Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1996/97:166 Omprövning av skuldsanering Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 maj 1997 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att ett beslut om skuldsanering på gäldenärens begäran skall kunna omprövas även så att det totala belopp gäldenären skall betala enligt beslutet, skall kunna ändras vid oförutsedda händelser eller då det finns synnerliga skäl. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 3 Ärendet och dess beredning 6 4 Omprövning av skuldsanering 7 5 Kostnadsmässiga konsekvenser 9 6 Författningskommentar 9 6.1 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334) 9 Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag 10 Bilaga 2 Lagrådets yttrande 12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997 13 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334) Härigenom föreskrivs att 8 och 28 §§ skuldsaneringslagen (1994:334) skall ha följande lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 § Vid en skuldsanering skall bestämmas 1. vilka fordringar som enligt 6 § skall omfattas av skuldsaneringen och vad som enligt 7 § skall gälla för dem, 2. vilket belopp som skall för- delas mellan borgenärerna, 3. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av varje borgenärs fordran skall betalas. Vid en skuldsanering skall bestämmas 1. vilka fordringar som enligt 6 § skall omfattas av skuldsaneringen, 2. vad som enligt 7 § skall gälla för dem, 3. vilket belopp som skall för- delas mellan borgenärerna och 4. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av varje borgenärs fordran skall betalas. Belopp som avses i första stycket 2 skall bestämmas så att skuld- saneringen tar i anspråk gälde- närens samtliga tillgångar och inkomster efter avdrag för vad som skall förbehållas gäldenären för hans och hans familjs försörjning. Därvid skall bestämmelserna i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken om förbehållsbelopp vara väg- ledande. Vid skuldsaneringen får bestämmas att förbehåll även skall göras för betalning av en fordran som, enligt 6 § tredje stycket eller beslut som fattas med stöd av 6 § andra stycket, inte omfattas av skuldsaneringen. Belopp som avses i första stycket 3 skall bestämmas så att skuld- saneringen tar i anspråk gälde- närens samtliga tillgångar och inkomster efter avdrag för vad som skall förbehållas gäldenären för hans och hans familjs försörjning. Därvid skall bestämmelserna i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken om förbehållsbelopp vara väg- ledande. Vid skuldsaneringen får bestämmas att förbehåll även skall göras för betalning av en fordran som, enligt 6 § tredje stycket eller beslut som fattas med stöd av 6 § andra stycket, inte omfattas av skuldsaneringen. Av fördelningen enligt första stycket 2 skall framgå hur stor procentandel av fordringarnas be- lopp som skall kvarstå. Den betalningsplan som skall bestämmas enligt första stycket 3 skall löpa under fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en längre eller kortare tid. Av fördelningen enligt första stycket 3 skall framgå hur stor procentandel av fordringarnas be- lopp som skall kvarstå. Den betalningsplan som skall bestämmas enligt första stycket 4 skall löpa under fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en längre eller kortare tid. 28 § På ansökan av gäldenären kan en tingsrätt som avses i 21 § ändra vad kronofogdemyndigheten eller rätten har bestämt i en fråga som avses i 8 § första stycket 3, om det efter beslutet om skuldsanering har inträffat omständigheter som inte då kunna förutses eller om det finns synnerliga skäl. Vid sådan ompröv- ning tillämpas 27 § tredje stycket. På ansökan av gäldenären kan en tingsrätt som avses i 21 § ändra vad kronofogdemyndigheten eller rätten har bestämt i en fråga som avses i 8 § första stycket 2-4, om det efter beslutet om skuldsanering har inträffat omständigheter som inte då kunna förutses eller om det finns synnerliga skäl. Vid sådan ompröv- ning tillämpas 27 § tredje stycket. Denna lag träder i kraft den 1 december 1997. 3 Ärendet och dess beredning Skuldsaneringslagen trädde i kraft den 1 juli 1994 (se prop. 1993/94:123). Lagen byggde på det förslag som Insolvensutredningen lade fram hösten 1990, Skuldsaneringslag (SOU 1990:74) och vad riksdagen uttalat i sitt tillkännagivande den 7 juni 1993 (prot. 1992/93:123, rskr. 1992/93:412). Mot bakgrund av vissa påtalade problem när det gäller skatte- och kronofogdemyndigheternas uppgifter vid hanteringen av skuldsanerings- ärenden företog Riksdagens revisorer år 1995 en granskning av skuldsaneringslagens tillämpning. Granskningen resulterade i rapporten Tillämpning av skuldsaneringslagen (1995/96:3). Rapporten har remiss- behandlats, varefter revisorerna anmält sin granskning till riksdagen med förslag angående tillämpningen av skuldsaneringslagen (förs. 1995/96:RR9). Konsumentverket fick i sitt regleringsbrev för budgetåret 1995/96 regeringens uppdrag att utvärdera skuldsaneringslagens tillämpning i steg 1 och 2. Utvärderingen har presenterats i rapporten 1995/96:34 Utvärdering av skuldsaneringslagen (se också delrapporterna 1995/96:28 och 30-33). Riksdagen har – efter att i december 1996 hållit en offentlig utfrågning i ämnet – i betänkandet 1996/97:LU6 behandlat revisorernas granskning och Konsumentverkets utvärdering samt ett antal motioner gällande skuldsaneringslagens tillämpning. Därvid har riksdagen som sin mening gett regeringen tillkänna att 28 § skuldsaneringslagen bör ändras så att vid en omprövning på begäran av gäldenären det belopp som skall betalas kan ändras och inte bara hur lång tid betalningarna skall pågå. Enligt regeringens mening är det viktigt att det påtalade problemet snarast får en lösning. I denna proposition föreslås därför en utformning av ifrågavarande bestämmelse i enlighet med riksdagens uttalande. Domstolsverket, Bankinspektionen, Socialstyrelsen, Riksförsäkrings- verket, Riksskatteverket, Centrala studiestödsnämnden, Konsument- verket, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Ackordscentral, Svenska bankföreningen, Finansbolagens förening, Svenska Inkassoföreningen, Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänste- männens centralorganisation och Centralorganisationen SACO/SR har beretts tillfälle att yttra sig över ett utkast till lagrådsremiss i ärendet. Yttranden har avgetts av Handens tingsrätt, Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Centralorganisationen SACO/SR, Svenska Bankföreningen, Finansbolagens förening och Svenska Inkassoföreningen. Yttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Ju97/1077). Lagrådet Regeringen beslutade den 7 maj 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran, se bilaga 2. 4 Omprövning av skuldsanering Regeringens förslag: Bestämmelsen i 28 § skuldsaneringslagen utformas så att det på gäldenärens begäran blir möjligt att vid omprövning ändra ett skuldsaneringsbeslut även vad gäller det totala belopp en gäldenär skall betala enligt skuldsaneringsbeslutet. Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak förslaget. Skälen för regeringens förslag: En svårt skuldsatt person kan erhålla skuldsanering om det i det enskilda fallet bedöms som skäligt. Skuldsanering innebär att gäldenärens totala skuldbörda skrivs ned med en viss procentsats. För att saneringen skall bli slutlig krävs normalt att gäldenären under en femårsperiod betalar borgenärerna vad han förmår, utöver vad som är absolut nödvändigt för hans och hans familjs dagliga försörjning. Skuldsaneringsbeslutet innehåller härvidlag en s.k. betal- ningsplan. I denna betalningsplan anges bl.a. hur mycket varje borgenär totalt skall erhålla av sin ursprungliga fordran och hur mycket gäldenären skall betala exempelvis per månad till borgenärerna (8 § första stycket). Indirekt följer hur stort belopp gäldenären är berättigad att behålla för egen del (8 § andra stycket). Beslut om s.k. frivillig skuldsanering fattas av kronofogdemyndigheten efter en grundlig utredning av gäldenärens ekonomiska och personliga förhållanden. Ett sådant beslut förutsätter att ingen av borgenärerna har motsatt sig skuldsanering. Om någon av borgenärerna motsätter sig skuldsanering, skall kronofogdemyndigheten lämna över ärendet till tingsrätten som kan besluta om s.k. tvingande skuldsanering. Tingsrätten är för sitt beslut inte beroende av borgenärernas samtycke, utan kan mot en eller flera borgenärers vilja besluta om skuldsanering. En utgångspunkt är att ett beslut om skuldsanering i princip skall vara definitivt. Det framgår av bestämmelsen i 26 § som anger att en skuld- sanering befriar gäldenären från betalningsansvaret för de skulder som omfattas av skuldsaneringsbeslutet. Bestämmelsen i 5 § om att en gälde- när som beviljats skuldsanering inte kan beviljas skuldsanering på nytt utan att det finns synnerliga skäl kan sägas vara ett uttryck för samma princip. Denna princip upprätthålls emellertid inte fullt ut i skuld- saneringslagen. Ett skuldsaneringsbeslut kan under vissa förutsättningar ändras till gäldenärens nackdel (27 §). Bland annat kan beslutet ändras om gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen förbättras efter beslutet (27 § första stycket 5). Innebörden av en ändring kan vara t.ex. att det totala belopp borgenärerna skall erhålla höjs. Ett skuldsaneringsbeslut kan också på gäldenärens begäran ändras till hans fördel. Så är fallet om det efter beslutet har inträffat omständigheter som då inte kunnat förutses eller om det finns synnerliga skäl. I dessa fall tillåter lagen emellertid inte en ändring av det totala belopp gäldenären skall erlägga till borgenärerna. Vad som kan ändras är endast betalnings- periodens längd eller den närmare utformningen av betalningsplanen i övrigt. I den praktiska tillämpningen har det visat sig att det ibland uppstår behov av att kunna ändra ett skuldsaneringsbeslut efter viss tid, på grund av att gäldenären har fått försämrade ekonomiska förutsättningar. Gäldenären kan t.ex. ha fått ett sämre avlönat arbete eller blivit arbetslös en viss tid. Det kan också uppstå behov av att ändra ett skuldsane- ringsbeslut på grund av att det bygger på någon felaktighet. Exempelvis kan beslutet bygga på ett felaktigt antagande om framtida bostads- kostnader och/eller framtida inkomster. Det kan också vara fråga om att gäldenärens förbehållsbelopp räknats fram på ett felaktigt sätt. I dessa fall kan beslutet behöva ändras vad avser det totala belopp gäldenären skall erlägga. En förändring av betalningsperiodens längd eller andra smärre justeringar i betalningsplanen är i vissa fall inte tillräcklig. Om skuldsaneringsbeslutet i dessa fall inte kan ändras vad avser totalbeloppet blir följden att gäldenären inte kan fullfölja de betalningar han är skyldig att erlägga enligt beslutet. I förlängningen innebär det att skuldsaneringsbeslutet på ansökan av en borgenär kan upphävas (se 27 § första stycket 4). I och med detta går skuldsaneringens rehabiliterande verkan helt förlorad. Enligt vad regeringen har kunnat konstatera har domstolar också med hänvisning till skuldsaneringslagens förarbeten frångått vad som framgår av lagtexten i 28 § och ändrat skuld- saneringsbeslut i fråga om vilket totalbelopp gäldenären skall erlägga. Enligt regeringens mening är de olägenheter med omrövningsregelns utformning i 28 § som har påtalats beaktansvärda. Visserligen bör allt- jämt en principiell utgångspunkt vara att ett skuldsaneringsbeslut skall vara definitivt. Redan enligt gällande rätt har dock avsteg gjorts från denna princip. Behovet av att kunna ändra ett skuldsaneringsbeslut beror i grunden på att ett sådant beslut alltid vilar på en prognos om gäldenärens framtida förhållanden. En sådan prognos kan av flera olika skäl behöva korrigeras. Det är då önskvärt att regelsystemet vid en omprövning inte ställer upp hinder av absolut karaktär som motverkar skuldsaneringens rehabiliterande syfte. Det är enligt regeringens mening dessutom inkonsekvent att ett skuldsaneringsbeslut vad avser totalbeloppet i efterhand går att ändra till gäldenärens nackdel, men inte till hans fördel. Regeringen anser således sammanfattningsvis att skuldsaneringslagen bör ändras så att det vid en omprövning på gäldenärens begäran blir möjligt att ändra även det belopp som gäldenären totalt skall erlägga till borgenärerna. Det finns i sammanhanget också anledning att notera att en förut- sättning för en ändring av ett skuldsaneringsbeslut efter omprövning är att det efter beslutet har inträffat något som inte kunde förutses då beslutet fattades eller att det annars finns synnerliga skäl för en ändring. Dessa förutsättningar bör givetvis gälla även framgent. Det innebär att även förutsättningarna för ändring av totalbeloppet är omgärdade av betydelsefulla begränsningar. 5 Kostnadsmässiga konsekvenser Ändringarna i skuldsaneringslagen medför inga ökade kostnader för staten eller samhället i övrigt. 6 Författningskommentar 6.1 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334) 8 § Paragrafen är i sak oförändrad, men har redigerats om (jfr 28 §). Den tidigare första punkten i första stycket har delats upp i två punkter. De tidigare andra respektive tredje punkterna är numera tredje respektive fjärde punkterna. 28 § I paragrafen hänvisas till 8 § första stycket i fråga om vad rätten kan bestämma vid en omprövning. Det innebär att rätten, liksom tidigare, kan ändra vad som har bestämts beträffande betalningsplanen (8 § första stycket 4). Det innebär vidare, vilket är nytt, att rätten kan ändra i fråga om vad som enligt 7 § skall gälla för de fordringar som omfattas av skuldsaneringen (8 § första stycket 2) och i fråga om vilket belopp som skall fördelas mellan borgenärerna (8 § första stycket 3). Det är däremot inte möjligt att vid omprövning ändra vilka fordringar som skall omfattas av skuldsaneringen (8 § första stycket 1). Paragrafen är i övrigt oförändrad. Det betyder bl.a. att förutsätt- ningarna för omprövning är desamma som tidigare. Vad som uttalats i motiven vid lagens tillkomst (se prop. 1993/94:123 s. 170 f. och 233 f.) äger giltighet även för de ändringar som i fortsättningen kan göras vid en omprövning. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334) Härigenom föreskrivs att 8 och 28 §§ skuldsaneringslagen (1994:334) skall ha följande lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 § Vid en skuldsanering skall bestämmas 1. vilka fordringar som enligt 6 § skall omfattas av skuldsaneringen och vad som enligt 7 § skall gälla för dem, 2. vilket belopp som skall för- delas mellan borgenärerna, 3. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av varje borgenärs fordran skall betalas. Vid en skuldsanering skall bestämmas 1. vilka fordringar som enligt 6 § skall omfattas av skuldsaneringen, 2. vad som enligt 7 § skall gälla för dem, 3. vilket belopp som skall för- delas mellan borgenärerna och 4. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av varje borgenärs fordran skall betalas. Belopp som avses i första stycket 2 skall bestämmas så att skuld- saneringen tar i anspråk gälde- närens samtliga tillgångar och inkomster efter avdrag för vad som skall förbehållas gäldenären för hans och hans familjs försörjning. Därvid skall bestämmelserna i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken om förbehållsbelopp vara väg- ledande. Vid skuldsaneringen får bestämmas att förbehåll även skall göras för betalning av en fordran som, enligt 6 § tredje stycket eller beslut som fattas med stöd av 6 § andra stycket, inte omfattas av skuldsaneringen. Belopp som avses i första stycket 3 skall bestämmas så att skuld- saneringen tar i anspråk gälde- närens samtliga tillgångar och inkomster efter avdrag för vad som skall förbehållas gäldenären för hans och hans familjs försörjning. Därvid skall bestämmelserna i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken om förbehållsbelopp vara väg- ledande. Vid skuldsaneringen får bestämmas att förbehåll även skall göras för betalning av en fordran som, enligt 6 § tredje stycket eller beslut som fattas med stöd av 6 § andra stycket, inte omfattas av skuldsaneringen. Av fördelningen enligt första stycket 2 skall framgå hur stor procentandel av fordringarnas be- lopp som skall kvarstå. Den betalningsplan som skall bestämmas enligt första stycket 3 skall löpa under fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en längre eller kortare tid. Av fördelningen enligt första stycket 3 skall framgå hur stor procentandel av fordringarnas be- lopp som skall kvarstå. Den betalningsplan som skall bestämmas enligt första stycket 4 skall löpa under fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en längre eller kortare tid. 28 § På ansökan av gäldenären kan en tingsrätt som avses i 21 § ändra vad kronofogdemyndigheten eller rätten har bestämt i en fråga som avses i 8 § första stycket 3, om det efter beslutet om skuldsanering har inträffat omständigheter som inte då kunna förutses eller om det finns synnerliga skäl. Vid sådan ompröv- ning tillämpas 27 § tredje stycket. På ansökan av gäldenären kan en tingsrätt som avses i 21 § ändra vad kronofogdemyndigheten eller rätten har bestämt i en fråga som avses i 8 § första stycket 2-4, om det efter beslutet om skuldsanering har inträffat omständigheter som inte då kunna förutses eller om det finns synnerliga skäl. Vid sådan ompröv- ning tillämpas 27 § tredje stycket. Denna lag träder i kraft den 1 december 1997. Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-05-14 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Enligt en lagrådsremiss den 7 maj 1997 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Mikael Mellqvist. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. JUSTITIEDEPARTEMENTET Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Freivalds Regeringen beslutar proposition 1996/97:166 Omprövning av skuldsanering. Senaste lydelse 1995:313 Senast lydelse 1995:313 Prop. 1996/97:166 11 1 Prop. 1996/97:166 Prop. 1996/97:166 Bilaga 1 Prop. 1996/97:166 Bilaga 1 Prop. 1996/97:166 Bilaga 2 Prop. 1996/97:166