserna avser framstår nämligen en tillämpning av ÅRKL:s respektive ÅRFL:s bestämmelser om koncernredovisningen som ägnad att ge en riktigare bild av koncernens verksamhet än en tillämpning av allmänna redovisningsregler (se prop. 1995/96:10 del 3 s. 121 och del 4 s. 151). I dag finns det troligen inte några ekonomiska föreningar eller handelsbolag som innehar aktier eller andelar i finansiella företag under förhållanden som gör att koncernredovisningsreglerna för finansiella holdingföretag aktualiseras. En sådan utveckling är dock tänkbar på sikt. Det kan vidare ifrågasättas om en ekonomisk förening överhuvudtaget skulle, med hänsyn till kravet på kooperativt syfte, kunna registreras med ett angivet ändamål av sådant slag som förutsätts för tillämpningen av bestämmelserna om finansiella holdingföretag. Genom att det är tillräckligt att verksamheten så gott som uteslutande är av angivet slag blir bestämmelserna dock tillämpliga även om viss annan mindre verksamhet, t.ex. av kooperativt slag, skulle före- komma. Det är inte heller uteslutet att verksamheten i en ekonomisk förening utvecklas i sådan riktning sedan registrering väl har skett. En utvidgning av reglernas tillämpningsområde är naturlig också mot bakgrund av förslaget att ekonomiska föreningar och handelsbolag får möjlighet att tillämpa den nya årsredovisningslagen fr.o.m. det räkenskapsår som påbörjas under 1997. Bestämmelserna om finansiella holdingföretag i ÅRKL och ÅRFL bör därför enligt regeringens mening ändras redan i detta sammanhang. Bestämmelserna bör omfatta inte bara de fall när andelarna innehas av aktiebolag och sådana handelsbolag som i dag omfattas av den nya årsredovisningslagen, utan även när andelarna innehas av andra handelsbolag eller av ekonomiska föreningar. Enligt regeringens mening är det också lämpligt att samtliga företag som härigenom kommer att omfattas av skyldigheten att upprätta koncernredovisning enligt ARKL och ÅRFL också blir skyldiga att tillämpa den nya årsredovisningslagens bestämmelser vid upprättandet av årsbokslut, årsredovisning och delårsrapporter. Vidare bör dessa företag vara skyldiga att upprätta årsredovisning och delårsrapporter även om undantagsvis förutsättningarna för detta inte föreligger enligt bestämmelserna i föreningslagen eller 1980 års årsredovisningslag. Till följd av att ekonomiska föreningar och handelsbolag kan komma att i vissa fall upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL måste vissa ändringar göras i föreningslagen och 1980 års årsredovisningslag (se författningskommen- tarerna till 8 kap. 13 § och 13 kap. 1 § föreningslagen samt 4 kap. 10 och 14 §§ 1980 års årsredovisningslag). 6.4 Vissa särbestämmelser för ekonomiska föreningar -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: En förening som upprättar årsbokslut och års-| | redovisning enligt den nya årsredovisningslagen skall | | särredovisa eget kapital på samma sätt som i dag. Fordran på | | insatser skall liksom hittills inte tas upp som tillgång. | | Vidare skall föreningen i förvaltningsberättelsen lämna samma | | uppgifter som andra ekonomiska föreningar om bl.a. väsentliga | | förändringar i medlemsantal och den rätt till utdelning som | | gjorda förlagsinsatser medför. | -------------------------------------------------------------------- Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har lämnat förslagen utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Flertalet av de nuvarande bestämmelserna om redovisning i ekonomiska föreningar är av allmänt slag. Liknande bestämmelser har tidigare gällt för aktiebolag. I den utsträckning de nuvarande be- stämmelserna om redovisning i ekonomiska föreningar är av detta slag kan de utan svårighet ersättas av motsvarande bestämmelser i den nya årsredovisningslagen. I de flesta frågor finns det därför inte något behov av att komplettera årsredovisningslagens regler med särbestämmelser för ekonomiska föreningar. Detta gäller det stora flertalet bestämmelser om balansräkningens och resultaträkningens innehåll, angivande av jämförelsetal, värdering av tillgångar och skulder, tilläggsupplysningar samt förvaltningsberättelsens och finansieringsanalysens innehåll. Några av föreningslagens bestämmelser är dock särskilt avpassade för ekonomiska föreningar och betingade av associationsformens särdrag. Bland särdragen hos en ekonomisk förening kan i detta sammanhang nämnas att föreningen är en sammanslutning av medlemmar, att var och en av medlemmarna bidrar med en ekonomisk insats (medlemsinsats) och att kapital kan tillskjutas även genom särskilda insatser (förlagsinsatser) som ger rätt till utdelning. Bestämmelser som är betingade av den särskilda associationsformen finns bl.a. i 9 kap. 7 § andra stycket föreningslagen. Det sägs där att föreningens eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital, att det under bundet eget kapital skall tas upp inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond samt att medlemsinsatser och förlagsinsatser skall redovisas för sig. Det är naturligt att dessa bestämmelser tillämpas även av föreningar som väljer att upprätta årsredovisning enligt den nya årsredovisningslagen. Detta får givetvis viss betydelse för uppställningen av föreningens balansräkning. Den frågan kommer att beröras närmare i författningskommentaren. Andra särskilda bestämmelser finns i 9 kap. 7 § tredje stycket föreningslagen. Där föreskrivs att fordran på insats inte får tas upp som tillgång. Där sägs också att redovisningen av fullgjorda insatser får göras så att man i balansräkningen anger hela insatskapitalet och hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de inbetalda insatserna - utförs som en särskild post under eget kapital. Även dessa bestämmelser bör också framdeles gälla för samtliga ekonomiska föreningar. Detsamma gäller bestämmelsen i 9 kap. 6 § andra stycket andra meningen att överskottsutdelning som avses i 10 kap. 1 § andra stycket 1 (dvs. s.k. gottgörelse) skall tas upp som en särskild kostnadspost. Enligt föreningslagen skall förvaltningsberättelsen innehålla bl.a. uppgift om väsentliga förändringar i medlemsantalet, om summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår, om den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför och om summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall inlösas under de nästföljande två räkenskapsåren (se 9 kap. 9 § andra stycket 3 - 6). Uppgifter av detta slag kan vara av sådan vikt för föreningens intressenter att utomstående bör kunna få tillgång till dem utan att vända sig till föreningens ledning eller ta del av den förteckning som anges i 5 kap. 6 §. Också föreningar som i övrigt väljer att upprätta årsredovisning enligt den nya årsredovisningslagens bestämmelser bör därför enligt regeringens mening lämna en redovisning av detta slag. Regeringen anser inte att det finns anledning att i detta sammanhang ändra de bestämmelser som gäller om offentliggörande av ekonomiska föreningars redovisningshandlingar. Bestämmelserna i 9 kap. föreningslagen om sådant offentliggörande bör alltså även i fortsättningen gälla samtliga ekonomiska föreningar. 6.5 Vissa särbestämmelser för handelsbolag -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Ett handelsbolag som väljer att tillämpa den| | nya årsredovisningslagens regler i sin redovisning skall, vad | | gäller redovisningshandlingarnas utformning och innehåll, | | tillämpa i allt väsentligt samma regler som ett aktiebolag. Ett | | handelsbolag som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning | | skall dock inte behöva lämna andra notupplysningar i sitt | | årsbokslut än vad som hittills har varit nödvändigt. | -------------------------------------------------------------------- Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av det stora flertalet remissinstanser. Skälen för regeringens förslag: När det gäller handelsbolags tillämpning av den nya årsredovisningslagen finns det först anledning att diskutera om man bör göra avkall på något eller några av de krav som ställs på aktiebolagens redovisning. Om handelsbolag väljer att tillämpa den nya lagens bestämmelser, tvingas de nämligen i en del fall att lämna mera information än som är nödvän- digt i dag. Det beror bl.a. på den nya lagens skärpta krav på tilläggsupplys- ningar och på lagens krav på att det alltid skall ingå en förvaltningsberättelse i års- och koncernredovisningarna. Som tidigare har nämnts är detta frågor som bör övervägas ytterligare inom ramen för Redovisningskommittén. Den nu aktuella lagstiftningen bör inte föregripa Redovisningskommitténs överväganden. Mot den bakgrunden är det lämpligt att kraven på nya tilläggsupplysningar begränsas. Regeringen anser därför att mindre företag som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning inte bör omfattas av bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen. De bör i stället vara skyldiga att till sitt årsbokslut foga samma notupplysningar som måste lämnas i dag (se 20 § bokföringslagen). Handelsbolag som är årsredovisningsskyldiga, dvs. något större handelsbolag, är däremot redan i dag tvungna att lämna mera omfattande upplysningar (se 2 kap. 1980 års årsredovisningslag). De bör därför ta in sådana tilläggsupplysningar som anges i 5 kap. nya årsredovisningslagen såväl i årsbokslutet som i årsredovisningen. En annan fråga är om det med hänsyn till handelsbolagets särart är påkallat att i något eller några avseenden ha redovisningsbestämmelser som avviker från de bestämmelser som finns i den nya årsredovisningslagen. Det kan emellertid konstateras att den nya årsredovisningslagen redan innehåller bestämmelser om redovisning i sådana bolag. Årsredovisningslagen kan därför utan svårighet tillämpas även på sådana handelsbolag som inte omfattas av lagen. Enligt regeringens mening torde det i huvudsak inte finnas något behov av kompletterande bestämmelser.- Inte heller när det gäller handelsbolag har regeringen funnit anledning att nu föreslå några förändringar i fråga om bestämmelserna om offentliggörande av redovisningshandlingar. 6.6 Koncernbegreppet -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Koncernbegreppen i föreningslagen och 1980 | | års årsredovisningslag anpassas till det nya koncernbegrepp som | | har införts i den nya årsredovisningslagen och aktiebolagslagen.| -------------------------------------------------------------------- Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslagen eller lämnat dem utan erinran. Skälen för regeringens förslag: De koncerndefinitioner som finns i förenings- lagen och 1980 års årsredovisningslag tar sikte på koncerner där moderföretaget är en ekonomisk förening respektive ett sådant företag som omfattas av 1980 års årsredovisningslag (t.ex. ett handelsbolag). Definitionerna - som har beskrivits i avsnitt 4 - har samma struktur som den koncerndefinition som tidigare var gemensam för hela den associationsrättsliga lagstiftningen. Anpassningen till EG:s sjunde bolagsrättsliga direktiv (83/349/EEG) har gjort det nödvändigt att införa en något förändrad koncerndefinition för koncerner där moderföretaget är ett aktiebolag. EG-direktiven innebär ingen skyldighet för den svenske lagstiftaren att göra någon motsvarande förändring av koncerndefinitionen i föreningslagen. Starka skäl talar emellertid för en enhetlig koncerndefinition. Det är givetvis inte lämpligt att en företagsrelation enligt t.ex. den föreningsrättsliga lagstiftningen kan bedömas som en koncernrelation trots att den enligt den aktiebolagsrättsliga lagstift- ningen är att bedöma på annat sätt. En jämkning av föreningslagens och 1980 års årsredovisningslags koncerndefinitioner så att de överensstämmer med aktiebolagslagens koncerndefinition synes inte heller innebära några olägenheter. De nuvarande koncernbegreppen i föreningslagen och 1980 års årsredovisningslag bör därför ersättas av ett koncernbegrepp som är utformat på samma sätt som det nya koncernbegreppet i aktiebolagslagen och den nya årsredovisningslagen. 6.7 Redovisning i aktiebolag under avveckling -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Den nya årsredovisningslagen skall inte | | tillämpas i fråga om aktiebolag som avförs från | | aktiebolagsregistret före utgången av år 1997 eller som | | avregistreras på den grund att deras aktiekapital vid utgången | | av år 1997 understiger 100 000 kr. | -------------------------------------------------------------------- Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser har tillstyrkt försla- get eller har lämnat det utan erinran. NUTEK har dock ansett att bestämmelsen i stället bör utformas så att aktiebolag som avregistreras under år 1997 får välja om de vill tillämpa den nya årsredovisningslagens bestämmelser eller äldre redovisningsregler. Riksskatteverket har ifrågasatt om inte en regel som motsvarar den som föreslagits i promemorian borde införas även i fråga om aktiebolag som har inlett ett likvidationsförfarande under år 1997. Skälen för regeringens förslag: Tidigare var lägsta tillåtna aktiekapitalet 50 000 kr. Från och med den 1 januari 1995 måste aktiekapitalet i ett privat aktiebolag uppgå till lägst 100 000 kr och i ett publikt aktiebolag till lägst 500 000 kr. Aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 har dock getts möjlighet att fortsätta att verka under en treårig övergångsperiod även om bolagets aktiekapital understiger 100 000 kr. Men om ett sådant bolag inte före utgången av år 1997 har anmält en ökning av aktiekapitalet till lägst 100 000 kr, skall det - om det inte har försatts i konkurs eller har trätt i likvidation - anses upplöst och avföras från aktiebolagsregistret. Därefter svarar aktieägarna, styrelseledamöterna och verkställande direktören solidariskt för bolagets förpliktelser. Bolagets tillgångar övergår på aktieägarna. Aktieägarna inträder i bolagets ställe som part i de avtal som bolaget har slutit med tredje man (se punkterna 5 och 6 i övergångsbestämmelserna till lagen, 1994:802, om ändring i aktiebolagslagen, 1975:1385). Vid årsskiftet 1994/95 fanns det cirka 223 000 aktiebolag som hade ett aktiekapital om 50 000 kr. Det kan antas att aktieägarna i en del av dessa bolag inte har förmåga eller vilja att öka bolagets aktiekapital så att det når upp till 100 000 kr och att den verksamhet som bedrivs i bolagen därför kommer att föras över till annan företagsform. Till bilden hör att enskilda näringsidkare och handelsbolag och delägare i handelsbolag från och med 1995 års taxering har fått skatteregler som väsentligen är likvärdiga med reglerna för enman- saktiebolag (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15 och SFS 1993:1536 m.m.). I den nyligen antagna lagen (1996:761) om ändrade inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek har dessutom genom- förts sådana förändringar i skattereglerna att ett aktiebolag och dess ägare i princip skall undgå omedelbara beskattningskonsekvenser när verksamheten förs över till annan företagsform. Övergången från aktiebolagsform till annan företagsform kommer sannolikt i många fall att ske under år 1997. För räkenskapsåret 1996 skall i så fall dessa företag tillämpa reglerna om årsbokslut i 13 - 20 §§ bokföringslagen och reglerna om årsredovisning i 11 kap. aktiebolagslagen. Den del av år 1997 då verksamheten bedrivs som aktiebolag utgör aktiebolagets sista räkenskapsår. I den årsredovisning som skall upprättas för det räkenskapsåret skall - såsom övergångsbestämmelserna till den nya årsredovisningslagen i dag är utformade - verksamheten redovisas enligt den nya lagen och enligt de särskilda bestämmel- serna om årsbokslut i 11 a § bokföringslagen. För den senare delen av år 1997 skall emellertid årsbokslutet och årsredovisningen för den nya verksamheten upprättas enligt de bestämmelser som gäller för den företagsform till vilken verksamheten har förts över. Såsom lagstiftningen i dag är utformad skulle före- taget därför tvingas gå tillbaka till reglerna om årsbokslut i 13 - 20 §§ bok- föringslagen samt, i förekommande fall, tillämpa reglerna om årsredovisning i 1980 års årsredovisningslag (som i väsentliga delar överensstämmer med 11 kap. aktiebolagslagen). Att verksamheten på detta sätt går fram och tillbaka mellan två olika regel- verk är givetvis inte tillfredsställande. Olägenheterna skulle i någon utsträckning kunna undvikas genom det ovan presenterade förslaget om att handelsbolag skall kunna tillämpa de nya redovisningsreglerna genomförs. Problemen skulle emellertid inte lösas helt och hållet. Om aktiebolagets ägare väljer att driva verksamheten vidare under enskild firma, uppkommer nämligen ändå de konsekvenser som har beskrivits ovan. Skyldigheten att anpassa sig till den nya årsredovisningslagens regler kan också synas betungande i de fall då näringsidkaren avvecklar verksamheten helt. Han tvingas då lägga om sina redovisningsrutiner trots att verksamheten kommer att läggas ner inom kort. För näringsidkaren kan det därför vara en fördel om han får fortsätta tillämpa äldre regler. Även för skattemyndigheterna är det en fördel om aktiebolag som inom en nära framtid kommer att avvecklas eller läggas om till annan företagsform inte tvingas att byta redovisningsprinciper. Sådana byten försvårar taxeringsarbetet. De merkostnader som övergången till den nya årsredovisningslagens regler annars skulle ha vållat skattemyndigheterna kan minskas väsentligt om de aktiebolag som befinner sig under avveckling kan fortsätta att tillämpa äldre regler. Detta gäller inte minst med hänsyn till att antalet aktiebolag som kommer att avvecklas kan antas bli förhållandevis stort. Övervägande skäl talar därför enligt regeringens mening för att dessa aktiebolag under avveckling undantas från den nya årsredovisningslagens tillämp- ning så att de under sitt sista räkenskapsår fortfarande tillämpar bokförings- lagens och aktiebolagslagens redovisningsregler. Detta bör gälla dels aktiebolag som avvecklas genom de avvecklings- och avregistreringsförfaranden som anges i punkterna 5 och 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen, dels andra aktiebolag som efter avveckling genom likvidation avregistreras före utgången av år 1997 Promemorians förslag i denna del har utformats så att aktiebolag under avveckling måste tillämpa äldre redovisningsregler. En remissinstans har menat att detta kan medföra problem för aktiebolag som har planerat att fortsätta verksamheten och därför anpassat sig till den nya årsredovisningslagen men som sedan av en eller annan anledning avvecklas före utgången av år 1997. Enligt regeringens mening torde det inte finnas anledning befara några större problem. Intresset av en enhetlig reglering måste tillmätas större vikt. Regeringen ansluter sig därför till förslaget i promemorian. En annan remissinstans har ifrågasatt om inte en regel motsvarande vad som föreslagits i promemorian borde gälla även för aktiebolag som påbörjat ett avvecklingsförfarande genom likvidation under år 1997 men som inte blivit avregistrerade förrän efter utgången av år 1997. Enligt regeringens mening skulle detta emellertid innebära en risk för att äldre redovisningsregler i enstaka fall kom att tillämpas förhållandevis långt fram i tiden. Det är nämligen inte ovanligt att likvidationsförfaranden drar ut på tiden. Med hänsyn härtill bör äldre redovisningsregler inte tillämpas i större utsträckning än vad som föreslagits i promemorian. 6.8 Redovisning i handelsbolag som övertagit verksamhet som tidigare drivits i aktiebolag -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: Någon ändring bör inte göras i lagen | | (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade | | bestämmelser om aktiekapitalets storlek. | -------------------------------------------------------------------- Promemorians förslag: I promemorian har föreslagits att en förutsättning för att lagen om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek skall kunna tillämpas i de fall övertagaren är ett handelsbolag eller en ekonomisk förening skall vara att övertagaren upprättar årsbokslut enligt äldre regler. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Riksskatteverket har dock avstyrkt förslaget. FAR har föreslagit att bestämmelsen i stället utformas som ett krav på att det avvecklande aktiebolaget och det övertagande handelsbolaget upprättar årsbokslut enligt samma regler. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund har föreslagit att bestämmelsen förenas med en bortre tidsgräns. Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen antog nyligen en särskild lagstiftning som skall göra det möjligt för aktiebolag som inte höjer aktiekapitalet till 100 000 kr att fortsätta sin verksamhet i annan företagsform, t.ex. handelsbolag, utan att det får några omedelbara skattekonse- kvenser (se prop. 1995/96:168, bet. 1995/96:SkU27, rskr. 1995/96:289, SFS 1996:761). Det övertagande företaget skall som huvudregel ta över de skatte- mässiga värden som aktiebolaget har haft. Aktiebolaget skall inför övertagandet upprätta en balansräkning. För övertagaren gäller bl.a. att han som huvudregel skall ta upp lager, fordringar och liknande tillgångar till belopp motsvarande de utgående värdena i den balansräkning som aktiebolaget upprättat vid övertagandet. Även i andra avseenden skall övertagarens redovisning anknyta till vad aktiebolaget redovisat. Lagen bygger på att det avvecklade aktiebolagets utgående värden skall kunna jämföras med övertagarens ingående värden. I promemorian Redovisning i handelsbolag och aktiebolag under avveckling har antagits att en sådan jämförelse förutsätter att de båda företagen tillämpar i huvudsak samma redovis- ningsregler. Den föreslagna möjligheten för handelsbolag att tillämpa bestämmelser i den nya årsredovisningslagen skulle därvid kunna medföra problem. Mot den bakgrunden föreslogs i promemorian att det skulle uppställas ytterligare en förutsättning för att lagen om inkomstskatteregler m.m. skall kunna tillämpas, nämligen att det övertagande företaget, om det är ett handelsbolag, upprättar redovisning enligt äldre regler, dvs. 13 - 20 §§ bokföringslagen. Under remissbehandlingen av promemorian har Riksskatteverket ifrågasatt om det finns något egentligt skäl till att övertagande handelsbolag inte skulle få upprätta årsredovisning enligt den nya årsredovisningslagen när det avvecklade bolaget upprättat sin sista årsredovisning enligt äldre regler. Riksskatteverket har härvid hänvisat till att det övertagande bolaget i sin första deklaration skall bifoga motsvarande balansräkning som det avvecklade bolaget har lämnat i sin sista deklaration. Enligt verket uppnås på detta sätt kontinuitet och en avstämning mellan utgående och ingående balans i taxeringssammanhang oavsett övertagarens företagsform. Mot bakgrund av vad Riksskatteverket anfört gör regeringen den bedömningen att behovet av den föreslagna lagändringen är begränsat. Regeringen lägger därför inte fram något förslag i den delen. 7 Ikraftträdande -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Den nya lagstiftningen skall träda i kraft | | den 1 januari 1997. | -------------------------------------------------------------------- Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Förslagen har lämnats utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Om man vill undvika de problem som har påtalats i avsnitten 6.1, 6.6 och 6.7, måste den nya lagstiftningen kunna tillämpas redan från den tidpunkt då de företag som omfattas av den nya årsredo- visningslagen skall börja tillämpa de nya reglerna, dvs. normalt från den 1 januari 1997. Övergångsbestämmelserna till den nya årsredovisningslagen innebär nämligen att flertalet bolag som omfattas av den lagen har att tillämpa dess regler från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år 1996. 8 Kostnader Nya redovisningsregler får betydelse inte enbart för företagen själva utan också för revisorer, branschorganisationer och andra enskilda redovis- ningsintressenter. I ett övergångsskede uppkommer det uppenbarligen omställningskostnader för enskilda företag, t.ex. för utbildning och för utvecklandet av nya redovisningssystem. För näringslivet torde emellertid en samordning mellan de redovisningsregler som gäller för aktiebolag och de regler som gäller för övriga företag vara av så stort värde att det utan vidare moti- verar dessa merkostnader. Nya redovisningsregler får också betydelse och kostnadskonsekvenser för en del myndigheter. För skattemyndigheterna torde - såsom tidigare har berörts - den föreslagna möjligheten för ekonomiska föreningar och handelsbolag att tillämpa den nya redovisningslagstiftningen innebära vissa kostnader (se avsnitt 6.1). Dessa torde emellertid uppvägas av de förslag som lämnats i avsnitt 6.7 om att aktiebolag under avveckling inte skall tillämpa de nya reglerna. För Patent- och registreringsverket kan det finnas ett behov av en del utbildningsinsatser. Dessa kostnader - som under alla förhållanden torde vara av mer begränsad omfattning - har emellertid i allt väsentligt uppkommit redan genom tillkomsten av den nya årsredovisningslagen. Att inordna också handelsbolagen under lagens regelverk kan inte antas leda till annat än marginella kostnader. Dessa kan täckas inom ramen för befintliga resurser. Inte heller de förslag som i detta sammanhang föreslås på det finansiella området kan antas leda till annat än marginella kostnader. 9 Övriga frågor Under remissbehandlingen av promemoriorna har vissa remissinstanser tagit upp en del särskilda redovisningsfrågor som saknar direkt anknytning till promemoriorna. Patent- och registreringsverket har bl.a. tagit upp frågor om offentliggörande av handelsbolags redovisningar och frågor om vitesföreläggande mot företrädare för avregistrerade aktiebolag. Sveriges Industriförbund har framfört synpunkter på bl.a. de krav på tilläggsupplysningar om andelsinnehav som uppställs i 5 kap. 8 § nya årsredovisningslagen, medan Bokföringsnämnden har efterlyst en översyn av 5 kap. 8 och 9 §§ och 9 kap. 3 § samma lag. Finansinspektionen har föreslagit en föreskriftsrätt för inspektionen i frågor om koncernredovisning i understödsföreningar. Regeringen har inte underlag för att i detta sammanhang lägga fram några förslag i de aktuella frågorna. Vissa frågor kan dock komma att aktualiseras i samband med det arbete på redovisningsrättens område som under hösten kommer att bedrivas inom regeringskansliet. 10 Författningskommentar 10.1 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Punkten 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1554) 3. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredo- visning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall bestämmelserna i 2 - 6 kap., 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3 och 4 §§ samt 10 kap. 1 § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995. I övriga bolag skall de angivna bestämmelserna samt bestämmelserna i 7 kap. tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. I fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret en- ligt punkten 5 eller punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall bestämmelserna över huvud taget inte tillämpas. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret senast den 31 december 1997. I andra stycket har tillkommit bestämmelser som innebär att vissa aktiebolag under avveckling i praktiken inte skall tillämpa den nya årsredovisningslagen. Bakgrunden till detta har behandlats i avsnitt 6.7. Bestämmelserna avser två slag av aktiebolag; dels sådana som avregistreras enligt punkten 5 eller 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen, dels andra aktiebolag som avregistreras senast vid utgången av år 1997. Det bör i fråga om det första slaget av aktiebolag observeras att själva avregistreringen kan infalla i början av år 1998. Också den redovisning som i så fall skall avges för 1998 skall då upprättas enligt äldre regler. Det bör i fråga om bestämmelsen i andra stycket tredje meningen noteras att den enbart gäller aktiebolag som avregistrerats före 1997 års utgång. Det förhållande att bolaget har inlett avvecklingen - t.ex. genom beslut om likvidation - är alltså inte tillräckligt för att det skall omfattas av bestämmelsen. 10.2 Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) 11 c § En ekonomisk förening får upprätta årsbokslut med tillämpning av 2 kap. 2 - 4 och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6, 8 och 9 §§, 4 kap. 1 - 6 §§, 8 § första stycket och andra stycket 2 och 3, 9 - 13 §§, 14 § andra stycket samt 15 - 17 §§ samt 5 kap. 1 - 12 §§, 14 § andra stycket och 15 - 24 §§ årsredovisningslagen (1995:1554). Vid tillämpningen av årsredovisningslagen gäller följande. 1. Vad som sägs om aktiebolag och bolag gäller ekonomiska föreningar. 2. Vad som sägs om moderbolag gäller moderförening. 3. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års- redovisningslagen. 4. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer. 5. Uppskrivning får göras endast för avsättning till uppskrivningsfond. En ekonomisk förening som upprättar sitt årsbokslut i enlighet med första stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 13-20 §§ denna lag. En sådan förening skall inte heller tillämpa 9 kap. 4 och 5 §§, 6 § första stycket och andra stycket första meningen, 7 § första och fjärde styckena samt 8 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. (Jfr 11 a § andra stycket bokföringslagen i promemorian Den nya redovisningslagstiftningen och de ekonomiska föreningarna) Paragrafen är ny. Den har i propositionen fått en annan utformning än den motsvarande bestämmelsen i den remitterade promemorian. I promemorian kom möjligheten att välja mellan äldre och nya redovisningsregler till uttryck i de föreslagna ändringarna i föreningslagens regler om årsredovisning. I propositionen kommer motsvarande möjlighet i stället till uttryck i denna paragrafs bestämmelser om upprättande av årsbokslut. Bestämmelserna får sedan genom de hänvisningar som sker i 9 kap. 15 § föreningslagen omedelbar betydelse för hur årsredovisningen och koncernredovisningen skall vara upprättad. Syftet med denna ändrade utformning har varit att ge regelverket samma utformning som den som har ansetts vara nödvändig i fråga om handelsbolag. I avsnitt 6.1 har regeringen utvecklat skälen till att ekonomiska föreningar bör ges en möjlighet att upprätta sin redovisning enligt bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen. En förening som vill utnyttja möjligheten att upprätta årsbokslut enligt den nya årsredovisningslagen måste därvid följa samtliga de i paragrafen uppräknade bestämmelserna. Avsikten är således inte att föreningen skall kunna i vissa avseenden redovisa enligt äldre regler och i andra avseenden enligt någon eller några av de uppräknade paragraferna i den nya lagen. I första stycket anges vilka bestämmelser i den nya årsredovisningslagen som skall tillämpas. Av bestämmelserna i 2 kap. nya årsredovisningslagen skall följande tillämpas: 2 § om överskådlighet och god redovisningssed, 3 § om rättvisande bild, 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper och 6 § om valuta. Lagtexten hänvisar inte till 2 kap. 5 och 7 §§ nya årsredovisningslagen. Bestämmelser av samma innehåll finns nämligen redan i 11 § andra stycket bokföringslagen. 3 kap. nya årsredovisningslagen skall tillämpas i följande delar: 1 § om balansräkningens innehåll, 2 § om resultaträkningens innehåll, 3 § om uppställningsformer, 4 § om avvikelser från de föreskrivna uppställningsformerna, 6 § om redovisning av större periodiseringsposter, 8 § om redovisning av nettoomsättning, och 9 § om redovisning av extraordinära intäkter och kostnader. Däremot behöver årsbokslutet inte innehålla några jämförelsetal (jfr 3 kap. 5 § nya årsredovisningslagen). Lagtexten hänvisar inte heller till 3 kap. 7 § nya årsredovisningslagen. Det innebär att den redovisande föreningen inte kan använda sig av de särskilda reglerna om förkortad resultaträkning som finns i den paragrafen. Av hänvisningen till 3 kap. 3 § nya årsredovisningslagen följer också att föreningen skall följa de scheman för balans- och resultaträkningarna som finns i bilagorna 2 - 4 till lagen. Uppställningsschemat i bilaga 2 är visserligen utformat för aktiebolags och handelsbolags behov och innehåller inte alla de poster som kan vara nödvändiga för en ekonomisk förenings redovisning. Lagtexten har emellertid - såsom har berörts i avsnitt 6.4 - utformats så att även de föreningar som väljer att tillämpa den nya årsredovisningslagen har att redovisa eget kapital och insatser på det sätt som föreskrivs i föreningslagen (se 9 kap. 7 § andra stycket). Upp- delningen av eget kapital kommer därmed att få följande utformning: EGET KAPITAL I Bundet eget kapital 1. Belopp motsvarande inbetalda insatser a) medlemsinsatser b) förlagsinsatser 2. Uppskrivningsfond 3. Reservfond II Fritt eget kapital eller ansamlad förlust 1. Fria fonder 2. Balanserad vinst eller förlust 3. Nettovinst eller förlust för räkenskapsåret (årets resultat) Förekommer det annat eget kapital som inte innefattas i någon av de angivna posterna kan det med stöd av 3 kap. 4 § tredje stycket nya årsredovisningslagen redovisas i en särskild post. Det bör vidare noteras att enligt 9 kap. 7 § tredje stycket föreningslagen (jfr 9 kap. 1 § andra stycket samma lag) får fordran på insats inte tas upp som tillgång. Det har ansetts att den principen bör gälla även när redovisning sker enligt den nya årsredovisningslagens regelverk. Det får i sin tur till följd att tillgångsposten A. Tecknat men ej inbetalat kapital som finns i den nya års- redovisningslagens balansräkningsschema kommer att sakna praktisk betydelse i en förenings årsredovisning. I fråga om resultaträkningens utformning kan föreningen välja mellan de båda uppställningsscheman som finns i bilagorna 3 och 4 till den nya årsredovisningslagen. Föreningen måste dock alltid redovisa sådan överskottsut- delning som avses i 10 kap. 1 § andra stycket 1 föreningslagen (gottgörelse) som en särskild kostnadspost (jfr 9 kap. 6 § andra stycket andra meningen föreningslagen). Av bestämmelserna i 4 kap. nya årsredovisningslagen skall följande bestämmelser tillämpas: 1 § om innebörden i begreppen anläggningstillgångar och omsättningstillgångar, 2 § om immateriella anläggningstillgångar, 3 § om fastställande av anskaffningsvärde för anläggningstillgångar, 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 6 § om uppskrivning av anläggningstillgångar, 8 § första stycket och andra stycket 2 och 3 om minskning av upp- skrivningsfonden, 9 § om värdering av omsättningstillgångar, 10 § om värdering av pågående arbeten, 11 § om fastställande av anskaffningsvärde för varulager, 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde, 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta, 14 § andra stycket om värdering av moderföretags andelar i dotterföretag för det fall att dotterföretaget äger andelar i moderföretaget, 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån, 16 § om avsättningar, och 17 § om särredovisning av större avsättningar. De nya reglerna tillåter - till skillnad mot de äldre (jfr 15 § fjärde stycket bokföringslagen) - inte att uppskrivning sker för kvittning mot nedskrivning. Av förevarande paragrafs andra stycke framgår vidare att en ekonomisk förening inte heller kan tillämpa den nya bestämmelsen i 4 kap. 6 § nya årsredovisningslagen fullt ut utan enbart får företa uppskrivning för avsättning till uppskrivningsfond. Lagtexten saknar vidare hänvisningar till 4 kap. 7 § och 4 kap. 8 § andra stycket 1. Det innebär att en ekonomisk förening inte kan föra över medel direkt från uppskrivningsfonden till bundet eget kapital. I fråga om 5 kap. nya årsredovisningslagen blir det aktuellt att tillämpa följande paragrafer: 1 § om tilläggsupplysningars placering, 2 § om angivande av värderings- och omräkningsprinciper, 3 § om särskilda upplysningar om anläggningstillgångar, 4 § om angivande av taxeringsvärden, 5 § om storleken av och förändringar i uppskrivningsfonden, 6 § om nettoomsättningens fördelning, 7 § om inköp och försäljningar mellan koncernföretag, 8 § om redovisning av andelar i dotterföretag och vissa andra företag, 9 § om undantag från uppgiftsskyldigheten enligt 8 §, 10 § om kortfristiga och långfristiga balansposter, 11 § om ställda säkerheter, 12 § om lån till ledande befattningshavare, 14 § andra stycket om förändringar i eget kapital, 15 § om latent skatt, 16 § om skattens fördelning på ordinärt och extraordinärt resultat, 17 § om medelantalet anställda, 18 § om personalkostnader, 19 § om löner och andra ersättningar, 20 § om pensioner och liknande förmåner, 21 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, 22 § om suppleanter och vice verkställande direktör, 23 § om avtal om avgångsvederlag, 24 § om moderföretags namn m.m. Beträffande de enskilda bestämmelserna i den nya årsredovisninglagen till vilka paragrafen hänvisar, se prop. 1995/96:10 del 2 s. 178 - 233. Eftersom den nya årsredovisningslagen är omedelbart tillämplig enbart på aktiebolag och vissa handelsbolag är lagtexten i den lagen genomgående utformad med utgångspunkt i begreppen „aktiebolag„ , „bolag„ och „moderbolag„. I andra stycket har klargjorts att när en ekonomisk förening tillämpar årsredovisningslagen skall med „aktiebolag„ och „bolag„ avses ekonomisk förening och med „moderbolag„ avses „moderförening„. I stycket har också klargjorts att vid tillämpningen av den nya årsredovisningslagens bestämmelser om intresseföre- tag (se bl.a. 5 kap. 8 § den lagen) skall man med det begreppet förstå vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ den lagen. I stycket finns också en definition av begreppet „andelar„ (jfr 1 kap. 3 § nya årsredovisningslagen). Av tredje stycket framgår att en förening som har valt att upprätta årsbokslut enligt den nya redovisningslagens regler inte skall tillämpa de regler om årsbokslut som finns i 13 - 20 §§ bokföringslagen. En sådan förening skall inte heller tillämpa vissa av de regler om balans- och resultaträkningens utformning som finns i föreningslagen och som gäller även för upprättandet av årsbokslut (jfr 9 kap. 1 § föreningslagen). Det sista gäller dock inte undantagslöst: Före- ningen skall - som redan har berörts - alltid tillämpa 9 kap. 6 § andra stycket andra meningen och 7 § andra och tredje styckena föreningslagen. 11 d § Ett handelsbolag som inte omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554) får upprätta årsbokslut med tillämpning av 2 kap. 2 - 4 och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6, 8 och 9 §§ samt 4 kap. 1 - 5 och 9 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 17 §§ årsredovisningslagen. Ett handelsbolag som upprättar årsbokslut i enlighet med första stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 13 - 19 §§ denna lag. Om handelsbolaget är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 2 kap. 1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall årsbokslutet in- nehålla även upplysningar enligt 5 kap. 1- 4, 6 - 12 och 15 - 24 §§ årsredovis- ningslagen. I så fall skall 20 § denna lag och 2 kap. 7 § lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag inte tillämpas. Vid tillämpningen av årsredovisningslagen avses med intresseföretag vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ den lagen. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer. (Se 11 c § bokföringslagen i promemorian Redovisning i handelsbolag och aktiebolag under avveckling) Paragrafen är ny. Första stycket öppnar en möjlighet för ett handelsbolag som inte omfattas av den nya årsredovisningslagen att upprätta årsbokslut enligt samma regler som gäller för bl.a. aktiebolag, dvs. enligt särskilt angivna bestämmelser i den nya årsredovisningslagen. Skälen för detta har behandlats i avsnitt 6.1. Bestämmelserna har utformats på i huvudsak samma vis som bestämmelserna om ekonomiska föreningars årsbokslut i 11 c §. Handelsbolaget kan enligt paragrafen „välja„ om årsbokslutet skall upprättas enligt bokföringslagens eller års- redovisningslagens regler om uppställning och värdering. I första stycket anges att ett bolag som väljer att tillämpa den nya årsredovisningslagen skall tillämpa 2 kap. 2 - 4 och 6 §§ samt 3 kap. 1 - 4, 6, 8 och 9 §§ i den lagen. I dessa delar kan hänvisas till vad som har sagts i kommentaren till 11 c § bokföringslagen. När det gäller de i 3 kap. 3 § intagna hänvisningarna till uppställningsscheman i bilagorna 2 - 4 kan konstateras att dessa scheman redan är anpassade för redovisningen i handelsbolag. I stycket anges vidare att det redovisande bolaget har att tillämpa 4 kap. 1 - 5 §§, 9 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 17 §§ nya årsredovisningslagen. Också beträffande dessa paragrafer kan hänvisas till kommentaren till 11 c § bokföringslagen. Bland de uppräknade paragraferna finns inte 4 kap. 6 - 8 §§, dvs. reglerna om uppskrivning. Det sammanhänger med att den nya redovisnings- lagstiftningen inte medger att ett handelsbolag skriver upp sina tillgångar. Handelsbolag som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning behöver inte tillämpa annat än de nu angivna bestämmelserna i 2 - 4 kap. nya årsredovisnings- lagen. De skall sålunda inte tillämpa några av bestämmelserna i 13 - 19 §§ bokföringslagen (se andra stycket). De omfattas inte heller av några av de redovisningsbestämmelser som finns i 1980 års årsredovisningslag. De måste emellertid komplettera de balans- och resultaträkningar som upprättats enligt den nya årsredovisningslagen med sådana upplysningar som anges i 20 § bok- föringslagen. Om handelsbolaget däremot enligt 2 kap. 1 § 1980 års årsredovisningslag är skyldigt att upprätta årsredovisning, måste det vid upprättandet av årsbokslut tillämpa inte bara de ovan angivna bestämmelserna i 2 - 4 kap. nya årsredovis- ningslagen utan också lämna sådana upplysningar som anges i 5 kap. 1- 4 §§, 6-12 §§ och 15 - 24 §§ nya årsredovisningslagen. Detta framgår av tredje stycket. Även beträffande dessa paragrafer kan hänvisas till kommentaren till 11 c § bokföringslagen. 11 d § hänvisar dock inte till 5 kap. 5 § och 14 § andra stycket nya årsredovisningslagen, vilka saknar relevans för handelsbolag. Ett handelsbolag som lämnar tilläggsupplysningar enligt de angivna paragraferna skall inte tillämpa 20 § bokföringslagen. Det behöver inte heller tillämpa 2 kap. 7 § 1980 års årsredovisningslag, en paragraf som i vanliga fall hade varit tillämplig på årsredovisningspliktiga handelsbolag. De enskilda bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen behandlas i prop. 1995/96:10 del 2 s. 178 - 233. I fjärde stycket har klargjorts att man vid tillämpningen av den nya års- redovisningslagen med begreppet intresseföretag (se bl.a. 5 kap. 8 §) skall förstå vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ den lagen. Även begreppet andelar har definierats (jfr 1 kap. 3 § nya årsredovisningslagen). 11 e § En ekonomisk förening som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldig att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna skall upprätta årsbokslut med tillämpning av de bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) som det hänvisas till i 11 c § första och andra styckena. En sådan förening skall inte tillämpa de bestämmelser i denna lag och lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar som anges i 11 c § tredje stycket. (Saknar direkt motsvarighet i Finansdepartementets promemoria; jfr dock 9 kap. 15 § föreningslagen) Paragrafen har tillkommit mot bakgrund av den nya bestämmelsen i 11 c §. I paragrafen klargörs vilka regler som skall tillämpas i årsbokslutet för sådana ekonomiska föreningar som i egenskap av finansiellt holdingföretag skall upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL. I paragrafen slås fast att sådana företag skall upprätta ett årsbokslut enligt huvuddelen av nya års- redovisningslagens bestämmelser om årsredovisningens utformning och innehåll. För detta slag av företag innebär således bestämmelserna en begränsning av den valfrihet att välja redovisningslag som ges i 11 c §. 11 f § Ett handelsbolag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldigt att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna skall upprätta årsbokslut med tillämpning av de bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) som det hänvisas till i 11 d § första, tredje och fjärde styckena. Ett sådant bolag skall inte tillämpa de bestämmelser i denna lag och lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag som anges i 11 d § andra och tredje styckena. (Paragrafen saknar motsvarighet i Finansdepartementets promemoria) I paragrafen klargörs vilka regler som skall tillämpas i årsbokslutet för sådana handelsbolag som i egenskap av finansiella holdingföretag skall upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL. Sådana företag skall upprätta årsbokslut enligt huvuddelen av den nya årsredovisningslagens bestämmelser om årsredovisningens utformning och innehåll. Detta slag av företag har således inte den valfrihet att välja redovisningslag som ges vanliga företag i 11 d §. 11 g § En ekonomisk förening eller ett handelsbolag som enligt 11 c - 11 f § har upp- rättat årsbokslut med tillämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) skall göra detta även under följande räkenskapsår. (Paragrafen saknar motsvarighet i promemoriornas förslag) Paragrafen innehåller en bestämmelse som förhindrar en ekonomisk förening eller ett handelsbolag som har gått över till det nya regelverket att under ett senare räkenskapsår gå tillbaka till det gamla. Denna fråga har berörts i avsnitt 6.1. Punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1556) 2. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredo- visning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall 11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995. I övriga bolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554) skall 11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. I fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret enligt punkten 5 eller punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall dock 11 a § över huvud taget inte tillämpas. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret senast den 31 december 1997. I andra stycket har tillkommit bestämmelser som innebär att vissa bolag under avveckling i praktiken inte skall tillämpa de nya bestämmelserna. Bakgrunden till detta har behandlats i avsnitt 6.7. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Bestämmelserna i 11 c - 11 f §§ tillämpas första gången i fråga om det räken- skapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. 3. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut i enlighet med 11 c eller 11 e § och ett handelsbolag som upprättar årsbokslut i enlighet med 11 d eller 11 f § skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554) på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande. 4. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut i enlighet med 11 c eller 11 e § får använda belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande för nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Om detta görs, skall upplysning om detta lämnas i not. Skälen till att lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1997 och till- lämpas från och med räkenskapsåret 1997 har behandlats i avsnitt 7. Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 motsvarar punkterna 5 respektive 6 i över- gångsbestämmelserna till årsredovisningslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 287). 10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 1 kap. 4 § En ekonomisk förening är moderförening och en annan juridisk person är dotter- företag, om föreningen 1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen, 2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar, 3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller 4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensam utöva ett be- stämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar. Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföreningen, om ett annat dotterföretag till moderföreningen eller moderföreningen tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans 1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen, 2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar, eller 3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan. Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföreningen. Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern. (Se 1 kap. 4 § föreningslagen i promemorian Den nya redovisningslagstiftningen och de ekonomiska föreningarna) Paragrafen innehåller föreningslagens koncernbegrepp. Den föreslagna nya lydelsen innebär en anpassning till det koncernbegrepp som nyligen har införts i aktiebolagslagen och den nya årsredovisningslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 105 - 113). En koncern skall bestå av en moderförening och ett eller flera dotterföretag. Moderföreningen skall vara en ekonomisk förening, dvs. en svensk ekonomisk förening bildad enligt föreningslagens regler. Dotterföretagen kan däremot vara svenska eller utländska juridiska personer av olika slag. Detta innebär ingen förändring i förhållande till vad som gäller i dag. Däremot innebär den föreslagna lydelsen förändringar vad gäller den anknytning mellan företagen som skall ge upphov till ett koncernförhållande. Paragrafen anger i första stycket fyra situationer där en sådan anknytning föreligger. Dessa har i förevarande bestämmelse utformats på samma sätt som i aktiebolagslagen och den nya årsredovisningslagen. Beträffande bestämmelsens närmare innebörd kan därför hänvisas till förarbetena till de motsvarande bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 176 och 177). Av andra och tredje styckena framgår att även en indirekt anknytning mellan en ekonomisk förening och en annan juridisk person kan ge upphov till ett koncernförhållande. Motsvarande bestämmelser finns i den nya årsredovisningslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 177 och 178) och i aktiebolagslagen. 1 kap. 5 § I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen.Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning. (Jfr 1 kap. 5 § i promemorian Den nya redovisningslagstiftningen och de ekonomiska föreningarna) Bestämmelsen, som bl.a behandlar det fallet att någon uppträder som mellanman för en annan fysisk eller juridisk person, motsvarar 1 kap. 6 § aktiebolagslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 180). 1 kap. 6 § Vid tillämpningen av 4 och 5 §§ avses med andelar aktier och andra andelar i juridiska personer. (Paragrafen saknar motsvarighet i promemoriornas förslag) I paragrafen har i förtydligande syfte klargjorts att med andelar avses såväl aktier som andra andelar i juridiska personer. 8 kap. 5 § Minst en revisor skall vara auktoriserad, om 1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller 2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem år. Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en koncern, om 1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncern- balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket, 2. antalet anställda vid koncernföretagen under den tid som anges i 1 i medeltal överstigit 200, eller 3. moderföreningen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet av koncernföretagens tillgångar, enligt fastställda balansräkningar för koncernföretagens två senaste räkenskapsår, på moderföreningens balansdag överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket. I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisorsval skall ske. (Jfr 8 kap. 5 § föreningslagen i promemorian Den nya redovisningslagstiftningen och de ekonomiska föreningarna). Paragrafen innehåller kvalifikationskrav för revisorer i ekonomiska före- ningar. I tredje stycket finns bestämmelser om när moderföreningen måste ha en auktoriserad revisor. Punkterna 1 och 2 överensstämmer med gällande rätt. Punkten 1 anknyter till nettoomslutningen enligt de koncernbalansräkningar som föreningen har upprättat. En förening som är moderförening och som tillämpar den nya årsredovisningslagens regler kan emellertid med stöd av 7 kap. 2 § den lagen undantagsvis underlåta att upprätta koncernredovisning. Med hänsyn härtill har i punkten 3 tagits in en regel som innebär att skyldigheten att ha auktoriserad revisor i den situationen får bedömas med ledning av innehållet i koncernföretagens årsredovisningar. 8 kap. 13 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida års- redovisningen har upprättats enligt denna lag eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap. eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, enligt årsredovisningslagen skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske. Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna lag eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, mot årsredovisningslagen eller mot stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna. I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272), 2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200), 3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1- 4 skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten. Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen. I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena tillämpas. Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen. (Jfr 8 kap. 13 § föreningslagen i promemorian Den nya redovisningslagstiftningen och de ekonomiska föreningarna) Paragrafen innehåller bestämmelser om innehållet i revisionsberättelsen. I andra stycket finns sedan tidigare en bestämmelse om att berättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen upprättats enligt för- eningslagen. I förslaget har bestämmelsen justerats så att det framgår att revisorn i en förening som upprättar årsredovisning enligt reglerna i den nya årsredovisningslagen skall uttala sig om årsredovisningens överensstämmelse med den lagen. Enligt tredje stycket är revisorn skyldig att i revisionsberättelsen göra anmärkning om han funnit att styrelse eller verkställande direktör har handlat i strid med föreningslagen. Bestämmelsen har i förslaget jämkats så att revisor i en förening som upprättar årsredovisning enligt den nya årsredovisningslagstiftningen även skall anmärka på handlande som strider mot denna. 9 kap. 15 § En ekonomisk förening som enligt 11 c, 11 e eller 11 g § bokföringslagen (1976:125) upprättar årsbokslut med tillämpning av bestämmelser i årsredovis- ningslagen (1995:1554) skall upprätta årsredovisning samt, i förekommande fall, koncernredovisning och delårsrapporter med tillämpning av 2 kap. 1 - 6 §§ och 7 § första och tredje styckena, 3 kap., 4 kap. 1 - 6 §§, 8 § första stycket och andra stycket 2 och 3, 9 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 17 §§, 5 kap. 1 - 12 §§, 14 § andra stycket och 15 - 24 §§, 6 kap., 7 kap. och 9 kap. 1, 3 och 4 §§ årsredovisningslagen. I så fall gäller även 10 kap. 1 § årsredovisningslagen. Vid tillämpningen av årsredovisningslagen gäller följande. 1. Vad som sägs om aktiebolag och bolag gäller ekonomiska föreningar. 2. Vad som sägs om moderbolag gäller moderförening. 3. Vad som sägs om bolag som avses i 10 kap. 3 § andra och fjärde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) gäller ekonomiska föreningar som avses i 8 kap. 5 § första och tredje styckena denna lag. 4. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års- redovisningslagen. 5. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer. 6. Uppskrivning får göras endast för avsättning till uppskrivningsfond. 7. De hänvisningar som finns i 7 kap. årsredovisningslagen till andra bestämmelser i den lagen skall inte tillämpas på 2 kap. 7 § andra stycket, 4 kap. 7 § och 14 § första stycket samt 5 kap. 14 § första och tredje styckena. En förening som upprättar årsredovisning, koncernredovisning eller delårsrapport i enlighet med första stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 1, 2, 4 och 5 §§, 6 § första stycket och andra stycket första meningen, 7 § för- sta och fjärde styckena, 8 §, 9 § första stycket, andra stycket 1, 2 och 7, tredje och fjärde styckena, 11, 12 § första stycket och andra stycket första meningen samt 13 och 14 §§. För en sådan förening gäller inte heller vad som sägs i 10 § första stycket om koncernredovisningens delar. (Jfr 9 kap. 15 § föreningslagen i promemorian Den nya redovisningslagstiftningen och de ekonomiska föreningarna) Paragrafen är ny. Motiven till den har behandlats i avsnitten 6.1 och 6.3. Utformningen av paragrafen avviker från förslaget i promemorian. Skälen för det är desamma som de som angivits i kommentaren till 11 c § bokföringslagen. Vissa förändringar har också skett i anledning av remissynpunkter. Första stycket Av 11 c § bokföringslagen följer att en ekonomisk förening kan välja mellan att upprätta sitt årsbokslut enligt bokföringslagens regler och att upprätta det enligt vissa angivna bestämmelser i den nya årsredovisningslagen. Om föreningen har valt det senare alternativet, skall den - såsom framgår av första stycket - också vid upprättandet av årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport tillämpa huvuddelen av den nya årsredovisningslagens regelverk i stället för redovisningsreglerna i föreningslagen. Utöver de regler i 2 - 5 kap. nya årsredovisningslagen som föreningen till följd av bestämmelserna i 11 c § bokföringslagen måste följa när den upprättar sitt årsbokslut - och som har berörts i kommentaren till 11 c § bokföringslagen - skall föreningen vid upprättandet av årsredovisning tillämpa följande bestämmelser: 2 kap. 1 § om årsredovisningens delar, 2 kap. 5 § om språk och form, 2 kap. 7 § första och tredje styckena om undertecknande och datering, 3 kap. 5 § om jämförelsetal och 3 kap. 7 § om resultaträkning i förkortad form. Därutöver skall föreningen upprätta en förvaltningsberättelse enligt 6 kap. 1 och 2 §§ nya årsredovisningslagen samt - under de förutsättningar som anges i 2 kap. 1 § tredje stycket den lagen - en finansieringsanalys enligt 6 kap. 3 §. Vidare skall en moderförening upprätta en koncernredovisning enligt följande bestämmelser i 7 kap. nya årsredovisningslagen: 3 § om koncernredovisningens delar, 4 § om vilka dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen, 5 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild, 6 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, om språk och form, om valuta och om undertecknande, 7 § om principerna för koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen, 8 § om redovisning av minoritetsandelar, 9 § om den tidpunkt till vilken koncernredovisningen skall hänföra sig, 10 och 11 §§ om de värderingsprinciper som gäller för koncernredovisningen, 12 § om eliminering mellan koncernföretag, 13 § om allmänna tilläggsupplysningar, 14 § om förändringar i koncernens sammansättning, 15 och 16 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 17 § om hur moderföretag och dotterföretag skall sammanställas i koncernredovisningen, 18 - 21 §§ om konsolidering med den s.k. förvärvsmetoden, 22 § om konsolidering med den s.k. poolningsmetoden, 23 § om konsolidering av dotterföretag med den s.k. kapitalandelsmetoden, 24 - 28 §§ om redovisning av andelar i intresseföretag med kapitalan- delsmetoden, 29 § om redovisning enligt den s.k. klyvningsmetoden, och 30 § om förvaltningsberättelse och finansieringsanalys. I förevarande stycke hänvisas även till 7 kap. 2 § nya årsredovisningslagen. Till följd härav kommer en moderförening i en underkoncern att under de i paragrafen angivna förutsättningarna kunna underlåta att upprätta koncernredovisning. En del av de bestämmelser i 7 kap. nya årsredovisningslagen till vilka hänvisas i stycket hänvisar i sin tur till andra bestämmelser i den nya årsredovisningslagen. Några av dem är sådana som det inte blir aktuellt att tillämpa i en koncernredovisning som en ekonomisk förening upprättar. I punkten 7 i andra stycket har klargjorts att dessa bestämmelser inte skall beaktas. En ekonomisk förening som upprättar sin redovisning enligt den nya årsredovis- ningslagens regelverk är vidare skyldig att följa reglerna i 9 kap. 1, 3 och 4 §§ den lagen om upprättande av delårsrapporter. Om en ekonomisk förening väljer att upprätta sin redovisning enligt de nu angivna bestämmelserna, gäller också de överklagandebestämmelser som finns i 10 kap. 1 § nya årsredovisningslagen. Beträffande de enskilda bestämmelserna i årsredovisningslagen till vilka paragrafen hänvisar, se prop. 1995/96:10 del 2 s. 178 - 269. Andra stycket Eftersom den nya årsredovisningslagen är omedelbart tillämplig endast på aktie- bolag och vissa handelsbolag är lagtexten i den lagen genomgående utformad med utgångspunkt i begreppen „aktiebolag„ och „bolag„. I andra stycket har därför klargjorts att när en ekonomisk förening tillämpar årsredovisningslagen skall med „aktiebolag„ eller „bolag„ i stället avses ekonomisk förening. Det har också klargjorts att begreppet „moderbolag„ i detta sammanhang skall förstås som „moderförening„. Tredje stycket Om en förening tillämpar den nya årsredovisningslagen vid upprättandet av årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport, kan den i huvudsak underlåta att tillämpa de motsvarande redovisningsreglerna i föreningslagen.. Fortfarande måste den dock följa en del av bestämmelserna i 9 kap. förenings- lagen. Det har sålunda ansetts att föreskrifterna i 9 kap. 3 § och 10 § andra stycket föreningslagen om tidpunkten för årsredovisningens och koncernredovisningens avlämnande till revisorerna, om offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning och revisionsberättelse och om fastställelsebevis även i fortsättningen bör tillämpas av samtliga föreningar. Det innebär å andra sidan att 8 kap. nya årsredovisningslagen - som innehåller motsvarande bestämmelser jämte bestämmelser om bl.a. förseningsavgifter - inte skall tillämpas på ekonomiska föreningar. Paragrafen har vidare utformats så att de särskilda informationsbehov som finns i fråga om ekonomiska föreningar fortfarande tillgodoses. Såsom anmärkts i kommentaren till 11 c § bokföringslagen skall föreningen fortfarande tillämpa 9 kap. 6 § andra stycket andra meningen föreningslagen vid upprättandet av resultaträkning och 9 kap. 7 § andra och tredje styckena vid upprättandet av balansräkningen. Av den föreslagna lagtexten följer också att alla föreningar även i fort- sättningen i förvaltningsberättelsen måste lämna uppgifter om väsentliga förändringar i medlemsantalet, om summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt 4 kap. 1 och 3 §§, om den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför och om summan av de förlagsinsatser som sagts upp och skall inlösas under de näst följande två räkenskapsåren (se 9 kap. 9 § andra stycket 3 - 6 föreningslagen). Vad som nu sagts följer av det tredje stycket, där det klargjorts vilka bestämmelser i 9 kap. föreningslagen som en ekonomisk förening som tillämpar den nya årsredovisningslagens regelverk inte skall tillämpa. 9 kap. 16 § En ekonomisk förening som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldig att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna är inte skyldig att upprätta kon- cernredovisning enligt denna lag. En sådan förening skall avge delårsrapporter även om den inte är skyldig att göra detta enligt 12 § första stycket första meningen. Vid upprättandet av års- redovisning och delårsrapporter gäller bestämmelserna i 15 §. (Jfr 9 kap. 15 § föreningslagen i Finansdepartementets promemoria) Genom bestämmelsen i första stycket undantas sådana ekonomiska föreningar som i egenskap av finansiellt holdingföretag skall upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL från skyldigheten att upprätta koncernredovisning även enligt föreningslagen. En motsvarande undantagsregel för aktiebolag och vissa handelsbolag finns redan i dag i 1 kap. 2 § andra stycket nya årsredovisnings- lagen. I paragrafens andra stycke klargörs vilka regler som skall tillämpas i fråga om årsredovisning och delårsrapporter för sådana föreningar. Bestämmelsen ålägger sålunda de berörda föreningarna att lämna delårsrapport även om sådan skyldighet inte skulle föreligga enligt föreningslagen. I andra meningen klargörs att redovisningshandlingarna därvid skall upprättas enligt det regelverk som anges i 15 §. Det kan noteras att dessa föreningar enligt 11 e § bokföringslagen är skyldiga att upprätta även årsbokslutet enligt det nya regelverket. 10 kap. 6 § Till reservfonden skall avsättas minst fem procent av den del av föreningens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgörelser. Uppgår reservfonden till minst tjugo procent av det inbetalda insatskapitalet behöver sådan avsättning till reservfond som avses i detta stycke inte ske, om summan av reservfonden och det inbetalda insatskapitalet uppgår antingen till minst fyrtio procent av nettovärdet på föreningens tillgångar eller till minst samma belopp som föreningens skulder och avsättningar enligt balansräkningen. Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som 1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser, 2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats, 3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden, 4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden. Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte kan täckas av fritt eget kapital. Vid tillämpningen av första stycket skall belopp som i balansräkningen har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner eller sådan delpost som avses i 8 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. inte räknas som skuld eller avsättning i den mån det överstiger det belopp under vilket posten enligt 7 § första stycket lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inte får nedbringas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge en förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis från bestämmelserna i första - tredje styckena, om det finns synnerliga skäl till det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga omständigheter. (Jfr 10 kap. 6 § föreningslagen i promemorian Den nya redovisningslagstiftningen och de ekonomiska föreningarna) Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som skall avsättas till reservfonden och när denna fond skall sättas ned. Enligt första stycket skall det normalt göras en årlig avsättning till reserv- fonden med minst fem procent av den del av årets nettovinst som inte går åt för att täcka balanserad förlust. Sådan avsättning behöver dock inte ske om reservfonden redan uppgår till tjugo procent och summan av reservfonden och det inbetalda insatskapitalet uppgår till minst samma belopp som föreningens skulder enligt balansräkningen. Enligt den nya årsredovisningslagen skall vissa förpliktelser inte längre redovisas som skulder utan som avsättningar (se 4 kap. 16 § årsredovisnings- lagen). Den nyss angivna regeln om när avsättning inte behöver ske har därför jämkats så att det inbetalda insatskapitalet relateras till summan av skulder och avsättningar. Posten Avsatt till pensioner förekommer inte i den nya årsredovisningslagens balansräkningsschema. Motsvarande redovisning skall i stället ske under en delpost under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (se 8 a § lagen, 1967:531, om tryggande av pensionsutfästelse m.m.). Detta har föranlett konsekvensändringar i fjärde stycket. 11 kap. 12 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på föreningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 § andra stycket 7, 9 § tredje och fjärde styckena samt 10 och 11 §§. I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital. Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skulden eller avsättningen, skall vid tillgångs-, skuld- eller avsättnings- posten det beräknade beloppet anges inom linjen. (Jfr 11 kap. 12 § föreningslagen i promemorian Den nya redovisnings- lagstiftningen och de ekonomiska föreningarna) Paragrafens tredje stycke har jämkats med hänsyn till att vissa förpliktelser enligt den nya årsredovisningslagen skall redovisas som avsättningar. 13 kap. 1 § Om en styrelseledamot eller verkställande direktören uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna. (Jfr 13 kap. 1 § föreningslagen i promemorian Den nya redovisningslagstiftningen och de ekonomiska föreningarna) Enligt paragrafen i dess hittillsvarande lydelse är en styrelseledamot eller verkställande direktör skadeståndsskyldig, om han har överträtt föreningslagen eller stadgarna och därigenom har vållat skada för föreningsmedlem eller annan. Skadeståndsskyldighet kan sålunda inträda, om han har överträtt lagens regler om redovisning. I den nya lydelsen har klargjorts att, om föreningen tillämpar den nya redovisningslagstiftningen, en styrelseledamot eller en verkställande direktör blir skadeståndsskyldig för skada som har vållats föreningsmedlem eller annan genom överträdelse av den lagstiftningen. En tillämpning av annan lag än årsredovisningslagen aktualiseras om den ekonomiska föreningen är ett finansiellt holdingföretag som skall upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Bestämmelserna i 9 kap. 15 och 16 §§ skall tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. 3. En förening som upprättar års- eller koncernredovisning med tillämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraft- trädande. 4. En förening som upprättar års- eller koncernredovisning med tillämpning av bestämmelser i de lagar som anges i punkten 3 får använda belopp som avsatts till uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande för nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Om detta görs, skall upplysning om detta lämnas i en not. Skälen till att lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1997 och till- lämpas från och med räkenskapsåret 1997 har behandlats i avsnitt 7. Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 motsvarar punkterna 5 och 6 i övergångs- bestämmelserna till den nya årsredovisningslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 287). 10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag 1 kap. 1 § Bestämmelserna i 1 och 2 kap., 3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 § andra stycket och 12 § gäller inte sådana handelsbolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554) eller hypoteksinstitut som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. (Jfr 1 kap. 1 § 1980 års årsredovisningslag i promemorian Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling) Med införandet av en ny koncerndefinition (se 4 §) kommer koncerndefinitionen i denna lag och koncerndefinitionen i den nya årsredovisningslagen att sammanfalla. Andra meningen i förevarande paragraf, vilken hänvisat till den nya årsredovisningslagens koncernbegrepp, fyller därför inte längre något syfte och har till följd därav tagits bort. 1 kap. 2 § Ett handelsbolag som enligt 11 d, 11 f eller 11 g § bokföringslagen (1976:125) upprättar årsbokslut med tillämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) skall, om det enligt denna lag är skyldigt att upprätta årsredovis- ning, koncernredovisning eller delårsrapport och annat inte följer i 7 kap. 2 § årsredovisningslagen upprätta sistnämnda handlingar med tillämpning av 2 kap., 3 kap., 4 kap. 1 - 5 , 9 - 13 §§, 14 § andra stycket samt 15 - 17 §§, 5 kap. 1- 4, 6-12 och 15 - 24 §§, 6 kap. 1 och 3 §§, 7 kap. 3 - 30 §§ samt 9 kap. 1, 3 och 4 §§ årsredovisningslagen. I så fall gäller även 10 kap. 1 § årsredovisningslagen. Vid tillämpningen av årsredovisningslagen gäller följande. 1. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års- redovisningslagen. 2. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer. 3. De hänvisningar som finns i 7 kap. årsredovisningslagen till andra bestämmelser i den lagen skall inte tillämpas på 4 kap. 6 - 8 §§ och 14 § första stycket samt 5 kap. 14 §. Ett handelsbolag som upprättar årsredovisning i enlighet med första stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 2 kap. 2 § första - tredje styckena, 5 § 2 - 4, 6 - 8 §§, 9 § första stycket och 10 § samt 3 kap. 2 - 4 §§ och 7 - 10 §§. För ett sådant bolag gäller inte heller vad som sägs i 3 kap. 5 § om koncernredovisningens delar. (Jfr 1 kap. 2 § 1980 års årsredovisningslag i promemorian Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling) Paragrafen är ny. Handelsbolag som omfattas av 1980 års årsredovisningslag skall i vissa fall upprätta årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter. Lagen reglerar i olika avseenden hur sådana handlingar skall vara utformade och vad de skall innehålla. Den innehåller också bestämmelser om hur handlingarna skall göras offentliga. På skäl som har redovisats i avsnitt 6.1 har regeringen ansett att alla handelsbolag som inte omfattas av den nya årsredovisningslagen skall ges möjlighet att upprätta sin redovisning enligt den nya årsredovisningslagens regler. Det val mellan två regelverk som näringsidkaren kan göra kommer i den föreslagna lagstiftningen till uttryck i bestämmelserna i 11 d § bokföringslagen om upprättande av årsbokslut. Av förevarande paragraf följer att det val som företaget därvid gör blir styrande också i fråga om årsredovisningen, koncern- redovisningen och delårsrapporter. Om bolagsmännen har valt att upprätta års- bokslutet enligt den nya årsredovisningslagens regler, skall de upprätta också årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning och delårsrapport enligt den lagens bestämmelser. Om handelsbolaget har valt det ena regelverket, måste man tillämpa detta konsekvent. De regler som i så fall skall tillämpas i fråga om årsredovisningens innehåll och utformning finns i 2 och 3 kap., 4 kap. 1 - 5, 9 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 17 §§, 5 kap. 1 - 4, 6 - 12 och 15 - 24 §§ samt 6 kap. 1 och 3 §§ nya årsredovisningslagen. Det är alltså fråga om samma bestämmelser som skall tillämpas vid upprättandet av årsbokslut (se 11 d § bokföringslagen) men med följande tillägg: 2 kap. 1 § om årsredovisningens delar, 2 kap. 5 § om språk och form, 2 kap. 7 § om undertecknande och datering, 3 kap. 5 § om jämförelsetal, 3 kap. 7 § om resultaträkning i förkortad form, 6 kap. 1 och 2 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll, och 6 kap. 3 § om finansieringsanalys. Hänvisningen till 2 kap. 1 § och 6 kap. 1 § innebär bl.a. att ett handelsbolag som har valt den nya årsredovisningslagens regelverk och som är skyldigt att upprätta årsredovisning alltid måste foga en förvaltningsberättelse till års- redovisningen, oavsett företagets storlek. De nu angivna bestämmelserna skall tillämpas i stället för de särskilda reglerna om årsredovisning som finns i 2 kap. 2 § första - tredje styckena och 5 - 8 §§ samt 3 kap. 2 - 4 §§ och 8 § 1980 års årsredovisningslag. När det gäller koncernredovisningens innehåll och utformning blir reglerna i 7 kap. nya årsredovisningslagen tilllämpliga i stället för bestämmelserna i 3 kap. 7 och 9 §§ 1980 års årsredovisningslag. I kommentaren till 9 kap. 15 § föreningslagen har angivits vilka bestämmelser det är fråga om. Lagtextens hänvisning till 7 kap. 30 § nya årsredovisningslagen innebär bl.a. att det i koncernredovisningen skall ingå en särskild koncernförvaltningsberättelse. Delårsrapporter skall upprättas enligt bestämmelserna i 9 kap. 1, 3 och 4 §§ nya årsredovisningslagen i stället för bestämmelserna i 2 kap. 9 § första stycket och 10 § och 3 kap. 10 § 1980 års årsredovisningslag. Det bör understrykas att paragrafen inte behandlar frågan om ett handelsbolag över huvud taget är skyldigt att upprätta årsredovisning, koncernredovisning eller delårsrapport. Den frågan skall fortfarande prövas enligt bestämmelserna i 2 kap. 1 §, 2 kap. 9 § första stycket respektive 3 kap. 1 och 5 §§ 1980 års årsredovisningslag. Det innebär att ett handelsbolag som hamnar under de gränsvärden som anges i dessa paragrafer inte behöver upprätta de redovisningshandlingar som behandlas i paragraferna. Om ett företag eller en koncern väl har överskridit det aktuella gränsvärdet, måste emellertid den aktuella redovisningshandlingen upprättas med tillämpning av alla relevanta bestämmelser i den nya årsredovisningslagen. Det innebär t.ex. att de särskilda gränsvärden som finns i 1980 års lag rörande skyldigheten att till årsredovis- ningen foga en förvaltningsberättelse inte längre blir tillämpliga. Om de bestämmelser i den nya årsredovisningslagen till vilka förevarande paragraf hänvisar innehåller begränsningar i redovisningsskyldigheten, får det däremot alltid betydelse. Enligt 7 kap. 2 § nya årsredovisningslagen får ett bolag under vissa förutsättningar underlåta att upprätta koncernredovisning. En följd av detta är att ett handelsbolag som är moderbolag och som tillämpar bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen under de i paragrafen angivna förutsättningarna får underlåta att upprätta koncernredovisning även om det enligt 1980 års årsredovisningslag skulle vara skyldigt att upprätta koncernredovisning. Beträffande de enskilda bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen, se prop. 1995/96:10 del 2 s. 178 - 269. Paragrafen hänvisar inte till bestämmelserna i 8 kap. nya årsredovisningslagen om offentliggörande av redovisningshandlingar. När det gäller offentliggörande av årsredovisningar och delårsrapporter skall därför 2 kap. 2 § fjärde stycket, 3 §, 4 § och 9 § 1980 års årsredovisningslag fortfarande tillämpas. Koncernredovisningar skall liksom tidigare offentliggöras enligt 3 kap. 6 §. 1 kap. 3 § Ett handelsbolag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldigt att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna är inte skyldigt att upprätta kon- cernredovisning enligt denna lag.- Ett sådant handelsbolag skall upprätta årsredovisning även om det inte är skyldigt att göra detta enligt 2 kap. 1 §. Det skall vidare avge delårsrapporter även om det inte är skyldigt att göra detta enligt 2 kap. 9 § första stycket första meningen. Vid upprättandet av årsredovisning och delårsrapporter gäller bestämmelserna i 2 §. (Jfr 1 kap. 1 § 1980 års årsredovisningslag i Finansdepartementets promemoria) Till följd av den nya lydelsen av 1 kap. 1 § andra stycket ÅRKL och 1 kap. 1 § andra stycket ÅRFL är vissa handelsbolag som i och för sig inte omfattas av den nya årsredovisningslagen skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt 7 kap. ÅRKL respektive 7 kap. ÅRFL. Genom första stycket undantas dessa handelsbolag från skyldigheten att upprätta en koncernredovisning också enligt 1980 års årsredovisningslag. Motsvarande undantag för sådana handelsbolag som omfattas av nya årsredovisningslagen finns i 1 kap. 2 § andra stycket den lagen. Det har ansetts naturligt att detta slag av handelsbolag bör avge årsredovisning och delårsrapporter oavsett sin storlek och att de därvid bör vara skyldiga att tillämpa den nya redovisningslagstiftningen. Detta kommer till uttryck i andra stycket. 1 kap. 4 § Ett handelsbolag är moderföretag och en annan juridisk person är dotterföretag, om handelsbolaget 1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen, 2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar, 3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller 4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar. Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans 1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen, 2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar, eller 3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan. Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföretaget. Bestämmelserna i första - tredje styckena om handelsbolag gäller även enskilda näringsidkare och andra juridiska personer än handelsbolag, aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser, om den enskilda näringsidkaren respektive den juridiska personen är skyldig att upprätta årsbokslut enligt bokföringslagen (1976:125). Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern. (Jfr 1 kap. 3 § 1980 års årsredovisningslag i promemorian Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling) Den föreslagna lydelsen innebär att koncerndefinitionen i 1980 års årsredovisningslag anpassas till det koncernbegrepp som nyligen har införts i aktiebolagslagen och den nya årsredovisningslagen. Denna fråga har behandlats i avsnitt 6.6. En koncern skall bestå av ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag. Moderföretaget skall vara ett handelsbolag eller - såsom framgår av fjärde stycket - en enskild näringsidkare eller en annan juridisk person än ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse. Dotterföretagen kan vara svenska eller utländska juridiska personer av olika slag. I dessa delar innebär den nya koncerndefinitionen ingen ändring i förhållande till vad som gäller i dag. Däremot innebär den nya lydelsen ändringar vad gäller den anknytning mellan företagen som ger upphov till ett koncernförhållande. Paragrafen anger i första stycket fyra situationer där en sådan anknytning föreligger. Dessa har i förevarande bestämmelse utformats på samma sätt som i aktiebolagslagen och den nya årsredovisningslagen. Beträffande bestämmelsens närmare innebörd kan därför hänvisas till förarbetena till de motsvarande bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 176 och 177). Av andra och tredje styckena framgår att även en indirekt anknytning mellan å ena sidan ett handelsbolag eller en enskild näringsidkare och å andra sidan en annan juridisk person kan ge upphov till ett koncernförhållande. Motsvarande bestämmelser finns i den nya årsredovisningslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 177 och 178) och i aktiebolagslagen. 1 kap. 5 § I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen. Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning. (Jfr 1 kap. 5 § 1980 års årsredovisningslag i promemorian Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling) Bestämmelsen, som bl.a. behandlar det fallet att någon uppträder som mellanman för en annan fysisk eller juridisk person, motsvarar 1 kap. 6 § nya årsredovisningslagen och 1 kap. 6 § aktiebolagslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 180). 1 kap. 6 § Vid tillämpningen av 4 och 5 §§ avses med andelar aktier och andra andelar i juridiska personer. (Jfr 1 kap. 4 § 1980 års årsredovisningslag i promemorian Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling) I paragrafen klargörs att med begreppet andelar i 4 och 5 §§ avses både aktier (i svenska aktiebolag) och andelar i andra juridiska personer (t.ex. andelar i handelsbolag eller ekonomiska föreningar eller aktier i utländska aktiebolag). 2 kap. 1 § Den som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta årsbokslut skall för samma räkenskapsår även upprätta årsredovisning enligt denna lag, om 1. antalet anställda hos företaget under räkenskapsåret i medeltal har varit mer än tio, 2. företaget är moderföretag i en koncern enligt denna lag och antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit mer än tio, eller 3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår. Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser är inte skyldiga att upprätta årsredovisning enligt denna lag. (Jfr 2 kap. 1 § 1980 års årsredovisningslag i promemorian Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling) Paragrafen behandlar skyldigheten att upprätta årsredovisning. Såsom framgår av 1 kap. 1 § gäller den inte för handelsbolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554). Dessa är enligt den lagen alltid skyldiga att upprätta årsredovisning. Paragrafen har ändrats endast på det sättet att gränsvärdet i första stycket 1 och 2 ändrats från „minst tio„ till „mer än tio„. Ändringen, som har behandlats i avsnitt 6.2, innebär en anpassning till det gränsvärde som används på flera ställen i den nya årsredovisningslagen (se bl.a. 3 kap. 6 § den lagen). 3 kap. 1 § I fråga om koncerner enligt denna lag gäller 2 - 11 §§ i detta kapitel, om antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit mer än tio. (Jfr 3 kap. 1 § 1980 års årsredovisningslag i promemorian Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling) Paragrafen innebär att koncernreglerna i 1980 års årsredovisningslag gäller endast om antalet anställda i koncernen överskrider ett visst gränsvärde. Hittills har gällt att reglerna skall tillämpas om antalet anställda uppgår till minst tio. Paragrafen har nu anpassats till det gränsvärde som används på flera ställen i den nya årsredovisningslagen. Det får till följd att koncernreglerna skall tillämpas om antalet anställda har uppgått till mer än tio. 4 kap. 10 § Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv månader efter räkenskapsårets utgång. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovisningen har upprättats enligt denna lag eller, i förekommande fall, annan tillämplig årsredovisningslag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, skall revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske. Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den årsredovisningsskyldiges kännedom. I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att företaget inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272), 2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200), 3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorn genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten. I ett moderföretag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena tillämpas. Om anmälan har gjorts enligt 5 § tredje eller femte stycket, skall revisor till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen. (Paragrafen saknar motsvarighet i promemoriernas förslag) Paragrafen, som ändrades senast vid tillkomsten av den nya redovisningslagstiftningen (jfr prop. 1995/96:10 del 2 s. 314), innehåller bestämmelser om revisionsberättelsen. Ändringen i andra stycket har gjorts med anledning av att vissa handelsbolag kan vara skyldiga att upprätta koncern- redovisning enligt ÅRFL (se 1 kap. 1 § andra stycket den lagen). Av denna ändring och av hänvisningarna i sjätte stycket följer att när koncern- redovisningen skall upprättas enligt ÅRFL skall revisorns uttalande avse huruvida års- och koncernredovisningarna upprättats enligt den lagen. 4 kap. 14 § En revisor som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar den årsredovisningsskyldige skada skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skada vållas någon annan genom överträdelse av denna lag eller, i förekommande fall, annan tillämplig årsredovisningslag. En revisor ansvarar även för den skada som hans medhjälpare vållar uppsåtligen eller av oaktsamhet. Är ett revisionsbolag revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag och den för revisionen huvudansvarige. (Paragrafen saknar motsvarighet i promemoriernas förslag) Paragrafen innehåller bestämmelser om revisors skadeståndskyldighet (jfr prop. 1995/96:10 del 2 s. 315). Genom ändringen beaktas att handelsbolag i vissa fall kan vara skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt ÅRFL. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Bestämmelserna i 1 kap. 2 och 3 §§ skall tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. 3. Ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning med tillämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1959:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande. Skälen till att lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1997 och till- lämpas från och med räkenskapsåret 1997 har behandlats i avsnitt 7. Bestämmelsen i punkten 3 motsvarar punkten 5 i övergångsbestämmelserna till årsredovisningslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 287). Någon motsvarighet till punkten 6 i övergångsbestämmelserna till den nya årsredovisningslagen - om utnyttjande av belopp som har avsatts till uppskrivningsfond - återfinns inte i förslaget, eftersom man i ett handelsbolag inte kan göra avsättningar till uppskrivningsfond. 10.5 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) 4. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket samma lag skall 11 kap. 1, 2 och 4 - 14 §§ tillämpas intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996. I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1997. I fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret enligt punkten 5 eller punkten 6 i över- gångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall paragraferna tillämpas även därefter. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret senast den 31 december 1997. I och med tillkomsten av den nya årsredovisningslagen upphävdes 11 kap. aktiebolagslagen. Vissa bestämmelser i kapitlet skall dock enligt punkten 4 i övergångsbestämmelserna fortsätta att tillämpas under en övergångstid. Detta sammanhänger med att årsredovisningslagens motsvarande bestämmelser skall börja tillämpas först från räkenskapsår som inleds efter utgången av år 1996. Av den nya lydelsen av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till den nya årsredovisningslagen följer att flertalet av den lagens regler inte skall tillämpas av vissa aktiebolag under avveckling. En del av dessa regler motsvarar vad som hittills har reglerats i 11 kap. aktiebolagslagen. För att dessa aktiebolag inte skall i redovisningshänseende bli helt utan reglering har det ansetts att aktiebolagslagens regler bör tillämpas på dem även i fråga om räken- skapsår som inleds den 1 januari 1997 eller senare. Detta kommer till uttryck i den nya lydelsen av punkten 4. Eftersom de bolag som det här är fråga om är sådana som avvecklas under år 1997 eller avregistreras i anslutning till 1997 års utgång, kommer den nya lydelsen att få praktisk betydelse enbart under en övergångsfas. 5. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket samma lag skall 4 kap. 16, 20 och 21 §§, 8 kap. 13 §, 9 kap. 17 §, 10 kap. 3 och 10 §§, 12 kap. 1 - 4 §§, 13 kap. 3, 9 och 12 §§, 14 kap. 4 §, 15 kap. 1 och 3 §§ samt 17 kap. 1 § tillämpas i sin äldre lydelse intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996. I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas i sin äldre lydelse intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1997. I fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret enligt punkten 5 eller punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktie- bolagslagen (1975:1385) skall paragraferna tillämpas även därefter. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret senast den 31 december 1997. Ett flertal av de ändringar som gjordes i aktiebolagslagen i samband med tillkomsten av den nya årsredovisningslagen har ett direkt samband med den lagen. För vissa bolag som är under avveckling blir det emellertid inte aktuellt att tillämpa flertalet av den nya årsredovisningslagens regler (se den nya lydelsen av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till årsredovisningslagen). Med hänsyn härtill har andra stycket i punkten 5 utformats så att dessa bolag även fortsättningsvis - fram till dess att de avregistrerats - skall följa de angivna bestämmelserna i aktiebolagslagen i deras äldre lydelse. 10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 1 kap. 1 § Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmark- nadsbolag, sådana finansbolag och kreditaktiebolag som driver verksamhet med stöd av punkterna 3-5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslu- tande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och för- valta andelar i dotterföretag. (Jfr 1 kap. 1 § ÅRKL i Finansdepartementets promemoria) Paragrafens andra stycke innehåller bestämmelser om när finansiella holdingföretag skall upprätta koncernredovisning enligt 7 kap. ÅRKL. I samband därmed definieras begreppet finansiellt holdingföretag. Ändringen innebär att denna definition utvidgas i förhållande till hittills gällande rätt. Inte bara aktiebolag och sådana handelsbolag som omfattas av den nya årsredovisningslagen utan även andra handelsbolag och allmänna ekonomiska föreningar kommer därmed - under de förutsättningar som anges i paragrafen - att vara skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt 7 kap. ÅRKL (se avsnitt 6.3, jfr även ändringarna i 11 e och 11 f §§ bokföringslagen, 9 kap. 16 § föreningslagen och 1 kap. 3 § 1980 års årsredovisningslag). 10.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 1 kap. 1 § Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag avses sådana försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713). Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotter- företag som är försäkringsföretag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får medge undantag från denna lag för sådana försäkringsföretag som får undantas från för- säkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag. För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i stället sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket gälla. (Jfr 1 kap. 1 § ÅRFL i Finansdepartementets promemoria) Ändringen är av samma slag som ändringen i 1 kap. 1 § ÅRKL. Lagförslagen i promemorian Den nya redovisningslagstiftningen och de ekonomiska föreningarna 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 5 § och 9 kap. 15 §, av följande lydelse, dels att 1 kap. 4 §, 8 kap. 5 och 13 §§, 10 kap. 6 §, 11 kap. 12 § samt 13 kap. 1 § skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § -------------------------------------------------------------------- Äger en ekonomisk förening så En ekonomisk förening är mo- många aktier eller andelar i en derförening och en annan juridisk svensk eller utländsk juridisk person är dotterföretag, om före- person att den har mer än hälften ningen av rösterna för samtliga aktier 1. innehar mer än hälften av eller andelar, är den ekonomiska rösterna för samtliga andelar i den föreningen moderförening och den juridiska personen, andra juridiska personen dotter- 2. äger andelar i den juridiska företag. Äger ett dotterföretag personen och på grund av avtal med eller äger en moderförening och andra delägare i denna förfogar över ett eller flera dotterföretag mer än hälften av rösterna för samt- tillsammans eller äger flera dot- liga andelar, terföretag tillsammans så många 3. äger andelar i den juridiska aktier eller andelar i en personen och har rätt att utse juridisk person som nyss har eller avsätta mer än hälften av sagts, är även sistnämnda juridiskaledamöterna i dess styrelse eller person dotterföretag till motsvarande ledningsorgan, eller moderföreningen. 4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensam utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolags- ordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar. -------------------------------------------------------------------- Har en ekonomisk förening i Vidare är en juridisk person annat fall på grund av aktie- el- dotterföretag till moderföreningen, ler andelsinnehav eller avtal om ett annat dotterföretag till ensam ett bestämmande inflytande moderföreningen eller moderföre- över en juridisk person och en ningen tillsammans med ett eller betydande andel i resultatet av flera andra dotterföretag eller dess verksamhet, är den ekono- flera andra dotterföretag tillsam- miska föreningen moderförening och mans den juridiska personen dot- 1. innehar mer än hälften av terföretag. rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen, 2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samt- liga andelar, eller 3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan. Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av före- skrift i dess bolagsordning, bo- lagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderbolaget. Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. -------------------------------------------------------------------- Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern. 5 § -------------------------------------------------------------------- I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 skall sådana rättig- heter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk per- sons räkning anses tillkomma den personen. Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag. Det- samma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning. 8 kap. 5 § Minst en revisor skall vara auktoriserad, om 1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller 2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem år. -------------------------------------------------------------------- Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en även för en moderförening i en koncern, om nettovärdet av kon- koncern, om cernföretagens tillgångar enligt 1. nettovärdet av koncernföre- fastställda koncernbalansräkningar tagens tillgångar enligt för de två senaste räkenskapsåren fastställda koncernbalansräkningar överstiger det gränsbelopp som för de två senaste räkenskapsåren anges i första stycket eller om överstiger det gränsbelopp som antalet anställda vid koncern- anges i första stycket, företagen under nämnda tid i 2. antalet anställda vid kon- medeltal har överstigit 200. cernföretagen under den tid som anges i 1 i medeltal överstigit 200 eller 3. moderföreningen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda balansräkningar för koncernföretagens två senaste räkenskapsår på moderföreningens balansdag överstiger det gräns- belopp som anges i första stycket. I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisorsval skall ske. 13 §7 Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem. -------------------------------------------------------------------- Revisionsberättelsen skall in- Revisionsberättelsen skall inne- nehålla ett uttalande om huruvida hålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har gjorts upp årsredovisningen har upprättats enligt denna lag. Innehåller inte enligt denna lag eller, i fall årsredovisningen sådana upplys- som avses i 9 kap. 15 §, enligt ningar som skall lämnas enligt årsredovisningslagen (1995:1554). 9 kap., skall revisorerna ange Innehåller inte årsredovisningen detta och lämna behövliga sådana upplysningar som skall upplysningar i sin exemplar lämnas enligt 9 kap. eller, i fall skall vara inkomna till som avses i 9 kap. 15 §, årsredo- Justitiedepartementetberättelse, visningslagen, skall revisorerna om det kan ske. ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske. -------------------------------------------------------------------- Har revisorerna vid sin Har revisorerna vid sin gransk- granskning funnit att någon åtgärd ning funnit att någon åtgärd eller eller försummelse som kan försummelse som kan föranleda föranleda ersättningsskyldighet ersättningsskyldighet ligger en ligger en styrelseledamot eller styrelseledamot eller verkställande direktören till last verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller att en styrelseledamot eller verkställande direktören på eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid annat sätt har handlat i strid mot mot denna lag eller stadgarna, denna lag eller, i fall som avses skall det anmärkas i berättelsen. i 9 kap. 15 §, årsredovisningslagen Revisionsberättelsen skall även eller mot stadgarna, skall det innehålla ett uttalande i frågan anmärkas i berättelsen. Revi- om ansvarsfrihet för styrel- sionsberättelsen skall även inne- seledamöterna och verkställande hålla ett uttalande i frågan om direktören. Revisorerna kan även i ansvarsfrihet för styrelseledamö- övrigt i berättelsen anteckna de terna och verkställande direktören. upplysningar som de önskar med- Revisorerna kan även i övrigt i dela medlemmarna. berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna. I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272), 2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskatte- lagen (1994:200), 3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 - 3. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1 - 4, skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten. Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen. I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje och sjätte styckena tillämpas. Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor till revisionsberättelsen foga en avskrift av anmälningen. 9 kap. 15 § -------------------------------------------------------------------- En ekonomisk förening får upprätta årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter enligt 1 kap. 5 och 6 §§, 2 -4 kap., 5 kap. 1 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 24 §§ samt 6, 7, 9 och 10 kap. års- redovisningslagen (1995:1554). En förening som utnyttjar denna möjlighet skall inte tillämpa be- stämmelserna i 1, 2, 4 och 5 §§, 6 § första stycket och andra stycket första meningen, 7 § första och fjärde styckena, 8 §, 9 § första stycket, andra stycket 1, 2 och 7, tredje och fjärde styckena , 10 § första stycket samt 11 - 14 §§. Vid tillämpningen av de bestäm- melser i årsredovisningslagen som anges i första stycket skall vad som sägs om aktiebolag och bolag gälla ekonomiska föreningar och vad som sägs om bolag som avses i 10 kap. 3 § andra och fjärde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) gälla ekonomiska föreningar som avses i 8 kap. 5 § första och tredje styckena denna lag. 10 kap. 6 § -------------------------------------------------------------------- Till reservfonden skall avsät- Till reservfonden skall avsättas tas minst fem procent av den del minst fem procent av den del av av föreningens nettovinst för året föreningens nettovinst för året som som inte går åt för att täcka en inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till till reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgör- nettovinsten räknas även gottgör- elser. Uppgår reservfonden till elser. Uppgår reservfonden till minst tjugo procent av det inbe- minst tjugo procent av det inbe- talda insatskapitalet behöver så- talda insatskapitalet behöver sådan dan avsättning till reservfond avsättning till reservfond som som avses i detta stycke inte avses i detta stycke inte ske, om ske, om summan av reservfonden summan av reservfonden och det och det inbetalda inbetalda insatskapitalet uppgår insatskapitalet uppgår antingen antingen till minst fyrtio pro- till minst fyrtio procent av cent av nettovärdet på föreningens nettovärdet på föreningens tillgångar eller till minst samma tillgångar eller till minst samma belopp som föreningens skulder och belopp som föreningens skulder avsättningar enligt enligt balansräkningen. balansräkningen. Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som 1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser, 2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats, 3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden, 4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden. Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte kan täckas av fritt eget kapital. -------------------------------------------------------------------- Vid tillämpningen av första Vid tillämpningen av första stycket skall belopp som i ba- stycket skall belopp som i ba- lansräkningen har tagits upp un- lansräkningen har tagits upp under der rubriken Avsatt till pensio- rubriken Avsatt till pensioner ner inte räknas som skuld i den eller sådan delpost som avses i 8 mån det överstiger det belopp a § lagen (1967:531) om tryggande under vilket posten enligt 7 § av pensionsutfästelse m.m. inte första stycket lagen (1967:531) räknas som skuld eller avsättning i om tryggande av pensionsutfäs- den mån det överstiger det belopp telse m.m. inte får nedbringas. under vilket posten enligt 7 § första stycket lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inte får nedbringas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge en förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis från bestämmelserna i första - tredje styckena, om det finns synnerliga skäl till det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga omständigheter. 11 kap. 12 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på föreningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 § andra stycket 7, 9 § tredje och fjärde styckena samt 10 och 11 §§. I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital. -------------------------------------------------------------------- Ingen tillgång får tas upp till Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försälj- inbringa efter avdrag för försälj- ningskostnaderna. Om en tillgång ningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsent- kan beräknas inbringa ett väsent- ligt högre belopp än det värde som ligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen har tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade avviker från den redovisade skulden, skall vid tillgångs- skulden eller, i fall som avses i eller skuldposten det beräknade 9 kap. 15 §, avsättningen, skall beloppet anges inom linjen. vid tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen. 13 kap. 1 § -------------------------------------------------------------------- Om en styrelseledamot eller Om en styrelseledamot eller verkställande direktören uppsåt- verkställande direktören uppsåtligen ligen eller av oaktsamhet skadar eller av oaktsamhet skadar före- föreningen då han fullgör sitt ningen då han fullgör sitt uppdrag, uppdrag, skall han ersätta ska- skall han ersätta skadan. Detsamma dan. Detsamma gäller när skadan gäller när skadan tillfogas en tillfogas en föreningsmedlem föreningsmedlem eller någon annan eller någon annan genom över- genom överträdelse av denna lag trädelse av denna lag eller stad- eller, i fall som avses i 9 kap. garna. 15 §, årsredovisningslagen (1995:1554) eller genom över- trädelse av stadgarna. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Bestämmelserna i 9 kap. 15 § skall tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år 1996. 3. En förening som upprättar års- och koncernredovisning enligt årsredo- visningslagen (1995:1554) skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket den lagen på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande. En sådan förening får använda belopp som avsatts till uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande för nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Om detta görs skall upplysning om detta lämnas i en not. **FOOTNOTES** 7 Senaste lydelse 1995:537 2 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) Härigenom föreskrivs att 11 a § bokföringslagen (1976:125) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 a §8 I aktiebolag och sådana handelsbolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554) skall årsbokslutet bestå av balansräkning, resultaträkning och noter. För årsbokslutet i sådana bolag gäller vidare bestämmelserna i 2 kap. 2 - 4 och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6 , 8 och 9 §§ samt 4 och 5 kap. årsredovisnings- lagen i stället för bestämmelserna i 13 - 20 §§. -------------------------------------------------------------------- Första stycket gäller även i ekonomiska föreningar som upprättar årsredovisning enligt års- redovisningslagen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år 1996. **FOOTNOTES** 8 Senaste lydelse 1995:1556. Lagförslagen i promemorian Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling 1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554), dels att 1 § skall ha följande lydelse, dels att punkten 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § Denna lag är, om inte annat föreskrivs, tillämplig på 1. aktiebolag, 2. handelsbolag i vilka samtliga obegränsat ansvariga delägare är aktiebolag, 3. handelsbolag i vilka samtliga obegränsat ansvariga delägare är aktiebolag eller sådana handelsbolag som avses i 2, 4. handelsbolag som ingår i en koncern där moderbolaget är ett aktiebolag eller ett sådant handelsbolag som avses i 2 eller 3, 5. handelsbolag som tidigare har omfattats av 2 - 4. Vid tillämpningen av första stycket 2 och 3 skall med aktiebolag jämställas 1. utländska företag som avses i avsnitt 1 i bilaga 1, och 2. utländska företag som inte lyder under lagstiftningen i någon stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet men som har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget eller med de företag som avses i avsnitt 1 i bilaga 1. Vid tillämpningen av första stycket 3 - 5 skall med sådana handelsbolag som avses i första stycket 2 jämställas utländska företag som avses i avsnitt 2 i bilaga 1 under förutsättning att samtliga obegränsat ansvariga delägare är aktiebolag eller sådana utländska företag som avses i andra stycket. -------------------------------------------------------------------- Av 9 kap. 15 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och 1 kap. 2 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag följer att även ekonomiska före- ningar samt andra handelsbolag än sådana som avses i första stycket får tillämpa vissa av denna lags bestämmelser. 3. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredo- visning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall bestämmelserna i 2 - 6 kap., 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3 och 4 §§ samt 10 kap. 1 § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995. -------------------------------------------------------------------- I övriga bolag skall de angivna I övriga bolag skall de angivna bestämmelserna samt bestämmelserna bestämmelserna samt bestämmelserna i 7 kap. tillämpas första gången i i 7 kap. tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som fråga om det räkenskapsår som inleds inleds närmast efter den närmast efter den 31 december 31 december 1996. 1996. I fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret enligt punkten 5 eller punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebo- lagslagen (1975:1385) skall be- stämmelserna över huvud taget inte tillämpas. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret senast den 31 december 1997. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) Härigenom föreskrivs i fråga om bokföringslagen (1976:125), dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 c §, av följande lydelse, dels att punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1556) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse, -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 c § -------------------------------------------------------------------- Handelsbolag som inte omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554) får upprätta årsbokslut med tillämpning av bestämmelserna i 2 kap. 2 - 4 och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6, 8 och 9 §§ samt 4 kap. års- redovisningslagen. Ett handelsbo- lag som utnyttjar denna möjlighet skall inte tillämpa bestämmelserna i 13 - 19 §§ denna lag. Om handelsbolaget är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 2 kap. 1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall årsbokslutet innehål- la även upplysningar enligt 5 kap. 1 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 24 §§ årsredovisningslagen. I så fall behöver 20 § denna lag inte tillämpas. 2. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredo- visning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall 11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995. -------------------------------------------------------------------- I övriga bolag som omfattas av I övriga bolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554) årsredovisningslagen (1995:1554) skall 11 a § tillämpas första gångenskall 11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den inleds närmast efter den 31 decem- 31 december 1996. ber 1996. I fråga om aktiebolag som avförs från aktiebo- lagsregistret enligt punkten 5 eller punkten 6 i övergångsbestäm- melserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall dock 11 a § över- huvudtaget inte tillämpas. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebo- lagsregistret senast den 31 de- cember 1997. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Bestämmelserna i 11 c § skall tillämpas första gången i fråga om det räken- skapsår som inleds närmast efter utgången av år 1996. 3. Ett handelsbolag som upprättar årsbokslut enligt 11 c § skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554) på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande. 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag; Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, dels att nuvarande 1 kap. 1 a § skall betecknas 1 kap. 3 §, dels att 1 kap. 1 §, den nya 1 kap. 3 § samt 2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 kap. 2, 4 och 5 §§, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §9 -------------------------------------------------------------------- Bestämmelserna i 1 och 2 kap., Bestämmelserna i 1 och 2 kap., 3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 § 3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 § andra stycket och 12 § gäller inte andra stycket och 12 § gäller inte sådana handelsbolag som omfattas sådana handelsbolag som omfattas av årsredovisningslagen av årsredovisningslagen (1995:1554) eller hypotek- (1995:1554) eller hypo- sinstitut som omfattas av lagen teksinstitut som omfattas av la- (1995:1559) om årsredovisning i gen (1995:1559) om årsredovisning kreditinstitut och värdepappers- i kreditinstitut och värdepappers- bolag. När det gäller sådana bolag. handelsbolag och hypoteksinstitut avses vid tillämpningen av 3 kap. 11 § och 4 kap. med begreppen moderföretag, dotterföretag och koncern vad som i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen anges om moderbolag, dotter- företag och koncern. 2 § -------------------------------------------------------------------- Ett handelsbolag som enligt 11 c § bokföringslagen (1976:125) upprättar årsbokslut med tillämpning av bestämmelser i årsredovisnings- lagen (1995:1554) skall, om det enligt denna lag är skyldigt att upprätta årsredovisning, kon- cernredovisning eller delårsrap- port, upprätta sistnämnda handlingar med tillämpning av be- stämmelserna i 2 - 4 kap., 5 kap. 1 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 24 §§, 6 kap. 1 och 3 §§ samt 7, 9 och 10 kap. årsredovisningsla- gen. Handelsbolaget skall i så fall inte tillämpa bestämmelserna i 2 kap. 2 § första - tredje styck- ena, 5 § 2 - 4, 6 - 8 §§ och 10 § samt 3 kap. 2 - 5 och 7 - 10 §§. Vid tillämpningen av årsredovis- ningslagen avses med intresse- företag vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ den lagen. 3 § -------------------------------------------------------------------- [Jfr 1 a §] Äger ett handelsbolag så många Ett handelsbolag är moderföretag aktier eller andelar i en svensk och en annan juridisk person är eller utländsk juridisk person dotterföretag, om handelsbolaget att det har mer än hälften av 1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller rösterna för samtliga andelar i den andelar, är handelsbolaget moder- juridiska personen, företag och den andra juridiska 2. äger andelar i den juridiska personen dotterföretag. Äger ett personen och på grund av avtal med dotterföretag eller äger ett mo- andra delägare i denna förfogar över derföretag och ett eller flera mer än hälften av rösterna för samt- dotterföretag tillsammans eller liga andelar, äger flera dotterföretag till- 3. äger andelar i den juridiska sammans aktier eller andelar i personen och har rätt att utse en juridisk person i den omfatt- eller avsätta mer än hälften av ning som angivits nu, är även ledamöterna i dess styrelse eller sistnämnda juridiska person dot- motsvarande ledningsorgan, eller terföretag till moderföretaget. 4. äger andelar i den juridiska Har ett handelsbolag i annat personen och har rätt att ensamt fall på grund av aktie- eller utöva ett bestämmande inflytande andelsinnehav eller avtal ensamt över denna på grund av avtal med ett bestämmande inflytande över en den juridiska personen eller på juridisk person och en betydande grund av föreskrift i dess bolags- andel i resultatet av dess verk- ordning, bolagsavtal eller därmed samhet, är handelsbolaget moder- jämförbara stadgar. företag och den juridiska Vidare är en juridisk person personen dotterföretag. dotterföretag till moderföretaget, Bestämmelserna i första och om ett annat dotterföretag till andra styckena om handelsbolag moderföretaget eller moderföretaget gäller även enskilda näringsidkare tillsammans med ett eller flera och andra juridiska personer än andra dotterföretag eller flera handelsbolag, aktiebolag, ekono- andra dotterföretag tillsammans miska föreningar eller 1. innehar mer än hälften av stiftelser, om den enskilde rösterna för samtliga andelar i den näringsidkaren respektive den juridiska personen, juridiska personen är skyldig att 2. äger andelar i den juridiska upprätta årsbokslut enligt bok- personen och på grund av avtal med föringslagen (1995:1557). andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samt- liga andelar, eller 3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan. Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av före- skrift i dess bolagsordning, bo- lagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföretaget. Bestämmelserna om handelsbolag i första och andra styckena gäller även enskilda näringsidkare och andra juridiska personer än han- delsbolag, aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser, om den enskilda näringsidkaren respektive den juridiska personen är skyldig att upprätta årsbokslut enligt bokföringslagen. Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. -------------------------------------------------------------------- Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern. 4 § -------------------------------------------------------------------- Vid tillämpningen av 3 § avses med andelar aktier och andra andelar i juridiska personer. 5 § -------------------------------------------------------------------- I de fall som avses i 3 § första stycket 1-3 skall sådana rättig- heter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk per- sons räkning anses tillkomma den personen. Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag. Det- samma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning. 2 kap. 1 §10 Den som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta årsbokslut skall för samma räkenskapsår även upprätta årsredovisning enligt denna lag, om -------------------------------------------------------------------- 1. antalet anställda hos för- 1. antalet anställda hos före- etaget under räkenskapsåret i taget under räkenskapsåret i me- medeltal har varit minst tio, deltal har varit mer än tio, 2. företaget är moderföretag i en 2. företaget är moderföretag i en koncern enligt denna lag och koncern enligt denna lag och antalet anställda hos koncernen antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal under räkenskapsåret i medeltal har har varit minst tio, eller varit mer än tio, eller 3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1.000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår. Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser är inte skyldiga att upprätta årsredovisning enligt denna lag. 3 kap. 1 § -------------------------------------------------------------------- I fråga om koncerner enligt I fråga om koncerner enligt denna lag gäller 2 - 11 §§ i detta denna lag gäller 2 - 11 §§ i detta kapitel, om antalet anställda hos kapitel, om antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio. medeltal har varit mer än tio. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Bestämmelserna i 1 kap. 2 § skall tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år 1996. 3. Ett företag som upprättar års- och koncernredovisningar enligt årsredo- visningslagen (1995:1554) skall inte tillämpas 4 kap. 5 § tredje stycket den lagen på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande. **FOOTNOTES** 9 Senaste lydelse 1994:1557. 10 Senaste lydelse 1981:1199. 4 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); Härigenom föreskrivs att punkterna 4 och 5 i ikraftträdande- och övergångsbe- stämmelserna till lagen (1995:1555) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket samma lag skall 11 kap. 1, 2 och 4 - 14 §§ tillämpas intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996. -------------------------------------------------------------------- I övriga bolag skall de angivna I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas intill paragraferna tillämpas intill ut- utgången av det sista räkenskapsår gången av det sista räkenskapsår som som inletts före den 1 januari inletts före den 1 januari 1997. I 1997. fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret enligt punkten 5 eller punkten 6 i över- gångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktie- bolagslagen (1975:1385) skall pa- ragraferna tillämpas även därefter. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebo- lagsregistret senast den 31 de- cember 1997. 5. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket samma lag skall 4 kap. 16, 20 och 21 §§, 8 kap. 13 §, 9 kap. 17 §, 10 kap. 3 och 10 §§, 12 kap. 1 - 4 §§, 13 kap. 3, 9 och 12 §§, 14 kap. 4 §, 15 kap. 1 och 3 §§ samt 17 kap. 1 § tillämpas i sin äldre lydelse intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996. -------------------------------------------------------------------- I övriga bolag skall de angivna I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas i sin äldre paragraferna tillämpas i sin äldre lydelse intill utgången av det lydelse intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts föresista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1997. den 1 januari 1997. I fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret enligt punk- ten 5 eller punkten 6 i över- gångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktie- bolagslagen (1975:1385) skall pa- ragraferna tillämpas även därefter. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebo- lagsregistret senast den 31 de- cember 1997. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:000) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1996:000) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Lydelse enl prop. 1995/96:168 Föreslagen lydelse 2 § Lagen tillämpas om verksamheten i ett sådant aktiebolag som avses i 1 § tas över av en fysisk person, delägare i ett enkelt bolag, ett dödsbo, ett handelsbolag eller ett aktiebolag (övertagararen) under förutsättning att 1. aktiebolaget sedan ingången av år 1995 i mer än obetydlig omfattning har bedrivit näringsverksamhet som avses i 21 § kommunalskattelagen (1928:370), -------------------------------------------------------------------- 2. övertagaren har tagits över 2. övertagaren har tagits över aktiebolagets hela verksamhet aktiebolagets hela verksamhet och och fortfarande bedriver denna fortfarande bedriver denna vid vid utgången av det beskattningsår utgången av det beskattningsår då då den övertagna verksamheten den övertagna verksamheten skall skall redovisas första gången, och redovisas första gången, 3. aktiebolaget har upprättat en 3. aktiebolaget har upprättat en balansräkning med anledning av balansräkning med anledning av övertagandet. övertagandet, samt, 4. om övertagaren är ett handels- bolag, årsbokslut upprättas enligt 13-20 §§ bokföringslagen (1976:125). Som förutsättning för att lagen skall tillämpas gäller vidare att den eller de personer som har tagit över aktiebolagets verksamhet ägde aktierna i bolaget, direkt eller indirekt, vid utgången av år 1995. Är det fråga om flera personer, krävs dessutom att de skall ha ägt lika stora andelar vid utgången av år 1995 som vid övertagandet. Skillnader som beror på arv, testamente eller bodelning med anledning av en makes död utgör dock inte hinder för lagens tillämpning. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Remissinstanser som yttrat sig över Justitiedepartementets promemoria Den nya redovisningslagstiftningen och de ekonomiska föreningarna Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Göteborg, Statistiska centralbyrån, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Bokföringsnämnden, Patent- och registreringsverket, Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges Lantbruksuniversitet, Redovisningskommittén, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Kooperativa förbundet KF, Lantbrukarnas Riksförbund, Södra Skogsägarna, Kooperativa institutet, Sveriges Industriförbund och Sveriges Advokatsamfund. Remissinstanser som yttrat sig över Justitiedepartementets promemoria Redovisning i handelsbolag och i aktiebolag under avveckling Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, Statistiska centralbyrån, Bokföringsnämnden, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Patent- och registreringsverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Redovisningskommittén, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Sveriges Bokförings- och Redovisningsbyråers Förbund, Kooperativa förbundet, Sveriges Industriförbund, Svenska Bankföreningen, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Köpmannaförbund och Sveriges Advokatsamfund. Lagförslagen i Finansdepartementets Promemoria med utkast till lagrådsremiss om finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt vissa ändringar i redovisningslagstiftningen på det finansiella området Endast de lagförslag som helt eller delvis behandlas i propositionen har tagits med. 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag (Promemorians lagförslag har här utelämnats) 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 §, 5 kap. 4 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1 § och 9 kap. 1 § samt rubriken närmast före 6 kap. 2 § skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Lagens tillämpningsområde 1 §11 -------------------------------------------------------------------- Denna lag är tillämplig på kre- Denna lag är tillämplig på kredit- ditinstitut och värdepappers- institut och värdepappersbolag. bolag. Med kreditinstitut avses Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, med- bankaktiebolag, sparbanker, med- lemsbanker, kreditmarknadsbolag, lemsbanker, kreditmarknadsföretag sådana finansbolag och kreditak- (kreditmarknadsbolag respektive tiebolag som driver verksamhet kreditmarknadsförening), sådana med stöd av punkterna 3-5 i finansbolag och kreditaktiebolag övergångsbestämmelserna till lagen som driver verksamhet med stöd av (1992:1610) om kreditmark- punkterna 3-5 i övergångsbestäm- nadsbolag, Konungariket Sveriges melserna till lagen (1992:1610) stadshypotekskassa, Sveriges om finansieringsverksamhet, Ko- allmänna hypoteksbank och Svenska nungariket Sveriges stadshypo- skeppshypotekskassan. Med värde- tekskassa, Sveriges allmänna hypo- pappersbolag avses ett svenskt teksbank och Svenska skeppshypo- aktiebolag som fått tillstånd att tekskassan. Med värdepappersbolag driva värdepappersrörelse enligt avses ett svenskt aktiebolag som lagen (1991:981) om värdepappers- fått tillstånd att driva värdepap- rörelse. persrörelse enligt lagen Bestämmelserna om koncernredo- (1991:981) om värdepappersrörelse. visning i 7 kap. skall tillämpas Bestämmelserna om koncernredo- på finansiella holdingföretag som visning i 7 kap. skall tillämpas på uteslutande eller huvudsakligen finansiella holdingföretag som förvaltar andelar i dotterföretag uteslutande eller huvudsakligen som är kreditinstitut eller värde- förvaltar andelar i dotterföretag pappersbolag eller utländska före- som är kreditinstitut eller värde- tag av motsvarande slag. Med fi- pappersbolag eller utländska före- nansiellt holdingföretag avses tag av motsvarande slag. Med fi- ett företag som är skyldigt att nansiellt holdingföretag avses ett upprätta årsredovisning enligt års-företag som är aktiebolag, handels- redovisningslagen (1995:1554) bolag eller ekonomisk förening och och vars verksamhet uteslutande vars verksamhet uteslutande eller eller så gott som uteslutande så gott som uteslutande består i består i att i vinstsyfte förvärva att i vinstsyfte förvärva och för- och förvalta andelar i dotter- valta andelar i dotterföretag. företag. 2 kap. Årsredovisningens upprättande 1 § Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kreditinstitut och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt denna lag. -------------------------------------------------------------------- I kreditinstitut eller värde- I kreditinstitut eller värdepap- pappersbolag som enligt 10 kap. persbolag som enligt 10 kap. 3 § 3 § andra stycket aktiebolagsla- andra stycket aktiebolagslagen gen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § (1975:1385), 4 kap. 3 § första första stycket lagen (1980:1103) stycket lagen (1980:1103) om års- om årsredovisning i vissa företag redovisning i vissa företag m.m. m.m. är skyldiga att ha eller 8 kap. 5 § första stycket auktoriserad revisor, skall även lagen (1987:667) om ekonomiska en finansieringsanalys ingå i års- föreningar är skyldiga att ha redovisningen. auktoriserad revisor, skall även en finansieringsanalys ingå i årsredovisningen. I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i årsredovisningen. 5 kap. Upplysningar om skulder och indelning av eget kapital 4 § Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om skulder och eget kapital: 1. För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp, lånevaluta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra förtida återbetalning, efterställ- ningsvillkoren samt förutsättningar och villkor för betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare skall sammanfattande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller för övriga efterställda skulder. 2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till sin storlek och art. 3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Aktiekapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller för- lust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 4. I sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond, Reservfond, Fond för orealiserade vinster samt Garantifond. Benämningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp som avdragspost. -------------------------------------------------------------------- 5. I medlemsbank skall eget 5. I medlemsbank och i kredit- kapital delas upp i bundet eget marknadsförening skall eget kapital och fritt eget kapital kapital delas upp i bundet eget eller ansamlad förlust. Under kapital och fritt eget kapital bundet eget kapital skall tas eller ansamlad förlust. Under bun- upp Insatskapital, Upp- det eget kapital skall tas upp skrivningsfond, Reservfond och Insatskapital, Uppskrivningsfond, Fond för orealiserade vinster. Reservfond och Fond för orealis- Medlemsinsatser och förlagsinsat- erade vinster. Medlemsinsatser ser skall redovisas var för sig. och förlagsinsatser skall redovi- Under fritt eget kapital skall sas var för sig. Under fritt eget tas upp fria fonder, var för sig, kapital skall tas upp fria fond- balanserad vinst eller förlust er, var för sig, balanserad vinst samt vinst eller förlust för eller förlust samt vinst eller räkenskapsåret. Balanserad förlust förlust för räkenskapsåret. och förlust för räkenskapsåret tas Balanserad förlust och förlust för därvid upp som avdragsposter. räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 6 kap. -------------------------------------------------------------------- Särskilda upplysningar i före- Särskilda upplysningar i med- ningsbanker lemsbanker och kreditmarknads- föreningar 2 §12 -------------------------------------------------------------------- En medlemsbank skall i förvalt- En medlemsbank och en kredit- ningsberättelsen även ange marknadsförening skall i förvalt- 1. väsentliga förändringar i med-ningsberättelsen även ange lemsantalet och summorna av in- 1.väsentliga förändringar i med- satsbelopp som skall återbetalas lemsantalet och summorna av in- under nästa räkenskapsår enligt satsbelopp som skall återbetalas 4 kap. 1 och 3 §§ lagen under nästa räkenskapsår enligt (1995:1559) om medlemsbanker,2. den rätt till utdelning som4 kap. 1 och 3 §§ lagen (1995:1559) gjorda förlagsinsatser medför, om medlemsbanker och 4 kap. 1 och samt 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska 3. summan av de förlagsinsatser föreningar, som har sagts upp och skall lösas 2. den rätt till utdelning som in under de två närmast följande rä-gjorda förlagsinsatser medför, samt kenskapsåren. 3. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall lösas in under de två närmast följande rä- kenskapsåren. 7 kap. Koncernredovisningens upprättande 1 § Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för varje räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte annat följer av 5 §. -------------------------------------------------------------------- För moderföretag som enligt För moderföretag som enligt 10 kap. 3 § fjärde stycket 10 kap. 3 § fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385) aktiebolagslagen (1975:1385), eller 4 kap. 3 § andra stycket 8 kap. 5 § tredje stycket lagen lagen (1980:1103) om årsredovis- (1987:667) om ekonomiska före- ning m.m. i vissa företag är skyl- ningar eller 4 kap. 3 § andra diga att ha auktoriserad stycket lagen (1980:1103) om revisor, skall även en finansie- årsredovisning m.m. i vissa företag ringsanalys ingå i är skyldiga att ha auktoriserad koncernredovisningen. revisor, skall även en finan- sieringsanalys ingå i koncernredo- visningen. För finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket och omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys enligt 6 kap. 3 § ingå i koncernredovisningen. 8 kap. Registreringsmyndighet 1 § Finansinspektionen är registreringsmyndighet för banker och hypoteksinstitut. Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet för övriga företag som omfattas av denna lag. För dessa skall 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas i stället för 2 - 8 §§ nedan -------------------------------------------------------------------- Vid tillämpningen av 8 kap. årsredovisningslagen om offent- liggörande på kreditmarknads- föreningar skall vad som sägs om bolagsstämma gälla föreningsstämma samt vad som sägs om för- seningsavgifter för publika aktie- bolag även gälla för kreditmark- nadsföretag. 9 kap. Skyldighet att lämna delårsrapport 1 §13 -------------------------------------------------------------------- Bankaktiebolag, sparbanker, Banker, kreditmarknadsföretag, medlemsbanker och hypoteksinsti- värdepappersbolag och hypoteks- tut skall minst en gång under ett institut skall minst en gång under räkenskapsår som omfattar mer än ett räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avge en särskild redo- tio månader avge en särskild redo- visning (delårsrapport) enligt visning (delårsrapport) enligt denna lag. Detsamma skall gälla denna lag. Detsamma skall gälla aktiebolag som omfattas av denna aktiebolag som omfattas av denna lag, om bolaget är skyldigt att lag, om bolaget är skyldigt att ha ha auktoriserad revisor enligt auktoriserad revisor enligt 10 10 kap. 3 § andra eller fjärde kap. 3 § andra eller fjärde stycket stycket aktiebolagslagen aktiebolagslagen (1975:1385) . (1975:1385). Särskilda regler om delårsrapportens tillhandahållande och innehåll 3 §14 -------------------------------------------------------------------- De i 2 § angivna bestämmelserna De i 2 § angivna bestämmelserna i i 9 kap. årsredovisningslagen 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med (1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser: följande avvikelser: 1. Utöver vad som följer av 2 § 1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhanda- första stycket om tillhandahållande hållande av delårsrapport skall av delårsrapport skall delårsrap- delårsrapporten i banker och hy- porten i banker, kreditmark- poteksinstitut genast lämnas även nadsföreningar och hypoteksinsti- till de huvudmän och medlemmar tut genast lämnas även till de hu- som begär det samt sändas in till vudmän och medlemmar som begär det Finansinspektionen så snart det samt sändas in till Finansinspek- kan ske. tionen så snart det kan ske. 2. Uppgifter för koncern enligt 2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall alltid läm- 3 § andra stycket skall alltid nas av ett moderföretag som är lämnas av ett moderföretag som är bank, kreditmarknadsföretag, värde- bank eller hypoteksinstitut. pappersbolag eller hypoteksinsti- tut. 3. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. **FOOTNOTES** 11 Senaste lydelse 1995:1591 12 Senaste lydelse 1995:1591 13 Senaste lydelse 1995:1591. 14 Senaste lydelse 1995:1591. 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk- ringsföretag Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag avses sådana försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713). -------------------------------------------------------------------- Bestämmelserna om koncern- Bestämmelserna om koncern- redovisning i 7 kap. skall redovisning i 7 kap. skall tillämpas på finansiella holding- tillämpas på finansiella holding- företag som uteslutande eller hu- företag som uteslutande eller hu- vudsakligen förvaltar andelar i vudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag som är försäkringsföre-dotterföretag som är försäkringsföre- tag eller utländska företag av tag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finans- motsvarande slag. Med finansiellt iellt holdingföretag avses ett holdingföretag avses ett företag företag som är skyldigt att som är aktiebolag, handelsbolag upprätta årsredovisning enligt eller ekonomisk förening och vars årsredovisningslagen (1995:1554) verksamhet uteslutande eller så och vars verksamhet uteslutande gott som uteslutande består i att eller så gott som uteslutande i vinstsyfte förvärva och förvalta består i att i vinstsyfte förvärva andelar i dotterföretag. och förvalta andelar i dotterför- etag. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får medge undantag från denna lag för sådana försäkringsföretag som får undantas från för- säkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag. För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i stället sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket gälla. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. 4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse. 1 kap. 1 §1 Bestämmelserna i 1 och 2 kap., 3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 § andra stycket och 12 § gäller inte sådana handelsbolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554) eller hypoteksinstitut som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. När det gäller sådana handelsbolag och hypoteksinstitut avses vid tillämpningen av 3 kap. 11 § och 4 kap. med begreppen moderföretag, dotterföretag och koncern vad som i 1 kap 3 § årsredovisningslagen anges om moderbolag, dotterföretag och koncern. -------------------------------------------------------------------- Handelsbolag, som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om försäkringsföretag skall upprätta koncernredovisning enligt de lagarna, behöver inte upprätta kon- cernredovisning enligt denna lag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. 5-8 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1345) om Sveriges riksbank m.fl. lagar (Promemorians lagförslag i dessa delar har här utelämnats) **FOOTNOTES** 1 Senaste lydelse 1995:1557. 9 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar att 4 kap 3 §, 8 kap. 13 §, 9 kap. 15 §, 10 kap. 6 §, 11 kap. 7 och 12 §§ och 13 kap. 1 § skall ha följande lydelse. 4 kap. 3 § -------------------------------------------------------------------- En medlem, som deltar i före- En medlem, som deltar i före- ningen med högre insatsbelopp än ningen med högre insatsbelopp än han är skyldig att delta med, har han är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut rätt att efter uppsägning få ut över- överskjutande belopp utan att avgå skjutande belopp utan att avgå ur ur föreningen. Beträffande uppsäg- föreningen. Beträffande uppsägningen ningen samt medlemmens rätt att få samt medlemmens rätt att få ut det ut det uppsagda beloppet och uppsagda beloppet och hans hans skyldighet att betala skyldighet att betala tillbaka tillbaka vad han har fått ut vad han har fått ut tillämpas 1 och tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 §2 §§ samt 3 kap. 4 § första stycket. första stycket. Sexmånadersfristen Sexmånadersfristen enligt 1 § skall enligt 1 § skall därvid räknas fråndärvid räknas från utgången av det utgången av det räkenskapsår som räkenskapsår som sedan uppsägningen sedan uppsägningen har gjorts har gjorts slutar näst efter en slutar näst efter en månad eller månad eller den längre tid, högst den längre tid, högst sex månader, sex månader, som har bestämts i som har bestämts i stadgarna. stadgarna. En kreditmark- nadsförening får betala ut ett så- dant belopp endast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit- institut och värdepappersbolag. -------------------------------------------------------------------- Lydelse enligt Ju:s PM Föreslagen lydelse 8 kap. 13 § 2 Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem. -------------------------------------------------------------------- Revisionsberättelsen skall in- Revisionsberättelsen skall inne- nehålla ett uttalande om huruvida hålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats årsredovisningen har upprättats enligt denna lag eller, i fall enligt denna lag eller, i fall som avses i 9 kap. 15 §, enligt som avses i 9 kap. 15 §, annan årsredovisningslagen (1995:1554). tillämplig årsredovisningslag. In- Innehåller inte årsredovisningen nehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall läm- sådana upplysningar som skall läm- nas enligt 9 kap., eller i fall nas enligt 9 kap., eller i fall som avses i 9 kap. 15 §, som avses i 9 kap. 15 §, annan årsredovisningslagen skall tillämplig årsredovisningslag skall revisorerna ange detta och lämna revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske. berättelse, om det kan ske. Har revisorerna vid sin Har revisorerna vid sin gransk- granskning funnit att någon åtgärd ning funnit att någon åtgärd eller eller försummelse som kan föran- försummelse som kan föranleda leda ersättningsskyldighet ligger ersättningsskyldighet ligger en en styrelseledamot eller verk- styrelseledamot eller ställande direktören till last verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller att en styrelseledamot eller verkställande direktören på eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid annat sätt har handlat i strid mot mot denna lag eller, i fall som denna lag eller, i fall som avses avses i 9 kap. 15 §, årsredo- i 9 kap. 15 §, annan tillämplig visningslagen eller mot stadgar- årsredovisningslag eller mot na, skall det anmärkas i berät- stadgarna, skall det anmärkas i telsen. Revisionsberättelsen berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkstäl- styrelseledamöterna och lande direktören. Revisorerna kan verkställande direktören. även i övrigt i berättelsen anteck-Revisorerna kan även i övrigt i na de upplysningar som de önskar berättelsen anteckna de meddela medlemmarna. upplysningar som de önskar meddela medlemmarna. I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272), 2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200), 3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 - 3. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1 - 4, skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten. Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen. I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje och sjätte styckena tillämpas. Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen. -------------------------------------------------------------------- Lydelse enligt Ju:s PM Föreslagen lydelse 9 kap. 15 § En ekonomisk förening får upprätta årsredovisning koncernredovisning och delårsrapporter enligt 1 kap. 5 och 6 §§, 2 - 4 kap., 5 kap. 1 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 24 §§ samt 6, 7, 9 och 10 kap. årsredovisningslagen (1995:1554). En förening som utnyttjar denna möjlighet skall inte tillämpa bestämmelserna i 1, 2, 4 och 5 §§, 6 § första stycket och andra stycket första meningen, 7 § första och fjärde styckena, 8 §, 9 § första stycket, andra stycket 1, 2 och 7, tredje och fjärde styckena, 10 § första stycket samt 11 - 14 §§. -------------------------------------------------------------------- En ekonomisk förening som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om års- redovisning i försäkringsföretag är skyldig att upprätta koncernredo- visning enligt de lagarna, skall tillämpa 1 kap. 2 § andra stycket årsredovisningslagen och de be- stämmelser i samma lag som anges i första stycket. En sådan ekonomisk förening skall inte tillämpa de be- stämmelser i denna lag som anges i första stycket. Vid tillämpningen av de bestämmelser i årsredovisningslagen som anges i första stycket skall vad som sägs om aktiebolag och bolag gälla ekonomiska föreningar och vad som sägs om bolag som avses i 10 kap. 3 § andra och fjärde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) gälla ekonomiska föreningar som avses i 8 kap. 5 § första och tredje styckena denna lag. -------------------------------------------------------------------- Detta kapitel är inte tillämpligt på kreditmarknadsföreningar som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1992:1610) om finansie- ringsverksamhet. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 kap. 6 § -------------------------------------------------------------------- Till reservfonden skall av- Till reservfonden skall avsättas sättas minst fem procent av den minst fem procent, i kreditmark- del av föreningens nettovinst för nadsförening minst tio procent, av året som inte går åt för att täcka enden del av föreningens nettovinst balanserad förlust. Vid avsättning för året som inte går åt för att täcka till reservfonden skall till en balanserad förlust. Vid avsätt- nettovinsten räknas även gottgör- ning till reservfonden skall till elser. Uppgår reservfonden till nettovinsten räknas även gottgörel- minst tjugo pro cent av det ser. Uppgår reservfonden till inbetalda insatskapitalet behöver minst tjugo procent av det sådan avsättning till reservfond inbetala insatskapitalet behöver som avses i detta stycke inte sådan avsättning till reservfond ske, om summan av reservfonden som avses i detta stycke inte och det inbetalda insatska- ske, om summan av reservfonden pitalet uppgår antingen till och det inbetalda insatskapitalet minst fyrtio procent av net- uppgår antingen till minst fyrtio tovärdet på föreningens tillgångar procent av nettovärdet på eller till minst samma belopp föreningens tillgångar eller till som föreningens skulder enligt minst samma belopp som föreningens balansräkningen. skulder enligt balansräkningen. I kreditmarknadsförening behöver avsättning inte göras enligt detta stycke om reservfonden uppgår till minst tio procent av föreningens utlåning vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret. Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som 1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser, 2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats, 3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden, 4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden. Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte kan täckas av fritt eget kapital. Vid tillämpningen av första stycket skall belopp som i balansräkningen har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner inte räknas som skuld i den mån det överstiger det belopp under vilket posten enligt 7 § första stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inte får nedbringas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge en förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis från bestämmelserna i första-- tredje styckena, om det finns synnerliga skäl till det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga omständigheter. 11 kap. 7 § När föreningsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom stämmans försorg genast anmälas till rätten. Denna skall därefter utan dröjsmål utse en eller flera likvidatorer. En domstol som fattar beslut att föreningen skall träda i likvidation skall samtidigt utse en eller flera likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direktörens ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen. Om en förening som har trätt i likvidation saknar till registret anmäld behörig likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av föreningsmedlem,borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda föreningen. Likvidatorerna skall genast för registrering anmäla beslut om likvidation och förordnande av likvidator. -------------------------------------------------------------------- Bestämmelserna i denna lag om Bestämmelserna i denna lag och styrelse och styrelseledamöter tillämplig årsredovisningslag om tillämpas på likvidatorerna, i den styrelse och styrelseledamöter mån inte annat följer av detta tillämpas på likvidatorerna, i den kapitel. mån inte annat följer av detta kapitel. Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att föreningen träder i likvidation. Bestämmelserna i 8 kap. tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs. 12 § -------------------------------------------------------------------- Likvidatorerna skall för varje Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovis- räkenskapsår avge en årsredovisning, ning, som skall läggas fram på den som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för god-ordinarie föreningsstämman för god- kännande. I fråga om likvidato- kännande. I fråga om likvidato- rernas redovisning och dess be- rernas redovisning och dess be- handling på föreningsstämman handling på föreningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 § andra stycket 1 och 2. Bestämmelserna i stycket 7, 9 § tredje och fjärde 9 kap. 9 § andra stycket 7, 9 § styckena samt 10 och 11 §§. tredje och fjärde styckena samt 10 och 11 §§ skall inte tillämpas. I förekommande fall skall inte heller 2 kap. 1 § tredje stycket, 5 kap. 17 - 23 §§, 6 kap. 2 och 3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) eller 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovis- ning i kreditinstitut och vär- depappersbolag tillämpas. Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på föreningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 § andra stycket 7, 9 § tredje och fjärde styckena samt 10 och 11 §§. I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital. Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skulden, skall vid tillgångs- eller skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen. Lydelse enlig Ju:s promemoria Föreslagen lydelse 13 kap. 1 § -------------------------------------------------------------------- Om en styrelseledamot eller Om en styrelseledamot eller verkställande direktören uppsåt- verkställande direktören uppsåtligen ligen eller av oaktsamhet skadar eller av oaktsamhet skadar före- föreningen då han fullgör sitt upp-ningen då han fullgör sitt uppdrag, drag, skall han ersätta skadan. skall han ersätta skadan. Detsamma Detsamma gäller när skadan till- gäller när skadan tillfogas en före- fogas en föreningsmedlem eller ningsmedlem eller någon annan någon annan genom överträdelse av genom överträdelse av denna lag denna lag eller, i fall som eller, i fall som avses i 9 kap. avses i 9 kap. 15 §, årsredovis- 15 §, annan tillämplig årsredovis- ningslagen (1995:1554) eller ningslag, eller genom överträdelse genom överträdelse av stadgarna. av stadgarna. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Bestämmelserna i 9 kap. 15 § skall tillämpas första gången i fråga om räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år 1996. 10-21 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver m.fl. lagar (Promemorians lagförslag i dessa delar har här utelämnats) **FOOTNOTES** 2 Senaste lydelse 1995:537 Remissinstanser som yttrat sig över Finansdepartementets promemoria Promemoria med utkast till lagrådsremiss om finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt vissa ändringar i redovisningslagstiftningen på det finansiella området, avsnitt 5. Följande remissinstanser har svarat Sveriges riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall,Finansinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kooperativa Institutet, Kooperativa Förbundet, Svenska Bankföreningen, Finansbolagens Förening, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen, Landshypotek AB, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svenska Revisorsamfundet, Bokföringsnämnden, Riksskatteverket, Redovisningskommittén, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Livförsäkringsföreningars Riksförbund, Pressens Pensionskassa, Försäkringsbranschens Pensionskassa, Sparinstitutens Pensionskassa, Konsumentkooperationens Pensionskassa och Sveriges Köpmannaförbunds Pensionskassa. Följande remissinstanser har avstått från att svara Sveriges Försäkringsförbund, Företagarnas Riksorganisation, Postgirot Bank AB, Sveriges Köpmannaförbund, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd. Följande remissinstanser har inte svarat Utländska Försäkringsbolags Förening, Folksam, Industrins Finansförening, Fristående Sparbankers Riksförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Svenska Aktuarieföreningen, Redovisningsrådet, Länsförsäkringsbolagens Förening, Försäkringsföreningen för det statliga området, Försäkringsföreningen för försäkringskasseområdet och Tobaksbolagens pensionskassa. Lagrådsremissens lagförslag 1 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Härigenom föreskrivs att punkten 3 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna till årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredo- visning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall bestämmelserna i 2 - 6 kap., 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3 och 4 §§ samt 10 kap. 1 § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995. -------------------------------------------------------------------- I övriga bolag skall de angivna I övriga bolag skall de angivna bestämmelserna samt bestämmelserna bestämmelserna samt bestämmelserna i 7 kap. tillämpas första gången i i 7 kap. tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som fråga om det räkenskapsår som inleds inleds närmast efter den närmast efter den 31 december 31 december 1996. 1996. I fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret enligt punkten 5 eller punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebo- lagslagen (1975:1385) skall be- stämmelserna över huvud taget inte tillämpas. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret senast den 31 december 1997. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) Härigenom föreskrivs i fråga om bokföringslagen (1976:125), dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 11 c - 11 g §§, av följande lydelse, dels att punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1556) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 c § -------------------------------------------------------------------- En ekonomisk förening får upprätta årsbokslut med tillämpning av 2 kap. 2 - 4 §§ och 6 §, 3 kap. 1 -4, 6, 8 och 9 §§, 4 kap. 1 - 6 §§, 8 § första stycket och andra stycket 2 och 3, 9 - 13 §§, 14 § andra stycket samt 15 - 17 §§ samt 5 kap. 1 - 12 §§, 14 § andra stycket och 15 - 24 §§ årsredovisningslagen (1995:1554). Vid tillämpningen av årsredovis- ningslagen gäller följande. 1. Vad som sägs om aktiebolag och bolag gäller ekonomiska före- ningar. 2. Vad som sägs om moderbolag gäller moderförening. 3. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års- redovisningslagen. 4. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska perso- ner. 5. Vid tillämpningen av 4 kap. 6 § årsredovisningslagen får uppskr- ivning göras endast för avsättning till uppskrivningsfond. En ekonomisk förening som upprät- tar sitt årsbokslut enligt första stycket skall inte tillämpa bestäm- melserna i 13-20 §§ denna lag. En sådan förening skall inte heller tillämpa 9 kap. 4 och 5 §§, 6 § första stycket och andra stycket första meningen, 7 § första och fjärde styckena samt 8 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. 11 d § -------------------------------------------------------------------- Ett handelsbolag som inte om- fattas av årsredovisningslagen (1995:1554) får upprätta årsbokslut med tillämpning av 2 kap. 2 -4 och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6, 8 och 9 §§ samt 4 kap. 1 - 5 §§, 9 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 17 §§ årsredovisningslagen. Ett handelsbolag som upprättar årsbokslut enligt första stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 13 - 19 §§ denna lag. Om handelsbolaget är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 2 kap. 1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa före- tag, skall årsbokslutet innehålla även upplysningar enligt 5 kap. 1- 4 §§, 6-12 §§ och 15 - 24 §§ årsredo- visningslagen. I så fall skall 20 § denna lag och 2 kap. 7 § lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag inte tillämpas. Vid tillämpningen av årsredovis- ningslagen avses med intresseföre- tag vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ den lagen. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer. 11 e § -------------------------------------------------------------------- En ekonomisk förening som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbo- lag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovis- ning i försäkringsföretag är skyldig att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna skall upprätta årsbokslut med tillämpning av de bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) som det hänvisas till i 11 c § första och andra styckena. En sådan förening skall inte tillämpa de bestämmelser i denna lag och lagen (1987:667) om eko- nomiska föreningar som anges i 11 c § tredje stycket. 11 f § -------------------------------------------------------------------- Ett handelsbolag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag eller 1 kap. 1 § andra sty- cket lagen (1995:1560) om årsredo- visning i försäkringsföretag är skyl- digt att upprätta koncernredovis- ning enligt de lagarna skall upp- rätta årsbokslut med tillämpning av de bestämmelser i årsredovisnings- lagen (1995:1554) som det hänvisas till i 11 d § första, tredje och fjärde styckena. Ett sådant bolag skall inte tillämpa de bestämmel- ser i denna lag och lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag som anges i 11 d § andra och tredje styckena. 11 g § -------------------------------------------------------------------- En ekonomisk förening eller ett handelsbolag som enligt 11 c - 11 f § har upprättat årsbokslut med tillämpning av bestämmelser i årsre- dovisningslagen (1995:1554) skall göra detta även under följande räken- skapsår. 2. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredo- visning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall 11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995. -------------------------------------------------------------------- I övriga bolag som omfattas av I övriga bolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554) årsredovisningslagen (1995:1554) skall 11 a § tillämpas första gångenskall 11 a § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den inleds närmast efter den 31 decem- 31 december 1996. ber 1996. I fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolags- registret enligt punkten 5 eller punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall dock 11 a § över huvud taget inte tillämpas. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som av- förs från aktiebolagsregistret se- nast den 31 december 1997. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Bestämmelserna i 11 c - 11 f §§ skall tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. 3. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut enligt 11 c eller 11 e § och ett handelsbolag som upprättar årsbokslut enligt 11 d eller 11 f § skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen (1995:1554) på ned- skrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande. 4. En ekonomisk förening som upprättar årsbokslut enligt 11 c eller 11 e § får använda belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande för nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Om detta görs, skall upplysning om detta lämnas i not. 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar dels att 1 kap. 4 §, 8 kap. 5 och 13 §§, 10 kap. 6 §, 11 kap. 12 § samt 13 kap. 1 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 5 och 6 §§ samt 9 kap. 15 och 16 §§, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § -------------------------------------------------------------------- Äger en ekonomisk förening så En ekonomisk förening är mo- många aktier eller andelar i en derförening och en annan juridisk svensk eller utländsk juridisk person är dotterföretag, om person att den har mer än hälften föreningen av rösterna för samtliga aktier 1. innehar mer än hälften av eller andelar, är den ekonomiska rösterna för samtliga andelar i den föreningen moderförening och den juridiska personen, andra juridiska personen dotter- 2. äger andelar i den juridiska företag. Äger ett dotterföretag personen och på grund av avtal med eller äger en moderförening och andra delägare i denna förfogar över ett eller flera dotterföretag mer än hälften av rösterna för samt- tillsammans eller äger flera dot- liga andelar, terföretag tillsammans så många 3. äger andelar i den juridiska aktier eller andelar i en personen och har rätt att utse juridisk person som nyss har eller avsätta mer än hälften av sagts, är även sistnämnda juridiskaledamöterna i dess styrelse eller person dotterföretag till motsvarande ledningsorgan, eller moderföreningen. 4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensam utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolags- ordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar. -------------------------------------------------------------------- Har en ekonomisk förening i Vidare är en juridisk person annat fall på grund av aktie- el- dotterföretag till moderföreningen, ler andelsinnehav eller avtal om ett annat dotterföretag till ensam ett bestämmande inflytande moderföreningen eller moderföre- över en juridisk person och en ningen tillsammans med ett eller betydande andel i resultatet av flera andra dotterföretag eller dess verksamhet, är den ekono- flera andra dotterföretag tillsam- miska föreningen moderförening och mans den juridiska personen dot- 1. innehar mer än hälften av terföretag. rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen, 2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samt- liga andelar, eller 3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan. Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av före- skrift i dess bolagsordning, bo- lagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföreningen. Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. -------------------------------------------------------------------- Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern. 5 § -------------------------------------------------------------------- I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket skall sådana rättigheter som till- kommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen. Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag. Det- samma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning. 6 § -------------------------------------------------------------------- Vid tillämpningen av 4 och 5 §§ avses med andelar aktier och andra andelar i juridiska perso- ner. 8 kap. 5 § Minst en revisor skall vara auktoriserad, om 1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller 2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem år. -------------------------------------------------------------------- Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en även för en moderförening i en koncern, om nettovärdet av kon- koncern, om cernföretagens tillgångar enligt 1. nettovärdet av koncernföre- fastställda koncernbalansräkningar tagens tillgångar enligt för de två senaste räkenskapsåren fastställda koncernbalansräkningar överstiger det gränsbelopp som för de två senaste räkenskapsåren anges i första stycket eller om överstiger det gränsbelopp som antalet anställda vid koncern- anges i första stycket, företagen under nämnda tid i 2. antalet anställda vid kon- medeltal har överstigit 200. cernföretagen under den tid som anges i 1 i medeltal överstigit 200, eller 3. moderföreningen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet av koncernföretagens tillgångar, enligt fastställda balansräkningar för koncernföretagens två senaste räkenskapsår, på moderföreningens balansdag överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket. I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisorsval skall ske. 13 §3 Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem. -------------------------------------------------------------------- Revisionsberättelsen skall in- Revisionsberättelsen skall inne- nehålla ett uttalande om huruvida hålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har gjorts upp årsredovisningen har upprättats enligt denna lag. Innehåller inte enligt denna lag eller, i fall årsredovisningen sådana upplys- som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, ningar som skall lämnas enligt enligt årsredovisningslagen 9 kap., skall revisorerna ange (1995:1554). Innehåller inte års- detta och lämna behövliga redovisningen sådana upplysningar upplysningar i sin berättelse, om som skall lämnas enligt 9 kap. det kan ske. eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, enligt årsredovis- ningslagen, skall revisorerna an- ge detta och lämna behövliga upp- lysningar i sin berättelse, om det kan ske. -------------------------------------------------------------------- Har revisorerna vid sin Har revisorerna vid sin gransk- granskning funnit att någon åtgärd ning funnit att någon åtgärd eller eller försummelse som kan försummelse som kan föranleda föranleda ersättningsskyldighet ersättningsskyldighet ligger en ligger en styrelseledamot eller styrelseledamot eller verkställan- verkställande direktören till last de direktören till last eller att eller att en styrelseledamot en styrelseledamot eller eller verkställande direktören på verkställande direktören på annat annat sätt har handlat i strid sätt har handlat i strid mot denna mot denna lag eller stadgarna, lag eller, i fall som avses i 9 skall det anmärkas i berättelsen. kap. 15 och 16 §§, årsredovisnings- Revisionsberättelsen skall även lagen eller mot stadgarna, skall innehålla ett uttalande i frågan det anmärkas i berättelsen. Revi- om ansvarsfrihet för sionsberättelsen skall även inne- styrelseledamöterna och verkstäl- hålla ett uttalande i frågan om lande direktören. Revisorerna kan ansvarsfrihet för styrelseledamö- även i övrigt i berättelsen terna och verkställande direktören. anteckna de upplysningar som de Revisorerna kan även i övrigt i önskar meddela medlemmarna. berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna. I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272), 2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200), 3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 - 3. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1 - 4, skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten. Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen. I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första - tredje och sjätte styckena tillämpas. Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen. 9 kap. 15 § -------------------------------------------------------------------- En ekonomisk förening som enligt 11 c, 11 e eller 11 g § bok- föringslagen (1976:125) upprättar årsbokslut med tillämpning av be- stämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) skall upprätta årsre- dovisning samt, i förekommande fall, koncernredovisning och del- årsrapporter med tillämpning av 2 kap. 1 - 6 §§ och 7 § första och tredje styckena, 3 kap., 4 kap. 1 - 6 §§, 8 § första stycket och andra stycket 2 och 3, 9 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 17 §§, 5 kap. 1 - 12 §§, 14 § andra stycket och 15 - 24 §§, 6 kap., 7 kap. och 9 kap. 1, 3 och 4 §§ årsredovisningslagen. I så fall gäller även 10 kap. 1 § årsredovis- ningslagen. Vid tillämpningen av årsredovis- ningslagen gäller följande. 1. Vad som sägs om aktiebolag och bolag gäller ekonomiska före- ningar. 2. Vad som sägs om moderbolag gäller moderförening. 3. Vad som sägs om bolag som avses i 10 kap. 3 § andra och fjärde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) gäller ekonomiska föreningar som avses i 8 kap. 5 § första och tredje styckena denna lag. 4. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års- redovisningslagen. 5. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska perso- ner. 6. Vid tillämpningen av 4 kap. 6 § årsredovisningslagen får upp- skrivning göras endast för av- sättning till uppskrivningsfond, 7. De hänvisningar som finns i 7 kap. årsredovisningslagen till andra bestämmelser i den lagen skall inte tillämpas på 2 kap. 7 § andra stycket, 4 kap. 7 § och 14 § första stycket samt 5 kap. 14 § för- sta och tredje styckena. En förening som upprättar årsredo- visning, koncernredovisning eller delårsrapport enligt första eller andra stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 1, 2, 4 och 5 §§, 6 § första stycket och andra stycket första meningen, 7 § första och fjärde styckena, 8 §, 9 § första stycket, andra stycket 1, 2 och 7, tredje och fjärde styckena samt 11 - 14 §§. För en sådan förening gäller inte heller vad som sägs i 10 § första stycket om koncern- redovisningens delar. 16 § -------------------------------------------------------------------- En ekonomisk förening som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldig att upprätta koncern- redovisning enligt de lagarna är inte skyldig att upprätta koncern- redovisning enligt denna lag. En sådan förening skall avge delårsrapporter även om den inte är skyldig att göra detta enligt 12 § första stycket första meningen. Vid upprättandet av årsredovisning och delårsrapporter gäller bestämmelser- na i 15 §. 10 kap. 6 § -------------------------------------------------------------------- Till reservfonden skall avsät- Till reservfonden skall avsättas tas minst fem procent av den del minst fem procent av den del av av föreningens nettovinst för året föreningens nettovinst för året som som inte går åt för att täcka en inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till till reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgör- nettovinsten räknas även gottgör- elser. Uppgår reservfonden till elser. Uppgår reservfonden till minst tjugo procent av det inbe- minst tjugo procent av det inbe- talda insatskapitalet behöver så- talda insatskapitalet behöver sådan dan avsättning till reservfond avsättning till reservfond som som avses i detta stycke inte avses i detta stycke inte ske, om ske, om summan av reservfonden summan av reservfonden och det och det inbetalda inbetalda insatskapitalet uppgår insatskapitalet uppgår antingen antingen till minst fyrtio pro- till minst fyrtio procent av cent av nettovärdet på föreningens nettovärdet på föreningens tillgångar eller till minst samma tillgångar eller till minst samma belopp som föreningens skulder och belopp som föreningens skulder avsättningar enligt balans- enligt balansräkningen. räkningen. Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som 1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser, 2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats, 3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden, 4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden. Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte kan täckas av fritt eget kapital. -------------------------------------------------------------------- Vid tillämpningen av första Vid tillämpningen av första stycket skall belopp som i ba- stycket skall belopp som i ba- lansräkningen har tagits upp un- lansräkningen har tagits upp under der rubriken Avsatt till pensio- rubriken Avsatt till pensioner ner inte räknas som skuld i den eller sådan delpost som avses i 8 mån det överstiger det belopp a § lagen (1967:531) om tryggande under vilket posten enligt 7 § av pensionsutfästelse m.m. inte första stycket lagen (1967:531) räknas som skuld eller avsättning i om tryggande av pensionsutfäs- den mån det överstiger det belopp telse m.m. inte får nedbringas. under vilket posten enligt 7 § första stycket lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inte får nedbringas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge en förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis från bestämmelserna i första - tredje styckena, om det finns synnerliga skäl till det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga omständigheter. 11 kap. 12 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på föreningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 § andra stycket 7, 9 § tredje och fjärde styckena samt 10 och 11 §§. I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital. -------------------------------------------------------------------- Ingen tillgång får tas upp till Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försälj- inbringa efter avdrag för försälj- ningskostnaderna. Om en tillgång ningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsent- kan beräknas inbringa ett väsent- ligt högre belopp än det värde som ligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen har tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade avviker från den redovisade skulden, skall vid tillgångs- skulden eller, i fall som avses i eller skuldposten det beräknade 9 kap. 15 och 16 §§, avsättningen, beloppet anges inom linjen. skall vid tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen. 13 kap. 1 § -------------------------------------------------------------------- Om en styrelseledamot eller Om en styrelseledamot eller verkställande direktören uppsåt- verkställande direktören uppsåtligen ligen eller av oaktsamhet skadar eller av oaktsamhet skadar före- föreningen då han fullgör sitt ningen då han fullgör sitt uppdrag, uppdrag, skall han ersätta ska- skall han ersätta skadan. Detsamma dan. Detsamma gäller när skadan gäller när skadan tillfogas en tillfogas en föreningsmedlem föreningsmedlem eller någon annan eller någon annan genom över- genom överträdelse av denna lag trädelse av denna lag eller stad- eller, i fall som avses i 9 kap. garna. 15 och 16 §§, tillämplig årsre- dovisningslag eller genom överträ- delse av stadgarna. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Bestämmelserna i 9 kap. 15 och 16 §§ skall tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. 3. En förening som upprättar års- eller koncernredovisning med tilllämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande. 4. En förening som upprättar års- eller koncernredovisning med tilllämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag får använda belopp som avsatts till upp- skrivningsfond före lagens ikraftträdande för nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Om detta görs, skall upplysning om detta lämnas i en not. **FOOTNOTES** 3 Senaste lydelse 1995:537. 4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, dels att nuvarande 1 kap. 1 a § skall betecknas 1 kap. 4 §, dels att 1 kap. 1 §, den nya 1 kap. 4 §, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § samt 4 kap. 10 och 14 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 2, 3, 5 och 6 §§, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §4 -------------------------------------------------------------------- Bestämmelserna i 1 och 2 kap., Bestämmelserna i 1 och 2 kap., 3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 § 3 kap. 1 - 10 §§ samt 4 kap. 8 § andra stycket och 12 § gäller inte andra stycket och 12 § gäller inte sådana handelsbolag som omfattas sådana handelsbolag som omfattas av årsredovisningslagen av årsredovisningslagen (1995:1554) eller hypotek- (1995:1554) eller hypo- sinstitut som omfattas av lagen teksinstitut som omfattas av la- (1995:1559) om årsredovisning i gen (1995:1559) om årsredovisning kreditinstitut och värdepappers- i kreditinstitut och värdepappers- bolag. När det gäller sådana bolag. handelsbolag och hypoteksinstitut avses vid tillämpningen av 3 kap. 11 § och 4 kap. med begreppen moderföretag, dotterföretag och koncern vad som i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen anges om moderbolag, dotter- företag och koncern. 2 § -------------------------------------------------------------------- Ett handelsbolag som enligt 11 d, 11 f eller 11 g § bokförings- lagen (1976:125) upprättar års- bokslut med tillämpning av bestäm- melser i årsredovisningslagen (1995:1554) skall, om det enligt denna lag är skyldigt att upprätta årsredovisning, koncernredovisning eller delårsrapport, upprätta sistnämnda handlingar med tillämp- ning av 2 kap., 3 kap., 4 kap. 1 - 5 §§, 9 - 13 §§, 14 andra stycket samt 15 - 17 §§, 5 kap. 1 - 4 §§, 6 - 12 §§ och 15 - 24 §§, 6 kap. 1 och 3 §§, 7 kap. samt 9 kap. 1, 3 och 4 §§ årsredovisningslagen. I så fall gäller även 10 kap. 1 § årsredo- visningslagen. Vid tillämpningen av årsredovis- ningslagen gäller följande. 1. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ årsredovisningslagen. 2. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska perso- ner. 3. De hänvisningar som finns i 7 kap. årsredovisningslagen till andra bestämmelser i den lagen skall inte tillämpas på 4 kap. 6 - 8 §§ och 14 § första stycket samt 5 kap. 14 §. Ett handelsbolag som upprättar årsredovisning enligt första stycket skall inte tillämpa be- stämmelserna i 2 kap. 2 § första - tredje styckena, 5 § 2 - 4, 6 - 8 §§ och 10 § samt 3 kap. 2 - 4 §§ och 7 - 10 §§. För ett sådant bolag gäller inte heller vad som sägs i 3 kap. 5 § om koncernredovisningens delar. 3 § -------------------------------------------------------------------- Ett handelsbolag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldigt att upprätta koncern- redovisning enligt de lagarna är inte skyldig att upprätta koncern- redovisning enligt denna lag. Ett sådant handelsbolag skall upprätta årsredovisning även om det inte är skyldigt att göra detta enligt 2 kap. 1 §. Det skall vidare avge delårsrapporter även om det inte är skyldigt att göra detta enligt 2 kap. 9 § första stycket första meningen. Vid upprättandet av årsredovisning och delårs- rapporter gäller bestämmelserna i 2 §. [Jfr 1 a §] 4 § -------------------------------------------------------------------- Äger ett handelsbolag så många Ett handelsbolag är moderföretag aktier eller andelar i en svensk och en annan juridisk person är eller utländsk juridisk person dotterföretag, om handelsbolaget att det har mer än hälften av 1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller rösterna för samtliga andelar i den andelar, är handelsbolaget moder- juridiska personen, företag och den andra juridiska 2. äger andelar i den juridiska personen dotterföretag. Äger ett personen och på grund av avtal med dotterföretag eller äger ett mo- andra delägare i denna förfogar över derföretag och ett eller flera mer än hälften av rösterna för samt- dotterföretag tillsammans eller liga andelar, äger flera dotterföretag till- 3. äger andelar i den juridiska sammans aktier eller andelar i personen och har rätt att utse en juridisk person i den omfatt- eller avsätta mer än hälften av ning som angivits nu, är även ledamöterna i dess styrelse eller sistnämnda juridiska person dot- motsvarande ledningsorgan, eller terföretag till moderföretaget. 4. äger andelar i den juridiska Har ett handelsbolag i annat personen och har rätt att ensamt fall på grund av aktie- eller an- utöva ett bestämmande inflytande delsinnehav eller avtal ensamt över denna på grund av avtal med ett bestämmande inflytande över en den juridiska personen eller på juridisk person och en betydande grund av föreskrift i dess bolags- andel i resultatet av dess verk- ordning, bolagsavtal eller därmed samhet, är handelsbolaget moder- jämförbara stadgar. företag och den juridiska per- Vidare är en juridisk person sonen dotterföretag. dotterföretag till moderföretaget, Bestämmelserna i första och om ett annat dotterföretag till andra styckena om handelsbolag moderföretaget eller moderföretaget gäller även enskilda näringsidkare tillsammans med ett eller flera och andra juridiska personer än andra dotterföretag eller flera handelsbolag, aktiebolag, ekono- andra dotterföretag tillsammans miska föreningar eller stiftel- 1. innehar mer än hälften av ser, om den enskilde näringsid- rösterna för samtliga andelar i den karen respektive den juridiska juridiska personen, personen är skyldig att upprätta 2. äger andelar i den juridiska årsbokslut enligt bokföringslagen personen och på grund av avtal med (1995:1557). andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samt- liga andelar, eller 3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan. Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av före- skift i dess bolagsordning, bo- lagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföretaget. Bestämmelserna i första - tredje styckena om handelsbolag gäller även enskilda näringsidkare och andra juridiska personer än han- delsbolag, aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser, om den enskilda näringsidkaren respektive den juridiska personen är skyldig att upprätta årsbokslut enligt bokföringslagen. Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. -------------------------------------------------------------------- Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern. 5 § -------------------------------------------------------------------- I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket skall sådana rättigheter som till- kommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen. Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag. Det- samma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning. 6 § -------------------------------------------------------------------- Vid tillämpningen av 4 och 5 §§ avses med andelar aktier och andra andelar i juridiska perso- ner. 2 kap. 1 §5 Den som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta årsbokslut skall för samma räkenskapsår även upprätta årsredovisning enligt denna lag, om -------------------------------------------------------------------- 1. antalet anställda hos före- 1. antalet anställda hos före- taget under räkenskapsåret i me- taget under räkenskapsåret i me- deltal har varit minst tio, deltal har varit mer än tio, 2. företaget är moderföretag i en 2. företaget är moderföretag i en koncern enligt denna lag och koncern enligt denna lag och antalet anställda hos koncernen antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal under räkenskapsåret i medeltal har har varit minst tio, eller varit mer än tio, eller 3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår. Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser är inte skyldiga att upprätta årsredovisning enligt denna lag. 3 kap. 1 § -------------------------------------------------------------------- I fråga om koncerner enligt I fråga om koncerner enligt den- denna lag gäller 2 - 11 §§ i detta na lag gäller 2 - 11 §§ i detta kapitel, om antalet anställda hos kapitel, om antalet anställda hos koncernen under räkenskapsåret i koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio. medeltal har varit mer än tio. 4 kap. 10 §6 Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv månader efter räkenskapsårets utgång. -------------------------------------------------------------------- Revisionsberättelsen skall in- Revisionsberättelsen skall inne- nehålla ett uttalande, huruvida hålla ett uttalande, huruvida års- årsredovisningen har upprättats redovisningen har upprättats en- enligt denna lag eller, i före- ligt denna lag eller, i förekom- kommande fall, enligt årsredovis- mande fall, annan tillämplig års- ningslagen (1995:1554) eller redovisningslag. Innehåller inte lagen (1995:1559) om årsredo- årsredovisningen sådana upplys- visning i kreditinstitut och vär- ningar som skall lämnas enligt depappersbolag. Innehåller inte tillämplig lag om årsredovisning, årsredovisningen sådana upplys- skall revisorn ange detta och ningar som skall lämnas enligt lämna behövliga upplysningar i sin tillämplig lag om årsredovisning, berättelse, om det kan ske. skall revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske. Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den redovisningsskyldiges känne- dom. I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att företaget inte har fullgjort sin skyldighet 1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272), 2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200), 3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller 4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 - 3. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1 - 4, skall revisorn genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten. I ett moderföretag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena tillämpas. Om anmälan har gjorts enligt 5 § tredje eller femte stycket, skall revisor till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen. 14 §7 -------------------------------------------------------------------- En revisor som vid fullgörande En revisor som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar den årsredo- av oaktsamhet vållar den årsredo- visningsskyldige skada skall er- visningsskyldige skada skall er- sätta skadan. Detsammagäller när sätta skadan. Detsamma gäller när skada vållas någon annan genom skada vållas någon annan genom över- överträdelse av denna lag eller, i trädelse av denna lag eller, i förekommande fall, årsredovis- förekommande fall, annan tillämplig ningslagen (1995:1554) eller årsredovisningslag. En revisor an- lagen (1995:1559) om årsredo- svarar även för den skada som hans visning i kreditinstitut och medhjälpare vållar uppsåtligen eller värdepappersbolag. En revisor av oaktsamhet. ansvarar även för den skada som hans medhjälpare vållar uppsåtligen eller av oaktsamhet. Är ett revisionsbolag revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag och den för revisionen huvudansvarige. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Bestämmelserna i 1 kap. 2 och 3 §§ skall tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. 3. Ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning med tillämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande. **FOOTNOTES** 4 Senaste lydelse 1994:1557. 5 Senaste lydelse 1981:1199. 6 Senaste lydelse 1995:1557 7 Senaste lydelse 1995:1557 5 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) Härigenom föreskrivs att punkterna 4 och 5 i ikraftträdande- och övergångsbe- stämmelserna till lagen (1995:1555) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket samma lag skall 11 kap. 1, 2 och 4 - 14 §§ tillämpas intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996. -------------------------------------------------------------------- I övriga bolag skall de angivna I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas intill ut- paragraferna tillämpas intill ut- gången av det sista räkenskapsår gången av det sista räkenskapsår som som inletts före den 1 januari inletts före den 1 januari 1997. I 1997. fråga om aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret enligt punkten 5 eller punkten 6 i över- gångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktie- bolagslagen (1975:1385) skall pa- ragraferna tillämpas även därefter. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebo- lagsregistret senast den 31 de- cember 1997. 5. I bolag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt i bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket samma lag skall 4 kap. 16, 20 och 21 §§, 8 kap. 13 §, 9 kap. 17 §, 10 kap. 3 och 10 §§, 12 kap. 1 - 4 §§, 13 kap. 3, 9 och 12 §§, 14 kap. 4 §, 15 kap. 1 och 3 §§ samt 17 kap. 1 § tillämpas i sin äldre lydelse intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1996. -------------------------------------------------------------------- I övriga bolag skall de angivna I övriga bolag skall de angivna paragraferna tillämpas i sin äldre paragraferna tillämpas i sin äldre lydelse intill utgången av det lydelse intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts föresista räkenskapsår som inletts före den 1 januari 1997. den 1 januari 1997. I fråga om aktiebolag som avförs från aktie- bolagsregistret enligt punkten 5 eller punkten 6 i övergångsbestäm- melserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall paragraferna tillämpas även därefter. Detsamma gäller i fråga om andra aktiebolag som avförs från aktiebolagsregi- stret senast den 31 december 1997. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §8 Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmark- nadsbolag, sådana finansbolag och kreditaktiebolag som driver verksamhet med stöd av punkterna 3 - 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. -------------------------------------------------------------------- Bestämmelserna om koncernredo- Bestämmelserna om koncernredo- visning i 7 kap. skall tillämpas visning i 7 kap. skall tillämpas på på finansiella holdingföretag som finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag förvaltar andelar i dotterföretag som är kreditinstitut eller värde- som är kreditinstitut eller värde- pappersbolag eller utländska före- pappersbolag eller utländska före- tag av motsvarande slag. Med fi- tag av motsvarande slag. Med fi- nansiellt holdingföretag avses nansiellt holdingföretag avses ett ett företag som är skyldigt att aktiebolag, ett handelsbolag upprätta årsredovisning enligt års-eller en ekonomisk förening vars redovisningslagen (1995:1554) verksamhet uteslutande eller så och vars verksamhet uteslutande gott som uteslutande består i att eller så gott som uteslutande i vinstsyfte förvärva och förvalta består i att i vinstsyfte förvärva andelar i dotterföretag. och förvalta andelar i dotterföre- tag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. **FOOTNOTES** 8 Senaste lydelse 1995:1591. 7 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag avses sådana försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713). -------------------------------------------------------------------- Bestämmelserna om koncern- Bestämmelserna om koncernre- redovisning i 7 kap. skall dovisning i 7 kap. skall tillämpas tillämpas på finansiella holding- på finansiella holdingföretag som företag som uteslutande eller hu- uteslutande eller huvudsakligen vudsakligen förvaltar andelar i förvaltar andelar i dotterföretag dotterföretag som är försäkringsföre-som är försäkringsföretag eller ut- tag eller utländska företag av ländska företag av motsvarande motsvarande slag. Med finans- slag. Med finansiellt holdingföre- iellt holdingföretag avses ett tag avses ett aktiebolag, ett företag som är skyldigt att handelsbolag eller en ekonomisk upprätta årsredovisning enligt förening vars verksamhet uteslu- årsredovisningslagen (1995:1554) tande eller så gott som uteslu- och vars verksamhet uteslutande tande består i att i vinstsyfte eller så gott som uteslutande förvärva och förvalta andelar i dot- består i att i vinstsyfte förvärva terföretag. och förvalta andelar i dotterför- etag. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får medge undantag från denna lag för sådana försäkringsföretag som får undantas från för- säkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag. För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i stället sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket gälla. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-11 Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr, justitierådet Bengt Lambe. Enligt en lagrådsremiss den 29 augusti 1996 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 2. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125), 3. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 4. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovinsing m.m. i vissaföretag, 5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), 6. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitutoch värdepappersbolag och 7. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning iförsäkringsföretag. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Sten Andersson (1- 5) samt hovrättsassessorn Bengt Söderquist (6-7). Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 september 1996 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Freivalds, Schori, Blomberg, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros