Post 6249 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1997/98:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 1998
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/15
Studiestöd
15
.
Förslag till statsbudget för år 1998
Studiestöd
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2. Lagtext 7
3. Inledning 15
3.1 Omfattning/ändamål 15
3.2 Utgiftsutvecklingen 15
3.3 Resultatbedömning m.m. 16
4 Anslag 17
A.1. Studiehjälp m.m. 17
A 2. Studiemedel 18
A 3. Vuxenstudiestöd m.m. 21
A 4. Bidrag till kostnader vid viss gymnasie-
utbildning
och vid viss föräldrautbildning i tecken-
språk. 24
A 5. Bidrag till vissa studiesociala ändamål 25
A 6. Särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid
vissa lärarutbildningar 25
A 7. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid
vissa naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar 25
Rättsdatablad 27
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349),
2. antar förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
3. antar förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,
4. godkänner vad regeringen föreslår angående
timersättning,
5. godkänner att lån tas upp i Riksgäldskontoret för det
samlade behovet för studielån om 71 miljarder
kronor t.o.m. budgetåret 1998,
6. bemyndigar regeringen att för Talboks- och
punktskriftsbiblioteket beställa sådan produktion av
studentlitteratur, för högst 6 miljoner kronor, som
medför utgifter efter år 1998,
7. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under
utgiftsområde 15 Studiestöd enligt följande
uppställning:
ANSLAG
ANSLAGSTYP
ANSLAGSBELOPP
(TUSENTAL
KRONOR)
A 1. Studiehjälp m.m.
ramanslag
2 139 056
A 2. Studiemedel m.m.
ramanslag
9 904 570
A 3. Vuxenstudiestöd m.m.
ramanslag
8 624 280
A 4.Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och
vid viss föräld rautbildning i teckenspråk
ramanslag
63 773
A 5. Bidrag till vissa studiesociala ändamål
ramanslag
23 073
A 6. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
lärarutbildningar
ramanslag
61 632
A 7. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
ramanslag
517 371
Summa
21 333 755
.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om
ändring i studiestödslagen
(1973:349)
Härigenom föreskrivs i fråga studiestödslagen (1973:349)1 att 3 kap. 6 §,
4 kap. 3 och 8 §§, 5 kap. 6 § , 7 kap. 1, 7 och 20 §§ samt 9 kap. 2 § skall
ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
3 kap.
6§2
Studiebidrag lämnas med 640 kr
i månaden.
Studiebidrag lämnas med 750 kr
i månaden.
4 kap.
3 §3
Studiemedel får inte beviljas för den tid för vilken studiehjälp enligt
3 kap. eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. redan har beviljats.
Om en studerande beviljas
studiehjälp eller särskilt
vuxenstudiestöd för en tid för
vilken den studerande redan har
beviljats studiemedel, får den
studerande inte uppbära
studiemedlen för denna tid.
Studiemedel får inte heller
beviljas eller uppbäras för den tid
för vilken utbildningsbidrag under
arbetsmarknadsutbildning eller
utbildningsbidrag för doktorander
lämnas, om inte något annat följer
av bestämmelser som regeringen
meddelar.
Om en studerande beviljas
studiehjälp eller särskilt vuxenstudie-
stöd för en tid för vilken den
studerande redan har beviljats
studiemedel, får den studerande inte
ta emot studiemedlen för denna tid.
Studiemedel får inte heller
beviljas eller tas emot för den tid för
vilken utbildningsbidrag under
arbetsmarknadsutbildning,
utbildningsbidrag för doktorander
eller särskilt utbildningsbidrag
lämnas, om inte något annat följer av
bestämmelser som regeringen
meddelar.
Studiemedel lämnas inte för den tid under vilken den studerande tjänstgör
enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till
reserv- eller yrkesofficer.
8 §4
Har en studerande för sådana
studier som avses i 1 § erhållit
studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under
sammanlagt minst sex år, utgår
studiemedel för ytterligare sådana
studier endast om det finns
särskilda skäl.
Har en studerande för sådana
studier som avses i 2 § erhållit
studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under
sammanlagt minst tre år, utgår
studiemedel för ytterligare sådana
studier endast om det finns
särskilda skäl.
Har en studerande för sådana
studier som avses i 1 § fått studie-
medel eller särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. under sammanlagt
minst sex år, lämnas studiemedel för
ytterligare sådana studier bara om
det finns särskilda skäl och det inte
är fråga om forskarutbildning. Om
den studerande är eller har varit
anställd som doktorand eller om den
studerande har eller har haft
utbildningsbidrag för doktorander,
får studiemedel inte lämnas för
forskarutbildning.
Har en studerande för sådana
studier som avses i 2 § fått studie-
medel, särskilt vuxenstudiestöd enligt
7 kap. eller särskilt utbildningsbidrag
under sammanlagt minst tre år,
lämnas studiemedel för ytterligare
sådana studier bara om det finns
särskilda skäl.
5 kap.
6 §5
Korttidsstudiestöd för
deltagande i utbildning som avses i
1 § utgår ej till studerande som
uppbär studiehjälp, studiemedel,
särskilt vuxenstudiestöd eller
utbildningsbidrag för den
tidsperiod som utbildningen pågår.
Korttidsstudiestöd för deltagande i
utbildning som avses i 1 § lämnas
inte till studerande som har
studiehjälp, studiemedel, särskilt
vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag
eller särskilt utbildningsbidrag för
den tidsperiod som utbildningen
pågår.
7 kap.
1 §6
Särskilt vuxenstudiestöd kan lämnas till studerande vid de läroanstalter
och utbildningar som bestäms av regeringen eller den myndighet som
regeringen utser. Regeringen får meddela föreskrifter om rätt till särskilt
vuxenstudiestöd för studerande vid sådana lärarutbildningar till vilka det
finns ett behov av att förbättra rekryteringen. I sådana föreskrifter får göras
undantag från bestämmelserna i 3–5 a, 7, 8, 8 a och 14 §§. Regeringen får
vidare meddela föreskrifter om rätt till särskilt vuxenstudiestöd för vissa
studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. I sådana
föreskrifter får göras avvikelser från bestämmelserna i 3, 5, 7, 8 och 14 §§
samt, såvitt avser studiemedel för behörighetsgivande förutbildning, i 4 kap.
9 §. I föreskrifterna får också ges rätt till avskrivning av studielån enligt 4
kap. i andra fall än som anges i 8 kap. 9–12 §§.
I 20 § finns bestämmelser om
verkan av att en studerande har
uppburit studiemedel för den tid
för vilken särskilt vuxenstudiestöd
lämnas.
Särskilt vuxenstudiestöd får inte
beviljas eller uppbäras för den tid
för vilken utbildningsbidrag under
arbetsmarknadsutbildning eller
utbildningsbidrag för doktorander
lämnas, om inte något annat följer
av bestämmelser som regeringen
meddelar.
I 20 § finns bestämmelser om
verkan av att en studerande har fått
studiemedel för den tid för vilken
särskilt vuxenstudiestöd lämnas.
Särskilt vuxenstudiestöd får inte
beviljas eller tas emot för den tid för
vilken utbildningsbidrag under
arbetsmarknadsutbildning,
utbildningsbidrag för doktorander
eller särskilt utbildningsbidrag
lämnas, om inte något annat följer av
bestämmelser som regeringen
meddelar.
7 §7
Till en studerande som uppfyller villkoren för ersättning från en
arbetslöshetskassa eller som under den längsta tid som ersättning kan betalas
ut har fått ersättning från någon arbetslöshetskassa lämnas vuxenstudiestöd
enligt 7 a, 7 b och 8 b §§.
Till en annan studerande lämnas
särskilt vuxenstudiestöd enligt
bestämmelserna i 8, 8 a och
8 b §§.
Till en annan studerande lämnas
särskilt vuxenstudiestöd enligt
bestämmelserna i 8, 8 a och 8 b §§.
Vid beräkningen av stödet används
det lägsta utbildningsbidrag enligt
bestämmelserna om dagpenning som
kan betalas till en person som har
rätt till ersättning enligt lagen
(1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring och som
uppfyller villkoren för ersättning vid
arbetslöshet eller har fått ersättning
under den längsta tid som ersättning
kan betalas ut. Av 6 a § framgår att
beräkningen alltid skall ske med
ledning av utbildningsbidraget för
heltidsarbete.
När studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning bedriver studier
på mer än halvtid men mindre än heltid får storleken av det vuxenstudiestöd
som annars skulle lämnas enligt föreskrifterna i första och andra stycket,
bestämmas i förhållande till studiernas omfattning.
Föreskrifter om tillämpningen av tredje stycket meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.
20 §8
Om en studerande beviljas
särskilt vuxenstudiestöd för en tid
för vilken den studerande redan har
uppburit studiemedel enligt 4 kap.
gäller bestämmelserna i andra–
fjärde styckena.
Det belopp som den studerande
uppburit i studiemedel avräknas från
de belopp som den studerande
beviljas för nämnda tid.
Avräkningen sker från de belopp
som beviljats i vuxenstudiebidrag
och studielån i nu nämnd ordning.
Om en studerande beviljas
särskilt vuxenstudiestöd för en tid
för vilken den studerande redan har
fått studiemedel enligt 4 kap. gäller
bestämmelserna i andra–fjärde
styckena.
Det belopp som den studerande
fått i studiemedel avräknas från de
belopp som den studerande beviljas
för nämnda tid. Avräkningen sker
från de belopp som beviljats i
vuxenstudiebidrag och studielån i nu
nämnd ordning.
Det avräknade beloppet skall jämställas med vuxenstudiebidrag och
studielån i den omfattning som avräkningen avser motsvarande studie-
stödsform.
Ett belopp som inte kan avräknas
skall återkrävas. Därvid tillämpas 9
kap. 2 § fjärde stycket.
Ett belopp som inte kan avräknas
skall återkrävas. Därvid tillämpas 9
kap. 2 § sjätte stycket.
9 kap.
2 §9
Har någon uppburit studiestöd
obehörigen eller med för högt
belopp och har han insett eller bort
inse detta, kan vad för mycket
utgått genast återkrävas.
Avbryter någon sina studier
skall första stycket tillämpas
beträffande uppburet studiestöd
som avser tiden efter avbrottet.
Beror avbrottet på sjukdom skall
studiestöd som den studerande
uppburit enligt 3 kap. 15 och
16 §§, 4 kap. 28–35 §§ eller enligt
7 kap. 17 § och de bestämmelser
som anges där ej återkrävas.
Detsamma gäller vid sådan
ledighet som avses i 3 kap. 31 §,
4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §.
Avser återkrav enligt första
eller andra stycket studiehjälp
enligt 3 kap. till sådan studerande,
som vid utbetalningstillfället var
omyndig, åvilar
betalningsskyldigheten den som då
var den omyndiges förmyndare.
På studiemedel enligt 4 kap.
och på särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. som återkrävs enligt
första eller andra stycket utgår
ränta från den dag när medlen
uppburits efter en räntesats som
vid varje tidpunkt med två
procentenheter överstiger statens
utlåningsränta. På andra former av
studiestöd som återkrävs enligt
denna paragraf utgår ränta enligt
samma räntesats från den dag som
infaller en månad efter det beslut
om återkrav fattats. Om det finns
särskilda skäl kan den
återbetalningsskyldige befrias helt
eller delvis från sin skyldighet att
betala räntan.
Om någon har fått studiemedel
felaktigt eller med för högt belopp på
grund av att den studerandes
sammanräknade inkomst av tjänst,
näringsverksamhet eller kapital vid
taxeringen överstigit den inkomst som
lagts till grund för beräkningen av
studiemedel, skall det som betalats ut
för mycket krävas tillbaka. Belopp
som understiger en viss av
regeringen fastställd gräns, skall
dock inte krävas tillbaka.
Om någon i annat fall än som
avses i första stycket genom oriktiga
uppgifter eller genom att inte fullgöra
sin uppgifts- och
anmälningsskyldighet eller på något
annat sätt har orsakat att studiestöd
lämnats felaktigt eller med för högt
belopp, skall det som betalats ut för
mycket krävas tillbaka. Detsamma
gäller om någon på annat sätt fått
studiestöd felaktigt eller med för högt
belopp och insett eller bort inse
detta.
Om det finns synnerliga skäl, får
ett krav på återbetalning enligt första
eller andra stycket helt eller delvis
efterges.
Avbryter någon sina studier skall
andra och tredje styckena tillämpas
beträffande studiestöd som har
betalats ut för tiden efter avbrottet.
Beror avbrottet på sjukdom skall
studiestöd som den studerande fått
enligt 3 kap. 15 och 16 §§, 4 kap.
28–35 §§ eller enligt 7 kap. 17 § och
de bestämmelser som anges där inte
krävas tillbaka. Detsamma gäller vid
sådan ledighet som avses i 3 kap. 31
§, 4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §.
Avser återkrav studiehjälp enligt 3
kap. till sådan studerande, som vid
utbetalningstillfället var omyndig,
åvilar betalningsskyldigheten den
som då var den omyndiges
förmyndare.
På studiemedel enligt 4 kap. och
på särskilt vuxenstudiestöd enligt
7 kap. som krävs tillbaka tas ränta ut
från den dag när medlen tagits emot
efter en räntesats som vid varje
tidpunkt med två procentenheter
överstiger statens utlåningsränta. På
andra former av studiestöd som krävs
tillbaka enligt denna paragraf tas
ränta ut enligt samma räntesats från
den dag som infaller en månad efter
det beslut om återkrav fattats. Om
det finns särskilda skäl, kan den
återbetalningsskyldige befrias helt
eller delvis från sin skyldighet att
betala räntan.
I samband med återkrav får också tas ut avgifter för administrativa
kostnader enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2. Till den som fått studiemedel för forskarutbildning som påbörjats före
ikraftträdandet av denna lag lämnas studiemedel enligt äldre föreskrifter för
forskarutbildning som bedrivs före utgången av år 2001.
3. Äldre föreskrifter om återkrav gäller fortfarande i fråga om studiestöd
som avser tid före ikraftträdandet.
2.2 Förslag till lag om
ändring i lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa
dels att 2 och 3 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
2 §1
Särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa lämnas enligt
bestämmelserna i 7 kap. 7 a och
7 b §§ studiestödslagen (1973:349)
vare sig den studerande är medlem
i en arbetslöshetskassa eller inte. I
övrigt skall bestämmelserna i 1
kap. 5 och 8 §§, 7 kap. 1, 2, 4–5 a
§§, 6 a §, 7 § tredje och fjärde
stycket, 8 b, 9 och 17–20 §§ samt
9 kap. 1–3 och 7 §§
studiestödslagen tillämpas på
särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa.
Särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa lämnas enligt
bestämmelserna i 7 kap. 7 a och 7 b
§§ studiestödslagen (1973:349) vare
sig den studerande är medlem i en
arbetslöshetskassa eller inte. I övrigt
skall bestämmelserna i 1 kap. 5 och
8 §§, 7 kap. 1, 2, 4–5 a §§, 7 §
tredje och fjärde stycket, 8 b, 9 och
17–20 §§ samt 9 kap. 1–3 och 7 §§
studiestödslagen tillämpas på särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Vid beräkningen av stödet
används det lägsta utbildningsbidrag
enligt bestämmelserna om
dagpenning som kan betalas till en
person som har rätt till ersättning
enligt lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring och som
uppfyller villkoren för ersättning vid
arbetslöshet eller har fått ersättning
under den längsta tid som ersättning
kan betalas ut.
När stödet beräknas med ledning
av utbildningsbidraget enligt
bestämmelserna om dagpenning,
används alltid det utbildningsbidrag
som den studerande skulle ha fått för
heltidsarbete.
3 §2
Särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa beviljas efter ansökan.
Ansökan ges in inom den tid och i
den ordning som regeringen
bestämmer.
Särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa beviljas efter ansökan.
Ansökan ges in inom den tid och i
den ordning som bestäms av
regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa får beviljas för högst två
kalenderhalvår i sänder.
3 a §
Sökande som tidigare har haft
särskilt utbildningsbidrag för en viss
utbildning och som fortsätter denna
utbildning har förtur till särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela
de ytterligare föreskrifter om förtur
som behövs.
Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § den 1 januari 1998, och i övrigt
den 1 juli 1998.
2.3 Förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § och 8 kap. 12 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
3 kap.
5 §2
Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en
försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till
sjukpenningförsäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första
stycket skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades
sjukpenninggrundande inkomst. Sådan fastställelse skall också ske för
försäkrad som avses i 1 § andra stycket så snart anmälan om hans
inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån
den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till
annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas
a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhål-landen
eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till
sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,
b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag
beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med
hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild
efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom
arbete,
c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- eller inkomstförhållanden, samt
d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.
Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då
anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst
som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för ersättning
tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i
anslutning till att försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.
Under tid som anges under 1–6 får, om inte första stycket b, c eller d är
tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till
vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då känt
till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade
1. bedriver studier, för vilka hon eller han uppbär studiehjälp, studie-
medel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349),
studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa, bidrag enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för
doktorander eller särskilt utbildningsbidrag,
2. genomgår vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) eller
svenskundervisning för in-vandrare
(sfi) och uppbär timer-sättning för
studierna,
2. genomgår vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) och
uppbär timersättning för studierna,
3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbets-
marknadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,
4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex
månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,
5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den
försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 §
föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år.
Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid
mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har
förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,
6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings-
kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den
inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om
därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra
till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal
arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande
förvärvsarbete under utbildningstiden.
För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses
i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en
annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då
livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande
inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete
som den försäkrade kan antas få under denna tid.
För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock
under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte
uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen
beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första–tredje
styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den
sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.
Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6
när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.
8 kap.
12 §3
Om någon för samma tid och för samma nedsättning av
förvärvsmöjligheten har rätt till såväl särskild efterlevandepension som
någon av nedan uppräknade förmåner, minskas den särskilda
efterlevandepensionen med den andra förmånens belopp. Minskning skall
göras med
a) förtidspension enligt denna lag,
b) delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
c) dagpenning från arbetslöshetskassa,
e) vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt
utbildningsbidrag, samt
f) timersättning vid vuxenut-
bildning för utvecklingsstörda
(särvux) och vid svenskundervis-
ning för invandrare (sfi).
f) timersättning vid vuxenut-
bildning för utvecklingsstörda
(särvux).
Om särskild efterlevandepension till följd av bestämmelserna i 5 kap.
utges med viss andel av oavkortad sådan pension, skall minskning enligt
första stycket göras endast med hänsyn till motsvarande andel av förmån
som där avses.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även i fråga om
motsvarande förmåner som utges till den efterlevande på grundval av
utländsk lagstiftning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser gäller
för ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
3 Inledning
3.1 Omfattning/ändamål
Utgiftsområdet omfattar kostnader för olika former av
ekonomiskt stöd till enskilda under studier. Kostnader
för förvaltningen av studiestöden, som sköts av Centrala
studiestödsnämnden (CSN), redovisas under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
Inom utgiftsområdet anslås medel för dels studiehjälp
i form av studiebidrag, inackorderingstillägg m.m., dels
studiemedel i form av bidrag, räntesubventioner och
avskrivning av studielån. Vidare ingår olika former av
vuxenstudiestöd samt bidrag för studiesociala ändamål.
Verksamhetsområdet består av beviljning och
utbetalning av stöd samt återbetalning av studielån.
Vissa studiestöd är rättighetsstyrda. Detta innebär att
anslagsbelastningen är beroende av bl.a. antalet
utbildningsplatser samt av de studerandes
studieinriktning och val av studiestöd. Bestämmelserna
som reglerar rätten till studiestöd och återbetalningen av
studielån finns bl.a. i studiestödslagen (1973:349) och i
studiestödsförordningen (1973:418) samt i CSN:s
tillämpningsföreskrifter.
Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall
läsåret 1996/97
Omkring 314 000 studerande under 20 år i
gymnasieskolan och andra gymnasiala utbildningar har
fått studiehjälp. Cirka 326 000 studerande har fått
studiemedel, varav 82 000 för studier på gymnasial
nivå. Vuxenstudiestöd har beviljats till omkring 78 000
studerande. Möjligheten till studielån i de olika
systemen har utnyttjats av omkring 290 000 studerande.
Mellan läsåren 1995/96 och 1996/97 har det totala
antalet studiestödstagare ökat med 6 %.
Större förändringar
I syfte att stimulera rekryteringen till utbildningar inom
kunskapslyftet infördes i juli 1997 ett nytt studiestöd,
särskilt utbildningsbidrag, som motsvarar
arbetslöshetsersättningen vid arbetslöshet.
Mål för utgiftsområdet
Studiestödet är en viktig del av utbildningspolitiken och
skall bidra till att de övergripande målen för
utbildningspolitiken nås. Studiestödet skall verka
rekryterande och därmed bidra till högt deltagande i
utbildningen och ha en utjämnande verkan mellan
individer och grupper inom befolkningen och därmed
bidra till ökad social rättvisa.
Prioriteringar för 1998
Resurser avsätts för ett ökat antal studiestöd som svarar
mot utbyggnaden av antalet utbildningsplatser inom
högskolan och vuxenutbildningen. Resurser avsätts
också för en höjning av studiebidraget i studiehjälpen.
3. 2 Resultatbedömning m.m.
Antal studerande och utbetalade belopp läsåret 1996/97.
ANSLAGSNAMN
ANTAL
STUDERAN
DE
UTBETALDA
BELOPP
(MKR)
BIDRAG
UTBETALD
A BELOPP
(MKR)
LÅN
Studiehjälp
314 000
1 878
0
Studiemedel
325 750
4 630
9 575
- gymnasial nivå
81 720
1 020
2 029
- högskolenivå
223 720
3 345
6 601
- utlandsstudier
20 320
265
945
Korttidsstudiestöd
och internatbidrag
15 830
51
Svux1
20 400
944
227
Svuxa2
36 900
1 250
270
Timersättning m.m.
3 700
113
Svux till studerande
vid vissa
lärarutbildningar
1 010
44
5
NT-svux
4 010
263
69
Källa Centrala studiestödsnämnden (CSN)
1. Särskilt vuxenstudiestöd
2. Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
Kostnaderna för studiehjälp har under perioden 1 juli
1995 till 31 december 1996 hållits nere genom
sänkningen av studiebidraget från 750 till 640 kronor i
månaden. Vidare har studiebidrag och extra tillägg
betalats ut för högst nio månader jämfört med tio
månader enligt tidigare regler. Antalet studerande som
fått studiehjälp under läsåret 1996/97 är i stort sett
oförändrat jämfört med läsåret 1995/96. Antalet
studerande som beviljades det behovsprövade extra
tillägget ökade dock.
De senaste årens utbildningssatsningar har inneburit
att antalet studerande och antalet studiestödstagare har
ökat successivt. Det totala antalet studerande som fick
studiemedel ökade med drygt 11 % mellan läsåret
1995/96 och läsåret 1996/97. Den största ökningen har
skett för studerande på grund- och gymnasieskolenivå,
där ökningen motsvarar 22 %. Antalet studerande som
beviljats svux och svuxa var i stort sett oförändrat
mellan läsåren 1995/96 och 1996/97. Utnyttjandet av
resurserna för svuxa har varit lägre än beräknat.
I juli 1995 infördes möjligheten till vuxenstudiestöd,
s.k. NT-svux, för studier vid vissa tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar. Efter den tredje
antagningen hösten 1997 har enligt preliminära
uppgifter nära 8 000 studenter utnyttjat möjligheten att
läsa vid dessa utbildningar.
Kunskapslyftet pågår under fem år. Det särskilda
utbildningsbidraget ingår som en del av denna
utbildningssatsning. Arbetslösa mellan 25 och 55 år ges
en möjlighet att under ett år studera med detta stöd på
motsvarande grundskole- eller gymnasieskolenivå.
Även anställda kan under vissa förutsättningar få stödet.
Beloppet motsvarar vad en person skulle få i
arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet. Omkring
77 000 studerande beräknas få särskilt utbildningsbidrag
under vårterminen 1998 och omkring 63 000 under
höstterminen 1998. En stor del av de studerande
kommer att få annat vuxenstudiestöd eller studiemedel.
Efterfrågan på utbildningsplatser och studiestöd är
mycket stor.
Den kraftiga förstärkningen av antalet
utbildningsplatser som sker fr.o.m. innevarande
budgetår och de närmast kommande åren både inom
högskolan och kunskapslyftet samt införandet av det
särskilda utbildningsbidraget kommer att medföra att
antalet studerande som söker och beviljas studiestöd
ökar dramatiskt.
Drygt 1,2 miljoner personer har för närvarande
studielån. Lånen har ett sammanlagt värde av cirka 96
miljarder kronor, varav för lån beviljade fr.o.m. 1989
59 miljarder kronor. Betalningsfrekvensen är
fortfarande hög men visar tendenser att minska. Antalet
anståndsärenden har ökat de senaste åren. Under år
1997 beräknas knappt 290 000 låntagare få anstånd med
betalningen. Av de anstånd som beviljats för lån tagna
efter 1989 är drygt 60 % på grund av studier.
En parlamentariskt sammansatt kommitté har under
år 1996 lämnat betänkandet Sammanhållet studiestöd
(SOU 1996:90). Betänkandet har remitterats och
remissinstansernas svar har inkommit. Regeringen avser
att återkomma avseende ett nytt återbetalningssystem
för studielånen grundat på utredningens förslag
kombinerat med en prövning av bidragsandelens storlek
för genomförande år 2000.
3.3 Utgiftsutveckling
Utgiftsutvecklingen inom området präglas av de stora
utbildningssatsningar som genomförs inom både
vuxenutbildningen och högskolan. Intresset för det nya
särskilda utbildningsbidraget är stort. Prognosen för
anslaget visar för närvarande att ett underskridande på
anslaget kommer att uppstå med cirka 500 miljoner
kronor. Prognosen för utnyttjande av särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) är dock osäker på
grund av den kraftiga utbyggnaden av
vuxenutbildningen inom kunskapslyftet. Regeringen
utgår från att hela anslaget kan komma att utnyttjas
1997.
Totalbeloppen, som framgår av följande uppställning
(miljoner kronor), avviker från de belopp som angavs i
den ekonomiska vårpropositionen (1996/97:150) på
grund av att medel har beräknats för ytterligare 10 000
platser inom högskolan under vårterminen 1998 samt att
utgifterna för räntor på studielånen väntas öka mer än
beräknat.
UTGIFT
1995/96
DÄRAV
1996
ANVISAT
1997
UTGIFTSPROG
NOS
1997
FÖRSLAG
1998
BERÄKNAT
1999
BERÄKNAT
2000
Totalt för utgiftsområde 15
17 469
12 529
17 324
16 823
21 334
22 619
23 815
4 Anslag
A 1. Studiehjälp m.m.
1995/96
Utgift
2 799
900
Därav
1996
Utgift
1 881
650
1997
Anslag
1 921
405
Utgifts
-
progno
s
1 942
200
1998
Förslag
2 139
056
1999
Beräkna
t
2 104
730
2000
Beräkna
t
2 199
341
Beloppen anges i tusental kronor
De utgifter som belastar anslaget är studiebidrag,
inackorderingstillägg och extra tillägg enligt 3 kap.
studiestödslagen (1973:349). Vidare bekostas från
anslaget - enligt särskild förordning (CSNFS 1983:17) -
ersättning till svenska elever utomlands för dagliga
resor. Under anslaget redovisas också medel för
stipendier till studerande som genomgått
basårsutbildning inom komvux. Utgifterna på området
är främst beroende av antalet 16-19-åringar som
studerar i gymnasieskolor och motsvarande skolformer.
En jämförelse mellan anvisade medel för budgetåret
1995/96 och utfall visar att ett överskridande gjorts med
cirka 3,8 miljoner kronor. Under budgetåret 1997 kan
anslaget komma att överskridas med omkring 20
miljoner kronor främst till följd av att den
genomsnittliga studietiden per studerande och år närmar
sig maximala nio månader. Regeringen avser att
återkomma under 1998 om det visar sig att ett
finansieringsbehov föreligger.
Regeringens överväganden
Studiebidrag
Studiehjälp lämnas för den del av läsår under vilken den
studerande bedriver studier. Studiebidrag betalas i
allmänhet ut för nio månader under ett år. Bidraget,
som beloppsmässigt följer det allmänna barnbidraget, är
för närvarande 640 kronor per månad.
Regeringens förslag:
Studiebidraget i studiehjälpen höjs från 640 kronor
till 750 kronor i månad.
Skälen till regeringens förslag: Under
utgiftsområde 12 föreslår regeringen en höjning av
det allmänna barnbidraget från 640 kronor till 750
kronor per månad från och med den 1 januari 1998.
Med anledning av detta föreslås även en höjning av
studiebidraget i studiehjälpen med motsvarande
belopp. Förslaget kräver en ändring av 3 kap. 6 §
studiestödslagen (1973:349).
Under läsåret 1996/97 betalades studiebidrag ut till
cirka 314 000 studerande. Prognosen för
elevutvecklingen är något osäker och regeringen
räknar för närvarande med ett oförändrat antal
studerande jämfört med budgetåret 1997. Kostnaden
för höjningen uppgår till 285 miljoner kronor. Totalt
beräknas kostnaden för studiebidrag till 1 942,5
miljoner kronor.
Extra tillägg
Extra tillägg beviljas med 855 kronor, 570 kronor eller
285 kronor i månaden beroende på familjens
ekonomiska situation. Extra tillägg lämnas liksom
studiebidrag normalt för nio månader under ett år.
Under läsåret 1996/97 betalades extra tillägg ut till 25
000 studerande. Under budgetåret 1998 beräknas
tillägget betalas ut till ungefär samma antal studerande.
Medelsbehovet uppgår till 153,1 miljoner kronor.
Inackorderingstillägg
Inackorderingstillägg beviljas i huvudsak till studerande
utanför det offentliga skolväsendet (folkhögskolor,
fristående skolor, riksinternatskolor m.fl.) med lägst 1
190 kronor och högst 2 350 kronor per månad beroende
på avståndet mellan hemmet och skolan. Under läsåret
1996/97 fick nära 3 000 studerande
inackorderingstillägg. Ungefär samma antal elever
beräknas få tillägget under budgetåret 1998.
Medelsbehovet uppgår till 43,1 miljoner kronor.
Dagliga resor för studerande utomlands m.m.
Kostnaderna för dagliga resor till och från skolan för
studerande utomlands beräknas till 390 000 kronor
under budgetåret 1998.
Studerande som är under 20 år och genomgår
naturvetenskaplig och teknisk basårsutbildning inom
komvux under läsåret 1997/98 föreslås få ett stipendium
på 10 000 kronor efter slutförd utbildning. Medel för
detta ändamål beräknas under anslaget A 3.
A 2. Studiemedel m.m.
1995/96
Utgift
11 093
800
Därav
1996
Utgift
7 563
657
1997
Anslag
9 506
030
Utgifts
-
progno
s
9 634
000
1998
Förslag
9 904
570
1999
Beräkna
t
9 866
130
2000
Beräkna
t
10 482
670
Beloppen anges i tusental kronor
De utgifter som belastar anslaget är dels studiemedel i
form av studiebidrag, dels räntesubventioner och
avskrivning av studielån som ingår som en del i
studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa). Dessutom
belastas anslaget av avskrivningar av studielån som
ingått som en del i studiehjälpen enligt äldre
bestämmelser samt av kostnader för avskrivning och
inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti i
enlighet med kungörelsen (1961:384) om avskrivning av
lån för studier (ändrad 1994:715) eller på grund av att
låntagaren avlidit eller varit varaktigt
betalningsoförmögen.
Studiemedelsanslaget är rättighetsstyrt och
belastningen är beroende bl.a. av antalet studerande och
lånebenägenheten. Även faktorer som konjunkturläget,
ränteutvecklingen och basbeloppet styr utgifterna på
området. Ränteutgifterna styrs också av den ingående
fordran som staten har på låntagarna. Antalet
studiemedelstagare har under de senaste åren ökat
kraftigt.
En jämförelse mellan anvisade medel och utfall för
budgetåret 1995/96 visar ett överskott på nästan 350
miljoner kronor. Prognosen för innevarande år visar att
utgifterna för studiemedlen kommer att bli 128 miljoner
kronor högre än vad som tidigare beräknats främst på
grund av högre räntekostnader. CSN:s totala upplåning
från Riksgäldskontoret beräknas bli cirka 60 miljarder
kronor vid utgången av 1997 för studielån tagna efter
1989. För 1998 beräknas ytterligare 11,7 miljarder
kronor lånas upp för studielån. Regeringen avser att
återkomma om det visar sig att ett finansieringsbehov
uppstår för 1997 års utgifter.
Regeringens överväganden
Under läsåret 1996/97 fick nära 326 000 studerande
studiemedel. Detta är en ökning med drygt 11 % i
förhållande till läsåret 1995/96. Det maximala beloppet
i studiemedel är för närvarande 7 078 kronor per
månad, varav 1 967 kronor är bidrag.
Under åren 1997 - 2000 kommer antalet permanenta
platser vid universitet och högskolor att utökas med 60
000. Ytterligare 10 000 platser tillkommer under våren
1998. Samtidigt sker en kraftig utökning av
vuxenutbildningen inom Kunskapslyftet på grund- och
gymnasieskolenivå. Regeringen bedömer att
sammanlagt omkring 68 000 personer kommer att få
studiemedel på grund- och gymnasieskolenivå under
vårterminen 1998 och omkring 69 000 under
höstterminen 1998. Regeringen bedömer vidare att
omkring 233 000 studerande på eftergymnasial nivå
kommer att få studiemedel under vårterminen 1998 och
omkring 242 000 under höstterminen 1998. Kostnaden
för studiebidrag uppgår till 5 205,6 miljoner kronor
under 1998. En stor del av anslagsbelastningen utgörs
av räntekostnader till följd av att den totala skuldstocken
ökar varje år och återbetalningarna ännu är relativt små.
Utgiften för räntor och avskrivningar beräknas uppgå
till 4 758,9 miljoner kronor.
Regeringen har i vårpropositionen (prop.
1996/97:150) aviserat besparingar på 60 miljoner
kronor inom studiemedelsområdet för 1998. I det
följande redovisas hur besparingarna skall uppnås.
Studiemedel för studier utomlands
Studiemedel för studier utomlands kan beviljas till
svenska medborgare samt till medborgare från andra
EES/EU-länder som på grund av verksamhet i Sverige
kan jämställas med svenska medborgare.
För studier i ett annat nordiskt land lämnas stu-
diemedel på i huvudsak samma villkor som vid studier i
Sverige. Vidare kan studiemedel beviljas för i princip
all eftergymnasial utbildning utanför Norden som
bedöms ha en godtagbar standard. Dessa liberala regler
för studier utanför Norden infördes i samband med
omläggningen av studiemedelssystemet år 1989.
Bedömningen av om en utbildning kan anses ha en
godtagbar standard görs av Högskoleverket när det
gäller eftergymnasial utbildning och CSN när det gäller
gymnasial utbildning.
Studiehjälp och studiemedel för gymnasiala studier
utanför Norden ges bara om motsvarande utbildning
inte finns i Sverige. Dock kan barn till svenska
medborgare som vistas utomlands, t.ex. i svensk
utrikestjänst, som regel få studiehjälp för
gymnasiestudier i vistelselandet. Vuxenstudiestöd kan
inte beviljas för studier utomlands.
Antalet studerande som beviljats studiemedel för
utlandsstudier har ökat kraftigt varje år sedan 1989.
Under läsåret 1996/97 beviljades stöd till omkring
20 000 studerande. Ungefär 6 % studerar i de andra
nordiska länderna, 55 % i europeiska länder utanför
Norden, 31 % i USA och Kanada och 6 % i övriga
världsdelar.
Studier utomlands är som regel förenade med högre
kostnader än studier i Sverige. Det gäller särskilt om
den studerande måste betala undervisningsavgifter. Den
studerande kan få extra studielån med upp till 6 000
kronor per studiemånad för avgifter. Extra lån lämnas
också för reskostnader och försäkringar. Beviljningen
av extra lån medför att skuldsättningen för
utlandsstudier kan bli mycket hög.
Regeringens bedömning:
Möjligheterna att få studiemedel för studier utanför
Norden bör begränsas till i huvudsak utbildningar på
högskolenivå. Beviljningen av extra lån för
undervisningsavgifter bör vara mer restriktiv.
Skälen för regeringens bedömning: Den utvidgning av
möjligheterna till utlandsstudier som infördes år 1989
medförde att ett stort antal studerande har kunnat
genomgå längre eller kortare utbildning utomlands med
förmånliga ekonomiska villkor. Samhället har därmed
tillförts vidgad kompetens och internationella
erfarenheter. En undersökning bland utlandsstuderande
(CSN-rapport 1994:1) visar på i huvudsak positiva
effekter av reglerna.
Det är av stor vikt att slå vakt om
internationaliseringsprocessen inom utbildningsområdet
och studerandeutbytet länder emellan. Av den
anledningen är det också angeläget att vidmakthålla den
huvudinriktning som låg till grund för de nuvarande
reglerna om rätt till studiemedel vid utlandsstudier. Men
det finns naturligtvis också anledning att överväga om
reglerna behöver justeras i något avseende så att
resurserna används så effektivt som möjligt. Antalet
studerande har som nämnts ökat kraftigt. Nyttan av
utlandsstudierna kan i en del fall ifrågasättas i
förhållande till de kostnader som de är förknippade
med. De möjligheter till studiestöd vid utlandsstudier
som Sverige och de övriga nordiska länderna erbjuder
är bland de mest generösa i världen, både till innehåll
och räckvidd. I nuvarande statsfinansiella läge är
emellertid vissa besparingar nödvändiga.
Studiestödsutredningen förordar i sitt betänkande
Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90) att de
studerande som betalar undervisningsavgifter skall få ett
visst bidrag för att delvis täcka avgifterna. Särskilda
medel föreslås avsättas inom ramen för antalet
högskoleplatser. Även CSN har i flera sammanhang
fört fram förslag om införande av ett bidrag till
avgifterna. Regeringen är emellertid inte beredd att
godta de ökade kostnader som ett extra bidrag skulle
medföra.
I sitt yttrande över Studiestödsutredningens
betänkande har CSN utförligt redogjort för sin syn på
de nuvarande reglerna. CSN har också lämnat förslag
till ändringar för den händelse begränsningar måste ske
i utlandsprogrammet. Bland annat förordar CSN att den
generella tidsgränsen för rätt till studiemedel, sex år,
skall bestämmas till tre år för utlandsstudier.
Förlängning skall som vid studier i Sverige kunna ske
om det finns särskilda skäl. Den som t.ex. antas till en
fyraårig utbildning skall inom ramen för särskilda skäl
kunna erhålla studiemedel under hela studietiden.
Däremot bör inte, enligt CSN, studiemedel beviljas för
det inledande året (s.k. freshman year) av en fyraårig
BA (Bachelor of Arts) i USA. Detta inledande år kan
nämligen i princip anses utgöra studier på gymnasial
nivå. Även studier vid Junior College som inte enligt
avtal mellan skolan och ett universitet kommer att
tillgodoräknas i en BA bör undantas från rätt till stöd.
För förberedande språkstudier som anordnas av
universitet och högskolor utomlands bör krav normalt
kunna ställas att grundkunskaperna inhämtats i Sverige.
Därmed kan också studietiden för sådana förberedande
kurser kortas ned. Annan utbildning på gymnasial nivå
eller utbildning på eftergymnasial nivå som inte är
högskolemässig bör ge rätt till stöd endast undantagsvis
när särskilda skäl finns, anser CSN. När det gäller det
konstnärliga området menar CSN att stöd bör ges enbart
för utbildningar som utgör en värdefull påbyggnad till
en tidigare grundutbildning.
Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att
bedöma och efter samråd med CSN lämna förslag om
vilka utbildningar utomlands som lämpligen bör ge rätt
till statligt studiestöd. Det är emellertid nödvändigt att
redan nu begränsa utflödet av bidrag och lån.
Regeringen anser att CSN:s förslag tills vidare utgör
lämpligt avvägda prioriteringar mot bakgrund av syftet
med utlandsprogrammet och behovet att hålla
kostnaderna nere. Åtgärder i den angivna riktningen bör
vidtas. Även med de restriktioner som görs kommer
studiemedel normalt att kunna lämnas för i princip all
grundutbildning vid universitet och högskolor
utomlands. Som hittills kommer stöd också att kunna
ges för värdefulla utbildningar som saknas i Sverige.
Det är viktigt att den studerande får den utländska
utbildningen tillgodoräknad i Sverige. Här har
högskolan ett stort ansvar.
För närvarande beviljas som nämnts extra studielån
(s.k. extra studiemedel) för avgifter med upp till 6 000
kronor per studiemånad. För den som utnyttjar denna
möjlighet och studerar flera år utomlands blir
skuldsättningen orimligt stor, ofta dubbelt så stor som
vid motsvarande studier i Sverige. Man måste räkna
med att flertalet sådana lån inte kommer att betalas
tillbaka i sin helhet. Regeringen anser det därför
nödvändigt att möjligheterna till extra lån för avgifter
begränsas, exempelvis till en halvering av nuvarande
lånebelopp. Detsamma bör för övrigt gälla även i de fall
avgifter förekommer vid svenska studie-
stödsberättigande utbildningar.
De som före år 1998 har påbörjat en utbildning bör
få studiestöd enligt nuvarande regler under en
övergångstid. Sammantaget kommer antalet
utlandsstuderande att reduceras successivt. Regeringen
räknar med en dryg halvering om tre år. En stor del av
den grupp som med de nya reglerna inte får studiemedel
för studier utomlands kommer emellertid att söka sig till
studier i Sverige i stället. Med beaktande av detta
beräknas belastningen på anslaget minska med 26
miljoner kronor år 1998, varav 3 miljoner kronor i
räntor, och med ytterligare 23 miljoner kronor i bidrag
under vardera året 1999 och 2000. År 2000 beräknas
utbetalningen av lån ha minskat med 274 miljoner
kronor jämfört med nuläget.
Enligt 4 kap. 36 § studiestödslagen ankommer det på
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
att utforma de närmare bestämmelser som behövs för
beviljning av studiemedel för studier utanför Norden.
Återkrav - efterkontroll av inkomst
Efter det att studiestöd beviljats kan förhållanden
inträffa som är av betydelse för rätten till stöd eller för
stödets storlek. Det kan röra sig om byte av utbildning,
studieavbrott, ändrade inkomster etc. I studie-
stödsförordningen regleras att den studerande är skyldig
att till CSN anmäla sådana ändrade förhållanden som är
av betydelse för rätten till studiestöd eller för stödets
storlek. Har studiestöd uppburits obehörigen eller med
för högt belopp och den studerande insett eller bort inse
detta kan enligt bestämmelserna i 9 kap. 2 §
studiestödslagen (1973:349) vad som utbetalats för
mycket genast återkrävas. På det återkrävda beloppet
tas ränta ut med en räntesats som är två procentenheter
över statens utlåningsränta. CSN kan om det finns
särskilda skäl sätta ned räntan. Studiestödsutredningen,
som i sitt betänkande tar upp kontrollfrågorna, anser att
nuvarande regler behöver ändras i vissa avseenden.
Regeringen återkommer senare med ställningstagande
till utredningsförslagen i dess helhet. En ändring i
reglerna om återkrav bör emellertid göras redan nu.
Regeringens förslag:
Om någon har fått studiemedel felaktigt eller med för
högt belopp på grund av att inkomsten varit högre än
den som lagts till grund för beräkningen av
studiemedlen, får det som betalats ut för mycket krävas
tillbaka. Belopp understigande en av regeringen
fastställd miniminivå skall dock inte krävas tillbaka.
Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom att
inte fullgöra sin uppgifts- och anmälningsskyldighet
eller på annat sätt har orsakat att studiestöd lämnats
felaktigt eller med för högt belopp får det för mycket
utbetalda beloppet krävas tillbaka.
Om någon på annat sätt fått studiestöd felaktigt eller
med för högt belopp och insett eller skäligen borde ha
insett detta, får det belopp som utbetalats för mycket
återkrävas.
Återbetalningsskyldigheten skall i vissa fall kunna
efterges helt eller delvis om det finns synnerliga skäl.
Skälen för regeringens förslag: Studiemedlen
reduceras när den beräknade inkomsten under det
kalenderhalvår då studier bedrivs överstiger ett visst
belopp, det s.k. fribeloppet. Uppgifter om inkomst
lämnas av den studerande i studiemedelsansökan.
Ändras därefter inkomstförhållandena skall anmälan
göras till CSN. Enligt nuvarande rutiner sker en
efterkontroll genom samkörning av de uppgifter som
lämnats till CSN mot inkomstuppgifterna i
Riksskatteverkets register. Visar det sig att för mycket
stöd betalats ut kan CSN besluta om återkrav förutsatt
att den studerande har insett eller bort inse att för
mycket studiestöd har betalats ut. De aktuella ärendena
kräver särskilda utredningsinsatser. Risk finns också att
bedömningen varierar mellan CSN-kontoren.
Studiestödsutredningen anser att
studiemedelsbeloppet alltid skall kunna korrigeras i
efterhand med hänsyn till den studerandes faktiska
inkomst under året/kalenderhalvåret. Har inkomsten
varit högre än vad som tidigare uppgetts och som lagts
till grund för beräkningen för studiemedlen skall det för
mycket utbetalda beloppet kunna krävas tillbaka utan att
någon prövning görs om den studerande varit i god tro
eller ej. Regeringen delar denna uppfattning.
Studiemedelsbeloppet skall alltså kunna justeras i
förhållande till den sammanräknade inkomsten av tjänst,
näringsverksamhet och kapital vid taxeringen. Kravet på
myndigheten att avgöra huruvida den studerande har
insett eller bort inse att för mycket stöd har betalats ut
bör tas bort. Inte heller behöver myndigheten i dessa
fall avgöra om den studerande har förorsakat
felutbetalningen. Därmed kommer alla studerande att
behandlas lika i likartade situationer. Den administrativa
hanteringen underlättas. Belopp som understiger en viss
miniminivå, exempelvis 300 konor, bör dock inte
återkrävas.
Liksom nu skall den studerande vara skyldig att
anmäla inkomstökningar till CSN. Sker anmälan i tid
kan ändring av studiemedelsbeloppet i vissa fall ske
under löpande termin. Är i stället återkrav aktuellt
minskar ränteutgifterna för den studerande vid egen
anmälan jämfört med om inkomstökningen
framkommer i samband med den nämnda kontrollen
hos Riksskatteverket.
Återkrav av studiestöd på grund av ökade inkomster
som här beskrivits har betydelse enbart för studerande
som har studiemedel. Återkrav på grund av andra
ändrade förhållanden kan däremot avse alla former av
studiestöd. När det rör sig om förändringar i
studiesituationen som exempelvis avbrott i studier,
ändrad studieomfattning eller byte av utbildning skall i
princip alltid rätten till studiestöd omprövas. Den
studerande skall anmäla sådana ändrade förhållanden.
Sker inte detta eller om den studerande på annat sätt
orsakar en felaktig utbetalning bör han eller hon bli
återbetalningsskyldig. Denna återbetalningsskyldighet
föreligger även om den studerande inte har insett eller
bort inse konsekvenserna av sitt handlande. Har
studiestöd betalats ut felaktigt eller med för högt belopp
på grund av andra orsaker än som här nämnts bör ett
beslut om återkrav liksom hittills alltid föregås av en
godtrosprövning. En möjlighet till eftergift av återkrav
bör också finnas om synnerliga skäl föreligger. Mycket
starka skäl bör då föreligga, som t.ex. en felaktig
beräkning från myndighetens sida.
Bestämmelserna i studiestödsförordningen behöver
förenklas och förtydligas. Det ankommer på regeringen
att göra sådana ändringar. Det är vidare av stor vikt att
informationen till de studerande om
anmälningsskyldighet och återkravsregler blir så
fullständig som möjligt.
De förändringar som nu föreslås beräknas medföra
att ytterligare cirka 27 miljoner kronor återkrävs.
Tillsammans med ränteinkomster beräknas besparingen
uppgå till 36 miljoner kronor.
Förslaget medför ändringar i 9 kap. 2 §
studiestödslagen.
Studiemedel för forskarutbildning
Regeringens förslag:
Studiemedel får inte lämnas för forskarutbildning om
den studerande redan har fått studiemedel under sex år.
Den studerande får inte vara eller ha varit anställd som
doktorand eller ha eller ha haft utbildningsbidrag för
doktorander.
Skälen för regeringens förslag: Skälen för regeringens
förslag finns redovisade under utgiftsområde 16 (avsnitt
5.5.7). Förslaget medför ändring i 4 kap. 8 §
studiestödslagen.
A 3. Vuxenstudiestöd m.m.
1995/96
Utgift
9 986
000
Reserv
a-tion
1 371
419
Därav
1996
Utgift
2
113701
1997
Anslag
5 084
636
Utgifts
-
progno
s
4 584
636
1998
Förslag
8 624
280
1999
Beräkna
t
9 989
783
2000
Beräkna
t
10 589
558
Beloppen anges i tusental kronor
De utgifter som belastar anslaget är korttidsstudiestöd,
internatbidrag och särskilt vuxenstudiestöd (svux) i form
av vuxenstudiebidrag. Från anslaget betalas också
utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
(svuxa) i form av vuxenstudiebidrag samt utgifter för
det särskilda utbildningsbidraget som infördes den 1 juli
1997 inom ramen för kunskapslyftet (SFS 1996:1654).
En jämförelse mellan aviserade medel och utfall för
budgetåret 1995/96 visar anslaget underskridits med 1
102 miljoner. Detta beror på att svuxa inte utnyttjades i
den omfattning som förväntades. I prognosen för 1997
är utnyttjandet av svuxa osäkert på grund av den
kraftiga utbyggnaden av vuxenutbildningen inom
kunskapslyftet. Regeringen utgår från att hela anslaget
kan komma att utnyttjas under år 1997.
Regeringens överväganden
Riksdagen har beslutat (prop. 1996/97:150, FiU:20 rskr
1996/97:284) om medel för ytterligare 10 000 nya
platser inom Kunskapslyftet från och med höstterminen
1997. Dessutom beräknas nu - som aviserats i
vårpropositionen - medel under anslaget A 14. Särskilda
utbildningsinsatser för vuxna för ytterligare 10 000
platser höstterminen 1998, 10 000 platser höstterminen
1999 samt 10 000 platser höstterminen 2000. För dessa
nya platser skall samma studiestöd kunna lämnas som
för satsningen i sin helhet, dvs. särskilt
utbildningsbidrag, svuxa samt studiemedel.
Den 29 september 1997 höjs ersättningsnivån i
arbetslöshetsförsäkringen från 75 % till 80 % av
tidigare inkomst. I januari 1998 höjs den högsta
respektive lägsta dagpenningen för dem som har rätt till
ersättning från arbetslöshetskassa. Även andra
regeländringar genomförs i försäkringen.
Förändringarna påverkar kostnaderna för såväl svux och
svuxa som det särskilda utbildningsbidraget.
Regeringens förslag:
Den som är arbetslös och tidigare fått särskilt
utbildningsbidrag för en viss utbildning och som
fortsätter denna utbildning bör ha förtur till särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) enligt de regler
som gäller för detta stöd. Regeringen bemyndigas att
meddela de ytterligare bestämmelser som kan behövas.
Skälen till regeringens förslag: Det särskilda
utbildningsbidraget kommer som aviserats i
vårpropositionen att bibehållas som en del i
Kunskapslyftet under hela den period satsningen
omfattar. Bidraget lämnas för studier under ett år. Det
är angeläget att underlätta för denna nyrekryterade
grupp med kort tidigare utbildning att fullfölja ett
planerat längre studieprogram. Den som under ett års
studier har fått särskilt utbildningsbidrag och fortsätter
utbildningen bör därför ha förtur till svuxa inom ramen
för tillgängliga resurser och enligt de regler som gäller
för detta stöd. Det innebär bl.a. att anställda som
beviljats särskilt utbildningsbidrag inte kan få svuxa
eftersom detta stöd endast kan erhållas av arbetslösa.
Dessa studerande kan i stället söka studiemedel eller
svux för fortsatta studier. Bestämmelsen om förtur blir
aktuell fr.o.m. den 1 juli 1998. Förslaget medför
ändring av lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa. De ytterligare
bestämmelser om förtur, som kan visa sig behövliga,
bör få meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer. Detsamma bör gälla beträffande
ansökningstider. Förslaget har beretts med CSN.
I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår
bör det vara möjligt för regeringen att vid behov
omfördela medlen mellan de olika anslagsposterna i
vuxenstudiestödet så att resurserna inom anslaget
används så effektivt som möjligt.
Särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa
Särskilt vuxenstudiestöd (svux) kan beviljas för studier
på grundskole- och gymnasienivå samt för yrkesteknisk
högskoleutbildning (YTH). Svux är i första hand avsett
för dem som har kort tidigare utbildning och tar ledigt
från sitt arbete för att studera. För rätt till särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) är det
grundläggande villkoret att sökanden är helt eller delvis
arbetslös.
Under läsåret 1996/97 fick drygt 20 000 personer
svux vilket är en ökning med cirka 4 000 personer
jämfört med läsåret 1995/96. Antalet som fått svuxa har
minskat mellan de nämnda läsåren med omkring 4 000
(41 000 läsåret 1995/96, 37 000 läsåret 1996/97).
Medlen för svuxa under budgetperioden juli 1995 till
december 1996 utnyttjades endast till knappt 60 %.
Orsakerna till det minskade intresset under perioden var
bl.a. borttagandet av det barntillägg som tidigare fanns
i stödet samt sänkningen av det lägsta beloppet i
arbetslöshetsförsäkringen. Som ett resultat av den
kraftiga utbyggnaden av vuxenutbildningen inom ramen
för kunskapslyftet har regeringen emellertid beräknat ett
ökat medelsbehov av svuxa. För svux beräknas i princip
oförändrade resurser jämfört med föregående budgetår.
Regeringen beräknar att svux och svuxa kan beviljas
till sammanlagt 96 000 personer under 1998 till en
kostnad av 3 725,1 miljoner kronor.
Särskilt utbildningsbidrag
Särskilt utbildningsbidrag beviljas fr.o.m. höstterminen
1997 till arbetslösa mellan 25 och 55 år för studier på
grund- eller gymnasieskolenivå. Bidraget, som kan
lämnas för ett års studier, motsvarar ersättningen i
arbetslöshetsförsäkringen vid arbetslöshet. Även
anställda kan under vissa förutsättningar få stödet.
Under hösten 1997 beräknas omkring 70 000 personer
få särskilt utbildningsbidrag.
För budgetåret 1998 beräknar regeringen medel för
särskilt utbildningsbidrag med 4 847,6 miljoner kronor
vilket innebär att cirka 77 000 personer kan få stöd
under första kalenderhalvåret och cirka 63 200 under
andra kalenderhalvåret.
Stipendier för basår till ungdomar under 20 år
För närvarande kan ungdomar under 20 år, som har en
treårig gymnasieutbildning, delta i gymnasial
vuxenutbildning för att komplettera sin tidigare
utbildning bl.a. genom att gå ett basår. De kan dock inte
få studiemedel för sådana studier utan kan enbart
beviljas studiebidrag med 640 kronor per månad och
annan studiehjälp avsedd för åldersgruppen 16-19-
åringar. Det har funnits möjlighet att i efterskott få
stipendium med 10 000 kronor för dem som under
läsåret 1995/96 eller läsåret 1996/97 genomfört ett
basår i komvux eller vid statens skolor för vuxna.
Möjligheten till stipendier har gällt studerande både
under och över 20 år och varit knuten till ett begränsat
antal basårsplatser, för vilka staten lämnat ett särskilt
statsbidrag.
Inom ramen för kunskapslyftet, inom den
kommunalt finansierade gymnasiala vuxenutbildningen
och vid statens skolor för vuxna, finns det numera
möjlighet för huvudmännen att anordna basår i den
omfattning de själva bestämmer. Därmed kan staten inte
längre garantera stipendier till alla som genomgår ett
basår. Det är emellertid viktigt att ungdomar, som har
avslutat gymnasieskolan och vill skaffa sig särskild
behörighet för naturvetenskaplig eller teknisk utbildning
genom att gå basår, uppmuntras att göra detta direkt
efter gymnasieskolan. Regeringen anser därför att
stipendier skall kunna lämnas till dem som med godkänt
resultat genomgår ett basår med en sådan inriktning
under läsåret 1997/98. Möjligheten bör dock begränsas
till ungdomar under 20 år. Regeringen beräknar medel
för 1 000 basårsstipendier eller 10 miljoner kronor. Det
bör ankomma på regeringen att meddela närmare
bestämmelser om basårsstipendier.
Korttidsstudiestöd och internatbidrag
Korttidsstudiestöd får beviljas till arbetstagare som
deltar i studiecirklar, kurser inom komvux och statens
skolor för vuxna samt i vissa s.k. korta kurser vid
folkhögskolor. Stöd lämnas för studier i svenska,
engelska och matematik på grund- och
gymnasieskolenivå, för studier i samhällskunskap som
motsvarar sådana moment som ingår i den kommunala
vuxenutbildningen samt för studier som syftar till att
utveckla handikappades färdigheter och kunskaper om
handikappet. Korttidsstudiestödet ersätter förlorad
arbetsförtjänst och uppgår till 75 kronor per timme.
Internatbidrag kan beviljas till deltagare i korta
kurser vid folkhögskolor och vid statens skolor för
vuxna för ovan nämnda studier. Bidraget, som kan
beviljas till både arbetstagare och icke arbetstagare, är
327 kronor per dygn. Under läsåret 1996/97 betalades
stöd ut till nära 16 000 personer. För budgetåret 1998
beräknas medel för korttidsstudiestöd och internatbidrag
med 37,2 miljoner kronor.
Timersättning
I vårpropositionen (1996/97:150) beräknade regeringen
en besparing på cirka 85 miljoner kronor för 1998 vid
ett borttagande av timersättningen till deltagare i
svenskundervisning för invandrare (sfi). Timersättning
lämnas till den som förlorar arbetsinkomst,
arbetslöshetsersättning eller kontant
arbetsmarknadsstöd. Av de drygt 40 000 personer som
läsåret 1996/97 deltog i sfi-undervisning erhöll endast
omkring 3 500 timersättning.
Regeringens förslag:
Timersättning skall inte längre beviljas till deltagare i
svenskundervisning för invandrare (sfi).
Skälen för regeringens förslag: Nyanlända flyktningar
(i huvudsak skyddsbehövande och deras anhöriga) och
andra invandrare deltar normalt i svenskundervisningen
för invandrare (sfi) innan förvärvsarbete blir aktuellt.
För kostnader i samband med flyktingmottagandet får
kommunerna ett särskilt statsbidrag. Bidraget utgör
ersättning för bl.a. försörjningsstöd till flyktingarna
under en indroduktionsperiod. Stödet till den enskilde
lämnas i form av indroduktionsersättning eller
socialbidrag. För dessa nyanlända invandrare skall det
upprättas individuella introduktionsprogram där sfi
utgör en viktig del. Utgångspunkten är att kunskaperna i
svenska efter introduktionsperioden ska vara så pass
goda att invandraren kan klara av en normal tillvaro i
Sverige och därmed också kunna omfattas av samhällets
generella förmånssystem. De invandrare som i dag
deltar i sfi och som inte omfattas av flyktingmottagandet
har i många fall vistats i Sverige under flera år. De bör
i princip erbjudas samma studiestöd som övriga
vuxenstuderande. Enligt gällande regler kan studier i en
annan skolform t.ex. komvux i viss utsträckning
kombineras med deltagande i sfi och då tillgodoräknas i
studieprogrammet.
Mot denna bakgrund kommer medel för
timersättning inte längre att beräknas under anslaget A
4. (tidigare A 5. Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar). Medel för timersättning till
deltagare i särvux tas däremot upp här. Förslaget
medför ändringar i 3 kap 5 §, 8 kap. 12 § och 11 kap. 2
§ lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ändringen i
11 kap. 2 § tas upp under utgiftsområde 13.
Timersättning utbetalas till de studerande i
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux)
som på grund av studierna förlorar arbetsinkomst eller
ersättning från arbetslöshetskassa. Timersättningen
uppgår till 75 kronor per timme. Under budgetåret 1998
beräknas bidraget betalas ut till omkring 300 personer
med sammanlagt 4,27 miljoner kronor.
Några lagändringar
Regeringens förslag:
Belopp i svux och svuxa skall fr.o.m. januari 1998
beräknas med utgångspunkt i den lägsta dagpenning
som enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd
gäller för den som har rätt till arbetslöshetsersättning.
Skälen för regeringens förslag: I juli 1997
genomfördes en förändring i förordningen (1996:1100)
om aktivitetsstöd som innebär att dagpenningen i
utbildningsbidraget har sänkts från 230 till 103 kronor
för den som inte tillhör en arbetslöshetskassa. Undantag
gäller för den som driver eget företag. Nivåerna för
svux och svuxa är knutna till utbildningsbidragets
storlek. För att förändringen inte skulle få genomslag på
svux och svuxa infördes en övergångsbestämmelse i
aktivitetsstödsförordningen om att tidigare regler skulle
gälla vid beräkning av dessa stöd under andra
kalenderhalvåret 1997. Regeringen föreslår nu att regler
med samma innebörd införs i 7 kap. 7 §
studiestödslagen och i 2 § lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa för tiden fr.o.m. januari
1998. Som lägsta dagpenning vid beräkning av svux och
svuxa skall alltså användas den dagpenning som enligt
aktivitetsförordningen lägst kan lämnas till den som har
rätt till arbetslöshetsersättning. Den s.k.
heltidsuppräkningen skall behållas oförändrad (jfr
senaste SFS 1997:573, 574). I detta hänseende görs en
redaktionell ändring i 2 § lagen om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa genom att reglerna om
heltidsuppräkning tas upp direkt i lagen och inte
framgår bara av en hänvisning till 7 kap. 6a § studie-
stödslagen.
Regeringens förslag:
Följdändringar görs i studiestödslagen på grund av det
särskilda utbildningsbidraget. Studiemedel, svux och
svuxa får inte beviljas eller tas emot för tid under vilken
särskilt utbildningsbidrag redan lämnats. Tid med
särskilt utbildningsbidrag skall räknas in i den längsta
tid som studiestöd kan beviljas för. Den som uppbär
särskilt utbildningsbidrag skall inte kunna få
korttidsstudiestöd.
Skälen till regeringens förslag: Det särskilda
utbildningsbidraget infördes den 1 juli 1997.
Bestämmelser om bidraget finns i förordningen
(1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag. Nu föreslås
följdändringar i 4 kap. 3 och 8 §§, 5 kap. 6 § och 7
kap. 1 § studiestödslagen på grund av det särskilda
utbildningsbidraget.
Särskilt utbildningsbidrag får inte tas emot för
samma tid som studiemedel, svux eller svuxa redan har
beviljats. Nu föreslås en ändring av 4 kap. 3 § och 7
kap. 1 § studiestödslagen som innebär att studiemedel,
svux och svuxa inte får beviljas eller tas emot för
samma tid som särskilt utbildningsbidrag.
Enligt 4 kap. 8 § andra stycket studiestödslagen får
en studerande som har haft studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt 7 kap. studiestödslagen för
studier på grund- eller gymnasieskolenivå under
sammanlagt tre år beviljas studiemedel för ytterligare
sådana studier endast om det finns särskilda skäl. Denna
treårsregel har gjorts tillämplig även på det särskilda
utbildningsbidraget genom en hänvisning i förordningen
till nämnda lagbestämmelse. Nu föreslås att även studier
med särskilt utbildningsbidrag skall räknas in i
treårsperioden för rätt till ytterligare studiemedel.
Vidare föreslås en ändring i 5 kap. 6 § studiestödslagen
som innebär att den som har särskilt utbildningsbidrag
inte kan få korttidstudiestöd under samma period.
A 4. Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i
teckenspråk 1
1995/96
Utgift2
179 900
Därav
1996
Utgift
115 225
1997
Anslag
149 7463
Utgifts
-
progno
s
138 800
1998
Förslag
63 773
1999
Beräkna
t
65 048
2000
Beräkna
t
66 349
Beloppen anges i tusental kronor
1 Nytt anslag
2 Tidigare anslaget E 6.
3 Tidigare anslaget A 5.
De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på
området är antalet elever.
Under detta anslag beräknar regeringen medel för
1. bidrag enligt förordningen (1995:667) om bidrag till
vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan för
kostnader för resor och boende för döva eller
hörselskadade elever vid riksgymnasierna i Örebro
samt elever vid Rh-anpassad gymnasial utbildning i
Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå,
2. utgifter för studiesocialt stöd vid vissa kurser i
teckenspråk för föräldrar.
Regeringens överväganden
Bidrag enligt förordningen (1995:667) om bidrag till
vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan lämnas
för kostnader för kost, logi, vissa resor samt skäliga
merkostnader på grund av funktionshindret. En viss
osäkerhet råder vid bedömningen av medelsbehovet,
eftersom antalet elever i riksgymnasieverksamheterna är
styrande för belastningen. Belastningen kan också
komma att påverkas av ställningstagande till
överväganden om ändring av åldersgränsen för rätt till
förtidspension/sjukbidrag. Den av regeringen tillsatta
Utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir.
1995:134) skall även utreda hur ansvaret för utbildning
och omvårdnad i anslutning till utbildning av
funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat,
kommun och landsting samt vem som skall finansiera
verksamheten. De ändamål för vilka stöd ges ur detta
anslag kan därvid komma att påverkas. Mot bakgrund
av ovanstående bedömer regeringen medelsbehovet för
åren 1999 och 2000 oförändrat i förhållande till år
1998.
Regeringen har i proposition om utbildning i
teckenspråk för vissa föräldrar m.m. (1996/97:192)
föreslagit att statligt stöd skall lämnas till utbildning i
teckenspråk för föräldrar till barn som är beroende av
teckenspråk för att kunna kommunicera. Stödet skall
enligt förslaget avse statsbidrag till kostnader för dels
anordnande av utbildning dels deltagandet i utbildning.
Enligt förslaget skall Statens institut för handikappfrågor
i skolan besluta om och utbetala statsbidrag till
utbildningsanordnare och CSN besluta om och utbetala
bidrag till deltagare i utbildningen. Regeringen beräknar
för detta ändamål 10,5 miljoner kronor för vardera åren
1999 och 2000, dvs. en oförändrad nivå i förhållande
till år 1998.
A 5. Bidrag till vissa studiesociala
ändamål
1995/96
Utgift
25 530
Därav
1996
Utgift
16 658
1997
Anslag
22 576
Utgifts
-
progno
s
22 576
1998
Förslag
23 073
1999
Beräkna
t
23 534
2000
Beräkna
t
24 005
Beloppen anges i tusental kronor
Från anslaget betalas utgifter för stöd till produktion av
studielitteratur för högskolestuderande som är
synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Anslaget
disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket
(TPB) som i samverkan med andra bibliotek skall förse
synskadade och andra läshandikappade med litteratur.
En jämförelse mellan budget och utfall 1995/96 visar
att anslaget överskridits med 8,2 miljoner kronor till
följd av det ökande antalet utbildningsplatser. Antalet
läshandikappade högskolestuderande ökade med 21 %
mellan läsåren 1994/95 och 1995/96. Antalet platser
ökar även fortsättningsvis vilket innebär att fler
handikappade studenter kommer att behöva litteratur.
Regeringens överväganden
TPB:s årsredovisning visar att antalet studerande med
behov av anpassad studielitteratur ökat avsevärt under
senare år. Antalet synskadade och funktionshindrade
högskolestuderande förväntas fortsätta att öka.
Kostnader för produktion av studielitteratur för
studerande som är synskadade, rörelsehindrade eller
dyslektiker beräknas till 23 miljoner kronor för
budgetåret 1998. TPB bör få bemyndigande att beställa
sådan produktion av studentlitteratur som förfaller till
betalning under budgetåret 1999 till ett belopp av 6
miljoner kronor.
A 6. Särskilt vuxenstudiestöd för
studerande vid vissa
lärarutbildningar
1995/96
Utgift
70 300
Därav
1996
Utgift
44 395
1997
Anslag
57 409
Utgifts
-
progno
s
52 200
1998
Förslag
61 632
1999
Beräkna
t
62 330
2000
Beräkna
t
63 481
Beloppen anges i tusental kronor
De utgifter som belastar anslaget är utgifter för
vuxenstudiebidrag till studerande vid utbildning som
leder till specialpedagogexamen samt vid
påbyggnadsutbildning till sådan examen. Studerande
som antas till utbildningen har i princip rätt till stödet.
En jämförelse mellan budget och utfall år 1995/96 visar
att utbetalningarna och antalet studerande varit lägre än
beräknat. Prognosen för 1997 visar ett utnyttjande
motsvarande anslaget.
Regeringens överväganden
Under läsåret 1996/97 erhöll omkring 1 000 studerande
särskilt vuxenstudiestöd vid vissa lärarutbildningar.
Anslaget för 1998 är beräknat för samma antal
studerande motsvarande 61,6 miljoner kronor.
A 7. Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa
naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar
1995/96
Utgift
221 600
Därav
1996
Utgift
173 638
1997
Anslag
525 571
Utgifts
-
progno
s
391 400
1998
Förslag
517 371
1999
Beräkna
t
507 384
2000
Beräkna
t
389 651
Beloppen anges i tusental kronor
De utgifter som belastar anslaget är kostnader för
vuxenstudiestöd enligt förordningen (1995:819) om
vissa naturvetenskapliga och tekniska
högskoleutbildningar med särskilt vuxenstudiestöd m.m.
Endast studerande som har rätt till särskilt
vuxenstudiestöd kan antas till utbildningarna. Utfallet
för budgetåret 1995/96 visar ett överskott då antalet
platser ej kunnat fyllas. Prognosen för 1997 visar på ett
överskott motsvarande 134 miljoner.
Regeringens överväganden
För att stimulera intresset för naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar godkände riksdagen regeringens
förslag våren 1995 om en särskild utbildningssatsning
inom högskolan om totalt 9 000 platser (s.k. NT-
utbildning). Samtidigt infördes rätten till särskilt
vuxenstudiestöd (svux) som normalt är en förmånligare
stödform än studiemedel. Antagningen till
utbildningarna har skett vid tre ansökningstillfällen,
hösten 1995, hösten 1996 samt hösten 1997. Enligt
preliminära uppgifter kommer inte samtliga platser att
utnyttjas. Regeringen föreslår i årets budgetproposition
att ytterligare en antagning ska göras under år 1998 till
treåriga utbildningar (se utgiftsområde 16, avsnitt
5.2.3). För år 1998 beräknas medelsbehovet till 517,4
miljoner kronor.
Rättsdatablad
Författningsrubrik
Bestämmelser som inför, ändrar,
upphäver eller upprepar ett
normgivningsbemyndigande
Celexnummer för bakomliggande
EG-regler
Lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349)
Lag om ändring i lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa
4 kap. 3 §
7 kap. 1, 7 §§
9 kap. 2 §
3 §
3 a §
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
6
5
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
14
13
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 15
26
27