Post 6141 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
1997/98:53 ·
Hämta Doc ·
1997 års redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Skr. 53
Regeringens skrivelse
1997/98:53
1997 års redogörelse för tillämpningen av lagen
(1991:572) om särskild utlänningskontroll
Skr.
1997/98:53
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 18 december 1997
Göran Persson
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för tillämpningen av lagen
(1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1996 -
den 30 juni 1997.
1 Inledning
I samband med införandet av lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll ansågs att den parlamentariska kontrollen av hur
regeringen tillämpar terroristbestämmelserna och reglerna om
tvångsåtgärder - liksom under tidigare år - bör ske genom att regeringen
årligen lämnar en skrivelse därom till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72,
bet. 1990/91:JuU29 s. 32, rskr. 1990/91:298). Den senaste redogörelsen
lämnades i regeringens skrivelse 1996/97:68 (bet. 1996/97:JuU13, rskr.
1996/97:175).
Regeringen lämnar nu en motsvarande redogörelse för tiden den 1 juli
1996 - den 30 juni 1997. Rikspolisstyrelsen har som underlag för
redogörelsen i en skrivelse till regeringen den 26 november 1997
redogjort för dess tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll
under den aktuella perioden.
2 Lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll
Särskilda bestämmelser med syfte att bekämpa terrorism infördes i
svensk lagstiftning genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till
förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Reglerna
syftade till att göra det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att
komma in i eller stanna kvar i vårt land och att skapa utrymme för
kontroll i de fall då de av asylrättsliga skäl ändå måste beredas en fristad
i landet.
Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfällen. Sedan den 1 juli 1991
återfinns de i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.
Vid den nya lagens tillkomst konstaterades att särskilda bestämmelser
alltjämt behövs som ger utrymme för att ur landet avlägsna sådana
utlänningar som bedöms som farliga med hänsyn till risken för
terrorhandlingar (prop. 1990/91:118 s. 30).
Enligt lagen skall en utlänning kunna utvisas om det av hänsyn till
rikets säkerhet eller vad som är känt om hans tidigare verksamhet och
övriga omständigheter kan befaras att han kommer att begå eller
medverka till en brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för
politiska syften. Bestämmelserna i utlänningslagen (1989:529) om
avvisning och utvisning skall dock tillämpas i första hand.
Det krävs inte att personen i fråga tillhör en viss organisation för att
lagen skall kunna tillämpas. Utvisning kan tillämpas även vid brottslig
gärning i en främmande stat. Detta gäller dock inte en gärning som har
övervägande karaktär av politiskt brott. Den tidigare möjligheten att
föreskriva om s.k. kommunarrest samt om byte av bostad och arbete har
avskaffats. Om ett utvisningsbeslut inte kan verkställas på grund av att
utlänningen t.ex. riskerar dödsstraff eller tortyr i det land till vilket han
skall utvisas, skall regeringen förordna om inhibition av verkställigheten.
Regeringen kan i sådant fall meddela bestämmelser om skyldighet för
utlänningen att på vissa tider anmäla sig hos en polismyndighet, s.k.
anmälningsplikt. Regeringen får även förordna att vissa särskilda
bestämmelser rörande tvångsåtgärder i spaningssyfte, t.ex. husrannsakan
och hemlig teleavlyssning, får tillämpas. Ett beslut om anmälningsplikt
eller ett förordnande om befogenhet att tillämpa
tvångsmedelsbestämmelserna är giltigt i högst tre år. Efter
giltighetstidens utgång skall frågan prövas av allmän domstol.
3 Den parlamentariska kontrollen
Terroristbestämmelserna och reglerna om särskilda tvångsåtgärder fick
vid sin tillkomst en begränsad giltighetstid vilket innebar en
kontrollmöjlighet över regeringens och myndigheternas handlande. När
terroristbestämmelserna permanentades år 1975 bestämdes att regeringen
varje år skulle lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av
terroristbestämmelsernas tillämpning (prop. 1975/76:18 s. 161). En
motsvarande redovisningsskyldighet gäller såvitt avser bestämmelserna i
rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning
samt lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning. I samband med
införandet av lagen om särskild utlänningskontroll ansågs, som nämnts
ovan, att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar
terroristbestämmelserna och reglerna om tvångsåtgärder även i
fortsättningen bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse
härom till riksdagen.
Som framgår av betänkandet 1996/97:JuU13 har regeringen den 30
januari 1997 fattat beslut om direktiv för en parlamentarisk kommitté
med uppgift att utreda frågan om en ny instans- och processordning vid
tillämpning av utlännings- och medborgarskapslagstiftningen (dir.
1997:20). Samtidigt skall en i första hand språklig och redaktionell
översyn av utlänningslagen göras. I kommitténs uppdrag ingår att utreda
om det mot bakgrund av Sveriges internationella förpliktelser finns
behov av att ändra den gällande ordningen med regeringen som första
och sista instans i ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll.
Kommittén är oförhindrad att föreslå att någon annan instans än
regeringen skall fatta beslut eller att en ordning införs som innebär att
regeringens beslut kan bli föremål för prövning i någon form. Kommittén
skall särskilt beakta att de ofta känsliga säkerhets- och utrikespolitiska
överväganden som kan bli aktuella i dessa ärenden tillgodoses i
beslutsfattandet. Kommitténs arbete i denna del skall vara slutfört den 30
april 1998.
4 Redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild
utlänningskontroll
Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse till regeringen den 26 november
1997 meddelat att lagen om särskild utlänningskontroll inte tillämpats
vid något tillfälle under tiden den 1 juli 1996-den 30 juni 1997.
Ett av regeringen i oktober 1995 fattat beslut om utvisning av en algerisk
medborgare har ännu inte verkställts. Rikspolisstyrelsen anmälde i
december 1996 med stöd av 10 § andra stycket lagen om särskild
utlänningskontroll att man inte fann skäl för omprövning av regeringens
beslut. Regeringen beslutade i februari 1997 att inte vidta någon åtgärd
med anledning av anmälan.
Som en jämförelse redovisas antalet fall där lagen tidigare har tillämpats.
- 1991/1992 - lagen tillämpades vid tre tillfällen
- 1992/1993 - lagen tillämpades vid tre tillfällen
- 1993/1994 - lagen tillämpades inte vid något tillfälle
- 1994/1995 - lagen tillämpades vid fem tillfällen
- 1995/1996 - lagen tillämpades vid fyra tillfällen
5 Den internationella terrorismens utveckling
Från Utrikesdepartementet har följande inhämtats om den internationella
terrorismens utveckling under den aktuella perioden.
Sverige har under perioden varit förskonat från terroristdåd.
I Europa i övrigt är bilden splittrad. I Spanien har terroristattentat
förorsakade av baskisk nationalism och separatism fortsatt, medan en ny
vapenvila samt förhandlingar gett anledning till förhoppningar om att
konflikten i Nordirland kan vara på väg in i en icke-militant fas.
I Europas närhet har terrorn i Algeriet eskalerat till en nära ofattbar nivå
av grymhet. Den islamska militanta extremismen i landet har tagit på sig
ansvaret för flera av dessa dåd, som i stigande utsträckning drabbat
kvinnor och barn på ett sätt som upprört det internationella samfundet. I
Turkiet har kampen mellan militären och den kurdiska PKK-gerillan
fortsatt med oförminskad styrka. I Mellanöstern har motståndet mot
fredsprocessen krävt nya offer för det politiskt motiverade våldet utfört
av militanta extremister. Även i Egypten har oskyldiga åter fått sätta livet
till för det våld som den radikala islamska extremistiska oppositionen
utövat i sina angrepp på regimen och bl.a. på symboler för västerländskt
inflytande såsom turistnäringen.
Även i övriga delar av världen har terroristdåd fortsatt t.ex. i Colombia,
Peru och Sri Lanka.
Mot bakgrund av utvecklingen och terrorismens globala karaktär är
internationellt samarbete mot terrorismen av största betydelse. I FN har
en konvention för undertryckande av terroristbombningar nyligen
antagits. Inom Europeiska unionen har dess högsta organ, Europeiska
rådet, utan förbehåll fördömt alla terroristattentat och fortsatt att noga
uppmärksamma det hot som terrorismen utgör både inom och utanför
unionen. Sverige fortsätter att aktivt medverka i det arbete som inom EU
bedrivs på detta område såväl inom ramen för samarbetet inom utrikes-
och säkerhetspolitiken som inom samarbetet på de rättsliga och polisiära
områdena.
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1997
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann,
Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,
Messing
Föredragande: statsrådet Freivalds
__________________
Regeringen beslutar skrivelse 1997/98:53 1997 års redogörelse för
tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.
Skr. 1997/98:53
6
1