Post 6245 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1997/98:1 ·
Hämta Doc ·
Budgetpropositionen för 1998
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/11
Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
11
.
Förslag till statsbudget för år 1998
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Lagtext 7
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring 7
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308)
om bostadstillägg till pensionärer 9
3 A Ekonomisk trygghet vid ålderdom 13
3.1 Omfattning/ändamål 13
3.2 Resultatbedömning och slutsatser 14
3.3 Anslag 17
A 1. Ålderspensioner 17
A 2. Efterlevandepensioner till vuxna 20
A 3. Bostadstillägg till pensionärer 21
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner målen inom utgiftsområdet i enlighet
med vad regeringen förordar under avsnitt 3.1,
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
4. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under
utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
enligt följande uppställning:
ANSLAG
ANSLAGSTYP
ANSLAGSBELOPP
(TUSENTAL
KRONOR)
A 1. Ålderspensioner
ramanslag
52 492 000
A 2. Efterlevandepensioner till vuxna
ramanslag
555 000
A 3. Bostadstillägg till pensionärer
ramanslag
9 654 000
Summa
62 701 000
.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § och 16 kap. 4 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring1 samt punkt 18 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:881) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
6 kap.
1 §2
Rätt till folkpension i form av
ålderspension tillkommer
försäkrad från och med den månad,
varunder han fyller sextiofem år.
En försäkrad har rätt till
folkpension i form av
ålderspension från och med
den månad, då han eller hon fyller
sextiofem år.
Uttag av ålderspension får begränsas till att avse tre fjärdedelar, hälften
eller en fjärdedel av pensionen.
På särskild framställning av
försäkrad utgår ålderspension för tid
före den månad, varunder han fyller
sextiofem år, dock tidigast från och
med den månad, då han uppnår
sextio års ålder. Pension enligt vad
nu sagts må ej utgå till försäkrad,
som äger komma i åtnjutande av
tilläggspension enligt 12 kap. 1 §
tredje stycket, med mindre han
tillika gör motsvarande
framställning enligt nämnda lagrum.
På särskild framställning av en
försäkrad får ålderspension utges
för tid före den månad, då den
försäkrade fyller sextiofem år, dock
tidigast från och med den månad, då
han eller hon uppnår sextioett års
ålder. Pension enligt vad som nu
sagts får inte utges till en försäkrad,
som har rätt till tilläggspension
enligt 12 kap. 1 § tredje stycket,
med mindre den försäkrade gör
motsvarande framställning enligt
nämnda lagrum.
16 kap.
4 §3
Pension utgives månadsvis. Är
den pensionsberättigade ej bosatt i
riket, kan dock
Riksförsäkringsverket med hans
samtycke förordna att pensionen
skall utgivas på annat sätt än nu
sagts, om skäl föreligga därtill.
Pension skall betalas ut
månadsvis. Om den årliga
pensionen uppgår till högst 2 400
kronor skall dock, om det inte finns
särskilda skäl, utbetalning ske i
efterskott en eller två gånger per år.
Efter överenskommelse med den
pensionsberättigade får utbetalning
även i annat fall ske en eller två
gånger per år.
Vid beräkning av pensionsbelopp för månad skall den årspension, från
vilken beräkningen utgår, avrundas till närmaste hela krontal, som är jämnt
delbart med tolv. Är årspensionsbeloppet lägre än tolv kronor, bortfaller
pensionen för den månad som beräkningen avser. Vid tillämpning av vad nu
sagts skola samtliga den pensionsberättigade tillkommande pensionsförmåner
anses som en pension. Avrundning skall i första hand göras å folkpension
enligt 6, 7 eller 8 kap.
18.4 Folkpension i form av
änkepension skall minskas med 30
procent av årsinkomsten beräknad
enligt 5, 5 a och 5 b §§ lagen
(1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer.
Om rätt föreligger till såväl
folkpension i form av änkepension
som bostadstillägg till pensionärer
skall folkpensionen minskas på
grund av årsinkomsten först efter
minskning av bostadstillägget enligt
6 § lagen om bostadstillägg till
pensionärer. Folkpensionen skall
minskas med 30 procent av det
belopp med vilket årsinkomsten
överstiger den årsinkomst vid vilken
bostadstillägg inte längre utges. Vid
beräkning av den årsinkomst vid
vilken bostadstillägg inte längre
utges skall 4 a § lagen om
bostadstillägg till pensionärer inte
tillämpas.
18. Folkpension i form av
änkepension skall minskas med 30
procent av årsinkomsten beräknad
enligt 5, 5 a och 5 b §§ lagen
(1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer. Vid beräkning av
årsinkomsten skall dock bortses från
inkomst från annan
pensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring och från
pensionssparkonto som avses i
punkterna 1 och 3 av anvisningarna
till 31 § kommunalskattelagen
(1928:370).
Om rätt föreligger till såväl
folkpension i form av änkepension
som bostadstillägg till pensionärer
skall folkpensionen minskas på
grund av årsinkomsten först efter
minskning av bostadstillägget enligt
6 § lagen om bostadstillägg till
pensionärer. Folkpensionen skall
minskas med 30 procent av det
belopp med vilket årsinkomsten,
efter avdrag för årsinkomst från
sådan pensionsförsäkring och
sådant pensionssparkonto som anges
i första stycket, överstiger den
årsinkomst vid vilken bostadstillägg
inte längre utges. Vid beräkning av
den årsinkomst vid vilken
bostadstillägg inte längre utges skall
4 a § lagen om bostadstillägg till
pensionärer inte tillämpas.
Föreligger inte rätt till bostadstillägg till pensionärer på grund av att
pensionstagaren inte är bosatt i Sverige, skall som årsinkomst endast räknas
sådan inkomst som utgörs av tilläggspension, pension enligt utländsk
lagstiftning, tjänstepension eller motsvarande ersättning som följer av
kollektivavtal samt arbetsskadeersättning eller motsvarande ersättning.
Om änkepension enligt bestämmelserna i 5 kap. skall utges med viss
andel av oavkortad sådan pension, skall minskningen med hänsyn till
årsinkomsten beräknas på oavkortad pension och andelsberäkningen göras
först på det belopp som framkommer efter denna minskning.
1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 16 kap. 4 § den 1 juli 1998 och i
övrigt den 1 januari 1998.
2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om pension som
avser tid före ikraftträdandet.
3. Såvitt gäller bestämmelserna i 6 kap. 1 § skall äldre bestämmelser
tillämpas för personer födda år 1937 eller tidigare.
2.2 Förslag till lag om
ändring i lagen (1994:308)
om bostadstillägg till
pensionärer
Härigenom föreskrivs att 3, 4 och 5 §§ lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer skall ha följande lydelse.
NUVARANDE LYDELSE
FÖRESLAGEN LYDELSE
3 §
Bidragsberättigad som är gift och som stadigvarande lever åtskild från sin
make eller maka, skall likställas med ogift person, om inte särskilda skäl
talar mot detta.
Med gift bidragsberättigad
likställs den som stadigvarande bor
ihop med någon som han eller hon
varit gift med eller har eller har haft
barn tillsammans med.
Med gift bidragsberättigad
likställs den som stadigvarande bor
ihop med någon som han eller hon
varit gift med eller har eller har haft
barn tillsammans med. Om inte skäl
visas för annat skall detsamma gälla
i fråga om man och kvinna som utan
att vara gifta med varandra lever
tillsammans och är folkbokförda på
samma adress.
4 §1
Bostadstillägg lämnas med 83
procent av bostadskostnaden per
månad av den del som överstiger
100 kronor men inte 4 000 kronor.
Bostadstillägg lämnas med 85
procent av bostadskostnaden per
månad av den del som överstiger
100 kronor men inte 4 000 kronor.
För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform lämnas inte
bostadstillägg för bostadskostnad som överstiger 2 000 kronor per månad. I
fråga om makar tillämpas dock första stycket.
5 §2
Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensionärens
årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat,
som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden.
Som årsinkomst räknas inte
1. allmänt barnbidrag,
2. folkpension,
3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den
del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen
(1969:205) om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista
stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av
år 1989,
4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring i vad den
enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på
grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge,
5. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
6. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,
7. utbildningsbidrag vid arbets-
marknadsutbildning,
8. socialbidrag,
9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),
12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för ersättning
till neurosedynskadade.
Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara en
kostnadsersättning.
Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33 §
1 mom. kommunalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av
tjänst i den mån sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för
underhållsbidrag till före detta make i den utsträckning som anges i 46 §
samma lag.
För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäkningen
bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräknat
med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring
och
b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av
regeringen.
Avkastning av förmögenhet skall
anses utgöra fem procent av
förmögenhetsvärdet för år räknat.
Vid beräkning av förmögenhets
avkastning skall dock denna höjas
med tio procent av det belopp,
varmed förmögenheten överstiger
för den som är gift sextiotusen
kronor, och för annan
sjuttiofemtusen kronor. Vid
beräkning av förmögenhet skall
värdet av sådan
privatbostadsfastighet eller
privatbostad som avses i 5 §
kommunalskattelagen och som utgör
pensionärens permanentbostad inte
beaktas.
Avkastning av förmögenhet skall
anses utgöra fem procent av
förmögenhetsvärdet för år räknat.
Vid beräkning av förmögenhets
avkastning skall dock denna höjas
med tio procent av det belopp,
varmed förmögenheten överstiger
för den som är gift sextiotusen
kronor, och för annan
sjuttiofemtusen kronor. Vid
beräkning av förmögenhet skall
värdet av sådan
privatbostadsfastighet eller
privatbostad som avses i 5 §
kommunalskattelagen och som utgör
pensionärens permanentbostad inte
beaktas. För pensionär som har sin
bostad i särskild boendeform skall
detsamma gälla i fråga om värdet
av privatbostadsfastighet eller
privatbostad som utgör
permanentbostad för pensionärens
make.
I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde stycket
skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras
sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela
tiotal kronor.
Denna lag träder i kraft såvitt gäller 4 och 5 §§ den 1 januari 1998 och
såvitt gäller 3 § den 1 april 1998. De nya bestämmelserna gäller dock inte i
fråga om bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.
3 A Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Syftet med stöden under utgiftsområdet är att ge
ekonomisk trygghet som tillgodoser ett grundläggande
konsumtionsbehov. Detta innefattar också ett
ekonomiskt bostadsstöd. Genom höjning av
bostadstillägget förbättras den ekonomiska situationen
för de pensionärer med de lägsta inkomsterna.
3.1 Omfattning/ändamål
Utgiftsområdet omfattar folkpension och
pensionstillskott i form av ålderspension,
efterlevandepension till vuxna samt bostadstillägg till
pensionärer (BTP).
Sammanfattande kommentar till verksamhetsutfall
och ekonomiskt utfall
Antalet ålderspensionärer har ökat något till följd av
bl.a. fler förtida uttag av ålderspension. Kostnaderna för
ålderspensioner minskar något till följd av att allt färre
får pensionstillskott på grund av att andelen pensionärer
med ATP växer. Antalet pensionärer med bostadstillägg
minskar successivt. Antalet har under perioden juni
1996 till juni 1997 minskat med 30 000 eller ca 5 %.
Större förändringar
– Folkpension i form av änkepension,
omställningspension och särskild
efterlevandepension har sänkts med sex
procentenheter, till 90 % av det minskade
basbeloppet
– Pensionstillskottet till förmånerna änkepension,
omställningspension och särskild
efterlevandepension har höjts med sex
procentenheter, till 61,5 % av det minskade
basbeloppet
– Ersättningsnivån för bostadstillägg har sänkts med
två procentenheter till 83 % av bostadskostnaden
– Fritidsfastighet medräknas vid inkomstprövningen
av bostadstillägget
– Folkpension i form av änkepension inkomstprövas
– Tiden för omställningspension har kortats från 12
månader till 6 månader
Mål för utgiftsområdet
Målet för utgiftsområdet är att ge ekonomisk trygghet
till äldre som tillgodoser ett rimligt och grundläggande
konsumtionsbehov och tillgång till en bostad med
tillfredsställande standard. Pensionssystemet skall vara
långsiktigt stabilt och pålitligt oavsett förändringar i
omvärlden.
UTGIFTSUTVECKLINGEN
MILJONER KRONOR (LÖPANDE PRISER)
UTGIFT
1995/96
DÄRAV
1996
UTGIFTSPROGN
OS
1997
FÖRSLAG
1998
BERÄKNAT
1999
BERÄKNAT
2000
A 1. Ålderspensioner
79 734
53 090
52 850
52 492
52 786
53 418
A 2. Efterlevandepensioner till
vuxna
2 468
1 655
810
555
565
570
A 3. Bostadstillägg till
pensionärer
14 657
9 761
9 464
9 654
9 580
9 480
Totalt för utgiftsområde 11
96 859
64 506
63 124
62 701
62 931
63 468
Prioriteringar för år 1998
Fortsatt undersökning och analys av pensionärernas
levnadsförhållanden med särskild belysning av de
kommunala avgifternas inverkan på
levnadsförhållandena kommer att prioriteras under
1998. En översyn av regelsystemet för inkomstprövning
av BTP med beaktande bl.a. av kraven på anpassning
till ålders- och förtidspensionssystemen samt förslagen i
Utredningen om översyn av inkomstbegreppet inom
bidrags- och socialförsäkringssystemen (IBIS) skall
initieras under hösten 1997.
Regeringen avser att under år 1998 återkomma med
förslag inom utgiftsområdet som varaktigt reducerar
utgifterna inom området med 120 miljoner kronor per
år. Förslagen avses att träda ikraft den 1 januari 1999.
3.2 Resultatbedömning och
slutsatser
Storleken på ålders- och efterlevandepensioner följer
basbeloppet och därmed normalt utvecklingen av
konsumentprisindex (KPI). I så motto är pensionerna
värdebeständiga. Till följd av de omfattande åtgärder
som varit nödvändiga för att sanera statens finanser har
emellertid även pensionsområdet varit föremål för
besparingar. Till stor del har besparingarna inom detta
område skett genom en begränsad uppräkning av
basbeloppet, vilken beslutades av riksdagen, och skedde
första gången år 1995. Den begränsade uppräkningen av
basbeloppet är kopplad till underskottet i statsbudgeten.
Överstiger underskottet 100 miljarder kronor bör en
uppräkning endast ske med 60 % av KPI-förändringen.
Om underskottet understiger 100 miljarder kronor men
överstiger 50 miljarder kronor bör uppräkning ske med
80 % av KPI-förändringen. Då underskottet är mindre
än 50 miljarder kronor beaktas hela KPI-förändringen
vid beräkningen av basbeloppet.
Till följd av den mycket låga inflationen under de två
senaste åren fick den begränsade uppräkningen ingen
praktisk betydelse för år 1997. Även med 100 %
uppräkning skulle basbeloppet, på grund av
avrundningseffekten, ha blivit detsamma för år 1997,
dvs. 36 300 kronor. För år 1998 räknas basbeloppet upp
med 80 % av KPI-förändringen, vilket ger ett basbelopp
på 36 400 kronor. Även för 1998 gäller att basbeloppet
skulle blivit det samma även om hänsyn hade tagits till
100 % av KPI-förändringen. Detta gäller dock enbart
för dessa enskilda år. Basbeloppet för år 1999 kommer
enligt de prognoser som redovisas i denna proposition
att räknas upp med hela KPI-förändringen. Eftersom
inflationstakten har sjunkit kraftigt har konsekvenserna
av denna åtgärd begränsats. Därutöver gäller sedan år
1993 att pensioner beräknas utifrån 98 % av
basbeloppet. Även detta är en del av de besparingar
som gjorts under senare år. Hur dessa förändringar
påverkat basbeloppet redovisas i tabellen nedan.
BASBELOPPSUTVECKLINGEN (1990-TALET)
FÖRHÖJT
BASBELOPP
ANDEL AV
PRIS-
FÖRÄNDRIN
G SOM
PÅVERKAT
BB
BASBE-
LOPP
BASBELOP
P
REDUCERA
T MED 2 %
1990
–
–
29 700
–
1991
–
–
32 300
–
1992
–
–
33 700
–
1993
–
–
34 400
33 712
1994
–
–
35 200
34 496
1995
36 000
0,6
35 700
34 986
1996
36 800
0,6
36 200
35 476
1997
37 000
0,6
36 300
35 574
1998
37 100
0,8
36 400
35 672
Under budgetåret 1997 har basbeloppet räknats upp med
60 % av KPI-förändringen, vilket innebär att
pensionerna realt har minskat något. Vad den reala
minskningen innebär i kronor sedan år 1993 redovisas i
tabellen nedan. Tabellen visar skillnaden mellan pension
beräknad med basbeloppet och pension beräknad med
det förhöjda basbeloppet per månad. Differenserna visas
för en ogift pensionär och för tre olika pensionsnivåer,
folkpension med pensionstillskott, folkpension och fyra
ATP-poäng samt folkpension och 6,5 ATP-poäng.
DET FÖRHÖJDA BASBELOPPETS PÅVERKAN PÅ
PENSIONERNA PER MÅNAD
(KRONOR PER MÅNAD)
PENSION
UTAN ATP
4 ATP-POÄNG
6,5 ATP-POÄNG
1993
87
193
279
1994
89
197
285
1995
128
284
411
1996
167
371
536
1997
180
399
578
1998
180
400
578
Den procentuella skillnaden mellan pensionerna
beräknade med basbeloppet reducerat med 2 %
respektive det förhöjda basbeloppet är densamma
oberoende av pensionsnivå givet året. År 1993 och 1994
var skillnaden 2 % för att mellan 1995 och 1998 öka till
4 %. Skillnaden i kronor ökar för en folkpensionär med
pensionstillskott från ungefär 90 kronor per månad år
1993 till 180 kronor per månad år 1998. För en
pensionär med 4 respektive 6,5 ATP poäng ökar
skillnaden från 193 kronor respektive 279 kronor till
400 kronor respektive 578 kronor.
Pensionstillskottet (PTS) har höjts i omgångar för att
säkerställa ekonomin för de pensionärer som har låg
eller ingen ATP. PTS höjdes till dagens nivå år 1993.
Under 1997 utbetalas PTS till 460 000 pensionärer, en
minskning av antalet utbetalningar med motsvarande ca
6 % jämfört med år 1996 då 490 000 pensionärer var
berättigade till PTS. Minskningen i antalet utbetalningar
beror på ATP-systemets mognad, dvs. att alltfler
pensionärer har tjänat in ATP.
Inkomstprövning av änkepensionen –
effekter på anslaget
Den 1 april 1997 infördes inkomstprövning av
folkpension i form av änkepension. Antalet
utbetalningar av änkepension har därför sjunkit från
ungefär 49 000 per månad första kvartalet 1997 till
cirka 18 500 per månad andra kvartalet. Detta är en
minskning med 63%. Det totalt utbetalda
månadsbeloppet har sjunkit från ungefär 110 miljoner
kronor per månad första kvartalet till ungefär
31 miljoner kronor andra kvartalet, en minskning med
ca 72 %. Det genomsnittliga folkpensionsbeloppet i
form av änkepension har sjunkit från ca 2 200 kronor
till 1 700 kronor per månad, en minskning med ungefär
20 %.
Detta ger ett prognostiserat utfall för änkepension för
år 1997 med ca 610 miljoner kronor, en minskning med
ca 850 miljoner kronor jämfört med år 1996. För år
1998 sjunker utgifterna till ca 385 miljoner kronor.
Detta eftersom inkomstprövningen infördes den 1 april
1997 och inte får full effekt förrän budgetåret 1998.
Utgiften för det totala anslaget, efterlevandepension
för vuxna, vilket utöver änkepension består av
folkpension i form av omställningspension, särskild
efterlevandepension samt pensionstillskott till dessa
förmåner är normalt relativt stabila och ökar endast
mycket långsamt. Till följd av regeländringen 1997
kommer utgifterna att sjunka kraftigt. Jämfört med
anslaget för år 1997 beräknas detta ge ett
underskridande på anslaget efterlevandepensioner till
vuxna med 47 miljoner kronor. Orsaken till detta är att
den faktiska medelpensionen blev något lägre än väntat.
Till följd av detta har prognosen för år 1998 och 1999
justerats ner med 60 miljoner kronor per år.
Reglerna för ATP i form av änkepension har inte
förändrats. Änkepensionerna enligt övergångsreglerna
betalas fortfarande ut och nya pensioner beviljas som
tidigare. Under år 1996 utbetalades ATP i form av
änkepension till nästan 400 000 änkor motsvarande en
summa av elva miljarder kronor. Antalet kvinnor med
rätt till ATP i form av änkepension beräknas stiga.
Utgifterna för ATP i form av änkepension beräknas
stiga till nästan 12,7 miljarder kronor år 2000.
Ökningen beror dels på att antalet kvinnor med rätt till
ATP i form av änkepension stiger men i huvudsak
p.g.a. att medelbeloppet ökar kraftigt då ATP-systemet
mognar. Avvecklingen av denna förmån kommer inte
att vara genomförd förrän i mitten av nästkommande
sekel eller ännu senare.
Omfattningen av ATP i form av änkepension är stor
då den betalas ut även då änkan erhåller egen
folkpension och/eller ATP i form av ålderspension.
Ytterligare om ATP återfinns under avsnittet
Socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten.
Den sammanlagda utgiften för folkpension och ATP
i form av efterlevandepension var för
tolvmånadersperioden år 1996 drygt 12 750 miljoner
kronor. Utgiften för budgetåret 1998 beräknas till
knappt 12 250 miljoner kronor. Utgiftsminskningen på
knappt 500 miljoner kronor motsvarar en minskning om
4 %. Redan år 2000 beräknas dock utgiften uppgå till
13 400 miljoner kronor.
Inkomstprövning av änkepensionen –
effekter för individer
Till de knappt 54 000 personer som var berättigade
till efterlevandepension från folkpensioneringen i
mars 1997 utbetalades änkepension till ungefär 49
000 personer. Ca 2000 personer erhöll den för dem
mer förmånliga omställningspensionen och ca 2 700
förlängd omställningspension.
FOLKPENSION I FORM AV EFTERLEVANDEPENSION, FAKTISKT UTFALL FÖR 1996 OCH BERÄKNAT FÖR 1997–2000
MILJONER KRONOR
ÄNKEPENSION
OMSTÄLLNINGSPENSION
TOTAL
ANTAL
UTGIFT
ANTAL
UTGIFT
UTGIFT
1996
51 600
1 450
5 200
205
1 655
1997
18 5001
610
4 100
200
810
1998
18 200
385
4 350
170
565
1999
18 000
385
4 550
180
565
2000
17 700
370
4 700
200
570
1. Antal utbelningar i juni 1997
Av de 49 000 personer som fick änkepension utbetalt till
sig fick ca 8 000 personer, 16 %, sin pension
provisoriskt indragen i april på grund av att de ej
inkommit till försäkringskassan med ansökan. Ca 3500
personer, 7 %, inkomstprövades inte och behöll full
änkepension p.g.a. att de hade vårdnaden om och
sammanbodde med barn under tolv år. Drygt 37 400
änkor, ca 76 %, inkom med ansökan och deras
änkepension inkomstprövades till den 1 april.
Av de drygt 37 400 änkor vars pension
inkomstprövades till den 1 april reducerades inte
pensionen överhuvud taget för ca 7 600 personer, ca 20
% av dem vars pension inkomstprövades. Drygt 10 000
änkor fick sin pension reducerad och 19 800 var efter
inkomstprövningen inte längre berättigade till
änkepension. I tabellen nedan redovisas den förändring
som skedde för de 49 000 personer som uppbar
änkepension innan förändringen den 1 april.
REDUCERING AV ÄNKEPENSION I ANTAL
KRONOR MELLAN MARS OCH APRIL 19971
REDUCERING
ANTAL
ANDEL
Ingen reducering
11 091
22,7
1 – 500
1 747
3,6
501 – 1 000
3 240
6,6
1 001 – 1 500
5 129
10,5
1 501 – 2 000
5 621
11,5
2 001 – 2 667
5 775
11,8
2 6682
7 485
15,3
2 669 – 3 000
317
0,6
3 001 – 3 500
242
0,5
3 501 – 4 000
164
0,3
4 001 – 4 490
80
0,2
4 4913
58
0,1
Indragen p.g.a. att ansökan
saknas
8 000
16,3
Totalt
48 949
100,0
1. Många änkor hade redan innan den 1 april reducerad folkpension i
form av änkepension, d.v.s ett lägre belopp än 2 668 kr per månad.
Till exempel hade ca 21 500 änkor reducerad folkpension i form av
änkepension på grund av femtondelsberäkning. Detta gör att en änka
kan ha fått sin änkepension recuderad till noll utan att den behövts
reducerats med 2 668 kr per månad
2. Månadbeloppet för folkpension för änka, nittio % av det reducerade
basbeloppet (36 300*0,98*0,90/12)
3. Folkpension och pensionstillskott för ensamstående
Änkepension till ca 3 500 änkor inkomstprövades inte
på grund av att de hade vårdnaden om barn under 12 år.
Därutöver reducerades inte änkepension till 7 600 änkor
på grund av att de hade låga övriga inkomster.
Sammanlagt reducerades inte änkepensionen till 11 100
änkor. Detta motsvarar 23 % av dem som var
berättigade till änkepension innan förändringen första
kvartalet 1997.
En person berättigad till änkepension har rätt att söka
bostadstillägg till pensionärer (BTP). I och med
inkomstprövningen, vilken skett samordnat med BTP,
nybeviljades 1 337 änkor BTP. Denna grupp, som
tillhör de med de lägsta marginalerna, fick således en
bättre ekonomi tack vare inkomstprövningen.
Bostadstillägg till pensionärer (BTP)
Drygt 500 000 eller ca 25 % av alla pensionärer får
vid sidan om pensionen även BTP. Det utbetalade
beloppet är i medeltal drygt 1 500 kronor per
månad. En pensionär med enbart grundpension kan
som mest få 3 237 kronor per månad i BTP. Med
tanke på att grundpensionen – folkpension och
pensionstillskott – tillsammans uppgår till ca 4 500
kronor per månad utgör BTP för många en
betydande del av försörjningen.
Den 1 juli 1995 skärptes inkomstprövningen av BTP,
vilket minskade kostnaderna med ca 700 miljoner
kronor. Ytterligare besparingar har gjorts den 1 januari
1997 (sänkt ersättningsgrad från 85 % till 83 % av
bostadskostnaden) och den 1 april 1997
(fritidsfastigheter medräknas vid inkomstprövning av
BTP) som sammantaget minskat kostnaderna med ca
500 miljoner kronor. Åtgärderna har också lett till att
antalet pensionärer som uppbär BTP har minskat.
Antalsutvecklingen sedan januari 1995 framgår nedan:
JAN
1995
JULI
1995
JAN
1996
JULI
1996
JAN
1997
JULI
1997
591
000
560
000
552
000
541
000
526
000
510
000
Den successiva minskningen beror emellertid inte bara
på regeländringarna. Trendmässigt ökar andelen
pensionärer med ATP, vilket innebär att den
genomsnittliga pensionen för pensionärerna som grupp
successivt ökar och behovet av inkomstprövat BTP
minskar. Detta motverkas emellertid normalt av att
boendekostnaderna ökar snabbare än KPI. Sammantaget
balanserar ofta dessa tendenser varandra. De senaste två
åren har dock antalet personer med BTP stadigt
minskat, förutom minskningar till följd av
regeländringar. Troligen innebär detta att mörkertalet
nu ökar, dvs. att antalet pensionärer som är berättigade
till BTP men inte söker BTP ökar.
Ansökningsbenägenheten står inte i direkt relation till
möjligheten att få BTP utan påverkas av flera faktorer.
En sådan påverkande faktor är
bostadskostnadsutvecklingen – större nominella
höjningar tenderar att leda till en ökad
ansökningsbenägenhet oavsett den reala höjningen.
Förändringarna inom BTP-området har medfört att
även pensionärer med små marginaler har fått sänkt
bostadstillägg. För att kompensera pensionärer med små
ekonomiska marginaler förbättrades reglerna för det
särskilda bostadstillägget (SBTP) den 1 januari 1997 på
så sätt att den högsta skäliga bostadskostnaden höjdes till
5 200 kronor per månad. Därmed får en pensionär med
enbart grundpension och en hyra upp till 5 200 kr per
månad utfyllnad i form av särskilt bostadstillägg om
inkomsten – efter avdrag för hyra – understiger 3 690
kr per månad. Förändringen innebar att antalet
pensionärer med SBTP mer än fördubblades, från cirka
20 000 i december 1996 till ca 43 000 i augusti 1997.
Utgiften för det särskilda bostadstillägget uppgår till ca
200 miljoner kronor per år. Cirka 8 % av de personer
som har BTP har även SBTP och utgiften för SBTP
motsvarar ca 2 % av de totala BTP-utgifterna.
Antalet pensionärer med SBTP är i viss utsträckning
en avspegling av BTP-systemets fördelningsmässiga
effektivitet – försämras BTP-reglerna ökar antalet
SBTP-tagare. Även med oförändrade BTP-regler ökar
antalet SBTP-tagare successivt i takt med att alltfler
pensionärer har högre bostadskostnad än den övre
bostadskostnadsgränsen på 4 000 kronor per månad.
Detta eftersom en hyreshöjning över denna nivå inte
kompenseras av högre BTP och därmed blir en ren
kostnadsökning för pensionären. I och med det ökar
risken att hamna under den skäliga levnadsnivån och
därmed berättiga dem till SBTP. Det finns även andra
faktorer såsom nivåerna för skälig levnadsstandard och
skälig bostadskostnad som påverkar antalsutvecklingen.
Senare års regeländringar inom utgiftsområdet har
påverkat i princip alla pensionärer. I syfte att kartlägga
pensionärernas levnadsförhållanden och hur senare års
förändringar har påverkat pensionärerna gjorde
Socialdepartementet våren 1996 en undersökning som
publicerades i rapporten ”Pensionärerna och den
ekonomiska krisen” (Välfärdsprojektets skriftserie
Fakta/kunskap nr 1). Av rapporten framgår bl.a. att
pensionärernas genomsnittliga inkomststandard på
individnivå under åren 1995 och 1996 har försvagats
med i genomsnitt 2,5 % till följd av sänkta pensioner,
höjda skatter m.fl. åtgärder som vidtagits för att stärka
de offentliga finanserna. Pensionärer i toppen av
inkomsfördelningen har därvid fått störst minskning,
huvudsakligen p.g.a. skärpt beskattning av
kapitalinkomster. Pensionärer med enbart folkpension
och pensionstillskott fick däremot en relativt sett mindre
försämring. Sett över ett par decennier har denna grupp
tack vare bl.a. höjda pensionstillskott och bostadstillägg
fått en betydande real standardförbättring.
Vad gäller ålderspensionärerna som grupp ökar den
ekonomiska standarden såväl absolut som i förhållande
till andra grupper. Detta beror på att nytillkommande
pensionärer med bättre pensioner hela tiden kommer in
i systemet. Gruppen ålderspensionärer blir således
ekonomiskt allt starkare medan de enskilda individerna i
denna grupp överlag fått en real försämring under
senare år. Sett som grupp beräknas
ålderspensionärernas ekonomiska standard år 1996 i
rapporten till 92–93 % av standarden för gruppen
förvärvsaktiva.
I rapporten har hänsyn tagits till regeländringar inom
pensionsområdet och skatteområdet. Under senare år
har emellertid olika former av avgifter fått ökad
betydelse för människors levnadsförhållanden – såväl
för pensionärer som för löntagare. För att
undersökningen skall vara komplett fordras således att
hänsyn tas även till avgifternas inverkan. Någon samlad
bild av avgifterna fanns emellertid inte i SCB:s
databaser när ovan nämnda undersökning gjordes.
Regeringen tog därför initiativ till ett projekt med syfte
att komplettera databaserna så att även avgiftssituationen
avspeglades. Mer komplett information finns nu
tillgänglig varför regeringen under år 1998 avser göra
en förnyad undersökning som även tar hänsyn till
avgifternas inverkan.
3.3 Anslag
A 1. Ålderspensioner
1995/96
Utgift
79 734
333
1
Därav
1996
53 090
000
1997
Anslag
53 148
000
Utgifts
-
progno
s
52 850
000
1998
Förslag
52 492
000
1999
Beräkna
t
52 786
000
2000
Beräkna
t
53 418
000
1. Beloppen anges i tusental kr
Anslaget ålderspensioner omfattar folkpension i form av
ålderspension och pensionstillskott, barntillägg till
ålderspension, hustrutillägg samt särskilt pensionstillägg
till ålderspensionär som vårdat sjukt eller handikappat
barn. Utöver ålderspension från detta anslag utbetalas
även ålderspension från ATP. Anslaget är indelat i två
anslagsposter – ålderspensioner och särskilt
pensionstillägg. Anslagsposten ålderspensioner står för i
stort sett hela anslaget. Det särskilda pensionstillägget
beräknas under 1998 kosta ungefär 14 miljoner kronor.
Detta motsvarar mindre än 0,03 % av anslaget
ålderspensioner.
Anslaget beräknas för år 1997 underskridas med
drygt 300 miljoner kronor eller 0,6 %. Detta beror på
att medelbeloppet minskat mer än förväntat. Den effekt
detta har på anslaget motverkas dock av att antalet
ålderspensionärer ökar något mer än förväntat.
Utgiftsstyrande faktorer är i första hand
basbeloppsutvecklingen och befolkningsutvecklingen. I
det sistnämnda ligger också andelen ATP-pensionärer –
ju fler ATP-pensionärer desto färre pensionärer som får
pensionstillskott. Av demografiska skäl är antalet
ålderspensionärer relativt stabilt. En svag ökning finns
dock, vilket till stor del beror på att antalet förtida uttag
av ålderspension har ökat under senare år. Antalet
ålderspensionärer med förtida uttag har sedan år 1991
ökat med ca 50 % och uppgår nu till ca 115 000
personer. Detta motsvarar 7,2 % av samtliga
ålderspensionärer.
Regeringens överväganden
Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet för
anslaget ålderspensioner under budgetåret 1998 till 52
541 000 000 kronor. Regeringen delar verkets
bedömning av medelsbehovet. Omräknat med aktuell
befolkningsprognos beräknas medelsbehovet för
budgetåret 1998 till 52 492 000 000 kronor. Aktuella
prognoser pekar på att det för år 1998 föreslagna
anslaget kan komma att överskridas, dock inom ramen
för anslagskrediten. För budgetåret 1999 och 2000
beräknas medelsbehovet till 52 786 000 000 kronor
respektive 53 418 000 000 kronor. Därvid har hänsyn
tagits till följande förslag till regelförändringar.
Förslag till vissa regeländringar
Höjd nedre åldersgräns för uttag av ålderspension
Regeringens förslag:
Den nedre åldersgränsen för uttag av ålderspension
skall höjas från 60 år till 61 år med verkan fr.o.m. 1
januari 1998.
Skälen för regeringens förslag: Den nedre
åldersgränsen för uttag av ålderspension är för
närvarande 60 år. Pensionsarbetsgruppen föreslog i sitt
betänkande Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20)
att ålderspension inom det reformerade
pensionssystemet skulle kunna tas ut tidigast från 61 års
ålder. I propositionen. Reformering av det allmänna
pensionssystemet (prop. 1993/94:250), den s.k.
princippropositionen, anfördes också att den nedre
åldersgränsen för ålderspensionsuttag i det reformerade
systemet borde vara 61 år. Samma åldersgräns borde
dessutom gälla för förtida uttag av ålderspension enligt
nuvarande regler fr.o.m. år 2000, då
pensionsutbetalningarna enligt de reformerade reglerna
skulle börja. Förslaget godkändes av riksdagen (bet.
1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439).
I Ds 1995:41, Reformerat pensionssystem – lag om
inkomstgrundad ålderspension, m.m., föreslogs dock att
höjningen av åldersgränsen skulle tidigareläggas och
börja gälla redan fr.o.m. år 1999.
I budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1)
föreslogs att ikraftträdandet av det reformerade
systemets intjänanderegler skulle flyttas fram till den 1
januari 1999 och de första utbetalningarna av
ålderspension enligt reformerade regler skulle
senareläggas till år 2001. Förslaget antogs av riksdagen
(bet. 1996/97:SfU1, rskr. 1996/97:126).
Beslutet att senarelägga pensionsreformen, leder
emellertid till vissa komplikationer vad avser de
personer som kan ha hunnit göra pensionsuttag före
ikraftträdandetidpunkten respektive
utbetalningstidpunkten. Reglerna för när ålderspensioner
tidigast kan tas ut behöver därför ändras.
Pensionsarbetsgruppen redovisade i sitt betänkande
(SOU 1994:20) övergångsregler för årsklasserna födda
år 1935 -–1954, den s.k. mellangenerationen.
Senareläggningen av pensionsreformen medför bl.a. att
de åldersgrupper som skall omfattas av övergångsregler
bör ändras. Mellangenerationen har föreslagits omfatta
personer födda 1938 – 1953. En sådan förändring får
också betydelse för vid vilken tidpunkt tidigaste uttag av
ålderspension bör ske.
Om nuvarande regler för tidigaste uttag av
ålderspension skulle kvarstå innebär detta att en person
född år 1938 som således fyller 60 år 1998 kan komma
att ta ut sin ålderspension innan det reformerade
pensionssystemet trätt i kraft år 1999. Detta kan
innebära vissa komplikationer. För individen kan t.ex.
omräkningen till reformerade regler vid första
utbetalningstillfället år 2001 innebära en nettosänkning
eller en nettohöjning av den utgående pensionen. En
sådan situation är olämplig, särskilt för dem som gjort
pensionsuttag före år 1999, eftersom innehållet i de
reformerade reglerna och därmed effekterna av ett
pensionsuttag då inte är känt i detalj. Möjligheten till
förtida uttag före omräkningstillfället skapar även en rad
problem av mer teknisk art, som kan komma att kräva
särskilda lösningar.
Regeringen föreslår därför att den nedre gränsen för
förtida pensionsuttag höjs till 61 år med början redan 1
januari 1998. Personer födda 1938 kommer därmed att
vara den första årsklass som omfattas av den höjda
åldersgränsen. Personer födda 1937 eller tidigare
föreslås inte omfattas av regeländringen.
Detta förslag föranleder ändringar i 6 kap. 1 § samt
12 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. (Se
även avsnittet om Socialförsäkringssektorn vid sidan av
statsbudgeten).
Förslaget innebär en likviditetsförstärkning för
budgetåret 1998 på 55 miljoner kronor för anslaget
Ålderspensioner. Budgetåret 1999 beräknas
likviditetsförstärkningen till 51 miljoner kronor och för
budgetåret 2000 beräknas likviditetsförstärkningen till
46 miljoner kronor.
Utbetalning av små pensionsbelopp
Regeringens förslag:
Regeringen föreslår att pension skall betalas ut en eller
två gånger per år i efterskott om pensionen uppgår till
högst 2 400 kronor per år.
Skälen för regeringens förslag: Pension skall enligt
nuvarande regler betalas ut månadsvis. Med
pensionstagarens samtycke kan dock pensionen betalas
ut med längre intervall, exempelvis årligen. I vissa fall
reduceras pensionens storlek så att det utbetalade
månadsbeloppet blir mycket lågt. Detta gäller främst
när den pensionsberättigade bott eller arbetat kort tid i
Sverige och därför får sin pension reducerad. Ofta
gäller det personer bosatta utomlands men även
pensionärer bosatta i Sverige kan av motsvarande skäl
ha en mycket låg pension.
Socialförsäkringsutskottet konstaterade i sitt
betänkande (1993/94:SfU23) att det är
otillfredsställande att mycket små månadsbelopp betalas
ut. Utskottet noterade vidare att det inom andra
områden införts beloppsgränser under vilka utbetalning
inte sker. Med anledning härav anförde utskottet att
regeringen inför utarbetandet av det nya
ålderspensionssystemet borde överväga förändringar
som medger en rationellare utbetalning av pensioner till
utlandet.
Regeringen gav den 18 augusti 1994
Riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag att redovisa
förslag till förändringar som innebär en mer rationell
hantering av utbetalningar av pension till utlandet. RFV
redovisade den 2 februari 1995 en promemoria
(S95/583/F) med förslag till åtgärder.
RFV:s promemoria behandlades av arbetsgruppen
för genomförandet av reformeringen av det allmänna
ålderspensionssystemet (S 1994:9). I
departementsstencilen Reformerat pensionssystem – lag
om inkomstgrundad ålderspension, m.m. (Ds 1995:41)
föreslås att utbetalning av pension i det reformerade
systemet skall kunna ske, oavsett den
pensionsberättigades samtycke, för andra perioder än
månadsvis. Frågan om små utbetalningsbelopp kommer
dock att beredas ytterligare i det forsatta
beredningsarbetet.
Regeringen konstaterar att utbetalningar till utlandet
kan medföra förhållandevis stora kostnader för såväl
den enskilde som för staten. När det är fråga om små
belopp blir proportionerna mellan
administrationskostnaderna och det utbetalade beloppet
orimliga. Därtill kommer att utbetalning av små belopp
kan upplevas som stötande. Mot bakgrund av detta och
hittills gjorde bedömningar i arbetet med det
reformerade pensionssystemet anser regeringen att det i
det nuvarande pensionssystemet bör göras en ändring så
att små pensionsbelopp skall kunna betalas ut för annan
tidsperiod än månadsvis.
Möjligheten för annan tidsperiod finns visserligen
redan med dagens regler men kräver då den
pensionsberättigades samtycke, vilket gör att
möjligheten endast används i begränsad utsträckning.
Regeringen anser därför att små pensionsbelopp bör
kunna betalas ut med längre tidsintervall än en månad.
Enligt regeringens mening bör månatlig utbetalning ske
när pensionen överstiger 200 kronor per månad medan
belopp därunder skall kunna utges en eller två gånger
per år. Sådan sammanförd utbetalning av små belopp
skall alltid ske i efterskott, dvs. på ordinarie
utbetalningsdag den sista månaden i
utbetalningsperioden. Av skattetekniska skäl är det inte
lämpligt med längre intervall än ett år. Av samma skäl
bör sådan sammanförd utbetalning av pension
åtminstone alltid ske under december månad.
Att sammanföra pensionsbelopp understigande 200
kronor per månad till utbetalningar en eller två gånger
per år torde normalt inte innebära några nackdelar för
pensionstagaren. I enstaka fall kan emellertid även
sådana belopp ha avgörande betydelse för
pensionstagare. Enligt förslaget får därför utbetalning
ske månadsvis även av små belopp om det finns
särskilda skäl. Med tanke på beloppets storlek torde
sådana särskilda skäl endast förekomma i yttersta
undantagsfall.
Antalet pensionärer som berörs av förslaget uppgår
enligt RFV:s beräkningar till ca 6 500 personer.
Ändrade utbetalningstidpunkter för pension
Regeringens bedömning:
Folkpension, tilläggspension och bostadstillägg skall
från och med den 1 januari 1998 utbetalas den 18
respektive den 19 varje månad.
Skälen för regeringens bedömning: Som en del av
saneringen av de offentliga finanserna har
utbetalningsdagen för pensioner successivt
senarelagts under en period av två år. I dag betalas
pension ut för pensionstagare som är född någon av
dagarna den 1-15 i månaden den 23 i månaden och
för den som är född någon av dagarna 16-31 den 24
i månaden. I december skall pensionen betalas ut den
21 respektive 22 i månaden. För många personer
inom pensionärskollektivet har detta varit av mindre
betydelse. För många pensionärer har detta dock
orsakat problem och stor oro för den egna
ekonomiska situationen.
Då regeringen fattade beslutet om att senarelägga
pensionsutbetalningarna gjordes det i skuggan av den
ekonomiska krisen. I dag utvecklas de offentliga
finanserna positivt. Regeringen bedömer det därför
möjligt att tidigarelägga pensionsutbetalningarna för att
minska oron hos pensionärer med de minsta
marginalerna. Från och med den 1 januari 1998
kommer därför pensionerna att utbetalas den 18
respektive den 19 varje månad.
Den föreslagna förändringen kommer varaktigt öka
ränteutgifterna på statsbudgeten med ca 150 miljoner
kronor per år.
A 2. Efterlevandepensioner till
vuxna
1995/96
Utgift
2 468
000
1
Därav
1996
1 655
000
1997
Anslag
857 000
Utgifts
-
progno
s
810 000
1998
Förslag
555 000
1999
Beräkna
t
565 000
2000
Beräkna
t
570 000
1. Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget bekostas folkpension i form av
omställningspension, särskild efterlevandepension och
änkepension samt pensionstillskott till dessa förmåner.
Utöver efterlevandepension från detta anslag utges även
tilläggspension i form av efterlevandepension.
Utgifterna för efterlevandepension har minskat
kraftigt under år 1997 till följd av besparingar. De
beräknade effekterna av besparingarna överensstämmer
i stort med verkligt utfall.
De utgiftsstyrande faktorerna för anslaget är främst
basbeloppsutvecklingen samt antalet kvinnor som är
berättigade till änkepension. Till följd av
änkepensionens övergångsbestämmelser är
antalsutvecklingen stabil och minskar endast mycket
långsamt.
Regeringens överväganden
Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet för
anslaget efterlevande pension för vuxna under
budgetåret 1998 till 627 000 000 kronor. Regeringen
delar verkets bedömning av medelsbehovet. Omräknat
med aktuell antagandebild beräknas medelsbehovet för
budgetåret 1998 till 555 000 000 kronor. För budgetåret
1999 och 2000 beräknas medelsbehovet till 565 000 000
kronor respektive 570 000 000 kronor. Därvid har
hänsyn tagits till följande förslag till regelförändring.
Förslag till vissa regeländringar
Pensionsförsäkringars ställning vid inkomstprövning av
folkpension i form av änkepension
Regeringens förslag:
Vid inkomstprövning av folkpension i form av
änkepension skall pensionsförsäkring och
pensionssparkonto inte medräknas i årsinkomsten.
Kapital som betalats in till pensionsförsäkring skall inte
heller ingå i den förmögenhet som fastställs.
Regeländringen skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1998.
Skälen för regeringens förslag: Änkepensionen
avskaffades den 1 januari 1990 i samband med
reformeringen av systemet för efterlevandepension och
ersattes av en tidsbegränsad omställningspension. Till
följd av omfattande övergångsbestämmelser kommer
dock änkepensioner att finnas kvar och nybeviljas under
åtskilliga år framöver. Som ett led i saneringen av
statens finanser genomfördes den 1 april 1997
förändringar i reglerna för änkepension. Förändringen
innebär att folkpension i form av änkepension
inkomstprövas medan ATP i form av änkepension inte
berörs av förändringen. Genom inkomstprövningen får
änkor med små inkomster behålla folkpensionen medan
övriga får sin folkpension reducerad eller helt indragen.
Inkomstprövningen sker enligt de regler som gäller
för bostadstillägg till pensionärer (BTP). Prövningen
görs integrerat på så sätt att inkomsten först reducerar
BTP och därefter änkepensionen. Det innebär bl.a. att
de änkor som får BTP inte får sin folkpension
reducerad.
För den således gemensamma inkomstprövningen
fastställs en årsinkomst. Som årsinkomst räknas i
princip alla inkomster men undantag görs för
folkpension samt vissa bidrag och kostnadersättningar.
Faktisk avkastning av kapital räknas inte med i
årsinkomsten – i stället läggs till inkomsten en viss
andel av förmögenheten. Som inkomst räknas således
ATP, tjänstepensioner, arbetsinkomster och andel av
förmögenhet, vilka som regel är de dominerande
delarna av årsinkomsten. Eftersom såväl pensioner som
banksparande ingår i inkomsten följer att även
pensionsförsäkringar räknas med i årsinkomsten.
Det är ur samhällelig synpunkt väsentligt att
stimulera pensionssparande. Av detta skäl är inbetalda
premier till pensionsförsäkring upp till en viss nivå
avdragsgilla vid taxeringen. Det särskilda grundavdraget
för pensionärer reduceras av motsvarande skäl inte av
inkomst från pensionsförsäkring. I konsekvens med
detta bör enligt regeringens mening inkomst av
pensionsförsäkring enligt kommunalskattelagens
definition inte heller ingå i den årsinkomst som används
för att beräkna änkepensionens storlek. Med inkomst av
pensionsförsäkring menas även insatt kapital som ännu
inte förfallit till betalning, dvs. pensionspremie som
betalats in för en pensionsförsäkring skall inte ingå i
förmögenheten. Det som här sägs om
pensionsförsäkring skall även gälla för individuellt
pensionssparkonto (IPS). De nya reglerna bör gälla
fr.o.m. den 1 januari 1998.
Vad gäller BTP bör denna förmån ses mer strikt
behovsprövad så att BTP när inkomsten är låg kan täcka
upp det behov som finns för att betala en rimlig hyra.
BTP-prövningen bör därför enligt regeringens mening i
större utsträckning präglas av en strikt inkomstprövning
mot faktisk inkomst. Regeringen anser därför att
pensionsförsäkring som betalas ut även fortsättningsvis
skall ingå i inkomsten vid beräkning av BTP.
Långt ifrån alla änkor har en pensionsförsäkring. Det
exakta antalet är inte känt men enligt regeringens
bedömning kommer den föreslagna förändringen öka
utgifterna för anslaget Efterlevandepension till vuxna
med 8 mkr per år. Detta bedöms ligga inom ramen för
anslaget.
A 3. Bostadstillägg till pensionärer
1995/96
Utgift
14
656701
1
Därav
1996
9 761
000
1997
Anslag
9 970
000
Utgifts
-
progno
s
9 464
000
1998
Förslag
9 654
000
1999
Beräkna
t
9 580
000
2000
Beräkna
t
9 480
000
1. Beloppen anges i tusental kr
Från anslaget bekostas bostadstillägg till pensionärer
(BTP) och särskilt bostadstillägg till pensionärer
(SBTP). Bostadstillägget var tidigare kommunalt men är
sedan den 1 januari 1995 statligt. Utöver bostadstillägg
från detta anslag kan en kommun enligt
övergångsbestämmelserna t.o.m. år 1998 lämna
kompletterande kommunalt bostadstillägg som helt
finansieras av resp. kommun. Den 1 september 1997
utbetalades sådant kommunalt bostadstillägg till 38 400
pensionärer.
Anslaget för år 1997 beräknas enligt prognosen
underskridas med ca 500 miljoner kronor. Orsaken till
detta är att antalet pensionärer med BTP minskat mer
än beräknat, vilket medfört lägre utgifter.
De utgiftsstyrande faktorerna för anslaget är främst
utvecklingen av medelpensionen i ATP-systemet samt
utvecklingen av boendekostnaderna.
Regeringens överväganden
Reglerna för BTP har ändrats åtskilliga gånger under
senare decennier. I väsentliga delar har dock
principerna för beräkning av årsinkomst varit
oförändrade. KBT-utredningen (SOU 1992:21) föreslog
visserligen ett nytt inkomstbegrepp men detta har inte
genomförts i avvaktan på det nya
ålderspensionssystemet och de krav detta för med sig.
Därutöver arbetar Förtidspensionsutredningen
(S1997:03) med förslag till nya regler för förtidspension
jämte grundskydd. Vidare föreslår IBIS (SOU1997:85)
och RFV (S97/4906/F) grundläggande förändringar i
beräkningen av årsinkomst för BTP. Regeringen avser
med anledning av de olika förslagen att under år 1998
se över regelsystemet vid inkomstprövning för BTP
med beaktande av de förslag och krav som framförts
under senare år.
Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet för
anslaget bostadstillägg för pensionärer under budgetåret
1998 till 9 251 000 000 kronor. Regeringen delar
verkets bedömning av medelsbehovet. Omräknat med
aktuell befolkningsprognos och med hänsyn till
föreslagna besparingar beräknas medelsbehovet för
budgetåret 1998 till 9 654 000 000 kronor. För
budgetåret 1999 och 2000 beräknas medelsbehovet till
9 580 000 000 kronor respektive 9 480 000 000 kronor.
Därvid har hänsyn tagits till följande förslag till
regeländringar.
Förslag till vissa regeländringar
Beräkning av bostadstillägg till pensionär boende i
särskild boendeform
Regeringens förslag:
Vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer som har
sin bostad i särskild boendeform skall värdet av sådan
privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 §
kommunalskattelagen inte beaktas om den utgör
permanentbostad för pensionärens make.
Skälen för regeringens förslag: Vid beräkning av
förmögenhet, som görs som ett led i
inkomstberäkningen i BTP-ärenden, gäller fr.o.m. den
1 april 1997 att alla bostäder med undantag för
permanentbostäder ingår i inkomstbegreppet. Detta
gäller i allt väsentligt fritidsfastigheter. Emellertid berör
regeln i sin nuvarande lydelse också makars ägda
permanentbostad i följande fall. Två makar bor
permanent i en gemensamt ägd bostad. En av makarna,
som är pensionär, flyttar av hälsoskäl permanent till en
bostad i en särskild boendeform medan den andra
maken bor kvar i den tidigare gemensamma bostaden.
Om den make som flyttat äger en del av eller hela den
tidigare bostaden är bostaden eller den ägda delen nu en
sådan förmögenhet som skall räknas med vid beräkning
av bostadstillägg. Detta eftersom bostaden inte längre
utgör den makens permanentbostad.
Regeringen anser det inte rimligt att en bostad, som
för den ena maken utgör permanentbostad, samtidigt
för den andra maken betraktas som fritidsfastighet.
Regeringen föreslår därför att undantaget för tillgångar i
form av bostäder utökas för pensionärer som har sin
bostad i en särskild boendeform till att omfatta även
permanentbostad för dennes make.
Det exakta antalet individer som berörs av denna
förändring är inte känt. Regeringen bedömer att den
föreslagna förändringen kommer att medföra ökade
kostnader för anslaget Bostadstillägg till pensionärer om
fem miljoner kronor, vilket bedöms rymmas inom
ramen för anslaget. De ändrade reglerna föreslås gälla
fr.o.m. den 1 januari 1998.
Sammanboende likställs med makar vid beräkning av
BTP
Regeringens förslag:
Vid beräkning av bostadstillägg skall med gift
likställas även den man och kvinna som utan att vara
gifta med varandra lever tillsammans och är
folkbokförda på samma adress, om inte skäl visas
för annat.
Förslaget från Utredningen för översyn av
inkomstbegreppet inom bidrags- och
socialförsäkringssystemen – IBIS: Överensstämmer i
princip med regeringens förslag.
Remissinstanserna: En majoritet av
remissinstanserna lämnar inga synpunkter på
utredningens förslag. 14 remissinstanser tillstyrker
förslaget, däribland Försäkringskasseförbundet, LO,
Sveriges Pensionärers Riksförbund och Sveriges
Pensionärsförbund. Riksförsäkringsverket tillstyrker
men påpekar att det kan uppstå pedagogiska problem då
BTP kommer att beräknas på gemensamma inkomster
medan änkepension bara påverkas av änkans inkomster.
Skälen för regeringens förslag: Inom bidrags- och
socialförsäkringssystemen finns flera förmånsslag som
använder sig av inkomstbegrepp, som har många
likheter men där reglerna i enskilda delar många gånger
avviker från varandra. IBIS-utredningen (dir. 1996:52)
har bl.a. haft till uppgift att se över reglerna i syfte att
se om systemen kan göras mer lika varandra. IBIS-
utredningen har överlämnat betänkandet Förmån efter
inkomst (SOU 1997:85). Ett förslag om BTP lämnas i
denna proposition eftersom ytterligare ändringar
rörande samma lag lämnas i denna proposition.
Remisserna finns tillgängliga på Socialdepartementet
(S97/4928/F).
Den nuvarande definitionen av gift i BTP-
sammanhang inkluderar, förutom dem som är gifta och
lever tillsammans, även dem som tidigare varit gifta
med varandra, eller dem som har eller har haft barn
tillsammans, och stadigvarande bor ihop.
Samlevnadsmönstren har dock successivt förändrats. I
dag lever många tillsammans under ekonomisk
hushållsgemenskap utan att vara gifta eller ha
gemensamt barn. Det är då främst fråga om yngre
personer men även äldre bor ihop i samboförhållanden.
I fråga om bostadsbidrag likställs redan
samboförhållande med gifta. Det är ur administrativ
synpunkt och rättvisesynpunkt rimligt att motsvarande
gäller även vid beräkning av bostadstillägg.
Regeringen anser att man och kvinna som lever
tillsammans och är skrivna på samma adress skall
likställas med makar vid beräkningen av BTP om inte
skäl visas för annat. Av lagen (1994:1117) om registrerat
partnerskap följer att två personer av samma kön som
registrerat partnerskap skall betraktas som makar. Det
innebär att de även i BTP-sammanhang skall behandlas
som makar.
Det finns emellertid situationer då man och kvinna
sammanbor då det inte är motiverat att betrakta dem
som makar. Exempel på detta är mor och son, syskon
eller andra som är nära släkt. I dessa fall kan
personerna aldrig vara gifta varför de naturligen inte
heller kan betraktas som gifta i BTP-sammanhang.
I lagen föreslås också att man och kvinna som
sammanlever inte skall betraktas som gifta om skäl
finns för annat. Ett sådant exempel kan vara när de
visserligen sammanlever men där det av
omständigheterna visas att den ena personen även kan
ses som inneboende. Det får då ankomma på
pensionären att visa att det inte är fråga om ett
samboförhållande. För att undvika att tillämpningen
upplevs som stötande bör det inte ställas alltför stora
krav på pensionären för att visa detta.
I 10 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
regleras, på motsvarande sätt som i nuvarande BTP-
regler, vilka som skall anses som gifta i
pensionshänseende. Vi föreslår ingen ändring härvidlag,
vilket innebär att det med förslaget kommer att finnas
en skillnad mellan makebegreppet i pensionshänseende
och i BTP-hänseende. Inte heller föranleder nu
föreslagen ändring någon ändring såvitt avser
beräkningen vid inkomstprövning av änkepension. Det
är emellertid också skillnad på BTP, som skall täcka en
gemensam bostadskostnad, och folkpensionen som är en
individuell grundpension för mer individuella
levnadsomkostnader.
Förslaget beräknas medföra minskade utgifter om 12
miljoner kronor varje år. Förändringen förutsätter viss
administrativ förberedelse samt möjlighet att lämna
förhandsinformation till dem som omfattas av
förändringen Regeringen anser därför att det ändrade
beräkningssättet bör träda i kraft den 1 april 1998.
Utbildningsbidrag skall vid beräknandet av BTP
anses vara årsinkomst
Regeringens förslag:
Vid beräkning av BTP och inkomstprövad änkepension
skall utbildningsbidrag som utges vid
arbetsmarknadsutbildning räknas in i årsinkomsten.
Skälen för regeringens förslag: I dag samordnas
utbildningsbidrag med änkepension. Däremot sker ingen
samordning mellan arbetslöshetsersättning och
änkepension. Samordningen innebär att utbetalning av
utbildningsbidrag reduceras krona för krona mot
utbetalning av dessa förmåner. Regeringen reglerar
genom förordning vilka förmåner som skall samordnas
med utbildningsbidraget. På grund av samordningen av
utbildningsbidraget upptas inte utbildningsbidraget som
inkomst vid inkomstprövning av BTP och änkepension.
Redan i dag tas t.ex. bostadsbidraget upp som inkomst.
Regeringen avser att från och med den 1 januari
1998 avskaffa samordningen av utbildningsbidraget med
änkepensionen. Skälet till detta är att utbildningsbidrag
på grund av samordningen vid jämförelse med t.ex.
arbetslöshetsersättning varit mindre förmånligt för
kvinnor som uppbär änkepension. En kvinna som
erhållit änkepension och utbildningsbidrag har fått sitt
utbildningsbidrag reducerat krona mot krona av
änkepensionen. För en kvinna som istället erhållit
änkepension i kombination med arbetslöshetsersättning
har ingen samordning skett – istället har
arbetslöshetsersättningen gjort att BPT reducerats med
som högst 45 % av ersättningen och sedan
änkepensionen med som högst 30 %. Då
arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag beräknas
på samma sätt har detta lett till att det varit förmånligare
att erhålla arbetslöshetsersättning än utbildningsbidrag
för kvinnor med änkepension. Regeringen vill skapa
förutsättningar för att kvinnor som har änkepension fritt
skall kunna välja en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som
berättigar till utbildningsbidrag utan att förlora
ekonomiskt på detta jämfört med att erhålla
arbetslöshetsersättning.
Ersättning från arbetslöshetskassa upptas som
inkomst vid beräkning av BTP och folkpension i form
av änkepension. Regeringen anser att det bör gälla
samma förutsättningar för de båda ersättningsformerna
arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag. Därför
föreslår regeringen att utbildningsbidrag skall ingå i
beräkningen av årsinkomst vid beräkning för BTP och
folkpension i form av änkepension.
Den föreslagna förändringen innebär att ett fåtal
personer får en reducering av sitt BTP. Ett exempel på
detta är om en person som är förtidspensionerad uppbär
utbildningsbidrag. I dag reduceras inte denna persons
BTP av utbildningsbidraget. Då utbildningsbidraget
enligt förslaget ingår som inkomst vid beräkning av
BTP sänker detta BTP-nivån. En jämförelse måste dock
göras med en förtidspensionerad som har arbetsinkomst
eller arbetslöshetsersättning. Dessa inkomster reducerar
BTP. Denna förändring innebär att utbildningsbidrag
behandlas på samma sätt som arbetsinkomst eller
arbetslöshetsersättning vid beräkning av BTP.
Andra som kan beröras är ett gift par då en make är
pensionär och har BTP och den andra maken har
utbildningsbidrag. Deras inkomster räknas då ihop vid
inkomstprövningen av BTP. Detta ger också ett lägre
BTP då utbildningsbidraget enligt förslaget räknas som
inkomst. Dock innebär förändringen även här att
utbildningsbidrag behandlas på samma sätt som
arbetsinkomst eller arbetslöshetsersättning vid beräkning
av BTP.
Regeringen föreslår att förändringen skall träda i
kraft den 1 januari 1998.
Höjd kompensationsgrad för BTP
Regeringens förslag:
Den del av bostadskostnaden inom intervallet 100 –
4000 kronor per månad som kan ersättas med
bostadstillägg höjs till 85 procent från och med den 1
januari 1998.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1997
sänktes den del av bostadskostnaden som kan ersättas
med bostadstillägg. Detta var en del av regeringens
arbete med att sanera statens finanser.
Utvecklingen av statens finanser vänder nu. Det är
därför möjligt att förbättra den fördelningspolitiska
profilen på pensionssystemet. Bostadstillägget till
pensionärer är den del av pensionssystemet som har den
bästa fördelningspolitiska träffsäkerheten Därför väljer
regeringen nu att höja ersättningsnivån i bostadstillägget
till 85 procent. Denna förändring påverkar ekonomin
positivt för de ca 500 000 pensionärer med de minsta
ekonomiska marginalerna.
Förändringen innebär att nivån för den högsta
ersättningen höjs med ca 80 kronor per månad, från
3237 kronor per månad till 3315 kronor per månad.
Den genomsnittliga höjningen av bostadstillägget blir ca
60 kronor per månad.
Den föreslagna förändringen kommer varaktigt öka
kostnaderna för anslaget med ca 300 miljoner kronor
per år.
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 11
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 11
6
5
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 11
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 11
12
11
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 11
PROP. 1997/98:1 UTGIFTSOMRÅDE 11
22
23