Post 6368 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
1996/97:37 ·
Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån
Ansvarig myndighet: Inrikesdepartementet
Dokument: Prop. 37
Regeringens proposition
1996/97:37
Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 26 september 1996
Thage G Peterson
Jörgen Andersson
(Inrikesdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reg-
lerade bostadslån. Det är fråga om lån för bostadsändamål m.m. som har beviljats
enligt äldre författningar under myndighetsmedverkan och som har betalats ut.
Lånen har finansierats över statsbudgeten eller av Statens Bostadsfinansierings-
aktiebolag, SBAB. Lånen har meddelats av staten till enskilda på villkor som
anges i författning. Lånebesluten har därmed utgjort myndighetsutövning vari-
genom uppkommit rättigheter för enskilda med särskilt offentligrättsligt skydd.
För lånen har också skriftliga låneavtal upprättats. Det lagförslag som
redovisas i propositionen innebär att berörda författningsbestämmelser i
fortsättningen endast skall gälla som civilrättsliga lånevillkor mellan
parterna. Detta innebär att den offentligrättsliga grunden för låneavtalen
upphävs. I lagen införs även en bestämmelse av innebörd att långivaren vid
tillämpningen av avtalsvillkoren skall iaktta god kreditgivningssed. Genom den
föreslagna regleringen tas ytterligare ett steg i den omvandlingsprocess som
syftar till att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och SBAB, Statens
Bostadslåneaktiebolag kommer att verka på kreditmarknaden på samma villkor som
andra kreditinstitut.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3
2 Lagtext ................................................... 4
2.1 Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa
statligt reglerade bostadslån m.m................... 4
2.2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt
för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta
i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för
bostadsändamål, m.m................................. 7
2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 8
3 Ärendet och dess beredning................................. 10
4 Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade
bostadslån m.m............................................. 10
4.1 Bakgrund............................................ 10
4.2 Den rättsliga regleringen........................... 12
4.3 Behovet av förändring............................... 13
4.4 Regeringens förslag till lag om ändrade förutsättningarför
vissa statligt reglerade bostadslån m.m............. 14
4.5 Övriga förslag till författningsåtgärder............ 18
5 Författningskommentar...................................... 20
5.1 Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa
statligt reglerade bostadslån m.m................... 20
Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian Ändrad
grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostads-
lån (Ds 1996:17).....................................23
Bilaga 2 Promemorians lagförslag..............................24
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna..................28
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag..........................29
Bilaga 5 Lagrådets yttrande...................................34
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 26 september 1996 .........................................37
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån
m.m.,
2. lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostadsfinan-
sieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt
reglerade lån för bostadsändamål, m.m.,
3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade
bostadslån m.m.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag gäller utbetalda, statligt reglerade räntebärande lån eller
lånedelar, som har beviljats under medverkan av Boverket, Bostadsstyrelsen eller
en länsbostadsnämnd enligt de författningar som anges i bilagan till denna lag,
och lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål.
2 § Som lånevillkor för lån eller lånedelar enligt 1 § skall - utöver låne-
förbindelsen - de villkor gälla som framgår dels av den författning som är
tillämplig för lånet, dels av lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för
vissa statliga bostadslån m.m. Vad som föreskrivs i dessa författningar om
överklagande skall dock inte tillämpas. Författningsbestämmelserna skall i fort-
sättningen endast ha betydelse som lånevillkor.
Avgift som föreskrivs i förordningen (1981:340) om avgift för administration
av statliga bostadslån m.m. får tas ut även om avgiften inte angetts särskilt i
avtalet. Avgiften får höjas endast om en ändring är påkallad av en ökad kostnad
för lånehanteringen.
3 § Vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall låneförvaltaren ta till vara lån-
tagarens intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god kredit-
givningssed.
Konsumentkreditlagen (1992:830) gäller inte i fråga om sådana lån eller
lånedelar som avses i 1 §.
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Lagen tillämpas inte vid handläggningen av sådana frågor som rör de i 1 §
avsedda lånen som har väckts hos SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag eller
Venantius Aktiebolag före den 1 januari 1997.
Bilaga
1. Kungörelsen (1948:546) om egnahemslån och förbättringslån och motsvarande
äldre bestämmelser
2. Kungörelsen (1948:566) angående statslån till kollektiva tvätterier
3. Kungörelsen (1948:587) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus och
motsvarande äldre bestämmelser
4. Kungörelsen (1956:334) angående statslån till kollektiva tvätterier m.m.
5. Kungörelsen (1957:359) om egnahemslån m.m.
6. Kungörelsen (1957:360) om tertiärlån m.m.
7. Kungörelsen (1957:367) om statslån för anordnande av allmänna samlings-
lokaler m.m.
8. Kungörelsen (1959:371) om lån från lånefonden för inventarier i student-
bostäder
9. Bostadslånekungörelsen (1962:537)
10. Kungörelsen (1962:538) om förbättringslån
11. Tomträttslånekungörelsen (1965:905)
12. Bostadslånekungörelsen (1967:552)
13. Räntelånekungörelsen (1967:553)
14. Kungörelsen (1968:227) om markförvärvslån till kommun
15. Kungörelsen (1972:760) om lån avseende kostnader för outhyrda lägenheter
16. Kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler
17. Kungörelsen (1974:252) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i
bostadshus
18. Kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull be-
byggelse
19. Bostadsfinansieringsförordningen (1974:946)
20. Förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastigheter i vissa
fall
21. Förordningen (1976:260) om hyresförlustlån
22. Förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i
bostadshus m.m.
23. Förordningen (1978:992) om lån för underhåll av vissa bostadshus
24. Förordningen (1979:816) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i
kommunala och landstingskommunala byggnader m.m.
25. Förbättringslåneförordningen (1980:261)
26. Förordningen (1981:473) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus
27. Förordningen (1981:590) om lån till energibesparande åtgärder i kommunala
och landstingskommunala byggnader m.m.
28. Förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten av bostads-
fastigheter för permanent bruk
29. Förordningen (1982:541) om lån till grundavgiften vid ombildning av hyres-
rätt till bostadsrätt
30. Förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus
31. Förordningen (1982:1272) om statligt lånestöd m.m. till särskilda åtgärder i
bostadsområden med outhyrda lägenheter
32. Förordningen (1982:1286) om statlig hyresförlustgaranti
33. Förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som har
förköpts enligt förköpslagen (1967:868)
34. Förordningen (1985:352) om lån m.m. för gatukostnadsersättning i vissa fall
35. Förordningen (1985:463) om lån m.m. till särskilda åtgärder i bostadsområden
med outhyrda lägenheter
36. Nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder
37. Ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder
38. Förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egna hem
39. Förordningen (1989:573) om ändrade villkor för vissa lån som beviljats för
anordnande av studentbostäder
40. Förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m.
2.2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av
statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostads-
finansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt
reglerade lån för bostadsändamål, m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av
år 1996.
________
Den upphävda lagen gäller fortfarande vid beslut i sådana frågor som rör
tidigare lämnade lån som har väckts hos SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag
eller Venantius Aktiebolag före den 1 januari 1997 och i ärenden där bostadslån
har beviljats före utgången av år 1991 men inte betalats ut före den 1 januari
1997.
2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (1980:100)1 skall ha
följande lydelse
Nuvarande lydelse
Bilaga2
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i
den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten
anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk
författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har
uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
--------------------------------------------------------------------
Riksprovplatserna Aktiebolaget kontroll som riksprovplats (SFS
Svensk Anläggningsprovning, 1992:1119)
Aktiebolaget Svensk
Bilprovning och Apoteksbolaget
Statens Bostadsfinansierings- förvaltning av statligt
aktiebolag, SBAB och SBAB, reglerade räntebärande lån för
Statens Bostadslåneaktiebolag bostadsändamål som beviljats
samt det av staten ägda bolag under medverkan av Bostads-
som övertar ansvaret för de styrelsen eller länsbostadsnämnd
statligt finansierade samt frågor om lån enligt förord-
bostadslånen ningen (1989:858) om ersätt-
ningslån för bostadsändamål (SFS
1993:336 och 1994:1540)
all verksamhet
Stiftelsen Svenska institutet
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Föreslagen lydelse
Bilaga
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan
i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten
anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk
författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har
uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
--------------------------------------------------------------------
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
_ _
Riksprovplatserna Aktiebolaget kontroll som riksprovplats (SFS
Svensk Anläggningsprovning, 1992:1119)
Aktiebolaget Svensk
Bilprovning och Apoteksbolaget
Statens Bostadsfinansierings- förvaltning av de lån som anges i
aktiebolag, SBAB och SBAB, bilagan till lagen (199X:000)
Statens Bostadslåneaktiebolag om ändrade förutsättningar för
samt det av staten ägda bolag vissa statligt reglerade
som övertar ansvaret för de bostadslån m.m. samt lån enligt
statligt finansierade förordningen (1989:858) om
bostadslånen ersättningslån för bostadsändamål, i
den mån handlingarna inkommit
eller upprättats före den 1
januari 1997, och för tiden
därefter sådana handlingar i låne-
ärenden enligt förordningen
(1983:1021) om tilläggslån för
ombyggnad av bostadshus, m.m.
som överlämnas av Boverket samt
handlingar i ärenden om icke
utbetalda bostadslån till ny-
eller ombyggnad enligt nybygg-
nadslåneförordningen (1986:692)
för bostäder eller ombyggnads-
låneförordningen (1986:693) för
bostäder
all verksamhet
Stiftelsen Svenska institutet
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _
________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
**FOOTNOTES**
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Senaste lydelse 1995:904.
3 Ärendet och dess beredning
Sedan den 1 juli 1994 förvaltas lån som har beviljats och betalats ut inom ramen
för det statliga bostadsfinansieringssystem som gällde fram till utgången av år
1991 delvis med stöd av särskilda bestämmelser om bemyndigande att besluta i
ärenden om bostadslån m.m. Bestämmelserna ger vissa bolag som i dag förvaltar
lånen rätt att meddela beslut som innebär myndighetsutövning.
I anslutning till att ändringar har gjorts i fråga om vem som skall förvalta
lånen under deras löptid har fråga uppkommit om att upphäva den
offentligrättsliga reglering som medför att vissa förvaltningsbeslut anses ut-
göra myndighetsutövning. Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB som är
berört av frågan, har den 20 april 1995 i en skrivelse till regeringen påtalat
problem med att parallellt med den av statsmakterna beslutade
marknadsanpassningen av bolagets låneverksamhet i fråga om vissa av bolaget
förvaltade lån också bedriva verksamheten med beaktande av bestämmelser som
gäller offentligrättslig myndighetsutövning.
Frågan har också behandlats av riksdagen. Bostadsutskottet har våren 1995
uttalat att regeringen efter utredning bör redovisa sin syn på frågan till
riksdagen (bet.1994/95:BoU9).
De frågor som framställningen berör har behandlats i en inom Närings-
departementet upprättad promemoria Ändrad grund för förvaltningen av vissa
statligt reglerade bostadslån (Ds 1996:17). Promemorian har remissbehandlats. En
sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. De lagförslag som läggs fram i
promemorian finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i
bilaga 3. En sammanställning av remissinstansernas synpunkter finns att tillgå i
Inrikesdepartementet (dnr In96/824/BO).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 13 juni 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet
har anfört vissa lagtekniska synpunkter. Regeringen har i propositionen följt
Lagrådets förslag. Regeringen återkommer till detta, bland annat i
författningskommentaren. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts.
4 Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån
m.m.
4.1 Bakgrund
År 1984 beslutade riksdagen att lägga om finansieringen av den statliga lån-
givningen för bostadsändamål. Beslutet innebar i huvudsak att all statlig
räntebärande långivning skulle finansieras utanför statsbudgeten. För ändamålet
bildades ett särskilt kreditaktiebolag, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB (SBAB). Efter ett riksdagsbeslut år 1988 (prop.1987/88:115,
bet.1987/88:BoU16, rskr.1987/88:273) uppdrogs åt SBAB att svara för den centrala
förvaltningen av de lån för bostadsändamål m.m. som beviljats under medverkan av
Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. Beslutet innebar att SBAB skulle
sköta all utbetalning och avisering av de lån som beviljats enligt låne- och
bidragsförfattningar inom dåvarande Bostadsdepartementets ansvarsområde. Övrig
lånehantering skulle fortfarande skötas på regional nivå av länsbostadsnämn-
derna.
Den 1 juli 1993 avvecklades länsbostadsnämnderna. Samtidigt gavs SBAB befo-
genhet att fatta beslut i olika lånefrågor. Eftersom vissa beslut rörande
förvaltningen innebar myndighetsutövning bemyndigades regeringen i en särskild
lag (1993:336) att till SBAB överlämna myndighetsutövningen i dessa frågor
(prop.1992/93:167, bet.1992/93:BoU20, rskr.1992/93:301). Närmare bestämmelser om
omfattningen av bolagets befogenheter angavs i förordningen (1993:338) med
bemyndigande för SBAB att besluta i ärenden om bostadslån m.m.
Enligt ett riksdagsbeslut år 1994 (prop.1993/94:228, bet.1993/94:BoU20,
rskr.1993/94:372) ombildades SBAB den 1 juli 1994. All förvaltning av SBAB-
finansierade lån för bostadsändamål beviljade inom ramen för det statliga
regelsystemet överfördes till ett för ändamålet särskilt bildat dotterbolag till
SBAB (SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag). Lagen (1993:336) om rätt för SBAB
att besluta i frågor om förvaltningen av statligt reglerade lån för
bostadsändamål m.m. utvidgades till att omfatta även dotterbolagets verksamhet.
Dotterbolaget gavs samma beslutanderätt i lånefrågor som SBAB genom förordningen
(1994:1999) med bemyndigande för SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag att besluta
i ärenden om bostadslån m.m.
Bildandet av dotterbolaget var ett led i arbetet med att anpassa SBAB till en
låneverksamhet i full konkurrens med andra bostadsinstitut. För att uppnå detta
syfte har ytterligare omstruktureringar ägt rum.
Den 1 juli 1995 överlät staten till Venantius AB (Venantius) anslagsfinan-
sierade lån för bostadsändamål m.m. till ett sammanlagt bokfört värde av ca 40
miljarder kronor. Huvuddelen utgjorde lån för ny- och ombyggnad av bostäder som
lämnats mot säkerhet i form av panträtt i fastighet. Venantius är ett statligt
helägt bolag. Venantius har därefter överlåtit stora delar av denna lånestock
till SBAB:s dotterbolag i utbyte mot en bostadslånestock som finansierats och
betalats ut av SBAB under åren 1985 - 1991. Utväxlingen av lånestockar syftar
till att samla bostadslån från andra hälften av 1980-talet med hög risk för
kreditförluster i Venantius, som kan sägas vara ett avvecklingsbolag.
Ovan nämnda författningar med bemyndigande för SBAB:s dotterbolag att besluta
i ärenden om bostadslån m.m. omfattar numera även Venantius (jfr
prop.1994/95:219, bet.1994/95:BoU20, rskr.1994/95:427, SFS 1995:909).
Regler för de aktuella lånen finns - förutom i respektive stödförfattning - i
lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m.
I sammanhanget skall även nämnas att riksdagen under år 1993 beslutade upphäva
kravet på viss lånefinansiering för att låntagaren skall ha rätt till
räntebidrag enligt äldre bestämmelser (prop.1993/94:76, bet.1993/94:BoU6, rskr.
1993/94:115).
Enligt 1 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100) kan enskilda organ som anges i en
särskild bilaga till lagen jämställas med myndigheter i fråga om rätten att ta
del av allmänna handlingar. De tre aktuella bolagen, dvs. SBAB, dess dotterbolag
och Venantius, har tagits upp i bilagan vad gäller handlingar rörande statligt
reglerade bostadslån som beviljats under medverkan av Bostadsstyrelsen eller
länsbostadsnämnd m.m.
Frågan om myndighetsutövning är nödvändig för att ge medborgarna ett till-
fredsställande skydd vid förvaltningen av bostadslån togs första gången upp i
prop. 1993/94:228, Ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.
Regeringen konstaterade att frågan behövde utredas närmare. I betänkande
1994/95:BoU9 framhöll utskottet att det är motiverat att se över förvaltningen
av bostadslånen såsom regeringen uttalat i prop. 1993/94:228. Vidare förutsatte
utskottet att regeringens överväganden skulle slutföras och att regeringen
skyndsamt för riksdagen redovisade sin syn på frågan.
Regeringen återkom i prop. 1994/95:219, Enhetlig räntesättning och
finansiering av statliga bostadslån m.m., till frågan och anmälde att den hade
för avsikt att överväga i vilken omfattning myndighetsutövning var nödvändig för
att ge låntagarna ett tillfredsställande skydd vid beslut i förvaltningsskedet
av de statligt beslutade bostadslånen. Vidare upplyste regeringen att den avsåg
att utreda dessa frågor närmare med utgångspunkten att verksamheten i möjligaste
mån endast skulle styras av de regler som gäller för kreditmarknadsbolag.
4.2 Den rättsliga regleringen
Genom de aktuella stödförfattningarna har staten på vissa villkor erbjudit lån
för bostadsändamål m.m. till enskilda. Det centrala är att den enskilde måste
vända sig till staten eller ett av staten bestämt organ för att komma i
åtnjutande av lånen och därför kan sägas stå i ett beroendeförhållande till
staten eller det utsedda organet. Fördelningen av lån har skett efter grunder
som finns angivna i en författning till skillnad från kommersiell långivning,
där långivning sker efter bankmässiga kriterier. Det är alltså fråga om
myndighetsutövning. Sedan lån beviljats har avtal - genom tiderna med varierande
innehåll och detaljeringsgrad - upprättats mellan parterna. Förhållandet till
låntagaren sedan beslut om lån fattades eller låneavtalet undertecknades är i
princip underkastat privaträttsliga regler, dock med vissa undantag där staten
ensidigt beslutar. Det gäller t.ex. frågor om eftergift eller uppsägning av lån.
Vid myndighetsutövning intar den som förvaltar lånet alltså inte en ren
partsställning utan skall agera enligt offentligrättsliga regler.
Det förhållandet att en verksamhet utgör myndighetsutövning medför att den
omfattas av särskilda lagregler som skall säkerställa rättstrygghet för den
enskilde. Viktigast att nämna här är offentlighetsprincipen, att beslutsfattande
tjänstemän är underställda Justitieombudsmannens tillsyn och den enskildes
möjlighet att erhålla skadestånd av staten för följder av fel begångna vid
myndighetsutövning.
Konsumentkreditlagen (1992:830) är enligt 1 § tredje stycket inte tillämplig
på författningsreglerade lån som lämnas av statsmedel. Konsumentskyddsbehovet
anses nämligen vara tillräckligt tillgodosett genom lånens ändamål och
innehållet i de särskilda författningarna (jfr prop. 1991/92:83 s. 97). Den nu
gällande konsumentkreditlagen är till skillnad från äldre lag emellertid enligt
sin ordalydelse direkt tillämplig på lån som från början finansierats av SBAB
och inte med statsmedel.
När det är fråga om ett avtalsrättsligt förhållande mellan staten och en
enskild skyddas den enskilde av bestämmelser om konsumentskydd m.m. och genom
möjligheten att vid tvist med staten väcka talan vid domstol. I sammanhanget är
konsumentkreditlagen av särskilt intresse. Den konsumentkreditlag som trädde i
kraft den 1 juli 1993 är anpassad till regelsystemet inom EU. Den medförde
bl.a. ett förstärkt skydd för konsumenter när det gäller krediter som saknar
direkt samband med köp eller liknande, en begränsning av kreditgivarens
möjligheter att höja räntan under löpande avtal eller att säga upp kreditavtalet
i förtid. Den innebär också att kreditgivaren får ta ut särskild ersättning vid
förtidsåterbetalning endast om krediten löper med bunden ränta. Det finns
generella undantag från lagens tillämpningsområde, bl.a. vad avser
författningsreglerade lån som lämnats av statsmedel. Lagen innehåller också
bestämmelser om långivarens (näringsidkarens) skyldighet att iaktta god
kreditgivningssed och med tillbörlig omsorg ta tillvara konsumenternas intresse.
Häri ligger bl.a. att kreditgivaren både inför ett kreditavtal och medan avtalet
gäller skall handla omdömesgillt och ansvarsfullt mot konsumenten. Vidare ställs
det krav på kreditgivarens marknadsföring, information om krediten och
kreditavtalet. Avtalsvillkoren skall vidare vara skäliga och inte brista i
balans till kreditgivarens favör. Avsikten med bestämmelsen har främst varit att
markera kreditgivarens ansvar gentemot konsumenterna. Bestämmelsen utgör en
grundval för lagens mer konkreta regler om näringsidkarens skyldigheter och en
utfyllande norm för situationer som inte närmare har reglerats i lagen. Den är
osanktionerad men kan ha betydelse i marknadsrättsligt hänseende (jfr
avtalsvillkorslagarna 1984:292 och 1994:1512). Konsumentverket utövar tillsyn
över att konsumentkreditlagen följs och har rätt att företa inspektion hos lån-
givaren samt att ta del av samtliga handlingar som behövs för tillsynen. Verkets
tillsyn omfattar dock inte verksamhet som står under tillsyn av
Finansinspektionen. Brott mot god kreditgivningssed kan föranleda påpekanden
från tillsynsmyndigheterna och i förlängningen indragning av tillstånd. I
konsumentkreditlagen finns vidare civilrättsliga bestämmelser om ränta och
avgifter, låntagarens ställning vid överlåtelse av fordringen och
förtidsbetalning av fordringen m.m. Huvudregeln är att ett avtalsvillkor som
står i strid med konsumentkreditlagens bestämmelser inte gäller i den mån
villkoret är till nackdel för konsumenten.
4.3 Behovet av förändring
SBAB:s och dotterbolagets uppgift är att bedriva låneverksamhet på mark-
nadsmässiga villkor i konkurrens med andra kreditinstitut. Bolagen skall därvid
iaktta och tillämpa bl.a. reglerna i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag
och konsumentkreditlagen. Bolagen är underställda Finansinspektionens tillsyn.
Som framgått av det föregående förvaltar bolagen emellertid även lån där de
också skall iaktta regler om offentligrättslig myndighetsutövning. Det ligger i
sakens natur att en ordning som innebär att man för i grunden samma fråga skall
tillämpa delvis olika regelsystem beroende på hur lånet ursprungligen beviljats
skapar problem i verksamheten, inte minst vad gäller hanteringsrutiner.
Vad som nu sagts om låneförvaltningen gäller även Venantius. Detta bolag har
till uppgift att på ett för staten som helhet förmånligt sätt förvalta de
statligt beslutade lån som bedöms ha en hög risk för kreditförluster. Det rör
sig huvudsakligen om sådana nyare lån som SBAB har finansierat. I uppgiften
ingår att hantera de obeståndssituationer och eventuella kreditförluster som
uppstår i lånestocken på ett ansvarsfullt sätt. Genom obeståndshanteringen
kommer bolaget också att förvärva lån som inte är statligt reglerade. Därmed
uppstår samma problem i det bolagets verksamhet som i SBAB:s. Man kommer med
nuvarande ordning att tvingas förvalta lån efter olika regelsystem.
4.4 Regeringens förslag till lag om ändrade förutsättningarför vissa statligt
reglerade bostadslån m.m.
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Författningsbestämmelser för utestående ränte-|
| bärande lån som beviljats under myndighetsmedverkan skall utgöra|
| civilrättsliga lånevillkor men i fortsättningen sakna självständig|
| betydelse vid tillämpningen av berörda låneavtal. Långivaren skall|
| vid tillämpningen av avtalsvillkoren iaktta god kreditgivnings- |
| sed. De ändrade förutsättningarna regleras i en särskild lag. |
--------------------------------------------------------------------
Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med
regeringens förslag. I förslaget angavs dock inte att de lån som berörs av
lagförslaget skall vara utbetalda.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran. Några remissinstanser har dock påpekat att det är svårt
att överblicka konsekvenserna av förslaget. Riksbyggen har avstyrkt förslaget i
dess helhet bl.a. under anförande av att förslaget innebär att låntagarna som
tidigare haft ett bättre rättsskydd än andra nu får ett sämre än de låntagare
som har lån som omfattas av konsumentkreditlagen. Vidare har Riksbyggen påpekat
att förslaget innebär en påtaglig försämring för innehavare av utestående
lånelöften och att frågan måste lösas på ett tillfredställande sätt. HSB:s
riksförbund och Statens bostadskreditnämnd har pekat på att frågan om utestående
lånelöften måste behandlas mer ingående. Boverket har framfört att lagen skall
begränsas till att omfatta utbetalda lån eftersom ett utestående lånelöfte efter
att det har infriats genom utbetalning inte längre omfattas av lagförslaget.
Villaägarnas riksförbund har krävt att konsumentkreditlagen görs tillämplig och
att långivarna får bära bördan av de tolkningsproblem som kan uppkomma. Svenska
Bankföreningen har framhållit att lagen ger låntagarna en dålig överblick över
långivningens regler och att det, eftersom konsumentkreditlagen ej görs
tillämplig, är oklart vilket rättsligt skydd som gäller vid t.ex. förtidsinlösen
och uppsägning av kredit. Vidare har bankföreningen framfört att syftet med
lagen ej tillgodoses med förslaget eftersom SBAB fortfarande har konkurrens-
fördelar.
Skälen för regeringens förslag: Det är mot bakgrund av nu redovisade för-
hållanden önskvärt att det för låneförvaltningen i både SBAB:s dotterbolag och
Venantius skapas en gemensam ordning för hantering och beslut i bolagens
låneärenden oberoende av hur lånen ursprungligen beviljats. Därtill kommer att
behovet av en statligt reglerad långivning har minskat starkt i och med att
sådana lån inte längre är en förutsättning för att erhålla räntebidrag.
En utgångspunkt för en gemensam ordning för bolagens lånehantering bör vara
att bolagen är godkända som kreditmarknadsbolag och i den egenskapen är skyldiga
att verka inom det system av kreditmarknadsregler som allmänt gäller för sådana
företag. Viktigt är samtidigt att en sådan anpassning inte träder berörda
låntagares intressen förnär.
De lån som det nu är fråga om är räntebärande lån eller lånedelar som be-
viljats såväl privatpersoner som näringsidkare under medverkan av Boverket,
Bostadsstyrelsen eller en länsbostadsnämnd och lån som beviljats enligt för-
ordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål. Lagförslaget
begränsas till att avse utbetalda lån, vilket kommer att utvecklas närmare
nedan. Efter att lånen beviljats enligt tillämplig stödförfattning har ett avtal
träffats mellan långivaren och låntagaren. I låneavtalet har de villkor som
skall gälla för lånet intagits. En del framför allt äldre låneavtal är dock
mycket knapphändiga. Låneavtalen hänvisar i varierande utsträckning direkt till
eller kräver i allt fall utfyllnad av den författning som ligger till grund för
lånet. Författningsregleringen avseende lånefrågor kan alltså redan nu sägas
vara en del av avtalsinnehållet. Därtill kommer att vissa förändringar av av-
talsinnehållet skett genom lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för
vissa statliga bostadslån m.m.
Antalet berörda låneavtal uppgår f.n. till ungefär 350 000. Redan mot bakgrund
av antalet lån framstår en ordning där berörda bolag skall träffa nya avtal med
varje låntagare som i praktiken mycket svår att genomföra, inte minst eftersom
låneförhållandet i dess helhet då måste regleras.
Om syftet är att upphäva den offentligrättsliga grunden för låneavtalen utan
att avtalens innehåll egentligen förändras, kan stödförfattningarna endast
tillerkännas betydelse som en del av avtalsinnehållet. Författningarna får inte
ha någon självständig betydelse eller utgöra grund för några civilrättsliga
anspråk. Den förändring som föreslås innebär att vad som kommer att styra
mellanhavandena mellan enskilda och långivare enbart är det mellan parterna
träffade avtalet. Innehållet i tidigare gällande stödförfattningar blir genom en
uttrycklig reglering i stället en del av avtalsinnehållet. Enligt 8 kap. 2 §
regeringsformen skall föreskrifter om enskildas personliga ställning samt om
deras personliga och ekonomiska inbördes förhållanden meddelas genom lag.
Eftersom de låneavtal som det här rör sig om är civilrättsligt bindande bör
föreskrifter med anledning av de föreslagna ändringarna tas in i en särskild lag
om ändrade förutsättningar för vissa statliga bostadslån m.m.
Då författningarna redan tidigare kompletterat avtalet på ett till effekten
motsvarande sätt kan den nya lagregleringen inte sägas rubba innehållet i redan
uppkomna avtalsförhållanden. Den nya ordningen måste tillgodose låntagarens
skyddsintressen på ett godtagbart sätt. En möjlighet att åstadkomma detta är att
göra konsumentkreditlagen tillämplig på avtalen.
Det förhållandet att ett handlande utgör myndighetsutövning innebär att
beslutsfattaren skall iaktta objektivitet vid beslut i ärendet, dvs. alla om-
ständigheter av betydelse för ärendets riktiga avgörande skall beaktas. Det
gäller även sådana omständigheter som talar till förmån för den som berörs av
beslutet. Att den som berörs inte åberopar en omständighet som talar till dennes
fördel utgör inget skäl för att bortse från dem vid myndighetsutövning. Samma
sak torde i princip gälla inom konsumentkreditlagens tillämpningsområde. En
kreditgivare är enligt 5 § skyldig att iaktta god kreditgivningssed. Det innebär
bl.a. att konsumentens (låntagarens) intressen skall tas till vara med
tillbörlig omsorg. Detta gäller både när lånet beviljas och vid beslut under
lånetiden.
Att göra konsumentkreditlagen helt tillämplig på de aktuella låneavtalen har
emellertid nackdelar. Ett stort antal av lagens bestämmelser rör förhållanden
när ett kreditavtal träffas, bl.a. vilka uppgifter avtalet skall innehålla. Det
framgår t.ex. att långivaren i avtalet måste ha angett förutsättningarna för
ändringar i räntesats eller avgift och att långivaren måste ha gjort förbehåll
för att ha rätt att ändra räntesats eller för att erhålla
ränteskillnadsersättning. Eftersom låneavtalen upprättats utan att ha styrts av
konsumentkreditlagen eller motsvarande regler kan det vara så att en del
avtalsvillkor inte är utformade helt enligt konsumentkreditlagen. Tveksamhet kan
bl.a. uppkomma om giltiga förbehåll enligt konsumentkreditlagen gjorts för
rätten att ändra räntesatser under löpande avtal eller om rätt till förtida
uppsägning. I en del äldre kreditavtal med tillhörande författning har förbehåll
gjorts för ändringar då annat förordnas utan att förutsättningarna närmare
angetts. Allmänt kan sägas att förutsättningarna för ändring av räntesatser vid
merparten av avtalen är liknande de i konsumentkreditlagen, dock utan att vara
identiska. Samtliga förutsättningar för att exempelvis ändra en räntesats eller
en avgift samt uttag härav framgår inte av avtalet. Av förordningen (1981:340)
om avgift för administration av statliga bostadslån m.m. framgår att administra-
tions- och aviseringsavgift får tas ut samt avgiftens storlek.
Effekterna av en retroaktiv tillämpning av konsumentkreditlagen på de aktuella
avtalen är mycket svår att överblicka. Förenligheten mellan avtalen med därtill
hörande författning och konsumentkreditlagen skulle i många fall bli en
tolkningsfråga för rättstillämpningen. För såväl låntagare som långivare skulle
det medföra osäkerhet om vad som gäller beträffande låneavtalen. Att direkt
applicera konsumentkreditlagen på avtalen är därför inte lämpligt. Det primära
är emellertid att konsumentkreditlagens allmänna principer vinner tillämpning.
De principer som här åsyftas är att långivaren alltjämt skall ha ett ansvar
gentemot låntagarna, dvs. att långivaren skall handla omdömesgillt och
ansvarsfullt mot låntagarna. Långivaren skall ha att ta till vara låntagarnas
intressen med tillbörlig omsorg och särskilt beakta att kreditavtalen kan ha
stor betydelse för deras ekonomiska förhållanden. I den nya lagen bör det därför
införas en bestämmelse som anger att låneförvaltaren vid tillämpningen av
avtalsvillkoren skall iaktta god kreditgivningssed.
I fråga om omfattningen och innebörden av låneförvaltarens ansvar bör
vägledning kunna hämtas från det numera etablerade begreppet "god
kreditgivningssed" på konsumentkreditlagens tillämpningsområde. Rekom-
mendationer och yttranden från tillsynsmyndigheterna på kreditmarknaden,
Konsumentverket och Finansinspektionen, kan tjäna till ytterligare vägledning.
Självfallet skall dock låneförvaltarens agerande bedömas med utgångspunkt i
omständigheterna i det enskilda fallet. Innehållet i god kreditgivningssed kan i
viss mån växla i fråga om typ av kredit och kredittagarens person såtillvida om
denne är näringsidkare eller konsument.
Någon särskild sanktion för brott mot god kreditgivningssed föreskrivs inte.
Bestämmelsens främsta uppgift blir, i likhet med 5 § konsumentkreditlagen, att
fungera som en utfyllande norm för tolkningen av avtalen. Den skall tjäna som
vägledning för kraven på låneförvaltarens handlande i situationer som inte har
reglerats mellan parterna. Redan i 1 kap. 4 § lagen om kreditmarknadsbolag
uppställs ett sundhetskrav på kreditmarknadsbolagens verksamhet. Den nu
föreslagna bestämmelsen blir en ytterligare markering av låneförvaltarens ansvar
och ett klargörande av att låneförvaltaren är skyldig att ha inte bara sina egna
utan också låntagarens intressen för ögonen.
Lagrådet har pekat på att osäkerhet råder om nu gällande konsumentkreditlag
blir tillämplig i och med att lånen genom den föreslagna regleringen upphör att
vara författningsreglerade. Eftersom en retroaktiv tillämpning av lagen varken
är önskvärd eller lämplig införs ett uttryckligt undantag från
konsumentkreditlagen. Såsom Lagrådet påpekat kan undantaget införas i den nu
föreslagna lagen i stället för konsumentkreditlagen, eftersom det är fråga om
en speciell typ av kreditavtal som ingåtts under en mycket begränsad tidsperiod.
Bankföreningen har framhållit att den föreslagna regleringen ger låntagarna en
dålig överblick över långivningens regler. Förslaget innebär dock i förhållande
till nu gällande regler egentligen inga förändringar vad avser
överblickbarheten. Att införa en enhetlig reglering för ett stort antal olika
lån är i det närmaste ogörligt.
Den som köper en fastighet med statligt reglerade lån har i dag under vissa i
författning angivna förutsättningar rätt att överta lånet. Regeln hade sin
främsta betydelse under den tid då det faktiska innehavet av ett bostadslån var
en förutsättning för räntebidrag, en funktion som lånet inte längre har efter
avregleringen. När det gäller frågan i vilken utsträckning en förändring av
köparens ställning inträder genom nu föreslagen lag är följande att beakta.
Avsikten med den i dag gällande regleringen om en köpares rätt till övertagande
av lån måste anses vara att tredje man skall ha en självständig rätt att få
överta lånet under vissa förutsättningar. Detta grundläggande syfte ändras inte
genom den nu föreslagna regleringen. Genom att författningarna är en del av
avtalsinnehållet framgår av avtalet på vilka villkor en tredje man kan få överta
lånet och alltså vilken prövning som låneförvaltaren har att göra vid en begäran
om ett övertagande. En ny ägare av en fastighet med vissa statliga lån kan
alltså även efter den föreslagna regleringen räkna med att på vissa i avtalet
angivna villkor få överta lånen. Den förändringen inträder dock att ägaren och
låneförvaltaren kan avtala om annat.
I sammanhanget bör även de s.k. utestående lånelöftena nämnas. Det är fråga om
lånebeslut enligt nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder och
ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder som länsbostadsnämnderna
fram till utgången av 1991 fattade men där lånen ännu inte har utbetalats.
Lånebesluten har efter uttalanden från regeringen i praktiken handlagts av SBAB
och dess dotterbolag. Lånebesluten måste anses kvarstå som löften från staten om
lån på vissa villkor, bl.a. ingår som en förutsättning att sökanden kan antas
kunna fullgöra de ekonomiska förpliktelserna som följer med lånet. Den nu
föreslagna regleringen omfattar endast utbetalda lån och ändrar inte hanteringen
av de utestående lånelöftena.
Frågan om de utestående lånelöftena har beretts inom regeringskansliet.
Regeringens bedömning är att det inte krävs några särskilda åtgärder från
regeringens sida utan att de frågor som berör de aktuella lånesökandena bör
kunna behandlas på det sätt som för närvarande sker i samverkan mellan
kreditmarknadens parter. För detta talar bl.a. det sjunkande ränteläget, vilket
kan antas medföra att den ekonomiska situationen för dessa lånesökande
förbättras.
4.5 Övriga förslag till författningsåtgärder
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Den nya lagen föranleder upphävande av |
| lagen (1993:336) om rätt för SBAB att besluta i frågor om för- |
| valtning av statligt reglerade lån för bostadsändamål m.m. Den |
| upphävda lagen skall dock fortfarande gälla vid behandlingen av |
| utestående lånelöften. Bestämmelserna i sekretesslagen om rätt att|
| hos SBAB, SBAB:s dotterbolag och Venantius ta del av |
| handlingar som rör förvaltningen av statligt reglerade |
| räntebärande lån för bostadsändamål som beviljats under medverkan av|
| Bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd skall ändras. |
--------------------------------------------------------------------
Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer till övervägande
delen med regeringens förslag. Förslaget innehöll dock inte bestämmelser om
bemyndigande för SBAB:s dotterbolag och Venantius att fatta beslut i frågor om
förvaltning av statligt reglerade lån fortfarande skulle gälla i ärenden som rör
utestående lånelöften och att rätten att ta del av handlingar hos bolagen skulle
fortsätta att gälla för handlingar som
upprättats eller inkommit före den 1 januari 1997 samt handlingar i av Boverket
överlämnade lån enligt förordningen om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus
m.m. och i ärenden om utestående lånelöften.
Remissinstanserna: HSB:s riksförbund och Riksbyggen har enligt vad som
redogjorts för ovan uttalat sig avvisande till regeringens förslag. Boverket har
anfört att det krävs ändringar i förslaget såväl vad avser bemyndigandet för
SBAB m.fl. att fatta beslut i låneärenden som sekretesslagen för att
handläggningen av dessa lån skall fortsätta på sätt som tidigare skett. SBAB har
anfört att bolagets hantering av ifrågavarande krediter efter den lagens
ikraftträdande inte i något avseende kommer att skilja sig från övriga
kreditgivares. Riksarkivet har påpekat att de handlingar som SBAB m.fl. får
behålla för att kunna bedriva sin verksamhet inte kan förlora sin status av att
vara allmänna handlingar.
Skälen för regeringens förslag: Med den föreslagna lagen behövs inte längre
de särskilda bemyndigandena för SBAB:s dotterbolag och Venantius att genom
myndighetsutövning besluta i ärende om vissa lån. Lagen (1993:336) om rätt för
SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för
bostadsändamål, m.m. kan därför upphävas men skall fortfarande gälla i fråga om
utestående lånelöften. Lagen skall vidare tillämpas i de fall frågor uppkommit
eller väckts före den föreslagna lagens ikraftträdande. Om t.ex. en låntagare
före den 1 januari 1997 begärt omprövning av ett beslut skall bolagen på samma
sätt som tidigare fatta beslut, som är möjliga att överklaga.
En följd av föreslagna författningsåtgärder är att bolagens beslut, utom i
ärenden om utestående lånelöften, inte längre skall kunna överklagas till
Boverket. Vid tvist får en låntagare väcka talan vid domstol på samma sätt som
vid andra tvister om civilrättsliga avtal. De privaträttsliga reglerna innebär
bl.a. att domstol kan pröva om avtalsvillkor är oskäliga enligt 36 §
avtalslagen.
Genom förslaget ändrar bolagens verksamhet karaktär eftersom verksamheten
upphör att utgöra myndighetsutövning, med undantag för beslut i ärenden om
utestående lånelöften. I enlighet med vad som föreskrivits i 1 kap 8 §
sekretesslagen kan enskilda organ som anges i en särskild bilaga till lagen
jämställas med myndigheter i fråga om rätten att ta del av allmänna handlingar.
Som tidigare redovisats har bl.a. SBAB, dess dotterbolag och Venantius tagits
upp i bilagan vad gäller vissa särskilt angivna typer av handlingar. Frågan om
hur man nu skall förfara med dessa bolags handlingar ställs på sin spets,
eftersom bolagen har köpt fordringarna och som enda bevis och säkerhet har
låneförbindelsen. Det är fråga om löpande skuldebrev som bolagen måste inneha
för att kunna legitimera krav på betalning. Samtidigt finns det alltjämt ett
insynsintresse. Om det inte görs ett särskilt förordnande för dessa handlingar
kommer de att förlora sin status som allmänna i och med att bolagen inte längre
kommer att bedriva myndighetsutövning. Det är inte lämpligt att en handling som
en gång varit tillgänglig omvandlas på detta sätt. Genom att föreskriva att
bestämmelserna i sekretesslagen om rätt att hos bolagen ta del av allmänna
handlingar som rör förvaltningen av vissa lån fortfarande skall gälla för de
handlingar som fanns hos bolagen före den 1 januari 1997 bibehålls allmänhetens
rätt att ta del av desamma. Vidare skall regleringen för tiden därefter gälla
för utestående lånelöften och av Boverket överlämnade handlingar i låneärenden
enligt förordningen om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus. Någon rätt att i
övrigt ta del av handlingar hos bolagen finns inte. Det bör för tydlighetens
skull påpekas att rätten att faktiskt få ta del av handlingar hos bolagen i stor
utsträckning begränsas av att sekretess enligt sekretesslagens regler gäller för
dem.
Såvitt gäller myndigheter som upphör har frågan om arkivering lösts genom
lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än
myndigheter för förvaring av statliga myndigheters arkiv hos enskilda organ i
vissa fall. Denna lag är dock endast tillämplig på statliga myndigheter. Någon
motsvarande reglering för enskilda organ finns inte. Därmed gäller arkivlagen
(1990:782). Enligt 2 § 2 arkivlagen skall lagens regler för statliga
myndigheters arkiv gälla också för sådana organ som avses i 1 kap 8 § andra
stycket första meningen sekretesslagen till den del arkivet härrör från den
verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen. 11 § arkivlagen innehåller
bestämmelser om hur man skall förfara med arkiv då en statlig myndighet upphör.
Om en statlig myndighet har upphört utan att dess verksamhet har förts över till
en annan myndighet skall myndighetens arkiv överlämnas till en arkivmyndighet
inom tre månader, såvida inte regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer föreskriver annat. Nämnda bestämmelse tar emellertid endast sikte på
den situationen att en statlig myndighet eller enskilt organ helt upphör. I den
nu aktuella situationen är det i stället fråga om att viss verksamhet hos SBAB
m.fl. upphör. Några problem om vem som skall svara för arkivet torde inte
uppstå, eftersom bolagen i fråga om de aktuella handlingarna fortfarande är
sådana organ som avses i bilagan till sekretesslagen. Arkivet från den
avvecklade verksamheten blir därför kvar hos SBAB, dess dotterbolag eller
Venatius.
5 Författningskommentar
5.1 Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade
bostadslån m.m.
1 § Denna lag gäller utbetalda, statligt reglerade räntebärande lån eller
lånedelar, som har beviljats under medverkan av Boverket, Bostadsstyrelsen eller
en länsbostadsnämnd enligt de författningar som anges i bilagan till denna lag,
och lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål.
Lagen omfattar i en särskild bilaga angivna lån som med ett undantag har
beviljats och utbetalts inom ramen för det statliga bostadsfinansieringssystem
som gällde fram till 1991. Lånen har beviljats under medverkan av
Bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd och av Boverket sedan den 1 januari 1994
när det gäller förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av
bostadshus (bilagan p 40). Förvaltningen av dessa lån fördes i samband med
omläggningen av det statliga systemet för bostadsfinansiering successivt över
till SBAB:s dotterbolag eller Venantius, som är de som handlägger lånen när de
börjat löpa med ränta. Boverket har hand om icke räntebärande lån, dvs. lån där
ränta ännu inte börjat löpa eller som är helt räntefria. De icke räntebärande
lånen omfattas alltså inte av lagen. Inte heller omfattas icke utbetalda lån
enligt nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder eller ombyggnads-
låneförordningen (1986:693) för bostäder. De aktuella författningarna har med
två undantag upphävts (bilagan p 39 och 40) men tillämpas fortfarande i ärenden
där lån beviljats enligt dem. Den enda nyutlåning som sker är enligt förord-
ningen om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m. (bilagan p 40).
Lagen omfattar även lån enligt förordningen om ersättningslån för bostadsända-
mål. Dessa lån utgör ersättning för tidigare anslagsfinansierade lån som
låntagaren löst in i förtid. Lånen har beviljats under medverkan av
länsbostadsnämnd och sedan den 1 juli 1994 direkt av SBAB.
2 § Som lånevillkor för lån eller lånedelar enligt 1 § skall - utöver
låneförbindelsen - de villkor gälla som framgår dels av den författning som är
tillämplig för lånet, dels av lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för
vissa statliga bostadslån m.m. Vad som föreskrivs i dessa författningar om
överklagande skall dock inte tillämpas. Författningsbestämmelserna skall i fort-
sättningen endast ha betydelse som lånevillkor.
Avgift som föreskrivs i förordningen (1981:340) om avgift för administration
av statliga bostadslån m.m. får tas ut även om avgiften inte angetts särskilt i
avtalet. Avgift får höjas endast om en ändring är påkallad av en ökad kostnad
för lånehanteringen.
I syfte att upphäva den offentligrättsliga regleringen av lånen utan att låne-
avtalens egentliga innehåll förändras skall stödförfattningarna endast till-
erkännas betydelse som en del av avtalsinnehållet. De tidigare låneförfatt-
ningarnas innehåll blir en del av avtalsinnehållet genom en uttrycklig
reglering. Författningarna skall inte ha någon självständig betydelse eller
kunna utgöra grund för några anspråk. Detta innebär att det är låneavtalet med
respektive låneförfattning som en del därav som styr låneförvaltarens och
låntagarens mellanhavanden. Förändringar av innehållet i vissa låneavtal har
skett genom lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga
bostadslån m.m. Av den anledningen skall även innehållet i denna lag vara en del
av avtalsinnehållet. Eftersom syftet med den föreslagna regleringen är att
civilrättsliga regler skall styra parternas mellanhavanden skall bolagens beslut
inte kunna överklagas utan låntagare får väcka talan vid domstol. Efter
påpekande från Lagrådet har det därför uttryckligen angivits att vad som
föreskrivs i författningarna om överklagande inte skall tillämpas.
Genom att innehållet i respektive stödförfattning görs till en del av avtalet
finns samtliga förutsättningar och villkor för lånet i avtalet. I en stor del
av avtalen saknas dock reglering av administrations- och aviseringsavgift.
Avgifterna har tagits ut med stöd av förordningen (1981:340) om avgift för
administration av statliga bostadslån m.m. Det finns alltså inte några
bestämmelser i låneavtalen om under vilka förutsättningar avgifterna får tas ut
eller förbehåll om rätt för låneförvaltaren att ändra avgifterna. Utan hinder av
att förbehåll inte gjorts skall förvaltaren av de i
förordningen angivna lånen ha rätt att ta ut avgift. Avgifterna får höjas endast
om en ändring är påkallad av en kostnadsökning för lånehanteringen.
3 § Vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall låneförvaltaren ta till vara
låntagarens intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god kredit-
givningssed.
Konsumentkreditlagen (1992:830) gäller inte i fråga om sådana lån eller
lånedelar som avses i 1 §.
De lån som omfattas av lagen förvaltas antingen av SBAB:s dotterbolag eller av
Venantius. Genom att den offentligrättsliga grunden för låneavtalen upphör och
låneförvaltningen inte längre utgör myndighetsutövning måste låntagarna på annat
sätt ges ett skydd. Det skyddssystem som byggts upp runt konsumenter vid deras
mellanhavanden med näringsidkare svarar väl mot det skydd enskilda åtnjuter mot
staten vid myndighetsutövning. Bostadslånen är oftast särreglerade på ett sådant
sätt att det skulle medföra komplikationer om konsumentkreditlagen i efterhand
skulle tillämpas även på dessa lån. En retroaktiv tillämpning av kon-
sumentkreditlagen skulle i allt fall medföra osäkerhet om vad som gäller
beträffande låneavtalen bl.a. i fråga om uttag av ränta och ändring av
räntesats. Det framstår därför som mindre lämpligt att göra konsumentkreditlagen
tillämplig på låneavtalen. I stället införs en bestämmelse med nämnda lag som
förebild av innebörden att låneförvaltaren skall handla omdömesgillt och
ansvarsfullt mot låntagarna. Låneförvaltaren är skyldig att inte bara ha sina
egna utan också låntagarnas intressen för ögonen. Bestämmelsen skall tjäna till
vägledning för kraven på låneförvaltarens handlande i situationer som inte har
reglerats mellan parterna. Vid bedömning av låneförvaltarens ansvar torde
vägledning kunna hämtas från det numera etablerade begreppet "god
kreditgivningssed" på konsumentkreditlagens område samt av rekommendationer och
yttranden från tillsynsmyndigheterna på kreditmarknadsområdet.
Bestämmelsen är inte sanktionerad på annat sätt än att bolagen står under
Finansinspektionens tillsyn och riskerar ingripanden från Finansinspektionen
enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.
Lagrådet har pekat på att det råder oklarhet om konsumentkreditlagen genom den
nu föreslagna regleringen blir tillämplig på lån som tidigare varit undantagna
från lagens tillämpningsområde. Till undvikande av denna oklarhet och eftersom
det inte kan anses lämpligt att låta konsumentkreditlagen omfatta dessa lån
införs på Lagrådets inrådan, ett nytt stycke som uttryckligen anger att
konsumentkreditlagen inte skall omfatta lånen.
Sammanfattning av departementspromemorian Ändrad grund för förvaltningen av
vissa statligt reglerade bostadslån (Ds 1996:17).
I promemorian föreslås ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reg-
lerade bostadslån. Det är fråga om lån för bostadsändamål m.m. som beviljats
enligt äldre författningar under myndighetsmedverkan. Lånen har finansierats
över statsbudgeten eller av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Lånen
har meddelats av staten till enskilda på i författning angivna villkor.
Lånebesluten har därmed utgjort myndighetsutövning varigenom uppkommit
rättigheter för enskilda med särskilt offentligrättsligt skydd. För lånen har
också upprättats låneavtal. Den föreslagna lagen innebär att berörda
författningsbestämmelser i fortsättningen endast skall gälla som civilrättsliga
lånevillkor mellan parterna, vilket innebär att den offentligrättsliga grunden
för låneavtalen upphävs. I lagen införs även en bestämmelse av innebörd att
långivaren vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall iaktta god
kreditgivningssed. I och med den föreslagna lagen behövs inte längre särskilda
bemyndiganden för SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag och Venantius Aktiebolag
att besluta i ärenden om sådana lån. Lagen (1993:336) om rätt för Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av
statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m. skall därför upphävas. Av samma
anledning skall reglerna i sekretesslagen (1980:100) om rätt att ta del av
handlingar hos berörda bolag upphävas. Genom den föreslagna regleringen kommer
bolagen att verka på kreditmarknaden på samma villkor som andra kreditinstitut.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 1996.
Promemorians lagförslag
1. Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade
bostadslån m.m.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag gäller statligt reglerade räntebärande lån eller lånedelar, som
har beviljats under medverkan av Boverket, Bostadsstyrelsen eller en läns-
bostadsnämnd enligt de författningar som anges i bilagan till denna lag, och lån
enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål.
2 § För lån eller lånedelar enligt 1 § skall som lånevillkor gälla de villkor
som framgår av för lånet tillämplig författning och av lagen (1989:567) om
ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. Författningsbe-
stämmelserna skall i fortsättningen endast ha betydelse som lånevillkor.
Avgift som föreskrivs i förordningen (1981:340) om avgift för administration av
statliga bostadslån m.m. får tas ut även om avgiften inte angetts särskilt i
avtalet. Avgiften får höjas endast om en ändring är påkallad av en ökad kostnad
för lånehanteringen.
3 § Vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall låneförvaltaren ta till vara lån-
tagarens intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god kredit-
givningssed.
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1996.
2. I fråga om ärenden som anhängiggjorts före den 1 november 1996 skall denna
lag inte tillämpas.
Bilaga
1. Kungörelsen (1948:546) om egnahemslån och förbättringslån och motsvarande
äldre bestämmelser
2. Kungörelsen (1948:566) angående statslån till kollektiva tvätterier
3. Kungörelsen (1948:587) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus och
motsvarande äldre bestämmelser
4. Kungörelsen (1956:334) angående statslån till kollektiva tvätterier m.m.
5. Kungörelsen (1957:359) om egnahemslån m.m.
6. Kungörelsen (1957:360) om tertiärlån m.m.
7. Kungörelsen (1957:367) om statslån för anordnande av allmänna samlings-
lokaler m.m.
8. Kungörelsen (1959:371) om lån från lånefonden för inventarier i student-
bostäder
9. Bostadslånekungörelsen (1962:537)
10. Kungörelsen (1962:538) om förbättringslån
11. Tomträttslånekungörelsen (1965:905)
12. Bostadslånekungörelsen (1967:552)
13. Räntelånekungörelsen (1967:553)
14. Kungörelsen (1968:227) om markförvärvslån till kommun
15. Kungörelsen (1972:760) om lån avseende kostnader för outhyrda lägenheter
16. Kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler
17. Kungörelsen (1974:252) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i
bostadshus
18. Kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull be-
byggelse
19. Bostadsfinansieringsförordningen (1974:946)
20. Förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastigheter i vissa
fall
21. Förordningen (1976:260) om hyresförlustlån
22. Förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i
bostadshus m.m.
23. Förordning (1978:992) om lån för underhåll av vissa bostadshus
24. Förordning (1979:816) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i
kommunala och landstingskommunala byggnader m.m.
25. Förbättringslåneförordningen (1980:261)
26. Förordningen (1981:473) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus
27. Förordningen (1981:590) om lån till energibesparande åtgärder i kommunala
och landstingskommunala byggnader m.m.
28. Förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten av bostads-
fastigheter för permanent bruk
29. Förordningen (1982:541) om lån till grundavgiften vid ombildning av hyres-
rätt till bostadsrätt
30. Förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus
31. Förordningen (1982:1272) om statligt lånestöd m.m. till särskilda åtgärder i
bostadsområden med outhyrda lägenheter
32. Förordningen (1982:1286) om statlig hyresförlustgaranti
33. Förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som har
förköpts enligt förköpslagen (1967:868)
34. Förordningen (1985:352) om lån m.m. för gatukostnadsersättning i vissa fall
35. Förordningen (1985:463) om lån m.m. till särskilda åtgärder i bostadsområden
med outhyrda lägenheter
36. Nybyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:692)
37. Ombyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:693)
38. Förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egna hem
39. Förordningen (1989:573) om ändrade villkor för vissa lån som beviljats för
anordnande av studentbostäder
40. Förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m.
2. Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:366) om rätt för Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av
statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostads-
finansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt
reglerade lån för bostadsändamål m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av
oktober 1996.
______________
Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om beslut som fattas i ärenden
som anhängiggjorts före den 1 november 1996.
3. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Nuvarande lydelse
Bilaga3
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan
i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten
anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk
författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har
uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - -
--------------------------------------------------------------------
Riksprovplatserna Aktiebolaget kontroll som riksprovplats (SFS
Svensk Anläggningsprovning, 1992:1119)
Aktiebolaget Svensk
Bilprovning och Apoteksbolaget
Statens Bostadsfinansierings- förvaltning av statligt
aktiebolag, SBAB och SBAB, reglerade räntebärande lån för
Statens Bostadslåneaktiebolag bostadsändamål som beviljats
samt det av staten ägda bolag under medverkan av Bostads-
som övertar ansvaret för de styrelsen eller länsbostadsnämnd
statligt finansierade samt frågor om lån enligt
bostadslånen förordningen (1989:858) om
ersättningslån för bostadsändamål
(SFS 1993:336 och 1994:1540)
all verksamhet
Stiftelsen Svenska institutet
Föreslagen lydelse
Bilaga
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan
i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten
anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk
författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har
uppdragits åt organet.
--------------------------------------------------------------------
Organ Verksamhet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - -
Riksprovplatserna Aktiebolaget kontroll som riksprovplats (SFS
Svensk Anläggningsprovning, 1992:1119)
Aktiebolaget Svensk
Bilprovning och Apoteksbolaget
Stiftelsen Svenska institutet all verksamhet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - - -
__________
Denna lag träder i kraft den 1 november 1996.
**FOOTNOTES**
3 Senaste lydelse 1995:904.
Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över departementspromemorian Ändrad grund för
förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån (Ds 1996:17) avgetts av
Svea hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Finansinspektionen, Konsumentverket,
Riksarkivet, Boverket, Statens bostadskreditnämnd, HSB:s Riksförbund,
Riksbyggen, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, Villaägarnas
Riksförbund, Svenska Bankföreningen, SBAB-koncernen, Venantius Aktiebolag,
Justitiekanslern och Sveriges Fastighetsägareförbund.
Föreningen Vi i småhus och Sveriges Advokatsamfund har beretts tillfälle att
avge yttrande men har avstått från att yttra sig.
Lagrådsremissens lagförslag
1. Förslag till lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade
bostadslån m.m.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag gäller utbetalda, statligt reglerade räntebärande lån eller
lånedelar, som har beviljats under medverkan av Boverket, Bostadsstyrelsen eller
en länsbostadsnämnd enligt de författningar som anges i bilagan till denna lag,
och lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål.
2 § Som lånevillkor för lån eller lånedelar enligt 1 § skall - utöver
låneförbindelsen - de villkor gälla som framgår dels av den författning som är
tillämplig för lånet, dels av lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för
vissa statliga bostadslån m.m. Författningsbestämmelserna skall i fortsättningen
endast ha betydelse som lånevillkor.
Avgift som föreskrivs i förordningen (1981:340) om avgift för administration av
statliga bostadslån m.m. får tas ut även om avgiften inte angetts särskilt i
avtalet. Avgiften får höjas endast om en ändring är påkallad av en ökad kostnad
för lånehanteringen.
3 § Vid tillämpningen av avtalsvillkoren skall låneförvaltaren ta till vara lån-
tagarens intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god kredit-
givningssed.
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Lagen tillämpas inte vid handläggningen av sådana frågor rörande de i 1 §
angivna lånen som har kommit in till SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag eller
Venantius Aktiebolag före den 1 januari 1997.
Bilaga
1. Kungörelsen (1948:546) om egnahemslån och förbättringslån och motsvarande
äldre bestämmelser
2. Kungörelsen (1948:566) angående statslån till kollektiva tvätterier
3. Kungörelsen (1948:587) om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus och
motsvarande äldre bestämmelser
4. Kungörelsen (1956:334) angående statslån till kollektiva tvätterier m.m.
5. Kungörelsen (1957:359) om egnahemslån m.m.
6. Kungörelsen (1957:360) om tertiärlån m.m.
7. Kungörelsen (1957:367) om statslån för anordnande av allmänna samlings-
lokaler m.m.
8. Kungörelsen (1959:371) om lån från lånefonden för inventarier i student-
bostäder
9. Bostadslånekungörelsen (1962:537)
10. Kungörelsen (1962:538) om förbättringslån
11. Tomträttslånekungörelsen (1965:905)
12. Bostadslånekungörelsen (1967:552)
13. Räntelånekungörelsen (1967:553)
14. Kungörelsen (1968:227) om markförvärvslån till kommun
15. Kungörelsen (1972:760) om lån avseende kostnader för outhyrda lägenheter
16. Kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler
17. Kungörelsen (1974:252) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i
bostadshus
18. Kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull be-
byggelse
19. Bostadsfinansieringsförordningen (1974:946)
20. Förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastigheter i vissa
fall
21. Förordningen (1976:260) om hyresförlustlån
22. Förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i
bostadshus m.m.
23. Förordningen (1978:992) om lån för underhåll av vissa bostadshus
24. Förordningen (1979:816) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i
kommunala och landstingskommunala byggnader m.m.
25. Förbättringslåneförordningen (1980:261)
26. Förordningen (1981:473) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus
27. Förordningen (1981:590) om lån till energibesparande åtgärder i kommunala
och landstingskommunala byggnader m.m.
28. Förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten av bostads-
fastigheter för permanent bruk
29. Förordningen (1982:541) om lån till grundavgiften vid ombildning av hyres-
rätt till bostadsrätt
30. Förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus
31. Förordningen (1982:1272) om statligt lånestöd m.m. till särskilda åtgärder i
bostadsområden med outhyrda lägenheter
32. Förordningen (1982:1286) om statlig hyresförlustgaranti
33. Förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som har
förköpts enligt förköpslagen (1967:868)
34. Förordningen (1985:352) om lån m.m. för gatukostnadsersättning i vissa fall
35. Förordningen (1985:463) om lån m.m. till särskilda åtgärder i bostadsområden
med outhyrda lägenheter
36. Nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder
37. Ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder
38. Förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egna hem
39. Förordningen (1989:573) om ändrade villkor för vissa lån som beviljats för
anordnande av studentbostäder
40. Förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m.
2. Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av
statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostads-
finansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt
reglerade lån för bostadsändamål m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av år
1996.
_____________
Den upphävda lagen gäller fortfarande vid beslut i sådana frågor rörande
tidigare lämnade lån som har kommit in till SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag
eller Venantius Aktiebolag före den 1 januari 1997 och i ärenden där bostadslån
har beviljats före utgången av år 1991 men inte utbetalats före den 1 januari
1997.
3. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Nuvarande lydelse
Bilaga4
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i
den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten
anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk
författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har
uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
--------------------------------------------------------------------
Riksprovplatserna Aktiebolaget kontroll som riksprovplats (SFS
Svensk Anläggningsprovning, 1992:1119)
Aktiebolaget Svensk
Bilprovning och Apoteksbolaget
Statens Bostadsfinansierings- förvaltning av statligt
aktiebolag, SBAB och SBAB, reglerade räntebärande lån för
Statens Bostadslåneaktiebolag bostadsändamål som beviljats
samt det av staten ägda bolag under medverkan av Bostads-
som övertar ansvaret för de styrelsen eller länsbostadsnämnd
statligt finansierade samt frågor om lån enligt
bostadslånen förordningen (1989:858) om
ersättningslån för bostadsändamål
(SFS 1993:336 och 1994:1540)
all verksamhet
Stiftelsen Svenska institutet
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Föreslagen lydelse
Bilaga
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan
i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten
anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk
författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har
uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
--------------------------------------------------------------------
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
_ _
Riksprovplatserna Aktiebolaget kontroll som riksprovplats (SFS
Svensk Anläggningsprovning, 1992:1119)
Aktiebolaget Svensk
Bilprovning och Apoteksbolaget
Statens Bostadsfinansierings- förvaltning av i bilagan till
aktiebolag, SBAB och SBAB, lagen (XXX:XXX) om ändrade
Statens Bostadslåneaktiebolag förutsättningar för vissa statligt
samt det av staten ägda bolag reglerade bostadslån m.m.
som övertar ansvaret för de angivna lån samt lån enligt
statligt finansierade förordningen (1989:858) om
bostadslånen ersättningslån för bostadsändamål, i
den mån handlingarna inkommit
eller upprättats före den 1
januari 1997 och för tiden
därefter handlingar i låneärenden
enligt förordningen (1983:1021)
om tilläggslån för ombyggnad av
bostadshus m.m. som överlämnas av
Boverket samt i ärenden om icke-
utbetalda bostadslån till ny-
eller ombyggnad enligt nybygg-
nadslåneförordningen (1986:692)
för bostäder eller ombyggnads-
låneförordningen (1986:693) för
bostäder
all verksamhet
Stiftelsen Svenska institutet
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _
________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
**FOOTNOTES**
4 Senaste lydelse 1995:904.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-05
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt en lagrådsremiss den 13 juni 1996 (Näringsdepartementet) har regeringen
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade
bostadslån m.m.,
2, lag om upphävande av lagen (1993:336) om rätt för StatensBostads-
finansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning avstatligt
reglerade lån för bostadsändamål, m.m.,
3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Marinette
Andersson.
Förslaget till lag om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade
bostadslån m.m.
2 §
Enligt paragrafens första stycke skall de författningsbestämmelser som är
tillämpliga på ett lån som avses i lagen i fortsättningen endast ha betydelse
som lånevillkor.
I lagrådsremissen (avsnitt 4.5) sägs att beslut av de ifrågavarande bolagen,
utom i ärenden om utestående lånelöften, inte längre skall kunna överklagas till
Boverket.
Utlandet är emellertid enligt Lagrådets mening inte förenligt med lagtexten. Som
den är utformad ger den vid handen att samtliga författningsbestämmelser skall
ha betydelse som lånevillkor. Överklagandemöjligheterna skall således finnas
kvar, låt vara att de i fortsättningen får karaktären av lånevillkor.
Om bolagens beslut inte längre skall kunna överklagas annat än i fråga om
utestående lånelöften, bör detta komma till uttryck i lagtexten. Lagrådet
föreslår att till paragrafens första stycke i så fall fogas en ny andra mening
av följande lydelse: "Vad som föreskrivs i dessa författningar om överklagande
skall dock inte tillämpas."
3 §
Enligt den föreslagna paragrafen skall låneförvaltaren ta till vara låntagarens
intressen med tillbörlig omsorg och även i övrigt iaktta god kreditgivningssed.
Uttryckssättet är i enlighet med vad som påpekas i den allmänna motiveringen
hämtat från 5 § konsumentkreditlagen (1992:830). I den allmänna motiveringen
diskuteras i anslutning härtill frågan om konsumentkreditlagen bör göras helt
tillämplig på de aktuella låneavtalen, varvid uttalas att effekterna av en sådan
ordning skulle vara mycket svår att överblicka. Förenligheten mellan avtalen med
därtill hörande författning och konsumentkreditlagen skulle enligt remissen i
många fall bli en tolkningsfråga för rättstillämpningen, vilket skulle medföra
osäkerhet om vad som gäller beträffande låneavtalen. Att direkt applicera
konsumentkreditlagen på avtalen bedöms därför inte lämpligt.
Dessa uttalanden utgår uppenbarligen från uppfattningen att konsument-
kreditlagen, i avsaknad av någon särskild föreskrift härom, inte blir tillämplig
på de låneavtal som här är i fråga. Denna utgångspunkt kan enligt Lagrådets
mening förtjäna att upptas till diskussion. Det bör därvid anmärkas att frågan
med hänsyn till övergångsbestämmelserna till konsumentkreditlagen kan få
praktisk betydelse endast i de fall låneavtalen har ingåtts efter den 1 januari
1993, då nämnda lag trädde i kraft.
Enligt 1 § tredje stycket konsumentkreditlagen gäller lagen inte författ-
ningsreglerade lån som lämnats av statsmedel. Att sådana krediter uttryckligen
undantagits har motiverats med att det utan detta undantag skulle kunna uppstå
tvekan om konsumentkreditlagens tillämplighet, att det skulle uppkomma vissa
komplikationer om även nämnda lag blev tillämplig på lånen samt att
konsumentskyddsbehovet fick anses tillräckligt tillgodosett genom lånens ändamål
och innehållet i de särskilda författningarna (prop. 1991/92:83 s. 97).
Eftersom de nu aktuella lånen lämnades av statsmedel och vid tidpunkten för
låneavtalens ingående var författningsreglerade, var konsumentkreditlagen i
enlighet med det anförda inte tillämplig på låneavtalen när de ingicks. Den
föreslagna lagstiftningen avses emellertid innebära att den offentligrättsliga
grunden för låneavtalen upphävs och att författningarna i fortsättningen endast
skall anses utgöra en del av avtalsinnehållet. Lånen kan därmed, när
lagstiftningen träder i kraft, inte längre anses vara författningsreglerade och
täcks således inte heller av det berörda undantaget. Denna omständighet kan
naturligtvis inte innebära att sådana föreskrifter i konsumentkreditlagen som
tar sikte på kreditavtals ingående blir retroaktivt tillämpliga, men det kan
finnas utrymme för viss tvekan beträffande sådana tvingade bestämmelser som
skall tillämpas under hela kredittiden, t.ex. när det gäller de begränsningar i
möjligheten att ändra räntesatsen som anges i 11 § andra och tredje styckena.
Meddelas ingen föreskrift i ämnet får frågan överlämnas till rättstillämpningen,
varvid skäl kan anföras både för och emot konsumentkreditlagens tillämplighet.
Lagrådet ansluter sig emellertid i sak till vad som i remissen har anförts om
att konsumentkreditlagen inte lämpligen bör ha tillämpning om att
konsumentkreditlagen inte lämpligen bör ha tillämpning på de aktuella avtalen.
För att full säkerhet i frågan skall nås synes det lämpligt att en uttrycklig
föreskrift om detta meddelas. Med hänsyn till att det här rör sig om en speciell
typ av kreditavtal som ingåtts under en tidsmässigt avgränsad period synes det
inte nödvändigt att en sådan föreskrift tas in i konsumentkreditlagen, utan den
skulle kunna bilda ett andra stycke i förevarande paragraf, förslagsvis med
följande lydelse: "Konsumentkreditlagen (1992:830) gäller inte i fråga om sådana
lån eller lånedelar som avses i 1 §".
Övriga lagförslag
Förslagen lämnas utan erinran.
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 september 1996.
Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Wallström, Tham,
Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Messing
Föredragande: statsrådet Andersson
_________________
Regeringen beslutar proposition 1996/97:37 Ändrad grund för förvaltningen av
vissa statligt reglerade bostadslån.