Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 1996/97:138 Redogörelse för den svenska Skr. krigsmaterielexporten år 1996 1996/97:138 ________________________________________________________ Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 22 maj 1997 Göran Persson Leif Pagrotsky (Utrikesdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten under år 1996. Innehållsförteckning Skrivelse Den svenska krigsmaterielexporten år 1996 Förord 4 1 Krigsmaterielexporten år 1996 4 2 Lagen om krigsmateriel 5 3 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport 6 4 Inspektionen för strategiska produkter 7 5 Exportkontrollrådet 9 6 Det teknisk-vetenskapliga rådet 9 7 Information om krigsmaterielexportpolitiken 10 8 FN-registret och internationell öppenhet om vapenöverföringar 10 9 Wassenaar-arrangemanget och andra exportkontroll- arrangemang 11 10 Samarbetet inom EU på exportkontrollområdet 13 11 Försvarsindustrin och internationellt samarbete på krigs- materielområdet 13 12 Utvecklingen av internationell handel med krigsmateriel 14 Bilaga Svensk krigsmaterielexport år 1996 1 Bakgrund 16 2 Beviljade utförseltillstånd 16 3 Faktiska leveranser 18 4 Geografisk fördelning 21 5 Om statistik om export av krigsmateriel 25 6 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m. 26 7 Militärt inriktad utbildning 27 8 Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt 27 9 De exporterande företagen 27 10 Utvecklingen av de krigsmaterielproducerande företagens sysselsättning m.m. 28 Underbilaga Export av och utförseltillstånd för krigsmateriel, 1984-1996 29 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997 30 Den svenska krigsmaterielexporten år 1996 Förord En militärt alliansfri stat som Sverige, som tryggar sitt oberoende med hjälp av ett starkt försvar, måste ha en försvarsindustri som ger detta försvar ett mått av oberoende vad gäller utländsk materiel. Sverige är för litet för att en sådan industri skall kunna överleva bara på det svenska försvarets beställ- ningar. Export är nödvändig för att vi skall kunna fullfölja den säkerhets- politiska linje vi valt. En tredjedel av försvarsindustrins leveranser under perioden 1992-1996 utgjorde export. Denna export motsvarade drygt en halv procent av världens samlade krigsmaterielexport under samma period. Slutet på det kalla kriget och avspänningen mellan stormakterna har bl.a. inneburit att många länder i väst och öst, som länge ödslat resurser på en förödande kapprustning, satsar allt mindre på vapen och vapenutveckling. Under en femårsperiod har de totala inköpen av krigsmateriel i världen halverats. Försvarsindustrin står i dag inför stora utmaningar. De har sin grund bl.a. i krympande marknader, hårdare internationell konkurrens och en fragmenterad marknad i Europa. Detta i kombination med stigande kostnader för produkt- utveckling skapar ett behov av ett ökat försvarsindustriellt samarbete i Europa. Regeringen anser att ett sådant samarbete bör stödjas för att tillgodose svenska försvars- och säkerhetspolitiska intressen. Den restriktiva svenska exportkontrollpolitiken ligger fast. Genom vårt medlemskap i EU och vårt deltagande i det multilaterala samarbetet för exportkontroll har vi en plattform för att agera internationellt på området. Vi vill verka för en internationellt mer restriktiv exportkontrollpolitik och en större öppenhet på området. Ett uttryck för vår strävan efter öppenhet är regeringens årliga redovisning till riksdagen av föregående års krigsmate- rielexport. 1 Krigsmaterielexporten år 1996 Regeringen har varje år sedan 1985 lämnat riksdagen en skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom förses riksdagen med en samlad information om krigsmaterielexporten, samtidigt som underlag ges för en bredare allmän debatt. På grundval av redovisning från de krigsmaterielproducerande företagen har Inspektion för strategiska produkter, ISP, lämnat underlag i form av statistik till en redogörelse för år 1996 (se Bilaga). Utförseln av krigsmateriel under år 1996 minskade med 6,8 procent eller från 3 313 miljoner kronor år 1995 till 3 087 miljoner kronor år 1996. Den totala varuexporten sjönk samtidigt med 0,2 procent. Krigsmateriel uppdelas i två kategorier: förstörelsebringande materiel som betecknas som krigsma-teriel för strid och icke-förstörelsebringande som kallas övrig krigsmateriel (se vidare kap. 2). Exporten av krigsmateriel för strid minskade med 1,0 procent eller från 1 148 miljoner kronor år 1995 till 1 136 miljoner kronor år 1996. För övrig krigsmateriel noterades en nedgång i exporten med 9,9 procent motsvarande en minskning från 2 165 miljoner kronor år 1995 till 1 951 miljoner kronor år 1996. Räknat i fasta priser sjönk exporten med 6,2 procent år 1996 jämfört med år 1995. För krigsmateriel för strid och för övrig krigsmateriel var motsvarande tal en minskning med 0,3 procent respektive 9,3 procent. Den svenska utförseln av krigsmateriel motsvarade 0,54 procent av den totala svenska varuexporten år 1996 jämfört med 0,58 procent år 1995. Ur ett globalt perspektiv motsvarade enligt SIPRI den svenska utförseln av tyngre konventionella vapen 0,56 procent av världshandeln med dessa vapen under åren 1992-1996. ISP och regeringen har under år 1996 beviljat utförseltillstånd för försäljning av krigsmateriel till ett värde av 2 859 miljoner kronor, varav 662 miljoner kronor avser krigsmateriel för strid och 2 197 miljoner kronor övrig krigsmateriel. Flera av tillstånden avser leveranser över flera år. Värdet av beviljade tillstånd minskade med 56,3 procent år 1996 jämfört med år 1995. För krigsmateriel för strid uppgick minskningen till 67,0 procent och för övrig krigsmateriel till 51,5 procent jämfört med år 1995. Räknat i fasta priser minskade värdet av beviljade tillstånd år 1996 med 56 procent. För krigsmateriel för strid sjönk motsvarande värde med 67 procent, medan för övrig krigsmateriel noterades en nedgång med 51 procent. Värdena för utförseltillstånden under åren 1989-1995 har i årets regerings- skrivelse korrigerats sedan det under fjolåret upptäckts att vissa utförsel- tillstånd dubbelregistrerats under tidigare år. 2 Lagen om krigsmateriel Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993 och ersatte lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. med tillhörande förordningar. I propositionen 1991/92:174 föreslog regeringen den nya lagstiftningen på grundval av en genomgripande översyn av med krigsmaterielexporten sammanhörande frågor. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 1992/93:UU1, rskr. 1992/93:61). Den nuvarande lagen bygger i allt väsentligt på den tidigare lagstiftningen liksom på tidigare praxis. Den innehåller dock förenklingar, förtydliganden och moderniseringar av de bestämmelser som gäller för den samlade kontrollen över tillverkning och tillhandahållande av krigsmateriel samt en vidgning av krigsmaterielbegreppet. I propositionen 1995/96:31 föreslog regeringen att en ny myndighet skulle inrättas för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter eller varor med dubbla användningsområden, s.k. dual use- produkter. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 1995/96:UU3, rskr. 1995/96:93). Den nya myndigheten, Inspektionen för strategiska produkter, ISP, påbörjade sin verksamhet den 1 februari 1996. ISP övertog ansvaret för huvuddelen av de uppgifter som Krigsmaterielinspek-tionen, KMI, och den enhet inom Utrikesdepartementet som svarade för strategisk exportkontroll hade. ISP har i uppgift att ansvara för utförselfrågor avseende såväl krigsmateriel som varor med dubbla användningsområden. Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel inte får tillverkas utan ISP:s tillstånd. Även all försvarsindustriell utlandssamverkan förutsätter tillstånd av ISP. Med utlandssamverkan förstås export eller annat tillhandahållande av krigsmateriel, upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätter, avtal med någon om att gemensamt med denne eller för hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel med någon i utlandet. Vid prövningar av frågor om ett utlandssamarbete kan medges, skall Sveriges försvarspolitiska behov av detta samarbete beaktas. Slutligen krävs regeringens tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbildning. Krigsmateriel indelas enligt den nya lagen i två kategorier. Vapen och stridsammunition återfinns inom kategorin krigsmateriel för strid, medan icke förstörelsebringande materiel återfinns inom kategorin övrig krigsmateriel. Bestämmelser om vilken materiel som innefattas i de två kategorierna finns i krigsmaterielförordningen. 3 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport Regeringens riktlinjer tillämpas på alla former av utlandssamverkan som regleras i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Såväl export som samarbete omfattas, liksom bl.a. leveranser som har samband med tidigare utförsel. Ett övergripande syfte med riktlinjerna är att ge en stabil och generell grund för tillståndsprövningen. En prövning sker dock av varje utförselärende för sig. Riktlinjerna understryker den vikt som vid den utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende skall fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Hänsyn skall alltid tas till mänskliga rättighetskriteriet även i de fall då det är fråga om utförsel av materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter. Breddningen av krigsmaterielbegreppet år 1993 åtföljdes, som tidigare har nämnts, av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka, med hänsyn till materielens karaktär av förstörelsebringande respektive icke förstörelsebringande, uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel. För kategorin krigsmateriel för strid gäller i stort sett samma riktlinjer som tidigare, dvs. att tillstånd till export inte bör ges till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt, en stat som har inre väpnade oroligheter eller en stat där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. För utförsel av övrig krigsmateriel, som i stor utsträckning omfattar produk- ter som före år 1993 inte betraktades som krigsmateriel, gäller att utförsel- tillstånd bör beviljas till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig krigsmate- riel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel än för krigsmate- riel för strid. Genom utvidgningen av krigsmaterielbegreppet synliggörs och redovisas export som tidigare var oreglerad. Denna export blir nu också föremål för en politisk prövning. 4 Inspektionen för strategiska produkter Krigsmaterielinspektionen (KMI) och från den 1 februari 1996 Inspektionen för strategiska produkter (ISP) utövar kontroll över tillverkningen av krigsmateriel. KMI inrättades år 1935 och fanns inom Utrikesdepartementets handelsavdelning. KMI var även regeringens beredningsorgan för ärenden som rörde export av krigsmateriel. Beslut i ärenden om tillstånd att föra ut krigsmateriel ur landet fattas fr.o.m. den 1 februari 1996 av ISP. Myndigheten har dock skyldighet att lämna över ärenden som har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt till rege- ringens prövning. ISP har i sitt arbete nära samråd med Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Företagen skall till ISP kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedrivit utomlands. Förutom att fatta beslut i tillståndsärenden granskar ISP de underrättelser som tillverkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna regeringen senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av eller annan utlandssamverkan om krigsmateriel. Slutligen skall de krigsmaterielexporterande företagen rapportera om de leveranser som görs. ISP har löpande kontakter med företagen i dessa frågor. Utrikesutskottet har i ett betänkande (1995/96:UU3) framhållit att det “förutsätter att den nya myndighetens verksamhet redovisas i den årliga redogörelsen av krigsmaterielexporten till riksdagen”. Bakom denna begäran ligger ett yttrande från konstitutionsutskottet till utrikesutskottet i vilket det förra skriver att “regeringen bör se till att en uppföljning av det första årets verksamhet kommer till stånd och att resultatet av denna redovisas våren 1997 i den årliga redogörelsen av krigsmaterielexporten till riksdagen”. ISP är utformad som en s.k. enrådighetsmyndighet. Verksamheten är organi- serad på tre avdelningar avseende dels krigsmateriel, dels varor med dubbla användningsområden, dels kemvapenkonventionen (CWC). Myndigheten hade 1996 17 årsarbetskrafter. ISP, som hade ett anslag på 10,55 miljoner kronor för år 1996, registrerade ett underskott under denna period på 434 000 kronor. Inspektionen fastställde sin första årsredovisning den 21 februari 1997. Riksrevisionsverket (RRV) har i skrivelse den 26 mars 1997 bedömt “att årsredovisningen (för ISP år 1996) i allt väsentligt är rättvisande”. ISP har för innevarande år en budget på 13,557 miljoner kronor. För investeringar i anläggningstillgångar har ISP under 1996 tagit lån på sammanlagt 5,348 miljoner kronor. Efter amorteringar hade myndigheten en utgående skuld på 4,843 miljoner kronor i slutet av verksamhetsåret. Den av Riksgäldskontoret beviljade låneramen uppgick till 6,750 miljoner kronor. Utrikesdepartementet och myndigheten har under verksamhetsåret 1996 regelbundet haft ett par möten per månad. Under dessa har utöver sedvanligt informationsutbyte viss arbetsfördelning kunnat ske i en del frågor vad avser deltagande i internationella och bilaterala möten m.m. En första mål- och resultatdialog mellan regeringen och myndighetschefen för ISP planeras äga rum i slutet av maj i år. ISP är liksom det tidigare KMI självfinansierande på så sätt att avgifter tas ut av de tillverkande företagen beräknade på det fakturerade värdet överstigande 2,5 miljoner kronor per år. Antalet ärenden avseende utförsel uppgick under år 1996 till 1 923, varav 142 hade överförts från tidigare år, 549 avsåg varor med dubbla användnings- områden, 131 kom från vapenhandlare och 49 var s.k. transiteringar. Målsätt- ningen för ISP har varit att inkomna utförselärenden skall slutbehandlas inom en månad, på sikt inom två veckor. Beträffande frågan om överprövning av vissa av myndighetens beslut följer Utrikesdepartementet noga vad som händer på detta område. Erfarenheten har hittills inte lett till slutsatsen att överprövningssystemet bör ses över. 5 Exportkontrollrådet Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av större vikt om möjligt överlägga med Utrikesnämnden före avgörandet. Vissa utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan art att överläggning med nämnden är påkallad. Det har ansetts önskvärt att prövningen av även andra enskilda utförselärenden av principiell vikt ges en bredare förankring. Riksdagen beslutade därför år 1984 på grundval av propositionen 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Nämnden ombildades den 1 februari 1996 till Exportkontrollrådet i samband med tillkomsten av ISP. I samband därmed breddades sammansättningen. I Exportkontrollrådet är numera samtliga riksdagspartier representerade. Nämnden bestod av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund och hade till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor. Nämnden höll år 1996 två sammanträden under januari månad och Exportrådet tolv under februari-december. Liksom nämnden sammanträder Exportkontrollrådet, som har tio ledamöter, på kallelse av chefen för ISP, krigsmaterielinspektören, som leder överläggningarna. Vid rådets sammanträden medverkar Utrikes- departementet med bedömningar av mottagarländer samt Försvarsdeparte- mentet med bedömningar avseende ärendenas försvarspolitiska betydelse. Exportkontrollrådet ges tillfälle att ta ställning till alla principiellt viktiga ärenden vid sina månatliga sammanträden. Vidare ges ledamöterna fullständig insyn i handläggningen av krigsmaterielexportärendena genom att samtliga utförselbeslut för export fortlöpande redovisas. Genom denna procedur säkerställs en parlamentarisk insyn i ISP:s arbete. Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen skall överlägga med Utrikesnämnden om. 6 Det teknisk-vetenskapliga rådet För att bistå krigsmaterielinspektören med beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt teknisk- vetenskapligt råd med företrädare för institutioner med överblick över teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Under år 1996 höll rådet tre sammanträden. Genom tillskapandet av ISP har det teknisk- vetenskapliga rådets arbetsområde breddats till att även omfatta varor med dubbla användningsområden. 7 Information om krigsmaterielexportpolitiken KMI:s handbok är till ledning för dem som inom försvarsindustrin och vid statliga myndigheter har befattning med ärenden som rör tillverkning och utförsel av krigsmateriel. Handboken redovisar gällande lagstiftning, regelverk och handläggningsordning för tillståndsärenden. ISP avser att under 1997 utkomma med en reviderad upplaga av handboken. ISP har vidare för avsikt att fortsätta hålla seminarier och informationsmöten om ISP:s verksamhet och arbetsområden. I en informationsskrift (Sveriges vapenexportpolitik, UD informerar 1993:4) behandlas vapenexportens roll i den svenska säkerhetspolitiken, den svenska försvarsindustrin, riktlinjerna för utförsel av krigsmateriel samt det internationella samarbetet för att reglera vapenexporten. Skriften har också getts ut på engelska, franska och tyska i syfte att främja kunskapen i andra länder om den svenska politiken på detta område. Även denna skrift kommer att revideras. Texten till förra årets skrivelse jämte översättning till engelska finns sedan hösten 1996 tillgänglig på Internet under adressen "http://www.regeringen.se/ info rosenbad/departement/utrikes/vapenexport". Samma adress kommer att kunna användas för att få tillgång till denna skrivelse. 8 FN-registret och internationell öppenhet om vapenöverföringar Förenta nationernas generalförsamling antog i december 1991 en resolution som anmodar medlemsländerna att till ett register över konventionella vapen redovisa såväl sin import som sin export av tyngre konventionella vapen. Handeln med följande sju vapenkategorier rapporteras: stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. I samråd med försvarets myndigheter och ISP sammanställer Utrikesdeparte- mentet aktuella uppgifter som i enlighet med den ovannämnda resolutionen överlämnas till FN. För FN-registrets fjärde år, 1995, hade i januari 1997 92 av FN:s 185 medlemsländer (jämte observatörslandet Schweiz) lämnat uppgifter om sin export och import av de sju kategorierna tyngre vapen. Genom att alla större exportörer utom Nordkorea rapporterar och alla större importörer utom några länder i Mellanöstern, beräknas drygt 90 procent av världshandeln med angivna vapen omfattas av registret. Sverige deltar endast i obetydlig omfattning i världshandeln med aktuella tyngre vapensystem. För år 1996 rapporterade Sverige import från Tyskland av 1 Leopard 2 stridsvagn och 164 splitterskyddade trupptransportfordon. På exportsidan rapporterade Sverige utförsel av 4 stridsfordon CV 9030 till Norge. Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering till FN-registret och för större öppenhet om vapentransfereringar. I Organisationens för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) säkerhetsforum har de deltagande 55 länderna enats om att iaktta vissa principer vid vapentransfereringar, bl.a. att årligen lämna uppgifter till registret. Samråd om rapporteringen till FN-registret sker sedan 1995 med övriga medlemmar av EU. I en skrivelse till FN:s generalsekreterare har EU uppmanat övriga FN-medlemmar att lämna uppgifter även om innehav och egen produktion av den krigsmateriel som omfattas av registret i syfte att göra detta mera användbart. Sverige har för första gången lämnat denna typ av uppgifter till registret 1997. En översyn av registret sker under 1997 med rapportering till FN:s generalförsamling hösten 1997. Som ett led i Sveriges strävan efter ökad öppenhet på detta område har sedan 1990 regeringens redogörelse till riksdagen över krigsmaterielexporten överlämnats till FN i engelsk översättning. Sedan hösten 1996 finns uppgifter lämnade till FN-registret tillgängliga på Internet under adressen "http://www. un.org/depts/dpa/cda/register/register.htm". 9 Wassenaar-arrangemanget och andra export- kontrollarrangemang Vid ett möte i Wien i juli 1996 under ordförandeskap av den svenske krigsmaterielinspektören Staffan Sohlman kunde 33 länder (huvudsakligen OECD-kretsen samt bl.a. Ryssland och andra länder i Central- och Östeuropa) komma överens om att slutligt anta den grundtext (Initial Elements) som ligger till grund för det nya exportkontrollsystemet Wassenaar-arrangemanget (WA). Det nya arrangemanget är till skillnad från det tidigare NATO-dominerande COCOM, som upphörde 1994, i princip öppet för alla länder och har till huvuduppgift att hindra spridning av både vapen och varor med dubbla användningsområden, som kan ha militärt destabiliserande verkan och hota internationell och regional fred och säkerhet. Det nya exportkontrollarrangemanget har fått sitt namn efter förorten Wassenaar utanför Haag i Nederländerna, där ett principiellt beslut fattades vid ett möte i december 1995 om att etablera arrangemanget. Arrange- manget hade dessförinnan arbetsnamnet New Forum. WA upprättade i december 1996 ett kansli i Wien. I likhet med andra internationella exportarrangemang, där Sverige deltar, fattas via WA inte några bindande beslut. Det utgör ett politiskt åtagan- de, där deltagande länder behåller inflytandet över exportkontrollen. Arrangemanget är inte riktat mot någon enskild stat eller grupp av stater. Det skall tillämpas globalt och icke-diskriminerande och är inte avsett att hindra legitim handel. Avsikten är således att genom informationsutbyte (exportstatistik och anmälan att exporttillstånd ej lämnats) och diskussion om känsliga regioner utveckla en samsyn i fråga om utvecklingstendenser och risker i handeln med dessa produkter. Bland de områden som diskuterats kan nämnas Afghanistan (initierat av USA) och Centralafrika (initierat av Sverige). Fr.o.m. den 1 november 1996 är informationsutbytet obligatoriskt, och en första rapportering skedde i slutet av mars och april 1997 avseende export m.m. av varor med dubbla användningsområden respektive krigsmateriel. Till stöd för arrangemanget har upprättats produktlistor över såväl varor med dubbla användningsområden som krigsmateriel. Dessa skall ses över fortlöpande och samordnas med EU:s listor över exportkontrollerade produkter. Sverige deltar även i övriga existerande exportkontrollarrangemang, nämligen Nuclear Suppliers’ Group (NSG), den s.k. Australiengruppen (AG) och Missilteknologi-kontrollarrangemanget (MTCR). Syftet med dessa är att förhindra, eller åtminstone försvåra, spridning av massförstö- relsevapen och dess bärare, dvs. kärnvapen (NSG), biologiska och kemiska vapen (AG) samt missiler (MTCR). Varje arrangemang har cirka trettio medlemsländer. Ordförandeskapet roterar i flertalet fall varje år, och Sverige innehade ordförandeskapet i MTCR under tiden 1994-95. Sverige deltar aktivt i samtliga arrangemang. Exportkontroll är i dag den kanske effektivaste operativa metoden som står till buds för att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Sveriges deltagande i arrangemangen är viktigt för landets trovärdighet i det inter- nationella icke-spridningsarbetet. 10 Samarbetet inom EU på exportkontrollområdet Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) sker ett informationsutbyte om exportkontrollfrågor. Detta sker regelbundet inom en rådsarbetsgrupp ansvarig för frågor rörande export av konventionella vapen (COARM). Inom COARM inriktades arbetet under 1996 på att söka konkretisera uttolkningen och tillämpningen av åtta gemensamt identifierade kriterier avseende krigsmaterielexport. Dessutom sker ett visst informationsutbyte avseende enskilda mottagarländer. Sverige verkar för en större öppenhet, framför allt i informationsutbytet om enskilda länder i syfte att på längre sikt nå ökad samsyn. Samarbetet inom EU baseras på att varje EU-medlem har sin egen nationella lagstiftning i fråga om krigsmaterielexport och att artikel 223 i EG-fördraget gör det möjligt för medlemsstaterna att undanta produktion och handel med krigsmateriel från EU:s gemensamma regler. Dessutom diskuteras möjligheterna att förenkla intern EU-handel med krigsmateriel. Detta sker inom en tillfälligt upprättad arbetgrupp (POLARM) vilken studerar tre aspekter inom försvarsmaterielområdet: industri-, export- och upphandlingspolitik. Under 1996 beslutade EU:s ministerråd upprätthålla vapenembargon i viss modererad omfattning gentemot det forna Jugoslavien samt mot Afghani- stan. Dessutom förlängdes ett embargo gentemot Nigeria. Sedan tidigare är även Burma, Irak, Kina, Libyen, Sudan och Zaire föremål för EU- embargon. Vapenembargon beslutade av FN finns mot Angola, Irak, Liberia, Libyen, Rwanda och Somalia. Även exportkontrollen av varor med dubbla användningsområden är föremål för informationsutbyte inom ramen för GUSP. EU har en gemensam förordning (EG) nr 3381/94 om kontroll av strategiska produkter som tillämpas sedan den 1 juli 1995. Förordningen syftar till fri rörlighet för sådana produkter (med vissa undantag) inom EU samt exportkontroll gentemot tredje land. Till följd av tillkomsten av Wassenaar-arrangemanget beslutade ministerrådet under 1996 om vissa ändringar och uppdateringar av bilagorna till förordningen. Tillämpningen av förordningen om export- kontroll för varor med dubbla användningsområden är föremål för regel- bundna diskussioner i en särskild samordningsgrupp för detta ändamål. 11 Försvarsindustrin och internationellt samarbete på krigsmaterielområdet Mot bakgrund bl.a. av den begränsade inhemska marknaden, de ökade svårigheterna att upprätthålla nödvändig bredd inom den egna försvars- industrin och den internationellt sett vikande försvarsmaterielmarknaden konstaterades i propositionen 1996/97:4 om totalförsvar i förnyelse att ett väsentligt utökat internationellt samarbete framstår som en förutsättning för den svenska försvarsindustrins överlevnad och för att möjliggöra försvarsmaktens anpassningsförmåga. Med USA har Sverige ett väl utvecklat samarbete och därmed betydande försvarsindustriella intressen att slå vakt om. Likaså finns en stor och växande potential i det europeiska samarbetet. Sveriges roll däri har fått ökad aktualitet genom den diskussion som förs inom EU-kretsen om ett utvidgat samarbete på försvarsmaterielområdet. Det är därför angeläget att, inom ramen för gällande lagstiftning, skapa förbättrade möjligheter för svensk försvarsindustri att delta på likvärdiga villkor i denna europeiska omstrukturering. I USA har rationaliseringstakten inom krigsmaterielin- dustrin varit hög, samtidigt som sammanslagningen mellan olika företag inom branschen fortskridit i ett högt tempo. Motsvarande utveckling i Europa måste vid en jämförelse, åtminstone än så länge, betecknas som tämligen beskedlig. För att detta internationella samarbete skall komma till stånd krävs bl.a. att svensk industri och svenska myndigheter kan bidra med kvalificerade tekniska kunskaper. Av särskild betydelse är också att myndighetsstöd lämnas i sådan art och omfattning att samarbetet underlättas. Det kan vara fråga om beställarsamverkan, utbildningsstöd eller att en formell ram för samarbetet upprättas. Den skärpta konkurrenssituationen på exportmarknaderna har försvårat de svenska företagens exportmöjligheter. För att de svenska företagens export- potential skall kunna utnyttjas konstaterades det i propositionen vara av vikt att regeringen och svenska myndigheter på ett aktivt och strukturerat sätt stöttar försvarsindustrins exportansträngningar av större materielprojekt, under förutsättning att exportansträngningarna står i överensstämmelse med riktlinjerna för krigsmaterielexport. Under 1996 inrättades en interdepartemental samrådsgrupp på statssekre- terarenivå för att behandla övergripande försvarsindustrifrågor och exporten av försvarsmateriel. 12 Utvecklingen av internationell handel med krigsmateriel Ur global synvinkel har den svenska krigsmaterielexporten under senare år svarat för en andel mellan 0,5 och knappt 3,0 procent av världshandeln beroende på vilken statistik som används. Enligt uppgifter från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) svarade Sverige för 1,19 procent av världsexporten av s.k. tyngre konventionella vapen år 1996 jämfört med 0,75 procent år 1995. För femårsperioden 1992-1996 uppgick motsvarande svenska andel till i genomsnitt 0,56 procent, vilket motsvarade en 14:e plats bland världens vapenexportörer. Under samma period hade USA den största utförseln med en genomsnittlig andel på 51,72 procent närmast följt av Ryssland med 12,97, Tyskland med 7,31, Storbritannien med 6,12, Frankrike med 5,42, Kina med 3,67 och Nederländerna med 1,84 procent. Enligt samma källa minskade världshandeln med dessa vapen med 0,9 procent i fasta priser mellan år 1995 och år 1996. En sammanställning av utförseln av vapen och ammunition enligt den internationella varugruppen SITC 891 visar att Sverige år 1995 skall ha legat på nionde plats som exportland och svarat för 1,94 procent av världshandeln med dessa produkter. Största exportör var även här USA med en andel på 56,3 procent närmast följt av Storbritannien med 9,94, Canada 4,58, Italien med 4,45, Tyskland med 3,58, Nederländerna med 2,99 och Österrike med 2,10 procent. För år 1994 hade USA även den största exportandelen eller 52,43 procent närmast följt av Storbritannien med 14,13, Italien med 4,33, Canada med 3,76, Tyskland med 3,65, Sverige med 2,91och Österrike med 2,28 procent. Denna statistik kan dock inte betecknas som heltäckande, då bl.a. ett så viktigt exportland som Ryssland saknas i sammanställningen. Svensk krigsmaterielexport år 1996 1 Bakgrund Inspektionen för strategiska produkter (ISP) följer kontinuerligt marknads- föringen och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag som har tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet – för närvarande omkring 200 företag, varav ca 40 är aktiva som exportörer – är skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP. Dessa redovisningar, tillsammans med uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt, analyseras och bearbetas inom ISP. I propositionen 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmateriel- exporten. Föreliggande redogörelse avser den svenska krigsmaterielexporten år 1996. 2 Beviljade utförseltillstånd Antalet inkomna utförselärenden har under de senaste åren legat kring 2 000. Den övervägande delen av dessa tillstånd har gällt utförsel av andra anledningar än försäljning, såsom utförsel före eller efter reparation, för demonstration eller för prov. Under år 1993, som var det första år under vilket den nya krigsmateriellagen tillämpades, inkom inledningsvis ett betydande antal ansökningar om utförseltillstånd för försäljning avseende övrig krigsmateriel vilken tidigare inte var tillståndspliktig. Många av dessa tillstånd avsåg leveranser under flera kalenderår. Beslut om utförseltillstånd fattades t.o.m. den 31 januari 1996 enbart av regeringen. I ärenden som inte avsåg utförsel i större omfattning eller i övrigt inte var av större vikt prövade emellertid det statsråd som hade till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel frågan om tillstånd. Regeringsbesluten omfattade 98 % av det totala värdet av givna tillstånd år 1995. Under januari 1996 fattade regeringen beslut i 15 ärenden avseende utförsel. Sedan den 1 februari 1996 fattas beslut i utförselärenden i första hand av ISP utom i de ärenden som bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt, vilka skall överlämnas till regeringen för avgörande. Under 1996 uppdagades att tidigare år redovisade uppgifter över värdet av beviljade utförseltillstånd överskattat det verkliga värdet, då vissa utförsel- tillstånd dubbelregistrerats. Det rör sig om s.k. förlängningar, som är aktuella om den beviljade utförseln inte hinner genomföras under det ursprungliga utförseltillståndets giltighetstid. Vissa sådana förlängningar har registrerats som nyförsäljning trots att det rört sig om samma materiel som redan en gång tidigare redovisats bland beviljade utförseltillstånd. Dubbelregistrerade tillstånd har i årets tabell rensats bort ifrån den redovisade totalsiffran för respektive år. Av tabell 1 nedan framgår det sammanlagda värdet av beviljade utförseltill- stånd beräknat i löpande och fasta priser. Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd 1, 2 för försäljning under åren 1989- 1996 i löpande priser och i 1990 års prisnivå 3 jämte den procentuella volymförändringen År Värde i Värde i Ändring i fasta löpande priser fasta priser priser i % mkr mkr jämfört med föregående år 1989 7 245 1990 2 869 2 869 1991 2 487 2 396 - 16 1992 2 992 2 877 + 20 Summa KS ÖK Summa KS ÖK Summa KS ÖK 1993 6 106 1 942 4 164 5 319 1 692 3 627 - - - 1994 4 268 1 991 2 277 3 604 1 682 1 923 - 32 - 1 - 47 1995 6 543 2 011 4 532 5 399 1 659 3 739 + 50 - 1 + 94 1996 2 859 662 2 197 2 374 550 1 825 - 56 - 67 - 51 (-56,3%) (-67,1%) (-51,5%) 1 Angivna värden för åren 1989-1995 har korrigerats med hänsyn till upptäckten att vissa utförseltillstånd dubbelregistrerats. 2 Inkluderar värdet av regeringsbeslut under januari 1996, innan den nya myndigheten upprättades, samt värdet av beslut som överlämnats till regeringen från ISP. 3 Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsvaror (1990 = 100) använts. 3 Faktiska leveranser ISP:s utförselstatistik grundar sig på uppgifter om värdet av levererad materiel som redovisas av exportföretagen. Tabell 2 visar värdet av svensk krigsmaterielexport under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1990 års prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport. Under år 1996 utfördes krigsmateriel för strid till ett värde av 1 136 miljoner kronor och övrig krigsmateriel för 1 951 miljoner kronor, dvs. tillsammans 3 087 miljoner kronor. Jämfört med år 1995 minskade exporten av krigsmateriel under år 1996 med 6,8 %. För krigsmateriel för strid uppgick motsvarande tal till -1,0 % och för övrig krigsmateriel till -9,9 %. Räknat i fasta priser minskade exporten av krigsmateriel med 6,2 %. Tabell 2. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1987-1996 i löpande priser och 1990 års prisnivå 4, m.m. År Sveriges Krigsmaterielexport totala _____________________________________________ varuexport löpande andel av fasta ändring (löp.priser) priser varuexp. priser i fasta mkr mkr % mkr priser % 1987 281 433 4 427 1,57 - - 1988 304 782 6 155 2,02 - - 1989 332 580 6 005 1,81 - - 1990 339 850 3 327 0,98 3 327 - 1991 332 779 2 705 0,81 2 606 -21,6 1992 326 031 2 753 0,84 2 647 + 1,6 Summa KS ÖK 1993 388 290 2 863 1 216 1 647 0,74 2 494 - 1994 471 602 3 181 1 347 1 834 0,68 2 687 + 7,7 1995 567 8365 3 313 1 148 2 165 0,58 2 733 + 1,7 1996 566 4806 3 087 1 136 1 951 0,54 2 564 - 6,2 (-6,8%) (-1,0%) (-9,9%) 4 Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsvaror (1990 = 100) använts. 5 Uppgiften om Sveriges totala varuexport år 1995 har i årets sammanställning korrigerats jäm- fört med motsvarande uppgift i regeringens skrivelse 1995/96:204 om krigsmaterielexporten år 1995. Korrigeringen innebär att krigsmaterielens andel av den totala varuexporten reducerats från 0,59 % till 0,58 %. 6 Preliminär uppgift för varuexporten år 1996. Krigsmaterielexporten utgjorde år 1995 0,58 % av Sveriges totala varuexport. Motsvarande andelar för krigsmateriel för strid utgjorde 0,20 % och för övrig krigsmateriel 0,38 %. Denna andel sjönk under år 1996 till 0,54 %, varav 0,20 % utgjorde krigsmateriel för strid och 0,34 % övrig krigsmateriel. Den här redovisade utförselstatistiken, baserad på företagens leveransdekla- rationer till ISP, är den enda som direkt anknyter till krigsmateriellagstift- ningen. I den allmänna utrikeshandelsstatistiken, som grundas på tullmyndig- heternas uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB), särskiljs inte krigs- materiel från civila produkter annat än på några snävt avgränsade områden (se vidare kap. 5 i Bilagan). Förändringar från ett år till ett annat ger inte underlag för några mer långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. En avsevärd minskning av exporten, såväl nominellt som i fasta priser, inträffade emellertid under åren 1990-93, med en mindre uppgång under åren 1994 och 1995 samt en liten nedgång år 1996. En jämförelse av tabellerna 1 och 2 ovan visar, att det sammanlagda värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från värdet av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att givna utförseltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår, liksom på att till- stånd i några fall inte utnyttjas helt. Den minskning av beviljade utförseltill- stånd som registrerades under år 1996 torde i linje med detta förhållande återspeglas i kommande års utförselstatistik. . Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor 1995- 1996 fördelat på krigsmaterielförteckningens huvudområden _____________________________________________________________ 1995 1996 Krigsmateriel för strid KS1 Finkalibriga eldrörsvapen 0 0 KS2 Kanoner, pansarvärnsvapen 80 111 KS3 Ammunition 65 147 KS4 Robotar, raketer, torpeder, bomber 172 501 KS5 Eldledningsutrustning 113 146 KS6 ABC-stridsmedel 0 1 KS7 Krut och sprängämnen 78 109 KS8 Krigsfartyg 580 28 KS9 Stridsflygplan 0 0 KS10 Stridsfordon 60 94 KS11 Riktade energivapen 0 0 ______________________________________________________ SUMMA KS 1 148 1 136 Övrig krigsmateriel ÖK21 Finkalibriga, eldrörsvapen, delar m.m 2 1 ÖK22 Kanoner, pansarvärnsvapen, delar m.m. 97 47 ÖK23 Övningsammunition m.m. 237 299 ÖK24 Övningsraketer, röjningsutrustning m.m. 30 95 ÖK25 Spanings- och mätutrustningar m.m 658 311 ÖK26 Skyddsmateriel m.m. 2 12 ÖK27 Krut- och sprängämneskomponenter 0 0 ÖK28 Fartyg för bevakning m.m. 146 213 ÖK29 Flygplan utformade för militärt bruk m.m. 133 144 ÖK30 Fordon utformade för militärt bruk m.m. 161 218 ÖK31 Riktade energivapen 0 0 ÖK32 Fortifikationer 0 0 ÖK33 Elektronisk utrustning för militärt bruk 146 186 ÖK34 Fotografisk och elektrooptisk utrustning 0 0 ÖK35 Övningsmateriel 541 323 ÖK36 Tillverkningsutrustning 11 101 ÖK37 Programvara 2 1 ____________________________________________________ SUMMA ÖK 2 165 1 951 4 Geografisk fördelning I tabell 3 redovisas den totala omfattningen av krigsmaterielexporten och dess uppdelning enligt krigsmaterielförteckningen på olika huvudområden. Norge redovisade 1996 i sin första rapport om krigsmaterielexport mottagar- länderna för huvudområdena i den norska krigsmaterielförteckningen. Den svenska regeringen överväger möjligheterna av att ge en motsvarande redo- visning i framtiden. Den regionala sammanställningen i tabell 4 ger vid handen att Nordens och övriga Västeuropas andel av den svenska krigsmaterielexporten visat en något ökande tendens under år 1996. Medan denna andel uppgick till 42 % år 1994, hade den gått ned till 36 % år 1995 men ökat till 44 % år 1996. Samtidigt hade Asiens andel minskat från 38 % år 1994 och 36 % år 1995 till 20 % år 1996. Nordamerikas andel gick ned från 22 % år 1995 till 20 % år 1996. Några mera långtgående slutsatser om utvecklingstendenserna på området kan dock knappast dras av dessa förändringar. En större enskild affär kan förorsaka stora förskjutningar av andelarna av den relativt begränsade totala utförseln. Tabell 4. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren 1994-19967 _____________________________________________________________ 1994 1995 1996 _____________________________________________________________ Tot KS ÖK Tot KS ÖK Tot KS ÖK Norden 18 10 24 15 14 15 19 21 18 Övriga Västeuropa 24 23 25 21 16 24 25 23 25 Central- och Östeuropa 0 0 0 0 1 1 0 1 0 Nordamerika 13 13 12 22 7 30 20 11 24 Latinamerika 1 1 1 1 2 0 9 15 5 Australien och Nya Zeeland 6 2 9 4 5 4 7 4 8 Asien 38 51 28 36 55 26 20 24 18 Afrika 1 1 1 0 1 0 0 0 0 _____________________________________________________________ Antal länder 46 45 48 7 Utförsel till Förenta nationerna är ej medtagen i redovisningen. I det följande redovisas krigsmaterielexporten fördelad på mottagarländer. I tabell 5 har medtagits alla länder till vilka utförseln av krigsmateriel har överstigit 1 miljon kronor under något av åren 1994-1996. Under år 1996 omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leveranser till 48 länder jämte Förenta nationerna. Till 14 av dessa understeg exportvärdet 1 miljon kronor. Tillstånd har vidare meddelats för utförsel av jakt- och sportskytte- materiel till 25 länder, nämligen: Amerikas Förenta Stater, Argentina, Australien, Canada, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Indien, Italien, Japan, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sydafrika, Tanzania, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Sammanfattningsvis kan konstateras att de helt dominerande mottagarna av svensk krigsmateriel återfinns i OECD-länder i Norden, övriga Västeuropa, Nordamerika, Nya Zeeland och Australien. Under år 1996 svarade dessa för 71 % av utförseln mot 62 % år 1995. Asiens andel minskade under samma period från 36 % år 1995 till 20 % år 1996. Jämfört med år 1993 har dock en kraftig förskjutning skett. Medan OECD-länderna då svarade för hela 84 % av exporten och Asien för enbart 14 %, skedde 1994 en förändring på så sätt att OECD-ländernas andel minskade till 61 %, samtidigt som Asiens andel ökade till 38 %. Denna utveckling bröts dock under år 1996, då OECD-ländernas andel ökade till 71 %, samtidigt som Asiens andel minskade till 20 %. Exporten till EU uppgick till 964,5 miljoner kronor år 1996 jämfört med 913,9 miljoner kronor år 1995, motsvarande en ökning med 5,5 %. Räknat som andel av den sammanlagda exporten ökade denna för EU:s del från 27,6 % år 1995 till 31,2 % år 1996. Största enskilda mottagarland av svensk krigsmateriel var under år 1996 Amerikas Förenta Stater med 562,3 miljoner kronor följt av Norge med 353,9 miljoner kronor, Tyskland med 338,8 miljoner kronor, Österrike med 235,8 miljoner kronor, Australien med 211,6 miljoner kronor, Pakistan med 189,7 miljoner kronor och Danmark med 186,3 miljoner kronor. Krigsmaterielexport understigande 50 000 kronor betecknas i tabell 5 med 0,0 miljoner kronor. Tabell 5. Exporten av krigsmateriel i miljoner kronor år 1994-1996 fördelad på länder ___________________________________________________________________________ 1994 1995 1996 KS ÖK Summa KS ÖK Summa KS ÖK Summa Amerikas Förenta stater 94,5 134,1 228,6 56,2 461,9 518,1 108,1 454,1 562,3 Australien 23,0 165,8 188,8 58,8 80,6 139,4 47,6 164,1 211,6 Bahrain - 3,0 3,0 - - - - 2,1 2,1 Bangladesh - 0,3 0,3 - 1,7 1,7 3,5 0,0 3,5 Belgien 38,6 4,3 42,9 0,0 5,8 5,8 0,7 12,4 13,1 Brasilien 6,8 4,8 11,6 21,9 8,8 30,6 81,7 101,8 183,5 Canada 87,6 77,2 164,8 22,0 189,9 211,9 18,9 21,3 40,3 Danmark 11,5 45,7 57,2 54,9 51,8 106,7 100,8 85,5 186,3 Finland 2,8 58,3 61,1 1,8 120,1 122,0 1,3 54,7 56,0 Frankrike 0,6 42,6 43,2 0,3 21,3 21,6 0,6 12,3 12,9 Förenade Arabemiraten - 15,5 15,5 - 0,1 0,1 - 1,1 1,1 Förenta Nationerna - 0,7 0,7 - 5,2 5,2 - 7,6 7,6 Indien - 158,4 158,4 - 117,3 117,3 - 147,7 147,7 Indonesien 11,7 0,8 12,5 - - - 59,9 4,6 64,5 Irland - 0,5 0,5 2,5 0,1 2,6 0,3 2,5 2,8 Italien 1,6 2,6 4,2 0,8 2,5 3,3 0,9 7,5 8,4 Japan - 18,7 18,7 - 27,8 27,8 0,2 14,0 14,2 Kina - - - - 2,4 2,4 - - - Republiken Korea - 5,4 5,4 - 7,9 7,9 - 12,9 12,9 Kuwait Litauen - - 8,0 - 8,0 - - - - - - - - 5,8 - 0,8 - 6,6 Malaysia 33,3 90,5 123,8 16,4 70,2 86,6 29,7 31,2 60,9 Mexico - 2,0 2,0 - - - - - - Nederländerna 1,3 12,0 13,3 28,4 8,6 37,0 24,5 7,6 32,1 Norge 113,5 349,0 462,5 98,4 157,2 255,6 134,9 219,0 353,9 Nya Zeeland 0,0 6,7 6,7 0,3 1,7 2,0 2,8 1,1 3,9 Oman - 2,2 2,2 - - - - 0,3 0,3 Pakistan 57,1 0,9 58,0 35,9 - 35,9 177,0 12,8 189,7 Polen - 0,0 0,0 7,0 1,2 8,1 1,9 - 1,9 Portugal - - - - 0,1 0,1 1,2 0,1 1,3 Schweiz 40,0 15,0 55,1 4,1 14,9 19,0 4,9 29,9 34,8 Singapore 1994 KS 580,6 ÖK 155,2 Summa 735,8 1995 KS 582,0 ÖK 92,7 Summa 674,8 1996 KS 2,8 ÖK 85,5 Summa 88,3 Spanien 0,0 2,5 2,5 0,4 2,5 2,9 1,7 6,8 8,5 Storbritannien 2,1 226,1 228,2 0,7 291,4 292,1 2,9 65,6 68,5 Thailand - 53,8 53,8 1,9 238,0 239,9 2,4 34,7 37,0 Tunisien 8,9 11,0 19,9 9,3 4,4 13,7 - 2,5 2,5 Tyskland 4,5 72,2 76,7 59,6 124,4 184,0 46,8 292,0 338,8 Uruguay - 2,0 2,0 - - - - - - Venezuela - - - - 0,0 0,0 89,4 - 89,4 Österrike 226,9 84,7 311,6 85,0 49,9 134,8 182,1 53,8 235,8 Övriga länder - 1,38 1,3 - 2,79 2,7 0,810 1,311 2,1 SUMMA 1 347 1 834 3 181 1 148 2 165 3 313 1 136 1 951 3 087 8 Andorra, Argentina,Estland, Grekland, Island, Mauritius, Namibia, Nya Kaledonien, Saudiarabien och Ungern. 9 Andorra, Argentina, Chile, Estland, Grekland, Hongkong, Israel, Mauritius, Namibia, Tjeckien, Ungern och Zimbabwe. 10 Andorra, Botswana, Island ochTjeckien. 11 Andorra, Argentina, Chile, Filippinerna, Island, Luxemburg, Mauritius, Namibia, Sydafrika, Tjeckien, Ungern och Zimbabwe. 5 Om statistik om export av krigsmateriel Förutom den statistik över krigsmaterielexporten som redovisas i denna skrivelse och som bygger på underlag från ISP, förekommer en del annan statistik på området. Denna är dock inte identisk med den statistik som bygger på klassificeringen i den svenska krigsmateriellagen. Någon direkt jämförelse bör därför inte göras utan att man är fullt medveten om vilka definitioner som ligger bakom den presenterade statistiken. Den statistik som finns att tillgå på detta område kommer i första hand från FN:s register över konventionella vapen, Stockholm International Peace Research Institutet, SIPRI, Statistiska centralbyrån, SCB, och Försvarsindustri- föreningen, FIF. FN:s vapenregister över konventionella vapen omfattar följande sju kategorier: stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflyg- plan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. Sveriges export enligt FN-registret under 1996 redovisas under kapitel 8 i Skrivelsen. Redovisning sker av antal enheter i respektive kategori. SIPRI redovisar i sin länderstatistik tyngre konventionella vapen, som definieras som flygplan, krigsfartyg, artilleri, pansarfordon, missiler samt målsöknings- och radarsystem. Enligt SIPRI låg Sverige på 14:e plats i världen avseende genomsnittlig utförsel under perioden 1992-1996, vilket motsvarade 0,56% av världshandeln med dessa produkter under nämnda period. Redovisning sker i US-dollar i 1990 års prisnivå. SCB redovisar export av “Vapen och ammunition” enligt den interna- tionella varugruppen SITC 891. Denna kan indelas i fyra undergrupper, nämligen 891.1, 891.2, 891.3 och 891.9. Enligt gällande tulltaxa omfattar dessa grupper följande varukoder: 891.1. 87.10 “Stridsvagnar och andra motordrivna pansrade stridsfordon, även utrustade med vapen, samt delar till sådana fordon.” 93.01 “Vapen för militärt bruk, andra än revolvrar, pistoler samt vapen enligt 93.07.” 93.02 “Revolvrar och pistoler, andra än sådana som omfattas av nr 93.03 och 93.04.” 93.07 “Värjor, sablar, bajonetter, lansar och liknande vapen samt delar till sådana vapen, även som slidor och baljor till sådana vapen.” 891.2 93.06 “Bomber, granater, torpeder, minor, robotprojektiler och liknande krigsammunition samt delar till sådan ammunition; annan ammunition (t.ex. patroner) och andra projektiler samt delar till sådana artiklar, inbegripet hagel och förladdningar.” 891.3 93.03 “Andra eldvapen och liknande artiklar som verkar genom förbränning av en explosiv laddning (t.ex jaktgevär, mynningsladdade eldvapen, signalpistoler och liknande artiklar för enbart ljussignalering, pistoler och revolvrar för lös ammunition, slakt- apparater och linkastningsapparater).” 93.04 “Andra vapen (t.ex. fjäder-, luft- och gasdrivna gevär och pistoler samt batonger), med undantag av vapen enligt 93.07.” 891.9 93.05 “Delar och tillbehör till artiklar enligt 93.01-93.04.” Redovisning av utförsel av SITC 891 sker i löpande kronor. SITC 891 om- fattar däremot inte t.ex. militära fartyg och flygplan. FIF:s redovisade utförsel av försvarsmateriel återfinns under kapitel 10. Omfattningen av denna export definieras som medlemsföretagens fakturerade leveranser till utlandet av “krigsmateriel jämte civila varor till militära kunder”. Redovisning sker i löpande kronor. Varupositionen SITC 891 kan således sägas vara mindre omfattande än ISP:s krigsmaterielbegrepp, samtidigt som FIF:s försvarsmateriel går utöver ISP:s definitioner. För enbart konventionella vapen är SIPRI:s definitioner mera vittgående än FN:s. En grafisk redovisning av utförseltillstånd och vapenexport baserad på olika definitioner under åren 1989 - 1996 återfinns i underbilagan till Bilagan. 6 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m. Under år 1996 har två tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt utom riket. Tillstånden har avsett länderna Australien och Brasilien. Under året har vidare två tillstånd lämnats avseende förlängning av tidigare upplåtelser av tillverkningsrätt. Dessa tillstånd har avsett länderna Pakistan och Spanien. Åtta samarbetsavtal har granskats och godkänts avseende gemensam utveck- ling eller produktion med följande länder, nämligen Amerikas Förenta Stater (två tillstånd), Danmark, Finland (två tillstånd), Nederländerna (två tillstånd) och Tyskland. Prövningen av ärenden rörande upplåtelse av tillverkningsrätt och samarbete med utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare kriterier som gäller för export av krigsmateriel för strid, eftersom sådant samarbete i regel medför en långsiktigare bindning än regelrätt export. Sådana avtals omfatt- ning, deras utsträckning i tiden, reexportklausuler, m.m. granskas därvid i detalj. Regeringen har med stöd av lagen (1992:1300) om krigsmateriel föreskrivit en skyldighet för den som har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet eller som ingått avtal om samarbete med någon i utlandet att årligen redovisa huruvida avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning eller annat samarbete enligt sådant avtal alltjämt förekommer samt hur samarbetet bedrivs. För år 1996 gäller att 13 företag redovisat sammanlagt 161 gällande licens- upplåtelser och samarbetsavtal i 23 länder. Av dessa hade 12 företag 85 licensavtal i 20 länder och 7 företag 76 samarbetsavtal i 18 länder. 7 Militärt inriktad utbildning Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får enligt krigsmateriel- lagen inte, med vissa undantag, bedrivas inom eller utom landet utan regeringens tillstånd. Under år 1996 har inget sådant tillstånd lämnats. 8 Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt Enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel skall företag som har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel. För år 1996 gäller att sex företag redovisat ägande i 23 utländska rättssubjekt i 13 länder. 9 De exporterande företagen Omkring 200 företag har tillstånd att tillverka krigsmateriel varav ca 40 exporterade sådan materiel under år 1996. Det största exportföretagen av krigsmateriel under år 1996 var i nämnd ordning Bofors AB, Ericsson Microwave Systems AB och Saab Training Systems AB. Bofors AB hade en utförsel som översteg 500 miljoner kronor men var mindre än 1 miljard kronor. De två andra svarade vardera för en utförsel överstigande 200 miljoner kronor men mindre än 500 miljoner kronor. Härutöver exporterade sex företag för mer än 100 miljoner kronor, nämligen Bofors Explosives AB, Bofors Underwater Systems AB, CelsiusTech Electronics AB, CelsiusTech Systems AB, Hägglunds Vehicle AB och Kockums Submarine AB. Fyra företag, nämligen Chematur Engineering AB, Norma Precision AB, Scania CV AB och Volvo Aero AB, exporterade vardera för mellan 50 och 100 miljoner kronor. Åtta företag exporterade för mellan 10 och 50 miljoner kronor. Dessa var Bofors Carl Gustaf AB, Bofors SA Marine AB, Dockstavarvet AB, FFV Aerotech AB, FMV, Saab AB, Saab Dynamics AB och Åkers Krutbruk Protection AB. Övriga företag med en export överstigande 1 miljon kronor var Bofors LIAB AB, Degerfors Formings AB, Flodins Filter AB, Mipro AB, Sundströms Safety AB och Volvo Aero Support AB. Tillsammans svarade dessa 27 företag för nästan 100 % av den svenska krigsmaterielexporten under år 1996. 10 Utvecklingen av de krigsmaterielproducerande företagens sysselsättning m.m. 14 av de största krigsmaterielproducerande företagen i Sverige tillhör intresseorganisationen Försvarsindustriföreningen (FIF), vilken grundades år 1986. Medlemsföretagen svarar för den allt övervägande delen av utförseln av försvarsmateriel. Medlemsföretagen sysselsatte 26 400 personer inom sina försvarsmateriel- avdelningar år 1987. Detta antal har därefter sjunkit till 22 780 år 1990 och till 15 400 år 1996. Företagens export av försvarsmateriel uppgick till 6 700 miljoner kronor år 1987, till 6 294 miljoner kronor år 1990 och till 3 942 miljoner kronor år 1996. I förhållande till år 1995 ökade exporten av försvarsmateriel med 14 % år 1996. Företagens försäljning till det svenska försvaret minskade under samma period från 9 823 miljoner kronor till 9 675 miljoner kronor eller med 1,5 %. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Pagrotsky Regeringen beslutar skrivelse 1996/97:138 Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1996. 1