Post 6353 av 7186 träffar
Propositionsnummer ·
1996/97:51 ·
Hämta Doc ·
Vissa frågor om den kommunala ekonomin
Ansvarig myndighet: Inrikesdepartementet
Dokument: Skr. 51
Regeringens skrivelse
1996/97:51
Vissa frågor om den kommunala ekonomin
Skr.
1996/97:51
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 24 oktober 1996
Göran Persson
Jörgen Andersson
(Inrikesdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för vissa åtgärder som regeringen
vidtar för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för kommuner och
landsting inför år 1997.
För att ge kommuner och landsting preliminära skatteinkomster som
överensstämmer med regeringens bedömning i budgetpropositionen av den
samhällsekonomiska utvecklingen görs en justering av den uppräkning som skall
göras av skatteunderlaget. Härigenom tillförs kommuner och landsting ytterligare
2,6 miljarder kronor i preliminära skatteinkomster för år 1997.
Härutöver avser regeringen att engångsvis göra vissa insatser för de kommuner
som har en särskilt stor andel flyktingar. Utrymmet för detta ändamål beräknas
till totalt 400 miljoner kronor.
Genom de redovisade åtgärderna kommer de ekonomiska förutsättningarna för
kommuner och landsting inför år 1997 att påtagligt förbättras och en
uppbromsning av sysselsättningsminskningen kan ske.
Innehållsförteckning
1 Inledning.................................................. 3
2 Bakgrund................................................... 3
3 De kommunala budgetarna för år 1997........................ 4
4 Åtgärder för att förbättra förutsättningarna inför år 1997. 5
1 Inledning
Regeringen har som ett av flera viktiga mål för de närmaste åren att få de
offentliga finanserna i balans. Ett annat mycket centralt mål är att halvera den
öppna arbetslösheten till år 2000. Ytterligare ett mål är att värna och utveckla
den centrala kärnan i välfärden, nämligen vård, omsorg och utbildning.
För att kommuner och landsting skall klara att upprätthålla en god vård,
omsorg och utbildning måste de ges stabila planeringsförutsättningar. Regeringen
redovisar i denna skrivelse vissa åtgärder som bidrar till att skapa bättre
ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting inför år 1997.
Uppsägningar av fast anställd personal kan undvikas genom att en ytterligare
minskning av den kommunala sysselsättningen bromsas. Kvaliteten i verksamheten
kan därmed bibehållas.
2 Bakgrund
Vid saneringen av statsfinanserna har åtgärderna främst riktats mot den statliga
verksamheten och transfereringssystemen. De allmänna statsbidragen till
kommunsektorn har undantagits i saneringen. Kommuner och landsting har ändå fått
bära sin del av bördan av den ekonomiska kris som Sverige har genomgått, men de
har klarat detta bl.a. genom anpassning av sin verksamhet och genom ökning av
produktiviteten m.m.
Den ekonomiska anpassningen har lett till en minskad sysselsättning inom den
kommunala sektorn. I vissa kommuner och landsting har också väsentliga delar av
verksamheten kommit att få vidkännas neddragningar. I kommunerna har detta bl.a.
varit en följd av att ökade transfereringar, främst socialbidrag, har kommit att
tränga ut den egentliga verksamheten.
Ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem har införts år 1996 i syfte att
långsiktigt skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner respektive
landsting. Systemet innebär en omfördelning av inkomster och införs successivt
under en period om åtta år.
I syfte att även för de närmaste åren skapa stabila ekonomiska förutsättningar
för kommuner och landsting träffade regeringen i mars i år en överenskommelse
med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet om den kommunala ekonomin
för åren 1997 och 1998. Överenskommelsen innebär bl.a. att förbunden har utfäst
sig att verka för att skatterna inte höjs i kommuner och landsting. Vidare har
förbunden åtagit sig att verka för att kommuner och landsting i möjligaste mån
undviker att säga upp fast anställd personal så att denna inte hamnar i öppen
arbetslöshet. Regeringen har å sin sida bl.a. åtagit sig att hålla statsbidragen
på en nominellt oförändrad nivå, att ekonomiskt reglera nya statliga beslut som
påverkar den kommunala ekonomin och att i övrigt låta skatteinkomsterna följa
den samhällsekonomiska utvecklingen.
Överenskommelsen låg till grund för de riktlinjer om ekonomiska ramar för den
kommunala sektorn år 1997 som redovisades i regeringens ekonomiska
vårproposition (prop. 1995/96:150). Riksdagen har därefter, i syfte att motverka
fortsatta skattehöjningar och förbättra kontrollen över de offentliga
utgifterna, beslutat om vissa sanktioner mot de kommuner och landsting som höjer
skatten de aktuella åren (prop. 1995/96:213, bet. 1996/97:FiU6, rskr.
1996/97:16).
I budgetpropositionen har regeringen föreslagit vilka statsbidrag som bör utgå
till kommuner och landsting under år 1997. Bedömningarna grundar sig på en
samhällsekonomisk utveckling som är något ljusare än den som presenterades i
den ekonomiska vårpropositionen, medan de kommunala utgifterna dock på kort sikt
väntas öka mer än vad som förutsattes i våras. Totalt sett innebär detta en
något sämre bild av det kommunalekonomiska läget inför år 1997.
3 De kommunala budgetarna för år 1997
För närvarande pågår arbetet i kommuner och landsting med budgetarna för år
1997. Många kommuner och landsting har god kontroll på sin ekonomi och har även
goda förutsättningar att leva upp till den med förbunden träffade
överenskommelsen och det krav på balans i den kommunala ekonomin som regeringen
har aviserat i budgetpropositionen. Regeringen har dock erfarit att det finns
kommuner och landsting som står inför en besvärlig situation inför år 1997. För
kommunerna beror detta bl.a. på att socialbidragskostnaderna ökar kraftigt.
Framför allt har de kommuner som tagit emot en stor andel flyktingar höga
socialbidragskostnader till följd av arbetsmarknadssituationen.
Mot denna bakgrund kan det ekonomiska läget i många kommuner och landsting
inge viss oro och enligt regeringens bedömning finns det en stor risk för att
den försämrade ekonomin kan leda till både kvalitetsförsämringar i verksamheten
och till att uppsägningar av personal trots allt kommer att bli nödvändiga.
Därmed skulle såväl sysselsättningsmålet som målet att värna kärnverksamheterna
kunna komma att äventyras.
De budgetförutsättningar som kommuner och landsting nu arbetar efter är
emellertid enligt regeringens bedömning något sämre än vad de egentligen
behöver vara. Detta beror på att de beräknade preliminära skatteinkomsterna för
år 1997 är lägre än vad regeringen, kommuner och landsting tidigare har räknat
med. Beräkningen av de preliminära skatteinkomsterna grundar sig på
uppräkningsfaktorer som fastställs av Riksrevisionsverket (RRV) utifrån senast
kända skatteunderlag, av riksdagen beslutade ändringar som påverkar
skatteunderlaget samt antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen. De
uppräkningsfaktorer som RRV har fastställt i september 1996, och som ligger till
grund för beräkningen och utbetalningen av de preliminära skatteinkomsterna för
år 1997, baseras på Konjunkturinstitutets augustiprognos, vilken innebär en
samhällsekonomisk utveckling som är något mer pessismistisk än den bedömning som
regeringen har presenterat i budgetpropositionen. Skillnaden mellan de olika
bedömningarna motsvarar nästan 1 % i ökat skatteunderlag vilket innebär omkring
2,6 miljarder kronor i ökade skatteinkomster för kommuner och landsting år 1997.
4 Åtgärder för att förbättra förutsättningarna inför år 1997
Mot bakgrund av den ovan beskrivna situationen inför år 1997 vidtar regeringen
vissa åtgärder för att följa upp den tidigare överenskommelsen med Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet och för att förbättra förutsättningarna
inför det kommande året. Regeringen redovisar detta i det följande.
Regeringen har beslutat att i förordning upphäva de uppräkningsfaktorer som
RRV fastställt och bestämma nya sådana som ger kommuner och landsting
preliminära skatteinkomster år 1997 som överensstämmer med den bedömning av den
samhällsekonomiska utvecklingen som regeringen gjort i budgetpropositionen.
Utvecklingen i den svenska ekonomin under senare tid styrker regeringens
uppfattning att tillväxten av det kommunala skatteunderlaget bör bli högre än
vad som följer av RRV:s beslut. Slutavräkning av 1997 års skatteinkomster
kommer att ske i sedvanlig ordning, men regeringen anser att kommuner och
landsting redan i nuläget bör få del av en mer positiv bedömning av
utvecklingen.
Regeringens beslut om att upphäva de uppräkningsfaktorer som RRV fastställt
ligger i linje med den tidigare överenskommelsen med förbunden att de kommunala
skatteinkomsterna ska följa den samhällsekonomiska utvecklingen. Innebörden av
regeringens åtgärd är att den kommunala sektorn, genom justering av den
uppräkning som görs av skatteunderlaget, för år 1997 tillförs ytterligare ca 2,6
miljarder kronor i förhållande till vad kommuner och landsting skulle ha fått om
RRV:s uppräkningsfaktorer hade tillämpats. Ett exakt belopp föreligger först när
1996 års taxering är slutförd.
Regeringen kommer därutöver att engångsvis göra vissa insatser för de kommuner
som har en särskilt stor andel flyktingar, bl.a. på grund av en stor
sekundärinflyttning från andra kommuner. Dessa kommuner har fått höga kostnader
främst för socialbidrag till följd av att arbetslösheten drabbat flyktingar
extra hårt . Totalt bedömer regeringen att det är möjligt att göra en
verkningsfull insats för de mest utsatta kommunerna inom en total ram om högst
400 miljoner kronor. Denna insats beräknas kunna finansieras inom ramen för
redan beviljade eller föreslagna medel enligt följande.
Regeringen disponerar för år 1996 ett anslag för särskilda insatser för vissa
kommuner och landsting. Medlen under det anvisade anslaget är avsedda att
användas för att göra rekonstruktiva engångsinsatser för sådana kommuner och
landsting som inom utjämningssystemets ram drabbas av en särskilt svår
situation. Utrymmet för det angivna ändamålet uppgår för innevarande år till 200
miljoner kronor. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit ytterligare 400
miljoner kronor för samma ändamål för år 1997. De nu aktuella insatserna för
vissa kommuner som riskerar att få en särskilt svår ekonomisk situation till
följd av att de har en mycket stor andel flyktingar och hög arbetslöshet bland
dessa ligger, enligt regeringens bedömning, inom ramen för ändamålet med
anslaget för särskilda insatser för vissa kommuner och landsting. Insatserna kan
därför finansieras dels med de 200 miljoner kronor som finns avsatta för år 1996
och dels med högst hälften av de 400 miljoner kronor som föreslagits för år
1997, under förutsättning att riksdagen beviljar dessa medel.
Genom de redovisade åtgärderna kommer de ekonomiska förutsättningarna för
kommuner och landsting inför år 1997 att påtagligt förbättras och en
uppbromsning av sysselsättningsminskningen kan ske.
Mot bakgrund av de redovisade åtgärderna förutsätter regeringen nu att Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet lever upp till sin del av
överenskommelsen.
Regeringen har haft ytterligare en överläggning med de båda kommunförbunden.
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har vid dessa överläggningar
åtagit sig att aktivt verka för att kommuner och landsting i möjligaste mån
undviker att säga upp fast anställd personal, så att de inte hamnar i öppen
arbetslöshet.
Svenska Kommunförbundet delar regeringens bedömning att de insatser som görs
på flyktingsidan kan bidra till att lösa många av de problem som uppkommit i
kommuner med stor andel flyktingar och som därmed riskerar att få höga
merkostnader. En särskild arbetsgrupp skall tillsättas för att analysera
kommunernas kostnader för flyktingar.
Inrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1996.
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén,
Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky,
Messing
Föredragande: statsrådet Andersson
______________
Regeringen beslutar skrivelse 1996/97:51 Vissa frågor om den kommunala ekonomin.