Post 6263 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1996/97:163 ·
Hämta Doc ·
Den kooperativa företagsformen
Ansvarig myndighet: Inrikesdepartementet
Dokument: Prop. 163
Regeringens proposition
1996/97:163
Den kooperativa företagsformen
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 15 maj 1997
Göran Persson
Leif Blomberg
(Inrikesdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I syfte att stärka de kooperativa företagens ställning och ge dem
likvärdiga arbetsvillkor med andra företag föreslås i propositionen vissa
ändringar i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, lagen
(1995:1570) om medlemsbanker och lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt. En viktig nyhet är att en förening som bedriver hela sin
kooperativa verksamhet i ett helägt dotterföretag skall kunna registreras
som en ekonomisk förening. Vidare föreslås att utdelningsbara
vinstmedel skall få föras över till medlemsinsatser (insatsemission), att
medlemmar i en ekonomisk förening eller en medlemsbank skall få
tillskjuta förlagsinsatser utan begränsning och att kravet på enhällighet
för att kunna fatta beslut om fusion i en ekonomisk förening och en
medlemsbank frångås.
I propositionen föreslås också att begränsningen för insatsutdelning
slopas och att insatsutdelning skall kunna lämnas till medlemmar som
har utträtt ur en förening eller medlemsbank.
Vidare föreslås att en medlems rätt att få tillbaka sina insatser i en
medlemsbank eller kreditmarknadsförening görs beroende av att
utbetalning kan ske med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna. Till följd
av att begränsningen för insatsutdelning slopas föreslås att avdragsrätten
för kooperativ utdelning begränsas för konsumentkooperativa föreningar
i skattelagstiftningen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Lagtext 3
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar 3
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker 9
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt 14
3 Ärendet och dess beredning 16
4 Allmänna överväganden 16
5 Organisatoriska frågor 20
5.1 Kooperativ verksamhet genom dotterföretag 20
5.2 Fusion 23
6 Kapitalförsörjning 25
6.1 Bakgrund 25
6.2 Insatsemission 26
6.3 Förlagsinsatser 27
6.4 Insatsutdelning 29
6.5 Insatsutdelning till avgången medlem 30
6.6 Särskilt om medlemsbanker och
kreditmarknadsföreninar 32
7 Öppenhetskravet för ekonomiska föreningar 34
8 Beskattning av kooperativ verksamhet 34
9 Ikraftträdande 40
10 Ekonomiska konsekvenser 40
11 Författningskommentar 41
11.1 Lagen om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar 41
11.2 Lagen om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker 48
11.3 Lagen om ändring i lagen (1946:576) om statlig
inkomstskatt 52
Bilaga 1 Sammanfattning av betänkande 54
Bilaga 2 Betänkandets författningsförslag 59
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 90
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 91
Bilaga 5 Lagrådets yttrande 104
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1997 106
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
2. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
2 Lagtext
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekono-
miska föreningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 6 §, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1 §,
9 kap. 7 §, 10 kap. 2 och 4 §§ samt 12 kap. 4 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 kap. 2 a §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken
medlemmarna deltar
1. som konsumenter eller andra förbrukare,
2. som leverantörer,
3. med egen arbetsinsats,
4. genom att begagna föreningens tjänster, eller
5. på annat liknande sätt.
En ekonomisk förenings
verksamhet får bedrivas i ett av
föreningen helägt dotterföretag.
För en ekonomisk förening är utmärkande att den uppfyller särskilda
villkor i fråga om rätten till medlemskap, rösträtt och överskottsutdel-
ning. Om detta föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.
2 kap.
2 §
Föreningens stadgar skall ange
1. föreningens firma,
2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,
3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,
4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur
insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i förening-
en med insats utöver vad han är skyldig att delta med,
5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering
beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp
eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av
dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall
skall ske,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras
befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt
hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäkti-
ges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,
11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall
förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses,
samt
12. för det fall att
förlagsinsatser som avses i 5 kap.
skall förekomma, vad som skall
gälla därom.
12. för det fall att
förlagsinsatser som avses i 5 kap.
eller insats-emission som avses i
10 kap. 2 a § skall förekomma,
vad som skall gälla för dessa.
Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de
privatanställda.
3 kap.
6 §
Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla upp-
gift om
1. varje medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser
med vilket han deltar i föreningen,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda medlemsinsatser enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, samt
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda eller genom insatsemis-
sion tillgodoförda medlemsinsats-
er enligt den senast fastställda ba-
lansräkningen, samt
3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det rä-
kenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall åter-
betalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller
kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på
annat liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för var
och en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på
begäran få skriftlig uppgift av
föreningen om sitt medlemskap
och om de insatser som han har
betalt in.
Varje medlem har rätt att på
begäran få skriftlig uppgift av
föreningen om sitt medlemskap
och om de insatser som han har
betalt in eller tillgodoförts genom
in-satsemission.
4 kap.
1 §
När en medlem har avgått har han
rätt att sex månader efter avgång-
en få ut sina inbetalda medlemsin-
satser. Beloppet får dock inte
överstiga vad som belöper på ho-
nom i förhållande till övriga
medlemmar av föreningens egna
kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för av-
gången. Vid beräkningen av före-
ningens egna kapital skall bortses
från reservfonden, uppskrivnings-
fonden och förlagsinsatserna.
När en medlem har avgått har han
rätt att sex månader efter avgång-
en få ut sina inbetalda eller genom
insatsemission tillgodoförda med-
lemsinsatser. Beloppet får dock
inte överstiga vad som belöper på
honom i förhållande till övriga
medlemmar av föreningens egna
kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för
avgången. Vid beräkningen av
föreningens egna kapital skall
bortses från reservfonden, upp-
skrivningsfonden och förlagsin-
satserna. Ett insatsbelopp i en
kreditmarknadsförening får beta-
las ut endast när det kan ske med
hänsyn till bestämmelserna om
kapitaltäckning i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappers-
företag.
Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlem-
mar få ut vad som belöper på honom av beslutad vinstutdelning.
Träder föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller
meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i konkurs,
skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grun-
derna för reglerna om skifte av föreningens tillgångar.
En medlems rätt enligt första–tredje styckena kan begränsas i
stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 §
tredje stycket eller 12 kap. 4 § andra stycket.
Lydelse enligt prop. 1996/97:114
Föreslagen lydelse
3 §
En medlem, som deltar i förening-
en med högre insatsbelopp än han
är skyldig att delta med, har rätt
att efter uppsägning få ut
överskjutande belopp utan att
avgå ur föreningen. Beträffande
uppsägningen samt medlemmens
rätt att få ut det uppsagda beloppet
och hans skyldighet att betala till-
baka vad han har fått ut tilllämpas
1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från ut-
gången av det räkenskapsår som
sedan uppsägningen har gjorts
slutar näst efter en månad eller
den längre tid, högst sex månader,
som har bestämts i stadgarna. En
kreditmarknadsförening får betala
ut ett sådant belopp endast om det
kan ske med hänsyn till
bestämmelserna om
kapitaltäckning i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för
kreditinstitut och
värdepappersbolag.
En medlem, som deltar i före-
ningen med högre insatsbelopp än
han är skyldig att delta med, har
rätt att efter uppsägning få ut
överskjutande belopp med un-
dantag av genom insatsemission
tillgodoförda insatser utan att
avgå ur föreningen. Beträffande
uppsägningen samt medlemmens
rätt att få ut det uppsagda beloppet
och hans skyldighet att betala till-
baka vad han har fått ut tillämpas
1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från ut-
gången av det räkenskapsår som
sedan uppsägningen har gjorts
slutar näst efter en månad eller
den längre tid, högst sex månader,
som har bestämts i stadgarna.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §
En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad som
följer av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom särskilda
insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av
andra än medlemmar.
Förlagsinsatser får tillskjutas
med högst ett så stort belopp att
summan av gjorda förlagsinsatser
efter tillskottet uppgår till högst
det belopp som svarar mot sum-
man av andra då inbetalda insatser
än förlagsinsatser.
Förlagsinsatser från andra än
medlemmar får tillskjutas med
högst ett så stort belopp att
summan av sådana insatser efter
tillskottet uppgår till högst
summan av andra då inbetalda
samt genom insatsemission
tillgodoförda insatser än
förlagsinsatser.
9 kap.
7 §
I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post
bland tillgångarna.
En förenings eget kapital skall
delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital
skall tas upp inbetalda insatser,
reservfond och uppskrivnings-
fond. Medlemsinsatser och
förlagsinsatser skall redovisas var
för sig. Under fritt eget kapital
eller ansamlad förlust skall tas
upp fria fonder, var för sig, balan-
serad vinst eller förlust samt
nettovinst eller förlust för räken-
skapsåret. Balanserad förlust och
förlust för räkenskapsåret tas där-
vid upp som avdragsposter.
En förenings eget kapital skall
delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital
skall tas upp inbetalda eller ge-
nom insatsemission tillgodoförda
insatser, reservfond samt upp-
skrivningsfond. Medlemsinsatser
och förlagsinsatser skall redovisas
var för sig. Under fritt eget kapital
eller ansamlad förlust skall tas
upp fria fonder, var för sig,
balanserad vinst eller förlust samt
nettovinst eller förlust för räken-
skapsåret. Balanserad förlust och
förlust för räkenskapsåret tas där-
vid upp som avdragsposter.
Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av full-
gjorda insatser får göras så att i balansräkningen anges hela insatskapita-
let samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden – de
betalda insatserna – utförs som en särskild post under eget kapital.
Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en
fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, skall
beloppet anges särskilt. Detta får ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga
om pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till
förmån för ett dotterföretag eller en moderförening.
10 kap.
2 §
Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräk-
ningen och, ifråga om moderförening, i den fastställda koncernbalans-
räkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som föreningens eller
koncernens fria egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet
eget kapital eller, i fråga om moderförening, det belopp som av det fria
egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom
denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och
2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat
ändamål än utdelning till medlemmarna.
Vinstutdelning, som beräknas
på annat sätt än i förhållande till
den omfattning i vilken
medlemmarna deltagit i
föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk, får
fastställas till högst en ränta för
år på inbetalda medlemsinsatser
som motsvarar det av riksbanken
fastställda diskonto som gällde
vid räkenskapsårets utgång med
tillägg av tre procentenheter.
2 a §
Sådant belopp som enligt 2 § kan
bli föremål för vinstutdelning får
överföras till medlemsinsatserna
genom insatsemission.
4 §
Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den
omfattning i vilken någon har deltagit i föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar.
Även vinstutdelning av det slag
som avses i 2 § andra stycket får
lämnas till innehavare av för-
lagsandelar. Därvid gäller inte
den begränsning i fråga om utdel-
ningens höjd som anges där.
Vinstutdelning som beräknas på
annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken någon deltagit
i föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk får
även lämnas till innehavare av
förlagsandelar och till avgången
medlem i förhållande till
innestående insatser.
12 kap.
4 §
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det har biträtts av samtliga röstbe-
rättigade eller har fattats på två på
varandra följande föreningsstäm-
mor och på den senare stämman
har biträtts av minst två tredjede-
lar av de röstande. I stadgarna får
föreskrivas villkor som går längre.
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det har biträtts av nio tiondelar av
de röstberättigade eller har fattats
på två på varandra följande före-
ningsstämmor och på den senare
stämman har biträtts av minst två
tredjedelar av de röstande. I stad-
garna får föreskrivas villkor som
går längre.
En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till
fusionen, får säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och på
de villkor som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om
medlemsbanker
dels att 2 kap. 4 §, 3 kap. 6 §, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1 §, 8 kap. 2
och 4 §§ samt 10 kap. 3 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap. 2 a §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
4 §
Stadgarna skall ange
1. medlemsbankens firma,
2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,
3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,
4. villkoren för medlemskap i banken,
5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken
utsträckning medlemmarna får delta i banken med insats utöver vad de är
skyldiga att delta med,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för
deras uppdrag,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras
befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt
hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller
fullmäktiges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den
upplöses, samt
11. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. skall
förekomma, vad som skall gälla
för dessa.
11. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. eller
insatsemission som avses i 8 kap.
2 a § skall förekomma, vad som
skall gälla för dessa.
3 kap.
6 §
Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall
innehålla uppgift om
1. varje medlems namn och postadress,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda medlemsinsatser enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, samt
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda eller genom insatsemis-
sion tillgodoförda medlemsinsats-
er enligt den senast fastställda
balansräkningen, samt
3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det
räkenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall
återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller
kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på
annat liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken för
var och en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på
begäran få skriftlig uppgift av
banken om sitt medlemskap och
om sina inbetalda insatser.
Varje medlem har rätt att på
begäran få skriftlig uppgift av
banken om sitt medlemskap och
om de medlemsinsatser som han
har betalt in eller tillgodoförts
genom insatsemission.
4 kap.
1 §
En medlem som har avgått ur en
medlemsbank har rätt att sex
månader efter avgången få ut sina
inbetalda medlemsinsatser. Belop-
pet får dock inte överstiga hans
andel i förhållande till övriga
medlemmar av bankens egna
kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för
avgången. Vid beräkningen av
bankens egna kapital skall man
bortse från reservfonden, fonden
för orealiserade vinster,
uppskrivningsfonden och
förlagsinsatserna.
En medlem som har avgått ur en
medlemsbank har rätt att sex
månader efter avgången få ut sina
inbetalda eller genom insatsemis-
sion tillgodoförda medlemsinsat-
ser. Beloppet får dock inte över-
stiga hans andel i förhållande till
övriga medlemmar av bankens
egna kapital enligt den
balansräkning som hänför sig till
tiden för avgången. Vid
beräkningen av bankens egna
kapital skall man bortse från
reservfonden, fonden för
orealiserade vinster,
uppskrivningsfonden och
förlagsinsatserna. Ett insatsbelopp
får betalas ut endast när det kan
ske med hänsyn till
bestämmelserna om
kapitaltäckning i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för
kreditinstitut och
värdepappersföretag.
Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar
få ut sin andel av beslutad vinstutdelning.
Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången
eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs,
skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt
grunderna för reglerna om skifte av bankens tillgångar.
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i
stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 §
tredje stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket.
3 §
En medlem som deltar i
medlemsbanken med högre
insatsbelopp än han är skyldig att
delta med, har rätt att efter
uppsägning få ut överskjutande
belopp utan att avgå ur banken.
Beträffande uppsägningen samt
medlemmens rätt att få ut det
uppsagda beloppet och hans
skyldighet att betala tillbaka vad
han har fått ut tillämpas 1 och
2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från
utgången av det räkenskapsår som
efter det att uppsägningen har
gjorts slutar tidigast en månad
eller den längre tid, dock högst
sex månader, som har bestämts i
stadgarna. Dessutom gäller att
sådant insatsbelopp får betalas ut
endast om det kan ske med hänsyn
till bestämmelserna om
kapitaltäckning i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för
kreditinstitut och
värdepappersföretag.
En medlem som deltar i
medlemsbanken med högre
insatsbelopp än han är skyldig att
delta med, har rätt att efter
uppsägning få ut överskjutande
belopp med undantag av genom
insatsemission tillgodoförda
insatser utan att avgå ur banken.
Beträffande uppsägningen samt
medlemmens rätt att få ut det
uppsagda beloppet och hans
skyldighet att betala tillbaka vad
han har fått ut tillämpas 1 och
2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från
utgången av det räkenskapsår som
efter det att uppsägningen har
gjorts slutar tidigast en månad
eller den längre tid, dock högst
sex månader, som har bestämts i
stadgarna.
Lydelse enligt prop. 1996/97:114
Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §
En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas,
utöver vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda
insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av
andra än medlemmar.
Förlagsinsatser får tillskjutas
med högst ett så stort belopp att
summan av gjorda förlagsinsatser
efter tillskottet uppgår till högst
det belopp som svarar mot
summan av andra då inbetalda
insatser än förlagsinsatser i
medlemsbanken.
Förlagsinsatser från andra än
medlemmar får tillskjutas med
högst ett så stort belopp att
summan av sådana insatser efter
tillskottet uppgår till högst
summan av andra då inbetalda
samt genom insatsemission
tillgodoförda insatser än
förlagsinsatser.
.
En förlagsinsats skall alltid fullgöras i pengar.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
2 §
Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda
balansräkningen och, i fråga om medlemsbank som är moderföretag, i
den fastställda koncernbalansräkningen för det senaste räkenskapsåret
redovisas som bankens eller koncernens fria egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet
eget kapital eller, i fråga om bank som är moderföretag, det belopp som
av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för
företag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och
2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat
ändamål än utdelning till medlemmarna.
Vinstutdelning som beräknas på
annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken medlemmarna
deltagit i medlemsbankens
verksamhet eller i övrigt tagit
denna i anspråk, får fastställas till
högst en ränta för år på inbetalda
medlemsinsatser som motsvarar
det av riksbanken fastställda
diskonto som gällde vid
räkenskapsårets utgång med
tillägg av tre procentenheter.
2 a §
Sådant belopp som enligt 2 § kan
bli föremål för vinstutdelning får
överföras till medlemsinsatserna
genom insatsemission.
4 §
Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den
omfattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens verksamhet
eller i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än
medlemmar.
Även vinstutdelning av det slag
som avses i 2 § andra stycket får
lämnas till innehavare av
förlagsandelar. Därvid gäller inte
den begränsning i fråga om
utdelningens höjd som anges där.
Vinstutdelning som beräknas på
annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken någon deltagit
i medlemsbankens verksamhet
eller i övrigt tagit den i anspråk
får även lämnas till innehavare av
förlagsandelar och till avgången
medlem i förhållande till
innestående insatser.
10 kap.
3 §
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det på stämman har biträtts av
samtliga röstberättigade eller har
fattats på två på varandra följande
stämmor och på den senare
stämman biträtts av minst två
tredjedelar av de röstande. I
stadgarna får föreskrivas villkor
som går längre.
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det på stämman har biträtts av nio
tiondelar av de röstberättigade
eller har fattats på två på varandra
följande stämmor och på den
senare stämman biträtts av minst
två tredjedelar av de röstande. I
stadgarna får föreskrivas villkor
som går längre.
En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till
fusionen, får säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som
anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha följande lydelse.
2 §1
8 mom. Har en kooperativ
förening av vinsten av sin
kooperativa verksamhet lämnat
rabatt eller pristillägg i
förhållande till gjorda köp eller
försäljningar, medges avdrag för
denna utdelning.
8 mom. Har en kooperativ
förening av vinsten av den
kooperativa verksamheten lämnat
rabatt eller pristillägg i
förhållande till gjorda köp eller
försäljningar, medges avdrag för
denna utdelning. Om en förening
har medlemmar som får skattefri
utdelning enligt 3 § 7 mom. första
stycket och det inte är fråga om
endast enstaka sådana
medlemmar, medges föreningen
avdrag med högst ett belopp
motsvarande statslåneräntan vid
utgången av november året före
beskattningsåret minskad med två
procentenheter multiplicerad med
summan av medlemmarnas
omsättning med föreningen.
En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som
lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser
medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller
någon som enligt 7 § 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser
denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än
förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.
Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för
kooperativa föreningar, har centralorganisationen, även om den inte är
kooperativ enligt åttonde-tionde styckena nedan, rätt till avdrag för
utdelning på förlagsinsatser. Är föreningen ett förvaltningsföretag enligt
7 § 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med
den del av utdelningen som föranlett frikallelse från skattskyldighet
enligt nämnda stycke.
Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen
hänför sig till.
Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för
avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett
enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.
Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.
Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till
sparbankerna.
En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom
kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika
rösträtt.
För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den
enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,
utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en,
som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess
angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och
beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem
bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den
omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att
pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte
besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen
dess egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående
kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta
som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter
genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att
vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan
beviljas medlemskap – i en stor förening, som säljer till utomstående, är
det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som
skulle vara önskvärda som medlemmar – så bör föreningen för att anses
såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom
med medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor
som medlem erhåller.
Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,
även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av
centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk
soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas
såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en
centralorganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland
dess förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas
medlemsantal.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på utdelning
som lämnas efter ikraftträdandet.
3 Ärendet och dess beredning
Den 13 april 1994 biföll riksdagen näringsutskottets hemställan om ett
uttalande till regeringen om att de kooperativa företagen skall behandlas
likvärdigt med andra företag (bet. 1993/94:NU15, rskr. 1993/94:222).
Regeringen beslutade i december 1994 att tillkalla en särskild utredare
med uppgift att utreda om de kooperativa företagsformerna är
missgynnade i jämförelse med andra företagsformer och, om så är fallet,
föreslå de ändringar i lagar och andra författningar som behövs för att
uppnå likvärdighet mellan olika företagsformer. Uppdraget redovisades i
februari 1996 i betänkandet Attityder och lagstiftning i samverkan (SOU
1996:31). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. De
lagförslag som läggs fram i betänkandet finns i bilaga 2. Betänkandet har
remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.
En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i detta
lagstiftningsärende (dnr In96/471).
HSB Riksförbund har i en skrivelse till regeringen den 25 januari 1996
framfört att en viss anpassning av lagen (1987:667) om ekonomiska för-
eningar kan behövas, eftersom det är oklart om all kooperativ verksamhet
kan ske genom ett dotterföretag som ägs gemensamt av kooperativa före-
tag. Förbundet har i sitt remissyttrande begärt att en särskild utredare
skall tillkallas för att se över denna fråga. Mot bakgrund härav har en
särskild analys genomförts av de problem som aktualiserats i skrivelsen.
Analysen har redovisats i en promemoria (dnr In96/2966). Med
anledning av de förslag som presenterades i promemorian har
Inrikesdepartementet hållit ett remissmöte den 14 januari 1997. Vad som
härvid framkommit redovisas i ett protokoll från mötet. Promemorian
och protokollet finns tillgängliga i Inrikesdepartementet.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 24 april 1997 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.
Regeringen har följt Lagrådets förslag. I propositionens lagförslag har
också vissa redaktionella ändringar gjorts.
4 Allmänna överväganden
Bakgrund
Bland de kooperativa företagen har under en följd av år gjorts gällande
att den kooperativa företagsformen är missgynnad i förhållande till
framför allt aktiebolagen. Frågan har därför behandlats i Kooperativa
rådet (I1983:G) vid ett antal tillfällen. De lagstiftningsområden som
därvid särskilt har pekats ut är konkurrenslagstiftningen och
skattelagstiftningen men även kreditmarknadslagstiftningen. Ett
förhållande som även har framhållits är att ekonomiska föreningar och
andra kooperativa företag som samverkar i en federation inte betraktas
som en ekonomisk enhet i konkurrensrättslig mening.
Den samlade kooperationen har även i andra sammanhang framfört att
den allmänt är förbisedd och missgynnad av myndigheter och
näringslivsfrämjande organisationer.
Riksdagen behandlade under våren 1994 de kooperativa företagens
ställning i förhållande till övriga företagsformer vid två tillfällen.
Näringsutskottet uttalade (bet. 1993/94:NU15) att det var helt
oacceptabelt om statsmakterna genom utformning av regelsystem som
missgynnar den kooperativa företagsformen åstadkommer en styrning
bort från denna företagsform. Utskottet föreslog att riksdagen genom ett
uttalande till regeringen skulle klarlägga att de kooperativa företagen
skall behandlas likvärdigt med andra företag. Riksdagen beslutade i
enlighet med utskottets förslag.
Företagskooperativa utredningen tillkallades av regeringen för att
undersöka om de kooperativa företagsformerna är missgynnade i
jämförelse med andra företagsformer (dir. 1994:149).
Utredningen har i betänkandet Attityder och lagstiftning i samverkan
(SOU 1996:31) gett bilden av att kooperationen i huvudsak har samma
arbetsvillkor som andra företagsformer. En del regler är dock inte
anpassade till de särskilda förhållanden som är förknippade med
kooperativt företagande. Utredningen konstaterar vidare att
kooperationen diskrimineras indirekt genom negativa attityder.
Kunskapen om det kooperativa företagandet är på många håll i samhället
låg. Enligt utredningen har de kooperativa företagen själva och deras
intresseorganisationer ett ansvar för att sprida kunskaper om sina idéer
till allmänheten och myndigheter.
Utredningen har även analyserat kooperationens förhållande till
konkurrenslagen. Den har därutöver uppmärksammat vissa problem vad
gäller de kooperativa företagens organisation, kapitalförsörjning och
beskattning.
Den kooperativa verksamheten
Kooperationen utgör en värdefull sektor i svenskt näringsliv. Dess
omsättning i relation till BNP beräknas vara åtta procent. Den
kooperativa omsättningen i relation till den privata konsumtionen
beräknas vara 14 procent.
De verksamhetsgrenar av den svenska kooperationen som är mest
omfattande är konsumentkooperationen inom dagligvaruhandeln,
lantbrukskooperationen och bostadskooperationen. Det finns även
kooperativ verksamhet med annan inriktning, t.ex. organisationer för
sparande och krediter liksom olika producentkooperativa verksamheter
inom bl.a. åkerinäringen. Arbetskooperativ är en typ av företag som
under senare år, liksom under tidigare perioder av hög arbetslöshet, har
rönt ökat intresse.
Under det senaste decenniet har nya kooperativa företag bildats
framför allt inom områden som traditionellt räknas till den offentliga
sektorn. Exempel på detta är kooperativ inom barnomsorg, äldreomsorg,
tandvård, hälso- och sjukvård samt grundskola. Inom den privata sektorn
växer det fram nya branscher, som t.ex. tjänsteföretag, service, turism,
energi och miljö, där den kooperativa företagsformen blir allt mer vanlig.
Det är obestridligt att intresset för nykooperativa lösningar nu växer
inom områden där det tidigare inte har funnits några kooperativa
traditioner. De nya kooperativa företagen bidrar i många fall till
kvalitativ förnyelse inom såväl offentlig som privat sektor. Den
kooperativa företagsformen betraktas av allt fler som en modern
funktionell lösning.
Den nya kooperationen ger i dag goda möjligheter till sysselsättning
och nya arbetstillfällen. I många fall etableras dessa företag med stöd
från lokala kooperativa utvecklingscentrum (LKU) som finns i flertalet
län. Etableringen av LKU har haft en stor betydelse för framväxten av
kooperativa företag. Regeringen har nyligen beslutat om extra stöd till
LKU om sammanlagt tre miljoner kronor, vilket innebär en
resursförstärkning med nära 50 procent under år 1997.
I prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år
2000, m.m. föreslog regeringen bl.a. inrättande av ett särskilt treårigt
program för småföretagarutveckling, förnyelse och tillväxt. Regeringen
aviserade också en bred samverkan i länen för att åstadkomma en
effektiv tillväxtorienterad näringspolitik. I ett uppdrag som regeringen
har lämnat till landshövdingarna om åtgärder för att förbättra
sysselsättningen ingår det kooperativa företagandet som ett viktigt
område.
Regeringen anser att kooperativa företag kan vara en lämplig form för
grupper som är ovana vid företagande. Även grupper som annars kan ha
svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden kan ofta finna
företagsformen lämplig. Ett särskilt projekt drivs med stöd från
Allmänna arvsfonden med inriktning på att uppmuntra ungdomar i
gymnasieskolor att starta kooperativa småföretag inom ramen för sin
utbildning.
I ett delbetänkande från Ungdomspolitiska kommittén Ungdomar och
arbete (SOU 1997:40) som lämnades den 7 mars 1997 föreslås en
satsning på att öka kunskapen om den kooperativa företagsformen.
Inriktningen bör enligt kommitténs förslag vara att dels öka kunskapen
om den kooperativa företagsformen inom de myndigheter och andra
offentliga organ som har till uppgift att stödja nyföretagande, dels utöka
utbudet avseende konkret rådgivning till nykooperativt företagande.
Regeringen instämmer i att insatser bör göras för att förbättra
myndigheters och allmänhetens kännedom om kooperativt företagande.
Regeringen har därför i vårpropositionen föreslagit en extra satsning med
tio miljoner kronor på information om den kooperativa företagsformen.
Statskontoret har utifrån detta fått i uppdrag att utreda stödet till
kooperativ utveckling, samt att föreslå åtgärder för att öka kunskapen om
den kooperativa företagsformen bland de myndigheter och andra organ
som har till uppgift att stödja nyföretagande.
Regeringen har dessutom den 17 april 1997 beslutat att tillsätta en
arbetsgrupp för att utreda vissa frågor på konkurrenslagens område.
Arbetsgruppen skall bl.a. utreda frågan om konkurrenslagens utformning
vad gäller samverkan mellan små företag. I uppdraget pekas särskilt på
behovet av att belysa frågan om konkurrensneutralitet mellan olika
företagsformer.
Den kooperativa särarten
Regeringen utgår vid bedömningen av vad som utgör den kooperativa
företagsformen från de kooperativa principerna som stadfästes av den
Internationella Kooperativa Alliansen (IKA) första gången 1937.
Principerna, som har en normerande funktion och som förnyades av
IKA:s kongress i Manchester 1995 är:
1) frivilligt och öppet medlemskap,
2) demokratisk medlemskontroll,
3) medlemmarnas ekonomiska deltagande,
4) självständighet och oberoende,
5) utbildning, praktik och information,
6) samarbete mellan kooperativa föreningar,
7) samhällshänsyn.
De kooperativa principerna ger uttryck för kooperationens suveränitet,
lokala förankring och ansvar. Kooperationen har nyligen blivit belyst i en
studie som utförts av Kooperativa institutet (KOOPI) på uppdrag av
Demokratiutvecklingskommittén. Studien är publicerad i bilagan till
utredningens slutbetänkande På medborgarnas villkor (SOU 1996:162).
Den belyser även utvecklingen inom den s.k. nykooperationen. Det är en
vedertagen princip att det i första hand är en organisations egna
medlemmar som avgör om, och i vilken utsträckning de kooperativa
principerna skall tillämpas på verksamheten. Statens intresse i denna del
inskränker sig till de delar som har legal betydelse i t.ex. skatte- eller
konkurrenshänseenden.
Det kan i detta sammanhang nämnas att regeringen avser att utveckla
Kooperativa rådet i riktning mot en tydligare uppgift att bidra till
utveckling av kooperativ företagsamhet. En viktig uppgift för rådet bör
vara att bidra till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten
genom att underlätta kooperativt nyföretagande. Härutöver bör även
frågor om forskning om kooperation samt en bevakning av
företagsformens ställning i relation till andra företagsformer kontinuerligt
uppmärksammas.
De kooperativa företagens ställning bör stärkas
I dag behövs nya företag, såväl för utveckling av ny produktion som
förädling av redan existerande verksamheter. Genomgripande
strukturella förändringar har under senare år ändrat villkoren för
företagandet. Den tekniska utvecklingen, särskilt informationsteknikens
genombrott, har lett till en omfattande förnyelse av produkter och
tjänster.
Den höga arbetslösheten är inte endast konjunkturberoende utan även
ett resultat av näringslivets strukturella omvandling. Många fysiskt
krävande arbeten har fallit bort. I stället ökar efterfrågan på specialister
och andra högt kvalificerade personer.
Kooperationen bör ha goda möjligheter att i den strukturomvandling
som pågår finna nya former för sin verksamhet och även bidra till att det
skapas ny sysselsättning. Det finns skäl att tro att kooperativt företagande
kan bli en ny närings- och sysselsättningspolitisk kraft. Det finns också
skäl att tro att den kooperativa företagsformen är särskilt lämpad för att
väcka intresse hos människor för att starta företag.
Den kooperativa företagsformen ger en möjlighet att bedriva
näringsverksamhet på en demokratisk grund. En verksamhet där alla
delägare har lika möjlighet att påverka företagets utveckling bör ha en
betydande utvecklingspotential. Det kooperativa alternativet kan av detta
skäl vara mycket tilltalande för den som anser att traditionellt
företagande är förknippat med alltför stora personliga risker.
Mot bakgrund av detta anser regeringen att det är av vikt att insatser
görs för att förbättra allmänhetens kännedom om kooperativt
företagande. Ett sätt att åstadkomma detta är att i regleringsbrev
tydliggöra för myndigheter att alla företagsformer skall få en en likvärdig
behandlig, vilket är särskilt viktigt för myndigheter vars verksamhet
riktar sig till företag eller till personer som önskar starta företag.
Regeringen vill samtidigt betona att de kooperativa företagen och deras
intresseorganisationer själva har ett stort ansvar för att sprida kunskap
och information om kooperativt företagande.
Regeringen anser att det är viktigt att den kooperativa företagsformen
har samma förutsättningar och möjligheter att verka som andra
företagsformer. Den skillnad som finns mellan kooperativa företag och
andra företagsformer medför att en total likställdhet aldrig kan uppnås. I
så fall skulle den kooperativa särarten inte kunna bibehållas. Det är
emellertid av stor vikt att de kooperativa företagen ges likvärdiga
arbetsvillkor med andra företag. Regeringen lägger därför fram förslag
som avser att stärka de kooperativa företagens ställning. Förslagen avser
organisatoriska frågor och kapitalförsörjning. Med den utformning som
regeringens förslag ges rubbas inte de förutsättningar som annan
lagstiftning bygger på, bl.a. konkurrenslagen
5 Organisatoriska frågor
5.1 Kooperativ verksamhet genom dotterföretag
Regeringens förslag: En ekonomisk förening skall kunna bedriva
hela sin verksamhet i ett av föreningen helägt dotterföretag.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredningen har dessutom föreslagit att en ekonomisk förening
skall få ha till ändamål att främja medlemmarnas kooperativa deltagande
i en eller flera andra ekonomiska föreningar, om föreningens tillgångar
uteslutande eller så gott som uteslutande består av andelar i de andra
ekonomiska föreningarna. Vidare har utredningen föreslagit att det i
kommunalskattelagen (1928:370) skall tas in en bestämmelse om att
uttagsbeskattning inte skall ske under vissa förutsättningar i det fall en
ekonomisk förening som insatskapital i en annan ekonomisk förening
tillskjuter tillgångar.
Remissinstansernas synpunkter: Nästan samtliga remissinstanser
som har yttrat sig har tillstyrkt förslaget. HSB Riksförbund anser att
förslaget missgynnar dess organisatoriska uppbyggnad och föreslår att
kooperativ verksamhet även skall få bedrivas i bolag som ägs av flera
ekonomiska föreningar. HSB begär att en särskild utredare tillkallas utan
fördröjning för ytterligare utredning. Konkurrensverket anser att en
analys av effekterna för konkurrenslagens tillämplighet av förslaget
saknas och att frågorna måste utredas och analyseras närmare innan
eventuella lagändringar sker. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och
Skogsägarnas Riksförbund föreslår att dotterbolag skall få ägas av flera
föreningar tillsammans.
Skälen för regeringens förslag: Ett kooperativt företag är en
företagsform där de som nyttjar organisationen också äger och
finansierar denna samt tillgodogör sig resultatet av organisationens
verksamhet i förhållande till vars och ens deltagande. Ett sådant företag
kan arbeta som en ekonomisk förening, ett aktiebolag eller ett
handelsbolag. Det är associationsformen som ger den juridiska ramen
inom vilken olika företag arbetar. Associationsformen ekonomisk
förening har konstruerats för att vara lämplig för kooperativa företag. Det
förekommer dock att kooperativa företag är organiserade som aktiebolag
och handelsbolag.
Förutom lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen)
reglerar även lagen (1995:1570) om medlemsbanker verksamhet som
bedrivs i en ekonomisk förening. Sistnämnda lag som ersatte
föreningsbankslagen (1987:620) ger en ekonomisk förening möjlighet att
bedriva bankverksamhet. Den nya lagen bygger i stora delar på
föreningsbankslagen som i sin tur var uppbyggd med föreningslagen som
förebild. De skillnader som föreligger mellan föreningslagen och lagen
om medlemsbanker har sin grund i de särskilda skyddsintressen som
måste beaktas beträffande bankverksamhet.
Regeringen har under våren lämnat en proposition till riksdagen (prop.
1996/97:114) i vilken föreslås att tillståndspliktig
finansieringsverksamhet som inte innefattar bankrörelse även skall få
bedrivas av ekonomiska föreningar, s.k. kreditmarknadsföreningar.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.
Enligt föreningslagen skall en ekonomisk förening ha kooperativ
karaktär, dvs. den skall ha till ändamål att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken
medlemmarna deltar som konsumenter eller andra förbrukare, som
leverantörer eller med egen arbetsinsats eller genom att begagna
föreningens tjänster eller på annat liknande sätt (samhandel). En förening
som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen
genom ekonomisk verksamhet som inte är kooperativ kan inte registreras
som juridisk person, om inte annat följer av särskild lag. En ekonomisk
förening kan även bedriva kooperativ verksamhet i dotterföretag och är
under sådana förhållanden moderföretag i en koncern. Bildandet av en
koncern har ofta affärsmässiga och finansiella skäl och medför inte att
företagsgruppen som sådan förlorar sin kooperativa karaktär. Det
avgörande är att medlemmarna äger föreningen, och därmed indirekt dess
dotterföretag, och att ägandet utövas på det sätt som anges i 1 kap. 1 §
föreningslagen.
I samband med lagstiftning om en ny organisation för
landshypoteksföreningarna (prop. 1993/94:216) aktualiserades frågan om
det var möjligt för en ekonomisk förening att med bibehållande av sin
kooperativa karaktär låta verksamheten till huvudsaklig del utövas
genom ett helägt dotterbolag. I förevarande fall konstaterades att oavsett
om en del av verksamheten skulle bedrivas i ett aktiebolag fick
landshypoteksföreningens kooperativa karaktär anses vara av sådan art
att den skulle kunna registreras som ekonomisk förening. I förarbetena
till föreningslagen har denna fråga inte närmare berörts. Det är även i dag
oklart om en moderförening kan bedriva hela sin kooperativa verksamhet
i ett dotterföretag och samtidigt behålla sin rättsliga status som
ekonomisk förening.
Ett grundläggande krav för registrering som ekonomisk förening är att
föreningen bedriver kooperativ verksamhet enligt de principer som anges
i 1 kap. 1 § föreningslagen. Med kooperativ verksamhet avses den
verksamhet som påverkar de samhandelsbetingelser som det kooperativa
företaget kan erbjuda sina medlemmar. Verksamheten kan utgöras av
t.ex. medlemmarnas leveranser av produkter till föreningen och dess
förädling och vidareförsäljning i anslutning härtill samt av föreningens
tillhandahållande av förnödenheter och tjänster för medlemmarnas
produktion (s.k. basverksamhet). Inköp från andra än medlemmarna av
produkter som är nödvändiga för föreningens verksamhet eller som ingår
i förädling och vidareförsäljning kan vara att anse som kooperativ
verksamhet. Medlemmarnas produkter bör dock utgöra en väsentlig del
av de produkter som säljs. Därutöver kan verksamhet som syftar till
utveckling av nya produkter och samordning av olika verksamheter med
basverksamheten anses utgöra kooperativ verksamhet. Oavsett vilken typ
av verksamhet som bedrivs måste basverksamheten utgöra den
huvudsakliga verksamheten.
På senare år har det vuxit fram ett behov av att organisera kooperativ
verksamhet i nya strukturer där bl.a. ägandet och verksamheten skiljs åt i
olika juridiska personer. Omstrukturering har skett eller pågår i flera av
de kooperativa branscherna. Orsaken till detta är bl.a. olika statliga
avregleringar, ett ökat konkurrenstryck, behov av en mer effektiv
verksamhet och Sveriges medlemskap i EU. Denna utveckling samt det
förhållandet att det är oklart om en förening kan bedriva hela sin
kooperativa verksamhet i ett dotterföretag utan att förlora sin rättsliga
status som ekonomisk förening medför att en viss anpassning av
föreningslagen bör övervägas. Enligt regeringens mening bör det vara
möjligt för en ekonomisk förening att ha en organisation där ägandet och
den kooperativa verksamheten kan läggas i olika juridiska personer utan
att föreningen förlorar sin rättsliga status som ekonomisk förening.
Regeringen föreslår därför att en förening som bedriver hela sin
kooperativa verksamhet i ett dotterföretag skall kunna registreras som
ekonomisk förening. Villkoret för detta bör vara att verksamheten
bedrivs i ett dotterföretag som ägs i sin helhet av moderföreningen.
Härigenom garanteras såväl moderföreningens som dess medlemmars
inflytande över verksamheten och att endast moderföreningen tillförs de
vinster som uppkommer i dotterföretaget. Avsikten är att medlemmarna i
moderföreningen även fortsättningsvis skall utöva sitt ägande enligt de
kooperativa principer som anges i 1 kap. 1 § föreningslagen.
Utformningen av förslaget medför att de förutsättningar som annan
lagstiftning bygger på inte rubbas, t.ex. konkurrenslagen.
Medlemsfrämjande föreningar m.m.
Utredningen har föreslagit att s.k. medlemsfrämjande föreningar skall få
registreras som ekonomiska föreningar. I anslutning till detta förslag har
utredningen föreslagit att en bestämmelse om att uttagsbeskattning av
ekonomiska föreningar inte skall ske under vissa förutsättningar, skall tas
in i kommunalskattelagen. Bakgrunden till förslagen är att utredningen
anser att lagstiftningen inte bör uppställa hinder för en utveckling där
medlemmarnas ägande och den medlemsfrämjande verksamheten
organiseras i en ekonomisk förening och den kooperativa verksamheten
utövas genom en eller flera andra ekonomiska föreningar. Därutöver har
HSB Riksförbund, som tidigare redogjorts för, gjort gällande att en viss
anpassning av föreningslagen kan behövas, eftersom det är oklart om all
kooperativ verksamhet kan ske genom ett dotterföretag som ägs
gemensamt av flera kooperativa företag. En särskild analys har gjorts
med anledning av förbundets skrivelse. Regeringen anser att det i dag
inte finns skäl för att utvidga förutsättningarna för registrering som
ekonomisk förening mer än vad som vi redogjort för tidigare. Frågan
kommer eventuellt att tas upp till vidare diskussion i Kooperativa rådet.
5.2 Fusion
Regeringens förslag: Beslut om fusion mellan ekonomiska föreningar
skall kunna fattas om mer än nio tiondelar av medlemmarna biträder
beslutet.
Utredningens förslag: Överstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredningen har dessutom föreslagit att ett beslut om fusion skall
få fattas med enkel majoritet på två på varandra följande
föreningsstämmor.
Remissinstansernas synpunkter: Så gott som samtliga
remissinstanser som har yttrat sig över förslaget är positiva.
Handelshögskolan i Stockholm anser att ett bibehållande av nuvarande
fusionsregler innebär en diskriminering av medlemsmajoriteten och är
därför positiv till förslaget. Uppsala universitet avstyrker förslaget och
anför bl.a. att ett fusionsbeslut kan vara ett allvarligt ingrepp i
medlemmarnas rättsställning. Det finns därför ingen anledning till att
fusioner skall kunna genomföras lättare enligt föreningslagen än enligt
aktiebolagslagen. Skogsägarnas Riksförbund anför att förslaget om enkel
majoritet vid beslut på två på varandra följande stämmor eventuellt bör
skärpas.
Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande bestämmelser är ett
beslut om fusion giltigt endast om det har biträtts av samtliga
röstberättigade eller om det har fattats på två på varandra följande
föreningsstämmor och på den senare stämman har biträtts av minst två
tredjedelar av de röstande. I stadgarna för en ekonomisk förening får
föreskrivas villkor som går längre. Föreningslagens bestämmelser om
fusion har utformats för att skydda såväl borgenärerna i den överlåtande
föreningen som den eventuella minoritet av medlemmar i denna som
motsätter sig en fusion. Skyddet för medlemmarna har sin grund i att en
förenings upplösning genom fusion är av sådan betydelse för dem att
frågan grundligt bör övervägas och diskuteras (prop. 1986/87:7).
Principen en medlem – en röst tillämpas i mycket stor utsträckning
inom den svenska kooperationen. Detta medför att kravet på enhällighet
vid första stämman för att ett beslut om fusion redan då skall kunna
fattas, innebär att det är tillräckligt att en enda av de röstberättigade inte
röstar för förslaget för att en andra stämma skall behöva hållas. De
ekonomiska intressen som en majoritet anser att fusionen främjar kan
under sådana förhållanden inte förverkligas. Mot bakgrund av det behov
av omstrukturering som föreligger i vissa kooperativa branscher anser
regeringen att det är rimligt att något sänka majoritetskravet på första
stämman. Eftersom en fusion är en ingripande händelse för
medlemmarna och det är viktigt att deras rättsställning inte rubbas bör
kravet endast sänkas till en nivå där det framstår som så gott som
uteslutet att en andra stämma skulle fatta ett annat beslut. En rimlig
avvägning är att sätta gränsen vid den nivå där det i andra sammanhang i
föreningslagen har ansetts att behovet av minoritetsskydd är så starkt att
det bör beaktas. Ett exempel på detta är bestämmelsen i 7 kap. 5 §
föreningslagen enligt vilken en minoritet av minst en tiondel av samtliga
röstberättigade kan tvinga fram en extra föreningsstämma. Regeringen
föreslår därför att beslut om fusion mellan ekonomiska föreningar skall
kunna fattas om mer än nio tiondelar av medlemmarna biträder beslutet.
Den föreslagna ändringen föreslås även genomföras i lagen (1995:1570)
om medlemsbanker.
Utredningen har föreslagit att en fusion även skall kunna genomföras
om beslutet fattas med enkel majoritet vid två på varandra följande
stämmor dvs. att det nuvarande kravet på två tredjedelsmajoritet på andra
stämman slopas. Som vi har anfört tidigare är en fusion en ingripande
åtgärd. Det bör därför uppställas sådana majoritetsregler vid beslut om
fusion att de enskilda medlemmarnas rättsställning inte rubbas. Att en
medlem som inte har samtyckt till fusion har rätt till s.k. särskilt utträde
och att därvid återfå sina inbetalda medlemsinsatser medför inte att
behovet av kvalificerad majoritet minskar. Regeringen anser därför att
kravet på att beslutet vid en andra stämma skall biträdas av minst två
tredjedelar av de röstande inte skall sänkas.
6 Kapitalförsörjning
6.1 Bakgrund
Föreningslagen bygger på principen att det är medlemmarna själva som
skall finansiera den kooperativa verksamheten. En ekonomisk förening
skall således i huvudsak vara självförsörjande. Kapitalbildningen i en
förening kan ske genom kapitaltillskott i form av medlemsinsatser och
förlagsinsatser samt genom att vinstmedel hålls kvar i föreningen och där
bildar fritt eller bundet eget kapital. Härutöver kan även medlemslån
förekomma. I den mån föreningen tar ut medlemsavgifter kan dessa
ibland komma att fonderas och på så sätt bidra till kapitalbildningen.
Medlemsavgifter är dock tänkta att förbrukas i verksamheten.
Medlemsinsatser, som kan vara obligatoriska och frivilliga, hör till
föreningens bundna egna kapital. Insatserna skall i första hand ge
föreningen möjlighet att genomföra nödvändiga investeringar och att
uppfylla stadgeenlig verksamhet. Med förlagsinsatser avses särskilda
kapitalinsatser som får tillskjutas av såväl medlemmar som andra.
Förlagsinsatserna är förenade med vissa rättigheter. Insatserna får tidigast
lösas ut fem år efter tillskottet och tillhör föreningens bundna kapital.
Syftet med förlagsinsatser är främst att möjliggöra för en ekonomisk
förening att få tillgång till riskbärande kapital.
Till skillnad från vad som normalt gäller för övriga företagsformer har
en ekonomisk förening inte något eget vinstsyfte. I stället syftar
verksamheten till att, genom medlemmarnas deltagande, skapa en fördel i
medlemmarnas egna verksamheter. Ur medlemmarnas synvinkel är det
således av intresse att inte mer kapital än nödvändigt stannar kvar i
föreningen. Mot detta står föreningens intresse av att konsolidera och
eventuellt utvidga verksamheten samt borgenärernas intresse av att få
sina fordringar täckta. För att inte äventyra föreningens förmåga att
fullgöra sina förpliktelser har det i föreningslagen ställts upp tvingande
regler vad gäller möjligheten att dela ut överskottet av föreningens
verksamhet, t.ex. avsättning till reservfond och begränsning av
insatsutdelning.
De ekonomiska föreningarna har tidigare getts en möjlighet att ge ut
förlagsinsatser och att minska kapitalkostnaderna genom en avdragsrätt
för insatsutdelning (prop. 1983/84:84). Enligt utredningen har dessa
åtgärder inte varit tillräckliga för att ge de ekonomiska föreningarna den
kapitalanskaffningsförmåga som på lång sikt är nödvändig för att
utveckla verksamheten.
Mot bakgrund av vad som anförts tidigare (avsnitt 4) anser regeringen
att det är viktigt att främja kooperationens tillväxt. För att möjliggöra en
sådan tillväxt föreligger i dag, som utredningen konstaterat, ett behov av
att förbättra den ekonomiska föreningens försörjning av kapital. Gällande
regler kan försvåra för en förening att balansera behovet av att kvarhålla
vinstmedel för nödvändiga investeringar mot medlemmarnas krav på
direkt avkastning på deras eget engagemang. För att behålla det
kooperativa företagets självständighet bör ökade möjligheter till
kapitalanskaffning i första hand riktas mot medlemmarna. Det föreligger
således ett behov av att förbättra den ekonomiska föreningens
möjligheter till självfinansiering. Regeringen lägger av dessa skäl i det
följande fram förslag till sådana ändringar i föreningslagen som kan
underlätta den ekonomiska föreningens kapitalförsörjning. Lagen
(1995:1570) om medlemsbanker är i stora delar uppbyggd som
föreningslagen. Det är därför lämpligt att införa motsvarande
bestämmelser i denna lag. Vad som fortsättningsvis sägs gäller således i
motsvarande mån för medlemsbanker. Regeringen föreslår även att vissa
skyddsregler för kapitaltäckning införs för medlemsbanker och
kreditmarknadsföreningar.
6.2 Insatsemission
Regeringens förslag: Belopp som kan bli föremål för vinstutdelning
får föras över till medlemsinsatser, s.k. insatsemission.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Utredningen har dessutom föreslagit att beteckningen grundinsats införs
på den insats medlemmen enligt stadgarna är skyldig att delta med,
beteckningen överinsats för frivilliga insatser och beteckningen
emissionsinsats för kapital som tillförs medlem genom insatsemission.
Remissinstansernas synpunkter: De remissinstanser som yttrat sig
över förslaget har antingen tillstyrkt förslaget eller inte haft någon
erinran. Uppsala universitet anför dock att systemet med
insatsemissioner kan komma att urholka de ekonomiska föreningarnas
kapitalbas i större utsträckning än i dag. Handelshögskolan i Stockholm
anför att förslaget kan bidra till att underlätta de kooperativa företagens
kapitalförsörjning.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser har
en medlem vid avgång ur en ekonomisk förening endast rätt att få ut
inbetalda insatser och andel i beslutad överskottsutdelning. Någon rätt till
andel i föreningens fria egna kapital finns inte. Det ligger således i den
enskilde medlemmens intresse att överskottet av verksamheten inte
kvarstår i föreningen. Som vi anfört tidigare föreligger ett behov av att
förbättra den ekonomiska föreningens möjligheter till självfinansiering.
En åtgärd för att uppnå detta är att göra det mer attraktivt för
medlemmarna att låta föreningens överskott kvarstå i föreningen.
Regeringen föreslår därför att det i föreningslagen införs en möjlighet att
genom s.k. insatsemission omvandla föreningens fria egna kapital till
individuellt insatskapital. En insatsemission innebär att ett belopp
tillgodoförs medlemmens insatskapital. Beloppet bör enligt regeringens
mening behandlas som den insats medlemmen enligt stadgarna varit
skyldig att delta med i föreningen. Det fria egna kapitalet tillförs således
genom beslut om insatsemission medlemmen men binds samtidigt i
föreningen till den tidpunkt då medlemmen har rätt att få ut sin insats.
Eftersom en genom insatsemission tillgodoförd insats skall behandlas
som de obligatoriska insatserna medför en insatsemission att en sådan
insats betalas ut till medlemmen när han lämnar föreningen. Av det skälet
bör enligt regeringens mening möjligheten till insatsemission begränsas
till sådant eget kapital som enligt gällande regler kan bli föremål för
vinstutdelning dvs. utdelningsbara medel. Av en förenings stadgar bör
det, liksom vad som gäller för förlagsinsatser, framgå om
insatsemissioner får förekomma och vad som skall gälla för dessa.
Det är inte meningen att det skall vara svårare för föreningen att
gentemot medlemmarna motivera och fatta beslut om kapitaluppbyggnad
genom en insatsemission än vad som i dag gäller i fråga om
vinstutdelning. Beslut om att insatsemission skall ske bör därför kunna
fattas i samma ordning som gäller för överskottsutdelning eller
uppbyggnad av fritt eget kapital, dvs. med absolut majoritet. Medlemmen
beskattas enligt generella bestämmelser först när beloppet i fråga betalas
ut.
Förslaget om insatsemission medför att kapitalet i en förening
framdeles kan tillskjutas genom medlemsinsatser (obligatoriska och
frivilliga) och förlagsinsatser samt tillföras genom insatsemission. I syfte
att göra en större åtskillnad mellan de olika slagen av insatser har
utredningen föreslagit att beteckningen grundinsats skall användas för
sådana insatser som medlemmarna enligt stadgarna är skyldig att delta
med, beteckningen överinsats för frivilliga insatser och beteckningen
emissionsinsats på det belopp som har tillförts medlemmen genom
insatsemission. I föreningslagen finns i dag beteckningen medlemsinsats
och förlagsinsats. Regeringen anser inte att det finns något skäl att införa
två nya beteckningar för medlemsinsatser. Vad gäller kapital som har
tillförts medlemmens insatskapital genom insatsemission så skall detta
behandlas, som tidigare har anförts, som obligatoriska medlemsinsatser.
Någon särskild beteckning behöver därför inte införas.
6.3 Förlagsinsatser
Regeringens förslag: Begränsningen av storleken av medlemmarnas
förlagsinsatser slopas. Förlagsinsatser från andra än medlemmarna får
vid tillskottet uppgå till högst summan av andra medlemsinsatser än
förlagsinsatser samt genom insatsemission tillgodoförda insatser.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Utredningen har dessutom föreslagit att en förening får besluta att
förlagsinsatser förfaller till betalning vid viss tidpunkt utan uppsägning
och att en ekonomisk förening skall få registrera förlagsinsatser hos
Värdepapperscentralen.
Remissinstansernas synpunkter: De remissinstanser som yttrat sig är
positiva till förslaget. Handelshögskolan i Stockholm anser att förslaget
innebär en förbättring inom kapitalförsörjningsområdet. Värdepappers-
centralen VPC Aktiebolag (VPC) konstaterar att förlagsinsatser väl kan
lämpa sig för registrering samt betonar vikten av att perioden mellan
beslut och ikraftträdande inte är alltför begränsad eftersom VPC i dag
inte omedelbart kan registrera förlagsinsatser.
Skälen för regeringens förslag: Kapitaltillskott till en ekonomisk
förening kan, som vi har redogjort för tidigare, utöver de obligatoriska
medlemsinsatserna i dag göras i form av frivilliga medlemsinsatser och
förlagsinsatser. Förlagsinsatser infördes som finansieringsform bl.a. för
att öppna en möjlighet att tillföra föreningen riskkapital från andra än
medlemmarna. Insatserna intar en mellanställning mellan
medlemskapitalet och det lånade kapitalet. För att förhindra att alltför
stor del av föreningens eget kapital utgörs av kapital från andra än
medlemmar infördes en begränsning av storleken av insatsernas
sammanlagda belopp. Förlagsinsatser får således tillskjutas med högst ett
så stort belopp att summan av dessa insatser inte överstiger summan av
andra då inbetalade insatser än förlagsinsatser. Begränsningen
motiverades med att medlemsinflytandet skulle komma att minska om
det externa kapitalet tilläts bli alltför stort i förhållande till
medlemmarnas kapitalinsatser (prop. 1983/84:84 s. 46f). Med
förlagsinsatser är förenade vissa rättigheter, förlagsandelar. En
innehavare av en förlagsandel har inte rösträtt på föreningsstämman och
inte heller rätt till styrelserepresentation. Emellertid föreligger rätt att
klandra föreningsstämmobeslut.
Som tidigare konstaterats har införandet av förlagsinsatser och
avdragsrätt för insatsränta inte varit tillräckligt för att ge de ekonomiska
föreningarna erforderligt kapital för att utveckla verksamheten. De
ekonomiska föreningarnas möjligheter till självfinansiering bör därför
förbättras. Som tidigare anförts bör sådana åtgärder främst riktas mot
föreningens medlemmar. Regeringen anser härvid att förlagsinsatser är
ett bra finansieringsinstrument när en ekonomisk förening vänder sig till
sina medlemmar för att erhålla nytt kapital.
Genom att erbjuda förlagsandelar med marknadsmässig avkastning
förbättras förutsättningarna för föreningen att få tillgång till kapital för
såväl investeringar som innebär ett högt risktagande som stora
investeringar. Begränsningen av storleken av förlagsinsatsernas
sammanlagda belopp hindrar dock att insatserna kan användas på ett
effektivt sätt. Motivet för begränsningen var att det externa kapitalet inte
skulle bli för stort i förhållande till medlemskapitalet. De ekonomiska
föreningarnas möjligheter till kapitalanskaffning bör dock som tidigare
anförts förbättras. Ett sätt är att begränsningen av storleken av tillskjutna
förlagsinsatser för medlemmar tas bort. Eftersom förlagsandelar kan
överlåtas kan detta emellertid medföra att betydande förlagsinsatser efter
överlåtelse från medlemmar innehas av icke-medlemmar. En förening
har dock möjlighet att i stadgarna inskränka rätten för andra än
medlemmarna att förvärva förlagsandelar helt eller delvis. Enligt
regeringens mening bör detta i rimlig mån tillgodose medlemmarnas krav
på inflytande. Regeringen föreslår därför att bestämmelserna i
föreningslagen ändras så att begränsningen av de sammanlagda
förlagsinsatserna som får tillskjutas skall gälla endast för förlagsinsatser
som tillskjuts av andra än medlemmar, och att man vid jämförelsen
mellan tillskjutna förlagsinsatser och högsta tillåtna förlagsinsatser
bortser från förlagsinsatser som tillskjutits av medlemmarna. Förslaget
innebär enligt regeringens mening en förbättring inom
kapitalförsörjningsområdet för ekonomiska föreningar.
För att göra innehav av förlagsandelar mer attraktivt har utredningen
föreslagit att det införs en möjlighet för en ekonomisk förening att
registrera förlagsandelar hos VPC enligt bestämmelserna i
aktiekontolagen (1989:827). Under beredningen har framkommit att
ytterligare överväganden måste göras innan regeringen kan ta ställning
till förslaget.
6.4 Insatsutdelning
Regeringens förslag: Begränsningen av storleken av insatsutdelning
slopas.
Utredningens förslag: Överenstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredningen har också föreslagit att begreppet vinstutdelning
delas upp i kooperativ vinstutdelning och insatsutdelning samt att det i
föreningslagen anges vad de olika utdelningarna kännetecknas av och
huvudprincipen för utdelningsgrunderna för de olika formerna av
överskottsutdelning. Dessutom har utredningen föreslagit att
föreningsstämman inte får besluta om överskottsutdelning med större
belopp än vad styrelsen föreslagit eller godkänt, om inte stämman är
skyldig att fatta ett sådant beslut enligt föreskrifter i stadgarna.
Remissinstansernas synpunkter: De remissinstanser som har yttrat
sig är positiva till förslagen.
Skälen för regeringens förslag: Den egentliga avkastningen på
föreningens kapital består enligt gällande bestämmelser av
överskottsutdelning som kan utgå i form av gottgörelse eller
vinstutdelning. Den del av överskottsutdelningen som utgår i form av
efterlikvider, återbäringar eller liknande brukar kallas kooperativ
utdelning oavsett om den utgår i form av gottgörelse eller utdelning.
Vinstutdelning som utgår i förhållande till insatskapitalets storlek brukar
kallas insatsränta eller insatsutdelning.
Överskottet kan i huvudsak delas ut till medlemmarna dels efter den
omfattning i vilken medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet eller
i övrigt tagit denna i anspråk, dels i förhållande till varje medlems
inbetalda medlemsinsatser. Även icke-medlem och innehavare av
förlagsandelar kan i vissa fall komma i åtnjutande av
överskottsutdelning.
Bestämmelserna om avsättning till reservfond samt begränsningen för
insatsutdelning sätter vissa gränser för överskottsutdelning. Den
sistnämnda, som innebär att sådan utdelning får fastställas till högst en
ränta som motsvarar diskontot med tillägg av tre procentenheter, har
motiverats med att den kooperativa grundtanken bygger på att
överskottet i en förening i princip skall fördelas i förhållande till
medlemmarnas utnyttjande av föreningen. Vidare finns en allmän
försiktighetsregel. Enligt denna får överskottsutdelningen inte ske med
ett så stort belopp att utdelningen med hänsyn till föreningens eller
koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i
strid med god affärssed.
Eftersom grundtanken med kooperativ företagsamhet inte är att
verksamheten skall ge vinst är den traditionella kooperativa
uppfattningen att medlemmarna skall få så låg ränta som möjligt eller
ingen ränta alls på sitt ägarkapital. Medlemmarna skall i stället få
ersättning för sin samhandel i form av förmånliga priser, högre service
etc. Detta kan medföra att medlemmarna vill investera så lite som möjligt
och att medlemskapets ägarroll undervärderas. Vidare innebär
begränsningen för insatsutdelning att vinster styrs över till återbäring och
efterlikvider.
Enligt regeringens mening skulle inte kännetecknet på kooperativt
företagande gå förlorat om marknadsmässig avkastning kunde betalas på
medlemsinsatsen. Företaget kunde då på ett bättre sätt än nu ersätta
medlemmarna i förhållande till både deras samhandel och kapitalinsats.
Detta är av betydelse eftersom näringsverksamhet ofta är kapitalberoende
och medlemmarnas egna kapitalinsatser är avgörande för att garantera
föreningens självständighet och dess verksamhetsmål. Som anförts
tidigare utgör kapitalförsörjningen ett problem för de ekonomiska
föreningarna. För att underlätta kapitalanskaffningen föreslår därför
regeringen att den nuvarande begränsningen av storleken på
insatsutdelningen slopas. Detta medför att en mer marknadsmässig
avkastning kan utgå på det kapital en medlem satsar i föreningen vilket
bör kunna få till följd att det blir mer attraktivt för medlemmar att
tillskjuta kapital i föreningen genom frivilliga insatser eller beslut om
insatsemission. Detta bör enligt regeringens mening gynna de
kooperativa företagens tillväxt.
Utredningen har föreslagit att begreppet vinstutdelning ersätts av
uttrycken kooperativ vinstutdelning och insatsutdelning, att det i
föreningslagen anges vad de olika utdelningarna kännetecknas av samt
att huvudprinciperna för utdelningsgrunderna anges i lagen. Förslaget har
inte motiverats närmare. Enligt gällande rätt har föreningsstämman fri
dispositionsrätt över vinsten, med iakttagande av bestämmelserna om
avsättning till reservfond och den allmänna försiktighetsregeln.
Regeringen anser inte att det finns något skäl att i föreningslagen
närmare ange vad de olika slagen av utdelning kännetecknas av eller att
ange några huvudprinciper för utdelningsgrunder. Inte heller föreligger
skäl att ersätta begreppet vinstutdelning med nya uttryck.
Utredningen har vidare föreslagit att det i föreningslagen bör införas en
regel om att föreningsstämman inte får fatta beslut om
överskottsutdelning med större belopp än vad styrelsen föreslagit eller
godkänt. Bakgrunden till detta förslag är att motsvarande bestämmelse
finns i aktiebolagslagen (1975:1385). Aktiebolagslagens
vinstutdelningsregler är för närvarande föremål för översyn. Med hänsyn
härtill bör den föreslagna ändringen inte genomföras.
6.5 Insatsutdelning till avgången medlem
Regeringens förslag: Insatsutdelning på insatser som inte utbetalats
skall även få lämnas till avgången medlem.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstansernas synpunkter: De remissinstanser som yttrat sig är
positiva till förslaget.
Skälen för regeringens förslag: En avgången medlem kan, utöver
inbetalda insatser, erhålla överskottsutdelning i form av gottgörelse och
sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den omfattning i
vilken denne har deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit
denna i anspråk. Detta slag av utdelning får enligt bestämmelser i
föreningslagen lämnas även till andra än medlemmar. Denna möjlighet
föreligger emellertid inte för insatsutdelning. Sådan utdelning kan
således inte lämnas till avgången medlem även om hans insatser skall
betalas ut över en tidsperiod som sträcker sig bortom tidpunkten för hans
avgång. Enligt 4 kap. 1 § föreningslagen har en medlem rätt att få ut sina
inbetalda insatser sex månader efter avgången. Bestämmelsen är
dispositiv. Inom vissa typer av kooperativ är det vanligt med föreskrifter
i stadgarna om längre återbetalningstider. Detta är ett problem eftersom
långa återbetalningstider har ansetts konkurrensbegränsande.
Om kvarstående insatskapitalet skuldförs vid avgången bör det inte
föreligga något hinder för att betala marknadsmässig ränta på beloppet,
om annat inte föreskrivs i föreningens stadgar. En skuldföring innebär
dels att den synliga soliditeten försämras, dels att det skuldförda beloppet
får bättre rätt än kvarvarande medlemmars insatskapital. Detta kan inte
anses skäligt framförallt mot bakgrund av att de avgångna medlemmarna
deltagit i beslut för vilket insatserna som riskkapital varit en
förutsättning.
Det är lämpligare att inte utbetalt belopp liksom i dag står kvar i
föreningen som insatskapital och att det i föreningslagen införs en
möjlighet för föreningen att lämna insatsutdelning på avgången medlems
kvarstående insatskapital. Om insatsutdelning lämnas till avgången
medlemmen kan denne lättare finansiera ett lån till en kapitalinsats i ett
konkurrerande företag vilket i ett sådant fall förbättrar dennes ställning i
konkurrenshänseende.
Enligt 1 kap. 1 § föreningslagen skall en ekonomisk förening främja
medlemmarnas ekonomiska intressen. Mot bakgrund härav uppkommer
frågan om en utbetalning av insatsutdelning till en person som inte är
medlem är förenlig med denna bestämmelse. Redan i dag kan dock
överskottsutdelning i viss utsträckning lämnas till även andra än
medlemmar, se 10 kap. 4 § föreningslagen. Vidare erhåller innehavare av
förlagsinsatser, vilka inte behöver vara medlemmar i föreningen,
avkastning på det kapital de satsat i föreningen. Insatsutdelning till
avgångna medlemmar kan mot bakgrund härav inte anses strida mot
grundläggande föreningsrättsliga principer. Regeringen föreslår därför att
det i föreningslagen införs en bestämmelse om att insatsutdelning kan
lämnas även till avgången medlem.
6.6 Särskilt om medlemsbanker och kreditmarknadsföreninar
Regeringens förslag: Rätten att få ut medlemsinsatser i
kreditmarknadsföreningar och medlemsbanker görs beroende av att
återbetalning kan ske med hänsyn till bestämmelserna om
kapitaltäckning.
Utredningens förslag: Utredningen har inte lagt fram något förslag i
denna del, men har redovisat sin uppfattning som stämmer överens med
regeringens förslag såvitt avser medlemsbankerna. Utredningen har
ansett att denna fråga, som har koppling till reglerna om reservfonder i
medlemsbanker, bör behandlas av Banklagskommittén som har i uppgift
att göra en bredare översyn av reglerna om kreditinstitutens
primärkapital.
Remissinstanserna: Endast Konkurrensverket och LRF har berört
denna fråga varvid de påtalat vikten av att olikheterna i bestämmelserna
om medlemsbankers respektive bankaktiebolags reservfonder tas bort.
Skälen för regeringens förslag: Genom lagen (1995:1570) om
medlemsbanker som gäller från den 1 januari 1996 är det möjligt att
bedriva bankrörelse i en ekonomisk förening. Med bankrörelse menas
verksamhet i vilken ingår inlåning på konto om behållningen är nominellt
bestämd och tillgänglig med kort varsel. Tillståndspliktig
finansieringsverksamhet som inte innefattar bankrörelse kan i dag
bedrivas i aktiebolagsform, s.k. kreditmarknadsbolag. Regeringen har i
en proposition den 27 februari 1997 (prop. 1996/97:114) föreslagit att det
från den 1 juli 1997 skall finnas möjlighet att bedriva sådan verksamhet
även för ekonomiska föreningar (kreditmarknadsföreningar).
Bankerna och kreditmarknadsföretagen bedriver en typ av verksamhet
som av lagstiftaren bedömts särskilt skyddsvärd. Ett fallisemang i ett
sådant kreditinstitut riskerar nämligen att bl.a. skada förtroendet för det
finansiella systemet. Lagstiftningen har därför ställt upp särskilda
rörelseregler för dessa företag, bl.a. med krav på viss minsta tillåtna
kapitaltäckning. Enligt lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar i kreditinstitut och värdepappersbolag
(kapitaltäckningslagen) åläggs sålunda dessa företag att upprätthålla en
kapitaltäckning som beräknas på visst sätt enligt denna lag och
Finansinspektionens föreskrifter. Dessa kapitaltäckningsbestämmelser
har tillkommit på grundval av EG-direktiv. Kapitaltäckningen uttrycks
som en relation mellan bankens kapitalbas och värdet på de samlade
tillgångarna. I en medlemsbanks kapitalbas får inräknas bl.a.
medlemsinsatserna.
För medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar, alltså två slag av
ekonomiska föreningar, kommer likalydande bestämmelser att gälla
beträffande medlemmens rätt att få tillbaka sina insatser. En medlem som
avgått ur en medlemsbank eller en kreditmarknadsförening har rätt att
sex månader efter avgången få ut sina inbetalda insatser, dock inte mer
än vad som motsvarar medlemmens andel av föreningens eget kapital
med bortseende från reservfonden och vissa andra fonder. Insatser som
en medlem deltar med utöver vad han är skyldig kan återbetalas till en
medlem efter uppsägning utan att han behöver avgå. En sådan insats får
dock betalas ut till kvarvarande medlem endast om det kan ske med
hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning. Medlemmarnas rätt att få
ut sina insatser efter avgången är alltså inte beroende av att den
lagstadgade kapitaltäckningen kan upprätthållas. En sådan ordning får
antas försvåra bankernas och kreditmarknadsföreningarnas
kapitalanskaffning eftersom borgenärerna riskerar att den minsta tillåtna
kapitaltäckningen kommer att underskridas enbart på grund av att antalet
medlemmar minskar. Det kan dessutom befaras att större
medlemsavhopp sker när föreningen visar dåliga resultat, dvs. då ett
företag har som störst behov av det egna kapitalet för att möta
ekonomiska påfrestningar.
Som nämnts ovan ingår inte en medlems andel av reservfonden i det
belopp som kan återbetalas till medlemmen. För att i någon mån hindra
att bankens eget kapital dräneras i samband med större medlemsavgångar
har därför beträffande medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar
uppställts strängare krav på reservfondsavsättning än vad som gäller för
bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag. I likhet med vad
Konkurrensverket och LRF uttalat anser också regeringen att olikheterna
i bestämmelserna om reservfonder medför en oönskad snedvridning av
konkurrensen mellan de båda associationsformerna aktiebolag och
ekonomisk förening.
En medlemsbank eller en kreditmarknadsförening som balanserar på
den lägsta tillåtna kapitaltäckningsgraden måste kompensera bortfallet av
medlemsinsatser med åtgärder som är ägnade att förstärka
kapitaltäckningssituationen, t.ex. genom att infordra kompletterande
insatskapital från kvarvarande medlemmar eller genom att minska
skuldsättningen. Sådana åtgärder kan vara svåra att genomföra om
föreningens finansiella ställning redan är försvagad. Resultatet av att
insatserna återbetalas till medlemmarna med stöd av bestämmelserna i
lagen om medlemsbanker kan därmed bli att den lägsta tillåtna
kapitaltäckningen underskrids, något som strider mot bestämmelserna i
kapitaltäckningslagen.
Problemet med att använda insatskapital som riskkapital i
medlemsbanker och den därtill hörande reservfondsproblematiken
uppmärksammades av regeringen i samband med tillkomsten av lagen
om medlemsbanker. Regeringen uttalade då att problemet borde bli
föremål för en allmän analys av samtliga bankformer beträffande det
primära kapitalets funktion som riskkapital i samband med att
kapitalsituationen är ansträngd (prop. 1995/96:74 s. 116). En sådan
analys ligger inom ramen för Banklagskommitténs arbete (dir. 1995:86)
som skall vara slutfört före utgången av år 1997.
I syfte att underlätta medlemsbankernas och
kreditmarknadsföreningarnas kapitalanskaffning från andra än
medlemmar, men också med hänsyn till de särskilda skyddsintressen som
måste beaktas i lagstiftningen på det finansiella området, samt till de krav
som uppställs i kapitaltäckningslagen, bör lagen om medlemsbanker och
föreningslagen redan nu ändras så att medlemmarnas rätt att få ut sina
insatser från en medlemsbank eller en kreditmarknadsförening alltid görs
beroende av om återbetalningen kan ske med hänsyn till reglerna om
kapitaltäckning. Denna lösning är inte avsedd att binda upp
Banklagskommitténs framtida överväganden om skyddet för det primära
kapitalet samt reservfondsbestämmelserna
7 Öppenhetskravet för ekonomiska föreningar
Regeringens bedömning: En ekonomisk förening skall även i
fortsättningen vara öppen.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att den ekonomiska
föreningen själv skall kunna bestämma om den skall vara öppen eller
sluten. Utredningen hänvisar bl.a. till att detta skulle förbättra
kapitalförsörjningen inom nykooperationen.
Remissinstansernas synpunkter: Flertalet av de remissinstanser som
har yttrat sig över förslaget har tillstyrkt förslaget eller har inget att erinra
mot det. Konkurrensverket anför bl.a. att verket förutsätter att eventuella
lagändringar inte kommer att medföra något hinder för en prövning enligt
konkurrenslagen i de fall ett vägrat medlemskap kan strida mot lagen.
Skälen för regeringens bedömning: En ekonomisk förening får enligt
gällande bestämmelser inte vägra någon inträde som medlem, om det inte
finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfattningen
av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak.
Kravet på öppenhet i en ekonomisk förening är väl etablerat i
lagstiftningen och i samhället. En ändring av denna princip skulle kunna
leda till konsekvenser vad gäller t.ex. konkurrensvillkor.
Utredningen har inte närmare analyserat vilka konsekvenser den
föreslagna ändringen skulle kunna få. Utredningen har inte heller anfört
att det skulle finnas brister i de möjligheter som redan i dag finns att
begränsa medlemskapet i en ekonomisk förening. Regeringen anser
därför att det inte är möjligt att göra ett sakligt grundat ställningstagande
till utredningens förslag i denna del. Regeringen vill samtidigt framhålla
att vi är av den uppfattningen att ett led i den kooperativa särarten är just
öppenheten och att det skulle föra alldeles för långt att göra ingrepp i
denna princip
8 Beskattning av kooperativ verksamhet
Regeringens förslag: Avdragsrätten för kooperativ utdelning
begränsas för konsumentkooperativa föreningar. Avdrag medges för
kooperativ utdelning i en konsumentkooperativ förening med ett
belopp som motsvarar statslåneräntan vid utgången av november året
före beskattningsåret minskad med två procentenheter multiplicerad
med medlemmarnas omsättning med föreningen.
Utredningens förslag: Kraven på öppenhet och lika rösträtt föreslås
slopad. En ekonomisk förening föreslås som huvudregel medges avdrag
för lämnad utdelning, oavsett om det är fråga om gottgörelse, kooperativ
vinstutdelning, instatsutdelning eller utdelning på förlagsinsatser. En
förening som har fler än enstaka medlemmar som åtnjuter skattefrihet för
utdelning därför att den utgör en inbesparing i levnadskostnaderna för
medlemmen medges dock avdrag för överskottsutdelningen endast om
föreningen tillämpar lika rösträtt och är öppen för medlemskap för var
och en som söker inträde. Som sådan återbäring som innebär inbesparing
av levnadskostnader anses som mest ett belopp motsvarande
statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret
minskad med två procentenheter multiplicerad med medlemmens
omsättning med föreningen.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser har tillstyrkt förslagen.
Riksrevisionsverket och Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har
avstyrkt förslagen. Riksrevisionsverket anför bl.a. att utredningens
förslag innebär att avkastningen på det egna kapitalet för ekonomiska
föreningar kommer i en förmånlig särställning eftersom avkastning på
riskkapital i bolagssektorn är föremål för dubbelbeskattning. Verket
anser att det bör prövas om den obegränsade rätten till avdrag för
utdelning bör kompletteras med kvalitativa villkor på föreningens
verksamhet som så långt möjligt garanterar att föreningen verkligen har
den kooperativa verksamheten som huvudsaklig verksamhet. Juridiska
fakulteten vid Uppsala universitet framhåller att neutralitet bör
eftersträvas i beskattningen av olika företagsformer. De föreslagna
ändringarna innebär emellertid att avkastningen från en ekonomisk
förening i många fall behandlas fördelaktigare än om verksamheten hade
bedrivits i aktiebolag. Riksskatteverket avstyrker förslaget att ta bort
kopplingen mellan avdragsrätt och kooperativ verksamhet och härigenom
göra enkelbeskattningen till huvudregel för ekonomiska föreningar.
Bakgrunden till regeringens förslag: Ekonomiska föreningar är i
princip liksom aktiebolag föremål för dubbelbeskattning. Överskottet i
aktiebolaget beskattas först hos bolaget och sedan i den mån utdelning
sker hos delägaren. Sedan länge skiljer sig beskattningen av kooperativa
företag i vissa hänseenden från beskattningen av t.ex. aktiebolag.
Särbehandlingen har sin grund i den kooperativa företagsformens
speciella villkor såvitt avser dess finansiella uppbyggnad och sätt att
fördela överskottet. Lättnaderna i beskattningen är så långtgående att
man i realiteten kan säga att kooperativa ekonomiska föreningar är
enkelbeskattade. En förening anses i skattelagstiftningen som kooperativ
om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.
Enkelbeskattning åstadkoms genom att föreningen har dels avdragsrätt
för s.k. kooperativ utdelning, dvs. återbäring eller efterlikvider på
medlemmarnas köp eller försäljningar, dels avdragsrätt för
insatsutdelning och för utdelning på förlagsinsatser.
Avdragsrätten för kooperativ utdelning utvecklades i praxis när
kooperationen var en ung företeelse. Beskattningen av kooperativa
föreningar reglerades första gången år 1910. Genom regleringen
inskränktes avdragsrätten till sådana föreningar som inte sträckt sin
verksamhet utanför kretsen av medlemmar. De nu gällande reglerna
tillkom redan år 1920 då avdragsrätten utvidgades till att också omfatta
föreningar som handlade med även andra än medlemmar och då kraven
på öppenhet och lika rösträtt infördes.
Avdragsrätt för insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser
infördes år 1985 (prop. 1983/84:84, bet. 1983/84:NU24, rskr.
1983/84:241, SFS 1984:190). Lagreglerna tillkom mot bakgrund av då
genomförda lättnader i dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster,
bl.a. Annellavdraget, i syfte att tillgose kooperationens behov av
kapitalförsörjning. I samband med att enkelbeskattning infördes generellt
år 1993 slopades rätten till avdrag för insatsutdelning och utdelning på
förlagsinsatser. Utdelningen blev i stället skattefri hos mottagaren (prop.
1993/94:50 s. 190).
När skattefriheten för utdelning slopades och dubbelbeskattningen åter
blev huvudregel år 1994 återinfördes inte Annellavdraget eller de
särskilda reglerna om avdrag för insatsutdelning och utdelning på
förlagsinsatser (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145,
SFS 1994:1859). Avdragsrätten för insatsutdelning återinfördes dock
senare genom lagstiftning hösten 1995 samtidigt som det temporära
riskkapitalavdraget infördes (prop. 1995/96:109, bet. 1995/96:SkU20,
rskr. 1995/96:135, SFS 1995:1623). Det ansågs inte lämpligt att
riskkapitalavdraget omfattade ekonomiska föreningar. I avvaktan på
mera långsiktiga lättnader i dubbelbeskattningen ansågs det i stället
motiverat att kooperativa ekonomiska föreningar fick tillbaka
avdragsrätten för insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser.
Möjligheten att lämna insatsutdelning har begränsats enligt 10 kap. 2 §
andra stycket föreningslagen till diskontot plus tre procentenheter.
Regeringen föreslår i avsnitt 6.4 att denna begränsning i föreningslagen
slopas.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare föreslagit att
kravet på öppenhet skall kvarstå i den föreningsrättsliga lagstiftningen.
Även de skattemässiga kraven på dessa för den kooperativa
företagsformen karaktäristiska egenskaperna, öppenhet och lika rösträtt, i
2 § 8 mom. åttonde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
(SIL) bör enligt regeringens mening bibehållas.
För ekonomiska föreningar som enligt nämnda lagrum i
beskattningshänseende anses som kooperativa finns såsom nämnts redan
enligt gällande regler så långtgående lättnader att man i realiteten kan
hävda att de enkelbeskattas. Lättnaderna i beskattningen finns på
företagsnivån.
Frågan om lättnader i ägarbeskattningen av små och medelstora företag
har nyligen varit föremål för riksdagens behandling (prop. 1996/97:45,
bet. 1996/97:SkU13, rskr. 1996/97:133, SFS 1996:1611). Riksdagen har
beslutat att införa lättnader i beskattningen för dessa företag på ägarnivå.
Lättnad medges för utdelning och reavinst på aktier i svenska och
utländska onoterade företag. Det enkelbeskattade utrymmet har utformats
med utgångspunkt i de regler som gäller för beskattning av aktiva ägare i
fåmansföretag. Det enkelbeskattade beloppet är begränsat till 65 procent
av statslåneräntan multiplicerad med summan av
anskaffningskostnaderna för aktierna och ett på visst sätt bestämt
löneunderlag. Av neutralitetsskäl ansågs även ekonomiska föreningar
som inte är kooperativa böra omfattas av reglerna om lättnad på
ägarnivån.
Med anledning av den påbörjade beredningen av Företagskooperativa
utredningens betänkande valde regeringen att inte lägga fram något
förslag om ändringar i beskattningen av kooperativa ekonomiska
föreningar.
De skäl som redovisades i prop. 1996/97:45 mot en lättnad av
beskattningen på företagsnivån för aktiebolag gäller enligt regeringens
mening inte i fråga om ekonomiska föreningar. Det finns tvärtom skäl
som talar för att en lättnad i beskattningen av ekonomiska föreningar bör
ske på företagsnivån. En lättnad på ägarnivån skulle nämligen för
konsumentkooperationen innebära ett alltför komplicerat inslag i
beskattningen. Regeringen delar i detta avseende utredningens
uppfattning att nuvarande ordning med avdragsrätt för föreningen bör
bibehållas.
En ekonomisk förening kan enligt föreningslagen bedriva såväl
kooperativ som icke kooperativ verksamhet. För registrering som
ekonomisk förening uppställs dock i praxis villkoret att föreningen i
huvudsak skall bedriva kooperativ verksamhet. Den kooperativa
verksamheten skall enligt regeringens förslag i avsnitt 5.1 även kunna
bedrivas i helägda dotterföretag.
Vid tillämpningen av föreningslagens regler om överskottsutdelning
saknar det betydelse vilken verksamhet i föreningen som har finansierat
utdelningen. Överskottsutdelning kan utgå i förhållande till dels den
omfattning medlemmarna deltagit i verksamheten, dels varje medlems
inbetalda medlemsinsatser. Vidare kan innehavare av förlagsandel få del
av överskottet genom utdelning på sin andel. Överskottsutdelning kan
enligt 10 kap.1 § andra stycket utgöras av gottgörelse och vinstutdelning.
Kooperativ utdelning kan vid tillämpning av föreningslagens terminologi
utgå såväl i form av gottgörelse som vinstutdelning. Enligt 2 § 8 mom.
SIL medges en kooperativ förening avdrag vid beskattningen för
kooperativ utdelning. Med kooperativ utdelning avses rabatt eller
pristillägg som föreningen lämnat av vinsten av sin kooperativa
verksamhet i förhållande till gjorda inköp och försäljningar. Begreppen
rabatt och pristillägg motsvaras av föreningslagens begrepp för
återbäring och efterlikvid. Avdraget enligt 2 § 8 mom. SIL är beroende
av i vilken utsträckning medlemmen deltagit i verksamheten. Avdragsrätt
föreligger för föreningen om utdelningen uppfyller förutsättningarna för
kooperativ utdelning oavsett om den enligt föreningslagen utgått som
gottgörelse eller som kooperativ vinstutdelning enligt fastställd
balansräkning.
Utredningen föreslår att en ekonomisk förening skall medges avdrag
för all överskottsutdelning. Begreppet överskottsutdelning har
utredningen hämtat från föreningslagen. Utredningen anför som skäl för
sitt förslag dels att en vägrad avdragsrätt leder till en kedjebeskattning,
dels att gränsdragningen mellan överskott från den kooperativa
respektive den icke-kooperativa verksamheten i många fall kan vara svår
att dra.
Regeringen anser att utredningens farhågor är överdrivna när det gäller
gränsdragningen mellan överskott från den kooperativa och den
icke-kooperativa verksamheten. Enligt 9 kap. 8 § 6 föreningslagen skall
föreningen om den driver rörelsegrenar som är väsentligen oberoende av
varandra redovisa bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren särskilt.
Ekonomiska föreningar kan från och med räkenskapsåret 1997 lägga den
nya årsredovisningslagens (1995:1554) regelverk till grund för sin
redovisning (prop. 1996/97:32, bet. 1996/97:LU3, rskr. 1996/97:56, SFS
1996:1142). I 5 kap. 6 § årsredovisningslagen föreskrivs på liknande sätt
att om bolagets rörelsegrenar avviker betydligt från varandra skall
uppgift lämnas om nettoomsättningens fördelning på rörelsegrenarna. En
ekonomisk förening är således redan på grund av den civilrättsliga
lagstiftningen skyldig att skilja mellan olika verksamheter. Det bör mot
bakgrund härav inte medföra några större svårigheter för föreningen att
särbehandla olika verksamheter vid beskattningen samt att avgöra om det
är fråga om kooperativ utdelning eller annan utdelning.
Utredningen har uttalat att den skatterättsliga tolkningen av begreppet
vinsten av sin kooperativa verksamhet är mer begränsad än vad som
följer från allmänna kooperativa och föreningsrättsliga utgångspunkter.
Som exempel anger utredningen att balanserade vinstmedel och reavinst
vid försäljning av anläggningstillgångar inför förestående likvidation inte
enligt praxis kunnat delas ut med avdragsrätt (RÅ 1977 1:16).
Vid reglernas tillkomst avsågs med kooperativ verksamhet i princip
föreningens basverksamhet, dvs. den kärnverksamhet som grundade sig
på samhandeln med medlemmarna. En restriktiv tolkning har förordats i
tidigare förarbetsuttalanden. I Betänkande angående beskattning av
inländska juridiska personers inkomst och förmögenhet (SOU 1926:18 s.
24 ff). anges t.ex. att vinst som härrör från inkomst av kapital, reavinst
eller vinst på handel med utomstående inte är att betrakta som vinst å den
kooperativa verksamheten. Begreppet kooperativ verksamhet har
ursprungligen fått sin innebörd i skattelagstiftningen mot bakgrund av de
förhållanden som rådde under början av detta sekel. De materiella
skattereglerna har genomgått flera reformer och skatteplikten har
utvidgats i förhållande till vad som gällde på 1920-talet. Villkoren för
och kraven på företagen har också förändrats. Begreppet kooperativ
verksamhet i skattelagstiftningen bör därför ges en innebörd som
överensstämmer med intentionerna i nu gällande skatteregler samt som
svarar mot den moderna kooperativa företagsformens strukturella och
organisatoriska krav. En anpassning till nya materiella regler och
organisationsformer har enligt vad regeringen inhämtat redan skett.
Sålunda torde inget hindra att avdrag medges om utdelning finansieras
med balanserade vinstmedel. Även vinst vid försäljning av
reavinsttillgångar som ingått i den kooperativa verksamheten bör numera
kunna delas ut med avdragsrätt.
Regeringen har tidigare (avsnitt 5.1) redogjort för hur begreppet
kooperativ verksamhet enligt vår mening bör avgränsas i den
föreningsrättsliga lagstiftningen. Regeringen anser att den föreslagna
avgränsningen i den föreningsrättsliga lagstiftningen överensstämmer i
huvudsak med de krav som ställs på en verksamhet för att den skall anses
vara kooperativ vid tillämpningen 2 § 8 mom. SIL. Rent redaktionellt bör
begreppet "vinsten av sin kooperativa verksamhet" omformuleras till
"vinsten av den kooperativa verksamheten". Såsom utredningen
framhåller bör begrepp som har betydelse för såväl den föreningsrättsliga
som den skatterättliga lagstiftningen så långt som möjligt ges samma
innebörd.
Regeringen föreslår som framgår av det föregående att den nuvarande
begränsningen i föreningslagen av möjligheten att lämna insatsutdelning
slopas. Någon särskild begränsning föreslås inte införas i
skattelagstiftningen. Förslaget innebär att föreningen i större omfattning
kan undgå beskattning på vinster som delas ut i förhållande till inbetalda
insatser. Inkomsten blir ändå föremål för tillräcklig beskattning eftersom
den beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet hos medlemmen.
Medlemmarna i en producentkooperativ förening beskattas enligt punkt 2
av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370, KL) för
kooperativ utdelning, insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser i
inkomstslaget näringsverksamhet.
När det gäller konsumentkooperativa föreningar måste andra
överväganden göras. Konsumentkooperationens avdragsrätt för utdelning
måste bedömas mot bakgrund av den gällande skattefriheten för
mottagaren. Kooperativ utdelning är enligt 3 § 7 mom. SIL skattefri för
mottagaren om den utgår i förhållande till inköp eller försäljningar eller
efter därmed jämförlig grund och om den endast innebär en minskning i
levnadskostnaderna. Vinsten är till den del som den utgör inbesparing av
levnadskostnaderna helt skattefri.
Utredningen föreslår att all överskottsutdelning skall vara avdragsgill.
Utredningen menar att det många gånger är en grannlaga uppgift att
avgöra vad som är kooperativ verksamhet eller inte. Regeringen har
tidigare förklarat att den inte delar utredningens farhågor när det gäller
svårigheterna för föreningarna att särredovisa resultaten av olika
verksamheter. Någon skillnad mellan producent- och
konsumentkooperativa föreningar föreligger inte i det avseendet enligt
vår bedömning.
Utredningen framhåller dock att det av statsfinansiella skäl är viktigt
att den del av överskottet som hänförs till inbesparade levnadskostnader
inte utvidgas. I syfte att säkerställa att så inte sker föreslår utredningen att
en begränsningsregel införs. Utredningens uppfattning är att den enklaste
och rakaste begränsningsregeln är att bestämma hur stor del av
överskottet som tillåts vara hänförligt till inbesparade levnadskostnader.
Någon allmängiltig handelsmarginal eller annat lätt konstaterbart faktum
att ta fasta på vid utformningen av en sådan regel finns inte. Utredningen
har utgått från de procentsatser som varit tillämpliga i Kooperativa
Förbundet (KF) verksamhetsåret 1994. Enligt KF är redovisade
procentsatser representativa för en lång följd av år tillbaka när
återbäringen har fastställts. Utredningen har mot bakgrund av dessa
uppgifter föreslagit att till inbesparade levnadskostnader bör få hänföras
högst ett belopp motsvarande statslåneräntan vid utgången av november
året före beskattningsåret minskad med två procentenheter multiplicerad
med medlemmens omsättning med föreningen.
Såsom utredningen framhållit är det bl.a. av statsfinansiella skäl viktigt
att det skattfria området för kooperativa föreningar inte utvidgas genom
att reglerna om skattefrihet missbrukas. Regeringen delar därför
utredningens bedömning att en begränsningsregel måste införas.
Regeringen anser emellertid att en begränsningsregel på medlemsnivå
skulle bli ett alltför komplicerat inslag i beskattningen för medlemmarna.
En begränsningsregel på medlemsnivå skulle vidare medföra betydande
merarbete och administrativa kostnader för skatteförvaltningen.
Regeringen föreslår därför att begränsningen införs på föreningsnivå.
Avdragsrätten för kooperativ utdelning begränsas till ett belopp
motsvarande statslåneräntan vid utgången av november året före
beskattningsåret minskad med två procentenheter multiplicerad med
medlemmarnas omsättning med föreningen. Föreningens omsättning med
icke medlemmar får inte räknas in i underlaget för avdragsrätt. Den
kooperativa utdelningen är skattefri för mottagaren om den utgör en
inbesparing av levnadskostnaderna för denne. Kooperativ utdelning som
överstiger nämnda belopp är skattefri hos mottagaren men beskattas hos
föreningen. I dessa fall blir utdelningen endast föremål för
enkelbeskattning.
Regeringens förslag föranleder ändring av 2 § 8 mom. första stycket
SIL.
Utredningen har slutligen föreslagit att bestämmelsen i 2 § 8 mom.
åttonde stycket SIL om centralorganisationer upphävs. Utredningen har
som skäl för sitt förslag anfört att centralorganisationer alltid är juridiska
personer och skattskyldiga för utdelningen som är avdragsgill i
centralorganisationerna. Invändningar kan framföras mot förslaget.
Regeringen anser därför att det inte finns skäl att nu upphäva regeln om
centralorganisationer
9 Ikraftträdande
Den nya lagstiftningen föreslås träda ikraft den 1 januari 1998.
10 Ekonomiska konsekvenser
Förslaget att slopa begränsningen av beloppet för insatsutdelning innebär
att avdrag för sådan utdelning kan göras med ett högre belopp vid
taxeringen av en ekonomisk förening. Förslaget bedöms inte medföra
några nämnvärda ekonomiska konsekvenser.
Inte heller i övrigt bedöms förslagen leda till ökade kostnader eller
minskade inkomster för staten.
11 Författningskommentar
11.1 Lagen om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar
1 kap.
1 § En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken
medlemmarna deltar
1. som konsumenter eller andra förbrukare,
2. som leverantörer,
3. med egen arbetsinsats,
4. genom att begagna föreningens tjänster, eller
5. på annat liknande sätt.
En ekonomisk förenings verksamhet får bedrivas i ett av föreningen
helägt dotterföretag.
För en ekonomisk förening är utmärkande att den uppfyller
särskilda villkor i fråga om rätten till medlemskap, rösträtt och
överskottsutdelning. Om detta föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.
I paragrafens nya andra stycke slås fast att en ekonomisk förenings
verksamhet i sin helhet kan bedrivas i ett av föreningen helägt
dotterföretag. Villkoret är att föreningen innehar samtliga andelar i
dotterföretaget. Det finns inte något hinder mot att bedriva verksamheten
i sin helhet genom flera helägda dotterföretag. Huruvida föreningens
verksamhet i huvudsak är kooperativ, vilket är ett villkor för registrering,
avgörs med utgångspunkt i föreningens och dotterföretagets samlade
verksamhet. Om föreningen själv inte bedriver någon verksamhet måste
således dotterföretagets verksamhet i huvudsak vara kooperativ.
Ändringen medför att i den ekonomiska föreningens stadgar bör anges att
föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom att det i föreningen eller i ett helägt dotterföretag bedrivs
ifrågavarande kooperativa verksamhet. Förslaget har närmare
kommenterats i avsnitt 5.1.
2 kap.
2 § Föreningens stadgar skall ange
1. föreningens firma,
2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,
3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,
4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur
insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i
föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med,
5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering
beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp
eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och
revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt,
om någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag,
hur det i så fall skall ske,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras
befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas
samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller
fullmäktiges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,
11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man
skall förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen
upplöses, samt
12. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller
insatsemission som avses i 10 kap. 2 a § skall förekomma, vad som
skall gälla för dessa.
Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte
arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda.
Som framgår av den nya 10 kap. 2 a § införs möjlighet för en
ekonomisk förening att genom s.k. insatsemission överföra
utdelningsbara vinstmedel till medlemsinsatser. Ändringen i 2 kap. 2 §
innebär att det i stadgarna skall anges att insatsemission kan förekomma
och vad som i så fall skall gälla i fråga om fördelningsgrunder m.m. för
insatser som tillgodoförts medlemmarna genom insatsemission. Detta får
till följd att det krävs en stadgeändring i de fall en i dag registrerad
ekonomisk förening i framtiden vill ha möjlighet att besluta om
insatsemission. Vid sådant beslut krävs kvalificerad majoritet.
3 kap.
6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla
uppgift om
1. varje medlems namn och postadress samt det antal
medlemsinsatser med vilket han deltar i föreningen,
2. det sammanlagda beloppet inbetalda eller genom insatsemission
tillgodoförda medlemsinsatser enligt den senast fastställda
balansräkningen, samt
3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det
räkenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall
återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller
kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller
på annat liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för
var och en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av
föreningen om sitt medlemskap och om de insatser som han har betalt
in eller tillgodoförts genom insatsemission.
Ändringarna i paragrafens första och fjärde stycke är en följd av att
insatsemission införs enligt 10 kap. 2 a §.
4 kap.
1 § När en medlem har avgått har han rätt att sex månader efter
avgången få ut sina inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda
medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga vad som belöper på
honom i förhållande till övriga medlemmar av föreningens egna
kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången.
Vid beräkningen av föreningens egna kapital skall bortses från
reservfonden, uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna. Ett
insatsbelopp i en kreditmarknadsförening får betalas ut endast när det
kan ske med hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappersföretag.
Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga
medlemmar få ut vad som belöper på honom av beslutad
vinstutdelning.
Träder föreningen i likvidation inom sex månader från avgången
eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i
konkurs, skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas
enligt grunderna för reglerna om skifte av föreningens tillgångar.
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i
stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 §
tredje stycket eller 12 kap. 4 § andra stycket.
De nya reglerna om insatsemission påverkar också bestämmelserna om
återbetalning av medlemsinsatser. Avsikten är att det insatsemitterade
kapitalet skall vara bundet på samma sätt som grundinsatsen. Ändringen i
paragrafens första stycke första meningen jämfört med 3 § innebär alltså
att obligatoriska insatser och genom insatsemission tillgodoförda
insatser, till skillnad från frivilliga insatser, kan betalas ut först i samband
med en medlems avgång ur föreningen. Däremot skall det alltjämt vara
möjligt att genom s.k. partiellt utträde säga upp frivilliga insatser.
Tilläget i första stycket fjärde meningen innebär att en återbetalning av
en medlemsinsats, eller del därav, i en kreditmarknadsförening alltid görs
beroende av om utbetalningen kan ske med hänsyn till reglerna om
kapitaltäckning som gäller för sådana föreningar. En förening som på
grund av kapitaltäckningsreglerna inte kan betala ut det annars
återbetalningspliktiga beloppet är dock skyldig att verkställa
utbetalningen så fort kapitaltäckningssituationen tillåter.
3 § En medlem, som deltar i föreningen med högre insatsbelopp än
han är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut
överskjutande belopp med undantag av genom insatsemission
tillgodoförda insatser utan att avgå ur föreningen. Beträffande
uppsägningen samt medlemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet
och hans skyldighet att betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1
och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 §
skall därvid räknas från utgången av det räkenskapsår som sedan
uppsägningen har gjorts slutar näst efter en månad eller den längre tid,
högst sex månader, som har bestämts i stadgarna.
I paragrafen regleras medlemmens rätt att få ut frivilliga insatser efter
uppsägning. Ändring innebär att insatser som tillgodoförts genom beslut
om insatsemission undantas från denna rätt. Därutöver har bestämmelsen
om begränsningen för kreditmarknadsföreningar att betala ut frivilliga
insatser till följd av reglerna om kapitaltäckning (se prop. 1996/97:114)
tagits bort eftersom återbetalningsbegränsningen gjorts generellt
tillämplig på alla medlemsinsatser, se avsnitt 6.6.
5 kap.
1 § En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad
som följer av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom
särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får
tillskjutas även av andra än medlemmar.
Förlagsinsatser från andra än medlemmar får tillskjutas med högst
ett så stort belopp att summan av sådana insatser efter tillskottet
uppgår till högst summan av andra då inbetalda eller genom
insatsemission tillgodoförda insatser än förlagsinsatser.
Enligt nuvarande 5 kap. 1 § andra stycket får förlagsinsatser tillskjutas
med högst ett så stort belopp att summan av gjorda förlagsinsatser efter
tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar mot summan av andra
då inbetalda insatser än förlagsinsatser. Ändringen innebär att
begränsningen för förlagsinsatser endast gäller för sådana insatser som
tillskjuts av andra än medlemmar. Vid jämförelsen skall således bortses
från förlagsinsatskapital som tillskjuts av medlemmar.
9 kap.
7 § I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild
post bland tillgångarna.
En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall
tas upp inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser,
reservfond samt uppskrivningsfond. Medlemsinsatser och
förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller
ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst
eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.
Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av
fullgjorda insatser får göras så att i balansräkningen anges hela
insatskapitalet samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter
skillnaden – de betalda insatserna – utförs som en särskild post under
eget kapital.
Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår
en fordran hos eller skuld till ett dotterbolag eller en moderförening,
skall beloppet anges särskilt. Detta får ske inom linjen. Detsamma
gäller ifråga om pant och med pant jämförliga säkerheter eller
ansvarsförbindelser till förmån för ett dotterbolag eller en
moderförening.
Ändringen är en konsekvens av att det nya systemet med
insatsemission införs.
10 kap.
2 § Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda
balansräkningen och, ifråga om moderförening, i den fastställda
koncernbalansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som
föreningens eller koncernens fria egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet
eget kapital eller, i fråga om moderförening, det belopp som av det
fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag
inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och
2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något
annat ändamål än utdelning till medlemmarna.
Ändringen innebär att andra stycket upphävs. Härigenom kommer den
tidigare begränsningen av storleken på insatsutdelningen att slopas.
2 a § Sådant belopp som enligt 2 § kan bli föremål för vinstutdelning
får överföras till medlemsinsatserna genom insatsemission.
Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om insatsemission.
Skälen för införandet av möjligheten till insatsemission har redovisats i
avsnitt 6.2. Som framgår av bestämmelsen får insatsemission endast avse
utdelningsbara medel, dvs. fria fonder, övriga balanserade vinstmedel
samt den del av årsvinsten som inte sätts av till reservfond. En
insatsemission får inte ske genom att reservfond eller uppskrivningsfond
tas i anspråk.
En förening som vill tillämpa de nya bestämmelserna om
insatsemission skall i sina stadgar ange de närmare villkoren; se 2 kap. 2
§ första stycket 12. Det gäller i första hand de fördelningsgrunder som
skall gälla. Eftersom insatsemission är ett alternativ till att dela ut fria
vinstmedel som överskottsutdelning bör fördelningsgrunden vara
densamma som för sådan utdelning. En annan fråga som bör regleras i
stadgarna är tidpunkten för återbetalning till avgången medlem.
Belopp som genom insatsemission överförs till medlemsinsatser skall
därefter redovisas och behandlas på samma sätt som andra
medlemsinsatser.
4 § Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande
till den omfattning i vilken någon har deltagit i föreningens
verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till
andra än medlemmar.
Vinstutdelning som beräknas på annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken någon deltagit i föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk får även lämnas till innehavare av
förlagsandelar och till avgången medlem i förhållande till innestående
insatser.
Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att insatsutdelning även
får lämnas till avgången medlem. Ändringen har närmare motiverats i
avsnitt 6.5. Paragrafen innehöll tidigare en hänvisning till 2 § andra
stycket. Etersom detta stycke har upphävts så har redaktionella och
språkliga ändringar gjorts.
12 kap.
4 § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det
har biträtts av nio tiondelar av de röstberättigade eller har fattats på två
på varandra följande föreningsstämmor och på den senare stämman
har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. I stadgarna får
föreskrivas villkor som går längre.
En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till
fusionen, får säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och
på de villkor som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
Ändringen i paragrafens första stycke innebär att beslutsreglerna för
godkännande av fusionsavtal ändras på så sätt att beslut skall kunna
fattas vid en enda föreningsstämma om nio tiondelar av de
röstberättigade biträder förslaget istället för som enligt paragrafens
nuvarande lydelse, samtliga röstberättigade. Skälet för ändringen har
närmare redovisats i avsnitt 5.2.
11.2 Lagen om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker
2 kap.
4 § Stadgarna skall ange
1. medlemsbankens firma,
2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,
3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,
4. villkoren för medlemskap i banken,
5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i
vilken utsträckning medlemmarna får delta i banken med insats utöver
vad de är skyldiga att delta med,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och
revisorer samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman,
samt tiden för deras uppdrag,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras
befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas
samt hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller
fullmäktiges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den
upplöses, samt
11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller
insatsemission som avses i 8 kap. 2 a § skall förekomma, vad som
skall gälla för dessa.
Ändringen innebär att det i medlemsbankens stadgar skall anges om
insatsemissioner kan förekomma och vad som i så fall skall gälla dessa.
Jfr kommentar till 2 kap. 2 § föreningslagen.
3 kap.
6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall
innehålla uppgift om
1. varje medlems namn och postadress,
2. det sammanlagda beloppet inbetalda eller genom insatsemission
tillgodoförda medlemsinsatser enligt den senast fastställda
balansräkningen, samt
3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det
räkenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall
återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller
kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller
på annat liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken
för var och en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av banken
om sitt medlemskap och om de medlemsinsatser som han har betalt in
eller tillgodoförts genom insatsemission.
Ändringarna i paragrafens första och fjärde stycke är en följd av att
insatsemission införs enligt 8 kap. 2 a §.
4 kap.
1 § En medlem som har avgått ur en medlemsbank har rätt att sex
månader efter avgången få ut sina inbetalda eller genom
insatsemission tillgodoförda medlemsinsatser. Beloppet får dock inte
överstiga hans andel i förhållande till övriga medlemmar av bankens
egna kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för
avgången. Vid beräkningen av bankens egna kapital skall man bortse
från reservfonden, fonden för orealiserade vinster,
uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna. Ett insatsbelopp får
betalas ut endast när det kan ske med hänsyn till bestämmelserna om
kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersföretag.
Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga
medlemmar få ut sin andel av beslutad vinstutdelning.
Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från
avgången eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta
banken i konkurs, skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser
bedömas enligt grunderna för reglerna om skifte av bankens
tillgångar.
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i
stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 §
tredje stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket.
Ändringarna i paragrafens första stycke är föranledda av dels att insats-
emission införs, dels att utbetalningar av medlemskapitalet görs beroende
av reglerna om kapitaltäckning. Jfr kommentar till 4 kap. 1 § förenings-
lagen.
3 § En medlem som deltar i medlemsbanken med högre insatsbelopp
än han är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut
överskjutande belopp med undantag av genom insatsemission
tillgodoförda insatser utan att avgå ur banken. Beträffande
uppsägningen samt medlemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet
och hans skyldighet att betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1
och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 §
skall därvid räknas från utgången av det räkenskapsår som efter det att
uppsägningen har gjorts slutar tidigast en månad eller den längre tid,
dock högst sex månader, som har bestämts i stadgarna.
Enligt gällande rätt är det endast återbetalning av överinsatser utan
samband med medlems avgång som kan villkoras av bestämmelserna i
kapitaltäckningslagen. Genom ändringen i 4 kap. 1 § skall alla medlems-
insatser omfattas av den begränsning i återbetalningsrätten som
bestämmelserna i kapitaltäckningslagen kan föranleda. Sista meningen i
3 § behövs inte längre eftersom medlemmens rätt att återfå överinsatser
redan enligt gällande lydelse av 3 § andra meningen är beroende av att
utbetalning kan ske enligt vad som föreskrivs i bl.a. 1 §.
5 kap.
1 § En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får
tillskjutas, utöver vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom
särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får
tillskjutas även av andra än medlemmar.
Förlagsinsatser från andra än medlemmar får tillskjutas med högst
ett så stort belopp att summan av sådana insatser efter tillskottet
uppgår till högst summan av andra då inbetalda samt genom
insatsemission tillgodoförda insatser än förlagsinsatser.
En förlagsinsats skall alltid fullgöras i pengar.
Ändringen i paragrafens andra stycke är föranledd av att
begränsningen för förlagsinsatser som tillskjuts av medlemmar slopas.
Jfr kommentar till 5 kap. 1 § föreningslagen.
8 kap.
2 § Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda
balansräkningen och, i fråga om medlemsbank som är moderföretag, i
den fastställda koncernbalansräkningen för det senaste räkenskapsåret
redovisas som bankens eller koncernens fria egna kapital med avdrag
för
1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet
eget kapital eller, i fråga om bank som är moderföretag, det belopp
som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna
för företag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet,
och
2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något
annat ändamål än utdelning till medlemmarna.
Ändringen innebär att andra stycket upphävs. Härigenom slopas den
tidigare begränsningen av storleken på insatsutdelning.
2 a § Sådant belopp som enligt 2 § kan bli föremål för vinstutdelning
får överföras till medlemsinsatserna genom insatsemission.
Den nya paragrafen innehåller bestämmelsen om insatsemission. Jfr
kommentar till 10 kap. 2 a § föreningslagen.
4 § Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande
till den omfattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens
verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till
andra än medlemmar.
Vinstutdelning som beräknas på annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken någon deltagit i medlemsbankens verksamhet eller
i övrigt tagit den i anspråk får även lämnas till innehavare av
förlagsandelar och till avgången medlem i förhållande till innestående
insatser.
Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att insatsutdelning får
lämnas till avgången medlem på inte utbetalda insatser. Jfr kommentar
till 10 kap. 4 § föreningslagen.
10 kap.
3 § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det
på stämman har biträtts av nio tiondelar av de röstberättigade eller har
fattats på två på varandra följande stämmor och på den senare
stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. I stadgarna
får föreskrivas villkor som går längre.
En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt
till fusionen, får säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor
som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
Ändringen i paragrafens första stycke innebär att beslutsreglerna för
godkännande av fusionsavtal ändras. Jfr kommentar till 12 kap. 4 § före-
ningslagen.
11.3 Lagen om ändring i lagen (1946:576) om statlig
inkomstskatt
2 § 8 mom. Har en kooperativ förening av vinsten av den kooperativa
verksamheten lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda
köp eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning. Om en
förening har medlemmar som får skattefri utdelning enligt 3 § 7 mom.
första stycket och det inte är fråga om endast enstaka sådana
medlemmar, medges föreningen avdrag med högst ett belopp
motsvarande statslåneräntan vid utgången av november året före
beskattningsåret minskad med två procentenheter multiplicerad med
summan av medlemmarnas omsättning med föreningen.
En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som
lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser
medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet
tillfaller någon som enligt 7 § 8 mom. inte är skattskyldig för
utdelningen. Avser denna del av utdelningen högst 10 procent av
utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin
helhet avdragsgill.
Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation
för kooperativa föreningar, har centralorganisationen, även om den
inte är kooperativ enligt åttonde-tionde styckena nedan, rätt till avdrag
för utdelning på förlagsinsatser. Är föreningen ett förvaltningsföretag
enligt 7 § 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet
minskas med den del av utdelningen som föranlett frikallelse från
skattskyldighet enligt nämnda stycke.
Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen
hänför sig till.
Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för
avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett
enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.
Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas
säkerhetskassa.
Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till
sparbankerna.
En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom
kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika
rösträtt.
För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den
enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,
utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och
en, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör
dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens
stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att
som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna
angivna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat
föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och avvisa
sådana sökande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för
medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I det fall
att en förening säljer till utomstående kan den som regel inte utan att
förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem någon som kan
visa, att han brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser
föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på grund av
rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap – i en stor
förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje fall
inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som
medlemmar – så bör föreningen för att anses såsom öppen ha
skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem,
det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem
erhåller.
Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom
öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som
fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och
ekonomisk soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje
område antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så
berövas en centralorganisation inte dess kooperativa karaktär, om
rösträtten bland dess förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas
efter föreningarnas medlemsantal.
Skälen för förslagen har kommenterats i avsnitt 8. Lagtexten har
utformats i enlighet med vad Lagrådet förordat. Ändringen innebär att
avdragsrätten för kooperativ utdelning är begränsad för
konsumentkooperativa föreningar till statslåneräntan vid utgången av
november månad året före beskattningsåret minskad med två
procentenheter multiplicerad med medlemmarnas omsättning. Överstiger
utdelningen detta tak beskattas denna i föreningen. Lagrådet har i sitt
yttrande anfört att det är önskvärt att det i motiven anges vad som avses
med begreppet ”enstaka medlemmar”. Enligt regeringens mening kan
begreppet inte ges en absolut betydelse. Begreppet bör i stället sättas i
relation till sådana omständigheter som anger konsumenternas ägande
och inflytande i föreningen. Vid bedömningen av om det är fråga om
”enstaka medlemmar” måste hänsyn tas till omständigheterna i det
enskilda fallet. Omständigheter som kan vara av betydelse är det totala
antalet medlemmar i föreningen, storleken av medlemmarnas omsättning
med denna. Om t.ex. en förening har hundratals medlemmar som alla
omsätter i stort sett lika mycket med föreningen varav fem medlemmar
får skattefri utdelning kan det givetvis vara fråga om ”enstaka
medlemmar”. Har en förening endast tre medlemmar varav en medlem
får skattefri utdelning torde man däremot inte kunna anse det vara fråga
om ”enstaka medlem”.
Sammanfattning av betänkandet
Utredningen konstaterar inledningsvis att alla associationsformer skall
erbjudas likvärdiga villkor. Först om villkoren är likvärdiga är det
möjligt för företagarna att jämföra de olika associationsformernas
förtjänster och nackdelar på objektiva grunder. Om det är så att antingen
effekterna av lagstiftningen för att bedriva en viss form av företag är
sämre eller kunskaper och information om någon av de förekommande
företagsformerna är bristfällig är villkoren inte likvärdiga. Det nu förda
resonemanget har enligt utredningens mening samma innebörd som riks-
dagen har uttryckt i samband med sitt uttalande om att denna utredning
borde komma till stånd, nämligen att det är helt oacceptabelt om stats-
makterna genom utformning av regelsystem som missgynnar den koope-
rativa företagsformen åstadkommer en styrning bort från denna före-
tagsform. För att kooperativa företag skall kunna hävda sig framgångs-
rikt i en dynamisk värld behöver både lagstiftning och andra regelverk
vara avpassade för att ge utrymme för utveckling av nya sorters företag
och för att kunna möta nya situationer.
Kooperationens roll i samhället
Av en på utredningens initiativ utförda undersökningar framskymtar som
en uppfattning bland flera av de intervjuade, att kooperationen har den
ställning på marknaden som den förtjänar, dvs. kooperationen är inte
värd större uppmärksamhet än vad den har. De redovisade resultaten från
en annan undersökning, som bygger på ett bredare och mer kontinuerligt
intervjuunderlag tyder dock på ett mer positivt omdöme bland allmän-
heten. Den omfattning som en viss associationsform har på marknaden
kan dock enligt utredningens uppfattning inte utan vidare anses vara
rättvisande för dess potentiella användbarhet. Utredningens allmänna be-
dömning är att kooperativt företagande med fördel skulle kunna
användas i större utsträckning än vad som nu sker. Många människor
som inte tidigare har föreställt sig en roll som företagare har upp-
enbarligen kunnat tänka om när möjligheten erbjudits att ingå i ett
kooperativt företag. Sistnämnda ståndpunkt bygger utredningen bl.a. på
de framgångsrika exempel på kooperativt nyföretagande som finns i
Sverige och på exempel från övriga Europa. Det förefaller t.ex. som om
kooperativa företag skulle kunna utgöra ett verksamt verktyg för att öka
antalet småföretag och minska arbetslösheten. Som exempel från Sverige
kan nämnas "samhällskooperativ" i Jämtland och turistföretag i Blekinge,
Jämtland och Värmland. I många ekonomiskt utvecklade länder utom
Sverige är det mycket vanligt att banker och andra kreditinstitut drivs
som kooperativa företag. I vissa länder, som Italien och Spanien, är
kooperativa företag inom de mest skilda branscher vanliga. De anses av
staten bl.a. vara mycket effektiva i att skapa nya arbetstillfällen.
Kooperativa rådgivare runt om i landet har rapporterat att de flesta som
tar initiativ till och startar kooperativa företag är kvinnor samt att man når
grupper som är icke-traditionella företagare. Detta har också RRV kunnat
notera i en egen utvärdering om statligt stöd till kooperativ utveckling.
Där konstateras att kunderna i mycket stor utsträckning är kvinnor. I
vissa fall upp till 90 procent. Av det totala antalet kvinnor på den svenska
arbetsmarknaden finns den övervägande delen inom offentlig sektor.
Kvinnor som är arbetslösa söker sig därför i första hand till välfärdstjäns-
tesektor och omsorg dvs. branscher som i dag inte väntas expandera i
offentlig regi. Behovet av välfärd och sociala tjänster minskar dock inte,
snarare tvärtom.
I en del europeiska länder är kooperationen positivt särbehandlad därför
att den anses uppfylla vissa samhälleliga mål. I gengäld anses koope-
rationen då också ha särskilda skyldigheter gentemot samhället och
medlemmarna. Utredningens utgångspunkt är att de kooperativa före-
tagen inte skall gynnas framför andra företag. De skall självklart inte
heller missgynnas. För att ge de kooperativa företagen (ekonomiska före-
ningar, bostadsrättsföreningar, ömsesidiga försäkringsbolag och
medlemsbanker) likvärdiga villkor med aktiebolagen har utredningen
föreslagit en rad lagändringar i lagen om ekonomiska föreningar och i
skattelagstiftningen.
Attityder till kooperativt företagande
I fråga om attityder till kooperativt företagande - som behandlas i kapitel
3. "Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag?" -
konstaterar utredningen på basis av de gjorda undersökningarna att
företrädare för myndigheter och näringsliv i övrigt oftast saknar djupare
kunskaper om kooperation vilket naturligt färgar deras sätt att se på
företagsformen. Samarbete mellan myndigheter och andra organisationer
som kan förbättra möjligheterna till bättre kunskaper om de kooperativa
företagen bör uppmuntras. Utredningen föreslår också att regeringen i
regleringsbrev erinrar berörda myndigheter om att de skall iakttaga
opartiskhet vid utformningen av informationsmaterial, blanketter och
annars i alla sammanhang då olika associationsformer behandlas i
myndigheternas verksamhet. Utredningen kan också med stöd av olika
kartläggningar konstatera att läroböcker i gymnasieskolan oftast
behandlar de kooperativa företagen mer summariskt än andra typer av
företag. Även om kooperationen inte direkt motarbetas får den likgiltiga
eller kallsinniga attityden ändå till följd att kooperativt företagande
förbises i olika sammanhang. På det sättet kan man tala om att
kooperationen utsätts för en indirekt diskriminering. Utredningen
framhåller dock att de kooperativa företagen och dess intresseorganisa-
tioner har ett eget ansvar för att sprida kunskaper och information om
sina idéer till allmänheten och myndigheter samt att skapa kontakter med
skolorna.
Kapitalförsörjning
I kapitel 4. "Kapitalförsörjning" behandlas inslag i de civilrättsliga och
skatterättsliga lagstiftningarna som direkt eller indirekt påverkar de
ekonomiska föreningarnas möjligheter att anskaffa erforderligt kapital
för verksamheten. Utredningen föreslår ändringar i lagen om ekonomiska
föreningar och lagen om statlig inkomstskatt. Utredningens förslag
innebär i huvudsak följande.
Ett behov har vuxit fram att organisera den kooperativa företagsamheten
i nya strukturer där bl. a. ägandet och den kooperativa affärsverksam-
heten skiljs åt i olika juridiska personer. För att möta detta behov - utan
att verksamhetens kooperativa karaktär går förlorad - föreslår
utredningen att en ekonomisk förening får bedriva den kooperativa
samhandeln med medlemmarna inte bara direkt i föreningen utan även
indirekt i ett eller flera av föreningen helägda dotterbolag.
Av samma skäl föreslår utredningen att en ekonomisk förening inte själv
skall behöva bedriva den kooperativa samhandeln med medlemmarna
utan får ha till ändamål att främja medlemmarnas kooperativa deltagande
i en eller flera andra ekonomiska föreningar, om dess tillgångar
uteslutande eller så gott som uteslutande består av andelar i den eller de
andra ekonomiska föreningarna.
I syfte att underlätta strukturrationalisering inom vissa branscher föreslås
också vissa ändringar i fusionsreglerna. Vidare görs reglerna om rätten
till medlemskap dispositiva, d.v.s. det överlämnas till föreningen att i
stadgarna bestämma om rätten till inträde i föreningen.
I syfte att stimulera medlemmarna att bidra till föreningarnas kapital-
försörjning föreslås att en ekonomisk förening får besluta om insats-
emission genom att utdelningsbara vinstmedel förs över till medlemsin-
satser. Medlem skall tillföras emissionsinsatser i förhållande till den
omfattning i vilken medlemmen deltagit i föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk under det senaste avslutade räkenskapsåret
eller tidigare räkenskapsår eller i förhållande till vid det senaste räken-
skapsårets utgång inbetalda grund- och överinsatser samt tillgodoförda
emissionsinsatser. Emissionsinsats betalas ut först vid medlemmens
avgång ur föreningen.
Beträffande reglerna om överskottsutdelning föreslår utredningen att
taket för insatsutdelning slopas samtidigt som det klargörs att för-
delningen av gottgörelser och kooperativ utdelning får vara medlemmens
samhandel med föreningen inte bara under ett utan flera räkenskapsår.
Insatsutdelning får lämnas även till avgången medlem på inte utbetalda
insatser vilket torde minska medlemmens bindning till föreningen till
förmån för förbättrade konkurrensbetingelser.
Den nuvarande begränsningen i fråga om förlagsinsatskapitalets storlek i
förhållande till annat insatskapital slopas vad gäller förlagsinsatser som
tecknas av medlemmar. Vidare öppnas en möjlighet att VPC-registrera
förlagsandelar.
Skattereglerna anpassas till föreningslagens regler om överskottsut-
delning. Det innebär att en ekonomisk förening som huvudregel skall
medges avdrag för överskottsutdelning oavsett om det är fråga om
kooperativ vinstutdelning, insatsutdelning eller utdelning på förlagsin-
satser. En förening som har mer än enstaka medlemmar som åtnjuter
skattefrihet för utdelning därför att utdelningen anses utgöra en inbe-
sparing i levnadskostnaderna, medges dock avdrag för annan över-
skottsutdelning än utdelning på förlagsinsatser endast om föreningen
tillämpar lika rösträtt och är öppen för medlemskap för var och en som
söker inträde. Medlem beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för
överskottsutdelning på sin andel om innehavet betingas av näringsverk-
samhet. Detta gäller således oavsett om medlemmen är enskild närings-
idkare eller juridisk person. I övriga fall beskattas utdelningen i in-
komstslaget kapital, om det inte är fråga om återbäring som innebär en
inbesparing i medlemmens levnadskostnader i vilket fall utdelningen är
skattefri. Som inbesparing av levnadskostnader anses dock som mest ett
belopp motsvarande statslåneräntan minskad med två procentenheter
multiplicerad med medlemmens omsättning med föreningen.
Emissionsinsatser som tillgodoförs en medlem finansieras med före-
ningens beskattade fria egna kapital. Medlemmen har ingen anskaff-
ningskostnad för emissionsinsatsen varför han beskattas för hela beloppet
när det utbetalas till honom i samband med att han lämnar föreningen.
Beskattningen sker i inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital
beroende på om andelen utgör en tillgång i näringsverksamhet eller inte.
Konkurrensfrågor
I kapitel 5. "Konkurrenslagstiftningen" behandlas frågan om det finns
särskilda problem som kan uppkomma vid tillämpningen av konkur-
renslagstiftningen på kooperativ samverkan. Utredningen har dock
begränsat sig till kooperativ samverkan i ekonomiska föreningar. Det
som redovisats i detta kapitel torde dock kunna tjäna till ledning för den
konkurrensrättsliga bedömningen av kooperativ samverkan i andra
associationsformer.
Utredningen redovisar en genomgång av de svenska förarbetena till KL
på det aktuella området samt en genomgång av konkurrentverkets praxis
beträffande ekonomiska föreningar. Vidare har utredningen låtit
Kooperativa Institutet undersöka förhållandet mellan kooperativa företag
och EU:s konkurrenspolitik. Ett rättsutlåtande har hämtats in från docent
Nils Wahl rörande kooperativs rättsliga ställning inom EU:s
konkurrensrätt. Utredningen redovisar också en företagsekonomisk
analys av vilka effekter som kan uppstå genom affärsverksamhet i
kooperativa företag. Såväl effekter för företagen som för marknadens
funktion belyses.
Utredningen framhåller bl. a. att med likvärdiga marknadsförutsättningar
finns inte några bärande skäl för att behandla de svenska kooperativa
företagen strängare än vad EG:s rättstillämpning ger uttryck för.
Utredningen tvingas dock konstatera att rättsläget alltjämt är oklart och
framhåller det angelägna i att en praxis på området nu skyndsamt växer
fram, eftersom osäkerheten om rättsläget med stor sannolikhet leder till
ekonomiska förluster i form av uteblivna affärsmöjligheter. Utredningen
uttalar också som sin mening att skulle rättsutvecklingen hos de rättsvår-
dande myndigheterna i Sverige visa sig slå in på en annan väg än den
som EG-domstolen nu stakat ut, finns starka skäl att se över den svenska
konkurrenslagen.
Ömsesidiga försäkringsbolag
I kapitel 6. "Annat missgynnande av ekonomiska föreningar" behandlar
utredningen två fall där ömsesidiga försäkringsbolag uppenbarligen
missgynnats i förhållande till försäkringsaktiebolag. Det ena gäller
omvandling av obeskattade reserver till beskattat eget kapital i skade-
försäkringsbolag. Det andra avser mervärdeskatt på interna tjänster.
Utredningen anser att så snart det statsfinansiella läget tillåter bör det på
nytt prövas om dessa former av missgynnanden kan undanröjas genom
lagstiftning.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Utredningens betänkande överlämnas till regeringen i mitten av mars
1996. Efter sedvanlig remissbehandling kan arbetet på en lagrådsremiss
påbörjas i regeringskansliet vid månadsskiftet juni/juli 1996. Därmed
torde det - även om förslagen inte är av enklare karaktär - vara möjligt
för regeringen att lämna en proposition till riksdagen i sådan tid att
riksdagen kan fatta beslut i ärendet hösten 1996. Vid angivna för-
hållanden och att ett genomförande av förslagen är mycket angeläget för
de kooperativa företagen förslår utredningen att ikraftträdandetidpunkten
blir redan den första januari 1997. I fråga om ändringar i skatte-
lagstiftningen innebär det att de nya reglerna kan tillämpas första gången
vid 1998 års inkomsttaxering.
Betänkandets författningsförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 1 och 6 §§, 4 kap. 1 och 3 §§,
5 kap. 1, 4, 6 och 7 §§, 7 kap. 4 och 15 §§, 9 kap. 7 §, 10 kap. 1, 2 och
4 § samt 12 kap. 4 § skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas ny bestämmelse, 10 kap. 1 a §.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas
ekonomiska intresse genom ekonomisk verksamhet i vilken med-
lemmarna deltar
1. som konsumenter eller andra förbrukare,
2. som leverantörer,
3. med egen arbetsinsats,
4. genom att begagna föreningens tjänster, eller
5. på annat liknande sätt.
För en ekonomisk förening är
utmärkande att den uppfyller
särskilda villkor i fråga om rät-
ten till medlemskap, rösträtt och
överskottsutdelning. Om detta
föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.
En ekonomisk förening kan även
ha till ändamål att främja med-
lemmarnas ekonomiska intressen
genom deras deltagande på sätt
som anges i första stycket i en
eller flera andra ekonomiska
föreningar, om dess tillgångar
uteslutande eller så gott som
uteslutande består av andelar i
den eller de andra ekonomiska
föreningarna.
En ekonomisk förenings verk-
samhet kan bedrivas i förening-
en eller i ett av föreningen
helägt dotterföretag.
2 kap.
2 §1
Föreningens stadgar skall ange
1. föreningens firma,
2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,
3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,
4. den insats med vilken varje
medlem skall delta i föreningen,
hur insatserna skall fullgöras
samt i vad mån en medlem får
delta i föreningen med insats
utöver vad han är skyldig att
delta med,
4. den insats med vilken varje
medlem skall delta i föreningen,
(grundinsats) och hur denna
skall fullgöras samt i vad mån en
medlem får delta i föreningen
med insats utöver vad han är
skyldig att delta med (överin-
sats),
5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering
beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp
eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av
dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall
skall ske,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras
befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt
hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller
fullmäktiges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,
11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall
förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses,
samt
12. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. skall
förekomma, vad som skall gälla
därom.
12. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. eller
emissionsinsatser som avses i 10
kap. 1 a § skall förekomma, vad
som skall gälla för dessa.
Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de
privatanställda.
3 kap.
1 §
En ekonomisk förening får inte
vägra någon inträde som med-
lem, om det inte finns särskilda
skäl för vägran med hänsyn till
arten eller omfattningen av före-
ningens verksamhet eller före-
ningens syfte eller annan orsak.
En ekonomisk förening är öppen
för medlemskap, om inte annat
anges i stadgarna.
Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av
stadgarna. I stadgarna får föreskrivas att inträdesansökan skall göras
skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med
sökandens bevittnade namnunderskrift.
6 §
Styrelsen skall föra en medlems-
förteckning. Denna skall inne-
hålla uppgift om
1. varje medlems namn och
postadress samt det antal med-
lemsinsatser med vilket han del-
tar i föreningen,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda medlemsinsatser enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, samt
3. summorna av medlemsin-
satsbelopp som efter utgången
av det räkenskapsår balansräk-
ningen avser har återbetalats
eller högst skall återbetalas en-
ligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om
tiden för återbetalningarna.
Styrelsen skall föra en medlems-
förteckning. Denna skall inne-
hålla uppgift om
1. varje medlems namn och
postadress samt det antal med-
lemsinsatser med vilket han del-
tar i föreningen,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda grund- och överinsat-
ser samt tillgodoförda emission-
sinsatser enligt den senast fast-
ställda balansräkningen, samt
3. summorna av medlemsin-
satsbelopp som efter utgången
av det räkenskapsår balansräk-
ningen avser har återbetalats
eller högst skall återbetalas en-
ligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om
tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsys-
tem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på annat
liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för var och
en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på be-
gäran få skriftlig uppgift av före-
ningen om sitt medlemskap och
om de insatser som han har be-
talt in.
Varje medlem har rätt att på be-
gäran få skriftlig uppgift av före-
ningen om sitt medlemskap och
om de medlemsinsatser som han
har betalt in eller tillgodoförts
genom insatsemission.
4 kap.
1 §
När en medlem har avgått har
han rätt att sex månader efter
avgången få ut sina inbetalda
medlemsinsatser. Beloppet får
dock inte överstiga vad som be-
löper på honom i förhållande till
övriga medlemmar av förening-
ens egna kapital enligt den ba-
lansräkning som hänför sig till
tiden för avgången. Vid beräk-
ningen av föreningens egna ka-
pital skall bortses från reservfon-
den, uppskrivningsfonden och
förlagsinsatserna.
När en medlem har avgått har
han rätt att sex månader efter
avgången få ut sina inbetalda
grund- och överinsatser samt
tillgodoförda emissionsinsatser.
Beloppet får dock inte överstiga
vad som belöper på honom i för-
hållande till övriga medlemmar
av föreningens egna kapital en-
ligt den balansräkning som hän-
för sig till tiden för avgången.
Vid beräkningen av föreningens
egna kapital skall bortses från
reservfonden,
uppskrivningsfonden och
förlagsinsatserna.
Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga
medlemmar få ut vad som belöper på honom av beslutad vinstutdelning.
Träder föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller
meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i konkurs,
skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt
grunderna för reglerna om skifte av föreningens tillgångar.
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna.
Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket
eller 12 kap. 4 § andra stycket.
3 §
En medlem, som deltar i för-
eningen med högre insatsbelopp
än han är skyldig att delta med,
har rätt att efter uppsägning få ut
överskjutande belopp utan att
avgå ur föreningen. Beträffande
uppsägningen samt medlemmens
rätt att få ut det uppsagda belop-
pet och hans skyldighet att betala
tillbaka vad han har fått ut till-
ämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap.
4 § första stycket. Sexmånaders-
fristen enligt 1 § skall därvid
räknas från utgången av det rä-
kenskapsår som sedan uppsäg-
ningen har gjorts slutar näst efter
en månad eller den längre tid,
högst sex månader, som har be-
stämts i stadgarna.
En medlem har rätt att efter upp-
sägning få ut överinsats utan att
avgå ur föreningen. Beträffande
uppsägningen samt medlemmens
rätt att få ut det uppsagda belop-
pet och hans skyldighet att betala
tillbaka vad han har fått ut till-
ämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap.
4 § första stycket. Sexmånaders-
fristen enligt 1 § skall därvid
räknas från utgången av det rä-
kenskapsår som sedan uppsäg-
ningen har gjorts slutar näst efter
en månad eller den längre tid,
högst sex månader, som har be-
stämts i stadgarna.
5 kap.
1 §
En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad som
följer av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom särskilda
insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av
andra än medlemmar.
Förlagsinsatser får tillskjutas
med högst ett så stort belopp att
summan av gjorda förlagsinsat-
ser efter tillskottet uppgår till
högst det belopp som svarar mot
summan av andra då inbetalda
insatser än förlagsinsatser.
Förlagsinsatser från andra än
medlemmar får tillskjutas med
högst ett så stort belopp att sum-
man av sådana förlagsinsatser
efter tillskottet uppgår till högst
det belopp som svarar mot sum-
man av andra då inbetalda insat-
ser än förlagsinsatser samt till-
godoförda emissionsinsatser.
4 §
För varje förlagsinsats skall för-
eningen utfärda ett förlagsan-
delsbevis. Beviset skall ställas
till viss man, till innehavaren
eller till viss man eller order och
innehålla uppgift om
1. föreningens firma,
2. nummer eller annan beteck-
ning för beviset,
3. insatsens storlek,
4. den rätt till utdelning som
insatsen medför,
5. det sätt på vilket utdelning
skall utbetalas och inlösen ske,
6. föreskrifter som avses i 2 §
första stycket, samt
7. erinran enligt 2 § andra
stycket.
Förlagsandelsbeviset skall un-
dertecknas av föreningen. Styrel-
seledamöters eller firmateckna-
res namnteckning får återges
genom tryckning eller på liknan-
de sätt.
När föreningen beslutar om att
förlagsinsatser skall tillskjutas
skall samtidigt villkoren för in-
satserna fastställas. Villkoren
skall innehålla uppgift om
1. insatsernas storlek,
2. den rätt till utdelning som
en insats medför,
3. det sätt på vilket utdelning
skall utbetalas och inlösen skall
ske,
4. föreskrifter som avses i 2 §
första stycket,
5. erinran enligt 2 § andra
stycket, samt
6. huruvida förlagsandelsbevis
skall utfärdas eller om insat-
serna istället skall registreras
hos Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag enligt bestämmelser-
na i aktiekontolagen (1989:827).
Förlagsandelsbevis skall ställas
till viss person, till innehavaren
eller till viss person eller order
och innehålla uppgift om
1. föreningens firma,
2. nummer eller annan beteck-
ning för beviset, samt
3. de uppgifter som framgår av
första stycket 1-5.
6 §
Styrelsen skall föra en förteck-
ning över samtliga förlagsinsat-
ser. Denna kan bestå av betryg-
gande lösblads- eller kortsystem
eller föras med automatisk data-
behandling eller på annat liknan-
de sätt. Förteckningen skall in-
nehålla uppgift om storleken på
varje förlagsinsats, om tidpunk-
ten för varje insats och om den
rätt till utdelning som insatsen
medför. Förteckningen skall hål-
las tillgänglig för var och en som
vill ta del av den.
Styrelsen skall föra en förteck-
ning över samtliga förlagsinsat-
ser för vilka förlagsandelsbevis
har utfärdats. Denna kan bestå
av betryggande lösblads- eller
kortsystem eller föras med auto-
matisk databehandling eller på
annat liknande sätt. En sådan
förteckning skall innehålla upp-
gift om storleken på varje för-
lagsinsats, om tidpunkten för
varje insats och om den rätt till
utdelning som insatsen medför.
Förteckningen skall hållas till-
gänglig för var och en som vill ta
del av den.
För förlagsinsatser som
registrerats hos
Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag förs istället för-
teckningen av detta bolag. Be-
stämmelserna i första stycket
gäller även för en sådan för-
teckning med undantag för att
den rätt till utdelning som in-
satsen medför inte behöver an-
ges i förteckningen.
7 §
Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst
tidigast efter fem år från tillskottet, om han skriftligen säger upp beloppet
minst två år i förväg.
Föreningen får inlösa en förlagsinsats tidigast efter fem år från tillskottet,
om föreningen skriftligen säger upp beloppet minst sex månader i förväg.
Inlösen enligt denna paragraf
sker till det belopp som utgör
insatsens storlek enligt förlag-
sandelsbeviset. Beloppet får
dock inte överstiga vad som av
föreningens egna kapital enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, utan anlitande av reserv-
fonden eller uppskrivningsfon-
den, belöper på andelen i för-
hållande till övriga förlagsinsat-
ser. Om föreningen försätts i
konkurs på en ansökan som görs
inom ett år efter inlösen, skall
vad som föreskrivits i 4 kap. 2 §
beträffande återbetalning tilläm-
pas i fråga om förlagsinsatsen.
Föreningen kan också föreskriva
att förlagsinsatserna förfaller till
betalning vid viss tidpunkt utan
uppsägning.
Inlösen enligt denna paragraf
sker till det belopp som utgör
insatsens storlek enligt förlags-
andelsbeviset eller, för förlags-
insatser som registrerats hos
Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag, insatsens storlek en-
ligt registreringen. Beloppet får
dock inte överstiga vad som av
föreningens egna kapital enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, utan anlitande av reserv-
fonden eller uppskrivningsfon-
den, belöper på andelen i förhål-
lande till övriga förlagsinsatser.
Om föreningen försätts i konkurs
på en ansökan som görs inom ett
år efter inlösen, skall vad som
föreskrivits i 4 kap. 2 § beträf-
fande återbetalning tillämpas i
fråga om förlagsinsatsen.
7 kap.
4 §
Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom sex månader efter utgången
av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga fram
årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderförening,
koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen.
Vid stämman skall beslut fattas
1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i
moderförening, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,
2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda
balansräkningen,
3. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande
direktören, samt
4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag eller
stadgarna.
Beslut i en fråga som avses i
andra stycket 1-3 skall dock
skjutas upp till en fortsatt stäm-
ma, om majoriteten eller en mi-
noritet som består av minst en
tiondel av samtliga röstberättiga-
de begär det. Sådan stämma
skall hållas minst en och högst
två månader därefter. Något yt-
terligare uppskov är inte tillåtet.
Beslut i en fråga som avses i
andra stycket 1-3 skall dock
skjutas upp till en fortsatt stäm-
ma, om majoriteten eller en mi-
noritet som består av minst en
tiondel av samtliga röstberättiga-
de begär det. Sådan stämma
skall hållas minst en och högst
två månader därefter. Något yt-
terligare uppskov är inte tillåtet.
Stämman får dock inte fatta be-
slut som avses i andra stycket 2,
om det avser överskottsutdelning
med större belopp än vad styrel-
sen föreslagit eller godkänt, om
inte stämman är skyldig att fatta
ett sådant beslut enligt föreskrift
i stadgarna.
15 §
Ett beslut om sådan ändring av
stadgarna som innebär att en
medlems förpliktelse att erlägga
insatser eller avgifter till före-
ningen ökas eller att hans rätt
till årsvinst inskränks är giltigt,
om beslutet på den senare stäm-
man enligt 14 § har biträtts av
minst tre fjärdedelar av de rös-
tande.
Ett beslut om sådan ändring av
stadgarna som innebär att en
medlems förpliktelse att erlägga
grundinsatser eller avgifter till
föreningen ökas eller att hans
rätt till årsvinst inskränks är gil-
tigt, om beslutet på den senare
stämman enligt 14 § har biträtts
av minst tre fjärdedelar av de
röstande.
Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems rätt
till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är
giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § har biträtts av
samtliga röstande. Detsamma gäller, om ändringen innebär inskränkning
i en medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att
en medlems utträde ur föreningen försvåras och ändringen skall gälla
även dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes.
Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första
och andra styckena får inte tillämpas mot en medlem som inte har
samtyckt till ändringen och som säger upp sig till utträde ur föreningen
inom en månad från det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet
fattades av fullmäktige, från det att medlemmen underrättades om
beslutet. I ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna
föreskriver, utträda ur föreningen vid den utgång av ett räkenskapsår som
infaller näst efter en månad efter uppsägningen. Vid utträdet har
medlemmen den rätt som enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena
tillkommer en avgående medlem.
9 kap.
7 §
I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post
bland tillgångarna.
En förenings eget kapital skall
delas upp i bundet eget kapital
och fritt eget kapital eller an-
samlad förlust. Under bundet
eget kapital skall tas upp inbe-
talda insatser, reservfond och
uppskrivningsfond. Medlemsin-
satser och förlagsinsatser skall
redovisas var för sig. Under fritt
eget kapital eller ansamlad för-
lust skall tas upp fria fonder, var
för sig, balanserad vinst eller
förlust eller samt nettovinst eller
förlust för räkenskapsåret. Ba-
lanserad förlust och förlust för
räkenskapsåret tas därvid upp
som avdragsposter.
En förenings eget kapital skall
delas upp i bundet eget kapital
och fritt eget kapital eller an-
samlad förlust. Under bundet
eget kapital skall tas upp inbe-
talda grund- och överinsatser,
emissionsinsatser, reservfond
samt uppskrivningsfond. Med-
lemsinsatser och förlagsinsatser
skall redovisas var för sig. Under
fritt eget kapital eller ansamlad
förlust skall tas upp fria fonder,
var för sig, balanserad vinst eller
förlust samt nettovinst eller för-
lust för räkenskapsåret. Balanse-
rad förlust och förlust för räken-
skapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.
Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av
fullgjorda insatser får göras så att i balansräkningen anges hela
insatskapitalet samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter
skillnaden - de betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget
kapital.
Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en
fordran hos eller skuld till ett dotterbolag eller en moderförening, skall
beloppet anges särskilt. Detta får ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga
om pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvars-förbindelser till
förmån för ett dotterbolag eller en moderförening.
10 kap.
1 §
Föreningens medel får betalas ut till medlemmarna endast i form av
överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap.,
utbetalning vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och ut-
skiftning vid föreningens likvidation.
Med överskottsutdelning avses i
denna lag
1. gottgörelse i form av efter-
likvider, återbäringar eller lik-
nande som grundas på rörelsens
resultat utan att ha räknats in i
redovisade årsresultat och
2. utdelningar från redovisade
årsresultat i form av medlems-
återbäring eller på annat sätt
(vinstutdelning).
Med överskottsutdelning avses i
denna lag
1. gottgörelse i form av efter-
likvider, återbäringar eller lik-
nande som grundas på rörelsens
resultat utan att ha räknats in i
redovisade årsresultat,
2. utdelning i form av efter-
likvid, återbäring eller liknande
som utgår i förhållande till den
omfattning medlem deltagit i
föreningens verksamhet (koope-
rativ vinstutdelning), från
sådana utdelningsbara vinstme-
del som avses i 2 §,
3. insatsutdelning från sådana
utdelningsbara vinstmedel som
avses i 2 § samt
4. utdelning på förlagsinsatser
från sådana utdelningsbara
vinstmedel som avses i 2 §.
Gottgörelse och kooperativ
vinstutdelning enligt andra
stycket 2 skall utgå i förhållande
till den omfattning medlem del-
tagit i föreningens verksamhet
eller i övrigt tagit denna i an-
språk under ett eller flera räken-
skapsår. Insatsutdelning skall
utgå i förhållande till medlems
vid det senaste räkenskapsårets
utgång inbetalda grund- och
överinsatser samt tillgodoförda
emissionsinsatser. Om utdelning
på förlagsinsatser finns bestäm-
melser i 5 kap.
Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av vinst
och av behållna tillgångar vid föreningens likvidation följer av 2 kap. 2 §.
1 a §
Insatsemission kan ske genom
att sådana utdelningsbara vinst-
medel som avses i 2 § överförs
till medlemsinsatserna. Medlem
skall tillföras emissionsinsats i
förhållande till den omfattning i
vilken medlemmen har deltagit i
föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk un-
der det senaste avslutade räken-
skapsåret eller tidigare räken-
skapsår eller i förhållande till
medlemmens vid det senaste rä-
kenskapsårets utgång inbetalda
grund- och överinsatser samt
tillgodoförda emissionsinsatser.
2 §
Vinstutdelning får inte överstiga
vad som i den fastställda balans-
räkningen och, ifråga om moder-
förening, i den fastställda kon-
cernbalansräkningen för det se-
naste räkenskapsåret redovisas
som föreningens eller koncer-
nens fria egna kapital med av-
drag för
1. det belopp som enligt lag
eller stadgarna skall avsättas till
bundet eget kapital eller, i fråga
om moderförening, det belopp
som av det fria egna kapitalet i
koncernen enligt årsredovisning-
arna för företag inom denna skall
föras över till det bundna egna
kapitalet, och
2. belopp som annars enligt
stadgarna skall användas för nå-
got annat ändamål än utdelning
till medlemmarna.
Kooperativ vinstutdelning och
insatsutdelning får inte överstiga
vad som i den fastställda balans-
räkningen och, ifråga om moder-
förening, i den fastställda kon-
cernbalansräkningen för det se-
naste räkenskapsåret redovisas
som föreningens eller koncer-
nens fria egna kapital med av-
drag för
1. det belopp som enligt lag
eller stadgarna skall avsättas till
bundet eget kapital eller, i fråga
om moderförening, det belopp
som av det fria egna kapitalet i
koncernen enligt årsredovisning-
arna för företag inom denna skall
föras över till det bundna egna
kapitalet,
2. belopp som annars enligt
stadgarna skall användas för nå-
got annat ändamål än utdelning
till medlemmarna,
3. belopp som enligt bestäm-
melserna i utfärdade förlagsan-
delsbevis skall användas till ut-
delning på förlagsinsats, samt
4. belopp som föreningsstäm-
man beslutat använda för insats-
emission som avses i 1a §.
Vinstutdelning som beräknas på
annat sätt än i förhållande till
den omfattning i vilken medlem-
marna deltagit i föreningens
verksamhet eller i övrigt tagit
denna i anspråk, får fastställas
till högst en ränta för år på inbe-
talda medlemsinsatser som mot-
svarar det av riksbanken fast-
ställda diskonto som gällde vid
räkenskapsårets utgång med
tillägg av tre procentenheter.
4 §
Gottgörelser och sådan vinstut-
delning som beräknas i förhål-
lande till den omfattning i vilken
någon har deltagit i föreningens
verksamhet eller i övrigt tagit
denna i anspråk får lämnas även
till andra än medlemmar.
Även vinstutdelning av det slag
som avses i 2 § andra stycket får
lämnas till innehavare av för-
lagsandelar. Därvid gäller inte
den begränsning i fråga om ut-
delningens höjd som anges där.
Gottgörelse och kooperativ
vinstutdelning får lämnas även
till andra än medlemmar. Insats-
utdelning får lämnas även till
avgången medlem på inte utbe-
talda insatser.
12 kap.
4 §
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det har biträtts av samtliga röst-
berättigade eller har fattats på
två på varandra följande före-
ningsstämmor och på den senare
stämman har biträtts av minst
två tredjedelar av de röstande. I
stadgarna får föreskrivas villkor
som går längre.
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det har biträtts av nio tiondelar
av de röstberättigade eller har
fattats på två på varandra följan-
de föreningsstämmor. I
stadgarna får föreskrivas villkor
som går längre.
En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fusionen,
får säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och på de villkor
som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Vid registrering och verkställande av föreningsstämmobeslut som har
fattats före lagens ikraftträdande samt talan mot sådant beslut gäller äldre
bestämmelser. Detsamma gäller beslut som styrelsen har fattat före
nämnda tidpunkt.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om medlemsbanker
dels att 2 kap. 4 §, 3 kap. 1 och 6 §§, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1, 4, 6
och 7 §§, 7 kap. 15 §, 8 kap. 1, 2 och 4 §§ samt 10 kap. 3 § skall ha
följande lydelse,
dels att i lagen skall införas ny bestämmelse, 8 kap. 1 a §.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
4 §
Stadgarna skall ange
1. medlemsbankens firma,
2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,
3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,
4. villkoren för medlemskap i banken,
5. den insats med vilken varje
medlem skall delta i banken och
i vilken utsträckning medlemmar
får delta i banken med insats
utöver vad de är skyldiga att
delta med,
5. den insats med vilken varje
medlem skall delta i banken
(grundinsats) och i vilken ut-
sträckning medlemmar får delta i
banken med insats utöver vad de
är skyldiga att delta med (överin-
sats),
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för
deras uppdrag,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras
befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt
hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäkti-
ges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den
upplöses, samt
11. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. skall
förekomma, vad som skall gälla
för dessa.
11. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. eller
emissionsinsatser som avses i 8
kap. 1 a § skall förekomma, vad
som skall gälla för dessa.
3 kap.
1 §
En medlemsbank får inte vägra
någon inträde som medlem, om
det inte finns särskilda skäl för
det med hänsyn till arten eller
omfattningen av bankens verk-
samhet eller bankens syfte eller
annan omständighet.
En medlemsbank är öppen för
medlemskap, om inte annat an-
ges i stadgarna.
En juridisk person som en medlemsbank har ett dominerande inflytande i
får inte vara medlem i banken.
Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av
stadgarna. I stadgarna får det föreskrivas att inträdesansökan skall göras
skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med
sökandens bevittnade namnunderskrift.
6 §
Styrelsen skall föra en medlems-
förteckning. Förteckningen skall
innehålla uppgift om
1. varje medlems namn och
postadress,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda medlemsinsatser enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, samt
3. summorna av medlemsin-
satsbelopp som efter utgången
av det räkenskapsår balans-
räkningen avser har återbetalats
eller högst skall återbetalas
enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om
tiden för återbetalningarna.
Styrelsen skall föra en medlems-
förteckning. Förteckningen skall
innehålla uppgift om
1. varje medlems namn och
postadress,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda grund- och överin-
satser samt tillgodoförda
emissionsinsatser enligt den
senast fastställda balans-
räkningen, samt
3. summorna av medlemsin-
satsbelopp som efter utgången
av det räkenskapsår balans-
räkningen avser har återbetalats
eller högst skall återbetalas
enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om
tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsys-
tem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på annat
liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken för
var och en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på be-
gäran få skriftlig uppgift av ban-
ken om sitt medlemskap och om
sina betalda insatser.
Varje medlem har rätt att på be-
gäran få skriftlig uppgift av ban-
ken om sitt medlemskap och om
de medlemsinsatser som han har
betalt in eller tillgodoförts
genom insatsemission.
4 kap.
1 §
En medlem som har avgått ur en
medlemsbank har rätt att sex
månader efter avgången få ut
sina inbetalda medlemsinsatser.
Beloppet får dock inte överstiga
hans andel i förhållande till övri-
ga medlemmar av bankens egna
kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för av-
gången. Vid beräkningen av ban-
kens egna kapital skall man bort-
se från reservfonden, fonden för
orealiserade vinster, uppskriv-
ningsfonden och förlagsinsatser-
na.
En medlem som har avgått ur en
medlemsbank har rätt att sex
månader efter avgången få ut
sina inbetalda grund- och
överinsatser samt tillgodoförda
emissionsinsatser. Beloppet får
dock inte överstiga hans andel i
förhållande till övriga
medlemmar av bankens egna
kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för
avgången. Vid beräkningen av
bankens egna kapital skall man
bortse från reservfonden, fonden
för orealiserade vinster,
uppskrivningsfonden och
förlagsinsatserna.
Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar
få ut sin andel av beslutad vinstutdelning.
Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången
eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs,
skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt
grunderna för reglerna om skifte av bankens tillgångar.
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna.
Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket
eller 10 kap. 3 § andra stycket.
3 §
En medlem som deltar i
medlemsbanken med högre in-
satsbelopp än han är skyldig att
delta med, har rätt att efter upp-
sägning få ut överskjutande be-
lopp utan att avgå ur banken.
Beträffande uppsägningen samt
medlemmens rätt att få ut det
uppsagda beloppet och hans
skyldighet att betala tillbaka vad
han har fått ut tillämpas 1 och
2 §§ samt 3 kap. 4 § första styc-
ket. Sexmånadersfristen enligt 1
§ skall därvid räknas från ut-
gången av det räkenskapsår som
efter det att uppsägningen har
gjorts slutar tidigast en månad
eller den längre tid, dock högst
sex månader, som har bestämts i
stadgarna. Dessutom gäller att
sådant insatsbelopp får betalas ut
endast om det kan ske med hän-
syn till bestämmelserna om kapi-
taltäckning i lagen (1994:2004)
om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut
och värdepappersföretag.
En medlem har rätt att efter upp-
sägning få ut överinsats utan att
avgå ur föreningen. Beträffande
uppsägningen samt medlemmens
rätt att få ut det uppsagda belop-
pet och hans skyldighet att betala
tillbaka vad han har fått ut till-
ämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap.
4 § första stycket. Sexmånaders-
fristen enligt 1 § skall därvid
räknas från utgången av det rä-
kenskapsår som efter det att upp-
sägningen har gjorts slutar tidi-
gast en månad eller den längre
tid, dock högst sex månader,
som har bestämts i stadgarna.
Dessutom gäller att sådant
insatsbelopp får betalas ut endast
om det kan ske med hänsyn till
bestämmelserna om
kapitaltäckning i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappers-
företag.
5 kap.
1 §
En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas,
utöver vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda
insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av
andra än medlemmar.
Förlagsinsatser får tillskjutas
med högst ett så stort belopp att
summan av gjorda förlags-
insatser efter tillskottet uppgår
till högst det belopp som svarar
mot summan av andra då
inbetalda insatser än förlags-
insatser i medlemsbanken.
Förlagsinsatser från andra än
medlemmar får tillskjutas med
högst ett så stort belopp att sum-
man av sådana förlagsinsatser
efter tillskottet uppgår till högst
det belopp som svarar mot sum-
man av andra då inbetalda insat-
ser än förlagsinsatser samt till-
godoförda emissionsinsatser.
4 §
För varje förlagsinsats skall
medlemsbanken utfärda ett för-
lagsandelsbevis. Beviset skall
ställas till viss person, till inne-
havaren eller till viss person
eller order och innehålla uppgift
om
1. bankens firma,
2. nummer eller annan beteck-
ning för beviset,
3. insatsens storlek,
4. den rätt till utdelning som
insatsen medför,
5. det sätt på vilket utdelning
skall betalas ut och inlösen ske,
6. föreskrifter som avses i 2 §
första stycket, samt
7. upplysning om vad 2 § and-
ra stycket innehåller.
Förlagsandelsbeviset skall
undertecknas av banken.
Styrelseledamöters eller firma-
tecknares namnteckning får
återges genom tryckning eller på
liknande sätt.
När banken beslutar om att för-
lagsinsatser skall tillskjutas skall
samtidigt villkoren för
insatserna fastställas. Villkoren
skall innehålla uppgift om
1. insatsernas storlek,
2. den rätt till utdelning som
en insats medför,
3. det sätt på vilket utdelning
skall utbetalas och inlösen skall
ske,
4. föreskrifter som avses i 2 §
första stycket,
5. erinran enligt 2 § andra
stycket, samt
6. huruvida förlagsandelsbevis
skall utfärdas eller om
insatserna istället skall
registreras hos Värdepappers-
centralen VPC Aktiebolag enligt
bestämmelserna i aktiekonto-
lagen (1989:827).
Förlagsandelsbevis skall ställas
till viss person, till innehavaren
eller till viss person eller order
och innehålla uppgift om
1. bankens firma,
2. nummer eller annan beteck-
ning för beviset, samt
3. de uppgifter som framgår av
första stycket 1-5.
6 §
Styrelsen skall föra en förteck-
ning över samtliga förlagsinsat-
ser. Denna kan bestå av betryg-
gande lösblads- eller kortsystem
eller föras med automatisk data-
behandling eller på annat liknan-
de sätt. Förteckningen skall in-
nehålla uppgift om storleken på
varje förlagsinsats, om tidpunk-
ten för varje insats och om den
rätt till utdelning som insatsen
medför. Förteckningen skall hål-
las tillgänglig för var och en som
vill ta del av den.
Styrelsen skall föra en förteck-
ning över samtliga förlagsinsat-
ser för vilka förlagsandelsbevis
har utfärdats. Denna kan bestå
av betryggande lösblads- eller
kortsystem eller föras med auto-
matisk databehandling eller på
annat liknande sätt. En sådan
förteckning skall innehålla upp-
gift om storleken på varje för-
lagsinsats, om tidpunkten för
varje insats och om den rätt till
utdelning som insatsen medför.
Förteckningen skall hållas till-
gänglig för var och en som vill ta
del av den.
För förlagsinsatser som
registrerats hos
Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag förs istället för-
teckningen av detta bolag. Be-
stämmelserna i första stycket
gäller även för en sådan för-
teckning med undantag för att
den rätt till utdelning som in-
satsen medför inte behöver an-
ges i förteckningen.
7 §
Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst
tidigast fem år efter tillskottet under förutsättning att han skriftligen säger
upp beloppet minst två år i förväg.
Medlemsbanken får lösa in en förlagsinsats tidigast fem år efter
tillskottet under förutsättning att banken skriftligen säger upp beloppet
minst sex månader i förväg.
Inlösen enligt denna paragraf
sker till det belopp som utgör
insatsens storlek enligt förlag-
sandelsbeviset. Beloppet får
dock inte överstiga innehavarens
andel i förhållande till övriga
förlagsinsatser av medlemsban-
kens egna kapital enligt den se-
nast fastställda balansräkningen,
utan anlitande av reservfond
eller uppskrivningsfond. Om
banken försätts i konkurs på en
ansökan som görs inom ett år
efter inlösen, skall vad som före-
skrivits i 4 kap. 2 § om återbetal-
ning tillämpas i fråga om för-
lagsinsatsen.
Banken kan också föreskriva att
förlagsinsatserna förfaller till
betalning vid viss tidpunkt utan
uppsägning.
Inlösen enligt denna paragraf
sker till det belopp som utgör
insatsens storlek enligt förlags-
andelsbeviset eller, för förlags-
insatser som registrerats hos
Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag, insatsens storlek
enligt registreringen. Beloppet
får dock inte överstiga inneha-
varens andel i förhållande till
övriga förlagsinsatser av med-
lemsbankens egna kapital enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, utan anlitande av reserv-
fond eller uppskrivningsfond.
Om banken försätts i konkurs på
en ansökan som görs inom ett år
efter inlösen, skall vad som före-
skrivits i 4 kap. 2 § om återbetal-
ning tillämpas i fråga om för-
lagsinsatsen.
7 kap.
15 §
Ett beslut om sådan ändring av
stadgarna som innebär att en
medlems förpliktelse att erlägga
insatser till medlemsbanken
ökas eller att hans rätt till år-
svinst inskränks är giltigt, om
beslutet på den senare stämman
enligt 14 § biträtts av minst tre
fjärdedelar av de röstande.
Ett beslut om sådan ändring av
stadgarna som innebär att en
medlems förpliktelse att erlägga
grundinsatser till medlemsban-
ken ökas eller att hans rätt till
årsvinst inskränks är giltigt, om
beslutet på den senare stämman
enligt 14 § biträtts av minst tre
fjärdedelar av de röstande.
Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems rätt
till medlemsbankens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är
giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av samtliga
röstande. Detsamma gäller, om ändringen innebär en inskränkning i en
medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att en
medlems utträde ur banken försvåras och ändringen skall gälla även dem
som var medlemmar i banken när frågan avgjordes.
Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första
och andra styckena får inte tillämpas mot en medlem som inte har
samtyckt till ändringen och som säger upp sig till utträde ur medlems-
banken inom en månad från det att slutligt beslut fattades eller, om
beslutet fattades av fullmäktige, från det medlemmen underrättades om
beslutet. I ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna
föreskriver, utträda ur banken vid utgången av det räkenskapsår som
slutar tidigast en månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen
den rätt som en avgående medlem har enligt 4 kap. 1 § första och andra
styckena.
8 kap.
1 §
Medlemsbankens medel får betalas ut till medlemmarna endast i form av
överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap.,
utbetalning vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och ut-
skiftning vid bankens likvidation.
Med överskottsutdelning avses i
denna lag
1. gottgörelse i form av åter-
bäringar eller liknande som
grundas på rörelsens resultat
utan att ha räknats in i redovisa-
de årsresultat, och
2. utdelningar från redovisade
årsresultat i form av medlems-
återbäring eller på annat sätt
(vinstutdelning).
Med överskottsutdelning avses i
denna lag
1. gottgörelse i form av åter-
bäringar eller liknande som
grundas på rörelsens resultat
utan att ha räknats in i
redovisande årsresultat,
2. utdelning i form av åter-
bäring eller liknande som utgår
i förhållande till den omfattning
medlem deltagit i bankens
verksamhet (kooperativ vinstut-
delning), från sådana utdel-
ningsbara vinstmedel som avses
i 2 §,
3. insatsutdelning från sådana
utdelningsbara vinstmedel som
avses i 2 § samt
4. utdelning på förlagsinsatser
från sådana utdelningsbara
vinstmedel som avses i 2 §.
Gottgörelse och kooperativ
vinstutdelning enligt andra
stycket 2 skall utgå i förhållande
till den omfattning medlem del-
tagit i bankens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk un-
der ett eller flera räkenskapsår.
Insatsutdelning skall utgå i för-
hållande till medlems vid det
senaste räkenskapsårets utgång
inbetalda grund- och överinsat-
ser samt tillgodoförda
emissionsinsatser. Om utdelning
på förlagsinsatser finns bestäm-
melser i 5 kap.
Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av behållna
tillgångar vid medlemsbankens likvidation följer av 2 kap. 4 §.
1 a §
Insatsemission kan ske genom
att sådana utdelningsbara vinst-
medel som avses i 2 § överförs
till medlemsinsatserna. Medlem
skall tillföras emissionsinsats i
förhållande till den omfattning i
vilken medlemmen har deltagit i
föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk un-
der det senaste avslutade räken-
skapsåret eller tidigare räken-
skapsår eller i förhållande till
medlemmens vid det senaste
räkenskapsårets utgång inbetal-
da grund- och överinsatser samt
tillgodoförda emissionsinsatser.
2 §
Vinstutdelning får inte överstiga
vad som i den fastställda balans-
räkningen och, i fråga om
medlemsbank som är moder-
företag, i den fastställda kon-
cernbalansräkningen för det se-
naste räkenskapsåret redovisas
som bankens eller koncernens
fria egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag
eller stadgarna skall avsättas till
bundet eget kapital eller, i fråga
om bank som är moderföretag,
det belopp som av det fria egna
kapitalet i koncernen enligt
årsredovisningarna för företag
inom denna skall föras över till
det bundna egna kapitalet, och
2. belopp som annars enligt
stadgarna skall användas för
något annat ändamål än utdel-
ning till medlemmarna.
Kooperativ vinstutdelning och
insatsutdelning får inte överstiga
vad som i den fastställda balans-
räkningen och, i fråga om
medlemsbank som är moder-
företag, i den fastställda kon-
cernbalansräkningen för det se-
naste räkenskapsåret redovisas
som bankens eller koncernens
fria egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag
eller stadgarna skall avsättas till
bundet eget kapital eller, i fråga
om bank som är moderföretag,
det belopp som av det fria egna
kapitalet i koncernen enligt
årsredovisningarna för företag
inom denna skall föras över till
det bundna egna kapitalet,
2. belopp som annars enligt
stadgarna skall användas för
något annat ändamål än utdel-
ning till medlemmarna,
3. belopp som enligt bestäm-
melserna i utfärdade förlagsan-
delsbevis skall användas till ut-
delning på förlagsinsats, samt
4. belopp som förenings-
stämman beslutat använda för
insatsemission som avses i 1a §.
Vinstutdelning som beräknas på
annat sätt än i förhållande till
den omfattning i vilken medlem-
marna deltagit i medlems-
bankens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk, får
fastställas till högst en ränta för
år på inbetalda medlemsinsatser
som motsvarar det av riksbanken
fastställda diskonto som gällde
vid räkenskapsårets utgång med
tillägg av tre procentenheter.
4 §
Gottgörelser och sådan vinstut-
delning som beräknas i förhål-
lande till den omfattning i vilken
någon har deltagit i medlems-
bankens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk får
lämnas även till andra än
medlemmar.
Även vinstutdelning av det slag
som avses i 2 § andra stycket får
lämnas till innehavare av
förlagsandelar. Därvid gäller
inte den begränsning i fråga om
utdelningens höjd som anges
där.
Gottgörelse och kooperativ
vinstutdelning får lämnas även
till andra än medlemmar. Insats-
utdelning får lämnas även till
avgången medlem på inte utbe-
talda insatser.
10 kap.
3 §
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det på stämman har biträtts av
samtliga röstberättigade eller har
fattats på två på varandra
följande stämmor och på den
senare stämman biträtts av minst
två tredjedelar av de röstande. I
stadgarna får föreskrivas villkor
som går längre.
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det på stämman har biträtts av
nio tiondelar av de röst-
berättigade eller har fattats på
två på varandra följande
stämmor. I stadgarna får
föreskrivas villkor som går
längre.
En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till
fusionen, får säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som
anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Vid registrering och verkställande av föreningsstämmobeslut som har
fattats före lagens ikraftträdande samt talan mot sådant beslut gäller äldre
bestämmelser. Detsamma gäller beslut som styrelsen har fattat före
nämnda tidpunkt.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag
att 5 kap. 4 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
4 §
Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om skulder
och eget kapital:
1. För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av
samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp,
lånevaluta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra
förtida återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar och
villkor för betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare skall
sammanfattande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller för
övriga efterställda skulder.
2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till
sin storlek och art.
3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag
skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital
eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Aktieka-
pital, Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för
orealiserade vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var
för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för
räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas
därvid upp som avdragsposter.
4. I sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust
för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond,
Reservfond, Fond för orealiserade vinster samt Garantifond.
Benämningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen.
Förlust för räkenskapsåret tas upp som avdragspost.
5. I medlemsbank skall eget
kapital delas upp i bundet eget
kapital och fritt eget kapital eller
ansamlad förlust. Under bundet
eget kapital skall tas upp Insats-
kapital, Uppskrivningsfond, Re-
servfond och Fond för
orealiserade vinster. Medlems-
insatser och förlagsinsatser skall
redovisas var för sig. Under fritt
eget kapital skall tas upp fria
fonder, var för sig, balanserad
vinst eller förlust samt vinst eller
förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för
räkenskapsåret tas därvid upp
som avdragsposter.
5. I medlemsbank skall eget
kapital delas upp i bundet eget
kapital och fritt eget kapital eller
ansamlad förlust. Under bundet
eget kapital skall tas upp Grund-
och Överinsats, Emissionsinsat-
ser, Uppskrivningsfond,
Reservfond och Fond för
orealiserade vinster. Medlems-
insatser och förlagsinsatser skall
redovisas var för sig. Under fritt
eget kapital skall tas upp fria
fonder, var för sig, balanserad
vinst eller förlust samt vinst eller
förlust för räkenskapsåret.
Balanserad förlust och förlust för
räkenskapsåret tas därvid upp
som avdragsposter.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
att punkt 1 av anvisningarna till 22 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Anvisningar till
22 §
1. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar
eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten
skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och
ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för
varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda
gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter
befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga
den sista affärshändelsen i verksamheten.
Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid
avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventa-
rier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av
värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra
och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en
fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den
skattskyldige begär det.
Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes-
mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening
som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida
innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga om handels-
bolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisationsvinst vid
avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som
avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser
som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.
Har en tillgång tagits ut ur en
förvärvskälla sker beskattning
som om tillgången i stället hade
avyttrats för ett vederlag motsva-
rande marknadsvärdet (uttagsbe-
skattning). Vad nu sagts gäller
dock endast om vederlag eller
vinst vid en avyttring skulle ha
tagits upp som intäkt av närings-
verksamhet och särskilda skäl
mot uttagsbeskattning inte före-
ligger. Uttag av bränsle från fas-
tighet som är taxerad som lant-
bruksenhet för uppvärmning av
den skattskyldiges privatbostad
på denna beskattas ej. Uttag av
andra aktier än sådana som utgör
omsättningstillgångar enligt
punkt 4 av anvisningarna till
21 § beskattas inte heller om
aktierna delats eller skiftats ut
enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket
eller 3 § 8 mom. tredje stycket
lagen om statlig inkomstskatt.
Har en tillgång tagits ut ur en
förvärvskälla sker beskattning
som om tillgången i stället hade
avyttrats för ett vederlag motsva-
rande marknadsvärdet (uttagsbe-
skattning). Vad nu sagts gäller
dock endast om vederlag eller
vinst vid en avyttring skulle ha
tagits upp som intäkt av närings-
verksamhet och särskilda skäl
mot uttagsbeskattning inte före-
ligger. Uttag av bränsle från fas-
tighet som är taxerad som lant-
bruksenhet för uppvärmning av
den skattskyldiges privatbostad
på denna beskattas ej. Uttag av
andra aktier än sådana som utgör
omsättningstillgångar enligt
punkt 4 av anvisningarna till
21 § beskattas inte om aktierna
delats eller skiftats ut enligt 3 §
7 mom. fjärde stycket eller 3 § 8
mom. tredje stycket lagen om
statlig inkomstskatt. Uttagsbe-
skattning skall inte heller ske,
om en ekonomisk förening som
insatskapital i en annan ekono-
misk förening tillskjuter tillgång-
ar och efter tillskottet uteslutan-
de eller så gott som uteslutande
enbart innehar egendom i form
av andelar i den andra ekono-
miska föreningen.
Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av
tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna 2
och 4 av anvisningarna till 42 §.
Uttagsbeskattning skall även ske - under förutsättning att särskilda skäl
mot det inte föreligger -
1. om verksamheten i en förvärvskälla har upphört,
2. om en näringsidkare upphört att vara skattskyldig för inkomst av en
förvärvskälla,
3. om inkomst av en förvärvskälla skall undantas från beskattning på
grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning eller
4. i fråga om tillgång som har förts över från en del av en förvärvskälla
till en annan del, om inkomst av den senare delen men inte av den förra
är undantagen från beskattning i Sverige på grund av avtal om
undvikande av dubbelbeskattning.
I fall som avses i sjätte stycket 2 och 3 skall uttagsbeskattning dock inte
ske till den del tillgångarna i förvärvskällan knutits till ett fast driftställe i
Sverige. Undantas endast en del av inkomsten från en förvärvskälla från
beskattning på grund av avtal om undvikande av dubbelbeskattning,
gäller sjätte stycket 3 tillgångar som är hänförliga till motsvarande del av
förvärvskällan.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
vid 1998 års taxering.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt
att 2 § 8 mom och 3 § 7 mom skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §
8 mom
Har en kooperativ förening av
vinsten av sin kooperativa verk-
samhet lämnat rabatt eller pris-
tillägg i förhållande till gjorda
köp eller försäljningar, medges
avdrag för denna utdelning.
En kooperativ förening har
också rätt till avdrag för
utdelning som lämnas i för-
hållande till inbetalda insatser
enligt lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar. I fråga
om andra insatser än
förlagsinsatser medges emel-
lertid inte avdrag till den del det
utdelade beloppet tillfaller
någon som enligt 7 § 8 mom.
inte är skattskyldig för utdel-
ningen. Avser denna del av ut-
delningen högst 10 procent av
utdelningen på annat än förlags-
insatser är dock utdelningen i
sin helhet avdragsgill.
En ekonomisk förening medges
avdrag för överskottsutdelning.
En förening som har mer än
enstaka medlemmar som åtnjuter
skattefrihet för utdelning enligt
3 § 7 mom. medges dock avdrag
för överskottsutdelning endast
om föreningen tillämpar lika
rösträtt och är öppen på det sätt
som anges i sjätte stycket.
Är en ekonomisk förening direkt
eller indirekt centralorganisa-
tion för kooperativa föreningar,
har centralorganisationen, även
om den inte är kooperativ enligt
åttonde-tionde styckena nedan,
rätt till avdrag för utdelning på
förlagsinsatser. Är föreningen
ett förvaltningsföretag enligt 7 §
8 mom. andra stycket skall det
avdragsgilla beloppet minskas
med den del av utdelningen som
föranlett frikallelse från skatt-
skyldighet enligt nämnda stycke.
Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen
hänför sig till.
Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för
avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett
enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.
Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.
Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till
sparbankerna.
En ekonomisk förening är i
beskattningshänseende att anse
såsom kooperativ, om den är
öppen och i sina angelägenheter
tillämpar lika rösträtt.
För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den
enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,
utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en,
som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess
angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och
beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem
bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den
omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att
pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte
besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen
dess egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående
kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta
som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter
genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att
vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan
beviljas medlemskap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är
det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som
skulle vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för att anses
såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom
med medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor
som medlem erhåller.
Kooperativa föreningars
centralorganisationer är att
anse såsom öppna, även om
inträde beviljas blott sådana
lokala föreningar, som fyller av
centralorganisationen
uppställda krav på stadgar,
skötsel och ekonomisk soliditet,
och även om endast ett enda
företag inom varje område antas
såsom medlem. Vad angår
kravet på lika rösträtt så
berövas en centralorganisation
inte dess kooperativa karaktär,
om rösträtten bland dess
förstahandsmedlemmar, före-
ningarna, utövas efter
föreningarnas medlemsantal.
3 §
7 mom
Utdelning från aktiebolag eller
ekonomisk förening, som utgår i
förhållande till inköp eller för-
säljningar eller efter därmed
jämförlig grund, är skattefri, när
utdelningen endast innebär en
minskning i levnadskostnader.
Utdelning från aktiebolag eller
ekonomisk förening, som utgår i
förhållande till inköp eller för-
säljningar eller efter därmed
jämförlig grund, är skattefri, när
utdelningen endast innebär en
minskning i levnadskostnader.
Utdelning från ekonomisk före-
ning anses motsvara en minsk-
ning av levnadskostnaderna med
högst ett belopp motsvarande det
av riksbanken fastställda diskon-
tot som gäller vid ingången av
det räkenskapsår utdelningen
avser med tillägg av en procen-
tenhet multiplicerat med
medlemmens omsättning med
föreningen.
Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag
eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till
teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 § 9
mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom
företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av
kapital.
Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som avses i 2 §
7 mom. även om utdelningen inte utgått i förhållande till innehavda
andelar eller aktier. Vad nu sagts gäller endast om utdelningen består av
annat än bostadsförmån eller annan förmån av fastighet. Endast den del
av utdelningen som överstiger avgifter och andra inbetalningar till
företaget än kapitaltillskott enligt 3 mom. femte stycket är skattepliktig.
Utdelning från svenskt aktiebolag är skattefri om den har uppburits i
förhållande till innehavda aktier och utgår i form av aktier i ett annat
svenskt aktiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Det utdelande
bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs. När utdelning
lämnas skall bolaget - direkt eller indirekt - ha innehaft samtliga aktier i
det andra bolaget sedan ingången av närmast föregående beskattningsår
eller sedan det andra bolaget började bedriva verksamhet av något slag.
Samtliga aktier i det andra bolaget skall delas ut. Den verksamhet som
därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget skall vara av
betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i det
utdelande bolaget. Utgör de utdelade aktierna lager hos mottagaren av
utdelningen skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna. Värdet skall
bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till
24 § kommunalskattelagen (1928:370).
Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som inte
äger aktierna i det utdelande bolaget.
Som utdelning anses utbetalning till aktieägare från ett svenskt
aktiebolag vid nedsättning av aktiekapitalet genom minskning av
aktiernas nominella belopp eller vid nedsättning av reservfonden. Även
utbetalning från en utländsk juridisk person genom ett motsvarande
förfarande anses som utdelning.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången
vid 1998 års taxering.
12
Förteckning över remissinstanserna
Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Stats-
kontoret, Statistiska centralbyrån, Finansinspektionen, Riksrevisions-
verket, Riksskatteverket, Statens skolverk, Universitetet i Uppsala (Juri-
diska fakulteten), Högskolan i Växjö, Mitthögskolan i Östersund (Insti-
tutet för Social ekonomi), Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges Lant-
bruksuniversitet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Glesbygdsverket, Närings-
och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Patent- och registre-
ringsverket, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länssty-
relsen i Norrbottens län, Högsby kommun, Örebro kommun, Lycksele
kommun, Stockholms läns landsting, Älvsborgs läns landsting, ALMI
företagspartner AB, Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, Folksam,
Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR, Föreningen för kooperativ
utveckling i Sverige, Föreningen för kooperativa studier, Företagarnas
Riksorganisation, Handikappförbundens Samarbetsorgan, HSB Riksför-
bund, Hushållningssällskapens förbund, Industriförbundet, Kooperativa
institutet, Kooperativa Förbundet, Landsorganisationen i Sverige,
Landstingsförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Länsförsäkringar,
Skogsägarnas Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, Sveriges
Redovisningskonsulters förbund, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges
Akademikers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation,
Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, och Värdepappercentralen AB,
VPC.
12
Lagrådsremissens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekono-
miska föreningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 6 §, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1 §,
9 kap. 7 §, 10 kap. 2 och 4 §§ samt 12 kap. 4 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 4 a § och 10
kap. 1 a § av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken
medlemmarna deltar
1. som konsumenter eller andra förbrukare,
2. som leverantörer,
3. med egen arbetsinsats,
4. genom att begagna föreningens tjänster, eller
5. på annat liknande sätt.
En ekonomisk förenings
verksamhet får bedrivas i ett av
föreningen helägt dotterföretag.
För en ekonomisk förening är utmärkande att den uppfyller särskilda
villkor i fråga om rätten till medlemskap, rösträtt och överskottsutdel-
ning. Om detta föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.
2 kap.
2 §
Föreningens stadgar skall ange
1. föreningens firma,
2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,
3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,
4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur
insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i förening-
en med insats utöver vad han är skyldig att delta med,
5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering
beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp
eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av
dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall
skall ske,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras
befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt
hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäkti-
ges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,
11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall
förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses,
samt
12. för det fall att
förlagsinsatser som avses i 5 kap.
skall förekomma, vad som skall
gälla därom.
12. för det fall att
förlagsinsatser som avses i 5 kap.
eller insatsemission som avses i
10 kap. 1 a § skall förekomma,
vad som skall gälla för dessa.
Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de
privatanställda.
3 kap.
6 §
Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla upp-
gift om
1. varje medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser
med vilket han deltar i föreningen,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda medlemsinsatser enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, samt
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda eller genom insatsemis-
sion tillgodoförda medlemsinsats-
er enligt den senast fastställda
balansräkningen, samt
3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det rä-
kenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall åter-
betalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller
kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på
annat liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för var
och en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på
begäran få skriftlig uppgift av
föreningen om sitt medlemskap
och om de insatser som han har
betalt in.
Varje medlem har rätt att på
begäran få skriftlig uppgift av
föreningen om sitt medlemskap
och om de insatser som han har
betalt in eller tillgodoförts genom
in-satsemission.
4 kap.
1 §
När en medlem har avgått har han
rätt att sex månader efter avgång-
en få ut sina inbetalda medlemsin-
satser. Beloppet får dock inte
överstiga vad som belöper på ho-
nom i förhållande till övriga
medlemmar av föreningens egna
kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för av-
gången. Vid beräkningen av före-
ningens egna kapital skall bortses
från reservfonden, uppskrivnings-
fonden och förlagsinsatserna.
När en medlem har avgått har han
rätt att sex månader efter avgång-
en få ut sina inbetalda eller genom
insatsemission tillgodoförda med-
lemsinsatser. Beloppet får dock
inte överstiga vad som belöper på
honom i förhållande till övriga
medlemmar av föreningens egna
kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för
avgången. Vid beräkningen av
föreningens egna kapital skall
bortses från reservfonden, upp-
skrivningsfonden och förlagsin-
satserna. Ett insatsbelopp i en
kreditmarknadsförening får beta-
las ut endast om det kan ske med
hänsyn till bestämmelserna om
kapitaltäckning i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för
kreditinstitut och värdepappers-
företag.
Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlem-
mar få ut vad som belöper på honom av beslutad vinstutdelning.
Träder föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller
meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i konkurs,
skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grun-
derna för reglerna om skifte av föreningens tillgångar.
En medlems rätt enligt första–tredje styckena kan begränsas i
stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 §
tredje stycket eller 12 kap. 4 § andra stycket.
Lydelse enligt prop. 1996/97:114
Föreslagen lydelse
3 §
En medlem, som deltar i förening-
en med högre insatsbelopp än han
är skyldig att delta med, har rätt
att efter uppsägning få ut
överskjutande belopp utan att
avgå ur föreningen. Beträffande
uppsägningen samt medlemmens
rätt att få ut det uppsagda beloppet
och hans skyldighet att betala till-
baka vad han har fått ut tilllämpas
1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från ut-
gången av det räkenskapsår som
sedan uppsägningen har gjorts
slutar näst efter en månad eller
den längre tid, högst sex månader,
som har bestämts i stadgarna. En
kreditmarknadsförening får betala
ut ett sådant belopp endast om det
kan ske med hänsyn till
bestämmelserna om
kapitaltäckning i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för
kreditinstitut och
värdepappersbolag.
En medlem, som deltar i före-
ningen med högre insatsbelopp än
han är skyldig att delta med, har
rätt att efter uppsägning få ut
överskjutande belopp med undan-
tag av genom insatsemission
tillgodoförda insatser utan att
avgå ur föreningen. Beträffande
uppsägningen samt medlemmens
rätt att få ut det uppsagda beloppet
och hans skyldighet att betala till-
baka vad han har fått ut tillämpas
1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från ut-
gången av det räkenskapsår som
sedan uppsägningen har gjorts
slutar näst efter en månad eller
den längre tid, högst sex månader,
som har bestämts i stadgarna.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §
En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad som
följer av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom särskilda
insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av
andra än medlemmar.
Förlagsinsatser får tillskjutas
med högst ett så stort belopp att
summan av gjorda förlagsinsatser
efter tillskottet uppgår till högst
det belopp som svarar mot sum-
man av andra då inbetalda insatser
än förlagsinsatser.
Förlagsinsatser från andra än
medlemmar får tillskjutas med ett
så stort belopp att summan av så-
dana insatser efter tillskottet
uppgår till högst summan av andra
då inbetalda samt genom insats-
emission tillgodoförda insatser än
förlagsinsatser.
9 kap.
7 §
I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post
bland tillgångarna.
En förenings eget kapital skall
delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital
skall tas upp inbetalda insatser,
reservfond och uppskrivnings-
fond. Medlemsinsatser och
förlagsinsatser skall redovisas var
för sig. Under fritt eget kapital
eller ansamlad förlust skall tas
upp fria fonder, var för sig, balan-
serad vinst eller förlust samt
nettovinst eller förlust för räken-
skapsåret. Balanserad förlust och
förlust för räkenskapsåret tas där-
vid upp som avdragsposter.
En förenings eget kapital skall
delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital
skall tas upp inbetalda eller ge-
nom insatsemission tillgodoförda
insatser, reservfond samt upp-
skrivningsfond. Medlemsinsatser
och förlagsinsatser skall redovisas
var för sig. Under fritt eget kapital
eller ansamlad förlust skall tas
upp fria fonder, var för sig,
balanserad vinst eller förlust samt
nettovinst eller förlust för räken-
skapsåret. Balanserad förlust och
förlust för räkenskapsåret tas där-
vid upp som avdragsposter.
Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av full-
gjorda insatser får göras så att i balansräkningen anges hela insatskapita-
let samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de
betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget kapital.
Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en
fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, skall
beloppet anges särskilt. Detta får ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga
om pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till
förmån för ett dotterföretag eller en moderförening.
10 kap.
1 a §
Insatsemission får ske genom att
ett sådant belopp som enligt 2 §
kan bli föremål för vinstutdelning
överförs till medlemsinsatserna.
2 §
Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräk-
ningen och, ifråga om moderförening, i den fastställda koncernbalans-
räkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som föreningens eller
koncernens fria egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet
eget kapital eller, i fråga om moderförening, det belopp som av det fria
egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom
denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och
2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat
ändamål än utdelning till medlemmarna.
Vinstutdelning, som beräknas
på annat sätt än i förhållande till
den omfattning i vilken
medlemmarna deltagit i
föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk, får
fastställas till högst en ränta för
år på inbetalda medlemsinsatser
som motsvarar det av riksbanken
fastställda diskonto som gällde
vid räkenskapsårets utgång med
tillägg av tre procentenheter.
4 §
Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till
den omfattning i vilken någon har deltagit i föreningens verksamhet eller
i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar.
Även vinstutdelning av det slag
som avses i 2 § andra stycket får
lämnas till innehavare av för-
lagsandelar. Därvid gäller inte
den begränsning i fråga om utdel-
ningens höjd som anges där.
Vinstutdelning som beräknas på
annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken någon deltagit
i föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk får
även lämnas till innehavare av
förlagsandelar och till avgången
medlem på insatser som inte
betalats ut.
12 kap.
4 §
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det har biträtts av samtliga röstbe-
rättigade eller har fattats på två på
varandra följande föreningsstäm-
mor och på den senare stämman
har biträtts av minst två tredjede-
lar av de röstande. I stadgarna får
föreskrivas villkor som går längre.
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det har biträtts av nio tiondelar av
de röstberättigade eller har fattats
på två på varandra följande före-
ningsstämmor och på den senare
stämman har biträtts av minst två
tredjedelar av de röstande. I stad-
garna får föreskrivas villkor som
går längre.
En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till
fusionen, får säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och på
de villkor som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
__________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2. Vid registrering och verkställande av föreningsstämmobeslut som
har fattats före lagens ikraftträdande samt talan mot sådant beslut gäller
äldre bestämmelser. Detsamma gäller för beslut som styrelsen har fattat
före nämnda tidpunkt.
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om
medlemsbanker
dels att 2 kap. 4 §, 3 kap. 6 §, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 1 §, 8 kap. 2
och 4 §§ samt 10 kap. 3 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 4 a § och 8
kap. 1 a § av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
4 §
Stadgarna skall ange
1. medlemsbankens firma,
2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,
3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,
4. villkoren för medlemskap i banken,
5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken
utsträckning medlemmarna får delta i banken med insats utöver vad de är
skyldiga att delta med,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för
deras uppdrag,
7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras
befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,
8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt
hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller
fullmäktiges kännedom,
9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den
upplöses, samt
11. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. skall
förekomma, vad som skall gälla
för dessa.
11. för det fall att förlagsin-
satser som avses i 5 kap. eller
insatsemission som avses i 8 kap.
1 a § skall förekomma, vad som
skall gälla för dessa.
3 kap.
6 §
Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall
innehålla uppgift om
1. varje medlems namn och postadress,
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda medlemsinsatser enligt
den senast fastställda balansräk-
ningen, samt
2. det sammanlagda beloppet
inbetalda eller genom insatsemis-
sion tillgodoförda medlemsinsats-
er enligt den senast fastställda
balansräkningen, samt
3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det
räkenskapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall
återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.
Medlemsförteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller
kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på
annat liknande sätt.
Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken för
var och en som vill ta del av den.
Varje medlem har rätt att på
begäran få skriftlig uppgift av
banken om sitt medlemskap och
om sina inbetalda insatser.
Varje medlem har rätt att på
begäran få skriftlig uppgift av
banken om sitt medlemskap och
om de medlemsinsatser som han
har betalt in eller tillgodoförts
genom insatsemission.
4 kap.
1 §
En medlem som har avgått ur en
medlemsbank har rätt att sex
månader efter avgången få ut sina
inbetalda medlemsinsatser. Belop-
pet får dock inte överstiga hans
andel i förhållande till övriga
medlemmar av bankens egna
kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för
avgången. Vid beräkningen av
bankens egna kapital skall man
bortse från reservfonden, fonden
för orealiserade vinster,
uppskrivningsfonden och
förlagsinsatserna.
En medlem som har avgått ur en
medlemsbank har rätt att sex
månader efter avgången få ut sina
inbetalda eller genom insatsemis-
sion tillgodoförda medlemsinsat-
ser. Beloppet får dock inte över-
stiga hans andel i förhållande till
övriga medlemmar av bankens
egna kapital enligt den
balansräkning som hänför sig till
tiden för avgången. Vid
beräkningen av bankens egna
kapital skall man bortse från
reservfonden, fonden för
orealiserade vinster,
uppskrivningsfonden och
förlagsinsatserna. Ett insatsbelopp
får betalas ut endast om det kan
ske med hänsyn till
bestämmelserna om
kapitaltäckning i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för
kreditinstitut och
värdepappersföretag.
Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar
få ut sin andel av beslutad vinstutdelning.
Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången
eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs,
skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt
grunderna för reglerna om skifte av bankens tillgångar.
En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i
stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 §
tredje stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket.
3 §
En medlem som deltar i
medlemsbanken med högre
insatsbelopp än han är skyldig att
delta med, har rätt att efter
uppsägning få ut överskjutande
belopp utan att avgå ur banken.
Beträffande uppsägningen samt
medlemmens rätt att få ut det
uppsagda beloppet och hans
skyldighet att betala tillbaka vad
han har fått ut tillämpas 1 och
2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från
utgången av det räkenskapsår som
efter det att uppsägningen har
gjorts slutar tidigast en månad
eller den längre tid, dock högst
sex månader, som har bestämts i
stadgarna. Dessutom gäller att
sådant insatsbelopp får betalas ut
endast om det kan ske med hänsyn
till bestämmelserna om
kapitaltäckning i lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning
och stora exponeringar för
kreditinstitut och
värdepappersföretag.
En medlem som deltar i
medlemsbanken med högre
insatsbelopp än han är skyldig att
delta med, har rätt att efter
uppsägning få ut överskjutande
belopp med undantag av genom
insatsemission tillgodoförda
insatser utan att avgå ur banken.
Beträffande uppsägningen samt
medlemmens rätt att få ut det
uppsagda beloppet och hans
skyldighet att betala tillbaka vad
han har fått ut tillämpas 1 och
2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt
1 § skall därvid räknas från
utgången av det räkenskapsår som
efter det att uppsägningen har
gjorts slutar tidigast en månad
eller den längre tid, dock högst
sex månader, som har bestämts i
stadgarna.
Lydelse enligt prop. 1996/97:114
Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §
En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas,
utöver vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda
insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av
andra än medlemmar.
Förlagsinsatser får tillskjutas
med högst ett så stort belopp att
summan av gjorda förlagsinsatser
efter tillskottet uppgår till högst
det belopp som svarar mot
summan av andra då inbetalda
insatser än förlagsinsatser i
medlemsbanken.
Förlagsinsatser från andra än
medlemmar får tillskjutas med ett
så stort belopp att summan av
sådana insatser efter tillskottet
uppgår till högst summan av andra
då inbetalda samt genom
insatsemission tillgodoförda
insatser än förlagsinsatser.
En förlagsinsats skall alltid fullgöras i pengar.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
1 a §
Insatsemission får ske genom att
ett sådant belopp som enligt 2 §
kan bli föremål för vinstutdelning
överförs till medlemsinsatserna.
2 §
Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda
balansräkningen och, i fråga om medlemsbank som är moderföretag, i
den fastställda koncernbalansräkningen för det senaste räkenskapsåret
redovisas som bankens eller koncernens fria egna kapital med avdrag för
1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet
eget kapital eller, i fråga om bank som är moderföretag, det belopp som
av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för
företag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och
2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat
ändamål än utdelning till medlemmarna.
Vinstutdelning som beräknas på
annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken medlemmarna
deltagit i medlemsbankens
verksamhet eller i övrigt tagit
denna i anspråk, får fastställas till
högst en ränta för år på inbetalda
medlemsinsatser som motsvarar
det av riksbanken fastställda
diskonto som gällde vid
räkenskapsårets utgång med
tillägg av tre procentenheter.
4 §
Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den
omfattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens verksamhet
eller i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än
medlemmar.
Även vinstutdelning av det slag
som avses i 2 § andra stycket får
lämnas till innehavare av
förlagsandelar. Därvid gäller inte
den begränsning i fråga om
utdelningens höjd som anges där.
Vinstutdelning som beräknas på
annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken någon deltagit
i medlemsbankens verksamhet
eller i övrigt tagit den i anspråk
får även lämnas till innehavare av
förlagsandelar och till avgången
medlem på insatser som inte
betalats ut.
10 kap.
3 §
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det på stämman har biträtts av
samtliga röstberättigade eller har
fattats på två på varandra följande
stämmor och på den senare
stämman biträtts av minst två
tredjedelar av de röstande. I
stadgarna får föreskrivas villkor
som går längre.
Ett beslut om godkännande av
fusionsavtal är giltigt endast om
det på stämman har biträtts av nio
tiondelar av de röstberättigade
eller har fattats på två på varandra
följande stämmor och på den
senare stämman biträtts av minst
två tredjedelar av de röstande. I
stadgarna får föreskrivas villkor
som går längre.
En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till
fusionen, får säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som
anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2. Vid registrering och verkställande av föreningsstämmobeslut som
har fattats före lagens ikraftträdande samt talan mot sådant beslut gäller
äldre bestämmelser. Detsamma gäller för beslut som styrelsen har fattat
före nämnda tidpunkt.
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §1
8 mom. Har en kooperativ
förening av vinsten av sin
kooperativa verksamhet lämnat
rabatt eller pristillägg i
förhållande till gjorda köp eller
försäljningar, medges avdrag för
denna utdelning.
8 mom. Har en kooperativ
förening av vinsten av den
kooperativa verksamheten lämnat
rabatt eller pristillägg i
förhållande till gjorda köp eller
försäljningar, medges avdrag för
denna utdelning. En förening som
har mer än enstaka medlemmar
som får skattefri utdelning enligt 3
§ 7 mom. första stycket medges
avdrag med högst ett belopp
motsvarande statslåneräntan vid
utgången av november året före
beskattningsåret minskad med två
procentenheter multiplicerad med
summan av medlemmarnas
omsättning.
En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som
lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser
medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller
någon som enligt 7 § 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser
denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än
förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.
Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för
kooperativa föreningar, har centralorganisationen, även om den inte är
kooperativ enligt åttonde-tionde styckena nedan, rätt till avdrag för
utdelning på förlagsinsatser. Är föreningen ett förvaltningsföretag enligt
7 § 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med
den del av utdelningen som föranlett frikallelse från skattskyldighet
enligt nämnda stycke.
Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen
hänför sig till.
Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för
avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett
enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.
Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.
Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till
sparbankerna.
En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom
kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika
rösträtt.
För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den
enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,
utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en,
som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess
angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och
beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem
bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den
omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att
pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte
besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen
dess egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående
kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta
som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter
genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att
vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan
beviljas medlemskap – i en stor förening, som säljer till utomstående, är
det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som
skulle vara önskvärda som medlemmar – så bör föreningen för att anses
såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom
med medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor
som medlem erhåller.
Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,
även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av
centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk
soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas
såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en
centralorganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland
dess förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas
medlemsantal.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på utdelning
som lämnas efter ikraftträdandet.
Lagrådets yttrande
LAGRÅDET
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-04-30
Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i
Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Kjerstin
Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 24 april 1997 (Inrikesdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
2. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ann-
Jeanette Eriksson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar
I 4 kap. 1 § finns bestämmelser om återbetalning av medlemsinsatser. I
lagrådsremissen föreslås bl.a. ett tillägg i första stycket fjärde meningen
som innebär att en återbetalning av medlemsinsats i en
kreditmarknadsförening görs beroende av om utbetalningen kan ske med
hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersföretag. Av författningskommentaren framgår att en
förening som på grund av kapitaltäckningsreglerna inte kan betala ut det
annars återbetalningspliktiga beloppet skall vara skyldig att göra detta så
fort kapitaltäckningssituationen tillåter det. Denna avsikt bör enligt
Lagrådets mening komma till uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslår att
ordet ”om” byts ut mot ”när”.
I 10 kap. 1 a § har tagits in en bestämmelse om insatsemission. I
bestämmelsen sägs att insatsemission får ske genom att ett sådant belopp
som enligt 10 kap. 2 § kan bli föremål för vinstutdelning överförs till
medlemsinsatserna.
Med hänsyn bl.a. till att det i bestämmelsen hänvisas till 10 kap. 2 §
anser Lagrådet att bestämmelsen bör placeras närmast efter den
paragrafen och betecknas 10 kap. 2 a §. Lagrådet anser vidare att
bestämmelsen bör formuleras om, så att den får följande lydelse:
”Sådant belopp som enligt 2 § kan bli föremål för vinstutdelning får
överföras till medlemsinsatserna genom insatsemission.”
Om Lagrådets förslag till ändrad paragrafbeteckning följs, får en
följdändring göras i 2 kap. 2 § första stycket 12.
Punkten 2 i övergångsbestämmelserna framstår enligt Lagrådets mening
som onödig och bör kunna utgå.
Förslaget till lag om ändring i lagen om medlemsbanker
När det gäller 2 kap. 4 § 11, 4 kap. 1 § första stycket, 8 kap. 1 a § och
övergångsbestämmelserna bör justeringar göras motsvarande dem som
Lagrådet har föreslagit beträffande förslaget till lag om ändring i lagen
om ekonomiska föreningar.
Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt
I 2 § 8 mom. första stycket föreslås vissa ändringar som innebär
begränsningar i kooperativa föreningars avdragsrätt för kooperativ
utdelning. Enligt Lagrådets mening bör bestämmelserna förtydligas och
utformas på följande sätt:
”Har en kooperativ förening av vinsten av den kooperativa
verksamheten lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp
eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning. Om en förening
har medlemmar som får skattefri utdelning enligt 3 § 7 mom. första
stycket och det inte är fråga om endast enstaka sådana medlemmar,
medges föreningen avdrag med högst ett belopp motsvarande
statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret
minskad med två procentenheter multiplicerad med summan av
medlemmarnas omsättning med föreningen.”
Vad som avses med ”enstaka medlemmar” har inte berörts i motiven.
Lagrådet anser det önskvärt med ett uttalande på denna punkt. Fråga
uppstår bl.a. om ordet ”enstaka” skall ges en absolut betydelse eller om
”enstaka” skall sättas i relation till det sammanlagda antalet medlemmar i
föreningen.
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1997
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog,
Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros
Föredragande: statsrådet Blomberg
Regeringen beslutar proposition 1996/97:163 Den kooperativa
företagsformen.
Senaste lydelse 1987:1247.
1 Senaste lydelse 1995:1626.
1 Senaste lydelse 1987:1247.
Senaste lydelse 1987:1247.
1 Senaste lydelse 1995:1626.
1
106
106
106
16
106
106
106
20
106
106
106
24
106
106
106
34
106
106
106
106
106
106
106
40
106
106
106
106
106
106
106
89
106
Prop. 1996/97:163
Bilaga 1
Prop. 1996/97:163
Bilaga 2
103
106
Prop. 1996/97:163
Bilaga 3
Prop. 1996/97:163
Bilaga 4
106
106
Prop. 1996/97:163
Bilaga 5
Prop. 1996/97:163
106
106
Prop. 1996/97:163
106
107