Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1996/97:160 Långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm och Göteborg Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 maj 1997 Göran Persson Ines Uusmann (Kommunikationsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslår regeringen en förändring i Dennisöverenskom- melsens vägdel i riktning mot en långsiktigt hållbar trafiklösning för Stockholmsregionen. Förslaget innefattar en förändrad omfattning och en ändrad finansiering av den överenskommelse om miljö och trafik i Stockholmsregionen som slöts under år 1992 och skall ses mot bakgrund av bl.a. önskemål om en mer miljöinriktad trafiklösning. Österleden och Västerleden med anslutningar mellan väg E 4 söder om Stockholm och väg E 4 norr om Stockholm utgår ur trafiklösningen. Beslut om genom- förande och finansiering av Västerleden med anslutningar fattas mot bakgrund av trafikutvecklingen och värderas i den normala infrastruktur- planeringen. Det planerade vägtullssystemet med vägtullar utanför Ringen genomförs inte. Drift och underhåll av de nya vägarna i Stockholmsregionen skall finansieras med ordinarie anslag för drift och underhåll av vägar. De statliga bidragen till Stockholms läns landsting skall utbetalas i enlighet med den ursprungliga överenskommelsen. Förslaget till trafiklösning för Göteborg avser investeringar till samma omfattning som den ursprungliga överenskommelsen men som ändrats enligt följande – de ursprungliga väginvesteringarna har reducerats med 2 900 miljoner kronor – ökade satsningar på miljö- och säkerhetsåtgärder, trafikantinformatik för 1 300 miljoner kronor – ytterligare satsning på kollektivtrafikåtgärder för 1 600 miljoner kronor. Det planerade vägtullssystemet i Göteborg genomförs inte. I avvaktan på utredningar om regional finansiering skall kostnaderna för de aktuella projekten i Stockholmsregionen och Göteborgsregionen finansieras med anslag anvisade över statsbudgeten fr.o.m. år 1999. Därigenom kan på- gående och planerade projekt komma till byggstart utan ytterligare förse- ning, vilket skapar förutsättningar för sysselsättning, tillväxt och förbätt- rad miljö. Den nationella finansieringen kommer att omprövas när förut- sättningarna för regional finansiering föreligger. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Ärendet och dess beredning 4 3 Bakgrund 4 4 Vägtullsutredningen 7 4.1 Stockholm 7 4.2 Göteborg 8 4.3 Regional finansiering 9 5 Ändrad trafiklösning i Stockholm 10 6 Ändrad trafiklösning i Göteborg 13 Bilaga 1 Remissinstanser 17 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997 19 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. upphäver riksdagens beslut (bet. 1993/94:TU24, rskr. 1993/94:247) att vägtullar skall finansiera utbyggnaden av vissa vägprojekt i Stockholms län m.m. (avsnitt 4.1), 2. godkänner det regeringen föreslår om förändringar i trafiklösning- ens innehåll i Stockholmsregionen (avsnitt 5), 3. godkänner det regeringen föreslår om att drift och underhåll av de nya vägarna i Stockholmsregionen skall finansieras inom ramen för Vägverkets ordinarie anslag för drift och underhåll av vägar (avsnitt 5), 4. godkänner det regeringen föreslår om förändringar i trafiklösning- arna i Göteborgsregionen (avsnitt 6). 2 Ärendet och dess beredning Den 10 mars 1994 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle tillkallas med uppdrag att göra överväganden och lämna förslag kring införande av vägtullar i Stockholms- och Göteborgsregionerna. Rege- ringen beslöt den 16 februari 1995 om tilläggsdirektiv till utredningen. Ett delbetänkande, Vägtullar i Stockholmsregionen (SOU 1994:142), redovisades i november 1994. Ett slutbetänkande (SOU 1995:82) redo- visades i augusti 1995. Betänkandena har remissbehandlats. En förteck- ning över remissinstanserna finns i bilaga 1. Remissyttrandena finns till- gängliga i Kommunikationsdepartementet (dnr K94/3564/3 och K95/3288/3). Betänkandena och remissinstansernas svar utgör grund för denna proposition. Synpunkter på förändringar i trafiklösningarnas inne- håll har inhämtats från företrädare för respektive region och från berörda myndigheter. 3 Bakgrund År 1990 tillkallades tre förhandlare för de tre storstadsregionerna med uppdrag att tillsammans med berörda parter utarbeta överenskommelser om trafiksystemen i respektive region. Syftet med överenskommelserna skulle vara att förbättra miljösituationen, öka tillgängligheten och att skapa bättre förutsättningar för utveckling i de tre storstadsregionerna. Preliminära överenskommelser redovisades av de tre förhandlarna i januari 1991. Regeringen redovisade innehållet i de tre överenskommel- serna för riksdagen under våren 1991 i propositionen Näringspolitik för tillväxt (prop. 1990/91:87). Riksdagen uttalade sig positivt om de tre överenskommelserna (bet. 1990/91:TU24, rskr. 1990/91:286). Riksdagen ansåg att ett fullföljande av uppgörelserna skulle leda till att en angelägen utveckling främjades varför det var angeläget att uppgörelserna kunde genomföras. Riksdagen medgav att sammanlagt 5,5 miljarder kronor fick tas i anspråk för ett fullföljande av överenskommelserna under förutsätt- ning att syftet med uppgörelserna kunde uppnås i sina huvuddrag. Av dessa medel avsåg 3,5 miljarder kronor åtgärder i Stockholmsregionen och 1,3 miljarder kronor i Göteborgsregionen. Överenskommelsen i Stockholm år 1991 var preliminär och förutsatte kompletterande beslut från de regionala parterna. En slutlig överens- kommelse i Stockholm redovisades för regeringen i september 1992. Re- geringen redovisade i propositionen om Vissa frågor inom Kommunika- tionsdepartementets område (prop. 1992/93:132) att den slutliga över- enskommelse som träffats mellan parterna i Stockholmsregionen innebar att principuppgörelsen från januari 1991 kunde uppnås i sina huvuddrag. Mot bakgrund av denna bedömning beslutade regeringen den 14 januari 1993 om utbetalning av medel till utbyggnad av kollektivtrafi- ken i Stockholmsregionen. Medlen beviljades under förutsättning att för projekten erforderliga planer vinner laga kraft samt att tillstånd i övrigt för projekten beviljas enligt gällande rätt. Likaså utbetalades medlen un- der förutsättning att Stockholms läns landsting uppfyller sin del av över- enskommelsen. Utbetalningen av medel till Stockholms läns landsting för investeringar i det regionala kollektivtrafiksystemet sker enligt en särskild upprättad tidsplan. Den 21 januari 1993 beslutade regeringen att Banverket fick belasta anslagsmedel för investeringar i järnvägen Älvsjö–Västerhaninge i enlig- het med vad som överenskommits mellan Banverket och de regionala parterna. Regeringen redovisade innehållet i den slutliga överenskommelsen om trafik och miljö i Stockholmsregionen (Dennis II) för riksdagen i budget- propositionen år 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 7). Av denna redovisning framgick att överenskommelsen omfattade investeringar i kollektivtrafik om 15,8 miljarder kronor, i nya trafikleder om ca 18,2 miljarder kronor samt i övriga väganknutna investeringar om 1,9 miljarder kronor, allt i 1992 års prisnivå. Utbyggnaden av trafiklederna, en komplett ringled runt innerstaden och en yttre tvärled, samt miljöförbättrande åtgärder i Stockholms inner- och ytterstad, framkomlighetsförbättrande åtgärder i Stockholms innerstad och infartsparkeringar skulle enligt överens- kommelsen helt finansieras genom tullar på biltrafiken. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen i maj 1994 (prop. 1993/94:86, bet. 1993/94:TU24, rskr. 1993/94:247) om statliga låne- garantier för förberedelse och byggande av vissa delar av de i överens- kommelsen ingående vägprojekten. Totalt omfattade de statliga låne- garantierna 11 500 miljoner kronor, varav 10 641 miljoner kronor avsåg förberedelser, planering och investeringar i vägar och vägtullssystem; bl.a. byggande av vägprojekten Fors–Jordbro, Haningeleden 2:1, 2:2 och 4, Häggviksleden, Söderhall–Rösa, Norra länkens förlängning och Södra länken. De statliga lånegarantierna har sedermera utökats och omfattar nu även Norra länkens anslutning vid Värtan och Södra länkens anslutning till Värmdöleden. Totalt har staten utställt lånegarantier om 13 616 miljoner kronor varav 12 611 miljoner kronor avser förberedelser, planering och investeringar i vägar och vägtullssystem och 146 miljoner kronor drift och underhåll av vägar (alla belopp i prisnivån januari 1992). Mot bakgrund av bl.a. önskemål om en mer miljöinriktad trafiklösning anmälde regeringen den 7 februari 1997 behov av vissa förändringar i den s.k. Dennisöverenskommelsen. I prop. 1996/97:150 redovisar regeringen förslag till förändringar som innebär att Österleden och Västerleden med anslutningar till väg E 4 norr och söder om Stockholm utgår ur överenskommelsen. Beslut om Väster- ledens genomförande och finansiering fattas mot bakgrund av trafikut- vecklingen och värderas i den normala infrastrukturplaneringen. Förhandlingar kommer att föras mellan staten och Stockholms kom- mun om en mer miljöanpassad helhetslösning för väg- och järnvägstrafi- ken genom centrala Stockholm. Även för Göteborgsregionen var överenskommelsen preliminär och förutsatte kompletterande beslut av parterna. En slutlig överenskommelse för Göteborg redovisades för regeringen i december 1993. Regeringen redovisade i propositionen Överenskommelse om investeringar i tra- fikens infrastruktur i Göteborgsregionen (prop. 1993/94:169) att den slutliga överenskommelse som träffats mellan parterna i Göteborgsregio- nen innebar att principuppgörelsen från år 1991 kunde uppnås i sina huvuddrag. Riksdagen beslöt med anledning härav den 8 juni 1994 bl.a. att godkänna att regeringen betalar ut bidrag till kollektivtrafikinveste- ringar, att bemyndiga regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa garan- tier för vissa förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna inom en ram om högst 260 miljoner kronor, att bemyndiga regeringen att uppdra åt Väg- verket att bilda ett finansieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen samt att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om kompletterande utredning (bet. 1993/94:TU34, rskr. 1993/94:435). Denna utredning skulle enligt utskottet med anledning av den motions- ledes framförda kritiken mot vägtullar i Göteborg avse en undersökning dels av omfattningen av de projekt som överenskommelsen avsåg dels av möjligheten att använda annan lokalt eller regionalt avgränsad finansie- ring. Med anledning av detta beslut beslutade regeringen den 24 november 1994 att uppdra till Vägverket att bilda finansieringsbolag för Göte- borgsöverenskommelsen samt bemyndigande för Riksgäldskontoret att ställa vissa garantier. Vidare beslöt regeringen den 11 maj 1995 om ut- betalning av medel till utbyggnad av kollektivtrafiken i Göteborgsregio- nen. Ett led i genomförandet av de två trafiköverenskommelserna var till- sättandet av en särskild utredare med uppdrag att göra överväganden och lämna förslag kring införande av vägtullar i Stockholms- och Göteborgs- regionerna. 4 Vägtullsutredningen 4.1 Stockholm Regeringens förslag: Det föreslagna vägtullssystemet i Stockholm skall inte införas. Utredningens förslag: Vägtullar bör i ett första steg införas utanför Ringleden i Stockholm. När Ringleden är färdigställd bör ett införande av innerstadszoner prövas. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Riksrevisionsverket och Väg- och transportforskningsinstitutet, har pekat på den direkta motsättningen som finns i målet med vägtullarna; dels att finansiera väginvesteringar, dels att minska trafikens miljöpåverkan. Flera re- missinstanser har därför förordat en annan utformning av avgiftssystemet än tullar. Skälen för regeringens förslag: Införandet av vägtullar i Stockholms- regionen i enlighet med Dennisöverenskommelsen och i enlighet med utredningens förslag syftar såväl till att minska trafiken i Stockholms innerstad som till att erhålla intäkter för att finansiera slutförda, pågående och planerade investeringar i vägsystemet i Stockholmsregionen. Det av utredaren föreslagna tullsystemet innebär att tullar skall tas upp i ett snitt utanför Ringen för färd in i tullbelagt område. Det innebär att vägtull erläggs såväl för färd mot innerstaden som för färd på Ringen. Det av utredaren föreslagna tullsystemet uppfyller de krav som riksdag och regering tidigare ställt på vägtullssystemet såvitt gäller intjänande- förmåga och miljöstyrande effekter. Ett alternativ, tullar innanför Ringen, utvärderades också av utredningen, men förkastades då de inte uppvisade tillräckliga intäkter. Regeringen anser dock att det föreslagna systemet har påtagliga nackdelar som gör att systemet inte bör ges den utformning som utredaren föreslagit. Regeringen anser att ett vägtullssystem skall vara lätt att förstå och acceptera för den enskilde trafikanten. Det tidigare föreslagna systemet har inte en sådan utformning. Placeringen av tullstationerna utanför Ringen medför att det blir lika dyrt att färdas på kringfartslederna runt de centrala delarna av Stockholm som genom Stockholms innerstad, vilket är ologiskt och leder till svårigheter att åstadkomma önskvärd minskning av genomfartstrafiken i Stockholms innerstad. Detta förhållande kan komma att rättas till genom att innerstadszoner införs. Dessa zoner före- slås emellertid inte införas samtidigt med att det planerade vägtullssyste- met tas i drift utan tidigast när de nu föreslagna delarna av den tidigare Ringleden byggts färdig. Tidsutdräkten mellan att införa vägtullar i Stockholmsregionen och att införa innerstadszoner kan således bli lång. Regeringen anser det därför olämpligt att införa ett system som inte till fullo ger önskvärda effekter och som under lång tid kommer att uppfattas som ologiskt och felaktigt utformat. Ett vägtullssystem utformat som utredaren föreslagit medför därtill vissa begränsningar för några kommuner. Exempelvis skulle bilister i Lidingö, Nacka och Värmdö kommuner alltid tvingas erlägga vägtull för att komma ut på det allmänna vägnätet. Detta är inte acceptabelt. Likaså innebär det föreslagna vägtullssystemet en kostnadsmässig barriär för bilister som skall färdas mellan de norra och de södra delarna av Stor- stockholm. Detta riskerar att förstärka den regionala obalans som finns mellan norr och söder i regionen. Det föreslagna vägtullssystemet kan ge oönskade geografiska och för- delningspolitiska effekter. Därmed motverkas en balanserad utveckling i Stockholmsregionen. Regeringen anser därför att åtminstone de nu före- slagna delarna av den tidigare Ringleden skall vara avgiftsfria. Det planerade vägtullssystemet inbegriper i förlängningen även tullar på Västerleden. Västerleden utgör i princip en förbifart på väg E 4 förbi Stockholm. Förbifarter av detta slag syftar vanligtvis dels till att avlasta de centrala delarna av staden från trafik, dels till att ge den nationella genomgående trafiken ett effektivt vägnät utan onödiga hinder. Dessa förbifarter är i andra delar av landet helt avgiftsfria och ingår i de flesta fall i det nationella stamvägnätet. Detta bör även gälla för Stockholm. Regeringen anser därför att någon vägtull inte skall tas upp på en eventu- ellt tillkommande Västerled. Mot bakgrund av vad regeringen anfört om nackdelarna med de av ut- redaren föreslagna tullsystemet anser regeringen att finansieringen av de aktuella vägprojekten i Stockholmsregionen bör ske på annat sätt än ge- nom vägtullar i ett snitt utanför den tidigare planerade Ringleden. Riks- dagen bör därför upphäva sitt beslut från den 14 april 1994 om att väg- tullar skall finansiera utbyggnad av vissa vägprojekt i Stockholms län (bet. 1993/94:TU24, rskr. 1993/94:247). 4.2 Göteborg Regeringens bedömning: Den föreslagna finansieringslösningen för Göteborgsöverenskommelsen genomförs inte. Utredningens förslag: Vägtullar i en inre zon kombineras med en re- gionalt förhöjd fordonsskatt. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Riksskatteverket pekar på de svårigheter som en regionalt differentierad fordonsskatt medför. Andra remissinstanser pekar på konflikten mellan målen för vägtullarna; dels finansiera väginvesteringar, dels minska trafikens mil- jöpåverkan. Under remissarbetet i Göteborgsregionens kommunalför- bund uttalade företrädare för flera politiska partier att de inte längre stod bakom Göteborgsöverenskommelsens finansieringslösning såsom den framförhandlats av Vägtullsutredningen. Skälen för regeringens bedömning: Införandet av vägtullar och andra finansieringslösningar måste bygga på en gemensam överens- kommelse mellan staten och de regionala företrädarna. När de regionala företrädarna inte längre accepterar överenskommelsen och sedan inte heller vägtullsutredarens förändrade förslag, så bör andra lösningar utredas. Liksom i Stockholm kan det föreslagna vägtullssystemet medföra oönskade geografiska och fördelningspolitiska effekter. En balanserad utveckling av Göteborgsregionen kan därvid komma att motverkas. Den regionalt förhöjda fordonsskatten kan även den motverka en balanserad utveckling av regionen. Regeringen anser därför att det föreslagna vägtullssystemet och den förhöjda fordonsskatten inte skall införas. 4.3 Regional finansiering Regeringens bedömning: Ett miljöstyrande avgiftssystem förutsätter, precis som tidigare Dennisöverenskommelsens vägtullar, blocköver- skridande majoriteter i regionen eftersom sådana avgifter skall fungera under lång tid framöver. I vårpropositionen år 1997 anförde regeringen att de vägobjekt som ingår i trafiklösning för Stockholm och Göteborg inte omfattas av aktuella statliga infrastrukturplaner. Därför måste dessa objekt finansieras genom att regionen själv svarar för de intäkter som krävs genom någon form av regional finansiering. Eftersom vägtullar inte längre är aktuella som finansieringskälla av de skäl som nyss nämnts krävs andra lösningar. Regeringen har övervägt olika former av regional finansiering, bl.a. höjd fastighetsskatt på kom- mersiella lokaler och regional arbetsgivaravgift, men funnit att sådana regionala skatter av konjunkturskäl för närvarande är olämpliga att in- föra. Ytterligare utredning av den regionala finansieringen krävs således. I detta ingår bl.a. att utreda de legala och tekniska förutsättningarna för ett miljöstyrande avgiftssystem. Regeringen har därför för avsikt att låta utreda olika koncept och deras tekniska förutsättningar. Regeringen avser också att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda och lämna förslag till en lagstiftning för miljöstyrande vägavgifter i tätort. Syftet med dessa utredningar är att staten skall möjliggöra för de i regionen som så önskar att införa system med miljöstyrande vägavgifter. Ett miljöstyrande avgiftssystem förutsätter, precis som den tidigare Dennisöverenskommelsens vägtullar, blocköverskridande majoriteter i regionen eftersom sådana avgifter skall fungera under lång tid framöver. I avvaktan på dessa utredningar är det regeringens uppfattning att kostnaderna för de aktuella projekten i Stockholmsregionen och Göte- borgsregionen skall finansieras med anslag anvisade över statsbudgeten fr.o.m. år 1999. Därigenom kan pågående och planerade projekt komma till byggstart utan ytterligare försening, vilket skapar förutsättningar för sysselsättning, tillväxt och förbättrad miljö. Den nationella finansieringen kommer att omprövas när förutsättningarna för regional finansiering föreligger. 5 Ändrad trafiklösning i Stockholm Regeringens förslag: Dennisöverenskommelsens vägdel skall föränd- ras i riktning mot en långsiktigt hållbar trafiklösning för Stockholms- regionen. Drift och underhåll av de nya vägarna skall finansieras inom ramen för Vägverkets ordinarie anslag för drift och underhåll av vägar. Regeringens bedömning: Kollektivtrafiken bör byggas ut och finan- sieras i enlighet med vad som framgår av den tidigare överenskom- melsen. Beslut om Västerledens genomförande och finansiering bör fattas mot bakgrund av trafikutveckling och värderas i den normala in- frastrukturplaneringen. Skälen för regeringens förslag och bedömningar: Vägprojekt Dennisöverenskommelsens vägdel bör förändras i riktning mot en lång- siktigt hållbar trafiklösning för Stockholmsregionen. Österledens funktion i ett framtida trafiksystem ifrågasätts av många. Riddarholmskommittén har t.ex. föreslagit att Österleden skall ersättas av en biltunnel mellan Södermalm och Norrmalm. Behovet av Österleden i framtiden är osäkert om hänsyn tas till de möjligheter som den moderna informationstekniken ger och de trafikminskningar som följer av ett avancerat vägavgiftssystem. Genom tillämpning av väginformatik kan det befintliga vägsystemet utnyttjas bättre. Exempel på sådana åtgärder är trafiksignalstyrning, påfartsreglering till trafikleder, reseplaneringssys- tem, parkeringsanvisningssystem och navigationssystem. Den samlade effekten av sådana telematikåtgärder kan bli ett jämnare trafikflöde och medföra att trafikarbetet minskar under rusningstid. Inom projektet DRIVE II har utvärderingar av trafikstyrningssystem i tätort visat på möjliga restidsvinster om 6 %, en minskad reslängd om 9 % och en kapacitetsökning på vissa vägar med 20 %. Genom att införa miljöstyrande vägavgifter i Stockholm i enlighet med vad som anförts i avsnitt 3.2 och tillämpning av väginformatik i vägsystemet i Stockholm bedöms det inte finnas behov av en utökad ka- pacitet över Saltsjö–Mälarsnittet i Stockholm i form av en Österled. Västerleden med anslutningar till väg E 4 norr och söder om Stock- holm bör genom sin funktion av förbifart och nationellt stråk behandlas inom ramen för det nationella stamvägnätet. Beslut om genomförande och finansiering av Västerleden med anslutningar fattas mot bakgrund av trafikutvecklingen och värderas i den normala infrastrukturplaneringen. Frågan om Västerledens lokalisering och utformning får prövas i sam- band med utarbetande av vägarbetsplanen. Ledens lokalisering och ut- formning är särskilt viktig eftersom den hittills planerade sträckningen kan beröra skyddsvärda områden och riksintressen enligt natur- resurslagen. De kvarvarande vägprojekten i den nya trafiklösningen för Stockholm omfattar således Norra och Södra länken samt den Yttre tvärleden på avsnitten norr om Häggvik och söder om Kungens kurva. I budgeten för de kvarvarande vägprojekten ingår kostnadsfördyringar på Norra länken om 1 miljard kronor på grund av anpassningen till Nationalstadsparken samt kostnaden för miljöanpassning av Norrortsleden om ca 715 miljoner kronor. Utöver nämnda vägobjekt omfattar trafiklösningen även övriga väganknutna investeringar (förbättringar av gatumiljön i Stockholms inner- och ytterstad, framkomlighetsförbättrande åtgärder i Stockholms innerstad, infartsparkeringar) om 1,9 miljarder kronor som Stockholms, Nacka, Solna och Sundbybergs kommuner och Landstinget i Stockholms län ansvarar för, dvs. i oförändrad omfattning. Därmed begränsas väg- investeringarna till totalt ca 16 550 kronor i prisnivå januari 1992 vilket motsvarar 19 799 miljoner kronor i prisnivå december 1996. Detta är en reducering jämfört med tidigare då den totala kostnaden för vägdelen uppgick till 24 666 miljoner kronor i prisnivå januari 1992. Denna reducering ger en bättre balans mellan investeringar i kollektivtrafik och i vägtransportsystemet. Den här redovisade trafiklösningen innebär inte att regeringen tagit ställning till de olika projektens lokalisering eller utformning. Projekten skall före genomförandet prövas på sedvanligt sätt med tillämpning av gällande lagstiftning. En ny trafiklösning för Stockholmsregionen omfattar följande projekt. Vägprojekt Prisnivå 9201 Prisnivå 9612 Projekt med garantier Norra Länken Södra Länken Häggviksleden Fors–Jordbro Haningeleden 2 Haningeleden 4 Söderhall–Rösa Projekt utan garan- tier Haningeleden 1 Botkyrkaleden Edsberg–Väsjön Väsjön–Täby Kyrkby Täby Kyrkby–Rosen- källa Övrigt med garantier Förberedelsearbeten Österleden, Västerleden som avbryts Vägtullssystemet och information som av- bryts Marklösen, lednings- central och förberedel- ser Övrigt utan garantier Norra länkens miljöan- passning på grund av Nationalstadsparken 3 180 5 525 405 450 114 86 550 330 220 745 235 360 286 374 980 850 3 656 6 380 464 500 128 97 590 371 248 862 272 416 322 421 1 080 1 000 DELSUMMA 14 690 17 007 Innerstadsåtgärder m.m. 1 860 2 093 TOTALSUMMA 16 550 19 799 Riksdagen har tidigare beslutat att även drift och underhåll av de nya lederna skall finansieras regionalt. Med tanke på den omfattande finan- sieringsbörda som regionen tar på sig inom ramen för en reviderad tra- fiklösning anser regeringen att drift och underhåll för de nya vägarna skall bekostas genom ordinarie anslag för drift och underhåll av statliga vägar. Mot bakgrund av förslaget till anpassning av trafiklösningens vägdel bedömer regeringen att 1 000 miljoner kronor per år erfordras i extra intäkter från Stockholmsregionen för att inte investeringarna skall innebära ökade statsfinansiella kostnader. Med en årlig intäkt fr.o.m. år 1999 om 1 000 miljoner kronor kommer den maximala skulden för väginvesteringar att uppgå till 17 600 miljoner kronor år 2004. Skulden kommer då att vara återbetald ca 29 år efter det att intäkterna börjat tillfalla staten och ca 25 år efter det att den sista investeringen slutförts. Regional kollektivtrafik Stockholms läns landsting svarar, genom Storstockholms Lokaltrafik AB (SL), för utbyggnaden av det kollektiva trafiksystemet i Stockholms län. Inom ramen för Dennisöverenskommelsen ansvarar SL för upprustning och utbyggnad av tunnelbanan, upprustning av Roslagsbanan, utbyggnad av snabbspårvägen mellan Gullmarsplan och Alvik samt införandet av miljövänliga bussar. Regeringen anser att dessa åtgärder skall fullföljas och att det av riksdagen beviljade särskilda statsbidraget och överförda vägmedel härför även fortsättningsvis skall utgå till Stockholms läns landsting i den takt och omfattning som har beslutats. När det gäller den vidare utbyggnaden av snabbspårvägen norr om Alvik och söder om Gullmarsplan har regeringen för avsikt att inte före- slå att några specialdestinerade statsbidrag skall utgå för dessa ändamål. I vilken mån SL kan erhålla statsbidrag för utbyggnaden av de aktuella snabbspårvägsprojekten bör provas inom ramen för den fortsatta regio- nala trafikplaneringen. Projektet får då konkurrera med andra regionala infrastrukturprojekt om att erhålla statsbidrag. 6 Ändrad trafiklösning i Göteborg Regeringens förslag: De föreslagna förändringarna skall ligga till grund för en förnyad överenskommelse. Skälen för regeringens förslag: Företrädare för flera politiska partier i Göteborgsregionen uttalade under hösten 1995 i samband med remiss- behandlingen av Vägtullsutredningens slutbetänkande (SOU 1995:82) att de inte längre stod bakom Göteborgsöverenskommelsens finansierings- lösning. Regeringen beslöt att Vägverket inte tills vidare skulle betala ut statsbidragen till kollektivtrafikinvesteringar m.m. Med anledning av detta beslutade styrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund att man skulle se över överenskommelsen. Arbetet har resulterat i ett förslag till förändringar av överenskommelsen som i maj 1997 godkänts av kommunalförbundets styrelse och översänts till regeringen. Följande för- ändringar föreslås. Östra länken bantas Östra länken ersätts av en bro vid Lärje och en förbindelseled vid Parti- hallarna mellan Rv 45 och E 20. Det avlastar Tingstadstunneln nästan lika bra som den ursprungliga Östra länken och ger också i övrigt stor regional trafiknytta till betydligt lägre kostnad. Mölndalsöverdäckningen slopas Mölndalsöverdäckningen är till skillnad från övriga objekt inte samhälls- ekonomiskt lönsam. En billigare lösning som förbättrar trafikmiljön måste tas fram. Miljö- och säkerhetsåtgärder i det avlastade kommunala vägnätet När huvudlederna förstärks minskar trafiken på det övriga vägnätet. In- vesteringar på och kring det avlastade kommunala vägnätet erfordras för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på dessa vägar. Götaälvbron renoveras Götaälvbron är i akut behov av reinvestering och underhållsåtgärder. Trafikinformatiken utvecklas Inom ramen för principöverenskommelsen år 1993 avsattes statliga an- slag på 150 miljoner kronor för utveckling av trafikstyrnings- och trafi- kantinformationssystemet KomFram. De 100 miljoner kronor som hittills använts har påtagligt förbättrat kollektivtrafikens effektivitet och fram- komlighet liksom resstandarden. Här föreslås att fortsatt utvecklingsar- bete, även för individuell trafik i hela regionen, säkras genom en satsning på ytterligare 100 miljoner kronor. Ökad satsning på kollektivtrafik 1 600 miljoner kronor används till utökade investeringar i kollektivtrafiken. Huvuddelen används till investeringar i rullande materiel. Kommunalförbundets förslag Göteborgsöverens- kommelsen 1993 prisnivå 9201 Mer kollektivtrafik och miljö, mindre vägar Summa Anslagsfinansierade kollektiv- och miljöåtgärder Göteborg: Upprustning av spårväg Nya kollektivlänkar (Kringen) Trafikinformatik (KomFram) Gasbussar Spårvagnar Kommunalförbundet GR: Regionala terminaler Infartsparkering Busskörfält Miljöskyddsåtgärder Tåg och stationer Göteborgsregionens Lokaltrafik: Tåg och stationer 990 - 250 260 200 800 300 300 = 1 190 = 800 = 550 =300 = 260 SUMMA 1 500 1 600 3 100 Anslagsfinansierade väginvesteringar Vägverket: Lundbytunneln Söder–Västerleden 700 160 - - = 700 = 160 SUMMA 860 860 Särskilt finansierade åtgärder Vägverket: Östra länken Breddning och mot, E 6 Götaleden Överdäckning E 6, Mölndal Mölndal: Miljöåtgärder m.m. vid E 6 Göteborg: Upprustning av Götaälvbron Kommunalförbundet GR: Kompletterande trafikinveste- ringar på övriga kommunala vägnätet, med tonvikt på säkerhet och miljö Trafikinformatik 2 500 700 1 600 1 500 - - -1 400 - - -1 500 200 100 900 100 = 1 100 = 700 = 1 600 - = 200 = 100 = 900 = 100 SUMMA 6 300 -1 600 4 700 Investeringar totalt 8 660 0 8 660 De angivna kostnaderna är preliminära och bygger på ofullständigt ut- redningsmaterial. Regeringen bedömer att de föreslagna förändringarna av de ingående projekten är sådana att överenskommelsen fortfarande stämmer överens med de ursprungliga syftena. De tidigare av riksdagen beslutade bemyn- digandena om lån för de lånefinansierade vägprojekten kan tas i anspråk allt eftersom arbetet med projekten fortskrider. Den utökning av kollek- tivtrafikdelen som nu föreslås medför att en lånefinansiering krävs även för dessa projekt. Regeringen återkommer till riksdagen i denna fråga när detta blir aktuellt. Den här redovisade trafiklösningen innebär inte att regeringen tagit ställning till de olika projektens utformning eller exakta lokalisering. Projekten skall före genomförandet prövas på sedvanligt sätt med tillämpning av gällande lagstiftning. Remissinstanser Förteckning över remissinstanser på vägtullar i Stockholmsre- gionen Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholm, Domstolsverket, Stockholms tingsrätt, Sveriges Domareförbund, Sveriges advokatsamfund, Justitiekanslern, Justitieombudsmannen, Datainspektionen, Riksskatteverket, Riksrevi- sionsverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Svenska vägföre- ningen, Svenska kommunförbundet, Vägverket, Riksåklagaren, Riks- polisstyrelsen, Konsumentverket, Stockholms läns landsting, Göteborgs- Regionen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Botkyrka kommun, Danderyds kommun, Ekerö kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Lidingö kom- mun, Nacka kommun, Norrtälje kommun, Nynäshamns kommun, Salems kommun, Sigtuna kommun, Sollentuna kommun, Solna kommun, Stock- holms kommun, Sundbybergs kommun, Södertälje kommun, Tyresö kommun, Täby kommun, Upplands-Bro kommun, Upplands Väsby kommun, Vallentuna kommun, Vaxholms kommun, Värmdö kommun, Göteborgs kommun, Lerums kommun, Ale kommun, Kungsbacka kom- mun, Härryda kommun, Kungälvs kommun, Mölndals kommun, Partille kommun, Stenungsunds kommun, Tjörns kommun, Öckerö kommun, Göteborgs och Bohus läns landsting, De Handikappades Riksförbund, Svenska Åkeriförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation, Kommu- nikationsforskningsberedningen, Statens väg- och transportforskningsin- stitut, Boverket, Landstingsförbundet, Svenska Taxiförbundet, Sveriges Industriförbund, Landsorganisationen, Svenska Lokaltrafikföreningen, Trafik- och klimatkommittén (K1993:01), Miljöklassutredningen (M 1993:08), Sveriges Köpmannaförbund, Svenska Naturskyddsföre- ningen, Miljöförbundet, Gröna Bilister, Kungl Automobil Klubben, Motormännens Riksförbund, Statens naturvårdsverk, Motormännens Helnykterhetsförbund, OK-Bilisterna. Förteckning över remissinstanser på finansieringslösningar för Göteborgs- och Dennisöverenskommelserna Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholm, Domstolsverket, Stockholms tingsrätt, Sveriges advokatsamfund, Justitiekanslern, Justitieombudsmannen, Datainspektionen, Riksskatteverket, Riksrevisionsverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Svenska vägföreningen, Svenska kommunför- bundet, Vägverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Konsumentverket, Stockholms läns landsting, Göteborgsregionens kommunalförbund, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Botkyrka kommun, Danderyds kommun, Ekerö kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Lidingö kommun, Nacka kommun, Norrtälje kommun, Nynäshamns kommun, Salems kommun, Sigtuna kommun, Sollentuna kommun, Solna kommun, Stock- holms kommun, Sundbybergs kommun, Södertälje kommun, Tyresö kommun, Täby kommun, Upplands-Bro kommun, Upplands Väsby kommun, Vallentuna kommun, Vaxholms kommun, Värmdö kommun, Österåkers kommun, Göteborgs kommun, Lerums kommun, Ale kom- mun, Kungsbacka kommun, Härryda kommun, Kungälvs kommun, Mölndals kommun, Partille kommun, Stenungsunds kommun, Tjörns kommun, Öckerö kommun, Göteborgs och Bohus läns landsting, De Handikappades Riksförbund, Svenska Åkeriförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation, Kommunikationsforskningsberedningen, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Boverket, Landstingsförbundet, Svenska Taxiförbundet, Sveriges Industriförbund, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Lokaltrafikföreningen, Sveriges Köpmannaförbund, Naturskyddsföreningen, Miljöförbundet, Gröna Bilister, Kungl Automo- bil Klubben, Motormännens Riksförbund, Statens naturvårdsverk, Motormännens Helnykterhetsförbund, OK-Bilisterna, Stockholms Natur- skyddsförening, Aktionsgruppen Nej till Västerleden, Djurgården – Lilla Värtans Miljöskyddsförening, Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen, Stockholms Handelskammare, Stockholms Köpmannaförbund, Stock- holms Hantverksförening, Svenska Petroleum Institutet, Bilister i Väst. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Uusmann Regeringen beslutar proposition 1996/97:160 Långsiktigt hållbara tra- fiklösningar i Stockholm och Göteborg Prop. 1996/97:160 2 1 19 1 Prop. 1996/97:160 Bilaga 1 Prop. 1996/97:160